Bild 1 - Svenska Demensdagarna

2012-05-01
Tre Stiftelser Göteborg
Att främja ett gott åldrande –
Salutogen personcentrerad vård och omsorg av
äldre personer med demenssjukdom
Hanna Falk Fil Dr, Leg Ssk
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Tre Stiftelser Göteborg
 Tre Stiftelser står för verksamheten i tre olika stiftelser som sedan
1988 administreras gemensamt.
 360 äldre personer med biståndsbeslut.
 25 yngre personer (under 65 år) med neurologiska sjukdomar eller
skador.
 Verksamheten har 360 anställda.
 Vegahusen, Änggårdsbacken och Otium.
 Göteborgs fattigvård har anor från 1619.
 1896 ändrades namnet till Stiftelsen Ålderdomshemmet Göteborg
(Vegagatan 55).
 Idag har Vegahusen verksamhet för totalt 138 boenden i tre hus.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 Även Änggårdsbacken vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset har
traditioner från stadens gamla fattigvård.
 Stiftelsen Göteborgs Sjukhem bildades 1862 efter stora donationer av
bl.a James Dickson.
 Till Änggårdsbacken flyttades verksamheten 1902.
 Efter omfattande restaureringar 2001-2002 kan de boende på
Änggårdsbacken åter njuta av de ursprungliga jugendinteriörerna.
 År 2002 uppfördes ytterligare två byggnader strax intill det stora
tegelhuset.
 Idag har Änggårdsbacken totalt 169 platser fördelade på tre hus.
 Otium är den yngsta av stiftelserna och den enda som inte har sitt
ursprung i donationer.
 Stiftelsen bildades 1958 och fick sitt namn efter latinets Otium cum
dignitate, som kan översättas med ”Vila med värdighet”.
 Totalt finns 53 platser på boendet.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
”De flesta av oss vet att en viktig
förutsättning för gott åldrande är förmågan
att upprätthålla självständighet och
oberoende, men trots det brukar problem
och begränsningar betonas i samband med
vård och omsorg av äldre personer med
demenssjukdom. ”
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
1
2012-05-01
”Vi menar att den personcentrerad
omvårdnaden till stor del bygger på ett
salutogent synsätt genom att den utgår ifrån
vad den enskilde äldre personen vill göra och
kan göra.”
”Tre Stiftelser har valt att fokusera på hälsa
och resurser snarare än sjukdom och
funktionsnedsätting, med grund i Aaron
Antonovskys teori om salutogenesen eller
hälsans ursprung.”
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Uppdraget
”Med en sådan värdegrund blir en av våra
huvuduppgifter som vårdgivare att organisera
omsorgen så att varje unik individs egna vilja,
resurser och behov identifieras och
kommuniceras, vilket kan stärka hans eller
hennes känsla av självständighet, oberoende
och vad det är att vara människa.”
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer
 Nationella indikatorer för God vård (SOSFS
2005:12)






 Riktlinjer för äldreomsorgen i Göteborgs kommun.
 Den enskildes önskemål skall så långt möjligt
tillmötesgås.
 Enligt inriktningsplanen för framtidens äldreomsorg är
målet att den enskildes inflytande över insatserna
skall öka.
 Regeringens värdegrund; Delaktighet, välbefinnande,
valfrihet och värdighet där äldre ses som individer
med skilda intressen och bakgrunder.
 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
 Socialtjänstlagen (SOL)
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig
Säker
Personcentrerad
Effektiv
Jämlik
Inom rimlig tid
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 Vård och omsorg vid demenssjudom (SOSF 2010)
 Personcentrerad omvårdnad
 Multiprofessionellt teamarbete
 Kontinuerlig kompetensutveckling av omsorgs personal




Indikator 2: Behandling med antipsykosmedel
Indikator 4: Fall
Indikator 5: Trycksår
Indikator 6: Undernäring
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
2
2012-05-01
Uppdraget
 Multiprofessionalism
 Personcentrering
 Salutogenes
 Valfrihet
 Uppföljning
 Informationsspridning
 Anhöriga
 Resurser och behov
 Dokumentation
 Kvalitetsindikatorer
 Kontaktmannaskap
 Genomförandeplan
 Individuell vårdplan
 Rehabplan
 Kultur
 Sociala innovationer
 Vårdhund
 Kommunikation
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
1) Salutogenes och hälsans ursprung.
2) Personcentrerad vård av personer med
demenssjukdom.
3) Livskvalitet, välbefinnande och demenssjukdom.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Vad betyder salutogen?
 SALUS = hälsa eller hälsans gudinna i den romerska
mytologin.
 GENESIS = ursprung (grekiska).
 Hälsa och ohälsa är två skilda utgångspunkter för att bedriva
hälso- och sjukvård.
 Fokus på människors resurser ELLER brister och hinder.
 Motsatta OCH komplementära.
 Utreda, diagnosticera, behandla och bota för att undvika
ohälsa och sjukdom samt lindra och trösta när ingen bot
finns.
 God hälsa i bemärkelsen fri från sjukdom är hälso- och
sjukvårdens yttersta mål.
En rörelse från att må dåligt till
att må bra…
 Känslan av sammanhang är en stabil hållning som
uttrycker i vilken utsträckning man har en
genomträngande, varaktig och dynamisk känsla av tillit till:
 Att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld är
strukturerade, förutsägbara och begripliga.
 Att de resurser som krävs för att man ska kunna möta
de krav som dessa stimuli ställer finns tillgängliga
 Att dessa krav är utmaningar, värda investering och
engagemang.
BEGRIPLIGHET
MENINGSFULLHET
HANTERBARHET
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
3
2012-05-01
Antonovsky inte Maslow…
 KASAM = En stabil, varaktig och generell hållning till
världen som utmärker en person genom hela
vuxenlivet, såvida det inte sker genomgripande
bestående förändringar i hans eller hennes livssituation.
 Tillfälliga påfrestningar kan medföra förändringar i en
eller flera av de tre komponenterna, och det finns alltid
terapeutiska möjligheter att i sådana fall gripa in.
 Organisatoriska förändringar kan stärka KASAM.
 Den psykosociala och fysiska vårdmiljön kan stärka
KASAM.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 Ett salutogent perspektiv bör utgöra teoretisk bas för all
omsorg och vård av äldre.
 Maslow tenderar att stycka upp, prioritetsordna och
arbetsfördela…
 KASAM lyfter fram helheten och odelbarheten i
tillmötesgåendet av de äldres behov…
 Bristen på meningsfullhet är det största hotet mot äldres
hälsa.
 En stark känsla av meningsfullhet kan öka känslan av
begriplighet och hanterbarhet…
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Vad händer med KASAM vid
demenssjukdom?





Korttidsminnet försvinner…
Semantiska minnet försvinner…
Episodiska minnet försvinner…
Procedurminnet försvinner…
Att sakna begriplighet är att uppleva tillvaron som
osammanhängande och kaotisk.
 Hjälplöshet kan vara skrämmande…
 Rädsla tenderar att skapa aggressivitet…
 Oro kan visa sig som rastlöshet och vandring
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
 Obalans mellan resurser och belastning skapar
negativ stress och frustration.
 Det tillhör demenssjukdomen att bli känsligare för
stress och sinnesintryck så som störande ljud.
 En person som ingenting vill, som inte känner sig
viktig och betydelsefull för någon eller något, är en
person som har förlorat sin identitet.
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
PCC vid demenssjukdom
 Personen (inte demenssjukdomen) sätts i fokus –
utgångspunkt personens upplevelse av sin
verklighet.
 Att förstå beteenden och psykiska symtom ur den
drabbades perspektiv – utifrån hans/hennes
livsmönster, värderingar och preferenser.
 Ser personen med upplevelser, självkänsla och
rättigheter trots avtagande funktioner.
 Värnar självbestämmande och valfrihet.
 Bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelse av
världen.
Vad är livskvalitet vid demenssjukdom och
hur kan man mäta det?
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
4
2012-05-01
Livskvalitet?
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
EMIC
De närmaste
relationerna
Det egna känslolivet
EPIC
Miljö och
sammanhang
Psykologiskt
välbefinnade
QoL
Arbetet och
sysselsättningen
Existentiella frågor om
liv och död
Livstillfredsställelse
Beteende och
funktionsförmåga
HANTERBARHET
BEGRIPLIGHET
Figur 1. Livskvalitet (QoL) vid demenssjukdom (Lawton, 1991)
Figur 2. Livssektorer (Antonovsky, 2005)
Att kvantitativt mäta
kvalitativa värden
QUALID
Er samlade definition av livskvalitet kan
med andra ord bestå av meningsfullhet,
delaktighet och hanterbarhet?
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
5
2012-05-01
Uppdraget
 Multiprofessionalism
 Personcentrering
 Salutogenes
 Valfrihet
 Uppföljning
 Informationsspridning
 Anhöriga
 Resurser och behov
 Dokumentation
 Kvalitetsindikatorer
 Kontaktmannaskap
 Genomförandeplan
 Individuell vårdplan
 Rehabplan
 Kultur
 Sociala innovationer
 Vårdhund
 Kommunikation
 Samlad helhetsbild av boendes
funktionsförmåga?
 Samlad helhetsbild av boendes önskemål?
 Handlingsplan som kan utvärderas?
 Samarbete över yrkesgränserna?
 Organisation för informationsspridning?
 Återkoppling till boende och anhöriga?
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
IDA
1. VÄLKOMSTSAMTAL
©
2 veckor efter inflyttning
 Levnadsberättelse
 Studiecirkelprogram
 Target complaint
 Senior Alert, samtycke
5. UPPFÖLJNINGSSAMTAL
• IDA© modellen har arbetats fram av Tre Stiftelser och utgör
ett unikt och konkret förslag på hur personcentrerad och
salutogen omvårdnad kan praktiseras i det dagliga
omhändertagandet av äldre.
• IDA modellen erbjuder en struktur för kontinuelig
planering och uppföljning, där olika yrkesgrupper
samarbetar för att ta vara på varje enskild boendes
resurser och vilja.






8:e-10 vecka
KP sammankallande
GBS
QUALID
EMIC
Senior Alert
2. SKATTNINGAR




GBS
QUALID
EMIC
Senior Alert
©
4. DOKUMENTATION



w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Välkomstsamtal
 Sker inom 2 veckor
 Levnadsberättelsen
 Studiecirklarna
 Kultur på recept
 Fysisk aktivitet på recept
 Target Complaint
 Senior Alert, Palliativa registret,
SweDEM
 Preliminär genomförandeplan
 GBS skattning
3. TEAMTRÄFF
Genomförandeplan
(KP/EC)
Individuell Vård Plan
(SSK)
Rehabplan
(AT/SG)




8:e-10 vecka (KP,SSK,AT,SG)
EC sammankallande
KP/SSK drar boendes resurser
och önskemål
TEAMET FORMULERAR
RESURSDIAGNOSEN!
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
Att förstå hälsa
och ohälsa
(EMIC)
1. BEHOV OCH RESURS:




Berätta för mig om Din hälsa?
Hur visar det sig?
Hur känns det?
Hur kan det se ut?
2. KONSEKVENS:
5. PROCESS:





Hur har Din upplevelse
förändrats över tid?
Vänjer man sig?
Blir det blivit svårare?
Blir det blivit lättare?


4. BEHANDLING/
UPPRÄTTHÅLLANDE:





I Din förmåga att klara aktiviteter
i dagliga liv?
I relationen mellan Dig och
andra?
För Din självbild och självkänsla?
3. ORSAK:
Vad lindrar Dina besvär?
Vad gör dem värre?
Vad gör Du och vad gör andra?
Hur upprätthåller Du din hälsa?
Hur upprätthåller andra Din hälsa?






Hög ålder?
Nedsatt immunförsvar?
Tidigare sjukdomar och skador?
Någon annas fel?
Goda gener?
Sunt levene?
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
6
2012-05-01
Skattningen…




Intellektuell funktionsmedsättning
Emotionell funktionsmedsättning
Instrumentell funktionsmedsättning
Samlad helhetsbild av svårighetsgrad av
demens
Gottfries, Bråne, Steen skattningen ger en
helhetsbild av boendes förmågor, möjligheter
och resurser.
Skapar ett gemensamt språk och motverkar
subjektiva tyckanden.
Stödjer den salutogena värdegrunden.
OAS intervjuar och observerar
OAS + KP fyller i skattningen





Personorientering?

Vad heter Du i andra namn? När är Du född? Vad
har Du arbetat med? Vad tycker Du om?
Tidsorientering?

Vet Du vilket/vilken år, datum och veckodag det är
idag? Vilken årstid har vi nu?
Rumsorientering?

Vilken stad befinner vi oss i? Kan Du peka åt vilket
håll din lägenhet ligger? Vad heter det här
äldreboendet?
Vakenhet?

Känner Du Dig trött? Hur sov Du inatt? Brukar Du
sova bra/dåligt?

Upplevs boende som alert och
vaken under samtalet?
Språklig förmåga?

Vad kallas en sådan? Vad kan man använda den
till? (Peka på något på bordet).

Hur formulerar sig boende? Rikt
ordförråd? Meningsbyggnad?
Apraxi? Agnosi?
Närminne?

Vad gjorde Du igår? Vad gjorde Du i förmiddags?
Vad åt Du till frukost?
Fjärrminne?

Var växte Du upp? Hur vad Du som barn? Vilka
intressen hade Du när Du växte upp? Vad
hette/heter Dina syskon?

Klarar boende att hålla kvar
uppmärksamheten på erat
samtal?
Koncentration?
Motivation?

Hur fungerar
måltiderna?
Blåsa och tarm?

Hur fungera
inkontinenshjälpmedlen?
Tempo?

Hur hanterar den boende
temposkiftningar och stress?
Måltider?

Vilken är Din favoriträtt? Om Du
fick önska vad skulle Du vilja ha
till middag idag?
Av- och påklädning?

Klarar Du att klä dig själv?

Hur självständig är den boende i
ADL?
Fysisk aktivitet?

Har Du något gånghjälpmedel?

Hur självständig är den boende i
ADL?

Hur självständig är den boende i
ADL?
Spontan aktivitet?
Personlig hygien?

Klarar Du att tvätta Dig själv på
morgonen?

Hur självständig är den boende i
ADL?
Emotionell funktion?

Vad tycker Du är roligt? Vad
tycker Du är sorgligt? Vad kan
göra Dig arg och upprörd?

Normalt känslospektrum?
Avtrubbning?

Är boendes humör stabilt under
samtalet?
Emotionell labilitet?
 Diagnos = ”konsten att särskilja”
 P(R)ES = Problem – (Risk eller Resurs) – Etiologi –
Symptom
 R/T = orsaksförklaring
 Resurser R/T situation/förmåga/miljö
 SYFTE: Att stärka känsla av värdighet, välbefinnande,
integritet och autonomi
 Potential för… R/T Resurs
 MÅL – Vilja, kunna, göra och må.
 ÅTGÄRDER – Vad, hur, när, hur ofta, var och av vem?
Vad tycker Du är roligt att göra? Kan Du göra det på 
egen hand eller behöver Du hjälp?
Tar den boende egna initaitiv i
samtalet? Motfrågor?
Dikitomisering av skalsteg…
0p
Omvårdnadsdiagnoser?

1p
2p
3p
4p
5p
6p
Resursdiagnoserna…
 Syftar till att öka boendes livstillfredsställelse.
 Tar sin utgångspunkt i vad boende anser vara viktigt och I
hans/hennes resurser att hantera sin vardag.
 Stärker inflytande, delaktighet och autonomi.
 Ökar meningsfullheten, begripligheten och hanterbarheten
i det dagliga livet.
 Har ett klart definierat mål som kan utvärderas.
 Målet uppnås genom evidensbaserade och
multiprofessionella åtgärder
7
2012-05-01
Exempel:
DIAGNOS:
Potential att aktiv delta i samtal med andra R/T gott
fjärrminne god vakenhetsgrad, och god
koncentrationsförmåga.
VIPS
RESURS
ÅTGÄRD
MÅL
MÅL:
Ökat välbefinnande och social interaktion med boende
från andra enheter.
ÅTGÄRD:
Erbjuda studiecirklar ”Vårat gamla Göteborg”, tisdagar
10:00-11.30, ”Sagostunden”, torsdagar 14:00-15:30,
eftermiddagsfika 15:00 på enhet 3 måndag och onsdag.
UPPFÖLJNING:
Samtal bokat med boende och dotter 2012-03-10. Tas ånyo
upp vid teamträff 2012-03-20.
Exempel:
DIAGNOS:
Potential att aktiv delta i morgonrutinerna R/T god
förmåga att självständig äta frukost och klä sig.
MÅL:
Ökat välbefinnande, känsla av kontroll och autonomi.
ÅTGÄRD:
Väckning vid kl. 8 måndag-fredag. Sovmorgon lördag
och söndag till 10.00. Erbjud att frukost serveras ute i
köket vid kl. 9 där boende själv rostar sina smörgåsar
och läser Göteborgs Posten.
UPPFÖLJNING:
Möte bokat av med boende och anhörig 2012-03-10.
Tas ånyo upp vid teamträff 2012-03-20.
Uppföljningssamtal
• Syftar till att utvärdera boendes
resursdiagnoser i relation till
genomförandeplan och IVP.
• KP och OAS är sammankallande
• 8-10 vecka.
• Nya skattningar vid behov
• Dokumenteras av KP i
boendes genomförandeplan.
Teamträff
 Baserat på boendes resurser och
uppföljningssamtal/välkomstsamtal formulerar OAS, KP,
AT, SG och EC resursdiagnoserna.
 EC är sammankallande.
 8-10 vecka.
 KP och OAS är föredragshållande.
 KP sammanfattar boendes
uppföljningssamtal/välkomstsamtal.
 OAS sammanfattar boendes GBS skattning, TC och IVP.
 Teamet formulerar mål och åtgärder samt bestämmer tid
för uppföljning.
Återkoppling, utvärdering och
dokumentation




Uppföljningssamtal
Team träff
Livskvalitet (QUALID)
Senior Alert
 Fall
 Undernärding
 Trycksår
 Vårdplan (HSL)
 Genomförandeplan (SOL)
8
2012-05-01
Tack för er uppmärksamhet och ert intresse!
hanna.falk@avo.nu
hanna.falk@neuro.gu.se
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
w w w . t r e s t i f t e l s e r . s e
9