Maj - Skogsbruket

Transcription

Maj - Skogsbruket

Skogsbruket
Älgskador
5|2012
och viltvård
Röjning
Sågservice
Fästingar
Skogsbruket
5|2012
Älgskadoorch viltvård
i detta nummer
Röjning e
Sågservic
Fästingar
6 Till kamp mot älg
Älgskador i plantskogar är ett stort problem i Ragnar Gartz skogar.
9 Viltet i skogens randområden
Skogsbrynen är värdefulla för viltet. Med små tricks kan skogsägaren antingen förstöra för viltet eller gynna det.
12
Behöver du en röjare?
Allt fler skogsägare väljer att leja ut röjningen. Som köpare av
röjningstjänster lönar det sig att konkurrensutsätta arbetet och begära offerter. Här hjälper Skogsbruket dig med vad du ska fråga.
14
Motion i plantskogen
Slyröjning är ett bra arbete för den som vill jobba i egen skog och det ger samtidigt motion.
17 Blodtörstiga fästingar väntar i gräset
När temperaturen är över fem grader vaknar fästingarna.
18 Sågservice efter vintern
Här kan du läsa om de vanligaste rutinåtgärderna som du ska gå
igenom innan du tar i bruk din röjsåg eller motorsåg efter vintervilan.
22 Startskott för svampsäsongen!
Senast nu är det dags att inleda svampsäsongen. Stenmurklan är en både diskutabel och ansedd delikatess.
OMSLAGSBILD: PIXMAC
2 Skogsbruket 5/2012
12
17
22
Skogsbruket
LEDAREN
14.5.2012
OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR
SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD
NR 5/2012 . MAJ . ÅRGÅNG 82
www.skogsbruket.fi
Utgivare
FÖRENINGEN FÖR
SKOGSKULTUR RF
ORRSPELSGRÄNDEN 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
fornamn.efternamn@tapio.fi
Redaktion
Chefredaktör
Redaktionschef
Redaktionssekr.
Redaktör
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Maria Lindén
tfn 020-772 9192
Medarbetare
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
helena@vikan.ax
Nina Jungell
tfn 050-378 6954
nina.jungell@gmail.com
Marianne Palmgren
marianne.palmgren@pp.inet.fi
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
tfn 040-678 6689
siv.vesterlund@gmail.com
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
bergine@multi.fi
Annonsförsäljning
Oy Nordinfo Ab
Mats Almqvist
tfn 040-548 5316
mats.almqvist@nordinfo.fi
Adressförändringar och prenumerationer
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
skogsbruket@tapio.fi
Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %)
Helårsprenumeration (11 nr)
49 euro i Finland
49 euro i Sverige
53 euro i övriga länder (moms 0 %)
Halvårsprenumeration (6 nr)
30 euro i Finland
30 euro i Sverige
33 euro i övriga länder (moms 0 %)
ISSN
0037-6434
Layout och
ombrytning
Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos
Tryckeri
Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå
Papper
Tidningen trycks på
PEFC-certifierat papper
Skogsvårdsföreningarna
står inför förändringar
I DEN VIND AV förändringar som blåser genom den finländska skogssektorn
har turen nu kommit till skogsvårdsföreningarna. Föreningarna är sedan
1950-talet lagstadgade med syfte att betjäna det enskilda skogsbruket. De
har haft en avgörande roll i den framgångssaga som finländskt skogsbruk
och virkesproduktion de facto är. Varje enskild skogsägare har genom sin
förening tillgång till en skogsfackman på orten som kan ge råd om skogsvård och hjälp med virkeshandel.
Skogsägarna finansierar själva sina föreningar och beslutar om medlemsavgiftens, eller skogsvårdavgiftens, storlek inom fastställda gränser.
Utöver sv-avgiften bär föreningarna upp avgifter för olika tjänster för att
få ekonomin att gå ihop. Verksamheten styrs långt av skogsägarna själva, men föreningens syfte och ramarna för verksamheten finns angivna
i lagen om skogsvårdsföreningar. Lagen innehåller också begränsningar
för verksamheten, till exempel får föreningarna inte köpa och sälja virke.
Modellen har varit effektiv och tjänat väl. Att föreningarna har en egen
speciallag i ryggen och får hjälp med indrivningen av sv-avgiften av skatteverket har gett stadga och legitimitet åt verksamheten. I gengäld har statsmakten kunnat ställa krav på verksamheten och i viss mån kunnat styra
den. Rådgivningen till skogsägarna har varit samordnad och de budskap
man fört fram har varit tydliga.
Även om föreningarna inte får köpa och sälja virke för egen räkning spelar de en betydande roll på virkesmarknaden. Upp till åttio procent av det
virke som kommer från de enskilda skogsägarna förmedlas av skogsvårdsföreningarna. Skogsägarna vill försäkra sig om ett gott pris och vänder sig
till en aktör de har förtroende för och som har koll på det aktuella marknadsläget. Det kan förstås vara irriterande för virkesköparna.
I lagberedningen funderar man nu på om lagen om skogsvårdsföreningar och skogsvårdsavgiften ännu behövs i Finland. Är dagens skogsägare så upplysta att de klarar sig utan den stabilitet som garanteras lagstiftningsvägen? Visst är skogsägarna upplysta och information finns det mer
än någon hinner ta till sig. Föreningarna behövs nu för att skapa samhörighet mellan skogsägarna och för att skogsägarna ska ha någon att vända sig till för att tolka all information.
Vi behöver en aktör som har tid och råd att ta sig an skogsägarna också
när de inte har virke att sälja. Vem axlar det ansvaret om rådgivningsmodellen med lagstadgade självfinansierade föreningar monteras ner?
JOHNNY SVED
johnny.sved@tapio.fi
Skogsbruket 5/2012 3
Foto: PIXMAC
Ekar blir gamla
i förtid
Finskt faner för kalla transporter
När naturgas ska transporteras långa
sträckor måste den först göras flytande
för att minska dess volym till en sexhundradel. Eftersom kondenseringen
innefattar nedkylning av gasen till -163°C
måste den flytande gasen transporteras
med specialbyggda lastfartyg som har utmärkt värmeisolering. Björkfaner är ett av
de bästa materialen för denna krävande
användning. När flytande naturgas under
transporten slår mot tankens sida blir
stötbelastningen stor.
För närvarande finns det mer än 370
lastfartyg som transporterar flytande naturgas LNG. Fler än hälften av dessa har
isoleringselement gjorda av björkfaner,
som levererats av UPM. UPM skrev nyligen på nya kontrakt för leverans av björkfaner till nya LNG-fartyg som ska byggas i
Sydkorea och Kina. Kontrakten innefattar
björkfaner till en volym lika stor som över
3 000 fullastade långtradare. •
I Sverige ska ett större antal ekar inom ramen
för det så kallade veteraniseringsprojektet skadas
med olika metoder. Syftet
är inte att döda ekarna utan
bara att påskynda ekarnas åldrande. Behandlingarna ska göra så att det blir mer
död ved, fler ihåliga träd och fler livsmiljöer för hotade arter.
I Sverige finns det i dagsläget gott om
riktigt gamla ekar och unga ekar. På det
här sättet försöker man överbygga ett
åldersglapp på 150 år.
Åtgärderna utförs av arborister som
klättrar upp i träden där de ringbarkar
kvistar, borrar hål, gör bleckor i stammen
med motorsåg och utför toppkapning. Ett
borrhål ska motsvara ett hackspettshål
och bleckan ett hästgnag.
Önskvärda effekter är bland annat att
bohål skapas åt däggdjur och fåglar, död
ved åt insekter och larver och blottad ved
åt ovanliga svampar. •
Ponsse levererade sin 8 000:e maskin
M
ed en produktionstakt på runt
800 maskiner per år och ständigt
ökande takt tillverkar Ponsses fabrik i
Vieremä skogsmaskiner i två skift. Under
företagets första tjugo år tillverkades 500
maskiner och under nästa tjugo år ökade
siffran till 7 500.
Ponsse grundades 1970 av Einari
Vidgrén som verkade som styrelseordförande fram till sin död 2010. I dag arbetar
alla fyra av Einaris söner i företaget
Företaget är baserat i Vieremä och har
elva dotterbolag runt om i världen. Totalt
arbetar cirka 970 personer inom koncernen. Omsättningen är idag 328,2 miljoner
euro.
När den första maskinen byggdes tyckte byborna att maskinen var så lik den
herrelösa hund som strök omkring i byn,
kallad just Ponsse, att maskinen också fick
heta det. När Einari Vidgrén sedan startade företaget hängde namnet med. •
Foto: Fotoakuten
Sju blev 400 000
G
Bröd hålls färskt
i papperspåse
O
mslag för livsmedel har traditionellt
tillverkats av plast eller en kombination av papper och plast. Intresset för
återvinningsbara och komposterbara
omslagsmaterial har ökat. För att svara på
behovet har UPM tagit fram ett nytt papper som håller brödet färskt länge.
– Pappret andas så att brödet inte blir
fuktigt som det gör i en plastpåse, säger
Petri Hakanen på UPM:s pappersfabrik
i Jämsä. Ett knaprigt bröd håller sig åtminstone över helgen i en påse tillverkad
av det nya pappret, som vi gett namnet
SwanBarrier. Vi lovar att kunder som köper bröd packat i det här pappret kan äta
det ännu på måndagen.
Preliminära test visar att pappret nedbryts i kompost på cirka tre veckor. •
otlands fauna ansågs i början av
1900-talet vara tämligen artfattig,
när det gällde jaktbart vilt. Det tyckte
ryttmästaren Gottlief Brunnström var
magert och beslöt 1903 att plantera ut
sju vildkaniner.
Kaniner har som bekant en otrolig
förmåga att föröka sig. Trots allt mer desperata åtgärder i kampen mot kaninerna ökade stammen. År 1962 sköts över
400 000 kaniner.
År 1963 kraschade stammen. Den
mycket smittsamma virussjukdomen myxomatos, kaninpest, nådde Gotland. På
kort tid var kaninerna nära nog utslagna.
I dag råder det balans mellan viruset
och kaninerna. Lokalt finns det stora kaninkolonier, där kaninerna är ett problem.
Sommartid biter kaninerna av plantorna
och vintertid äter de upp dem eller gnager barken av dem. •
Elbolag vill avverka utan tillstånd
E
lbolag bör kunna avverka träd som
växer för nära elledningar utan att i
förväg be om tillstånd av skogsägaren.
Det vill arbets- och näringsministeriet
få inskrivet i elmarknadslagen.
Det finns redan ett utkast till ändringar
i lagen och ministeriet föreslår att lagen
stadfästs i snabb takt så att den kan träda
i kraft vid årsskiftet. Efter lagförändringen
skulle elbolag utan tillstånd av skogsä-
garen kunna fälla träd som växer för
nära elledningar. Den som utför de här
arbetena skulle också ha rätt att röra sig
på privat mark och placera ut nödvändiga skyltar i terrängen utan tillstånd av
skogsägaren.
Skogsägaren skulle få full ersättning för
de träd som avverkas.
Den rekommendation som SLC, MTK
och Finsk Energiindustri rf underteckna-
de i november i fjol, har inte lett till det
resultat ute på fältet, som Finsk Energiindustri hoppades på. Enligt rekommendationen skulle elbolagen kartlägga var det
finns behov av att fälla träd och efter det
ta kontakt med skogsvårdsföreningen
Föreningen skulle i sin tur kontakta
skogsägaren, be om tillstånd av skogsägaren att fälla markerade träd och sedan
utföra arbetet. •
Till kamp
mot älg
Både ur privatekonomisk och samhällsekonomisk synvinkel är det
nödvändigt att öka avskjutningen
av älg i områden med omfattande
älgskador i plantskogar och på åkrarna. Geväret är i praktiken det
enda som hjälper.
Ragnar Gartz, som till sin pensionering
för två år sedan var verksamhetsledare för
Södra skogsreviret, är idag jordbrukare och
skogsbrukare på sitt hemställe i Liljendal.
Älgskador i plantskogar är ett stort problem
i hans skogar.
– Varken förekomst eller avsaknad av
lövsly och lövträd är något skydd mot älgskador. Röjda och oröjda plantskogar är i
stort sett lika utsatta om älgpopulationen
i området är stor. Det ser jag i mina egna
plantskogar.
Den här tallplantan har älgarna betat flera
år i följd. Toppskottet från i fjol blev älgmat
i vintras och likaså sidoskotten.
Myten stämmer inte
– Jag har mer än en gång, även från skogsägarhåll, fått höra att skadorna inte är så
farliga, det bildas nog en ny topp i stället
för den avbitna. Om älgskadorna förekommer bara under ett år kan det här stämma
i områden där virkeskvaliteten också utan
älgskador är dålig. Men i plantskogar där
älgbetningen upprepas flera år efter varandra blir det katastrofala kvalitetsskador. Om
älgarna betar plantorna flera år i följd kan
plantorna till och med dö.
medel utan verkan
– I områden med stort betningstryck på tall ger olika illaluktande medel som
sprutas på plantorna inget skydd att räkna med. Om
älgpopulationen är liten kan de
kanske fungera i viss mån. En höst
hängde jag också upp tvålar runt en
– Granskogarna är angripna av rotröta och
därför har jag valt att byta trädslag. Tall är
det enda alternativet, säger Ragnar Gartz.
tallplantering, men någon effekt såg jag inte.
– Officiella uppgifter om älgförekomsten
uttryckt i antal per 1 000 hektar är en dålig
indikator på risken för älgskador i plantskogar. Trots ett måttligt antal per 1 000 hektar,
kan antalet på ett litet område där älgarna
trivs vara ödesdigert för plantskogen.
Statistiken ljuger
Enligt Gartz är älgskadorna mycket mera
omfattande än vad statistiken visar.
– Bara en mindre del av skadorna anmäls
till Skogscentralen. Villkoren för ersättning
kanske inte uppfylls och värderingen kostar.
– Eventuella ersättningar för skador på
plantskogen är en klen
tröst. Kvaliteten på de
plantor som älgen betat kan inte återställas med pengar.
Min önskan är
att få ha mina plantskogar och
spannmålsodlingar i fred för älgen.
Enligt Gartz förorsakar älgarna också rotröta genom att trampa
sönder plantrötterna, alldeles som
korna under gångna tider.
– Jägare, en del jaktintresserade skogsägare och skogsägare
med naturturism som inkomstkälla ser gärna en riklig älgförekomst. Deras önskemål ska
inte ge dem rätt att påtvinga
andra skogsägare de betydande merkostnader för skogsförnyelse och skogsvård som älgskadorna förorsakar. •
Text och foto: Gerd Mattsson-Turku
Älgstammen
måste
förvaltas väl
Det är lätt att stirra sig blind på siffror om
älgstammens storlek, men minst lika viktigt
är det att se till vilken kvalitet älgstammen
har, säger Mikael Wikström från västra Nyland. Tillsammans med Fredrik von Limburg-Stirum har han startat projektet Klöv
2020 i privat regi. Målet är en välbalanserad och välmående älgstam år 2020.
FOTO: PIXMAC
Här borde växa en tio år gammal tallplantskog. Av tallarna återstår några pinnar, som älgarna fortsättningsvis betar varje vinter. Tallplantor som dött är ersatta med granplantor och hjälpplanteringen fortsätter i vår.
Jägarna har de senaste åren märkt att älgarna minskat i storlek. Djuren har fått en lägre slaktvikt och man
stöter nu på kalvar som väger under femtio kilogram.
Produktionen har också gått ner så att det vid senaste
kalvning fanns bara 0,7 kalvar per ko. För tio år sedan
kunde man räkna en kalv per ko i genomsnitt, det är
en försämring på 30 procent!
Att kvaliteten på den västnyländska älgstammen
sjunkit beror enligt Wikström framförallt på att det varit för stor avskjutning av tjurar under 2000-talet. Det
är inte balans mellan kor och tjurar längre. En ko per
tjur är en lämplig balans, men nu går det två kor per
tjur i västra Nylands kustområde. Älgarna rör sig ensamma och har en kort och intensiv brunst. Ko och tjur
har inte lång tid att hitta varandra. Kon ska också godkänna tjuren, faller han inte i smaken får han växa till
sig för nya försök.
Som det är nu är det många älgkor som inte blir betäckta under den första brunsten i september. Betäckningen blir försenad med tre veckor om det går till följande brunst och med sex veckor om det krävs ännu än
brunst. Dräktigheten är 237 dagar och de kor som betäckts senare kalvar också senare. Normalt föds kalvarna i början av maj när kon har gott om näringsrikt foder och fet mjölk. De kalvar som föds till midsommar
har både kortare växtperiod och sämre mat.
Wikström säger att jägarna tagit emot projektet väl.
Det är viktigt för en god förvaltning av älgstammen
kräver samarbete mellan flera jaktlag. Västnylänningarna har nu kommit överens om att beskatta stammen
så att 55 procent av avskjutningen riktas mot kalvar
och så att andelen tjurar som skjuts av de vuxna djuren är 30–40 procent. Det ska på sikt ge en bättre balans och friskare och större kalvar. •
Text: Johnny Sved
Viltet i skogens
randområden
Skogsbrynen är värdefulla för viltet. Med små tricks kan skogsägaren antingen förstöra för viltet eller gynna det. En samverkan mellan skötseln av skogen i randområdet och skötseln av det öppna område som skogen gränsar till, kan
mångfaldiga nyttan för viltet.
Skogsbruksplaner som speciellt beaktar
viltvård är sällsynta. Men systematiska åtgärder för vilt i skogens randområden kan
förverkligas också utan en speciell plan.
Till exempel naturvårdsträden som vid avverkningar ska lämnas kvar kan placeras i
övergångszonen mellan bestånden. Också
i andra randområden ökar grupper av naturvårdsträd viltets trivsel och levnadsbetingelser.
Idyll och verklighet
En idyllisk övergång mellan åker och skogsmark består av en övergångszon som är öppen och som småningom genom olika livsmiljöer övergår i skog. Invid åkern finns då
en kant av ängsmark som övergår i ett halvöppet buskage som slutligen sluter sig till
en skog. Längs åkerkanten anläggs dessutom en rand av viltåker.
Vid randen mellan skog och åker är det
bra att gynna låga buskar så att beskuggningen av åkern blir så liten som möjligt.
Det kräver långsiktighet och arbete att skapa en värdefull kantzon som är både vacker och mångformig. I samband med nor-
mala skogsbruksåtgärder är det ändå möjligt att utan extra kostnader ta de första
stegen mot mångformiga kantzoner. Som
upprätthållande skötsel krävs sedan tidvis
röjning av träd och buskar längs kantzonen. Vid röjningen gynnas lövträd som asp,
hägg, björk, sälg, al och rönn samt enbuskar. Skuggande granar tas bort men inte kategoriskt. Enstaka landskapsträd kan vid
behov lämnas. Genom bete kan man undgå behovet av en del av de fortlöpande röjningarna. •
Text: Maria Lindén
Korridorer kan också
gynna rovdjur
I regel gynnas viltet bäst i randområden
som är småningom övergående. Enbart positiv inverkan har olika randområden ändå
inte på viltet. I forskning har man kunnat
konstatera att korridorer som uppstår längs
randområden till exempel längs åkerkanterna kan gynna rovdjuren och på så sätt också ha en negativ inverkan på det jaktbara viltet.
Orrhönan ruvar.
Hannu Huttu
Randen mellan kärr och MO livsviktig för tjädern
Speciellt naturvårdsgrupper av lövträd ökar
skogshönsfågelns livsmöjligheter. Skogens
randområden är viktiga just för skogshönsfåglar. Tjädern behöver för sina spelplatser
mångsidig skogsmark där det ska finnas både skydd och näring, men också öppna platser där tupparna kan visa upp sig. Spelplatser uppkommer naturligt i skogen i randområden mellan torvmark och momark. Vid
skogsbruksåtgärder är det skäl att speciellt
notera dessa platser.
SKOGS
skador
Ta granbarkborren
på allvar
Granbarkborren, som dödar granar när populationen blir för stor, är nu ett problem i
södra Finland. Orsaken är två varma somrar i följd, 2010 och 2011.
Med varma somrar följer att granbarkborren hinner få två nya generationer samma sommar. Granbarkborrar från de ägg
som läggs i maj är flygfärdiga i juni–augusti. En varm sommar hinner dessa barkborrar lägga nya ägg som hinner utvecklas
till nya barkborrar innan vintern kommer.
I gynnsamma förhållanden kan granbarkborren öka mer än 10 gånger från en generation till nästa.
Seppo Neuvonen, Skogsforskningsinstitutet
Risk redan med 20 omkullblåsta
granar
Garnbarkborren lägger sina ägg i färskt avverkat granvirke och i stormfällda träd. Vid
årsskiftet hade vi en hård storm som fällde
mycket skog. En del av virket är fortfaran-
de kvar i skogen. Risk för massförökning föreligger redan med 20 omkullblåsta granar
i skogen. För att motverka massförökning
borde det här granvirket vara borta ur skogen senast den första augusti.
Granfritt bästa bekämpningen
Skogsforskningsinstitutet uppmanar nu
skogsägare att se till att granvirke som ligger i skogen blir borttransporterat.
– Det här är det effektivaste, enklaste och billigaste sättet att motverka massangrepp av granbarkborre, säger forskare Heli Viiri på Skogsforskningsinstitutet.
Genom att placera ut feromonfällor får
skogsägaren en uppfattning om hur mycket
granbarkborrar han har i sin skog.
– I bekämpningssyfte kan feromonfällor
användas i närheten av bosättning, där det
finns gamla, vackra granar som de som bor
där är måna om att bevara. För storskalig
bekämpning ska användningen av feromonfällor vara mycket välorganiserad och täcka
ett större område. Grovt taget brukar vi forskare säga att med en fälla räddar vi en gran,
men det kan någon gång vara tillräckligt.
– Fällorna ska placeras ute på hygget, på
minst 20 meters avstånd från en granskog.
Vad kostar en feromonfälla?
En Multiwit feromonfälla, som är
av plast, kostar 35 euro. En förpackning med fem feromonpåsar kostar
11 euro.
En feromonfälla av wellpapp med
feromonpåse kostar 19,80 euro. Fällorna av wellpapp säljs enbart i förpackningar som innehåller sex fällor inkl. feromonpåsar och priset är
119,00 euro.
Efter omkring nio veckor i skogen
har feromonet förlorat största delen
av sin dofteffekt, men de kan laddas
med nytt feromon. Fällorna fungerar även utan feromoner, men inte lika effektivt.
Jaana Kankaanpää
Se till att granvirke som ligger i
skogen blir borttransporterat. Den
uppmaningen ger forskare efter
två somrar med omfattande skador av granbarkborre.
Granbarkborre under bark. I verkligheten
är barkborren mycket mindre, bara en halv
centimeter lång.
Granbarkborrarna drunknar
Granbarkborrar drunknar i fällorna. Fällorna laddas med ett doftämne, feromon, som
har starkare dragningskraft på granbarkborren än levande granar.
Fällorna är av enkel konstruktion. Exempelvis MultiWit fällan består av en fyrkantig brunsvart platt låda, som är 50 x 60 centimeter. I väggarna finns öppningar i form
av långa smala trattar. När granbarkborren
kommer flygande till fällan, kolliderar den
med plastväggen. Tratten fångar upp den
och slussar den vidare in i lådan och ner i
den plastbehållare som finns under lådan.
Med vatten och lite diskmedel i behållaren
drunknar granbarkborren.
Fällorna bör tömmas regelbundet, annars
finns det risk att barkborrarna ruttnar och
fällorna blir mindre effektiva. Feromonfällor kan återanvändas i många år. Fällorna
fungerar även utan feromoner, men inte lika effektivt.
– Att följa barkborrarnas aktivitet med
feromonfällor är ett bra sätt för att kunna
sätta in även andra bekämpningsåtgärder,
säger Viiri. •
Text: Gerd Mattsson-Turku
Uppsving för hästredskap
Marknaden för redskap för utkörning av virke med häst har fått ett
uppsving i Sverige. Finland ligger
långt efter.
Det finns drygt en handfull hästägare som
erbjuder utkörning av virke med häst. I Sverige finns det mera hästar i skogsarbete. Det
har lett till att redskap för utkörning av virke med häst också utvecklas. Tobias Hellman i Herrljunga, nära Göteborg, har konstruerat flera redskap för hästen.
– Jag har alltid varit intresserad av hästar, berättar Tobias Hellman. Först började
jag ordna kurser i körning med häst i skogen. Då jobbade jag ännu inom militären
som hundtjänstbefäl. Ganska snart märkte jag att det saknades utrustning. Det som
fanns till salu var gammalmodigt. Jag är
själv skogsägare.
Förställ med vinsch
Hellman är speciellt nöjd med förstället.
– Basen är den samma oberoende av vilket redskap hästägaren väljer att använda.
Förstället kan användas till allt från lunning
av stockar till gräsklippning. Bak på förstället finns en kula för att koppla på till exempel en kärra eller en gödselspridare.
Vid utkörning av virke har förstället en
manuell vinsch monterad framför förarsitsen.
– Med förstället kan man dra ut stora
stockar eller större buntar med klenare virke. Virket fästs med kättingar i förstället.
Stockändorna stiger upp när ekipaget sätter
sig i rörelse och det sparar hästen. Enligt Hellman är boggie nästan ett måste om man ska använda förstället i skogen.
Förstället finns både för en och två hästar.
Ett förställ för en häst kostar cirka 2 000 euro plus moms.
Förstället i kombination med en stocklyftare blir ett smidigt ekipage som tar sig
snabbt fram i skogen.
Stocklyftaren lyfter två ton
– Med stocklyftaren blir stocken inte san-
Förstället i kombination med stocklyftaren håller stockarna rena. En kätting håller dem
på plats i stocklyftaren.
Sandfria stockar
med lunningsbåge
Lunningsbågen är ett annat sätt att köra ut
flera stockar åt gången.
Funktion: kättingen har en ring i ena änden. Den andra änden av kättingen träs igenom denna så att man på så vis får en löpögla.
Stammen eller stammarna ligger i löpöglan och sedan sätter man fast den andra kättingänden i lunningsbågen med lite spänd
kätting. När sedan hästen drar framåt lyfts
stockarna upp en bit från marken och förhindrar att de hugger i underlaget.
– Fördelen med en lunningsbåge gentemot en kälke är att man inte behöver lyfta
stockarna, säger Hellman. När man vill lasta på mera hänger man bara på ytterligare
en stam eller en bunt. Jag har haft upp till
femton mindre stammarna upphängda med
varsin kätting i lunningsbågen.
Saxar och lunningsskaklar
En timmersax som man fäster i en stockända är det enklaste redskapet för utkörning av virke. Fördelen med sax gentemot
att snara stocken med en kätting är att saxen täcker stockens ända. Det minskar risken
att stockändan fastnar och ger hästen obehagliga onyttiga ryck. – Saxar i kombination med lunningsskaklar ger möjlighet att dra ut flera stammar på en gång. Skaklarna fungerar som linor och svängeln har den fördelen att ekipaget inte fastnar i ris och stubbar, säger
Hellman.
Hästkrafter blir dyra
Utkörning av virke med häst är inte billigt.
Så snart körsträckan från skogen till närmaste väg är över 10 meter, är utkörning
med traktor billigare. Den uträkningen har
Borgå stad gjort. Enligt deras skogsansvariga Tommi Laakkonen är det långt en policyfråga att anlita hästar i skogsavverkningar i tätortsskogarna. •
Stabil efterfrågan
på träbroar
Moderna träbroar håller både
tung och livlig trafik.
– Trots att det talas och skrivs mycket om
att bygga i trä, har vår efterfrågan på träbroar varit ganska jämn från år till år, säger
Pekka Kopra, vd för Versowood som producerar träbroar i Finland.
I fjol producerades 45 träbroar i Sverige.
– I Finland var vi uppe i 30 stycken. Alltså går brotillverkningen ganska jämnt ut
i båda länderna när man beaktar befolkningsmängd och geografin.
Kopra tillägger att orsaken till att det inte byggs fler broar hos oss har att göra med
en långvarig tradition av att bygga i betong.
– Det har inte heller funnits expertkunnande när det gäller att konstruera träbroar. Men träbroar är ett ekologiskt alternativ
och priset är konkurrenskraftigt. Dessutom
har träbroar en lätt konstruktion och kort
installationstid.
Kommuner bygger
Den längsta träbron i Finland finns i Vihantasalmi utanför Mäntyharju. Från vattenytan till brons högsta punkt är det 31 meter.
Den 182 meter långa bron finns på den livligt trafikerade riksväg fem.
De flesta träbroarna är betydligt kortare. I
främsta hand är kommuner och staten uppdragsgivare.
– Små broar på landsbygden som till exempel väglaget låter bygga är ofta träbroar. Om väglaget har ett broprojekt framför
sig kan det löna sig att ta ett anbud på en
träbro. Träbroar brukar passa väl in i landskapet.
Kopra kan inte uppge ett exakt pris då alla broar är olika.
– Vanligtvis brukar en lokal entreprenör göra grunden och Versowood installerar bron på plats. Vid behov kan vi också ta ett helhetsansvar för brobyggandet.
Träbron levereras i delar alternativt som
en hel bro som lyfts på plats med lyftkran.
Bron består av limbalkar av tall.
– Träbrons livslängd är mellan 50–100 år.
Träet är i sin helhet impregnerat vilket skyddar mot mikrober och förhindrar att vatten
sugs in i träet, avslutar Kopra. •
Text: Marianne Palmgren
Dagens träbroar kan ha speciella ytor, former och färger.
Foto: Versowood
dig och smutsig, säger Hellman. Det är
med hävstångsprincipen som bakändan
på stocken lyfts upp från marken. Därmed
minskar friktionen mot marken så att hästen får ökad kapacitet. En kätting under
stockarna håller dem på plats i stocklyftaren. Med hävstångsprincipen lyfter hästföraren upp stockar eller buntar med klenare
virke som väger upp till 2 ton.
SKOGS
vård
Behöver
du en röjare?
Allt fler skogsägare väljer att leja
ut röjningen. Som köpare av röjningstjänster lönar det sig att konkurrensutsätta arbetet och begära
offerter. Här hjälper Skogsbruket
dig med vad du ska fråga.
Börja med att ta reda på vem som säljer röjningstjänster. Tidigare var det i huvudsak
skogsvårdsföreningarna och skogsreviret
som skötte röjningarna, men virkesköparna
har allt starkare kommit in på marknaden.
Dessutom finns det företag som specialiserat
sig på lättare skogsvårdsarbeten. De minsta sysselsätter bara en person, ägaren själv.
Kartlägg utbudet
Det är inte helt lätt att hitta kontaktinformation till dem som säljer röjningstjänster.
Det enklaste sättet är att gå in på skogscentralens hemsidor. Väl där, ska du ha tid
att bläddra dig fram till rätt sida ”Ägor och
jobb” och dess undersida Tjänsteutbud.
Där finns kommunvis en förteckning över
Vad kan jag själv hinna med?
Hur mycket tid kan du lägga ner på röjning under ett år och hur mycket hinner och orkar
du röja per dag?
En yrkesröjare klarar av en hektar på en och en halv dag. Räkna med att du som amatör på samma tid gör hälften av det som yrkesröjaren hinner med.
Som amatör ska du börja försiktigt, två timmer per dag räcker väl till. Annars riskerar
du att drabbas av träningsvärk. Den kan sitta i upp till en vecka och i värsta fall göra att
fortsatt skogsarbete inte lockar.
Om du börjar med två timmer per dag och sakta ökar till fyra timmar per dag, får du
räkna med att det går närmare tolv dagar, sex veckoslut, innan du har röjt en hektar. Var
realist när du bedömer hur mycket du kan hinna med under ett år. Notera också att du
kanske har nya plantskogar.
grannrelationer håller du dig också underrättad om prisnivån och kvaliteten på röjningsarbetet.
Husqvarna
Skogsbruksplanen till hjälp
Om du har en skogsbruksplan, är det enkelt
att begära en offert. I planen finns alla uppgifter du behöver för att konkurrensutsätta röjningen. Den som ger en offert vill veta var exakt skogen och röjningsytan finns
och hur stor ytan är.
Det är regel att offerten föregås av ett terrängbesök. Utan att se den plantskog som
ska röjas är det omöjligt att ge ett exakt pris.
Antalet stammar som ska fällas och stammarnas grovlek avgör tidsåtgången och bestämmer därmed priset.
utbudet på röjningstjänster med kontaktinformation.
Alternativt väljer du att direkt kontakta
en eller flera av de organisationer och företag som du känner på orten. Det lönar sig
också att fråga andra skogsägare på orten,
för de kan känna till nya aktörer. Med goda
Statsstöd för röjning
Statstödet för röjning, Kemera-stödet, är en
tredjedel högre när du använder avlönad
arbetskraft. Stödet är omkring 100 euro per
hektar när du röjer själv och 150 euro när
du har avlönad arbetskraft. När det är svåra röjningsobjekt med stort stamantal stiger
stödet med cirka 50 euro per hektar.
När du jämför offerter ska du ge akt på
om priset som anges är med eller utan Kemera-stöd. Kutymen varierar. Inhemsk arbetskraft
De flesta skogsbolag och skogsvårdsföreningar har ännu egna anställda skogsarbetare. Under barmarksperioden när det är
högsäsong för skogsvårdsarbeten, anlitar de
även underleverantörer. Det är fråga mindre
och större företag som har specialiserat sig
på skogsvårdsarbeten.
I Finland är det ännu rätt ovanligt med
utländska röjare. I Sverige upplever många
mindre röjningsföretag att de konkurreras ut
av billigare bemanningsföretag med utländsk
arbetskraft, främst från Litauen och Polen.
Exakt pris utan överraskningar
När skogsägaren begär en offert för en röjning, får han ett exakt pris, euro/hektar. Det
uppger de fem som SKOGSBRUKET pratat
med: Metsäliitto, Skogsvårdsföreningen
Österbotten, Stora Enso, Södra skogsreviret
och UPM. Alla utom Södra skogsreviret har
kilometerersättningen till röjarna inbakad i
priset. Det är ur din synvinkel en fördel. Blir
det någon gång kortare arbetsdag på grund
av hällregn, behöver du inte bekymra dig
om att kostnaderna för röjningen stiger.
I räkningen från Södra skogsreviret är
km-ersättningen skilt specificerad och den
grundar sig på det kilometerantal som röjarna anmält.
Alla fem ansöker om Kemera-stödet för
skogsägarens del. Från i år är Kemera-stöden skattepliktiga, men det spelar ingen
roll när utgifterna är större än stödbeloppet, vilket är fallet när du har avlönad arbetskraft. •
Jämförelse mellan några aktörer:
Metsäliitto
Svf Österbotten
Stora Enso
Södra skogsreviret
UPM
exakt pris,
inkl. km-ers.
exakt pris,
inkl. km-ers.
exakt pris,
inkl. km-ers.
exakt pris,
exkl. km-ers.
exakt pris,
inkl. km-ers.
Vem ansöker om Kemera-medel?
vi
vi
vi
vi
vi
Har ni egna röjare?
ja
ja
ja
ja
nej
Använder ni underleverantörer? *)
ja
ja
ja
ja
ja
Hur anges priset?
*) med underleverantörer avses att det är andra företag som utför röjningen.
Motioni plantskogen
Slyröjning är ett bra arbete för den
som vill jobba i egen skog och det
ger samtidigt motion. Arbetet är
inte svårt, men det gäller att veta
hur en röjkniv ska hanteras.
Sedan flera år tillbaka har maskinerna ersatt
en stor del av arbetet i våra skogar. Men det
finns moment där manuellt arbete fortfarande dominerar. Ett exempel är slyröjning
i syfte att vårda plantskogen.
Röj bara runt plantorna
Vid slyröjning fälls det lövsly som stör plantorna. Arbetet utförs när tall- eller granplantskogen är mellan fem och tio år gammal. Slyröjningen kan utföras som fullständig röjning eller brunnsröjning, då enbart
sly som växer inom 1–2 meters radie runt
plantan tas bort.
– På mindre ytor går det mycket bra att
använda röjkniv, säger Tomas Rönn, lektor
i skogsämnen vid Yrkesakademin i Österbotten. Har man större ytor lämpar det sig
bäst med en röjsåg. Röjkniven är billig, den
kostar bara omkring trettio euro.
1) Rönn demonstrerar hur en slyröjning går
till i praktiken och använder en enhandsröjkniv. Röjkniven är ett bra redskap om slyet
inte är för grovt.
– Ett bra tips är att trycka ner stammen
som du ska röja med handen för då uppstår
en spänning och den går lättare av. Sedan
slår du av stammen med röjkniven.
Effekten av slyröjningen är dock bäst om
du utför den under högsommaren. Då uppkommer det mindre stubb- och rotskott.
2) De små stubbarna får inte bli högre än
15–30 centimeter.
– Man behöver inte tänka på stubbhöjden om det gäller sly som ligger tätt intill
plantan. Om man vill kan man också trycka
ner stubben med foten så att den böjs ner.
– Det är också skonsammare för ryggen att
rikta slaget på cirka trettio centimeter höjd.
Att ha en någorlunda höjd är också säkrare så att du inte slår i en sten, förklarar han.
Hurdant sly ska bort?
Ett bra råd ifråga om en tallplanteringar är
att allt sly på ett avstånd av 1–2 meter från
tallplantan röjs ner.
– Slyet ska bort senast när det är lika
högt som tallplantorna. Tallplantornas tillväxt hämmas om slyet piskar mot dem när
1
det blåser. Kvalitetsfel leder till sämre stockkvalitet i framtiden.
Rönn vandrar omkring i plantbeståndet
och avgör från fall till fall var sly kan lämnas kvar. Det kan faktiskt också vara bra för
plantorna att lämna kvar sly, förklarar Rönn.
– Det gäller framför allt i en plantskog
2
där huvudträdslaget är gran. Där skyddar
sly på lämpligt avstånd från plantan mot
frost. Till skillnad från tallplantor tål granplantor att sly piskar mot dem.
3
4
Hurdant sly kan bli kvar?
– Framför allt rönn, sälj och asp kan lämnas kvar. Det tycker bland annat älgarna
om. Men gällande tallplanteringar ska man
inte lämna kvar aspsly för då kan plantorna drabbas av knäckesjuka.
Om avståndet mellan plantorna är stort,
som det ofta blir om det är fråga om en naturlig förnyelse, går det också att lämna
kvar större arealer med sly.
– Gallra bland slyet så att lövträdsplantorna får utrymme att växa. Det betyder att
de inte ska stå närmare varandra än två meter, säger Rönn.
3) Röjkniven kan också användas för gräsbekämpning. Gräset dras med röjkniven i
riktning bort från plantan och därefter är
det viktigt att trampa ner det runt plantan.
Aktiv gräsbekämpning är en bra metod att
hålla sorkarna borta från plantskogen och
motverka sorkskador.
4) Röjkniven ska vara tillräckligt vass. En
slö kniv bör vässas och det görs med en
brynsten. Rönn fuktar först brynstenen och
ställer efter det röjkniven mot en sten för att
få ett bättre grepp.
– När du vässar ska rörelserna riktas
mot bettet. Sträva efter att bibehålla den
ursprungliga vinkeln på bettet. Det är också bra om brynstenen är rund i kanterna för
då kommer man också åt att vässa i rundningen ytterst på bettet.
– Om röjkniven har stora hack är det bäst
att först slipa den med en slipsten för att få
bettet jämnt, säger han. •
Modernare ergonomiskt redskap
En slykniv är effektivare än en
röjkniv när du ska röja klent sly.
Gränsen går vid fyra centimeter.
Slykniven kräver inte lika mycket kraft och du kan röja med rak
rygg, vilket ergonomiskt sett är
bättre.
Med slykniven kapar du slyet genom en knyck i handtaget
snett uppåt. Lågt och klent sly,
videbuskar och trädplantor kan
du kapa genom en knyck med
bara en hand. Stammar som är
grövre än två centimeter böjer
du ned med den ena handen i
riktning bort från bettet. Ju mer
du böjer stammen desto mindre
kraft behövs för att kapa den.
Text och foto: Christoffer Thomasfolk
Stor respekt
för fästingar efter dubbel-borrelia
Bjarne Blomster har haft borrelia två gånger. Första gången hade
han värk i kroppen. Den blev allt
värre och flyttade på sig. Andra
gången fick han problem med balansen. Under ett drygt år behandlades han med antibiotika under
204 dagar.
Bjarne Blomster, tidigare vd för det åländska skogs- och virkesföretaget Carl Rundberg
Ab, har alltid trivts i skogen. Han är en flitig
orienterare och tycker om att plocka svamp.
Under årens lopp har fästingar blivit vardagsmat för honom.
– I snitt plockar jag bort 30-40 per år, säger han.
Förr tänkte han inte desto mer på dem.
I dag är det annat efter att han drabbats av
borrelia två gånger. Sjukdomen orsakas av
bakterier som sprids av fästingar.
– Jag har inte slutat vara i skogen, men
jag har stor respekt för fästingarna. Jag har
heltäckande kläder så att de får svårare att
bita sig fast. Jag duschar och byter kläder
när jag kommer hem och jag tar bort en fästing tvärt jag ser den, säger han.
Han har också fästingsanerat vid stugan i
Lumparland där han bor från maj till september. Han har bland annat tagit bort högt gräs.
Gick med käpp
I mitten av 1990-talet kände han att allt
inte stod rätt till i kroppen. Han deltog i
FSO-mästerskapen i orientering i september men det gick inte bra. Han hade en molande värk – ibland i axeln, ibland i nacken,
ibland någon annanstans. Den flyttade på
sig och i de leder där han tidigare haft någon idrottsskada kändes värken ännu mer.
Det blev värre, han måste ofta ta värkmedicin och hade tidvis svårt att sova. Ibland hade han så ont i lederna att han gick
med käpp hemma.
– Jag var trött, men inte sjukskriven. Däremot höll jag upp med all träning, säger
Bjarne Blomster.
När han väl sökte läkare misstänktes borrelia och ryggmärgsprov togs – något som
inte var speciellt ”behagligt” enligt Bjarne.
Bjarne Blomster rör sig gärna i skog och mark men numera kontrollerar han noga om någon fästing bitit sig fast. I så fall ska den avlägsnas genast.
Det visade sig att han hade höga borrelia- ibland åka hem en timme för att vila. Han
värden och på vintern inleddes behandling- sökte läkarvård och fick beskedet: Borrelia
en. Först en ”chockkur” på tolv dagar då igen. Om det var samma som blossat upp
han fick antibiotika intravenöst – doserna på nytt eller en ny omgång kunde läkarna
gavs på sjukhuset.
däremot inte svara på.
Därefter fick han antibiotika i pillerform
– Det blev samma medicinprocedur igen.
– en kur på 90 dagar.
Det betydde att jag fick antibiotika sam– Efter några veckor märkte jag att vär- manlagt 204 dagar under den här tiden. Det
ken försvann. Det kändes annorlunda och sliter också på kroppen. Jag tog regelbundet
bättre i kroppen.
mjölksyrebakterier för att skona magen, säI efterskott känns en sak bitter. Han ha- ger Blomster.
de faktiskt upptäckt en röd fläck i knäveck- et på försommaren och misstänkte själv att Vaccinprojekt
det kunde vara ett förstadium till borrelia. I slutet av 1990-talet var ett österrikiskt läMen läkaren på hälsocentralen, en vikarie kemedelsföretag på gång med att utveckla
från Sverige, trodde inte på honom och ing- ett vaccin mot borrelia och Åland var involenting gjordes.
verat i projektet. Trettio personer söktes till
– Om jag hade stått på mig då och fått anti- en forskningsgrupp och Blomster blev kal�lad. Ett blodprov togs och efter det fick han
biotika kanske jag hade sluppit allt elände.
ett brev från projektet.
– Enligt det hade jag gått från borreliaEn gång till
Efter den långa behandlingen mådde han positiv till -negativ och därför kunde jag inbra på våren och sommaren men på sen- te delta i projektet. Jag fick med andra ord
hösten var det färdigt igen. Den här gången ett papper på att jag var helt fri från sjukdomen, säger han som sedan dess orienterat
fick han mest problem med balansen.
– Jag måste koncentrera mig när jag gick som vanligt och även deltagit i tio Vasalopp.
genom ett dörrhål för att inte stöta mot
– Borrelian var en pärs som jag inte önskar att någon, inte ens mina fiender om jag
dörrkarmen, säger han.
Han kämpade på på jobbet men måste har några, skulle drabbas av. Och jag slapp
Text och foto: Helena Forsgård
Foto: Fotoakuten.se
ändå att drabbas av förlamningar som också kan höra till, tillägger han.
Det blev förövrigt ingenting av vaccinprojektet. Ett vaccin som verkade lovande
för de borreliavarianter som förekommer i
Nordeuropa var på gång men sedan såldes
företaget till ett amerikanskt bolag som ville ha ett bredare vaccin. De försök som då
gjordes ledde till en del komplikationer och
forskningen lades på hyllan.
Däremot finns vaccin för TBE, hjärninflammation som också sprids av fästingar,
och på Åland har alla utom små barn fått
tre doser gratis av vaccinet.
– Jag har tagit det. Givetvis, säger Bjarne Blomster. •
Fästingen rör sig inte långa sträckor på egna ben. Den
åker snålskjuts till nya platser med hjälp av sitt offer.
Blodtörstiga fästingar
väntar i gräset
Fästingar samlas in
för forskning
Åland är med i ett forskningsprojekt
som undersöker förekomsten av virus
och bakterier i fästingar.
Alla som haft en fästing som stuckit sig fast har inbjudits att delta. Fästingen kan tas bort hemma och lämnas
i en tättslutande burk till laboratoriet i
Mariehamn inom 3-4 dagar. Blodprov
tas på personen vid inlämningen och
även tre månader senare. I år lämnades den första fästingen in 17 april.
De resultat, som man hittills fått,
pekar på att var tredje fästing bär på
borreliabakterien. Risken för att utveckla sjukdomen borrelia tycks dock
vara låg, endast 6 procent av dem som
blivit stuckna av en borreliainfekterad
fästing blev smittade. Det finns ingen
tillförlitlig statistik över hur många som
insjuknat i borrelia på Åland, inte heller över hur många som behandlats för
det första stadiet när man upptäckt en
hudrodnad efter ett bett.
Blodprover har dock visat att hälften av alla ålänningar över 60 år har
antikroppar mot borrelia, de har alltså någon gång blivit stuckna av en borreliainfekterad fästing. Men långt ifrån
alla som har antikroppar har varit sjuka, deras immunförsvar har stoppat
bakterierna.
När temperaturen är över fem
grader vaknar fästingarna.
Bäst trivs fästingen på skuggiga och fuktiga platser, gärna i lövskog med tät undervegetation. På grässtråna väntar de ögonlösa fästingarna med utsträckta och viftande framben på att ett lämpligt offer vandrar förbi. Deras luktorgan finns nämligen
på frambenen.
Kommer någon som skapar vibrationer,
luktar koldioxid eller svett greppar fästingen med sina små klor tag i varelsen och börjar leta efter lämplig och slät hud där den
kan suga blod. Innan fästingen börjar suga
låter den lite saliv rinna ner i bettsåret via
sitt hullingförsedda sugrör. Saliven innehåller både bedövningsmedel, som gör bettet
smärtfritt, och ett ämne som förhindrar att
blodet koagulerar. När fästingen sugit klart,
vilket kan ta flera dagar, släpper den taget
och faller till marken för att utvecklas till
nästa stadium.
Fästingen genomgår tre stadier i sin utveckling, larv, nymf och fullvuxen. I varje
stadium behöver den suga blod för att utvecklas vidare. Den befruktade vuxna honan som sugit blod sin tredje gång lägger
upp till tvåtusen ägg innan hon dör.
Viktigt att låta vaccinera sig
Fästingarna kan överföra sjukdomarna bor-
relia och TBE, en fästingöverförd hjärninflammation. Det finns ingen behandling
mot TBE och därför är det viktigt att vaccinera sig om man vistas i områden där TBEsmitta förekommer. Borrelia, eller Lyme
borrelios, är en annan fästingöverförd sjukdom som orsakas av en bakterie. Borrelia är
betydligt vanligare än TBE, ungefär var fjärde fästing bär på borreliabakterien. Borrelia
behandlas med antibiotika.
I Finland finns det mest fästingar i kustområdet och på Åland. Ungefär 2 000–3 000
personer i Finland får borrelia per år. Medan TBE-viruset överförs direkt, tar det flera timmar för borrelia att överföras. Därför
är det viktigt att genast avlägsna fästingen
med en fästingpincett.
Inget avdrag
i beskattningen
Man kan låta vaccinera sig mot fästingar antigen privat eller via hälsovårdscentralen.
– Skogsägare eller entreprenörer kan inte dra av kostnaderna för vaccinationen i
beskattningen. Vaccinationen klassificeras
som en privat utgift som inte har ett direkt
samband med yrkesutövandet, förklarar
rådgivare Mika Illman från Nylands skatteverk. •
Kontroll av bränslefiltret ingår i vårservicen.
Sågserviceefter vintern
Rena och hela maskiner fungerar
som de ska och då är också arbetet en glädje att utföra. Här kan du
läsa om de vanligaste rutinåtgärderna som du ska gå igenom innan du tar i bruk din röjsåg eller
motorsåg efter vintervilan. Kom
också ihåg att gå igenom att din
skyddsutrustning och dina skyddskläder är hela och funktionsdugliga. Sen är det bara att knycka i
startsnöret!
Priset på en sågservice varierar mellan 65
och 100 euro. I den dyraste 100 euros servicen ingår både tvätt av sågen med ultraljud och också kedjevässning och byte av
tändstift och filter. Samtliga serviceföretagare påpekar att de också naturligtvis säger
till om de i samband med servicen märker
att sågen använts fel eller om någon del är
trasig och måste bytas ut. Reservdelar för
trasiga delar som byts ut ingår inte i servicepriset.
Kostnader för köptjänster
Företaget Woodsman i Vanda utför sågservice enligt beställning. Här har man inget
paketpris för service av en såg som fungerar men uppskattar att priset ligger mellan
65 och 85 euro. Då putsas sågen och provkörs, inställningarna justeras vid behov och
bensinfiltret byts ut. Kedjan vässar man enligt beställning. I slutet av april får kunden
förbereda sig på några dagars väntan eftersom det är högsäsong att utföra service på
alla småmaskiner som används i trädgården just då.
Vid Espoon pienkonehuolto uppger man
att priset för motorsågsservice ligger mellan 80 och 100 euro. De erbjuder som enda företag i trakten också ultraljudstvätt av
sågar. Förutom tvätten ingår också byte av
tändstift och bränslefilter i servicen. Svärdet granskas och kedjan vässas. Muttrar och
skruvar kontrolleras och vid behov får användaren instruktioner om man vid servicen märker att sågen använts på fel sätt.
Också här konstaterar försäljaren att säsongen för småmaskinservice traditionellt
drar igång när gräset börjar grönska och en
liten kö till servicen finns just då.
Anders Österman på Porkkalan pienkone i Kyrkslätt berättar att en sågservice hos
dem kostar 79 euro. I slutet av april är kön
för sågservice hos dem två veckor, så det
finns en verklig efterfrågan för tjänsterna.
I servicen ingår byte av tändstift, putsning
av förgasare och membran, också luftfiltren
putsas och svärdets topptrissa smörjs och
kedjan vässas. Efter utförd service kontrolleras sågens inställningar. I priset för servicen ingår både arbete och reservdelar.
svart tändstift tyder på att sågen har fått för
mycket olja eller gått på för snål gas.
Ställ in sågen till sist
Det är ingen idé att skruva på inställningarna på en smutsig såg. Utför därför alltid
putsningen först före du kollar inställningarna. Tomgång, koppling och tändstift är
bra att kolla i samband med servicen. Kling-
an ska stå stilla vid tomgång. Om klingan
snurrar är det skäl att justera tomgången.
Motorn ska gå lätt på tomgång. Om motorn går tungt utan belastning, ska du kolla kopplingen. •
Text och foto: Maria Lindén
Kolla klingan och vinkelväxeln
på röjsågen
För dem som gör det själv lönar det sig att
efter vinterförvaret kontrollera att klingan
på röjsågen inte har fått sprickor. Genom
att lätt slå på klingan med ett metallföremål kan man försäkra sig om att den är hel.
Ett rent klingande ljud kommer från en felfri klinga. I röjsågens vinkelväxel ska vaselinet vara synligt då du öppnar vaselinmuttern men inte helt täcka tänderna i växeln.
Motsvarande vårservice som på motorsågen
görs också i övrigt på röjsågen.
Luftfilter
Luftfiltret filtrerar den luft som strömmar
in i motorn vid körning. Filtrets uppgift är
att skydda motorn mot damm, smuts och
sågspån. Ett trasigt luftfilter ska därför alltid bytas ut vid service. På så sätt skyddar
du motorn.
Ett helt luftfilter kan rengöras genom
tvätt med handdiskmedel och vatten. Luftfiltret kan bestå antingen av ett nylonnät eller av en superlonskiva. Nylonnät kan skuras lätt med en gammal tandborste. Filter av
superlon rengörs bäst i ett bad i en lösning
av handdiskmedel. Pressa ur vattnet efter
tvätten och låt filtret torka innan du monterar tillbaka det.
Använd aldrig bensin till att putsa filtren.
Bensinen torkar ut filtren, gör dem oelastiska och sköra. Kontakten med bensin gör
också att materialen går sönder mycket fort. En omgång luftfilterolja på det
tvättade filtret gör att det binder dammet
bättre under användningen. Kontrollera
i maskinens manual vilken typ av luftfilterolja som rekommenderas av tillverkaren
innan du tar till sprayflaskan!
Bränslet, filtret och tändstiftet
Töm bränsletanken på bränsle som övervintrat i sågen. Gammalt bränsle ska föras
till behandling för farligt avfall.
Ett funktionsdugligt bränslefilter skiftar
i grönt. Tillverka en krok av en böjlig järntråd för att fiska upp bränslefiltret ur tanken för kontroll.
Tändstiftet ska vara torrt och ha färgen av en kaffeböna (brun). Ett oljigt eller
Luftfiltret lösgörs med en vridrörelse.
En uttjänt tandborste är ett bra hjälpmedel för att putsa skrymslen med.
Ett helt och rent luftfilter skyddar motorn.
SKOGS
vård
Checklista
för skogsägaren
Nu är det viktigt att se till plantskogarnas skick och att kolla om
det finns granbarkborreangrepp i
skogen.
Senast nu är det hög tid att ta en skogspromenad och kolla vad som hänt i skogen under vintern. På så sätt får du en helhetsbild
av vilka skötselåtgärder som är eller blir aktuella i skogen.
Skriv upp vilka bestånd som behöver
röjas, gallras eller om det snart är dags för
slutavverkning. Planera på samma gång
vilka av skötselåtgärderna som du kan eller vill utföra själv och när det är bäst att
överlåta jobbet åt en utomstående. Se också efter hjortdjursskador, kolla att rårna inte vuxit igen och att grannen av misstag inte har avverkat över rågränsen.
Plantskogarna behöver hjälp
Om du har plantskogar så glöm inte att kolla deras skick. Det är dyrt att anlägga ett
plantbestånd och det är inte värt att lämna
planteringen åt naturens makter. Vid behov,
röj sly och gräs.
Under de tre första åren kan du vid behov kompletteringsplantera om plantor
har dött. Gör du det senare blir det för stor
längdskillnad mellan plantorna.
Genom att räkna ut plantskogens täthet
får du reda på behovet av kompletteringsodling. Tätheten mäts med ett fyra meter
långt snöre eller en fyra meter lång käpp.
På så sätt får du en cirkelprovyta på 50 kvadratmeter. Räkna antalet plantor på provy-
När behövER plantbeståndet kompletteras?
Följande gränsvärden gäller för plantbestånd:
Gran: 1 300 granplantor per hektar.
Tall: 1 500 tallplantor per hektar.
Vårtbjörk: 1 200 björkplantor per hektar.
tan. En planta på provytan motsvarar 200
plantor på en hektar. Om antalet plantor underskrider gränsvärdena måste plantbeståndet kompletteras tills tätheten blir den rätta.
– Gör minst fem till tio provytor per hektar så får du rätt resultat, uppmanar specialforskare Timo Saksa på Skogsforskningsinstitutet.
Vilka plantor ska
tas med i provytan?
– Ta med naturligt uppkomna plantor om
de är i samma storleksklass som de plantor som planterats på förnyelseytan. Plantor som tryckts ner av snön brukar också
räta upp sig själv.
Plantorna ska vara jämnt fördelade över
ytan med cirka en meters mellanrum. Om
det växer en klunga av granplantor på prov
ytan kan endast ett par av dem tas med i beräkningen, inte allihopa.
Döda och skadade plantor räknas inte.
Om exempelvis sorken bitit av toppskottet, men plantan gör en ny topp tas plantan
med i beräkningen.
– Förutsatt att sorken inte ringbarkat
plantan brukar den repa sig.
Borrmjölshögar på stammen
Hinner du inte kolla upp alla beståndsfigu-
rer så granska i alla fall att äldre granskogar
inte angripits av granbarkborrar. Speciellt
kantskogarna är utsatta. Värdet av insektdrabbat virke är en tiondedel av friskt virke.
Granbarkborrarna svärmar i maj – juni.
Finns det färska vindfällen gynnar de granbarkborrens fortplantning. Där som granbarkborrarna borrat in sig i granen kan man
se små bruna borrmjölshögar på stammen. Ännu på försommaren är granens barr
gröna, men allt medan sommaren framskrider blir barren gula eller bruna. •
9, 10, 11 ......
4,0
m
Foto: Gerd Mattsson-Turku
Låt inte plantlådorna stå för länge i gassande sol.
Sommarplantering
för stressade skogsägare
Brukar du ha bråttom under våren? Då kan ett alternativ vara att
plantera gran under högsommaren. Men glöm inte vid plantbeställningen att nämna att det är en
sommarplantering som gäller.
Efter att plantorna levererats på våren borde
man få dem i jorden så snabbt som möjligt.
Inte alltid så lätt om kalendern är fullbokad.
– Senast en vecka efter leveransen måste
plantorna planteras, säger äldre forskare Jaana Luoranen på Skogsforskningsinstitutet.
I väntan på plantering vattnas plantorna
samt förvaras svalt, men inte svalare än fem
grader, och skyddat från direkt ljus. Men
också under lagringen växer plantorna hela tiden.
– Väntar man för länge med planteringen hinner plantan växa sig för lång i förhållande till rotklumpen och därför misslyckas
planteringen. Plantor som torkat under förvaringen överlever inte heller.
Vanans makt
Finns det mer tid, intresse och ork efter
midsommaren kan sommarplantering vara
ett alternativ. Sommarplantering gäller för
såväl gran som björk. Tall avråder Luoranen
att plantera under högsommaren.
– Det är viktigt att vid plantbeställningen
nämna att det är en sommarplantering. Annars får man plantor som är menade till vårens planteringar. Lämna inte plantbeställningen till sista minuten, den borde göras
ett år på förhand.
I dags dato sker sommarplantering av
gran främst maskinellt.
– Jag har inget svar på varför skogsägare inte tagit till sig sommarplantering. Kanske är folk så vana vid att plantor ska planteras vår eller höst.
Plantor gillar varm jord
Växande plantor som sätts ut i juli eller i
början av augusti får en bättre etablering
och på längre sikt högre tillväxt, än plantor
som planteras efter avslutad tillväxt under
hösten eller nästa vår.
–Den biologiska förklaringen till det goda
resultatet med sommarplantering handlar
om att rottillväxten gynnas av en hög marktemperatur och att plantorna genast kan ta
till godo alla näringsämnen från marken.
Det är endast på mycket fina eller grova,
torra jordar som sommarplanteringen har
gett torkskador och sämre etableringsresultat. Vid sommarplantering ska plantorna i
jorden senast ett par dagar efter leveransen,
förutsatt att marken är fuktig. Tills dess ska
plantorna förvaras i skugga.
– Om en varm och torr sommarperiod
fortsatt över två veckor är det bäst att ta
kontakt med plantskolan och kolla om leveransen kan flyttas framåt.
Luoranen påminner om att vid sommarplantering ska plantorna vara genomdränkta. När man klämmer försiktigt ska
det droppa några vattendroppar från rotklumpen.
– Var försiktig vid planteringen så plantan inte skadas. •
Startskott
för svampsäsongen!
Var, när och hur?
Stenmurklans bästa vänner är kalhyggen
och stora skogsmaskiner som effektivt fläker upp marken. Andra året efter ett kalhygge är bäst, det tredje året, med påbörjad gräsinvasion, fortfarande okej. Sedan
avtar skörden. Speciellt lovande är hyggen
på sandiga moar. – Så här i teorin, men som
känt beter sig naturen och svampar inte alltid enligt mönstret.
Föredrar du att gå i skog, följ då stigar
och skogsvägar. Uppriven bar mark, helst
sand, ska också få dig att lystra.
Bästa plocktiden infaller omkring mitten
av maj, men variationerna är stora. Musöron i björkarna kan ge en vink om att tiden
börjar vara inne. Den bästa plocktiden inskränker sig till bara några veckor så missa den inte.
Stora skördar
Med standardutrustningen, en till två
svampkorgar, står du dig slätt inför ett
överväldigande och överraskande murkelhav. Här gäller det att vara välförsedd med
Foto: Anders Albrecht
Senast nu är det dags att inleda
svampsäsongen. Stenmurklan
(Gyromitra esculenta) är en både
diskutabel och ansedd delikatess.
En dödligt giftig svamp som med
rätt behandling blir en kulinarisk
höjdpunkt.
Stenmurklan ser märklig ut. Hatten en brun knöl med hjärnvindlingar. Foten är kort,
smutsvit med lite violett anstrykning. Den kan normalt bli upp till ca 12 cm hög, men enorma bjässar är ingen sällsynthet.
plastpåsar, rentav med plastsäckar, en styggelse för alla renläriga svamplärare.
Förrensning i terrängen med radikal borttagning av sandiga fotbaser är det enda vettiga. Sand som hamnat i hattarnas vindlingar i transporten är svårt och tidsödande att
försöka skölja och borsta bort, ett otyg i maten och inget vidare bra säljargument.
Stenmurklan ska transporteras, förvaras
och behandlas i bra genomdrag, gift går direkt ut i luften. Får du huvudvärk är det
ett tecken på att gränsen för gifthalterna i
Ur Handels- och industriministeriets förordning
om saluföring av matsvampar 1.6.2006/489:
9§
Påskrifter för stenmurklor
När färska eller torkade stenmurklor säljs för
annat än industriellt syfte, skall på deras förpackning utöver de påskrifter om vilka föreskrivs i 7 och
8 § finnas följande varning om att svamparna är
giftiga och anvisning om hur de skall behandlas:
”Obehandlad är stenmurklan giftig.
Stenmurklor skall kokas två gånger i rikligt med
vatten (1 del svamp till 3 delar vatten) i minst fem
minuter och sköljas väl i rikligt med vatten efter
varje kokning.
När murklor konserveras genom torkning skall
de blötläggas i vatten i minst två timmar innan de
används (10 g svamp och 2 dl vatten). Efter blötläggningen skall murklorna kokas två gånger på
samma sätt som om de var färska.
KORT OM BEHANDLINGEN Stenmurklan är ätlig efter korrekt behandling:
l koka i rikligt vatten
l 1 del svamp/3 delar vatten
2 x minst 5 minuter
l Börja räkna tiden från att vattnet kokat upp igen
l Skölj murklorna med mycket vatten
efter varje kokning.
l Släng allt vatten, både kok- och sköljvattnet!
Också torkad svamp ska kokas 2x5 min.
före tillagningen.
En extra försiktighetsåtgärd: servera över huvud taget inte barn, gravida,
äldre personer och folk med svag hälsa (ex. dåliga njurar, dålig lever) stenmurkla.
luften redan ett tag har överskridits sett ur
hälsosynpunkt. Täck alltså in stenmurklorna om du transporterar stora mängder i bil,
och vädra ordentligt när du kokar stenmurklor.
Sälja stenmurkla
Kontroversiell som stenmurklan är, får den
ändå säljas. Den är en officiell handelssvamp enligt lag. Ingen dum idé att sälja
överskottet sedan du mättat din vänkrets
När murklor torkas eller kokas skall
ventilationen vara god. Det vatten som
murklorna har blötlagts eller kokats i får
inte användas vid matlagning.”
Denna varning och behandlingsanvisning skall finnas i en broschyr som är lätt
att få syn på i omedelbar närhet till murklor som säljs oförpackade.
och dina släktingar med stenmurklor. I synnerhet som måttlighet också här är en dygd.
Restauranger, delikatessaffärer, marknader och torg kan vara de bästa ställena för
att bjuda ut stenmurklorna på. Du kan också torka murklorna och sälja dem senare
om utbudet på våren är stort och priserna dåliga.
Säljer du själv direkt till kunderna, på
torg till exempel, är du skyldig att sätta upp
varningsskyltar och tänka på att det faktiskt
finns folk som inte vet att stenmurklan är
dödligt giftig. Det är alltså på ditt ansvar att
se till att varje kund vet och inser vikten
av hur stenmurklan ska behandlas för att
bli ofarlig. Kolla och följ Handels- och industriministeriets förordning om saluföring
av matsvampar! (www.finlex.fi, 489/2006).
Stenmurklan på matbordet
Stenmurklan rekommenderas traditionellt
som sås eller stuvning till vilt som älg, hjort
och ren. Stenmurklan kan ju förstås användas i svamprätt som svamprätt, men ofta
förbehålls den festliga tillfällen. Den mest
utsökta smaken har vi inte fått uppleva på
länge efter rekommendationen om dubbla
kokningar, men visst är konsistensen trevlig
och alltid smakar det lite murkla.
Vitt vin, gärna typ Chardonnay, rekommenderas till av expertisen. •
Text: Margareta Albrecht
Läs mer och beställ gratis material på
Eviras sida:
http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning_och_forsaljning/gronsaker/svampar/behandling_av_stenmurklor_och_varningsmarkningar/
Varning
för
rotvältor
Öppna rotvältor är farliga, speciellt för barn som kan bli nyfikna
och gå för nära.
Efter stormen under julhelgen finns det
många nedblåsta träd. Barn kan lockas av
spännande halvliggande stammar och öppna rotvältor till att klättra, leka och bygga
kojor. När ett träd blåser omkull följer ofta
rötterna med och en så kallad rotvälta bildas. Den kan slå igen som en musfälla. Det
är livsfarligt att vistas på eller i närheten av
en rotvälta.
Så länge trädstammen sitter kvar kommer rotvältan att vara öppen eftersom den
tyngs ned. En del rotvältor slår igen direkt i
samband med avverkningen, men inte alla.
Dessa rotvältor kan slå igen senare på våren
och sommaren helt utan förvarning. Du ska
inte heller använda dem som vindskydd när
du tar en kaffepaus i skogen.
Var alltid försiktig med liggande träd.
Lär barnen att de inte ska klättra på eller
krypa under liggande trädstammar. De kan
när som helst börja röra på sig så att barnet
kommer i kläm eller ramlar ner. •
Totalrenovering
på gång
Skogsvårdsföreningarnas öde står
för dörren.
I skrivande stund förekommer två alternativa modeller gällande lagen om skogsvårdsföreningar. Den radikalaste varianten är att lagen slopas. Det betyder att
skogsvårdsföreningarna blir en av många
aktörer i skogsbranschen som erbjuder
skogsägare skogstjänster.
Det andra alternativet är att skogsvårdsavgiften och det obligatoriska medlemskapet blir ett minne blott. Skogsvårdsavgiften
blir frivillig och skogsägaren kan själv välja till vilken skogsvårdsförening han eller
hon hör.
Frivillighet
Ärendet har behandlats under vintern av
en arbetsgrupp bestående av representanter från skogsindustrin, lantbrukarorganisationen MTK samt jord- och skogsbruksministeriet.
Riksdagsledamot Mats Nylund är medlem i riksdagens jord- och skogsbruksutskott. Han ser lagreformen mer som ett hot
än en möjlighet.
– Skogens årliga tillväxt har fördubblats
under de gångna femtio åren och tredubblats under de senaste hundra åren. Det har
vi mycket långt skogsvårdsföreningarnas
rådgivningsverksamhet att tacka för, säger
Nylund.
Han föredrar ett system med såväl frivillig avgift som med ett frivilligt medlemskap,
än att hela skogsvårdsföreningslagen skrotas.
– Jag litar på att skogsägarna i framtiden kommer att betala skogsvårdsavgiften.
Ingen marknadsbalans
Kritiska röster anser att skogsvårdsavgiften
snedvrider konkurrensen på virkesmarknaden. Nylund konstaterar att lagreformen är
slutresultatet av Skogsindustri rf:s skickliga lobbyister.
– Skogsindustrin rf:s målsättning är att
öka industrins inflytande,vilket försvagar
skogsägarnas ställning på marknaden. Man
kan inte tala om en marknadsbalans när
det finns tre stora aktörer som köper virke i Finland och hundratusentals skogsägare som säljer.
– Nu om någonsin behövs oberoende
rådgivning. En allt större del av skogsägare
saknar i dag erfarenhet av praktiskt skogsbruk.
I väntans tider
– Vi väntar bara på beslutet, säger Otto
von Frenckell, styrelseordförande i Södra Skogsreviret. Skogsreviret fick år 2010
i skogsvårdsavgifter 702 000 euro, vilket i
klartext betyder tio årsverken.
– För närvarande gör vi alternativa planer
för att finansiera det ekonomiska bortfallet
på reviret. Inga uppsägningar är att vänta.
von Frenckell tillägger att närmare 80 procent av virket i Finland förmedlas via skogsvårdsföreningar.
– Jag har därför svårt att förstå hur man
tänker sig att virkesflödet fortsätter i jämn
takt ifall lagen om skogsvårdsföreningar
slopas.
Bekymmer i Österbotten
I Österbotten är medelarealen på skogsfastigheterna låg.
– Skogsvårdsföreningens utmaning blir
att hålla kontakt med skogsägare som äger
mindre skogsfastigheter. Risken är stor att
en del av de små skogsfastigheterna blir utanför det aktiva skogsbruket, säger Bo Storsjö, styrelseordförande för Skogsvårdsföreningen Österbotten. Hittills har skogsvårdsföreningarna via skogsvårdsavgiften kunnat ge råd och information åt alla oberoende hur mycket skog man äger.
Grundavgiften för Skogsvårdsföreningen
Österbotten gick år 2011 loss på 22,30 euro
och hektaravgiften har varit 1,91 euro/hektar. Skogsvårdsavgiften har stått för sjutton
procent av omsättningen.
– Lagbeslutet kommer att påverka föreningens verksamhet. I vilken omfattning
klarnar senare. Tanken är att en frivillig avgift ska kunna täcka en del av inkomstbortfallet. •
Pengar som skogsvårdsföreningar
fått via skogsvårdsavgiften
Skogsvårdsföreningen Österbotten
Södra skogsreviret
Ålands skogsvårdsförening
Väst-Åbolands skogsvårdsförening
Kimitonejdens skogsvårdsförening
Jeppo skogsvårdsförening
1 051 115 euro
702 239 euro
116 683 euro
89 142 euro
70 715 euro
21 578 euro
Källa: skattemyndigheterna, färskaste uppgifter gäller 2010
Nu kan du påverka!
I höst är det åter dags att välja
skogsvårdsföreningarnas fullmäktige. Det som alla föreningar strävar efter är att få en jämn fördelning av ledamöter som representerar skogsägarna. Men det är en
utmaning.
– Jag hoppas att det finns skogsägare som
är aktiva och ställer sig till förfogande. Fullmäktigevalet är ett bra sätt att påverka föreningens verksamhet och det är alltid bra
med nya kandidater om någon önskar få en
ändring till stånd, säger Otto von Frenckell, som är styrelseordförande för Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret.
Föryngring behövs
De allra flesta skogsvårdsföreningar har redan inlett kandidatnomineringen inför höstens fullmäktigeval. Och samtliga föreningar strävar förstås efter att få en så bred sammansättning som möjligt.
– Ett idealfullmäktige består av många
olika ledamöter som representerar hela fältet av skogsägarna i området. Det som vi är
i behov av på vårt område är en föryngring
och så skulle vi gärna se fler kvinnor, vilket
är en brist i dagens läge.
– Men det är en utmaning att få med
unga och kvinnliga kandidater, säger Tomas Långgård, fullmäktigeordförande för
Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Ett bevis för det är att nuvarande fullmäktige i Österbotten inte har någon kvinnlig ledamot. På Södra skogsrevirets område är det aningen bättre, men von Frenckell konstaterar att sammansättningen inte är
tillräcklig könsneutral.
– Jag ser gärna fler kvinnliga kandidater
och också personer från olika yrkesgrupper.
Ett problem är att valdeltagandet är lågt,
cirka fyrtio procent, och det gör att traditionella skogsägare är överrepresenterade,
säger han.
Inga kvinnor i Jeppo
Samma problematik finns också inom de
mindre skogsvårdsföreningarna som till exempel Jeppo. – Det är alltid en liten utmaning att få tillräckligt med kandidater och det gäller framför allt kvinnliga sådana. I dagsläget har vi
inga kvinnor i fullmäktige, säger styrelseordförande Martin Sandberg.
Till skogsvårdsföreningarnas fullmäktiges viktigaste uppgifter att godkänna verksamhetsplanen och bokslutet. Men det kanske viktigaste arbetet sker ute på fältet, menar både von Frenckell och Långgård.
– Fullmäktige ska vara föreningens ambassadörer på fältet och lyssna till skogsägarnas åsikter. Det här är en viktig roll eftersom
skogsvårdsföreningarna inte har samma kontakt med markägarna som tidigare när föreningarna var mindre och den direkta kontakten aktivare, säger den förstnämnda.
– Fullmäktige är vår styrelses länk till fältet, fortsätter Långgård.
Många utmaningar väntar
Höstens val är viktigt med tanke på att
skogsvårdsföreningslagen håller på att reformeras. Den kanske största förändringen
som kan ske är att skogsvårdsavgiften blir
frivillig.
– Stora utmaningar väntar för skogsvårdsföreningarna eftersom avgiften garanterar en del av verksamheten. Försvinner
en stor del av intäkterna blir det att anpassa kostymen och det bekymrar oss, säger
Långgård.
Otto von Frenckell vill inte gå så långt att
han beskriver den kommande revideringen
av lagen som ett hot.
– Om skogsvårdsavgiften försvinner kan
det också innebära nya möjligheter och då
tänker jag på att den i dagens läge begränsar skogsvårdsföreningarna. Medaljen har
alltid två sidor.
Sandberg ser också ljust på Jeppo Skogsvårdsförenings framtid.
– Stora förändringar är på gång och det
är en utmaning att vara en liten förening.
Men så länge organisationen fungerar lokalt ser jag goda förutsättningar för att kunna jobba vidare. •
Text: Christoffer Thomasfolk
Skogsvårdsföreningen
Södra skogsreviret:
Medlemmar: cirka 6 600
Fullmäktiges storlek: 30 ledamöter
Nuvarande könsfördelning: 26 män
och 4 kvinnor
Jeppo Skogsvårdsförening:
Medlemmar: cirka 326
Fullmäktige: 15
Nuvarande könsfördelning: 15 män,
inga kvinnor. Skogsvårdsföreningen Österbotten:
Medlemmar: cirka 16 400
Fullmäktiges storlek: 38 ledamöter
Nuvarande könsfördelning: 38 män,
inga kvinnor.
Kimitonejdens skogsvårdsförening:
Medlemmar: cirka 750
Fullmäktiges storlek: 15
och 1 kvinna
Väståbolands skogsvårdsförening:
Medlemmar: 1 075
Fullmäktiges storlek: 15
och 1 kvinna
Ålands skogsvårdsförening:
Har ingen fullmäktige, styrelse väljs
varje år.
Skogsvårdsföreningarnas fullmäktigeval förrättas med poströstning som
pågår mellan den 31 augusti och den
21 september. Rösträkning och fastställandet av valresultatet sker den
26 september. Kandidatnomineringen
ska vara klar den 10 augusti.
ÖVERSIKT ÖVER
virkesmarknaden
Konjunkturprognos förutspår livlig virkeshandel
Pellervo ekonomisk forskning PTT publicerade i mitten av april sin färska prognos för
skogssektorn i Finland för 2012 och 2013.
I jämförelse med fjolåret kommer tillväxtprocenten överlag att vara mycket moderat
under prognosperioden. Trots osäkerheter
i den allmänna ekonomin är utsikterna för
såväl skogsindustrin som skogsbruket skäliga. Den allmänna ekonomin avgör förstås
hur skogssektorn utvecklas. Priset på massa kommer att förbli på en relativt hög nivå
fastän PTT:s prognos anger att det genomsnittliga exportpriset på massa kommer att
sjunka med mellan 5 och 10 procent i år.
Massaindustrins kapacitetsutnyttjandegrad är som helhet på en hög nivå. Kinas
massabehov påverkar produktionen även i
Finland. Framförallt finsk barrsulfatmassa
är efterfrågad. Kapacitetsutnyttjandegraden
inom pappers- och kartongindustrin kommer däremot att vara låg. Det finns därmed,
trots nedläggningar, fortfarande outnyttjad
kapacitet under prognosperioden. PTT förutspår dessutom minskad produktion inom
tryck- och skrivpappersindustrin. Sågver-
kens och fanerindustrins produktionsvolymer utvecklades positivt i fjol och PTT uppskattar att deras produktion kommer att vara på samma nivå i år.
Enligt PTT kommer produktionen av
massa i Finland att minska med -3 – -1 procent från 2011. Produktionen av sågade trävaror sjunker med -1 – 0 procent från 2011
och kommer att vara lite över 10,0 miljoner
kubikmeter i år. Produktions- och exportvolymerna av papper sjunker i Finland. Den
främsta orsaken är att pappersproducenterna försöker stabilisera papperspriserna genom att begränsa produktionen.
Exportpriserna på sågade trävaror sjunker i år enligt PTT:s prognos med -4 – -2
procent. Kartongmarknaden utvecklas lite positivare än pappersmarknaden volymmässigt. PTT förutspår att det genomsnittliga exportpriset på papper och kartong i år
kommer att stanna på fjolårets nivå. Kartongens exportmöjligheter förbättras efter
att nya investeringar tas i bruk.
Utgående från skogsindustrins produktionsprognoser uppskattar PTT att den fin-
ska industrin behöver ungefär samma volymer virke som 2011. I fjol var virkesanvändningen enligt de första uppskattningarna cirka 64 miljoner kubikmeter. I år behöver skogsindustrin enligt PTT:s uppskattning en miljon kubikmeter mindre virke
än 2011. Marknadsavverkningarna i privatskogar kommer ändå att minska med ett
par miljoner kubikmeter i år. Massa- och
pappersindustrin täcker virkesbehovet genom att använda massaveds- och flisreserver som ökade i fjol. Virkesläget för sågindustrin är klart snävare. Lyckligtvis sjunker virkesimporten enligt PTT:s uppskattning även i år.
Virkesbehovet påverkar också virkespriserna. Enligt PTT:s prognos sjunker priserna på rundvirke med -5 – -2 procent i år.
Skogsindustrin borde enligt PTT:s uppskattning köpa en femtedel mera virke än i fjol.
Virkeshandeln har i sin helhet hållit bra fart
under början av året. •
Text: Erno Järvinen, forskningschef för
MTK:s skogslinje
Bättre stockkvalitet i Finland än i Ryssland
Kvaliteten på bräder och plankor
har stor betydelse på den globala marknaden. Hög kvalitet betyder högre pris. Svårigheten är att
kunna plocka ut de bästa bitarna
vid sorteringen på sågverket. Ursprunget kan användas som kvalitetsmått.
Inom sågindustrin och vidareförädlingen
förs det ständigt diskussioner om kvalitetsskillnader på timmer och hur mycket de är
bundna till växtplatsen. Åsikterna går i sär
och mycket sällan baserar de sig på forskningsresultat. Kvalitetsdiskussionerna kretsar kring stockarnas längd, diameter och
hur de ser ut utanpå bark, inte stockens inre egenskaper som årsringsbredd och kvistighet.
Nu finns en färsk undersökning
från Skogsforskningsinstitutet
som visar på tydliga kvalitetsskillnader mellan sågvara av
tall som växt i Finland och
i nordvästra Ryssland. Både
utseendemässigt och beträffande styrkeegenskaperna
var vår inhemska tall bättre.
Det här är till vår fördel när
Ryssland 2012 blir medlem i
Världshandelsorganisationen
WTO och tullmurarna slopas.
Skillnaderna beror delvis på
växtperiodens längd och växtplatsen, men
den största rollen spelar skogsvårdsmetoderna och kvaliteten på skogsvården.
Tallstockarna är kvistigare i Ryssland än
i Finland. Även granstockarna är kvistigare, men skillnaden är inte lika stor. Det är
också skillnad på kvisttypen. Rysk sågvara
innehåller mera torra kvistar än finsk medan finsk sågvara har mera friska kvistar.
I Ryssland var det också stora skillnader i kvaliteten beroende på vem som utfört avverkningen. Typiskt för ryskt virke
är att barken saknas. Den slits bort under
avverkningen och vidaretransporten av virket. Våra inhemska stockar håller de utlovade längderna, de är rena och de ligger inte
länge på avlägget eller annan lagerplats innan de kommer till sågverket.
Det ryska virket har däremot vanligtvis
mera kärnved på grund av trädens höga ålder. •
Virkesprisstatistik
Rotpriser vecka 19
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
56,50 p
44,88 p
48,51 q
Granstock
56,60 p
45,27 p
47,87 p
Björkstock
p
q
stigande
sjunkande
44,28 q
35,03 q
38,67 q
Tallmv*)
17,88 p
14,41 p
15,23 q
Granmv
19,58 p
14,90 p
15,91 p
Björkmv
17,63 p
13,73 p
14,41 p
Tallsmåstock
26,08 p
21,16 q
21,86 q
Gransmåstock
26,89 p
…
22,89 p
*) mv=massaved
Södra Finland
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
54,54 p
41,67 p
44,75 q
Granstock
56,07 p
42,23 p
45,74 p
Björkstock
41,89 q
…
…
Tallmv
15,45 p
12,81 p
13,39 q
Granmv
18,87 p
13,80 p
15,09 q
Björkmv
16,73 p
13,26 p
14,33 q
Tallsmåstock
…
…
…
Gransmåstock
…
…
…
p
q
stigande
sjunkande
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan
virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med
avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt
virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från
ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts
de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…).
Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken
Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar
vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och
dem hittar du på din faktura. •
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
Södra Österbotten
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
56,71 p
44,97 q
45,67 q
Granstock
56,37 p
…
…
Björkstock
…
…
…
Tallmv
18,56 q
14,75 q
15,62 q
Granmv
19,47 p
…
15,70 q
Björkmv
18,26 p
15,45 q
14,59 q
Tallsmåstock
26,32 q
21,55 q
21,57 q
…
…
…
p
q
stigande
sjunkande
Gransmåstock
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Leveranspriser vecka 19
Hela
landet
Södra
Finland
Södra
Österbotten
Tallstock
54,94 q
53,52 q
53,67 p
Granstock
53,81 p
53,09 p
53,22 p
Björkstock
46,92 p
46,24 p
...
Tallmv*)
29,09 q
28,61 p
29,41 p
Granmv
29,82 q
30,16 q
30,61 p
Björkmv
p
q
stigande
sjunkande
29,90 p
29,57 q
29,68 q
Tallsmåstock
35,58 p
…
33,86 p
Gransmåstock
34,12
…
…
*) mv=massaved
p
Riskfyll
Det kan ligga en tidsinställd bomb
i den globala handeln med växter
och plantmaterial. Nu har forskare från 25 länder skrivit under ett
offentligt uttalande för att få till
stånd begränsningar i handeln.
I Finland är det professorn i skogspatologi
Jarkko Hantula och äldre forskare Michael
Müller från Skogsforskningsinstitutet som
vill uppmärksamma politikerna och allmänheten om riskerna med internationell handel med växter.
Hantula konstaterar att han inte vill vara en domedagsprofet men anser att frågan
är för allvarlig för att inte uppmärksammas.
Speciellt med tanke på hur viktig skogen
och skogsbruket är för Finland.
– Vår skog är extra utsatt för skadegörare
eftersom Finland har så få huvudträdslag.
Foto: Jarkko Hantula
Årtusenden av samvaro
Även om myndigheterna granskar handeln
med växter och plantmaterial visar forskning att det är omöjligt att kunna kontrollera den globala marknaden.
– Det lever enorma mängder olika arter
på en växt. Till exempel en tio meter lång
gran har ett par hundra svamparter. Och då
tar jag inte i beaktande arter som lever i granens rotsystem.
Mikrober, svampar, insekter och växter
har haft årtusenden på sig att anpassa sig
till varandra. Man vet inte hur dessa kan
reagera om de plötsligt får tillgång till nya
värdväxter som saknar motståndskraft.
Hantula berättar att när en ny skadegö-
Svampen Fusarium circinatum har förts till
Spanien och kommer sannolikt att sätta
stopp för landets ekonomiskogsbruk med
Montereytallen. Svampen är ett hot i Finland bara om den muterar.
lld
handel
rare etablerar sig sker det i det tysta. När
importen går till flera länder samtidigt kan
man tala om en slags snöbollseffekt. Mitt
i allt finns nya skadegörare på flera områden samtidigt.
Utländska trädgårdsväxter
en riskfaktor
För tillfället råder vilda västern inom handeln med trädgårdsväxter.
– Det är riskfyllt att hämta växter från Asien. Det samma gäller växttransport mellan
Europa och Nordamerika. Till exempel våra växer har ingen som helst gemensam utvecklingshistoria med de asiatiska växterna.
Dessutom vet man att skadegörare kan byta
värdväxt. Hantula nämner som ett exempel
äggsporsvampen Phytophthora ramorum.
Sjukdomen kallas ibland aningen missvisande plötslig ekdöd. Den svampliknande
organismen har värdväxter bland såväl buskar som träd. I Stor-Britannien har svampen dödat japansk lärk och efter det förflyttat sig till vårtbjörken. Svampen verkar också gilla bokskog.
– Nu har svampen infekterat plantskolor och bokskogar i Mellaneuropa. Att idka
ekonomisk odling av bok i Mellaneuropa
kan ligga i vågskålen.
Stoppa olönsam handel
Forskarna önskar nu att all handel med växter, som inte ger någon märkbar ekonomisk
vinning, skulle stoppas.
– Till exempel skickar man frön från Finland för att drivas upp i länder med billig
arbetskraft. Plantorna skickas sedan tillbaka till Finland för plantering med nya småkryp i bagaget.
– Att reglera handeln med växter och
plantmaterial kan inte göras på nationell
nivå. Vi behöver nu en internationell överenskommelse och Finland borde flagga för
inhemskt plantmaterial. •
“Köp inte frön
via Internet”
Kari Leinonen, överinspektör på Livsmedelsäkerhetsverket Evira, konstaterar att man
inte skickat skogsfrön från Finland för att
drivas upp i länder där billig arbetskraft
finns.
– Hittills har inte finska frön skickats till
Mellaneuropa, men nog till Estland och Sverige.
Inget begränsar handeln med plantor och
frön eftersom exporten och importen inom
EU är fri. Importen av plantor och frön utanför EU är i princip förbjuden, med undantag för bland annat Schweiz och Norge.
Leinonen tillägger att den inhemska plantproduktionen är effektiv och automatiserad. Lönekostnaderna har stigit i Baltikum
och Polen de senaste åren.
– Därför borde plantproduktionen i så
fall flyttas ganska långt bort.
Etablerad verksamhet
Leinonen berättar att handeln med plantmaterial mellan Finland och Sverige är en
etablerad verksamhet. Från Sverige importeras på årsnivå mellan 10 och 20 miljoner
skogsplantor. Importen från Estland rör sig
kring 1–2 miljoner plantor per år.
– Jag vill inte fördöma importen av skogsplantor från Sverige och Estland. Importen
granskas noggrant och leverantörerna är se-
riösa. Situationen på skogssidan skulle vara
en annan om plantmaterial levererades från
länder som exempelvis Polen eller Litauen.
Eftersom Sverige importerar en del plantmaterial från Polen så kan vi i teorin få skadegörare den vägen till Finland.
Oron över importerat plantmaterial
handlar bland annat om att man är rädd för
att allvarliga skadegörare kommer åt att etablera sig i plantskolorna. Då skulle hela vår
plantproduktion hotas.
– Plantorna förs direkt till planteringsytan, så risken att plantskolorna får smitta
finns inte. Skogen kan däremot bli smittad.
Anlita bara seriösa företag
Leinonen poängterar att så länge skogsägarens plantmaterial kommer från seriösa plantskolor så har han eller hon inget att
bekymra sig för. Plantmaterialet är av rätt
ursprung och av hög kvalitet. Han avråder
från att köpa billiga frön eller plantmaterial
via Internet av suspekta företag.
– Skogslagen förutsätter att skogen förnyas med lämpligt material. Skogsägaren kan
bli utan ersättning när odlingen sedan misslyckas. •
KÖP
& sälj
På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och
familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten
• F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Peders
öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området, tfn 050 517 3712
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor
i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd,
tfn 050 534 8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring
i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin,
tfn 041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med
omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs,
Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490
i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog
och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs
området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området,
tfn 040 750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten,
Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback,
tfn 050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar
utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom
Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo,
tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax,
H. Skog, tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten
i Vasanejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra
Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom
Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73.
Har du synpunkter på tidningen?
Du kan ge respons per e-post till skogsbruket@tapio.fi eller
per post till adressen
Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 00700 HELSINGFORS.
Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter
finns på sidan 3 i tidningen.
Läst i Skogsbruket?
På webben hittar du 2003-6/2011
www.skogsbruket.fi
Här kan du bl.a. följa med hur rotpriserna och leveranspriserna utvecklas från vecka till vecka. Priserna uppdateras varje tisdag.
Användarnamn och lösenord finns på fakturan, du får
dem också från redaktionen.
Månadens TOK
Utbud av tjänser vid sydkusten
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland,
MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till skogsbruket@tapio.fi. Det är
viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar.
– Du håller visst på att anlägga en viltåker?
Nya direktioner
De nya direktionerna för
Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och Finlands skogscentral har blivit tillsatta under vårvintern. Skogscentralens regiondelegation har
också blivit tillsatt. SKOGSBRUKET presenterar direktionernas och delegationens
sammansättning.
Tapios direktion har fått en
bredare sammansättning där
Skogscentralens representation blivit betydligt mindre.
Den nya direktionen ska lotsa
in Tapio i företagsvärlden
så att ett statsägt bolag kan
inleda sin verksamhet senast
1.1.2015.
Skogscentralens direktion
har ett hårt jobb att av tretton
skilda centraler bilda en enhetligt fungerande skogscentral. Regiondelegationen ska
slå vakt om vår regionala särprägel. På Kusten är det speciellt utmanande med stora
skillnader i verksamhetsförutsättningarna inom regionen.
TEXT: JOHNNY SVED
Tapio Finlands skogscentral Region Kusten
Anne Ilola, ordförande
Leena Tenhola,
ordförande
Harriet Hermans,
NTM-centralerna
Liisa Saarenmaa,
staten
Kaj Suomela,
staten och svenska
Håkan Antfolk,
landskapen
Antti Sahi,
skogsägarna
Juha Hakkarainen, skogsägarna
Thomas Sundqvist,
skogsindustrin
Johannes Leppänen,
skogscentralen
Jaana Korpi,
skogsägarna
Magnus Träskman,
entreprenörerna
Simo Jaakkola,
entreprenörerna
Minna Lappalainen,
företagare
Stefan Thölix,
skogsägarna
Anu Islander,
skogsindustrin
Pentti Hyttinen,
landskapen
Kirsi Uotila,
skogsägarna
Risto Ranta, personalen
Tomi Salo,
skogsindustrin
Kai Merivuori,
skogsindustrin
Heikki Nivala,
personalen
Jouni Partanen,
personalen
Svenska jägareförbundet
öppnade 25 hektars
vilthägn
På första maj öppnade svenska Jägareförbundets nya satsning Wildlife park, ett av Sveriges artrikaste vilthägn där
publiken kan möta både älg,
kronvilt, dovvilt och mufflon.
Parken finns på Öster Malma
som är Svenska Jägareförbundets gård som ligger söder om
Stockholm, mellan Gnesta och
Nyköping.
I det 25 hektar stora hägnet
finns det promenadvägar för
besökarna som kan vänta sig
se älg, kronhjort, dovhjort och
mufflon. I fågelvoljärerna finns
fasaner, änder och gäss och i
viltvattnen landar flyttfåglarna
på våren.
Öster Malma är Sveriges
jakt- och viltvårdscentrum och
drivs av Svenska Jägareförbundet. Här finns även jägareförbundets nationella kansli.
Källa: Svenska jägareförbundets meddelande
* . QG7 1 *
Foto: Forststyrelsen/Päivi Rosqvist
Finlands nationalparker
Ekenäs skärgårds nationalpark
Ekenäs skärgårds nationalpark ligger i västra Nyland. Den grundades 1989 för att
bland annat bevara en representativ del
av skärgårds- och havsnaturen i Finska viken.
Nationalparken sträcker sig från öppna Finska viken ända in i inre skärgården.
Närmare nittio procent av parken består
av vattenområden.
I nationalparken är naturen såväl ovan
som under vattenytan skyddad. I fjol hade
nationalparken 51 000 besökare. De flesta
anländer med båt.
Parken består bl.a. av öarna Älgö och
Jussarö. På Älgö finns Rödjan, ett ursprungligt fiske hemman som har renoverats till informationscenter och skärgårdsmuseum. Älgö representerar den inre skärgårdsnaturen med täta barrskogar,
mörka dalgångar och strandklippor. På ön
finns också tre mindre sjöar omgivna av
träskmark.
Jussarö har varit känt bland sjöfarare från 1240-talet. På 1600-talet observerades magnetiska störningar som synts i
kompasserna. I början på 1800-talet för-
sökte man första gången komma åt järnfyndigheterna under Jussarö. Ett nytt,
men ganska kortvarigt försök, gjordes
på 1960-talet. Malmbrytningen skedde i
gångar cirka 150 meter under havsbottnen.
Ett eget litet samhälle uppstod på Jussarö och här byggdes bl.a. det första höghuset i Ekenäs skärgård med rinnande
vatten. Kvar på ön finns förfallna flervåningshus och andra förfallna byggnader,
vilket gör att delar av ön ser ut som något
av en spökstad.

Maj - Skogsbruket

Transcription

Similar documents

Augusti - Skogsbruket

Kontinuerlig förnyelse 5-våningshus i trä Fågelbär

April - Skogsbruket

pdf, 5,1 MB - Skogsbruket