– ā la mode! - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
Silmo
– à la mode!
Paris
heta
trender
Nydisputerad:
Anna senaste
doktorn på KI
Flygande start
för InnZSight
på Arlanda
Kalmar i samarbete
med Kongsberg
i masterutbildning
NR 10.11
STANDARD GLAS
OPTIFOG GLAS
OPTIFOG GLAS
NY TEKNIK FÖR IMFRIA GLAS
START
Rafflande inspirationskick
H
östen är här med allt vad det innebär. Dagarna blir kortare och kvällarna mörka. Snålblåsten börjar kännas sval och ute i naturen brinner träden av orange, gult och rött. Det är en årstid som för många
känns lite lätt vemodig. Efter den varma och väna sommaren är
hösten en lite strävare följeslagare. Men det finns också bra saker med hösten. Den
är modets bästa årstid. Möjligen i konkurrens med våren. Men visst innebär hösten ännu mer mode än våren? Det är då man kan fixa till garderoben som fått förfalla under lediga dagar på sommaren. Det är också då man behöver en ny halsduk
som skyddar mot kylan. Eller ett par nya glasögon som piffar upp den tilltagande
blekheten i ansiktet.
4
3
alla var där ...
I detta nummer rapporterar vi från Silmo i Paris. Årets upplaga av mässan var en
rafflande uppvisning i former, färger, samt gamla och nya material. En riktig inspirationskick som allt fler svenska optiker verkar ha hittat till. Glädjande nog, kan
tilläggas. Det betyder att svenska optiker har ett starkt sug efter trendkoll, och efter att se vad som kommer att gälla inom deras område framöver.
Att svenska optiker också har stor kunskapstörst vet
vi. Det visade sig på InnZSight-konferensen – och det
kommer förmodligen visa sig på anmälningarna som
kommer strömma in till Linnéuniversitetet. Från och
med nu samarbetar nämligen Kalmar med Kongsberg
och Philadelphia om masterutbildningen.
8
Trevlig läsning!
MATS AL ME GÅ R D
redaktör
20
... och alla trenderna
brillor för bistånd
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
optik@radicalpr.se
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
info@conmedia.se
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2011
optik 10-2011
... och mer ur innehållet:
• Masterutbildning i Kalmar
• Anna – senaste KI-doktorn
• Flygande konferensstart
• Komfortabel frukost
• Branschnytt • Branschplock
• Krönika
• Vetenskap 14
16
19
26
24
28
30
33
4
T EK N I K
TEXT mats almegård | Foto: w il helm jaresand
,
optik 10-2011
5
Spetsdesign på Silmo
Paris bjöd på sensommar av det varmare slaget.
Silmo bjöd på mängder med nyheter och en stark
känsla av tillväxt. Det berodde inte enbart på det fina
vädret: besökarsiffrorna gick upp jämfört med förra
året.
OPTIK var på plats och fann både spetsdesign och nya
grepp som bådar gott för framtiden.
optik 10-2011
6
S I L M O 2011
text o ch foto mats almegård
Anette Löv och Frida Andersson,
Mårtensson Optik, Ronneby
”Det är inspirerande att se allt vi inte har hemma. Vi har hittat massor av nya varumärken och kommer köpa in några.
Det är också viktigt att träffa formgivare och andra för de
varumärken som vi redan har, eftersom det inspirerar och vi
lär oss mer om varumärkets historik.”
Mycket tittgodis
på mässgolvet
i Paris.
Noxes Peter Sandell och Miloud
Dardek är säkra
på att relanseringen av Vuarnet
kommer att bli en
stor succé.
Paris Nord Villepinte fylldes under fyra heta dagar med
representanter från optikbranschen i en lång rad länder. De
var på plats för att inspirera och låta sig inspireras av nya
produkter inom teknik, maskiner, material, kontaktlinser,
glasögonbågar, solglasögon och allt annat man kan tänka
sig. I vissa fall saker som bara vagt har en koppling till vad
man normalt förknippar med en optikbutik! Eller alla speciella produkter som man inte ser någon annanstans. Som exempelvis Simon Chims glasögonbågar som görs av återvunnet papper.
Visst ligger mässan lite väl långt utanför Paris, men det är
smidigt att ta sig från flygplatsen. Och nackdelen med ett avlägset läge vägs upp av att mässhallarna är ljusa och luftiga.
Att det var 34 671 besökare på plats märktes knappt. Det var
bara de montrar som stod närmast de stora glasfönstren som
hade det lite svettigt i sensommarsolen.
– Vi är väldigt nöjda med besökarantalet. Jämfört med
2010 hade vi totalt fem procent fler besökare. Hela 56 procent av besökarna kommer från utlandet. Det är vi mycket
glada över, säger Astrid de Brisoult,
som är kommunikationsansvarig på
Silmo.
I vanlig ordning nominerades också
ett antal lyckliga till den prestigefyllda
tävlingen Silmo d´Or. Själva utdelningen hölls under torsdagkvällen på
Le Bourget Air Museum. Besökarna
kunde njuta av en upptäcktsfärd bland museets pjäser, vilket
bland annat inkluderade ett gammalt Concordeflygplan. Garanterat en höjdpunkt för många stora barn!
Många utställare brukar skaka på huvudet åt Silmo d´Or
och kalla det en intern angelägenhet för fransmännen. Visst
är det så att det mest är franska företag som kammar hem de
Lillemor Holmgren och Linda Lindström,
Ögrens Optik, Örnsköldsvik
”Vi tycker det är oerhört inspirerande. Vi är här och letar efter varumärken som vi inte har och så tycker vi det är mycket roligt att se alla nyheter. Paris och Silmo är verkligen värt
en resa!”
åtråvärda guldstatyetterna – men inte enbart. I år vann till
exempel danska Lindberg i kategorin ”teknisk innovation”.
Lindberg hämtade hem priset för sina avancerade och vackra
bågar ”Lindberg Precious Horn”.
Mässan bjöd dock inte bara priser och produkter. På Silmo Academy samlades cirka 20 föredragshållare för ett två
dagar långt symposium som behandlade frågor inom vetenskap och utbildning. De 300 besökarna fick garanterat med
sig matnyttig kunskap hem.
För de allra flesta är dock Silmo platsen där de nya trenderna visas upp och där alla optikintresserade kan se vad
som kommer att vara hett under de kommande månaderna.
En av de mer uppmärksammade lanseringarna stod franska
Vuarnet för. Det var många som med nostalgiska leenden
pratade om detta alpint sportiga varumärke och styrkan i
dess comeback. Om man ska tro snacket i mässgångarna lär
vi se många med Vuarnet på näsan i skidbackarna i vinter.
optik 10-2011
7
Oliver Goldsmith – en retro kille.
Retro är fortfarande rätt. Men det är inte
längre någon dimmigt nostalgisk blick på dåtiden som gäller. Nu tar producenterna snarare byggstenar från designhistorien – och
sätter ihop dem till något nytt.
Är det jag som är retro?
– Jag har varit med i branschen så länge
att jag knappt kan räknas till retro. Eller så
ÄR jag retro. Jag vet inte längre, säger Oliver
Goldsmith och skrattar.
Möjligen är det så. Denne elegante engelsman har försett celebriteter som Grace Kelly,
Nina Simone och Peter Sellers med glasögon.
Det är lätt att tänka stora acetatbågar, men
faktum är att Oliver Goldsmith nu går i bräschen för att återuppliva ”retro metals”. Tänk
John Lennon, tänk runda former, smäckrare
och elegantare än tidigare.
Runt är överhuvudtaget hett just nu. Den
rundade panton fortsätter att vara starkt trendig. Men för den som verkligen vill vara rätt
till våren är det runda bågar med skalmar som
sitter mitt på den runda fronten som gäller.
Särskilt för killar.
På damsidan är det kattformade lika rätt som
det runda. Gärna i acetat som innehåller flera
optik 10-2011
färger. Antingen ton i ton, eller kontrasterande
och oväntade kombinationer.
För även om acetat och metall har jämnats
ut mer och mer i kollektionerna runt om på
mässan, är det fortfarande en övervikt åt acetathållet.
Färger som champagne, transparent och
opaka varianter av grå, vit och ljusgul är helrätt. Andra saker som dominerar på modefronten är matta ytor – oavsett om det är acetat eller metall. Det ska inte glänsa så mycket i
modet 2012.
Andra, något mer nischade material, som
fortfarande kommer starkt är både trä och
horn. Det är inte längre så att man måste se ut
som en skogsmulle bara för att man vill ha träbågar. Absolut fräckast är österrikiska Rolf och
deras stenskifferblästrade träbågar.
Men smakar det, så kostar det: cirka 25 000
kronor per båge till slutkonsument.
Kostar det så smakar det.
8
SILMO 2011: Trender
Text Mats Almegård
Stilrena träbågar med
ovanligt namn: Feb31st
En perfekt modell från Götti:
Anna i grönt blir en favorit.
Clark Kent-brillor är aldrig fel.
Dessa kommer från Black Novum.
Färgstarka träbågar
från W-Eye
Ungdomliga gentlemannamärket
Hackett satsar på runt i metall.
Japanska Frency & Mercury och en modell som
garanterat kommer att slå till våren: My Burrito!
Attityd i kubik: ”Ipish”
från Moscot. Snart på
alla hipsters i
stan.
Elegant lätthet i denna retrobåge från Linda Farrow Luxe.
Klockrent kattöga i rökigt
grå från Cutler & Gross.
Handgjorda glasögon från Toronto.
Rapp Eyewear övertygade stort på
årets Silmo.
Xavier Garcia Barcelona
blandar trä och metall.
Vit och pärlemor är hett. Barton Perreira
kallar sin variant ”cosmic pearl”.
Kantigt, kattigt och oväntat
från Zanotti Fragonara.
Innovativa Mykita:
Deras Phoebe är en
stilsäker rund båge.
Kirk Originals drar
på med färgerna.
Som att konstant ha
en isglass i ansiktet.
Vinylfactory tolkar musikhistorien. Denna båge
heter ”Bowie”.
Runda former och mjuka färgval från
Modo´s 3.1 Philip Lim.
80-talet är inte dött. Tom Stevens återanvänder
formerna och de ettriga färgerna.
optik 10-2011
Marc O’Polo eyewear is looking for a distributor
For further details please contact:
silke.schaller@eschenbach-optik.com
www.eschenbach-optik.com
10
SILMO 2011
text mats almegård
Tidigare är det mest de innovativa stålbågarna som
stått i fokus när det handlat om den tyska huvudstaden och glasögon. Nu etablerar sig Lunettes Kollektion med snygga acetatbågar.
Mad Men-inspirerat från Berlin
Uta Meyer vill
kombinera tidlösa former med
den pulserande
staden Berlin.
För fem år sedan öppnade Uta Geyer Lunettes Brillenagentur i Berlin. Tanken var att sälja oanvända vintageglasögonbågar från olika leverantörer. Det gör Uta Geyer även
fortsatt. Idag har hon två butiker i olika stadsdelar: en i
Prenzlauer Berg och en i Mitte. Där säljer hon glasögon från
Dior, Jaguar, Cazal och många, många fler.
Det var när Uta Meyer pluggade mode och film på universitetet som hon upptäckte att det fanns ett ganska skralt
utbud av vintageglasögon.
– I alla fall om man letade efter kvalitet. Jag ville då ha ett
par glasögon i kattögestil. Men det fanns verkligen inte att
få tag på någonstans. Då bestämde jag mig för att börja köpa
upp gamla lager och ge berlinarna chansen att få riktigt bra
vintagemode, säger Uta Meyer.
Etableringen fungerade utmärkt. Det fanns en stor efterfrågan på snygga vintageglasögon. I den kreativa och lätt bohemiska staden Berlin är det många som tycker om att ta sin
stil ett extra steg, så även lite ”svårare” modeller gick enkelt
att sälja. Snart började Uta Geyer fundera på egen tillverkning för att möta den stora efterfrågan på retroglasögon.
– Min tanke var att kombinera tidlösa former med det
pulserande Berlin av idag. Sen ville jag också hylla traditionen genom att tillverka glasögonen för hand i små fabriker i
Italien, som om de vore gjorda på femtiotalet.
Hur menar du då?
– Vi bibehåller så mycket handarbete och så många traditionella inslag i produktionen som är möjligt. Vi arbetar
med acetat från Mazzuchelli och sedan tillverkas glasögonen
för hand. Men även glasögonfodralen är handtillverkade.
Ernst Ließ är ett bokbinderi som funnits i Berlin sedan 1869.
De tillverkar våra fodral för hand.
Mottagandet av Lunettes Kollektion, som glasögonmärket fick heta, har varit minst sagt bra. När IOFT-mässan i
Tokyo utsåg årets bästa glasögon för män 2011 vann Lunettes Kollektion med sin modell Artsy-Fartsy: en distinkt modell som är något överdimensionerad – och väldigt retro.
Den här retrotrenden. Ska den aldrig ta slut?
– Nej det tror jag inte den gör. Just nu är vi influerade
av Mad Men och femtiotal, men vi har också börjat se hur
retrotrenden nu snarare handlar om sent åttiotal och tidigt
nittiotal. Retro finns konstant. Den ändrar bara form. Precis
som modet i övrigt.
optik 10-2011
en
Nu äv med
g
för dim
atism
g
i
t
as
LACREON™-teknologin
för fukt som aldrig tar slut.
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
100
80
60
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
40
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Tid (timmar)
Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad
komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne
in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet
simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper,
vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen.
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
12
S ILM O 2011
Text oc h foto MATS AL ME GÅ R D
Det senaste varumärket hos svenska
glasögondistributören C Design är
Mad in Italy. Som namnet antyder
står varumärket för knäppa infall,
galna idéer och tokiga påfund – allt
med ursprung i Italien.
Tina Sjunnesson med den galne italienaren Claudio Dalla Longa.
Galet italienskt även i Sverige
– Namnet är för oss ett sätt att säga att våra glasögon är
tillverkade i Italien och att vi italienare är komplett knasiga,
säger Claudio dalla Longa och skrattar.
Sedan två år tillbaka saluför Claudio varumärket Mad in
Italy tillsammans med sin bror Giorgio Dalla Longa. De
båda bröderna är dock inga nykomlingar i branschen. Redan
1985 startade de Vista Eyewear, företaget som idag lanserar
varumärket Mad in Italy.
– Tidigare har vi arbetat som underleverantörer till en
lång rad välkända italienska glasögonföretag. Men på senare
tid har vi valt att lansera ett eget varumärke och satsa hårt på
detta.
Claudio Dalla Longa är designern som har omsatt brödernas kreativa idéer till glasögonbågar. Det är han som är hjärtat i Mad in Italy-projektet, när det är handlar om design.
De mer övergripande tankarna kring marknadsföring och
profilering överlåter han dock åt brodern Giorgio.
– Vi var ute efter att göra speciell italiensk design. Italien
har en stark designtradition och den finns i vårt DNA. Sen
var det ju inte direkt någon bra ekonomisk konjunktur när vi
startade. Det var en av anledningarna till märkets namn, säger Giorgio.
OPTIK träffar Claudio och Giorgio på Silmo i Mad in Ita-
lys monter. På plats finns också C Designs Tina Sjunnesson
som är svensk agent för Mad in Italy:
– Jag älskar Mad in Italy. Marknadsföringen är helt tokig
och tilltalar mig verkligen. Glasögonbågarna ligger helt rätt
i tiden med vintagestil. Konstruktionerna är vackra och det
är bara en designer som Claudio som kan göra detta rent designmässigt, säger Tina.
Montern vi sitter i är tillverkad i återanvänd papp. Detta
är ett sätt att visa Silmo-besökarna varumärkets inriktning.
Mad in Italy-kollektionerna görs nämligen med återanvänt
jeanstyg på skalmarna. Ett slags recycling-möter-retro-tänkande som känns unikt och aktuellt.
– Vi gör det med double injection där vi använder hett
gummi med rostfritt stål i skalmarna. På skalmarna appliceras sedan jeanstyget, säger Claudio.
Hur kom ni på att ni skulle använda jeans?
– Vi har jobbat med andra material tidigare och tyckte att
jeans kändes nytt och fräscht. Så vitt vi vet är vi ensamma
om detta. Men vi stannar inte där. Nästa lansering innehåller
också glasögonbågar med kork på skalmarna. Vi italienare
dricker ju en del vin, haha.
C Design distribuerar Mad in Italys glasögonkollektioner
i Norden. Detta samarbete kom till stånd i somras, efter att
Tina Sjunnesson besökt fabriken och diskuterat ett samarbete med bröderna Dalla Longa.
– Vi är galna och därför jobbar vi gärna med andra som
också är det. Tina passar in i gänget, säger Claudio och skrattar.
– Det känns tryggt att veta att de tycker jag är lika galen
som dem. Det är en av sakerna jag tycker mest om med Mad
in Italy: de vill göra glasögonvärlden roligare och då behövs
en lagom dos av galenskap, säger Tina.
optik 10-2011
UPGRADE
Tid för UPGRADE.
I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar.
Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag!
Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE.
optik 10-2011
ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011.
14
UTBILDNING
Text mats almegård | foto wil h elm jaresand
Det tidigare samarbetet mellan Högskolan i Buskerud,
Kongsberg i Norge och Pennsylvania College of Optometry/Salus University i USA kring utbildningen Master of Science in Clinical Optometry utvidgas nu till att
inkludera Sverige i form av Linnéuniversitetet.
Masterutbildning
startar i Kalmar
”Genom att
samarbeta
kring denna
utbildning vill
vi höja kompetensen på optiker i Sverige
men även på
vår egen stab.
Vi ser det som
ytterligare ett
steg framåt.”
Linnéuniversitetet i Kalmar kliver in som samarbetspartner i masterutbildningen Master of Science in Clinical Optometry bredvid Högskolan i Buskerud och SALUS/PCO.
Utbildningsansvarig vid Linnéuniversitetet, Peter Gierow, är
mycket nöjd över beslutet.
– Att samarbeta med Kongsberg ter sig väldigt naturligt
för oss. De hjälpte oss väldigt mycket när vi skapade optikerutbildningen i Kalmar med tips om hur upplägg och organisation kunde skötas. Jag och dåvarande vd på Optikbranschen, var där tillsammans på studiebesök och vi blev väldigt
väl omhändertagna, säger Peter Gierow.
Förutom detta samarbete finns det en koppling via Janne
Dugstad som är dekan vid Högskolan i Buskerud och som
också sitter i programrådet vid Linnéuniversitetet. Bland annat via henne har det diskuterats huruvida Kalmar inte borde
gå med i samarbetet om masterutbildningen.
– En del svenska optiker har ju gått tidigare. Catarina
Ericson som tidigare var lärare här i Kalmar var den första
som gick masterutbildningen. Så vi har ju känt till utbildningens möjligheter länge. Tidigare har det fallit på reglementet. Det har inte varit så lätt att skapa samarbeten av
detta slag, men nu är vi mer självständiga och kan köra.
Varför vill ni ha samarbetet? De svenska optiker som
vill gå har ju tidigare gjort det utan att behöva en studieort i Sverige?
– Nu blir det en fastare punkt i Sverige för mastern och
det är jättebra. Ju fler svenskar som är i grupperna, desto fler
studietillfällen förläggs till Kalmar. I klartext innebär det att
om 2/3 utgörs av svenskar sker 2/3 av kurstillfällena i Sverige.
Detta är ett bra komplement till magisterutbildningen på KI
eftersom denna utbildning har andra förhandskrav än magistern.
Jörgen Gustafsson, Peter Gierow
och Abraham Gonen utanför Pennsylvania College of Optometry som
är en del av SALUS University.
Grundläggande moment som fysiologi, farmakologi och
mikrobiologi läses tillsammans med kurskamraterna i Sverige eller Norge under sammankomster på helger. Klinikveckorna då praktiken görs är dock alltid förlagda till Philadelphia i USA.
– De har ett oerhört välutbyggt patientunderlag. Varje år
får de 100 000 nya patienter. De kan välja ut exakta fall och
presentera dem för studenterna. Det är mycket unikt och lärorikt.
Räknat i tid tar utbildningen två år. Peter Gierow menar
att det inte är några problem att hinna jobba under tiden,
men lägger till:
– Det blir två intensiva år. Med mycket nya kunskaper. Genom att samarbeta kring denna utbildning vill vi höja kompetensen på optiker i Sverige men även på vår egen stab. Vi
ser det som ytterligare ett steg framåt.
Peter ser också detta samarbete som en möjlig start på ytterligare projekt och samarbeten.
– Vi kanske kan samordna med KI också och köra nordiska kurser. Andra idéer är forskningsutbyte med SALUS/
PCO.
Den som har en optikerlegitimation och kontaktlinsbehörighet har rätt att söka masterutbildningen. Men det börjar
bli bråttom. Sista ansökningsdatum är 15 december. Utbildningen drar sedan igång med den första sammankomsten i
januari.
– Det brinner lite i knutarna och vi arbetar febrilt med att
få alla bitar på plats. Jag kan bara uppmana så många som
möjligt att söka.
Kursavgiften ligger på 28 000 dollar. Denna delas upp på
fyra terminer genom vårt nya avtal med SALUS/PCO. Utoptik 10-2011
DANISH DESIGN
över det så tillkommer administrativa avgifter och resekostnader.
– Jämfört med andra universitetsutbildningar i USA är
det en låg kostnad. Men det är klart att det handlar om
mycket pengar. Samtidigt ska man minnas att det är fullt
möjligt att arbeta under utbildningen, säger Peter.
Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson upp-
optik 10-2011
WWW.INFACE.COM
IF 9237
manar alla att söka vidareutbildning, oavsett om det handlar om magister, diagnostisk optometri, eller masterutbildningen:
– Nu har alla chansen. Oberoende av tidigare utbildningsbakgrund har vi nu tre bra alternativ i landet. Gå någon av
dessa utbildningar! Så kan vi göra mer i vår kliniska vardag.
De som vidareutbildat sig blir inte bara bättre i samarbete
med ögonläkare, utan också säkrare i sin bedömning av vad
som är sjukt eller friskt med syn och seende. Kort sagt patientsäkerheten ökar. Vi siktar ju på att svensk optometri ska
bli Europas bästa. Då krävs det att optikerna vidareutbildar
sig. När vi äntligen får rätten att använda diagnostika krävs
dessutom någon av dessa utbildningar.
Varför är mastern ett bra alternativ?
– Utbildningarna kompletterar varandra väldigt bra. För
optiker med äldre utbildningsbakgrund, som jag själv, är
det bra att man slipper läsa in kompletterande kurser innan
man kan bli antagen. Det är också bra att mastern ligger på
helger så att de som är etablerade inom yrket kan fortsätta
arbeta under tiden som de studerar. Genom nya prissättningen med betalning av en fjärdedels kursavgift per termin
blir ekonomin mer hanterbar än tidigare, när man sitter med
familj och hus.
16
U T BI LD N I N G
Text Mats Almegård | Foto Wilh elm Jaresand
Den 30 september disputerade Anna Lindskoog Pettersson med avhandlingen Ocular
aberrations and visual quality in aspheric and multifocal contact lenses. Hon är därmed en i raden av nybakade doktorer i optometri vid Karolinska Institutet/St Eriks.
Anna Lindskoog
Pettersson vill hitta nya
strategier vid tillpassning av linser.
Doktor på aberrationer
Som många optiker vet är optiken i ögat hos
de flesta människor inte idealisk, eftersom olika
brytningsfel stör avbildningen på näthinnan. Den
lägre ordningens aberrationer som närsynthet,
översynthet och astigmatism är något man – i alla
fall i optikbutikerna runt om i landet – talar om
dagligen. Men sen finns det också den högre ordningens aberrationer och dessa påverkar också hur
vi ser. Det är den senare sortens aberrationer som
Anna Lindskoog Pettersson valt att undersöka i
sin avhandling.
– Syftet med min avhandling var att utveckla
metoder för att mäta förändringar i optiska aberrationer och ackommodation hos personer som
tillpassats med vanliga kontaktlinser och linser
med aberrationskontroll. Jag ville hitta nya strategier för att underlätta tillpassningen av de här
linserna för att på så vis uppnå en högre nivå av
visuell kvalitet, säger Anna.
För att utvärdera resedualvärdet av sfärisk
aberration på en standardlins samt linser med
sfärisk aberrationskontroll använde Anna en aberrometer i sina undersökningar.
– Man kan säga att den fungerar precis som en
autorefraktor men för den högre ordningens aberrationer. Den sfäriska aberrationen kan påverka
synkvaliteten mycket. Med en vågfrontsmätare
kan man som optiker komma åt att se värdet på
dessa.
Vad är det mest intressanta i din forskning
för optiker runt om i Sverige?
– Att min avhandling hjälper oss att få en större
förståelse för aberrationer. Jag tror att många optiker redan idag arbetar med frågor av det slag som
jag berör. Men det kan nog vara mer känslobaserat
än teoretiskt.
Hur menar du?
– En kund som klagar på en viss sak kan få en
lins av en viss typ. Sån kunskap har man som optiker. Men med min avhandling kan man också se
varför den linsen fungerar på just det synfelet.
Annas avhandling består av fyra artiklar som redan publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Det är
ovanligt att alla artiklarna är publicerade då man
disputerar, oftast är det en eller flera arbeten som
fortfarande väntar på ett godkännande från en vetenskaplig tidskrift. Men Anna är helt klar med sin
avhandling alltså. Men det visste hon inte då hon
disputerade. Bara några dagar efter disputation
kom dock en bekräftelse på att den sista av hennes
artiklar blivit antagen av en vetenskaplig tidskrift.
Var det nervöst att disputera?
– Nej, jag lämnade ifrån mig manus vid midsommar. Sedan dess har jag läst på sekundärlitteraturen och förberett mig. Jag visste att jag hade
gjort så mycket jag bara kunde, och då får man
väl vara nöjd. Sen blir det ju alltid lite nervöst när
man sitter där framför en publik. Men det gick
bra. Det känns skönt just nu. Arbetet har varit intensivt och roligt, men det ska bli kul att gå vidare
och undersöka något nytt nu.
Vad händer nu då?
– Först och främst fortsätter jag undervisa. Sen
har Marika Wahlberg Ramsay och jag ett projekt tillsammans, där vi undersöker huruvida vi
kan hjälpa barn och ungdomar som har svårt med
närseendet genom att förskriva kontaktlinser till
dem.
Hon vill alltså stanna kvar vid KI för att un-
dervisa och forska. Kanske får hon egna doktorander så småningom. Själv är hon väldigt nöjd över
att ha haft bihandledare från både KTH (Peter
Unsbo) och KI (Jan Ygge och Maria Nilsson) och
en huvudhandledare från KI (Rune Brautaset).
– Både Peter och Rune har varit med från start.
KI är en ung utbildningsplats och då får man se
sig om efter vetenskapligt stöd på andra institutioner. Peter har varit mycket hjälpsam och hjälpt
mig mycket i arbetet med vågfrontsmätningarna.
Rune har varit fenomenal som huvudhandledare. Jag skulle vilja säga att han har betytt mest för
svensk optometri i modern tid. Jag är den tredje
doktoranden som disputerat och en fjärde är redan på gång. Han har dragit igång magisterutbildningen och arbetar för de diagnostiska dropparna.
Det är verkligen inte illa.
optik 10-2011
Upptäck mer med
optomap , helt enkelt
®
Tel: 0707 57 22 59
gborjesson@optos.com
www.optos.com
Den patenterade laserskanningsteknologin från Optos ger panoramabilder av näthinnan som täcker upp till 200°.
Det innebär ca 82 % av näthinnan i en enda bild. Bilderna skapas
digitalt på 0,25 sekunder och kan omedelbart betraktas för
bedömning. Bilder kan tas genom pupillöppning ner till 2 mm och
dilatation är inte nödvändig.
optomap är ett registrerat varumärke för Optos plc. Alla rättigheter reserverade.
AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL
Tydlig klar syn på alla avstånd*
TIDIGA PRESBYOPER
LÅG ADD
+1,25D
ETABLERADE PRESBYOPER
MEDIUM ADD +1,50D TILL +2,00D
HÖG ADD +2,25D TILL +2,50D
Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd*
med jämn övergång från nära till långt håll.
Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av
presbyopi tack vare 3 ADD systemet.
På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret
AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1
Om du har frågor, kontakta din CIBA VISION representant
eller vår kundservice.
*In emerging presbyopes. AIR OPTIX® AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX® AQUA Multifocal:
For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008.
CIBA VISION Nordic AB, Telefon: 031-722 66 10, Stora Åvägen 25, S-436 34 Askim, www.cibavision.se
19
Stefan Skjöld,
Malmö
Intresset för att besöka konferensen InnZsight var mycket
stort. Åhörarna fick bland andra lyssna till vd Dheeraj Bansal,
bilden t.v och professor Jose M. Gonzalez-Meijome.
Det är ett bra evenemang med bra
nivå. Jag bestämde
mig för att åka direkt när jag hörde
talas om det. Vi har
en scheimpflug och
har beställt en oct
så det känns viktigt att lära mer om
maskinerna.
Fullsatt på Arlandakonferens
”Viktigaste instrumentet är du själv”
Mer än 300 besökare kunde ta del av nya råd och
rön på konferensen InnZSight. Arrangörerna InnZ
var mycket nöjda och hade redan innan dagen började bestämt att InnZSight blir en årligen återkommande konferens.
– Tyvärr har vi varit tvungna att säga nej till en del som anmälde sig sent. På grund av lokalerna gick det inte att ta hit
fler. Vi får utvärdera och göra annorlunda nästa år. Nu valde
vi Arlanda och Sky City för att det skulle vara enkelt att ta sig
hit för alla. Vi är också säkra på att fredagen är en bra dag.
Då har de som vill möljlighet att kombinera detta med en
helg i Stockholm, säger en nöjd Janne Eriksson på InnZ.
Blir det fest för er ikväll då?
– Nej, vi packar ihop alla maskiner. Kanske festar vi på en
hamburgare. Nej, förresten – det gjorde vi igår när vi packade upp.
Utanför själva konferenssalen hade InnZ monterat
upp alla sina maskiner och instrument, så att besökarna kunde få en ordentlig förevisning. Varken Janne eller vd Dheeraj Bansal sticker under stol med att InnZSight handlar om
marknadsföring. Men de poängterar att det är mycket mer
än så.
– Svenska optiker saknar tillfällen att vidareutbilda sig. Vi
vill ge dem möjligheter. Det är viktigt för oss att inte bara
sälja utrustning, utan också att få kunderna att förstå hur
man kan använda den. I England är en korneal topograf näroptik 10-2011
mast given vid kontaktlinstillpassningar, men så är det inte i
Sverige. Jag vill upplysa om faktum av det slaget, säger Dheeraj.
Schemat för dagen var uppdelat i ämnen som berörde det
främre respektive det bakre segmentet. Namnkunniga talare
från Sverige och Europa fanns på plats.
– Det är mina studievänner och givetvis använder jag mitt
kontaktnät för att få hög höjd på InnZSight. Vi vill visa vad
vi kan och nästa år kommer det att bli ännu mer välutvecklat.
Hur har ni valt ut de ämnen som föreläsarna ska ta
upp?
– Vi har utgått från vad våra kunder har sagt till oss och
frågat oss om. Saker de vill höra mer om. Vi vill ge dem kunskap och information som de behöver.
Professor Alejandro Cerviño från universitetet i Valencia, Spanien, berättade bland annat om hur man kan använda en autorefraktor. Professor Jose M. Gonzalez-Meijome
från universitetet i Minho, Portugal, upplyste om fördelarna
med kornealtopografi. Men båda underströk att det viktigaste instrumentet i kliniken är optikern själv.
– Under de senaste årtiondena har utvecklingen inom instrument varit enorm. Med hjälp av dem kan vi idag inhämta enorma mängder information. Det är viktigt att fundera
på hur man använder instrumenten för att optimera användningen. Det allra viktigaste kliniska instrumentet är du själv,
sa Alejandro Cerviño.
Mikaela Löfvenberg, Uppsala
Det är intressant
och värdefullt, och
öppnar nya sätt att
tänka. Det är intressant att exempelvis höra om hur
man använder en
topograf på ett annat sätt.
Aziz Fezolhbegi,
Göteborg
Det är intressant
och bra med nya
kunskaper. Jag
tycker att upplägget
är bra.
20
V I S I O N FO R A LL
TEX T o c h foto w il helm jaresand
Glasögonen som skänkts till Vision for All genomgår en noggrann inspektion innan det avgörs om dom kan
användas.
Juliana Musakwa tvättar de glasögon
som passerat den första inspektionen.
Arbetsdag med Vision for All i Ljungsbro: Gamla glasögon tvättas,
mäts upp och märks – för vidare transport ut i världen. Där hjälper de
behövande till ett bättre seende.
Brillor för bistånd
Banankartongerna står utspridda i Ljungsbroskolans
matsal. De är fyllda med begagnade glasögon som samlats in
från hela landet. Precis till vänster om ingången står Marie
Andersson och sorterar glasögon. Vanligtvis jobbar hon som
optiker på Syncentralen i Västervik. Hur länge hon har varit
medlem i Vision For All vet hon inte. Men ett par resor har
hunnits med.
– Här sorterar vi alla glasögon vi får in. De som är i tillräckligt bra skick sparas. Men är glaset för repat eller bågen
alltför sliten slängs de. Det behöver inte vara snyggt, men
det ska vara bra! säger Marie.
När de undermåliga glasögonen sållats ut är det dags att
tvätta de som klarade granskningen. De godkända glasögonen skickas vidare till nästa steg i processen: tvättning.
Två av skolmatsalens bord får idag tjäna som tvättplatser. Bakom ett av borden står Juliana Musakwa vid en stor
balja. Iförd klassiskt gula diskhandskar skrubbar hon glasögon med en tandborste. Främst näspartiet, men även glasen.
Hon flyttade till Sverige från Zimbabwe för ett år sedan
när hennes man började läsa lärarprogrammet på Linköpings
Universitet.
– Min lärare på SFI (Svenska för invandrare, red.anm.)
pratade om det här stället. Det lät bra så jag bestämde mig
för att komma hit och hjälpa till. Jag tycker det är kul och givande. Ges möjligheten skulle jag verkligen vilja följa med på
en av resorna, säger Juliana.
Efter att glasögonen tvättats skickas de vidare till station
nummer tre för att torkas. Det måste göras noggrant. Annars finns risken att det blir mätfel när optikerna kontrollerar
styrkorna i glasen.
Utrustade med trasor från sönderrivna lakan torkar Carolina Sundmar-Joge och Magdalena Bogren ivrigt glasögon. De går tredje året på Katedralskolans samhällsvetenskapliga linje med ekonomiinriktning.
– I trean är en av kurserna att man ska göra ett projektoptik 10-2011
INTRODUKTIONSERBJUDANDE!
Vi erbjuder 20% rabatt på NIDEKS
sortiment ända fram till årsskiftet!
Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer.
Visste du att vi är
distributör av
CSO och Frastemas
sortiment?
EssMed Optical AB
Metallvägen 20
435 33 Mölnlycke
Tel: 031-97 79 40
www.essmed.se
info@essmed.se
22
V I S I O N FO R A LL
Tomas Skagerstedt jobbar till
vardags som förskollärare.
”Det vi gör här är väldigt logiskt. Optikeryrket
inskränks inte av nationella gränser. Vårt jobb är att
hjälpa alla till en bättre syn.”
arbete. Vår ursprungliga idé var att samla ihop kläder och
åka till Rumänien med en organisation som heter Hjärta till
Hjärta. Men det blev för dyrt. Så tipsade mamma om det
här, vilket lät jättebra, säger Carolina Sundmar-Joge.
När glasögonen torkats ordentligt tar optikerna över.
De mäter upp styrkorna i glasen och sorterar i positiva, negativa och oanvändbara. Den sfäriska styrkan får inte skilja
mer än 0,75 D mellan höger och vänster glas. Samtidigt får
inte den cylindriska styrkan överstiga 0,75 D.
I år har fler internationella studenter och optiker än någonsin kommit för att hjälpa till. Bland annat från Danmark
och Island, men även de italienska optometristerna Anto
Rosetti och Pietro Gheller från universitetet i Padua.
– Jag är här för att dela med mig av vårt överflöd till de
som behöver det. Men jag skulle inte direkt kalla det välgörenhet. Det är bara en del av jobbet, något vi måste göra. I
Italien händer det för lite sådant här, vi saknar den viktigaste
biten för att få det att fungera. Vi behöver någon med både
stark hängivelse och personlighet. Någon som John Godoy,
säger Anto Rosetti.
Kollegan håller med.
– Det vi gör här är väldigt logiskt. Optikeryrket inskränks
inte av nationella gränser. Vårt jobb är att hjälpa alla till en
bättre syn, säger Pietro Gheller.
När optikerna mätt upp alla styrkor, lagt glasögonen i
plastpåsar och märkt dem med antingen röd eller blå spritpenna stuvas de återigen ned i banankartongerna. De packas
in i containrar, som i sin tur skeppas dit de behövs. Ett team
på några optiker och assistenter gör containrarna sällskap.
Tomas Skagerstedt är till vardags förskolelärare på särskolan i Ljungsbro. Han har varit med i Vision For All sedan
begynnelsen. I våras följde han för första gången med på en
resa till Peru. De svåra förhållandena som människorna där
levde under var stundtals chockerande.
– Det var både kul och tråkigt. Kul att hjälpa till, men trist
att se landets rikedomar koncentrerade till så få. Ibland kändes det vi gjorde lite futtigt. Vad spelar vårt jobb för roll i
det stora hela? Men många bäckar små får man komma ihåg.
Även om det ibland är lätt att glömma. Fattigdomen var slående. Indianerna gick runt och hade inte ens vatten att tvätta
sig i. Men när man såg deras ansikten lysa upp efter att ha
fått ett par glasögon kändes det helt rätt igen.
John Godoy. Motorn och drivande kraft i Vision
for All.
optik 10-2011
CV/DD/FDSP/PA/110411/SE
blinkaktiverad
återfuktning ger
stabilare tårfilm*.
vi kan bara hålla med forskarna.
När vi utvecklade DAILIES® AquaComfort Plus® hade vi
en sak för ögonen. Att ta fram marknadens bekvämaste
endagslins.
Därför gav vi den tre fuktgivande ämnen, en i blistern för
ökad initial komfort och två som friges och väter linsens
yta vid varje blinkning. Dessa ämnen bidrar till resultatet:
en stabilare tårfilm för högre komfort och bättre synskärpa
från morgon till kväll.
DAILIES® PLUS™ – förbättrad
blinkaktiverad återfuktning
som varar längre
Icke invasiv tårfilm BUT utanpå
linsen (sekunder)
20 s.
15 s.
1•DAY ACUVUE®
MOIST®
SofLens® daily
disposable
18,3**
16,3**
15,4
15,5**
14,1
13,4
13,1
12,4
11,5
10 s.
5 s.
0 s.
8h
12 h
16 h
Tid sedan linsen sattes in (timmar)
*Wolffsohn J, Hunt O, Chowdhury A. ”Objective clinical performance of ‘comfort
enhanced’ daily disposable soft contact lenses”, Contact Lens & Anterior Eye 2010.
**p<0.05
optik 10-2011
Det var vår övertygelse. Nu har vi fått det bekräftat av en
oberoende klinisk studie, som har genomförts vid Aston
University och publicerats i Contact Lens & Anterior Eye.
I studien mätte forskarna tårfilmens stabilitet efter 8, 12
och 16 timmars bärtid. Tack vare den unika, blinkaktiverande
återfuktningen och kombinationen av de fuktgivande
ämnena PEG och PVA har bärare av DAILIES® AquaComfort
Plus® en stabilare tårfilm även efter 16 timmars bärtid.
Med andra ord hjälper vi inte bara fler endagslinsbärare
att se skarpt med hög komfort. Vi gör det dessutom
under längre tid – genom innovation och klinisk precision.
Vill du veta mer? Följ utvecklingen på
www.cibavision.se.
24
B R AN S CH N Y T T
Opti inleder det optiska året
Nästa optikår inleds med en stor
internationell mässa i München.
Redan den 13 till 15 januari är
det dags att resa söderut för att
spana in nya produkter och få
nya impulser för 2012.
Arrangör för mässan är GHM: Gesellschaft für Handwerksmessen mbH,
vars chef heter Dieter Dohr. OPTIK
ringde upp honom för att se hur mässplaneringen ligger till, så här två och en
halv månad innan mässan öppnar.
Hur långt har ni kommit med
förberedelserna för nästa års mässa?
– Förberedelserna för 2012 började
sista mässdagen under Opti’11. Vi arbetar året runt med mässan. För närvarande är vår mest hektiska period, vi
diskuterar med utställare, vi gör scheman över hela utställningen och har
precis startat med biljettförsäljningen.
Förra året ökade besökarantalet till
22 700 och Opti är nu verkligen en av
mässorna att räkna med, internationellt
sett. Ökningen i besökarantalet har föregåtts av en intensifierad marknadsföring. Dieter Dohr tycker också att det
börjar märkas att Opti erbjuder en helhet för besökarna.
– Allt finns på plats. Glasögon, optiska instrument, kontaktlinser, butiksinredning och så vidare. Allt en optiker
behöver.
Men lockar ni till er de internationella kunderna, eller handlar det
om tyska besökare?
– När GHM tog över för fyra år sedan var mässan väldigt tyskinriktad. Vi
har arbetat hårt för att göra den mer
internationell och vi har också lyckats
väldigt bra. Förra året samlade vi 470
utställare från totalt 26 länder. Den internationella delen besökare ligger på
22 procent.
Behövs det verkligen en stor europeisk mässa till: räcker det inte
med Silmo och Mido?
– Vår erfarenhet är, att optikerna i
Europa önskar fylla sina lager så snabbt
som möjligt och att januari är en väldigt bra månad. Dessutom har vi YES!området där unga företag visar fräck
och vågad design. Ett perfekt ställe att
suga in alla trender under kommande
året.
Så varför ska svenska optiker flyga till München?
– För att de får en perfekt överblick
över hela optikbranschen och dess alla
nyheter, redan i början av året. Utställningshallarna ligger nära varandra, vilket gör att det är lätt att skaffa
sig en överblick och det är också en
mässa som inbjuder till avslappnade
samtal i en lugn miljö. Dessutom är ju
München en vansinnigt vacker stad.
Det tar 40 minuter med bil till Alperna, så varför inte kombinera nytta med
nöje?
Dieter Dohr vill
att svenska optiker ska förena
nytta med nöje.
Ögonundersökningar på nätet
LensOn.com erbjuder nu sina kunder
optiktjänster. Detta genom ett samarbete med Se & Synas-kedjan.
Sedan den 11 oktober har LensOn erbjudit sina kunder möjligheten att boka tid för
ögonundersökning genom konceptet ”Kolla
ögonen” på sin hemsida. De konkreta synundersökningarna står optikkedjan Se & Synas
för. Men LensOn siktar på ett bredare samarbete med fler aktörer och söker nu aktivt fler
optikbutiker som är intresserade av att samarbeta.
– Alla som är anslutna till Optitech-systemet kan bli partner fullt ut. I de fallen kan vi
erbjuda direktbokning i optikerns tidbok via
vår hemsida. Butiker som inte är anslutna till
Optitech, men som är intresserade av ett samarbete med oss får stå för själva hantera kundens bokning. Förutom onlinebokning erbjuder vi också vouchers på hemsidan som gäller
för synundersökningar hos optikerna, säger
Carl Fredrik Kanington, leg optiker och partneransvarig på Lenson.
Att en kontaktlinsbutik på nätet nu erbjuder kunderna optiktjänster är, enligt Lensons
vd och grundare Kim Persson, ett sätt att höja
ögonhälsan i landet:
– För nätkunder handlar det mycket om
smidighet och tillgänglighet. Vi gör nu undersökningarna tillgängligare för nätkunderna. Givetvis handlar det också om att sälja fler
linser. Men inte bara.
Vad handlar det mer om?
– Att få kunderna att besöka optikern regelbundet och att optikern då passar på att uppgradera kunden till nya produkter. Förutom
höjd patientsäkerhet är målet att minska antalet dropouts, säger Carl Fredrik Kanington.
optik 10-2011
3D
OCT-2000®
KR-1
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
Från evolution till revolution.
» Integreted, high resoultion (12.3MP)
Nu tar vicamera
ytterligare ett stort steg i vår stänfundus
»
»
»
»
»
diga jakt på att förbättra arbetsmiljön och
för att underlätta
det dagliga
arbetet i butiFastMap™
software
for dynamic
ken. Genom
introduktionen
avimages
KR-1 breddar
viewing
of 3D
and fundus
vi vårt refraktorprogram med ännu en modell – en konstruktion
som går
Embedded
touch-screen
forutanpå
quickdet
mesta
du antagligen
sett tidigare.
and
easy
navigation
Med sin vik- och roterbara skärm kan du
placera den precis
varacquisition
som helst, varför inte
Automated
image
i ett hörn(auto-focus,
i butiken? Plötsligt
öppnar sig helt
process
auto-shoot)
nya möjligheter att uttnyttja oanvända ytor!
Import,
analyze
and view
OCT-1000
Du behöver
inte längre
sitta mittemot
din
kund,Stratus®
även omdata
det är fullt möjligt, utan kan
and
istället vrida skärmen så att du t.ex. istället
Seamless
integration
EyeRoute®
befinner dig
bakom ellerwith
vid sidan
av, vilket
naturligtvis
också ger en
helt oslagbar konImage
Management
system
troll över momenten.
KR-1 är självklart helautomatisk, mäter själv,
byter öga själv och är allmänt en av de
mest intressanta nyheterna på länge, en
maskin som verkligen gör skillnad och nytta
i verksamheten.
Sverigepremiär i augusti 2011!
031-710 92 00 • www.topcon.se
26
BRANSCHNYTT
TEXT MATS AL ME GÅ R D | FOTO W I LH E LM JA R E SA N D
Komforten främst under nyttig frukost
Johnson & Johnson Vision Cares frukostföreläsningar har blivit en stor
succé. När de gästade Freys Hotell i
Stockholm fanns det inga lediga platser. Uppmärksamma optiker mumsade i sig en frukost och tog samtidigt ett
CET-poäng.
Ämnet för dagen var ”Vilka egenskaper hos en
kontaktlins påverkar komforten?” och föreläsare var Tina Stenhammar, Professional Affairs
Manager, Johnson & Johnson Vision Care
Nordics. Tina gick bland annat igenom frågor
som hade att göra med modulus, friktionskoefficient, syregenomsläpplighet, modalitet och
vätbarhet. Hon satte dessa egenskaper i relation till linsbärarens komfort.
Tina underströk att linsbärarens komfort är
oerhört viktig att tänka på för optikerna. Först
och främst givetvis för att man vill hjälpa sina
kunder till en bra ögonhälsa och en bra syn.
Men även av en mer egoistisk orsak: en kund
som inte har bra komfort i sitt linsbärande
upphör ofta att vara kund. Komfort är det avgörande i de flesta fall av så kallade ”dropouts”,
det vill säga linsbärare som slutar med kontaktlinser.
– Komfort är viktigt för att undvika dropouts. Därför är det viktigt att tänka på frågor
som vätbarhet. Den har också med den optiska kvaliteten att göra. Glöm inte att ta med
frågor i anamnesen om hur patienten jobbar
och vilken miljö han eller hon vistas i, uppmanade Tina sina lyssnare.
Att modulus och syregenomsläpplighet är
andra viktiga faktorer är självklart, liksom friktionskoefficienten. Tina berättade att man som
person blinkar 40 kilometer per år. Fyra mil!
Det är långt. Men kanske inte så konstigt, med
tanke på att man blinkar cirka 11 000 gånger
per dag. Tina uppmanade till följande tankeexperiment för att visa hur viktig friktionskoefficienten är:
– Tänk att ni gnuggar en lins mellan fingertopparna hela dagen, 11 000 gånger. Det blir
jobbigt i längden – och då är fingrarna inte alls
lika känsliga som hornhinnan. Att gnugga olika linsmärken mellan fingrarna kan även vara
Tina Stenhammar talade om vikten av komfort för linsbärare. Och hur viktigt det är för en optiker
att tänka på det.
ett utmärkt sätt att påvisa hur stor skillnad det
kan vara gällande friktion, något som nya studier har påvisat vara det som mest påverkar
komforten.
Optikern bör ständigt vara uppmärksam när
kunden klagar på något eller nämner något i
(vad som tillsynes kan vara) förbifarten, uppmanar Tina:
– Hela 54 procent av alla dropouts slutar på
grund av komfortproblem. Vår mission är att
få kunderna att uppgradera till mer modena
produkter. Vi har ju bland annat anordnat en
Upgrade-dag och vi arbetar mycket för att få
in det tänkesättet hos våra partners. Att man
inte slutar för att en lins inte funkar, utan att
man faktiskt blir informerad om de nya produkter som finns och vad de kan hjälpa bäraren med.
Är optikerna dåliga på att få ut detta
budskap?
– Jag skulle inte vilja säga dåliga, men vi kan
alla bli mycket bättre på att ta reda på kundens
behov och säkerställa att komforten är den
bästa för alla. Ibland tror jag att man behöver
ta sig extra tid. Det är viktigt att man ändå förklarar vad man ser i spaltlampan och vad det
innebär. För kunderna är det ju oerhört viktigt
att känna att de går till en bra optiker som kan
förklara för sina kunder varför just en specifik
lins är det bästa valet utifrån kundens behov.
Det gäller också att optiker känner att de är
hälso- och sjukvårdspersonal och att de står
upp för det.
Enligt en rykande färsk studie som gjorts
av ett oberoende marknadsundersökningsföretag på uppdrag av JJVC är kontaktlinsanvändningen relativt hög i Sverige, med en
penetration på 29 procent av de som behöver
synkorrektion. Det som däremot oroar är att
andelen dropouts är väldigt hög.
– Jag trodde knappt mina ögon. För varje
elva nya linsbärare är det tio dropouts. De
tio drop outs kan vara linskunder som använt
linser i många år, men som slutar av olika orsaker. Dock påvisar den nya studien att 23 procent av de nya linskunderna slutar med linser
redan en månad efter att de först tillpassades.
optik 10-2011
Canon CR-2 PLUS
Non-mydriatic kamera med FAF för fler möjligheter!
Nya CR-2 Plus kommer att förbättra din
kliniska verksamhet med snabbare, enklare
och bättre diagnos samt övervakningsmöjligheter. Det perfekta komplementet till
din befintliga utrustning för säkrare
diagnoser av olika sjukdomar. Med CR-2
Plus är du beredd för alla framtida AMD
screeningprogram.
Om FAF avbildning: FAF blir allt mer
populärt för diagnos av näthinnesjukdomar
tack vare sin icke invasiva natur och
möjlighet att ge mer information om
hälsotillståndet hos näthinnans
pigmentepitelium. FAF avbildning har visat
sig vara mycket användbart för tidig
upptäckt av åldersrelaterad
makuladegeneration (AMD), en av de
största orsakerna till synförsämring.
Nyligen genomförda undersökningar
indikerar att FAF-avbildning är en hjälp vid
diagnos av många andra sjukdomar såsom
intraokulära tumörer.
0522 266 065 − www.innz.se
optik 10-2011
28
BRANSCHPLOCK
REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D
En italienare
i New York
Diesel tillbaka
Inför vår/sommarsäsongen 2012 kommer Diesel
tillbaka med nya solglasögon. De har bytt leverantör och tillsammans
med Marcolin släpps tio
bågar för kvinnor, elva
för män och sju som funkar för alla. Glasögonen
kommer i allt från militärfärger, matt, glansigt,
fluorescerande och läder.
Releasen firades med
privat fest i Paris i anslutning till Silmo.
Immagine Eyewear släpper
ny kollektion. X-ide, som den
heter, består av sju solbågar och sju oftalmiska. De
är inspirerade av, och namngivna efter, New Yorks
olika distrikt. Till exempel solbågen Prince, en pi-
lotliknande modell med acetatfront
och metallskalmar, som är inspirerad
av gatan med samma namn i det populära området
SoHo. Den medvetet avslappnade stilen sägs härstamma från områdets storhetstid.
Drös av mätningar
Ibland kan det vara svårt att förklara för kunderna varför det ena glaset är bättre än det andra. Nu släpper Survey Vision morgondagens hjälpmedel. Anypaden
ska hjälpa optiker att visa möjliga förbättringar med glasögon. En kamera som sitter fast på paden filmar miljön runt om kring en och samlar samtidigt in en massa
data. Utifrån det kan man se hur olika sorters glas påverkar ens
syn, samtidigt som maskinen gör en hel drös med mätningar.
På Safilos bolagsstämma godkändes
förslaget om att utöka
styrelsens storlek från
sju till åtta ledamöter.
Robert Polet nominerades till platsen. Han
föddes 1955 i Kuala
Lumpur och har sedan
dess hunnit med flertalet toppositioner i
olika styrelser.
optik
9-2011
29
Ny version av kvalitetsnormen
I dagarna skickades en reviderad version av kvalitetsnormen ut till alla anslutna företag. Den
nya normen har anpassats till den nya lagstiftningen. Det är en liten förändring men den harmonierar med de krav som lagstiftaren nu ställer.
Guld till Lindberg
Danska Lindberg kammade hem guld i årets Silmo d´Or. Tävlingsgrenen
”Technological Innovation Frames” vanns med hjälp av deras nya Horn-design.
Fronter av buffelhorn kombinerat med skalmar av titan ger en neutral och snygg
färgkombination av brunt, beige och grått. Lindberg var det enda nominerade företaget från Skandinavien.
Montblanc med Marcolin
Marcolin och Montblanc Eyewear har kommit överens om att förlänga sitt licensavtal.
Det nya avtalet är flerårigt och sträcker sig till december 2016.
– Vi tackar vår partner för tio år av passion, kreativitet och hängivelse för märket och
rörelsen. Vi är nöjda och stolta över att förlänga denna fantastiska relation, säger
Lutz Bethge, vd Montblanc International
Välj din egen logga
Tommy Hilfiger släpper ny solbåge. Det är en traditionell form, med en okonventionell twist. Om man så behagar är det nämligen fullt möjligt att byta ut den klassiska
Tommy Hilfiger-loggan mot exempelvis en dödskalle, en flamingo eller ett par miniatyrglasögon. Modellen, TH 1090/s, finns i blått med vita skalmar eller skinande
svart med mattsvarta skalmar.
optik 9-2011
I kvalitetsnormen version 13 formulerades att anslutna butiker ”…skall agera i enlighet med Optikerförbundets rekommendation för tolkning av Socialstyrelsens föreskrifter Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och
sjukvården, SOSFS 1995:4”. Efter beslut i Optikbranschens
styrelse byts nu ordet ”skall” ut mot ”bör”. Det tvingande
kravet övergår därmed till att vara en rekommendation.
– I praktiken är det här en väldigt liten förändring: Leg
optiker rekommenderas fortfarande att kontrollera att giltig ordination föreligger och vi har fått signaler på att det
absoluta flertalet leg optiker kommer att fortsätta agera på
så sätt. Diskussionen gällde om det är rimligt att normen
ställer högre krav än vad lagen gör. I det här fallet kan vi
inte finna något skäl till detta säger Fredrik Thunell, vd på
Optikbranschen.
För patienten innebär det en marginell förändring: leg
optiker har fortfarande ett övergripande krav att agera i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagkravet
på journalföring består, liksom det faktum att alla som jobbar i optisk butik är hälso- och sjukvårdspersonal. Det funkar alltså inte att ”titta bort” och låta en assistent sälja linser
till en kund som optikern själv skulle tveka att sälja till.
– Kvalitetsnormens övergripande syfte är att säkerställa patientsäkerheten och här känner vi oss fortsatt trygga.
Legitimationen är personlig och med den följer ett stort
ansvar. Dagens optiker är så välutbildade och kunniga och
tummar aldrig på patientsäkerheten. Den höga kompetensnivån säkrar att man inte lämnar ut kontaktlinser utan
undersökning vid minsta misstanke om att allt inte står
rätt till, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet.
– Jag tror att alla OPTIKs läsare känner till vår grundinställning i frågan, fortsätter Fredrik Thunell. Patientsäkerheten är något vi strider för och inte tummar på. Men när
lagen nu ser ut som den gör så måste vi också anpassa våra
krav till den nya situationen. Genom att ställa alltför höga
krav och inte lita på att optikern arbetar i enlighet med sitt
ansvar riskerar vi skapa en situation där ”operationen var
framgångsrik men patienten dog”. Med den förändrade
formuleringen får vi en norm som säkrar hög patientsäkerhet och är i harmoni med leg optikernas verklighet utan
att verka på ett konkurrenshämmande sätt.
Optikbranschens kvalitetsnorm version 13.1 distribueras i mitten av oktober.
30
KRÖNIKA
TEXT åsa ljunglöf
Synundersökning mitt steg in i branschen
F
örsta gången jag klev in hos en optiker var när jag var 16 år och skulle
skaffa övningskörningstillstånd. En
aning nervös kan jag väl erkänna att
jag kände mig för jag hade något halvår tidigare fått höra av skolsköterskan att min syn hade
försämrats sedan senaste kollen i grundskolan.
Då hade jag inte velat acceptera detta och jag
kände mig nästan förolämpad av skolsystern.
Jag tyckte inte att jag hade dålig syn.
Hos optikern kom det nu fram att min fria
visus var 0.5 på både höger och vänster och binokulärt… Ja där minns jag faktiskt inte om jag
hade 0.5 där också eller om jag kom upp i 0.6.
Hur som helst så var det ju godkänt och på
mitt körkort som jag fick några år senare står
det ingenting om glasögon.
Optikern eller om det var assistenten som
Åsa Ljunglöf är 21 år och jobbar i en optikbutik i Södertälje. Hon är utbildad optometritekniker i Norrtälje.
”
Du ser tillräckligt bra för att
köra bil, men du skulle nog
tjäna på att ha ett par
glasögon ...
fråga bara skulle göra ett litet körkortstest på
fem minuter.
Jag sitter nu själv och gör körkortstest på
nya unga övningskörare (och en del äldre för
den delen också.) Det brukar oftast vara ganska trevliga femminutrare när man kollar av
hur mycket de ser. Sedan händer det ju att jag
har någon framför mig i stolen där jag får fram
liknande visusvärden som jag själv fick för ett
antal år sedan. Personer som ligger precis på
gränsen för att bli godkända. Så vad säger man
till dem? Jo det brukar väl bli något liknande
det jag själv fick höra. ”Du ser tillräckligt bra
för att få köra bil, men du skulle nog tjäna på
att ha ett par glasögon”. Och då gör nog de
flesta precis som jag och börjar köra utan någon korrektion. Men vad annars ska man säga?
Någon därute som har något bra tips?
gjorde körkortskollen berättade för mig att jag
var godkänd, MEN att jag förmodligen skulle
tjäna på att ha ett par glasögon när jag kör. Det
var dock ingenting som jag var intresserad av,
jag tyckte ju att jag såg bra.
Mina första glasögon skaffade jag först när
jag själv hade gett mig in i optikbranschen och
glasögon plötsligt blev något roligt! Även nu
går jag oftast utan glasögon till vardags, för jag
tycker fortfarande inte att jag ser så dåligt. Men
när jag kör bil känner jag absolut att jag måste
ha dem! Jag bör inte köra bil utan dem även
om jag får och jag har konstaterat att jag tycker
att kravet på synskärpan på nya bilförare är på
tok för lågt. Om jag fick bestämma så skulle
kravet på bilisternas lägsta binokulära visus höjas till 0.8. Liknande kraven för de som har lastbilskort. Speciellt eftersom det inte är obligatoriskt att kolla ögonen igen om man väl har fått
godkänt så borde man väl lägga ribban högt
från början.
Precis som jag så kommer nog många in till
optikern för första gången just när det ska göra
körkortstestet. Att det är skillnad på ett körkortstest och en vanlig synundersökning är det
inte alla som vet. Det är ju inte så konstigt att
man inte har koll på det om man aldrig har testat synen tidigare. Men det kan ju bli lite dumt
ibland om man har bokat in en halvtimme åt
en kund och sedan visar det sig att personen i
optik 10-2011
Ett koncept från
›
Nu kan du göra din kunskap tillgänglig
›
Nu kan du jobba modernt och smidigt
›
Nu kan du bidra till ökad patientsäkerhet
och bättre ögonhälsa
›
Nu kan du hitta nya vägar till nya kunder
Vi söker
… fler optikbutiker till konceptet Kolla Ögonen
… dig som vill göra dina undersökningar tillgängliga
… dig som vill profilera din kompetens online
Kontakt:
Läs mer på www.lenson.com/kollaogonen
och kontakta Leg. optiker Carl Fredrik Kanington
 kollaogonen@lenson.com
0739-28 67 96
 kollaogonen@lenson.com
0739-28 67 96
E-handelsföretaget LensOn (www.lenson.com) säljer linser och tillbehör via 12 sajter i Norden och Europa.
Företaget grundades 2005 och omsätter idag ca 100 miljoner kr. LensOn visar stark tillväxt och utsågs
nyligen till ”Gasellföretag” av Dagens Industri samt till ”Årets e-handlare” av konsumenterna på Pricerunner.
se. Hela verksamheten med ca 30 anställda drivs från Stockholm.
32
Topcon
retinalkameror
och
3D
OCT-2000
®
SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera
digitala fotospaltlampor
Från Topcon
kommer
några (12.3MP)
av världens
» Integreted,
high
resoultion
bästacamera
funduskameror och spaltlampor med
fundus
kvalitet i yppersta toppklass.
» FastMap™
softwarehar
formycket
dynamic
Funduskamerorna
högt anse-
viewing
of 3D
and fundus
images
ende och
används
sedan lång
tid av en majoritet inom ögonsjukvården.
» Embedded touch-screen for quick
Även
våra
spaltlampor förses allt oftare
and
easy
navigation
»
med digitalkamera för att möjliggöra
Automated
image
dokumentation
ochacquisition
underlätta remittering.
Med dessa
kameror kan
du både spela in
process
(auto-focus,
auto-shoot)
rörlig video och ta stillbilder.
» Import, analyze and view OCT-1000
Alla våra kameraenheter använder sig
and
Stratus® data
av samma bildbehandlingsprogramvara,
Topcon IMAGEnet
ibase,
vilket
gör att
» Seamless
integration
with
EyeRoute®
samtliga bilder, från både främre och
Image
Management system
bakre segment, lagras på samma kund
i samma databas.
Hanteringen kunde inte vara enklare,
något som ett stort antal av våra kunder
redan upptäckt.
Är du också intresserad av att tillsammans
med oss utveckla din verksamhet?
optik 10-2011
031-710 92 00 • www.topcon.se
33
VETENSKAP
•
Hur ska kvalitet mätas?
” Vi har svårt se hur ett
examensarbete mäter hur
bra optiker man har blivit.
Förvisso visar det på vetenskaplig mognad, men inte på
hur bra man är i sin yrkesroll
som optiker.
För drygt en vecka sedan träffade representanter för optikerutbildningarna vid Linné Universitetet och Karolinska Institutet Högskoleverket (HSV) för en redovisning om hur HSV avser
att granska våra utbildningar. Det nya sättet att
granska Sveriges 1 600 olika utbildningar denna
gång baserar sig på examensarbeten och hur vi
når Högskoleförordningens mål. Man anser från
HSV att examensarbeten är det bästa mått på
hur bra en student har blivit och hur bra utbildningen har varit.
Detta sätt att mäta kvalitet i högre utbildning
har kritiserats hårt av många yrkes- och konstnärliga utbildningar. En kritik även vi från optikerutbildningarna håller med om. Vi har svårt
se hur ett examensarbete mäter hur bra optiker
man har blivit. Förvisso visar det på vetenskaplig
mognad, men inte på hur bra man är i sin yrkesroll som optiker.
Även bedömargruppen, som leds av representanter från den Norska utbildningen och med ledamöter från Optikerförbundet och den danska
utbildningen, verkar hålla med om detta i och
med att de har spaltat upp i detalj övriga parametrar som vi ska besvara inom åtta veckor.
Även ”hemlighållandet” av dessa parametrar
fram tills nu och den korta svarstiden verkar för
oss som bedriver utbildning rätt svårt att förstå. Varför ha så bråttom med detta? Slutgiltigt
om utvärderingen så bör det nämnas att det är
enbart måluppfyllelse och inte hur vi når målen
som ska värderas denna gång. Även det är ett
udda sätta att evaluera utbildningar.
De jag har pratat med som var med på den vetenskapliga optometriska dagen som arrangerades den 7 oktober på Arlanda i regi av Innz Med
säger att det var en mycket givande dag. Mycket
roligt att så många svenska optiker deltog på
kongressen. Att ständigt fylla på kunskapsbasen
tror jag är en förutsättning om vi ska överleva
som yrkeskår.
För att överleva behövs också att vi utbildar
optiker kontinuerligt. Som jag nämnde i förre
numret av tidningen så har vi haft svårt rekrytera studenter till våra grundutbildningar. Det är
få som går ut gymnasiet med naturbehörighet
och Sverige har många utbildningar som kräver detta. Optiker är just för tillfället tyvärr inget
man väljer när man samtidigt är behörig för att
studera till bland annat läkare eller civilingenjör.
Blickar vi framåt så vet i att ungdomskullarna
minskar vilket med största sannolikhet gör att
vi kommer få ännu svårare att attrahera ungdomen samtidigt som de populära yrken som
t.ex. läkare fortfarande kommer ha lika många
sökande. Vid Karolinska Institutet har vi därför,
redan från hösten 2012, bestämt oss för att ta in
studenter med en bredare gymnasieutbildning
(dvs. inte lika hårda naturvetenskapliga krav) än
vi tills nu har gjort. Jag har stor tro på att detta
kommer ge oss flera sökande och att vi kommer
att utbilda lika duktiga kliniker.
Rune Brautaset
• Ögonbottendiagnostik
– jämförelser av fundusbedömningar
34
• Synens betydelse för balansen 38
optik 5-2011
optik 10-2011
34
VETENSKAP
Ögonbottendiagnostik
– jämförelser av fundusbedömningar
Av: Ashkan Ahari, ka r olinska ins ti tu te t
Det har alltmer börjat diskuterats huruvida optiker är redo att inta en större roll i
dagens ögonbottendiagnostik, med ett förbättrat samarbete inom sjukvården kan väntetider kortas ner och patienten kan få vård
mycket tidigare (Hau et al 2006). Eftersom
att sjukdomar som exempelvis glaukom väntas öka de kommande 20 åren (Banes et al
2006) är det väldigt viktigt att ett sjukdomsförlopp diagnostiseras så tidigt som möjligt
för att remissen ska kunna behandlas snabbt
och så att en behandling kan sättas in tidigt
för ett mer lyckat resultat. Optikerna utgör
första instansen inom primärögonvården och
är därför väldigt betydelsefulla, kanske mer
än någonsin i och med en ökande medellivslängd. Det är allmänt känt att det finns ett
samband mellan en hög ålder och ögonsjukdomar (Hau et al 2006).
På senare år har det blivit vanligare att
ögonmottagningar har optiker i personalen vilket tyder på att yrket har erhållit en
mer klinisk inriktning. Det har även blivit
vanligt med butiker som erbjuder möjligheten att utföra hälsokontroller där en komplett undersökning av ögat utförs i syfte att
kontrollera ögats hälsa. Bland de moment
som ingår är att fotografera ögonbotten
med funduskameror, för att dessa bilder
ska kunna analyseras rätt krävs en erfaren och skicklig bedömare. Ett annat viktigt
instrument inom ögonbottendiagnostik är
oftalmoskopet som enligt Optikerförbundets kvalitetsnorm är en obligatorisk del av
varje butiks utrustning (Optikerförbundet,
2006). Detta betonar hur viktig optikerns
roll som undersökare är, en bra ögonbottenbedömare tar del av och kan utföra den
vitala och tidiga diagnostiken.
I andra länder har en annan modell för
ögonsjukvård utvecklats, ett s.k. ”Shared
Care”-system som t.ex. används i Storbritannien. Detta är ett allmänt system där
flera aktörer i olika nivåer från hälso- och
sjukvård samarbetar för att kunna ge patienter en så god behandling som möjligt.
Ett exempel är optiker, ögonläkare och allmänläkare (Burns-Cox 1995). Systemet är
väldigt kostnadseffektivt och mer tillgängligt för patienterna, men kräver mer av
optikerna. En förutsättning för att det ska
fungera är att optikerna ska ha en tillräcklig kompetens för att kunna insamla den
information som exempelvis en ögonläkare
behöver för uppföljning av en patient.
Många jämförelsestudier i Storbritannien har utförts som tyder på att optiker
håller en god kunskapsnivå och diagnostisk förmåga i förhållande till ögonläkare
(Banes et al 2006; Pierscionek et al 2008).
Det anses därför att optiker med fördel kan
delta i ögonsjukvården på sjukhus då en
erfaren optiker utför fler synundersökningar än personal inom ögonsjukvården (In-
gram et al 2001). Det betyder att de får se
fler ögonbottnar vilket i sin tur betyder att
de skulle kunna bidra med viktiga observationer och bedömningar.
Optikerprogrammet (grundutbildningen)
Optikerprogrammet är en tre år lång utbildning som omfattar 180 hp. I utbildningen ingår bl.a. kurser som Allmän anatomi (4,5 hp), Ögats sjukdomar (ÖS) (7,5 hp),
Mikrobiologi (3hp) och Patologi (3hp) som
utvecklar studentens kunskaper inom sjukdomsdiagnostik. ÖS är den huvudsakliga
sjukdomsinriktade kursen som relaterar
till ögonen. Under kursen gång får studenten lära sig att använda viktiga diagnostiska instrument som biomikroskopet och
oftalmoskopet, dessa kunskaper testas i
ett praktiskt prov för att säkerställa studentens förmåga. Därefter ingår det även
i vissa kurser moment som bygger vidare
på kunskaperna från ÖS, t.ex. fundusseminarier där eleverna tillsammans med en
lärare får gå igenom ett flertal ögonbottenbilder. Även två praktiska prov i ögonbottendiagnostik ingår i utbildningen, ett enklare under det andra året som går ut på att
skilja patologiska näthinnebilder från normala och ett mer avancerat under det tredje året som kräver att studenten ska kunna
utvärdera bilden och med korrekta termer
kunna beskriva det som visas.
optik 10-2011
35
Fig 1. Bild 5 i enkäten, ej patologisk. Fig. 2. Bild 10 i enkäten, choriodalt naevus.
Magisterprogrammet i klinisk optometri
Magisterprogrammet omfattar 60 hp och är
ett år långt och vänder sig endast till legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet.
Urvalet bedöms efter sökandes tidigare utbildning, relevant arbetslivserfarenhet samt
motivering. Utbildningens tyngdpunkt ligger på att vidareutveckla grundkunskaperna inom sjukdomsdiagnostik och refraktion. Utbildningen har som mål att fördjupa
kunskaper och färdigheter på avancerad
nivå (Socialstyrelsen, 2007).
Några av kurserna som går på magisterutbildningen är Ögats sjukdomar och diagnostik (7,5 hp), Neurooptometri (7,5 hp) och
Diagnostisk klinik (7,5 hp). Detta kan jämföras med grundutbildningen som endast
har en kurs med motsvarande högskolepoäng med inriktning på sjukdomsdiagnostik.
Utbildningen har även ett större antal
patienter, dessa får kompletta hälsoundersökningar och kommer av andra anledningar än vanliga glasögonrefraktioner.
Studenterna får därför under utbildningens
förlopp möjligheten att få undersöka patienter med sjukliga tillstånd.
Magisterutbildningen ger även möjligheten att utnyttja diagnostiska droppar under
utbildningens gång vilket grundutbildningen inte ger. Dessa droppar underlättar diagnostiken då man exempelvis kan dilatera
pupiller på patienter för att lättare kunna
erhålla en bättre och större näthinnebild
vid oftalmoskopering. I nuläget får optiker
med magisterutbildning inte utnyttja diag-
nostiska droppar, men ett pågående lagförslag ämnar att ändra på detta.
Syften med studien är att göra en jämförelse av optikerstudententernas och magisterstudenternas ögonbottenbedömningar.
Studien kommer även att undersöka om
arbetslivserfarenhet påverkar förmågan att
utvärdera en ögonbottenbild.
optik 10-2011
Material och metod
Material
Jämförelsen utfördes via en enkät som
innehöll tio fundusfotografier. Enkäten ämnade dela in populationen i ett antal grupperingar genom ett antal inledande frågor,
den huvudsakliga grupperingen var att dela
in magisterstudenter och optikerstudenter
samt ej erfarna och optiker med minst ett
års yrkeslivserfarenhet.
Magisterstudenterna med minst ett års
erfarenhet hade i genomsnitt 2,1 års yrkeslivserfarenhet.
Metod
Populationen som genomförde enkäten var
Karolinska Institutets magisterstudenter i
klinisk optometri samt studenter som gick
utbildningens sista år. Totalt utfördes enkäten på tio magisterstudenter och tio optikerstudenter från termin 6. Fem av magistergruppens deltagare hade minst ett års
yrkeslivserfarenhet.
Kriterierna för att vara med var att deltagarna var magisterelever eller optikerstudenter från sista terminen. Magis-
terutbildningens studenter valdes av den
anledningen att de alla var färdiga optiker
och att utbildningens syfte är att vidareutveckla deras kunskaper inom diagnostik.
Grundutbildningens studenter valdes som
referens till magistrarna för att kunna jämföra och utvärdera kunskapsnivån på magisterstudenterna. Studien genomfördes på
vårterminen då grundutbildningsstudenter
och magisterstudenter är i slutet av sin utbildning. Detta för att få en så god bild som
möjligt av studenternas förmåga efter genomgången utbildning.
Fotografierna valdes i relation till optikerns vardagssituation, de mest förekommande sjukdomarna valdes och kriterierna var att bilderna skulle ha tillräckligt god
bildkvalitet och att dessa inte skulle vara
alltför tvetydiga (för exempel se Figur 1 och
2). Enstaka bilder på svårare tillstånd togs
med i syfte att undersöka nivån på bedömarna, samt att bredda enkätens kunskapsnivå. Om en bild inte kunde erhållas
med god kvalitet var kravet att fynden som
fanns på bilden skulle vara övertydliga för
att kunna ge en helhetsbild som kunde diagnostiseras.
Varje bild visades i en minut och totalt
tog visningen 10 minuter. Pauser togs mellan varje fundusbild för att försökspersonerna skulle få möjlighet att kunna fylla
i protokollet ordentligt. Bilderna visades
för fem undersökare i taget i samma rum
samtidigt. Detta gjordes för att samtliga försökspersoner skulle sitta precis lika
långt ifrån visningsskärmen. Om en hel
grupp skulle bedöma bilderna vid samma
tillfälle skulle halva gruppen ha suttit vid
ett annat avstånd än de fem som satt på
främre raden.
Fotografierna presenterades på en tvskärm och bilderna förstorades i Microsofts bildvisningsprogram . Eftersom att
försöksgrupper var små var det bäst att ha
försökspersonerna så nära skärmen som
möjligt för att minimera avvikelser som
t.ex. synfel. Därför valdes ett mindre rum
med en tv-skärm. Grupperna fick precis
samma förutsättningar då de fick vara i ,
36
VETENSKAP
Normal/patologisk Fynd
Diagnos
Åtgärd
Bild 1
Normal
Bild 2
Patologisk
Drusen
Drusenpapill
Uppföljning
Bild 3
Patologisk
Drusen
AMDRemiss
Bild 4
Patologisk
Drusen
AMDRemiss
Bild 5
Normal
Bild 6
Normal
Bild 7
Patologisk
Kolobom
Kolobom
Uppföljning
Bild 8
Patologisk
Atrofi
AMD
Uppföljning
Bild 9
Patologisk
Drusen
AMDRemiss
Bild 10
Normal
Naevus
ChoriodaltRemiss
(födelsemärke naevus (Första gången)
Tabell 1. Rättningsmall för enkäten.
Antal rätt Antal fel
Totalt
bedömda bilder bedömda bilder
Magisterutbildningen
8
2
10
Grundutbildningen
7
3
10
Totalt
15
5
20
Tabell 2. Tabellen visar hur data för ett Fishertest kan se ut.
Jämförelse mellan magisterutbildningen och grundutbildningen
Normal/patologisk
Fynd
Diagnos
Bild 1
i.s.
i.s.
i.s. i.s.
Bild 2
i.s.
0,0031 (M)
0,0055 (M)
(M)
Bild 3
i.s.
i.s.
0,0573 (M)
Bild 4
i.s.
0,0867 (M)
i.s. i.s.
Bild 5
i.s.
i.s.
i.s. i.s.
Bild 6
i.s.
i.s.
i.s. i.s.
Bild 7
i.s.
0,0325 (M)
0,0325 (M)
(M)
Bild 8
i.s.
i.s.
i.s. i.s.
Bild 9
i.s.
i.s.
i.s. i.s.
Bild 10
i.s.
0,0108 (M)
i.s. i.s.
Åtgärd
0,0055
i.s.
0,0108
Tabell 3. Tabellen redovisar resultaten från analys av varje bild, datan som presenteras är p-värden
för varje enskild bild vid jämförelse mellan grupperna. De bilder vars resultat har påvisat signifikans
samma rum med samma skärm.
Ögonbottenbilderna följdes med tillhörande frågor, fynd, diagnos och åtgärd (remiss, återbesök etc). Rättningskraven var
att fynden skulle beskrivas med adekvata
termer, korrekt diagnos och rätt vald åtgärd samt om bilden var patologisk eller ej.
Variablerna var antal korrekta rätt per bild
per fråga för att möjliggöra separata jämförelser för varje fråga till varje bild mellan
grupperna.
Statistisk analys
All data jämfördes i analysprogrammet
Graphpad Instat 3 där all data analyserades med Fishers test på varje bild. Testet är
lämpligt för analys av kategoridata vid små
stickprovsstudier och datan presenteras
vanligtvis enligt formen på Tabell 2. Samtliga analyser var tvåsidiga och hade en signifikansnivå på p = 0,05.
Resultat
Ingen signifikans kunde påvisas på första
frågan till alla bilder, men däremot fanns
det en skillnad mellan grupperna på bild 2,
7 och 10 på fynd-delen som tabell 3 visar,
till fördel för magistergruppen. Även på diagnos hade magisterstudenterna fler antal rätt på två av bilderna vilket p-värderna
redovisar ( 0,0055 och 0,0325 ). På åtgärd
hade magisterstudenterna ett signifikant
bättre resultat än grundstudenterna på två
bilder, bild 2 och 7.
Ingen signifikans kunde finnas på samtliga bilder på alla frågor. Det mest nämnvärda resultatet var på bild 4 på diagnosdelen vars signifikansvärde var det enda som
låg under 0,1, de andra värdena låg ovanför
vilket tyder på att det inte finns alltför stor
skillnad mellan grupperna.
Diskussion
Resultaten visar att det finns en del skillnader mellan magisterstudenterna och
grundutbildningens elever i ögonbottendiagnostik, vilket är i enlighet med magisterutbildningens mål (Socialstyrelsen, 2007).
På fyndfrågan har magistergruppen ett
mer utvecklat diagnostiskt vokabulär som
kan beskriva en ögonbottenbild korrekt. På
vissa av de normala fundusbilderna som
presenterades kunde magistergrupperna även ange ett antal allmänna iakttagelser som t.ex. cup/disc-ratio, annorlunda
blodkärlkorsningar och dylika strukturella
variationer. Det tydliggör att magisterstudenterna har erhållit en helt annan inställning till ögonbottenbedömningar, minsta
möjliga fynd, patologiskt eller ej, noterades
i enkäten. De enda bilderna där signifikans
fanns var bild 2 och 7, dessa var på drusenpapill och på kolobom. På åtgärd fanns signifikans på samma bilder samt bild 10 som
visade ett naevus. Optikerstudenterna hade
svårt att bedöma om man remitterar naevus eller inte, då födelsemärket på bilden
(se fig 2) låg väldigt nära makula bör patienten i fråga remitteras. Man remitterar
i regel alla nyupptäckta födelsemärken på
näthinnan för att kunna dokumentera det.
De tydligaste skillnaderna mellan grupperna som enkäten påvisar är att grundutbildningens studenter mer eller mindre
endast har förmågan att kunna avgöra ett
sjukligt öga från ett normalt samt att vidta
korrekta åtgärder. Magisterstudenterna har
i och med utbildningen erhållit mer kunoptik 10-2011
37
Jämförelse mellan magisterutbildningen och grundutbildningen
Normal/patologisk Fynd
Diagnos
Åtgärd
Bild 1
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 2
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 3
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 4
i.s.
i.s.
0,0754 (UE)
Bild 5
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 6
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 7
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 8
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 9
i.s.
i.s.
i.s.
Bild 10
i.s.
i.s.
i.s.
Referenser
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
i.s.
Tabell 4. Tabellen redovisar resultaten från analys av varje bild, datan som presenteras är p-värden
för varje enskild bild vid jämförelse mellan grupperna. i.s. = icke signifikant, UE = utan erfarenhet
hade flest antal rätt.
skaper och kan därför beskriva och diagnostisera ett fundusfotografi mer korrekt.
Resultatet är inte helt entydigt, men det
beror troligen på försöksgruppernas storlek och enkätens kunskapsnivå. Bilderna
som valdes ut var väldigt vanliga och kan
därför ha varit för enkla. För att kunna påvisa skillnad mellan grupperna krävs en
högre svårighetsnivå på bilderna samt ett
större antal bilder i enkäten.
Jämförelsen mellan magisterstudenter som hade minst ett års erfarenhet som
optiker med andra magisterelever som
hade kommit från grundutbildningen direkt visade ingen större skillnad, men då
antalet försökspersoner i varje grupp var
få kan det vara svårt att dra några absoluta slutsatser. De studenterna med arbetslivserfarenhet hade i genomsnitt 2,1 års
erfarenhet och detta är inte alltför mycket
i förhållande till gruppen utan erfarenhet,
en jämförelse med en grupp med över fem
och tio års erfarenhet skulle ha varit önskvärd.
Efter en av gruppernas enkätundersökning följde en diskussion om att deltagarna hade gått olika årgångar av optikerprogrammet, vissa hade haft mer diagnostiska
moment än andra. Då yrket och programmet har börjat få en mer sjukvårdsinriktning på senare år kan kunskapsnivåerna
variera inom en större grupp med varierande yrkeslivserfarenhet.
Det har inte utförts liknande undersökningar just i Sverige, men andra studier
optik 10-2011
som jämför optiker och ögonläkare har
gjorts ( Culham et al 2006). Culhams studie påvisade att det finns en viss samstämmighet inom diagnostiseringen av glaukom då jämförelser av synfältsmätningar
och ögonbottenbedömningar indikerade att
optiker mycket väl skulle kunna delta i ett
närmare samarbete med ögonläkare.
Det är därför väldigt intressant att man i
framtiden utför fler jämförelsestudier mellan optiker och ögonläkare samt magisteroptiker, som med mer avancerade verktyg,
så som diagnostiska droppar, kan bidra till
svensk optometri och ögonsjukvård. Det
skulle kunna finnas möjlighet för att en optiker med magisterutbildning skulle kunna
utföra mer avancerade hälsoundersökningar. Det är givetvis omöjligt att de tar
över någon av ögonläkarnas uppgifter då
de inte har samma kunskapsgrund som en
ögonläkare, det är just i samarbete med
ögonläkare som de kan utvecklas och kan
få möjlighet att ta del i mindre uppgifter så
som diabeteskontroller och förundersökningar.
Studien visade att det fanns en del skillnader mellan magisterstudenter och optikerstudenter, men kunde inte påvisa någon
signifikans mellan magisterstudenter med
minst ett års yrkeslivserfarenhet och magisterstudenter som påbörjat utbildningen
direkt efter grundutbildningen.
Hau, S., Ehrlich, D., Binstead, K., Verma
S. (2006) An evaluation of the optometrists’
ability to correctly identify and manage patients with ocular disease in the accident
and emergency department of an eye hospital. Br. J. Ophtalmol. 91, 437-40.
Banes, M.J., Culham, L.E., Bunce, C.,
Xing, W., Viswanathan, A., Garway-Heath,
D. (2006) Agreement between optometrists
and ophthalmologists on clinical management decisions for patients with glaucoma.
Br. J. Ophtalmol. 90, 579-85.
Pierscionek, T.J., Moore, J.E., Pierscionek, B.K. (2008) Referrals to opthtalmology:
optometric and general practice comparison. Ophthalmic Physiol Opt. 29, 32-40.
Ingram, D.V., Culham, L.E. (2001) Opthtalmologists and optometrists – interesting
times? Br. J. Ophtalmol. 85, 769-70.
Optikerförbundet – Kvalitetsnorm i synvården, 2006
http://web1.japp.nu/projects/optikbranschen/upload/info/files/kvalnorm_Version_12.pdf
Burns-Cox, C.J. (1995) Shared care, past
and future. Br. J. Ophtalmol. 15, 379 -81.
Biedner, B., Sachs, U., David, R. (1983)
Interobserver variations in tonometry and
optic disc assessment. Glaucoma 5: 160-3.
Harper, R., Reeves, B., Smith, G. (2000)
Observer variability in optic disc assessment: implications for galucoma shared
care. Br. J. Ophtalmol. 20, 265 -73.
Leydhecker, W., Krieglstein, G.K., Colloni, E.V. (1979) Observer variation in applanation tonometry and estimation of the
cup:disc ratio. Glaucoma Update, Springer,
Berlin 101-117
Karolinska Institutet, Optikerprogrammet, St: Eriks ögonsjukhus
http://pingpong.ki.se/public/courseId/5850/coursePath/5549/ecp/lang-sv/publicPage.do
Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk optometri , Socialstyrelsen
(2007)
www.ki.se/ua/utbildningsplan/3OP07.pdf
38
VETENSKAP
Av Linn éa Carlsson
Synens betydelse
för balansen
Sammanfattning
Balansen tar hjälp av synen, det vestibulära
organet i örat, ledmuskelsinnet och mekanoreceptorer i huden. Syftet med den här
studien var att ta reda på om balansen blir
påtagligt sämre när inga synintryck finns
och hur beroende vi är av synen när vi subjektivt ska bestämma vad som är vertikalt.
Sambandet mellan bra balans och en bra
rumsuppfattning undersöktes även.
Studien gjordes på 20 friska personer
där balansen mättes med och utan syn stående på ett ben i antal nedtramp under en
minut. Rumsuppfattningen mättes med ett
datortest kallat Rod and Frame där man
åtta gånger i en lutande ram ska sätta ett
streck rakt, i gravitationsriktningen. Resultatet av studien visade på att de flesta får
det svårare att hålla balansen när de inte
får några synintryck och att det blir svårare
att bestämma vad som är gravitationsriktningen när man inte har några synliga referenser att ta hjälp av. Sambandet mellan
ett bra Rod and Frame test och ett bra balanstest visade sig inte ha någon signifikans.
Introduktion
Synen är en viktig del i hur vi upplever saker men spelar också in i våra rörelser och
i vår rumsuppfattning.
Balanssinnet består av fyra olika delar
som samarbetar och ger överlappande information till det centrala nervsystemet. De
vestibulära receptorerna i innerörat, fotoreceptorerna i näthinnan, mekanoreceptorer i fotsulan, och ledmuskelsinnet i ben,
ryggrad och nacke. Hur mycket av varje del
man använder sig av är individuellt. (Hafström, 2007)
Vestibulära organet
De vestibulära receptorerna, innerörats balansorgan, hjälper oss att bli medvetna om
i vilket läge vi befinner oss och hur vi rör
oss, det är en automatisk reflex och inget vi
kontrollerar. (Brodal, 2004)
Det vestibulära organet består av två
hinnsäckar, Utriculus och Sacculus. Utriceln har tre båggångar kopplade till sig.
Den laterala båggången befinner sig i det
horisontella planet medan bakre och främre befinner sig i det vertikala planet, i det
fall att huvudet har en rak och neutral position. Båggångarna reagerar när rörelse sker i eller runt deras egna plan. Både
båggångarna, Utriculus och Sacculus har
hårceller som ligger inbäddade i en geléliknande massa. (Kandel et al., 2000) I Sacculus och Utriculus innehåller massan så
kallade Otholither, kristaller av kalciumkarbonat. Otholiterna fungerar som lod och
hjälper till att uppfatta linjära rörelser, exempelvis linjär acceleration som då man
åker hiss. De är tyngre än sin omgivning
och reagerar därför mer på gravitationen.
(Brodal,2004)
Rotation av huvudet får den geléliknande
massan i båggångarna att röra på sig, vilket i sin tur gör så att hårcellerna böjs. Det
leder, beroende på vilken riktning rörelsen
har, till aktivering eller inhibering av receptorcellerna så att dessa vet vilket håll rörelsen går. (Brodal, 2004)
Båggångarna arbetar i par, exempelvis
laterala båggången på höger sida arbetar
tillsammans med den laterala båggången på vänster sida av huvudet. (Hafström,
2007) Det vestibulära organet har en så
kallad statisk känslighet och ger konstant
samma signal om en position kvarhålles
utan rörelser, vi kan då hela tiden ha en
uppfattning om hur vi befinner oss. Det har
även en dynamisk känslighet som ger ökade signaler med en ökad linjär acceleration. (Brodal 2004) (Kandel et al., 2000)
Synen och balansen
Med hjälp av synen kan vi uppskatta avstånd, veta var vi är och finjustera rörelser.
(Hafström, 2007) Studier har visat att vissa
personer förlitar sig mer på sin syn än på
sina övriga informationskällor till balansen
när det gäller att veta vad som är gravitationsriktningen. (Asch et al., 1948);( Rock,
1992)
I en studie av Asch och Witkin visades ett
lutande rum för var och en av de 76 testpersonerna som deltog i studien. De skulle
då uppskatta var den sanna vertikala och
horisontella riktningen låg med hjälp av ett
streck som flyttades tills det att strecket
optik 10-2011
,
Bättre seende
dag som natt.
ZEISS glas med i.Scription-teknologi.
See more. Live more.
ZEISS precision lenses.
40
VETENSKAP
befann sig i rätt rikting enligt testpersonen. I de fall där de endast såg det lutade
rummet hade de flesta placerat strecket
lutandes mer åt rummets riktning än åt
den sanna riktingen. Även då medelvärdet
visade på att de flesta följde med rummets
riktning såg de en stor spridning av resultaten. Rummet lutade i 22° och testpersonerna hade satt strecket i allt från 2° till
22°. De flesta hade blivit lurade av synen
då de skulle uppskatta var de verkliga horisontella och vertikala planen låg. Witkin
och Asch kom fram till att den kännande
informationen kommer i andra hand efter
synen för de flesta när de bedömer var de
befinner sig i förhållande till sin omgivning. Om det uppstår en konflikt mellan var
kroppen känner var den är och var synen
ser att man befinner sig är det för de flesta
synen som får bestämma. Resultaten visade att vissa personer tar hjälp av sin syn
mer än andra när de bedömer hur de förhåller sig till sin omgivning och räknas då
vara mer visuellt fältberoende. (Asch et al.,
1948)
Tester har även utförts där personer
har fåtts att tappa balansen för att sedan
snabbt justera den. Det visade sig att om
personen såg att kroppen flyttades i förhållande till sin omgivning blev justeringsreflexen mycket starkare än om personen
inte såg det. (Brodal, 2004)
Mekanoreceptorer
Receptorerna finns i fotsulan och sänder
information så att benmusklerna reflexmässigt kontraherar för att kompensera för
en rörelse. Hjärnan känner av skillnaden
i tryck på hälen i förhållande till tårna och
får en uppfattning om hur kroppens massa
är lutad. (Brodal, 2004)
Ledmuskelsinnet
Ledmuskelsinnet (även kallat Proprioceptorerna) finns i ben, ryggrad och nacke där
de håller reda på huvudets förhållande till
kroppen. De hjälper hjärnan att tillsammans med vestibulära organet veta om endast huvudet rör sig eller om kroppen rör
sig tillsammans med huvudet. (Hafström,
2007)
När vi känner att vi håller på att falla,
så som att halka, sker det en reflex som
spänner musklerna, på motsatt sida som
underlaget är lutat för att kompensera för
fallet. Sedan sker en viljestyrd justering för
att återfå sin balans och hållning. (Brodal,
2004)
Om någon av de fyra informationskällorna blir skadad måste balansen förlita sig
mer på dem som finns intakta. (Hafström,
2007)
Rod and Frame
Rod and Frame är ett datortest som mäter
om man är visuellt fältberoende eller ej.
Testet går ut på att i ett mörkt rum orientera ett streck i vad man tror är gravitationsriktningen. Strecket befinner sig i en
lutande ram som lutar antingen åt höger
eller åt vänster. De som sätter strecket i
ramens riktning mer än andra anses vara
visuellt fältberoende och de som inte gör
det anses vara visuellt fältoberoende. (Hafström, 2007)
S. E. Asch och H. A. Witkin uppfann testet
och det beskrivs för första gången i en artikel från 1948. (Rock, 1992)
Syftet med denna studie var att ta reda på
om balansen blir påtagligt sämre när man
inte får några synintryck och att se om de
som gjorde ett bra balanstest även fick ett
bra resultat på Rod and Frame testet. Det
kunde då eventuellt visa på att just de personerna förlitar sig mer på sina andra balanssinnen än synen, att de personerna
skulle vara visuellt fältoberoende.
Material och Metod
I studien deltog 20 friska försökspersoner i
åldrarna 20-29, 5 män och 15 kvinnor som
inte hade några balansproblem och ej heller åt mediciner som kunde störa balansen.
Åldersgränsen var satt att vara från 18 år
till och med 45 år för att utesluta presbyopi.
Försöken genomfördes i ett av undersökningsrummen, och alltid i samma rum
med samma utrustning, på St. Eriks ögonsjukhus. Testtillfällena var utspridda under några dagar under tre veckor och varje
testperson utförde testet separat.
Försöket började med balanstestet där
de fick välja vilket ben de ville balansera på
med instruktionerna att de skulle ha händerna utefter sidorna, inte stödja benen
mot varandra och sätta ner det andra be-
Exempel på testbild, Rod and Frame.
net om de kände att de tappade balansen.
Detta gjordes först i en minut med hälften
av personerna blundandes och andra hälften seende. Sedan fick de chans att vila en
stund för att sedan stå på samma ben i ytterligare en minut och göra samma sak
fast då ha ögonen öppna om man första
minuten blundat och vice versa. Hela balanstestet gjordes utan skor och tiden togs
till första nedtrampet. Antalet nertramp
räknades under första och andra minuten.
Efter balanstestet fick deltagarna fylla i ett frågeformulär (se bilaga 1) där de
fick uppge ålder, kön, eventuella mediciner som kunde störa balansen, om de hade
balansproblem och deras allmäntillstånd.
Därefter fick de fylla i hur svårt de tyckte det var att hålla balansen med och utan
syn. Skalan var 1 till 5 där 1 var lätt och 5
svårt.
Nästa steg i testet var Rod and Frame
testet där testpersonen fick sitta och luta
hakan i ett hakstöd och se på en skärm 33
cm bort. Personer som behövde korrektion
använde kontaktlinser i stället för glasögon
för att undvika att bågarna gav någon information om vad som var rakt. För att göra
det extra mörkt stod allt på en svart filt
som även användes till att avskärma personen från omgivningen. Hela rummet släcktes ner för att det skulle bli så mörkt som
möjligt och eltejp sattes på det som lyste, t
ex knappar på skärmen.
På skärmen satt ett svart papper med
ett hål som bilden visades i för att inte ge
några ledtrådar av vad som var rakt från
kanterna på skärmen. Ett måttband använoptik 10-2011
41
des för att se till att alla satt lika långt från
skärmen.
Rod and Frame testet var inställt att visa
8 olika bilder med ramen (frame)lutandes
i 18° i ordningen VVHHVVHH och strecket
(rod) lutades i ordningen VHHVVHHV. (höger H och vänster V). Ramen var 23 grader
hög och 23 grader bred med tjockleken 0,2
grader. Strecket var 21 grader långt och
0,2 grader tjockt. Både ramen och strecket hade en färg som innehöll lika mycket
grönt, rött och blått. Alla färger med värdet
20, ljusstyrka 19 och nyans 160. De visades
på en bakgrund som var svart med ljusstyrka 0 för att inte ge ifrån sig någon större
mängd ljus. Bilden hade ett mått på 700
mm horisontalt och 377 mm vertikalt med
en upplösning på 1920 horisontellt och
1200 vertikalt.
Testpersonerna fick instruktionen att de
skulle få se en lutande ram och i den ett
streck som de skulle placera rakt, i vad de
trodde var gravitationsriktningen eller rakt
som en flaggstång. Till hjälp hade de en
mus försedd med en kula som de kunde
rotera tills det att strecket tycktes bli rakt
och då klicka på sidan av musen för att få
fram nästa bild. De hade ingen tidspress
för att se hur lång tid de tog på sig och fick
i början veta att de skulle få se åtta bilder
totalt för att hjälpa dem att inte tappa intresset efter en kortare stund.
Rod and Frame testets resultat räknades
om utifrån hur strecket hade satts i förhållande till ramen. När strecket sattes i samma riktning som ramen räknades resultatet som positivt, och när strecket sattes
i motsatt riktning i förhållande till ramen
blev resultatet negativt.
Resultaten analyserades både i Instat
och i Excel.
Resultat
Det var ingen av testpersonerna som uppgav att de hade problem med balansen i
vardagen.
Resultatet av testpersonernas egna bedömningar av svårigheten i balanstestet
visade på att alla tyckte det var svårare att
hålla balansen när de blundade jämfört
med när de såg. Vissa tyckte det bara var
lite svårare medan andra bedömde det som
väldigt svårt.
optik 10-2011
Undersökning
Balans med syn
Balans utan syn 1=lätt och 5 =svårt
Testpersonernas
svårighetsgradering
Medelvärde
1,3
3,65
Det märktes även på de flesta att de började vingla betydligt mer och göra fler finjusteringar när de balanserade utan syn.
Större delen av personerna gjorde fler nedtramp balanserandes utan syn i jämförelse
med när de tittade och balanserade. Endast 2 personer fick samma resultat i båda
balanstesterna då de inte trampade ner någon gång i de båda balanstesterna.
Nedtramp med syn
Nedtramp utan syn
Medelvärde
0,15
4,1
De flesta behövde anstränga sig mer för
att inte tappa balansen när de blundade, de
såg mer spända ut. Eftersom de inte hade
några skor på sig under balanstestet kunde man även se att fötterna fick jobba mer
med att justera små rörelser. Ett fåtal kommenterade att det kändes jobbigt i fötterna.
Medeltid på Rod and Frame-testen
Medelvärde på Rod and Frame-resultaten
För att undersöka om det fanns ett samband mellan resultatet i balanstestet och
det i Rod and Frame testet sorterades testdeltagarna in i två grupper. De som haft få
nedtramp (0-4 st) i grupp 1 och de som haft
många nedtramp (5-9 st) i grupp 2. Medelvärdet av Rod and Frame testen i grupp 1
visade sig då vara lägre än i grupp 2. Skillnaden var dock relativt liten, gruppen med
få nedtramp hade medelvärdet 0,40° och
gruppen med fler nedtramp medelvärdet
0,59°.
En jämförelse i Instat mellan antalet
nedtramp och resultatet i Rod and Frame
testet fick ett p-värde på 0,2470 och var inte
signifikant.
Serie 1=nedtramp med syn. Serie 2 =nedtramp
utan syn
Jämförelsen mellan balanstestet med
och utan syn blev extremt signifikant med
ett p-värde på <0,0001.
Medelvärdet av samtligas sammanlagda
värden på Rod and Frame testet blev 0,48°.
Testet gav dock en stor spridning, då en
testperson hade 3,8° som mest och en annan testperson hade -0,8° som mest.
Serie 1=nedtramp utan syn. Serie 2=medelvärde
Rod and Frame test
,
42
VETENSKAP
Diskussion
Resultatet av studien visade att det inte
fanns någon signifikans mellan ett bra Rod
and Frame värde och ett bra resultat på
balanstestet. Subjektivt tyckte de flesta att
det var svårare att hålla balansen när de
blundade stående på ett ben jämfört med
när de balanserade på ett ben seende. Objektivt gjorde de flesta fler nedtramp och
finjusteringarna ökade när de blundade.
Det fanns ett fåtal som inte tyckte det var
svårt att balansera med ögonen stängda
jämfört med ögonen öppna men alla uppgav att det var svårare, ingen graderade
svårigheten samma i båda balansförsöken.
Det märktes tydligt att synen var en viktig
källa till en stadig balans.
Att det skilde sig i antal nedtramp mellan testpersonerna kan ha berott på olika
saker, exempelvis om testpersonen var ärlig eller ej och satte ner foten när han eller hon kände att det började svaja. Många
såg testet som en tävling och undvek in i
det längsta att sätta ner foten även om de
började svaja betydligt mer. Jag kunde ha
varit lite tydligare i instruktionerna då det
troligen skulle ha blivit några fler nedtramp. Personerna kan ha tolkat instruktionerna olika och muskelstyrkan i benet
kan ha spelat in. Även om man emellan
balanstesterna fick chans att vila så kan
det vara ansträngande att stå på ett ben
om testpersonen annars inte gör det. Det
kan leda till fler nertramp och har då inget
med balansen att göra utan mer med styrkan. För att förhindra det skulle jag kunnat
ha valt ett annat balanstest där man exempelvis står med båda fötterna på golvet,
en fot framför den andra. Men det skulle
istället varit svårare att räkna nedtramp.
Det bästa skulle ha varit att ha en elektroniskt balansplatta som detekterar minsta
lilla rörelse.
En av tankarna med den här studien
var att kunna se om de personer som inte
hade så många nedtramp i balanstestet
med stängda ögon även skulle få ett bra
Rod and Frame-resultat. Skillnaderna i
testresultaten var väldigt små jämfört med
dem som hade det svårt att hålla balansen när de blundade. Det visade sig även
att vissa som haft problem med balanstestet utan syn gjort lika bra ifrån sig på testet
som de som tyckte det var lätt att balansera utan syn. Det var några som utmärkte
sig i testet, till exempel testperson 18 som
både gjorde ett bra Rod and Frame resultat och ett bra balanstest och stod stadigt
under nästan hela testet. Personen var ett
väldigt bra exempel på en person som enligt studien skulle ha varit visuellt fältoberoende. En annan person som stack ut
var testperson 16 som hade ett relativt bra
värde på Rod and Frame men som var den
som hade flest nertramp av alla testpersoner. Det var en av testpersonerna som inte
stämde överens med det förväntade.
Tiden togs till det första nedtrampet för
att se hur tidigt testpersonen tappade balansen. Tanken var att tiden skulle kunna
visa hur stadig personen var men efter att
alla tester hade gjorts tycktes inte tiden
vara till någon hjälp, det var mest ett värde
som var bra att ta i fall att det skulle kunna
vara till hjälp senare, därför valdes värdena
bort från resultatet.
Balanssinnet tar inte enbart hjälp av det
vestibulära organet och synen, utan även
av ledmuskelsinnet och receptorerna i fotsulan och alla informationskällor spelar in
i tolkningen av var man befinner sig. Det
finns en möjlighet att proprioceptorerna
och receptorerna i fotsulan kan ha gett information till vissa i Rod and Frame testet,
då testpersonerna satt ned med fötterna i
golvet. Det är detta tillsammans med det
vestibulära organet som en del av studiens
hypotes utgått ifrån, nämligen att de skulle ha varit mer visuellt fältoberoende och
känt var de befunnit sig. Och därmed gjort
bättre ifrån sig i alla tester. Men det var
inget som den här studien kunde bevisa.
Det var i början inte helt självklart hur
testresultaten från Rod and Frame testet
skulle sammanställas och räknas på. Det
naturliga var i början att inte räkna med
negativa eller positiva värden och sammanställa medelvärdet utifrån avvikelsen från 0. Men det har gjorts studier på
hur man bäst analyserar resultaten från
ett Rod and Frame test. Det bästa är att ta
hänsyn till om testpersonen följt med ramen eller ej och sätta ett positivt värde om
strecket satts lutandes med ramen och ett
negativt värde för om strecket placerats åt
andra hållet. Visserligen kan det bli så att
testresultaten nästan tar ut varandra men
vad jag förstod det så syns det tydligare om
personen blivit lurad av ramen och då fått
många positiva värden som tillsammans
ger ett högt medelvärde.
Att analysen i Instat av personens Rod
and Frame värde mot personens nedtramp
inte visat sig vara signifikant kan dels ha
berott på balanstestet, men även på att
Rod and Frame testet inte gjorts på rätt
sätt. Testpersonerna kan ha fått någon ledtråd som jag inte hittat. I det tidigare testet som Asch och Witkin gjorde var det ett
helt rum som lutades så det kanske inte
går att jämföra Rod and Frame testet på
datorn helt med det. Det enda som man
kunde hitta som bekräftade hypotesen var
att gruppen som haft fler nedtramp även
hade ett högre Rod and Frame-medelvärde
än den grupp som trampat ner minst. Det
visar på att det finns en liten skillnad men
den är så pass liten att det inte riktigt går
att räkna med den.
Tanken bakom att testpersonerna inte
haft någon tidspress var att de skulle få ta
den tid de själva tyckte behövdes. Stress
blev inte något man behövde räkna med
och tidresultaten blev lite mer individuella,
det går att se om de tvekat lite längre eller
vetat direkt vad som var vertikalt. Visst var
det så att vissa kanske inte tog sig tid att
tänka efter och gjorde så snabbt de kunde,
men de allra flesta gav intrycket av att de
tänkte efter lite före de bestämde sig.
Det är troligt att problemet med resultatet beror på brister i balanstestet då
detta test inte helt blev som jag hade tänkt
mig. Ett annat resultat i balanstestet kan
ha gjort att resultatet mer skulle ha stämt
överens med studiens förväntade resultat.
Därför skulle det vara intressant att göra
om testet för att se om resultaten upprepar sig eller blir annorlunda. Det skulle även vara intressant att testa en större
spridning på åldrarna då det i denna studie
endast deltog vuxna i åldrarna 20-29 år. En
större spridning av åldrarna skulle göra
resultatet mer allmängiltigt.
De flesta var väldigt positiva till testet
och tyckte det var roligt vilket var bra då
de behöll koncentrationen på vad de skulle
göra och det var en glad stämning.
optik 10-2011
43
Slutsatsen av studien blev att synen har
en stor betydelse för de flesta när det gäller
att hålla en stadig balans och att det med
den här studien inte gick att bevisa om det
föreligger ett samband mellan visuellt fältoberoende och en god balans.
University Press, New York, sid 221-232,
2004, ISBN:0-19-516560-8
Människan en fantastisk skapelse, 1986,
National Geographic Society
Dietz V., Duysens J., Significance of load
receptor input during locomotion: a review.
Gait Posture 2000;11
http://www.ne.se.proxy.kib.ki.se/lang/
balanssinne?i_h_word=inner%C3%B6rat
Referenser:
Asch, S. E. och Witkin, H. A., 1948, Studies In Space Orientation. 2. Perception of
the Upright With Displaced Visual Fields
and With Body Tilted
Hafström, A., Visual influences on vestibuler compensation and postural Control, 2007, Lund University, sid. 9-35, 53-67,
ISBN:978-91-85559-48-0
Bra Böckers Stora Läkarlexikon A-BARI,
1992, ISBN: 91-7133-143-3
Brodal, P., The Central Nervous System
Strukture and Function, 2004, 3rd edition,
Chapter 9 The Sense of Equilibrium, Oxford
optik 10-2011
http://www.biomedcentral.com/17560500/3/9/figure/F1?highres=y
Kandel, E. R., Schwartz, J. H., Jessell T.
M., Principles of Neural Science, 2000, kap
40-41, sid 801-831, ISBN: 0-07-112000-
Rock, I., University of California, Comment on Asch and Witkins “Studies in Space Orientation 2” Journal of Experimental
Psychology: General. 1992. Vol 121. Nr 4,
sid 404-406
Tortora och Grabowski, Principles of
Anatomy and Physiology, 9th edition, ISBN:
0-471-36692-7
44
EFTER TEXT
SÖKES, SÄLJES
Vi söker säljare,
Norra Sverige
för Glas och Instrument
Säljare
Komunikativ – Aktiv
Kompetent – Engagerad
Beskriver ledorden dig, fångar de
ditt intresse, skicka då din ansökan till
eva.e@essilor.se snarast.
För mer information se
www.essilor.se
Optikbutik
till
Salu
Stockholms
pärla
till salu!
I Stockholm,
innanför tullarna,
bra läge.
Säljs p.g.a.
förändrade
familjeförhållanden.
Brevsvar
”Stockholm”
Optikerbutik med god
lönsamhet, ensam
på orten och goda
utvecklingsmöjligheter.
Nordvästra Stockholm.
Optiker sökes
Göteborg
Leg Optiker
med
kontaktlinsbehörighet
Enbart synundersökningar
/kontroller.
Du får gärna arbeta deltid.
Kontakt:
erik.edman@favoptic.com
08 -753 09 99
Optikmagasinet söker optiker
och erbjuder goda villkor för rätt
person. Butikerna är belägna i
större köpcentrum i Skåne och
Halland och ingår i ett familjeföretag med lång erfarehet av
branschen.
Läs er på vår hemsida
www.optikmagasinet.se
Optikmagasinet Sydväst AB
Ringblommevägen 15
268 74 Billeberga
Tfn 0430-497 00
För mer information:
optikaffar@spray.se
Funduskamera
till salu
Essilor funduskamera
Kowa nonmyd 7
med Nikon 10meg
Förutom bildprogram finns
eye diagnostik installerat så
du kan skicka bilderna till
en ögonläkaren för
bedömning.
Höj / sänkbart bord ingår
Pris 50000:- ex moms
Finns i Göteborg
0703-685853 Michael
Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom
optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling!
Hör av dig till Renée Lindén på renee.linden@conmedia.se eller 08-601 25 20
optik 10-2011
45
SATSA PÅ DIN FRAMTID SATSA PÅ A-OPTIK
Optiker och optikerassistent/säljare sökes till butikerna
i Ljungby, Alvesta, Växjö, Hässleholm och Höganäs.
Vi söker sociala, kunniga och ansvarsfulla personer som kan jobba självständigt och under
eget ansvar. Kunden måste alltid sättas i fokus och du behöver kunna fokusera på uppgiften till 100 % för att bli en av oss. Till Dig som uppfyller dessa krav och har rätt motivation
erbjuder vi mycket attraktiva lönevillkor kompletterad med en rörlig prestationsbaserad
gruppbonus varje månad
Målsättningen är att bli ett glatt gäng som gör roliga saker tillsammans och framgångsrikt jobbar i en positiv atmosfär mot våra gemensamt uppsatta mål. En av de viktigaste tillgångarna för oss på A-optik är därför att vi har en öppen och kontinuerlig dialog mellan
butikerna för att hjälpa och stötta varandra på bästa möjliga sätt.
Vi arbetar med väl beprövade och mycket framgångsrika leverantörer av kvalitetsglas och
bågar. Toppmodern optisk utrustning är en självklarhet för alla A-optik butiker.
Att ha roligt på jobbet är jätteviktigt och att Du som anställd hos oss ska få chansen att
utvecklas i Ditt yrkesval, vi uppmuntrar alltid vår personal till mer kunskap och utbildning.
Hör av er direkt så pratar vi om lösningar och möjligheter!
Med vänlig hälsning
Johan Olofsson, vd, teknologie doktor
E-mail: per.johan.olofsson@telia.com
Sms: 070-777 53 55
För dej som vill
ha ett omväxlande arbete som
kontaktlinsbehörig optiker i
Västerbottens inland.
Vi servar människor i tre kommuner och vår rörelse är väl inarbetad sedan 30 år.
Möjligheter till ett rikt friluftsliv ex.vis jakt, fiske,skidor i en
vacker fjällnära miljö.
Övertagande kan diskuteras.
Ring Jan-Erik Lönnback
070-6584334
DAGS ATT
BÖRJA PLANERA
FÖR ANNONSERINGEN
2012!
Visste du att annons-överskottet i
OPTIK finansierar svensk forskning
inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling!
Hör av dig till
Renée Lindén på
renee.linden@conmedia.se eller
08-601 25 20
optik 10-2011
46
EFTER TEXT
CIBA VISION med huvudkontor i Atlanta, USA är världsledande inom kontaktlinser. Vi marknadsför produkter såsom DAILIES®, AIR OPTIX™, NIGHT&DAY™
och FreshLook®. CIBA VISION ingår i Novartis-koncernen, som är ett av världens ledande företag inom läkemedel och hälsoprodukter. CIBA VISION har nordiskt huvudkontor i Göteborg och omsätter drygt 700 miljoner kronor. För ytterligare information om CIBA VISION, se vår hemsida: www.cibavision.com.
Distriktsansvarig säljare
Vi kan erbjuda dig en spännande och stimulerande befattning i ett internationellt företag. Tjänsten innebär ett självständigt och utåtriktat arbete
som säljare inom vårt sortiment av kontaktlinser och linsskötselprodukter.
Du får ansvar för ett distrikt som omfattar södra Sverige. I dina arbetsuppgifter ingår att, genom kontakt med optiker och butikskedjor, sälja
in våra produkter och kampanjer samt upprätthålla och förbättra kundrelationerna. Du kommer också att vara involverad i mässor och andra
kundaktiviteter.
Som medlem i vårt nordiska försäljningsteam är vår förhoppning att du
kommer att bidra med idéer och analyser som främjar företagets och våra
kunders försäljning av CIBA VISIONs produkter.
Vi ser gärna att du har erfarenhet från optikbranschen med ett redan etablerat kontaktnät, men det viktiga är att du tycker om att sälja och att skapa kontakt med andra människor.
Du bör ha goda kunskaper i engelska som är vårt koncernspråk och vana
att arbeta i Windowsmiljö.
Lämplig bostadsort tror vi är någonstans i Skåne-regionen.
Personliga egenskaper som vi värdesätter är initiativkraft, entusiasm, affärsmässighet samt förmåga att arbeta målinriktat. Du sporras av att målen är högt satta och har en förmåga att arbeta välstrukturerat under eget
ansvar.
Har du några frågor när det gäller tjänsten är du välkommen att ringa
Juha Lange på telefon 070-522 66 72.
Välkommen med din ansökan senast 25/11 till
lisbeth.wallgren@cibavision.com eller till
CIBA VISION Nordic AB, Att: Lisbeth Wållgren, St. Åvägen 25,
436 34 Askim.
Vi söker en bågkonsult
Som, med känsla för historien bakom och den exklusiva kvaliteten hos våra varumärken; Rodenstock, Baldessarini, Porsche
Design och Mercedes Benz, kan bära dessa kollektioner
till än större framgångar.
Bågar och glasögonkoncept
Rodenstock säljer bågar, och
glas, av mycket god kvalitet. De
varumärken vi säljer på licens
har samma fokus på kvalitet
och exklusivitet. Våra varumärken och deras produkter bygger alla på en lång historia av
teknisk expertis, framstående
forskning och god formgivning.
Det vi nu söker
Vi har för avsikt att investera
långsiktigt i en driven och målinriktad bågkonsult. Vi vill att
du själv är med och påverkar
hur tjänsten utformas. Vi kan
tänka oss att tillsammans med
dig skapa en tjänst som bygger
på konsultativt driven glaskonceptförsäljning.
Personen vi söker
Du är en god försäljare/utbildare och du är duktig på kundvård. Kanske har du optikerutbildning eller annan kunskap
från optikbranschen. Du kan
bära och representera kvalitetsvarumärken och har känsla
för trender och stilar.
Placeringen är Stockholm och
norra Sverige. Tjänsten är en
tillsvidareanställning på 100%.
För mer information ring marknadschef Mats Solman på tel.
0761-17 17 18.
Skicka in din ansökan senast den
18 november till: Rodenstock, Box
6519, 751 38 Uppsala.
optik 10-2011
Vi expanderar och söker:
Optiker
Borås
Göteborg
Karlskrona
Norrköping
Optikerassistent
Karlskrona
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste
system och miljö
• Meriterande med linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker.
Butikschef
Karlskrona
Vi söker dig som:
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har förmågan att motivera och
• Är kommunikativ
entusiasmera andra
• Gillar att arbeta med människor
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har ambition att vidareutveckla dig
• Har dokumenterad ledarerfarenhet
• Är serviceminded, positiv och har
• Vill vara med att utveckla och driva
social kompetens
ett vinnande team
Vi söker heltids- och deltidsassistenter. Tjänsten är heltid och tillsvidare.
Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar
optik 10-2011
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
SÖKES:
Du som är egen företagare med
optikerbutik, eller som vill starta eget,
och som sätter ett stort värde på
frihet och självbestämmande.
FINNES:
Sveriges största sammanslutning
av privatägda optikerbutiker
med stor gemenskap och
en stor mix av centralt stöd.
Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som
du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör.
Vi erbjuder:
Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv
hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill
erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder
kompetens, valfrihet och omtanke.
Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland
flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar
i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events.
Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät.
Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra
tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med
relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal
från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial,
aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala
och LinsBoxen samt mycket, mycket mera.
Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning
för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat
genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt
ekonomiskt stöd vid externa utbildningar.
IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut
bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT.
Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi
med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark
och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling.
Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens,
valfrihet och omtanke så kontakta oss
så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig.
Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, inger@klarsynt.se
Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, anna@klarsynt.se
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se
Toppunktsavstånd, ekonomiska nyckeltal, modefaktorer …
Våra optiker kan räkna med mycket!
Se alla lediga tjänster inom Synsam på www.synsam.se.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Persol, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
VÄLKOMMEN TILL
SPECSAVERS!
Karriärmöjligheter inom Sveriges största och gladaste optikerfamilj!
Som en del av vår fortsatta tillväxt år 2011/2012 har vi ett antal platser i Sverige där vi vill etablera oss.
Så om du drömmer om att bli franchisetagare och ha din egen butik så finns möjligheten här.
Vi söker både optiker och retailers.
Om du vill veta mer, tveka inte utan ring Karin Wikström på
031-771 98 44 eller maila på karinw@specsaversnordic.com
VI SÖKER ÄVEN:
Borås
Leg. Optiker
Kontakta Sulejman eller Merima Hadzic, 033-418 118
eller 0707-145 760, boras.bc@st.se.specsavers.com
Strängnäs
Leg. Optiker med kontaktlinsbehörighet
Kontakta Mikael Milestrand, 0152-222 90
eller strangnas.bc@st.se.specsavers.com
optik 10-2011
Specsavers introducerar Tiger Of Sweden under oktober 2011
optik 10-2011
VI SÖKER DIG!
Vi växer och söker butikschefer,
kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.
Är du vår nya medarbetare?
Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se
Kontakt:
HR@synoptik.se
08-626 19
Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V.,
världens ledande operatör av optisk detaljhandel
med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de
ledande kedjorna på den svenska marknaden,
med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har
bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och
byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de
senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen
är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept.
Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com.
schen
optikbran
Ett magasin från
Ett magasin från
53
optikbranschen
Ett magasin från
optikbranschen
Silmo de!
– à la mo
MIDO – vi var där
Vasuma ti amo!
Optileks
i Rättvik gillar
utmaningar
Utbildningsvägarna
till behörighet
Ökat intresse
n
för sportglasögo
:
TEMA
ÖR
INTERI
1
NRyle3.1
vill
Alivest
revolutionera
optikbutikerna
t
Inredning ett viktig
konkurrensverktyg
Framtidens
butik – så ser
den ut
Accretio låter hela
butiken bli en del
av skyltfönstret
Paris
heta
trender
NR 8.11
Nydisputerad:
Anna senaste
doktorn på KI
Flygande start
för InnZSight
på Arlanda
ete
Kalmar i samarb
med Kongsberg
i masterutbildning
NR 10.11
Vi når en hel bransch
GRUNDPRISER
VANLIGA ANNONSER
Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om,
194x258 mm, satsytan): 19 600 kr
Uppslag (440x285 mm,
utfallande +3 mm runt om): 39 200 kr
Halvsida, liggande (220x142 mm,
utfallande +3 mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr
Halvsida, stående (95x258): 10 800kr
Kvartssida (95x128 mm): 5 400 kr
Kvartssida, liggande “streamer” (194x60): 6 000 kr
Kvartssida, stående “streamer” (62x258): 6 000 kr
Omslag 2 och 3: 24 600 kr
Omslag 4 (OBS lämna 30 mm i överkant för returadress): 29 600 kr
EFTERTEXTANNONSER
Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm.
1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm
Tillägg för layout 750 kr per timme. Viss plats garanteras inte.
Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring Curt Lundberg på
08-22 70 23
ANNONSFÖRSÄLJNING
ConMedia Konsult AB
Renée Lindén
08-601 25 20
info@conmedia.se
ANNONSMATERIAL
Optikbranschen
Gunilla Dagerman, 08-612 89 60
kansli@optikbranschen.se
FAKTURERING
Fakturering från Optikbranschen i samband med materialdagen.
Betalning 10 dagar netto.
FAKTA OPTIK
Sidantal: 60+4.
Tryck: Genomgående fyrfärg. Tryck
och papperskvalitet är satt efter internationell varumärkesstandard.
Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år.
Upplaga: 3 000 exemplar.
Uppskattad räckvidd: 9 000 läsare.
Spridningsområde: rikstäckande.
WEBBANNONSER
Alla annonser publiceras utan extra
kostnad i webbversionen av Optik:
www.optikbranschen.se
optik 10-2011
Utgivningsplan 2011–2012
Nr Utgivningsdag Materialdag Bokning I blickfånget
11 24 nov 8 nov 4 nov Mode
12 28 dec
8 dec
5 dec Solglasögon
Under 2012 har OPTIK följande utgivning:
1
27 jan
5
25 maj
10
26 okt
2
24 febr
6
21 juni
11
23 nov
3
30 mars
8
24 aug
12
12 dec
4
27 april
9
28 sept
Foto: Wilhelm Jaresand
BESTÄLL VFA-KALENDERN, NU!
 Enstaka ex. 75 Kr.
 Vid köp av 5 eller fler 60 kr/st.
 Om du beställer minst 100 så får du med
ditt företags logotyp eller text.
 En perfekt Present, Julklapp eller Nyårsgåva
till släkt, vänner och arbetskamrater.
Ring eller mejla din beställning snarast till:
Thomas Persson persson.th@telia.com
tel: 0706-63 25 00
OBS! Fraktkostnad tillkommer.
Årets skarpaste familj
iD-familjen glädjer fler och fler.
De bygger alla på FreeFrom Design Technology™ med den
avancerade vertikala/horisontella uppdelningen.
HoyaluxiDMyStyle, vårt bästa progressiva glas med
nästan obegränsade möjligheter till personlig anpassning.
HoyaluxiDInStyle med en avancerad design för maximal
stabilitet och synkomfort.
HoyaluxiDLifeStyle är dubbelsidigt med en standardiserad
framsida. Ger rätt känsla oavsett riktning och avstånd.
HoyaluxiDWorkStyle, vårt bästa arbetsprogressiva
glas som ger en optimal syn på djupet och bredden med
bibehållen skärpa på långt håll.
Börja med att välja rätt familjemedlem. Och se fram
mot fler nöjda kunder.
www.hoyanet.se
Posttidning B
CV/DD/DTO1/PA/110919/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Föreläsning med
den världsberömde
Professor
Lyndon Jones
Waterloo University School of Optometry
JUST NU SER DU VÅR
STÖRSTA HEMLIGHET.
Men du vet inte vad den heter.
Du vet vet inte vad den består av.
Du vet inte vad den kan.
Ännu.
Missa inte den stora nordenlanseringen
den 3 november.
Anmäl dig på
www.thetotaltour.com