Amning på neonatalavdelning
Transcription
Amning på neonatalavdelning
Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner hos föräldrarna Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Amning på neonatal I de flesta fall kan mammor till underburna /sjuka barn få igång en fungerande amning Att ha kunskap och kunna ge rätt stöd och hjälp är en viktig uppgift för all personal Personalens kunskap, intresse och attityder till amning påverkar amningsutfallet Grundläggande är att mamman inte känner press, utan att amningen blir ett uttryck för närhet o kärlek och inte främst som ett sätt att ge näring Planering sker i samråd med patientansvarig personal och dokumenteras i vårdplan Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Föräldrainformation Bröstmjölkens fördelar för det för tidigt födda barnet - lättsmält, ger inte förstoppning - minskar risken för svåra infektioner, såsom sepsis, meningit och NEC Hud-mot hudvård Amningens steg. Visa gärna ”snuttesnurran” för att visa Lyhördhet för mammans önskemål Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Föräldrainformation Undvik att tala om för mamman vad hon ska göra Informera istället hur kroppen fungerar, så att hon själv kan välja. Lyssna in! Informera evidensbaserat. Egna erfarenheter = egna erfarenheter. Vad vill mamman? Vad är drägligt i hennes situation? Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Amningskoordination suga-svälja-andas Gestationsvecka 28 Kan suga och få i sig små mängder bröstmjölk Gestationsvecka 34-35 Stabil sugrytm Gestationsvecka 37 Mogen sugrytm Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Omoget sugbeteende Korta sugperioder Långa pauser Håller andan under sugningen o andas i pauserna Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Att amma ett barn som fötts för tidigt Sondmatning Pumpning och berikning av bröstmjölken Amningens steg Hud-mot –hud Hud-mot hud under matning Mun mot bröstvårta Slickar o smakar Suger och sväljer Minskar del av måltid Amma fri mängd del av dygnet Amma fritt Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 problem / svårigheter leder till / risk för behov / åtgärder svagare / otydligare sugsignaler Mamman uppfattar inte barnets signaler och barnet kan missa amningstillfällen Hud-mot-hudvård omoget sugmönster lyhördhet Erbjud mamman stöd och hjälp Amma vid tecken på sugvillighet Amningsnapp vid behov, efter amningsobservation Undvik tröstnapp före amning Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 S problem / svårigheter leder till / risk för behov / åtgärder Känsliga för stimuli Störd amningsreflex Lugn och ro Dunkelt och tyst = orkar mer Hud-mot-hudvård Minimera ansträngande vårdåtgärder såsom bad och blöjbyte innan amning Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 problem / svårigheter leder till / risk för behov / åtgärder Tröttare / mindre ork För lågt energiintag leder till ännu tröttare barn vilket kan leda till viktnedgång och intorkning Täta amningstillfällen med små matmängder Barnet ökar i vakenhet med cirka 90 minuters intervall Kan behöva väckas och lockas till bröstet Undvik att störa vid djupsömn som är viktig för hjärnans utveckling Obs! amning tröttar inte ut barnet! Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 problem / svårigheter Svårigheter att själv komma till ro leder till / risk för behov / åtgärder Hjälp att ”samla ihop sig” Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 problem / svårigheter leder till / risk för behov / åtgärder Magrare / mindre energidepåer Hypoglykemi hypotermi Hud-mot-hudvård Kan behöva tillmatning med kopp, sond på bröst alternativt ventrikelsond Initiera tidig pumpning av mors bröst Eftersträva full mjölkproduktion inom 14 dagar Bra med överproduktion då de sugsvagare barnen inte alltid orkar ”dra igång” / öka mjölkmängderna själva Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 problem / svårigheter leder till / risk för behov / åtgärder Mors oro för barnet Krisreaktion Barnets existens överordnat allt annat Etablera förtroende mellan mor och vårdare Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Underlättande av barnets kompetens Lyhördhet. Anpassa stödet efter vad barnet orkar och klarar av att hantera Vägled föräldrarna i att uppmärksamma o förstå vad barnet förmedlar och trivs med i form av beröring, kroppsställning och så vidare Samlad hopkrupen kroppsställning vid bröstet med stöd för en rak bål och hals för att kunna andas. Att tala tystare kan göra att barnet andas mer regelbundet och syresätter sig bättre Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Vägen till amning Vad styr valet? Mors informerade val Tillgång till mors bröst Barnets mognad och i viss mån vikt Eventuell sjukdom eller medicinska problem Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Amningsstöd Kunskap o positiv attityd Partnern viktigaste amningsstödet Enhetliga råd o god dokumentation Kommunikation mellan föräldrar-personal och personal-personal Erbjud amningsobservation – utgå från barnets kompetens Led in mamman på positiva tankar kring sitt barn - Se så fint hon/han smackar.. Påtala aldrig något negativt, till exempel att mor inte har tillräckligt med mjölk Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Faktorer som kan påverka amningen negativt Separation av mor o barn Barnet vårdas inte hud-mot-hud Störande miljö Bristande kunskap och eller negativ amningsattityd hos personal Personalstyrd / klockstyrd amning Vårdrutiner, råd, rapportering, dokumentation Olika budskap från personal Tillmatning (nästan alla barn på neonatal behöver!) Flaskmatning Obegränsad användning av tröstnapp Smärta / oro / trötthet hos mor Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Bröstmjölk Initiera tidig urpumpning av brösten Att låta mor vänta/vila är missriktad hänsyn. Erbjud hjälp! - Hur kan vi hjälpa dig??? Handmjölka/pumpning med elektrisk pump med ”premieekort” Eftersträva pumpning minst 7gånger per dygn. Även nattetid då prolaktinnivåerna är högst. Hänsyn till sjuka mammor. Full mjölkproduktion bör uppnås inom 2 veckor (ca 500ml/dygn), för största möjliga chans till fullamning. Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Tillmatning De flesta barn på neonatal behöver tillmatas, vanligtvis via kvarliggande ventrikelsond Koppmatning Sond på bröst. Sugsvaga barn och barn som suger men mor inte har tillräckligt mycket mat. Matdropp Parenteral nutrition Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Amningsvägning eller ej? Fördelar Nackdelar Vet vad barnet suger i sig vid varje amningstillfälle Kan minska oro över att barnet får för lite mat Kan stressa Fokus på matmängder Amningsvägning ska aldrig ske vid enstaka tillfälle då det endast visar vad barnet fått i sig just då! Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Amning inom neonatal hemsjukvård Väl förberedda föräldrar! Introducera föräldrarna i vården, i så tidigt skede som möjligt Initialt ammas och tillmatas de flesta barn via ventrikelsond. Föräldrarna tränas på vårdavdelningen i hantering o kontroll av sond o sondmatning, att tejpa sonden och eventuellt själva sätta sond Amningsobservation. Se till att barnet tar ordentligt tag ! Hyra av bröstpump Eventuellt låna hem våg (kontroll av viktutveckling - ej för amningsvikt) Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 I hemmet- stöd och avveckling Avveckla föräldrarnas beroende Avveckla din egen kontroll! Få bort ”klockamning” och exakta tillmatningsmängder. Uppmuntra mor att tro på sin egen förmåga Se barnets behov I takt med barnets ökade sugförmåga och viktökning, minskas tillmatningen. Nakenvikt av barnet cirka 2 gånger per vecka Samtal för att gemensamt besluta om lämplig matningsstrategi tills nästa besök/samtal Utskrivning vid fri amning (nappmatning) med viktuppgång Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014 Några ord på vägen Amning innebär inte enbart näringstillförsel Täta amningstillfällen med små mjölkmängder underlättar barnets väg till full amning Nappflaska är en störfaktor till amning. Att introducera nappflaska innebär oftast att barnet inte kommer att helammas. Tröstnapp används med förstånd Urpumpad bröstmjölk kan inte ses som en kontroll av hur mycket bröstmjölk en ammande mor har i sina bröst. Många mammor tömmer brösten bättre vid amning Neonatalvårdsverksamheten DSBUS 2014