Minimilöner och lönestruktur i Sverige – hur ser det ut?

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner
2013-10-21
Anders Forslund
Lena Hensvik
Oskar Nordström Skans
Alexander Westerberg
1
Bakgrund
• Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen
fungerar inom olika avtalsområden och hur parternas
överenskommelser påverkar arbetsmarknadens funktionssätt,
framförallt för grupper med svag förankring på
arbetsmarknaden
• Vi gör detta genom att analysera (beskriva) kopplingen mellan
avtal och faktiska begynnelselöner för ung (oerfaren)
arbetskraft på olika delar av arbetsmarknaden
2
”Teori” och tidigare empiriska studier
• Arbetsgivare anställer endast om värdet av det en anställd
förväntas producera minst motsvarar lönekostnaderna
• I normalfallet kommer bindande minimilöner därför att
medföra att vissa lågproduktiva individer inte får jobb
• Många länder har lagstadgade minimilöner; flest studier om
dessa – oklart vilka empiriska insikter som är överförbara till
en värld där löner sätts i kollektivavtal
3
Kollektiv lönesättning kan skapa trösklar
• Avtalsbestämda minimilöner sätts i kollektiva förhandlingar
och påverkas därför av ”insiders” agerande
• Kan göra att oerfarna arbetssökande får svårt att finna
anställning (”trösklar”)
• Svenska minimilöner sannolikt höga (t ex Skedinger, 2005),
men inte så lätta att mäta
• Noterbart är att minimilöner i centrala avtal inte är den enda
formen av kollektiv lönesättning
• En paradox?
4
Vår tolkning av litteraturen
1. Begränsad forskning om eventuella sysselsättningseffekter
av kollektivt beslutade begynnelselöner i en svensk kontext
2. Minimilönebettet har vanligen beräknats utifrån
genomsnittlige arbetaren, men avtalens relation till
begynnelselönerna ger de mest relevanta (potentiella)
trösklarna
3. Tidigare litteraturen har huvudsakligen fokuserat på den
lägsta avtalslönen (minimilönen) och bortsett från
yrkesdifferentieringen i avtalen
4. Lokala, arbetsplatsspecifika, (potentiella) trösklar har inte
diskuterats i litteraturen
5
Vår empiriska strategi
Beskrivande ansats utifrån Lönestrukturstatistiken och
egeninsamlade avtalsdata
1. Beskriver lönespridningen med fokus på ålder, lägstalöner
och begynnelselöner (Lönestrukturstatistiken, 2010)
2. Beskriver avtalen, fokus på arbetaravtal och avtalslöner
3. Karaktäriserar var och hur de faktiska begynnelselönerna för
unga bestäms på olika delar av arbetsmarknaden. Grundat på
”gissningar” om relationen mellan avtalsområden och IFAUdata
6
Beskrivning av avtalslönerna
• Med utgångspunkt från medlingsinstitutets urval av viktiga
avtal har vi valt ca 180 av drygt 600 svenska kollektivavtal
• Avtalslöner och avtalade löneökningar har extraherats från
avtalen och kodats upp för åren 2001-2011 (ALEX-data)
• Här fokuserar vi på avtalslöner för arbetare 2010 och 2011,
drygt 70 avtal
• Dessa kopplas sedan till registerdata via ”gissningar” baserade
på bransch-, yrkes- och ägarförhållanden
7
Avtalslönerna för arbetare (2011)
0
1
2
3
(exkl.praktiklöner, inskolningslöner och liknande)
15000
17000
19000
21000
23000
25000
Avtalslön (i hundrakronorsintervall)
27000
Genomsnittligtlig avtalslön=20 816, median=20 488 kronor.
Tionde och nittionde percentilen är 17 641 respektive 24 563 kronor.
Baserat på 776 avtalslöner för arbetare år 2011
8
Avtalslöner differentieras utifrån
• Ålder
• Inga avtal föreskriver att anställda under 18 år har samma
löner som de över 18 (20-30 procent lägre än för 18åringar)
• Hälften av avtalen har nedsatta löner för 18 och 19-åringar
(3-5 procent lägre än för 20-åringar)
• Erfarenhet (relativt begränsad)
• Anställningstid (ännu mer begränsad)
• Yrke (betydande inom vissa avtalsområden)
9
Sammantagna bilden
• Betydande spridning i de avtalade lönerna. Främst
genom:
• Skillnader mellan avtalsområden
• Skillnader mellan yrken inom avtalsområden
• Kan förekomma tydliga nationella lönenormer även om
de inte är kopplade till de lägsta avtalslönerna inom ett
område
10
Analys av var och hur begynnelselönerna bestäms
Stor osäkerhet vad gäller matchning mellan avtal och
faktiska löner. Vi har gjort vårt bästa utifrån
tillgängligt material
11
Alla arbetare (där vi har avtal, c:a 90 procent)
19-åringar, faktiska löner
0
2
4
6
Andel (Procent)
1.5
1
.5
0
Andel (Procent)
2
8
Alla arbetare, faktiska löner
15000
20000 25000
Grundlön
30000
35000
15000
35000
Lägsta avtalslön (från 19 år)
0
10
20
30
Andel (Procent)
5
4
3
2
1
0
Andel (Procent)
30000
40
Nyanställda 19-24, faktiska löner
20000 25000
Grundlön
15000
20000 25000
Grundlön
30000
35000
15000
20000 25000 30000
Lägsta avtalslön
35000
Totalt 634 155 observationer, viktat för att motsvara 1 047 333 observationer. Data täcker 56 avtalsområden.
Varje stapel anger ett 100-kronorsintervall.
12
Hotell- och restaurang
Faktiska lönefördelningar och avtalslönespann (streckade linjer).
19-åringar
10 20 30 40 50
0
Procent
10 20 30 40 50
0
Procent
Alla
15000
20000
Grundlön
25000
15000
20000
Grundlön
10 20 30 40 50
0
Procent
10 20 30 40 50
Erfarna 26-34
0
Procent
Nyanställda 20-24
25000
15000
20000
Grundlön
25000
15000
20000
Grundlön
25000
Streckade linjer anger avtalslönespannet från lägsta avtalslön för den berörda populationen
till den högsta avtalslönen för populationen + genomsnittlig pott enligt avtal.
Totalt 197 63 observationer. Varje stapel anger ett 100-kronorsintervall.
13
Kommunal (HÖK)
Faktiska lönefördelningar och avtalslönespann (streckade linjer).
19-åringar
10
15000
20000
Grundlön
0 2 4 6 8
Procent
0 2 4 6 8
Procent
10
Alla
25000
15000
Nyanställda 19-24
25000
Procent
15000
20000
Grundlön
25000
0 2 4 6 8
10
Erfarna 26-34
10
0 2 4 6 8
Procent
20000
Grundlön
15000
20000
Grundlön
25000
Streckade linjer anger avtalslönespannet från lägsta avtalslön för den berörda populationen
till den högsta avtalslönen för populationen + genomsnittlig pott enligt avtal.
Totalt 305 187 observationer. Varje stapel anger ett 100-kronorsintervall.
14
Teknikavtalet
Faktiska lönefördelningar och avtalslönespann (streckade linjer).
19-åringar
8
6
0
2
4
Procent
6
4
0
2
Procent
8
Alla
15000
20000
25000
Grundlön
30000
15000
Nyanställda 19-24
25000
Grundlön
30000
0
2
4
Procent
6
8
Erfarna 26-34
8
6
4
2
0
Procent
20000
15000
20000
25000
Grundlön
30000
15000
20000
25000
Grundlön
30000
Streckade linjer anger avtalslönespannet från lägsta avtalslön för den berörda populationen
till den högsta avtalslönen för populationen + genomsnittlig pott enligt avtal.
Totalt 69 491 observationer. Varje stapel anger ett 200-kronorsintervall.
15
Teknikavtalet: Begynnelselöner på 4 arbetsplatser
15000
10 15 20
0
0
5
Antal
10 15 20
Arbetsplats 2, 34 unga nyanställda
5
Antal
Arbetsplats 1, 25 unga nyanställda
20000
Grundlön
25000
15000
10 15 20
0
5
Antal
10 15 20
5
15000
25000
Arbetsplats 4, 22 unga nyanställda
0
Antal
Arbetsplats 3, 33 unga nyanställda
20000
Grundlön
20000
Grundlön
25000
15000
20000
Grundlön
25000
Arbetsplatserna är slumpvist utvalda bland de arbetsplatser inom avtalsområdet som anställde minst
15 ungdomar under 2010. Varje stapel anger en exakt lön (på enkronan).
Ingen i urvalet har samma lön som någon på en annan arbetsplats i urvalet.
16
Lokal (och yrkesspecifik) lönebildning
Hur analyserar man om det finns kollektiva lönesystem
som sammanpressar ingångslönerna nationellt/lokalt?
17
Lokal (och yrkesspecifik) lönebildning
Hur analyserar man om det finns kollektiva lönesystem
som sammanpressar ingångslönerna nationellt/lokalt?
• Beräknar hur stor andel av andra unga nyanställda
inom samma anläggning som har exakt samma lön
18
Lokal (och yrkesspecifik) lönebildning
Hur analyserar man om det finns kollektiva lönesystem
som sammanpressar ingångslönerna nationellt/lokalt?
• Beräknar hur stor andel av andra unga nyanställda
inom samma anläggning som har exakt samma lön.
• Beräknar detsamma för alla unga nyanställda inom
andra anläggningar i samma avtalsområde. Mäter
betydelsen av (t ex) yrkesdifferentierade
ingångslöner
19
Var bestäms ungdomars begynnelselöner?
”Ingripande minimilöner” (andelen av de unga
nyanställda som tjänar inom en procents avvikelse från
minimilönen är minst lika hög som inom HÖK-avtalet, dvs.
ca 10 %)
II. ”Andra nationella lönenormer” (minst 3 % av unga
nyanställda på andra arbetsplatser har samma lön som den
genomsnittlige unga nyanställde, dvs. minst lika stort
genomslag av begynnelselönekoncentration som de som
tillhör gruppen med ingripande minimilöner)
III. ”Arbetsplatsspecifika lönenormer” (minst 20 % på
samma arbetsplats har samma lön)
IV. Övriga, inkl. ingen avtalslön
I.
20
Indelning av avtalsområden utifrån nationella
respektive lokala lönenormer
Minimi-
Nationell lönekoncentration
lönetäckning
(1)
(2)
Arbetsplats-
Kvot
Genomsnittlig
lönekoncentration
(3)/(2)
P10
(3)
(4)
35,0
2,5
31,9
9,4
(5)
(I) Ingripande minimilöner
Hotell och restaurang
16,4
HÖK
9,9
Alla (i grupp I)
26,4
10,8
33,6
5,4
16 941
1,0
10,5
41,6
5,4
17 623
37,2
27,7
35,7
21,3
14,2
3,7
15 173
15 794
(II) Andra nationella lönenormer
Alla (i grupp II)
(III) Arbetsplatsspecifika lönenormer
Teknikavtalet
0,6
Alla i grupp III
1,3
1,3
1,9
17 200
18 433
(IV) Övriga
Alla i grupp IV
3,4
1,6
15,0
11,6
15 549
21
Begynnelslöner och de anställdas egenskaper
Vi skattar individlöneekvationer. Hypoteser:
• Litet genomslag vid ”bindande minimilöner”
• Via sortering över arbetsplatser vid
”arbetsplatsspecifika lönesystem”.
• Via sortering över yrken vid ”nationella lönenormer”
• Störst genomslag för individuella egenskaper vid
individuell lönesättning
• Dessa hypoteser kan inte förkastas i de data vi använt
22
Sammanfattning
• Vi har studerat relationen mellan kollektivavtalade och
faktiska begynnelselöner
• Beskrivande ansats med fokus på begynnelselöner för ung och
oprövad arbetskraft
• Analysen ger en bild av var och hur de kollektivt beslutade
avtalade ingångslönerna, som kan utgöra besvärande trösklar,
bestäms inom olika avtalsområden
23
Huvudintrycket
• Lönerna för oprövad arbetskraft är mycket sammanpressade
• Inslag av kollektiv lönesättning inom alla studerade
avtalsområden
• Lönebildningen ser dock olika ut:
• Riksavtalen styr de faktiska begynnelselönerna inom delar av
ekonomin, men den lokala lönebildningen är betydligt viktigare
inom andra delar (även om lönerna är mer differentierade vid
lokal lönesättning)
• Viktigt att ta hänsyn till vid utformningen av eventuella
insatser som förändrar lönebildningens förutsättningar
24
Fortsättningsvis…
• Nu studerar vi effekter av kollektivavtal på arbetsmarknaden
för personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden –
finns det ”avtalströsklar”? Två huvudspår:
1. Hur påverkas lönefördelningar av att ”något händer” långt
nere i fördelningen i olika typer av avtalsområden
2. Hur påverkas observerade egenskaper hos unga nyanställda
av samma episoder?
25