Inger Persson: “Många stänger in sig i sjukdomen, jag ser det som

S
NJUR VIKTIGT
Medlemsblad för Njurföreningen Stockholm Gotland
Inger Persson:
“Många stänger in sig i
sjukdomen, jag ser det
som ett jobb”
Nr 4 2009
Ur innehållet:
Kontakt med NjSG
  3.
  6.
12.
14.
16.
18.
19.
20.
Hela havet stormar - Om dialysstrukturen i länet.
Telefon
08-653 39 10
Dialysmottagningen i Södertälje
Fax
08-653 39 11
Gruppmöten för transplanterade och närstående
Erland Henriksson om PD Dialys och sophantering
Aktuell forskning
Styrelsen om året som gått
Invigningen av Diaverums klink på Gotland
Genomförda aktiviteter
Adress
S:t Göransgatan 84
112 38 Stockholm
Bankgiro
5068-2350
Plusgiro
5 57 69-4
E-post
christina.engstrom@
njurforbundet.se
Hemsida
njsg.njurforbundet.se
NJURsVIKTIGT
Redaktion
Eva Söderkvist, redaktör
eva@soderkvist.se
Medlemskap
Att bli medlem kostar 200 kronor per år och 50 kronor för barn och ungdom
under 18 år, boende på samma adress som vuxen anhörig medlem. Du kan bli
medlem genom att sätta in rätt belopp till NjSG på bankgiro 5068-2350 eller
plusgiro 5 57 69-4, och på inbetalningskortet ange namn, adress och för vilka
det gäller. Vi vill också veta födelseår och om du är njursjuk eller stödjande
medlem.
Kansli
Anmälningar till program och andra meddelande kan lämnas per post,
e-post och på föreningens telefon(svarare) 24 timmar per dygn, sju dagar
i veckan. Kansliet är bemannat på deltid av Christina Engström, som
besvarar all kommunikation – direkt eller så snart det är möjligt.
2
Anneli Granberg,
redigering och layout
anneli.granberg@
njurforbundet.se
Margareta Wihlborg
margaretawihlborg@
hotmail.com
Ansvarig utgivare
Erik Herland, erik.
herland@lrf.se
Omslag
Inger Persson
Redaktionen välkomnar
bidrag via e-post eller post.
”Vart leder en
privatiserad njursjukvård?”
Ordföranden har ordet
Inom Stockholm Gotlands föreningens område har vi på kort tid
fått två nya privata vårdgivare. Den
1 oktober tog Diaverum över all
kvalificerad njursjukvård på Gotland
vilket är unikt för Sverige. Tidigare är det bara dialyser som lagts
ut på entreprenad. Nu får det från
Gambro avknoppade vårdbolaget
även ansvar för förebyggande och
bromsande åtgärder mot njursvikt
samt utredningar och uppföljning av
transplantation. Den andra privata
vårdgivaren är Proxima som vid
årsskiftet öppnar en helt ny dialys i
Södertälje.
Tyvärr kan det senare ske på
bekostnad av Sophiahemmets dialys
som efter en anbudstävlan förlorade
sitt tjugo år gamla kontrakt med
Karolinska Universitetssjukhuset.
Förhoppningsvis vinner Sophiahemmet nästa anbudsrunda men det
är långt ifrån uteslutet att också detta
uppdrag går till ett privat avkastningskrävande bolag. Är detta en
önskvärd eller tveksam utveckling?
Vilka är möjligheterna och vilka är
riskerna?
Vårdkvaliteten bör avgöra
Modellen att låta privata företag
sköta det som traditionellt varit en
offentlig uppgift men samtidigt
behålla skattefinansieringen har
störst utbredning inom utbildning
och äldreomsorg. Vi får nu allt fler
privatägda vårdcentraler och andra
vårdinrättningar. Ibland handlar det
om nyetableringar men oftast tas
befintlig verksamhet över av några
ur personalen.
Ett problem är hur man vid
sådana överlåtelser skall värdera
pågående verksamhet. I media har
vi läst om fall där de nya ägarna
bara betalt småbelopp för de fysiska
inventarierna och sedan efter något
år kunnat ta ut mångmiljonbelopp i
vinst. Även om dessa fall är få så är
det naturligt att de upprör skattebetalare och politiker och kanske också
konkurrenter som inte fått samma
förmåner. Men viktigare är diskussionen om de privata företagens
långsiktiga krav på vinst är förenlig
med skattefinansierad verksamhet eller om vinstintresset för eller senare
kommer gå ut över kvaliteten på de
tjänster som utförs.
På den socialdemokratiska partikongressen härom månaden fanns
det röster för att förbjuda privat
ägarutdelning i företag som utför
skattefinansierad verksamhet. Men
linjen att istället ställa tydliga kvalitetskrav och noga följa upp dessa
fick majoritet. Personligen är jag
beredd att också pröva detta synsätt
på njursjukvården.
Diaverums Gotlandsavtal innehåller 63 s.k. skallkrav
En risk som kan finnas med en
privatiserad och vinstkrävande njursjukvård är att entreprenören vill få
in patienterna i dialys så tidigt som
möjligt och därmed nedprioriterar
det förebyggande och bromsande
arbetet mot njursvikt. En annan
risk är att man sen vill behålla sina
inkomstbringande patienter och
därför inte jobbar aktivt med donationsutredningar. Från andra länder
där privata dialyser är mycket vanliga
anses det senare vara ett problem.
Chansen att bli tranplanterad är mindre för den som dialyserar privat än
den som gör det i vid en offentligt
driven klinik.
Nu tror jag inte vi behöver befara
sådana konsekvenser på Gotland
där Diaverum fått ett totalansvar för
njursjukvården. Avtalet med Gotlandskommun och bolaget innehåller inte mindre än 63 s.k. skallkrav
vilket ger inte minst oss patienter
unika möjligheter att följa upp verksamheten. När jag detaljstuderar avtalet känner jag spontant att vi skulle
behöva motsvarande tydliga mål för
den offentligt drivna njursjukvården.
I Stockholm är å andra sidan de
privata dialyserna underleverantörer
till Karolinska som avgör när och
vilka patienter som behöver dialys
och när transplantation bör utredas.
Möjligheten för dialysföretagen att
välja patienter som är enkla att sköta
och behålla dem för länge skall då
inte finnas. Jag tycker att det är bra
modell under förutsättning att den
kan kombineras med att patienterna
fritt får välja dialysklinik.
Erik Herland
3
Politik:
Hela havet stormar
för Stockholms dialyspatienter
Det bidde en tumme
När en tjänstemannagrupp inom landstinget 2008 presenterade en ”Utvecklingsplan för dialysvården i Stockholms län applåderade Njurföreningen. Flera av våra
hjärtefrågor fanns med i förslagen.
Vi skulle få nya små dialysenheter i Södertälje, Handen och Norrtälje och en omlokaliserad och något utbyggd enhet i nordvästra Stockholm istället för Kronan.
I gengäld skulle andelen dialyser vid de stora sjukhusen
minska radikalt. Vidare förslogs att dialys varannan dag
skulle bli standard mot dagens 3 gånger per vecka.
Men när utredningen malts i de politiska kvarnarna
var inte många av förslagen kvar. Det bidde en tumme
skrev NJURsVIKTIGT när budgeten för Stockholms
sjukhus spikades av landstingsfullmäktige.
Det började med Sohiahemmet
Sophiahemmet har i årtionden på ett fördömligt sett på
uppdrag av Karolinska Universitetssjukhuset gett dialys
till ett 30-tal patienter. När sjukhusets jurister ansåg att
ett förlängt avtal krävde offentlig upphandling förlorade
Sophiahemmet. Proxima AB som idag bla driver Nacka
Närsjukhus fick uppdraget genom pluspoäng för en
lokalisering till Södertälje och 87 kr lägre pris per dialys.
Protesterna från Sophiahemmets patienter lät inte
vänta på sig och fick ett aktivt stöd av Njurföreningen
genom tidningsinsändare, brev och uppvaktningar av
ansvariga politiker och tjänstemän. I vilken utsträckning detta är orsaken till att Sophiahemmet nu får en ny
chans är svårt att bedöma, men vilket fall har Karolinska
lagt ut en ny upphandling på motsvarande dialyskapacitet.
Det är inte självklart att Sophiahemmet får avtalet då
flera privata företag också väntas lämna in anbud, men
chanserna är större än förra gången eftersom lokalisering i söderförort inte längre ger pluspoäng. Beslut tas
4
först en bit in på 2010 vilket innebär att Sophiahemmets
dialys i vilket fall är öppen över sommaren.
Kronan i Sundbyberg stängs
Orsaken till att vi inte säkert kan säga att det var protesterna mot nedläggningen som ensamt avgjorde att det
blev en ny upphandling är att Karolinska beslutat lägga
ner dialysen Kronan i Sundbyberg. Därigenom behövs
dialysplatser för ca 30 patienter.
Kronans lokaler har en rad tekniska brister som bla
orsakat flera översvämningar. Därför planerade Karolinska från början på att hitta nytta lokaler och samtidigt
bygga ut verksamheten. Men planerna har skrinlagts då
vare sig styrelsen för Karolinska eller landstinget vill
anslå nödvändiga investeringsmedel. Inte utan protester
tvingas därför Kronans patienter och personal flytta til�landra dialyskliniker i länet.
Gäller det fria vårdvalet dialyspatienter?
Patienternas rätt att få välja dialysställe var ett av argumenten för att behålla Sophiahemmets dialys. Flertalet
patienter hade aktivt valt att komma dit och ingen ville
flytta därifrån.
I Svenska Dagbladet frågade Njurföreningens ordförande Erik Herland och Leif Björklund som dialyser på
Sophiahemmet varför moderaternas löfte om vårdval
inte gäller dialyspatienter.
Frågan har också kommit upp när Kronan nu läggs
ner. Från början var det oklart om patienterna skulle få
välja dialys vid någon av Danderyds sjukhus två kliniker
men såväl Karolinska som Danderyd har öppnat upp
för den möjligheten. Hittills är det klart att 5 patienter
får flytta till Löwenströmska eller Danderyd men det
finns frågetecken om ytterligare 5 patienter fritt får välja
njurklinik.
Problemet som det beskrivits för NJURsVIKTIGT är
Illustration: Freddie Kapplan
att Karolinska har planerat och har beställningar för ett
visst antal dialyser samtidigt som Danderyd, även om de
har den fysiska kapaciteten, inte är säkra på att få betalt
för fler dialyser än vad som beställts av landstinget. Ett
fritt vårdval för dialyspatienter förutsätter därför att
landstinget beslutar att fördela om resurser och beställningar mellan sjukhusen.
Långsammare ökning av antalet dialyspatienter
Bristande finansiering från landstinget är självklart en
viktig förklaring till att vi inte fått den expansion av nya
dialyser som Utvecklingsplanen från 2008 räknade med.
Men till bilden hör också att antalet dialysbehövande i
länet inte längre ökar med 2-3 % per år vilket motsvarar
10-15 nya patienter. Orsaken bedöms främst vara att
vi numera effektivare bromsar njursvikt och att njurtransplantaten håller längre, vilket självklart är mycket
glädjande. Samtidigt skulle denna utveckling göra det
möjligt att erbjuda alla som vill fler dialyser per vecka.
Men för detta krävs att landstinget ger nya finansierade
beställningar.
Först nej, sen ja till Norrtäljedialysen
Trots neddragningarna i landstingets budget för perioden 2009-2010 utlovades en ny dialys i Norrtälje med
driftstart under 2010. Danderydssjukhus som skulle vara
huvudman för verksamhet fick ett särskilt investeringsbidrag och kunde med detta besked starta detaljplaneringen.
Men så sent som i oktober informerades Njurföreningen om att styrelsen för Danderyds sjukhus ville dra
sig ur projektet. Utan mer resurser från landstinget i
form av investeringsmedel och dialysbeställningar skulle
det inte gå att driva en dialysfilial i Norrtälje.
Det överraskande beskedet väckte naturligtvis protester från Norrtäljes politiker, Njurföreningen och Roslagens dialyspatienter. Efter många års diskussioner var
Norrtäljedialysen ett uttryckligt löfte från landstingets
borliga majoritet. Därför är det inte förvånande att de nu
beslutat att ge Danderydssjuks bättre villkor. Och i slutet
av november kom sjukhusledningen med ett nytt besked:
dialysen startar senast i januari 2011.
Redaktionen
5
Dialysmottagningen i Södertälje:
Patientinflytande i praktiken
Inger Persson är inte en dam som lutar sig
tillbaka och överlåter åt andra att fatta besluten. När Proxima AB nu öppnar en dialysmottagning i Södertälje tog hon chansen att
vara med och påverka redan från starten.
NJURsVIKTIGTS utsända fick följa med då Björn Bildsten, Proximas verksamhetschef, Silvia Petre, chefsjuksköterska på mottagningen och Inger Persson, blivande
dialyspatienten valde ut sängar och stolar till den nya
mottagningen.
Vi träffas utanför Hill-ROM LIKO AB:s lokaler i
Bromma, ett företag som tillverkar elektriska sjuksängar.
Mikael Carlsson som är Teamleader AcuteCare på företaget
välkomnar oss i entrén. Han ger oss en snabb presenta-
6
tion av företaget och vi får sedan se AvantGuard 800,
sängen som är anledningen till vårt besök. Den är speciellt framtagen för att öka säkerheten och självständighet
för patienter och vårpersonal.
Sängprovning
Mikael demonstrera sängens olika funktioner och vilka
tillval som finns. Silvia och Inger har många relevanta
frågor och synpunkter utifrån sitt perspektiv som dialyssjuksköterska respektive patient. Inger får provligga
sängen och hon tycker att den är väldigt snygg och skön.
Sängen kan sänkas till 39 cm över golvet, vilket underlättar för patienten att ta sig i och ur. Inger Persson
tycker att det är väldigt bra eftersom hon ofta känner sig
yr efter sin dialys. Hon når inte ned till golvet i en vanlig
sjuksäng och har varit nära att falla ett par gånger.
Tillsammans med Björn beslutar Inger och Silvia
vilka tillval de ska göra. Silvia berättar att det kan vara
små detaljer som avgör om sängen är bra eller inte. De
kommer fram till att en del funktioner är onödiga och
för avancerade.
Mot Nacka
Färden går sedan vidare till Nacka och Björn visar
ritningar och en presentation av mottagningen. Inger är
mycket nöjd med att mottagningen är centralt placerad
och ligger ovanför köpcentrumet Kringlan.
- Då kan jag passa på att uträtta ärenden i samband med
min dialys, säger hon.
Björn och Silvia berättar att rekryteringen av personal är
klar och att de har fått ihop en mycket kunnig och bra
personalstyrka.
Stolprovning på Nacka närsjukhus
Inger vill helst ha en stol när hon dialyserar och vi åker
till Nacka närsjukhus där representanter från Nordic
Medcom väntar. De visar sin dialysstol Comfort 4 som
Inger provsitter. Hon tycker att den är väldigt bekväm,
speciellt för armen, vilket är viktigt för dialyspatienter.
En annan finess som hon uppskattar är att den har ett
fotstöd. Det förhindrar att hon glider ned i stolen och att
hon kan ta stöd om benen krampar.
- Planen är att starta med tre stolar och tolv sängar, det
kan bli förändringar senare eftersom vi ännu inte vet
vilka behov och önskemål patienterna har, säger Björn.
Viktigt med patientinflytande
Björn Bildsten, tycker att det är viktigt med patientinflytande och är glad att Inger vill var med och hjälpa till.
För dig som vill börja dialyser på mottagningen i Södertälje, hälsar Björn att det snarast ska bildas ett patientråd
och att mottagningen gärna vill ha en kontinuerlig
dialog med patientrådet, för att kunna erbjuda en god
service och omvårdnad. Mottagning tar emot sina första
patienter den 25 januari 2010.
Text och foto: Anneli Granberg
7
Dialyspatient:
“Många stänger in sig i
sjukdomen, jag ser det
som ett jobb”
Inger Persson är en av många som ser fram
emot att en dialysmottagning öppnar i Södertälje. Idag får hon dialys på Huddinge
sjukhus två gånger i veckan och hon måste
stiga upp strax före kl. sex för att hinna dit i
tid.
Nu kommer hon slippa
de tidiga mornarna och
de långa resorna, vilket
hon är mycket tacksam
för.
- Jag är mycket trött
efter min dialys, det
känns som jag sprungit
ett maratonlopp. Det
brukar ta tre dagar innan
jag känner mig pigg igen,
säger Inger.
Ingers sjukdomshistoria började på 70-talet
då hon fick diagnosen
Sjögrens syndrom. Tio år senare hade hon utvecklat
SLE, en annan reumatisksjukdom som kan drabba flera
av kroppens organ. Sjukdomen satte sig på njurarna och
hon blev bara sämre och sämre. Till slut blev hon akut
inlagd och fick helt oförbered börja med dialys. Då återstod bara 5 procent av hennes njurfunktion.
Gå till källan och be om vatten
Inger kontaktade kansliet på Njurföreningen (NjSG) när
8
hon hörde att det skulle öppnas en ny klinik i Södertälje.
- Gå till källan och be om vatten om du är missnöjd
eller vill vara med och påverka. Det är bättre än att
skriva i länstidningen, säger Inger.
Genom NjSG kom Inger i kontakt med Björn Bildsten,
verksamhetschef för Proximas Södertäljeklinik, och fick
chansen att vara med att välja sängar och stolar till mottagningen.
Inger föredrar att sitta i en stol under dialysen. Hon
tycker att det är skönare och hon känner sig mindre sjuk.
- Det är underbart och fantastiskt att jag fick vara med
att påverka. Det ska bli skönt att få en stol. Jag frågade
efter en på Huddinge men fick ingen. Det var ingen som
brydde sig om min önskan.
Förhoppningar på den nya kliniken
Eftersom dialysenheten i Södertälje är mindre än den
på Huddinge sjukhus hoppas Inger att det ska leda till
en mer familjär stämning. Hon vill ha en social miljö
runt sig och helst ha möjlighet att prata med andra. Hon
påpekar att det är viktigt hur man möblerar. Om patienterna inte ser varandra så är det svårt att prata. Det är
även viktigt att personalen är trevlig mot patienterna och
sätter dem i centrum. Avslutningsvis säger Inger att hon
längtar tills dem nya mottagningen öppnar och att hon
uppmuntrar fler att engagera sig.
- Du kan vara med och påverka om du bara vill. Jag
tror att många inte förstår att de kan vara med och
påverka även i positiv riktning. Vanligast är att man klagar utan att försöka göra något för att förändra till det
bättre.
Text och foto: Anneli Granberg
Chefsjuksköterska:
NJURsVIKTIG presentera Silvia Petre
Silvia Petre kommer att arbeta som chefsjuksköterska på Proximas dialys i Södertälje.
Hon har lång erfarenhet av att arbeta med
dialysvård.
Silvia blev klar med sin utbildning som sjuksköterska i
Rumänien år 1991 där hon även studerade ekonomi på
Universitet i Bukarest. Sedan flyttade hon till Sverige och
arbetade som undersköterska inom äldrevården, samtidigt studerade hon till en svensk legitimation. Silvia har
nyligen avslutat en utbildning i ledarskap och organisationsutveckling på Karolinska institutet.
Karriär
När Silvia var klar med sina studier började hon att arbeta
på dialysen på Södersjukhuset. Hon arbetade som sjuksköterska i två år innan hon blev sektionsledare. Efter fem
år blev hon kontaktad av Björn Bildsten, verksamhetschef
på Proxima AB, som sökte en dialyssjuksköterska för ett
konsultuppdrag. Den tidigare operativa chefen för Södersjukhusets dialys, Alberto Gutierrez, hade rekommenderat Silvia för uppdraget. Det ledde till det nya arbete som
chefsjuksköterska på dialysen i Södertälje.
Arbetet som chefsjuksköterska
Silvias målsättning är att skapa en bra arbetsplats för både
patienter och personal. Hon poängterar att ömsesidighet
och delaktighet mellan patient och personal är viktig.
Hon vill att alla ska trivas och satsar på en mer personlig
mottagning i jämförelse med de stora sjukhusen.
- Trivsel kommer att ha hög prioritet och det ska vara
enkelt och kännas tryggt att komma till oss. Vi ska bli
som en familj, säger Silvia och avslutar med att hälsa alla
varmt välkomna.
Text och foto: Anneli Granberg
9
Läkare:
Intervju med
Sonia Osagie
NJURsVIKTIGT fick också en pratstund
med Sonia Osagie som får det medicinska
ledningsansvaret för Södertäljedialysen.
NJURsVIKTIGT: Kan du berätta lite om dig själv?
Sonia: Jag är född och uppvuxen i södra delen av Bulgarien och bosatt i Sverige sedan 1981. Min läkarutbildning
fick jag på Uppsala Universitet och utexaminerades 1988.
Därefter tjänstgjorde jag på Akademiska sjukhuset och
fick specialistkompetens i allmän invärtes medicin och
nefrologi i slutet på 90-talet.
Har sedan 1996 arbetat och forskat på Njursektionen
Akademiska sjukhuset men även periodvis på den då
Gambro ägda Kungsdialysen samt Quintiles forskningscenter i Uppsala. Sedan 2003 har varit medicinskt ledningsansvarig nefrolog på dialysenheten vid Nyköpings
lasarett.
Mina fritidsintressen är bl.a. skönlitteratur, klassiskt
musik, matlagning, det italienska språket och resor.
NJURsVIKTIGT: Vilka blir dina uppgifter på Södertäljedialysen och vilka andra uppgifter kombineras detta uppdrag med ?
Sonia: Jag kommera att jobba både som nefrolog med
omhändertagandet av de patienter som kommer till oss
samt ha det medicinska ledningsansvaret. Det innebär
bl.a. att starta upp och utveckla verksamheten, samt
att utarbeta och säkerställa rutiner som garanterar den
medicinska säkerheten.
Min roll kommer med andra ord att likna den som en
dirigent har i en stråkorkester där varje ton måste falla
på plats för att en melodi skall bli till.Jag kommer också i
fortsättningen att arbeta inom Landstinget i Södermanland på halvtid som medicinskt ledningsansvarig och
nefrolog.
NJURSVIKTIGT: Nu flyttar du från en offentlig
uppdragsgivare till en privat. Har du några särskilda kommentarer kring detta?
Sonia: Landstingen är den största offentliga vårdgivare
i Sverige och tillhandahåller bra och högkvalitativ vård
på många sätt inkluderande njurvården. Det finns dock
mycket som kan bli bättre som t.ex. tillgänglighen, flexi10
biliteten, logistiken, personalpolitiken, patientbemötandet och kostnadseffektiviteten. I dessa avseende har de
privata aktörerna inom vården kommit betydligt längre
och har mycket att lära ut. Jag kommer att använda mig
av mina erfarenheter och implementera det positiva från
båda dessa världar under mitt arbete på Södertäljedialysen. Det gäller också att ha visioner och nytänkande, att
våga göra förändringar och pröva nya alternativ.
NJURsVIKTIGT: Njurföreningen anser att medicinska skäl talar för att alla dialyspatienter som vill
skall erbjudas fler behandlingar än gängse 3 per
vecka. Hur ser du på detta?
Sonia: Jag delar föreningens uppfattning i denna fråga
fullständigt och kommer att driva fram möjligheten att
erbjuda våra patienter individuella lösningar och olika
behandlingsalternativ.
Redaktionen
Personal:
Vi som ska arbeta på mottagningen
Läkare:
Sonia Osagie kommer från dialysmottagningen i Nyköping. Sonja arbetar 50 % och är medicinsk ledningsansvarig. Sonia har lång erfarenhet av dialysverksamhet
och har bland annat ansvarat för att bygga upp dialysverksamheten i Nyköping.
Erik Antikainen kommer från Karolinska och har arbetat
länge inom dialysverksamhet. Erik kommer att arbetar
50 %
Dialyssjuksköterskor:
Silvia Petre läs om henne på sida 9
Marc Hechler-Rother har tidigare varit anställd vid M87-89
i Huddinge sedan 2004. Marc har bland annat arbetat
mycket med patientutbildning.
Lorna Engblom kommer närmast från Dialysen i Mariehamn. Lorna har arbetat med dialys sedan 1996 både
inom och utanför Sverige. Hon har varit aktiv i den
Europeiska Dialys Sjuksköterskeföreningen där hon suttit i styrelsen. Lorna har även arbetat med Internationella
dialysstudier
Ulrica Heinke har arbetat som sjuksköterska på dialysmottagningen vid Södersjukhuset sedan 2002. Ulrika håller
på att avsluta magisterprogrammet i klinisk medicinsk
vetenskap vid Karolinska institutet.
Madelen Möller har varit anställd vid M87-89 i Huddinge
sedan 2005. Madelen har under den senaste tiden arbetat
mycket med egenvård.
Agnieszka Holowienceniec har jobbat som dialyssköterska i
5 år på Södersjukhuset. Agnieszka har medverkat i flera
kliniska prövningar.
Cecilia Wattenström har under många års tid arbetat som
undersköterska vid dialysen på Kungsholmen. På senare
år har Cecilia utbildat sig till sjuksköterska.
Sanna Strand kommer från Huddinge sjukhus/Centrum
för Aferes och stamcellshantering, där man bland annat
behandlar, svårt sjuka intensivvårdspatienter och barn.
Sanna har arbetat med dialys sedan år 2001. Sanna har
tidigare ansvarat för att starta upp och utveckla självdialysverksamhet
Hjälp oss bli fler!
Njurföreningen behöver fler medlemmar. Ju fler vi är desto starkare är vår röst gentemot
politiker, landstingstjänstemän och vårdgivarna. Som medlems får man också värdefull
kunskap genom våra aktiviteter och tidningarna (NJURsVIKTIGT och NJURFUNK) samt
möjligheter till bra kontakter och social samvaro.
Vi hoppas att du som läser detta och inte är medlem går med i föreningen. Vi hoppas också att
befintliga medlemmar stannar kvar och berättar för andra om fördelarna med att vara med i
föreningen.
Vi behöver också personer som vill göra en mer aktiv insats i föreningen. Det kan handla om
att skriva i medlemstidningen, hjälpa till att ordna aktiviteter, sprida informationsmaterial på
klinikerna eller något du själv tycker verkar intressant. Hör av dig till mig eller någon annan i
styrelsen.
Erik Herland, ordförande NjSG
11
Intervju:
Gruppmöten för
transplanterade
och närstående
Den 23 april i år arrangerade Njurföreningen Stockholm Gotland ett seminarium för
njurtransplanterade som väckte stort intresse. Syftet var att belysa frågor som är viktiga
för transplanterade och närstående, och att
eventuellt starta gruppmöten.
Samordnare av mötena är Einar Fries som tillsammans
med Britt-Marie Alm och Melcher Lagerfelt håller i
grupperna. Intentionen är att deltagarna ska få träffas och utbyta erfarenheter med personer som är i en
liknande situation.
Förhoppningen är att det i framtiden ska bildas nät12
verk som träffas med viss regelbundenhet. Vid mötena
har en deltagarförteckning delats ut för att bl. a underlätta kontakter för spontana träffar eller samtal.
- Vi tror att det är bra och viktigt att ha ett nätverk
av personer med liknande erfarenheter att vända sig till,
säger Einar Fries.
Sju grupper
Det finns i nuläget sju grupper med drygt 70 deltagare.
I varje grupp finns ca 10 deltagare och två medlemmar
från föreningens styrelse som själv är transplanterade.
Vad har det betytt för dig att arbeta med grupperna?
- Jag tycker att det har varit mycket givande och inspirerande att vara med och förverkliga denna möjlighet för
många, att träffa och tala med andra njurtransplanterade
och närstående. Det finns många större och mindre frågor som man funderar över och där man gärna vill höra
hur andra med liknande frågor hanterar dessa.
En kvinna som Einar träffat på ett av dessa möten,
berättade att hon inte har pratat med någon annan som
är njurtransplanterad sedan hon slutade gå på kontroller
på Huddinge sjukhus. Det är snart tio år sedan.
Viktiga frågor
De olika grupperna beslutar själva vilka frågor de vill ta
upp under mötena. Einar Fries berättar att ämnen som
ofta diskuterats är mediciner och besvärande biverkningar, motion, mat och vikt, samt frågor som rör oron som
många känner inför framtiden.
Har du Einar lärt dig något nytt om att vara transplanterad?
-Ja, absolut! Det är mycket som jag har fått höra och
lära mig av andra transplanterade under dessa träffar.
Ett exempel är att jag efter inspiration från ett gruppmöte under hösten börjat med styrketräning på Friskis
& Svettis 2-3 gånger i veckan. Jag har förstått att det är
mycket viktigt att, utöver konditionsträning, bygga upp
min muskulatur igen. Det ger mig en bättre balans och
minskar risken för att jag faller och skadar mig.
Nya möten 2010
Nästa omgång av gruppmöten startar under våren 2010
och en av grupperna börjar redan i slutet av januari. Planer finns också för ett gemensamt möte för flera grupper, eventuellt alla, under februari/mars.
Tanken är att då anordna en föreläsning med en erfaren njurläkare kring ett par av de mer komplicerade och
diskuterade ämnena, som biverkningar av mediciner och
infektioner.
- Föreläsningen kommer att följas av en väl tilltagen
frågestund, gärna med i förväg inskickade frågor, säger
Einar Fries.
Positiv respons
Einar Fries berättar att han har uppfattat att de drygt
70 personer som deltagit i dessa grupper varit nöjda och
han har fått starka signaler om att det finns en vilja att
mötas i den här formen även i fortsättningen.
- Jag vet att det i Stockholms län finns ytterligare ca
700 njurtransplanterade personer med fungerande transplantat. Nu hoppas jag att några av dessa, gärna med någon närstående, också vill komma med framöver i någon
av våra grupper för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, där
några platser finns kvar! Och vi kanske kan starta upp en
ny grupp under våren, om så behövs.
Om du vill anmäla dig, kontakta Einar på:
08-756 94 44 eller einar.fries@gmail.com
Text och foto: Anneli Granberg
Deltagare:
Ann-Margret Westman
En av deltagarna i erfarenhetsgruppen AnnMargret Westman transplanterades 2002 och
var den första patienten som transplanterades med en njure med annan blodgrupp.
Hennes make donerade en njure och har blodgrupp B
och Ann-Margrets blodgrupp är A. Därför behövdes
speciell förberedelse för att rensa Ann-Margrets blod
från antikroppar.
Ann-Margret transplanterades på en tisdag. Torsdagen
i samma vecka fick hon känning av hjärtflimmer, men
sedan har allt varit bra. Ann-Margret är glad och tacksam för sin njure och lever ett ”vanligt” liv idag.
Vid pennan Britt-Marie Alm
13
14
Intervju:
Erland Henriksson
om PD Dialys och
sophantering
En regntung novembereftermiddag åker
jag hem till Greta och Erland Henriksson
i Bromma för att prata om PD Dialys och
sophantering.
Han är född och uppvuxen i Uppland där fadern köpte, av
Erlands morfar, en bondgård och blev lantbrukare. Som
ung jobbade Erland på gården hela dagarna och två kvällar i veckan tog han cykeln in till samhället för att göra lite
extra gymnastik och låna böcker på biblioteket.
Han läser ca 5 böcker i veckan, ett intresse som han delar
med Greta.
Senare i livet har Erland varit verksam som pastor i
Stockholm, Göteborg och Bromma. Efter att ha bott med
fru och barn i villa om 200 kvadratmeter flyttade Greta
och Erland efter pensioneringen in i en 2 rums lägenhet.
Var tredje vecka levereras PD vätska och tillbehör till
Erland. Då blir det trångt i 2:an. Soporna tar också mycket plats och där har Erland tänkt till. Baxters kartonger
har en anvisning hur det skall rivas isär men det är inte så
lätt om man är svag i händerna. Erland viker flikarna ”åt
andra hållet” och får då en stadigare kant att ta tag i och
då går det lättare. Sen – bort med gavlarna som packas
för sig.
Kartongerna viks ihop och packas i papperskasse modell större. Sen återanvänder han dialysvätskeslangen och
knyter mellan handtagen och får ett bra bärhandtag och 3
veckors kartonger får plats. Gavlarna trär han upp på en
dialysslang genom handtagen och knyter ihop.
Greta bjuder på kaffe och vi pratar om allt möjligt som
släktforskning, familjegravar, sommarstugor och naturligtvis njursjukdomar. Erland är diabetiker så njursvikten
är säkert en följd av det. Det finns också en del annat i
bagaget. Bypassoperation, pacemaker, miniskoperation,
höftoperation och neuropati bl.a. Det värsta är neuropatin tycker Erland för det är svårt med ojämnheter när
man är ute och går och inte har känsla i fötterna. Då tar
han rollatorn för säkerhets skull.
Erland efterlyser lite praktisk handledning i ”sophantering” när man går och tränar på PD avdelningen för att
lära sig och ta ansvar för sin dialys. Soporna kan bli ett
problem när man har ont om plats.
Jag tackar för kaffet och en trevlig eftermiddag. Själv
hade jag Gambros dialyssystem och kan konstatera att deras kartonger är mycket lättare att hantera.
Vid pennan och kameran
Britt-Marie Alm
15
Aktuell forskning:
Njursjuka underbehandlas
efter hjärtinfarkt
Personer med njursjukdom genomgår mer
sällan behandling med ballongvidgning efter
hjärtinfarkt, och har därmed sämre prognos.
Det visar ny klinisk forskning som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation.
ningsområdet under de kommande åren och har avsatt
särskilda resurser för forskningen inom nätverket.
- Njursjukdom är en lika stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som diabetes, och runt tio procent av befolkningen har njursjukdom. Det behövs mer forskning för
En tredjedel av de patienter som behandlas för hjärtinfarkt har måttligt nedsatt njurfunktion. Hjärtinfarkt
kan behandlas genom att förbättra blodflödet antingen
genom ballongvidgning eller med bypass-kirurgi. Men
det har varit oklart om behandlingen bör användas på
njursjuka hjärtpatienter eftersom kunskap om eventuella
risker har saknats.
Ny studie
Den nya studien bygger på uppgifter om drygt 23 000
personer som vårdats för hjärtinfarkt mellan 2003 och
2006. Resultaten visar att ballongvidgning är lika gynnsamt för hjärtpatienter med måttligt nedsatt njurfunktion som för njurfriska hjärtpatienter, men också att en
mindre andel av de hjärtpatienter som har nedsatt njurfunktion genomgår behandlingen. Dödligheten inom
den sistnämnda gruppen är också högre.
- Prognosen för patienter med måttligt nedsatt njurfunktion kan sannolikt förbättras väsentligt om de i
större utsträckning får behandling med ballongvidgning,
säger Karolina Szummer, en av forskarna bakom studien
och verksam vid Institutionen för medicin, Karolinska
Institutet i Huddinge.
Studien har genomförts inom ramen för ett forskningsnätverk bestående av kliniska forskare vid Karolinska
Institutet, hjärtläkare från Karolinska Universitetssjukhuset samt njurmedicinska kliniken på Danderyds
sjukhus.
Prioriterat forskningsområde
På Danderyds sjukhus har man prioriterat sambandet
mellan njur- och hjärtsjukdom som det viktigaste forsk16
Stefan Jacobson och Karolina Szummer
att kunna erbjuda denna stora patientgrupp bästa möjliga
vård, säger Stefan Jacobson adjungerad professor vid
Karolinska Institutet och verksamhetschef på njurmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus.
Redaktionen
Publikation:
“Influence of renal function on the effects of early revascularization
in non-ST-elevation myocardial infarction – data from the Swedish
Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based care
in Heart disease Evaluated According to Recommended Therapies
(SWEDEHEART)”, Karolina Szummer, Pia Lundman, Stefan H
Jacobson, Staffan Schön, Johan Lindbäck, Ulf Stenestrand, Lars Wallentin, Tomas Jernberg; för SWEDEHEART, Circulation, online 24
augusti 2009.
Njurtransplantationer
lyckas allt bättre
Njurtransplationer lyckas allt bättre det visar
ett samarbetsprojekt genomfört av läkare på
de njurmedicinska och transplantationskirurgiska klinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Malmö
och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Resultaten presenterades i tidskriften Transplant International.
Studien inkluderade alla som genomgått en njurtransplantation sedan 1991, totalt 5933 patienter. Läkarna undersökte hur länge en transplanterad njure fungerar och
hur länge njurtransplanterade patienter överlever.
Behandlingsresultaten efter en njurtransplantation har
successivt blivit allt bättre och skillnaderna mellan de tre
undersökta centra är mycket små. Orsakerna till de förbättrade resultaten är många enligt Carl-Gustaf Elinder,
verksamhetschef på Njurmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och huvudförfattare till artikeln.
- Det finns effektivare immunhämmande läkemedel
idag, avstötning av transplantat inträffar inte lika ofta och
är som regel mindre allvarliga och det allmänna medicinska omhändertagandet av patienterna är bättre, säger
Carl-Gustaf Elinder.
Risken att förlora funktionen i en transplanterad njure är idag mindre än häften av vad den var i början av
1990-talet. Fem år efter en njurtransplantation fungerar
numera mer än 90 procent av njurarna. Allra bäst går det
för patienter som fått en njure från en levande givare.
De förbättrade resultaten medför också att andelen pa-
Figuren visar med de successivt planare kurvorna att njurtransplantaten
håller allt längre. Ca 70 % av de som tranplanterades 1991-1994 hade ett
fungerande transplantat efter 5 år. För nästa jämförelsegrupp, tranplanterade 1995-199 har 5-årsöverlevnaden ökat till drygt 80 % och för de som
tranplanterats efter 2000 ökat till ca 90 %.
tienter med kronisk njursvikt som lever med fungerande
njurtransplantat ökar och är idag 58 procent inom Stockholms läns landsting medan de som får dialys minskat till
42 procent.
Redaktionen
Publikation:
Carl-Gustaf Elinder, Henrik Ekberg, Peter Ba´ ra´ ny, Ingela
Fehrman-Ekholm, Gert Jensen, Gunnela Norde´ n, Staffan Scho¨
n, Lars Wennberg and, Abdul Rashid QureshiVariations in graft
and patient survival after kidney transplantation in Sweden: caveats
in interpretation of center effects when benchmarking Transplant International, Published Online 27 May 2009
Du vet väl att Njurföreningen Stockholm Gotland finns
på webben? Besök oss på njsg.njurforbundet.se
17
Styrelsen:
Om året som gick
och året som kommer
Här sammanfattar föreningens ordförande
Erik Herland de viktigaste medlemsinsatserna under 2009 och en del av det som planeras för 2010. Styrelsen välkomnar förslag till
aktiviteter och fler frågor som bör uppmärksammas.
planterade och deras anhöriga var mycket lyckad med ca
250 deltagare. Under hösten har ett 70-tal av dessa träffats i mindre grupper för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Mötena för de startade grupperna fortsätter under
2010 och vid något eller några tillfällen kommer erfarna
läkare att bjudas in för att föreläsa och svar på frågor.
Ytterligare grupper kan startas om intresse finns.
Vi genomförde på Världsnjurdagen 2009 fyra välbesökta
informationsmöten på temat ”En av tio har njursvikt”.
Planerna för Världsnjurdagen 2010 som inträffar den 11
mars och internationellt har temat ”Njursvikt och diabetes” är inte klara. Men njurklinikerna vid Karolinska och
Danderyd är mycket positiva till fortsatt samarbete.
Vi lyckades sämre på Donationsdagen i år hade vi bara
information och utdelning av donationskort på ett ställe.
För att lyckas bättre i oktober 2010 behöver vi flera som
kan hjälpa till.
Kom i form helgen på Lillsved i maj var uppskattad och.
vi hoppas kunna upprepa aktiviteten under våren 2010
men behöver förhandla med idrottsfolkhögskolan för att
kunna hålla nere deltagaravgifterna.
Intresset för våra heldagsutflykter har ibland varit lågt
och vi i styrelsen vill gärna ha medlemmarnas synpunkter på om vi även framöver skall ordna sådana resor
och i så fall vart. Uppslutningen till julbordsresorna är
däremot god liksom till vissa kortare dagaktiviteter som
besöket hos Staffan Snidare. Dessa aktiviteter kommer
därför erbjudas medlemmarna även under 2010 liksom
kvällsmöten om aktuella medicinska frågor.
Föreningen har varit dålig på att välkomna och introducera nya medlemmar. I augusti ändrade vi på detta
genom en särskild träff för de som kommit med under
2009. Vi planerar för två sådana träffar under 2010.
Arbetsgruppen för levande donation har slutfört första
delen av sitt arbete. Resultaten av den enkät som gjorts
till de som tranplanterats vid Huddinge de senaste fyra
åren kommer inom kort redovisas i Läkartidningen för
att därefter behandlas på olika konferenser. Vår målsättning är att korta utredningstiden och ge bättre stöd till
berörda.
Särskilt för dialyserande
Föreningen har tillsammans med att beröra patienter
mycket aktivt arbetat för att vi skall få behålla befintliga
små lokala dialyser och att nya skall etableras. Vi har
goda förhoppningar att Sophiahemmets dialys får vara
kvar och gläds över nyetableringarna i Södertälje och
Norrtälje. Det är beklagligt att Kronan läggs ner utan att
ersättas av annan klinik området.
Kampen för att alla som vill skall få fler dialyser än
gängse tre per vecka fortsätter. Det är oftast medicinskt
motiverat och sjukvårdsekonomiskt lönsamt.
Vårt krav att även de som påbörjar dialys i hemmet
efter fyllda 65 år skall få ersättning för merkostnader har
avvisats av Stockholms läns landsting. Men vi kommer
att ta nya tag i frågan med hänvisning till att landstinget
i Skåne bifallit motsvarande ansökan från Njurföreningen Syd. Vi kommer också att fortsätta att driva kravet på
att de som använder egen bil för sjukresor skall kompenseras för trängselskatten.
Särskilt för transplanterade
Föreläsningseftermiddagen den 23 april 2009 för tran-
18
Särskilt för tidigt njursviktiga
Vikten av tidig upptäckt och bromsande åtgärder kan
inte nog betonas. För att uppmärksamma detta planerar
föreningen under 2010 att i samarbete med sjukhusens
njurkliniker ordna ett par större föreläsningar. Finns
det intresse kan dessa följas upp i mindre grupper för
kunskaps- och erfarenhetsutbyte efter den modell som
framgångsrikt tillämpats för tranplanterade.
Gotland
Gotlänningarna har äntligen fått en långsiktig njurläkarlösning genom att Diaverum från oktober tagit över
all njursjukvård på ön. Flera från vår styrelse deltog i
öppningsträffen den 4 november för att bl.a. diskutera
hur föreningens verksamhet på Gotland kan vitaliseras.
En bra start var årets julbord.
Invigningen av
Diaverums klinik i Visby
Njurföreningen var inbjuden till invigningen
av Diaverums njurklinik den 4:e november.
Fyra styrelsemedlemmar och vår kanslist
åkte ner till Visby för att delta och samtidigt
träffa medlemmar därifrån.
Det var knappt tio gotlänningar som kom till lunchen i
sjukhusets servering, som vi från Stockholm inbjudit till.
Vi åt en god lunch och diskuterade hur vi skulle kunna
stödja Gotlandssektionen att åter få igång sin verksamhet.
Det resulterade i att de ska bjuda in sina medlemmar till
ett julbord och då bilda en sektionsstyrelse och försöka få
igång lite verksamhet.
Diaverums invigning
Därefter var det dags för invigningen på dialysavdelningen. Först var det mingel med snittar och lite gott att
dricka. Där var kanske bortåt hundra personer, representanter för Diaverum, politiker, personal och patienter.
Samtliga lovordade det fantastiska läget av dialyskliniken.
Utsikten är otrolig.
Politikerna, Per-Olof Jacobsson, ordförande i Hälsooch Sjukvårdsnämnden på Gotland och Eva Nypelius,
kommunstyrelsens ordförande var mycket nöjda med
att det gått i lås att ett privat bolag tar totalansvar över
hela njursjukvården på Gotland, från tidigt njursviktiga
till eftervård av transplanterade. Det är det enda stället i
Sverige.
Diaverums vd Dag Andersson berättade att företaget
bedriver njursjukvård på 200 kliniker världen över. I Sve-
rige finns de sen tidigare i Malmö och i Falköping. De har
stor erfarenhet av njursjukvård och ser fram emot förbättringar i en redan bra njursjukvård och är övertygad om
att patienterna snart ska märka en skillnad till det bättre.
Därefter klipptes bandet.
Förenings förväntningar på kliniken
Efter det pratade undertecknad om förenigens förväntningar på Diaverum, vad gäller vikten av tidig upptäckt
av njursvikt. Hur bra det skulle vara om Diaverum kunde
bromsa det växande antalet patienter som behöver dialys eller transplantation. Hur vi eftersträvar förbättringar
inom dialysvården.
Vår förhoppning är att det ska kunna erbjudas mer dialys till de patienter som så önskar och är i behov av det, då
vi anser att en ökad dialysvolym leder till bättre livskvalitet. Vidare att transplantationsutredningar påskyndas och
att stödet till levande donatorer förbättras.
Einar Fries berättade om föreningens verksamhet
bland annat om det stora möte som föreningen tillsammans med njurklinikerna anordnat för alla transplanterade med anhöriga i Stockholm. Till sist pratade Ola Lindvall från Gotland som patient och aktiv medlem.
Njurföreningarna har haft stor betydelse för att förbättra njursjukvården under de 40 år som gått sedan den
första föreningen bildades. Vi överlämnade Njurförbundets jubileumsbok till Diaverums vd och politikerna.
Margareta Wihlborg
19
Aktiviteter:
Ateljébesök hos
Staffan och Monica Snidare
En gråkall novemberkväll steg vi in i familjen Snidares vackra hem i Enskede. Staffan
gav oss ett varmt välkomnade i tamburen
medan hans fru Monica dukade upp ett fantastiskt buffébord.
Ett tiotal medlemmar från föreningen hade slutit upp
för att njuta av god mat, trevligt umgänge och konst.
Besöket präglades av en glad och uppsluppen stämning
som förstärktes av Staffans roliga anekdoter.
Monica och Staffan Snidare bjuder in till ateljébesök i
två omgångar på hösten och våren. Främst är det konstföreningar från olika företag som kommer på besök.
Monica berättar att det började för tio år sedan då en
konstförening i samband med ett besök frågade om de
kunde ta med lite ost och vin.
20
- Jag tyckte att det lät trevligt men tänkte att det där kan
jag ordnar, säger Monica.
Vi blir bjudna på ett genomtänkt bufféupplägg med
många ekologiska grönsaksrätter, sallader och gratänger.
De flesta av oss från föreningen fyller på våra tallrika
både en och två gånger. När den välsmakande buffen
är uppäten och kaffet serverat började Staffan Snidare
berätta och visa olika grafiska tekni­ker som han arbetar
med.
Staffan Snidares arbete innefattar akvarell, olja,
litografi och miniatyretsningar på kopparplåt, svartvita
eller akvarellerade. Han började arbeta med grafik år
1981 och han trycker själv i sin ateljé. Som avslutning på
besöket hos paret Snidare passade många av oss på att
inhandla några av Staffans verk till ett förmånligt pris.
Text och foto: Anneli Granberg
På bilderna: Staffan snidare, Monica Snidare, Eva Söderkvist, Jörgen Andersson, Eva
Söderbärj, Bert Carlsson, Birgitta Carlsson och Margaret Sederlin
Välkommen till årsmöte
Boka redan nu in Njurföreningens årsmöte 25 mars kl 18.00
Vi håller liksom förra året till i Essinge konferenscenter
Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar äter vi en bit mat, dricker kaffe och låter oss underhållas av
Revymakarna från Västerås. De gör ett program om Karl Gerhard med sånger, kupletter och historier.
Föreningens årsredovisning presenteras i nästa nummer av NJURsVIKTIGT. Då anges också sista dag
för anmälan till årsmötet.
Välkomna!
21
Rekreationsresa till
Kreta för tredje året i rad
Kungsholmsdialysen gjorde även i år en
rekreationsresa för hem- och självdialyspatienter och deras närstående. Resan gick
till Greklands största ö Kreta och Europas
sydligaste utpost, vilket märks på det varma
och behagliga klimatet.
Flyget går till Heraklion, Kretas huvudstad, som inte är
en vacker stad men full av liv och rörelse. Strax utanför
staden finner man fornminnesattraktionen Knossos Palatset. Det här året hade vi valt att bo mellan byarna Hersonissos och Stalida, 28 km öster om Heraklion, Hersonissos var Greklands första chartermål.
Vi bodde på hotell Arminda, ett All Inclusive Resort.
Åsikterna är delade om All Inclusive är ett bra alternativ.
Några tycker att det är toppen andra vill hellre gå ut och
välja restaurang själv, det svårt att tillgodose allas behov.
Maten på hotellet var bra men saknade dock det goda grekiska kökets smak.
Dialyserna får patienterna på Mesogeios kliniken som
ligger strax väster om Heraklion.
Kliniken är väldigt trevlig och allt är mycket välordnat.
Personalen är vänliga, kunniga och effektiva. Från sin
dialysstol har patienterna utsikt över bergen med vinodlingar och olivlundar. Kliniken ombesörjer resa mellan
hotell och dialysen.
I år var vi en stor grupp, 12 dialyserande, en transplanterad, 20 anhöriga och två sjuksköterskor.
Många valde att göra utflykter på egen hand några hyrde
bil och andra tog en båttur.
22
Glat t gä ng på K
retasemester
Kliniken bjuder patienter på en utflykt och reducerat pris
för anhöriga som några valde att följa med på. I år gick
utflykten till det ”Okända Kreta”.
Under veckan anordnade vi en anhörigträff där anhöriga
får byta erfarenheter med varandra, mycket uppskattat.
För att öka motivationen att gå några steg extra utlyste
vi en stegtävling under veckan på Kreta. Samtliga patienter fick varsin stegräknare, sponsrade av Fresenius Medical Care Sverige AB.
Varje morgon startades med en gemensam promenad
där alla promenerade efter sin egen förmåga utmed havet.
Härligt att se så många entusiastiska patienter och anhöriga. Många gick även egna promenader för att utforska
omgivningarna.
Vår förhoppning var att ett snitt på 5000 steg/dag men
det blev betydligt fler steg, snittet låg på 7500 per/dag.
Vinnaren gick i snitt 15000 steg per dag, bra jobbat. Priser, sponsrade av Njurförening Stockholm Gotland, delades ut till fyra vinnare.
Vår uppfattning är att alla hade en härlig vecka med tid
för avkoppling, rekreation och mycket socialt umgänge.
Det här är ett sätt för våra patienter med dialys hemma
att träffa andra i samma situation och byta erfarenheter,
vilket vi tror är betydelsefullt.
Vi hinner bara återvända hem när frågan kommer – när
åker vi nästa gång?
Brittis och Maria, sjuksköterskor och reseledare,
Hemdialysmottagningen Kungsholmsdialysen.
Dagsresa till Strängnäs och
Stallarholmen
Det var en vacker sensommaronsdag,
då Njurföreningen Stockholm Gotland
tillsammans med PRO skulle göra en utflykt
med Svenska Dagsresor i samarbete med
Cloudberry.
På bussen fick vi se en reklamfilm om alla fördelar att
sova på Cloudberry´s sängkläder. När vi anlände till
Ulvhälls Herrgård, Strängnäs, något försenade, så blev vi
serverade kaffe och smörgås. Under vårt kaffedrickande
fick vi en grundlig presentation av Micke Andersson,
som pratade sig varm om alla fördelar med Cloudberry´s
sängkläder i mjukaste merinoull. Det fanns också
möjlighet att beställa produkterna till ”visningspris”.
Därefter fanns det lite tid för rundvandring i
Herrgårdens smakfullt inredda rum.
Nu var det dags för oss att inta en god och vällagad
lunch, innan vi lämnade Ulvhälls Herrgård, för att åka
vidare till det närbelägna Solberga Blommor.
Där kunde vi göra inköp av lökar, växter och diverse
inredning. Vi åkte förbi Strängnäs kyrka, men det fanns
inte tid att gå in i den.
Vår sista anhalt var HB Sjöbris, på den idylliska
Stallarholmen. Här kunde vi inhandla olika delikatesser,
som det strävsamma paret hade i sin gårdsbutik; det var
rökt fisk, inlagd fisk, pateèr, olika ostar, marmelader,
saft, bröd och kex av olika slag. De som inte handlade
kunde sitta utanför och njuta i solen, där gårdskatten
lekte och roade de besökande.
Nu var det dags för hemfärden till Stockholm igen,
efter en händelserik bussutflykt.
Vid pennan Monika Eriksson
23
B
Adressat
Föreningsbrev
Porto betalt
S:t Göransgatan 84, 112 38 Stockholm
KALENDARIUM
Missa inte våra aktuella aktiviteter!
Januari - maj Grupper för transplaneterade ocn närstående. De sju etablerade grupperna
fortsätter med träffar. Information om tid och plats är inte klar. Skickas direkt
till deltagarna.
11 Mars
Världsnjurdagen
25 Mars
Föreningens årsmöte, Essinge konferenscenter
Njurföreningens Sudoku
Var och en av siffrorna 1-9 ska finnas med i varje vågrätt och lodrätt rad, såvälsom i varje ruta om 3x3 rutor.
Lösning publiceras i nästa nummer.
Sudoku nr 4 2009
Lösning till nr 3 2009