mats rehnström

a n t i kv a r i a t
mats rehnström
c y b e r katalog 13
Äldre småskrifter
Hej!
Å
rets sista e-postutskick blir ytterligare en cyberkatalog. Den
innehåller 100 äldre småskrifter som alfabetiskt sträcker sig från
Alströmer till Åkerstein och tidsmässigt från en tiggarförordning från 1698 till en akademisk avhandling om magnetismen från 1869.
Ämnesområdena är många mellan astronomi och skönhetsvård. Min förhoppning är att många ska kunna finna kompletteringar till sina samlingar
och intressant läsning.
Med detta utskick får mina medarbetare och jag be att få tacka för året
som gått och önska en god jul och ett gott nytt år!
Med vänliga hälsningar!
mats rehnström
Ps. Antikvariatet har öppet alla torsdagar under jul- och nyårshelgerna,
alltså även annandagen! Ds.
stockholm 2013 – 12 – 17
www.matsrehnstroem.se | rehnstroem@svaf.se
1. ALSTRÖMER, C. Tal, om den fin-ulliga får-afveln,
hållet för kongl.Vetenskaps academien, vid præsidii nedläggande, den 25 april 1770. Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o.
110 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band.
Titelbladet ngt gulnat och med en fuktfläck. *800
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1628. Med svar av Pehr
Wargentin. Om Clas Alströmer, en av de stora mecenaterna under
1700-talets senare hälft, skriver Sten Lindroth: ”Som delarvinge till
de Alströmerska Alingsås-industrierna och schäferierna, gift med den
stormrike ostindiske direktören Niclas Sahlgrens dotter inrättade
Clas Alströmer åt sig en feodal tillvaro, i vilken samhällsförpliktelser
och uppmuntran av vetenskaperna kom att spela en dominerande
roll. [...] På sin lantgård Kristinedal anlade han botanisk trädgård,
men under senare år (intill sin död 1794) bodde han på sitt gods Gåsevadholm i Halland alltmer försjunken i sina böcker och samlingar,
plågad av förlamning och tämligen vresig. Tidigt invald i Vetenskapsakademien kom Alströmer att bli inflytelserik där. Hans presestal om
den finulliga fåraveln 1770 innehåller intressanta tankar om avelsproblem och ärftlighetens lagar; alltmer enväldigt med åren bestämde
han som vi sett över akademiens Sahlgrenska premiemedel”.
2. ANKARCRONA, T. Tal om förbindelsen emellan
landtbruk, manufacturer, handel ock siöfart. Hållit
för kongl. svenska Vetenskaps academien [...] då han lade
af sit därstädes hafde præsidium den 12 julii 1744. Sthlm,
L. L. Grefing, (1744). 8:o. 16 s. Med en grav. titelvinjett.
Tagen ur band. *1350
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 20. En ny upplaga utkom
1748. Theodor Ankarcrona (1687-1750) fick sin utbildning i Amsterdam och började sin yrkesbana som superkargör i holländsk tjänst.
Han gjorde sedan en strålande militär karriär till sjöss, först i utländsk
och sedan i svensk tjänst. Han var samtidigt intressent i flera av tidens manufakturer och även i Ostindiska kompaniet. Efter att han
1743 blivit landshövding i Stockholms län kom han att omvärdera
sin syn på ekonomin. Hans fysiokratiskt färgade tankar kommer först
till uttryck i detta tal, där han hävdar jordbrukets företräde framför
alla andra näringsgrenar. Under de följande åren kom han därför
mer och mer att avveckla sina engagemang i industrin och istället
förvärva stora jordegendomar, bl.a. Runsa säteri i Uppland. De sista
sidorna i trycket upptas av akademisekreteraren Faggots hovsamma
invändningar.
Undertecknad av Mauritz Klingspor och med en förteckning över
tagna priser och fångar. Carl Fredrik Wærn (1819-99) var affärs- och
industriman samt politiker. 1870-74 var han finansminister och 187591 t.f. president i Kommerskollegium. En stor del av hans böcker
donerades efter hans död till Göteborgs stadsbibliotek.
5. Biografier öfwer tre märkwärdige engelske röfware och mördare, Sawney-Beane, Jack och John
Fallstaff. Öfwersättning från tyskan. Jönköping, J. P.
Lundström, 1810. 8:o. 120 s. Tagen ur band och insatt i
ett senare gråpappersomslag. Inlagan med bruksspår och
ngt solkig här och var, inte minst på titelsidan. Titelbladet, s. 11 och 41 med gamla lagningar i yttermarginalen,
varav med smärre textförluster på s. 11-12. En flottfläck i
texten på s. 21-24 och några revor i övre marginalen på
s. 61 och 65-67. En större fuktfläck i nedre hörnet på s.
83-86. *650
Att enbart engelska rövare behandlades, förklarar utgivaren med att
”England, hwars skyddsgud Mercurius tyckes wara, är lika utmärkt
för store röfware, som för store köpmän. Och denna nation tillhör
den första rangen”.
6. BIÖRNER, E. J. Nordisk hjälta prydnad, af gullringar, dem mann fordom burit, så wäl på armar och
händer/ som fingrar; jämte bifogade figurer, i mögjeligaste kårthet, beskrefwen. Sthlm, J. L. Horrn, 1739.
4:o. (8),76 s. & 3 träsnittsplr, varav 2 utvikbara. Med 3
träsnitt i texten varav 2 helsides. Häftad och oskuren med
spår av avlägsnat gråpappersomslag. Revor i häftningen.
Delvis lagerfläckig och med några vikta hörn. *2500
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1587. Fiske Runic
literature s. 53. Vid sidan om Biörners sedvanliga dillerier innehåller detta arbete framförallt en noggrann beskrivning av omständigheterna kring det stora guldfyndet i Bankälla by, Värings socken,
Vadsbo härad i Västergötland 1738. Merparten av träsnitten avbildar
denna guldskatt. Boken var inspirationskälla för Dalins elaka satir
mot Biörner med titeln ”Wisdoms-prof eller herr Arngrim Berserks
förträffelige tankar öfwer et fynd i jorden” tryckt samma år.
3. BERGMAN, C. G. Historisk öfversigt af lärans
om magnetismen utveckling till början af detta århundrade. A.a. Sthlm, P. G. Berg, 1869. 8:o. (4),40 s. & 1
plansch. Häftad i grönt samtida omslag. Enstaka lagerfläckar. Disputationsdatum infört med bläck. *750
Josephson Avhandlingar ock program s. 20.
4. Berättelse om finska arméens seger wid Rewolax uti Österbotten den 27 april 1808. Sthlm, Kongl.
tryckeriet, 1808. 4:o. (8) s. Tagen ur band, oskuren och
delvis ouppskuren. Sista bladet loss och med en del pappersförluster i marginalerna. Genomgående ngt solkig
och sista sidan delvis med lite svagt tryck. Med en stpl
från J. F. Wærns bibliotek. *1500
6.
7. BORGLUND, P. N. Tjenstehjons-rådgifware, en
skrift för tjenare och tjenstsökande. Andra upplagan, på flere aktningswärde medborgares begäran. Vänersborg, C. A. Strömberg, 1847. 8:o. 24 s. Häftad och
oskuren. Genomgående ngt lagerfläckig. Med Kungliga
bibliotekets duplettmarkering i blyerts. *1500
”Tillegnas alla tjenare och lägges dem ömt och wälment på hjertat,
under önskan, det de så måtte uträtta sin tjenst, att de alltid och allestädes ega samwetets frid och förwissning om en större, waraktig lön,
då tjenstetiden på jorden är slutad”. C. A. Strömberg drev tryckeriet
i Vänersborg 1841-49.
8. BRINKMAN, C. G. von. Inträdes-tal, hållit i Svenska
akademien, den 3 november 1828. Aftryck för vänner.
Sthlm, C. Deleen, 1828. 8:o. (2),98 s. Häftad, oskuren och
ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Bra ex. *900
Separatupplaga ur ”Svenska akademiens handlingar”. Talarens ämne
är en minnesteckning över Johan Adam Tingstadius, företrädaren på
akademistolen.
9. BRÄNDSTRÖM, J. J. [preses] & NYBERG, L. G.
[respondent]. De eclipsi solis, proximo die XIX novembris, Upsaliæ apparitura, dissertatio. A.a. Uppsala,
excudebant Zeipel et Palmblad, (1816). 4:o. (4),14 s. & 1
utvikbar grav. plansch. Tagen ur band. Gamla rödstänkta
snitt. *600
försvaret organiseras. Inga särskilda krigsskolor för utbildning av befäl
skulle finnas. En krigsmans uppfostran behövde ej vara mer ensidig
än andra medborgares. Officersutbildningen, som borde förberedas
genom kroppsövningar i skolorna, borde förläggas till universiteten,
vilka dock själva först måste nås av »frihetens reform», dvs. upphöra
att styras efter skråsynpunkter. Den militära lagstiftningen borde reformeras. Inga nesliga straff skulle tolereras. Alla granna uniformer
borde avskaffas. Medborgarna borde ej i sin armé »finna en hop
köpta och med deras dryga kostnad utklädda dockor, som ej duga
till annat än paradera». All drill, som ej hade något annat syfte än att
göra sig bra på exercisfältet och som vore värdelös i ett verkligt krig,
skulle förbjudas.”
11. (CELSIUS, A.) Bref om cometen. Sthlm & Uppsala,
uti Kiesewetters boklåda, 1744. 8:o. 24 s. Med ett träsnitt
utvisande kometbanor på titelbladets baksida. Häftad i
samtida ngt nött marmorerat omslag. Ryggen med några revor. Bruntonad mindre fläck t.o.m. s. 8. Avslutande
bladen med en svag fläck i övre marginalen. Bra ex. med
biskop Eric Wallers exlibris. *3500
En andra upplaga utkom samma år. Denna komet upptäcktes den
13 december 1743 av fransmannen Chéseaux och dagen därpå av
Celsius medarbetare Olof Hiorter. Häftet är skrivet i dialogform och
vill verka lugnande på en kometskräckslagen allmänhet. Eric Waller
(1732-1811) var domprost i Västerås och sedermera biskop där. Han
var en av de drivande bakom 1807 års skolordning och skrev förordet
till densamma.
Marklin Catalogus disputationum 5.
10. (CEDERSTRÖM, J.) Militairiskt A. B. C. N:o 1.
Kalmar, directeuren Bagge, 1812. 12:o. 24,(1) s. Häftad i
samtida gråpappersomslag. Bra ex. *1750
Allt som utkom. Jacob Cederström (1782-1857) hade deltagit i striderna i Norge 1808 (där han förlorade ena benet) och var vid denna
tid riksdagsman och ledamot av konstitutionsutskottet. Han blev sedermera en populär landshövding på Gotland. ”Svenskt biografiskt
lexikon” skriver: ”Sin uppfattning i fråga om försvaret utvecklade C.
närmare i en 1812 utgiven skrift: »Militairiskt A. B. C.» Att han för
att bevisa den allmänna värnpliktens verkningar tog sina exempel
från Frankrike var givetvis ingen tillfällighet. Liksom man här fått ett
utmärkt experimentalfält för 1700-talsförfattarnas statsrättsliga idéer
– även de svenska grundlagsstiftarna hade ansett sig hava åtskilligt att
lära av dessa experiment – så hade man i Frankrike konsekvent fullföljt programmet om »jämlikheten och broderskapet» på det militära
området. I motsats mot vad förhållandet var i despotiskt styrda stater, där värvade arméer »genom uniformen och krigsagan» isolerats
från staten och kunnat användas »emot massans strävande till frihet»,
hade, så utvecklade C. sin uppfattning, den franska revolutionen, som
»befordrat erkännandet av rena grundsatser för samfundslevnaden»,
visat den väg man borde gå för att skapa en armé, som strede »av
en högre plikt», livades av »en god nationalanda», dvs. vågade sitt liv
»för att försvara sina medborgares, för att bereda sitt fädernesland en
lugn njutning av den lagstiftning, som skänker var medborgare lika
säkerhet, lika frihet – att tänka, handla, förvärva och använda sina
krafter». Det hade skett genom att fastslå varje medborgares plikt att
taga till vapen för fäderneslandets försvar. Så hade de arméer tillkommit, som gjort »despotens härar kraftlösa», och det funnes i de moderna staterna ingen annan utväg att bilda en krigshär, vars intresse
vore förenat med nationens. I enlighet härmed borde det svenska
11.
12. CELSIUS, A. En underrettelse huru man efter solens ojämna rörelse bör rätt ställa ett uhrwärk, at
thet hela åhret igenom behåller en jämn och oförändrad gång. Norrköping, (R. Broocman, 1727). 4:o. (8)
s. Tagen ur band. Några revor i ryggen. *1500
För att få en riktig och tillförlitlig tidsangivelse måste man göra en
detaljerad ”middags linea” genom ett ”slätt bräde, af hårdt träd, eller
hällre en slät polerad skifwa af hwit marmorsten och lägger the rätt
horizontelt efter wattupasset”. Några cirkelbågar ritas upp och så
vänder man skivan mot norr. ”Sedan giör man sig en styl af järn eller
messing til längden ett quarter eller en half aln wid pass [...] som ställes rätt perpendiculert på thenna marmorskifwan”. Därefter mäter
man upp skuggan mot solen och erhåller slutligen den eftersträvade
”middags linnean”. För dem som inte har möjlighet att genomföra
detta har Celsius bifogat tabeller som visar hur man ska ställa klockan.
13. [Chapman] HALLSTRÖM, N. Minne af Fred.
Henr. af Chapman, uppsatt och uppläst i kongl. Örlogs-manna sällskapet den 14 mars 1817. Karlskrona,
kongl. Am:ts boktryckeriet, hos C. F. Svinhufvud, 1817.
8:o. 16 s. Tagen ur band. En samtida anteckning daterad
1818 i övre marginalen på titelsidan. *1250
Den första biografin över Chapman.
14. CRONSTEDT, A. F. Inträdes-tal, om medel til
mineralogiens vidare förkofran. Hållit för kongl.
svenska Vetenskaps academien, den 9 feb. 1754. Sthlm, L.
Salvius, 1754. 8:o. (2),16 s. Med grav. titelvinjett. Tagen
ur band. *2250
Med svar av Olof Celsius på s. 15-16.
15. CYGNÆUS, F. [preses] & ESTLANDER, C. G. [respondent och författare]. Richard Lejonhjerta i historien och poesin. A.a. Helsingfors, J. C. Frenckell &
son, 1858. 8:o. (2),107,(3 blanka) s. Häftad, oskuren och
ouppskuren. *900
Josephson Avhandlingar ock program s. 63.
16. DJURBERG, D. Kort beskrifning om konungariket Norge. Sthlm, A. J. Nordström, 1808. 8:o. (2),54 s.Tagen ur band. En gammal lagning i övre marginalen på s.
17. Med en samtida oidentifierad namnteckning. *2000
17. DORNHOF, H. A. von. Nyaste uppfinningen att
göra åtskilliga slags ljus, som brinna långsamt och
klart; jemte beskrifning på en föga kostsam och enkel besparingslampa, samt en fördelaktig ljusstöpnings-maschin, m.m. Öfwersättning. Sthlm, F. B. Nestius, 1821. 8:o. 15 s. Tagen ur band. Fuktfläck i övre yttre
hörnet från s. 6 till slutet. *1000
18. (EEK, J. F.) En officerares vid f.d. finska armén lefnadshändelser och missöden. Sthlm, C. Deleen, 1819.
8:o. 38,(2 blanka) s. Häftad och oskuren. Ngt nött och
lite lös i häftningen. Gamla blyertsnoteringar på titelsidan. Enstaka småfläckar, t.ex. på s. 9 i yttermarginalen.
En del pappersförluster mot slutet nedtill i inre marginalen. *2500
Setterwall Svensk historisk bibliografi 4663. En andra upplaga utkom
1820. Samma år utgavs en omarbetad upplaga av G. A. Montgomery.
Johan Fredrik Eek (1758-1820) är mest känd för sina insatser i samband med kriget 1808-09, vilka besjungs av J. L. Runeberg. Han befordrades slutligen till överste och chef för Jämtlands regemente, men
lämnade redan 1817 sin tjänst på grund av ekonomiska svårigheter
och begärde sig slutligen i konkurs samma år. Eek dog strax efter
publiceringen av sin självbiografi och inkomsterna av försäljningen
av denna tillföll änkan.
16.
19. ENEROTH, O. Fruktträds plantering och wård.
(Aftryck ur tidskriften: Läsning för folket.) Sthlm, P. A.
Norstedt & söner, 1860. 8:o. 31,(1) s. Med illustrationer
i texten. Häftad med samtida blå ryggremsa. En liten
fuktfläck i övre marginalen. *900
Olof Eneroth (1825-81) är väl mest känd som den svenska pomologiens fader. Han gav bl.a. ut ”Handbok i svensk pomologi” och ”Om
Sweriges fruktträdsodling samt om allmänna fruktutställningar”.
20. (FAGGOT, J.) Rön af mätekonsten til utletande
af hwarjehanda kärils innehåll uti swenskt måt och
mål. Efter kongl. maij:ts och riksens Cammar-collegii
godtfinnande för säkerheten af kronones tulltägt, jämte behörige taflor och kåpparstycken, igenom kongl.
Landmäteri-contoiret och upsyningen öfwer Justeringswärket af trycket utgifne åhr 1739. Sthlm, J. L. Horrn,
(1739). 4:o. (12),23,(1) s. & 3 utvikbara grav. tabeller & 1
20.
utvikbar grav. plansch.Tagen ur band med gamla stänkdekorerade snitt.Tryckt på tjockt papper. Genomgående gammal bläckpaginering. Tabellerna och planschen
lösa i häftningen. *2500
skinkor böra handteras, samt all behörig förmån winnas
af desse så nyttige som afwelsame djur. Sthlm, Wennberg och compagnie, 1780. 8:o. 68,(2,2 blanka) s. Tagen
ur band och med gamla stänkta snitt. Obetydligt lagerfläckig. *2500
Smutstitelbladet med texten: ”Rymdemätning”. Den första graverade tabellen är signerad av E. Geringius. Detta Faggots första 22. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1607. Andra upplagan. Den
arbete tillkom som en följd av hans deltagande i kommissionen
första utkom 1779. Behandlar bl.a. tillagning av griskött.
för justering av mått och vikt, vars målsättning var att standardisera
måttenheterna i Sverige.
23. (FORELIUS, D.) Betenkande öfwer det hos oss
21. (FAHLMAN, A.) Beskrifning på lifs-pusten.
Sthlm, P. Sohm, 1808. Liten 8:o. 14 s.Tagen ur band och
insatt i ny gråpappersryggremsa. Med en samtida marginalmarkering och på titelbladets baksida den likaledes samtida, men obetydligt beskurna anteckningen:
”Med vederbörligt tillstånd äro prenum: listor å detta
instrument antagne, både i Societeten och uti Sällskapet vid Munkbron.” *4000
Bibliotheca Walleriana 2914. En ny upplaga utkom 1811. Fahlmans
skrivelse daterad för hand den 1 november 1808. Apparaten, som
uppfunnits av den engelska militärläkaren Gorcy, skulle göra det
möjligt att upptäcka eventuellt skendöda personer genom att med
hjälp av ett par bälgar tömma dessa på ”qväfgas [...] utur lungorna”
och med den andra bälgen fylla lungorna med ”lifsluft”. Att ”lifspusten” faktiskt fungerade, intygas av A. N. Edelcrantz och H. Nicander och den ”som ej har råd att köpa lifs-pusten, kan densamma
till låns bekomma, emot billig vedergällning” av ”commissarie
Fahlman”. Arbetet avslutas med en lista på de som redan beställt
apparaten för 8 rdr bco. Bland beställarna märks Brahe, Brinkman,
Fersen, C. Fleming, S. G. Hermelin, J. G. Oxenstierna, L. M. Philipson, Z. Strindberg och S. af Ugglas.
22. (FISCHERSTRÖM, J.) Afhandling om swinkreaturens rätta och fördelaktigaste skötsel; jämte
bifogade underrättelser, huru de kunna födas och gödas, äfwen utom säd och drank; huru deras fläsk och
brukelige calendarii correction, til hans högstwördighet/ Sweriges rikes ärchi-biskop/ och academiens i
Upsala pro-canceller, samt det högwördige dom-capitlet
dersammastädes/ öfwersändt den 4 septembr. år 1718.
Sthlm, J. L. Horrn, (1718). Folio. (2),20 s. Tagen ur band
och med en bevarad samtida marmorerad ryggremsa.
Ngt fuktfläckig. *1500
Forelius vill behålla den julianska kalendern och endast korrigera
påskens placering.
24. GADD, P. A. [preses] & HERKEPÆUS, C. [respondent]. Bewis til möijeligheten af silkes-afwelens införande i Finland. A.a. Åbo, J. Merckell, (1760). 4:o.
(8),37,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött marmorerat pappbd med titeletikett i skinn (Hedberg, osignerat). Titelsidan obetydligt solkig. Stort ex. där dock
sista bladet är hämtat ur ett mindre exemplar och har en
lagning i inre hörnet. *3000
Vallinkoski Dissertationer i Åbo 1063. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1718. Planschen är graverad av I. H. Seeliger. Med
tryckt dedikation till kronprins Gustav (III). Ett av favoritprojekten
under inte minst frihetstiden var tanken på att framställa eget silke,
i stället för att importera det från Kina. Frågan diskuterades livligt i
Europa, men även i Sverige, vilket de många referenserna i denna
avhandling vittnar om.
25. GADOLIN, J. [preses] & AVELLAN, N. [respondent].
Animadversiones in novam nomenclaturæ chemicæ
methodum. A.a. Åbo, typis Frenckellianis, (1788). 8:o.
(4),26,(2 blanka) s. Häftad i ngt senare korallgrön glättad ryggremsa. Delvis ouppskuren. Snävt skuren i övre
marginalen. *1500
Marklin Catalogus disputationum 2. Med tryckt dedikation till Morveau, Lavoisier, Berthollet och Fourcroy.
26. GOLDSMIDT, J. En lätt glob-lära, i problemer
framställd efter en allmänt fattlig plan, och egnad
till begagnande vid det geographiska studium i allmänna skolor samt för unga navigateurer. Med 2:ne
plancher. Öfversättning från nyaste engelska editionen.
Sthlm, S. Rumstedt, 1835. 12:o. 42,(2 blanka) s. & 2 grav.
plr, varav den första med rörlig skiva. Häftad, oskuren
och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Mindre
nagg i yttermarginalen på det främre omslaget. Ngt lagerfläckig. Bra ex! *3500
Den första planschen med en rörlig skiva för att jämföra tidsskillnader mellan olika orter. När klockan är tolv på dagen här är den tolv
på natten i ”Otaheiti”.
27. GREVESMÖHLEN, C. A. Syndastraffet, eller
tredje basunen till doms öfver en del nya svenska
litteratörer. Tillegnadt litteraturens hjeltemodige försvarare, välborne herr Lorenzo Hammarsköld. Sthlm, C.
Delén, 1815. 8:o. 16 s.Tagen ur band. *450
Bring Rättegångshandlingar 932:55. Juristen Carl August Greves­
möhlen (1754-1823) var överdirektör i Generallandtullkontoret och
ägde en vass formuleringsförmåga och deltog i två litterära politiska
fejder 1809-10 respektive 1814-16. Många av skrifterna blev föremål
för ärekränknings- och tryckfrihetsmål och även rättegångshandlingarna rörande dessa fick tillspetsade titlar. Skrifterna fick stor
spridning och blev lönsamma förlagsprodukter. 1814-16 års skrifter,
började i en debatt rörande sedelutgivning och fortsatte sedan i alla
upptänkliga riktningar och med många inblandade författare, varav
flera nog främst deltog i hopp om att tjäna pengar på sina pamfletter.
28. Götha konungarne Götriks och Rolofs historia.
Öfwersatt från äldsta göthiska språket af J. E. R. Sthlm,
C. M. Carlson, 1826. 8:o. (4),34 s. Häftad i en ny, ganska
bred gråpappersryggremsa. Oskuren. Titelbladet obetydligt solkigt i marginalen. Bra ex. *1000
Fiske Icelandic collection s. 173. Ett sällsynt, men inte särskilt lyckat
sammandrag av sagan utfört av språkmannen Johan Erik Rydqvist
(1800-77).
29. (HAMMARSKÖLD, L.) Reflexioner öfver den
ryktbare Carl Adolf Bohemann, betraktad såsom
klagande, verldsborgare, politicus och mysticus. Föranledda af de nyligen utgifna Bohemannska handlingarne. Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. 31,(1) s. Häftad och
oskuren i samtida gråpappersomslag. Lager- och småfläckig samt med smärre småskador i övre marginalen
p.g.a. slarvig sprättning. Med lite tråkig gul fuktfläck i
texten från s. 17 till slutet. Från Alkvetterns bibliotek och
med Lundsbergs skolas exlibris. *800
26.
Bring Rättegångshandlingar 865:2. Bohemann reste på 1790-talet
omkring i Holland, Tyskland och Frankrike och kom i kontakt med
frimureriet. År 1802 upprättade han en filial av Illuminaterorden
(ett politiskt och religiöst orienterat ordenssamfund) i Sverige. P.g.a.
misstanke om spioneri och ränksmideri blev han 1803 arresterad för
att senare utvisas. Det ryktades också att han stulit Marie-Antoinettes
juvelskrin i samband med flykten från Versailles, något som aldrig
kunde bevisas.
30. (HAMMARSKÖLD, L.) Reflexioner öfver den
ryktbare Carl Adolf Bohemann, betraktad såsom
klagande, verldsborgare, politicus och mysticus. Föranledda af de nyligen utgifna Bohemannska handlingarne. Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. 31,(1) s. Häftad och
oskuren i samtida gråpappersomslag. Med en del lageroch småfläckar. Författarnamnet skrivet med blyerts på
titelbladet. *1500
Bring Rättegångshandlingar 865:2. Bohemann reste på 1790-talet
omkring i Holland, Tyskland och Frankrike och kom i kontakt med
frimureriet. År 1802 upprättade han en filial av Illuminaterorden
(ett politiskt och religiöst orienterat ordenssamfund) i Sverige. P.g.a.
misstanke om spioneri och ränksmideri blev han 1803 arresterad för
att senare utvisas. Det ryktades också att han stulit Marie-Antoinettes
juvelskrin i samband med flykten från Versailles, något som aldrig
kunde bevisas.
31. (HAMMARSKÖLD, L.) Sammandragen berättelse om Dannemarks krigsförhållanden till Sverige
från äldre till nuvarande tider. Sthlm, O. Grahn, 1813.
8:o. (2),31,(1),VI s. Häftad och oskuren i ngt nött samtida blå glättad ryggpappersremsa. Ouppskuren. Enstaka småfläckar. Titelbladet med en smärre fuktfläck
upptill. *1500
34.
Setterwall Svensk historisk bibliografi 516. Den avslutande pagineringsföljden innehåller bilagor.
32. HERMELIN, S. G. Inträdes-tal uti kongl. Vetenskaps academien, om de i hushållningen nyttige
svenske sten-arter, hållet den 19 junii 1771. Sthlm, L.
Salvius, 1771. 8:o. (2),38 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band med röda snitt. Sporadiska fläckar nedtill
i inre marginalen. Titelbladet med reva i inre marginalen. *1000
Samuel Gustaf Hermelin (1744-1820) var bergmästare och bergsråd.
Han företog en forskningsresa till Norge 1768 och på 1780-talet en
flerårig resa i Europa och Nordamerika. Under sina resor fick han
inspiration till utarbetandet av en geografisk-statistisk beskrivning
över riket. 1796 erhöll Hermelin tillstånd att begagna sig av Lantmäterikontorets dittills som hemliga behandlade kartor och privilegium
att ensam under femton års tid få utge kartor över rikets landskap.
33. HERMELIN, S. G. Inträdes-tal uti kongl. Vetenskaps academien, om de i hushållningen nyttige
svenske sten-arter, hållet den 19 junii 1771. Sthlm,
L. Salvius, 1771. 8:o. (2),38 s. Häftad och oskuren. Några
fuktfläckar på s. 33-34. *1500
Exemplar utan grav. titelvinjett. Samuel Gustaf Hermelin (17441820) var bergmästare och bergsråd. Han företog en forskningsresa
till Norge 1768 och på 1780-talet en flerårig resa i Europa och Nordamerika. Under sina resor fick han inspiration till utarbetandet av
en geografisk-statistisk beskrivning över riket. 1796 erhöll Hermelin
tillstånd att begagna sig av Lantmäterikontorets dittills som hemliga
behandlade kartor och privilegium att ensam under femton års tid få
utge kartor över rikets landskap.
34. (HJELM, P. J.) Konsten att tillwerka pottaska, grundad på nyaste rön och uptäckter; utgifwen efter kongl.
Commerce-collegii föranstaltande. Med fyra tillhörande
tabeller. Sthlm, C. F. Marquard, 1801. 8:o. (8),78,(1) s. &
4 utvikbara grav. plr. Häftad i samtida obetydligt solkigt
gråpappersomslag. Oskuren och ouppskuren. Enstaka
smärre lagerfläckar. Bra ex. *4000
”Pottaska” är en äldre benämning på kaliumkarbonat som användes
bl.a. vid framställningen av glas. Peter Jacob Hjelm (1746-1813) var
en av Torbern Bergmans lärjungar. Han var medlem i Bergskollegium och blev 1792 myntguardien och föreståndare för dess kemiska
laboratorium.
35. (JACOBSSON, C. F.) Friherre Joachim Eleasar
van Bangenhaas’s äfventyrliga upptäckts-resor så
väl i människornas som i andarnas rike. Pendant till
friherre v. Münchhausens sällsamma resor. Sthlm, H. G.
Nordström, 1833. 8:o. (2),41,(1) s. Tagen ur band och insatt i gult pappersomslag. Enstaka småfläckar. *800
Jacobsson (1807-75) var av judisk börd och hette före sitt kristna dop
Phais Jacobsson. Han skrev ett antal av sin samtid mycket uppmärksammade paskiller, men var vid sin död skollärare i Brasilien!
36. John Bull eller engelska folket i sin stora besynnerlighet, framwisadt uti en mängd anekdoter. Öfwersättning. Sthlm, Wennlundska boktryckeriet, 1826.
8:o. (2),53,(1 blank,2) s. Tagen ur band och med gamla
rödstänkta snitt. Liten bläckplump i yttermarginalen på
s. 1. Delvis med råkanter i yttermarginalen. *1500
Innehåller en mängd anekdoter om märkvärdiga händelser som ska
ha tilldragit sig i England och beskrivningar av några av engelsmännens mer besynnerliga seder, såsom ”foot-ball”: ”Ungdomen samlas
midt på ett slätt fält, och formera 2:ne armeer, hwilka i antal och
styrka äro hwarandra ungefärligen lika. [...] Hwad som gör denna
leken mest rolig, är att den, som sparkar bållen, blir kullkastad af motsatta partiet, som har rättighet att med sina fötter sparka honom på
hälarne, medan han springer efter bållen. [...] Det nöjsama i leken består deri, att låta en stor mängd af kämparne falla på näsan eller stupa
kullerbytta. Striden fortfar ända tills bållen slutligen blir drifwen till
ena eller andra gräns-linien; då är segern afgjord.” Kan eventuellt vara
en översättning ur ”John Bull, ou Londresiana” utgiven i Paris 1820.
37. (JÄRTA, H.) Sändebref till herr von Holten, af en
svensk. Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 40 s. Tagen ur
band och insatt i ljusbrunt omslag. *750
Klemming Sveriges förhållanden s. 425. von Holten var geheimeråd
i Norge under Christian Frederik och den som kontrasignerade de
kungörelser från den 19 februari 1814 där Christian Frederik proklamerade sig som Norges regent och att Norge skulle försvara sin
självständighet gentemot Sverige. Järta försvarar varmt Sveriges och
Karl Johans intressen och finner Christian Frederiks och von Holtens proklamation löjlig och därtill förolämpande mot den nyvalde
svenske kronprinsen. Inte sällan tar han till en syrlig ton mot Holten:
”Förlåt oss, herr von Holten! Detta sjelfständiga, under hvilket ord vi
alltid begripa lagliga, val. Förlåt oss att vi, ibland utländningar, häldre
kallade till vår thronföljd en Henric den fjerdes landsman och like,
än en Christian den andres.”
38. JÖRLIN, E. Swenska wilda träds och buskars
plantering, efter egna försök. Göteborg, S. Norberg,
1801. 8:o. (4),56,(4) s. Häftad och oskuren i enkelt vitt
gammalt omslag. De sista opaginerade bladen ouppskurna. Bra ex. *2250
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1773. Engelbert Jörlin
(1733-1810) var lärjunge till Linné, botaniker och slutade som rektor för trivialskolan i Göteborg. Hans flera gånger omtryckta ”Flora
macelli hortensis. Swenska köks- och kryddegården” utkom första
gången 1784.
39. (KARL XII) Kongl. may:tz förnyade stadga och
förordning/ huru med tiggiare och fattige som rätt
allmoso behöfwa/ så och med landzstrykare och lättingar/ förhållas skal. Daterad Stockholm den 21 october 1698. Sthlm, sal. Wankifs änckia, (1698). 4:o. (11) s.
Tagen ur band. Mycket svag fuktrand i övre marginalen
och några svaga fläckar på de avslutande bladen. *900
Kungen beklagar inledningsvis det tilltagande tiggeriet, i synnerhet
i huvudstaden, och menar att de flesta av de som tar till ”tiggarestafwen” ej är så halta och lytta som de utger sig för att vara. Dessa
kan enligt förordningen ofta förtjäna sitt uppehälle, men har av lättja slagit sig på tiggeriet. I tio paragrafer stadgas sedan hur man ska
komma till rätta med detta problem, bl.a. ska ett arbetshus anläggas i
Stockholm där tiggarna ska sättas i arbete - det åsyftade arbetshuset
är Långholmens rasp- och spinnhus.
40. KIELLBERG, E. Rön och försök, anstälte til
landthushåldningens och handaslögdernas uphielpande och förbättrande, första flock. Sthlm, Kongl.
tryckeriet, 1747. 4:o. 28 s. Tagen ur band. Lite lös i häftningen. En samtida liten duplettanteckning i bläck i nedre marginalen på titelsidan. *2800
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1090. Allt som utkom. Behandlar ”the swenska ädla stenar, som til slipning äro tienlige” och
”om saltpettersiudandet och thess förbättrande” samt några mindre
notiser, bl.a. ”om bröd bakat af rofwor”.
41. (KIHLMAN, S.) Oförgripiligit förslag til calendarii correction uti the återstående styckon. Sthlm,
sal. H. C. Merckells änckia, (1746). 4:o. (20) s. Tagen ur
band med rester av en gammal ryggremsa. Nött och
med smårevor i marginalerna samt fuktfläckig i nedre
marginalen. En smärre pappersförlust i yttermarginalen
på sista bladet. *1500
En genomgripande förändring av kalendern infördes 1753 då Sverige övergick till den gregorianska tideräkningen. Olägenheter att
den svenska tideräkningen skiljde sig från våra grannländers och det
faktum att den julianska kalenderns avvikelser från solåret var nog så
allvarliga för lanthushållningen. Förskjutningen ökade oavbrutet, så
att påsken en gång i framtiden måste sammanfalla med julen. Sedan
Sven Kihlman, präst från Värmland, i denna broschyr tagit upp kravet
på en reparation av Sveriges ”gamla bristfälliga urverk”, yttrade sig
Klingenstierna och Strömer som experter och förordade en övergång till den s.k. reformerade gregorianska kalender som tillämpades
i Danmark och Tysklands evangeliska stater. Så blev det också och
1753 infördes ”den nya stilen”.
42. Kometen år 1834. Eller en på vigtiga skäl grundad
profetia om det kommande årets förstörande på vår jord;
af Philosophus Exegeticus. Ej öfversättning. År 1833 i
april. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1833. 12:o. (2),45
s. Klistermarmorerat pappbd från mitten av 1900-talet
med en grön maskinskriven titeletikett på främre pärmen. Ryggen blekt. Inlagan oskuren med det ursprungliga gråpappersomslaget medbundet. Ett urklipp ur en
bokkatalog inklistrat vid det främre gråpappersomslaget. Enstaka lagerfläckar. Små bläckfläckar med hål och
smärre textförluster på s. 5-8. Med Gustaf Berndtssons
exlibris. *1500
Skriften rör Halleys komets passage förbi jorden. Björn Hedberg
skriver i sin avhandling ”Kometskräck” att ”Halleys komet [...] blev
föremål för speciell uppmärksamhet därför att astronomerna långt
i förväg hade genomfört detaljerade beräkningar av dess rörelser.”
Föreliggande skrift är en av många småskrifter i ämnet som utkom
under året. Den avslutas med ett poem som skulle kunna skrämma
slag på vem som helst och där inledningen lyder: ”Ren hör jag Charons sqvalp vid stranden/ och Acherontens böljor slå./ Han bjuder,
gubben, med den kalla handen,/ mig tidens son i färjan gå”, o.s.v.
43. Kongl. maj:ts och rikets Commerce-collegii
kungörelse, angående lumpsamling och lumpsamlares antagande. Gifwen i Stockholm den 9 februarii
1824. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1824. 4:o. (4) s. Oskuren.
Snett skuren i övre marginalen. Med en handskriven
tillskrift i nedre marginalen på titelsidan: ”Länsman i
Gellevara”. *400
Genom lumpsamlarnas arbete fick pappersbruken sin råvara.
44. Kongl. maj:ts och riksens ständers faststälte regerings-form. Dat. Stockholm then 21 aug. 1772. Sthlm,
Kongl. tryckeriet, 1772. 4:o. 30 s.Tagen ur band och med
en gammal bläcknotering i nedre marginalen på titelbladet. Sidorna 3-6 loss i häftningen. *900
Detta är den regeringsform Gustav III lät införa direkt efter statskuppen 1772.
45. Kongl. maj:tz förnyade placat och förbud/ angående the oloflige sammankomster/ hwilka uti
enskylte hus til en särskild och enkannerlig gudztiensts förrättande anställas; samt theras straff/ som
ther med beträdas. Stockholm i råd-cammaren den 12
januarii åhr 1726. Sthlm, J. H.Werner, 1726. 4:o. (8) s.Tagen ur band. Nött och småfläckig samt med en samtida
anteckning på sista sidan inklusive postal notering. Har
varit vikt. *1500
Det s.k. konventikelplakatet som förbjöd bönemöten i hemmen i
syfte att förhindra utbredningen av pietismen. Det avskaffades först
1858.
46. (KROK, J. P.) Frithiofs spådom, om Stockholms
tidningars utseende, år 1830. Sthlm, Marquardska boktryckeriet, 1829. 8:o. (6),44 s. Häftad och oskuren i samtida ngt nött gråpappersomslag. Främre omslag med en
reva. Ngt lagerfläckig. *750
På vers. Johan Peter Krok (1791-1868) var grosshandlare, litteratör
och bl.a. utgivare av tidningen ”Skämt och allvar på vers och prosa”
1827-28. De tidningar som får sin framtid spådd är ”Medborgaren”,
”Post- och inrikestidningar”, ”Den objudne gästen”, ”Stockholms
dagblad”, ”Granskaren”, ”Magazin för konst, nyheter och moder”,
”Nya Argus”, ”Stockholms tidning”, ”Stockholms posten”, ”Journal
för handel, slöjd och konst”, ”Dagligt allehanda”, ”Axplockaren”,
”Arkif för lanthush. och näringarne”, ”Skandinaviens conversationsblad”, ”Journalen”, ”Argus IV”, ”Riksdags-tidningen”, ”Helsovännen”, ”Jorden i fysiskt, historiskt och politiskt hänseende betracktad, eller utförligt geografiskt lexikon”, ”Heimdall” och ”Samling af
nyare rön och upptäckter”.
47. KÜLBEL, J. A. Undersökning om rätta orsaken
til jordmåners fruktbarhet. Sthlm, P. Momma, 1745.
8:o. XVI,36 s. Emblematiskt träsnitt på s. XVI. Tagen
ur band. Sporadiska småfläckar. Med C. G. Södergrens
donationsexlibris i nedre marginalen på sista sidan där
klistret lämnat tråkiga fläckar. Duplettmarkering i blyerts. *500
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 552. Översatt av Carl Carleson. Samma år utgavs ytterligare en svensk översättning. Träsnittet,
som avbildar ett träd med dignande frukter, tjänar som illustration
till en vers ur Ordspråksboken: ”Then som församlar om sommaren,
han är klok;/ men then som i andene sofver, han kommer på skam”.
48. (LAGERLÖF, S.) Wälmente tanckar om goda
miölke-koors utwäljande/ anskaffande och skiötsel/
at man må hafwa ömnig miölkning och tilbörlig
nytta af boskap i landet. Sthlm, sahl. M. Laureli enckia,
1719. 8:o. 40 s. Häftad. Bruntonad och tämligen solkig
i början samt med en del lagerfläckar. Vikta hörn mot
slutet. *1250
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1572. Första upplagan. En
andra odaterad upplaga utkom på 1720-talet. Lagerlöf (1670-1731)
skrev ett antal inlägg i ekonomiska ämnen och om lantnäringarna.
Han var borgmästare i Kristinehamn, men slutade sina dagar som
sinnessjuk.
49. LE CHATELIER, M. Säkerhets-tändrören för
bergsprängning, deras användande och fördelar, såväl i ekonomiskt afseende, som med hänsyn till det
skydd de lemna åt arbetarens lif och lemmar, i jemförelse med bruket af fängnålen. Öfversättning. Sthlm,
P. G. Berg, 1853. 8:o. 28 s. Häftad i rosa tryckt omslag.
Fint ex. *800
Förord av Jakob de Ron.
50. LÉNSTRÖM, C. J. [preses] & LÖFBERG J.S. [respondent]. Arvid Adrian Stjernecrantz. En Bellmannian. Skaldeporträtt. A.a. Uppsala, Leffler och Sebell,
1842. 8:o. (2),16 s. Häftad. Lös i häftningen och med revor i ryggen. Med några veck. *400
Marklin Catalogus disputationum 49. Stjernecrantz samarbetade
med Kexel och var aktiv i Par Bricole. Hans vittra arbeten är bl.a.
bevarade genom Völchows avskrifter.
51. (LILJEGREN, J. G.) Förklaring af svenska namn,
brukliga i äldre och nyare tider. Sthlm, C. Deleen,
1831. 4:o. (2),30 s. Häftad i nött samtida marmorerat omslag. Ryggen blekt och delvis defekt. Författarnamnet
skrivet med bläck på titelbladet. Genomgående ngt lagerfläckig och med vikta hörn. Med Karl Torins namnteckning. *850
Trycktes enligt uppgift endast i ett fåtal exemplar. Johan Gustaf Liljegren (1791-1837) var amanuens vid Kungliga biblioteket och sedermera riksantikvarie.
47.
52. LING, (P. H.) Kärleken. Herdedigt. Sthlm, Kongl.
ordens-boktryckeriet, 1816. 8:o. 23,(1) s. Bra marmorerat
pappbd från 1900-talets andra hälft. Ngt lagerfläckig inlaga. Bakre pärmens insida med blyertsanteckningar om
Ling. Med Kurt Nilssons exlibris. *600
Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 191, upplaga c. Den korta
pjäsen ”Kärleken” föreligger här i första separata upplagan. Arbetet
publicerades första gången 1810 i ”Läsning i hvarjehanda” II och
andra gången i ”Klytia” I 1813.
53. (LISSANDER,A.) Underrättelse om sättet, at bereda lin och hampa. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1752. 4:o. (8) s.
Tagen ur band. Med samtida bläckanteckningar i nedre
marginalen på titelsidan. Bra ex. *900
54. MARELIUS, N. Tal, om nyttan af topographiska
och chorographiska chartor, hållet för kongl. Vetenskaps academien vid præsidii nedläggande, den
4 febr. 1784. Sthlm, J. G. Lange, 1784. 8:o. 24 s. Med
titelvinjett i träsnitt. Häftad. Titelbladet och sista sidan
obetydligt solkiga. *1000
Nils Marelius (1707-91) var verksam vid Lantmäterikontoret och en
av sin tids produktivaste kartografer.
55. (MELLIN, G. H.) Den vittra arcopagen för femtio
år sedan. Ett dramatiskt penndrag af G. H. M-n. Sthlm,
Marcus & comp., 1849. 12:o. 24 s. Marmorerat pappbd
med svart titeletikett. Det tryckta omslaget medbundet.
En fuktfläck på det främre omslaget och det bakre med
en lagning i nedre hörn. *900
Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 332. Bland rollkaraktärerna märks herr och fru Lenngren, J. O. Wallin, F. M. Franzén och
pekoralisten H. J. Seseman.
56. MEYER, G. Tal, om det svenska metal-arbetets
förkofring, hållit för kongl. svenska Vetenskaps academien. Af Gerhard Meijer kongl. styckgjutare, då han
lade ae [!] sit præsidium d. 17 jan. 1747. Sthlm, L. Salvius,
(1747). 8:o. (2),26 s. Tagen ur band. Titelsidan och sista
sidan lätt dammiga. *600
Svarstalet hölls av akademiens sekreterare Pehr Elvius. Gerhard Meyer (1704-84) donerade sin fastighet kvarteret Uttern till Konstakademien 1775.
57. MUNCK af ROSENSCHÖLD, P. Samling af poesier. Sthlm, A. J. Nordström, 1807. 8:o. 43,(2,3 blanka) s.
Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Enstaka småfläckar. På baksidan av titelbladet
Stora Eks fideikommissbiblioteks stpl, som med sin starka
färg delvis trängt igenom pappret till framsidan. *800
Innehåller bl.a. ett antal personskrifter och fabler samt en Martialis­
översättning och ett ”Profstycke til en öfversättning af Les essays de
Michel seigneur dela Montagne. Kapitlet om fåfängan.”, vilket sannolikt är den första Montaigneöversättningen till svenska.
58. NICANDER, K. A. Rosalfs lefnad och död. En
dikt. Uppsala, Palmblad & c., 1823. 8:o. 30 s. Häftad i
samtida nött och ngt fläckigt gråpappersomslag. Ngt lager- och småfläckig. Med en stpl, ”Tillhör ej förläggaren”, på titelsidan. *900
Med tryckt dedikation till Hugo Hamilton. Karl August Nicander
(1799-1839) väckte under studietiden i Uppsala uppmärksamhet för
några smärre poem, publicerade i ”Kalender för damer” och för den
separat utgivna dikten ”Runeswärdet och den förste riddaren”. Med
”Nya dikter” mottog Nicander stipendium från såväl kronprins Oskar (till vilken samlingen är dedicerad) som Svenska akademien, och
han använde pengarna för en längre vistelse i Italien. Hemma i Sverige och Stockholm igen präglades hans liv av ständig fattigdom och
han misskötte tjänsten som kopist vid Krigsexpeditionen. Mot slutet
av sitt liv fann han en beskyddare i Adolf Bonnier, till vilken han
56, 60.
också sålde förlagsrätten till sina skrifter. Nicander begravdes jämte
Stagnelius, också han en misslyckad kopist, på Maria kyrkogård i
Stockholm.
59. NILSSON, A. Förslag till adelsinstitutionens fullständiga afskaffande i Sverige. [=rubrik]. Sthlm, J. & A.
Riis, 1868. 8:o. 16 s. Häftad i en samtida brun ryggremsa.
Genomgående bruntonad och ngt lagerfläckig. Sista sidan med liten reva. *800
Författaren avslutar med Tegnérs ord: ”Yfs ej af fädrens ära, en hvar
har dock blott sin” och tillägger att dessa ord ofta behöver upprepas
för adelsfolk.
60. Ny dröm-bok. Det är: uttydelser på drömmar, och
på hwilka man skall noga gifwa akt. Skara, C. J. Forssell, 1851. 8:o. 16 s. Tagen ur band och oskuren med vit
gammal pappersryggremsa. Med ett par små hål i nedre
marginalen på sista bladet. *2000
Uppställd i alfabetisk ordning från ”Att se sig åderlåtas” (förbättrad
hälsa) till ”Örter församla” (nöd och fattigdom). Denna folkskrift
utkom i en mängd upplagor kring mitten av 1800-talet.
61. NYBLOM, C. R. Om det komiska och dess förhållande till humorn. A.a. Uppsala, Wahlström & c.,
1857. 8:o. (2),25 s. Häftad i ett delvis blekt blålila samtida
omslag. Med E. U. Nordlings namnteckning och J. A.
Almquists stpl. *750
Josephson Avhandlingar ock program s. 170. Carl Rupert Nyblom
(1832-1907) var professor i estetik, litteratur- och konsthistoria vid
Uppsala universitet från 1867. Han invaldes i Svenska akademien 1879.
62. Om medlen att förhöja qwinliga skönheten.
Handbok för damer. Öfwersättning af O. Fr. Lindén.
Lund, C. F. Berling, 1806. 8:o. 64 s. Häftad i samtida glättat grönt pappomslag med rund prydligt handskriven
titeletikett på främre omslaget. Ryggen defekt och med
småskavanker. Genomgående fuktränder i yttermarginalen. Några lager- och småfläckar. Med H. Pihls namnteckning. *2000
”Som idealer för jordisk skönhet, begåfwade med förnuft och tänkande själ, inträdde mannen och qwinnan i werlden; qwinnan med
behag, ömhet och tillgifwenhet, mannen med mod, styrka och wärdighet, begge såsom hälfter af ett helt.” Innehåller råd om smink,
tandkrämer och manikyr med flera recept på förskönande preparat
samt råd om passande och opassande klädsel.
63. PALMBERG, J. G. W. Bidrag till kännedom om
Sveriges Myriapoder. Ordningen Chilopoda. A.a.
Sthlm, H. Nisbeth, 1866. 8:o. (2),30 s. Häftad och ouppskuren. Lite solkig i början och på slutet. Några missfärgade nedre hörn. Fuktfläck i övre yttre hörnet från s. 14
till slutet. *600
Josephson Avhandlingar ock program s. 177.
64. PISCATOR, A. J. C. Historisk öfversigt af musiken
i Sverige under Gustaf III. A.a. Uppsala, Edquist & k.
1860. 8:o. 27 s. Rött klotryggbd från 1800-talets slut med
handskriven titeletikett på främre pärmen. Inlagan delvis ouppskuren. Med Carl Trolle-Bondes monogramstpl.
Från Trolleholm. *500
Josephson Avhandlingar ock program s. 182.
65. PLANTIN, Z. Z. Tal, om justering och pröfning af
mätnings- och vägnings-verktygen; hållet för kongl.
Vetenskaps academien vid præsidii nedläggande, den 2
majus 1792. Sthlm, A. Zetterberg, 1792. 8:o. 30 s. & 3
utvikbara tryckta tabeller. Med en grav. vinjett på titelbladet. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag.
Främre omslag med liten lagning. Bakre omslag med
några bläckfläckar. *1000
Svarstalet hölls av Vetenskapsakademiens sekreterare Johan Carl
Wilcke.
62.
66. PORATH, C. O. von. Bidrag till kännedomen
om Sveriges Myriapoder. Ordningen Diplopoda. A.a.
Sthlm, H. Nisbeth, 1866. 8:o. (2),34 s. Häftad i samtida
blått omslag. Ryggen defekt och omslaget helt loss från
inlagan, som dessutom är lös i häftningen. Genomgående lätt lagerfläckig och med en fuktfläck i övre marginalen från s. 15 till slutet. *600
Josephson Avhandlingar ock program s. 182.
67. (PRATT, S. J.) Märkwärdig berättelse om John
Covey, en sjöman om bord på skeppet Venerable,
auctions-kammaren uti Stockholm” och på de avslutande två sid­
orna en ”Förtekning på de rum och lägenheter uti auctionshuset,
som komma att upplåtas till den blifwande entrepreneuren af Bokauctions-kammaren”.
67.
70. SALVIUS, L. Svenska historien för begynnare. Öfversedd och till närvarande tid fortsatt, af C. N. Humble.
Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1813. 12:o. 44,(4 blanka)
s. Häftad med en samtida ryggremsa. Med J. A. Almquists
runda stpl. *1500
Första upplagan utkom 1771. En tredje upplaga utkom 1824. Humble
var rektor vid Katarina skola i Stockholm.
71. SASSE, M. J. Kort beskrifning om frukt-träns uppdragande och skötsel. Författad endast efter egne rön.
Linköping, A. Petre, 1823. 8:o. 43 s. Häftad och oskuren
i samtida stänkdekorerat omslag. Minimal pappersförlust
överst på främre omslag. Obetydliga lager- och småfläckar. Titelbladet har några små revor, varav en med
liten pappersförlust i inre marginalen. Blyertsmarkering
i yttre marginalen på s. 32. Med J. Strokirks stpl, Lantbruksakademiens biblioteksstpl och duplettmarkering i
blyerts. *1000
som fick bägge benen afskjutna, i sjöslaget på höjden af Camperdown den 11 oct. 1797. Fjerde uplagan. Öfwersättning från engelskan. Sthlm, Marquardska
tryckeriet, 1816. 8:o. (8) s. Med illustration i träsnitt på
titelsidan. Tagen ur band. Titelsidan ngt dammig. *750
Evangeliska sällskapets skrifter n:o 3. Skillingtrycket om John Coveys
öde är en religiös uppbyggelseskrift som utkom i flera svenska upplagor 1808-22. Den lilla illustrationen på titelsidan föreställer John
Covey med sina kryckor.
68. RAPPE, C. Afhandling om lin- och potates-odling; om ett för dessa wäxter passande circulationsbruk, hwaraf erfarenhet kan inhämtas, att tillämpas
i det större åkerbruket och ängskötseln: om ängswattningars förmånlighet &c. &c. &c. i synnerhet anwändbar för allmoge och mindre förmögna jordbrukare
uti alla så kallade skogs-provinser. Uppläst i Kronobergs
läns kongl. hushålls-sällskaps förwaltnings-utskott den 12
maji 1817. Andra upplagan. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1818. 8:o. 19 s. Häftad. Bra ex. *900
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1331. Första upplagan utkom 1817.
69. Reglemente för Bok-auctions-kammaren i Stockholm. Gifwet Stockholms drätsel-commission den 21
nowember 1821. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1821. 4:o.
23,(1) s. Tagen ur band. Tryckt på tjockt papper. *800
På s. 13-22 ”Formulairer till protocoller och räkenskaper wid Bok-
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1677. Jakob Strokirk (17901858) var brukspatron på Ölsboda i Närke. Enligt Carlander ärvdes
större delen av hans boksamling av sonen W. T. Strokirk.
72. SASSE, M. J. Kort beskrifning om frukt-träns uppdragande och skötsel. Författad endast efter egne rön.
Linköping, A. Petre, 1823. 8:o. 43 s. Tagen ur band. Snävt
skuren i yttermarginalen, på s. 11-12 dessutom med ett
avrivet hörn. Lös i häftningen och helt loss mellan s. 18
och 19. *400
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1677.
73. SCHULTÉN, N. G. Kårt underrättelse uti läran
om globerna, och de första begrepp af astronomien,
jämte anvisning at lära känna stjernorna. Sthlm, J. P.
Lindh, 1796. 8:o. (4),59 s. & 2 utvikbara grav. plr. Häftad i samtida nött och fläckigt gråpappomslag. Ryggen
defekt. Inlagan ställvis lite lagerfläckig. Planscherna med
revor i vikningarna och den första helt loss. Med S. Klintebergs och Augusta Gahns namnteckningar. *2000
En andra upplaga utkom 1798. Den graverade planschen över ”den
norra hemispherens constellationer” är graverad av F. Akrel efter en
ritning av Nisbeth, ”landt cadet i V. cl. vid k. Kr. acad.” I förordet
skriver författaren att hans arbete är ämnat för ”landt-cadetterne, som
icke hafva tilfälle at gå igenom en större cours i denna vetenskap,
men ej heller böra lämnas uti okunnighet om des allmännaste och
nödvändigaste grunder.” Finländaren N. G. Schultén (1750-1825)
hade läst i Åbo och för Wargentin och var som astronom och matematiker verksam först vid Åbo universitet och sedan från 1792 som
professor vid Karlbergs krigsakademi. Han var en skicklig kartograf
och produktiv läroboksförfattare samt publicerade flera uppsatser i
”Vetenskapsakademiens handlingar”. Han blev sedermera överste vid
arméns flotta, chef för sjömätningskåren, överdirektör vid lotsverket
och adlades af Schultén 1809.
74. SCHULTÉN, N. G. Tal, innehållande anmärkningar om finska insjöarnes och vattudragens beskaffenhet, samt möjligheten och nyttan, att genom
segelleder förbinda dem med hafvet. Hållet vid præsidii nedläggande uti kongl.Vetenskaps academien den 4
februarii 1801. Sthlm, J. P. Lindh, 1802. 8:o. (2),66 s. Med
grav. titelvinjett. Häftad med ljusbrun ryggremsa. Oskuren och ouppskuren. Fuktränder på s. 9-12, 21-28, 38-44
och 57-60, varav några med smärre marginella mögelmissfärgningar som följd. En liten reva i nedre marginalen på s. 17 och i yttre marginalen på s. 65-66. *900
76. SEGERDAHL, G. E:SON. Kort och för allmogen lättfattlig anwisning om sättet att samla skogsfrön. Vänersborg, C. A. Strömbergs officin, 1843. 8:o. 8
s. Oskuret och ouppskuret ark. Fint ex. med Älvsborgs
läns norra hushållningssällskaps stpl. *1750
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1833. Författaren var överjägmästare. I skriften anges även priser som betalades för olika trädslags frön och kottar.
77. (SELANDER, N. H.) Solförmörkelsen den 28 juli
1851. (Aftryck ur Öfversigt af k. Vet.-akad. förhandl för
1851.) [=rubrik]. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851.
8:o. 8 s. & 1 utvikbar plansch. Häftad med samtida grön
ryggremsa. Enstaka lagerfläckar. Liten fläck på första bladet. Planschen delvis bruntonad. *900
Planschen är en karta över förmörkelsens utsträckning i Danmark,
Norge och Sverige.
78. [Slavhandel] Tractat, till slafhandelns afskaffande,
emellan hans maj:t konungen af Swerige och Norrige å ena, samt hans maj:t konungen af det förenade
riket Stora Britannien och Irland, å andra sidan, afhandlad och afslutad i Stockholm den 6 november 1824
och ratificerad på Stockholms slott den 17 december
1824 och i London den 25 januarii 1825. Traité, pour la
répression de la traite des noirs, entre sa majesté le roi de
Suède et de Norvège d’une part, et sa majesté le roi du
royaume uni de la Grande Bretagne et de l’Irlande de
l’autre fait et conclu à Stockholm le 6 novembre 1824, et
ratifié à Stockholm le 17 decembre 1824 et à Londres le
25 janvier 1825. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1825. 4:o. 44 s.
Tagen ur band. Enstaka små lagerfläckar. Bra ex. *2000
75.
Parallelltext på svenska och franska.
79. [Swedenborg] SANDEL, S. Åminnelse-tal, öfver
kongl. Vetenskaps-academiens framledne ledamot,
assessoren i kongl. maj:ts och riksens Bergs-collegio,
herr Emanuel Swedenborg, på kongl. Vetenskaps-academiens vägnar, hållet i stora Riddarehus-salen den 7 octobr. 1772 af dess ledamot. Sthlm, L. Salvius, 1772. 8:o. 26
s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band och
insatt i en ny gråpappersryggremsa. Bra ex. *1200
75. SCHÄFFER, J. C. Beskrifning på en twätt-anstalt. Sthlm, P. Sohm, 1809. 8:o. (8) s. & 1 utvikbar grav.
plansch. Häftad i samtida gråpappersomslag. Oskuren
och ouppskuren. Några obetydliga småfläckar. *2500
Tidigare upplaga utkom 1767 med titeln ”Beskrifning om en twättmachine med därtil hörande afritning i koparstick”. Jacob Christian
Schäffer (1718-90) var tysk präst, botaniker, mykolog, entomolog, ornitolog och uppfinnare. Parallellt med sin prästerliga bana utgav han
ett stort antal arbeten inom naturalhistoria och teknik. Sin tvättmaskin presenterade han 1767 i ”Die bequeme und höchstvortheilhafte
Waschmaschine”.
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9662. Sandel var
bergsråd, och skriver bl.a. att Swedenborg ”var i all sin tid ogift,
icke af kallsinnighet för könet; ty han räknade et vackert och qvickt
fruentimers-sällskap bland de mäst upmuntrande nöjen; men hans
djupsinnige arbeten kräfde en utsökt stillhet inom huset dag och
natt. Derföre blef han heldre ensam, än ledsam”.
80. SÖDERGREN, G. Om Gustaf II Adolfs plan att
blifva rysk czar. A.a.Växjö, C. G. Södergren, 1868. 8:o.
32 s. Häftad i samtida brunt omslag. Liten reva vid ryggen upp- och nedtill på främre omslaget. Enstaka lagerfläckar. *600
Josephson Avhandlingar ock program s. 225. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1595. Avhandlingen ventilerades i Lund.
81. [Tegnér] Bref från en Stockholmsbo till en vän i
landsorten angående romansen Axel, af Esaias Tegnér. Sthlm,Wennlundska boktryckeriet, 1826. 8:o. (2),37
s. Häftad och insatt i ett nära samtida marmorerat papp­
omslag med en del småskador på ryggen. Delvis oskuren. Ngt lagerfläckig. Med en svåridentifierad namnteckning. *750
sång om Christi församlings tillwäxt och beskydd, tillika
med trenne andeliga sånger. Växjö, S. Rasks enka, 1825.
8:o. 96 s. + Gör dig snart redo till den dyra färden!
[=rubrik]. Växjö, S. Rasks enka, 1826. 8:o. (8) s. Häftad
i grått samtida klistermarmorerat pappomslag. Smärre
maskangrepp på omslaget och marmoreringen ställvis
ytligt nött. Revor vid omslagsryggen. Genomgående
fuktbubblig med enstaka fuktränder, t.ex. på s. 96. Med
en gammal namnteckning, Nils Nilsson. *1500
Hagström Svensk litteraturhistorisk bibliografi intill år 1900 nr 8022,
med Lorenzo Hammarsköld som författare. Första upplagan, en ny
utkom 1835. Tegnérs diktepos ”Axel” utgavs första gången 1822. Här
återges poemet generöst, med inflikade lovordande kommentarer
från den anonyma författaren. Denne avslutar med: ”För att göra dig
till viljes, har jag här nedskrifvit dessa få reflexioner, svaga uttryck af
den beundran, som det mästerliga poemet hos mig väckt. Ett kritiskt
bedömmande ligger för högt öfver min sfer, såsom oinvigd i den ädla
skaldegåfvans mysterier.” Lorenzo Hammarsköld hade 1822 låtit utge
”Bref till en vän, om poemet Axel” och sammankopplas sannolikt
av denna anledning ibland med denna till titeln snarlika skrift, men
att han verkligen skulle vara författare till detta arbete, sett till den
stora skillnaden i innehållet, förefaller föga troligt. Mer sannolikt är
att det rör sig om en piratupplaga av dikten, och att det kanske är
boktryckaren själv, Carl Westman, som författat de meningslösa kommentarerna.
Det första arbetet utgavs första gången 1823 och trycktes sedan om i
ett otal upplagor och översattes även till norska och finska. Även av
den andra skriften utkom det ett antal upplagor.Topp lär enligt Elmgrens ”I de Hoofianska bygderna Kind och Mark” ha varit klockare
hos J. O. Hoof i Svenljunga. Under resor i Västergötland ska Topp ha
spridit Hoofs väckelsebudskap.
82. The turkiska krigs-articlar, eller kort men utförlig beskrifning om the sätt och lagar/ som turkarne
i ackttaga tå the föra krig emot the christna/ eller
andra som ey äro mahometaner. Upsatte efter arabiskan på latin af Adrian Reland. Och nu ifrån högtyskan
på swänska öfwersatte. Sthlm, Kongliga tryckeriet, 1738.
Liten 8:o. 75,(3) s. Tagen ur band. Spår av ett avlägsnat
senare omslag. Genomgående tonad fuktfläck i nedre
marginalen. Enstaka fuktfläckar i den övre. Med Kungliga bibliotekets duplettmarkering i blyerts. *1000
Johann Bartholomäus Trommsdorff (1770-1837) var en av sin tids
mest kända apotekare och farmaceuter. Föreliggande arbete, som är
en översättning från tyska, innehåller en mängd nyttiga recept, t.ex.
”Röfvare-ättika”, ”Gul munpomada”, ”Tandmos”, ”Välluktande
pulver till dynor” och avslutas med den något äventyrliga ”Kongsrökelse eller odeur de madame Bonaparte”. Kalliopistra var skönhetens
gudinna i grekisk mytologi.
84. TROMMSDORFF, J. B. Kallopistria, eller toilettkonst för den eleganta verlden. En anledning att förfärdiga oskadliga parfymer och skönhetsmedel, pulver,
pomador, smink, tvål, aromatiska bad och flera andra
medel tjenliga att förhöja, bevara eller återställa skönheten. Öfversatt af M. Söderström. Sthlm, C. Delén, 1808.
8:o. (10),116 s. Tagen ur band med gamla grönstänkta
snitt. Genomgående ngt lager- och småfläckig. *1800
Översättningen till svenska av Lars Floman. Adriaan Reland (16761718) var holländsk orientalist.
83. (TOPP, P. J.) En ropande röst i öknen; till dyrt
återlösta själar, att de wille låta lösa sig från alla djefwulens snaror, hwaruti alla oomwända menniskor, i
synd och säkerhet fångne äro, och besinna icke, den
stora fara som är å färde och mycket mindre söka
sin räddning derifrån? Och äfwen några warnande råd
till de själar, som känna sin andeliga fångenskap, huru de
skola bruka sig igenom alla hinder, fram till återlösaren,
och sedermera förblifwa uti hans trogna efterföljelse, så
wida de wilja hafwa något godt herberge för sina själar i den gränslösa ewigheten; samt en hjertelig uppmuntran för de få trogne Jesu wänner, att de allwarligen
jaga efter målet, på det de må i den stora härligheten
bekomma ewig salighet, och slutligen en wigtig böne-
85.
85.TROZELIUS, C. B. [preses] & BERSELIUS, J. G. [respondent]. Beskrifning på en brukbar och fördelaktig
hackelse machine. A.a. Lund, C. G. Berling, (1776). 4:o.
16 s. + TROZELIUS, C. B. [preses] & BERSELIUS, J.
G. [respondent]. Fortsätningen af beskrifningen på en
brukbar och fördelaktig hackelse machine. A.a. Lund,
C. G. Berling, (1776). 4:o. (2),17-21 s. & 2 utvikbara grav.
plr. Häftad, oskuren och mestadels ouppskuren. Revor
i ryggen och lös i häftningen. Planscherna löst bilagda.
Några sotfläckar på s. 18. Bra ex. *1500
Lidén Catalogus disputationum 88-89. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2124. Planscherna är graverade av C. P. Wijnbergh
efter förlagor av A. Kastman. Clas Blechert Trozelius (1719-94) blev
1750 docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck
av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i
ekonomi vid Lunds universitet.
86. TROZELIUS, C. B. [preses] & RUNNOU, J. AND.
[respondent]. Ett fördelaktigt trösk-värk. A.a. Lund, C.
G. Berling, 1777. 4:o. 38,(2) s. & 1 utvikbar grav. plansch.
Häftad och oskuren. Ett obetydligt genomgående maskhål. Med en samtida tillskrift: ”mag. Hylander”. Bra ex.
*1500
Lidén Catalogus disputationum 91. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2086. Planschen signerad ”A. Å.”. Med tryckta dedikationer till Berent Otto Stackelberg, Johan Hisinger och Caspar Runnou. Med en hyllningsvers av signaturen ”Philostratus” och på de två
sista opaginerade sidorna en hyllning till respondenten, ”Min hederliga vän!”, av signaturen ”Alætophilus”, där avhandlingsskrivande på
svenska kontra latin diskuteras. Clas Blechert Trozelius (1719-94) blev
1750 docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck
av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i
ekonomi vid Lunds universitet.
87. TROZELIUS, CLAS BLECHERT [preses] &
SUNDBERG, A. L. [respondent]. Anmärkningar jämte
beskrifning vid engelska sädes-harpan. A.a. Lund, C.
G. Berling, 1778. 4:o. 28 s. & 1 grav. plansch med 2 figurer. Häftad, oskuren och ouppskuren. En gammal numrering med blåkrita överst på titelbladet. Planschen löst
bifogad. Bra ex. *1750
Marklin Catalogus disputationum 95. Hebbe den svenska lantbrukslitteraturen 2101. Planschen är graverad av C. P. Wijnbergh efter en
förlaga av A. Kastman. Clas Blechert Trozelius (1719-94) blev 1750
docent i ekonomi i Uppsala, där han också tog starka intryck av Linnés undervisning. 1758 fick han den nyinrättade professuren i ekonomi vid Lunds universitet.
88. TULLBERG, O. F. Strödda anmärkningar rörande
Indien och sanskrit-litteraturen. Första häftet. Uppsala,
Leffler och Sebell, 1839. 8:o. (4),15 s. Häftad i samtida
gråpappersomslag. Obetydligt fläckig och bruntonad
här och var. Bra ex. *1250
Allt som utkom. Ovanligt särtryck ur månadstidskriften ”Mimer”.
Innehåller ”Anmärkningar till Palmblads Geographi öfver Indien”
och ”Anmärkningar till Björnstjernas Brittiska riket i Ostindien”.
Tullberg var professor i österländska språk vid Uppsala universitet.
89. Utwald samling af nöjsamma anekdoter och
qwicka infall. Norrköping, A. F. Raams enka, 1825. 8:o.
16 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag.
Svag fuktrand på titelbladet och mindre flottfläck i nedre yttre hörnet på s. 3-4. Med Gustaf Ripas namnteckning. *900
”En präst frågade en enfaldig bondgosse, kan du läsa? Gossen swarade
nej. Prästen sade: det är intet wackert. Gossen swarade: derföre har jag
ej heller lärdt mig det”.
90. (WALBERG, C. G.) Balen på Ekensberg, skådespel efter naturen, med stort spektakel. Första delen. Sthlm, C. Nyberg, 1816. 8:o. 67,(3) s. Tagen ur band.
Ställvis ngt lagerfläckig. Lagade revor i yttermarginalen
på s. 27 och 35. Smårevor i nedre marginalen på s. 49.
*1500
Allt som utkom. Carl Gustaf Walberg (1788-1821) debuterade med
”Försök till krigs-sånger” 1808 och var sedan en av de produktivaste författarna under sin period. Han deltog aktiv i striderna kring
C. A. Grevesmöhlen, men skrev även en del vittra småstycken med
Stockholmsanknytning, som ”Uggleviks balen” och ”Duellen på
wärdshuset Jerusalem, å den kongl. Djurgården”. Han var notarie vid
Stockholms stads justitiekollegium och enligt ”Nordisk familjebok”,
1800-talsupplagan, ”hemfallen åt dryckenskap, och råkade i armod
och förfall. Han åtog sig sakförareuppdrag äfven af sämre halt och
skref dessemellan allvarliga dikter, som vittna om en ej ringa begåfning, samt skämtsamma, ofta osedliga alster för en dålig publik”.
91. (WALBERG, C. G.) Den narrade husvärden, i
anledning af spådomarne om verldens förgängelse.
Vederbörande till uppbyggelse eller förargelse. Sthlm, C.
Nyberg, 1816. 8:o. 32 s. Tagen ur band.Titelbladet delvis
loss upptill och med liten pappersförlust. Titelsidan och
den sista sidan obetydligt solkiga. En pappersförlust i yttermarginalen på s. 13. *900
Om hårdförda affärsmannen herr Tullgren som på vad han tror vara
sitt yttersta ändrar inställning till materiella ting. Carl Gustaf Walberg
(1788-1821) debuterade med ”Försök till krigs-sånger” 1808 och
var sedan en av de produktivaste författarna under sin period. Han
deltog aktiv i striderna kring C. A. Grevesmöhlen, men skrev även
en del vittra småstycken med Stockholmsanknytning, som ”Uggleviks balen” och ”Duellen på wärdshuset Jerusalem, å den kongl.
Djurgården”. Han var notarie vid Stockholms stads justitiekollegium
och enligt ”Nordisk familjebok”, 1800-talsupplagan, ”hemfallen åt
dryckenskap, och råkade i armod och förfall. Han åtog sig sakförareuppdrag äfven af sämre halt och skref dessemellan allvarliga dikter,
som vittna om en ej ringa begåfning, samt skämtsamma, ofta osedliga
alster för en dålig publik”.
92. (WALBERG, C. G.) Den politiska wattensoten.
Sthlm, C. Nyberg, 1817. 8:o. 20 s. Häftad i samtida vitt
omslag. Något lagerfläckig inlaga. Genomgående obetydligt musäten i nedre marginalen. Med D. Dahlqvists
namnteckning på titelbladet och Gunnar och Gunnie
Mällbergs exlibris. *800
Carl Gustaf Walberg (1788-1821) debuterade med ”Försök till krigssånger” 1808 och var sedan en av de produktivaste författarna under
sin period. Han deltog aktiv i striderna kring C. A. Grevesmöhlen,
men skrev även en del vittra småstycken med Stockholmsanknytning, som ”Uggleviks balen” och ”Duellen på wärdshuset Jerusalem,
å den kongl. Djurgården”. Han var notarie vid Stockholms stads justitiekollegium och enligt ”Nordisk familjebok”, 1800-talsupplagan,
”hemfallen åt dryckenskap, och råkade i armod och förfall. Han åtog
sig sakförareuppdrag äfven af sämre halt och skref dessemellan allvarliga dikter, som vittna om en ej ringa begåfning, samt skämtsamma,
ofta osedliga alster för en dålig publik”. D. Dahlqvist tycks ha haft
all svensk skönlitteratur från 1800-talets första hälft i fina häftade
exemplar.
93. (WALBERG, C. G.) En mamsell i Stockholm.
Sannfärdig berättelse. Sthlm, C. Nyberg, 1816. 8:o. 31 s.
Rött hklbd från slutet av 1800-talet med handskriven
titeletikett på främre pärmen. Författarnamnet skrivet
med blyerts på titeletiketten och försättsbladet.Tryckt på
blåtonat papper. Med Carl Trolle-Bondes monogramstpl
och Trolleholms grav. exlibris. *1000
En andra upplaga utkom 1820. Avslutas på s. 29-31 med versen ”Huslig sällhet, eller: samtal emellan friherre ** och dess friherrinna. För
14 dagar sedan.” Carl Gustaf Walberg (1788-1821) debuterade med
”Försök till krigs-sånger” 1808 och var sedan en av de produktivaste författarna under sin period. Han deltog aktiv i striderna kring
C. A. Grevesmöhlen och skrev även en del vittra småstycken med
Stockholmsanknytning, som ”Uggleviks balen” och ”Duellen på
wärdshuset Jerusalem, å den kongl. Djurgården”. Han var notarie vid
Stockholms stads justitiekollegium och enligt ”Nordisk familjebok”,
1800-talsupplagan, ”hemfallen åt dryckenskap, och råkade i armod
och förfall. Han åtog sig sakförareuppdrag äfven af sämre halt och
skref dessemellan allvarliga dikter, som vittna om en ej ringa begåfning, samt skämtsamma, ofta osedliga alster för en dålig publik”.
94. (WALBERG, C. G.) Skär-torsdags-färden. Present
till wederbörande. Sthlm, C. Nyberg, 1815. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Lite lager- och småfläckig. Sista bladet med
viss pappersförlust upptill i inre marginalen och ett nagg
i yttermarginalen. Äldre blyertsnoteringar på titelbladet
och i nedre marginalen på s. 16. *900
Tryckt dedikation till ”Mor Maja på Hvalfisken, som alltid sökt förtala Mutter på Tuppen”. Carl Gustaf Walberg (1788-1821) debuterade
med ”Försök till krigs-sånger” 1808 och var sedan en av de produktivaste författarna under sin period. Han deltog aktiv i striderna
kring C. A. Grevesmöhlen, men skrev även en del vittra småstycken
med Stockholmsanknytning, som ”Uggleviks balen” och ”Duellen
på wärdshuset Jerusalem, å den kongl. Djurgården”. Han var notarie
vid Stockholms stads justitiekollegium och enligt ”Nordisk familjebok”, 1800-talsupplagan, ”hemfallen åt dryckenskap, och råkade i
armod och förfall. Han åtog sig sakförareuppdrag äfven af sämre halt
och skref dessemellan allvarliga dikter, som vittna om en ej ringa
begåfning, samt skämtsamma, ofta osedliga alster för en dålig publik”.
95. VALLERIUS, G. Tal emellan mathesin och physiquen om deras verkan och nytta uti bärgs-väsendet, förestäldt i kongl. svenska Vetenskaps academien
[...] vid præsidii afläggande den 21 jan. 1744. Sthlm, L.
Salvius, 1747. 8:o. (2),29 s. Med grav. titelvinjett. Tagen
ur band. Delvis lite lös i häftningen. Svag, men knappast
störande, fuktfläck i övre marginalen. *900
Svarstalet av Jacob Faggot. Göran Vallerius (1683-1744) var elev till
Christopher Polhem och sedermera assessor i Bergskollegium.
96. WALLERIUS, J. G. [preses] & KRAPP, M. P. [respondent]. Proberkonsten. A.a. Uppsala, (E. Ziervogel,
1760). 4:o. (6),91,(1) s. & 1 plansch med träsnittsillustrationer. Tagen ur band och med gamla stänkta snitt. Titelbladet har en liten reva upptill närmast ryggen. Med
Eyvind Hasslers diskreta namnteckning i blyerts. *2500
Lidén Catalogus disputationum 30. Med en hyllningsvers i stenstil av
signaturen ”J. R.”
93.
97. WALLIN, J. O. Der Engel des Todes. Religiöses
Gedicht. Deutsch von Wolfgang Kahleis. Sthlm, J. &
A. Riis, 1858. 8:o. 23 s. Häftad i samtida ngt nött grönt
moarémönsterpressat papper. Liten skada nedtill på ryggen. Genomgånde lagerfläckig. Med August Lidströmers
namnteckning på främre omslaget. *1000
Med en tryckt dedikation från översättaren till C. E. Fahlcrantz. I
”Dödens ängel” skildras kolerans härjningar 1834, vilka Wallin såg på
nära håll i egenskap av pastor i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.
Manuskriptet till dikten fann J. H. Schröder på författarens bord strax
efter dennes bortgång den 30 juni 1839. Den utkom posthumt 1840.
En annan översättning till tyska publicerades 1841.
98. VALTINSON, J. Beskrifning om berednings-sättet af så kallade olje- och silkes-lin, författad [...]
och sedan den samma wederbörligen blifwit försökt
och riktig befunnen, uppå kongl. maj:ts och riksens
Commerce collegii befallning allmän gjord. Sthlm,
J. Merckell, 1751. 4:o. (15) s. Oskuren och ouppskuren i
lösa vikta ark. Nyskick. *600
99. WESTBECK, Z. Afhandling om den nytta eller
skada gete-kreaturen kunna tilskynda riket. Men nu
för dess förträfflighets skuld å nyo til trycket befordrad
och förbättrad. Sthlm, A. J. Nordström, 1775. 8:o. 48 s.
Tagen ur band. De två inledande bladen med en reva i
nedre marginalen. *1500
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1646. Westbecks arbete
utkom första gången 1745 under titeln ”Oförgripeliga landt-mans
tanckar”. Arbetet är uppställt i frågor och svar. Zacharias Westbeck
(1696-1765) var präst och lanthushållare. Han utnämndes till rektor
i Klara skola och komminister i Katarina kyrka 1725, båda i Stockholm, kyrkoherde i Österlövsta 1727 och kontraktsprost i Örbyhus
1759. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1740 och bidrog
med uppsatser i dess handlingar. Han gav även ut en rad småskrifter
av denna typ rörande lanthushållning.
100. (ÅKERSTEIN, N. H. J.) Svar på anmärkningar, rörande slagkruts-antändningen vid artilleriets
stycker, under skjutningarne 1829, till följe af nådig
befallning lemnade. general-fält-tygmästaren och chefen
för artilleriet, h.k.h. kron-prinsen, underdånigt genom
chefen för artilleri-staben. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1830. 8:o. (2),116 s. Tagen ur band och med gamla
rödstänkta snitt. Rostfläck i texten på s. 59-60. Sista två
bladen nära skurna i nedre marginalen. *1000