Ladda hem PDF

Värmare och varmvatten i en 30 Oceanfarer 1967
Eftersom Coronetbåtarna från 60- och 70 talen saknar både värme och varmvatten i originalutförande så har de flesta monterat eller
åtminstone haft planer på att montera in dessa komfort- och värdehöjande faciliteter i sina båtar. En utmaning ligger i att göra detta snyggt
och utan alltför stora ingrepp i den ursprungliga inredningen samtidigt som man vill ha något som fungerar bra. Det kan kännas som en stor
investering och som ett stort jobb att ge sig på en sån här installation. Framförallt kanske man tvekar inför ett vattenburet värmesystem. Jag
kan bara säga att fördelarna med vattenburet system kontra luftburet är många och installationen är inte på något sätt omöjlig. Så funderar
du på ett nymontage, våga satsa på ett vattenburet system! Här skall jag i ord och bild visa hur jag gjorde.
sekreterare@coronet.nu
Förutsättningar
På en så pass stor och beboelig båt som en Oceanfarer kändes det
oundvikligt att inte montera in värmare och varmvatten. Min båt har en
inredning som är i ett underbart orört skick ifrån 1967. Alla
originalbeslag är intakta och allt trä har en fin patina utan att vara slitet
eller söndersågat/borrat av tidigare ägare. Då jag tycker att vi
Coronetägare är skyldiga att vårda originaliteten så mycket som det bara
går, inom rimliga gränser förstås, var det viktigt för mig att få de nya
detaljerna att smälta in så bra som möjligt.
Produktval
Vad ska man då ha för typ av värmare? Marknaden är full av olika
typer och fabrikat. Eftersom min båt har dieslar kändes det självklart
att satsa på en dieselvärmare. Då återstod att bestämma sig för vatteneller luftburen värmare. Efter konsultation med en massa experter på
området bestämde jag mig för en vattenburen värmare från
Eberspächer. Den avgörande faktorn var att med denna kunde jag
enkelt få varmvatten även utan tillgång till landström eller motordrift.
En luftvärmare kan inte värma varmvatten. Tänk känslan av en varm
dusch på badbryggan efter en eller flera(!) nätter i en naturhamn.
Värmeutblåset sköts av en värmeväxlare med fläkt. En Ardic 1012
WA. Varmvattenberedaren är av märket Isotemp Magic med
ackumulatorsalt som lagrar energi vid uppvärmning och som avger
denna energi vid tömning. Detta gör att jag klarar mig med en relativt
liten (22 liter) och därmed snabbuppvärmd beredare.
Dieselvärmare Eberspächer
Hydronic D3W.
Funktion
Varmvattenberedare, dieselvärmare och värmeväxlare med fläktpaket
är kopplade i serie med den ena motorns kylvattenslinga. Detta ger mig
möjligheten att få varmvatten på tre sätt. Motorgång, dieselvärmare
eller genom landström till beredarens elpatron. Värme fås genom att
antingen motorn eller dieselvärmaren värmer upp kylvattenslingan vars
vatten cirkulerar med hjälp av en cirkulationspump genom
värmeväxlaren. Värmeväxlaren har en termostatstyrd luftfläkt som
blåser in värme genom reglerbara utblås i alla utrymmen i båten samt
defrostermunstycken vid vindrutan. Två termostater styr luftrespektive vattenvärme. Påslag sker med en enkel knapptryckning på
respektive termostat och temperaturerna regleras steglöst och
oberoende av varandra. Om jag i framtiden känner behov av
konvektorer(element) inne i båten så är dessa bara att koppla in i serie
med kylvattenslingan. Jag valde att avvakta med konvektorer för att ha
en kort kylvattenslinga. Fördelarna med en kort kylvattenslinga såsom
låga värmeförluster, lågt strömningsmotstånd samt liten risk för
luftfickor var tungt vägande argument. Efter första säsongen med min
installation så känner jag absolut inget behov av konvektorer. Värmen
räckte till mer än väl.
Till vänster luftvärmetermostat.
Till höger dieselvärmartermostat.
Båda placerade vid dinetten på
skottet mot toaletten.
Installation
Min installation började med en hel del läsning innan jag överhuvudtaget började med det praktiska arbetet.
Det kräver en hel del planering och ritande innan man tar fram borrmaskinen. Först och främst gällde det att
hitta plats för varmvattenberedaren, dieselvärmaren och fläktpaketet. Jag placerade dem inne i motorrummet.
Detta medförde en mycket kort kylvattenslinga. Placeringen medförde även att motorrumsisoleringen dämpade
ljudet från värmaren, som i och för sig inte låter speciellt mycket. Dieselvärmaren får EJ monteras i
bensinmotorrum. I anslutning till värmaren monterades bränslepumpen, som måste luta 15-90 grader p.g.a.
dieselavluftning, samt cirkulationspumpen som måste placeras minst 10 cm under expansionskärlet.
Kylvattenslangen anslöts till motorn med avstängningskranar. Ihopkopplingen med de nya enheterna var
relativt lätt p.g.a. de korta avstånden och ett generöst tilltaget motorrum.
Kylvatten in i motor
Kylvatten ut ur motor
Bränslepump
Bränsleledning
Värmare
Fläktpaket
Värmarens avgasslang drogs ut
genom akterspegeln. Denna skulle
placeras minst 35 cm ovan
lastvattenlinjen. Friskluftsintag till
både värmare och fläktpaket togs
genom motorernas luftintag.
Elanslutning gjordes med separata,
grova och avsäkrade kablar. Utförligt
kopplingsschema finns i värmarens
och fläktpaketets respektive
bruksanvisningar. Min dieseltank
hade en förberedd anslutning, så det
momentet var lätt för mig. Annars
hade det blivit till att borra hål i
tanken och montera en anslutning.
Det finns färdiga att köpa.
Beredare
Slangdragningsschema
Värmare
Cirk.pump
Fläktpaket
Beredare
IN Motor UT
Toakran
Kolfilter
Kylvatten
Kökskran
Pump
Kallvatten
Dusch
Varmvatten
Färskvattentank
Luftslang
Det största jobbet var slangdragningen av varmvattenslangen samt luftslangen i båten. Varmvattenslangen
drogs under durken mitt i båten och följde den gamla dragningen av vattenslang till tappställena i köket och på
toaletten. Jag passade förstås på att byta ut den gamla färskvattenslangen. Till toaletten lyckades jag få tag på
en originalkran som jag försåg med en röd(!) prick. I köket var jag tyvärr tvungen att byta ut hela armaturen då
vred och utlopp sitter ihop på den ursprungliga. På akterspegeln monterades en infälld duscharmatur. Alla
rörgängor tätades med lin.
Varmvatten i köket…
…på toaletten…
…på badbryggan.
Då fläktpaketet har flera utlopp valde jag att dra två slangar framåt i båten. Eftersom alla utblås är
stängningsbara så är det enkelt att reglera luftflödet. Den ena slangen drogs genom huvudskottet och in under
soffan i dinetten. Här placerades ett utblås. Därefter in under durkarna och upp under babords soffa i
salongen där nästa utblås placerades. Härifrån slutligen till toaletten där ett sista utblås placerades. Den andra
slangen drogs också genom huvudskottet fast högre upp, i höjd med skarndäck. Slangen drogs under
skarndäck vid dinetten in till toaletten där den sedan följer kabelstocken upp till flybridge. Här placerades tre
utblås mot vindrutan. All slang kunde döljas under instrumentpanelen och i taket ovanför hallen. Det enda
som syns utifrån är utblåsen.
Värmeutblås i salong…
…på toalett…
…och i dinette.
Defroster styrbord…
…mitt…
…och babord.
Tekniska data
Strömförbrukning
(W)
Värmeeffekt
(W)
Bränsleförbrukning
(l/h)
Dimensioner
(cm)
Vikt
(kg)
Ca.pris
(kr)
Värmare
Eberspächer D3W
Fläktpaket
Ardic 1012WA
Varmvattenberedare
Isotemp Magic 22L
37/20
45/54/96
750(elpatron 230V)
3300/1600
10000
-
0,4/0,2
-
-
20x8,5x9,8
42x22x13
∅37, L47
2,2
7
15
9200
2400
7800