MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKO NSEKVENSBESKRI VNI NG
Harrvikens marina
Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken
Muddring vid anläggande av småbåtshamn, Harrviken, Luleå kommun
ra04s 2011-02-17
Luleå 2011-11-28
SAMMANFATTNING
Luleå kommun har ett behov av fler hamnplatser för småbåtar. På privat initiativ avser
Erik Finni och Mona Malm att anlägga en marina med småbåtshamn vid Harrviken i Luleå
kommun. Projektet benämns Harrvikens Marina. Anläggandet av småbåtshamnen
innebär grävande och byggande i vattenområde för vilket de avser att ansöka om tillstånd
för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken.
Den planerade marinan med småbåtshamn är lokaliserad vid Harrviken, ca 10 km från
centrala Luleå. Harrvikens Marina planeras på fastigheterna Hertsön S:13 och Hertsön
12:161. Harrviken är beläget ca 3 km sydost om Hertsön, på vägen ut mot Lövskär.
Luleå kommun är ägare av den fastighet där anläggningen planeras. Avt al om rådighet
kommer att fattas med Luleå kommun. Området är inte detaljplanelagt, men omfattas av
områdesbestämmelser. Enligt Luleå kommuns fördjupade översiktsplan (FÖP ),
antagen1993-04-26, är rekommendationerna för detta område att utbyggnader ska
föregås av detaljplan. Fastighetsägare i området har även nyttjanderätt till
samfällighet ens väg och den samfällda stranden för bad och dylikt samt som
landnings plats för båt.
Marinan planeras till att omfatta småbåtshamn med tillhörande service /receptionsbyggnad, bilpark ering, båthus (2 st) och spolplatta. Hamnen planeras till ca
200 båtplatser, varav 20 är gästplatser. En hamnpir på ca 180 m, planeras att anläggas
ut från strandkanten öster om de planerade båt platserna. Hamnpiren förses med en
vågbrytande pirarm längst ut i ca 90 graders vinkel.
Djupet i hamnen planeras till 2,5 meter, för att erhålla detta djup krävs en fördjupning av
2
ett område med en yta på drygt 9 750 m . A vsikten är att erhålla denna fördjupning
genom skopmuddring. Skopmuddring planeras att utföras under perioden oktober till
slutet av april, dvs till större delen under vintertid. Volymen muddermassor bedöms uppgå
3
till ca 17 000 – 24 000 m . Muddermassorna bedöms bestå till större delen av en stenig,
något siltig sand med inslag av mindre block.
En sediment provtagning är planerad att genomföras under vintersäsongen 2012.
Föroreningssituationen i sedimenten ligger till grund för kommande omhändertagande av
muddermassorna. Om så är lämpligt kommer muddermassorna att användas till
anläggningsändamål inom marinan för att skapa en barriär mellan den planerade
småbåtshamnen och parkeringen men även vid t.ex. anläggande av ytor för planerade
byggnader och vägar samt som fyllnadsmaterial.
Samråd har genomförts med länsstyrelsen, Luleå kommun, de ägare oc h arrendatorer av
fastigheter som kan antas bli särskilt berörda av den planerade verksamhet en.
Länsstyrelsen har beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande
miljöpåverkan. Samråd sker därför även med övriga myndigheter, de organisationer och
den allmänhet som kan ant as bli berörda.
Alternativa lokaliseringar för den planerade verksamheten har utretts. Lokalisering av
marinan och småbåtshamnen i viken, justerat 50 m österut jämfört med det alternativ som
presenterades i samråds förfarandet, är det förordade alternativet.
Den största effekten på grund av det planerade arbetet bedöms vara grumling.
Utbredning och intensitet av grumling avgörs till stor del av muddringens omfattning, typ
av sediment samt omgivande faktorer som väder, vind oc h strömförhållanden.
Grumlingen är dock endast temporär under arbet ets genomförande. Det är av stor vikt att
grumlande arbet en ut förs under så kort tid som möjligt för att därigenom minska risk för
påverkan på omgivningen och miljön. Större delen av det grumlande arbetet kommer att
utföras under vintertid (oktober- april). Risken för långsiktig påverkan på vattenmiljön
bedöms som begränsad. Buller förekommer i alla typer av anläggningsarbeten, men är
begränsad i tid. Bullrande arbeten avses att utföras på dagtid under vardagar.
Bedömningen är att den planerade verksamhet en endast i begränsad omfattning kommer
att påverka friluftsliv, fiske, boendemiljö och landskapsbild.
Någon naturinventering av det landområde som berörs av den planerade verksamheten
har ej genomförts, varför någon bedömning av påverkan på landområdet inte har
genomförts.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING
6
1.1
Bakgrund
6
1.2
Syfte
6
2
OMRÅDES BESKRIVNING
6
2.1
Lokalisering
6
2.2
Planförhållanden
7
3
BESKRIVNING AV PLANERAD VERKS AM HET
7
3.1
Planerad marina med småbåtshamn
7
3.1.1
Faciliteter
8
3.2
Muddringsarbeten
8
4
ALTERNATIVA LOKALISERINGAR OCH UTFORMNINGAR
9
4.1
Nollalternativ
9
4.2
Alternativa lokaliseringar av planerad småbåtshamn
9
4.3
Moti vering till vald lokalisering
10
5
SAMRÅD
11
6
FÖRUTSÄTTNI NGAR OCH MILJÖKONS EKV ENSER
11
6.1
Vattenmiljö
11
6.1.1
Förutsättningar
11
6.1.2
Konsekvensbedömning
13
6.2
Botten- och djupförhållanden
13
6.2.1
Förutsättningar
13
6.2.2
Konsekvensbedömning
14
6.3
Naturmiljö
15
6.3.1
Förutsättningar
15
6.3.2
Konsekvensbedömning
15
6.4
Friluftsliv och fiske
15
6.4.1
Förutsättningar
15
6.4.2
Konsekvensbedömning
16
6.5
Kulturmiljö
16
6.5.1
Förutsättningar
16
6.5.2
Konsekvensbedömning
17
6.6
Boendemiljö och landskapsbild
17
6.6.1
Förutsättningar
17
6.6.2
Konsekvensbedömning
19
7
SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
19
8
REFERENS ER
20
BILAGOR
Bilaga 1
Principskiss över den planerade marina och småbåtshamnen
Bilaga 2
Tekniska förvaltningens yttrande angående småbåtshamn vid Harrviken,
2011-05-15
Bilaga 3
Samrådsredogörelse, 2011-06-01
Bilaga 4
Beslut om betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen i Norrbottens län,
2011-09-23
1
INLEDNING
1.1
Bakgrund
Luleå kommun har ett behov av fler hamnplatser för småbåtar. På privat initiativ har Erik
Finni (projektägare) och Mona Malm (projektledare) inlett planering av ny småbåtshamn
vid Harrviken, ca 10 km från centrala Luleå. Projektet benämns Harrvik ens Marina.
Anläggandet av småbåtshamnen innebär grävande och byggande i vatten, åtgärder för
vilka det krävs tillstånd enligt miljöbalken.
Harrvikens Marina avser att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap.
miljöbalken för muddring oc h byggande i ett vattenområde vid Harrviken, Luleå kommun.
1.2
Syfte
Miljökonsek vensbeskrivningen (MKB ) fungerar som en del av beslutsunderlaget i
samband med ansökan om tillstånd för muddrings arbeten vid Harrviken, Luleå kommun.
MKB:n kommer även att till viss del beröra effekter som uppkommer till följd av den
planerade hamnverksamheten.
Syftet med en MKB är att beskriva de direkta och indirekta effekter som en verksamhet
eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, landskap,
friluftsliv och kulturmiljö, dels på hushållning med mark och vatten och med material,
råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter
på människors hälsa oc h miljö.
2
OMRÅDESBESKRIVNING
2.1
Lokalisering
Den planerade småbåtshamn är lokaliserad vid Harrviken, ca 10 km från centrala Luleå,
se figur 1. Harrvikens Marina planeras på fastigheterna Hertsön S:13 oc h Hertsön
12:161.
Figur 1. Översiktskarta. Området för den nya småbåtshamnen, Harrvikens Marina, är markerat med en röd
cirkel. Bildkälla URL: http://kartor.eniro.se.
Harrviken är beläget ca 3 km sydost om Hertsön, på vägen ut mot Lövskär. A vståndet till
Lövskär är ca 3,5 km. I Lövskär finns även den närmsta större småbåtshamnen med ca
350 båtplatser. Den närmsta båtplatsen är annars Hertsölaxfiskes båthamn med knappt
40 båt platser på ett avstånd av ca 1,5 km. Hindersöstallarnas småbåtshamn är belägen
ca 2 km bortanför Lövskärs hamn. Båthamnarnas lokalisering framgår av figur 2.
Harrvikens
Marina
Hindersöstallarna
småbåtshamn
Hertsö laxfiskes
båthamn
Lövskärs
småbåtshamn
Figur 2. Planerad småbåtshamn, Harrvikens Marina, med andra i området befintliga båthamnar. Bildkälla URL:
http://kartor.eniro.se.
2.2
Planförhållanden
Luleå kommun är ägare av den fastighet där anläggningen planeras. Avt al om rådighet
kommer att fattas med Luleå kommun.
Området är inte detaljplanelagt, men omfattas av områdesbestämmelser.
Områdesbestämmelserna syftar i första hand till att reglera fritidshusens storl ek.
Fastighetsägare i området har även nyttjanderätt till samfällighetens väg och den
samfällda stranden för bad och dylikt samt som landningsplats för båt.
Enligt Luleå kommuns fördjupade översiktsplan (FÖP ), antagen1993-04-26, är
vattenområdet (Inre och Yttre Hertsöfjärden) hårt belastat av industriutsläpp. Allmän
farled går genom området. Enligt rekommendationerna i FÖP ska sjöfartens och
friluftslivets intressen prioriteras och restriktivitet iakttas mot bebyggelse oc h anläggningar
som ytterligare kan försämra vattenk valiteten. Strandområdet ingår i det s.k.
brandövnings fältet. Rek ommendationerna för detta område är att utbyggnader ska
föregås av detaljplan.
3
BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET
3.1
Planerad marina med småbåtshamn
Principskiss över den planerade småbåtshamnen återfinns i bilaga 1.
Infarts väg till marinan kommer att anläggas från Lövskärs vägen. Marinan planeras till att
omfatta småbåtshamn med tillhörande service-/receptionsbyggnad, bilparkering, båthus
(2 st) och spolplatta samt båtramp (sjösättningsramp).
Mellan den planerade småbåtshamnen och bilparkeringen kommer en avskärmande
barriär att anläggas. Hamnplanen avs es att beläggas med gräsmatta och kommer att ha
grillplatser och lekmöjlighet er.
Hamnen planeras med ca 200 båtplatser, varav 20 är gästplatser. Djupet i hamnen
planeras till 2,5 meter. En hamnpir på ca 180 m, planeras att anläggas ut från
strandkanten öster om de planerade båtplatserna. Hamnpiren förses med en
vågbrytande pirarm längst ut i ca 90 graders vinkel.
3. 1. 1 Fac ilit et er
2
Service-/rec eptionsbyggnaden planeras till 200 m och i byggnaden kommer toalett,
dusch, tvättstuga och bastu att finnas. Byggnaden kommer även att inhysa marinans
reception.
Den planerade bilparkeringen planeras till att utgöra ca 30m×75m. Parkeringen kommer
inte att nyttjas vintertid för båtuppläggning.
2
I marinan planeras t vå båthus om 800 m varderas att uppföras. Dessa kommer att
användas för vinterförvaring av båtar och kommer att vara kallställda. Båthusen kommer
att innehålla en verkstadsdel med möjlighet till att utföra underhåll och service av båtar.
Spillvattnet från båt husen kommer att passera en oljeavskiljare innan det leds till det
kommunala ledningsnätet för avlopps vatten.
Båtramp och spolplattan avs es att anläggas i direkt anslut ning till varandra. Spolplattan
kommer enbart att nyttjas vid båtupptagning för avs polning av båtarna för att ta bort
beläggningar som uppkommit under båtsäsongen. Spillvattnet från spolplattan kommer
att filtreras för att separera bort ev. färgflagor och påväxt, och däreft er avleds spillvattnet
till det kommunala ledningsnätet för avlopps vatten.
I marinan kommer det att finnas en mottagningsanordning för tömning av båtars latrin.
Båtarnas latrin kommer att pumpas ut på kommunala ledningsnätet för avlopps vatten.
Hela marinan avses att vara inkopplat till det kommunala VA-nätet och allt spill- och
avlopps vatten kommer att avledas till det kommunala ledningsnätet för avlopps vatten och
omhändertas i det kommunala renings verk et.
3.2
Muddringsarbeten
Djupet i hamnen planeras till 2,5 meter, för att erhålla detta djup krävs en fördjupning av
2
ett område med en yta på drygt 9 750 m (130 m×75 m), se bilaga 1. A vsikten är att
erhålla fördjupningen genom skopmuddring (grävmuddring). Botten i viken utgörs till
största del sten, sand och visst inslag av stora block och skopmuddring anses därför som
den mest lämpliga muddringstekniken.
Skopmuddring planeras att utföras under perioden oktober till slutet av april, dvs till större
delen under vintertid.
3
En fördjupning ner till 2,5 m medför att ca 14 000 - 20 000 m bottenmassor kommer att
grävas bort. Till följd av den volymut vidgning som sker då materialet inte längre ligger
lagrat och packat på botten, kommer massorna att svälla vid muddringen. Dessutom sker
en viss inblandning av vatten till massorna. Volymen muddermassor bedöms därför
3
uppgå till ca 17 000 – 24 000 m , dvs ca 20% mer än den volym som planeras ska grävas
upp för att uppnå efterfrågad fördjupning.
Figur 3. Skopmudderverk
En sediment provtagning är planerad att genomföras under vintersäsongen 2012.
Sedimentens beskaffenhet och innehåll kommer att avgöra hanteringen av
muddermassorna. Om så är lämpligt kommer muddermassorna att användas till
anläggningsändamål inom marinan för att skapa en barriär mellan den planerade
småbåtshamnen och parkeringen men även vid t.ex. anläggande av ytor för planerade
byggnader och vägar samt som fyllnadsmaterial.
4
ALTERNATIVA LOKALISERINGAR OCH UTFORMNINGAR
4.1
Nollalternativ
Nollalternativet syftar till att beskriva vad som sker om verksamheten inte medges
tillstånd.
Om inget tillstånd till vattenverksamhet ges kan ingen småbåtshamn anläggas vid
Harrviken. Luleå kommun kommer fortsättnings vis att ha ett behov av fler båtplatser.
4.2
Alternativa lokaliseringar av planerad småbåtshamn
Följande alternati va lokaliseringar för anläggandet av småbåtshamnen har ut retts, se
figur 4:
Alternativ 1. Lokalisering av småbåtshamnen direkt nedanför fastigheterna Hertsö 2:44
och 2:45. Området är begränsat och medger endast plats för ca 10 båtplatser. I ett första
planeringsskede ansågs att en småbåtshamn för 10 båtplatser var tillräcklig för att täcka
det behov av båtplatser som finns för de boende i hamnens absoluta närhet. Under
projektets gång visade det sig att det i Luleå kommun finns ett behov av fler båtplatser,
och småbåtshamnen utökades därför till ca 200 st båtplatser. Utökningen av antalet
båtplatser kräver ett större område för anläggningen, och denna lokalisering avfärdades
pga platsbrist.
Alternativ 2. Lokalisering i viken. Alternativet uppkom då det stod klart att behovet av
båtplatser i Luleå kommun är stort och projektet utökades till att omfatta 200 båtplatser
istället för 10 st. Detta alternativ var det förordade alternativet i samrådsförfarandet. Till
följd av inkomna synpunkter i och med samråd et har detta alternativ avfärdats till förmån
för alternativ 3.
Alternativ 3 (förordat alternativ). Lokalisering i viken, justerat 50 m österut jämfört med
alternativ 2. Alternativet uppkom eft er genomfört samråd, till följd av inkomna synpunkter
om bl.a. inskränkningar av den samfällda stranden. Ä ven djupförhållanden är något bättre
än alternativ 2, efter ca 150 m ut från stranden är djupet ca 3 m (Finni och Malm, 2011).
Alternativ 4. Laxfisket Björkhaga. I området finns redan en befintlig hamn oc h infarts vägar
samt parkeringsplatser. Det finns heller ingen bebyggelse som kan påverkas av en
nyanlagd marina/småbåtshamn. Alternativ 4 har avfärdats med följande motivering:

Det finns en egen hamnförening där.

Platsen är mer s vårtillgänglig jämfört med förordat alternativ.

Större avstånd till VA-nät jämfört med förordat alternativ.

Stenar vid infart till hamnen.
Figur 4. Alternativa lokaliseringar som har utretts för placering av planerad marina med tillhörande
småbåtshamn. Bildkälla: URL:http://gis.lst.se.
4.3
Motivering till vald lokalisering
A v de alternativa lok aliseringar som har utretts har alt ernativ 3 ansetts som det mest
lämpliga och är det förordade alternativet. Detta alternativ har bedömts ha de bästa
förutsättningarna vad gäller kommunikationer och förbindelse till centrala Luleå och Luleå
skärgård. Alternativet ligger dessutom i närhet en av bebyggelse och närliggande
fastighetsägares behov av båtplaster kan tillgodoses. Området ligger i närhet till
Lövskärs vägen och endast en infarts väg på ca 100-150 m behöver anläggas. Det finns
möjlighet att ansluta till kommunalt VA (dricks vatten och spillvatten), se bilaga 2.
Djupförhållandena är s vagt sluttande ut till 3 m, undersökningar visar att efter ca 150 m ut
från stranden är djupet ca 3 m (Finni och Malm, 2011). Genom att flytta den tänkta
lokaliseringen 50 m österut jämfört med det förordade alternativet i samråds förfarandet
(alternativ 2) nås djupare vatten fortare, vilket medför mer naturliga förutsättningar för en
småbåtshamn. Justeringen österut medför även ett mindre intrång i den långgrunda vik en
i eftersom den planerade marinan flyttas något närmare mot befintlig bebyggelse. Det
förordade alternativet är även sådant att den planerade småbåtshamnen kommer att
ligga skyddad för i stort sett alla vindar.
5
SAMRÅD
Ett skriftligt samråds underlag skickades den 25 mars 2011 till myndigheter,
organisationer, ägare av fastigheter samt arrendatorer som kunde antas kunna bli
berörda av den planerade verksamheten. I bilaga 3 bifogas samrådsredogörelse över det
samråd som har genomförts och de synpunkter och yttrande som inkom.
Länsstyrelsen har den 23 september 2011 beslutat att verksamheten kan antas medföra
betydande miljöpåverkan, se bilaga 4. Samråd sker därför även med övriga myndigheter,
de organisationer och den allmänhet som kan ant as bli berörda.
6
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSER
I detta avsnitt redovisas dagens situation samt de bedömda miljökonsek venserna av den
sökta verksamheten.
6.1
Vattenmiljö
6. 1. 1 Förut s ät t ningar
Harrviken utgör den innersta del Sörbrändöfjärden, se figur 5. Sörbrändöfjärden står i
direkt anslutning till (Yttre) Hertsöfjärden och Sandöfjärden.
Den sammanvägda ekologiska statusen för Sörbrändöfjärden är måttlig och det har
fastställts att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status (VISS, 2011). Den
kemiska statusen är baserad på provt agningsresultat där sedimentprover visar på
förhöjda met allhalter. Bedömning är dock osäker eftersom underlaget är bristfälligt (V ISS,
2011).
Hertsöfjärden delas upp i Inre och Yttre Hertsöfjärden. Vattenförbindelsen dem emellan
utgörs av ett reglerat utflöde under Gräsörenbron. Nästan alla utsläpp till vatten från
SSAB går till Inre Hertsöfjärden (Lindeström et al., 2008). I kommunens översiktsplan från
1993 beskrivs både Inre och Yttre Hertsöfjärden som ett ”ekologiskt särskilt känsligt
område pga hård belastning av industriutsläpp”. Undersökningar på fisk (abborre) har
visat att abborren i Yttre Hertsöfjärden har ett gott hälsotillstånd och ingen nämnvärd
påverkan kunde konstateras vid undersökningen (Sang fors och Härdig, 2009). Däremot
påvis ades vissa effekter hos abborren i Inre Hertsöfjärden (Sangfors och Härdig, 2009).
Figur 5. Lokalisering av Sörbrändöfjärden och intilliggande Hertsöfjärden samt Sandöfjärden. Bildkälla URL:
http://www.viss.lst.se.
Luleå Hamn planerar att utföra omfattande muddringsarbeten i Sandöleden för att
fördjupa farleden (WSP, 2010), figur 6.
Figur 6. Ungefärlig utbredning av planerad muddring av Sandöleden (streckad mörkröd linje), planerad
småbåtshamn i Harrviken är markerad med röd punkt. Bildkälla: URL:http://gis.lst.se.
6. 1. 2 K ons ek vens bedömning
Den största påverkan på grund av det planerade arbetet bedöms vara grumling.
Utbredning och intensitet av grumling avgörs till stor del av muddringens omfattning, typ
av sediment samt omgivande faktorer som väder, vind oc h strömförhållanden.
Hög vattenturbiditet och höga halter av suspenderade partiklar kan störa vattenmiljön
genom en ök ad stress på organismer och kan medföra t.ex. förändring i territorier,
födosök och andningsfrek vens. Detta kan leda till minskad överlevnad oc h tillväxt av
vattenorganismer (Rivinoja & Larsson, 2001). Effekter av grumling kan vara att
bottenlevande organismer och växter täcks av partiklar, vilket kan störa dess
livsbetingelser (Rivinoja och Larsson, 2001). Grumling kan också innebära att
ljusmängden i vattnet tillfälligt minskar, vilket i sig kan minska primärproduktionen av
alger.
Grumlingen är dock endast temporär under arbet ets genomförande och bedöms inte
innebära några långvariga effekter. Det är av stor vikt att grumlande arbeten utförs under
så kort tid som möjligt för att därigenom minska risk för påverkan på omgivningen och
miljön. Större delen av det grumlande arbetet kommer att utföras under vint ertid (oktoberapril). Därigenom minimeras det område som kan komma att påverkas. Muddring under
vintertid minskar också risken för påverkan på det biologiska livet i vattenmiljön, eftersom
den biologiska aktivit eten är lägst då.
En större och mer omfattande muddring planeras att ske i och med fördjupningen av
Sandöleden. Om möjligt planeras Harrvikens muddring ut föras samtidigt som muddringen
av Sandöleden för att därigenom inte påverka vattenmiljön i området under flera
säsonger.
6.2
Botten- och djupförhållanden
6. 2. 1 Förut s ät t ningar
Sjökort visar att området för den planerade småbåtshamnen ligger innanför 3 m kurvan,
se figur 7 Undersökningar har visat att botten sluttar s vagt och att redan efter ca 150 m ut
från stranden är djupet ca 3 m (Finni och Malm, 2011).
Botten i viken utgörs till största del sten, sand och visst inslag av stora block.
2
Muddringen planeras att ske i ett område av ca 9 750 m och omfattar en fördjupning i
detta område till ca 2,5 m. Volymen muddermassor bedöms uppgå till ca 17 000 –
3
24 000 m .
En sediment provtagning är planerad att genomföras under vintern 2012 för att utreda
föroreningssituationen i sedimenten.
Figur 7. Utdrag från sjökort. Planerad småbåtshamn är markerad med röd cirkel. Bildkälla URL:
http//kartor.eniro.se.
6. 2. 2 K ons ek vens bedömning
Föroreningssituationen i sedime nten ligger till grund för kommande omhändertagande av
muddermassorna. Om provtagningen visar på att sedimenten kan användas för
anläggningsändamål är avsikten att använda muddermassorna inom marinan för
anläggning av en avskärmande barriär mellan den planerade småbåtshamnen och
bilparkeringen men även vid t.ex. vid anläggande av ytor för planerade byggnader och
vägar samt som fyllnadsmaterial. Bedömningen är att hela volymen muddermassor
kommer att användas vid anläggning av marinan.
Muddermassorna kommer att avvattnas vid uppläggningen på land. Det vatten som
muddermassorna innehåller kommer att avledas till närliggande vattenområde via ett
nyanlagt dike. Dränerings vattnet kommer att innehålla en viss del partiklar vilket innebär
att avvattningen kommer att ge upphov till viss grumling som kan påverka vattenmiljön.
Eftersom muddringsarbeten avses att ske under vintertid (oktober- april), begränsas
risken för påverkan på det biologiska livet i vattenmiljön, eftersom den biologiska
aktivit eten är lägst då.
Viss avvattning av muddermassorna kommer även att ske i samband med
snösmältningen på våren. Denna avvattning kan orsaka en tillfällig grumling även in i maj
månad. Risken för långsiktig påverkan på vattenmiljön bedöms som dock som liten.
6.3
Naturmiljö
6. 3. 1 Förut s ät t ningar
Norr om Lövskärs vägen finns naturres ervatet Ormberget - Hertsölandet, som bildades
2009, se figur 8.
Figur 8. Områden av riksintresse för naturvård i närhet till den planerade småbåtshamnen. Bildkälla URL:
http://gis.lst.se.
I samrådet framkom det att landområdet där den planerade marinan avs es att anläggas
utgörs av fuktig/ våt lövskog med ett rikt fågel- oc h djurliv. Långgrunda vikar så som
Harrviken kännetecknas ofta av en hög biologisk mångfald.
6. 3. 2 K ons ek vens bedömning
En naturinventering i området är planerad att genomföras under våren/sommaren 2012.
Någon bedömning av hur den planerade verksamheten kommer att påverka nat urmiljön
kan ej ske innan naturinvent eringen har genomförts.
Naturres ervatet Ormberget-Hertsölandet bedöms inte påverkas av den planerade
verksamheten.
6.4
Friluftsliv och fiske
6. 4. 1 Förut s ät t ningar
Hela Norrbottens skärgård är utpekat som riksintresse för kust-turism och det rörliga
friluftslivet enligt miljöbalkens 4 kapitel 2 § samt för båtsport, kultur, bad och fritids fiske
enligt miljöbalkens 3 kapitel 6 § (figur 9).
Vattenfall innehar fiskerätt i det berörda vattenområdet.
Figur 9. Områden av riksintresse för friluftsliv. Bildkälla URL http://gis.lst.se
Den planerade hamnen är lokaliserad så pass långt in i viken, där in get yrkesfiske
förekommer. Ett visst fritids fiske förekommer dock.
6. 4. 2 K ons ek vens bedömning
Hela Norrbottens kustområde är utpek at som riksintresse. Turismens och friluftslivets
intressen bedöms inte påverkas negativt av den planerade verksamheten, utan snarare
är påverkan positiv då den planerade hamnen gynnar båtlivet i skärgården. Den
planerade verksamheten bedöms inte heller ge upphov till någon skada på områdets
natur- och kulturvärden.
Vid muddringsarbetena kan negativ påverkan på fisk och fiske uppkomma främst genom
grumling. Vidare kan påverk an ske på rom och yngel samt på bottenlevande organismer.
Negativ påverkan på fisket kan även ske genom igenslamning/nedsmutsning av
fiskeredskap eller om fisken undviker området p.g.a. direkt störning i form av bull er från
t.ex. mudderverk. Grumlande arbeten i form av skopmuddring kommer att genomföras
under perioden oktober till april. Detta är en lämplig tid sett ur biologiskt pers pektiv och ur
fiskesynpunkt. Ingen fiskevandring sker vid denna tid och ev. fasta fiskeredskapen har
tagits bort.
6.5
Kulturmiljö
6. 5. 1 Förut s ät t ningar
Det närmsta riksintresset för kulturmiljövård för den planerade småbåtshamnen utgörs av
S vart östaden, se figur 10. S vartöstaden är av riksintresse för dess kulturmiljövärden som
arbetarstad.
Figur 10. Områden av riksintresse för kulturmiljö, Svartöstaden. Bildkälla URL: http://gis.lst.se.
6. 5. 2 K ons ek vens bedömning
Den planerade verksamhet en bedöms inte påverk a närliggande kulturmiljövärden.
6.6
Boendemiljö och landskapsbild
6. 6. 1 Förut s ät t ningar
Längs hela strandlinjen från Lövskär in till Harrviken finns bebyggelse i form a v både
fritidshus men även åretruntboenden, se figur 11. Flertalet privata, små hamnar och
bryggor finns längs strandlinjen.
Figur 11. Fastigheter längs hela strandlinjen från Lövskär in till Harrviken. Bildkälla URL: http://gis.lst.se.
Fastighetsägare i området kring Harrviken har nyttjanderätt till samfällighetens väg och
den samfällda stranden för bad och dylikt samt som landningsplats för båt.
Den allra närmsta fastigheten till den planerade marinan är Hertsö 2:44, där avståndet
från marinans infarts väg till fastighetsgränsen bedöms bli ca 70 m, se figur 11 och
bilaga 1. Åt sydöst från den planerade marinan sett är sedan strandlinjen bebyggd i
princip hela vägen till Lövsk är. Inom ett avstånd på ca 300 m finns åtminstone 13
bebyggda fastigheter. Inom ett avstånd på ca 100-350 m åt nord-väst från den planerade
marinan finns ett område med 8 bebyggda fastigheter (Hertsö 4:166, 4:203, 4:111, 4:112,
4:113, 4:152, 4:211 och 4:210), se figur 12 och bilaga 1.
Figur 12. Närliggande bebyggda fastigheter. Bildkälla URL: http://gis.lst.se.
Foton från området vid den planerade marinan vis as i figur 13.
Figur 13. Foto taget in mot och ut från tänkt placering av planerade hamnen vid normalt vattenstånd. Bildkälla
E. Finni och M. Malm.
Tvärs över fjärden från Harrvik en sett ligger den yttersta udden av S vartön. S vartön är ett
industriområde där SSAB:s anläggningar är lokalis erade. Luleå Energi AB har planer på
att uppföra mellan 4 och 7 vindk raft verk på fastigheten S vartön 18:17, ett område som
ligger längst ut på S vart ön i närhet en av LKAB:s malmlossningsanläggning och
malmhamnen.
6. 6. 2 K ons ek vens bedömning
Grävnings- och byggarbeten i vattnet medför en tillfällig grumling i vattenområdet.
Muddringen avses att genomföras under vintertid för att minimera effekterna av
grumlingen och det område som kan komma att påverkas. Grumlingen kan innebära
inskränkningar på användandet av vattnet till dusch och bad. Grumlingen är dock
temporär och sker främst under arbet ets utförande, vilket är vintertid. Under vintern
nyttjas inte fritidshusen i samma utsträckning som under sommaren och även
användningen av vattnet till dusch och bad är liten.
Den sandstrand/ badplats som är belägen direkt söder om den planerade hamnen är idag
förfallen. Badplatsen kan till viss del påverkas under tiden för anläggandet av hamnen till
följd av den grumling som grävnings- och byggarbeten i vattnet medför. Grumlingen är
dock temporär och sker under arbetets utförande, vilket är vintertid då badplatsen ej
används.
Sammant aget är bedömningen att påverkan på boendemiljö till följd av inskränk ningar på
nyttjande av vattnet liten.
Allt anläggningsarbete medför ett visst buller och bullerstörningar kan uppstå i samband
med muddringen och anläggningsarbetena. Bullrande arbeten avses att utföras dagtid
under vardagar. Påverkan på boendemiljön till följd av buller kan uppstå men är
begränsad i tid.
Vad gäller landskapsbilden finns redan befintliga små, privat a hamnar och bryggor i
närliggande område. Den planerade verksamheten bedöms inte ha någon större
påverkan på landskapsbilden eftersom det finns befintlig bebyggelse i området. Vy tvärs
över viken utgörs idag av industriverksamhet och kan i framtiden även utgöras av ett
antal vindkraft verk.
7
SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
Eftersom effekter av grumling på vattenmiljön är tidsberoende, är det viktigt att grumlande
muddringsarbeten utförs under en begränsad tidsperiod. Om möjligt planeras Harrvikens
muddring utföras samtidigt som muddringen av Sandöleden för att därigenom inte
påverka vattenmiljön i området under flera säsonger.
Skopmuddring kommer att genomföras under perioden oktober till april. Detta är en
lämplig tid sett ur biologiskt perspektiv och ur fiskesynpunkt. Ingen fiske vandring sker vid
denna tid och ev. fasta fiskeredskapen har tagits bort. Under denna tid förekommer inte
heller någon turism eller friluftsliv som exempelvis bad och båttrafik. Ä ven närliggande
fritidshus nyttjas inte i samma utsträckning under vintern som under sommaren.
8
REFERENSER
Finni, E. och Malm, M., 2011, Muntliga uppgifter.
Rivinoja, P. & Larsson, S., 2001. Effekter av grumling och sedimentation på fauna i
strömmande vatten. Vattenbruksinstitutionen, SLU. Rapport 31, Umeå.
VISS (VattenInformationSystem S verige). URL: http://viss.lst.se, (oktober och november
2011).
Lindeström, L., Löfblad, G. och Löfblad E., 2008, Miljökonsek vensbeskrivning gällande
ökad produktion vid SSAB Luleå, Bilaga D, S vensk MBK och Profu AB, Fryks ta och
Mölndal.
Sangfors, O. och Härdig, J., 2009, Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB
Tunnplåt, Luelå, år 2008, Kil och Uppsala.
WSP (Lindgren A. och Lestander, J.), 2010, Samråds handling, Muddring av
inseglingsleden (Sandöleden) till Luleå Ham n, Handling för samråd enligt 6 kap 4 §
miljöbalken, 2010-09-02, Luleå.