NR 1.12 - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
Alpinist och fashionist – nu i samma låda
Kompetens
och heltäckande
ögonvård
Uppladdning inför
Optometridagarna
Årets glasögonbärare utsedd
NR 1.12
K a n
s e
d u
d e t t a
d i n
i
p r a K t i K ?
NYA PRODUKTER,
BESÖK OSS I VÅR
MONTER PÅ
OPTOMETRIDAGARNA
OptosOCT SLO
Retina Glaucoma Cornea analysis
Optos har breddat sortimentet
optomap® ger dig högupplösta bilder av näthinnan i ultravidvinkel. detta gäller också ”Daytona”, en liten och kompakt
modell som får plats på ett bord och passar hos alla. Mer än 80 % av näthinnan avbildas i en enda skanning, vilket ger
större överblick och ett bättre beslutsunderlag, jämfört med konventionella undersökningstekniker. auto Fluorescence (aF),
finns också tillgängligt. denna teknik visar förändringar i pigmentepitelet (rpe), som inte syns med blotta ögat. dessa
bilder visar om rpe-cellerna är normala, döende eller döda. Optos erbjuder nu även OCt/sLO med mikroperimetri. denna
kombination av den senaste teknologin ger dig ett kraftfullt verktyg för att upptäcka, identifiera och handlägga olika tillstånd
i ögats näthinna.
Ring 0707 57 22 59 eller maila seinfo@optos.com
Optos plc
Queensferry House
Carnegie Campus
enterprise Way
dunfermline, Fife
scotland KY11 8Gr
©2012 Optos. alla rättigheter reserverade. Optos och optomap är registrerade varumärken från Optos plc.
optos.com
3
START
God fortsättning!
J
a, året har ju hunnit bli en månad gammalt när ni läser detta. Men
eftersom det är första numret av Optik på den här sidan tolvslaget
under nyårsnatten, så får ni förlåta en sen önskan om en god fortsättning på det nya året.
Ett nytt år innebär ofta en nystart på många sätt. För vissa handlar det om
att avlägga nyårslöften om sundare diet och mer motion, för andra blir det
ett tillfälle att stanna upp och fundera hur de vill att det nya året ska arta sig.
För oss i optikbranschen innebär det nya året bland annat att det åter blivit dags för en rad spännande aktiviteter:
Optometridagarna lurar precis bakom hörnet (och i år har de utökats lite
extra med en workshop för de intresserade). Därefter är det möjligt att fullteckna sin agenda med Kontaktlinskongressen, Mido och European Academy of Optometry and Optics. Bara för att nämna några av de saker som sker
under våren.
Cirka tjugo exemplar av förra numret av Optik blev felbladade i tryckeriet. Det gjorde att vissa av våra läsare fick tidningar där samma
sidor förekom flera gånger. Vi ber om ursäkt för det inträffade. Har man fått en felaktig tidning är det bara
att höra av sig via telefon eller mejl – så ersätter vi med
en korrekt tidning.
Trevlig läsning!
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
08-410 114 20
optik@radicalpr.se
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
optik 1-2012
lanseringsdags!
13
FÖRTJUSning!
28
o mslagsb ild : wilhelm jaresand
REDAKTION
4
trötta ögon
ANNONS och DISTRIBUTION
... och mer ur innehållet:
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
info@conmedia.se
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
• Optometridagarna
• Imran Kahn här igen
• Hon bär bågarna bäst
• Kontaktlinskatalog på nätet
• Papperlösa får optikerhjälp • Personnytt/insändare
• Krönika
• Vetenskap Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2012
9
10
16
18
20
26
30
31
4
B R AN S C HNY T T
Text Mats A lmegård foto w il helm jaresa n d
Det har inte kommit några nya glasögon med J Lindeberglogotyp på drygt ett år. Men nu är företaget på gång med en
ny kollektion. Som tidigare är det EGO Optiska AB som
designar och tillverkar glasögonen på licens.
Form och funktion
när J Lindeberg och EGO relanserar
Johan Lindeberg är en av landets mest kända modeska-
pare. Efter att ha inlett karriären med att skaffa agenturen
för Diesel i Sverige bestämde han sig 1995 för att starta under eget namn. Många svåra ekonomiska år och en rad olika
turer senare är J Lindeberg ett helt nytt företag. Johan Lindeberg arbetar inte längre i företaget och de svåra åren har
bytts ut mot optimism och framgång.
– Utan Johan Lindeberg hade vi inte suttit här, men företaget ser verkligen annorlunda ut idag. Under hans tid var
det mer trendorienterat. Nu satsar vi på bra, hållbar kvalitet.
En kombination av form och funktion som känns väldigt
skandinavisk, säger Malin Odelfelt som är ansvarig för pr
och marknadsföring på J Lindeberg.
Bland annat på grund av omstruktureringar och nya ägare
har J Lindeberg inte kommit med nya glasögon på över ett
år. Men nu är det dags. En liten, väl sammanhållen, kollektion om sju modeller lanseras under våren.
– De äldre bågarna har levt kvar i butik, så det har nog
inte märkts så mycket för konsumenterna, men J Lindeberg
har inte lanserat några helt nya glasögon på länge, säger Johanna Gezang, som är marknadschef på EGO.
Licenssamarbetet mellan EGO och J Lindeberg går tillbaka till år 2002 och nyligen förlängdes kontraktet.
– De har haft det tufft. Men nu är de tillbaka och har vind
i seglen. J Lindeberg har verkligen nystartat under senare år
och vi ser detta som en relansering. Det har också varit bra
för de har ifrågasatt glasögonen och vad de vill med dem.
Det innebar att de fokuserade och skalade ner. Vi återspeglar
det med denna kollektion.
Från och med nu ska en mindre kollektion lanseras två
gånger per år: vår och höst. Glasögonmodellerna i dem ska
komplettera varandra och ha en lång livstid. Det är EGO:s
designer Hans Gustafssons uppgift att se till så att det blir
så. Han började arbeta på den kollektion som lanseras nu
redan våren 2010. Då hade J Lindeberg och EGO ett uppstartsmöte där J Lindebergs chefsdesigner Jessy Heuvelink
drog upp riktlinjerna för vad han hade tänkt sig för kollektionen.
– Vi gör klassiska plagg med en twist. Det betyder ett
starkt fokus på kvalitet och hantverk. Vi jobbar också mycket
med tekniska material och låter det trendiga och det sportiga
möta varandra. Samma känsla önskade vi av våra glasögon,
säger Jessy Heuvelink.
Under uppstartsmötet diskuterades allmänna stilintryck
och den känsla kollektionen skulle ha.
optik 1-2012
5
”Vi ville ha formen på bergsbestigarglasögon,
men utan läder på sidorna. Modellen blev
väldigt lyckad med acetat som skuggar på sidan.”
– Vi visade bilder på glasögon vi gillade och Hans skissade
sedan utifrån detta.
– Det var en enkel och rak process eftersom de var väldigt
tydliga i sitt inspirationsmaterial, säger Hans Gustafsson.
Kan ni ge ett konkret exempel på hur ett sånt möte
går till, som typ av bilder man har med?
– De visade bland annat bilder på tidigare FIAT-chefen
Gianni Agnelli som är en klassisk stilikon. Han bar klockan
utanpå skjortan och stoppade alltid ner byxorna i sina strumpor. Han hade verkligen stil, men med oväntade detaljer. Jag
upplever att det är så J Lindeberg vill vara.
– Upptäckare och bergsbestigare var ett annat område
som vi ville ha med. Funktion, enkelhet och tydlighet. Vi ville ha referenser bakåt, men inte för mycket, säger Jessy.
optik 1-2012
Malin Odelfelt och
Jessy Heuvelink
på J Lindeberg
värnar om form
och funktion.
Hur menar du då?
– Vi ville ha formen på bergsbestigarglasögon, men utan
läder på sidorna. Modellen blev väldigt lyckad med acetat
som skuggar på sidan.
Jessy Heuvelink har arbetat som designer på J Lindeberg
i sju år. De senaste två åren som chefsdesigner. Normalt basar
han över åtta till tio andra designers. Av J Lindebergs produkter är det bara glasögon som inte ritas ”inhouse”.
– Det krävs andra saker av designern just när det gäller
glasögon. Samtidigt är glasögon något vi verkligen vill ha
i våra kollektioner. Det är en viktig del av hela looken. De
senaste åren har glasögonen verkligen gjort comeback som
modeaccessoar och det är jätteroligt!
,
6
BRAN S C HNY T T
Hans Gustafsson omsätter tankar till konkret
form.
”En glasögonbåge är ju begränsad
av ögats form och det finns kurvor
som måste ligga helt rätt. Skisser
gjorda för hand ger en känsla,
men det är datorn som gäller
för formen i slutändan.”
Efter uppstartmötet för två år sedan gick Hans Gustafsson
till sitt skrivbord och omsatte de mjuka värdena och inspirationsidéerna till konkreta skisser.
– Först skapade jag faktiskt en ny moodboard som de
fick godkänna. Bara för att känna att vi var på rätt väg, säger
Hans.
Därefter tog skissandet fart. Först för hand, sedan i dator.
– En glasögonbåge är ju begränsad av ögats form och det
finns kurvor som måste ligga helt rätt. Skisser gjorda för
hand ger en känsla, men det är datorn som gäller för formen
i slutändan.
Datorskisserna skickades sedan till fabriken i Asien,
där prototyperna tillverkades. Efter sex veckor kom prototyperna tillbaka till Sverige.
– I och med detta hade vi också valt glasets färg, acetatet
och metallen. Det roliga med denna kollektion är att vi använde oss av clipons för utseendets skull. Detta i kombination med rena former och snygga detaljer, som att metalldelarna är borstade, att vi har monoblockscharner och andra
saker som är fina.
Att det blev clipon på alla bågar (förutom den som är en
ren solglasögonmodell) har med den funktionella känslan att
göra, menar Hans.
– Det ger en dubbel känsla med clipon och vi valde att
låta dem vara framträdande för den där alpinistkänslan. Det
fungera bra med färgskalan som går i militärgrön, havanna
och svart.
Det låter som en kollektion för män.
– Huvudsakligen ja. Någon modell är mer unisex, men jag
har ritat för män. Vi får väl se om det ändrar sig framöver. J
Lindeberg har ju börjat göra damkollektioner på klädsidan,
även om den fortfarande utgör en bråkdel av deras produktion.
Just nu lanseras kollektionen på den svenska marknaden.
Men Hans är redan fullt upptagen med nästa uppdrag. Denna gång handlar det om J Lindeberg våren 2013. Skisserna
är klara och han väntar spänt på att få se prototyperna. Om
det fortfarande handlar om bergsklättring då, får han inte avslöja. Förmodligen gör det inte det. Men antagligen har det
med form och funktion att göra.
Johanna Gezang
tror mycket på
den senaste J Lindebergkollektionen.
optik 1-2012
Vi vill tacka våra kunder för det gångna
året och ser fram emot ett fortsatt
gott samarbete 2012 med många
produktnyheter. Vi ses!
See more. Live more.
ZEISS precision lenses.
optik 1-2012
3D
OCT-2000®
CV-5000
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
den modernaste provglaslåda man kan tänka sig.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Ingen elektronisk
foropter har väl rönt så stor
fundus
camera
»
»
»
»
»
framgång och fått så mycket uppskattning som
CV-5000. Man blir dock inte marknadsledande
FastMap™
software for dynamic
genom ett produktnamn.
viewing
ofdels
3Dresultatet
and fundus
images
CV-5000 är
av många
års forskning och utveckling inom optometri och arbetserEmbedded
for
quick
gonomi, den ärtouch-screen
också resultatet av
våra
täta kontaktereasy
med användare
bland inte minst svenska
and
navigation
optiker som med sitt kunnande och sin erfarenhet
bidragit till att CV-5000-systemet
idag håller en
Automated
image acquisition
nivå som få kan mäta sig med.
process
(auto-focus,
auto-shoot)
Du kan välja
mellan en klassisk
panelversion eller,
som majoriteten av användarna, en direkt datorImport,
analyze
and där
view
OCT-1000
styrd variant
för Windows
foroptern
också
vidarebefordrar
undersökningsresultat till
and
Stratus® dina
data
patientjournalen i datorn.
För att göra systemet
ännu mer
komplett
kan du
Seamless
integration
with
EyeRoute®
välja mellan tre olika LCD-projektorer med styrImage
Management system
ning direkt från foroptern och där du har slumpgenerering av optotyper, kontrasttester, färgsinnestester och mycket annat, eller fortsätta med en
klassisk optisk projektor av modellerna ACP7 eller
8EM.
En sådan kanske du redan äger? I så fall passar
den bra ihop med din nya CV, även om vi nog
tycker att det är lämpligt att byta båda.
Intresserad av en provkörning? Hör av dig så tar vi
kontakt!
031-710 92 00 • www.topcon.se
Product Name
Product Type
Den 11 och 12 februari är det dags för Optometridagarna 2012. Intresset
är stort och Optikerförbundets ordförande laddar för en succéartad helg.
Color band
Årets tema är framtiden: ett ämne som alltid är intressant!
9
T ext: Mats Almegård
Optikerförbundet
tar fram kristallkulan
Key selling points
(if poster should be
less text heavy, use
key benefits)
Med välrenommerade föredragshållare, ett spännande
tema och en högkvalitativ leverantörsutställning har Optikerförbundet inte haft särskilt svårt att locka deltagare till
Optometridagarna 2012. Lägg därtill möjligheten att träffa
branschkollegor, svenskt mästerskap i optometri och trevlig
miljö i Svenska Mässans lokaler i Göteborg, så är ekvationen
enkel: det blir åtminstone lika många deltagare som förra
året, möjligen ännu fler.
– Optometridagarna är omtyckta. Det är vi både glada och
stolta för, eftersom det är viktiga dagar. Deltagandet på dem
stärker optikernas självförtroende, då de blir säkrare i sina
bedömningar och i hela sin kliniska vardag, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet.
Optometridagarna ger totalt 11 CET-poäng och fördjupade kunskaper inom en rad olika ämnen. Precis som vanligt kommer föreläsarna både från praktiskt och teoretiskt,
svenskt och internationellt håll.
– Vi börjar få många i landet som gått magister- eller masterutbildning och diagnostisk optometri. Det är en viktig
utveckling. Svenska optiker har insett att vidareutbildning är
a och o. Optometridagarna är ett bra sätt för alla att fräscha
upp kunskaperna och också lära nya saker.
Årets tema är ”Möt framtiden”. En titel som förpliktigar. I
förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område står det uttryckligen att det inte räcker att upprätthålla kunskap. Den ska också utvecklas. Samtidigt är ”Möt
framtiden” ett ämne som kittlar nyfikenheten mer än något
annat. Nytt för i år är en programpunkt som förutsätter en
aktiv publik: en öppen diskussion om framtiden.
– Vi lyfter frågor som ”hur ser yrket ut om några år”, ”vad
bör man fundera kring”, ”vad vill vi göra med vårt yrke”? Tidigare har vi aldrig haft någon sådan diskussion inom ramarna för Optometridagarna.
Vad tror du, hur möter man framtiden bäst?
– Jag ser fram emot att höra vad andra tycker och tror.
Men ett svar på frågan är utbildning! Synhälsovården och
Topcon logo
spaced 13mm from
]bottom and right
page border
optik 1-2012
landets ögonmottagningar arbetar i hård snålblåst. Där kan
man tänka sig att mycket av vardagsrutinerna skulle kunna
utföras av optiker som vidareutbildat sig på magister-, master- och DO-kurser.
Liksom tidigare år är det många kedjor som betalar sina
medlemmars anmälningsavgift.
– Det är glädjande att se att Klarsynt, Specsavers, Synologen, Synoptik och Synsam tycker det är viktigt att vidareutbilda sina optiker.
Intresset för att ställa ut på leverantörsutställningen har
varit stort och i skrivande stund finns det en kölista på företag som väntar på att få plats utöver de 17 som är klara.
– Antalet utställare är begränsat av brandsäkerhetsskäl eftersom det måste finnas utrymningsvägar i kongressfoajen.
Vissa leverantörer har dock valt att arrangera egna tillställningar vid sidan av och Klarsynt håller kickoff på Scandic
Opalen i närheten av mässan. Samtidigt håller Synologen
bolagsstämma i Göteborg.
Paul Folkesson
Det händer alltså en hel del i Göteborg helgen den 11–12
februari. Men detta är ändå inte allt. Totalt 90 intresserade
har nämligen valt att ytterligare maximera sin göteborgsvistelse. De deltar i de workshopar som arrangeras under fredagen, som en slags försmak av Optometridagarna.
– I år har vi valt att erbjuda en slags förlängning av Optometridagarna, även om de ligger en dag före. Tanken är en
ytterligare fördjupning i tre ämnen som ligger nära vardagens kliniska arbete.
Paul Folkesson ser fram emot en hektisk och informationsspäckad helg med föredrag, workshopar och utställarinformation. Samtidigt påminner han om att förutom studenter är det enbart leg. optiker som deltar, vilket kommer att
ge intressanta diskussioner även i pauserna. För vidareutbildning över en kopp kaffe ges inga poäng, men det är garanterat ett trevligt och nyttigt sätt att tillägna sig mer kunskaper.
,
10
O P TO M E T R IDAGA R NA
Tex t : Mats Almegård
Det är två år sedan Dr Imran Khan deltog vid de svenska Optometridagarna senast. Nu är denne optiske globetrotter tillbaka.
I workshop och föredrag satsar han på att ge praktiska tips till
åhörarna.
Praktisk kunskap främst
En globetrotter återvänder till Sverige
Under Optometridagarna håller Dr Imran Khan två fö-
redrag: ”Samsynsproblem som är patologiska” och ”Hantera akuta tillstånd i din kliniska vardag”. Gemensamt för dem
båda är att de kommer att innehålla mycket matnyttig information som är praktiskt användbar i den kliniska vardagen.
Samma sak gäller naturligtvis för den workshop i synträning
som Imran Khan leder under fredagens ”smygstart” på Optometridagarna.
– Målet är att alla åhörare och workshopdeltagare ska kunna åka hem och tillämpa sina nya kunskaper redan första dagen. Jag vill ge dem praktiska verktyg som går att implementera i praktiken direkt, säger Dr Imran Khan.
Imran Khans föredrag om patologiska samsynsproblem
har en given följeslagare i Professor Sherry Bass föredrag om
”Samsynsproblem som inte är patologiska”.
– Jag kommer lyssna på hennes föredrag. De båda föredragen kompletterar naturligtvis varandra. I mitt föredrag om
samsynproblem som är patologiska vill jag introducera några
av koncepten bakom samsynsproblem och verkligen gå igenom förekommande studier för att visa vad detta är och hur
vanligt förekommande det är. Jag kommer också gå in på
vad optiker kan göra i en normal praktik.
Fredagens workshop blir naturligtvis ännu mer ”hands
on”. Då handlar det alltså om synträning och Imran Khan
understryker att det finns mycket att göra inom detta område.
– Det är viktigt att exempelvis kunna bedöma samsynsproblem och se om de går att bota med synträning. Det har
också kommit mycket ny och intressant teknik som går att
använda med goda resultat.
Vad är det för typ av teknik?
– Det finns ”home therapy-system” som går att använda
på datorn eller tv:n hemma, eller på jobbet. Det är väldigt
bra, för patienten är avslappnad och i sin vanliga miljö. Dessutom registrerar datorn på vilken nivå patienten befinner sig
och hur länge han eller hon har tränat på ett visst moment.
Så det blir mycket datorbaserat i workshopen?
– Inte enbart. Jag kommer också att prata om mer traditionella sätt som det går att jobba på inom synträning. Ett
exempel på ett annat synträningssystem som är mer ”lowtech” är en kortlek med synträningsuppgifter. Målet är att
man har mer kunskap om synträning i stort och att kunskaperna går att använda första dagen på jobbet.
Imran Khan säger att det han ska prata om på Optometridagarna hänger ihop med hans vardag just i fokuseringen på
att det han pratar om ska vara praktiskt användbart.
– Oavsett var jag arbetar i världen är jag mycket mån om
att ha ett praktiskt tillvägagångssätt. Detta oavsett om det
gäller mitt arbete i Afrika, på Papua Nya Guinea eller i USA
och Europa.
Han är något av en optisk globetrotter. När vi pratas vid
har han just landat i Washington i USA. Han är hemma för
att fira jul med familjen. Annars arbetar han vid Hogeschool
Utrecht i Nederländerna. I alla fall en stund till.
– Snart flyttar jag till London där jag ska arbeta som internationell projektledare i ett stort projekt som handlar om
synvård i afrikanska utvecklingsländer.
Det låter som ett stort projekt?
– Det är relativt stort. Det är ett ögonhälsoprojekt som
syftar till att skapa ögonhälsocenter i Afrika och utbilda professionellt verksamma, men också att utbilda befolkningen.
Det är ett jobb som verkligen handlar om praktisk träning.
Samtidigt är det också viktigt att bygga en ögonhälsovård
och olika tillvägagångssätt för hur man bäst servar patienoptik 12-2011
11
”Jag började arbeta som frivillig i Afrika och Sydostasien.
Det ledde mig vidare, så att jag
blev intresserad av att se ögonhälsa ur ett större perspektiv,
som ett folkhälsoperspektiv.”
terna. Stora frågor blir hur man ska erbjuda ögonhälsovård
och hur glasögon och andra hjälpmedel ska distribueras. Det
blir en stor utmaning och samtidigt både roligt och mycket
givande.
Intresset för andra länder har alltid funnits där, säger
han. Efter sin utbildning till Doctor of Optometry vid Salus
University, Pennsylvania, USA gick han vidare och studerade
vidare inom optometri vid Berkeley University i Kalifornien.
– Jag har alltid varit intresserad av internationell optometri och hur den utövas – både i Väst och i utvecklingsländerna. Efter Berkeley kom jag i kontakt med Salus Universitys masterutbildning som gav mig möjligheten att undervisa
runt om i Europa. Nu har jag en fakultetstjänst i Utrecht
och tidigare hade jag en i Nya Zeeland.
Han tycker om akademin säger han. Inte minst för att det
finns lediga somrar och därmed tid över för andra projekt.
– Det var så jag blev involverad i humanitära projekt inom
ögonhälsa. Jag började arbeta som frivillig i Afrika och Sydostasien. Det ledde mig vidare, så att jag blev intresserad av
att se på ögonhälsa ur ett större perspektiv som ett folkhälsoperspektiv.
Detta ledde i sin tur till att han studerade vidare och tog
en master i Public Health vid London School of Hygiene
and Tropical Medicine, University of London.
– Jag samarbetar nu med Fred Hollows Foundation på
Papua Nya Guinea. Det handlar om att skapa ett hållbart träningssystem för att få både papuanska optiker och patienter att lära sig mer om ögonhälsa. Det handlar om vad som
krävs för att kunna erbjuda en effektiv ögonhälsovård.
Vari ligger den största utmaningen där?
– För mig ligger den i att ha ett holistiskt tillvägagångssätt. Det gäller inte bara att se till hur man undersöker och
optik 1-2012
behandlar patienter. De större sammanhangen är väldigt viktiga.
Kan du ge något konkret exempel?
– Man kan träna folk att använda glasögon. Men om det
varken finns glas eller bågar att tillgå är det inte så stor vits
med det. Detsamma gäller för om befolkningen inte är medveten om att glasögon hjälper, eller om det kanske är ett socialt stigma att bära glasögon. I såna fall spelar det ingen roll
hur upparbetade distributionskanaler det än finns.
För dig som reser så mycket – hur känns det att komma till Sverige igen?
– Jag tyckte mycket om Stockholm och har bara hört gott
om Göteborg. Jag hoppas att jag hinner se något av staden
också, trots att mitt schema under Optometridagarna är ganska hektiskt.
Polariserande. ML Filter. Livstidsgaranti. Förnyelsebart råmaterial.
När ni vill erbjuda
bästa möjliga solskydd
Kampanjerbjudande våren 2012
Ring oss gärna så berättar vi mer
031 – 88 75 50
info@multilens.se
höga styrkor, specialoptik, freeform,
färgningar, högadd, synsvagsoptik
Vi ställer ut på Optometridagarna 2012
Multilens_ad_220x142_Optik nr 1_2012.indd 1
2012-01-11 16:05:50
Till medlemmar i Svensk Förening för Företagsoptiker
Förslag till dagordning:
Kallelse till årsmöte
för Svensk Förening för Företagsoptiker
Tid:
Söndagen den 12/2 2012, kl. 15.00
(direkt efter Optometridagens avslutande)
Plats:
Lokal:
Svenska Mässan, Göteborg
Samma som Optometridagen
Godkännande av röstlängd
Val av mötesordförande
Val av mötessekreterare
Val av två justeringsmän tillika rösträknare
Fråga om årsmötet utlysts stadgeenligt
Godkännande av styrelsens årsberättelse, samt fastställande av
resultat- och balansräkning
Revisorernas berättelse
Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen
Behandling av övriga förslag från styrelsen
Behandling av inkomna motioner
Information om förändring och beslut om upplösning av SFF
Fastställande av budget och avgifter för nästkommande år
Val av ordförande för ett år
Val av två ledamöter för två år
Val av två revisorer för ett år
Val av valberedning
Välkomna!
Styrelsen
Önskemål:
Maila din motion och mailadress till kansli@optikbranschen.se.
Därmed kan vi lättare nå Dig för snabbare information.
13
Redo för nästa patient och nästa utmaning.
Förtjust
På Synvårdsmottagningen i Täby Centrum arbetar optiker, ortoptister, ögonsjuksköterskor och
ögonläkare tillsammans med målet att erbjuda
den bästa kompetensen inom privat ögonvård.
Magnus Söderberg är den samlande kraften bakom konceptet och han brinner verkligen för det.
T e xt M ats A lmegård | Foto W i l h elm Jaresan d
i undersökningsrummet
Synvårdsmottagningens vd och grundare är leg. optiker
Magnus Söderberg. När han etablerade mottagningen för 21
år sedan var det många i branschen som höjde på ögonbrynen.
– De förstod inte hur man kunde etablera en verksamhet på tredje våningen utan några skyltfönster tillsammans
med ortoptister och ögonläkare. Detta samtidigt som övriga
branschen gick mot stora butiker på bästa affärsläge, säger
Magnus Söderberg.
Vid starten 1990 delade Synvårdsmottagningen även entré
med polisen och kronofogden, vilket kanske inte är den mest
optik 1-2012
säljande placeringen för en optik-/ ögonläkarmottagning.
Men Synvårdsmottagningen har bara vuxit med åren. Idag
arbetar 19 personer på mottagningen som varje dag tar emot
cirka 80–100 kunder och patienter. Norra storstockholm är
främsta upptagningsområdet.
– Vi har aldrig jobbat med för branschen traditionell
marknadsföring med enbart pris och produktannonsering.
När vi annonserar är det enbart med kunskapsannonser.
Hur kommer det sig att ni vuxit så mycket?
– Förutom vår kunskapsannonsering samarbetar vi med
”uppfångargrupper” som fristående ögonläkare, ögonklini-
,
14
SY N VÅ R D
ker, skolsköterskor, företagshälsovård och husläkarmottagningar. De bearbetas med information om vad vi kan erbjuda i undersökningar och optiska lösningar.
Fyra ögonläkare med personal hyr sina undersökningsrum samt gemensamhetsutrymmen. Alla delar på reception,
växel och datasystem.
Varför inte en ”vanlig” optikbutik på stan?
– Jag har alltid haft svårt att inordna mig i det traditionella
tankesättet. Jag var involverad i ett optikföretag på Kungsgatan i Stockholm under 80-talet. Men efter 8–9 år kände jag
att branschen var på väg åt fel håll. Det blev nästan uteslutande fokus på pris. Det fick mig att byta bana och bli sjukhusoptiker under en kortare period. Därefter öppnade jag
Synvårdsmottagningen med affärsidén att samla alla ögats
specialister i en verksamhet.
På mottagningen förekommer alla typer av kunder och patienter. Det kan vara barn som gör sina ögonkontroller till
de som drabbats av stroke och ska ögonundersökas innan rehabträningen kan börja.
– Vi har även många med kerateconus, makuladegeneration, högre styrkor, prismalösningar, synsvagssoptik, specialkontaktlinser och naturligtvis alla andra synlösningar. Våra
kunder vill ha kunskap, bra synkomfort och ett professionellt
bemötande. De är villiga att betala för det. Undersökning
för 1 krona signalerar bara avsaknad av seriositet.
Under vårt samtal återkommer Magnus till frågan om
kunskap och synkomfort och att det borde vara det som diskuterades och marknadsfördes. Att branschen tagit vägen
mot enbart pris tycker han är sorgligt. Han tycker genuint
illa om gratis synundersökningar och volymtänkande.
–När kedjorna styr över på volymprodukter och kunderna
får ett mycket smalt urval av glas och kontaktlinser att välja
mellan blir resultatet därefter.
De flesta kunderna köper sina glasögon på mottagningen,
men det händer även att de begär att få ett recept.
– Det är då viktigt att förklara för kunden att receptets
värden är kopplad till en åtgärd och ett speciellt typ av glas.
Siffrorna i sig säger egentligen inte så mycket. När optikerna
utför en syndundersökning är receptet kopplat till det synbehov som kunden har och till den synlösning man diskuterat fram. Detta är om möjligt ännu viktigare idag med olika
typer av arbetsglas och progressiva glas där man kan välja att
prioritera avstånd, mellan- eller närsegment.
Tycker du att ert utbud är tillräckligt bra?
– Det tycker jag. För att nå framgång måste man kunna
tillhandahålla bra produkter och då är det viktigt att arbeta
med de främsta leverantörerna, både när det gäller utrustning i undersökningsrummen och med glas-, kontaktlinsoch bågleverantörerna. Men den absolut viktigaste orsaken
till vår framgång är alla mina fantastiska medarbetare som
gör ett otroligt fint och engagerat arbete varje dag.
När Magnus visar runt i lokalerna är det svårt att inte märka hur stolt han är över sitt yrke och över den mottagning
han varit drivande i att bygga upp.
– Jag är framförallt barnsligt förtjust i undersökningsrummet. Jag tycker mycket om att umgås med folk och varje ny
patient är en utmaning att göra sitt bästa. Det är också viktigt att ha kompetenta kollegor som det går att vända sig till
när man behöver hjälp med en tolkning eller något annat.
Brett utbud av det
bästa är Magnus
Söderbergs filosofi.
Magnus är också en av männen bakom Eyediagnostics.
Hela idén med det systemet påminner om Synvårdsmottagningens upplägg där experter arbetar sida vid sida. Men med
skillnaden att i Eyediagnostics behöver optiker inte jobba i
samma lokal som ögonläkare. Expertisen kan dock användas via datorn. Som bekant handlar det om att de anslutna
optik 1-2012
DANISH DESIGN
ögonläkarna kan fjärrtolka de ögonbottenbilder som optikerna skickar in.
– Tommy Glückmann och jag drog igång det där. Vi tyckte det behövdes en kompetensökning i branschen. Vi ville få
in den medicinska kunskapen i optikervärlden utan att man
skulle behöva anställa ögonläkare. Jag tror starkt på att efterfrågan på denna och liknande tjänster kommer öka framöver.
Nyligen blev det klart att Uppsala län valde Eyediagnostics för ett upphandlingsavtal kring diabetesscreening.
Det handlar om 16 000 möjliga patienter och detta startar 1
februari.
– Patienterna kan välja att gå till Akademiska sjukhuset i
Uppsala eller till någon Eyediagnosticsansluten optiker. Det
är en fantastiskt fin möjlighet för optikerna i Uppsala län.
Att Magnus är en man med många järn i elden bevisas
också av att han satt i styrelsen för Synologen under många
år. Men förrförra året lämnade han sin styrelseplats. Medlem
i Synologen är han fortfarande.
– Det är en bra inköps- och utbildningsorganisation. Leverantörsavtalen är viktiga rent ekonomiskt, men det är
minst lika viktigt med utbildningen som erbjuds. Dessutom
tycker jag det är bra att alla medlemmar kan bevara sin unika, regionala prägel. Det är viktigt.
Utanför fönstret grävs ett stort hål. Täby centrum
optik 1-2012
WWW.INFACE.COM
IF 9246
byggs om – och kommer få ett helt nytt utseende när det är
färdigt. Magnus Söderberg och hans Synvårdsmottagning
kommer vara kvar i Täby, men eventuellt flyttar de till större
lokaler. Det skulle möjliggöra en mottagning för laserkirurgi. Om det blir så återstår att se. Det som står klart är att
Magnus Söderberg kommer att sitta i sitt undersökningsrum och trivas i sitt jobb även i framtiden.
16
ÅRETS GLASÖGONBÄRARE
TEXT WIL H E L M JAR E S AN D
I vanlig ordning har Specsavers
korat årets glasögonbärare. Denna
upplaga av tävlingen ägde uteslutande rum på Facebook. Vinnare
blev en hårdrockande tjej från
Kalix.
Malin bär glasögonen bäst
Nu har Årets Glasögonbärare 2011 korats.
Malin Fredriksson från Kalix fick flest röster
och därmed fyra par glasögon och en resa till
Paris.
– Egentligen känns det inget speciellt, jag är
trots allt norrlänning. Men det är klart att det är
kul, hade verkligen inte räknat med att vinna.
Förvåning var den första känsla som infann
sig hos Malin när hon genom vänner på Facebook fick reda på att hon vunnit.
– Jag matchar inte direkt idealet, ser inte
speciellt speciell ut. Hon som kom tvåa är mer
vad folk letar efter i bilder. Jag representerar de
vanliga, runda svenskarna, säger hon.
Enligt henne själv är Malin Fredriksson en
helt vanlig 43-årig tjej, född och uppvuxen i Kalix. Dagtid jobbar hon som säljare på Tallink Silja, men yrket till trots har hon endast varit på en
kryssning: Sweden Rock-festivalens egna.
– Det var väldigt mycket fest och väldigt många roliga människor. Ingen pensionärskryssning direkt, och absolut ingen schlager, säger hon.
Men valet av kryssning ska enligt Malin inte
representera henne som person. Hon är en rätt
lugn typ som gillar att pyssla hemma och vara
ute med hunden.
– Jag är ingen partypingla, men en kul brud.
Resan till vinst i Årets Glasögonbärare 2011
började innan hon själv visste om det. Hon
och hennes väninna skulle åka på kryssning,
den tidigare nämnda Sweden Rock-upplagan.
Kryssningen utgick från Stockholm och väninnan hade inte varit i huvudstaden på 20 år. Så
de bestämde sig för att göra något kul när de
ändå var i krokarna. Det innebar bland annat
ett besök hos Stockholm Stylisterna för att vara
modeller för en dag.
– Långt senare såg jag tävlingen på Facebook och kastade in en av bilderna vi tagit i
Stockholm. Det var mest på skoj. Jag insåg att
mina chanser var små eftersom så många andra
var med och tävlade. Jag blev verkligen förvånad över att jag vann, säger hon.
Men vann gjorde hon. Bland annat en resa.
Tillsammans med bästa väninnan Mari ska hon
tillbringa tre nätter i Paris under månadsskiftet
mars–april. Precis när våren kommit, men när
det ännu inte blivit för varmt. Det blir första
gången i den franska huvudstaden och inget
som Malin själv skulle bokat.
– Eftersom jag inte skulle åka hit på eget initiativ är det lika bra att försöka klämma in så
många sevärdheter som möjligt. En arbetskamrat föreslog att vi skulle gå till en Chanelbutik,
men jag vet inte om vi vanliga norrlänningar är
välkomna där, säger hon och skrattar.
Vilken glasögonmodell Malin bär på vin-
narbilden kommer hon inte ihåg, men hon
gissar att det inte var den flashigaste. Hon ser
glasögon som först och främst ett måste eftersom hon har synfel, men samtidigt ett enkelt
sätt att piffa upp sig lite. Ett smycke som får
stå som substitut till det smink hon aldrig använder.
– Jag är inte den som köper limegröna bågar för att det är inne just nu. Det ska vara klassiskt och stilrent. Precis som jag själv.
optik 1-2012
17
Ett fåtal
platser
kvar.
Missa inte
INBJUDAN till UPGRADE-dagen.
Årets möjlighet till en utvecklande dag för alla oss som jobbar med kontaktlinser.
Internationella föreläsare, CET-poäng, mingel och inspiration.
Först ut Köpenhamn sedan Göteborg. Vilken dag passar dig?
Läs program och anmäl dig på www.jnjvisioncare.se
optik 1-2012
KÖPENHAMN 12/2
Scandic Sydhavnen
GÖTEBORG 26/2
Radisson Blu
Cristina M. Schnider · Bo Lauenborg
Peter Karvik · Jens Arentzen
Annette Slyngborg
Marco Van Beusekom · Peter Karvik
Erik Robertstad · Göran Skjöld
Lars-Peter Loeld
Vill du veta mer? Besök www.jnjvisioncare.se eller prata med din ACUVUE® Account Manager.
18
BRANSCHNYTT
TEXT O C H FOTO WIL H E L M JAR E S A N D
Tony Pansell hoppas på många användare.
När Link introducerades för dryga året sedan var det många
som var positiva. Sveriges Kontaktlinsförening står bakom
verktyget – och hoppas nu på fler användare.
Kontaktlinskatalog ute på nätet
För drygt ett år sedan startade Sveriges
Kontaktlinsförening tjänsten Link, en linskatalog på nätet (www.link.sklf.se). Verktyget ska
göra det enklare för optiker att hitta den lins
och de skötselprodukter som bäst passar patientens behov, speciellt när inte standardprodukterna räcker till. Blivande magistern i optometri Lovisa Pettersson är glad över tjänsten
och ser många fördelar mot tidigare möjligheter att finna information om kontaktlinser.
– Vi som är födda i teknikåldern och tillhör google-generationen är vana vid att all information finns ett knapptryck bort. Att leta
igenom tryckt produktinformation för att hitta en speciell lins är inget för oss, säger hon.
Bakom nättjänsten ligger bland andra
SKLFs ordföranden Tony Pansell. Han är även
forskare och lärare på Karolinska Institutets
optikerutbildning och tyckte tillsammans med
SKLFs styrelse att det var dags för en modernisering.
– Det fanns ett uttalat önskemål från leverantörer och optiker om att tjänsten skulle finnas tillgänglig på internet. Fördelen med det
är att det är lätt att uppdatera när nya produkter släpps eller när någon information är felaktigt införd, säger Tony Pansell.
Leverantörerna ville helt enkelt ha en katalog de själva kunde redigera och uppdatera i
takt med att nya linser och skötselprodukter
rullade av produktionsbandet. Så Tony Pansell
satte sig hemma i köket och funderade. Vilken
information är relevant att visa och hur söker
man bäst upp den?
– Vi tillsatte en arbetsgrupp med kontaktlinstillpassare som gav feedback och tips på
vad som önskades. Tillsammans med styrelsen testades tidiga versioner av Link och funktioner drogs både bort och lades till. När vi
släppte Link i samband med Kontaktlinskongressen i mars 2010 var ingen annat än positiv,
säger han.
Tony Pansell berättade om Link för Lo-
visa Pettersson under grundutbildningen. Eftersom de arbetar med datorer vid synundersökningarna tyckte hon att det kändes fullt
naturligt att söka information om linser och
skötselprodukter via datorn. Dessutom är det
inte bara smidigare, det ser även proffsigare
ut.
– Det är skönt att slippa bläddra i böcker
mitt i undersökningen, det kan lätt tolkas som
att jag inte kan min sak. Att ha patientens förtroende är så otroligt viktigt, och det blir extra
känsligt eftersom jag är ung och tjej, säger Lovisa Pettersson.
Men trots Links uppenbara fördelar är det
inte alla som hoppat på tåget. Något Lovisa
inte är speciellt förvånad över.
– Jag jobbar i Visby och där märks det tydligt vilka som håller fast i det invanda. De som
jobbat länge i branschen och inte är uppväxta
med internet verkar ha lite svårare att ta till sig
av Links fördelar, säger hon.
Men trots att de gamla hundarna kan ha
svårt att lära sig sitta, betyder det inte att intresset saknas.
– När jag visar Link för dem blir de överraskade och vill använda det, men dagen efter
har det glömts av och de återgår till gamla vanor, säger hon.
– Nu har Link varit tillgängligt i ett och ett
halvt år, men fortfarande är det många som
inte känner till tjänsten. Informationen om
Link behöver spridas. Dessutom kommer
snart nya funktioner i Link som gäller produkterna för torra ögon. Det råder stor osäkerhet
om hur man ska rekommendera dessa preparat
och tanken är att Link även här ska bli ett stöd
för de som löser patienters problem, säger
Tony Pansell.
Gratis än så länge
På LINK:s hemsida står det att tjänsten är gratis ”tills det att mer utförlig marknadsdata finns
tillgänglig”.
optik 1-2012
en
Nu äv med
g
för dim
atism
astig
LACREON®-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
40
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
optik 1-2012
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON® -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1-DAY ACUVUE® MOIST® and 1-DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, 1-DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON® och SEE WHAT COULD BE® är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2012.
20
vardag
Tex t oc h foto Carl - Magnu s H ö glun d
På jakt efter rätt styrka.
Bättre eller sämre så?
En gång i månaden erbjuder Thomas Persson synundersökningar
till papperslösa. För de papperslösa är det enda möjligheten till
glasögon. För Thomas Persson en berikande erfarenhet.
Optiker hjälper papperslösa
Det är trångt och hektiskt i förortslokalen som en gång
i veckan förvandlas till en tillfällig vårdcentral för gömda
flyktingar och papperslösa. Överallt i foajén står människor i
kö och väntar på sin tur för att bli inskrivna, få komma till läkare eller få sin medicin. I ett angränsande rum bjuds det på
kaffe och bulle och i ytterligare ett rum delas insamlade kläder ut till dem som behöver det.
På nedervåningen är det lugnare. Visserligen pågår det
olika barnverksamheter här, men det är ändå relativt tyst och
framförallt inte lika trångt. Här nere finns det även ett rum
för optikern Thomas Persson från organisationen Vision for
all. Men hjälp av skänkta hjälpmedel för synundersökningar
och begagnade glasögon driver han en enkel mottagning.
Thomas Persson är han lite försenad den här kvällen och
flera personer har redan placerat sig i kö. Så fort han har installerat sig kommer en kvinna vars nioåriga barn testade synen förra månaden in och frågar med tolkhjälp om glasögo-
nen är klara. Thomas plockar upp dem från sin väska och när
pojken själv kommer ner en stund senare blir hela familjen
översvallande tacksam. Om det inte vore för den här mottagningen skulle familjen, som lever gömd i Sverige efter att
ha nekats uppehållstillstånd, inte haft möjlighet att ge sonen
glasögon.
– Man gör sådant här för att man har ett stort hjärta, antar
jag. Det är klart att jag hade kunnat göra något annat på den
här tiden, som att se på teve eller läsa, men jag brinner för
det här, svarar Thomas Persson motvilligt när jag frågar varför han ställer upp på det här en gång i månaden.
Istället för att ödsla mer tid på förklaringar kallar Tho-
mas in nästa person i kön. Det är en gammal kvinna från
Gambia som har starr och endast fått ett av ögonen opererad. Kvinnans enda barn bor i Göteborg och hon har kommit hit för att få vara nära sin dotter och sina barnbarn. Men
optik 12-2011
21
Thomas möter en mängd olika symptom hos patienterna.
eftersom hon inte har fått uppehållstillstånd kan de inte gå
till en vanlig synläkare eller optiker.
Thomas ger henne både ett par vanliga glasögon och ett
par läsglasögon från det tiotal kartonger med begagnade
glasögon som han har till sitt förfogande.
– Det hjälper henne lite. Vi får göra det bästa av situationen. Vi har endast möjlighet att göra specialglasögon till en
del, men det är främst barn och de som har grava synfel. Vi
får göra en bedömning från fall till fall.
Under kvällen är det en och annan som blir besviken när
glasögonen uppenbart inte passar. Men de flesta är nöjda
med att överhuvudtaget få något.
I de fall där Tomas tar fram anpassade glasögon gör han
det på sitt eget företag och låter Rosengrenska stiftelsen eller
Röda korset betala till självkostnadspris. Men den möjligheten är begränsad eftersom det råder brist på pengar.
En av dem som Thomas dock lovar ta fram nya glas till
,
optik 1-2012
Thomas Persson
Ålder: 65 år.
Bor: Kungsbacka.
Familj: Fru och tre utflyttade barn.
Karriär: Började som
urmakare och utbildade sig till optiker 1976.
Har idag en egen synmottagning i Göteborg.
Engagemang: Har varit med i Vision for all
i cirka tio år. Har varit
i bland annat Kenya,
Uganda och Peru med
dem.
22
vardag
”Man får en ödmjuk inställning till livet när man gör sådant här. När det
är mindre att göra hinner jag prata mer med dem som kommer hit. Det är
klart man märker att en del mår väldigt dåligt.””
Rosengrenska stiftelsen
•Vårdcentral för papperslösa och gömda flyktingar.
• Startade 1998.
• Har öppet en gång i veckan i en hemlig lokal i Göteborg.
• Sedan juli 2008 är Vision for all där en gång i månaden.
• Cirka 200 personer har fått glasögon av Vision for all genom Rosengrenska.
Papperslösa
Papperslösa omfattar de som fått avslag på sin asylansökan
men ändå valt att stanna kvar i landet, de som har haft tillfälligt uppehålls-eller arbetstillstånd och stannat kvar efter att
det här löpt ut och de som vistas i landet utan att ha sökt tillstånd för det.
Det finns av naturliga skäl inga exakta uppgifter på hur
många papperslösa det finns i Sverige. De beräkningar som
har gjort tyder på mellan 10 000 och 35 000.
Papperslösa har rätt till akut sjukvård, men måste betala de
faktiska kostnaderna för sådan.
Papperslösa barn (under 18 år) har rätt till fullständig vård.
En statlig utredning har föreslagit utökad rätt till vård.
Den är nu på remiss.
är en ung kille från Irak. Han har levt i Sverige i sex år, gått
i skola här och pratar flytande svenska. Flera gånger under
kvällen springer han spontant in i rummet för att leta efter
så snygga bågår som möjligt. Men det är uppenbart att han
mest kommer förbi för att få prata av sig.
– Jag har tappat allt. Jag har varit här i sex år och vet inte
vad som händer. Jag vet inte om jag ska åka tillbaka eller vart
jag ska ta vägen. Jag mår dåligt, säger han.
Många av de som lever gömda i Sverige mår psykiskt dåligt. De befinner sig i ett rättslöst utanförskap och är ständigt
rädda för att bli upptäckta och utvisade. Den unge irakiern
är en av många som har lättat sitt hjärta för Thomas.
– Man får en ödmjuk inställning till livet när man gör sådant här. Jag får höra många livsöden. När det är mindre att
göra hinner jag prata mer med dem som kommer hit. Det är
klart att man märker att en del mår väldigt dåligt. Det är tragiskt att människor ska behöva hamna i en sådan här situation.
Den här kvällen hinner Thomas hjälpa ett tiotal personer.
Klockan har hunnit bli tio innan han kan packa ihop sina saker och låsa in dem i ett särskilt skåp.
– Det brukar inte vara så många och inte heller så många
krångliga fall. Oftast är det ett antal läsglasögon.
Anne Sjögren, sjuksköterskan som startade och är ansvarig
för Rosengrenska stiftelsen, säger att det arbete som Tomas
utför är väldigt viktigt. Många papperslösa lever isolerat och
optik 12-2011
23
”Det lilla insats jag bidrar med
gör att några mår lite bättre.
Men jag kan inte förändra världen, även om jag skulle vilja.”
om de får riktiga glasögon kan tidningar, böcker eller tv ge
en stunds förströelse eller en möjlighet att hålla kontakten
med vad som händer i hemlandet. Men glasögonen är också
viktiga för att papperslösa ska kunna orientera sig i en miljö
som till stor del är främmande och för att inte ska råka ut för
olyckor och skador.
Innan Thomas Persson och Vision for all kom till Rosengrenska stiftelsen var de tvungna att använda sig av optiker
som tog fullt betalt. Det blev förstås väldigt dyrt för en organisation som är helt beroende av insamlade pengar.
– Det lilla insats jag bidrar med gör att några mår lite
bättre. Men jag kan inte förändra världen, även om jag skulle vilja det, säger Thomas.
 Snabb tillgång till relevant information
 Intuitivt grafiskt gränssnitt
 Sökbara parametrar
 Jämför kontaktlinser sida vid sida
 Produktbilder i färg
 Uppdateras kontinuerligt av
leverantörerna själva
Kontaktlinsinformation på Internet
Låt LINK förenkla din vardag link.sklf.se
Sveriges Kontaktlinsförening, telefon 08-350 500, epost link@sklf.se
optik 1-2012
24
B R AN S C HNY T T
Text Mats Almegård | foto wi l h elm jaresa n d
Bildtext
Ørgreen flaggar för ett festligt år
Mitt i mörka december bjöd danska
Ørgreen in pressen till visning i Stockholm. Samtidigt flaggade de för att
detta år blir kantat av festligheter.
Ørgreen är aktiva. Deras samarbete med Fritz
Hansen kring Arne Jacobsens klassiska Svanen-fåtölj avslutades nyligen i och med att tre
stycken fåtöljer auktionerades ut. Intäkterna
gick oavkortat till Röda Korset. Men det är
inte bara välgörenhet som står på agendan. I
Sverige har Ørgreen varit väldigt synliga under senare tid. Under hösten var de inte bara
ute i butiker och presenterade sina kollektioner. Kunder och bekanta bjöds också på fest
på restaurang ”Hemma hos Kaj” och vid ett
annat tillfälle bjöds svensk modepress in till
visning och mingel. På plats fanns svenske
Efter ett extrainkallat styrelsemöte i början av januari begärde Inger Tallén att
få avgå som vd för KlarSynt
med omedelbar verkan. Arbetet med att rekrytera ny
vd pågår nu för fullt.
Syftet med det extrainkallade styrelsemötet var att se över den
framtida ledningen för företags-
Nyligen listades en glasögonbåge från
säljaren Daniel Storhannus och
Ørgreen på brittiska herrmodetidningen
marknadsansvariga Emma MigGQ:s lista över ”100 saker man vill ha”.
liorini Kristensen.
Det tyder också på att företaget för när– Jag har varit föräldraledig
varande har momentum.
och inte kunnat satsa så hårt på
– I osäkra tider är det många av våra
att bevara kontakter och relatiokonkurrenter som stannar av. Vi gör
ner. Delvis av den anledningen
tvärtom. Vi gasar på och visar oss ute på
ville jag komma och träffa pres�Festligt år vänsen i Stockholm. Redaktörer och tar, lovar Daniel fältet, säger Daniel.
skribenter får en mycket bättre
Storhannus.
känsla för våra produkter vid ett
I juni i år är det 15 år sedan Henrik Ørsånt här tillfälle än om jag bara skickar bilder i
green startade företaget och tillverkningen av
ett mejl, säger Emma.
glasögon. Det ska naturligtvis firas. I Mido
Vad är reaktionerna från modepressen?
startar det, då en jubileumskollektion lanseras,
– Den är bra. Sverige är ju vår granne och
och sedan blir det stor fest i Köpenhamn till
vi är säkra på att försäljningen kan bli mycket
sommaren. Räkna alltså med att Ørgreen är
bättre här. Vår design passar den svenska stifortsatt synliga.
len.
Tillfällig vd-lösning på KlarSynt
gruppen efter att Anders Åhrlin
aviserat om att få trappa ned sin
insats som vd för OptiServe, SynTrygg och BrilliantService.
I och med detta behöver företagsgruppen en vd som håller
samman OptiServe och dess dotterbolag. Inger Tallén valde att
avgå, då hon bedömde att om-
ställningen för henne var för stor
om hon skulle ta detta övergripande ansvar.
Som en tillfällig lösning återinträder Anders Åhrlin som vd även
för KlarSynt.
– Jag blir kvar operativt tills det
att en ny vd träder in, säger Anders Åhrlin.
När blir det?
– Vi har just avslutat ett projektmöte där vi tagit fram en vdprofil och analyserat de kompetenser och resurser som krävs för
att få en stabilitet och vidareutveckling av verksamheterna. Snart
startar rekryteringsprocessen.
Något datum är dock för tidigt
att ge.
optik 1-2012
3D
OCT-2000®
TRK-1P
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
En av våra mest användbara uppfinningar!
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Världenscamera
första helautomatiska kombination
fundus
»
av Autorefraktor, Autokeratometer, Lufttonometer ochsoftware
Pachymeter.
FastMap™
for dynamic
viewing
of 3D and fundus
images
4 instrumentfunktioner
i en och
samma
enhet och det enda du behöver göra är att
» Embedded
touch-screen for quick
sikta och trycka på knappen. Resten sköter
and
easy navigation
den själv.
» Automated
image
För första gången
haracquisition
också tonometern
kompletterats
med pachymeter
och mäter
process
(auto-focus,
auto-shoot)
»
därmed även corneas tjocklek i samband
Import,
analyze and
view OCT-1000
med tryckmätningen
eftersom
det har en avgörande
inverkan
på det redovisade värdet.
and
Stratus®
data
Mer exaktaintegration
tryckvärden är
mycket
värde» Seamless
with
EyeRoute®
fullt eftersom det reducerar antalet osäkra
Image
Management system
remitteringar och sparar tid och obehag för
både kund och praktiker.
Sist men inte minst, eller kanske är det just
det som är poängen - tar den bara ungefär
hälften så stor plats jämfört med två separata maskiner.
031-710 92 00 • www.topcon.se
26
BRANSCHNYTT
PERSONNYTT
Ny klinisk konsult
Johnson & Johnson Vision Care
förstärker sin
marknadsavdelning med Annette Slyngborg som
ny klinisk konsult. Förutom att
allmänt lyfta fram kliniska frågor
kring kontaktlinser ska Annette
jobba med undervisning, möten,
konferenser och kliniska workshops runt om i Norden och internationellt.
Senast kommer hon från Buus
optik i Roskilde där hon jobbat
som legitimerad kontaktlinsoptiker. Hon har flera års erfarenhet av
kontaktlinser, bland annat från tio
år av heltidsundervisning vid optikerutbildningen i Köpenhamn.
Ny affärschef
CIBA VISION
Nordic har från och
med den 2 januari
2012 anställt Henrik Bo Larsen som
Professional Affairs
Manager. Henrik
Bo Larsen kommer
tillsammans med Riitta Kauranen
att ha hand om Professional Affairs
för CIBA VISION i hela Norden
med huvudansvar för Danmark
och Norge.
Henrik har genomgått optikerutbildning på danska College of
Optometry and Visual Sciences
och har en Master of Sciences i klinisk optometri från Pennsylvania
College of Optometry. Han har
tidigare ansvarat för Professional
Services inom kontaktlinsindustrin
och arbetade senast som Head of
Product på Specsavers danska företag Louis Nielsen.
INSÄNDARE
Mycket snack om pris just nu!
I
allehanda annonser, tidningsartiklar och tvreklam pratas det mer än någonsin om pris.
Det gäller inte enbart vår bransch utan är ett
faktum i nästan all detaljhandel. Butiker av alla
tänkbara slag prisannonserar och fokuserar på
pris. Aldrig tidigare har konsumenter i Sverige
haft mera pengar i plånboken än nu. Det kanske
beror på en allt ökande konkurrens där många aktörer varit tvungna att sänka sina priser vilket ger
konsumenten mer pengar över. Ändrade skattregler är givetvis också en bidragande orsak.
Man måste ha klart för sig att ingen konsument
köper ett pris. En vara eller tjänst måste ge kunden någonting som denne önskar eller har nytta
av. Det är lätt att tro att mängder av kunder är ute
och handlar pris. Men vore pris det enda som räknas skulle ju Trabant vara världens mest sålda bil,
och så är inte fallet. Som konsument uppmanas
man att passa på och ”spara” pengar gällande erbjudanden av allehanda slag när den som egentligen sparar mest är den som istället helt avstår köp.
Få butiker vad jag vet uppmanar kunderna att helt
skall avstå från att köpa deras produkter och därmed spara ännu mer.
I vår optiska bransch borde synundersökningen vara basen i verksamheten. Så är det dock inte.
Allt fler optiker och optikkedjor verkar för att
sälja mer glasögon och det här med synundersökning verkar vara mindre viktigt. Optikbranschen
leds idag av människor som inte är optiker. Det är
inte bra.
Konsekvenserna ser vi dagligen. Känslan för
yrket är obefintlig och krämarmentaliteten härjar
fritt. Optikreklamen är likartad som för elektronikvaror, bilar eller tvättmedel. Och inget tycks
kunna säljas utan rabatt. Man drar sig heller inte
i reklamen för att tala illa om sina konkurrenter/
kollegor. Är inte konsumenten då en vinnare när
priserbjudanden avlöser varandra och tillgången
på billiga optikprodukter finns? Svaret är i många
fall dessvärre att konsumenten istället är en förlorare.
Många kunder inser inte vikten av att komma
till en yrkeskunnig optiker för utförlig undersökning utan pratar istället om pris. Vilket lågprisföretag är intresserad av att utföra tonometri, oftalmoskopi, tillpassa stabila kontaktlinser eller av att
”Det viktiga är att vi i den nu totalt
polariserade optikbranschen håller
den seriösa fanan högt. Visst kan några
anklaga oss ”högkyrkliga” optiker för
att vara mossiga. Men att verka för en
god synundersökning enligt gängse
norm borde alltid vara kutym i verksamheten.”
remittera cataract-patienter? Det ligger inte i lågprisaktörernas intresse alls att arbeta kliniskt.
Det är ofta policy att sätta upp definierade tider
för synundersökningen. I denna minimitid finns
det inte tid att utföra en mer omfattande synundersökning och därmed blir konsumenten åter en
klar förlorare.
Gällande kontaktlinstillpassning är läget
ännu värre. Jag har personligen fått reda ut åtskilliga problemfall där låg kompetens eller tidsbrist
från lågprisoptikern är orsaken. Även här blir konsumenten en förlorare. Vad hjälper det om glasögon eller linser är billiga när optikern varken har
tid eller kompetens att utföra ett professionellt
arbete.
Vad skall då vi ”vanliga” optiker göra? Det viktiga är att vi i den nu totalt polariserade optikbranschen håller den seriösa fanan högt. Visst kan
några anklaga oss ”högkyrkliga” optiker för att
vara mossiga. Men att verka för en god synundersökning enligt gängse norm borde alltid vara kutym i verksamheten. Lågprisoptikerna lär fortsätta
sitt agerande men fall inte själv in i ett likartat arbetsmönster. På sikt kommer fler och fler konsumenter inse att de behöver en seriös optiker som
har såväl tid som kompetens att utföra alla delmomenten i en synundersökning. Men vägen ditt
kan bli lång och under tiden lär vi även i fortsättningen få besvara mer frågor om pris än att informera om ögonens hälsotillstånd.
Lars Salmonson
Contacta Eyewear
optik 1-2012
UV-STRÅLNINGEN KAN BLI
UPP TILL HUNDRA GÅNGER HÖGRE
NÄR DEN REFLEKTERAS AV SNÖ 1
REKOMMENDERA DINA PATIENTER
ATT SKYDDA SINA ÖGON ÅRET
RUNT MED HJÄLP AV ACUVUE®KONTAKTLINSER MED UV-FILTER!*
UV-strålning kan leda både till tillfälliga
ögonproblem och bestående ögonskador.2
De flesta solglasögon ger inte tillräckligt skydd mot
strålning från sidorna eller reflekterad strålning.3*
Dina patienter litar på dina råd – se till att
de känner till fördelarna med det effektiva
UV-filtret i ACUVUE®-serien.
En promenad över snötäckt mark kan innebära nästan hundra gånger högre dos ultraviolett strålning än när man går över en grön gräsmatta.
Sliney, David H. Intraocular and Crystalline Lens Protection From Ultraviolet Damage, Eye & Contact Lens July 2011;37: 250-258.
Coroneo, M. Ultraviolet Radiation and the Anterior Eye. Eye & Contact Lens July 2011;37: 214-224.
3
Cullen, Anthony P. Ozone Depletion and Solar Ultraviolet Radiation: Ocular Effects, a United Nations Environment Programme Perspective.
Eye & Contact Lens July 2011;37: 185-190.
* Kontaktlinser med UV-skydd ersätter inte solglasögon med UV-skydd, eftersom linserna inte täcker ögonen och områdena runt ögonen helt och hållet.
1
2
ACUVUE
1-DAY ACUVUE® TruEye®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® OASYS®, HYDRACLEAR®, LACREON® och SEE WHAT COULD BE®
optik®, 1-2012
är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2012.
Mer information finns på
www.jnjvisioncare.se/uv_blocking
28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR MATS AL ME GÅ R D, o p t i k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
Alfredson en glasögonikon
Det har handlat mycket om regissören Tomas Alfredson på
sistone. Hans mästerliga filmatisering av John Le Carrés ”Tinker, Tailor, Soldier, Spy” var en av förra årets absolut bästa
filmer. Inte minst för sin fenomenala scenografi där varje
detalj känns avgörande viktig. Som glasögonbärare
med utmärkt sinne för stil vet Alfredson också hur
viktigt det är med rätt glasögon. Filmens huvudrollsinnehavare Gary Oldman lär ha tillbringat
veckor i jakten på rätt brillor till sin karaktär George Smiley. Tomas Alfredson kommenterade
detta i DN (23/12 2011): ”Ett par glasögon kan
vara lika viktiga som ett stort jävla filmbygge.
Du sätter i princip en möbel i ansiktet på en huvudrollsinnehavare.”
Dubbelt aktuella Efva
Utöver att vara högaktuell med en ny butik i New York
släpper Efva Attling en ny kollektion. Klassiska cateye- och
pilotformer är signifikativa för kollektionens tydliga retroinspiration. Kraftiga acetatmodeller som 8521 Roman understryker retrotänket ytterligare. Roman är ursprungligen ritad
för herrar, men passar lika bra på en medveten kvinna. Modellen går att få i brunt eller svart och livas upp av en silveravdelare på bryggan.
Dags för Dublin
Nu är det dags att förkovra sig och samla CET-poäng. Nästa års European Academy of Optometry and Optics hålls
20–22 april i Dublin. De tre dagarna bjuder på allt från diskussionsforum och workshops till föreläsningar av ledande
forskare och akademiker. Öppningstalet hålls av professor
Pablo Artal från det spanska Murciauniversitetet. Han kommer prata om adaptiv optik utifrån ny forskning. Registrering görs senast den 6 april på www.eaoo.info/dublin.
Gasell och kundfavorit
För andra året i rad utsågs Lenson.com till Gasell-företag av Dagens Industri. Utmärkelsen tilldelas företag med mycket god tillväxt och som uppfyller en
rad andra strikta kriterier. Dessa kriterier uppnås, enligt en undersökning från
Handelshögskolan i Stockholm, av mindre än en procent av Sveriges aktiebolag.
Dessutom korade Pricerunners kunder Lenson.com till Årets e-handlare
2011 i kontaktlinskategorin för femte året i rad. Ett bra år för Lenson.com med
andra ord.
Känsligt och torrt
En av åtta bärare av mjuka kontaktlinser uppger sig ha känsliga ögon, enligt en ny undersökning från Vistakon. Studien visar också att de med
känsliga ögon oftare lider av torra, svidande och
röda ögon. Undersökningen presenterades första
gången under 2011 års upplaga av American Academy of Optometry i Boston.
väl värt ett besök:
www.optikbranschen.se
optik 1-2012
29
Ricinolja för djungelbrillor
Marc by Marc Jacobs släpper en ny ”goodwill”-solbåge. MMJ261/s
är ekologiskt baserad och ingår i Marc Jacobs sponsring av The Nature
Conservancy:s satsning på den brasilianska regnskogen. Projektet går under
namnet ”Plant a Seed” och ska uppmärksamma regnskogens situation och
dess hotade existens.
Bågen är väl tilltagen med chokladbrun front och ljusgröna skalmar i bladtextur. Den är tillverkad
av ett material baserat
på ricinolja och kommer i en snygg låda
gjord av återvunnet
läder.
Konsumentfrågan
NAMN: ANTON MANNILA
ÅLDER: 18 år
BOR: HUDDINGE
NÄR KÖPTE DU DINA GLASÖGON?
– För ungefär ett år sedan.
VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER NYA GLASÖGON?
– Att de är så tunna som det bara går. Men samtidigt måste
de ju vara snygga, man vill ju inte vara ful.
Farligt firande
Statistik från Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap
visar att 200 personer varje år
skadas så illa av fyrverkerier att de
måste uppsöka sjukhus. Hälften av
dessa olyckor sker under nyårsfirandet. Årets firande innehöll visserligen fler thailändska lyktor än tidigare
– och många vill förbjuda fyrverkerierna helt: 60 procent av svenska folket
enligt en SVT-undersökning. De som
skadas av fyrverkerier ådrar sig främst
hand- och ögonskador.
optik 1-2012
VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST SOM? ACCESSOAR ELLER
SYNHJÄLP?
– För mig är det mest synhjälp. Kunde jag skippa dem hade
jag gjort det.
HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON?
– Oj, jag vet inte riktigt. Jag har kanske samma glasögon i
en treårsperiod.
HAR DU FLER PAR?
– Ja, de här och ett backup-par. Men extraglajorna är mycket
tjockare, de är inte alls lika behagliga som min riktiga.
VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV DIN OPTIKER?
– Jag har inte varit hos så många, men de måste se till att jag
får rätt glas för mitt synfel. Helt enkelt att jag inte ska se dåligt när jag går därifrån. Men även servicen är viktig. De ska
vara trevliga och professionella.
30
KRÖNIKA
TEXT ulrika JANSSON
Synen på en optiker
N
Ulrika Jansson är 26 år gammal och bor i en förort till
Stockholm. Hon jobbar på Synvårdsinstitutet där hon främst
utför ögonhälsoundersökningar om dagarna.
ästan dagligen ringer det folk till oss på jobbet och har frågor om vad en ögonhälsoundersökning innebär för något. Jag förklarar
momenten och berättar att det är en optiker som de
får träffa och då är det många som reagerar. De flesta
tror att optiker bara gör snabba synundersökningar
och att en ögonhälsoundersökning är något som endast kan utföras av en ögonläkare. En del personer
som väljer att boka in sig kan vara lite skeptiska till
en början, men ändrar attityd helt och hållet nittio
minuter senare då undersökningen är klar. Då får jag
höra att det var en oerhört noggrann undersökning
och att det är bra att optiker kan erbjuda detta, eftersom det är nästintill omöjligt att få komma till en
ögonläkare utan remiss. Många patienter har ju inga
direkta besvär, men känner ändå ett behov av att få
hela ögat kontrollerat och inte bara refraktioneras.
Jag jobbar emellanåt på akutmottagningen vid S:t
Eriks Ögonsjukhus och där är bemötandet från patienter bra. De blir dock ofta lite förvånade att det är
en optiker de får träffa och kallar mig ”syster” per automatik innan jag hunnit presentera mig.
På akuten jobbar det ett antal optiker, men för
bara några år sedan fanns det ytterst få optiker på
sjukhuset och istället var det mestadels undersköterskor och sjuksköterskor som jobbade tillsammans
med ögonläkarna. Inställningen där mot vår yrkesgrupp har förändrats till det bättre för att vi har visat att vi är kapabla till mer än att sälja glasögon och
kontaktlinser. Vi sitter inne på en kunskap som är
värdefull på en sådan plats. Vi kan exempelvis direkt
hjälpa unga personer med astenopiska besvär eller
förstagångspresbyoper, som är vanligt förekommande på akuten och som egentligen inte alls behöver
träffa en läkare. Innan det fanns optiker på akuten
fick dessa patienter tålmodigt sitta ned och vänta på
att få träffa en ögonläkare eftersom ögonsjuksköterskorna inte behärskar binokulär problematik och refraktion lika bra som vi gör.
Det blir mer effektiv vård om man kan skicka hem
patienter som inte behöver vara där och istället lämna
plats åt akuta fall, som är i behov av ett läkarbesök.
Vi optiker är vana vid att ta egna beslut när det gäller
våra patienter eftersom vi i regel inte har någon högre instans i butiken att vända oss till. Detta är också
en fördel som vi har på akuten jämfört med ögon-
sjuksköterskor som alltid har jobbat tillsammans med
ögonläkare.
I en stressig arbetsmiljö med högt tempo, som det
vanligtvis är på en akutmottagning, är det en klar fördel om personalen klarar av att ta egna beslut.
Jag pratade nyligen med en ögonsjuksköterska
på en av S:t Eriks kliniker och hon var orolig över
att optiker snart skulle komma att ta över deras jobb
helt och hållet. Detta tror jag absolut inte kommer
att hända utan jag tror snarare att det är bra med flera
yrkesgrupper på plats, som kan komplettera varandra
för vi är ju alla olika bra på olika saker. Dessutom är
det kul och givande att jobba tillsammans med andra
yrkesgrupper!
Med tiden kommer det garanterat bli mer uppblandat i personalstyrkan, både på S:t Eriks och på
andra ögonkliniker. Att se en optiker arbeta i sjukhusmiljö kommer att bli lika naturligt som att se oss i
butik, även om det lär dröja ett tag tills vi är där.
”Att se en optiker arbeta
i sjukhusmiljö kommer
att bli lika naturligt som
att se oss i butik.”
optik 12-2011
VETENSKAP
•
31
Mina önskningar inför 2012
Ja, då var 2012 igång, hoppas ni har haft
en skön start på året.
I slutet av förra året skickade optikerutbildningarna i Kalmar och Stockholm in
sina rapporter till Högskoleverket som för
närvarande granskar oss. Nu har bedömarna några månader på sig innan det är
dags för platsbesök. Platsbesöket sker via
Internet, så man undrar till vilken nytta?
Men även inom Högskoleverket är det besparingstider så någon tur från centrala
Stockholm ut till Kungsholmen eller ända
till Kalmar finns det inte finanser till.
Det är kanske inte Högskoleverkets rapport som kommer att påverka oss mest år
2012. Jag hoppas ju förstås på ett slutgiltigt positivt beslut i frågan om de diagnostiska dropparna. Planen är att riksdagen
ska behandla denna fråga under sista delen av vårsessionen eller i början av hösten. Jag hoppas på slutet av våren, vilket
skulle innebära att vi kanske får börja använda dessa droppar från och med den 1
januari 2013.
För att bli behörig att använda dessa
droppar krävs det efterutbildning. I det
underlag som ligger till grund för utredningen står det att optiker med utländsk
utbildning där droppar ingår kommer att
få använda dropparna. För optiker med
svensk utbildning krävs dock efterutbildning. De mest närliggande utbildningar
som därmed kommer ge behörigheten är
kursen Diagnostisk optometri och Magisterutbildningen i klinisk optometri, men
även PCO-mastern.
Det är därför dags börja fundera på om
man vill gå någon av dessa utbildningar.
PCO-mastern hade ansökan strax innan jul
och nästa möjlighet att hoppa på kommer
kanske under hösten 2012. Den 15 april är
det sista ansökning till Magisterutbildningen vid KI. Kring den 1 juni blir sista dag för
anmälan till Diagnostisk optometri. Är ni
intresserade av en av dessa utbildningar så
bör ni ta kontakt med KI eller Linnéuniversitetet. En möjlighet att prata med och fråga oss direkt är i samband med Optometridagarna i Göteborg. Vi ses där!
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer
Nöjda kunder ser mer 32
10 frågor om mjuka toriska
kontaktliser 33
Rapport i synergonomi
optik 5-2011
optik 1-2012
35
32
VETENSKAP
Av: Tina Stenhammar, Professional Affairs Manager på Johnson & Johnson Vision Care Nord-
Nöjda kunder ser mer
– du ser mer nöjda kunder
Introduktion till intervjun med Dr George A Zikos
Enligt en studie publicerad tidigare i år1,
fastslås astigmatismprevalensen hos den
synkorrigerade populationen vara 47 %.
Definitionen av en astigmatiker är, enligt
studien, någon som har 0,75D i cylinder eller mer i minst ett öga.
Man har tidigare studerat hur astigmatiska linsbärares behov skiljer sig mot de
sfäriska2. Astigmatikerna nämnde bra mörkerseende vid bilkörning och hur snabbt
linsen stabiliseras vid rotation som viktigast egenskaper, medan icke astigmatikerna nämnde produktkvalitet och komfort
som viktigast. Att tänka på är att astigmatiker som bär linser inte nödvändigtvis är
korrigerade med en torisk lins. En del kan
ha fått sin astigmatism omräknad till en
sfärisk lins.
I Sverige påvisar en ny studie att per 11
nya linsbärare får vi en drop out på 103.
Denna drop out kan vara en erfaren linsbärare som använt samma lins i många år,
utan erbjudande att prova en annan design
eller linstyp. Av de som upphör med sitt
linsbärande är det 23 % som slutar inom
den första månaden. Förvånande siffror,
som presenterats av Albermarle Market research och är baserade på intervju av 2000
svenska respondenter utförd i maj i år.
65 % av drop outs är astigmatiker4. Här
har vi en målgrupp som inte är nöjda med
befintliga linser, och där optikern aktivt kan
arbeta med uppgradering till en mer komfortabel torisk lins med en stabiliseringsdesign som ger mer stabil synskärpa. Att
aktivt arbeta med uppgradering genom att
informera och rekommendera mer häl-
sosamma och komfortabla linser med utgångspunkt av linsbärarens behov minimerar risken för drop outs.
Dr George A. Zikos har tittat närmare
på hur olika toriska linsdesigner fungerar i
dynamiska situationer. Han framhåller hur
viktigt det är för linstillpassaren att sätta
sig in i hur olika linsdesigner presterar, och
utifrån linsbärarens behov och förväntningar rekommendera en lins som ger så bra
komfort och stabil synskärpa som möjligt.
Young G, Sulley A and Hunt C. Prevalence of As-
1
tigmatism in Relation to Soft Contact Lens Fitting.
Eye & Contact Lens 2011; 37 (1): 20-25
Astigmatism Consumer Awareness and Usage
2
Study, Bruno and Ridgeway Research Associates
Inc, March 2007
Incidence study Sweden, Albermarle Market re-
3
search, May 2011
Young G, Veys J, Pritchard N and Coleman S.
4
Ophthal Physiol Opt 2002; 22:2
George A. Zikos, OD, MS, har studerat vid
State University of New York, College of
Optometry, där han utexaminerades som
Doctor of Optometry och MS in Vision Science. Han har varit optiker i Grekland och
är för närvarande verksam som optometrist
både kliniskt och som forskare i New York i
USA. Han har arbetat som högskoleadjunkt
och adjungerad lektor vid State University
of New York, College of Optometry och City
University of New York. Han har hållit kurser
i geometrisk optik, kontaktlinser och optisk
tillverkning. Dr Zikos har deltagit i många
konferenser och publicerats i flera granskade tidskrifter. Han är för närvarande Principal Research Scientist vid Manhattan Vision
Associates/Institute for Vision Research i
New York där han bedriver klinisk forskning.
optik 1-2012
33
10 frågor om
mjuka toriska kontaktlinser
1
Vilka förbättringar har de nya tillverkningsteknikerna medfört när
det gäller mjuka toriska kontaktlinser?
Den nya generationens toriska kontaktlinser har förbättrats avsevärt jämfört med
linserna som fanns för några år sedan. Nya
silikonhydrogelmaterial ger bättre syregenomsläpplighet, och tack vare en långsammare dehydrering är de bekvämare för
patienter med torra ögon. Instabilitet hos
linsen, som förr resulterade i så mycket
frustration hos tillpassare och patienter,
har praktiskt taget eliminerats. Nya linsdesigner ger enklare tillpassning av kontaktlinser och en stabilare synskärpa hos
patienterna. Nya modaliteter, till exempel
planerat byte, korttidslinser och även endagslinser, ger ökad komfort och bekvämlighet för patienterna.
2
Vilken är den viktigaste skillnaden
mellan ASD (Accelerated Stabilisation Design) och prismaballastde-
sign?
Toriska linser behöver ha en konstant position för att korrigera astigmatism. Olika
stabiliseringssystem har utvecklats för att
uppnå detta. Prismaballastlinser har en
tjockare/tyngre del i linsens nedre del och
med hjälp av gravitationen hålls linsen i
rätt position. ASD-linser har en perifer design som gör att linsen positioneras med
hjälp av kraften i ögonlocken och blinkningarna.
optik 1-2012
3
Varför tror du att ASD-linser är
lämpliga i dynamiska situationer?
I dynamiska situationer rör sig ögonen
med snabba rörelser (sackadiska ögonrörelser) och stora blickvinklar, till exempel
under de flesta sportaktiviteter eller vid fordonskörning när vi tittar i sidospeglarna eller backar. Vid den här typen av ögonrörelser destabiliseras ofta prismaballastlinser,
eftersom deras tjockleksprofil interagerar
med ögonlocken. För ASD-stabiliserade
linser används i stället ögonlockens kraft
för att upprätthålla positionen och de är
därför stabilare i dynamiska situationer.
4
Vilka är de viktigaste faktorerna
för en lyckad tillpassning av toriska
linser från praktikerns utgångspunkt?
Praktiker letar efter effektiva metoder för
att tillfredsställa patientens synmässiga
behov så att värdefull stoltid inte går förlorad. Nästan hälften av alla patienter som
är intresserade av kontaktlinser har en påtaglig astigmatism (mer än 0,75 D) och de
kan få en bättre synskärpa med en torisk
kontaktlins. För att kunna tillfredsställa
behoven behöver praktikern toriska linser
som är:
• förutsägbara avseende tillpassning
och positionering
• stabila, så att de kan ge en bra synskärpa hela dagen
• bekväma under hela dagen och under
linsens hela livslängd
• tillgängliga i parametrar för att passa
de flesta patienter
Flera av de nyare toriska linserna uppfyller alla kriterierna ovan och tillpassningen
kan lyckas vid första eller andra utprovningslinsen som används av praktikern.
5
Vilka är de viktigaste faktorerna
för lyckad användning av toriska
linser från patientens utgångspunkt?
De primära faktorerna för patienterna är
bra, stabil synskärpa och god komfort. Patienter förväntar sig både bra synskärpa
och god komfort från den tidpunkt de sätter i linserna tills de tar ut dem på kvällen.
Det största problemet är variabilitet i synskärpan. Synen kan anpassa sig till ett visst
mått av konstant oskärpa, men det är knepigare om det finns en variabilitet. När det
gäller komfort ger vissa av de nyare materialen bättre komfort än de traditionella, särskilt om patienten följer praktikerns
rekommendationer om byte och skötsel av
linserna.
6
Varför kommer vissa patienter tillbaka och klagar över en instabil
synskärpa, trots att tillpassningen av en torisk lins verkade vara lyckad i
mottagningsrummet?
Praktiker utvärderar kontaktlinserna med
en spaltlampa medan patientens huvud
är orörligt och patienten tittar rakt fram.
,
34
VETENSKAP
Linserna är i allmänhet nya och har precis satts i. Det är inte en naturlig situation.
Kontaktlinser som ser stabila ut i
7
Vilka är de viktigaste resultaten
av din forskning om mjuka toriska
kontaktlinser?
Linsens design kan göra stor skillnad när
det gäller toriska kontaktlinsers prestanda.
Vi har visat att det finns avsevärda skillnader i genomsnittspositionen för linser med
olika design. Ännu viktigare är att vi har
kunnat påvisa skillnader i stabilitet. Dessa
skillnader var tydligast vid stora ögonrörelser, t.ex. ögonrörelser som uppstår i dynamiska situationer. Detta bidrar till vår förståelse av varför patienter klagar över en
variabel synskärpa, och vilka typer av linser
som fungerar bättre i dessa situationer.
8
Hur kan dessa fynd tillämpas i vardaglig klinisk praxis?
Praktiker bör förvissa sig om att de förstår patienternas behov och välja den typ
av kontaktlins som är lämplig för varje patient. Med god kunskap om hur linsen presterar kan vi minimera stoltiden och tillfredsställa patienternas behov. Vi behöver
till exempel se till att prismaballastlinser
sitter rätt innan vi utvärderar deras orientering. Om vi inte gör det kan vi vilseledas
av deras tillfälliga position.
9
Hur föreslår du att en kontaktlinspraktiker ska utvärdera stabiliteten hos orienteringen av toriska
linser i praktiken?
sedan få patienten att titta i olika riktningar och blinka flera gånger medan tillpassningen utvärderas. Om en lins fortfarande
är stabil men sitter i fel läge ska axelläget
kompenseras.
10
Håller du med om att praktiker behöver förstå patienternas synmässiga behov och
livsstil i deras normala miljö?
Absolut! Först när vi förstår deras behov
kan vi fatta lämpliga beslut för att tillfredsställa dem. Om vi känner till patientens behov och förväntningar och kontaktlinsernas
kliniska prestanda kan vi göra tillpassningen så effektiv som möjligt med lyckat resultat, så att våra patienter blir nöjda och
vår praktik blir framgångsrik!
Det är viktigt att låta linserna sätta sig och
optik 1-2012
35
Rapport i synergonomi
– arbetsplatsbesök datakonsultföretag
Denna studie omfattar sammanlagt 10
stycken kontorsarbetsplatser hos två olika datakonsultföretag. Hos de båda företagen förekommer synkrävande arbete
vid bildskärm. Syftet med studien är att
synergonomiskt utvärdera arbetsmiljön
vid de båda företagen och rekommendera förbättringar så att en god synergonomisk arbetssituation uppnås.
Utvärderingen bygger på en subjektiv del
med enkätsvar och en objektiv del med
ljusmätningar och mätningar av synavstånd
och synobjekt. Litteratur och föreläsningsmaterial har använts som grund vid mätningar och bedömningar av arbetsplatserna.
Resultatet visar brister i placering och
montering av belysningen, samt att arbetsbord bör placeras om för att undvika dagsljus som bländar i synfältet och/eller ger
störande reflexer i bildskärmar.
Deltagarna vid de båda företagen upplever, med få undantag, inte själva dessa
brister som besvärande.
Rekommendationerna är att hänga om
eller montera ny armatur så att dessa på
ett bättre sätt samverkar tillsammans med
arbetsplatserna, samt byta ut tangentbord
och bildskärmar med positiv polaritet.
1. Introduktion
Det finns idag ingen allmänt accepterad
definition av begreppet synergonomi men
optik 1-2012
följande citat sammanfattar vad det innebär:
”Synergonomi handlar om att optimera samspelet mellan människans syn­
förutsättningar, ljus/belysning och synobjektet och dess omgivning i syfte att
optimera hälsa och välbefinnande samt
prestanda vid utformning av produkter, miljöer och system.” (Håkansson, 2007).
Synergonomi är ett relativt nytt begrepp
inom ergonomin. Det har dock blivit mer
aktuellt de senaste årtiondena på grund av
den ökande användningen av bildskärmar.
Allt fler arbets­uppgifter idag innebär också
bildskärmsarbete i mer eller mindre omfattning. Kraven på synen ökar därmed och
allt fler människor får det som idag kallas
CVS, Computer Vision Syndrome. CVS uppstår när den visuella belastningen överskrider den individuella synförmågan hos varje
individ som sitter vid en bildskärm. Symptomen kan variera med oftast består de av
ögontrötthet, huvudvärk, suddigt seende
både på avstånd och nära håll, torra och irriterade ögon, värk i nacke och skuldror,
ljuskänslighet och dubbelseende (Anshel,
2005).
Ögat/ögonen styr kroppen. Ser vi inte det
vi behöver se så gör kroppen vad den kan
för att tillgodose behovet. Detta kan leda
till onormala och felaktiga arbetsställningar, vilket i sin tur kan leda till skador när
de utförs under en längre period. Av denna
anledning är det viktigt att studera arbets-
platsens utformning med avseende på belysning, arbetsavstånd, synobjektets storlek
samt blickvinkel till objekt, i relation till arbetsuppgiften. Allt detta sammantaget i relation till de individuella förutsättningarna
avgör huruvida en arbetsplats är synergonomiskt anpassad eller inte.
Arbetsförhållandena ska anpassas till
människors olika fysiska och psykiska förutsättningar (Arbetsmiljölagen, 2 kap, 1 §).
För att underlätta det finns rekommendationer sammanfattade av Arbetsmiljöverket. Arbetsbordet vid bildskärmsarbete bör
vara tillräckligt stort så att arbets­tagaren
får plats med bildskärm, tangentbord och
mus samt övrig utrustning om så krävs.
Bordet ska kunna sänkas och höjas efter individens behov, och stolen ska kunna
ställas in efter personens kroppsmått och
behov. Bekväma och varierande arbetsställningar kan intas om stolsitsen kan
regleras i höjdled, sittdjupet förändras och
ryggstödet regleras i höjdled och vinklas.
Ett fotstöd bör finnas för den som önskar.
Bildskärmen bör placeras på ett avstånd
av 50-80 cm från arbetstagaren. Blickvinkeln från horisontalplanet och neråt bör
vara cirka 20 grader till mitten av bildskärmen. Den bör placeras så att ljus från
fönster kommer med 90 graders vinkel från
sidan för att undvika blänk, reflexer och
bländning. Möjlighet till avskärmning av
fönsterljus ska finnas i form av gardin, persienn eller markis. Vidare bör bildskärm
36
VETENSKAP
och tangentbord vara av positiv polaritet.
Det innebär ljus kant runt bild­skärmen
samt ljust tangentbord med svarta tecken.
För att underlätta läsbarheten bör teckenstorleken ha en synvinkel på 20-22 bågminuter. Det innebär, med ett avstånd till
bildskärm på 70 cm, att tecknet E bör vara
3,5-4 mm högt (AFS 1998:5). Kantskärpan
på de tecken som visas på bildskärmen bör
vara skarp. Studier visar att om oskärpa
föreligger ger det en ökad muskelaktivitet
i M. Trapezius (Richter et al., 2010). Denna
muskel sträcker sig från skallbasen via
skuldrorna och längre ner på ryggen. Vid
långvarig anspänning kan värk och stelhet
uppstå i berörda områden. Tangentbordet
bör vara maximalt 3 cm högt för att undvika
uppåtvinklade handleder. Musen placeras
så att armen är vinklad 90 grader framåt
från kroppen räknat. Från Arbetsmiljöverket finns utarbetade rekommendationer
och krav för olika typer av arbetsplatser.
Vid planering och förbättring av belysning bör vissa hänsyn tas. Ljusets riktning
får inte vara sådan att det orsakar bländning för arbetstagaren vid arbetsplatsen.
Kontrasterna får inte vara för stora inom
arbetsområdet och den närmaste omgivningen. Detta ger anpassningssvårigheter
för ögonen på grund av stora variationer i
ljushet i synfältet. Variationerna i ljushet
(luminansfördelning) på det som betraktas
bör inte överskrida ett förhållande av 10:3:1
(se figur 1.1)
Stol
Arbetsyta: 3
Läsfält: 10
50 cm
Allmän: 1
Figur 1.1 Luminansfördelning indelad i områden
Färgåtergivningen är viktig för synprestation och trivsel. Det har tagits fram ett så
kallat Ra-index av CIE, en gradering från
0-100 som anger ljuskällans förmåga att
återge färger. Detta värde ska vara högre
än eller lika med 80.
Belysningsstyrkan från armatur bör uppgå till minst de värden som anges i tabell
1.1.
Lysrörsarmaturerna bör vara upphängda i taket och bestå av så kallade högfrekvens-don (HF-don). Dessa armaturer ger
ett flimmerfritt ljus samt en låg energiförbrukning. Studier har visat att takarmaturer som sprider 65 % av ljuset uppåt och
35 % neråt ger minst diskomfort och känns
Belysningsstyrka
Läsfält
Arbetsyta
Allmän
Vertikalt
Infallande ljus mot bildskärm
> 500 lux
> 300 lux
> 100 lux
> 100 lux
≤ 200 lux
Tabell 1.1
Krav på belysning (Månson et al., 2010)
behagligt att vistas i. Platsbelysning vid arbetsyta bör vara upphängd i taket och placerad rakt ovanför skrivbordskanten närmast arbetstagaren för att åstadkomma en
bländ- och skuggfri arbetsyta. Med sådan
armatur ges ofta en tillräcklig belysning vid
arbetsytan, varför någon separat punkt­
belysning då kan vara överflödig (Wibom,
2010). Genom att hålla handen över ögonen
likt skärmen på en keps går det att kontrollera om det finns störande och bländande
ljus i synfältet. Vid stadigvarande arbetsplatser som är avsedda att vistas i mer än
tillfälligt ska det finnas till­fredsställande
dagsljus och möjlighet till utblick. Köpcentrum, och lokaler med verksamhet där
dagsljus är olämpligt, är dock undantagna från detta krav (AFS 2009:2). Tillgång
till dagsljus har i ett stort antal studier visat sig ha betydelse för hälsa, välbefinnande och prestation. Vid planering av belysning bör dagljusets effekter tas till vara och
optik 1-2012
37
utnyttjas på bästa sätt (Sandström et al.,
2002).
Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska vidta alla åtgärder för att
förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetstagarens å andra sidan är skyldig att medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter samt delta i genomförandet av åtgärder.
Varje anställd som arbetar minst 1 timme
per dag vid bildskärm, eller speciellt synkrävande arbeten, har rätt till arbetsanpassade glasögon om dennes privata glasögon
inte fungerar eller är av fel typ och/eller
styrka. Synundersökning ska genomföras
med regelbundna intervaller. Glasögonen
är ett arbetsredskap och ska tillhandahållas utan kostnad för arbetstagaren (AFS
1998:5).
1.1 Syfte
Syftet med denna studie var att besöka två
arbetsplatser och utvärdera den synergonomiska arbetsmiljön. Studien omfattar
en objektiv utvärdering av arbetsplatserna
samt en subjektiv utvärdering av CVS genom enkätundersökning. Rekommendationer till förbättringar ges där det finns
brister.
optik 1-2012
Tabell 2.1 Företag 1. Deltagare indelade efter ålder, kön, synfel samt synhjälpmedel.
Tabell 2.2 Företag 2. Deltagare indelade efter ålder, kön, synfel, samt synhjälpmedel.
2. Material
2.1 Arbetsplatserna
Arbetsplatsbesöken utfördes på två datakonsultföretag i Linköping. Vid båda företag
arbetar de anställda i huvudsak vid bildskärm med programmering och/eller datasupport, samt vissa anställda med administrativt arbete.
2.2 Deltagarna
I studien deltog totalt tio personer med fem
från varje företag. Från Företag 1 deltog tre
män och två kvinnor i åldrarna 27 till 66 år.
Från Företag 2 deltog två kvinnor och tre
män i åldrarna 27 till 56 år. Yrkesverksam
tid på Företag 1 varierade från 1,5 till 20
år. Samtliga deltagare utom en bär någon
form av synkorrektion. En deltagare använder ej sina ett år gamla bildskärmsglasö-
,
38
VETENSKAP
gon då han ej känner sig bekväm med dom.
Han upplever dock att det känns behagligt
om han har de på sig när han tittar på bildskärmen (se z inom parentes i tabell 2.1).
55-åringen är kontaktlins­korrigerad med
monovision (ett öga för seende på avstånd
och det andra för seende på nära håll). Vid
bildskärmsarbete använder hon ett par
enkelslipade bildskärmsglasögon som
kompenserar för monovisionkorrektionen.
66-åringen bär ett par rumsprogressiva
terminalglasögon (se tabell 2.1).
Yrkesverksam tid på Företag 2 varierade
från 6 mån till 14 år och två av deltagarna
bär glasögon. 42-åringen bär egna privata avståndsglasögon. 56-åringen har egna
privata progressiva glasögon, samt vid bildskärmsarbete ett par rumsprogressiva terminalglasögon av typen Tact från Hoya. De
övriga kände inget behov av glasögon (se
tabell 2.2)
Arbetsplatsernas utformning
På Företag 1 sitter två av deltagarna i egna
rum (se bild 2.1) medan de övriga tre sitter i öppna kontorslandskap (se bild 2.2)
tillsammans med någon eller några av
sina arbetskamrater. Samtliga har höj- och
sänkbara bord, samt kontorsstolar som
kan anpassas efter personens behov. LCDbildskärmarna varierar i storlek från 15
till 22 tum, där två av fem är märkta TCO-
03, de övriga har ej någon TCO-märkning.
En deltagare arbetade vid en bärbar dator
varför skärmen endast var 15 tum. Teckenstorleken varierar mellan 3 och 5,1 mm.
Blickvinkeln varierar mellan 15-35 grader
neråt, räknat från horisontalplanet. Fyra av
deltagarna har svarta tangentbord med vita
tecken. En deltagare har beige tangentbord
med svarta tecken. Belysningen består av
takarmaturer med lysrör, antingen av typen
T5 med HF-don eller T8 med glimmtändare. Armaturerna sprider ljuset uppåt och
nedåt, och sitter med ett avstånd av 20 cm
från taket.
Företags 2:s deltagare arbetar i öppna
kontorslandskap antingen med en skärmvägg till nästa arbetsplats (se bild 2.3) eller grupperade i tre vända mot varandra
(se bild 2.4). Tre av deltagarna har höj- och
sänkbara arbetsbord. Det övriga två kan
också höja och sänka sina kontorsbord
men endast med hjälp av annan person.
LCD-bildskärmarna varierade i storlek från
14 tum till 24 tum. De LCD-skärmar arbetstagarna tittar mot större delen av tiden är av storlekarna 22-24 tum, medan
14-tums-skärmarna används sporadiskt
för exempelvis mailkorrespondens. Två av
deltagarna har ej TCO-märkta skärmar. De
övriga deltagarnas skärmar var antingen
märkta
TCO-03 eller TCO 5.0. Samtliga LCD-
skärmar har svart ram. Teckenstorleken
varierar mellan 2,8 och 6 mm och blickvinkeln mellan 20 och 65 grader. Samtliga
deltagare har svarta tangentbord med vita
tecken. Belysningen består av lysrör där
ljuset riktas både uppåt och neråt. Armaturerna hänger med ett avstånd till taket på
45-50 cm. De är av typen T5 med HF-don.
Armaturerna är placerade längs med rummets fönstersida på ett uppskattat avstånd
från vägg av 2 m. Två av deltagarna har
punktbelysning men dessa används inte.
Instrument och utrustning
För uppmätning av belysningsstyrkor och
luminanser användes Hagner ScreenMaster. För subjektiva mätningar Intervjuformulär för Synergonomi (bilaga 1) samt
Checklista för arbetsplatsbesök (bilaga
2). Med hjälp av måttband, gradskiva och
skjutmått uppskattades arbetsavstånd,
blickvinkel och synobjekt. Med förstoringsglas bedömdes teckenkantskärpan på bildskärmen. Foton togs med digitalkamera
Canon EOS 1000D.
Metod
Kontakt togs med de båda företagen under vintern 2010 och mätningarna utfördes
några veckor senare. Då det är stora arbetsplatser med många anställda valdes av
kontaktpersonen några arbetstagares aroptik 1-2012
39
Bild 2.4.
Arbetsplatser grupperade i tre.
betsplatser ut för bedömning. Kontaktpersonen fick ej några instruktioner eller rekommendationer huruvida vilka/vilken typ
av arbetsplatser som skulle undersökas,
ej heller ålder/kön på arbetstagarna som
skulle undersökas. Eftersom arbetstagarna
är konsulter som ofta är på besök hos kunder var det vid dagen för undersökningen
svårt att veta vilka som skulle vara på sin
arbetsplats när undersökningen skulle genomföras. De deltagare som fanns på plats
och som ville ställa upp är de som finns
med i denna undersökning.
Deltagarna fick fylla i Intervjuformulär
för Synergonomi. I formuläret får deltagarna besvara frågor rörande belysningen vid
arbetsplatsen samt subjektiva frågor angående ögon-, muskel- och ledbesvär. De fick
först göra en skattning av förekomsten av
eventuella besvär och sedan bedöma svårighetsgraden av dessa besvär. Dessa två
värden multipliceras sedan. Därefter summeras produkterna varvid en besvärspoäng erhålls. Räknas ett medelvärde ut för
samtliga arbetstagare vid en arbetsplats
fås ett index. Är detta index större än 3 definieras detta som besvär. Under tiden deltagarna fyller i formuläret mäts belysningsstyrkor och luminanser. Uppskattningar av
blickvinkel till skärm och tangentbord samt
avstånd till desamma noteras. En skiss
med arbetsplatsens utformning gjordes där
optik 1-2012
Figur 1: Besvärspoäng hos Företag 1 indelat efter ålder.
markeringar för mätpunkter, armaturplacering, fönster och väggar angavs. Uppföljande frågor ställdes angående antalet
arbetade år på företaget, arbetstider i procent, dag- eller kvällsarbete samt arbetsuppgifter. Vidare ställdes frågor angående
den psykosociala arbetsmiljön och om deltagarna upplever stress? Har de inflytande
på arbetstakten, arbetsuppgifterna och arbetstiderna? Känner de motivation och engagemang? Hur är den sociala kontakten
med arbetskamraterna?
4. Resultat
4.1 Resultat av intervjuformulär
4.1.1 Företag 1
Vid Företag 1 anser inte någon av deltagarna att de har besvär med arbete vid bildskärm. 55-åringen har ett visst besvär med
sveda i ögonen men det är inte i den omfattning att det räknas som ögonbesvär i
detta intervjuformulär. Hon tror dock att det
kan ha samband med det arbete hon utför
(se diagram 4.1).
Frågorna 3 och 4 se punkt 2.2
Fyra av fem deltagare har ej några besvär med muskler och leder. 55-åringen
,
40
VETENSKAP
Figur 2: Besvärspoäng hos Företag 2 indelat efter ålder.
Tabell 4.1. Belysningsstyrkor (lux) vid Företag 1
Arbetsplats 1
Arbetsplats 2 Arbetsplats 3
Arbetsplats 4
Arbetsplats 5
Bildskärm
240
400
450
590
560
Tangentbord
265
520
650
1100
1020
Arbetsyta
390
615
700
1325
1200
Yttre område
295
725
460
915
375
Tabell 4.2. Luminans (cd/m²) vid Företag 1
Bildskärm
Arbetsplats 1
Arbetsplats 2 Arbetsplats 3
Arbetsplats 4
Arbetsplats 5
140
85
104
190
Tangentbord
3
8
8
14
125
110
Arbetsyta
42
90
83
190
175
Yttre område
26
30
50
85
45
Tabell 4.3. Belysningsstyrkor (lux) vid Företag 2
Arbetsplats 1
Arbetsplats 2 Arbetsplats 3
Arbetsplats 4
Arbetsplats 5
Bildskärm
300
100
230
530
85
Tangentbord
480
105
220
480
110
Arbetsyta
440
95
225
750
135
Yttre område
225
26
285
450
100
Tabell 4.4. Luminans (cd/m²) vid Företag 2
Arbetsplats 1
Arbetsplats 2 Arbetsplats 3
Arbetsplats 4
har en besvärspoäng på 9, lokaliserat till
främst nacke och skuldror.
Belysningen vid arbetsplatserna anses
av samtliga vara är lagom. En deltagare
tycker att ljuset är något utslätat/diffust.
Dagljus från fönster upplevs av några deltagare som besvärande och då framförallt
under den ljusa årstiden. Samtliga deltagare har LCD-skärmar utan raster/filter och
endast en deltagare störs av blänk och reflexer ibland. Belysningen anses av samtliga utom en vara acceptabel till mycket bra.
43-åringen tycker att den är ganska dålig
under den mörka årstiden. Platsbelysningen består av olika typer av lysrör, antingen
T5 med HF-don eller T8 med glimmtändare. Belysningen hos 43-åringen bestod av
T8-lysrör med varmvitt ljus med glimmtändare. Se bilaga 9.3 för fullständiga enkätsvar.
Arbetsplats 5
Bildskärm
22
22
150
135
Tangentbord
45
7
30
95
150
7
Arbetsyta
65
19
25
160
14
4.1.2 Företag 2
På Företag 2 kommer ingen av deltagarna
på eller över gränsen för ögonbesvär. Av de
två som uppgett att de har vissa besvär anser en att det kan ha samband med arbetet.
Den andra deltagaren tror det beror på en
bakomliggande sjukdom (se diagram 4.2).
Frågorna 3 och 4 se punkt 2.2
Samtliga deltagare utom 27-åringen anser sig ha olika grader av muskel och ledbesvär. Det är främst nacke, skuldror och
arm/armbåge som anges som problemområden. 56-åringen har en besvärspoäng
på 17. 42-åringen ett har konstaterat diskbråck som orsakar besvär.
Belysningen vid arbetsplatserna anser
optik 1-2012
41
Bild 5.1 Principskiss av arbetsbordens
placering tillsammans med armaturer.
samtliga manliga deltagare vara lagom.
De två kvinnorna anser att belysningsnivån är mycket för stark och att ljuset ger
mycket för skarpa skuggor. En av kvinnorna anser också att ljuset är något för vitt/
kallt. Samtliga deltagare anser att de knappast eller inte alls besväras av skuggbildning. En deltagare besväras inte alls av för
starkt ljus från armaturerna, medan en
deltagare besväras ganska ofta. De övriga
besväras ibland eller mycket lite. Ljus från
fönster besväras en del­tagare av ibland och
de övriga mycket lite eller nästan aldrig.
Samtliga deltagare har LCD-skärmar utan
raster/filter. Endast en deltagare störs ofta
av blänk och reflexer i bildskärmen. Tre
av fem deltagare tycker att belysningen är
ganska bra eller mycket bra. De övriga deltagarna anser att den är acceptabel eller
ganska dålig.
4.2 Resultat av ljusmätningar
4.2.1 Företag
Uppmätta belysningsstyrkor visar, med undantag för arbetsplats 1, att det finns tillräckligt med belysning. Enligt rekommendationer från Nutek bör belysningsstyrkan
vid läsytan vara minst 500 lux. Noterbart är
att gränsen på 200 lux för max infallande
ljus mot bildskärm passeras vid samtliga
arbetsplatser (se tabell 4.1).
Luminansförhållanden mellan bildskärm, arbetsyta och yttre område ligger
inom rekommendationerna 10:3:1, även om
fördelningen av luminanserna på arbetsplats 2 och 5 är skev. Mätningarna utfördes
under en molnig dag (se tabell 4.2).
optik 1-2012
4.2.2 Företag 2
Belysningsstyrkorna för de flesta arbetsplatser är låg. Inom arbetsytan bör belysningsstyrkan vara över 300 lux vilket uppfylls endast för arbetsplats 1 och 4. Inom
läsfältet (i tabellen benämnt tangentbord)
bör belysningsstyrkan vara 500 lux vilket
inte någon av arbetsplatserna uppnår. Vidare överskrids gränsvärdet för infallande
ljus mot bildskärm på 3 av arbetsplatserna
(se tabell 4.3).
Luminansförhållanden ligger inom rekommendationerna, 10:3:1, på arbetsplatserna 1, 2 och 4. På arbetsplatserna 3 och
5 uppfylls inte dessa rekommendationer.
Vid arbetsplats 5, med relativt låga luminanser, har deltagaren släckt sin takarmatur samt dragit ner persiennen vid fönstret. Vid arbetsplats 3 har deltagaren endast
tänt den del av armaturen som lyser uppåt.
Mätningarna utfördes under en dag med
moln och dimma (se tabell 4.4).
5. Diskussion
5.1 Företag 1
På Företag 1 uppvisar endast en deltagare en besvärspoäng att notera. Hon kommer upp i en besvärspoäng på 9 för muskel- och ledbesvär. De övriga deltagarna
uppvisar inga besvär alls, inte ens under
gräns­värdet. Att så få deltagare uppvisar besvär kan bero på arbetsmiljön. Det
var vid tidpunkten för undersökningen en
lugn period utan upplevd stress. Arbetstagarna kan styra sin arbetsdag till stor del
själva och kan ta en kortare paus vid behov.
Det finns dessutom en träningsanläggning
några trappor ner i samma byggnad dit tre
av deltagarna regelbundet går och tränar.
Deltagaren med besvär brukar inte utnyttja
träningsmöjligheterna. En fråga man kan
ställa sig då är om eventuell träning skulle
lindra hennes besvär.
Arbetslokalerna är av typen öppna landskap eller egna kontorsrum. Vid planeringen har takarmaturerna monterats längs
med fönsterväggen 2-3 meter in i rummet.
Vad gäller arbets­bordens placering i förhållande till armaturerna kunde ingen logik uppfattas. Intrycket var att arbetsborden hade ställts där de fick plats och detta
medförde att belysningen inte fungerade på
ett synergonomiskt tillfredsställande sätt.
Arbetstagarna fick antingen ljuset bakifrån
så att de själva skuggade arbetsytan eller
blev bländade då lamellerna i armaturen
inte fungerade som konstruktionen avser
(se bild 5.1).
Armaturerna var av typen upp/ner-ljus
men de var monterade på ett avstånd på
cirka 20 cm från taket. Ljusbilden blev då
alltför koncentrerad rakt upp och reflekterade inte ljuset ner i rummet och på arbetsplatsen på bästa sätt. Anledningen till
det korta avståndet till taket är troligen den
låga takhöjden. Om armaturerna hängts
enligt rekommendationerna skulle långa
personer ej kunna passera under utan att
huka sig.
Belysningsstyrkan varierar beroende på
var arbetstagarna sitter och arbetar. Noterbart är att infallande ljus mot bildskärm,
som maximalt får vara 200 lux, överskrids i
samtliga fall. Vid fyra av fem arbetsplatser
42
VETENSKAP
används energieffektiva flimmerfria lysrör av typen T5 med HF-don. Vid den femte
arbetsplatsen användes en äldre sorts T8
lysrör med glimmtändare. Det gick dock ej
att subjektivt uppfatta störande flimmer vid
den arbetsplatsen.
Arbetsborden gick att höja och sänka. Stolarna gick även de att ställa in på
en mängd olika sätt. Bildskärmarnas och
tangentbordens polaritet varierade. Ur synergonomisk synpunkt bör man använda
positiv polaritet för att undvika stora luminansskillnader i synfältet.
Formulärsvaren visar att några deltagare
störs av skuggbildningar i arbetsmaterialet och/eller störs av ljus från fönster. Tre
av arbetsplatserna var placerade så att de
antingen fick fönsterljus snett bakifrån eller rakt framifrån. Ljus bakifrån skapar då
störande reflexer i bildskärmen och ljus
framifrån skapar stora luminanskillnader i
synfältet som kan orsaka CVS-symptom.
5.2 Företag 2
På Företag 2 uppvisar tre deltagare besvärspoäng i kategorin muskel- och ledbesvär. En deltagare har konstaterat
diskbråck i nacken som orsakar smärta
enstaka gånger men då med uttalade besvär. En deltagare med besvärspoäng på
17 är 56 år och har arbetat med denna
sysselsättning i 10 år. Besvären är lokaliserade i huvudsak till händer, armar och
nacke. Han använder sina rumsprogressiva
bildskärmsglasögon dagligen. Hans arbete
innebär 8 timmars stillasittande under en
arbetsdag och han blir därmed statisk i sin
arbetsställning, vilket kan förklara hans
besvär.
Arbetslokalerna är av typen öppna kontorslandskap. Takarmaturerna är upphängda längs fönsterväggen cirka 2-3 m in i
rummet (se bild 5.1). De består av T5-lysrör
med HF-don. Belysningen fungerar mest
som allmänbelysning i lokalen och ger idag
inte någon funktion som platsbelysning. På
grund av det var vissa deltagares arbetsplatser undermåligt belysta i förhållande
till de rekommendationer som finns. Arbetsborden var arrangerade i grupper om
tre vända mot varandra, eller placerade efter varandra med en låg skärmvägg mellan (se bild 5.1) Arbetsborden var höj- och
sänkbara i de flesta fall, och arbetsstolarna
gick att ställa in på en mängd olika sätt.
Belysningsstyrkorna varierar på de olika
arbetsplatserna och är för låga på tre av
fem arbetsplatser. En deltagare hade släckt
ner sin nedåtbelysning då han tyckte det
kändes behagligare. Vid närmare kontroll
visade det sig att armaturen hängde framför honom, och i hans egen blickriktning,
varför lysrören då bländade honom. När vi
tände nedåtljuset och han fick hålla handen vid pannan likt skärmen på en keps så
upplevde han en klar förbättring av belysningen vid arbetsplatsen.
5.3 Sammanfattning av båda företagen
Företagen som besökts uppvisar i stort likvärdiga resultat. Samma typ av kontorsmiljö där belysningen i lokalen är av karaktären allmänbelysning. Ingen hänsyn har
tagits till arbetsbordens placering för att
tillsammans med befintlig armatur ge bästa möjliga visuella komfort för arbetstagarna. Brister i belysningen bör åtgärdas för
att tillgodose en behaglig arbetsmiljö och
därmed minska risken för CVS. Detta tjänar
både arbetsgivare och arbetstagare på då
det i förlängningen ger en bättre mående
personal och därmed lägre sjukskrivningskostnader.
I diagram 4.1 och 4.2 går att utläsa att
det främst är de äldre deltagarna som uppvisar besvärspoäng, då framförallt muskler
och leder. Dock går det inte att finna någon
korrelation till ögonbesvär i denna rapport.
6. Rekommendationer
Företag 1 och 2
Hänga om befintlig, eller montera ny, armatur vid arbetsplatserna så att arbetsyta
och belysning samverkar på ett bättre sätt.
Placera om arbetsplatserna för att undvika
bländning från fönster.
Byta till bildskärmar med TCO-märkning
samt att dessa har en positiv polaritet
Byta till tangentbord med positiv polaritet.
Byta ut och istället montera moderna flimmerfria lysrör där sådana saknas.
7. Referenser
Anshel, J., 2005, Visual ergonomics, Taylor and Francis Group, ISBN 1-56670-682-3
Arbetarskyddsstyrelsen, 1998, AFS
1998:5, Arbete vid bildskärm
Arbetarskyddsstyrelsen, 1998, AFS
1998:1, Belastningsergonomi
Arbetsmiljöverket, 2009, AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning
Håkansson, M., Synergonomi och arbetsbelysning för sjuksköterskor inom avancerad hemsjukvård, Magisteruppsats i ergonomi, Tekniska Högskolan, Linköpings
Universitet, 2007
Månsson, L., Svensson, R., 2010, Ljus
och rum, Planeringsguide för belysning inomhus, Andra utgåvan, Ljuskultur, ISBN
91-631-4675-4
NUTEK, (1994). Programkrav för belysning på kontor, utgåva 2
Nylén, P., Synkrävande arbete, bildskärmsarbete, Utbildningsmaterial, Linnéuniversitetet Kalmar, Synergonomi för
Optiker, 2010
Richter H.O., Bänziger T., Abdi S., Forsman M., Stabiliazation of gaze: A relationship between ciliary muscle contraction and
trapezius muscle activity, 2010
Sandström, M., Bergqvist, U., Küller, R.,
Laike, T., Ottosson, A., Wibom, R., 2002, Belysning och hälsa - en kunskapsöversikt
med fokus på ljusets modulation, spektralfördelning och dess kronobiologiska betydelse, Arbete och hälsa, ISBN 91–7045–
636–4
Wibom, P., Belysning, en kombination av
ljuset och ögat. Utbildningsmaterial, Linnéuniversitetet Kalmar, Synergonomi för
Optiker, 2010
optik 1-2012
VI SÖKER DIG!
Vi växer och söker butikschefer,
kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.
Är du vår nya medarbetare?
Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se
Kontakt:
HR@synoptik.se
08-626 19
Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V.,
världens ledande operatör av optisk detaljhandel
med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de
ledande kedjorna på den svenska marknaden,
med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har
bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och
byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de
senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen
är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept.
Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com.
44
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
KungsOptik AB har funnits i 35 år
och är ett företag med 9 medarbetare. Vi söker en
Göteborg
och Malmö
Leg Optiker
Optikerassistent
Tjörns Optik i
Skärhamn AB
till salu
Vi finns i Kungsbacka och behöver förstärka med en optikerassistent med erfarenhet, på
hel eller deltid.
med
kontaktlinsbehörighet
Kommunens enda optikerbutik
med stabil nettoomsättning och
trogen kundkrets. Verksamheten
är inte konjunkturkänslig. Butiken
är medlem i Klarsynt.
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Kontakt:
erik.edman@favoptic.com
08 -753 09 99
Swedbank Företagsförmedling
Säljes
Säljes
Leg. optiker med
kontaktlinstillbehörighet
sökes till vikariat.
st Tonometer
Tonometer
11st
CT-80A
CT-80A
Ring
pris
RingLotta
Lotta för
för pris
0705-84 21 15
0705 - 84 21 15
Viktigt är att du precis som
vi – sätter service och kunskap
i första rummet. Att du har
blick för mode och trender är
ett plus. Skicka din ansökan till
daniel@kungsoptik.se.
För mer information kontakta
Claes-Henrik Bjuhrberger Telefon
E-post Webb 073-987 71 49
ch.bjuhrberger@swedbankff.se
swedbankff.se
Kungsmässan, Box 10043, 434 38 Kungsbacka
Tel: 0300-168 62, www.kungsoptik.se
Linsa Optik i Lycksele 2012-01-13
söker
Platsan._Kungsoptik_62x100.indd 1
Vikariatet är på deltid och sträcker
sig från 1 april 2012 och ett år
framåt. Vi är specialiserade på kontaktlinser och arbetar mycket med
ögonhälsoundersökningar.
Leg.Optiker
som vill ha ett
omväxlande jobb
Här får du göra ALLT.
Vid frågor kontakta Birgitta Koller,
koller@linskliniken.com
eller på telefon 0709-55 46 47.
Din ansökan skickar du senast
20 februari 2012.
Monotonin avskaffad!
Linskliniken Sthlm, Grev Turegatan 63, Box 5049,
102 41 Stockholm, www.linskliniken.com
Fråga efter Lars.
För vidare info
ring 0950-66411
eller 070-3079870.
Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom
optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling!
Hör av dig till Renée Lindén på renee.linden@conmedia.se eller 08-601 25 20
optik 1-2012
08.22
Toppunktsavstånd, ekonomiska nyckeltal, modefaktorer ...
Våra optiker kan räkna med mycket!
Se alla lediga tjänster inom Synsam på www.synsam.se/Om Synsam/Lediga Tjänster.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Persol, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
VI VET ATT VÅR NÄSTA
FRANCHISETAGARE ÄR
EN FANTASTISKT DUKTIG
PERSON, VI HAR BARA
INTE HITTAT DIG ÄNNU.
VI SÖKER DIG SOM ÄR
UTBILDAD OPTIKER ELLER
FÖDD TILL ATT SÄLJA!
Specsavers behöver fler duktiga franchisetagare.
Om du vill veta mer, tveka inte utan ring Karin Wikström på
Nu letar vi efter både optiker och lokala entreprenörer som
031-771 98 44 eller maila på karinw@specsaversnordic.com
vill öppna sin egen Specsaversbutik tillsammans med oss.
Du kan lita på att resurserna och erfarenheten hos världens
Du kan läsa mer om oss på www.specsaverspartnership.com
största privatägda optikerkedja hela tiden hjälper dig till ett
och på www.specsavers.se
försprång gentemot konkurrenterna. Om du vill ta del av vår
framgång, kontakta oss med en gång!
optik 1-2012
DU?
optik 1-2012
STJÄRNA SÖKES!
Lindholms
optik 1/4
Limhamns Optik ligger i hjärtat av Limhamn - en pärla i utkanten av Malmö.
Fokus är på premiumsegmentet såväl när det gäller produkter som service och kompetens.
Sedan två år tillbaka är butiken totalrenoverad med nya instrument och modern inredning.
Vi har idag utökat till två provrum och en totalyta om 100 kvadratmeter på bästa läge.
Som en del i vår expansion söker vi nu en ny medarbetare till vårt team.
Vi tror att du antingen är utbildad optiker eller optikerassistent med känsla för service.
För att trivas hos oss är det viktigt att du är prestigelös och entreprenörsdriven, då
det för rätt person finns stora möjligheter att vara med och påverka och fatta beslut.
Eftersom vi gillar att ha kul tillsammans och med våra kunder, värdesätter vi
egenskaper såsom en positiv attityd och ett genuint intresse för att arbeta med människor.
Är du den vi söker?
Hör då av dig snarast till stefan@limhamnsoptik.se
LIMHAMNS OPTIK
2 st Nidek LE-9000EX Express
linsslipmaskiner, tillverkad 2005.
1 st Nidek ICE-9000
blockare, serienr: 902493, tillverkad 2006.
Plus diverse tillbehör.
Bruksanvisningar på engelska medföljer.
Budgivningen pågår på kvarndammen.se
JÄRNVÄGSGATAN 43 040-15 39 49
WWW.LIMHAMNSOPTIK.SE
Nordens ledande kedja för ögonbehandlingar söker
legitimerade optiker
Känner du att det är dags att ta nästa steg i din karriär? Memira ger dig möjligheten att utvecklas i en
miljö tillsammans med ditt team både på kliniken och inom företaget.
Vi erbjuder ett mycket stimulerande arbete med förundersökningar och uppföljande kontroller vid refraktiv
kirurgi. Att vara optiker på Memira innebär ett ansvar för undersökningsverksamheten, utveckling av kliniska
resultat och att ge kunden högkvalitativ optometrisk/oftalmologisk vård och service. Arbetet kräver ett gott
samarbete med kirurgteam och kollegor på kliniken. Som person är du positiv, framåt och gillar utmaningar.
Vi söker optiker till hela Sverige.
Läs mer på:
www.memira.se/jobb
Din ansökan skickar du till:
rekrytering@memira.se
Memira – Den trygga och enkla vägen till ett liv utan
glasögon och linser!
optik 1-2012
Ledande inom ögonlaser
Vi expanderar och söker:
Optiker till Skellefteå och Norrköping.
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Vid frågor: Skellefteå ring Per Stommel på 0708-20 19 19,
Norrköping ring Malin Öster 0706-54 76 05
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
OPTIK når en hel bransch
GRUNDPRISER
VANLIGA ANNONSER
Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om,
194x258 mm, satsytan): 19 600 kr
Uppslag (440x285 mm,
utfallande +3 mm runt om): 39 200 kr
Halvsida, liggande (220x142 mm,
utfallande +3 mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr
Halvsida, stående (95x258): 10 800kr
Kvartssida (95x128 mm): 5 400 kr
Kvartssida, liggande “streamer” (194x60): 6 000
kr
Kvartssida, stående “streamer” (62x258): 6 000 kr
Omslag 2 och 3: 24 600 kr
Omslag 4 (OBS lämna 30 mm i överkant för returadress): 29 600 kr
EFTERTEXTANNONSER
Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm.
1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm
Tillägg för layout och korrektur 750 kr per timme.
Viss plats garanteras inte.
Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring
Curt Lundberg på 08-22 70 23
Utgivningsplan 2012
FAKTA OPTIK
Sidantal: 60+4.
Tryck: Genomgående fyrfärg.
Tryck och papperskvalitet är satt
efter internationell varumärkesstandard.
Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år.
Upplaga: 3 000 exemplar.
Uppskattad räckvidd: 9 000
läsare.
Spridningsområde: rikstäckande.
2 24 februari
3 30 mars
4 27 april
5 25 maj
6 21 juni
8 24 augusti
9 28 september
WEBBANNONSER
Alla annonser publiceras utan
extra
kostnad i webbversionen av Optik:
www.optikbranschen.se
10 26 oktober
11 23 november
12 12 december
FAKTURERING
Fakturering från Optikbranschen i samband med
materialdagen. Betalning 10 dagar netto.
ANNONSFÖRSÄLJNING
sin från
Ett maga
nschen
optikbra
riser
Annonsp
2012
Vi soichOnpi tik!
syn
Annonsera
i Optik!
Hämta vår
annonsprislista från
www.optikbranschen.se
ConMedia Konsult AB
Renée Lindén
08-601 25 20
info@conmedia.se
ANNONSMATERIAL
Optikbranschen
Gunilla Dagerman, 08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
hen
la bransc
spill
4 Når he
ing utan
annonser
iv
kt
ym
fe
ef
–
bonusvol
+
ng
ni
4 Årsbok
of-mind
p för topter
= bästa kö er – 11 möjlighe
mm
n
nu
11
4
rumärke
va
na
di
in
att sälja
schen.
n. För att
optikbran et, de viktiga tillbehöterreoch inspisvenska
, säkerh
TIK nyhe
tfler
hela den
sinredning den levererar OP att bli vald av all
tret mot
ns
nt, butik
rå
s
me
tfö
an
om
a
yl
ch
tru
r
all
sk
r, ins
len. Inom i OPTIK och du ha
maskine
OPTIK är
an– persona
or, glas,
det
tsk
allt
Visa
samt br
linser, vä ke viktigaste av
leverera?
sistenter den vik• Bågar,
ns
d vill du
, optikas
om det ka e optikern – va
a optiker
bidrar till
inte tala
nd
verksamm All annonsering
den välja
av yrkes
0.
00
es
9
läs
ca
ration till
h
e
schen oc 000, antal läsar
Optikbran
2012.
ga 3
ling.
ges ut av
år. Uppla
idor!
n OPTIK
areutveck
åvor per
a bonuss
• Tidninge antörer. 11 utg
schens vid
får du fri
er
h till bran
emang så
schens lev a forskningen oc
sk
årsabonn
t
et
ta
tiga optik
g:
in
nonsbokn
• Bästa an
optik 1-2012
MÄSSERBJUDANDE OPTOMETRIDAGARNA
11-12 februari
Under optometridagarna kan vi erbjuda
riktigt bra priser på Nideks produkter!
Välkomna in i vår monter för en demonstration!
Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer.
Allt i ett!
Tonoref II
140 000:-
Paketpris!
Foropter (RT-5100),
LCD-skärm (SC-1600P)
105 000:-
EssMed Optical AB Metallvägen 20 435 33 Mölnlycke Tel: 031-97 79 40 www.essmed.se info@essmed.se
Posttidning B
CV/DD/DTO1/PA/111208/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Glideffekt minimerar friktionen
mot ögats ömtåliga vävnader.
Glideffekten består
hela dagen.
PrOCEnT AV GliDFAkTOr
FörE AnVänDninG
BiBEhållEn GliDEFFEkT
100%
50%
0,0%
Medelvärde
± SD
FörE AnVänDninG
EFTEr AnVänDninG
(i genomsnitt 14 h)
DAILIES TOTAL1 ® SiHy kontaktlinser med graderat vatteninnehåll behåller
100% av sin ursprungliga glideffekt även efter att ha burits en hel dag.1
Jämfört med andra endagslinser ger DAILIES TOTAL1 ® kontaktlinser:
• Överlägsen glideffekt 2
• Den högsta syregenomsläppligheten3 (Dk/t 156 vid -3,00 D)
DAILIES TOTAL1 ® kontaktlinser ger en exceptionell komfort under hela
dagen, från morgon till kväll. Resultaten talar för sig själva. Men lita inte
bara på vad vi säger. Prova dem på dina kunder.
Vi erbjuder vår Komfortgaranti* – pengarna tillbaka om
man inte är nöjd.
* Tala med din försäljningsrepresentant för mer information.
CIBA VISION® data registrerade 201 1.
Baserat på kritisk friktionskoefficient mätt med lutande plan; signifikans påvisad vid 0,05-nivån,
CIBA VISION® data registrerade 2010.
3
Baserat på linsens kvot av syregenomsläpplighet. CIBA VISION® data registrerade 2010.
1
2
Se produktinstruktionerna för fullständig information om användning, skötsel och säkerhet.
COMFORT ENGINEERED TO LAST