Årsredovisning 2012

Transcription

Årsredovisning 2012

Årsredovisning 2012
14819 Årsredovisning.indd 1
2013-03-27 11.50
Sid 2
2013-03-27 11.50
Innehåll
VD har ordet _________________________________________________________________________4
Bygdens bank sedan 1870_____________________________________________________________4
Ett bra år på företagsmarknaden _______________________________________________________6
Rätt erbjudande till varje kund
på privatmarknaden __________________________________________________________________7
Omvärldsanalys ______________________________________________________________________8
Förvaltningsberättelse ________________________________________________________________10
Fem år i sammandrag _________________________________________________________________14
Resultat och balansräkningar __________________________________________________________15
Kassaflödesanalys____________________________________________________________________19
Noter_______________________________________________________________________________20
Styrelsens och VD:s underskrift ________________________________________________________46
Revisionsberättelse __________________________________________________________________47
Bolagsstyrning ______________________________________________________________________48
Huvudmän __________________________________________________________________________49
Sid 3
2013-03-27 11.50
VD har ordet
Mina kollegor har verkligen tagit sig an utmaningen
och våra kunder har varit med på noterna. Under
året har vi arbetat med såväl kostnadssidan som
att skaffa nya intäkter. Kundbasen har bearbetats
och breddats med nya kunder och uppdrag, prissättningen har justerats och täckningsbidraget har
ökat. Under året som gått har Leksands Sparbank
även påbörjat ett stort och viktigt varumärkesarbete för att skapa en gemensam värdegrund. Vi tar
vara på allt vi är stolta över i vår 142-åriga historia
och har samtidigt modet att tillföra nya tankar. Vi
står inför en genomgripande generationsväxling,
såväl internt som på kundsidan, vilket gör det viktigare än någonsin att ha en gemensam kultur och
stark identitet som kan föras vidare in i framtiden.
Storsatsning på kompetens
Tuffa mål – och stora framgångar
Leksands Sparbank gick in i 2012 med höga förväntningar och tuffa mål för en ökad lönsamhet.
Nu när året är slut kan vi konstatera att vi lyckats.
Det går inte att peka ut en enskild framgångsfaktor
bakom den ökade lönsamheten. I stället är det en
mängd olika anledningar som har bidragit till att vi,
trots en tung kundförlust under året har uppnått
alla ekonomiska mål. Räntenivåerna har gett en god
grund, men framför allt är det våra medarbetares
hårda och engagerade arbete som gett resultat.
För att behålla en god lönsamhet och konkurrenskraft oavsett konjunktur och ränteläge kommer
Leksands Sparbank under 2013 och 2014 att
satsa på kompetensutveckling inom ny teknik,
affärsmannaskap, ledarskap och på att utbilda fler
licensierade rådgivare. Att ha regionens mest kompetenta medarbetare kommer att vara en viktig
konkurrensfördel i framtiden och är ett uttalat mål
för oss. Vi kommer även att göra stora satsningar
på marknadssidan med en ny tydlig kommunikationsstrategi, riktad mot identifierade målgrupper.
Leksands Sparbank är på gång och det ska märkas
överallt. Bankvärlden förändras.
Bygdens bank sedan 1870
År 1870 var ett händelserikt år. Då spelades den
allra första landskampen i fotboll någonsin, mellan
Skottland och England på Kennington Oval i London. Resultatet blev 1-1. I det enade Italien blev
Rom huvudstad efter en folkomröstning och i Sverige fick kvinnor rätt att ta studentexamen. Stort
och smått, men för oss här på Leksands Sparbank
har dock året 1870 en alldeles speciell betydelse.
Det var då vi startade, slog upp dörrarna och blev
bygdens bank. Sedan dess har vi stått på egna ben
och fattat våra egna beslut. Det utgör en stor och
viktig del av den grund vi står på.
Varför en sparbank
Artonhundratalets svenska bondesamhälle var
fattigt och för många var det en kamp att ställa
mat på bordet. Det var ingen bra grund för ett
samhälle i förändring och risken fanns att landets
utveckling skulle stagnera. Regeringen uppmanade därför socknar, församlingar, härad och länsstyrelser att bilda sparbanker för att uppmuntra
sparandet. Vinsten skulle gynna kunderna och inte
några ägare.
En bank utan ägare
Juridiskt är en sparbank närmast att likna vid
en stiftelse. Verksamheten bedrivs inom ett
avgränsat geografiskt område. Sparbanken saknar
egentliga ägare och drivs utan enskilt vinstintresse. De vinster som uppkommer fonderas för
att trygga insättarnas medel. En mindre del får
också användas till allmännyttiga ändamål.
Sid 4
2013-03-27 11.50
För att möta kundernas förväntningar och skapa
välkomnande miljöer kommer vi att bygga om våra
kontor. Under 2013 är det kontoret i Rättvik som
moderniseras och anpassas till framtidens banktjänster och kunder. Vi kommer fortfarande ta emot
kontanter, men arbetar för att minimera användningen. På sikt är målet kontantfria bankkontor dit
kunderna kommer för att få rådgivning och mer
avancerade tjänster.
Webben – vårt fjärde kontor
Leksands Sparbank är framgångsrik på sin marknad, men vi kan inte slappna av och tro att vårt
försprång kan vara för alltid. Nischbankerna är på
frammarsch och vi måste vara på tå för att möta
konkurrensen. När allt fler tjänster sköts via internet eller mobilen måste vi betrakta tekniken som en
kommunikationskanal och webben som ytterligare
en plats där vi möter våra kunder. Vårt långsiktiga
samarbetsavtal med Swedbank ger Leksands Sparbank tillgång till såväl IT-system och avancerad teknik som produktutveckling och nya tjänster. Genom
vårt samarbete kan vi idag erbjuda fullservice med
såväl banktjänster som försäkringsprodukter.
kunder finns, även om vi förstås gärna fortsätter
att bistå alla utflyttade kullor och masar som vill
behålla sin bankkontakt. Tack vare våra duktiga
medarbetare har vi under många år fått toppbetyg
i undersökningar gällande kundnöjdhet. Det är en
utmaning att behålla dessa betyg under den generationsväxling och kundföryngring vi står inför.
Därför är det av största vikt att vi är en attraktiv
arbetsgivare för kompetenta medarbetare.
Vår vision är tydlig. Vi ska vara en bank där alla vill
vara kund. Det ställer krav. Under året som gått har
vi lagt en god grund och står nu väl rustade för att
möta framtidens utmaningar. Vi har en spännande
resa framför oss.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla
medarbetare för ett gott utfört arbete under året
och till min styrelse för alla kloka beslut som fattats
under 2012!
Annika Nygårds, VD
En bank där alla vill vara kund
För att skapa trygghet för våra kunder vill vi också
stödja bygdens utveckling. Det är ju här våra
De ansvariga huvudmännen
De som är ytterst ansvariga för sparbankens
verksamhet är huvudmännen, som i Leksands
Sparbank uppgår till 32 stycken. Hälften av
huvudmännen utses av kommunfullmäktige i
Leksand, Rättvik och Gagnef, resterande väljs
in på årsstämman. Sparbankernas verksamhet
regleras genom sparbankslagen.
erfarenhet – oavsett nymodigheter och trender.
Samtidigt inser vi att vi måste följa med vår tid
och förbereda oss för nya generationers behov,
krav och önskemål. Vi brinner för våra kunder och
ska vara den bank som bygden behöver, såväl idag
som i framtiden.
En historia att vara stolt över
Idag bejakar vi, och är stolta över, vår historia.
Vi är kloka nog att inte förringa nästan 150 års
Sid 5
2013-03-27 11.50
Ett bra år på företagsmarknaden
För Leksands Sparbank har 2012 varit ett positivt
år, med bra utveckling och god kundtillströmning,
konstaterar Roger Åström tillförordnad företagsmarknadschef.
Trots en sviktande konjunktur och orosmoln i Europa har den stora majoriteten av bygdens företag
klarat sig förhållandevis bra.
– Vi har många duktiga småföretagare som
kunder. De kan konsten att snabbt ställa om sin
produktion och verksamhet vilket gör att de är
betydligt mindre konjunkturkänsliga.
Bland årets många nya företagskunder finns
såväl småföretagare som offentlig verksamhet.
Leksands Sparbank har vunnit två stora offentliga
upphandlingar och kommer under de närmaste
åren att hantera både Leksand och Rättvik kommuns ekonomiska flöden med löner och övriga
transfereringar.
Inför året som kommer räknar Roger Åström med att
den svagare konjunkturen kommer att börja märkas.
– Det är en utmaning att behålla den goda lönsamheten, men med bra produkter och nya populära
tjänster har vi alla möjligheter att fortsätta den
goda utvecklingen. Det senaste året har vi sett en
kraftigt ökad efterfrågan på produkter inom sjukvårdsförsäkring och tjänstepension. Våra kunder
är intresserade av att säkra sin ekonomi och där
kan vi erbjuda många bra alternativ.
Nya tekniska lösningar ger också möjlighet att
knyta fler kunder till banken. Något av det senaste
är mobilbank för företag, en lösning som redan har
fått många intressenter.
– Det här tror jag kommer att bli riktigt stort. Det
är en enkel produkt som gör det möjligt för våra
kunder att öka sin egen effektivitet. Att kunna
sköta sina bankärenden via telefonen förenklar
vardagen för många företagare.
Nu väntar intern kompetensutveckling för att
även i framtiden kunna möta kundernas behov och
efterfrågan.
– Vi har en stor marknadsandel idag. För att behålla den måste vi vara proaktiva, på tå och i takt
med våra kunder. Att vi är nära våra kunder ger oss
goda förutsättningar att ge bra råd och erbjuda
rätt produkter. Den möjligheten ska vi använda
oss av, avslutar Roger Åström.
Sid 6
2013-03-27 11.50
Rätt erbjudande till varje kund
på privatmarknaden
Närhet är ett viktigt ord för Leksands Sparbank.
Den nära kontakten med kunderna är en förutsättning för att ge goda råd och göra bra affärer.
Nu har en ny organisation skapat ett nytt och
närmare arbetssätt förklarar Eva Landgård, chef
Privatmarknad och Affärsutveckling.
Strax efter årsskiftet 2012 genomfördes en omorganisation som innebar att bankens verksamhet
på privatmarknadssidan delades upp på tre kontor
med var sin internt rekryterad kontorschef.
– Vi arbetar nära våra kunder. Nu vill vi också ha våra
chefer nära medarbetarna för att skapa ett effektivt
samarbete och snabbare kunskapsöverföring.
Närheten är också ett ledord när de egna bankkontoren ska byggas om.
– Nu tänker vi till för att skapa en trivsam och
välkomnande miljö. Kunder som kommer in på
kontoret ska först mötas av våra medarberare,
inte av en traditionell bankdisk. Det ska vara kul
att komma in på banken och kännas bekvämt att
sitta här och diskutera sin ekonomi.
Under året som gått har Leksands Sparbank inte
bara fått många nya kunder utan också sett en
fantastisk utveckling för sina mobila tjänster.
– Mobilbanken ökar idag mycket mer än internetbanken. Det här är en tjänst som många uppskattar.
Nu kan vi dessutom även erbjuda mobilbank för
ungdomar under 18 år, vilket snabbt har blivit riktigt populärt. Ser du någon som står och skakar sin
mobil i våra trakter är det säkert någon som skakar
fram saldot på sitt konto. Swish har också blivit en
stor framgång. Att kunna föra över pengar direkt
via mobilen oavsett bank är en tjänst som har
saknats på marknaden.
Bland bankens produkter har försäkringssidan fått
ett rejält uppsving under året.
– Idag har vi den kompetens som behövs för att
kunna ge riktigt bra rådgivning kring försäkringar
och våra kunder uppskattar att få sitta ned i lugn
och ro och gå igenom de försäkringar de behöver.
Leksands Sparbank har idag en stor marknadsandel men kundbasen behöver kontinuerligt
föryngras för att banken ska vara framgångsrik i
framtiden.
– Vi ska vara ett attraktivt val för unga vuxna och
synas där de befinner sig. Därför kommer vi bland
annat att vara med på Siljans Bomässa som utställare. Vårt mål är att erbjuda ett brett spektrum av
produkter som människor i åldern 25-40 behöver,
oavsett om det gäller sparande, lån, försäkringar
eller pensionssparande. Gör vi det, kommer vi att
vara lika viktiga för våra kunder i framtiden som vi
är idag, säger Eva Landgård.
Sid 7
2013-03-27 11.50
Omvärldsanalys
Försämrad omvärldskonjunktur – men
stabilisering på finansmarknaderna
Den globala ekonomin tappade påtaglig fart
under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs
tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde
rekordhöga nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för
världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad
världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde
till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och
Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under
förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de
få ekonomier där tillväxten tog fart under 2012,
till största delen driven av ökad konsumtion och
stigande investeringar. För första gången sedan
2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt
började arbetslösheten att sjunka, om än från
höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED,
var tydlig med att dagens låga styrränta på 0,25
% kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 %). Det
är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 %
som FED anser att penningpolitiken kan stramas
åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin
med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år 2011.
Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna.
Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska
framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken
för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den
Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör
det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och
beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd
statsobligationer på andrahandsmarknaden har
stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det
gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA
har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten
stärktes men de institutionella bristerna blev allt
tydligare i takt med att landet närmade sig det
s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för
en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten
i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget
ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden,
stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en
annalkande konjunkturåterhämtning till stigande
globala börser.
Det återstår dock många utmaningar i den globala
ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer
att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas
framöver.
Kraftig inbromsning i svensk ekonomi
Den svenska ekonomins motståndskraft mot en
svagare global konjunktur minskade under senare
delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och
en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Vi bedömer att
den svenska ekonomin växte med drygt 1 % under
fjolåret jämfört med närmare 4 % år 2011. Det är
framför allt exportindustrin som har påverkats av
den svagare globala konjunkturen, samtidigt som
kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska
kronan försvagas när omvärldskonjunkturen
försämras, men starka offentliga finanser, högre
reporänta gentemot omvärlden och överskott i
bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska
tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte
den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till
halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en
mindre uppgång när investeringsintresset för mer
riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning
under slutet av 2012. En kraftig ökning i antalet
varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten
kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften
under innevarande år. Hushållen har samtidigt
blivit mer pessimistiska om framtiden, även om
hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts
av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett
ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt
till hushållen har följts av en minskad utlåning till
företagssektorn när investeringarna tenderar att
förskjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen
och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan
med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 % i
december. Kombinationen av en inflationstakt som
ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och
en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora
utmaningen för svensk penningpolitik framöver.
Sid 8
2013-03-27 11.50
Den svenska kronan gentemot dollarn och euron
Börsutvecklingen
Börsutvecklingen
Ränteutvecklingen i Sverige
Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring
Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring
Sid 9
2013-03-27 11.51
Förvaltningsberättelse
Redovisning för verksamhetsåret 2012
Styrelsen för Leksands Sparbank, 583201-2529,
får härmed avge Årsredovisning för sparbankens
verksamhet 2012, sparbankens 142:e verksamhetsår. Sparbanksstämman äger rum fredagen den
12:e april, kl 18:30 på Villa Långbers, Tällberg.
Allmänt om verksamheten
Leksands Sparbank har Leksands-, Rättviks- och
Gagnefs kommuner som verksamhetsområde.
Sparbankens huvudkontor finns i Leksand och därutöver finns kontor i Rättvik och Insjön. Sparbanken bedriver in- och utlåningsverksamhet. Vidare
tillhandhåller sparbanken bl.a följande tjänster:
ekonomisk och juridisk rådgivning, betalningsförmedling, ställande av borgen och garantier,
uthyrning av bank- och servicefack, försäkringsförmedling, pensionsparrörelse samt värdepappersrörelse efter tillstånd. Leksands Sparbank ska
vara en självständig och starkt lokalt förankrad
fullservicebank, där alla vill vara kund.
Sparbanken vänder sig till både privatpersoner, företag och organisationer. Vi ska vara en sparbank
som skapar långsiktig ekonomisk trygghet och
tillväxt för våra kunder. Det är även vår uppgift att
vara med och ta ansvar för bygdens utveckling.
Hos oss möter man enkelhet, kompetens, engagemang och närhet.
Sparbankens ställning
Balansomslutningen vid årets slut var 3 177 063
tkr, en ökning med 225 577 tkr (7,6%) under året.
Affärsvolymen,förvaltade och förmedlade volymer, uppgick till 8 899 928 tkr, en ökning med 483
032 tkr (5,7%).
Inlåningen vid årets slut uppgick till 2 510 491 tkr,
en ökning med 124 893 tkr (5,2 %).
Sparbankens kunder har förmedlade placeringar
i Robur Fonder (inkl. PPM) och Robur Försäkring
med ett marknadsvärde på 2 044 422 tkr, en ökning under året med 133 424 tkr (7,0%).
Utlåningen uppgick vid årets slut till 2 291 969
tkr, en ökning med 138 861 tkr (6,4%). Sparbankens kunder har i Swedbank Hypotek förmedlade
krediter på 1 390 347 tkr, en ökning med 41 314
tkr (3,1%). Sparbanken hade vid årsskiftet placerat
428 140 tkr i räntebärande värdepapper, 201 067
tkr i aktier och andelar samt 178 983 tkr i likvida
medel. Likviditetsberedskapen är mycket god.
Det primära kapitalet vid årets slut efter avräkning uppgick till 359 356 tkr och det supplementära kapitalet till 26 047 tkr vilket gör att sparban-
kens kapitalbas blir 385 403 tkr. Kapitalbasen i
förhållande till totalt minimikapitalkrav, 160 014
tkr, ger en kapitaltäckningskvot på 2,41. (not 34)
Sparbankens ställning är mycket god.
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet för år 2012 blev 31 570 tkr, en
ökning jämfört med 2011 på 12 139 tkr (62 %).
Räntenettot ökade med 3,9 % till 69 412 tkr, vilket
till stor del beror på högre marknadsräntor och
ökade volymer.
Provisionsnettot ökade 0,6% till 29 443 tkr,
ut- och inlåningsprovisioner ökade men värdepappersprovisioner minskade.
Under posten Erhållna utdelningar har utdelning
från Swedbank AB erhållits med 8 268 tkr.
Under Nettoresultat av finansiella transaktioner har bokförts reavinster och förluster samt
orealiserade värdeförändringar i samband med
värdepappersaffärer. Även valutakursförändringar redovisas här. Rörelsekostnader exklusive
kreditförluster och avskrivningar uppgick till 61
161 tkr, en minskning med 4,8%. Fastighets-,
IT- och personalkostnader har minskat medan
konsultkostnader och övriga kostnader ökat. Kreditförluster netto under året uppgår till -14 987
tkr, se not 12 för mer information. Nyckeltal som
beskriver sparbankens utveckling, ställning och
resultat redovisas under ”Fem år i sammandrag”.
Personal
En omorganisation genomfördes under början av
2012. Omorganisationen innebar bland annat att
nya roller som kontorschef privat inrättades på
våra tre kontor. Rekryteringen till dessa tjänster
skedde internt.
En kompetensförsörjningspolicy utarbetades
under året för att möta framtidens krav på kompetens. Bland annat planeras ersättningsrekrytering
för personal som inom de närmaste åren kommer att gå i pension. Fyra personer avslutade sin
anställning under året medan en person började.
Ytterligare ersättningsrekryteringar är påbörjade
under året och personalplanering är en av de viktigaste processerna i sparbanken. Antal anställda
var vid årets slut 52 (55) personer, antal årsarbetare under året var 45 (50).
Varumärkesstrategiskt arbete
Leksands Sparbank har påbörjat ett arbete med
att stärka varumärket. Målet med vårt varumärkesarbete är att uppnå rätt image, ökad kännedom
Sid 10
2013-03-27 11.51
och en tydlighet och konsekvens i det vi säger
och genom detta arbete attrahera flera kunder.
Vår varumärkesvision är: Leksands Sparbank ska
uppfattas som en bank i tiden, för unga och gamla,
för privatpersoner och företag, för medarbetare
och övriga intressenter. En bank med anor och
sikte på framtiden. Varumärkesstrategin fokuserar på de mer abstrakta och emotionella delarna
av varumärket. För att alla ska styra åt samma
håll, och varumärket stärkas med rätt värderingar,
används värdeord som övergripande riktlinje för
allt som görs. Värdeorden speglar de viktigaste
och mest grundläggande värderingar som vi står
för och vill associeras med. Varumärkesarbetet
skall understödja vår vision – Vi ska vara en bank
där alla vill vara kund.
Kunder
Sparbanken hade vid årsskiftet 24 645 aktiva kunder, en ökning sedan föregående år med 41 kunder.
22 410 är fysiska kunder och 2 235 är företag,
föreningar eller organisationer. Av sparbankens
kunder är 17 035 boende eller verksamma inom
verksamhetsområdet, det vill säga i någon av
Leksand, Rättvik eller Gagnefs kommuner. Vi kan
också notera att cirka hälften av sparbankens kunder, 12 081, använder internet- eller mobilbanken
regelbundet för sina vardagliga banktjänster.
Samarbetsavtal med Swedbank AB
Sparbanken har behov av mycket kvalificerade ITsystem och IT-tjänster, så att bankens redovisning
säkerställs och att kunderna erbjuds en modern
och rikstäckande bankservice. Ett konkurrenskraftigt och heltäckande produktutbud innehållande
fond- och andra placeringsprodukter, finansiringsprodukter, bank- och kreditkortsprodukter etc. har
funnits i banken sedan lång tid tillbaka. Leveransen av detta är långsiktigt garanterad genom att
tidigare avtal med Swedbank har förnyats. Avtalet
gäller till den 30 juni 2017 med möjlighet till förlängning 2 år i sänder.
Aktieinnehav i Swedbank AB
Leksands Sparbank äger 930 000 st stamaktier samt
630 000 st preferensaktier i Swedbank AB.
Anskaffningsvärdet på aktierna är 74 525 tkr och vid
bokslutsdatum var marknadsvärdet 197 994 tkr.
Vid bokslutsdatum var kursen 127:00 respektive
126:80 på stam- och preferensaktier.
Under året har innehavet haft en orealiserad positiv påverkan på det egna kapitalet med 58 843
tkr. Det egna kapitalet i bokslutet uppgår till 581
588 tkr efter styrelsens förslag till vinstdisposi-
tion. Aktieinnehavet i Swedbank AB är kapitaltäckt till 100%. Vid dagen för styrelsens påskrift,
27 februari 2013, av Årsredovisning 2012 var
kursen på både stamaktien och preferensaktien
ca 156:- vilket ger en orealiserad förändring på
eget kapital med ca 45 000 tkr sedan årsskiftet.
Swedbanks förslag till utdelning för 2012, vilket
utbetalas 2013, är 9,90 för både preferensaktien
och stamaktien. Tas detta förslag på Swedbanks
bolagsstämma innebär det en utdelning på totalt
15 444 tkr under 2013.
Insatser för bygden
I syfte att främja regional utveckling, som leder till
ekonomisk och mänsklig tillväxt har sparbankens
styrelse under 2012 beslutat att medverka och
stödja följande projekt med tkr:
Brudpiga Roddklubb
- Roddens Hus Västanvik 200
Stiftelsen Engelbrekt
- Maskinrenovering 100
Stiftsgården Rättvik
- Kanoter, livräddningsutrustning
100
Hjortnäs-Sunnanängs Samf.förening
- Vågbrytare Hjortnäs brygga 50
Leksands Baseboll och Softboll
- Utrustning av träningslokal 30
Häradsbygdens SS
- Utrustning nytt juniorlag 30
Siljansnäs Hembygdsförening
- Produktion av modern sockenfilm 24
Summa 534 tkr
Av 2012 års resultat föreslår sparbankens styrelse
att avsättning sker med 1 000 tkr till Insatser för
bygden.
Riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika ty per
av risker som kredit-, marknads-, likviditets- och
operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens
styrelse fastställt policies och riktlinjer för de
olika risktyperna. Sparbanken gör kontinuerligt en
bedömning av risknivån i förhållande till det egna
kapitalet i den process som kallas intern kapitalutvärdering (IKU).
En mer omfattande skrivning om sparbankens
risker finns i not 3.
Sid 11
2013-03-27 11.51
Miljöengagemang
Sparbanken är sedan november 2012 miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. I miljöarbetet följer
vi bl a upp resultatet mot de miljömål som vi satt
upp för verksamheten. Miljömålen är att vi ska bli
kontantsmarta, att kort- och internettransaktioner ska öka med 3% per år och att vi ska minska
pappersförbrukningen med 5% till 2014. Genom
att öka våra kunders användning av bankens
självbetjäningstjänster, känner vi att vi kan göra
stor nytta för miljön, då många människor kan
göra flertalet av sina bankärenden i hemmet,
via internetbanken. Att inte använda kontanter,
utan istället använda betalkort eller att betala
via mobilen när man handlar, är självklart också
sådant som är bra för miljön. Vår uppgift är att se
till att kunden har alla möjligheter att göra ett bra
miljöval, genom att använda bankens produkter.
Principer och processer för ersättningar
och förmåner till ledningen
Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.
Förväntningar om den marknadsmässiga och ekonomiska utvecklingen
Sparbankens marknadsandel i verksamhetsområdet är hög. Inom delar av området finns dock
stor potential för nya kundkontakter och ökad
affärsvolym dels genom bra resurser genom kontoren dels genom dokumenterat hög kundnöjdhet.
Kommunerna inom området har en god utveckling
och stabilt befolkningsunderlag. Den ekonomiska
prognosen är positiv och visar på ett förbättrat
rörelseresultat de närmaste åren, ökad affärsvolym och bättre kostnadseffektivitet.
Sid 12
2013-03-27 11.51
Sid 13
2013-03-27 11.51
Fem år i sammandrag
Nyckeltal Nyckeltal
Volym
2012
2012
2011
2011
2010
2010
2009
2009
2008
2008
8 900
8 900
8 417
8 417
8 566
8 566
8 103
8 103
7 185
7 185
5,74
5,74
-1,74
-1,74
5,71
5,71
12,78
12,78
0,03
0,03
18,47
18,47
16,95
16,95
17,78
17,78
18,31
18,31
15,64
15,64
2,41
2,41
2,42
2,42
2,37
2,37
2,45
2,45
2,19
2,19
2,87
2,87
2,92
2,92
2,90
2,90
3,01
3,01
2,90
2,90
2,27
2,27
2,34
2,34
1,88
1,88
1,64
1,64
2,49
2,49
1,25
1,25
1,20
1,20
0,95
0,95
1,35
1,35
1,36
1,36
0,36
0,36
0,23
0,23
0,05
0,05
0,37
0,37
0,27
0,27
4,28
4,28
2,88
2,88
0,68
0,68
5,04
5,04
3,19
3,19
0,57
0,57
0,65
0,65
0,84
0,84
0,66
0,66
0,66
0,66
0,71
0,71
0,81
0,81
0,94
0,94
0,72
0,72
0,79
0,79
42,95
42,95
47,57
47,57
92,88
92,88
73,38
73,38
58,03
58,03
2,26
2,26
1,49
1,49
0,08
0,08
0,32
0,32
0,62
0,62
0,69
0,69
0,71
0,71
0,35
0,35
0,31
0,31
0,78
0,78
45
3
4550
3 3
5053
3 3
5356
3 3
56 54
3 5
54
5
Volym
AffärsvolymAffärsvolym
ultimo, mkrultimo, mkr
förändring under
förändring
året, %under året, %
Av sparbanken förvaltade
Av sparbanken
och förmedlade
förvaltade och
kundvolymer
förmedlade kundvolymer
Kapital
Kapital
Soliditet
Soliditet
Beskattat eget kapital
Beskattat
+ 78eget
% av
kapital
obeskattade
+ 78 % reserver
av obeskattade
i%
reserver i %
av balansomslutningen
av balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapitalrelation
Primärkapital före
Primärkapital
avräkning/kapitalkrav
före avräkning/kapitalkrav
Resultat
Resultat
Placeringsmarginal
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av
Räntenetto
MO
i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter
Räntenetto +i rörelseintäkter
% av genomsnittlig
i % avaffärsvolym
genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat iRörelseresultat
% av genomsnittlig
i % avaffärsvolym
genomsnittlig affärsvolym
RäntabilitetRäntabilitet
på eget kapital
på eget kapital
Årets resultat i %
Årets
av genomsnittligt
resultat i % av eget
genomsnittligt
kapital
eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader
Summa
exkl kreditförluster
kostnader exkloch
kreditförluster och
värdeförändringar
på övertagen
egendom
i relation till
på övertagen egendom
i relation
till
räntenetto + rörelseintäkter
räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efterK/I-tal
kreditförluster
efter kreditförluster
Summa kostnader
Summa
inkl kreditförluster
kostnader inkloch
kreditförluster
och värdeförändringar
på övertagen egendom
på övertagen
i relation
egendom
till räntenetto
i relation+till räntenetto +
rörelseintäkter rörelseintäkter
Osäkra fordringar
Osäkraoch
fordringar
kreditförluster
och kreditförluster
Reserveringsgrad
Reserveringsgrad
för osäkra fordringar
för osäkra fordringar
Nedskrivning förNedskrivning
sannolika förluster
för sannolika
i % av osäkra
förluster i % av osäkra
fordringar bruttofordringar brutto
Andel osäkra
Andel
fordringar
osäkra fordringar
Osäkra fordringar
Osäkra
nettofordringar
i % av total
netto
utlåning
i % av
tilltotal utlåning till
allmänheten ochallmänheten
kreditinstitut
(exkl
banker) (exkl banker)
och
kreditinstitut
Kreditförlustnivå
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i Kreditförluster
% av ingående ibalans
% av ingående
för utlåning
balans
till för utlåning till
allmänheten,
kreditinstitut
allmänheten, kreditinstitut
(exkl
banker) (exkl banker)
Övriga uppgifter
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Medelantal anställda
Antal kontorAntal kontor
Sid 14
1
1
2013-03-27 11.51
Resultat- och balansräkning
Resultat- och balansräkning
tkr
Resultaträkning 1 januari - 31 december
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna administrationskostnader
Övriga kostnader[1]
Kreditförluster
Summa kostnader
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
Balansräkning
per den 31 december
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
S:a skulder mm och eget kapital
[1]
2012
2011
2010
2009
2008
69 412
29 443
852
9 398
109 105
-53 542
-9 006
-14 987
-77 535
31 570
-5 655
-4 587
21 328
66 795
29 253
-377
5 838
101 509
-56 042
-9 801
-16 235
-82 078
19 431
45
-4 105
15 371
48 140
28 900
696
975
78 711
-56 280
-10 204
-7 876
-74 360
4 351
45
-1 266
3 130
40 296
26 914
14 178
21 951
103 339
-58 050
-10 545
-6 140
-74 735
28 604
45
1 357
30 006
59 931
25 211
-361
12 892
97 673
-54 270
-10 188
-12 688
-77 146
20 527
45
-4 419
16 153
15 606
213 328
2 291 969
428 140
201 067
13 826
13 127
3 177 063
49 951
2 510 491
28 358
0
2 588 800
6 675
581 588
3 177 063
11 103
196 295
2 153 108
419 452
143 183
15 187
13 158
2 951 486
41 005
2 385 598
23 839
0
2 450 442
1 021
500 023
2 951 486
12 772
244 969
2 259 860
80 000
148 413
15 039
17 366
2 778 419
60 001
2 201 641
16 214
6 247
2 284 103
1 065
493 251
2 778 419
19 237
87 478
2 201 534
33 041
111 181
13 818
16 160
2 482 449
707
2 009 567
12 043
5 107
2 027 424
1 110
453 915
2 482 449
18 739
193 326
1 966 773
135 099
92 433
14 704
16 509
2 437 583
5 280
2 018 046
28 168
4 650
2 056 144
1 155
380 284
2 437 583
inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst eller förlust
21 328
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- avsättning till Insatser för bygden
- överföring till reservfonden
1 000
20 328
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter
föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,41 ( föregående år 2,42). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen
vinstdisposition till 385 mkr (360 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 160 mkr (149 mkr).
Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Sid 15
1
2013-03-27 11.51
Sid 16
2013-03-27 11.51
Resultaträkning
Resultaträkning
Not
1 januari - 31 december
tkr
Ränteintäkter
Resultaträkning
Räntekostnader
1
januari - 31 december
Räntenetto
tkr
Erhållna utdelningar
Ränteintäkter
Provisionsintäkter
Räntekostnader
Provisionskostnader
Räntenetto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Erhållna
utdelningar
Övriga rörelseintäkter
Provisionsintäkter
Summa rörelseintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat
Avskrivningar av
på finansiella
materiella transaktioner
anläggningstillgångar
Övriga
rörelsekostnader
Summa
Summa rörelseintäkter
kostnader före kreditförluster
Avskrivningar
materiella anläggningstillgångar
Resultat förepå
kreditförluster
Övriga
rörelsekostnader
Kreditförluster, netto
Summa
kostnader före kreditförluster
Rörelseresultat
Not
4
5
6
7
4
8
5
9
6
7
10
8
19
9
11
10
19
11
12
13
14
12
Resultat
före resultat
kreditförluster
Skatt på årets
Kreditförluster,
Årets resultat netto
Rörelseresultat
Rapport över totalresultat
Skatt på årets resultat
Årets resultat
tkr
Årets resultat
Rapport
över totalresultat
Övrigt totalresultat
1
januari
31 december
Årets förändringar
i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
tkr
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Årets
Årets resultat
övrigt totalresultat
Övrigt
totalresultat
Årets totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Årets övrigt totalresultat
13
14
Rapport över totalresultat
2012
2011
111 728
-42 316
2012
69 412
8 389
111 728
34 887
-42 316
-5 444
69 412
852
8 389
1 009
34 887
109 105
-5 444
-53 542
852
-1 387
1 009
-7 619
109 105
-62 548
-53 542
-1 387
46 557
-7 619
-14 987
-62 548
31 570
104 272
-37 477
2011
66 795
5 027
104 272
34 832
-37 477
-5 579
66 795
-377
5 027
811
34 832
101 509
-5 579
-56 042
-377
-1 629
811
-8 172
101 509
-65 843
-56 042
-1 629
35 666
-8 172
-16 235
-65 843
19 431
21 328
15 371
62 136
-899
21 328
61 237
82 565
62 136
-899
61 237
82 565
-8 499
0
15 371
-8 499
6 872
-8 499
0
-8 499
6 872
-5 655
46 557
-4 587
-14 987
21 328
31 570
-5 655
-4 587
21 328
45
35 666
-4 105
-16 235
15 371
19 431
45
-4 105
15 371
Sid 17
5
2013-03-27 11.51
Balansräkning
Balansräkning
Balansräkning
Per
den 31 december
Per den 31 december
tkr
tkr
Tillgångar
Tillgångar
Kassa
Kassa till kreditinstitut
Utlåning
Utlåningtill
tillallmänheten
kreditinstitut
Utlåning
Obligationer
och andra räntebärande värdepapper
Obligationer
och andra räntebärande värdepapper
Aktier
och andelar
Aktier ochtillgångar
andelar
Materiella
Materiella
tillgångar
- Inventarier
Inventarieroch mark
--Byggnader
- Byggnader
och mark
Övriga
tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda
kostnader och upplupna intäkter
Summa
tillgångar
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder,
Skulder
tillavsättningar
kreditinstitut och eget kapital
Skulder från
till kreditinstitut
Inlåning
allmänheten
Inlåningskatteskuld
från allmänheten
Aktuell
Aktuellskulder
skatteskuld
Övriga
Övriga skulder
Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna
kostnader
förutbetalda intäkter
Summa
skulder
ochoch
avsättningar
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Obeskattade
Eget
kapital reserver
Eget
kapital
Reservfond
Reservfond
Fond
för verkligt värde
Fond resultat
för verkligt värde
Årets
Årets resultat
Summa
eget kapital
Summaskulder,
eget kapital
Summa
avsättningar och eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Poster inom linjen
Postersäkerheter
inom linjen
Ställda
för egna skulder
Ställda säkerheter för egna skulder
Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser
Åtaganden
Åtaganden
Not
Not
15
15
16
16
17
17
18
18
19
19
20
20
21
21
22
22
23
23
24
24
25
25
26
26
27
27
15 606
11 103
15 606
11 103
213 328
196 295
213 328 2 153 108
196 295
2 291 969
2 291 969
2 153 108
428 140
419 452
428 140
419 452
201 067
143 183
201 067
143 183
649
1 417
649
1 417
13 177
13 770
13 177
13 770
1 087
172
1 087
172
12 040
12 986
12 040 2 951 486
12 986
3 177 063
3 177 063 2 951 486
49 951
49 951
2 510 491
2 510 491
2 734
2 734
9 834
9 834
15 790
15 790
2 588 800
2 588 800
6 675
6 675
434 397
434 397
125 863
125 863
21 328
21 328
581 588
581 588
3 177 063
3 177 063
41 005
41 005
2 385 598
2 385 598
1 017
1 017
8 619
8 619
14 203
14 203
2 450 442
2 450 442
1 021
1 021
420 026
420 026
64 626
64 626
15 371
15 371
500 023
500 023
2 951 486
2 951 486
inga
inga
27 824
27 824
265 430
265 430
inga
inga
27 324
27 324
253 629
253 629
Not
Not
28
28
29
29
Rapport över förändringar
eget kapital
Rapport
över iförändringar
i eget kapital
Rapport över förändringar i eget kapital
2011
2011
Tkr
Tkr
Ingående
eget kapital 2011-01-01
Ingående
Årets
resultat
Åretsövrigt
resultat
Årets
totalresultat
Årets
Åretstotalresultat
Vinstdisposition
Vinstdisposition
Avsättning
Avsättning
Insatser
för2011-12-31
bygden
Utgående
eget
kapital
Utgående eget kapital 2011-12-31
Reservfond
Reservfond
2012
2012
Tkr
Tkr
Ingående
Ingående eget kapital 2012-01-01
Årets resultat
Åretsövrigt
resultat
Årets
totalresultat
Årets
Åretstotalresultat
Vinstdisposition
Vinstdisposition
Avsättning
Avsättning
Insatser
för2012-12-31
bygden
Utgående
eget
kapital
Utgående eget kapital 2012-12-31
Reservfond
Reservfond
416 996
416 996
0
00
00
3 1300
3 130
-100
-100
420 026
420 026
420 026
420 026
0
00
00
15 3710
15 371
-1 000
-1 000
434 397
434 397
Fond för verkligt
Årets resultat
Fondvärde
för verkligt
Årets resultat
värde
73 125
73 125
0
-8 4990
-8 499
-8 499
-8 499
0
00
64 6260
64 626
3 130
3 130
15 371
15 371
0
15 3710
15 371
-3 130
-3 130
0
15 3710
15 371
Fond för verkligt
Årets resultat
Fondvärde
för verkligt
Årets resultat
värde
64 626
64 626
0
61 2370
61 237
61 237
61 237
0
00
125 8630
125 863
15 371
15 371
21 328
21 328
0
21 3280
21 328
-15 371
-15 371
0
21 3280
21 328
Totalt eget
kapital
Totalt
eget
kapital
493 251
493 251
15 371
15 371
-8 499
-8 499
6 872
6 872
0
-1000
-100
500 023
500 023
Totalt eget
kapital
Totalt
eget
kapital
500 023
500 023
21 328
21 328
61 237
61 237
82 565
82 565
0
-1 0000
-1 000
581 588
581 588
Sid 18
5
5
2013-03-27 11.51
Kassaflödesanalys
tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner
Avskrivningar
Kreditförluster
Betald inkomstskatt
2012-12-31
2011-12-31
31 570
19 431
-460
1 387
15 219
-4 107
43 609
997
1 629
16 621
-2 646
36 032
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten
Ökning av värdepapper
Ökning av inlåning från allmänheten
Förändring av övriga tillgångar
Förändring av övriga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-154 080
-422 305
124 893
31
2 420
-405 432
90 132
-3 818
183 958
2 747
1 924
310 975
Investeringsverksamheten
Minskning av finansiella tillgångar
Investering i finansiella tillgångar
Förvärv av materiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
418 329
0
-26
418 303
0
-339 900
-1 777
-341 677
-280
-280
-645
-645
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
12 591
166 392
178 983
-31 347
197 739
166 392
tkr
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa
Summa enligt balansräkningen
Därtill finns en beviljad, ej utnyttjad, kredit hos Swedbank AB
Tillgängliga likvida medel
15 606
163 377
178 983
100 000
278 983
11 102
155 290
166 392
100 000
266 392
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Finansieringsverksamheten
Utbetalt anslag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
Not: Omklassificering av värdepappersportföljen har skett under året vilket till stor del förklarar de
relativt stora förändringarna mellan investeringsverksamhet och förändring i rörelsekapital, se även
avsnitt d redovisningsprinciper.
Sid 19
7
2013-03-27 11.51
Noter
kronor och de finansiella rapporterna presenteras
1 Uppgifter om sparbanken i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat
Årsredovisningen avges per 31 december 2012
anges, är avrundade till närmaste tusental.
och avser Leksands Sparbank, organisations–
nummer 583201-2529. Leksands Sparbank har
(d) Bedömningar och uppskattningar i de
sitt säte i Leksand. Besöksadressen till huvud–
finansiella rapporterna kontoret är Sparbanksgatan 1, 793 31 Leksand.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet
med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens
2 Redovisningsprinciper
ledning gör bedömningar och uppskattningar samt
(a) Överensstämmelse med
gör antaganden som påverkar tillämpningen av
normgivning och lag
redovisningsprinciperna och de redovisade belopSparbankens årsredovisning är upprättad enligt
lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut pen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade
och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinpå historiska erfarenheter och ett antal andra
spektionens föreskrifter och allmänna råd om
faktorer som under rådande förhållanden synes
Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersvara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar
bolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsoch antaganden används sedan för att bedöma de
föreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54
redovisade värdena på tillgångar och skulder som
samt Rådet för finansiell rapporterings rekommeninte annars framgår tydligt från andra källor. Verkdation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad liga utfall kan avvika från dessa uppskattningar
och bedömningar. Uppskattningar och antaganden
IFRS och med detta avses standarder som har
ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningantagits för tillämpning med de begränsningar som
följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga ar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den
av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är
period ändringen görs och framtida perioder om
möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och
ändringen påverkar både aktuell period och frammed hänsyn till sambandet mellan redovisning och
tida perioder. Bedömningar gjorda av sparbankens
beskattning.
ledning vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS
som har en betydande inverkan på de finansiella
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av
rapporterna och gjorda uppskattningar som kan
styrelsen den 27 februari 2013. medföra väsentliga justeringar i påföljande års
finansiella rapporter beskrivs närmare i not.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har
tillämpats konsekvent på samtliga perioder som
Under året har sparbanken omklassificerat stora
presenteras i de finansiella rapporterna, om inte
delar av sin värdepappersportfölj från investeringannat framgår.
ar som hålls till förfall till finansiella tillgångar som
kan säljas. Huvudmotivet till omklassificeringen är
(b) Värderingsgrunder vid upprättande av
bankens finansiella rapporter kopplat till de nya regelverken om likviditetshantering.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska
anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och
(e) Utländsk valuta
skulder är redovisade till upplupet anskaffningsTransaktioner i utländsk valuta
värde, förutom vissa finansiella tillgångar och
Sparbankens funktionella valuta är svenska
skulder som värderas till verkligt värde (se not 31)
kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas
eller när säkringsredovisning till verkligt värde
till den funktionella valutan till den valutakurs som
tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som
föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillvärderas till verkligt värde består av derivatingångar och skulder i utländsk valuta räknas om till
strument, finansiella instrument klassificerade
den funktionella valutan till den valutakurs som
som finansiella tillgångar eller finansiella skulder
föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser
värderade till verkligt värde via resultaträkningen
som uppstår vid omräkningarna redovisas i
eller som finansiella tillgångar som kan säljas. resultaträkningen. (c) Funktionell valuta och
rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska
Sid 20
2013-03-27 11.51
Sid 21
2013-03-27 11.51
erhåller avgifter och provisioner för utförda tjäns(f) Ränteintäkter och räntekostnader,
ter som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt
samt utdelning
nedan:
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader
på skulder beräknas och redovisas med tillämp(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den efning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är
fektiva räntan
den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskatProvisioner och avgifter som är en integrerad del av
tade framtida in- och utbetalningar under den
effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt
förväntade räntebindningstiden blir lika med
utan som justering av effektivräntan på resultatdet redovisade värdet av fordran eller skulden.
raden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst
Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i
av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för
förekommande fall periodiserade belopp av ertillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ
hållna avgifter som medräknas i effektivräntan,
av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kredittransaktionskostnader och eventuella rabatter,
premier och andra skillnader mellan det ursprung- faciliteten kommer att utnyttjas. liga värdet av fordran/skulden och det belopp
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt
som regleras vid förfall.
med att tjänsterna löpande utförs
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteTill dessa avgifter hör främst avgifter för kreditras i resultaträkningen består av:
faciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte
är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas
•Räntor på finansiella tillgångar och skulder som
samt avgifter och provisioner för ställande av
värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioeffektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra
ner periodiseras som intäkt över den period som
fordringar
tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de
• Räntor från finansiella tillgångar som klassifice- ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån
rats som tillgängliga för försäljning
till annan bank som också inbegriper ett ansvar
för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock
• Räntor från finansiella tillgångar och skulder maximerat till en viss andel av under året intjänad
som värderas till verkligt värde över resultat
förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande
räkningen.
netto efter avräkning för kreditförlust.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i pos(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när
ten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla
en viss tjänst utförts
betalning fastställts. Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer
av provisioner för köp av värdepapper för kunds
(g) Provisions- och avgiftsintäkter
räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsEn provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i)
inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) avgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut.
det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som
Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet
är förknippade med transaktionen kommer att
är relaterad till en utförd transaktion redovisas
tillfalla sparbanken, (iii) färdigställandegraden på
omedelbart som intäkt. balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan (h) Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex
Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad
kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter
som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsoch avgifter till UC. Transaktionskostnader som
redovisning redovisas enligt metoden successiv
beaktas vid beräkning av den effektiva räntan
vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som
redovisas ej här.
redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens
färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna
Sid 22
2013-03-27 11.51
underskottsavdrag redovisas endast i den mån
(i) Nettoresultat av finansiella transaktioner
det är sannolikt att dessa kommer att kunna
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioutnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar
ner innehåller de realiserade och orealiserade
reduceras när det inte längre bedöms sannolikt
värdeförändringar som uppstått med anledning
att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resulav finansiella transaktioner. Nettoresultat av
tat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och
finansiella transaktioner består av:
skatt avseende tidigare år. • Realiserade och orealiserade förändringar i (m) Finansiella instrument
verkligt värde på de tillgångar och skulder som Finansiella instrument värderas och redovisas i
redovisas enligt fair value option.
enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräk• Realisationsresultat från avyttring av finan-
ningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar,
siella tillgångar och skulder aktier och andra egetkapitalinstrument, obliga
tionsfordringar och räntebärande värdepapper
• Realisationsresultat från finansiella tillgångar samt derivat. Bland skulder och eget kapital
som kan säljas
återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och
egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
• Valutakursförändringar (i) Redovisning i och borttagande
(j) Allmänna administrationskostnader
från balansräkningen
Allmänna administrationskostnader omfattar
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp
personalkostnader, inklusive löner och arvoden,
i balansräkningen när sparbanken blir part enligt
pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra
instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell
sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanrepresentationskostnader samt kassadifferenser.
ken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller
för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld
(k) Bokslutsdispositioner
tas bort från balansräkningen när förpliktelsen
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till
i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläckts.
och upplösningar av obeskattade reserver.
Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas
(l) Skatter
och redovisas med ett nettobelopp i balansräkInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och
ningen endast när det föreligger en legal rätt att
uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i
kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att
årets resultat utom då underliggande transaktion
reglera posterna med ett nettobelopp eller att
redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar
totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt
redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då
är skatt som ska betalas eller erhållas avseende
aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra
tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansär beslutade eller i praktiken beslutade per balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkdagen, hit hör även justering av aktuell skatt
ningen i samband med att lånebelopp utbetalas
hänförlig till tidigare perioder. till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en
låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras
mellan redovisade och skattemässiga värden på
redan innan lånet betalats ut eller när utlåningstillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten
räntan inte täcker sparbankens upplåningskostnaskatt baserar sig på hur redovisade värden på
der för att finansiera lånet.
tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade
eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med
(ii) Klassificering och värdering tillämpning av de skattesatser och skatteregler
Finansiella instrument redovisas initialt till
som är beslutade eller i praktiken beslutade per
instrumentets verkliga värde med tillägg för
balansdagen. Uppskjutna skattefordringar
transaktionskostnader förutom för derivat och de
avseende avdragsgilla temporära skillnader och
Sid 23
2013-03-27 11.51
instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång
Lånefordringar och kundfordringar
som redovisas till verkligt värde via resultaträkLånefordringar och kundfordringar är finansiella
ningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive
tillgångar som inte är derivat, som har fastställda
transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument
eller fastställbara betalningar och som inte är
klassificeras vid första redovisningen delvis utinoterade på en aktiv marknad. I balansräkningen
från i vilket syfte instrumentet förvärvades, men
representeras dessa av balansposterna Utlåning
också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39.
till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt
Klassificeringen avgör hur det finansiella instruÖvriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till
mentet värderas efter första redovisningstillfället
upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffsåsom beskrivs nedan.
ningsvärde bestäms utifrån den effektivränta
som beräknades vid anskaffningstidpunkten.
Inbäddade derivat
Kund- och lånefordran redovisas till det belopp
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras
som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra
från värdkontraktet och redovisas på motsvafordringar.
rande sätt som övriga derivat som inte ingår i
säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras Investeringar som hålles till förfall
inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är
Investeringar som hålles till förfall är finansiella
nära förknippade med värdkontraktets ekonomistillgångar omfattar räntebärande värdepapper
ka egenskaper och risker eller om det finansiella
med fasta eller fastställbara betalningar och
instrumentet i sin helhet värderas till verkligt
fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig
värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga
avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångkontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade
ar i denna kategori värderas till upplupet
derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller anskaffningsvärde.
en finansiell skuld värderad till verkligt värde via
resultaträkningen. Detta val innebär att hela det
Finansiella tillgångar som kan säljas
kombinerade avtalet värderas till verkligt värde
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
och att värdeförändringarna löpande redovisas
ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats
i resultaträkningen.
i någon annan kategori eller finansiella
tillgångar som företaget initialt valt att klasFinansiella tillgångar värderade till verkligt
sificera i denna kategori. Innehav av aktier och
värde via resultaträkningen
andelar som inte redovisas som dotterföretag,
Denna kategori består av två undergrupper:
intresseföretag eller joint ventures redovisas
dels finansiella tillgångar som utgör innehav för
här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande
handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar
till verkligt värde med periodens värdeförändsom sparbanken initialt valt att placera i denna ka- ringar redovisade i övrigt totalresultat och de
tegori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella
ackumulerade värdeförändringarna i en särskild
instrument i denna kategori värderas löpande till
komponent av eget kapital, dock ej värdeförändverkligt värde med värdeförändringar redovisade
ringar som beror på nedskrivningar (se redovisi resultaträkningen. I den första undergruppen
ningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på
ingår derivat med positivt verkligt värde med
monetära poster vilka redovisas i resultaträkundantag för derivat som är ett identifierat och
ningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande
effektivt säkringsinstrument. För finansiella
instrument i enlighet med effektivräntemetoden
instrument som innehas för handelsändamål
i resultaträkningen likaså utdelning på aktier.
redovisas såväl realiserade som orealiserade
För dessa instrument kommer eventuella transvärdeförändringar i resultatposten Nettoresultat
aktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid
av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar
redovisningen för första tillfället och därefter
i aktieindexobligationer, som innehåller både en
ingå vid löpande värdering till verkligt värde att
räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken
ingå i fond för verkligt värde till dess att instruhar valt att klassificera aktieindexobligationer till
mentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av
verkligt värde via resultaträkningen med hänvistillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust,
ning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta
som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i
val innebär att hela instrumentet värderas till
resultaträkningen.
verkligt värde och att värdeförändringarna lö
pande redovisas i resultaträkningen. Sid 24
2013-03-27 11.51
Fordringar och skulder i utländsk valuta Andra finansiella skulder
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder,
valutakursrisk används valutaterminer. För skydd
t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori.
Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning
eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i
redovisningen genom att både den underliggande
(iii) Finansiella garantier fordran eller skulden och säkringsinstrumentet
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken
redovisas till balansdagens terminskurser och
har ett åtagande att ersätta innehavaren när
innehavaren gör en förlust på grund av att specifik valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall
till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller
(p) Metoder för bestämning av verkligt värde
ändrade avtalsvillkor.
(i) Finansiella instrument noterade på en aktiv
marknad
(n) Lånelöften
För finansiella instrument som är noterade på
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels
en aktiv marknad bestäms verkligt värde med
(i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge
utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs
ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex
på balansdagen utan tillägg för transaktionskostränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill
nader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett
ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både
finansiellt instrument betraktas som noterat på
sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsen aktiv marknad om noterade priser med lätthet
villkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en
finns tillgängliga på en börs, hos en handlare,
tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade
mäklare, branschorganisation, företag som tillhanlånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras
dahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmynnetto, (b) sparbanken har inte som praxis att
dighet och dessa priser representerar faktiska och
sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och
regelbundet förekommande marknadstransaktio(c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då
lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas ner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas
till en låntagare där ett nedskrivningsbehov
inte. För finansiella skulder bestäms verkligt
identifieras redan innan lånet betalats ut eller där
värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är
utlåningsräntan inte täcker långivarens upplånoterade på en aktiv marknad återfinns i balansningskostnader redovisar sparbanken en avsättposterna Aktier och andelar samt Obligationer
ning beräknad som det diskonterade värdet av
och andra räntebärande värdepapper. Den största
framtida förväntade betalningar om detta belopp
delen av företagets finansiella instrument åsätts
är större än det periodiserade värdet av eventuellt
ett verkligt värde med priser som är noterade på
mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.
en aktiv marknad.
(o) Derivat och säkringsredovisning (ii) Finansiella instrument som inte är noterade på
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för
att säkra de risker för ränte- och valutakursexpone- en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument
ringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla
inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga
kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs
värdet genom att använda en värderingsteknik.
att det finns en entydig koppling till den säkrade
De använda värderingsteknikerna bygger i så hög
posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar
utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter
den säkrade posten, att säkringsdokumentation
och företagsspecifika uppgifter används i så låg
upprättats och att effektiviteten kan mätas på
grad som möjligt. ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara
tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas
Aktier och räntebärande värdepapper
vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en
Verkligt värde för finansiella instrument som inte
effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I
är derivatinstrument beräknas (i) med referens
de fall förutsättningarna för säkringsredovisning
till finansiella instrument som i allt väsentligt är
inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrulikadana eller till nyligen genomförda transaktiomentet till verkligt värde med värdeförändringen
ner i samma finansiella instrument alternativt om
via resultaträkningen.
sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii)
Sid 25
2013-03-27 11.51
upplupet anskaffningsvärde
framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivnings–
diskonterade till aktuella marknadsräntor på
behov finns och om en kreditförlust ska redovisas
balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden
på individuell basis för alla lån som är väsentliga.
har använts, beräknas framtida kassaflöden på
Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta
den av företagsledningen bästa bedömningen.
Den diskonteringsränta som använts är marknads- ändamål satts till 50 tkr. Någon gruppreservering
görs ej i sparbanken. En nedskrivning (kreditförbaserad ränta på liknande instrument på balanslust) beräknas som mellanskillnaden mellan det
dagen. Då andra värderingsmodeller har använts
diskonterade nuvärdet av förväntade framtida
är indata baserade på marknadsrelaterade data på
kassaflöden (inklusive kassaflöden från evenbalansdagen.
tuellt i anspråkstagande av pant), diskonterade
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffmed lånets ursprungliga effektivränta och lånets
ningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt
redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som
värde ej kan fastställas (se not 18). en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra
lånefordringar där det redovisade värdet efter
(q) Kreditförluster och nedskrivningar på
nedskrivningar beräknas som det sammanlagda
finansiella instrument
diskonterade värdet av framtida kassaflöden, re(i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
dovisas förändringen av det nedskrivna beloppet
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken
som ränta till den del som ökningen inte beror på
om det finns objektiva belägg som tyder på att
om ny bedömning av de förväntade kassaflödena.
en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i
Vid en förändrad bedömning av förväntade frambehov av nedskrivning till följd av att en eller flera
tida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två
händelser (förlusthändelser) inträffat efter det
bedömningstillfällen skall däremot denna förändatt tillgången redovisas för första gången och att
ring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppFör lån där en omförhandling av de ursprungliga
skattade framtida kassaflödena från tillgången
lånevillkoren görs till följd att låntagaren har
eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för
finansiella svårigheter redovisas som en kreditföratt en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar
lust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödehar ett nedskrivningsbehov innefattar observerna enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: terade med lånets ursprungliga effektivränta är
lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter
omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenmed de omförhandlade villkoren så klassificeras låten eller gäldenär,
net inte längre som osäkert. Som objektiva belägg
på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade
är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänbetalningar av räntor eller kapitalbelopp,
het betalningar som är mer än 60 dagar försenade.
Andra objektiva belägg kan vara information om
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller
betydande finansiella svårigheter som kommit
juridiska skäl som sammanhänger med låntagasparbanken till kännedom genom analys av finanrens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som
siella rapporter, inkomstdeklarationer eller på anlångivaren annars inte hade övervägt,
nat sätt i den löpande utvärderingen av kundens
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i kreditvärdighet som ingår som en integrerad del
i sparbankens system och rutiner för att hantera
konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare
som görs på grund av att låntagaren har finansiella
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i
svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om
fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva
att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter
bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som
nedskrivningar på tillgångar tillhörande kateinträffat och som har en negativ inverkan på möjgorierna investeringar som hålles till förfall och
ligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av
lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas
betydande eller utdragen minskning av det verkliga
värdet för en investering i en finansiell placering klas- till upplupet anskaffningsvärde beräknas som
nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade
sificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. med den effektiva ränta som gällde då tillgången
Finansiella tillgångar som redovisas till
Sid 26
2013-03-27 11.51
redovisades första gången. Tillgångar med en kort delse som inträffade efter det att nedskrivningen
gjordes.
löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar
resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaff
ningsvärde
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redoEgetkapitalinstrument som klassificerats som
visats till anskaffningsvärde återförs inte förrän
en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett
nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. värdet understiger anskaffningsvärdet med ett
betydande belopp, eller när värdenedgången varit
(iii) Bortskrivningar av lånefordringar
utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs
större än 20% som betydande, och en period om
bort från balansräkningen när kreditförlusten anminst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning
ses vara konstaterad vilket är när konkurs- förvalav ett egetkapitalinstrument som är klassificerat
tare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs,
som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på
annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordförlust i eget kapital via övrigt totalresultat till
ringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning
resultaträkningen.
på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan
som en minskning av kreditförluster på resultatrasäljas redovisas i resultaträkningen i posten
den Kreditförluster netto. Nettoresultat av finansiella transaktioner.
(r) Materiella tillgångar
(ii) Återföring av nedskrivningar
(i) Ägda tillgångar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis
på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger Materiella anläggningstillgångar redovisas som
tillgång i balansräkningen om det är sannolikt
och det har skett en förändring i de antaganden
att framtida ekonomiska fördelar kommer att
som låg till grund för beräkningen av det nedskrivkomma sparbanken till del och anskaffningsvärna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran
det för tillgången kan beräknas på ett tillföråterförs om låntagaren förväntas fullfölja alla
kontraktuella betalningar i enlighet med ursprung- litligt sätt. Materiella anläggningstillgångar
redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag
liga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring
för ackumulerade avskrivningar och eventuav nedskrivningar på lån (kreditförluster) redoella nedskrivningar med tillägg för eventuella
visas som en minskning av kreditförluster och
uppskrivningar. Det redovisade värdet för en
specificeras särskilt i not. materiell anläggningstillgång tas bort ur balans
räkningen vid utrangering eller avyttring eller
Nedskrivningar av investeringar som hålles till
förfall eller lånefordringar och kundfordringar som när inga framtida ekonomiska fördelar väntas
från användning eller utrangering/avyttring av
redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs
tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer
om en senare ökning av återvinningsvärdet obvid avyttring eller utrangering av en tillgång
jektivt kan hänföras till en händelse som inträffat
utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset
efter det att nedskrivningen gjordes. och tillgångens redovisade värde med avdrag för
direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är
klassificerade som finansiella tillgångar som kan
(ii) Tillkommande utgifter
säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsåterförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt
värdet endast om det är sannolikt att de framtida
totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde
ekonomiska fördelar som är förknippade med
från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka
tillgången kommer att komma banken till del och
redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar
anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitav räntebärande instrument, klassificerade som
ligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter
finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över
resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar
och ökningen objektivt kan hänföras till en hän-
Sid 27
2013-03-27 11.51
liga tillgångar för att betala alla ersättningar till
redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöAvgörande för bedömningen när en tillkommande
ring under innevarande period och tidigare.
utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften
avser utbyten av identifierade komponenter, eller
delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även En förmånsbestämd pensionsplan definieras som
i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redoPensionsplanen för sparbankens anställda har
visade värden på utbytta komponenter, eller delar
bedömts vara en förmånsbestämd plan som
av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i
omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock
samband med utbytet.
gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som
Reparationer kostnadsföres löpande.
omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken
(iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade saknar tillräcklig information för att möjliggöra en
redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar
nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestäm
da. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter
se nedan till avgiftsbestämda planer redovisas som en
kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas
genom att de anställda utfört tjänster åt spar- maskiner och andra
5 - 12 år banken under en period. Premier betalas till SPK
tekniska anläggningar baserat på aktuell lön.
Årets kostnader för dessa försäkringspremier
- inventarier, verktyg
framgår av not 10. 5 - 20 år
och installationer
(t) Avsättningar
Rörelsefastigheterna består av ett antal kompoEn avsättning skiljer sig från andra skulder genom
nenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeatt det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller
perioderna har bedömts variera mellan 10-100 år
beloppets storlek för att reglera avsättningen. En
på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga
avsättning redovisas i balansräkningen när det
skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhål- finns en befintlig legal eller informell förpliktelse
som en följd av en inträffad händelse, och det är
lande till avskrivning enligt tidigare redovisningstroligt att ett utflöde av ekonomiska resurser
regler är emellertid försumbar. Sparbanken har
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten
samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan
på 50 år, vilket överensstämmer med det skattegöras.
rättsliga avdraget.
(u) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas
En eventualförpliktelse redovisas när det finns
restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid
ett möjligt åtagande som härrör från inträffade
varje års slut.
händelser och vars förekomst bekräftas endast
(s) Ersättningar till anställda av en eller flera osäkra framtida händelser eller
när det finns ett åtagande som inte redovisas som
Ersättningar efter avslutad anställning
en skuld eller avsättning på grund av att det inte
är troligt att ett utflöde av resurser kommer att
Pensionering genom försäkring
krävas.
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade
tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK).
Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan
för ersättningar efter avslutad anställning enligt
vilka företaget betalar fastställda avgifter till en
separat juridisk enhet och inte har någon rättslig
eller informell förpliktelse att betala ytterligare
avgifter om den juridiska enheten inte har tillräck-
Sid 28
2013-03-27 11.51
3 Finansiella risker
i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat
ansvaret till olika kreditdelegationer. KreditdeleI sparbankens verksamhet uppstår olika typer
gationerna rapporterar regelbundet till styrelav finansiella risker som kreditrisker, marknadssen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt
risker, likviditetsrisker och operativa risker. I
uppställda mål med avseende på etik, kvalitet
syfte att begränsa och kontrollera risktagandet
och kontroll. En genomgående princip är bl a att
i verksamheten har sparbankens styrelse, som
alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av
ytterst ansvarig för den interna kontrollen i
minst två personer. Kreditrisken utgör sparbansparbanken, fastställt policies och instruktioner
för kreditgivningen och den övriga finansverksam- kens största riskexponering och utvecklingen
av kreditförlusterna följs både noggrant och
heten. Sparbankens styrelse har det övergripande
kontinuerligt. Utvecklingen av kreditförlustnivån
ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen
finns under Fem år i sammandrag. har i särskild instruktion inom vissa ramar delege
rat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin
Den avgörande bedömningsgrunden för spartur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas
verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalanalysera de risker som sparbanken har i sin verkningsförmåga. För att ytterligare minska risken är
samhet och att för dessa sätta lämpliga begränsmerparten av sparbankens krediter dessutom
ningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll
säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra
på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter
en god riskspridning. För att begränsa kredit- och
riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för
motpartsrisker i sparbankens värdepappersportatt kontrollera att dessa är korrekta och t ex återfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter
mässiga ramar och endast i värdepapper med hög
och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och
kreditvärdighet. tydliga processer skapar sparbanken förutsätt
ningar för en god riskkontroll, där varje anställd
Större kreditengagemang (kredittagarens samtförstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns
liga egna förbindelser och ansvarsförbindelser)
en samlad funktion för självständig riskkontroll
omprövas minst en gång årligen i behörig kreditdirekt underställd verkställande direktören vars
beviljande instans. För större företagsengagemang
uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna
tillämpas riskklassificering i samband med nybesamt vid behov föreslå ändringar i styrdokument
viljning av kredit och i samband med den årliga
och processer.
omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär
att krediterna klassificeras i olika riskklasser
Kreditrisk
beroende på risken för obestånd och risken vid ett
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att spareventuellt obestånd.
banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust
på grund av motpartens oförmåga att infria sina Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna
betalningar och oreglerade fordringar syftar till
förpliktelser. Detta omfattar också den risk som
att minimera kreditförlusterna genom en tidig
sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut
upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna
finansiella garantier för att garantera en tredje
och en åtföljande snabb handläggning av förekomparts betalningsfullgörande till innehavaren av
mande kravärenden. Övervakningen sker med
den finansiella garantin. Till denna risk räknas
stöd av ett särskilt kravsystem som med automaockså den risk som sparbanken har i förmedlade
tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är
lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda
erforderlig.
fall är emellertid förlustrisken begränsad till
under året intjänad förmedlingsprovision. Den
Sparbankens kreditriskexponering brutto och
bakomliggande transaktionen kan avse en
netto samt koncentrationer med avseende på
kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett
motparter samt lånefordringar per kategori av
derivatinstrument.
låntagare visas i tabeller på följande sidor.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för
sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har
Sid 29
2013-03-27 11.51
Kreditriskexponering, brutto och
netto 2012
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och
fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
Värdepapper
Andra emittenter
- AAA
- AA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa
Övrigt
Åtaganden
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
om
isk
våra
Kreditriskexponering, brutto och
netto 2011
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
Värdepapper
- AAA
- AA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa
Åtaganden
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
Nedskrivning
Redovisat värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering efter
avdrag säkerheter
20 957
0
20 957
20 957
0
941 108
136 755
152 607
0
0
304
941 108
136 755
152 303
919 370
125 755
149 902
21 738
11 000
2 401
481 181
314 294
302 166
1 289
2 349 068
15 816
3 837
19 078
0
39 035
465 365
310 457
283 088
1 289
2 310 033
446 563
300 528
8 571
1 289
1 971 646
18 802
9 929
274 517
0
338 387
161 514
50 242
106 070
85 365
24 949
428 140
0
0
0
0
0
0
161 514
50 242
106 070
85 365
24 949
428 140
0
0
0
0
0
0
161 514
50 242
106 070
85 365
24 949
428 140
185 094
80 336
9 760
275 190
3 052 398
0
0
0
0
39 035
185 094
80 336
9 760
275 190
3 013 363
0
0
9 760
9 760
1 981 406
185 094
80 336
0
265 430
1 031 957
Total kreditriskexponering (före
nedskriv-ning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering efter
avdrag säkerheter
1 329
884 574
164 279
146 605
457 831
302 164
242 245
340
2 199 027
0
0
0
342
0
5 102
23 580
0
29 024
1 329
884 574
164 279
146 263
457 831
297 062
218 665
340
2 170 003
1 329
855 624
149 306
143 496
426 640
279 199
6 296
340
1 861 890
0
28 950
14 973
2 767
31 191
17 863
212 369
0
308 113
140 000
59 000
155 452
45 000
20 000
419 452
170 172
83 457
10 429
264 058
2 882 537
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
29 024
140 000
59 000
155 452
45 000
20 000
419 452
170 172
83 457
10 429
264 058
2 853 513
0
0
0
0
0
0
0
0
10 429
10 429
1 872 319
140 000
59 000
155 452
45 000
20 000
419 452
170 172
83 457
0
253 629
981 194
1
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och
borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
5
inklusive krediter utan säkerhet
3
inklusive bostadsrätter
6
Standard and Poor's rating
4
inklusive bostadsrättsföreningar
Sid 30
8
2013-03-27 11.51
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa
kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten
i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd
och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner.
Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även
av Swedbank samt andra sparbanker.
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
2012
2011
18 056
1 112 588
1 199 174
425 438
1 186
2 331 004
0
1 024 798
1 156 009
426 748
1 325
2 182 132
90 376
87 746
2 630
9 491
7 974
1 517
90 879
90 660
219
61 018
60 088
930
39 035
38 350
685
29 024
28 927
97
18 056
1 074 238
1 198 489
425 438
1 186
2 291 969
0
995 871
1 155 912
426 548
1 325
2 153 108
Definitioner:
Oreglerad fordran är fordran för vilken räntor, amorteringar och övertrasseringar är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar.
Osäker fordran är en fordran för vilken det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren och för vilken
säkerhetens värde ej med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och räntor, inklusive ersättning för eventuella förseningar.
Sid 31
8
2013-03-27 11.51
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av
att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder
inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank
får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Dessutom ska förhållandet mellan utlåning och inlåning inte
överstiga 100. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder
framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Löptidsinformation, 2012
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer mm
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder och
eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Total skillnad
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3
Längre än 1 år Längre än 5 år Utan löptid
men högst 5
mån men
högst 1 år
år
På anfordran
15 606
0
0
0
0
0
15 606
183 328
30 000
0
0
0
0
213 328
193 061
0
0
391 995
61 918
100 070
0
191 988
141 897
75 315
0
217 212
519 160
252 755
0
771 915
1 375 933
0
0
1 375 933
0
0
228 020
228 020
2 291 969
428 140
228 020
3 177 063
49 951
0
0
0
0
0
49 951
1 959 847
210 578
288 290
45 760
0
6 016
2 510 491
0
0
0
0
0
616 621
616 621
2 009 798
-1 617 803
210 578
-18 590
288 290
-71 078
45 760
726 155
0
1 375 933
622 637
-394 617
3 177 063
0
Löptidsinformation, 2011
Kontraktuellt
återstående löptid
(redovisat värde)
Summa
redovisat
värde
Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
Högst 3 mån Längre än 3
Längre än 1 år Längre än 5 år Utan löptid
mån men
men högst 5
högst 1 år
år
På anfordran
Summa
redovisat
värde
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer mm
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning
Övriga skulder och
eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Total skillnad
11 103
0
0
0
0
0
11 103
156 295
10 000
30 000
0
0
0
196 295
137 201
0
0
304 599
75 719
95 648
0
181 367
116 742
49 000
0
195 742
495 434
274 804
0
770 238
1 328 012
0
0
1 328 012
0
0
171 528
171 528
2 153 108
419 452
171 528
2 951 486
41 005
1 820 260
0
279 440
0
228 704
0
50 819
0
0
0
6 375
41 005
2 385 598
0
0
0
0
0
524 883
524 883
1 861 265
279 440
228 704
50 819
0
531 258
2 951 486
-1 556 666
-98 073
-32 962
719 419
1 328 012
-359 730
0
Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga
tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden
varför löptidsexponering motsvarar likviditetsexponering.
Sid 32
2013-03-27 11.51
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet
utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och
aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger.
Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar
i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken
men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna
innebär t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens
tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 5 051 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Enligt finanspolicyn är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen inte ska överstiga 3 år. Per den 31 december 2012 var räntebindningstiden 0,31 år.
2012
Räntebindningstider för Högst 1 mån
tillgångar och skulder Ränteexponering
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer mm
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Diff tillgångar och
skulder
Kumulativ
exponering
Längre än 1 mån
men högst 3 mån
Längre än 3 mån
men högst 6 mån
Längre än 6 mån
men högst 1 år
Längre än 1 år
men högst 3 år
Längre än 3 år
men högst 5 år
Längre än 5 år
Utan ränta
0
0
0
0
0
0
0
15 606
183 328
30 000
0
0
0
0
0
0
2 208 550
125 609
0
2 517 487
35 639
302 531
0
368 170
0
0
0
0
30 570
0
0
30 570
12 210
0
0
12 210
5 000
0
0
5 000
0
0
0
0
0
0
228 020
243 626
49 951
0
0
0
0
0
0
0
1 959 847
0
0
210 578
0
0
128 970
0
0
159 320
0
0
41 016
0
0
4 744
0
0
0
0
0
6 016
28 359
588 262
2 009 798
210 578
128 970
159 320
41 016
4 744
0
622 637
507 689
157 592
-128 970
-128 750
-28 806
256
0
-379 011
507 689
665 281
536 311
407 561
378 755
379 011
379 011
0
Sid 33
2013-03-27 11.51
2011
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer mm
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
och eget kapital
Diff tillgångar och
skulder
Kumulativ
exponering
0
0
0
0
0
0
0
11 103
166 295
0
0
30 000
0
0
0
0
2 065 682
89 000
0
2 320 977
38 119
330 452
0
368 571
0
0
0
0
4 000
0
0
34 000
40 307
0
0
40 307
5 000
0
0
5 000
0
0
0
0
0
0
171 528
182 631
41 005
1 927 175
0
0
0
179 726
0
0
0
84 979
0
0
0
137 131
0
0
0
44 890
0
0
0
5 322
0
0
0
0
0
0
0
6 375
23 839
501 044
1 968 180
179 726
84 979
137 131
44 890
5 322
0
531 258
352 797
188 845
-84 979
-103 131
-4 583
-322
0
-348 627
352 797
541 642
456 663
353 532
348 949
348 627
348 627
0
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1
procentenhet på balansdagen utgör 5 051 tkr ( 4 166 ) givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i
valutakurser. Sparbankens valutarisk är hänförlig till resevalutalagret, där risken är liten.
Övriga valutaexponeringar i sparbankens verksamhet hanteras i LUS-systemet där valutarisken elimineras.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i
marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar
alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
För sparbanken är innehavet i Swedbank AB den största aktiekursrisken där värdeförändringar på aktien bokförs mot övrigt totalresultat/
fond för verkligt värde ( se även redovisningsprinciper). En kursförändring på Swedbanks aktiekurs med 1 krona på påverkar fond för verkligt
värde med 1 560 tkr utifrån nuvarande aktieinnehav.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster.
Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt
eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående
process i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Sid 34
8
2013-03-27 11.51
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Räntebärande värdepapper
Övriga
Summa
Räntekostnader
varav: kostnad för insättningsgaranti
Övriga
Summa
Summa räntenetto
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala
räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
5 Erhållna utdelningar
tkr
Swedbank AB
Övriga aktier
Summa
6 Provisionsintäkter
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit- och betalkort
Övriga provisioner
Summa
7 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
tkr
Aktier/andelar
Valutakursförändringar
Summa
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Valutakursförändringar
Summa
Nettoresultat på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat.
9 Övriga rörelseintäkter
tkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Summa
2012
2011
3 477
96 684
11 566
1
111 728
5 775
93 128
5 334
35
104 272
-1 191
-39 900
-2 028
-1 225
-42 316
69 412
-1 465
-34 698
-1 892
-1 314
-37 477
66 795
1,99
2,06
2,27
2,34
8 268
121
8 389
4 977
50
5 027
5 164
7 389
3 393
241
11 244
2 411
5 045
34 887
2012
5 280
6 259
2 725
202
11 962
2 630
5 774
34 832
2011
-3 741
-1 110
-593
-5 444
-4 065
-1 053
-461
-5 579
577
275
852
-868
491
-377
577
275
852
-868
491
-377
61 236
-8 499
739
270
1 009
688
123
811
Sid 35
8
2013-03-27 11.51
10 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- inhyrd personal
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
tkr
2012
Ledande
befattningshavare
2012
2011
-21 270
-7 775
-3 202
-1 789
-1 709
-35 745
-21 429
-8 114
-3 729
-1 887
-1 558
-36 717
-506
-9 059
-1 596
0
-1 154
-1 101
-1 777
-2 604
-17 797
-53 542
-521
-9 712
-1 416
-19
-963
-1 123
-3 431
-2 140
-19 325
-56 042
2011
Övriga anställda
Ledande
befattningshavare
Övriga anställda
Löner
1 591
19 679
1 464
19 964
Sociala kostnader
582
7 193
554
7 561
Summa
2 173
26 872
2 018
27 525
Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda avser 2 387 tkr (3 791) andra ledande befattningshavare
än styrelse och VD.
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning för VD och ledamöter i ledningsgrupp fastställs av styrelsens särskilt ansvariga ledamöter enligt av
styrelsen fastställd ersättningspolicy.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
Arbetstagarrepresentanter erhåller fast styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, vinstandelar, övriga förmåner samt pension. Någon rörlig ersättning utgår ej. Med
andra ledande befattningshavare avses de 4 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör
bankledningen. Ersättning till verkställande direktören för 2012 har beslutats av styrelsen.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
2012
Grundlön /
styrelsearvode
tkr
Styrelsens ordf Lars Åke Larsson
Styrelseledamot Anders Nygårdh
Styrelseledamot Anna Franzon
Styrelseledamot Cecilia Österlind
Styrelseledamot Lars Wallén
Styrelseledamot Maria Werpers Dahl
Styrelseledamot Johan Matz
Styrelseledamot Birgitta Dalin
Styrelseledamot Lars Ryno Johansson
VD Annika Nygårds
Andra ledande
befattningshavare
Summa
(4 personer)
Sammanträdesarv
ode
Övriga förmåner
Pensions-kostnad
Vinstandels
stiftelse
Övriga
ersättningar
60
22
11
11
11
11
11
0
0
976
130
64
46
28
56
24
22
16
78
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
342
0
0
0
0
0
0
0
0
0
30
1
1
0
3
0
0
0
0
4
5
191
87
57
42
67
35
33
16
82
1 359
2 382
3 495
0
464
108
114
570
912
120
150
5
19
3 185
5 154
Summa
Sid 36
8
2013-03-27 11.51
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
Grundlön /
styrelse-arvode
tkr
Vinstandels
stiftelse
Övriga
ersättningar
Summa
0
0
0
0
0
0
0
0
11
4
0
0
0
0
0
0
0
0
71
323
0
0
0
0
0
0
0
0
0
22
10
0
0
0
1
0
0
0
0
2
224
49
57
47
37
55
51
22
319
1 033
3 791
4 857
0
384
264
279
843
1 237
230
252
10
23
5 138
7 032
Styrelseledamot Anders Nygårdh
Styrelseledamot Anna Franzon
Styrelseledamot Cecilia Österlind
Styrelseledamot Birgitta Dalin
Styrelseledamot Lars Wallén
Styrelseledamot Michael Stenback
tf VD Rolf Pellas
(9 personer)
Pensions-kostnad
154
28
46
36
25
44
40
11
0
0
Styrelseledamot Lars Åke Larsson
Summa
Övriga förmåner
60
21
11
11
11
11
11
11
237
682
Styrelsens ordf Lars Ryno Johansson
VD Annika Nygårds
Andra ledande
befattningshavare
2011
Sammanträde
sarvode
Avsättning till vinstandelsstiftelse
Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för VD och övrig bankledning som för övriga medarbetare.
Den rörliga ersättningen utgör en liten del av total ersättning och bedöms inte utgöra någon risk för sparbanken.
Pensioner
Verkställande direktörens pensionsförmån utgörs av en löpande premiebetalning som motsvarar 35% av för var tid aktuell lön.
Avgångsvederlag
I det fall Leksands Sparbank säger upp verkställande direktörens anställningsavtal och verkställande direktören
därigenom skiljs från sin tjänst i sparbanken, ska sparbanken förutom lön under uppsägningstiden, 12 månader, även
utbetala ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Avgångsvederlaget ska vara pensionsgrundande.
Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägningstid.
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
Summa
2012
1 242
5 356
6 598
2011
750
8 563
9 313
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 333 tkr (869 tkr) i krediter utan säkerhet.
Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6
5 kap. lämnas på sparbankens hemsida, www.leksandssparbank.se.
Medelantalet anställda
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Ernst & Young AB
Revisionsuppdrag
28
17
45
29
21
50
2012
2011
6
4
5
5
3
2
6
3
518
251
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som
föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Sid 37
8
2013-03-27 11.51
11 Övriga rörelsekostnader
tkr
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
2012
2011
-1 020
-597
-2 250
-3 623
-129
-7 619
-1 036
-561
-2 418
-3 949
-208
-8 172
12 Kreditförluster, netto
tkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
-5 208
-10 547
5 176
-15 765
233
577
-14 987
10 030
-17 539
386
1 435
-16 235
13 Bokslutsdispositioner
tkr
Avsättning till periodiseringsfond
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
Summa
-5 700
45
-5 655
0
45
45
14 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
Uppskjuten skattekostnad (-) /skatteintäkt (+)
Totalt redovisad skattekostnad
-4 587
0
0
-4 587
-2 495
33
-1 643
-4 105
2012
2011
%
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Årets nettokostnad för kreditförluster
Avstämning av effektiv skatt
tkr
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Skatt hänförlig till tidigare år
Förändring av uppskjuten skatt
Redovisad effektiv skatt
2012
%
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat
tkr
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övrigt totalresultat
Före skatt
3 418
3 418
15 Utlåning till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
2011
-26,3%
-0,3%
8,9%
0,0%
0,0%
-17,7%
25 915
-6 816
-71
2 300
0
0
-4 587
-26,3%
-1,7%
15,2%
0,2%
-8,4%
-21,1%
19 476
-5 122
-332
2 959
33
-1 643
-4 105
2012
Skatt
899
899
Efter skatt
2 519
2 519
Före skatt
0
0
2011
Skatt
0
0
201 582
11 746
213 328
183 299
12 996
196 295
Sid 38
8
2013-03-27 11.51
16 Utlåning till allmänheten
tkr
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
Summa
Varav: osäkra
individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
2012
2011
2 331 004
2 331 004
90 879
39 035
2 291 969
2 182 132
2 182 132
61 018
29 024
2 153 108
Individuellt
värderade
osäkra lånefordringar
Förändring av nedskrivningar, tkr
Ingående balans 1 januari 2012
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2012
17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
tkr
Emitterade av andra låntagare
- svenska bostadsinstitut
- icke finansiella företag
- finansiella företag
- utländska emittenter
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella
värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger
nominella värden
Individuellt
värderade
osäkra lånefordringar
29 024
15 765
-5 176
22 951
17 538
-10 030
-578
39 035
-1 435
29 024
2012
verkligt värde
161 513
125 092
141 535
0
428 140
redovisat värde
verkligt värde
161 513
125 092
141 535
0
428 140
428 140
140 276
100 146
169 351
8 989
418 762
3 140
0
18 Aktier och andelar
tkr
Kreditinstitut
Övriga
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
2012
197 994
3 073
201 067
199 429
1 638
Företag
Aktier
- Swedbank AB stamaktier
- Swedbank AB preferensaktier
- Aktieportfölj
- Indecap AB
- Sparbankernas Försäkrings AB
- Dalafondens kreditgarantiförening
Summa
Antal
930 000
630 000
28 500
2
997
240
Börsvärde
118 110
79 884
1 435
0
0
0
199 429
2011
139 152
4 031
143 183
142 735
448
Redovisat värde
118 110
79 884
1 435
515
1 123
0
201 067
Sid 39
8
2013-03-27 11.51
19 Materiella tillgångar
tkr
Anskaffningsvärde
Förvärv
Pågående arbete
Inventarier
Totalt
24 670
144
0
24 814
21 717
1 436
197
23 350
46 387
1 580
197
48 164
Förvärv
Utrangering
24 814
26
-375
24 465
23 350
0
0
23 350
48 164
26
-375
47 815
Avskrivningar
Årets avskrivningar
-22 361
-1 036
-23 397
-8 987
-593
-9 580
-31 348
-1 629
-32 977
Årets avskrivningar
Utrangeringar
-23 397
-794
375
-23 816
-9 580
-593
0
-10 173
-32 977
-1 387
375
-33 989
Redovisade värden
Per 1 januari 2011
Per 31 december 2011
2 309
1 417
12 730
13 770
15 039
15 187
Per 1 januari 2012
Per 31 december 2012
1 417
649
13 770
13 177
15 187
13 826
2012
2011
3
1 084
1 087
21
151
172
21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
1 091
3 434
7 515
12 040
1 207
4 488
7 291
12 986
22 Skulder till kreditinstitut
tkr
Övriga
Summa
Beviljad limit hos Swedbank
Varav: kontokredit
49 951
49 951
110 000
100 000
41 005
41 005
110 000
100 000
23 Inlåning från allmänheten
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
2 498 780
11 711
2 510 491
2 372 637
12 961
2 385 598
794
469 069
2 010 710
657 419
29 918
2 510 491
889
430 860
1 921 650
625 514
32 199
2 385 598
20 Övriga tillgångar
tkr
Förfallna räntefordringar
Övriga tillgångar
Summa
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
Sid 40
Byggn. o mark
24 Övriga skulder
tkr
8
2013-03-27 11.51
24 Övriga skulder
tkr
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
2012
2011
5 625
640
886
2 683
9 834
6 029
683
166
1 741
8 619
9 130
6 397
263
15 790
6 985
6 947
271
14 203
1 020
-45
975
1 065
-45
1 020
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2013
Utgående balans 31 december
5 700
5 700
0
0
Summa obeskattade reserver
6 675
1 020
25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
26 Obeskattade reserver
tkr
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Fastigheter
Ingående balans 1 januari
Årets avskrivningar utöver plan
Utgående balans 31 december
27 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara den del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan
säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas
dock i resultaträkningen.
28 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Summa
29 Åtaganden
tkr (nom belopp)
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
Summa
14 459
13 365
27 824
17 834
9 490
27 324
80 336
185 094
265 430
83 457
170 172
253 629
30 Närstående
Närståenderelationer
Det finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående
företag uppgår till 7 070 tkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor.
Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.
Sid 41
8
2013-03-27 11.51
31
Finansiella
tillgångar
Finansiella
tillgångar
och skulderoch skulder 2012
2012
Finansiella tillgångar värderade till Låne-fordringar
verkligt värde via
och kundresultaträkningen
fordringar
Fin tillg som
bestäms tillhöra
denna kategori
Kassa
Obligationer mm
Aktier och andelar
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
0
0
0
0
1 435
0
0
1 435
0
0
0
0
0
Investeringar
som hålles till
förfall
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
15 606
213 328
2 291 969
0
0
12 040
1 087
2 534 030
0
0
0
0
0
Finansiella tillgångar värderade till Låne-fordringar
verkligt värde via
och kundresultaträkningen
fordringar
Kassa
Obligationer mm
Aktier och andelar
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
0
0
0
0
3 583
0
0
3 583
0
0
0
0
0
Andra
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
Verkligt värde
0
0
0
428 140
199 632
0
0
627 772
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
49 951
2 510 491
12 568
15 790
2 588 800
15 606
213 328
2 291 969
428 140
201 067
12 040
1 087
3 163 237
49 951
2 510 491
12 568
15 790
2 588 800
15 606
213 328
2 291 969
428 140
201 067
12 040
1 087
3 163 237
49 951
2 510 491
12 568
15 790
2 588 800
Finansiella
tillgångar
som kan
säljas
Andra
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
Verkligt värde
0
0
0
0
139 600
0
0
139 600
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
41 005
2 385 598
9 636
14 203
2 450 442
11 103
196 295
2 153 108
419 452
143 183
12 986
172
2 936 299
41 005
2 385 598
9 636
14 203
2 450 442
11 103
196 295
2 153 108
418 761
143 183
12 986
172
2 935 608
41 005
2 385 598
9 639
14 203
2 450 445
Innehav för
handelsändamål
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2011
Fin tillg som
bestäms tillhöra
denna kategor
Finansiella
tillgångar
som kan
säljas
Investeringar
som hålles till
förfall
Innehav för
handelsändamål
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11 103
196 295
2 153 108
0
0
12 986
172
2 373 664
0
0
0
0
0
0
0
0
419 452
0
0
0
419 452
0
0
0
0
0
Sid 42
25
2013-03-27 11.51
Vissaupplysningar
upplysningarom
omfinansiella
finansiellainstrument
instrumentsom
somvärderats
värderatstill
tillverkligt
verkligtvärde
värdei iårets
årets totalresultat
Vissa
Vissa
upplysningar
omlämnas
finansiella
instrument
som
värderats
till
verkligt
i åretstotalresultat
totalresultat
nedanstående
tabeller
upplysningar
omhur
hur
verkligt
värdebestämts
bestämts
förvärde
definansiella
finansiella
instrumentsom
som
I IInedanstående
tabeller
lämnas
upplysningar
om
verkligt
värde
för
de
instrument
nedanstående
tabeller
lämnas
upplysningar
om
hur
verkligt
värde
bestämts
för
de
finansiella
instrument som
värderas
till
verkligt
värde
i
balansräkningen.
värderas
till
värde
värderas
tillverkligt
verkligt
värdei ibalansräkningen.
balansräkningen.
Uppdelning
av
hurverkligt
verkligt
värde
bestämtsgörs
görs utifrånföljande
följande trenivåer.
nivåer.
Uppdelning
Uppdelningav
avhur
hur verkligtvärde
värdebestämts
bestämts görsutifrån
utifrån följandetre
tre nivåer.
Nivå1:1:enligt
enligtpriser
prisernoterade
noteradepå
påen
enaktiv
aktivmarknad
marknadför
församma
samma instrument
Nivå
Nivå
enligt
på enobserverbar
aktiv marknad
för sammainstrument
instrument
Nivå2:1:
2:utifrån
utifrånpriser
direktnoterade
ellerindirekt
indirekt
marknadsdata
sominte
inte inkluderasi inivå
nivå 1
Nivå
direkt
eller
observerbar
marknadsdata
som
Nivå
2:
utifrån
direkt
eller
indirekt
observerbar
marknadsdata
som inteinkluderas
inkluderas i nivå11
Nivå
3:
utifrån
indata
som
inte
är
observerbara
på
marknaden
Nivå
Nivå3:3:utifrån
utifrånindata
indatasom
sominte
inteärärobserverbara
observerbarapå
påmarknaden
marknaden
2012
2012
2012
tkr
tkr
tkr
Obligationer
ochandra
andra räntebärandevärdepapper
värdepapper
Obligationer
och
Obligationer
och andraräntebärande
räntebärande värdepapper
Aktier
och
andelar
Aktier
och
Aktier
ochandelar
andelar
Summa
Summa
Summa
Nivå11
Nivå
Nivå 1
428 140
428 140
428 140
199 429
199 429
199 429
627 569
627 569
627 569
Nivå22
Nivå
Nivå 2
00
0
1 638
1 638
1 638
1 638
1 638
1 638
Nivå33
Nivå
Nivå 3
00
0
00
0
0
00
Summa
Summa
Summa
428 140
428 140
428 140
201 067
201 067
201 067
629 207
629 207
629 207
2011
2011
2011
tkr
tkr
tkr
Aktier
ochandelar
andelar
Aktier
och
Aktier
och andelar
Summa
Summa
Summa
Nivå11
Nivå
Nivå 1
142 735
142 735
142 735
142 735
142 735
142 735
Nivå22
Nivå
Nivå
2
448
448
448
448
448
448
Nivå33
Nivå
Nivå 3
00
0
00
0
Summa
Summa
Summa
143 183
143 183
143 183
143 183
143 183
143 183
Beräkningav
avverkligt
verkligt värde
Beräkning
Beräkning
av verkligtvärde
värde
Följande
sammanfattar
de
metoderoch
ochantaganden
antagandensom
som främstanvänts
använts föratt
att fastställaverkligt
verkligt värdepå
på definansiella
finansiella
Följande
sammanfattar
de
Följande
sammanfattar
demetoder
metoder
och
antaganden somfrämst
främst använtsför
för attfastställa
fastställa verkligtvärde
värde påde
de finansiella
instrument
som
redovisas
itabellen
tabellenovan.
ovan.
instrument
som
redovisas
i
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiellainstrument
instrumentnoterade
noteradepå
påen
en aktivmarknad
marknad
Finansiella
Finansiella
instrument
på enaktiv
aktiv
marknad
För
finansiella
instrumentnoterade
somärärnoterade
noterade
påen
enaktiv
aktivmarknad
marknadbestäms
bestäms verkligtvärde
värdemed
medutgångspunkt
utgångspunktfrån
från tillgångens
För
finansiella
instrument
som
på
För
finansiella
instrument
som
är
noterade
på
en
aktiv
marknad bestämsverkligt
verkligt
värde med
utgångspunkt fråntillgångens
tillgångens
noteradeköpkurs
köpkurspå
påbalansdagen
balansdagenutan
utantillägg
tilläggför
förtransaktionskostnader
transaktionskostnader
(t
excourtage)
courtage)
vidanskaffningstillfället.
anskaffningstillfället.
Ett
noterade
(t
ex
vid
Ett
noterade
köpkurs
på balansdagen
utan
tilläggpå
förentransaktionskostnader
(t ex courtage)
vidlätthet
anskaffningstillfället.
Ett
finansiellt
instrument
betraktas
som
noterat
aktiv
marknad
om
noterade
priser
med
finns
tillgängliga
påen
en
finansiellt
instrument
betraktas
som
noterat
på
en
aktiv
marknad
om
noterade
priser
med
lätthet
finns
tillgängliga
på
finansiellt
instrument
betraktasbranschorganisation,
som noterat på en aktiv
marknad
om noterade priser
med
lätthet finns tillgängliga
på en
börs,
hos
en
handlare,
mäklare,
företag
som
tillhandahåller
aktuell
prisinformation
eller
tillsynsbörs,
hos
en
handlare,
mäklare,
branschorganisation,
företag
som
tillhandahåller
aktuell
prisinformation
eller
tillsynsbörs,
hos enoch
handlare,
mäklare,
branschorganisation,
företag
som tillhandahåller
aktuell
prisinformation eller
myndighet
dessapriser
priser
representerar
faktiskaoch
och
regelbundet
förekommande
marknadstransaktioner
påtillsynsmyndighet
och
faktiska
förekommande
på
myndighet
ochdessa
dessa Eventuella
priserrepresenterar
representerar
faktiska ochregelbundet
regelbundet
förekommande
på
affärsmässiga
villkor.
framtida
transaktionskostnader
vid
en
avyttring
beaktas
inte.
affärsmässiga
affärsmässigavillkor.
villkor.Eventuella
Eventuellaframtida
framtidatransaktionskostnader
transaktionskostnadervid
viden
enavyttring
avyttringbeaktas
beaktasinte.
inte.
Finansiellainstrument
instrumentsom
sominte
inteär
är noteradepå
påen
enaktiv
aktivmarknad
marknad
Finansiella
Finansiella
instrument
sominstrument
inte ärnoterade
noterade
en
aktiv marknad beräknas baserat på framtida kassaflöden av
Verkligt
värde
förfinansiella
finansiella
sominte
intepå
ärderivatinstrument
derivatinstrument
Verkligt
värde
för
instrument
som
är
beräknas
på framtida
av
Verkligt
värdeoch
för finansiella
instrument
som intemarknadsräntor
är derivatinstrument
beräknasbaserat
baserat
framtidakassaflöden
kassaflöden
av har
kapitalbelopp
räntadiskonterade
diskonterade
tillaktuella
aktuella
påbalansdagen.
balansdagen.
defall
fallpå
diskonterade
kassaflöden
kapitalbelopp
och
ränta
till
marknadsräntor
på
I IIde
diskonterade
kassaflöden
har
kapitalbelopp
och
ränta
diskonterade
till
aktuella
marknadsräntor
på
balansdagen.
de
fall
diskonterade
kassaflöden
har
använts,
beräknas
framtida
kassaflöden
på
den
av
företagsledningen
bästa
bedömningen.
Den
diskonteringsränta
som
använts,
beräknas
framtida
kassaflöden
på
den
av
företagsledningen
bästa
bedömningen.
Den
diskonteringsränta
som
använts,
beräknas
framtida
kassaflöden
på
den
av
företagsledningen
bästa
bedömningen.
Den
diskonteringsränta
som
använtsärärmarknadsbaserad
marknadsbaseradränta
räntapå
på liknandeinstrument
instrumentpå
påbalansdagen.
balansdagen. Dåandra
andra värderingsmodellerhar
har använtsärär
använts
använts
är marknadsbaserad
ränta påliknande
liknande
instrument
på balansdagen.Då
Då andravärderingsmodeller
värderingsmodeller haranvänts
använts är
indatabaserade
baserade
påmarknadsrelaterade
marknadsrelaterade
datapå
påbalansdagen.
balansdagen.
indata
på
data
indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
32 Händelser
Händelserefter
efterbalansdagen
balansdagen
32
32
efter
balansdagen
32 Händelser
Händelser efter
balansdagen
Som framkommit i offentliga uppgifter så är Leksands Sparbank en av de fordringsägare som sagt ja till en ackordsuppgörelse
Som
framkommit
i ioffentliga
uppgifter
så
Leksands
Sparbank
en
som
jajatill
en
Som
framkommit
offentliga
uppgifter
såärärIF
Leksands
Sparbank
enav
avde
defordringsägare
fordringsägare
somsagt
sagt
till
enackordsuppgörelse
ackordsuppgörelse
medLeksands
Leksands
Ishockey
ABoch
ochLeksands
Leksands
Fastighets
AB.Ackordsuppgörelsen
Ackordsuppgörelsen
beslutad
avMora
Mora
Tingsrätt
februari
med
IFIF
Ishockey
AB
IFIFFastighets
AB.
ärär
beslutad
av
Tingsrätt
i iifebruari
med
Leksands
IF
Ishockey
AB
och
Leksands
Fastighets
AB.
Ackordsuppgörelsen
är
beslutad
av
Mora
Tingsrätt
februari
2013och
ochdomen
domenvinner
vinnerlaga
lagakraft
krafti imars
mars2013.
2013.Uppgörelsen
Uppgörelseninnebär
innebäratt
attLeksands
LeksandsSparbank
Sparbankskriver
skriverner
neren
enfordran
fordran
påtotalt
totalt
2013
på
2013
och
domen
vinner
laga kraft
i mars 2013.
Uppgörelsen
innebär
att Leksands
Sparbank
skrivermycket
ner en fordran
pågjorda
totalt
25
mkr,
vilket
har
reserverats
i
sparbankens
resultat.
Leksands
Sparbanks
ställning
är
dock
fortsatt
god
efter
25
mkr,
vilket
har
reserverats
i
sparbankens
resultat.
Leksands
Sparbanks
ställning
är
dock
fortsatt
mycket
god
efter
gjorda
25 mkr, vilket har
reserverats
i sparbankens
resultat.
Leksands
Sparbanks
ställning
är dock
fortsatt mycket
god
efter
gjorda
nedskrivningar
och
sparbanken
har
ett
eget
kapital
som
uppgår
till
drygt
580
mkr
per
2012-12-31,
se
mer
i
not
34.
nedskrivningar
nedskrivningaroch
ochsparbanken
sparbankenhar
harett
etteget
egetkapital
kapitalsom
somuppgår
uppgårtill
tilldrygt
drygt580
580mkr
mkrper
per2012-12-31,
2012-12-31,se
semer
meri inot
not34.
34.
33
Viktiga
uppskattningar
och bedömningar
33 Viktiga
Viktigauppskattningar
uppskattningar
ochbedömningar
bedömningar
33
och
33 Sparbanksledningen
Viktiga uppskattningar
och bedömningar
har diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens
Sparbanksledningen
har
utvecklingen,
avseende
sparbankens
Sparbanksledningen
hardiskuterat
diskuterat
utvecklingen,valet
valetoch
ochupplysningarna
upplysningarna
avseende
sparbankens
viktigaredovisningsprinciper
redovisningsprinciper
ochuppskattningar,
uppskattningar,
samt
tillämpningen
avdessa
dessa
principer
ochuppskattningar.
uppskattningar.
viktiga
och
samt
tillämpningen
av
principer
viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principeroch
och uppskattningar.
Viktigabedömningar
bedömningarvid
vidtillämpning
tillämpningav
avsparbankens
sparbankensredovisningsprinciper
Viktiga
Viktigabedömningar
bedömningar
tillämpning
av sparbankens
Viktiga
vidvid
tillämpning
avsparbankens
sparbankens
beskrivsnedan.
nedan.
Viktiga
bedömningar
vid
tillämpning
av
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciperbeskrivs
beskrivs nedan.
Klassificeringav
avfinansiella
finansiella tillgångaroch
ochskulder
skulder
Klassificering
Klassificering
av finansiellatillgångar
tillgångar
ochnärmare
skulder hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:
Sparbankens
definierar
Sparbankens
definierar
närmare
hur tillgångar
och
i iolika
kategorier:
Sparbankens
definieraroch
närmare
tillgångar
ochskulder
skulderska
skaklassificeras
klassificeras
olika
kategorier: av
Klassificering
av
finansiella
tillgångar
skulderhur
för"handel"
"handel"förutsätter
förutsätter
att
dessa
motsvarar
beskrivningen
Klassificering
av
finansiella
tillgångar
och
skulder
för
att
dessa
motsvarar
beskrivningen
av
Klassificering
av
finansiella
tillgångar
och
skulder
för
"handel"
förutsätter
att
dessa
motsvarar
beskrivningen
av
finansiella
tillgångar
och
skulder
som
innehas
för
handel
under
redovisningsprinciper.
finansiella
tillgångar
och
skulder
som
innehas
för
handel
under
finansiella
tillgångar
och
skulder
som
innehas
för
handel
under
Finansiellatillgångar
tillgångaroch
ochskulder
skuldersom
somsparbanken
sparbanken initialtvalt
valt attvärdera
värdera tillverkligt
verkligt värdevia
via resultaträkningenförutförutFinansiella
Finansiella
tillgångar under
och skulder
som sparbankeninitialt
initialt valtatt
att värderatill
till verkligtvärde
värde viaresultaträkningen
resultaträkningen förutsätteratt
attkriterierna
kriterierna
uppfyllts.
sätter
under
uppfyllts.
sätter att kriterierna
under redovisningsprinciper
uppfyllts.
Klassificering
avfinansiella
finansiella
tillgångarsom
sominvestering
investering
somhålles
hållestill
tillförfall
förfallförutsätter
förutsätteratt
attsparbanken
sparbankenhar
har enuttrycklig
uttrycklig
Klassificering
av
tillgångar
som
Klassificering
av finansiella
tillgångar
som investering
som hålles
tillvad
förfall
förutsätter
attredovisningsprinciper.
sparbanken haren
en uttrycklig
avsikt
och
förmåga
att
inneha
tillgångarna
till
förfall
i
enlighet
med
som
anges
under
avsikt
att
avsiktoch
ochförmåga
förmåga
attinneha
innehatillgångarna
tillgångarnatill
tillförfall
förfalli ienlighet
enlighetmed
medvad
vadsom
somanges
angesunder
underredovisningsprinciper.
Nedskrivningar
förkreditförluster
kreditförluster
Nedskrivningar
för
Nedskrivningar
för
kreditförluster
Nedskrivning
för
kreditförluster
skernormalt
normaltutifrån
utifrånen
enindividuell
individuell bedömningoch
ochbaseras
baseraspå
påledningens
ledningensbästa
bästauppskattning
uppskattningav
av
Viktiga
källorför
tillkreditförluster
osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivning
sker
Nedskrivning
för
kreditförluster
sker normalt
utifrån
en individuellbedömning
bedömning
och baseras
påen
ledningens
bästa
uppskattning av
nuvärdetav
avkassaflöden
kassaflöden
somförväntas
förväntas
erhållas.
Viduppskattning
uppskattning
av
dessakassaflöden
kassaflöden
görs
bedömning
avmotpartens
motpartens
Nedskrivningar
för
kreditförluster
nuvärdet
som
erhållas.
Vid
av
dessa
görs
en
bedömning
av
nuvärdetfinansiella
av kassaflöden
somoch
förväntas
erhållas. Vidpåuppskattning
av dessasäkerhet.
kassaflöden
görs
en bedömning
av motpartens
partens
situation
realisationsvärdet
varje
underliggande
Varje
osäker
fordranbästa
bedöms
pådess
dessmeriter
meriter
Nedskrivning
för kreditförluster
sker
normalt utifrånpå
envarje
individuell
bedömning
och baseras
på
ledningens
uppskattning
av
partens
finansiella
situation
realisationsvärdet
underliggande
säkerhet.
Varje
osäker
fordran
bedöms
på
partens
finansiella
situationoch
och
realisationsvärdet
på
varje
underliggande
säkerhet.
Varje
osäker
fordran
bedöms
på riskkontrollen.
dess meriter
och
strategin
med
avseende
på
uppskattade
kassaflöden
som
bedöms
återvinningsbara
godkänns
av
den
oberoende
nuvärdet
av kassaflöden
sompå
förväntas
erhållas.
Vid uppskattning
av dessa
kassaflöden godkänns
görs
en bedömning
av motpartens
och
med
kassaflöden
som
återvinningsbara
av
riskkontrollen.
ochstrategin
strategin
medavseende
avseende
påuppskattade
uppskattade
kassaflöden
sombedöms
bedöms
återvinningsbara
godkänns
avden
denoberoende
oberoende
riskkontrollen.
partens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter
och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen.
Sid 43
26
26
26
2013-03-27 11.51
34
34 Kapitaltäckning
Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar
samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster
och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt
upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för
kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade
risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd nivå för storleken på kapitalbasen på några års sikt som baseras på
- sparbankens riskprofil,
- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
- s k stresstester och scenarioanalyser,
- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid
behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga
riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och
investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav
enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om
kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens
hemsida www.leksandssparbank.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med
specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
tkr
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Periodiseringsfond (78% därav)
- orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
- styrelsens förslag till vinstdisposition
Primärt kapital före avräkning
Avräkning av aktier
Summa primärt kapital
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier
Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
2012
2011
581 589
4 446
-125 863
-1 000
459 172
-99 816
359 356
500 023
0
-64 626
-1 000
434 397
-74 525
359 872
125 863
-99 816
26 047
64 626
-64 626
0
385 403
359 872
Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.
Kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastighet
Oreglerade poster
Exponeringar i form av säkerställda obligationer
Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
Totalt minimikapitalkrav
6 411
63 733
45 444
26 514
536
1 292
1 618
145 548
6 415
55 571
41 357
27 807
511
1 120
1 651
134 432
14 466
14 466
14 178
14 178
160 014
148 610
2,41
2,42
Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet (1,00).
Sid 44
26
2013-03-27 11.51
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en
Kapitalplanering
egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en
sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i
egen process för Intern KapitalUtvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt
relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den
sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i
interna kapitalutvärderingen genomförs minst 2 gånger per år.
relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den
interna kapitalutvärderingen genomförs minst 2 gånger per år.
35 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Sparbanken har ettarrangemang
omfattande samarbete
med
Swedbank
AB. Dettai samarbete
regleras i ett samarbetsavtal som för
35
som
inte
redovisas
balansräkningen
35 Ekonomiska
Ekonomiska arrangemang som inte redovisas
i balansräkningen
närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för
och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Swedbank Försäkring.
närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek
Leksands Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 1 390 347 tkr.
och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Swedbank Försäkring.
Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt
Leksands Sparbank har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 1 390 347 tkr.
belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat
Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt
fondsparande på 1 520 316 tkr och försäkringssparande på 519 026 tkr.
belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat
Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.
fondsparande på 1 520 316 tkr och försäkringssparande på 519 026 tkr.
De totala provisionerna avseende de ovan nämnda volymerna uppgick under 2012 till ca 20 000 tkr.
Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.
De totala provisionerna avseende de ovan nämnda volymerna uppgick under 2012 till ca 20 000 tkr.
Sid 45
26
26
2013-03-27 11.51
Styrelsens och VD:s underskrift
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade
uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som
skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 februari 2013 i Leksand.
Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på huvudmännens årstämma den 12 april 2013.
Lars Åke Larsson
Anders Nygårdh
ordförande
vice ordförande
Maria Werpers Dahl
Cecilia Österlind
Johan Matz
Lars Wallén
Karolina Gudmundsson
Marianne Bejersten
personalrepresentant
personalrepresentant
Anna Franzon
Annika Nygårds
VD
Revisorspåteckning
Min revisionsberättelse har avgivits den 14 mars 2013.
Stefan Persson
Auktoriserad revisor
Originalet till Resultat- och Balansräkningen har påtecknats av revisorn.
Sid 46
2013-03-27 11.51
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Leksands
Sparbank org nr 583201-2529
Rapport om årsredovisningen
Jag har utfört en revision av årsredovisningen för
Leksands Sparbank för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisning
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en
årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen
på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing
och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder
kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet
att årsredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder
inhämta revisionsbevis om belopp och annan
information i årsredovisningen. Revisorn väljer
vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom
att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i
årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är
relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga
med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i
styrelsens uppskattningar i redovisningen,
liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är
tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina
uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen
upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och ger
en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av
Leksands Sparbank finansiella ställning per den 31
december 2012 och av dess finansiella resultat och
kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar
och andra förordningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även
utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens
förvaltning för Leksands Sparbank för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller
förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för
förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om
förslaget till dispositioner beträffande sparbankens
vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval
av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god
revisionssed i Sverige.
Som underlag för mitt uttalande om styrelsens
förslag till dispositioner beträffande sparbankens
vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är
förenligt med sparbankslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet
har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i
sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken.
Jag har även granskat om någon styrelseledamot på
annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen,
lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de
revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar
vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen
och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Leksand den 14 mars 2013
Stefan Persson
Auktoriserad Revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
Sid 47
2013-03-27 11.51
Bolagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av
att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till
uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet
för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för
dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst
som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet
genom att driva bankverksamhet i enlighet med
bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om
bank- och finansieringsrörelse.”
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och
med en verksamhet som i stor utsträckning bygger
på förtroende har utformningen av sparbankens
rutiner för styrning och kontroll av verksamheten
skett med koden som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer
och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken
32 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Leksands,
Rättviks och Gagnefs medan återstående 16 väljs
av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt
inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om
de personer som valts till huvudmän i sparbanken
och om mandattider för dessa återfinns slutet av
årsredovisningen.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av
förslag som sparbankens valberedning tagit fram.
Valberedningen är sparbanksstämmans organ för
beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.
Valberedningen utgörs av Lasse Nygård som ordförande samt ledamöterna Kristina Haag-Larsen,
Heléne Rocking, Jan Skarner och Bo Pettersson. Det
är valberedningens uppgift att komma med förslag
till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode
uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.
Det ankommer på sparbanksstämman att välja
styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande
direktör som under styrelsens inseende ska leda
verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter. Därutöver ingår
2 personalrepresentanter och 2 suppleanter för
dessa samt VD. Av styrelsens 10 ledamöter är 6
kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i
sparbankens styrelse och mandattider för dessa
återfinns i slutet av årsredovisningen. Upplysningar
om ersättningar, övriga och pensionskostnader
inklusive principerna härför avseende styrelsen och
VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen
reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden
och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering
styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen
med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl
organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen
fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att
styrelsen erhåller tillfredställande information och
beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen
årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete.
Ordföranden gör även en egen utvärdering genom
samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden
som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse VD, är att
fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan
och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut,
fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som
ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen
och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen. Kontakt och möten har även skett med andra
sparbanker. Vid styrelsesammanträdena har bl a
behandlats strategi- och strukturfrågor, års- och
delårsbokslut, riskanalys och kapitalutvärdering,
verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos
för kommande år, policies inom olika riskområden,
framtidsfrågor, delegeringsinstruktioner, större
kreditengagemang, revisionsrapporter.
Styrelsens kommittéer och internrevision
Kreditkommittén fattar beslut i kreditfrågor i
enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda
beslutsramar. Besluten ska protokollföras
och rapporteras till styrelsen vid nästkommande
styrelsemöte. I kommittén ingår styrelsens ordförande, ledamot i styrelsen, VD och kreditchef.
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och
granskar sparbankens interna styrning och kontroll.
Dess granskning omfattar även att verksamhetens
omfattning och inriktning överensstämmer med
interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.
Sid 48
2013-03-27 11.51
Huvudmän
Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer,
framgår av nedanstående uppställning.
Vald första Mandatperiod per
gången
årsstämma
2007
2015
2012
2015
2011
2015
2011
2015
2011
2015
2011
2015
2009
2015
2011
2015
1998
2015
2011
2015
Valda av Leksands kommun
Jansson Birgitta
Larsson Magnus
Laurell Magdalena
Lundqvist Therese
Lysén-Hedvall Ewa
Park Bengt
Pettersson Bo
Stenmark Mats
Swedhs Christer
Winter Jörgen
Ort
Leksand
Siljansnäs
Siljansnäs
Tällberg
Tällberg
Insjön
Siljansnäs
Leksand
Insjön
Insjön
Vald av Gagnefs kommun
Ahlgren Anders
Gagnef
2011
2015
Valda av Rättviks kommun
Bihl Lisa
Haag-Larsen Kristina
Hansson Solveig
Karlsson Christer
Roos Anna-Maja
Rättvik
Rättvik
Rättvik
Rättvik
Rättvik
1999
1999
2007
2003
2011
2015
2015
2015
2015
2015
Valda av huvudmännen
Forssell Lena
Hagman Lena
Rocking Heléne
Skarner Jan
Kallur Märta
Nygård Lasse
Persson Märta
Sommarström Monica
Ljunggren Ingegerd
Marits Kerstin
Olsson Torbjörn
Åslund Margareta
Dahlin Marianne
Hasselberg Anette
Matsson Jan-Olof
Werpers Andreas
Leksand
Leksand
Rättvik
Leksand
Rättvik
Leksand
Djura
Rättvik
Rättvik
Leksand
Leksand
Leksand
Leksand
Leksand
Leksand
Rättvik
1997
1997
2005
1998
2006
1984
1999
1999
2006
1983
2003
2006
1982
2004
2012
2007
2013
2013
2013
2013
2014
2014
2014
2014
2015
2015
2015
2015
2016
2016
2016
2016
Styrelse vald av huvudmännen
Larsson Lars Åke, ordförande
Nygårdh Anders, vice ordförande
Österlind Cecilia
Franzon Anna
Wallén Lars
Werpers Dahl Maria
Matz Johan
Nygårds Annika
Gudmundsson Karolina*
Bejersten Marianne*
2011
2007
2008
2008
1992
2012
2012
2013
2014
2014
2014
2013
2013
2013
Bankdirektör
Banktjänsteman
Banktjänsteman
Leksand
Leksand
Ekerö
Leksand
Leksand
Leksand
Rättvik
Sågmyra
Vikarbyn
Insjön
2010
2010
2013
2014
Banktjänsteman
Banktjänsteman
Siljansnäs
Rättvik
2012
2011
2013
2014
Aukt.revisor
Aukt.revisor
Stockholm
Leksand
2007
1987
2015
2016
Andersson Ulrika*
-suppleant
Forsberg-Larson Sandra* -suppleant
* = personalrepresentanter
Revisorer
Stefan Persson
Thomas Lind -suppleant
Sid 49
2013-03-27 11.51
Anteckningar
Sid 50
2013-03-27 11.51
Sid 51
2013-03-27 11.51
Leksand
Rättvik
Insjön
Sparbanksgatan 1
Torget
Hjultorget 34
Postadress
Box 77, 79322 Leksand
Postadress
Box 44, 79521 Rättvik
Postadress
Box 45, 793 11 Insjön
Tel 0247-886 00
Fax 0247-142 14
Tel 0247-886 00
Fax 0247-107 10
Tel 0247-886 00
Fax 0247-409 00
E-postadress
Webb
info@leksandssparbank.se
leksandssparbank.se
2013-03-27 11.51

Årsredovisning 2012

Transcription

Similar documents

årsredovisning 2012 - Virserums Sparbank

Årsredovisning 2012

ÅRSREDOVISNING 2012

ÅRSREDOVISNING 2013

Löwenhielmska släktföreningen anordnar sedvanlig Morjanåträff

fullmakt+kuvert-seniorklubben - Sparbanken Öresund Seniorklubb

Delårsrapport 2014-06-30