Rivstart i Sverige för Dheeraj Bansal

Ett magasin från optikbranschen
Rivstart i Sverige
för Dheeraj Bansal
Zeiss i nytt
kontor
i Skandinavien
Glasleverantörer
lanserar många
höstnyheter
TEMA:
glas
På mässgolvet
med Klarsynt
och Synologen
NR 9.11
Breitfeld & Schliekert
produkter exklusivt
hos oss!
Specialerbjudande:
Alla populära sadlar i ett och samma set!
Innehåller 20 olika modeller.
675 SEK ex. moms – Listpris 1.350:Erbjudandet gäller t.o.m. den 31/10 2011
3
START
Handen på hjärtat
D
et här med att välja glas är självklart ingen enkel sak. Det krävs en
hel del kunskaper för att kunna avgöra vad som skiljer mellan två
glas eller mellan två olika slipningar. Att alla glas inte heller passar i
alla glasögonbågar kan också vara svårt att förstå. Det är ju glas och
kan därmed slipas ner. Borde väl gå att ha vilket glas som helst i vilken båge som
helst…
Att det inte är så vet ni optiker och andra som arbetar i optikbranschen. Frågan
är om era kunder vet det? Handen på hjärtat: vet era kunder vilket glas som sitter i
glasögonbågen, varför det sitter där och varför det också kostar som det gör?
Om svaret är nej: borde de veta det? Måste alla veta vilket glas som sitter i glasögonen? Måste man veta vad det är för motor som sitter i bilen, eller vilka ingredienser som ingår i nagellacket man just köpt? Kanske inte.
Men för de optiker som satsar på premiumprodukter och som vill att kunderna
ska förstå att de fått det bästa tänkbara glaset – för just hans eller hennes synfel, för
just de bågarna som valts. Då gäller det att kunna motivera för kunden som hakat
upp sig på prisbilden varför just det föreslagna glaset (flera tusen kronor dyrare än
konkurrentens – eller de andra glasen som finns i butiken) ska
få kosta mer.
8
18
Denna f rå ga lä r vi återkomma till framöver. Den
ligger högt upp på både kedjornas och leverantörernas
agenda och är också en ständig källa till olika åsikter.
När vissa hävdar att skillnaderna är överdrivna, menar
andra att olika glas skiljer som natt från dag.
nyt ändning!
mersmak p å mäs sa
I detta nummer börjar vi med att kika på vad glasleverantörerna erbjuder för höstnyheter.
26
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
optik@radicalpr.se
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
info@conmedia.se
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2011
ock
... och mer ur innehållet:
• Stark svensk etablering
• Synologen med ny design
• Optometridagarna
• Insä dare/debatt
• Branschnytt • Branschplock
• Krönika
• Vetenskap ...men det är inte all
optik 9-2011
branschpl
t!
4
20
22
24
24
26
28
31
4
TEKNIK
TEXT mats almegård | Fo to : w il h elm j aresand
Teknikleverantören InnZ har tagit den svenska optikmarknaden med
storm. Med låga kostnader och snabb service har antalet kunder ökat lavinartat sedan etableringen förra året. Nu lanserar företaget snart i Danmark.
Stark etablering
på svenska marknaden
Dheeraj Bansal
F ör nio å r sedan grundades företaget InnZ i Tønsberg,
Norge. Dryga åtta år senare tog företaget steget över gränsen. Men det krävdes en indisk-engelsk forskare för att sverigeetableringen skulle bli verklighet: dr Dheeraj Bansal.
Dheeraj växte upp i Dehli, studerade oftalmologi och flyttade så småningom till Cambridge och Birmingham där han
doktorerade. Efter doktorsexamen har han arbetat för välkända företag i branschen som Nidek, Canon och Optopol.
Men 2009 beslutade han sig för att göra något nytt.
– Vi fick en son och min fru och jag började diskutera i
vilket land det är bäst att uppfostra barn. Våra norska vänner
tipsade oss om Sverige, så vi åkte hit och tittade, säger Dheeraj Bansal, vd för InnZ Medical Sverige.
Sverige höll måttet. I oktober 2009 flyttade familjen Bansal till Uddevalla.
– När vi kom hade jag 5000 kronor på fickan och ingen
aning om vad jag skulle göra här. Allt jag visste var att Stockholm är Sveriges huvudstad.
Efter att ha kartlagt den svenska optikmarknaden stod
det klart för Dheeraj att det fanns utrymme för ytterligare
teknikleverantörer. Han pratade med sina vänner på InnZ
i Norge och fick tillstånd att starta en svensk motsvarighet.
Norska InnZ är delägare i det svenska företaget, men Dheeraj är majoritetsägare.
– Min tanke var att under tre års tid kanske arbeta upp en
årsomsättning på fem miljoner, och det skulle jag ha varit
nöjd med. Men det är ett och ett halvt år sedan och vi är redan uppe i 20 miljoner. Snart blir alla anställda delägare. Vi
ser över aktiefördelningen nu.
Det lå ter otrol igt. Som en holly-, eller kanske bol-
lywoodfilm: En man med lite pengar på fickan och inga
vänner kommer till ett nytt land med sin familj och blir
framgångsrik genom hårt arbete. Enda skillnaden mot en
hollywoodfilm är att det skedde i Sverige och att det är på
riktigt.
– Jag visste att jag behövde bygga ett team, så det första
jag gjorde var att hitta rätt medarbetare. Det är en av nyck-
larna till framgången.
Säljarna hittade Dheeraj i optikbranschen: Micke Szepesi,
Håkan Karlsson och Janne Eriksson. De är alla rutinerade
veteraner med många år i branschen. Idag delar de Sverige
mellan sig, som säljare av InnZ:s tekniska utrustning. På huvudkontoret i Ljungskile arbetar tre servicetekniker och en
administratör.
– Norska InnZ finns i Tønsberg som bara ligger 2,5 timmars bilfärd härifrån. Vi öppnade här för att kunna få snabb
support från Norge. Men vi har vuxit och nu är det faktiskt
tvärtom. Vi hjälper dem.
InnZ l evererar teknisk utrustning för optiker. Det handlar om alltifrån kirurgisk utrustning, via autorefraktorer, foroptrar, topografer, inslipmaskiner och spaltlampor till stolar
och bord anpassade för undersökningsrummet. Produkterna
kommer från 14 olika leverantörer. Detta är grundbulten i
InnZ:s filosofi.
– Vi vill erbjuda ett precist helhetsutbud av diagnostiska
instrument. Vi vet exakt vad vi behöver och från vilka leverantörer vi vill ha produkterna. Jag har bra koll på marknaden sedan min tid på Canon.
Från Canon erbjuder InnZ bland annat funduskameran
Canon CR-2. Micke Szepesi visar stolt upp den och beskriver den som en mycket kompakt kamera, med en LED-teknik som minimerar påverkan på pupillen:
– Den är en tredjedel så stor som konkurrenternas maskiner. Den väger bara 15 kilo, vilket gör att man kan flytta den
lätt. Dessutom är den inte särskilt ljuskänslig, så den fungerar bra i olika miljöer. Canon är det enda företag som tillverkar både funduskameror och systemkameror, så det här
systemet är sömlöst. LED-tekniken i blixten gör den också
billigare än konkurrenternas, säger Micke.
Varför?
– LED, eller vit blixt, ger ett kallare ljus. Maskinen behöver då inte kylas, så man sparar in på luftintag och kylsystem,
både i pris och storlek. Den behöver också mindre service,
säger André Saarinen som är servicetekniker.
,
optik 9-2011
5
Dheeraj Bansal demonstrerar
CR -2:an på A ndré Saarinen.
N ere till höger: H uvitz HDR 7000.
optik 9-2011
6
TE K N I K
”Ska man sammanfatta kan
man säga att vi är ute efter
att lyfta optometrin i Sverige.
Vi vill att fler ska få råd att
köpa utrustning och lyfta sin
kompetens.”
Janne Eriksson,
H åkan K arlsson
och Micke Szepesi är välkända
ansikten i branschen. Janne och
H åkan arbetade tidigare på
Bausch & L omb.
Micke är leg optiker och var tidigare anställd på
L indcon.
Funduskameran levereras med iMac eller pc, extern hårddisk och bildsupport. Det innebär att kunderna kan skicka
sina bilder till ögonläkare för utvärdering och granskning.
– Vi har åtta experter knutna till oss. Vårt mål är att optikerna inte ska skicka så mycket för utvärdering, utan istället
lära sig granska bilderna själva. Därför flyger vi in en professor från Spanien som utbildar dem ordentligt på verktyget,
säger Micke.
– Canon är självklart en viktig partner för oss och vi satsar
där. Men eftersom de inte har foroptrar i sitt utbud arbetar
vi med andra företag, säger Dheeraj.
Iställ et ä r det koreanska Huvitz som tillverkar de foroptrar som InnZ marknadsför.
– Huvitz kombinerar två världar: de är japanska i sin teknologistandard och kvalitet; kinesiska när det handlar om
pris. De gör topprodukter, som ändå ligger långt under konkurrenternas priser, säger Micke.
– Enligt mig är det den bästa foroptern som finns. Men vi
frågar alltid kunderna vad de tycker och många efterfrågade
en version med pc-anslutning. Så jag kontaktade Huvitz för
en månad sedan och berättade det, säger Dheeraj.
Lyssnar de på önskemålen?
– De lyssnar. Jag tog hem foroptern och skrev ett mjukvaruprogram till den hemma på kvällstid. Nu lanserar Huvitz
det stort.
Men hur kan maskinerna både vara lika bra som andra på marknaden och billigare?
– Vi har ett litet lager och kan därför få ner kostnaderna
rejält. Trots det har vi snabba leveranser, vi kan förse våra
kunder med de instrument de beställer inom 2 till 4 veckor,
säger Håkan.
– Vi kör med fasta priser, som inte går att pruta på. Vi har
inga demonstrationsexemplar som man kan låna. Sånt fördyrar alltid, lägger Dheeraj till.
Men man kanske vill prova utrustning för hundratusentals kronor, innan man köper?
– Vi har ett tjugotal referensbutiker, dit man kan åka och
titta på utrustningen. Dessa butiker får visserligen lite rabatt
av oss, men det är för att de gör oss en gentjänst.
Hur gjorde ni i början då, när ni inte hade några referensbutiker att hänvisa till?
– Det var mer arbete, men nu har vi fått många kunder
i Sverige och med det också fler som sprider ordet om oss
och våra produkter.
Vad är förklaringen till att ni lyckats så bra, så
snabbt?
– Vi har lång erfarenhet av branschen, både internationellt
och i Sverige. Vi har kompetensen. Marknaden var också
redo. Det behövdes nya produkter och en ny prisbild i Sverige, säger Dheeraj.
– Ska man sammanfatta kan man säga att vi är ute efter att
lyfta optometrin i Sverige. Vi vill att fler ska få råd att köpa
utrustning och lyfta sin kompetens. Givetvis vill vi också sälja våra produkter, det sticker vi inte under stol med. Men jag
tror att kunderna märker våra intentioner, lägger Janne till.
De nämner konferensen InnZSight som ett exempel på
hur de vill lyfta branschen.
– Vi kunde ha lagt dessa pengar på nya bilar, men istället bjuder vi in svenska optiker att kunna förkovra sig gratis.
Vi har ju sålt 45 funduskameror och då är det viktigt att våra
kunder också vet hur man tar bilder med dem. Konferensen
är ett sätt att sprida vårt varumärke, men det handlar inte
bara om det, säger Dheeraj.
Till hö sten expanderar InnZ ytterligare, då det danska
InnZ grundas.
– Idén är att där, liksom här, förse kunderna med fullständiga lösningar. Alla våra leverantörer följer med oss till Danmark eftersom de är så nöjda över vår sverigelansering. Så
nu fortsätter vi satsa.
Förutom ett kontor i Danmark som fylls med danska
medarbetare, flaggar också Dheeraj och hans kollegor för att
de kommer att etablera sig ytterligare på den svenska marknaden. Vad det innebär återstår att se. Men en sak är säker:
InnZ har kommit till Sverige för att stanna.
optik 9-2011
B
BBGR Skandinaviska AB, Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81.
BBGR Skandinaviska AB, Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81.
8
GLAS
Text M ats A lmegård | Fo to Wil h elm Jaresand
Ett nytt Nordenkontor, en mer
målinriktad marknadsstrategi och
en rad nya produkter på gång. Carl
Zeiss Vision fyller snart 100 år – och
satsar starkt.
Förstärkt n
och nytänd
Patrik Schönhult
K immo L indqvist
I utkanten av Mal mö, i närheten av travbanan Jägersro, finns Carl Zeiss Visions nya nordiska huvudkontor. Där
huserar för närvarande kundtjänst för Sverige, Norge och
Danmark, en administrationsenhet, ett glaslager och en inslipningsavdelning. I början av nästa år ska också en finsk
kundtjänst finnas på plats, vilket kommer att öka antalet anställda från dagens 45. Det är inte länge sedan vardera land
hade sitt eget kontor. Det svenska låg tidigare i Trelleborg,
men verksamheten flyttades till Malmö i februari. Under sommaren har både det norska och danska kontoret flyttats över.
– Förr hade vi separata kontor. Men detta är ett led i en
strategi. Vi vill prata med en röst till våra kunder, säger Patrik Schönhult som är Commercial Operational Manager för
Norden och vd för Sverige.
De relativt nyinvigda lokalerna är medvetet placerade i utkanten av Malmö. Närheten till flygplatserna Sturup utanför
Malmö och Kastrup utanför Köpenhamn var en avgörande
faktor. Att det var lätt att flytta över det tidigare Danmarkskontoret en annan.
– Generellt är Öresundsområdet väldigt bra med tanke på
resor och logistik, säger Kimmo Lindqvist som är försäljningschef i Sverige och Finland.
Själ vkl art var nä rh eten till Danmark, och Kastrups
flygplats också avgörande för placeringen för kontoret som
ska fungera som en ”hub” för alla glasleveranser i Norden.
– Ja, och inte bara för glas. Här finns båglager och skyddsglasögon med korrektion, som vi ju är marknadsledande på.
Men vi är främst en glasleverantör och här finns vårt glaslager med Zeiss-glas och White Label, säger Thomas Andersson.
Vi står ute på lagret och Kimmo drar ut en låda och visar
en lång rad enstyrkeglas med standardstyrkor och standarddioptrier som ligger och väntar på beställning. Det som finns
på lager är leveransklart dagen efter. Varje dag hanteras mer
än 1000 ordrar avsedda för Norden.
– Vi är anknutna till Optitec, så det är enkelt för våra kunder att föra över relevanta data vid beställning. Glasen slipas vid någon av våra produktionsenheter och sedan tar vi
hand om inslipningen när glasen anländer till Malmö. Eller
så slipar kunden in dem själv, men det blir allt vanligare att
vi hanterar detta för kundens räkning. Här har vi möjlighet
att göra specialinslipningar för hand och det utnyttjar många
kunder, säger Patrik.
Varj e order som kommer in förses med en streckkod, som
sedan följer glasögonbågen och glasen runt om i processen.
Innan glasögonen levereras ut sker en noggrann slutkontroll,
för att se till att alla inslipningsarbeten håller högsta kvalitet.
Glasen hämtas från de olika produktionsenheterna runt
om i Europa. Carl Zeiss Vision har tillverkning av plastglas
i Tyskland, Frankrike, Portugal, Schweiz och mineralglas i
Ungern.
– I Ungern görs exceptionella styrkor som minus 21 med 6
i cylinder, säger Kimmo.
95 procent av tillverkningen sker i Europa, vilket delvis är
ett beslut baserat på miljötänkandet.
– Det är mer miljövänligt att inte frakta varorna så långt.
Carl Zeiss Vision har implementerat miljötänkandet så långt
det är möjligt, som exempel kan nämnas att tillverkningsenheterna har slutna vattensystem för minimal påverkan på
omgivningen.
optik 9-2011
9
t närvaro
ndning
Carl Zeiss Vision som tillverkar glasögonglas, skyddsglasögon och instrument för optiker är bara en del av det stora
Carl Zeiss-konglomeratet. Andra divisioner i det multinationella företaget ägnar sig åt mikroskop, objektivt till digitalkameror, videokameror, medicinsk utrustning, industriell
mätteknik och mycket annat. Gemensam faktor är dock att
det handlar om optik i alla de olika verksamheterna.
– Det satt ett objektiv från Zeiss i kameran som följde
med till månen och tog den första bilden någonsin där. Vi
har använt den i reklamen, men vi ska bli ännu bättre på att
föra ut vårt namn, säger Florian Wolfram som är finanschef för BeNeLux-området och Skandinavien, och baserad i
Malmö.
Har ni inte varit bra på det tidigare?
– Inte tillräckligt. Vi tror att det hjälper optikerna att
kommunicera detta flitigare. Vi har stark igenkännings- ,
Florian Wolfram arbetar för högre närvaro gentemot konsument.
Revolutionerande liten funduskamera
• Non Mydriatic
• 5 megapixl upplösning
• Batteridriven
• Implementerad till Eyediagnostic
Kontakta oss för en demonstration hos Er!
M
MeDevice
optik 9-2011
MeDevice
0702-561 561
info@medevice.se
www.optomed.com
10
GLAS
3
S
Avancerade instrument och hantverk i Zeiss nya lokaler.
faktor i nuläget. Men vi vill använda vårt namn mer. Det
motiverar försäljning och är en garanti för kvalitet.
Tanken är att etablera en Zeissbutik i Sverige under nästa
år. Runt om i världen finns Zeiss ”flaggskeppsbutiker” som
är inredda i vitt och blått – och där Zeiss glas verkligen får
synas och ta plats. Funktionella och snygga butiker, som
samtidigt signalerar klinisk kompetens.
– Dessa butiker ägs av egna företagare som är partners till
Carl Zeiss Vision. Den närmsta finns idag i Egersund i Norge. En Zeiss Experience-butik i Sverige är verkligen ett fokusområde för oss under 2012, säger Patrik.
– Vi vill helt enkelt bli mer synliga, för att ge understöd
till våra kunder. Vi vill hjälpa dem att prata glaskvalitet och
Zeiss som varumärke, säger Kimmo.
Utbil dningar och underl ag är andra sätt som Carl Zeiss
Vision understöder ”sina” optiker på. Dessutom har en
Zeissanalys utvecklats. Syftet är att hjälpa optikern i mottagandet av sin kund. Den talar om hur man som optiker bör
ta emot sin kund.
– Vi försöker inte lära optikerna hur de ska göra sitt jobb.
Det vore förmätet. Men vi föreslår ett tillvägagångssätt som
vi har provat och som vi vet fungerar.
Kan du beskriva Zeissanalysen kort?
– Vi tycker det är viktigt att börja med en exakt och objektiv mätning i i.Profiler-instrumentet. Samtidigt förklarar man för kunden vad som sker, vilket är ett första säljstöd
som ligger till grund för val av både glas och bågar.
i.Profilern är ett mycket avancerat instrument. För patienten är det bara att titta rakt fram och fokusera på den rödgula luftballongen. Sedan mäts först det högra och sedan det
vänstra ögat.
– Detta kombi-instrument som består av autorefraktor,
aberrometer, keratometer och topograf undersöker hela
ögat, alltså även ute i periferin. Det gör att vi kan slipa glasen med vår i.Scriptionteknologi som även tar hänsyn högre
ordningens aberrationer. Detta tillägg finns att få på samtliga
våra glas. Men är vanligast på de mest avancerade, individuella glaslösningarna. Det gör verkligen skillnad, främst på
mörkerseendet som blir avsevärt mycket bättre med dessa
glas, säger Thomas Andersson som är produktchef på Carl
Zeiss Vision.
I i.Profilern får man fram exakt data för den korrigering
som kommer att behövas.
– Det är objektiva data som optikern sedan kan jämföra
med de värden som kommit fram i undersökningen. Detta
är absolut tillförlitligt.
När undersökningen är klar i i.Profiler har det blivit dags
att gå över till nästa maskin: i.Terminal. I denna tas bilder av
patienten – iförd de nya glasögonbågar som han eller hon valt.
– Sedan kan optikern, med en noggrannhet på 0,1 mm
eller 0,1° mäta alla individuella parametrar, som PD, höjd,
toppunktavstånd, inklination osv.Sedan kan man exakt passa in toppunkt, inklinationsvinkel och liknande. Förutom
att det är mer precist, ser det också mer professionellt ut än
tuschpennan på glaset.
Hero photograph
T homas A ndersson
Nä sta å r ä r det h undraå rsj ubil eum för det första glaset
från Carl Zeiss: Punktal. Det var det första glas som slipades
utifrån avancerade matematiska uträkningar.
– Dessförinnan baserades slipningen mer eller mindre på
gissningar.
Runt omkring detta kommer det att bli en hel del aktiviteter och produktlanseringar. Men redan i höst tjuvstartar Zeiss firandet genom att lansera i.Profiler plus och
i.Terminal 2.
– Det är uppgraderingar. Vad det gäller i.Profiler så blir
den avancerad. Vi har integrerat en atlastopograf i den och
den använder infrarött ljus vid mätning. Det gör att negativ
påverkan på pupillstorlek bortfaller och att mätningen blir
mer avancerad, eftersom allt kan mätas under endast 30 sekunder: autorefraktordata, aberrationer av lägre och högre
ordningen, K-värden samt topografi.
När vi går in i 2012 och det riktiga firandet börjar lovar
Zeiss att utöka med ett uppdaterat och moderniserat utbud
av glas. De flaggar också för att fler arbetsglas är på gång.
Nya glasbehandlingar ligger också i pipelinen. Men så mycket mer vill de inte avslöja. Vi får helt enkelt vänta och se till
2012 – då Zeiss garanterat kommer att slå på den stora trumman under sitt hundraårsjubileum.
optik 9-2011
Exa
3D
OCT-2000®
KR-1
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
Från evolution till revolution.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Nu tar vicamera
ytterligare ett stort steg i vår stänfundus
»
»
»
»
»
diga jakt på att förbättra arbetsmiljön och
för att underlätta
det dagliga
arbetet i butiFastMap™
software
for dynamic
ken. Genom
introduktionen
avimages
KR-1 breddar
viewing
of 3D
and fundus
vi vårt refraktorprogram med ännu en modell – en konstruktion
som går
Embedded
touch-screen
forutanpå
quickdet
mesta
du antagligen
sett tidigare.
and
easy
navigation
Med sin vik- och roterbara skärm kan du
placera den precis
varacquisition
som helst, varför inte
Automated
image
i ett hörn(auto-focus,
i butiken? Plötsligt
öppnar sig helt
process
auto-shoot)
nya möjligheter att uttnyttja oanvända ytor!
Import,
analyze
and view
OCT-1000
Du behöver
inte längre
sitta mittemot
din
kund,Stratus®
även omdata
det är fullt möjligt, utan kan
and
istället vrida skärmen så att du t.ex. istället
Seamless
integration
EyeRoute®
befinner dig
bakom ellerwith
vid sidan
av, vilket
naturligtvis
också ger en
helt oslagbar konImage
Management
system
troll över momenten.
KR-1 är självklart helautomatisk, mäter själv,
byter öga själv och är allmänt en av de
mest intressanta nyheterna på länge, en
maskin som verkligen gör skillnad och nytta
i verksamheten.
Sverigepremiär i augusti 2011!
031-710 92 00 • www.topcon.se
Example of Product Posters
12
G L A S n y h eter
Text MATS AL ME GÅ R D
Fortsatt fokus på Anateo Mio
Förra året kammade BBGR hem en
guldstatyett på Silmo för det individuellt slipade glaset A nateo Mio. N u
kommer en ny version glas inom A nateo-familjen, tillsammans med andra
nyheter.
Anateo Mio vann pris för bästa glas på Silmo
2010. För BBGR kommer Anateo Mio vara i
fokus året ut, bland annat genom utökningen
av tillgängliga material och polariserande nyheter inom Anateo Mio-serien. BBGR lanserar
också ett nytt glas, som är baserat på vinnarglaset. Det nya heter Anateo Mini och är precis som namnet antyder ett glas som passar bra
i lite mindre glasögonbågar.
– Precis som samtliga övriga Anateo-glas
bygger Mini sin design på de skillnader i ögats
anatomi som naturligt hänger ihop med typ
och grad av ametropi, och hur detta i sin tur
påverkar hur glasets design upplevs. Denna
anatomiska grund säkerställer en unikt optimerad design och oslagbar bredd och skärpa
över hela glaset. Speciellt för Anateo Mini är
att glaset är dedikerat till små modebågar med
låga monteringshöjder, säger Mia Hogenius,
produkt- och marknadschef på BBGR i Skandinavien.
Oavsett bå gval kommer därmed alla som
vill kunna välja ett Anateo-glas.
– Skillnaden gentemot vanliga Anateo ligger i korridorlängden. Tidigare har vi saknat
ett premiumglas för små bågar, men nu är den
luckan fylld.
Mini kommer dock inte enbart på premiumsidan. Även BBGR:s basdesignglas Sirus
får också ett tillskott av en miniversion i höst.
– Sirus-familjen står för högsta kvalitet till
ett bra pris och har självklart BBGR:s välrenommerade DS-teknik bakom sig, självklart
friformslipade men dock inte med samma avancerade dubbelsidiga komplexitet som våra
övriga glas.
annat utökade valmöjligheter inom Xperio polariserade glas men även en re-lansering av den
nu uppgraderade Neva Max Secret.
– För snart två år sedan lanserade vi Neva
Max som befäst sin position som oslagbart
reptåligt med högsta transmission. Tillägget nu är en akromatisk antireflexbehandling,
det vill säga med färglös restreflex. Förutom
denna estetiska egenskap har den samma kännetecken som vanliga Neva Max: maximal
transmission, antistatiska, samt hydro- och
oleofobiska egenskaper för maximal smutsfrånstötning och det oslagbara repskyddet mot
vardagens slitage.
Är inte alla genomskinliga repskydd
färglösa?
– Nej, det är faktiskt ingen av våra konkurrenter som har det. Deras, såväl som våra egna
övriga ytbehandlingar, har en restreflex, som
kan vara grön-, blå, eller gulaktig. Denna är
helt neutral (färglös) och perfekt för de bärare
som vill framhäva sina egna färger maximalt.
F örutom små gl asnyh eter lanserar BBGR
också nya material och ytbehandlingar. Bland
Mia H ogenius
Ny progressiv familj från Hoya
Under hösten lanserar H oya en serie
progressiva glas som erbjuder komfortabelt bärande till en billig kostnad.
Just nu introducerar Hoya en ny serie progressiva glas på den svenska marknaden. Bakom
namnet Amplitude Trueform döljer sig en serie glas med konventionell progressiv design
på framsidan samt friformsberäkning, -slipning och -polering med Hoyas patenterade
ballongpoleringsmetod på baksidan.
– Det ökar komforten för bäraren. Vi vill
erbjuda marknaden ett bra och prisvärt glas.
Amplitude Trueform är fullt jämförbart
med lågprisaktörernas bästa glas, säger Per
Schmutzler på Hoya.
Amplitude Trueform har minsta rekommenderad monteringshöjd på 19 millimeter
och Amplitude Mini Trueform minsta monteringshöjd på 15 millimeter.
Båda korridorlängdvarianterna ska monteras med monteringskorset i underkant av pupill och enligt monokulärt avstånds pd.
– Denna prisvärda design finns i materialen
Eynoa 1.67, Eyas 1.60, PNX 1.53 och plast 1.50,
med möjlighet till fotokromatiskt, färg och
antireflexbehandling.
Alla materialen går att få Hoyas mest reptåliga antireflexbehandlig: Hi-Vision Longlife
(HVL).
optik 9-2011
en
Nu äv med
g
för dimatism
astig
LACREON™-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
40
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
14
GLASNYHETER
Text mats almegård | fo to w il h elm j aresand
Glasögonguiden kommer att underlätta i glasförsäljningen tror Mikael Dahl.
Revolutionerande nyhet från Rodenstock
R odenstock har som första glastillverkare lyckats följa ”L istings lag”. Därför kan de nu slipa in för rätt cylinder
och axelläge både för avstånds- och
närseende. Dessutom lanserar företaget en rad spännande nyheter.
Tidigare har det inte gått att på progressiva
glas slipa in rätt cylinder och axelläge för både
avstånds- och närseende. Ett problem som har
att göra med matematikern Johann Benedict
Listings lag. Men nu säger sig Rodenstock ha
löst problemet.
– Vi har avkodat ögats funktion bättre och
noggrannare än tidigare. Sedan har vi knappat
in detta i beräkningen för glasdesignen, säger
Mikael Dahl, produktchef glas på Rodenstock
i Sverige.
Med den nya Eye-LT-tekniken (Eye- Lens
Technology) kan Rodenstock nu tillverka glas
som i högre utsträckning understöder ögats
funktion.
– Detta är en världsnyhet! För första gången tar vi hänsyn till Listings lag, både på avstånds- och närseende. Tidigare har det ansetts
omöjligt att göra. Detta är en milstolpe, som
kommer bli en standard framöver.
Axelläget är nämligen inte konstant i glaset, vilket man kunnat ta hänsyn till på långt
avstånd. Rodenstock vill nu också förbättra
närseendet.
– Vi vrider in axelläget och skapar rätt cylinder även nertill. Samtidigt som vi behåller breda fält över hela glaset. Detta är en revolution
som ger bredare synområden i mellan- och
närdelen av glasen.
I ett f örsta steg slipas glasen med Eye-LT-
teknik genom en teoretisk beräkning. Kompensationen för Listings lag görs med kalkyler.
– Nästa steg är att bestämma detta individuellt på alla glasögonbärare. 80 procent av de
som provat glaset har upplevt en förbättring
och 30 procent till och med en stor förbättring.
Även på enstyrkeglas kommer Eye-LT-tekniken till användning. Detta genom Rodenstocks nya glas ”AVEO”. I enstyrkeglaset slipas
en ackommodationsavlastning in längst ner.
– Det är för icke-presbyoper som behöver avlastning för ögats muskel när de använ-
der dator, smartphone, eller annat som kräver
mycket av närseendet.
Mikael Dahl tycker att den svenska optikbranschen tyvärr blivit för lågprisfokuserad.
För att hjälpa optikern att sälja ”rätt glas” introduceras nu också iPad-applikationen ”Glasögonguiden” som är tänkt att understödja optiker vid försäljning av glas till kund.
– Med den är det enkelt att hitta rätt glas till
valda bågar. Parametrar som ordination, bågfakta och kundens parametrar matas in. Därefter får man ett urval av bästa matchande glas.
Vi lanserar appen inom kort som säljstöd för
optiker.
Rodenstoc k satsar stort på nya produkter
och innan sommaren kom också den nya ytbehandlingen Solitaire Protect Plus. Det är företagets mest avancerade ytbehandling hittills.
– Det är den bästa allroundytbehandlingen.
Den ligger i topp när det gäller både hårdhet
och värmetålighet. Vidhäftningen är bra och vi
har dubblat livslängden på putseffekten. Den
släpper också igenom mycket ljus till ögat vilket är viktigt vid sämre ljusförhållande.
optik 9-2011
UPGRADE
J&J
Tid för UPGRADE.
I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar.
Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag!
Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE.
optik 9-2011
ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
16
G L A S N YH E T E R
Text M ats A lmegård | Fo to Wil h elm Jaresand
Essilor knäcker imbildning
Essilors stora lansering i höst siktar på
att besegra imbildning på glasögonen.
Men det är inte enda nyheten.
svinner. Men om man vill tvätta med vatten är det
bara att droppa på nytt och aktivera funktionen
igen.
Genom att kombinera en ytbehandling med en så
kallad ”Activator”-vätska ska det nu bli enklare att
komma in från kylan till varma miljöer, utan att få
imma på glasögonen. Essilor lanserar
under hösten Optifog som är en helt
ny uppfinning.
– Det har tidigare gjorts många försök med sprejer för att avhjälpa imbildning. Resultaten har varierat, men med
denna kombination av ytbehandling
och ”Activator” är prestandan imponerande. En droppe på var sida av glaset,
som putsas ut och samtidigt rengör gla- Örjan Berg
sen, ger maximal effekt i minst en hel
vecka. När effekten avtar, gör man om det hela, säger
Örjan Berg, produktchef för glas på Essilor i Sverige.
Effekten måste försvinna om man putsar
glasögonen?
– Den är kvar om man använder microfiberputsduk. Andra regöringsvätskor gör att effekten för-
Ytbeh andl ingen Optif og lanseras nu på 1,5-;
1,6-; och 1,67-glasen och kombineras med antistatisk, antireflex- och reptålighetsbehandling.
– Imma är mikrovattendroppar som
förvränger ljuset. Med Optifog får vi vattendropparna att lägga sig som en film
över ytan istället. Det gråa syns inte och
sikten är klar. Detta är enkelt att åskådliggöra för kunderna. Genom att andas
på ett Optifog-glas och jämföra med ett
standardglas så syns skillnaden direkt.
Under hösten uppdaterar också Essilor
sitt Varilux-program med Varilux Liberty
New Edition.
– Varilux Liberty lanseras både som normal och
i en ”Short” version med kortare kanallängd som
lämpar sig för lägre bågar. I och med denna lansering produceras hela Varilux programmet med digital teknologi.
Ny ytbehandling och ny produktserie från Optileks
Det händer saker i R ättvik.
O ptileks installerade en ny
maskin i somras. N u kommer ny ytbehandling och en
helt ny produktserie glas.
Hos Optileks i Rättvik rådde det
aktivitet även under sommaren.
En ny maskin installerades och
har tagits i bruk. Med den kan de
göra silver- och guldöverdrag på
solglasögonglas. En efterfrågad
produkt, särskilt på sportglasögonsidan.
– Tidigare har vi kunnat göra
silver. Nu klarar vi även guld och
andra färger. Det är en maskin
med kortare serier, så vi är flexibla
och kan tillverka vad kunderna vill
ha, säger Dag Sundin på Optileks.
En annan ytbehandling som nu
lanseras är en uppdaterad variant
av Optileks Super G+. Precis som
tidigare är den antistatisk och ultrahydrofobisk. Det är hårdhetsgraden och därmed reptåligheten
som nu uppdaterats ett snäpp.
– Det är vår bästa ytbehandling.
Men den största nyheten från
Dalarna kanske ändå är den nya
produktserien TRU Adapt som
nu rullas ut. Det handlar om fulloptimerade glas, som tar hänsyn
till alla parametrar som patientens
och bågens egna data.
– Inklination, toppunktsavstånd pd och så vidare. Allt täcks
av dessa glas.
TRU Adapt kommer i en rad
olika varianter, som Prima – anpassat för förstagångspresbyoper.
– Vi ger en addition på upp
till -1,5 och det med stora och
fina störningsfria områden. TRU
Adapt delar vi in i Outdoor som
är bäst för avståndsseende, Natural som är vad man med ett bra
svenskt ord kan kalla lagom, och
Indoor som har en bra närdel och
lite mjukare design.
Det mest avancerade glaset i
TRU Adapt-familjen heter EGO.
Det är ”livsstilsanpassat” baserat
på vilken av de 9 valbara livsstilar
som kunden väljer. Beräkningarna
i glaset baseras på digital ray-pathteknologi som tar hänsyn till ögat
och minimerar snedastigmatism.
Därmed förbättras synskärpan i
blickriktningen.
– Det här är vårt absolut bästa
glas. Finare glas har inte tillverkats i Sverige, säger Dag Sundin.
optik 9-2011
NIDEK HOS NY DISTRIBUTÖR!
Sedan 1:a september är EssMed Optical AB
ny distributör för Nideks produktsortiment.
Ni kommer att känna igen samma höga kvalitet,
samma tillförlitliga och säkra mätvärden,
samma fantastiska användarvänlighet som alltid
gäller för Nideks produkter.
Ny hos EssMed Optical AB är Martin Dalgren,
känd i branschen genom att ha sålt Nideks
produkter de senaste fem åren.
Samtidigt byter Sefo Consulting AB, som redan
ingår i EssMedkoncernen med sitt produktprogram,
namn till EssMed Optical AB.
Vi hälsar alla Nidek och Sefokunder välkomna
till EssMed Optical AB!
Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer.
EssMed Optical AB
Metallvägen 20
435 33 Mölnlycke
Tel: 031-97 79 40
www.essmed.se
info@essmed.se
18
MÄSSA
TE X T o c h fo to w il h elm j aresand
Inger T allén och A nna Östlund - nöjda
mässgeneraler.
Under tre dagar i slutet av augusti intog Klarsynt Örebro. Mässa på
dagtid, fullt med trevliga aktiviteter på kvällstid: allsång, ABBA-show
och ett kokande dansgolv!
Mersmak för mässa
Årets Kl arsyntmä ssa besöktes av 310 personer, fördelade på 111 Klarsyntbutiker. De var på plats för att delta i årsmötet, göra inköp av bågar, glas och andra produkter hos 25
olika leverantörer, samt ha en rolig mingelhelg med kollegor
från hela landet. Anna Östlund, marknadsansvarig på Klarsynt, är mycket nöjd med tillströmningen:
– Årets siffror var mycket bra. Det är fler anställda per butik som kommer och det märks att butikerna tycker att det är
viktigt att ta med sig sin personal, säger hon.
Årets mässa bjöd i vanlig ordning på en lång rad nya produkter som visades upp i leverantörernas montrar och som
ivrigt granskades av butikernas inköpare. Till skillnad från
andra år, prövade Klarsynt att inte lägga in några workshops
eller föreläsningar under mässdagarna.
¬– Vi brukar ha workshops och föreläsningar, men denna
gång fokuserar vi på själva mässbiten och ser till att hålla besökarna på mässan, utan något som konkurrerar om deras
uppmärksamhet, säger Inger Tallén, vd på Klarsynt.
Istället tog leverantörerna tillfället i akt att arrangera enklare tävlingar och events med stort fokus på kompetens och
merförsäljning i sina montrar. Allt för att få till en levande
mässa där det sker något hela tiden. Grundstämningen på
mässan var också väldigt positiv.
– Vi försöker ta hand om både våra utställare och besökare
så gott det går och erbjuda dem något extra. Exempelvis under torsdagskvällen när vi byggde mässan, avbröt vi för en
gemensam ”riggarmiddag” samt en afterwork på mässgolvet under fredag och lördag för både utställare och besökare.
Det är det där lilla extra som gör hela skillnaden.
Leg optiker Ulf Sperring, från Sperrings Optik i Sveg, är
en av många nöjda besökare:
– För oss från Sveg är det perfekt med en mässa i Örebro. Lokalerna är mycket bra, det finns boendemöjligheter
i närheten och det är alltid väldigt trevligt program med bra
kvällsaktiviteter. Mässan är en mycket viktig tillställning för
oss.
Sperrings Optik gör cirka 80 procent av alla sina inköp
under mässan, främst när det gäller glasögonbågar.
– På glas- och kontaktlinssidan handlar det mer om att få
ny information och uppdatering på nyheter. Det är också
optik 9-2011
DANISH DESIGN
Mattias Wilhelmsson tycker det är bra att mässan renodlats.
”Utbildning kan jag få på annat håll”, säger han.
optik 9-2011
WWW.INFACE.COM
IF 1133
viktigt att träffa dem personligen och prata tillpassningsteknik och liknande.
Årets mässa har inga workshops, vad tycker du om det?
– Det är både bra och dåligt. Jag tycker nog att man ska
ha workshops, men samtidigt är det svårt att hinna med inköpen. Vi har redan anmält oss till Optometridagarna och
där lockar föreläsningarna. Så kanske blir det en bra balans
att köra mässa här och föreläsningar där, säger Ulf.
Mattias Wilhelmsson från Järpen är positiv till att årets
version av mässan är mer renodlad inköpsmässa.
– Jag tycker det är bra att man tagit bort utbildningsdelen.
Det blir så stressigt annars. Jag tror ändå att jag får utbildningen på annat håll: under Optometridagarna eller på Kontaktlinskongressen, säger Mattias Wilhelmsson från Järpen.
Huruvida detta upplägg återkommer nästa år är för tidigt
att sia om. Just nu går Klarsynt igenom utvärderingarna från
årets mässa.
– Inget är skrivet i sten. Det är fördelen med att vara en
medlemsorganisation. Vi har råd att vara flexibla, säger Inger Tallén.
20
K I C KO FF
TE X T MATS AL ME GÅ R D | fo to w ilh elm j aresand
Ny design, guldregn
när hösten kickade igång
Besökarantalet var högt, stämningen likaså.
Synologens kickoff 2011 var en händelserik
tillställning.
Sol en gl ittrade mot fasaderna på
kongresscentret Stockholm Waterfront. Men för utställare, workshopledare och de cirka 400 Synologenmedlemmarna spelade vädret utanför
mindre roll. De var fullt fokuserade på
föredrag och leverantörsutställningen
där det visades nyheter av alla de slag:
kontaktlinser, företagsförsäkringar, läsglasögon, glasögonbågar, glas och maskiner. Det mesta en optikbutik behöver alltså.
I vanlig ordning hade Synologen
bjudit in så kallade bubblare. Dessa företag fick visa upp sina glasögonbågar,
men inte sälja dem på mässan.
– Det är antingen nya företag som vi
inte har avtal med, eller så handlar det
om kollektioner som de leverantörer vi
har partneravtal med vill testa på våra
medlemmar. I slutet av kickoffen röstar
alla medlemmar fram den bubblare de
tyckt bäst om. Vi låter våra medlemmar
välja vilka varumärken de vill arbeta
med helt enkelt, säger Thomas Elfsberg, vd för Synologen.
En av bubbl arna var Sarah Russell
Felth, som med sitt nystartade företag S.C.R. (står för
Sales, Creativity &
Results) visade upp
moderiktiga bågar
från varumärken som
bland andra Trend of
Denmark, Sisley och
John Richmond. Att
vara bubblare tyckte Sarah R ussell
Felth
Sarah om:
– Det är hur kul
som helst. Intresset har varit stort och
jag hoppas givetvis att de röstar på mitt
företag. Men oavsett, så ser jag detta
som en bra möjlighet att komma ut
och visa mina kollektioner för väldigt
många butiker.
En mässa eller kickoff är alltid en
kombination av professionella och sociala aktiviteter. Vid fika- och lunchbord, eller på lördagskvällens party,
fanns det också gott om tid att hinna
byta några ord med kollegor från hela
landet.
– Det är viktigt att prata med kollegor och byta erfarenheter. Här gör jag
också en del av årets inköp och så tittar
jag på leverantörer som jag inte jobbar
med och går på workshops, säger Mats
Nordberg, leg optiker och butiksägare
på Bergmans Optik i Timrå.
Många såg också fram emot lördagsoptik 9-2011
Impression EyeLT®
Mats N ordberg
kvällens lansering av Synologen 20/20.
– Detta koncept stakar ut var vi ska
vara 2020 och dessutom är det ju engelskans uttryck för perfekt syn. Vi har ägnat
mycket kraft åt att utvärdera och granska
vår bransch och nu kan vi följa upp denna
fas och börja agera. Det känns skönt, säger Thomas.
Synol ogen h ar genomf ört intervjuer med konsumenter
i allmänhet och sina egna kunder i synnerhet. I dessa intervjuer har bland annat konsumtionsvanor och förväntningar
på besök hos optiker undersökts, liksom kundernas önskemål om hur de vill bli behandlade. Utifrån dessa svar har Synologen utarbetat en plan för hur de ska positionera sig på
optikmarknaden framöver. Detta sker genom en rad viktiga
förändringar både i det dagliga och mer långsiktiga arbetet.
– Relationsskapandet med kund är viktigt. Synologen vill
vara en motpol till kedjorna. Vi ska vara ett tryggt och personligt alternativ, men samtidigt nyttja styrkan av att vara
fler – även i kommunikationen.
För att understryka att Synologen är det trygga och lokala
alternativet har den nya designen som varumärkesbyrån Essen skapat åt Synologen inte en, utan flera olika, pastellfärger.
Lagom till den nya designen avtäcktes på scen hade Thomas Elfsberg bytt från svart till en korallfärgad kavaj. Discobeatsen drog igång och snart exploderade också ett rejält
guldkonfettiregn över publiken. Sedan var det dags att övergå till middag och festligheter. Ett nytt koncept och en ny
design kräver ju ett rejält firande.
optik 9-2011
Det finns bara ett glas på marknaden
som klarar av att ta hänsyn till Listings
lag i närdelen. Ger 25% bredare läsyta
för astigmatiker.
Impression
EyeLT®
Teknisk och funktionell perfektion
med kvalitetsglas från Rodenstock.
22
B R AN S CH N Y T T
text mats almegård
Dags att boka Optometridagarna
joh an h ammarströ m
11 och 12 februari är det dags för 2012
års upplaga av O ptometridagarna.
T rycket är redan stort och de som vill
ha en plats gör bäst i att boka tidigt.
Denna gång äger O ptometridagarna
rum i Göteborg.
Tidigare i år slog Optometridagarna besökarrekord med 582 deltagare. Optikerförbundets
ordförande Paul Folkesson tror dock att detta
rekord ligger illa till när Optometridagarna
2012 invigs den 11 februari:
– Vi siktar på att samla över 700 deltagare och har gott hopp om att det blir så. Inte
minst sedan Synsam nu också står för medlemmarnas anmälningsavgift, precis liksom
KlarSynt, Synologen, Specsavers och Synoptik gör.
Temat för 2012 är ”Möt Framtiden”, vilket
inte enbart kommer att märkas genom föreläsarnas föredrag där de tar upp det senaste i
kända fakta och forskning. Det kommer också
arrangeras en diskussion om framtiden, där
deltagarna kan lufta sina funderingar om hur
de tror och vill att yrket ser ut om 5–10 år.
– Yrket har förändrats mycket på senare tid,
i och med magister-, master- och diagnostisk
optometriutbildningarna. Det är viktigt att
lyfta frågor av denna karaktär när så många är
samlade.
Efter att ett antal offerter hämtats in från
olika konferensanläggningar, stod det klart att
Göteborg och Svenska Mässan var mest förmånligt. Främst av den anledningen äger Optometridagarna rum i Göteborg 2012.
– Vi värnar om våra medlemmars pengar
och i Göteborg får man mer för kronan.
En l iten nac kdel är att Båtmässan äger rum
samma helg. Men för den som är ute i god tid
ska det inte vara några problem att boka rum.
Före den 1 november erbjuds också ett rabatterat pris på hotellrummet.
T illbaka i februari: Sherry Bass i en egen workshop.
– Trycket på platserna i kombination med
Båtmässan gör att jag verkligen rekommenderar alla att anmäla sig i god tid.
En nyhet för i år är att det arrangeras en
Föreläsare under O ptometridagarna: Sherry Bass, Rune Brautaset, Cristina Schnider, Imran Khan, Dheeraj Bansal, Maria Nilsson, Göran Skjöld, Bertil Sterner och
Alejandro Cervino.
A ll information om Optometridagarna finn på www.optikerforbundet.se
För medlemmar gäller den lägre anmälningsavgiften1 600 kr (ges automatiskt efter
inloggning på hemsidan). Priset för icke-medlemmar är 2 600 kr.
workshop-dag i anslutning till Optometridagarna. Workshopdagen fördjupar på tre punkter: Fredrik Källmark leder en workshop om
torra ögon; Imran Khan en om synträning vid
samsynproblem; och Sherry Bass en om vad
moderna instrument kan utnyttjas till och vilken nytta de har för att göra remisserna mer
exakta. Priset för workshopdagen är 2500 för
icke medlemmar, 1500 för medlemmar och antalet platser är begränsat till 90.
– Vi passar på att dra nytta av att ha dessa
prominenta föreläsare på plats och erbjuder en
extradag för de som är intresserade.
optik 9-2011
Bättre seende
dag som natt.
ZEISS glas med i.Scription-teknologi.
See more. Live more.
ZEISS precision lenses.
optik 9-2011
24
D E BAT T
”Falsk reklam och grovt bedrägeri”
”P
erfekt syn för all framtid” – ”Släng glasögon
och kontaktlinser för
Insänd are
K ommentar från Paul Folkesson:
läsproblem, dubbelkonturer, samt
Som yrkesförbund kan vi inte ha någon synpunkt på annan legiefter några år mer synförändringgott!”
timerad yrkesgrupps verksamhet. Med legitimationen följer perSå upplever jag en massa reklam ar på grund av att ögat förändras
sonligt ansvar och legitimerad hälso- och sjukvård står under Soi längd, ögonlocken blir slappare
i TV, tidningar och Internet idag.
cialstyrelsens tillsynsutövande.
och så vidare. Jag har även sett helt
Det förefaller mej en grov lögn.
Reklam har en tydlig avsändare, oberoende av om det gäller
misslyckade operationer.
En falsk reklam och grovt bedräradio och tv, dagligvaror eller som i insändarskribentens fall reDet förvånar mej väldigt mycket fraktiv kirurgi. Konsumenten bildar sin egen uppfattning om regeri.
Att ALLA operationer skulle bli att inte Optikerförbundet, optiker- levans i budskapet. Kunden har ett eget ansvar att kritiskt fatta
skolornas lärare, optikkedjornas
perfekta, förefaller mej tyvärr en
sina beslut och det kan vi som yrkesförbund varken påverka eller
ledare, Ögonläkarförbundet och
utopi, utan istället måste ALLA
ha någon åsikt om.
andra kompetenta personer grioperationer innebär vissa risker!
Regelverket för reklam är strikt: det som hävdas i reklamen
pit in och agerat för en korrektare
Ett ALLTID livslångt bestående
måste kunna bevisas. Det ligger på avsändaren att säkerställa att
lyckat resultat förefaller mej tyvärr och balanserad refraktiv ögonopedet man säger också är rätt och riktigt. Om reklamen för tjänsrations reklam/information med
helt otroligt.
ten eller varan lovar för mycket eller är felaktig i sitt budskap
Det motsäges totalt av mina er- även en rimlig riskinformation i tv, förväntas Konsumentombudsmannen att agera.
tidningar och Internet.
farenheter som leg optiker med
Pa u l Fo lkesso n
Därför så beder jag härmed Er
nära 50 år i yrket.
Ordf. Optikerförbundet
som kan påverka och/eller är anKvarvarande sfäriska och astigmatiska synfel, vattensängseffekter, svariga, att ta bort överdrifterna i
ögonoperationsreklamen för synstarr och dylikt. En reklam som
hazel, ljuskänslighet, haloeffekPS. I cigarettreklam står det att de
korrektion i friska ögon, utan grå
ofta förefaller mej vara på gränsen kan innebära fara för hälsan. Likater, bländningsproblem, dimsyn,
till bedrägligt kriminell och nästan så i viss spritreklam. Efter många
borde vara straffbar, eller åtminsår som optiker tycker jag nästan
tone ibland är gravt oseriös. Det är det borde stå något liknande om
trots allt ett ingrepp som innebär
refraktiva ögonoperationer av frisen viss risk i friska ögon.
ka ögon också.
Bågarna sitter stadigt. Kunden ser
form och färg tydligt. Butiken blir
ljus och behaglig.
O ptos – nu även för ögonläkare
Det ger ökad
försäljning.
!
Pä r L il j eloo d
(Optiker Liljelood, Trollhättan)
Kontaktlinsbehörig leg optiker
!
Optikern på Väla, Helsingborg
Det ger ökad
försäljning.
Kontakta oss idag på 0380-514380,
eller www.accretio.se!
Optikern på Väla, Helsingborg
Företaget Optos och deras Optomap
har mött stort intresse i optikersverige.
Nu utvidgar företaget i och med lanseringen av Optomap 200Tx som riktar
sig till ögonläkare.
200Tx erbjuder bildtagning i olika
våglängder, som inkluderar färgbilder,
rödfria bilder, fluoresceinangiografi och
nu även autofluorescens. Dessa olika alternativ är till hjälp vid identifiering av
olika typer av förändringar. Utrustningen genererar bilder som på samma gång visar näthinnan från centrum
till periferi i en enda panoramabild.
– Den här versionen är en ren oftalmologiprodukt, säger Optos
sverigechef Göran Börjesson.
I och med denna lansering anställer Optos ytterligare en person i
Sverige för att få kapacitet att nå ut till både optiker och ögonläkare.
optik 9-2011
25
Specsavers förstärker med rekrytering
Susanne Jansert och A nita R obertson börjar hos
Specsavers som förstärker
sin organisation i Sverige.
Tidigare i år började Susanne
Jensert som butiksansvarig på
Specsavers i Sverige. Hennes
uppgift blir att arbeta med retailteamet på Specsavers och stödja
och utveckla butikerna runt om i
landet. Tidigare har Susanne arbetat på IKEA, där hon senast
var varuhuschef i Karlstad. Sedan
snart 30 år tillbaka har hon arbetat
med retail inom olika företag som
H&M, Lindex och ICA.
– Det är mycket spännande att
komma till optikbranschen som ju
har utvecklats mycket under de senaste åren. Jag har mycket att lära,
och förhoppningsvis mycket att
tillföra. Det finns ju mycket som
Susanne Jansert och A nita R obertson till Specsavers.
är likt, som hur man tar hand om
kunder. Men den kliniska aspekten är förstås unik för optikbranschen, säger Susanne.
Just den kl iniska aspekten är
Anita Robertsons huvuduppgift i
sin nya roll som retail development manager, vilket ungefär betyder att hon är butiksutvecklare med fokus på utbildning. Det
innebär en ny roll för Anita, som
tidigare jobbat på St Eriks ögonklinik och de senaste fyra åren på
George K afa med en av
många i behov av synhjälpmedel.
Ciba Vision. Många i branschen
förknippar henne nog med kontaktlinsfrågor, men i sin nya roll
hanterar hon inte endast kontaktlinsfrågor.
– Nej, jag har hand om allt som
händer i butik. Kontaktlinsdelen
ingår givetvis där, säger Anita.
Varför bytte du företag?
– Jag har valt med hjärtat.
Specsavers har en fin idé om att
alla ska ha råd med glasögon. Jag
tycker också det är viktigt hur
man upplever butikerna och besöken där. För egen del är det roligt att få utvecklas på en ny tjänst.
Sedan i januari läser jag dessutom
masterutbildningen i Norge. Jag
trivs i branschen, men tycker det
är stimulerande med ombyte och
när denna möjlighet uppenbarade
sig, tog jag den.
Tre intensiva
dagar i Libanon
L eg optiker George K afa driver till vardags
K afa O ptik i Motala. På fritiden slipar han in
glas i glasögonbågar som sedan delas ut i
hans forna hemland L ibanon.
Den 14 juli var det dags för en ny resa för George
Kafa. Precis som tidigare år hade George med sig ett
stort antal glasögon som distribuerades till behövande
under resan.
– Jag hade gjort i ordning 400 par glasögon i olika
styrkor. Dessutom hade jag med läsglasögon i olika
styrkor.
Glasögonen delades ut till behövande på Maltas
konsulat i Libanon under tre svettiga dagar. På plats
fanns också en ögonläkare som bland annat dilatterade
de patienter som behövde detta.
– Vi utförde cirka 200 ögon- och synundersökningar och delade ut glasögon till alla.
Nästa resa är planerad till våren 2012. Då tänker George besöka små byar på den libanesiska landsbygden.
optik 9-2011
26
BRANSCHPLOCK
R E DAK TÖR W IL HE L M JA R E S A N D , op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Glasfrågan
Med alltmer avancerade sliptekniker och tekniska lösningar för glasen i framförallt premiumsegmentet är det inte lätt att ha full koll på
glas. Det kan också vara abstrakt att förstå för
kunderna. Samtidigt är det viktigt att kunderna får förklarat för sig. Annars uppstår frågor
som ”varför kostar mina glas flera tusen kronor mer än min grannes”? Så vad vet egentligen kunderna om sina nya glas? OPTIK gick
ut på stan och ställde frågan till tre slumpmässigt utvalda kunder från tre lika slumpmässigt
valda kedjor.
Johan Sandén, Bro,
26 år
Vad vet du om kvaliteten i
glasen?
– Jag har faktiskt ingen
aning. För mig är det viktigt
att glasen är tunna. Kvaliteten var inget optikern pratade om när jag beställde glasögonen. De sa något om en antireflexbehandling, men inget mer än så.
Beatles-brillor för revolutionärer?
Amerikanska Revol ution Eyew ear har
lanserat glasögonvarumärket Beatles och kollektionen Yellow Submarine. Glasögonen är
som sig bör rejält retroinspirerade. Färgval
och illustrationer på insidan av skalmarna
är hämtade från den legendariska tecknade
Vet du vilket företag som tillverkat glasen?
– Nej, inget jag ens tänkt på.
Beatlesfilmen från 1968. Givetvis finns det ett
par små, runda metallbågar i kollektionen.
Men man kan ändå inte låta bli att undra över
vad den gamle revolutionären John Lennon
hade tyckt om att Beatles blev solglasögonvarumärke.
Illusion av djup
A strid R osenhall,
Bromma, 73 år
Nä r 3D kommer på tal kopplar man snabbt till
stora, ibland otympliga, 3D-glasögon. Antingen sekventiella som med superkorta intervaller blockerar ett öga i taget. Eller de klassiska,
nu utdöende, stereoskopiska pappglasögonen
med en röd och en grön lins. Men den enklaste lösningen är oftast den rätta. Nu släpper Toshiba en 55-tums TV där 3D-effekten framträder
för blotta ögat. Små linser i skärmen används
för att höger och vänster öga ska få lite olika
perspektiv och tvinga hjärnan till illusionen av
djup.
Vad vet du om kvaliteten
i glasen?
– Hur menar du kvalitet?
Det är inget vi pratade om
när jag beställde glasögonen.
Det är klart att det är viktigt att man slipar
rätt. Men själva glaset pratade vi inte alls om.
Självklart är det viktigt med bra kvalitet, men
jag litar på optikern.
Vet du vilket företag som tillverkat glasen?
– Nej.
A gneta K raft, Stockholm, 50+
A cetat + titan
Vad vet du om kvaliteten i glasen?
– Ingenting, eller väldigt lite. Men jag har valt
ett par dyra glas. Det är viktigt med bra kvalitet eftersom det är en stor utgift. Men jag litar
på optikern.
Infaces höstkollektion för 2011 tar tydligt avstamp i retrotrenden, men tar den ett steg framåt. Färgerna är expressiva och eleganta. Mönstren är lekfulla och piggar defin tivt upp under mörka höst- och vintermånader. Formerna
är utvecklade med 50-talsinspiration: rundade pantoformer och lite kantigare, kraftfulla fronter i titan kontrasterar acetatskalmarnas mer fräscha färgsättning.
optik 9-2011
27
Pensionärer gillar Specsavers
Nu h ar SeniorBarometern släppt hela sin lista över pensionärernas favoritföretag. Listan toppas av ICA, tätt följt
av IKEA. På listan ryms 80 företag. Men endast ett från optikbranschen. Specsavers har tagit sig in på listan och knipit
plats 57.
Fluorescerande nytappning
C arreras klassiker, C hampion, kommer i ny tappning. Den tårdroppsformade bågen
släpps i fyra nya färger. Som namnet C hampion/Fluo antyder handlar det om fluo escerande färger med neonkaraktär. Gult, orange, grönt och rosa kulörer för tankarna till 80-talets popkultur. Spegelglasen lär fungera bra från gryning till skymning.
Dessa brillor lär garanterat få uppmärksamhet oavsett var de används.
R akbladsvasst
Italien i Tyskland
Den f örsta september invigdes utställningen ”Eyewear, a never ending Italian story” i Berlin. Tidigare har
den visats i Istanbul och det lär vara en resa genom glasögonhistorien. Över hundra glasögon finns att beskåda.
–Utställningen är en kronologisk, tematisk resa genom glasögonhistorien från medeltiden till 2000-talet,
då glasögon blev något verkligt åtråvärt, säger Vittorio
Tabacchi, vice vd för ANFAO, och vd för EUROM och
glasögonmuseet i Pieve di Cadore.
Utställningen är resultatet av ett samarbete mellan det
italienska departementet för ekonomisk tillväxt, italienska handelskammaren och ANFAO.
optik 9-2011
Danska Ørgreen har djupgranskat Quentin T arantinos actionspäckade filmer för att
hämta inspiration till höstens kollektion. Under kommande Silmo-mässan avtäcker de
inte mindre än 15 modeller som alla har T arantinos ande svävande över sig. Den första
som visats publikt är rakbladsvassa R azor som inspirerats av rollfigu en R azor C harlie i filmen ” rom Dusk T ill Dawn”. Betatitanet i bågen gör den tunn som – just det – ett
rakblad.
Nytt rum för show
Thea i Sverige
Sc andinavian Eyew ear har öppnat
Den f ranska optikkoncernen Thea
har etablerat sig i Norden. Theas vd,
Jean Frédéric Chibret, närvarade under Sveriges Ögonläkarförenings Årsmöte för den officiella starten av dotterbolaget. Beläget i Örebro ska det
ansvara för Theas verksamhet i Norden. Thea som startades 1994 har blivit ett av Europas ledande läkemedelsföretag inom oftalmologi. De finns
idag representerade i över 65 länder.
nytt showroom i Jönköping. Det invigdes i samband med vårens nordiska
säljkonferens. Företaget ska främst använda showroomet till att visa upp aktuella kollektioner och butiksmaterial.
Men även kläder och smycken från de
licensierade märkena.
28
KRÖNIKA
Ulrika är O ptiks nya krönikör! I nästa nummer presenteras ytterligare en.
Saknar du Å sa? O roa dig inte: hon är tillbaka i november!
TEXT U LRIKA J ANSSO N
Livet efter magisteråret
N
Ulrika Jansson är 26 år gammal och bor
i en förort till Stockholm. H on jobbar på
Synvårdsinstitutet där hon främst utför
ögonhälsoundersökningar om dagarna.
”
När jag ser tillbaka på hur mycket
jag lärt mig det senaste året så
inser jag verkligen hur viktigt det
är att vidareutbilda sig.
u är hösten över oss och det är återigen liv och rörelse här i lokalerna
vid optikerutbildningen. Jag har
jobbat hela sommaren utan uppehåll och periodvis har jag inte träffat andra
personer än mina patienter. Arbetsdagarna blir
utan tvekan roligare och lättare när ens kollegor finns på plats. För ett år sedan var detta
dock inte min arbetsplats utan min studieplats.
Men magisteråret bara flög förbi med en väldig
fart! Det känns nästan som om det vore igår då
vi hade upprop och jag träffade klassen för första gången.
Vi var en blandad grupp optiker med olika
mycket arbetserfarenhet i bagaget. Vi fick till
uppgift att presentera oss och berätta för varandra varför vi sökt till utbildningen. I princip
alla svarade samma sak: ”Jag vill lära mig mer
och kunna jobba mer kliniskt”.
Många av oss önskade att i framtiden kunna
arbeta på sjukhus eller i en butik som erbjuder ögonhälsoundersökningar. Själv hade jag
på känn att många av remisserna jag skickade
till ögonläkare och ortoptister egentligen var
sådant som en optiker med klinisk kompetens
kan klara av att lösa på egen hand och jag ville
tillhöra den skaran. Det är en tillräckligt lång
kö som det är till ögonläkare, så det är ju onekligen en fördel om vi optiker kan hjälpa patienten direkt istället för att skicka vidare med
detsamma. Även om det är en patient som vi
ska remittera så är det bra om vi kan skicka en
Är du leg. optiker...
Bli medlem i optikernas
egen yrkes- och fackförening!
Information och ansökan på www.srat.se
Svensk Optikerförening
– Din yrkes- och fackförening
En del av SRAT
08-442 44 60 | kansli@srat.se | www.srat.se
utförlig remiss som underlag för vidare utredning.
Under utbil dningen f ic k vi undersöka
många patienter och en heldag i månaden kom
en ögonläkare till oss och svarade på alla våra
frågor och vi presenterade patientfall vi hade
haft hittills. Under höstterminen var det väldigt
många fall vi tog upp med ögonläkaren för att
få råd, men dessa minskade under våren. Visserligen hade vi något färre patienter under våren, men framförallt tror jag att vi hade börjat
kunna se skillnad på sådant som kräver ögonläkarvård och sådant som exempelvis endast är
normala åldersförändringar och inte behöver
skickas vidare.
Jag har nu tur att kunna få jobba med det
som jag ägnat det senaste året åt och kunna erbjuda mina patienter ögonhälsoundersökningar. Nu längtar jag tills lagändringen går igenom
så att den här typen av undersökning även finns
att få på fler ställen eftersom vi optiker då kan
erbjuda våra patienter en desto mer omfattande
undersökning och vi kan lösa många problem
själva. En vanlig patientgrupp som hör av sig
om att få komma på ögonhälsoundersökning
är personer med glaukom i släkten. De har ofta
blivit rekommenderade av sin optiker eller av
en ögonläkare att de bör undersökas med ett
par års mellanrum p.g.a. ärftligheten. Det finns
även andra patientgrupper som vi kan ta hand
om och slippa remittera vidare. Jag hade i somras en patient som varit på omkoll hos sin optiker ett flertal gånger men glasögonen kändes
aldrig helt bra. Patienten droppades hos mig
och det visade sig att han hade en ordentlig
ackommodativ spasm, som man inte hade lyckats få fram utan cykloplegi.
Nä r j ag ser till baka på hur mycket jag har
lärt mig det senaste året så inser jag verkligen
hur viktigt det är att vidareutbilda sig. Det har
varit intensiva studier där vi läste flera kurser
parallellt och med tuffa tentaperioder, men det
var det värt. Jag hade aldrig fått det jobb jag
har idag om jag inte hade läst vidare. Nu gäller
det att hålla kunskaperna fräscha och att uppdatera sig då och då genom att gå på kurser, för
färdiglärd blir man ju aldrig!
optik 9-2011
HRK-8000A
Extrem precision och noggrannhet
till samma pris som en vanlig autorefractor
Visar lägre
ordningens
aberrationer
Guide för
kontaktlins
tillpassning
Visar högre
ordningens
aberrationer
Upptäcker och
visar katarakt
Näthinnan
bildsimulering
Aktuell
kontra
objektiv
synjämförelse
Refraktionsvärden
för dag och natt
Phone: 0522 266 065, Hemsida: www.innz.se
optik 8-2011
30
optileks
ab
En svensk glasleverantör
Har ni ett jobb som ni inte tror går att göra?
Hög styrka, stor diameter, udda material.
Med över 35 års branscherfarenhet och 7 års erfarenhet
av digital/friform tillverkning är vi ett av Europas teknikledande sliperier.
Hos oss hittar du ett av marknadens absolut största
sortiment i både plast och mineral, såväl traditionella som
digitala produkter!
Allt tillverkat med den absolut senaste tekniken,
digital/friformproducerat i både plast och mineral i Rättvik.
Vi kan hjälpa dig att få nöjda
kunder!
Vi har gjort prisma 18, cylinder -17, styrkor från +50 till -32, progressiva
addition 6, minusglas i sportbågar, glas till bågar med en formskiva på
75mm o.s.v.
Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN
Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10
www.optileks.se • order@optileks.se
optik 8-2011
VETENSKAP
•
31
Vi måste locka ungdomen
”Jag tror vi bör ta oss
en funderare inom svensk
optometri kring mål och
strategier för våra optikerutbildningar, inklusive
efterutbildningar.”
När jag nu skriver detta har vi nyss dragit igång
höstterminen vid landets universitet och högskolor. Det innebär att Optikerprogrammen vid
Karolinska Institutet och Linnéuniversitet också
nyss har börjat.
Under våren gjorde vi ett stort arbete för att
försöka öka antalet sökande till våra optikerutbildningar. Det resulterade i att vi över lag fick
flera sökande, dock ingen riktig ökning i antalet som valde att tacka ja till sin plats. Kalmar
startar med ungefär så många studenter som
de har platser till, medan vi på KI har 15 färre
än vi hade tänkt ta in, dock endast 5 färre än vad
vi ska utbilda. Vi önskar dock göra ett överintag
varje år så att vi efter tre år producerar rätt antal.
Vi är med andra ord två utbildningsanordnare som försöker attrahera ett fåtal presumtiva
studenter och där ingen av oss får tillräckligt
många till att ha god ekonomi i verksamheten.
Samtidigt är det ingen konkurrens om utbildningsplatserna för att bli optiker. Detta anser jag
är ett stort problem för hela optikerkåren.
Att det inte är någon konkurrens om platserna medför att vi tar in alla som vill, oberoende av
gymnasiebetyg. Vi har med andra ord inte möjlighet att välja ut de bästa studenterna. Med få
stjärnor i en klass sjunker ofta medelprestationen och flera lärarresurser går åt för att få igenom alla. Samtidigt tillåter inte ekonomin flera
lärare.
För KIs del betyder det minskande antalet
studenter att lärarstaben framöver måste minskas. Det arbete som har lagts ned med att stärka lärarstabens kompetens, dels genom stödet
från Optikbranschen till doktorandfinansiering,
kommer därmed inte få full effekt eftersom fär-
re lärare ska ägna sig åt, fördelat per anställd,
mera undervisning. Ingen tid blir därmed över
till kompetensutveckling, implementering av
nya rön, forskning etc. för de lärare som inte har
egna anslag eller omfattas av branschens doktorandfinansiering.
I dagsläget anser jag att vara sig Kalmar eller
KI har tillräckligt med lärare eller forskningsaktivitet. Vår forskning har hellre inte tillräckligt med volym och bredd för att vi ska få en betydande del av de forskningsmedel som går att
söka. Samtidigt lär statliga utvärderingar av oss,
samt de interna utvärderingarna inom lärosäten, inte ge vår verksamhet särskilt höga betyg
med tanke på den relativt begränsade aktiviteten
vi har. Branschens medel till doktorandfinansiering har givit oss en bra start, men vi behöver
en ”track record” för att nå upp i kampen om de
ansökningsbara medlen som oftast går till mer
etablerade forskare och forskargrupper.
Inte hellre KI:s efterutbildningar: Magisterutbildningen i klinisk optometri och Diagnostisk
optometri – utbildningarna som kommer att ge
rätten att använda diagnostiska medikamenter,
går fulltecknade. Det är därmed låg lönsamhet
även i dessa utbildningar. Intresset för att höja
den kliniska kompetensen verkar inte vara tillräckligt stort bland landets optiker och optikerföretag för att vi ska kunna erbjuda två utbildningar.
Jag tror vi bör ta oss en funderare inom
svensk optometri kring mål och strategier för
våra optikerutbildningar, inklusive efterutbildningar. Annars tror jag att vi förblir små, olönsamma och i universitetens ögon ointressanta.
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer:
• Effekten av +1,00 D tillägg på bästa korrigerade visus
• Hur tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker
• Hänsyn till pupillens storleksförändring
optik 5-2011
optik 9-2011
32
36
44
32
VETENSKAP
Effekten av +1,00 D tillägg
på bästa korrigerade visus
Av Jessi ca Henriksson, karolinska institutet
Ett decimalvisus på 1,0 presenteras i regel som normal synskärpa när visus är rätt
korrigerat.
Ändå har de flesta normalt seende personer ett högre bästa korrigerat visus
än så (Benjamin, W. J. 2006). Visus 1,5 är
medel hos en person under 50 år. Medelvärdet varierar dock med åldern (Martin,
2010). Ögat med bäst visus är inte nödvändigtvis det dominanta (Evans, 2007).
Sfär +1,00 D metoden utförs som en kontroll av funnen korrektion vid monokulär refraktion. Det är en avstämningsmetod där
ett tillägg på +1,00 D förväntas sänka det
rättkorrigerade ögats visus med ett visst
antal rader på en syntavla. Vanligtvis förväntas visus sjunka till halva korrektionsvärdet. Men visus kan lika gärna sjunka en,
ett par eller så mycket som sju rader (Rabbetts, 2007). Eftersträvansvärt är att höger
och vänster öga sänks likvärdigt där korrektionsvisus varit densamma för de båda
ögonen. En annan vanlig riktlinje är att visus
ska sjunka till 0,5 raden. Sjunker visus mer
indikerar det en underkorrektion åt minushållet respektive överkorrektion åt plushållet. En överkorrektion åt minushållet förväntas ge en mindre reducering av visus vid
dimning (Rabbetts, 2007). Högsta plus alternativt svagaste minus till högsta visus är det
ändå slutliga avgörandet för att finna bästa
sfäriska glas (Elliot, 2007).
För en person med korrektionsvisus
1,2 visades genomsnittlig visussänkning
vid tillägg på sfär +1,00 D vara fyra rader mot en logMAR-tavla (Radhakrishnan
et.al.2004, Rabbetts, 2007). I en jämförelse
mellan presbyoper och icke presbyoper bekräftades sänkningen på fyra rader för en
icke presbyop person medan genomsnittet
för presbyoper var tre rader (Elliot, 2007).
Fyra rader mot en logMAR-tavla från visus
1,2 motsvarar ett decimalvisus på 0,5. Visus
1,2 som sänks till 0,5 raden mot en Snellen-tavla motsvarar 6 rader. Halva visusvärdet för en person med 1,2 motsvarar 5
rader mot en Snellen-tavla, jämfört med 3
raders sänkning på en logMAR-tavla.
Myoper har en mindre känslighet för
dimning vid användning av negativa linser
jämfört med icke myoper. Detta upptäcktes vid en studie gjord under cykloplegi,
helt utan inslag av ackommodationen. Det
fanns emellertid ingen signifikant skillnad
mellan grupperna vid plusdimning. Något
samband mellan graden av myopi och hur
visus sjönk kunde de inte heller hitta (Radhakrishnan et.al.2004). Vid en jämförelse av
visus efter dimning med +1,00 D hos emmetroper testades adaptationen till dimglaset. Visus uppmättes mot en logMARtavla direkt efter tillägg samt 30 minuter
senare. Adaptationen gav en ökning i visus
med 0,12 logenheter vilket motsvarar en
rad och en optotyp på syntavlan (Mon-Williams et.al.1998).
Marginalerna för det förväntade värdet
av dimning +1,00 D är relativt stora i förhållande till hur korrektionen avläses som under- eller överkorrigerad. Frågan som uppkommer är om orsaken till variationen av
det förväntade resultatet med ett tillägg på
sfär + 1,00 D skulle kunna gå att definiera
närmare. Kan man lita på att korrektionen
är rätt beroende på hur visus sjunker? Felkorrektion vid sfär +1,00 metoden kopplas,
som tidigare nämnt, främst till om sänkningen skiljs åt mellan ett par ögon med
samma korrektionsvisus. Trots samma visus är oftast ett öga dominant, vilket har
betydelse vid kontaktlinstillpassning för
monovision. Graden av visussänkning med
binokulärt +1,00 D tillägg har visats vara
oberoende av ögondominans (Atchison,
2000). Med anledning till det finns intresset
att undersöka om +1,00 D dimning monokulärt under binokulära betingelser påverkar ögondominansen annorlunda.
Syftet med den här studien var att undersöka effekten av +1,00 D tillägg på bästa
korrigerade visus.
Dessutom söktes samband mellan ögondominans och visussänkning. Forskningshypotesen i studien löd att ett samband
fanns mellan bästa korrigerade visus och
optik 9-2011
33
visussänkning med sfär +1.00D tillägg samt
att ett samband fanns mellan ögondominans och dimning.
Material och metod
Effekten av +1,00 D tillägg på bästa korrigerade visus testades på 40 optikerstudenter
vid Karolinska Institutet under november
2010. 33 kvinnor och 7 män undersöktes.
Medelåldern var 23,6 (±3,4). Den yngsta
var 18 och den äldsta 34 år. Medelvärde av
korrektion var -1,75 D (±1,90). Försökspersonerna blev slumpmässigt tillfrågade att
vara med i studien. För att undvika amblyopa ögon tillfrågades försökspersonerna
muntligen om de var ögonfriska, under 35
år och hade ett fungerande binokulärseende. Vidare var inklusionskriteriet i studien
att klara dimning med +1,50 D på ett öga
i taget och fortfarande kunna urskilja 0,25
raden på logMAR tavlan med samma öga.
Deltagarna fick innan testet information
om studiens syfte och tillvägagångssätt, för
att sedan ge sitt samtycke till deltagandet i
studien (se bilaga 1).
Visusmätningarna utfördes mot en datoriserad logMAR-tavla (TopCons LCD-skärm
CC-100p, 19” LCD) kalibrerad för 3,7 meters avstånd. Skärmens luminans uppmättes med ljusmätare till 242 cd/m2. LogMAR-tavlor för synprövning är uppbyggda
enligt den princip som föreslogs av Bailey
& Lovie 1976. Det innebär att synprövningstavlorna har en logaritmisk storleksökning
av optotyperna och samma antal optotyper
på varje rad. Avståndet mellan optotyperna
och avståndet mellan de olika raderna ska
vara enhetligt. Även läsbarhetens svårhetsgrad för optotyperna ska i genomsnitt vara
densamma. Med TopCons CC-100p finns
dessutom möjlighet till randomisering av
optotyperna för att undvika inlärning vid
testtillfället.
LogMAR är en logaritmisk skala. MAR
står för ”minimum angle of resolution”
vilket innebär den minsta vinkeln på den
minsta detalj ögat klarar att urskilja. Logaritmen för denna vinkel är patientens visus.
För ett ”normalt” öga som klarar att urskiloptik 9-2011
Figur 1. LogMAR-tavla på TopCon CC-100 P.
ja en bågminut på 6 meters avstånd, blir
värdet för visus 0,0 enligt logMAR. Skalan
går i 0,2-steg från 1,0 logMAR upp till -0,3
logMAR vilket motsvarar 2,0 i decimalskala.
Ett lågt eller negativt visusvärde indikerar
att personen har god upplösningsförmåga,
medan ett högt värde pekar på det motsatta (Rabbetts, 2007).
Studiens mätningar utfördes på varje
försökspersons båda ögon. Belysningen i
rummet var dämpad för att anpassas till
synprövningstavlan och mättes till 25,13
lux. Pupillstorlek uppmättes med pupillinjal när försökspersonen tittade på visustavlan. Medelvärdet var 5,7 mm (±0,9). Ögondominanstest utfördes enligt Miles metod
med habituell korrektion på (Coren, 1973).
Försökspersonen fick sträcka ut båda händerna och forma ett litet hål med dessa.
Med båda ögonen öppna fick personen sikta in sig på en optotyp på syntavlan. Det öga
som fortfarande såg optotypen i titthålet
med andra ögat slutet, bestämdes som det
dominanta ögat. PD för avstånd uppmättes
och foroptern ställdes in med försökspersonernas habituella korrektionsvärden.
Försökspersonens habituella styrkor
stämdes av. Avstämningen gjordes monokulärt under binokulära betingelser för att
hitta försökspersonernas bästa korrigerade visus. Det icke undersökta ögat dimmades med en +1,50 D lins. De försökspersoner som då tappade förmågan att läsa 0,25
raden på tavlan exkluderades från studien.
Sfär +1,50 D som dimning på det icke undersökta ögat valdes för att dimning med
+1,00 D enligt studiens syfte, skulle kunna
testas säkert på det undersökta ögat.
Försökspersonerna ombads läsa så
långt de kunde på syntavlan. För fortsatt
läsning på nästa rad krävdes tre av fem
rättlästa optotyper. I de fall där en eller
två optotyper lästes på sista möjliga raden
togs dessa med i beräkningen. Vid var och
ett av testerna uppmuntrades försökspersonen en gång att ”gissa” på optotyperna
efter första stopp. Resultatet antecknades i testprotokollet (se bilaga 2). Det undersökta ögat dimmades med sfär +1,00 D,
optotyperna randomiserades för att undvika inlärning och visus uppmättes och antecknades på nytt. Därefter dimmades ögat
med ytterligare +0,50 D. Optotyperna randomiserades åter, det andra ögat avdimmades och samma procedur repeterades.
De statistiska beräkningarna gjordes i
Instat Graph pad. All data var normalfördelad och den metod som användes för att
jämföra medelvärdet av visusvärdena var
ett parametriskt ANOVA test med eftertestet Kruskal-Wallis. Studiens gräns för signifikans var p <0,05. Försökspersonerna
kodades beroende på bästa korrigerade
visus. Ett mer negativt värde motsvarar ett
högre visus. Ett oparat t-test med Welch
correction användes för jämföring av ögondominansens påverkan av dimning.
Resultat
Resultaten visade en signifikant skillnad (p
=0,0003) i visussänkning vid dimning beroende på bästa korrigerade visus. Därmed
kunde nollhypotesen förkastas. Ett högre
visus gav en större sänkning vid dimning
jämfört med ett lägre visus. Medelvärdet
av visussänkning och samband med korrigerad visus kan ses i Figur 1. Synförmåga
uppmättes logaritmiskt och förlust i antal
optotyper räknades. Ingen signifikans fanns
i visussänkning vid dimning beroende på
ögondominans (p=0,7747)
Minsta antal optotyper visus sänktes
med var 8 stycken och minst flest var
,
34
VETENSKAP
Tabell 1.
Indelningar efter korrektionsvisus
Lägsta visusvärdena i grupp 1 till de högsta visusvärdena i grupp 3.
Grupp logMAR visus
Antal ögon
Medelsänkning antal optoyper
1
-0.02 till -0.10
33
16.0
-0.12 till -0.20
29
19.3
2
3
-0.22 till -0.30
18
24.4
Standardavvikelse
± 5.4
± 5.1
± 4.7
Ögondominans
Figur 2. Visusreduktion i antal optotyper för
grupperna. Medelvärde med SD. P < 0,05.
Figur 3. Visusreduktion i antal optotyper i medelvärde. P > 0,05.grupperna. Medelvärde med
SD. P < 0,05.
36 stycken. Det motsvarar 1,6 till 7,2 rader
på en logMAR-tavla. Medelvärdet av visus
sänkning var 18.9 (±6.1) optotyper vilket
motsvarar 3,8 rader. Samtliga 80 ögon kodades i grupp beroende på korrektionsvisus. Fyra gruppindelningar sattes upp från
lägsta till högsta korrigerade visus.
sades medelvärdet av sänkning vara nära
fyra rader.
Hade studien utförts mot en Snellen-tavla kunde sänkningen ifrågasatts vad gällde
tillförlitligheten. Där är en ändring från 1,0
raden till 0,9 raden inte jämförbart med
en rads sänkning vid de lägre värdena på
samma tavla. Den logaritmiska progressionen i en logMAR-tavla kan utesluta den
felkällan. Eftersom logMAR-tavlor är mer
pålitliga i visusmätning än Snellen-tavlor
används alltid dessa synprövningstavlor i
vetenskaplig forskning. Trots otillgängligheten av logMAR-tavlan ser den ändå ut att
ha en framtid i synundersökningsrummen
(Benjamin, 2006, Martin, 2010). Reliabiliteten för visusmätning mot den datoriserade
logMAR-tavlan får anses hög, då den ger
möjlighet till interpolering av visusvärdet
och kalibreras i en noggrannhet om tiondels meter från patientstolen mätt. Randomisering av optotyperna uteslöt möjlighet
till inlärning av syntavlan. Försökspersonerna fick alla uppmuntran att gissa en
gång på optotyperna efter första stopp vid
läsningen för samma möjlighet till ytterligare prestation.
I den här studien sjönk visus med 1,6 till
7,2 antal rader. Det kan ställas i relation till
att ett decimalvisus bättre än 0,5 indikerar
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka effekten av +1,00 D tillägg för olika visusvärden samt utreda om ögondominans hade
inverkan på resultatet. Det kan givetvis finnas flera faktorer som kan tänkas påverka dessa skillnader i dimpåverkan så som
oklara medier i ögat, aberrationer eller
hjärnans förmåga att tolka en suddig bild.
I litteraturen finns förklarat att en naturlig
skillnad förekommer vid dimpåverkan, däremot är orsaker till detta eller vilken synundersökningstavla det utförts mot, svårare att hitta information om. Jag har utan
resultat sökt artiklar med liknande syfte
och frågeställning. Med min studie kan jag
dra slutsatsen att värdet på korrektionsvisus har en betydelse för graden av dess reducering vid +1,00 D tillägg.
Ett högre visus gav en större sänkning. Likt tidigare studier (Radhakrishnan
et.al.2004, Rabbetts, 2007, Elliot, 2007) vi-
att patienten är överkorrigerad åt minushållet respektive underkorrigerad åt plushållet, alternativt att 4 rader räknas som
det genomsnittliga.
Förutom korrigerat visus återkommer
frågan om korrektionen är den rätta, i förhållande till de varierande resultaten.
Dimning med +1,00 D har tidigare visats
sänka visus i genomsnitt en rad mindre
för presbyoper med mindre genomsnittlig pupillstorlek jämfört med icke presbyoper (Rabbetts 2007). En minskad pupill ger
ökat skärpedjup och kan därmed minska
effekten av dimtillägg. Den dämpade rumsbelysningen i den här studien kan tänkas
öka pupillstorleken hos försökspersonerna
jämfört med normal rumsbelysning. Medelvärdet var 5,7 mm. Försökspersonen med
lägst sänkning i antal optotyper visades ha,
förutom ett visus på -0.08 logMAR, en pupillstorlek på 4 mm, vilket kan uppfattas
som två trovärdiga förklaringar till resultatet. Högsta antal sänkning i optotyper föreföll hos en person med visus -0.18 och pupillstorlek på 6 mm.
I och med att alla försökspersoner var
optikerstuderande fanns sedan tidigare habituella styrkor samt resultat från binokulärseendetest. Dessa värden upptogs
muntligt. För ökad validitet i studien kunde
både refraktion och binokulärseendetest
utförts ytterligare en gång Inga genomgripande förändringar av styrkorna gjordes vid
avstämning. Lägsta och högsta sänkningarna vid dimningen kan däremot tänkas
sett annorlunda ut under cykloplegi eftersom försökspersonerna var ickepresbyoper
och några hyperoper. För att finna bästa
korrigerade visus valdes mätningarna att
utföras monokulärt under binokulära betingelser. Sfär +1,00 D metoden är emellertid formad efter en monokulär refraktion,
men jag tror att mina fynd i den här studien
kan sättas i relation till den metoden lika
optik 9-2011
35
väl som till en binokulär refraktion.
Likt den studie Atchison D.A. gjorde
2000, visades i min studie att graden av visussänkning var oberoende av ögondominans. Det skulle vara intressant att veta hur
många kontaktlinsoptiker som skulle påstå
att ögondominansens yttring vid monovision-tillpassning inte var av större betydelse.
Den här studiens resultat tror jag kan ge en
anledning att vidare studera och förklara riktlinjerna vid sfär +1,00 metoden. Slutsatsen är
att förväntade värden av dimning med sfär +
1,00 bör tas till hänsyn av synprövningstavla
samt visus, innan en över- eller underkorrektion bestäms. Jag vill ändå rekommendera
den här typen av metod för kontroll av styrkor,
fast öka medvetenheten för inom vilka ramar
korrektionen kan avläsas.
Referenslista
Atchison D.A, Schmid K.L, Edwards K.P,
Muller S.M, Robotham J. (2000) The effect
of under an d over refractive correction on
visual performance and spectacle lens acceptance.
Benjamin, W. J. (2006). Borish’s Clinical Refraction (2nd ed.). Philadelphia: W. B.
Saunders.
Coren Kaplan (1973). Patterns of ocular
dominance. American Journal of Optometry an Archives of the American Academy of
Optometry, 5.
Elliott, D. B. (2005) Clinical Procedures in
Primary Eye Care (2 nd ed.) s.29-33, 36-37.
Grosvenor, T. (2007) Primary Care Optometry (5th ed.) St. Louis, Missouri: s. 11, 12.
Martin, L. (2010) Att mäta syn. Books on Demand, Visby. Andra upplagan. s. 65-70, 238.
Mon-Williams M, Tresilian JR, Strang
NC, Kochhar P, Wann JP (1998) Improving
vision: neural compensensation for optical
defocus. Proceedings of biological sciences
1998. 265; 71-7.
Radhakrishnan H., Pardhan S., Calver
R.I., O’Leary D.J. (2004) Unequal reduction
in visual acuity with positive and negative
defocusing lenses in myopes. Optom.Vis.
Sci.81.
Rabbetts, R. B. (2007) Bennett and
Rabbett’s Clinical Visual Optics (4th ed.),
Butterworth and Heinemann. s.28-33, 10.
Nordens ledande kedja för ögonbehandlingar söker
legitimerade optiker
Känner du att det är dags att ta nästa steg i din karriär? Memira ger dig möjligheten att utvecklas i en
miljö tillsammans med ditt team både på kliniken och inom företaget.
Vi erbjuder ett mycket stimulerande arbete med förundersökningar och uppföljande kontroller vid refraktiv
kirurgi. Att vara optiker på Memira innebär ett ansvar för undersökningsverksamheten, utveckling av kliniska
resultat och att ge kunden högkvalitativ optometrisk/oftalmologisk vård och service. Arbetet kräver ett gott
samarbete med kirurgteam och kollegor på kliniken. Som person är du positiv, framåt och gillar utmaningar.
Tjänsten inleds med utbildning för att ge dig en grundlig klinisk kompetens inom den intra- och extrokulära
behandlingsverksamheten.
Vi söker nu en optiker till hela Sverige.
Din ansökan skickar du till:
rekrytering@memira.se
Memira – Den trygga och enkla vägen till ett liv
utan glasögon och linser!
Ledande inom ögonlaser
36
VETENSKAP
Hur tidspress påverkar
läsningen hos dyslektiker
Av : Hadjer Aldudjaili , Mette E riksson, karolinska institutet
Att läsa en tidning, skriva och läsa sms,
titta på TV, läsa vägskyltar och fylla i blanketter utgör en stor del av många människors liv idag. Det är inte bara viktigt att
kunna läsa utan också kunna förstå vad
orden betyder och förstå budskapet med
dem. De flesta av oss lär sig läsa och skriva i skolan där det handlar om utveckling
av nya kunskaper och förmågor. I skolan är
den största delen av kunskapen textburen,
därför märker man lättare av en bristande läs- och skrivförmåga här. Det är viktigt
att hjälpa personer med läs- och skrivproblem redan i skolan för att de ska kunna
utveckla den kunskap och färdighet som
förväntas av dem i vuxenlivet. Ett exempel
på personer som har läs- och skrivproblem
är dyslektiker (Myrberg, 2007).
Dyslexi
Ordet dyslexi betyder ”svårigheter med
ord”, andra vanliga benämningar är ordblindhet, dåligt ordsinne, dåligt ordformsinne och speciella läs- och skrivsvårigheter (Finer & Kere, 2008).
Dyslexi är en centralnervös språklig
funktionsstörning som är lokaliserad i flera
områden i hjärnan (Ericson, 2008) och kan
påverka individers förmåga att uppfatta
språk i både tal och skrift (Finer & Kere,
2008).
Dyslexi drabbar fler pojkar än flickor och
utgör det vanligaste inlärningshandikappet i västvärlden (K & F, 2008). Dyslexi är
ett av vår tids största folkhälsoproblem och
mellan 5-10procent av Sveriges befolkning
beräknas ha dyslexi. Det innebär att ca en
halv miljon människor i Sverige har dessa
problem (Finer & Kere, 2008; Lindell &
Thornblad, 1998).
I begreppet dyslexi ingår svårigheter att
höra språkljud (auditiva problem) samt att
se och hålla ihop en hel ordbild (visuella
problem) (Lindell & Thornblad, 1998). Det
finns två former av dyslexi: En som är medfödd och en annan som beror på fysiska
skador. Den medfödda upptäcks normalt
genom att personen utvecklingsmässigt
hamnar efter i skolan. Det finns upptäckter
som visar att personer med en hjärnsjukdom eller som råkat ut för en olycka och
fått en hjärnskada har fått specifika störningar, vilket lett till att dessa sedan gjorde
typiska fel som dyslektiker gör när de läser
och skriver (Finer & Kere, 2008).
Ljudosäkerheten gör det svårt att urskilja enskilda språkljud och koppla dem
till bokstäver, detta leder till svårigheter
att läsa långa obekanta ord och ord med
många vokaler eller konsonanter i rad. De
visuella problemen leder till att bokstäver
och delar av ord missuppfattas, byter plats
eller faller bort (Lindell & Thornblad, 1998).
När vi läser eller tittar oss omkring står
ögonen aldrig stilla, vi gör många, små
och olika typer av komplicerade ögonrörelser hela tiden. Läsning sker i olika steg: 1)
Fixationer – vi tolkar den visuella informa-
tionen, ögonen är relativt stilla under 200
– 300 millisekunder, dock finns det finns
en stor individuell variation. Fixationsdurationen ökar när ett ord är långt eller om en
text är svår (Rayner, 1998). En ovan läsare
gör fler fixationer än en van läsare (Ciuffreda, 1994). 2) Sackader - små blickförflyttningar mellan orden, under en sackad registreras ingen ny information. 3)
Regressioner - sker när vi behöver flytta
tillbaka blicken i texten. Regressioner är
viktiga för förståelsen av en text och ökar
med ökande svårighetsgrad på texten (Rayner, 1998). Nedan ses hur de visualiserade
läsögonrörelserna på Tobii-skärmen skiljer sig mellan normalläsare, figur 1, och
dyslektiker, figur 2. Hos dyslektikern kan
man se att de gör börjar läsa om texten fler
gånger.
Den magnocellulära teorin vid dyslexi
En vanlig teori när det gäller dyslexi är
den som John Stein, vid University Laboratory of Physiology, Oxford, Storbritannien
har forskat kring. Det är den magnocellulära teorin i hjärnan vid dyslexi. I retina
finns parvo- och magnoceller vars axon
bildar den andra kranialnerven, synnerven.
Parvoceller finns främst omkring och i fovea och är känsliga för detaljer och färger.
Magnoceller finns i perifera retina, dessa
är monokromatiska och känsliga för rörelser (Schwarts, 2004).
Information som parvocellerna för vioptik 9-2011
37
Fig. 1 Läsögonrörelser hos normalläsare
dare från syncortex transporteras via den
ventrala strömmen, via ”vad-systemet”. Via
den ventrala strömmen undersöks de synintryck vi får mycket noggrant för att se detaljer och färger. Magnocellerna däremot
för vidare informationen via den dorsala
strömmen, via ”vart-systemet” till högre
areor, bland annat cerebellum som är viktigt för visuell motorikkontroll (Stein, 2001).
Detta är en mycket snabb bana och här blir
vi uppmärksamma på de synintryck som
innefattar rörelser (Schwartz, 2004). I figur 3 ses en bild över den ventrala och den
dorsala strömmen.
Stein (2001) har funnit att 10procent av
de ganglieceller som via sina axon skickar signaler till resten av hjärnan är betydligt större än resterande och kallas därför
magnoceller. De har större känslighet och
reagerar över ett större område än parvocellerna. Vid obduktion av hjärnor hos dyslektiker har man även hittat att de magnocellulära lagren i dLGN var cirka 30 procent
mindre än hos kontrollgruppen. Det har
också upptäckts att de magnocellulära reoptik 9-2011
Fig. 2 Läsögonrörelser hos dyslektiker
ceptiva fälten i näthinnan var mindre till
ytan hos dyslektikerna (Stein, 2001). Stein
(2001) hävdar att personer med lässvårigheter har nedsatt funktion hos de magnocellulära neuronen. Detta innebär att
informationen till det motoriska centrat i
hjärnan blir försenad vilket påverkar den
motoriska kontrollen av ögonmuskulaturen. Detta försvårar fixationen i och med att
ögonaxlarna då kan komma att överlappa
varandra och dyslektikern kan uppleva det
som att bokstäverna ”hoppar” när de läser
(Stein, 2001).
Binokulärseende
Ett normalt binokulärseende byggs upp av
två separata perceptuella responser, stereopsis och fusion (O’Connor, 2010). Detta
innebär att man använder båda ögonen
simultant på så sätt att varje retinal bild
bidrar till det slutgiltiga perceptet. Detta
innebär att det binokulära systemet är hierarkiskt uppbyggt och innebär att vissa delar av systemet beror på andra för att det
ska fungera korrekt (Daum, Rutstein, 1998).
Fig. 3 Bild på den ventrala samt dorsala strömmen från syncortex
Detta kräver koordination av ögonmuskler,
neurologisk bearbetning och avancerad
optik. Båda ögonen måste kunna se lika
mycket av det visuella området. Synskärpan måste vara lika för de båda ögonen och
näthinnebilderna måste hamna på korresponderande punkter på näthinnan. Ögonen måste ha förmåga att fixera objekt och
ögonmusklerna måste därför kunna röra
ögonen snabbt och exakt. (Daum, Rutstein,
1998). Hos dyslektiker har man sett att de
ofta visar en ostadig binokulär fixation vil-
,
38
VETENSKAP
ket leder till en dåligt visuell lokalisering.
Detta kan orsaka att bokstäverna de försöker läsa ser ut att röra på sig och överlappa
varandra (Stein, 2001).
Syftet med denna studie var att undersöka hur tidspress påverkar läsningen hos
dyslektiker jämfört med normalläsare. Vår
frågeställning blev utefter detta Hur påverkas läsningen av tidspress hos dyslektiker
jämfört med normalläsare?
Material och Metod
Denna studie gick ut på att mäta hur
tidspress påverkar läsögonrörelser och
läsförståelse hos dyslektiker jämfört med
normalläsare. Studien utfördes på totalt 24
personer varav 12 av dessa var diagnostiserade dyslektiker. Resterande 12 var normalläsare och upplevde sig inte ha några
problem med läsning och skrivning. Utav
alla som deltog var tre stycken män som
tillhörde dyslektikergruppen, resterande
var kvinnor. Medelåldern på deltagarna var
23 år med en standardavvikelse på ± 3,9 år.
Undersökningarna utfördes mellan klocka
14.00–17.30 på Sankt Eriks Ögonsjukhus,
detta för att deltagarna skulle vara lika ansträngda innan de deltog i testet. Samtliga deltagare fick läsa igenom ett informationsblad om studien samt skriva under ett
medgivande.
Deltagarna i studien fick inte ha några
konvergensproblem, ackommodationsproblem, stor skelning eller ett icke fungerande stereoseende. Deltagarna fick inte
heller ha någon ögonsjukdom eller andra
systematiska sjukdomar. Alla som deltog
skulle även vara studerande på universitet/
högskola för att vara vana läsare, dessa rekryterades med hjälp av lappar som sattes
upp på olika universitet i Stockholm.
KNP och Ackommodationsvidden mättes med en RAF-stav. Ackommodationsvidden utfördes tre gånger på varje öga
samt tre gånger binokulärt. Deltagarna
förväntades ha en ackommodationsvidd
inom de förväntade värderna för deras ålder enligt Hofstetters fomula (Rutsien och
Daum 1998). För att utesluta att deltagaren hade en tropi (manifest skelning) eller en fori (latent skelning) som påverkar
binokulärseendet utfördes Cover Test på
nära håll. Deltagarens stereoseende mät-
Fig. 4 Tobii T120 Eye Tracker
tes med TNO som är ett random dot test.
TNO mäter stereoseendet mellan 15-480”,
bågsekunder. För att ge deltagarna bästa
förutsättningar under läsningen korrigerades deltagarna med hjälp av en autorefraktor som gav ungefärliga värden, styrkorna
sattes i en provbåge om de inte hade egna
glasögon eller linser på.
Variablerna vilket mättes för att evaluera
läsögonrörelser var antalet sackader, fixationer och regressioner. Detta gjordes med
hjälp av en Tobii T120 Eye Tracker, Tobii är
en dataskärm som innehåller en kamera
med infraröda dioder som avläser reflektionsmönstret på cornea hos deltagaren,
se figur 5. Det gör det möjligt att följa ögonens rörelser vid läsning. Kameran sammanställer dessa reflektionsmönster tillsammans med annan visuell information
om deltagaren. Eye Trackern innehåller ett
sensorsystem som med hjälp av informationen räknar ut den exakta blickriktningen. Pupillerna blir ett fixationsobjekt för
kameran som gör det möjligt att följa ögonen över skärmen (Tobii Technology Inc.,
2008), (Källmark, 2009).
Läshastigheten och ögonrörelserna har
jämförts inom grupperna och mellan grupperna vid normal läshastighet och läsning
under tidspress.
Deltagarna placerades 60 cm framför
Tobiiskärmen som var inställd på 1280 *
1024 pixlar. De fick sedan göra ett kalibreringstest där de skulle följa en röd prick
som förflyttades på nio bestämda platser
över skärmen. Deltagaren fick instruktioner om att hålla huvudet stilla under hela
testets gång för att minimera felregistrering av ögonrörelserna för Tobiin. Efter
kalibreringen fick deltagaren en instruktion på hur testet skulle gå till, muntligt
och skriftligt på skärmen. När deltagaren
kände sig redo att börja läsa presenterades
den första texten (N1) där texten skulle läsas under normal läshastighet, se exempel på text nedan, figur 6. Deltagaren fick
sedan säga till när texten lästs klart för att
svara på tre korta frågor angående texten.
Denna process utfördes en gång till med
en annan text (N2) med tillhörande frågor.
Sedan övergick testet till nästa moment
där deltagaren skulle läsa ytterligare två
texter, denna gång under tidspress (S1,
S2). Detta innebar att varje text visades
under en minut, deltagaren skulle läsa så
mycket som möjligt av texten för att sedan
svara på tre korta frågor angående texten.
Alla texterna som har lästs i testet har visats av Tobiin i slumpmässig ordning för
varje deltagare.
Fig. 5 Exempel på text som deltagarna läste
Texterna som används i undersökningen
är en översättning från engelska texter och
visades i storlek 20 punkter. Texterna är International Reading Speed Texts (IReST)
och utav dem tio som finns användes i denna studie text nummer fem, sex, åtta och
nio. Originaltexterna är framställda genom
inspiration hämtad från uppslagsböcker
rekommenderade för 10-12 åringar. Texoptik 9-2011
39
ternas innehåll är av allmän karaktär och
är översatta till olika språk samt utformade för att testa läshastigheten. Texterna är
standardiserade på svenska gällande svårighet LäsbarhetsIndeX (LIX), antal tecken
och ord- och meningsbyggnad. Standardiseringen har utformats för att uppnå mesta
möjliga reliabilitet och validitet på testerna
(Hahn et al., 2006).
När deltagaren genomgått läsningen
fick de avsluta testet genom att svara på
ett frågeformulär gällande upplevelsen bestående av åtta frågor och belastningen
bestående av sex frågor av att läsa under
tidspress.
Frågorna som berörde belastningen är
standardiserade och benämns Nasa-TLX
(Task Load Index) (Hart, Staveland, 1988).
De frågor som fick besvaras på belastningsformuläret var hur mycket mental,
perceptuell och fysisk aktivitet som krävdes
vid läsning under tidspress. De fick också
besvara hur mycket tidspress de kände i
förhållande till hastigheten uppgiften utfördes i samt hur väl de tyckte att de lyckades utföra målen med uppgiften. De fick
även besvara hur hårt de fick arbeta för att
uppnå prestationsnivån och hur säker eller
osäker de kände sig under testet.
Frågeformuläret gällande upplevelsen
har använts från ett tidigare examensarbete liknande detta som utfördes år 2010
av Ellinor Eriksson och Karin Flodin, Effekten av tidspress på dyslektikers läsning.
På upplevelseformuläret fick de besvara
hur de upplevde svårighetsgraden, effektiviteten och läsförståelsen av att läsa under
tidspress. De fick även besvara hur de upplevde stimulansen, inlevelsen, bekvämligheten, naturligheten och koncentrationen
av att läsa under tidspress. Deltagarna svarade på frågorna genom att sätta ett kryss
på en tio centimeter lång horisontell linje
där tio centimeter motsvarade 100 procent. Linjen representerade en skala från
låg till hög där krysset placerades beroende på hur väl man instämde med påståendet. Svaren lästes av med linjal där denna
placerades på linjen och antalet centimeter
gav ett procentuellt svar, därmed framgick
ett resultat på hur deltagarens subjektiva
upplevelse varit av att läsa under tidspress.
optik 9-2011
Ögonrörelseanalys
Ögonrörelserna analyserades var för sig,
för höger och vänster öga och resultatet
redovisades som ett medelvärde av båda.
Detta gjordes med hjälp av ett visualiseringsprogram. Deltagarnas resultat har
kodats i programmet, kontrollgruppen benämns med bokstaven A följt av en siffra
mellan 1-12. Dyslektikerna har benämnts
med bokstaven D följt av en siffra mellan
1-12. Den första texten vid normal läshastighet benämns N1 och den andra som
N2. Den första och den andra texten under
snabb läshastighet benämns S1 respektive S2.
Statistiska metoder
Den statistiska analysen gjordes med hjälp
av programmet GraphPad InStat 3. Alla
tester som användes var tvåsidiga och hade
en signifikansnivå på p = 0,05. I programmet har medelvärden av rådatan jämförts.
Vid jämförelse av resultat inom respektive grupp för jämföring av läshastigheten och läsögonrörelser användes ett parat
Wilcoxon matched pairs test. Vid jämföring mellan grupperna användes ett oparat
Mann-Whitney test. För jämförelse mellan
grupperna gällande läsförståelsen användes ett oparat t-test.
Resultat
Läshastighet
Kontrollgrupp
Alla texter som lästs av deltagarna har
jämförts med varandra inom gruppen. Ingen signifikans fanns förutom vid jämförelse
mellan texterna AN1 och AS1 där en signifikant skillnad fanns (p = 0,0391).
Dyslektikergrupp
Alla texter som lästs av deltagarna har
jämförts med varandra inom gruppen.
Jämförelse mellan text DN1 och DN2 och
mellan text DS1 och DS2 fanns ingen signifikant skillnad. Vid jämförelse mellan normal läshastighet mot läshastigheten under
tidspress fanns det en signifikant skillnad,
DN1 och DS1 (p = 0,0156), DN2 och DS2
(p = 0,0078), DN1 och DS2 (p = 0,0234) och
DN2 och DS1 (p = 0,0078)
Jämförelse mellan grupperna
Vid jämförelse mellan grupperna för normal läshastighet fanns en signifikant skillnad; AN1 och DN1 (p = 0,0197), AN1 och
DN2 (p = 0,0158), AN2 och DN1 (p = 0,0358)
och AN2 och DN2 (p = 0,0439).
Jämförelse mellan kontrollgruppens texter under normal läshastighet och dyslektikergruppens texter under snabb läshastighet fanns ingen signifikant skillnad.
En signifikant skillnad hittades även vid
jämförelse mellan kontrollgruppens och
dyslektikergruppens texter vid snabb läsning; AS1 och DS1 (p = 0,0062), AS1 och
DS2 (p = 0,0062), AS2 och DS1 (p = 0,0433)
och mellan AS2 och DS2 (p = 0,0524).
Läsögonrörelser
Antal fixationer
Vid jämförelse av kontrollgruppens fixationer fanns det en signifikant skillnad mellan
texterna AN1 och AS1 (p = 0,0156) och mellan AN2 och AS1 (p = 0,0391). Resterande
jämförelser mellan texterna gav ingen signifikans.
Vid jämförelse av resultaten av antal fixationer inom dyslektikergruppen fanns endast signifikans mellan texterna DN2 och
DS1 (p = 0,0273).
Då gruppernas texter jämfördes mot varandra angående antal fixationer fanns det
en signifikans mellan texterna AN2 och
DN2 (p = 0,0289) och mellan AS1 och DS1
(p = 0,0263).
Fixationsduration
Då kontrollgruppens texter jämfördes mot
varandra fanns det en signifikant skillnad
mellan texterna AN2 och AS1 (p = 0,0078)
och mellan AN2 och AS2 (p = 0,0488) gällande fixationsdurationen. Resterande jämförelser gav ingen signifikans.
Då dyslektikergruppens texter jämfördes
mot varandra hittades ingen signifikans
gällande fixationsdurationen.
Vid jämförelse mellan gruppernas texter fanns det en signifikant skillnad endast
mellan AS2 och DS2 (p = 0,0433).
Antal sackader
En signifikans hittades mellan texterna
AN1 och AS1 (p = 0,0156) för kontrollgruppens resultat, resterande jämförelser gav
40
VETENSKAP
ingen signifikans gällande antalet sackader.
Då jämförelse har gjorts inom dyslektikergruppen och deras antal sackader fanns
en signifikans mellan texterna DN2 och
DS1 (p = 0,0391), resterande resultat gav
ingen signifikans.
Då gruppernas resultat har jämförts mot
varandra fanns en signifikans mellan texterna AN2 och DN2 (p = 0,0289) och mellan
AS1 och DS1 (p = 0,0145). Resterande jämförelser gav ingen signifikans.
Sackadlängd
Signifikant skillnad hittades vid jämförelse
av text AS1 och AS2 (p = 0,0250) inom kontrollgruppen gällande sackadlängden, resterande jämförelser gav ingen signifikans.
Vid jämförelse mellan dyslektikergruppens lästa texter fanns, gällande sackadlängden, ingen signifikans.
Vid jämförelse mellan gruppernas resultat fanns en signifikans mellan texterna AN1 och DN1 (p = 0,0062), AN2 och DN2
(p = 0,0317) och mellan AS1 och DS2 (p =
0,0205).
Antal regressioner
Då kontrollgruppens texter och antal regressioner har jämförts mot varandra hittades ingen signifikans mellan någon text.
Detsamma gäller dyslektikergruppen och
jämförelse mellan de två grupperna.
Regressionslängd
Vid jämförelse inom kontrollgrupp och dyslektikergrupp hittades ingen signifikans
inom någon av de två grupperna. Detsamma gäller vid jämförelse mellan grupperna.
Antal radbyten
För kontrollgruppens resultat över antal
radbyten hittades ingen signifikant skillnad
mellan någon text.
För jämförelse av dyslektikergruppens
resultat hittades endast en signifikant
skillnad mellan texterna DN2 och DS1 (p
= 0,0273) mellan antal radbyten, resterande texter som jämförts har inte gett någon
skillnad.
När gruppernas lästa texter har jämfört
mot varandra har ingen signifikans funnits
mellan texterna.
Diagram 1. Resultat
över totalt antal rätt hos
grupperna vid varje läst
text
Kontrollgrupp AN1
Kontrollgrupp AN2
Kontrollgrupp AS1
Kontrollgrupp AS2
Dyslektikergrupp DN1
Dyslektikergrupp DN2
Dyslektikgrupp DS1
Dyslektikgrupp DS2
Medelvärde
2,917
2,667
3
2,75
2,583
2,5
2,833
2,75
Standard avvikelse
0,2887
0,4924
0
0,4523
0,5149
0,6742
0,3892
0,4523
Tabell 1. Medelvärden och standard avvikelse för läsförståelsen för text. A motsvarar kontrollgruppen och D motsvarar dyslektikergruppen. Texterna benämns N1 vid första lästa texten under normal läshastighet, samt N2 vid text två vid normal läshastighet. Text ett vid läsning under
tidspress benämns S1 och text två vid läsning under tidspress, S2.
Läsförståelse
Alla svar till varje text som deltagarna läst
har jämförts mot varandra inom grupperna.
Vid jämförelse av texterna inom kontrollgruppen hittades ingen signifikans förutom vid jämförelse av AN2 – AS1 (p = 0,0172)
gällande antal rätt.
Vid jämförelse av dyslektikergruppens
svar till varje text hittades inte heller någon
signifikans förutom vid jämförelsen mellan
texterna DN1 och DS1 (p = 0,0261).
Ingen signifikans hittades mellan gruppernas antal rätt på de besvarade frågorna
till varje text.
I diagram 1 nedan visas resultat över totalt antal rätt för respektive grupp för varje
läst text.
I tabell 1 nedan visas medelvärden och
standard avvikelse för de antal rätt som
deltagarna haft för varje läst text.
Upplevelse och Belastning
Resultatet av uppleveseenkäten vid läsning under tidspress visar ingen signifikant
skillnad mellan grupperna. Det fanns inte
heller någon signifikant skillnad mellan
gruppernas svar på enkäten om belastning
vid läsning under tidspress. Tabellerna 2
och 3 nedan visar i procent hur varje grupp
har svarat på frågorna gällande upplevelsen och belastningen.
optik 9-2011
41
Diagram 2. Visar
deltagarnas svar
på upplevelseenkäten
Diagram 3. Visar
deltagarnas svar
på belastningsenkäten
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka
hur tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker jämfört med normalläsare.
Det har inte gjorts många studier på hur
tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker, dock finns två där man undersökt
ögonrörelserna under normal läshastighet. En av dessa är en studie av Pavlidis
(1981) där man testade ögonrörelserna
med ljusdioder, detta för att se om ögonrörelserna skiljer sig inte bara vid läsning
utan även när de ska fixera och följa ljuspunkter. I studien testade man dyslektiker
jämfört med normalläsare i åldern 10-16 år
och fann att dyslektikerna gjorde fler ögonrörelser, särskilt fler regressioner än kontrollgruppen. Jämfört med Pavlidis (1981)
har man i denna studies resultat inte påvisats detta och det kan bero på att studierna har underökt olika åldersgrupper och
olika många deltagare. Detta har också påoptik 9-2011
visats i en studie av Bucci (2007) där man
jämfört dyslektiker med normalläsare i åldern 11 år, då dyslektikerna läser texten så
gör de fler regressioner och längre fixationer än normalläsaren.
När man tittar på resultaten av denna
studie gällande läshastigheten vid normal läshastighet jämfört med läsning under tidspress kan man se att både dyslektikergruppen och kontrollgruppen minskar
sin hastighet då de läser under tidspress.
Det man också kan se är dock att kontrollgruppen minskade sin hastighet mer, AN1
och AS1 minskade med 19,34procent, än
vad dyslektikergruppen gör, DN1 och DS1
minskade med 14,77procent, DN2 och DS2
minskade med 12,69procent mellan de olika läshastigheterna. Detta betyder alltså
att dyslektikergruppen läst lite långsammare än vad kontrollgruppen gjorde. Detta
resultat har Eriksson & Flodin (2010) också
funnit i deras examensarbete från före-
gående år där man undersökt effekten av
tidspress vid läsning hos dyslektiker.
Om man sedan tittar på läshastigheten
mellan grupperna gällande läsning under
normal läshastighet ser man att dyslektikergruppen tog längre tid på sig vid läsning
under normal läshastighet än vad kontrollgruppen gjorde. Skillnaderna man kan se
är att vid AN1 och DN1 så tog dyslektikergruppen 33,88procent längre tid på sig och
vid AN2 och DN2 så tog dyslektikergruppen
25,2procent längre tid på sig än vad kontrollgruppen gjorde under normal läshastighet.
Jämförs sedan resultatet av läshastigheten under tidspress mellan grupperna
så ser man även här att dyslektikerna tog
längre tid på sig vid läsning under tidspress än vad kontrollgruppen gjorde. Det
man kan se är att vid AS1 och DS1 så tog
dyslektikergruppen 41,47procent längre tid
på sig och vid AS2 och DS2 tog dyslektikergruppen 30,85procent längre tid på sig att
läsa under tidspress än vad kontrollgruppen gjorde.
Att dyslektikerna läser långsammare under både normal läshastighet och vid läsning under tidspress jämfört men vad kontrollgruppen gör har även påvisats i förra
årets examensarbete av Eriksson & Flodin
(2010).
Utifrån resultaten av ögonrörelserna
kan man se att antalet fixationer har minskat med 22,46 procent för kontrollgruppen
och 13,86 procent för dyslektikergruppen,
från normal- till läsning under tidspress.
Antalet fixationer har även ökat med 26,84
procent för dyslektikergruppen jämfört
med kontrollgruppen vid normal läshastighet och 3,16 procent för samma grupp vid
läsning under tidspress. Utifrån detta kan
man se att dyslektikerna faktiskt gör fler
fixationer än kontrollgruppen både vid normal läshastighet och under tidspress.
Gällande fixationsdurationerna för kontrollgruppen kan man se att durationerna
minskar med 14,78 procent från normal
läshastighet till läsning under tidspress.
Vid jämförelse mellan grupperna AS2 och
DS2 kan man se att dyslektikergruppen gör
59,9 procent längre fixationsdurationer än
kontrollgruppen. Detta kan bero på att dyslektikerna ville förstå texten väl, dock har ,
42
VETENSKAP
ingen signifikans i läsförståelsen funnits.
Vid tidspress mellan grupperna gällande
texterna AS1 och DS1 ökar dyslektikerna
antalet sackader med 39,74 procent vilket
också ses i studien av Pavlidis (1981).
Antalet sackader för kontrollgruppen
har minskat med 23,7 procent vid jämförelse mellan AN1 och AS1. Inom dyslektikergruppen gällande DN2 och DS1 har antalet
sackader minskat med 13 procent. Vid jämförelse mellan grupperna ser man att dyslektikerna gör fler sackader än kontrollgruppen både vid normal läshastighet och
under tidspress, AN2 och DN2 ökning med
30,62 procent och mellan AS1 och DS1 ökning med 39,74 procent.
Gällande sackadlängden för kontrollgruppen minskar sackadlängden med 7,33
procent från AS1 till AS2. Inom dyslektikergruppen fanns ingen signifikans mellan
texterna vilket tyder på att deras sackadlängder inte påverkas av tidspress. Vid
jämförelse mellan grupperna för texterna
AN1 och DN1 och AN2 och DN2 minskar
sackadlängden med ca 13,8 procent. Mellan texterna AS1 och DS2 minskar sackadlängden med 7,42 procent.
Ett oväntat resultat som erhölls var att
antal regressioner och regressionslängden inte påverkades av tidspress och att
dyslektikerna inte skiljde sig från kontrollgruppen. Vilket Bucci (2007) kommit fram
till i sin studie.
Dyslektikergruppens radbyten minskar
med 6,81 procent när de läser under tidspress jämfört med deras normala läshastighet. Detta kan bero på att dyslektikerna
hoppade över vissa meningar för att hinna
läsa klart texten.
Om man tittar på figur 1 och 2 kan man
se hur ögonrörelserna skiljer sig vid läsning mellan kontrollgruppen och dyslektikergruppen. Kontrollgruppens läsögonrörelser är mer strukturerade i texten än
dyslektikernas som gör många fler sackader och har svårt att hålla fixationen, vilket
ses genom att de hoppar iväg med blicken.
Gällande läsförståelsen inom kontrollgruppen så har den minskat med 13,89 procent från normal läshastighet till läsning
under tidspress, dock har denna grupp tagit
mindre tid på sig vid läsning under tidspress
än vad dyslektikergruppen har gjort.
För dyslektikergruppen har läsförståelsen minskat med 6,25 procent från normal
läshastighet till läsning under tidspress.
Detta kan bero på att dyslektikerna läste
om texten tills att den stängdes ner på Tobii-skärmen.
Förväntningar angående läsförståelsen
var att dyslektikerna skulle ha en lägre läsförståelse än kontrollgruppen vid normalläsning och tidspress. Detta då dyslektiker
ofta har problem med att förstå innehåll i
den text dem läst. Resultatet visade att de
fanns en signifikant skillnad mellan grupperna gällande den normala läshastigheten i läsförståelsen. Vid jämförelse av
grupperna under tidspress fanns ingen signifikant skillnad gällande läsförståelsen.
Båda grupperna har sjunkit ungefär lika
mycket vid läsning under tidspress jämfört
med läsning under normal läshastighet.
Dyslektikerna har svarat lite sämre än kontrollgruppen men inte så mycket sämre att
det gett någon signifikant skillnad. Detta
kan bero på att båda grupperna påverkades
av tidspressen lika mycket och presterade
därför ungefär likadant. Vid jämförelse av
resultat mellan S1 och S2 inom grupperna
fanns inte heller någon signifikant skillnad.
Dock ser vi att de har haft färre rätt under
S1 jämfört med S2. Detta kan bero på att
deltagarna kände sig mer pressade under
det S1 då de inte hade fått en uppfattning
om hur långt de kunde läsa av texten under en minut. Därför tog de längre tid på
sig under S2 och fick därmed fler rätt på
läsförståelsen. Om fler deltagare varit med
i varje grupp hade det eventuellt blivit en
signifikant skillnad mellan grupperna under tidspressmomentet.
Det man kan se utifrån dessa resultat är
att läsförståelsen inte påverkades märkbart av ökad läshastighet hos vare sig dyslektiker eller kontrollgruppen. Detta har
man också konstaterat i ett nyligen utfört examensarbete av Eriksson & Flodin
(2010). Detta resultat kan även bero på texternas svårighetsgrad då de egentligen är
utformade för 10-12 åringar.
När man tittar på resultatet från upplevelseenkäten, se diagram 2, kan man se att
kontrollgruppen upplever en högre koncentration under tidspress jämfört med
dyslektikergruppen. Detta kan bero på att
kontrollgruppen upplever att de måste
koncentrera sig mer under tidspressmomentet än vad de gör vid normal läshastighet. I och med att dyslektikerna ofta
behöver lite längre tid på sig att läsa än
normalläsare för att kunna förstå innehållet, så framkallar tidspressen en stressfaktor som gör att personen vill hinna läsa
igenom hela texten, utan att de hinner fokusera helt och hållet på innehållet. De
skiljande resultaten angående denna fråga
kan även tyda på att deltagarna har tolkat
påståendet olika.
De första mätningarna som gjordes innan deltagarna fick läsa texterna var för att
utvärdera om deltagarna hade ett fungerande binokulärseende. Om det från början
hade satts exklusionskriterier hade två deltagare uteslutits från dyslektikergruppen,
då dessa inte hade hamnat inom kriterierna för ett fullgott binokulärseende vilket då
hade varit ett kriterie i denna studie. Resultatet hos dessa deltagare gällande läsögonrörelserna och läsförståelsen var inte
sämre än hos övriga deltagare.
Gällande läsning under tidspress så sattes för deltagarna ett tak på en minut vilket ledde till att några deltagare läste om
texten flera gånger tills att texten stängdes ner, detta i sin tur ledde till att de tog
längre tid på sig att läsa klart texten under
tidspress jämfört med den normala läshastigheten. Om det inte hade satts ett tak på
tidspressen utan istället instruerat deltagarna att de skulle läsa den visade texten
så fort som möjligt men att de samtidigt
skulle förstå innehållet i texten, så hade
resultaten antagligen sett något annorlunda ut och vi hade kunnat jämföra dessa
med förra årets examensarbete inom samma område. Något som kan ha påverkat
resultatet är att man inte slumpade ordningen om deltagarna läste under normal
läshastighet och läsning under tidspress.
För att säkerställa att deltagarna är rättplacerade under varje läsmoment borde en
kalibrering ha gjorts innan varje text påbörjat läsas. Då detta inte gjordes i denna
studie har detta lett till att vissa mätningar
inte har blivit tillförlitliga, Tobiin har i vissa
fall tappat lokaliseringen av deltagarens
pupill.
En faktor som kan påverka resultaoptik 9-2011
43
tet men som är svår att undvika är den
mänskliga faktorn, till exempel koncentration hos deltagaren, blinkfrekvens och graden av dyslexi som är svår att fastställa.
Resultat av studien visar att tidspress
kan påverka dyslektiker negativit gällande
läshastigheten och att de behöver längre
tid på sig för att läsa klart en text och förstå innehållet i den, jämfört med en noralläsare. Detta är viktigt att betrakta för
dyslektiska högskolestudenter då de examineras eller pressas till att prestera under tidspress. Som optiker är det viktigt att
göra en ordentlig synundersökning av för
att minimera synrelaterade problem för
dyslektiker, vilket skulle kunna försvåra
detta.
Referenslista
Bucci M.P., Brémond-Gignac D., Kapoula Z., (2007), Poor binocular coordination of saccades in dyslexic children, Graefes Archive for Clinical and Experimental
Ophthalmology, Vol. 246, No. 3, s. 417–428.
France: Springer-Verlag
Ciuffreda K.J., Tannen B., (1994), Eye
Movement Basics for the Clinician USA:
Mosby-Year Book, Inc.
Daum K.M, Rutstein R.P, (1998), Anomalies of Binocular Vision: Diagnosis and Management. USA: Mosby Inc.
Ericson B., (2008), Utredning av läs- och
skrivsvårigheter, 3.3 uppl. Sweden: Holmbergs i Malmö AB
Eriksson E., Flodin K., (2010), Effekten
av tidspress på dyslektikers läsning, Examensarbete vid Institutionen för Klinisk
Neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Sweden
Finer D., Kere J., (2008), Dyslexi – stavfel
i generna, Karolinska Institutet University Press. Sweden: Kristianstads Boktryckeri AB
Hahn G. A., Penka D., Gehrlich C., Messias A., Weismann M., Hyvärninen L., Leinonen M., Feely M., Rubin G., Dauxerre C.,
Vital-Durand F., Featherston S., Dietz K.,
Trauzettel-Klosinski S., (2006), New standardized text for assessing reading performance in four European languages. England: British Journal of Ophthalmology,
(2006:90)
Hart S.G., Staveland L.E, (1988), Developoptik 9-2011
ment of Nasa-TLX (Task Load Index): Results of empirical and theoretical research,
Human Mental Workload, by P.A. Hancock
and N. Meshkati (eds.) Holland: Elsevier
Science Publishers, B.V.
Källmark F., (2009), Clinical investigations of fixation stability and reading eye
movements, Doktorsavhandling vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet Sweden: Reproprint AB.
Lindell C-G.,Thornblad H., (1998), Dyslexi
i arbetslivet Sweden: Halmstad Tryckeri AB
Myrberg M., (2007), Dyslexi – en kunskapsöversikt, Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007 Sweden: Lärarhögskolan i
Stockholm
O’Connor A. R., (2010), Relationship between binocular vision, visual acuity, and
fine motor skills, Optometry and Vision Science, Vol. 87, No. 12 USA: American Academy of Optometry.
Pavlidis G., (1981), Do eye movements
hold the key to Dyslexia?, Neuropsychologia, Vol. 19, s. 57- 64. Great Britain: Pergamon Press Ltd.
Rayner K., (1998), Eye Movements In
Reading and Information Precessing: 20
Years of Research, Psychological Bulletin,
Vol. 124, No. 3. USA: University of Massachusetts at Amherst
Schwartz, S.H., (2004). Visual Perception- a clinical orientation, 3 upplagan
USA: McGraw-Hill Companies, Inc.,
Medical Publishing Division.
Stein J., (2001), The Magnocellular Theory of Developmental Dyslexia,
Dyslexia 7, s. 13-26. http://www3.interscience.wiley.com/journal/78503470/
abstract?CRETRY=1&SRETRY=0, [201010-07]
Tobii Technology Inc. Cognetive psychology, ophthalmology and neurophysiology,
(2008), http://www.tobii.com/System/images/icons/file_pdf_16.gif.
Figur 4, http://www.pc.rhul.ac.uk/staff/J.
Zanker/teach/PS2080/L5/PS2080_5_files/
Image254.gif (2011-01-07)
Figur 5, http://www.google.co.uk/
imgres?imgurl=http://www.tobii.com/
Images/contentImages/Produktbilder/Tobii_T60_Eye_Tracker_web.
jpg&imgrefurl=http://www.tobii.com/market_research_usability/products_services/
eye_tracking_hardware/tobii_t60_t120_
eye_trackers.aspx&usg=__L6kBteN0IZv
DGqJxM1Xw9Ed3XK0=&h=220&w=165&s
z=4&hl=en&start=2&zoom=1&um=1&itb
s=1&tbnid=cBuIIHVbOgG2YM:&tbnh=107
&tbnw=80&prev=/imagesprocent3Fqprocent3DTobiiprocent2BT120procent2BEyeprocent2BTrackerprocent26umprocent3D1procent26hlprocent3Denprocent26saprocent3DNprocent26rlzprocent3D1T4SNYK_
en-GBSE302SE305procent26tbsprocent3Disch:1 (2011-01-03)
,
44
VETENSKAP
AV M arguerite B . Mc D onald , M D , FAC S* oc h E ssilor S tudy Group * *
Hänsyn till pupillens storleksförändring
i en vågfrontsoptimerad progressiv glaskonstruktion
förbättrar seendet vid sämre ljusförhållanden
SYFTE
Varilux Physio 2.0 (Essilor) är ett nytt vågfront-korrigerande progressivt glas som integrerar data om pupillstorleken i sin konstruktion. Studien utvärderar om glaset ger
bättre seende, speciellt vid dämpad belysning, än andra progressiva glaskonstruktioner.
Projicerad pupilldiameter (mm)
Test protokoll
Effekt av pupillens storlek på progressiBild 2
Deltagarna fick två identiska par glasögon.
va glas prestanda
Den yta av det progressiva glaset som kommer
Hänsyn
till
Pupillens
Storleksförändring
i
en
Vågfrontsoptimerad
Progressiv
att
användas,
med
tanke
på
pupillstorleken
av
det
Det ena paret med Varilux Physio 2.0 och
En frisk pupill reagerar på ljusstyrkan och
specifika
ljusförhållandet
och
synavståndet
som
Glaskonstruktion Förbättrar Seendet vid Sämre Ljusförhållanden
det andra paret med Varilux Physio. Efter
avståndet för seendet genom att vidga elkombineras i modellen, illustreras i rött. ModelMarguerite B. McDonald, MD, FACS * och Essilor Study Group **
att ha testat det första paret (slumpmässig
ler och dra ihop sig. Denna pupillreaktion
len tar även hänsyn till Rx, addition och blickriktEn dubbelblind,
slumpmässig
bärartest,och
som jämför
Varilux
Physio 2.0
ning.
ordning)
växlade
bäraren
testade
den
påverkas av patient-relaterade faktorer
SYFTE
med den första versionen av Varilux Physio vågfront-korrigerande glas.
Varilux Physio 2.0 (Essilor) är ett nytt vågfront-korrigerande
progres1,2
andra
glaskonstruktionen
som
jämförelse.
som
tex.
ålder
och
synfel.
Naturliga
växsivt glas som integrerar data om pupillstorleken i sin konstruktion.
Test protokoll
Studien
utvärderar
om glaset ger bättreutgör
seende,ett
speciellt
vid dämpad
Samma
tillpassningsvärden användes (tex.
lingar
av pupillstorlek
problem
Hänsyn till pupillens storleksförändring
Deltagarna fick två identiska par glasögon. Det ena pabelysning, än andra progressiva glaskonstruktioner.
monokulärt
och 2.0
18 mm
minimum
monför progressiva glas prestanda. När pui progressiv glaskonstruktion
ret med VariluxPD
Physio
och det
andra paret
med
Varilux Physio. Efter att ha testat det första paret (slumpmästeringshöjd).
pillen vidgas, som den gör i skymning elFör att undersöka problem med prestanda,
sig ordning) växlade bäraren och testade den andra glaskonEffekt av Pupillens Storlek på
struktionen
som jämförelse.
Samma tillpassningsvärden
använDeltagarna
genomförde
en rad verkliga
ler mörker, är vågfronten som träffar ögat
orsakade av naturlig pupilldynamik, skapaProgressiva Glas Prestanda
des (tex. monokulärt PD och 18 mm minimum monteringshöjd).
uppgifter
i
varierande
kontrollerade
miljöer
mer
förvrängd
eftersom
ljusknippet
genom
des
en
komplex
datamodell
för
att
kunna
En frisk pupill reagerar på ljusstyrkan och avståndet för seendet
Oändligt
Ljus
Avstånd
genom att vidga eller och dra ihop sig. Denna pupillreaktion påverkas
genomförde
en cd/m²)
rad verkliga
i variei Deltagarna
både standard
(100
ochuppgifter
svaga (25
en större pupill passerar genom ett större
förutse pupillstorleken
för varje
given glasav patient-relaterade faktorer som t.ex. ålder och synfel 1,2. Naturrande kontrollerade miljöer i både standard (100 cd/m²
liga område
växlingar av av
pupillstorlek
problem
för progressiva
cd/m²)
(Tabell
1).
glasetutgör
yta ett
(Bild
1). Detta
berorglas
ordination och additionstillägg, kombineoch svaga ljusförhållanden
(25 cd/m²) ljusförhållanden
(Tabell 1).
prestanda. När pupillen vidgas, som den gör i skymning eller mörker, är
på
det
faktum
att
nivån
av
högre
ordningrade
med
en
rad
av
specifika
synavstånd
vågfronten som träffar ögat mer förvrängd eftersom ljusknippet genom
Tabell 1 - Uppgifter för bedömning utförda i standard
en större
passerar genom ett
större område
av glasetutgör
yta (Bild 1).
Hänsyn
till Pupillens Storleksförändring
i puenspupill
aberrationer,
speciellt
Koma,
och ljusförhållanden
(Bild 2). För varje
(100 cd/m ) och dämpad 25 cd/m ) belysning.
Detta beror på det faktum att nivån av högre ordningens aberrationer,
Progressiv
Glaskonstruktion
Typ av seende
Uppgift
Funktionen utvärderas
en
del
av
progressiva
glas
konstruktioner.
pillstorlek
beräknar
modellen
den
korrespeciellt Koma, utgör en del av progressiva glas konstruktioner. AlltFör att undersöka problem med prestanda, orsakade av naturlig puNära
Läsa liten text på:
- Användarvänlighet
så, ju
större
yta
av
glaset
som
utnyttjas,
desto
sämre
kvalitet
på
den
pilldynamik,
skapades
en
komplex
datamodell
för
att
kunna
förutse
Alltså, ju större yta av glaset som utnyttjas,
sponderande ytan på glaset som kommer
- digitalkamera
(kamera, telefon)
vågfront som når näthinnan. Aberrationer framkallade av glasögonglas
pupillstorleken för varje given glasordination och additionstillägg,
- mobiltelefon
- Klarhet i seendet (allt)
desto
sämre kvalitet
den vågfront
användas
tar
sen desynavstånd
störst och
förekom- meny på restaurang
- Synfältsbredd (meny)
försämrar
kontrastkänsligheten
och på
synprestanda.
Effekten som
är mest
kombinerade
medoch
en rad
av specifika
ljusförhållanden
markant vid sämre ljus – i själva verket är synkvaliteten vid sämre ljus ,
2). För pupillerna
varje pupillstorlek
beräknar modellen
den störst
korrespondeMellanavstånd
Läs och skriv uppgifter: - Klarhet i seendet
når näthinnan. Aberrationer framkallade av (Bild
mande
(eftersom
de ger
- LCD skärm placerad
- Synfältsbredd
rande ytan på glaset som kommer användas och tar sen de störst föredet vanligaste klagomålet hos bärare av progressiva glas.
på 60 cm
glasögonglas försämrar kontrastkänsligbegränsning
progressiva
prestankommande
pupillerna av
(eftersom
de ger störstglas
begränsning
av progressiva glas prestanda). Sedan görs en ny beräkning av den fastställda
heten och synprestanda. Effekten är mest
da). Sedan görs en ny beräkning av den
Åvstånd
Läsa rullande text på
- Textskärpa
ytan av det ursprungliga vågfrontsoptimerade Varilux Physio, för att
ett minsta avstånd av
- Lätthet att skifta melminimera
aberrationerna
dendet
del avursprungliga
glaset som används.vågDet förbättmarkant vid sämre ljus – i själva verket är
fastställda
ytan iav
3 m:
lan centralt och perifert
rade designresultatet strävar mot att minimera de glasögonaberratiotvå
LCD
skärmar,
en
placerad skärm
synkvaliteten vid sämre ljus3, det vanligaste nerfrontsoptimerade
Varilux
Physio,och
försynprestanda.
att mi- Synfältsbredd
placerad centralt,
som är kopplade till minskad
kontrastkänslighet
den andra perifert
nimera aberrationerna i den del av glaset
klagomålet hos bärare av progressiva glas. METOD
Skifta avstånd
- Nära till tidning
- Snabbhet/lätthet att
- Mellanavstånd till LCD skifta avstånd
som används. Det förbättrade designresulskärm på avstånd
- Klarhet i seendet
- Långt håll till LCD
tatet strävar mot att minimera de glasögoBild 1
skärm på avstånd
Ju större punaberrationer som är kopplade till minskad
Dynamiskt
Seende vid rörelse
- Hitta föremål och läsa
- hyllor i butik
etiketter (butikshyllor)
pillstorlek,
kontrastkänslighet och synprestanda.
- trappor
- Trygghet (trappor)
2
2
3
desto större
yta av glaset
används och
desto mer
vågfrontsaberrationer
genereras när
ljuset passerar.
- Bibehålla en naturlig
hållning (trappor)
METOD
En dubbelblind, slumpmässig bärartest,
som jämför Varilux Physio 2.0 med den första versionen av Varilux Physio vågfrontkorrigerande glas.
RESULTAT OCH DISKUSSION
Statistisk signifikant preferens för progressiva glas som använder data om pupillstorleken för att optimera vågfront
Deltagarna föredrar Varilux Physio 2.0 i
optik 9-2011
45
Hänsyn till Pupillens Storleksförändring i en Vågfrontsoptimerad Progressiv
Glaskonstruktion Förbättrar Seendet vid Sämre Ljusförhållanden
Marguerite B. McDonald, MD, FACS * och Essilor Study Group **
RESULTAT OCH DISKUSSION
Statistisk signifikant preferens för progressiva
glas som använder data om pupillstorleken för
att optimera vågfront
Deltagarna föredrar Varilux Physio 2.0 i både standard (71%; P = 0.08)
och dämpad (82%; P = 0.006) belysning (Tabell 2). Den mest frekventa
kommentaren från deltagarna som nämns är ”bättre skärpa/klarhet/
fokus”, och upplevs med Varilux Physio 2.0. En liknande jämförande
studie med 35 presbyoper bekräftar att bärare upplever högre nivå av
synprestanda vid alla uppmätta kriterier med Varilux Physio 2.0 (Bild 3).
Studien utvärderar om glaset ger bättre seende, speciellt vid dämpad
belysning, än andra progressiva glaskonstruktioner.
Bärarstudier bekräftar resultaten från
Optisk Bänk
Dessa bärarjämförelsers resultat bekräftar testresultat från optisk
bänk där Varilux Physio 2.0 uppvisade minskade nivåer av vågfrontsaberrationer (Bild 4) och förbättrad kontrastfunktion (Bild 5)
jämfört med fyra andra progressiva glas med identisk korrektion och
material. Dessa tester visade att Varilux Physio 2.0 ger:
• De lägsta nivåerna av aberrationer i den del av glaset som används
• Den bästa anpassningen av funktion till dämpad och standard
belysning
Jämförelse av Vågfront Aberrationsnivå
Tabell 2 - Deltagarna föredrar den konstruktion
(Varilux Physio 2.0) som tar hänsyn till pupillens
dynamik.
Varilux Physio 2.0
Varilux Physio
P-värde
Standard
belysning
(100 cd/m2)
71% (15)
29% (6)
0,08
Dämpad
belysning
(25 cd/m2)
82% (18)
18% (4)
0,006
• De lägsta nivåerna av aberrationer i
den del av glaset som används
• Den bästa anpassningen av funktion till
dämpad och standard belysning
OBS: Resultat för deltagare som uppgett en preferens av glas för antingen
i standard (21/30) eller dämpad (22/30) belysningsmiljö.
siva glas som inte integrerar uppgift om
pupillstorlek i sin konstruktion.
Resultaten visar att Varilux Physio 2.0:
•SLUTSATSER
Överlag föredras, med klarlagd statisVarilux Physio 2.0, som integrerar pupilldynamik, ger ett bättre seende,
tik signifikans
vid dämpad
belysning
speciellt i dålig belysning.
De samlade
resultaten från en dubbelblind test
och test i optisk bänk visar att Varilux Physio 2.0, som är konstruerat med
•hänsyn
Har till
färre
aberrationer än andra tespupillens naturliga förändring av storlek, och som svar på betadelysningsnivå
glas och individens ackommodativa status, ger bättre seende vid
dämpade ljusförhållanden när det jämförs med progressiva glas som inte
•integrerar
Bevarar
93 om
%pupillstorlek
av bildskärpan
vid dämuppgift
i sin konstruktion.
pat Resultaten
ljus förvisar
enatt
bättre
kontrastupplevelse
Varilux Physio 2.0
• Överlag föredras, med klarlagd statistik signifikans vid dämpad belysning
Bild 4
• Har färre aberrationer än andra testade glas
Varilux Physio 2.0 uppvisade lägre nivåer av aber• Bevarar 93% av bildskärpan vid dämpat ljus för en bättre kontrastupplevelse
rationer än glas som inte tar med effekten av
REFERENSER
pupillens varierande storlek på progressiva glas
1. Winn B, Whitaker D, Elliott DB, et al.
REFERENSER 4 Nivån av aberrationer är lägre för alla
prestanda.
1. Winn B, Whitaker D, Elliott DB, et al. Factors affecting light-adapted pupil size in normal human subjects. Invest Ophthalmol Vis Sci. 1994, 35 (3): 1132-7.
Factors
affecting
light-adapted pupil size in
ordinationer
och
pupillstorlekar,
mendistance
skillnad
i to control pupil size. Am
2. Myers GA, Barez
S, Krenz
WC, et al. Light and target
interact
J Physiol. 1990; 258 (3): 813-9.
3. Nielsen on-line study of 300 interviewees in France and Germany. 2009. Data on file. Essilor International S.A.
prestanda
blir
ännu
större
med
en
större
pupill
normal
human
subjects.
4. Jämförande värden samlades in från följande progressive glas: Zeiss Individual (Glas A), Shamir Autograph II (Glas B), Zeiss SOLAOne HD (Glas C), Hoyalux iD MyStyle
och(Glas
högre
D). addition.
Invest Ophthalmol Vis Sci. 1994, 35 (3):
Bild 3
Deltagarna uttryckte högre grad av tillfredsställelse med Varilux Physio 2.0 för alla prestanda
kriterier (genomsnittligt svar anges av den gröna
linjen i diagrammet) jämfört med Varilux Physio
(i orange). Skala: mycket dåligt (1) till mycket bra
(20)
både standard (71%; P = 0.08) och dämpad
(82%; P = 0.006) belysning (Tabell 2). Den
mest frekventa kommentaren från deltagarna som nämns är ”bättre skärpa/klarhet/
fokus”, och upplevs med Varilux Physio 2.0.
En liknande jämförande studie med 35 presbyoper bekräftar att bärare upplever högre
nivå av synprestanda vid alla uppmätta kriterier med Varilux Physio 2.0 (Bild 3).
Bärarstudier bekräftar resultaten
från optisk bänk
Dessa bärarjämförelsers resultat bekräftar testresultat från optisk bänk där Varilux
Physio 2.0 uppvisade minskade nivåer av
vågfrontsaberrationer (Bild 4) och förbättrad kontrastfunktion (Bild 5).
.. jämfört med fyra andra progressiva
glas med identisk korrektion och material.4 Dessa tester visade att Varilux Physio
2.0 ger:
optik 9-2011
1132-7.
* Författaren har inga ekonomiska intressen i de produkter/företag som refereras till.
** The Essilor Study Group består av oberoende forskare anlitade av Essilor International S.A.
2. Myers GA, Barez S, Krenz WC, et al. Light
and target distance interact to control pupil
size. Am J Physiol. 1990; 258 (3): 813-9.
3. Nielsen on-line study of 300 interviewees
in France and Germany. 2009. Data on file.
Essilor International S.A.
Bild 5
Varilux Physio 2.0 bibehåller en bättre kontrastkänslighet både vid dämpad och vid stark belysning, vilket visas av högre anpassad funktion.
Utvärderingen är baserad på ett glas med styrka
-4.00 D och addition 2.0 D och en pupilldiameter
på 3 mm (starkt ljus) och 8 mm (dämpat ljus).4
SLUTSATSER
Varilux Physio 2.0, som integrerar pupilldynamik, ger ett bättre seende, speciellt i
dålig belysning. De samlade resultaten från
en dubbelblind test och test i optisk bänk
visar att Varilux Physio 2.0, som är konstruerat med hänsyn till pupillens naturliga
förändring av storlek, och som svar på belysningsnivå och individens ackommodativa
status, ger bättre seende vid dämpade ljusförhållanden när det jämförs med progres-
4. Jämförande värden samlades in från
följande progressive glas: Zeiss Individual (Glas A), Shamir Autograph II (Glas B),
Zeiss SOLAOne HD (Glas C), Hoyalux iD
MyStyle (Glas D).
* Författaren har inga ekonomiska intressen i de produkter/företag som refereras
till.
** The Essilor Study Group består av oberoende forskare anlitade av Essilor International S.A.
VÄLKOMMEN TILL
SPECSAVERS!
Karriärmöjligheter inom Sveriges största och gladaste optikerfamilj!
Som en del av vår fortsatta tillväxt år 2011/2012 har vi ett antal platser i Sverige där vi vill etablera oss.
Så om du drömmer om att bli franchisetagare och ha din egen butik så finns möjligheten här.
Vi söker både optiker och retailers.
Om du vill veta mer, tveka inte utan ring Karin Wikström på
0703-42 50 70 eller maila på karinw@specsaversnordic.com
VI SÖKER ÄVEN:
Borås
Leg. Optiker
Kontakta Sulejman eller Merima Hadzic, 033-418 118
eller 0707-145 760, boras.bc@st.se.specsavers.com
Liljeholmen
Optikerassistent, deltid 25 tim/v
Kontakta Nenne Jakobsson, 08-645 32 70
liljeholmen.bc@st.se.specsavers.com
Helsingborg
Leg. Optiker med kontaktlinsbehörighet, hel- eller deltid.
Kontakta Amela Habibovic Jovic, 042-129230 eller 0736-552834.
Arvika
Leg optiker med kontaktlinsbehörighet.
Kontakta Johanna Falkman eller Carina Mörk 0570-134 40.
arvika.bc@st.se.specsavers.com
Vällingby
Optikerassistent, heltid
Kontakta Kent Söderlund, 070 7743280
Mail: kent.soderlund@hotmail.com
Kontaktperson: Karin Wikström, tel 0703-42 50 70, karinw@specsaversnordic.com
Specsavers introducerar Tiger Of Sweden under oktober 2011
Kundfokus, ny teknologi, mode, företagsamhet …
Det är mycket våra optiker ska brinna för!
Se alla lediga tjänster inom Synsam på www.synsam.se.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
SÖKES:
Du som är egen företagare med
optikerbutik, eller som vill starta eget,
och som sätter ett stort värde på
frihet och självbestämmande.
FINNES:
Sveriges största sammanslutning
av privatägda optikerbutiker
med stor gemenskap och
en stor mix av centralt stöd.
Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som
du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör.
Vi erbjuder:
Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv
hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill
erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder
kompetens, valfrihet och omtanke.
Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland
flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar
i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events.
Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät.
Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra
tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med
relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal
från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial,
aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala
och LinsBoxen samt mycket, mycket mera.
Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning
för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat
genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt
ekonomiskt stöd vid externa utbildningar.
IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut
bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT.
Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi
med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark
och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling.
Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens,
valfrihet och omtanke så kontakta oss
så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig.
Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, inger@klarsynt.se
Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, anna@klarsynt.se
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se
optik
Vi expanderar och söker:
Optiker till Borås, Falun, Norrköping, Göteborg
och Stockholm/Skärholmen.
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
optik 9-2011
optiktidningen_110929.indd 1
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
2011-09-12 09.23
VI SÖKER DIG!
Vi växer och söker butikschefer,
kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.
Är du vår nya medarbetare?
Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se
Kontakt:
HR@synoptik.se
08-626 19
Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V.,
världens ledande operatör av optisk detaljhandel
med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de
ledande kedjorna på den svenska marknaden,
med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har
bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och
byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de
senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen
är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept.
Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com.
optik 5-2011
RätRt äptrtogprreossgivre
a sgslaiva
s? gla
s?
s?
Ditt livs progressiva glas
Som proffs vet du vad som skiljer moderna progressiva kvalitetsglas
från konventionella progressiva glas.
Dubbelsidig individuell punktslipning, ett optiskt renodlat material,
beräkningar som tar bort ”gungeffekten” och mycket mer.
Vi har samlat dessa fakta i en skrift kallad ”Sju progressiva sanningar”.
Allt i syfte att ge dig tydliga argument när du berättar för dina kunder
om progressiv synkomfort och kvalitet.
Det som kort stavas Hoya.
Beställ bildspelet ”Rätt progressiva glas” på hoyanet.se
www.hoyanet.se
Posttidning B
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL
Tydlig klar syn på alla avstånd*
TIDIGA PRESBYOPER
LÅG ADD
+1,25D
ETABLERADE PRESBYOPER
MEDIUM ADD +1,50D TILL +2,00D
HÖG ADD +2,25D TILL +2,50D
Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd*
med jämn övergång från nära till långt håll.
Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av
presbyopi tack vare 3 ADD systemet.
På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret
AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1
Om du har frågor, kontakta din CIBA VISION representant
eller vår kundservice.
*In emerging presbyopes. AIR OPTIX® AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX® AQUA Multifocal:
For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.
CIBA VISION Nordic AB, Telefon: 031-722 66 10, Stora Åvägen 25, S-436 34 Askim, www.cibavision.se