docårsredovisning 2012 - Virserums Sparbank
download 
Report Transcription
årsredovisning 2012 - Virserums Sparbank
årsredovisning 2012 bygdens bästa bank sedan 1884 Storgatan 8 | www.virserumssparbank.se | 0495-310 15 Innehållsförteckning VD kommenterar. . .....................................................................................................5 Styrelsen.................................................................................................................7 Sparbanksstämman..................................................................................................8 Förvaltningsberättelse............................................................................................9 Fem år i sammandrag.. ............................................................................................12 Resultaträkning ....................................................................................................15 Balansräkning.......................................................................................................16 Kassaflödesanalys.................................................................................................18 Redovisnings- och värderingsprinciper . . ..............................................................19 Noter till resultaträkningen.................................................................................27 Noter till balansräkningen...................................................................................32 Finansiella risker..................................................................................................37 Kapitaltäckning . . ...................................................................................................48 Företagsstyrning...................................................................................................51 Utgående mandatperioder .....................................................................................53 Revisionssberättelse .. ...........................................................................................54 Personalen.. ...........................................................................................................55 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer. . ..................................................56 Kontorsförteckning .. ............................................................................................58 Omslagsfoto: Alexander Steinvall VD kommenterar Bengt Eriksson, VD Sparbanken Sparbankens 4 K Vår egen bank, Virserums Sparbank, är en Sparbank. Det låter som en självklarhet. Men det förtjänar att uttalas, eller som här skrivas, någon gång emellanåt. Det finns några saker som är alldeles unika med en Sparbank. Det är t.ex. att vi inte har några ägare som kräver att vi skall dela ut delar av Sparbankens ekonomiska resurser till dem varje år. Och det är att det finns inskrivet i grunderna för vår verksamhet att vi varje år skall bidra med ekonomiska resurser det lokala samhällets utveckling och framtid. Inte till aktieutdelning till bankens ägare. Utan till Virserums, till Järnforsens och till den södra kommundelens utveckling och framtid. Vi skall ta vara på och utveckla det som är unikt för vår egen Sparbank. Och vi skall samtidigt utvecklas i takt med de krav som omvärld, teknik, konkurrenter och kunder ställer på oss. På ett klokt sätt. För att göra det är det fyra saker vi prioriterar att arbeta med nu. Sparbankens 4 K - Kredit, Kontroll, Kompetens och Kund. Laget är större än jaget Vi skall fortsätta vara en lokal, självständig, och stark Sparbank. För att kunna vara det krävs det att vi tillsammans fortsätter leda och driva verksamheten på ett klokt sätt. Huvudmän, valberedning, styrelse, revisorer, kontrollfunktioner, verkställande direktör, och medarbetare i Sparbanken. Vi. Tillsammans. Laget är större än jaget. Kredit Kreditgivning är en central del i Sparbankens verksamhet. Vi skall fortsätta utveckla Sparbankens kreditkultur och vår egen kompetens inom kreditprocesser och kreditbedömningar. Det kan vi till exempel göra genom att kombinera vår lokalkännedom med ekonomisk analys och med de möjligheter tekniken ger. På så sätt kommer vi att kunna upprätthålla en sund kreditgivning till ändamål och till kredittagare med en god återbetalningsförmåga och med en god balans mellan lånat kapital och eget kapital. Det är viktigt både för Sparbanken och för våra kunder. Vi kommer också att fortsätta att arbeta med att balansera våra volymer på företagsmarknaden med nya volymer inom privatmarknaden. 5 VD kommenterar Kontroll Både vårt eget önskemål att säkerställa att vi når våra mål, och omvärldens ökade reglering av bankverksamhet, ställer nya och ökade krav på vår Interna Styrning och Kontroll. Vi kommer under året att fortsätta att utveckla våra processer inom detta område. Och vi kommer att rekrytera en Controller med specifik inriktning just på Intern Styrning och Kontroll. På så sätt kan vi löpande följa upp att vi rör oss i riktning mot de mål vi vill nå, och vi säkerställer att vi kan bibehålla omvärldens och myndigheternas förtroende att driva vår Sparbank. Kompetens Bankverksamhet utvecklas allt mer från att hantera transaktioner och rutinärenden till att i stället arbeta med rådgivning och affärsmöten. Våra viktigaste konkurrenter ligger långt fram med att hantera denna utveckling på ett effektivt sätt. För att vi skall kunna fortsätta vara Bygdens Bästa Bank, och för att vi skall kunna fortsätta bidra till en bättre ekonomi både för våra kunder och för samhället, så måste vi hela tiden utveckla vår kompetens i våra respektive Yrkesroller. Om vi själva står stilla när omvärlden och konkurrenterna utvecklas, så kommer vi snabbt och ofelbart att hamna på efterkälken. Det gäller såväl för Sparbanken som helhet, som för var och en av oss. Kund Nyckeln till att kunna ta väl hand om Sparbankens befintliga kunder, och till att kunna attrahera nya kunder, både på företagsmarknaden och på privatmarknaden, är att vi fortsätter utveckla och bredda vårt sätt att arbeta med Kundansvar för alla våra sju Rådgivare i Sparbanken. Och vi måste ge våra Rådgivare förutsättningarna, befogenheterna och förtroendet att arbeta på ett strukturerat sätt med sin kundbas. Jag är i grunden övertygad om att vi kommer att kunna ge alla våra kunder en bättre service, och att vi kommer att kunna fatta bättre kreditbeslut, om vi lyckas arbeta på bredden med Kundansvar för både stora och små kunder fördelat på våra sju Rådgivare. Ingen kan göra allt, men tillsammans kan vi komma väldigt, väldigt långt. 6 Och så några ord om det ekonomiska resultatet 2012… Ekonomiskt kan året sammanfattas i en mening ungefär så här. Ökande affärsvolymer, reserveringar för befarade kreditförluster, rekordstora rörelseintäkter och ytterligare förstärkt kapitalbas. Under 2012 har Sparbankens affärsvolym ökat på ett kontrollerat sätt med 3,1%. Vi har gjort ett antal nödvändiga reserveringar för befarade kreditförluster på netto 18,5 mSEK och vi har i flera fall kunnat medverka till nödvändiga finansiella rekonstruktioner av lokala företag. Tack vare de rekordstora rörelseintäkterna och en positiv värdeutveckling på Sparbankens värdepappersinnehav, har vi tillsammans kunnat generera ett rörelseresultat på 10,9 mSEK och ett totalresultat på 27,1 mSEK. Därigenom har vi förstärkt Sparbankens kapitalbas med 17,8 mSEK. Detta ger oss en näst intill unik finansiell styrka bland svenska banker. Och vi har samtidigt kunnat dra vårt lilla strå till stacken till möjliggörandet av ett antal lokala utvecklingsprojekt, inte minst digitaliseringen av vår biograf, som blivit möjlig tack vare ett engagerat arbete av Samhällsföreningen och av många andra. För dig som ytterligare vill fördjupa dig i siffrorna ber jag att få rekommendera den följande Årsredovisningen. Virserum i april 2013 Bengt Eriksson VD, Virserums Sparbank Styrelsen Bengt Eriksson, VD Börje Karlsson, ordförande Rune Bjurhem. vice ordförande Lars Rosander Torbjörn Wirsenius Marianne Larsson David Axelsson Christer Tuvö 7 Sparbanksstämman Styrelsen och verkställande direktören för Virserums Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2012, Sparbankens 128:e verksamhetsår. Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen den 3 maj 2013 kl 17.30 på Hotell Dacke. 8 Förvaltningsberättelse Verksamhetens art och inriktning Virserums Sparbank (533200-5247) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Vi är en självständig och modern Sparbank, som med personlig service erbjuder banktjänster till våra kunder i södra delen av Hultsfreds kommun samt till Smålänningar och till andra med rötterna och hjärtat i Dackebygden . Vår vision är ”Vi ger våra kunder och det samhälle vi verkar i möjlighet till en bättre ekonomisk framtid”. Siffror inom parentes avser 2011. Affärsvolym Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till 1 628 317 tkr (1 579 246 tkr) en ökning med 3%. Utlåning Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till 408 026 tkr (408 470 tkr). Av sparbanken förmedlade lån till Swedbank Hypotek, uppgick vid årets slut till 257 681 tkr. (260 297 tkr). Nyutlåningen under året uppgick till 99 363 tkr (71 882 tkr). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till 531 128 tkr (534 045 tkr). Förmedlade fonder Virserums Sparbanks kunder hade vid årets slut förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och i Swedbank Försäkring AB till ett marknadsvärde av 297 445 tkr (254 736 tkr). Problemengagemang Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än 60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning uppgick vid årets slut till 29 891 tkr. Riskaptit och likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning effektivt skall förvalta balansräkningen. Sparbankens idé bygger på att utlåningen skall matchas av inlåningen. Det är emellertid ofrånkomligt att mäta likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa skall begränsas på ett sådant sätt att banken inte riskerar att inte kunna uppfylla sina åtaganden. Banken skall enligt fastställda policy ha en likviditetsreserv som klarar en period av 30 dagar och får lägst uppgå till fem procent av inlåningen vid normala förhållanden. Dessutom skall likviditetsreserven beräknas utifrån s.k. stressade scenarier. Personal Under 2012 har kompetensnivån bland personalen stärkts ytterligare genom olika utbildningsinsatser såväl internt som externt. Nyrekrytering har skett såväl på företagssidan som inom risk och kontroll. Bengt Eriksson tillträdde som ny VD efter Ewa Andersen den 1 februari 2012. Upplysning om ersättningar lämnas i not 7. 9 Förvaltningsberättelse Information om risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) samt att försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicy och riskhanteringssystem ses över regelbundet för att kontrollera att dessa är ändamålsenliga. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören. Dess uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt att vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Riskkontrollen rapporterar regelbundet direkt till styrelsen. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens compliancefunktion ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där compliancefunktionen bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Compliance rapporterar regelbundet direkt till styrelsen. En närmare beskrivning av risker framgår av not 26. Resultat Rörelseresultatet minskade med 24 % och uppgick till 10 908 tkr (14 329 tkr). Resultatet har till stor del påverkats av kreditförluster som under året drabbat banken på 18 542 tkr (6 391 tkr). Räntenettot vilket är en stor del av resultatet har under året minskat med 3% och uppgick vid årets slut till 25 420 tkr (26 261 tkr). I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel. Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag, på det marknadsvärdet som den samlade stocken har. Provisioner netto uppgick vid årets slut till till 5 376 tkr (5 276 tkr). Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 14 002 tkr (12 272 tkr) en ökning med 14 % varav personalkostnader 7 555 tkr (6 611 tkr) eller 54 % (54%). Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir 11 651 tkr (11 073 tkr). 10 Förvaltningsberättelse Prognos Vi ser en ökad konkurrens och en något lägre kreditefterfrågan på marknaden. Kombinerat med nuvarande konjunkturläge förväntar vi oss att affärsvolymen under 2013 endast ökar marginellt. Sparbankens resultat före kreditförluster förväntas under 2013 bli i nivå med resultatet 2012, under förutsättning att inga oväntade händelser inträffar. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2012 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföring till reservfonden kr. 11 650 669,74 kr. 11 650 669,74 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbanken interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 4,96 ( 4,51). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 176 288 (158 778 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 35 550 tkr (35 181 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 11 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2012 2011 2010 2009 2008 Volym Medelomslutning (MO) 756 464 765 245 705 988 650 967 626 286 Förändring under året, % -1,1 8,4 8,5 3,9 17,5 Affärsvolym, ultimo 1 628 317 1 579 246 1 624 161 1 542 597 1 366 250 Förändring under året, % 3,1 -2,8 5,3 12,9 11,3 av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (+ 73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 31,92 29,40 29,98 28,79 25,61 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav 4,96 4,51 4,24 4,10 4,71 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,36 3,43 2,99 3,13 3,88 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 2,661,671,902,162,02 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,660,911,051,300,81 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 3,38 4,78 5,26 7,72 3,58 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,32 0,37 0,43 0,35 0,42 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,75 0,57 0,45 0,40 0,60 12 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2012 2011 2010 2009 2008 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 66,42 65,45 61,72 79,06 100,00 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 2,45 0,64 0,28 0,35 0,41 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 4,53 1,50 0,15 0,33 1,35 Övriga uppgifter Medelantal anställda 88877 Antal kontor 22222 Personalkostnader i % av MO 1,00 0,86 0,94 0,92 0,96 13 Fem år i sammandrag Fem år i sammandrag, tkr 2012 2011 2010 2009 2008 Resultaträkning Räntenetto 25 420 26 261 20 363 24 269 20 764 Provisioner, netto 5 376 5 276 4 579 4 579 4 986 Nettoresultat av finansiella transaktioner 9 024 -686 1 203 -3 649 -633 Övriga intäkter 3 632 2 141 5 243 2 238 2 077 Summa intäkter 43 452 32 992 31 388 27 437 27 194 Allmänna administrationskostnader 12 646 10 986 9 951 10 193 10 705 Övriga rörelsekostnader 1 355 1 286 1 158 1 348 1 385 Kreditförluster 18 542 6 391 1 370 4 870 -45 Summa kostnader 32 543 18 663 12 479 16 411 12 045 Rörelseresultat 10 909 14 329 18 909 11 026 15 149 Bokslutsdispositioner, netto 743 25 -1 644 -133 2 949 Skatter 0 -3 281 -2 987 -2 786 -4 645 Årets resultat 11 651 11 073 14 278 8 107 13 453 Balansräkning Kassa 2 357 5 153 3 008 3 681 3 341 Utlåning till kreditinstitut 148 032 132 385 126 227 111 024 185 787 Utlåning till allmänheten 408 026 408 470 423 948 425 767 330 589 Räntebärande värdepapper 142 122 144 260 95 274 60 921 30 145 Aktier och andelar mm 78 996 69 798 73 229 58 414 53 972 Materiella tillgångar 628618711732923 Övriga tillgångar 7 356 3 160 1 153 2 926 417 Summa tillgångar 787 517 763 844 723 550 663 465 605 174 Skulder till kreditinstitut 0 0 173 592 1 256 In- och upplåning från allmänheten 531 128 534 045 502 630 467 258 412 208 Övriga skulder 3 688 3 447 2 030 2 130 3 878 Summa skulder 534 816 537 492 504 833 469 980 417 342 Obeskattade reserver 6 157 6 900 6 925 9 971 8 194 Eget kapital 246 544 219 452 211 792 183 514 179 638 Summa skulder och eget kapital 787 517 763 844 723 550 663 465 605 174 14 Resultaträkning Resultaträkning, tkr Not20122011 Förändring i procent Ränteintäkter 31 654 34 299 Räntekostnader 6 234 8 038 Räntenetto 1 25 420 26 261 -3,2 Erhållna utdelningar 2 3 439 1 939 Provisionsintäkter 3 5 822 5 731 Provisionskostnader 4446455 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 9 024 -686 Övriga rörelseintäkter 6193202 Summa rörelseintäkter 43 452 32 992 31,7 Allmänna administrationskostnader 7 12 646 10 986 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 166493 Övriga rörelsekostnader 8 1 292 1 193 Summa kostnader före kreditförluster 14 002 12 272 Resultat före kreditförluster 29 450 20 720 42,1 Kreditförluster, netto 9 -18 542 -6 391 Rörelseresultat 10 908 14 329 Bokslutsdispositioner 10743 25 Skatt på årets resultat 11 0 -3 281 Årets resultat 11 651 11 073 5,2 Rapport över totalresultat, tkr Årets resultat 11 651 11 073 5,2 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 15 441 -3 413 Årets övrigt totalresultat 15 441 -3 413 Årets totalresultat 27 092 7 660 15 Balansräkning Balansräkning, tkr Tillgångar Not20122011 Förändring i procent Kassa 2 357 5 153 Utlåning till kreditinstitut 12 148 032 132 385 Utlåning till allmänheten 13 408 026 408 470 -0,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 142 122 144 260 Aktier och andelar mm 15 78 996 69 798 Materiella tillgångar 16 - Inventarier 87 60 - Byggnader och mark 541 558 Övriga tillgångar 17 1 015 31 Aktuell skattefordran 5 006 1 600 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 1 335 1 529 Summa tillgångar 787 517 763 844 3,1 16 Balansräkning Balansräkning, tkr Skulder och eget kapital Not 2012 2011 Förändring i procent Inlåning från allmänheten 19 531 128 534 045 -0,5 Övriga skulder 20 1 473 1 500 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 2 215 1 947 Summa skulder och avsättningar 534 816 537 492 Obeskattade reserver 22 6 157 6 900 Reservfond 196 093 185 020 Fond för orealiserade vinster 38 800 23 359 Årets resultat 11 651 11 073 Summa eget kapital 23 246 544 219 452 12,3 Summa skulder och eget kapital 787 517 763 844 3,1 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 24 14 604 29 745 Åtaganden 25 38 058 37 825 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- fond Fond för verkligt v Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2012-01-01 185 020 23 359 11 073 219 452 Vinstdisposition/Avsatt till reservfond 11 073 -11 073 Årets resultat 11 651 11 651 Årets övrigt totalresultat 15 441 15 441 Årets totalresultat 15 441 11 651 27 092 Utgående eget kapital 2012-12-31 196 093 38 800 11 651 246 544 17 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, tkr 2012 2011 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 10 908 14 329 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -142 -857 Avskrivningar 64 93 Kreditförluster 18 556 6 407 Betald inkomstskatt 0 -3 281 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 29 386 16 691 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/Ökning av utlåning till allmänheten -14 533 15 478 Minskning/Ökning av inlåning från allmänheten -2 917 31 415 Minskning/Ökning av skulder till kreditinstitut 0173 Förändringar av övriga tillgångar/skulder -1 149 -2 295 Kassaflöde från den löpande verksamheten 10 787 61 462 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 32 745 65 014 Investeringar i finansiella tillgångar -30 607 -118 000 Förvärv av materiella tillgångar -74 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 064 -52 986 Årets kassaflöde 12 851 8 476 Likvida medel vid årets början 137 538 129 062 Likvida medel vid årets slut 150 389 137 538 I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavande. I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen utdelning 3.439 tkr(1.939 tkr), erhållen ränta 31 654 tkr (23 197 tkr) och erlagd ränta 6 234 tkr (8 038 tkr). 18 Redovisnings- och värderingsprinciper UPPGIFTER OM SPARBANKEN Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Virserums Sparbank,Org.nr 533200-5247 med säte i Hultsfred. Adressen är Storgatan 8, 570 80 Virserum Redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har til�lämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, ifall inget annat anges. Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 3 maj 2013. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2012. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2012 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som til�- 19 Redovisnings- och värderingsprinciper lämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: • Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden • Räntor från finansiella tillgångar som värde- ras till verkligt värde över resultaträkningen • Räntor från finansiella tillgångar som klassi ficerats som tillgängliga för försäljning Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Utländsk valuta Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Transaktioner i utländsk valuta Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som ränteintäkt. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. 20 Redovisnings- och värderingsprinciper Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: • Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) • Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas • Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, Pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument inbäddade derivat och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekono- 21 Redovisnings- och värderingsprinciper miska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar till innehavaren. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i til�lämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånefordringar och kundfordringar Lånelöften Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Sparbanken saknar lånelöften. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i 22 Redovisnings- och värderingsprinciper Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapital- belopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minsk ningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive 1. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp) eller 2. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken gör även gruppvis nedskrivningsprövning men har funnit att ytterligare reservering inte bedöms nödvändig. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 60 dagar. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhand- 23 Redovisnings- och värderingsprinciper lade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finans iella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet op den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och 24 det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Redovisnings- och värderingsprinciper Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, dvs. det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med til�lägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbyt et. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5 - 12 år - inventarier, verktyg och installationer 5 - 10 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställ- 25 Redovisnings- och värderingsprinciper ning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 26 Noter till resultaträkningen 1 Räntenetto 2012 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 2 158 Utlåning till allmänheten 24 142 Räntebärande värdepapper 5 354 Övriga 0 Summa 31 654 Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 31 494 ränteintäkt från osäkra fordringar 1 558 Räntekostnader Inlåning från allmänheten 6 234 varav kostnad för insättargaranti 263 Räntebärande värdepapper 0 Summa 6 234 Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 6 234 Summa räntenetto 25 420 Räntemarginal 2,98% Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal 3,36% Räntenetto i % av MO Medelränta på utlåningen 5,00% Medelränta på inlåningen 1,04% 2 Erhållna utdelningar Swedbank 3 404 Övriga 35 Summa 3 439 2011 3 059 25 459 5 780 1 34 299 34 299 276 6 472 257 1 566 8 038 8 038 26 261 3,00% 3,43% 5,94% 1,40% 1 897 42 1 939 3Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 992 Utlåningsprovisioner 1 800 Inlåningsprovisioner 80 Provisioner avs utställda finansiella garantier 385 Värdepappersprovisioner 1 808 Avgifter från kredit- och betalkort 158 Övriga provisioner 599 Summa 5822 1 075 1 496 79 397 1 775 198 711 5 731 27 Noter till resultaträkningen 4Provisionskostnader 2012 Betalningsförmedlingsprovisioner 47 Värdepappersprovisioner 311 Övriga provisioner 88 Summa 446 5 29 349 77 455 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar 8 569 Andra finansiella instrument 280 Valutakursförändringar 175 Summa 9 024 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Via RR Finansiella tillgångar till verkligt värde via RR 142 Valutakursförändringar 175 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 8 707 Summa 9024 6 2011 -440 -565 319 -686 Via RR -1 005 319 0 -686 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 157 199 Övriga 36 3 Summa 193 202 7 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden 4 328 - sociala avgifter 1 703 - kostnad för pensionspremier 762 - avsättning till vinstandelsstiftelse 142 - övriga personalkostnader 620 Summa personalkostnader 7 555 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon 315 - IT-kostnader 2 442 - konsulttjänster 1 078 - revision 441 - hyror och andra lokalkostnader 112 - fastighetskostnader 380 - övriga 323 Summa övriga allmänna administrationskostnader 5 091 28 Totalt 12 646 3 996 1 450 689 172 304 6 611 323 2 623 0 328 121 359 621 4 375 10 986 Noter till resultaträkningen allmänna administrationskostnader (forts) 2012 2011 Löner och sociala kostnader F d VD VDÖvriga VDÖvriga anställda anställda Löner 230 818 3 280 745 3 251 Sociala kostnader 72 257 1 374 234 1 216 Summa 302 1 075 4 654 979 4 467 Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Arvoden till ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter beslutas av stämman. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt spar- banksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör beslutas av ordförande och vice ordförande och anmäls till styrelsen. Rörlig ersättning Avsättning till resultatandelsstiftelse Guldeken sker för samtliga anställda utom verkställande direktör (142 tkr för år 2012, 172 tkr 2011). Fonderade medel står inne minst fem år. Några andra rörliga ersättningar förekommer inte. Ersättningar 2012 Grundlön/Sammanträdes- Pensions Summa Styrelsearvode arvodekostnad Styrelsens ordförande Börje Karlsson 55 63 118 Vice ordförande Rune Bjurhem 11 39 50 Torbjörn Wirsenius 34 34 Marianne Larsson 34 34 Åke Sandstedt 11 11 Christer Tuvö 35 35 Lars Rosander 17 17 David Axelsson 25 25 VD Bengt Eriksson 818 338 1 156 F d VD Ewa Andersen 230 13 243 Summa 1 114 258 351 1 723 Ersättningar 2011 Grundlön/Sammanträdes- Pensions Summa Styrelsearvode arvodekostnad Styrelsens ordförande Börje Karlsson 42 52 94 Vice ordförande Rune Bjurhem 10 35 45 Torbjörn Wirsenius 24 24 Marianne Larsson 26 26 Åke Sandstedt 22 22 Christer Tuvö 32 32 Lars Rosander 17 17 VD Ewa Andersen 797 302 1047 Summa 797 208 302 1307 29 Noter till resultaträkningen allmänna administrationskostnader (forts) Pensioner mm till ledande befattningshavare Till VD - premier för pension 351 Summa 2012 351 2011 302 302 Pensioner Pensionsrätt för VD följer gällande kollektivavtal och är förmånsbestämd procent av lön. Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Uppgifter om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:5 11 kap. lämnas på företages hemsida www.virserumssparbank.se. Lån till ledande befattningshavare Ledande befattningshavares lån i företaget 2012 2011 Verkställande direktören 0 0 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5 390 5 718 Summa 5 390 5 718 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med som normalt tillämpas vid kreditginvning till allmänheten eller till övrig personal. Medelantal anställda Totalt i sparbanken 8 8 varav kvinnor 4 5 varav män 4 3 Könsfördelning i ledningen Styrelsen antal kvinnor antal män 1 7 2 6 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer KPMG AB Revisionsuppdrag 120 86 Övriga uppdrag 321 242 Summa 441 328 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 30 Noter till resultaträkningen 8 Övriga rörelsekostnader 2012 Avgifter till centrala organisationer 457 Försäkringskostnader 238 Säkerhetskostnader 107 Marknadsföringskostnader 437 Övriga rörelsekostnader 53 Summa 1 292 9 2011 435 229 107 414 8 1 193 Kreditförluster netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -3 578 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 657 Årets nedskrivning för kreditförluster -18 782 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 14 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 3 147 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -18 542 Årets nettokostnad för kreditförluster -18 542 -3 350 844 -3 901 16 0 -6 391 -6 391 10Bokslutsdispositioner Återföring av periodiseringsfond 743 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 0 Summa 743 0 25 25 11 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad 0 Summa 0 Faktisk skattekostnad 0 Skattekostnad 26,3% på resultatet före skatt 3 064 Skillnad 3 064 Skillnaden består av följande poster Skatteeffekt av: Ej avdragsgilla kostnader 170 37 26,3% 45 Ej skattepliktiga intäkter 11 821 1 915 26,3% -3 109 Summa -3 064 3 281 3 281 3 281 3 775 494 10 -504 -494 31 Noter till balansräkningen TIllgångar 12 Utlåning till kreditinstitut Swedbank 2012 2011 148 032 132 385 13 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto 427 940 Varav: Osäkra 29 891 individuell reservering (spec se nedan) 19 914 Redovisat värde, netto 408 026 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar ,brutto - offentlig sektor 0 - företagssektor 287 867 - hushållssektor 140 073 Summa 427 940 413 407 7 543 4 937 408 470 342 268 460 144 605 413 407 Varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor 23 749 6 589 - hushållssektor 6 142 954 Avgår: Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar - företagssektor 16 281 4 937 - hushållssektor 3 633 0 Lånefordringar, nettobokfört värde - offentlig sektor 0 342 - företagssektor 271 586 263 523 - hushållssektor 136 440 144 605 Summa 408 026 408 470 Åldersanalys oreglerade men ej nedskrivna fordringar Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 13 488 4 597 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 4 722 719 Fordringar förfallna >180 dgr - 360 dgr 6 875 821 Fordringar förfallna > 360 dgr 4 806 1 406 Summa 29 891 7 543 Säkerhet osäkra fordringar - Borgen 4 587 900 - Pantbrev 10 086 3 800 - Företagshypotek 10 144 1 820 - Blanco 4 582 900 - Övrig säkerhet 492 123 32 Noter till balansräkningen Utlåning till allmänheten (forts) 2012 2011 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2012 4 937 Årets nedskrivning för kreditförluster 18 782 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -3 805 Utgående balans 31 december 2012 19 914 14 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2012 2011 Verkligt Bokfört Verkligt Bokfört värde värde värde värde Emitterade av andra låntagare Svenska bostadsinstitut 101 932 100 264 62 635 62 000 Övriga svenska emittenter Finansiella företag 42 138 41 858 82 996 82 260 varav: Förlagsbevis 8 500 8 500 8 500 8 500 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 144 070 142 122 145 631 144 260 varav: Noterade värdepapper på börs 135 555 133 607 137 101 135 730 onoterade värdepapper 8 515 8 515 8 530 8 530 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 1 948 362 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 0 15 Aktier och andelar Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen 12 324 1 733 12 109 Finansiella tillgångar som kan säljas enl spec nedan - kreditinstitut 66 294 57 258 - övriga 378 431 Summa 66 672 57 689 Summa aktier och andelar 78 996 69 798 företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank 522 271 66 294 66 294 - Nokia 8 000 203 203 - Övriga 12 121 12 499 33 Noter till balansräkningen 16 Materiella tillgångar Byggnad Inventarier och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2011 3 284 809 4 093 Utgående balans 31 december 2011 3 284 809 4 093 Ingående balans 1 januari 2012 3 284 809 4 093 Förvärv 74 74 Utgående balans 31 december 2012 3 358 809 4 167 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2011 3 151 231 3 382 Årets avskrivningar 732093 Utgående balans 31 december 2011 3 224 251 3 475 Ingående balans 1 januari 2012 3 224 251 3 475 Årets avskrivningar 471764 Utgående balans 31 december 2012 3 271 268 3 539 Redovistade värden 1 januari 2011 133 578 711 31 december 2011 60 558 618 1 januari 2012 60 558 618 31 december 2012 87 541 628 17 Övriga tillgångar 2012 2011 Förfallna räntefordringar 23 23 Fordran aktuell skatt 5 006 1 600 Övrigt 992 8 Summa 6 021 1 631 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 1 335 1 529 Summa 1 335 1 529 34 Noter till balansräkningen SKULDER, avsättningar OCH EGET KAPITAL 19 Inlåning från allmänheten 2012 2011 Allmänheten - svensk valuta 531 128 534 045 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 5 085 Företagssektor 251 823 Hushållssektor 268 898 - varav personliga företagare 128 507 Övrigt 5 322 Summa 531 128 Antal konton 9 957 5 044 265 726 256 820 115 465 6 455 534 045 9 951 20 Övriga skulder Anställdas källskattemedel 156 Övrigt 1 317 Summa 1 473 123 1 377 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012 Upplupna räntekostnader 1 675 Övriga upplupna kostnader 540 Summa 2 215 2011 1 500 1 154 793 1 947 22 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan Inventarier Ingående balans 1 januari 0 25 Årets avskrivningar utöver plan 0 -25 Utgående balans 31 december 0 0 Periodiseringsfonder - avsatt vid 2009 års taxering 2 900 2 900 - upplöst av 2009 års taxering -743 - avsatt vid 2010 års taxering 4 000 4 000 Utgående balans 31 december 6 157 6 900 Summa 6 157 6 900 23 Eget kapital Se rapport över förändringar i eget kapital sidan 17. 35 Noter till balansräkningen 24 Ansvarsförbindelser20122011 nominelltnominellt Garantierbeloppbelopp - Garantiförbindelser - krediter 14 604 29 745 Summa 14 604 29 745 25Åtaganden Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 38 058 Summa 38 058 36 37 825 37 825 Finansiella risker 26 Kreditriskexponering brutto och netto 2012 I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till lånedelegationen som rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två tjänstemän eller av en tjänteman vid hög scoring. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säker heter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd styrelsen vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Spintab. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i not. 37 Finansiella risker 26 Kreditriskexponering brutto och netto 2012 A B C D E F G Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av Totalt Kreditrisk exponering exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering i balansräkn balansräkn brutto avs. poster avs. poster säkerheter netto (bokf v) (verkl v) (A+B) i balansrkn utom BR (C-F) Krediter mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen1 5 743 0 5 743 5 743 0 5 743 0 Pb i villa- och fritidsfastigheter2 114 560 114 560 108 858 108 858 0 Pb i flerfamiljsfastigheter3 17 012 10 17 022 16 978 10 16 988 34 Pb i jordbruksfastigheter 68 458 0 68 458 67 132 0 67 132 1 326 Pb i andra näringsfastigh. 49 301 408 49 709 47 100 408 47 508 2 201 Företagshypotek 83 876 13 982 97 858 80 877 5 808 86 686 11 172 69 076 204 69 280 1 420 0 1 420 67 860 Övriga4 varav kreditinstitut 50 0 50 50 0 50 0 Summa 408 026 14 604 422 630 328 108 6 226 334 334 88 296 Värdepapper Emittent/Motpart Bostadsinstitut 100 264 100 264 100 264 Övriga företag - finansiella 41 858 41 858 41 858 Summa 142 122 142 122 142 122 Åtaganden Inom linjen Utställda finansiella garantier 14 604 6 226 Total kreditrisk- exponering 550 148 14 604 564 752 328 108 6 226 334 334 230 418 1 inklusive krediter till stat och kommun 2 inklusive bostadsrätter 3 inklusive bostadsrättsföreningar 4 inklusive krediter utan säkerhet Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen. Kreditkvalité Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa keditkvalitén i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är i nbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av s coringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd ochRisk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC)samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på n ybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få framett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra f ristående sparbanker. Kreditkvaliten anses vara god. 38 Finansiella risker Kreditriskexponering brutto och netto 2011 A B C D E F G Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av Totalt Kreditrisk exponering exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering i balansräkn balansräkn brutto avs. poster avs. poster säkerheter netto (bokf v) (verkl v) (A+B) i balansrkn utom BR (C-F) Krediter mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen1 6 148 0 6 148 6 148 0 6 148 0 Pb i villa- och fritidsfastigheter2 112 400 112 400 101 872 101 872 10 527 Pb i flerfamiljsfastigheter3 8 848 0 8 848 8 269 0 8 269 580 Pb i jordbruksfastigheter 53 975 0 53 975 52 027 0 52 027 1 947 Pb i andra näringsfastigh. 43 683 25 43 709 42 424 25 42 449 1 260 Företagshypotek 100 254 26 876 127 131 96 095 7 977 104 072 23 058 83 162 2 844 86 004 4 721 1 302 6 022 79 982 Övriga4 varav kreditinstitut 4 559 1 302 5 860 4 559 1 302 5 860 0 Summa 408 470 29 745 438 215 311 556 9 304 320 860 117 355 Värdepapper Emittent/Motpart Bostadsinstitut 62 000 62 000 62 000 Övriga företag - finansiella 82 260 82 260 82 260 Summa 144 260 144 260 144 260 Åtaganden Inom linjen Utställda finansiella garantier 29 745 29 745 Total kreditrisk- exponering 552 730 29 745 582 475 311 556 39 049 320 860 261 615 1 inklusive krediter till stat och kommun 2 inklusive bostadsrätter 3 inklusive bostadsrättsföreningar 4 inklusive krediter utan säkerhet Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen. 39 Finansiella risker 27Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stress-tester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering 2012 Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Återstående löptid (redov värde) anfordran 3 mån löptid i samt förväntad tidpunkt genomsnitt för återvinning Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 2 357 0 Utlåning till kreditinstitut 148 032 0 0 0 0 0 0,0 Utlåning till allmänheten 341 554 33 734 4 517 28 221 0 0 0,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 32 015 110 107 0 0 2,4 Övriga tillgångar 86 980 Summa tillgångar 489 586 33 734 36 532 138 328 0 89 337 2,4 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0,0 Inlåning fr allmänheten 475 316 17 757 26 598 11 457 0 0 0,0 Övriga skulder och eget kapital 256 389 Summa skulder 475 316 17 757 26 598 11 457 0 256 389 2,4 Total skillnad 14 270 15 977 9 934 126 871 0 -167 052 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteck ning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader. 40 Finansiella risker Likviditetsexponering 2011 Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Återstående löptid (redov värde) anfordran 3 mån löptid i samt förväntad tidpunkt genomsnitt för återvinning Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 5 153 0 Utlåning till kreditinstitut 132 385 0 0 0 0 0 0,0 Utlåning till allmänheten 358 201 12 557 15 228 22 484 0 0 0,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 32 730 111 530 0 0 2,4 Övriga tillgångar 73 576 Summa tillgångar 490 586 12 557 47 958 134 014 0 78 729 2,4 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0,0 Inlåning fr allmänheten 481 259 13 750 24 907 14 129 0 0 0,0 Övriga skulder och eget kapital 229 799 Summa skulder 481 259 13 750 24 907 14 129 0 229 799 2,4 Total skillnad 9 327 -1 193 23 051 119 885 0 -151 070 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteck ning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader. 41 Finansiella risker 28Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med -2 079/2 105tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering ansvarar finansfunktionen för. Valutarisk Bankens valutakursrisk utgörs av resevalutalagret 175 tkr och är försumbar. Aktiekursrisk Bankens placering i aktier är strategisk och utgörs i huvudsak av Swedbankaktier. Dessa bokförs till verkligt värde. Mellanskillnaden mellan ursprungliga anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde redovisas som Fond för verkligt värde under eget kapital. En generell förändring med 10 procentenheter av aktiekurserna påverkar eget kapital med 6 629 tkr och resultaträkningen med 1 232 tkr. 42 Finansiella risker 29 Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. e operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är D en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar: • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparankens och kundernas tillgångar 30 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2012 Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år >5 årUtan ränta 1 mån Totalt Kassa 0 0 0 0 0 2 357 2 357 Utlåning till kreditinstitut 148 032 0 0 0 0 0 148 032 Utlåning till allmänheten 341 554 33 734 4 517 28 221 0 0 408 026 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 32 015 110 107 0 0 142 122 Övriga tillgångar 0 0 0 0 86 980 86 980 Summa tillgångar 489 586 33 734 36 532 138 328 0 89 337 787 517 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning fr allmänheten 475 316 17 757 26 598 11 457 0 0 531 128 Övriga skulder 9 845 0 0 0 0 0 9 845 Eget kapital 246 544 246 544 Summa skulder och eget kapital 485 161 17 757 26 598 11 457 0 246 544 787 517 Differens tillgångar och skulder inkl pos utom BR 4 425 15 977 9 934 126 871 0-157 207 Kumulativ exponering 20 402 30 336 157 207157 207 Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 2 procentenhet på balansdagen utgör -2 079/2 105 tkr. 43 Finansiella risker Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2011 Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år >5 årUtan ränta 1 mån Totalt Kassa 0 0 0 0 0 5 153 5 153 Utlåning till kreditinstitut 132 385 0 0 0 0 0 132 385 Utlåning till allmänheten 358 201 12 557 15 228 22 484 0 0 408 470 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 32 730 111 530 0 0 144 260 Övriga tillgångar 0 0 0 0 73 576 73 576 Summa tillgångar 490 586 12 557 47 958 134 014 0 78 729 763 844 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning fr allmänheten 481 259 13 750 24 907 14 129 0 0 534 045 Övriga skulder 3 447 0 0 0 0 0 3 447 Eget kapital 226 352 226 352 Summa skulder och eget kapital 484 706 13 750 24 907 14 129 0 226 352 763 844 Differens tillgångar och skulder inkl pos utom BR 5 880 -1 193 23 051 119 885 0-147 623 Kumulativ exponering 4 687 27 738 147 623147 623 Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 2 procentenhet på balansdagen utgör -6 542/6 569 tkr. 44 Finansiella risker 31 Finansiella tillgångar och skulder 2012 Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella Övriga Summa värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar värde förfall säljas Fin tillg som som bestäms tillhöra denna kategori Verkligt värde Kassa 2357 2357 2357 Utlåning till kreditinstitut 0 148 032 0 0 0 148 032 148 032 Utlåning till allmänheten 0 408 026 0 0 0 408 026 408 026 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 30 607 0 111 515 0 0 142 122 144 070 Aktier och andelar mm 12 324 0 0 66 672 0 78 996 78 996 Upplupna intäkter 0 0 0 0 1 335 1 335 1 335 Övriga finansiella tillgångar 0 0 0 0 6 021 6 021 6 021 Summa 42 931 556 058 111 515 66 672 9 713 786 889 Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 531 128 531 128 531 128 Övriga skulder 0 0 0 0 1 473 1 473 1 473 Upplupna kostnader 0 0 0 0 2 215 2 215 2 215 Summa 0 0 0 0 534 816 534 816 534 816 Upplysningar om verkligt värde I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden Nivå 1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 30 607 Aktier och andelar mm 66 294 Summa 96 901 Nivå 2 Nivå 3 Summa 0 30 607 378 66 672 378 97 279 45 Finansiella risker Finansiella tillgångar och skulder 2011 Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella Övriga Summa Verkligt värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar värde förfall säljas Fin tillg som som bestäms tillhöra denna kategori Kassa 5 153 5 153 5 153 Utlåning till kreditinstitut 0 132 385 0 0 0 132 385 132 385 Utlåning till allmänheten 0 408 470 0 0 0 408 470 408 470 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5 730 0 138 530 0 0 144 260 145 630 Aktier och andelar mm 12 109 0 57 689 0 69 798 69 798 Upplupna intäkter 0 0 0 0 1 529 1 529 1 529 Övriga finansiella tillgångar 0 0 0 0 1 631 1 631 1 631 Summa 17 839 540 855 138 530 57 689 8 313 763 226 764 596 Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 534 045 534 045 534 045 Övriga skulder 0 0 0 0 1 500 1 500 1 500 Upplupna kostnader 0 0 0 0 1 947 1 947 1 947 Summa 0 0 0 0 537 492 537 492 537 492 Upplysningar om verkligt värde I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden Nivå 1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar mm 69 367 Nivå 2 Nivå 3 Summa 5 730 5 730 431 69 798 Summa 6 161 46 69 367 75 528 Finansiella risker Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Eftersom de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp på balansdagen. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex måndader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Innehavet i Sparbanken Kort och Sparbankernas Affärsutveckling redovisas till anskaffningsvärde då ett verkligt värde ej kan fastställas. 47 Kapitaltäckning 32Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på: • sparbankens riskprofil, • identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, • s k stresstester och scenarioanalyser, • förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt • ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida www.virserumssparbank.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; 48 Kapitaltäckning 32 Kapitaltäckning (forts) 2012 2011 Primärt kapital 175 150 158 778 Supplementärt kapital 1 404 0 Kapitalbas netto 176 554 158 778 Kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden 30 375 30 609 Kapitalkrav för operativa risker 5 175 4 572 Summa kapitalkrav 35 550 35 181 Primärt kapital Eget kapital 246 544 219 452 Periodiseringsfonder 78 % (73,7 %) 4 802 5 085 Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde -38 800 -23 359 Avräkning aktier och andra tillskott -37 396 -42 400 Summa primärt kapital 175 150 158 778 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde 38 800 23 359 Avräkning aktier och andra tillskott -37 396 -23 359 Summa supplementärt kapital 1 404 0 Total kapitalbas 176 554 158 778 Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 0 27 Institutsexponeringar 4 528 4 424 Företagsexponeringar 10 354 10 139 Hushållsexponeringar 11 803 13 063 Exponeringar mot säkerhet i fastighet 2 870 2 532 Oreglerade poster 222 250 Säkerställda obligationer 360 0 Övriga poster 238 174 Summa kapitalkrav för kreditrisker 30 375 30 609 Operativa risker Basmetoden 5 175 4 572 Totalt minimikapitalkrav 35 550 35 181 Kapitalbasen överskrider minimikapitalkravet med 141 004 tkr. Kapitaltäckningskvoten dvs kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 4,96 (4,51). 49 33 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Virserums Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 257 681 tkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 1 385 tkr som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalande provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 227 349 tkr och försäkringssparande på 70 096 tkr. För detta har sparbanken erhållit 1 692 respektive 396 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provsionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 50 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Dock har sparbanken, med tanke på sparbankens karaktär av företag av allmänt intresse och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende, i tillämpliga delar utformat sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten med koden som förebild. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 24 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Hultsfreds Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns i slutet av Årsredovisningen. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning har tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Kenth Andersson, Björn Ståhlgren, Åke Sandstedt, Alexander Steinvall samt Silva Andersson. Det är valberedningens uppgift att komma med arvodesförslag till ordförande, vice ordf. och övriga ledamöter i styrelsen. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande och vice ordförande om inte annat beslutats av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av åtta ledamöter inklusive verkställande direktör. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i slutet av Årsredovisningen. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 7 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordförande och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordförande ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta arbetsuppgifter, förutom att utse styrelsens ordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och 51 Företagsstyrning prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa och ompröva policy och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 16 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring Intern Kapitalutvärdering. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, policy 52 inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter mm. Sparbankens VD har varit sekreterare i styrelsen Styrelsens delegering Styrelsen har utsett lånedelegation bestående av VD Bengt Eriksson, Sture Bergh och Solveig Nilsson, som fattar beslut i enlighet med i delegationsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten skall protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. Utgående Mandatperioder I tur att avgå bland huvudmännen är Arne Fäldt, Björn Carlsson och Willy Svensson. I tur att avgå ur styrelsen är Börje Karlsson, Lars Rosander och Rune Bjurhem. Virserum 2013-03-20 Börje Karlsson Ordförande Rune Bjurhem Vice ordförande Marianne Larsson Lars Rosander Torbjörn Wirsenius Christer Tuvö David Axelsson Bengt Eriksson Verkställande direktör. Min revisionsberättelse har lämnats 2013-03-28 Anders Berglund Auktoriserad revisor KPMG AB Av sparbankens huvudmän utsedd revisor 53 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Virserums Sparbank org.nr 533200-5247. Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Virserums Sparbank för år 2012. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Virserums Sparbanks finansiella ställning per 2012-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Virserums Sparbank för år 2012. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Virserum den 28 mars 2013 Anders Berglund Auktoriserad revisor KPMG AB Av sparbankens huvudmän utsedd revisor 54 Personalen Främre raden från vänster Donald Bergström, Bengt Eriksson, Johan Ekelund Bakre raden från vänster Yvonne Steinvall, Niklas Gerhardsson, Martina Kjell, Charlotte Rosenqvist, Ingela Larsson, Sture Bergh, Solveig Nilsson 55 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns som företrädare för insättarna, i varje sparbank huvudmän som skall övervaka sparbankens förvaltning. I deras uppgifter ingår också att utse styrelse och revisorer för sparbanken. Sparbankens styrelse består av 7 ordinarie ledamöter valda av huvudmännen. Förteckning över sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer, utvisande deras mandatperioder, framgår av nedanstående uppställning. Huvudmän Valda av Hultsfreds kommun Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014 Runa Petersson Birgitta Nilsson Björn Ståhlgren Bernt Fröjd Silva Andersson Carola Nilsson Karin Liiw Annette Kling Lars Lövkvist Alexander Steinvall Magdalena Fröjd Pia Rydh Virserum Virserum Järnforsen Virserum Virserum Virserum Vetlanda Virserum Virserum Virserum Virserum Virserum Valda första gången år 2006 2008 2012 1985 2000 2001 2002 2008 2009 2010 2010 2010 Valda av huvudmännen Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013 Arne Fäldt Björn Carlsson Willy Svensson Virserum Virserum Järnforsen 2005 2009 1986 Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014 Kenth Andersson Agneta Karlsson Anne Uebel Virserum Virserum Järnforsen 2010 2000 2006 Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2015 Johan Persson Laila Erlandsson Inger Sjösten 56 Virserum Järnforsen Virserum 2011 2007 2009 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2016 Johan Ekselius Jonas Hagberg Ingbert Andersson Virserum Virserum Järnforsen 1992 2012 1996 Styrelse Ordinarie ledamöter Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013 Börje Karlsson Lars Rosander Rune Bjurhem Virserum Virserum Virserum 1990 2009 1998 Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014 Torbjörn Wirsenius David Axelsson Christer Tuvö Marianne Larsson Virserum Virserum Virserum Virserum Bengt Eriksson Verkst.dir 1994 2012 2008 2006 Revisorer Valda av huvudmännen Ordinarie t.om. sparbanksstämman 2013 KPMG AB Växjö Valda första gången 1988 57 Virserums Sparbank kontorsförteckning Huvudkontor Storgatan 8 570 80 VIRSERUM Tfn 0495/310 15 E-post: banken@virserumssparbank.se www.virserumssparbank.se Öppettider: Måndag - Fredag 9.30-15.00 Torsdag även 16.00-17.30 Filial 570 81 JÄRNFORSEN Tfn 0495/501 82 Öppettider: Tisdag 9.00-11.30 Uttagsautomat Storgatan 8 570 80 VIRSERUM Öppettider: Alla dagar BYGDENS BÄSTA BANK FÖR EN STARK FRAMTID I DACKEBYGD
