Vindpark Bodberget-Bjursele 2012-11-16

Transcription

SAMRÅDSUNDERLAG MED PRELIMINÄRA BEDÖMNINGAR AV
KONSEKVENSER
Gruppstation för vindkraftverk vid Bodberget och Bjursele
Norsjö kommun, Västerbottens län
Gothia Vind AB vill gärna höra era synpunkter och ta del av er kunskap
senast den 11 januari 2013.
2012-09-10
KONTAKTPERSONER, GOTHIA VIND AB
CHRISTER NILSSON
Tfn: 0910- 151 29
Industrivägen 30
931 44 SKELLEFTEÅ
christer.nilsson@gothiavind.se
DANIEL SVALEFORS
Tfn: 031-78 76 910
Norra Ågatan 32
43 135 MÖLNDAL
daniel.svalefors@gothiavind.se
Organisationsnummer: 556714-2095
Verksamhetskod (SNI): B 40.90
Medgivande kartor: © Lantmäteriet medgivande I2012/0014
Omslagsbild: Fotomontage från Ljusträsk
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BESKRIVNING AV DETTA DOKUMENT ............................................................................................................ 4
Projektledning .................................................................................................................................................... 5
Projektgrupp miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ............................................................................................. 5
KONTAKTER ................................................................................................................................................... 5
SAMMANFATTNING ....................................................................................................................................... 6
1. INLEDNING ................................................................................................................................................. 9
1.1 Presentation av Gothia Vind AB ................................................................................................................... 9
1.2 Vindkraft – en förnyelsebar energikälla ....................................................................................................... 9
2. LOKALISERINGSALTERNATIV .................................................................................................................... 10
2.1 Metod för att identifiera vindbruksområden ............................................................................................. 10
2.2 Beskrivning och värdering av alternativ ..................................................................................................... 11
2.3 Utformningsprocessen ............................................................................................................................... 11
2.4 Nollalternativ .............................................................................................................................................. 12
3. PROJEKTBESKRIVNING ............................................................................................................................. 12
3.1 Geografisk lokalisering ............................................................................................................................... 12
3.2 Områdenas lämplighet för vindbruk .......................................................................................................... 13
3.3 Effekt och elproduktion .............................................................................................................................. 13
3.4 Anläggningens utformning ......................................................................................................................... 13
3.5 Sammanställning av markanspråk.............................................................................................................. 20
3.6 Massor ........................................................................................................................................................ 20
3.7 Transportbehov .......................................................................................................................................... 21
3.8 Drift ............................................................................................................................................................ 22
3.9 Tidplan ........................................................................................................................................................ 23
3.10 Avveckling och återställande .................................................................................................................... 23
4. PLANFÖRHÅLLANDEN OCH RIKSINTRESSEN ............................................................................................. 25
4.1 Terräng och nyttjande ................................................................................................................................ 25
4.2 Bebyggelse ................................................................................................................................................. 25
4.3 Översiktsplan .............................................................................................................................................. 27
4.4 Riksintressen .............................................................................................................................................. 29
5. METODBESKRIVNING FÖR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER ................................................................... 30
6. LANDSKAPSBILD ....................................................................................................................................... 30
6.1 Beskrivning av landskapet .......................................................................................................................... 31
6.2 Landskapets tålighet för förändring ........................................................................................................... 33
6.3 Anpassningsåtgärder .................................................................................................................................. 34
6.4 Vindkraftsetableringens påverkan på landskapet ...................................................................................... 35
1
6.5 Preliminär bedömning av konsekvenser för landskapsbilden .................................................................... 47
7. NATURMILJÖ ........................................................................................................................................... 49
7.1 Beskrivning av naturmiljön ......................................................................................................................... 50
7.3 Påverkan på naturmiljön ............................................................................................................................ 56
7.4 Preliminär bedömning av konsekvenser för naturmiljön ........................................................................... 59
8. FÅGLAR .................................................................................................................................................... 60
8.1 Fågellivet i och omkring projektområdena ................................................................................................ 60
8.3 Påverkan ..................................................................................................................................................... 62
8.4 Preliminär bedömning av konsekvenser för fåglar..................................................................................... 65
9. ÖVRIGT DJURLIV ...................................................................................................................................... 67
9.1 Djurlivet vid Bodberget/Bjursele ................................................................................................................ 67
9.3 Påverkan ..................................................................................................................................................... 67
9.4 Preliminär bedömning av konsekvenser för djurlivet ................................................................................ 68
10. KULTURMILJÖ ........................................................................................................................................ 69
10.1 Kulturhistoriska värden ............................................................................................................................ 70
10.2 Anpassningsåtgärder ................................................................................................................................ 74
10.3 Påverkan på Kulturmiljön ......................................................................................................................... 74
10.4 Preliminär bedömning av konsekvenser för kulturmiljön ........................................................................ 75
11. TURISM OCH REKREATION ................................................................................................................... 75
11.1 Turism och rekreation vid Bodberget/Bjursele ........................................................................................ 76
11.3 Påverkan ................................................................................................................................................... 78
11.4 Preliminär bedömning av konsekvenser för turism och rekreation ......................................................... 83
12. RENNÄRING ........................................................................................................................................... 85
12.1 Rennäringens förutsättningar .................................................................................................................. 85
12.2 Kunskapsstatus om vindkraftens påverkan på renar och rennäring ........................................................ 85
12.4 Påverkan ................................................................................................................................................... 85
12.5 Konsekvenser för rennäringen (bedöms senare) ..................................................................................... 85
13. HÄLSA OCH SÄKERHET ........................................................................................................................... 86
13.1 Ljud ........................................................................................................................................................... 86
13.2 Reflexer och skuggbildning....................................................................................................................... 89
13.3 Damning/Störningar från trafik ................................................................................................................ 90
2
13.4 Säkerhet ................................................................................................................................................... 91
13.5 Preliminär bedömning av konsekvenser för säkerhet och hälsa .............................................................. 96
14. SAMMANSTÄLLNING AV ANPASSNINGSÅTGÄRDER ............................................................................... 96
15. SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER ............................................................................................. 97
15.1 Samhällsförutsättningar ........................................................................................................................... 97
15.2 Påverkan ................................................................................................................................................... 98
15.3 Preliminär bedömning av konsekvenser för samhällsekonomi................................................................ 99
16. LUFT OCH KLIMAT ................................................................................................................................ 100
17. UPPFÖLJNING OCH KONTROLL ............................................................................................................. 102
17.1 Ljud ......................................................................................................................................................... 102
17.2 Skuggning ............................................................................................................................................... 102
17.3 Övrigt ...................................................................................................................................................... 102
18. JÄMFÖRELSE MOT UPPSATTA MILJÖMÅL ............................................................................................ 103
18.1 Nationella miljömål ................................................................................................................................ 103
18.2 Regionala miljömål ................................................................................................................................. 104
18.3 Lokala miljömål ...................................................................................................................................... 104
19. MILJÖKVALITETSNORMER .................................................................................................................... 105
3
BESKRIVNING AV DETTA DOKUMENT
Denna samrådshandling syftar till att i ett tidigt skede informera myndigheter, organisationer, sakägare och
allmänhet om planerade vindkraftsprojekt vid ”Bodberget” och ”Bjursele”, samt fungera som ett underlag i
samrådsprocessen. I samrådshandlingen delges idag känd information om planerat projekt och dess
förutsättningar. De bedömningar om konsekvenser som anges i dokumentet är preliminära och kan komma
att utvecklas/förändras i senare skede. Dokumentet är utformat efter tilltänkt miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) som kommer att upprättas i samband med tillståndsansökan. Syftet med en MKB-liknande
samrådshandling är att läsaren ska få en inblick i den information som avses att presenteras i den kommande
MKBn och därmed underlätta för läsaren att själv bidra med information och eventuell uppfattning om det
planerade projektet. Vissa justeringar i dokumentets struktur kan dock komma att ske.
Parallellt med samrådsprocessen pågår det även en utredningsfas för att vidare undersöka tekniska
förutsättningar och mer ingående utreda etableringens förväntade påverkan på människor och miljö. Samråd
och utredningar kommer även att ha betydelse för projektets slutliga utformning. Synpunkter från samråd och
konsekvenser av etableringen kommer att redovisas i kommande tillståndsansökan med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken.
Samrådssynpunkter, muntligt eller skriftligt, bör vara Gothia Vind AB tillhanda senast den 11:e januari 2013.
Ange gärna om samrådssynpunkten avser projektområde Bodberget eller Bjursele, eller om de är allmängiltiga
för båda områdena.
Enligt 9 kap. § 6 miljöbalken (1998:808) samt prövningskod 40.90 enligt förordningen (1998:899) om
miljöfarligverksamhet och hälsoskydd så ska tillstånd ansökas om:
”två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive
rotorblad är högre än 150 meter”
Prövande myndighet för ovan angiven vindkraftsetablering är Länsstyrelsen. Förutom tillståndsansökan hos
Länsstyrelsen så ska även en ansökan om nätkoncession sökas hos Energimarknadsinspektionen enligt 2 kap.
1§ och 2 kap 8 a § ellagen (1997:857) för elledningar och 5§ elförordningen (1994:1250).
PROCESSEN FRAM TILL BESLUT I TILLSTÅNDSFÖRFARANDET
4
KONTAKTER
PROJEKTLEDNING
Christer Nilsson, är projektledare för vindkraftsanläggning vid Bodberget och Bjursele. Vice projektledare är Daniel
Svalefors.
GOTHIA VIND AB (sökande)
Christer Nilsson
Tfn: 0910- 151 29
E-post: christer.nilsson@gothiavind.se
Daniel Svalefors
Tfn: 031-78 76 910
E-post: Daniel.svalefors@gothiavind.se
PROJEKTGRUPP MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)
Miljötjänst Nord AB har huvuduppdraget att på ett objektivt sätt bedöma de konsekvenser som projektet
förväntas medföra.
Mattias Åkerstedt, Miljötjänst Nord AB: Uppdragsledare
Sandra Löfstedt, Miljötjänst Nord AB: Vice Uppdragsledare
Anna Svingfors, Miljötjänst Nord AB: Ansvarig GIS/layout
Därutöver har även några andra företag att arbetat med underlagsutredningar till MKBn.
Miljötjänst Nord AB
Mattias Åkerstedt
Tfn: 0951-120 00
Mobil: 070-540 94 14
E-post: mattias@miljotjanst-nord.se
Bondevägen 4
923 32 Storuman
5
SAMMANFATTNING
Gothia Vind AB har i avsikt att söka tillstånd om maximalt 17 vindkraftverk fördelat på två delområden,
Bodberget och Bjursele. I nuvarande situationsplan är 8 vindkraftverk placerade inom projektområde
Bodberget och 9 vindkraftverk inom projektområde Bjursele. Den maximala totalhöjden på vindkraftverken,
det vill säga från botten av tornet upp till toppen av rotorbladet när det står som högst, kommer att uppgå till
maximalt 200 m.
Detta dokument utgör en så kallad samrådshandling och beskriver det som är känt om området idag. De
bedömningar som görs i detta dokument är preliminära och kan komma att utvecklas/förändras i ett senare
skede. Dokumentet ska utgöra underlag för samråd med myndigheter, organisationer, särskilt berörda och
allmänhet. I dagsläget är antalet vindkraftverk baserad på aktuellt kunskapsläge för bland annat vind. Pågående
vindmätning, utredningar och samrådssynpunkter kan medföra att antalet vindkraftverk justeras i jämförelse
med ovanstående information. Närmare preciseringar kommer att kunna presenteras i samband med
inlämnande av tillståndsansökan.
Tillståndsansökan kommer att upprättas enligt den så kallad ”Box-modellen”. Det innebär att Gothia Vind AB
inte kommer söka för exakta placeringar av vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser etc. utan att man söker
för ett projektområde där verksamheten ska bedrivas. Ges tillstånd kommer dock detta att vara förenat med
olika villkor för hur verksamheten ska utformas samt att verksamheten ska bedrivas i huvudsak
överstämmande med vad som angetts i inlämnade handlingar.
Först när samrådsprocessen och olika utredningar är genomförda kommer Gothia Vind AB att slutgiltigt besluta
om projektets utformning/åtaganden och utifrån det kommer tillståndsansökan med tillhörande komplett
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att upprättas. Samrådsynpunkter på projektet önskas senast den 11:e
januari 2013.
I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs vindkraftsprojektets effekter och konsekvenser på människors hälsa
och miljön. Den utgör, tillsammans med underlagsrapporter, en viktig del i underlaget för det beslut om
tillstånd som ska fattas av länsstyrelsen i Västerbottens län. De viktigaste aspekterna att utreda i detta projekt
förefaller sig vara etableringens påverkan på människors boendemiljö. Möjligheten att bedriva renskötsel,
projektets påverkan på växt- och djurliv samt natur- och kulturmiljöer är också viktiga frågor. En rad
utredningar pågår, och i kommande miljökonsekvensbeskrivning kommer alla frågor att ha utretts ingående,
och underlagsrapporter kommer att bifogas MKBn.
RIKSINTRESSEN OCH PLANFÖRHÅLLANDE
Inom projektområde Bjursele ligger riksintresse för Natura 2000, Bjureseleliden och inom projektområde
Bodberget löper riksintresse vattendrag, Malån. Övriga omgivande riksintressen ligger på varierande avstånd
och gäller främst rennäring, värdefulla ämnen, naturvård, och kulturvård. Hur dessa riksintressen kan komma
att påverkas av projektet beskrivs under respektive avsnitt, och det kommer att utredas vidare inför
kommande MKB.
Norsjö och Malå kommuner har tillsammans arbetat fram ett tematiskt tillägg till översiktsplan gällande
vindkraft som antogs 2010. I planen finns 14 områden som kommunen anser lämpliga för utbyggnad av
vindkraft. Projektområdena vid Bodberget och Bjursele ingick i planförslaget i ett tidigt skede, men inte i den
slutliga handlingen pga. närhet till bebyggelse. Gothia Vind AB har utrett frågor om ljud etc. och bedömer att
vindkraft kan etableras utan att riktvärden överskrids. En god dialog med kommun och närboende är dock
mycket viktiga frågor för detta projekt.
LANDSKAP
Bodberget och Bjursele upplevs relativt homogent med många höjdområden med kraftigt sluttande terräng.
Projektområdena omges av en mängd mindre bäckar och sjöar. Från de flera av sjöarna rinner också mindre
6
vattendrag. Bebyggelsen är lokaliserad till ett fåtal småorter, byar, och enskilda hus i omgivningen, främst
belägna i anslutning till sjöar eller vattendrag.
I avsaknad av stora landskapsvärden på regional eller nationell nivå så görs bedömningen att det framförallt är
lokala landskapsvärden som påverkas av förändringen. För vissa mindre byar, främst kring sjöar, till exempel
Kvavisträsk, som har ett syd-vänt läge med utblick över sjön så framträder delar av vindkraftparken tydligt på
ett tämligen nära avstånd. Både siktanalyser och fotomontage visar att utsikten från bebyggelsen vid flera byar
i området kring Bodberget/Bjursele kommer att förändras. Förändringen kommer att uppfattas mycket olika av
de människor som rör sig i landskapet. Det kommer att variera från en positiv förändring till en negativ
förändring.
I begreppet landskap kan man väga in väldigt många olika aspekter. Det är viktigt att förtydliga att naturen i
området endast påverkas i liten utsträckning, kullar och övriga landmärken kommer att finnas kvar och det
kommer även fortsättningsvis att vara människan som genom markanvändningen sätter prägel på landskapet,
bl.a. genom bebyggelse och skogsbruk. Det är alltså framförallt vindkraftverken i form av nya landmärken som
påverkar utblickar och upplevelser i landskapet, och där definieras påverkan av oss människor.
Landskapsvärdet i området bedöms som medelstort. Mot bakgrund av att det framförallt är en påverkan på
lokala landskapsvärden bedöms preliminärt konsekvensen till måttligt.
NATUR
Projektområdena består i huvudsak av brukad skogsmark, men på något höjdläge och framförallt i branter finns
kvarvarande skogar med höga eller vissa naturvärden. Det finns även våtmarker och bäckdråg som är
någorlunda intakta och som bedömts hysa höga naturvärden. Det finns emellertid goda förutsättningar att
bygga ut vindkraft i områdena utan att påverka känsliga naturmiljöer, varför konsekvensen preliminärt bedöms
som obetydlig/liten.
FÅGLAR
Markerna inom och kring projektområden har överlag en normal/trivial fågelfauna, men med ett viktigt
undantag som är Kvasmyran. Här finns ett riktfågelliv med ett antal känsliga våtmarksfåglar. Ett skyddsavstånds
kommer emellertid att etableras till denna våtmark, detta i kombination med att området i övrigt inte har
någon unik fågelfauna medför att konsekvensen preliminärt bedöms vara liten.
DÄGGDJUR
Markerna inom och kring projektområdena förväntas ha en för området normal förekomst av däggdjur.
Störningar förväntas under anläggningsfasen men under driftfasen bedöms djurlivet i området i princip återgå
till det normala. Fladdermöss är en djurgrupp som kan vara mer känslig för vindkraft, men enligt genomförd
studie bedöms området inte ha några särskilda förutsättningar för unika fladdermössarter, varför
konsekvensen preliminärt bedöms som obetydlig.
KULTUR
I och kring projektområdena finns relativt rikligt med kulturhistoriska lämningar och miljöer. De är dock ej unika
till sin karaktär, men värdet har ändock bedömts till medelstort. De flesta miljöer kan sannolikt undvikas vid en
etablering och sker påverkan är det på någon vanligt förekommande lämning i denna del av landet.
Konsekvensen bedöms preliminärt till liten.
TURISM OCH FRILUFTSLIV
Området Bodberget och Bjursele har idag en ingen stor funktion för den kommersiella turismen och det finns
inget område av riksintresse för friluftslivet i projektområdenas närhet. Värdet ligger främst i lokala
reaktionsintressen såsom jakt samt områden med fritidsbebyggelse i projektets närhet. Under
anläggningsfasen kommer tillgängligheten till områden att begränsas med hänsyn till säkerhetsaspekter, vilket
påverkar möjligheterna att bedriva friluftsaktiviteter i området. Under driftfasen kommer vyn att förändras
några närliggande badplatser samt vissa områden med fritidsbebyggelse, t.ex. vid Stornäsan. En för vissa positiv
7
konsekvens är ökad tillgänglighet för jakt och fritidsbebyggelse pga. plogade vägar. Sammantaget bedöms
området preliminärt ha ett medelstorvärde (främst ur ett lokalt perspektiv) och påverkan bedöms som liten,
vilket ger liten negativ konsekvens.
HÄLSA OCH SÄKERHET
I projektet säkerställs att riktvärden avseende buller och skuggning inte överskrids. Vindkraftverken kommer
dock att vara hörbara vid närliggande bebyggelse, särskilt när det blir medvind från vindkraftsparken mot
respektive by/bebyggelse. På grund av den relativt tysta miljön och att vindkraftverken även är synliga från en
del byar så kommer detta troligen att upplevas som störande av vissa människor.
Det är överlag små säkerhetsrisker relaterade till en vindkraftsanläggning. Under anläggningsfasen är de
förebyggande åtgärderna kopplade till att upplysa och eventuellt avskärma delar av området för allmänheten
så att det inte sker någon olycka. I det senare driftskedet är det nedfallande is eller maskinhaveri som framför
allt kan betraktas som en potentiell risk, men även dessa risker är begränsade. Bedömningen är därför att
projektet med sin avskildhet och utformning är säker, och risken för negativa konsekvenser är liten.
RENNÄRING
Etableringen ligger inom vinterbetesmarker för Malå sameby. Den berör inget riksintresse för rennäringen. En
separat utredning kommer att företas där områdets förutsättningar för renskötsel beskrivs liksom förväntade
konsekvenser. I nuläget, innan denna utredning är färdig, kan därför ingen förväntad konsekvens anges.
SAMHÄLLSEKONOMI
Uppskattningsvis kommer projektet Bodberget/Bjursele att generera 250-300 årsarbeten under bygg- och
projekteringsfasen, av vilka ca 25 % förväntas utgöras av regional arbetskraft. Långsiktigt kommer det att
behövas ca 4,25 årsarbeten att för drift- och underhåll av parken, vilka med stor sannolikhet kan komma att
utgöras av lokal arbetskraft. Under bygg- och projekteringsfasen förväntas så kallade ”multiplikatoreffekter”
uppstå, vilket innebär att det tillkommer arbetstillfällen som genereras indirekt av etableringen av
vindkraftparken. En betydande del i konsekvenserna för samhällsekonomin är också de skatteintäkter som
etableringen kommer att generera för kommun, landsting och stat. Etableringen kan således ge ett viktig bidrag
till att vända eller bromsa den negativa befolkningsutvecklingen som finns i området.
FÖRNYBAR ENERGI
Vindkraft räknas som en förnyelsebar energikälla tack vare att vinden ses som en oändlig resurs. Vind
uppkommer ur de skillnader i tryck och temperatur som bildas genom solens instrålning. Vindkraftverkens
rotor (vingarna) fångar upp rörelseenergin i vinden och, via en generator, omvandlas den till elektricitet.
Elproduktionen från vindkraftverk ger därför inte upphov till några utsläpp eller farligt avfall. Ett vindkraftverk
är också mycket energieffektivt då det producerar den mängd energi som gick åt under hela byggnationsfasen
på endast 6-12 månader beroende på vindförhållandena. Under ett år producerar ett vindkraftverk energi
under cirka 80 % av tiden, där den totala energiproduktionen beror på vindkraftverkets effekt och de lokala
vindförhållandena. Utifrån ett antagande att varje vindkraftverk kommer att ha en produktion på ca 10 GWh så
kommer årsproduktionen från parken att bli kring ca 170 GWh. Detta motsvarar elkonsumtionen för ca 6800
eluppvärmda villor, baserat på antagandet att varje hushåll förbrukar 25 00 KWh per år.
FAKTARUTA
x
x
x
x
x
Sökande GOTHIA VIND AB
17 vindkraftverk fördelade på projektområde ”Bodberget” och ”Bjursele”
Storlek på vindkraftverk: totalhöjd max 200 m (torn plus rotorblad)
4 till 5 årsarbeten under driften och betydligt mer under anläggningsfasen
Beräknad produktion 170 GWh/år
8
1. INLEDNING
1.1 PRESENTATION AV GOTHIA VIND AB
Gothia Vind grundades 2006 och företaget expanderar snabbt. Huvudkontoret ligger i Mölndal utanför
Göteborg och ett lokalkontor finns i Skellefteå. Gothia Vind ska projektera, bygga och förvalta vindkraftverk i
områden med goda vindar runt om i Sverige, avsikten är att bli en betydande producent av förnybar, grön el.
Bolagets vision är bli ett av de ledande vindkraftsföretagen i Sverige inom tio år. Ambitionen är att bygga
vindkraftsparker om minst fem vindkraftverk – men ofta betydligt fler än så. Gothia Vind eftersträvar ett
långsiktigt och ömsesidigt givande samarbete med alla berörda markägare.
Gothia Vind bildades som en följd av vindkraftsprojektering på ägarens egen skog i Värmland och Dalsland.
Efter ett kort samarbete med Air-Tricity har företaget utverkat finansiering av projekt för ca 200 MW vindkraft
från Green Power Development Holding. Svårigheten att nå fram till färdiga miljötillstånd i södra Sverige har
medfört att fokus flyttats mot norr sedan hösten 2010. Gothia Vind har tagit över kontor, personal och ett 15tal projekt i de 4 nordliga länen från Kraftö Vind.
Gothia Vind med ca 12 anställda har egen kompetens inom skogs/arrendefrågor, vindanalys, naturhänsyn och
el. För övrig hantering i projekt anlitas konsulter. Samarbete sker med ett antal aktörer på tillverkningssidan,
byggsidan och elhandelssidan.
1.2 VINDKRAFT – EN FÖRNYELSEBAR ENERGIKÄLLA
Samhällets industrialisering, människors ökade konsumtionsnivåer och våra allt större krav på en god
levnadsstandard har föranlett miljöproblem inom ett flertal samhällssektorer. Energiområdet är ett av dessa
och den påverkan på klimatet som uppkommer genom användning av fossila bränslen är med god anledning
ett uppmärksammat problem på senare tid, där medvetandet kring problemet dessutom ökat.
Det finns två vägar att gå när det gäller att reducera de
Fakta om 1 kWh
problem som samhällets behov av energi idag
x Konsumeras på 6 h av den genomsnittlige
förorsakar. För att uppnå uppsatta mål måste båda
europeiske medborgaren.
metoderna användas. Den första vägen är att försöka
x
Bildar ca 420g CO2.
reducera samhällets energiförbrukning, vilket kan vara
x Produceras av ett stort vindkraftverk under
ganska svårt eftersom jordens befolkning växer, många
1 sekund, vid starka vindförhållanden.
länder är fortfarande i början av sin industriella
utveckling och industriländerna ökar kontinuerligt sin
konsumtion. Även om den energikrävande tekniken förbättras och blir mer effektiv leder det inte till en
minskad nettoförbrukning för samhället i sin helhet. Det är dock likafullt en viktig del i arbetet då det bromsar
ökningen av energiförbrukning. Den andra vägen för att reducera problem förknippade med
energianvändningens negativa effekter är att utveckla och öka nyttjandet av förnyelsebara energikällor. Det
finns idag en samsyn i det svenska samhället kring energifrågorna och beslut har fattats att en omställning bör
ske mot förnybar energi för att minska utsläppen och att reducera landets beroende av icke förnyelsebara
energikällor, såsom fossila bränslen och kärnkraft.
Denna samsyn delas av våra nordiska grannländer vilket även underlättar Sveriges deltagande i den nordiska
elmarknaden. Sverige, precis som våra nordiska grannländer, ingår i en nordisk elmarknad där andelar energi
säljs och köps efter behov mellan länder. Detta medför att användningen av vindkraft inte bara tillför Sverige
”grön el” utan även de andra nordiska länderna som är i behov av elen.
År 2006 kom Sveriges första vindkraftsproposition. I den klargjordes den stora betydelse vindkraften har för att
Sverige ska uppnå de mål som fastställts för samhällets omställning mot en förnyelsebar energiproduktion.
9
Nyttjande av vindkraft jämställs med andra areella näringar, såsom fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk,
vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Det lades fast att ordet vindbruk bör användas
som en sammanfattning av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring som baseras på
produktion av el från vind. Vindkraft är en förnybar energikälla som har stor potential för elproduktion och
utgör idag egentligen det enda reella alternativet för ersättning av fossilbaserad energiproduktion.
Planeringsramen för vindkraft i Sverige är för närvarande 30 TWh till 2020 varav 20 TWh på land och
resterande 10 TWh till havs.
2. LOKALISERINGSALTERNATIV
2.1 METOD FÖR ATT IDENTIFIERA VINDBRUKSOMRÅDEN
Gothia Vind AB har en affärsidé som går ut på att producera förnybar el med vindkraftsteknik och att bli ett av
de ledande vindkraftföretagen i Sverige. Bolagets målsättning är att uppföra minst 5 vindkraftverk varje år.
Bolaget undersöker därför möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser genom egen projektering
såväl som efter förfrågningar från markägare.
Bolaget såsom vindkraftsföretag har en uttalad ståndpunkt att vindkraft som förnybar energikälla ger ren
energi och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Företaget undersöker därför kontinuerligt lämpliga
områden att uppföra och driva vindkraftsanläggningar. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier, vilket
beskrivs övergripande i tabell 2.1 nedan.
TABELL 2.1 FAKTORER AV BETYDELSE VID IDENTIFIERING AV ETT VINDBRUKSOMRÅDE
VINDFÖRHÅLLANDEN/TOPOGRAFI
Grundläggande för en vindkraftsetablering är områdets vindförhållanden. Är inte
vindförhållandena tillräckliga bär sig inte projektet ekonomiskt. Vindresurserna och
områdets storlek ska även vägas mot nätanslutningsmöjligheter. Ur miljösynpunkt är vinden
naturligtvis mycket viktig. Blåser det bra ökar mängden förnybar energi som kan produceras
från anläggningen.
Det är även viktigt att områdets topografi är god, det vill säga att området är så
sammanhängande och flackt som möjligt för att undvika turbulens och ojämna
vindförhållanden. Alltför kuperade områden kan ge upphov till turbulens och är inte
önskvärt för vindkraftslokaliseringar då bl.a. slitaget på vindkraftverken blir högre med
konsekvens att driftskostnaderna ökar. Detta är en faktor som är särskilt viktig att studera
vid lokaliseringar i skogslandet.
PLANFÖRHÅLLANDEN/RIKSINTRESSE VINDBRUK
Kommunens inställning till vindkraft inom planerat område är en viktig parameter.
Det är även en fördel ifall området har utpekats som riksintresse för vindbruk.
NÄTANSLUTNING OCH VÄGAR
Nätanslutning
Avståndet till elnät bör vara så kort som möjligt, men det acceptabla avståndet är
framförallt avhängigt projektets storlek. Topografin och terräng mellan projektet och
nätanslutningspunkten måste också vara av sådant slag att anslutningen är tekniskt
genomförbar, samt att det inte finns starka konkurrerande intressen som måste påverkas i
samband med nätanslutningen, t.ex. naturvårdsområden. Det elnät som vindkraftprojektet
ska koppla upp sig till måste ha tillräckligt med kapacitet för att kunna tillvarata
elproduktionen.
10
Vägar
Det är en fördel ifall området inhyser ett vägnät som lämpar sig för de tunga transporter
som behövs under anläggningsfasen, alternativt bör de befintliga vägar som finns gå att
bredda och förstärka. Det är oftast nödvändigt att anlägga nya vägar, men för minsta
möjliga intrång och kostnad är det en fördel om denna sträckning blir så kort som möjligt.
Terrängen måste möjliggöra anläggning av nya vägar, där det behövs.
KONKURRERANDE INTRESSEN
Bebyggelse i
närområdet
Avstånd till bebyggelse bör vara så stort att det inte finns risk att anläggningen överskrider
riktvärden gällande ljud- och skuggbildning.
Riksintressen
Få överlappande riksintressen innebär färre hinder och konflikter än flera överlappande
riksintressen. Även om en övergripande GIS-kartering visat på konkurrerande intressen kan
det vara intressant att studera vissa av dessa områden närmare, om de är mycket
intressanta ur vindbrukssynpunkt. En viktig frågeställning är att utreda om det går att förena
områdets nuvarande värden med vindbruk.
Exploateringsgrad
Områden där en påverkan på landskapet och naturmiljön redan har skett eller sker genom
t.ex. vattenkraft, gruvdrift eller hårt skogsbruk bedöms som mer lämpliga än helt
oexploaterade områden.
OMRÅDETS STORLEK
En större anläggning inom ett område är betydligt bättre än flera mindre utspridda i
landskapet av många olika anledningar, till exempel genom att den totala påverkan på
landskapet, renskötsel och naturmiljö då blir mindre, samtidigt som produktionskostnad per
producerad enhet elektricitet blir lägre.
De områden som i enlighet med ovanstående kriterier inte är lämpliga sorteras bort medan bolaget
undersöker möjligheten att avtala om markarrende för lämpliga områden.
Projektområde Bodberget/ Bjursele har sammanfattningsvis visat sig uppfylla många kriterier för ett lämpligt
vindbruksområde. Arrendeavtal har tecknats med markägarna. Initiala vindanalyser visar att vindförhållandena
i området är goda vid tillräckligt hög höjd. De inledande utredningar bolaget har genomfört visar att antalet
motstående intressen i området är få. Härutöver håller projektet tillräckliga avstånd till närboende för att
uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer. Området inhyser också bra vägnät och elanslutning är möjlig.
Bolaget har därmed gått vidare med projektet och påbörjar därmed en samrådsprocess enligt 6 kap
miljöbalken för att vidare utreda områdets förutsättningar. Kommunens inställning till vindkraft i området är
en viktig fråga.
2.2 BESKRIVNING OCH VÄRDERING AV ALTERNATIV
De alternativa lokaliseringar som utretts i samband med denna etablering kommer att redovisas i kommande
MKB.
2.3 UTFORMNINGSPROCESSEN
Projektet befinner sig nu i samrådsprocessen vilket gör det troligt att justeringar kommer att ske innan den
slutliga utformningen är klar. Utformningsprocessen för projektet kommer att beskrivas i kommande MKB.
11
2.4 NOLLALTERNATIV
Nollalternativet är en förväntad utveckling av projektområdets befintliga markanvändning samt övriga
följdeffekter, om etableringen inte kommer till stånd.
Nollalternativet för projekt Bodberget/Bjursele kommer att beskrivas i kommande MKB.
3. PROJEKTBESKRIVNING
3.1 GEOGRAFISK LOKALISERING
Projektområdet är lokaliserat i Norsjö kommun i Västerbottens län. Närmsta tätort är Norsjö i sydost, på 6 km
avstånd till närmsta verk. Lokaliseringen är belägen ca 70 km väster om Skellefteå, och ca 60 km sydost om
Malå. Planerat vindbruksområde är uppdelat på två projektområden, ”Bodberget” och ”Bjursele”. Bodberget
2
2
upptar ca 9,4 km och Bjursele upptar ca 13,3 km .
FIGUR 3.1 PROJEKTOMRÅDENAS PLACERING
12
3.2 OMRÅDENAS LÄMPLIGHET FÖR VINDBRUK
I Sverige finns de bästa förutsättningarna för vindkraft i kustområden, slättlandet i södra Sverige, fjällkedjan
och på skogsklädda höjder. Förutom goda vindförhållanden och planeringsmål är det viktigt att ta hänsyn till
de omgivningar där vindkraft etableras. Beaktande ska tas till den natur och kultur som finns i området och de
människor som befinner sig där och efter dessa hänsynstaganden kan områdets lämplighet avgöras.
VAL AV LOKALISERING
Projektering efter nya lämpliga vindbruksområden är en ständig pågående process som ofta kan vara lång och
komplicerad. Metodiken som Gothia Vind AB använt sig av beskrivs under kapitel 2.
Vindförhållandena är goda
Den viktigaste parametern att beakta vid en eventuell vindkraftsetablering är platsens vindförhållanden. Om
vinden är otillräcklig kan vindkraftsetableringen inte bära sig ekonomiskt och en utbyggnad kan inte motiveras.
För Bodberget och Bjursele projektområden pågår mätning med Sodar sedan 5 juli 2012. Vindarna är enligt
vindkarteringen från MIUU god inom projektområdet, och detta bekräftas av de vindmätningar som
genomförs. Planen är att ersätta Sodar med mätmast under 2013.
Få utpekade konkurrerande intressen
Inom projektområdena finns två områden av riksintresse. Bedömningen är att etableringen kan ske utan
påverkan på dessa intressen. I övrigt visar de utredningar som hittills gjorts på förhållandevis få konkurrerande
intressen.
Närhet till infrastruktur
Området håller bra vägnät och elanslutning är möjlig.
3.3 EFFEKT OCH ELPRODUKTION
Valet av specifikt vindkraftverk och leverantör kommer att ske vid upphandling efter att eventuellt tillstånd har
givits. Denna upphandling kommer mer noggrant att specificera maximalhöjd, rotordiameter och
vindkraftverkets effekt. Den totala produktionen avgörs av antalet vindkraftverk och vilken effekt det slutliga
vindkraftverket kommer att ha. Produktionen bedöms i dagsläget kunna uppgå till ca 170 GWh/år.
3.4 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING
ANTAL VINDKRAFTVERK OCH PROJEKTOMRÅDENAS STORLEK
Gothia Vind AB kommer att ansöka enligt ”box-modellen” vilket innebär att ett eventuellt tillstånd om att
uppföra vindkraftverk med tillhörande verksamheter ges inom ett givet område, projektområdet. Inom detta
område kan det finnas ytor som enligt tillståndet ska undantas, således får det inte anläggas eller bedrivas
någon verksamhet på dessa ytor, till exempel skog med höga naturvärden.
En principskiss på möjliga vindkraftsplaceringar har tagits fram under processens gång med plats för 9
vindkraftverk inom projektområde Bodberget samt 8 vindkraftverk inom projektområde Bjursele. Den
principskissen har bland annat tagit hänsyn till känsliga och värdefulla natur- och kulturområden och har
utformats för att riktvärden gällande buller och skuggning ska kunna innehållas.
Gothia Vind AB söker om en totalhöjd på vindkraftverken om maximalt 200 m (tornhöjd plus rotorblad).
Konsekvensbedömningen grundar sig på att vindkraftverken kan bli så höga, till exempel vid framställande av
fotomontage. Detta skall ses som maximal totalhöjd och det kan innebära att vindkraftverken får en lägre
totalhöjd. Höjden blir avgjord först när detaljerade vindmätningar är genomförda och upphandling av
vindkraftverk är gjord.
13
FIGUR 3.2 PROJEKTOMRÅDEN OCH PRINCIPSKISS PÅ MÖJLIGA VERKSPLACERINGAR
VINDKRAFTVERKEN
I ansökan anges inte vilken typ av vindkraftverk som kommer att byggas, detta eftersom utvecklingen går
snabbt framåt samt att vindmätningar och detaljprojekteringar har stor betydelse. För beräkningar och
analyser har ett exempelverk använts, i detta fall Siemens SWT-2.3-113 med en totalhöjd om 199,5 meter.
Källjudet är 105,0 dB(A).
De vindkraftverk som finns på marknaden idag bygger i stort sett på samma teknik. Vindkraftverken består,
enkelt uttryckt, av ett torn och ett maskinhus med en trebladig rotor högst upp på tornet. Rotorbladen samlar
upp vindens rörelseenergi och produktionen överförs via en transformator, belägen inom området, till
högspänningsnätet. Vindkraftverken ska godkännas enligt Boverkets regler med ett typgodkännande enligt
svenska Sitac. Det innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara
konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden bedöms normalt sett vara mellan 20-30 år för
ett vindkraftverk.
Vindkraftstypen kommer sannolikt bestyckas med ett aggregat som går i så kallad automatisk drift under
normallägen. Det innebär att styr- och övervakningsfunktioner sker genom en dator i respektive vindkraftverk.
Styrsystemet övervakar vindhastighet, vindriktning, generator, växellåda och bromssystem. Vanligtvis så
producerar vindkraftverken energi från vindstyrkor ner mot 3-4 m/s samtidigt som vindkraftverket automatiskt
14
stoppas då det blåser mer än ca 25 m/s i syfte att minska slitaget på verken. Detta varierar beroende på vilken
typ av vindkraftverk som slutligen väljs. Styrsystemet reglerar även bladinställning, varvtal och hur
maskinhuset vänds efter vinden.
FIGUR 3.3 ILLUSTRATION AV ETT VINDKRAFTVERK
HINDERMARKERING
Enligt Transportstyrelsens gällande föreskrifter ska vindkraftverken utrustas med hinderbelysning för att
avvärja olyckor med luftfartstrafik. Om vindkraftverkens totalhöjd understiger 150 m ska vindkraftverkens torn
vara markerade med ett medelintensivt, rött, blinkande ljus som lyser under gryning, nattetid och skymning.
Föreliggande etableringar planeras att anta en totalhöjd som överstiger 150 m, och ska i sådant fall
hindermarkeras med ett högintensivt, vitt blinkande ljus som lyser under dygnets alla timmar. Enligt
1
föreskriften ska ljuset skärmas av inom 5 km radie från vindkraftverket .
För att minska påverkan på landskapsbilden men samtidigt bibehålla trafiksäkerheten så har
Transportstyrelsen bestämt att endast de yttre vindkraftverken med ett inbördes avstånd på tvåtusen meter, i
en vindkraftsetablering med verk överstigande 150 m, behöver ha högintensivt blinkande ljus. Vindkraftverken
i parkens mitt kan förses med lågintensivt ljus, fast rött ljus, så länge navhöjden på vindkraftverken i parkens
mitt inte överstiger navhöjden på vindkraftverken i parkens yttre gräns. I sådant fall måste även de anges med
2
vitt, högintensivt, blinkande ljus ifall vindkraftverkens totalhöjd överstiger 150 m .
FUNDAMENT
För vindkraft på land används gravitationsfundament eller bergsfundament. Gravitationsfundament agerar
som motvikt till vindkrafterna och kan användas i kombination med både pålning och jordförstärkning. Valet av
grundläggningsmetod är beroende av markens förutsättningar på platsen och bestäms med en geoteknisk
1
TSFS 2010:155 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för
luftfarten
2
luftfarten
15
undersökning efter att ett eventuellt tillstånd har givits. Bergförankrade fundament gjuts direkt på berget samt
förankras i detta med bergbultar.
Gravitationsfundament är lämpligast på moränmark och utgörs av ett armerat betongfundament som via sin
egentyngd och underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket (figur 3.4). Gravitationsfundament
grundläggs normalt 2-3 m under markytan och är rektangulära, cirkulära eller ortogonala i formen.
Fundamentets dimension varierar beroende på verkets storlek, tyngd, höjd och markens beskaffenhet.
Erfarenhetsmässigt brukar fundamenten i dessa markförhållanden ha en storlek på 20 x 20 meter, vilket ger en
2
3
area av 400 m och en åtgång av ungefär 700 m betong samt ca 40 ton armering. Infästningen av tornet i
betongfundamentet sker via en stor mängd stål som gjuts in i mitten av fundamentet. I ingjutningsgodset
monteras de stålrörssektioner som tillsammans bildar vindkraftverkets torn. Fundamentet runt tornet täcks
sedan med uppgrävda massor, jord och grus för att efterlikna omkringliggande mark.
FIGUR 3.4 ANLÄGGNING AV ETT GRAVITATIONSFUNDAMENT. FOTO: STENGER OCH IBSEN.
Om vindkraftverk installeras på berg används bergförankrade fundament. Fundamentet förankras då med
bultar vilka vanligtvis fästs i berget med expanderande betong. För att uppnå stabilitet med bergförankrade
fundament krävs berg av hög kvalitet och hållfasthet. Grundläggningsdjupet för bergförankrade fundament är
2
3
normalt 2 m. Ytan är ca 100 m och det åtgår ca 200 m betong vid bergförankrat fundament.
Det är troligt att båda fundamentstyperna kommer att användas, men eftersom markanspråket är större vid
anläggande av gravitationsfundament baseras beräkningarna om markanspråk på 17 gravitationsfundament,
vilket representerar största möjliga ingrepp ur markanspråkssynpunkt, ett värsta scenario. Detta skulle för
2
projektet Bodberget/Bjursele innebära 17 fundament om 400 m , vilket kan ge ett totalt markanspråk om 6
2
800 m .
KRANPLATS
För resning av vindkraftverken behövs en plan och stabil yta. Denna yta kallas kranplats. Det kommer att vara
aktuellt med upp till 17 kranplatser, en för montering/resning av varje enskilt vindkraftverk. Utformning av
kranplatserna varierar och olika turbinleverantörer ger olika rekommendationer. De flesta leverantörer klarar
2
2
av att använda en kranplats om 800 m . Det behövs oftast också minst en hårdgjord yta om ca 100 m som
2
hjälpkranen kan använda vid montering av huvudkranen. En yta om ca 500 m behöver röjas och jämnas ut för
16
2
montering av en platsbyggd kran. Markanspråket för varje kranplats blir således ca 1 400 m , vilket ger ett
2
totalt markanspråk om ca 24 000 m för kranplatserna vid Bodberget/Bjursele.
UPPSTÄLLNINGSPLATS
Då vindkraftverken levereras till projektområdet behövs ytor, så kallade uppställningsplatser, där de olika
vindkraftsdelarna kan förvaras i väntan på uppsättning. Detta för att klara logistiken vid införsel av
vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. På uppställningsplatserna
förvaras verken tills det passar arbetsmässigt och vädermässigt för montage och resning. Vid projektet
2
Bodberget/Bjursele kan det vara lämpligt med en central uppställningsplats om ca 5 000 m .
VÄGAR
Vid uppförandet av etableringarna kommer det att anläggas vägar till verken. Dessa vägar kommer även att
användas i driftskedet, i samband med service av vindkraftverken. Vägarna kommer att uppförs på ett sådant
sätt att intrånget i marken begränsas så långt som det är praktiskt möjlig.
Inom de planerade projektområdena finns redan idag ett vägnät av generellt hög, men varierande standard.
Detta kan i de flesta fall nyttjas för projektet. På vissa sträckor kommer det att bli aktuellt med breddning och
förstärkning för att vägarna ska tåla de tunga transporterna och för att svängradien skall vara tillräcklig då vissa
komponenter såsom vingar kräver större radier än vad vägarna har i dagsläget.
För att klara transport av vindkraftverken kan även anslutningsvägarna komma att breddas, skarpa kurvor kan
också komma att rätas ut efter turbintillverkarens specifikationer.
En preliminär väglayout har tagits fram som innebär att inom projektområdena behöver ca 6 km befintlig väg
breddas och förstärkas och 13,9 km befintlig väg av hög standard behöver kontrolleras och eventuellt
förstärkas. Utöver detta behöver 10,4 km nya vägar anläggas för transport till vardera vindkraftverk.
För befintliga vägar innebär upprustningen av vägen att en ny överbyggnad påförs, nya diken anbringas och
slänter flyttas i sidled. Detta innebär i sin tur att det befintliga vägområdet utökas med uppskattningsvis 3-5 m.
Turbintillverkarens specifikationer gällande vägarnas bredd ser oftast relativt likartade ut för olika
leverantörer. Generellt brukar körbanans bredd ligga på minst 4,5 meter på raksträckor medan kurvor kräver
ytterligare bredd. Den fria höjden brukar ligga på ca 5,5 m. Hela vägområdet (diken, slänter, kantremsor) antas
dock bli mellan 15-25 m beroende på vilka förutsättningar som råder.
Längst vägsträckningen behöver mötesplatser anläggas. Vid detaljprospekteringen kommer placeringen av
dessa att utredas, men generellt brukar mötesplatser efter varje kilometer vara lämpligt. Detta ger ca 30
mötesplatser vilka bör vara ca 100 meter långa och 5 meter breda. Det finns en del mötesplatser längst
vägarna i området, men dessa behöver troligtvis förlängas och breddas.
När väglayouten har arbetats fram har hänsyn tagits till biotopskydd, sumpskogar, naturvård, naturvårdsavtal
och nyckelbiotoper. Hänsyn har också tagits till en naturinventering samt en arkeologisk utredning som utförts
på uppdrag av Gothia Vind.
I kommande MKB kommer mer detaljerad beskrivning av vägars uppbyggnad samt schakt- och fyllningsbehov
för vägarna att redovisas.
17
FIGUR 3.5 PRINCIPSKISS PÅ VÄGAR INOM PROJEKTOMRÅDENA
SERVICEBYGGNAD
En vindkraftsanläggning kräver tillsyn och regelbunden service, varför personal och nödvändigt material måste
finnas i nära anslutning. En servicebyggnad förmodas anläggas inom för etableringen Bodberget/Bjursele. De
2
har normalt en yta om ca 2 500 m .
ELANSLUTNING, TRANSFORMATORSTATION OCH KOPPLINGSSTATION
För vindkraftsparkerna kommer två olika typer av elnät att krävas, ett internnät och en anslutningsledning.
Internnätet kopplar samman, via markförlagd kabel, varje enskilt vindkraftverk till en eller flera
kopplingsstationer belägna inom projektområdena. För projekt Bodberget/Bjursele är det troligt att en
kopplingsstation kommer att vara tillräckligt. Ytan på denna uppskattas till 50x50 m.
Detaljutformningen av det interna elnätet kommer främst att styras av slutgiltiga vindkraftsplaceringar och
vägdragningar. Mellan vindkraftverken i det interna elnätet kommer kabel att förläggas i marken, i huvudsak
utmed väg för att ta så lite mark i anspråk som möjligt. Kablarna förläggs i ledningsschakt och utgångspunkten
är att den följer vägsystemet och således inte tar någon vidare mark i anspråk. Den kommande
detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske.
18
Varje enskilt vindkraftverk kommer att ha en separat transformatorstation som ansluts till det interna elnätet.
Transformatorstationen omvandlar spänningen för att ledningar med olika spänningsnivåer ska kunna anslutas
till varandra. Elledningen från det interna elnätet går sedan via en kopplingsstation och vidare till ett
distributionsnät.
Hur projektet kommer att anslutas till överliggande elnät är i dagsläget oklart. Det förslag som i dagsläget
diskuteras är anslutning till Örträsk, se figur 3.6. Projektområdena kommer att sammanbindas via luftledning
eller markförlagd ledning, som sannolikt kommer att följa vägar eller annan påverkad mark. Det förslag som
idag utreds är att sedan följa befintlig kraftledningsgata väster om Bodbergets projektområde norrut mot
Örträsk. Bedömningen i dagsläget är att det finns goda möjligheter till att dra ny kraftledning utan större
påverkan på andra intressen, såsom värdefull natur.
FIGUR 3.6 MÖJLIG ANSLUTNINGSPUNKT FÖR KRAFTLEDNINGSDRAGNING.
FÖLJDVERKSAMHETER
För att minimera transporter till området kommer försörjning av material så långt som möjligt att ske från
täkter i området. Ett antal berg- och naturgrustäkter finns inom 2 mils radie från projektet. En mer ingående
beskrivning av dessa och hur de skulle kunna nyttjas för projektet kommer att redovisas i kommande MKB.
19
För att nyttiggöra detta material och samtidigt minimera transporter är det lämpligt med mobilt krossverk eller
en kross som placeras i täkten. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser kommer även att
gälla för denna verksamhet (NFS 2004:15).
Det finns en producent av betong i närområdet vilken kan komma att nyttjas. Betongframställning kan dock bli
aktuellt inom projektområdet för att minska transporter.
3.5 SAMMANSTÄLLNING AV MARKANSPRÅK
Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundamentsbyggande, anläggning av serviceinrättningar samt
elarbeten, kommer marken att behöva bearbetas. Detta kommer att innebära att marken schaktas, grävs och
sprängs i viss utsträckning. Preliminär beräkning av anläggningsytor framgår av tabell 3.1 nedan. I tabellen
redovisas en översiktlig sammanställning av det uppskattade markanspråket för att anlägga erforderlig
infrastruktur för vindkraftparken.
TABELL 3.1 PRELEMINÄR BEDÖMNING AV ANLÄGGNINGSYTOR*.
DIREKT BERÖRD YTA
2
LÄNGD (M)
BREDD (M)
Nya interna vägar
10 400
4,5
47 000
Förstärkning befintlig
intern väg
19 900
4
80 000
100
5
30
15 000
Plats för fundament**
20
20
17
6 800
Kranplatser
50
28
17
24 000
Uppställningsplats
70
70
1
5 000
Servicebyggnad
50
50
1
2 500
Kopplingsstation
50
50
1
2 500
Nyanlagda mötesplatser
ANTAL (ST)
Totalt
CA AREA (M
Ca 185 300 m
)
2
*Kraftledningsgata samt breddning och uträtning av vägar utanför vindkraftsområdet är inte medtagna i uppskattningen
**beräkning på 17 gravitationsfundament för ”värsta möjliga scenario”
2
Beräkning enligt tabell 3.1 gör gällande ett markanspråk om ca 185 000 m för hela vindkraftparken, vilket
motsvarar cirka 18,5 hektar, drygt 1 ha per installerat vindkraftverk. Uppskattat behov av röjning bedöms
uppgå till ca 30 hektar för hela etableringen. Bedömningar är preliminära och exkluderar kraftledningsgata
samt breddning och uträtning av vägar utanför vindkraftsområdet. I kommande MKB kommer markanspråket för
anläggningsytor att redovisas närmare.
3.6 MASSOR
Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Med massbalans avses att det material som
grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur för vindkraftparken.
Bolaget strävar efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt för övrigt tillfört material för till
exempel överbyggnad av vägar och betongframställning. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar
kostnaderna inom projektet.
Befintligt schaktmaterial, spräng- och jordmassor kommer så långt som möjligt att återanvänds vid byggnation
av vägar och fundament. Fyllningsmassor ska i möjligaste mån tas från schaktmaterial längs vägsträckningarna.
Avtäckningsmassor kommer att användas i diken och vägslänter. Vid byggande av fundament kan
fyllningsmassor nyttjas som motviktsfyllnad på betongfundamentet. Eventuella överskottsmassor som bildas
vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar kan nyttjas som efterbehandlingsmassor inom projektområdet.
20
För bl.a. överbyggnad av vägar samt för framställning av betong krävs tillförsel av material. Detta material tas
så långt som möjligt från täkter i närområdet.
Behovet av massor att kommer att utredas vidare och i kommande MKB kommer åtgång av det material som
behövs för anläggande av erforderlig infrastruktur inom vindkraftparken att redovisas.
3.7 TRANSPORTBEHOV
Transporter till och från vindkraftparken kommer att vara omfattande under själva byggtiden. Vid
vägtransporterna krävs det insatser med ett antal specialtransporter per utfört montage av vindkraftverk.
Det finns normer och krav på transporter, både från leverantörer av vindkraftverk och från myndigheter.
Leverantörer av vindkraftverk tillhandahåller dokument av min- och maxkrav för transporter av de olika
delarna av ett vindkraftverk. Kraven på transportvägar innefattar till exempel längsgående maxlutning, minsta
radie för ytterkurvor, fri höjd till ovanliggande hinder.
Vindkraftverken kommer att skeppas till en hamn längs Västerbottens kust. Därefter sker frakten med
speciallastbilar på det allmänna vägnätet. Förstärkta skogsbilvägar tjänar som den slutliga transportleden in till
vindkraftparken. Transportvägarna kommer att utredas vidare för att finna den lämpligaste färdvägen och
efter genomförd framkomlighetsanalys upprättas en transportplan för transporterna.
Krav på dispens för transporter på allmän väg regleras i trafikförordningen (1998:1276). Vid transporter på
allmänna vägar genom två eller flera kommuner, söks dispens hos den avdelning av Trafikverket som ansvarar
för den region där färden påbörjas. Dispensen gäller för transporter på de statliga och kommunala vägar som
berörs.
Transportbehov inom, till och från vindkraftparken genereras från följande trafik under konstruktions- och
driftsfasen:
x
x
x
x
Anläggningstransporter - vägbyggande, fundament, internt kabelnät, avverkning, berg-/grusmaterial
för betongframställning etc.
Transport av vindkraftverken och tillhörande utrustning
Personaltransport
Service och underhåll
ANLÄGGNINGSTRANSPORTER
Ett omfattande transportbehov föreligger för att etablera ny och förbättra befintlig infrastruktur inom
området. Transporterna för detta ändamål utgörs till betydande del av kortare transporter med
arbetsmaskiner inom och i anslutning till verksamhetsområdet. Ambitionen är att upparbetade massor i
största möjliga utsträckning nyttjas inom området, vilket i sådant fall minskar transporterna för tillförsel av
material under anläggningstiden. Detta kräver dock en mobil krossanläggning. Överbyggnadsmaterial såsom
förstärkningslager och bärlager för vägar framställs av berg som genom krossning och sortering/siktning når
önskad storlek.
Anläggningstransporterna utgörs till stor del av lastbilar som fraktar berg-/grusmaterial för anläggande av nya
vägar och förstärkning av befintliga vägar. Vid brytning av ny väg och uppbyggnad av terrasser kommer
förmodligen traktordumprar och lastmaskiner att användas för att flytta och omfördela befintliga massor för
att säkerställa att allt material i väglinjen omhändertas.
Ytterligare transport utgörs av elnätsmaterial, där kabeltrummor dominerar, samt arbetsmaskiner för
anläggning av infrastruktur och avverkning i området.
21
För gjutning av fundament är det möjligt att mobila betongstationer kommer att ställas upp inom
verksamhetsområdet eller vid närliggande täkter. Sker inte betongframställning inom projektområdet utgör
betongtransporten en betydande del av antalet transporter.
I kommande MKB, då projektets utformning är mer klarlagd, kommer en bedömning över antalet transporter
att redovisas mer ingående.
TRANSPORTER AV VINDKRAFTVERK
Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus var för sig, medan själva tornet är uppdelat i
sektioner. Nedan görs en uppskattning av transportbehovet för att frakta vindkraftverken till fundamentsplats.
Beroende på vilken typ av vindkraft som byggs, varierar transporterna något. I denna redovisning antas
följande transportbehov för ett (1) vindkraftverk föreligga:
x
x
x
x
x
Maskinhus/transformator - 3 lastbilar
Torn - 5 lastbilar
Rotorblad - 3 lastbilar
Kontroll- och monteringsutrustning - 1 lastbil
Anläggning/ingjutning - 2 lastbilar
Transportbehovet för 17 vindkraftverk ligger således på omkring 153 lastbilar för att frakta vindkraftverken och
kringutrustning till vindkraftparken. I beräkningen har inte transport av betong och armering till fundament
inkluderats. Transport för den kran som nyttjas vid resning av vindkraftverken antas kräva upp till 50
transporter för att komma på plats i området. Figur 3.7 visar möjliga transportvägar för vindkraftverk, från
riksväg 95 till projektområde.
TRANSPORTVÄGAR
Gothia Vind utreder olika alternativ för transport av vindkraftverken från hamn till aktuellt projektområde.
Med största sannolikhet kommer verken att skeppas till Skellefteå hamn för att sedan transporteras mot
projektområdet, till stor del längst riksväg 95. kommande MKB kommer alternativa transportvägar att
redovisas, med ett huvudalternativ utpekat. Figur 3.7 visar en möjlig transportväg från riksväg 95 till vindpark.
TRANSPORTER FÖR SERVICE OCH UNDERHÅLL
När väl anläggningen är färdigställd reduceras transportbehovet avsevärt. Behovet av service avgör hur
frekventa transporterna blir. Transporter som kan härledas till service och underhåll sker i allt väsentligt inom
området, och med personbil eller servicebil. Omfattningen av transporterna bedöms bli ringa i sammanhanget.
VINDMÄTNING
Mätning med Sodar pågår sedan 5 juli 2012. Bedömningen så långt är att vindförhållanden är goda. Planen är
att etablera en mätmast i området under 2013.
3.8 DRIFT
Driften av parken kommer till stor del att vara automatiserad och varje vindkraftverk kommer att fungera
oberoende av övriga vindkraftverk. Om vindhastigheten överstiger den för vindkraftverket fastställda
säkerhetsgränsen kommer bromssystemet automatiskt att aktiveras och vindkraftverket kommer att stannas.
När vindkraftverket stängts av på grund av höga vindhastigheter så kommer det att återaktiveras när
vindförhållanden är under en given nivå. När fel eller instabilitet orsakar att vindkraftverket stänger ner sig så
krävs för dagens verk manuell uppstartning av driftpersonal. För att starta ett vindkraftverk som stoppats på
grund av fel eller instabilitet krävs för dagens verk manuella inspektioner och/eller reparationer.
De undersökningar som har gjorts för Havsnäs Vindkraftpark omfattande 48 vindkraftverk visar att det går åt
0,25 årsarbeten per vindkraftverk under driftfasen. Detta skulle för detta projekt innebära 4,25 stycken
22
årsarbeten, sannolikt skulle det kunna bli något fler, då exempelfallet innehöll fler verk vilket kan medföra en
viss rationalisering.
Livstiden för vindkraftparken bedöms till 20-30 år från färdigställande till avveckling. Vindkraftverken är
vanligtvis konstruerade efter specifikationer som ska garantera en levnadstid på 20 år. För att försäkra att
verken har en acceptabel levnadstid, kommer verken att underhållas löpande och större servicegenomgångar
sker vanligtvis med 6 till 12 månaders mellanrum.
3.9 TIDPLAN
Etableringen av en vindkraftspark är en omfattande process och nu befinner sig projektet under samråd. Efter
samrådsprocessen kommer samrådssynpunkter att beaktas, varpå justeringar i projektet kan bli aktuella och
nya utredningar kommer att behövas, vilket följs av kompletterande samråd. Därefter kommer alla avsnitt att
utvecklas och fördjupas inför kommande MKB. Efter att Miljökonsekvensbeskrivningen är inlämnad söker
Gothia Vind om tillstånd hos Länsstyrelen i Västerbotten. Om tillståndet beviljas kommer en period av
upphandling och planering. Förutom upphandlingen av vindkraftverken kommer det även att ske en
upphandling av transformatorstationer, anläggningsarbeten och beställning av nätanslutning. Därefter
kommer parken att planeras på detaljnivå innan anläggningsfasen startar. Infrastrukturen, vägar och
elledningar, kommer att anläggas först så att uppkoppling av vindkraftverk kan ske direkt efter montering.
TABELL 3.2 PRELIMINÄR TIDPLAN (K=KVARTAL).
TIDSPLAN
FAS I PROJEKTET
K4 2012 – K1 2013
Samråd och utredningar
K1/K2 2013
Inlämnande av tillståndsansökan
K3 2013
Ev. kompletteringar
K4 2013
Miljötillstånd
K3 2014
Byggstart
K3 2016
Färdigställande av vindkraftpark
3.10 AVVECKLING OCH ÅTERSTÄLLANDE
Vindkraftverken kommer att monteras ned efter avslutad drift och därefter kommer marken att återställas.
Mycket små spår lämnas efter vindkraftens fundament och en påverkan på till exempel landskapsbilden
kommer inte längre att föreligga. Efter att tillståndet för etableringen har löpt ut så ska anläggningen monteras
ned, alternativt kan tillståndet förlängas och vindkraftverkens delar kan bytas ut för att fortsätta producera
energi.
Gothia Vind AB kommer att avsätta medel för återställning av området, vilket regleras i tillståndet.
Anmälan för återställande skall inges till och godkännas av tillsynsmyndighet innan vindkraftverk permanent
tas ur drift. Av anmälan kommer det att framgå vilka åtgärder som avses att vidtas och följa då gällande
lagstiftning. Detta kan och bör därför inte regleras i detalj i detta skede men principer för hur efterbehandling
kan ske redovisas nedan.
x
x
x
x
x
Nedmontering och borttransport av vindkraftverk.
Transformatorstation avlägsnas.
Fundamenten tas bort till 30 cm djup eller täcks med ett jordlager med 30 cm djup.
Uppställningsytor återställs och ett humustäcke återförs.
Bedömningen är att vägar kommer att fylla en funktion för markägare och andra intressenter efter
avslutad drift. Markägarna kan nyttja dessa inom skogsbruket. Den ekonomiska säkerheten för projektet
23
bygger därför på att vägar inte behöver återställas och eventuell återställning sker i sådant fall i samråd
med markägare.
x Elkablar i marken som framledes inte kommer att brukas eller nyttjas klipps av på ca 30 cm djup och
lämnas kvar.
x Eventuell servicebyggnad och andra byggnader demonteras och flyttas.
Efter att alla återställningsåtgärder är genomförda meddelas detta till tillsynsmyndighet.
24
4. PLANFÖRHÅLLANDEN OCH RIKSINTRESSEN
4.1 TERRÄNG OCH NYTTJANDE
Etableringen är fördelad på två projektområden.
Bodberget är fördelat på fyra områden, där tre höjder utgörs av Bergmyrberget, Brännet, och Kvasberget, och
det fjärde området består av tre mindre höjder; Röjmyrberget, Nördbrännberget och Snöberget. Samtliga
höjdområden har en brant topografi med kraftigt sluttande terräng.
Bjursele sträcker sig över tre höjdområden, Stor-Bjurseleliden, Sillarliden och Storliden där alla höjdområden
har en brant terräng i en nord-ostlig ritkning.
Områdena brukas kommersiellt för skogsbruk och renskötsel, men även aktiviteter såsom jakt är av stor
betydelse.
4.2 BEBYGGELSE
De närmast belägna tätorterna är Norsjö, 6 km sydväst om projektområde Bodberget, med drygt 2000
invånare, Bastuträsk 15,5 km sydost om projektområde Bjursele med ca 400 invånare och Jörn, ca 20 km norr
om projektområdena med knappt 800 invånare.
I Norsjö kommun finns ett antal småorter och mindre byar i närheten av föreliggande projekt. Förutom
Bodberg och Bjursele ligger byarna Kvavisträsk, Bastutjärn och Böle inom ett avstånd på 1 km från närmsta
planerade vindkraftverk. Inom ett avstånd på 5 km återfinns flera byar, vilka redovisas i tabell 4.2. Dessa byar
innehåller minst 10 bostäder. I övrigt återfinns en mängd småbyar med enstaka bofasta på spridda avstånd
från parken.
TABELL 4.1 STÖRRE OMRÅDEN MED BEBYGGELSE INOM 15 KM (TÄTORTER OCH SMÅORTER, MINST 50 BOFASTA).
BEBYGGELSE
INVÅNARANTAL
AVSTÅND TILL NÄRMAST PRELIMINÄRA
VERKSPLACERING
Norsjö samhälle
2000
6 km
Bjurträsk
100
2,6 km
Svansele
90
7,5 km
Gumboda
55
8,5 km
TABELL 4.2 BEBYGGELSE INOM 5 KM (>10 INV)
BEBYGGELSE
AVSTÅND TILL NÄRMAST PRELIMINÄRA
VERKSPLACERING
Kvavisträsk
905 m
Bjursele
935 m
Bodberg*
745 m
Böle
1035 m
Tjärnberg*
790 m
Bastutjärn
1,1 km
Norra Tjärnliden
1,4 km
Långmyrliden
2,2 km
Heden
3,7 km
Pjäsörn
3,8 km
Norrby
4,2 km
25
Kläppen
4,3 km
Berget
5,2 km
Braxträsk
6 km
*Byar med mindre än 10 bostäder, upptagna i tabellen pga. avståndet på mindre än 1 000 m.
Ovan redovisade tabell 4.2 är såsom Gothia Vind har uppfattat bebyggelsen i omgivningen.
FIGUR 4.1 BEBYGGELSE VID PROJEKTOMÅRDENA (FÖR INNEBÖRD AV LANDSKAPSZONER, SE AVSNITT 6)
26
4.3 ÖVERSIKTSPLAN
Projektområdena Bodberget och Bjursele är lokaliserade inom Norsjö kommun. Kommunen har i samarbete
med Malå kommun utarbetat en vindbruksplan som antogs 2010. I denna handling finns 14 områden som
kommunen anser lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Då områdena vid Bodberget och Bjursele uppfyller flera
av de kriterier som kommunen ställt upp för ett lämpligt vindbruksområde och har de i ett tidigt skede ingått i
planförslaget (figur 4.2). Områdena plockades dock bort under planprocessen på grund av närhet till
bebyggelse. Områdena har dock inte bedömts som olämpliga för vindkraft.
I arbetet med vindbruksplanen har områdenas lämplighet undersökts med avseende på medelvindhastighet,
avstånd till bebyggelse samt konfliktrisk med utvalda värden (natur- och kulturvärden, natura 2000,
naturreservat, riksintresse för naturvård, våtmarker klass 1, kulturreservat samt riksintressen för
kulturmiljövård). Därtill skulle området inrymma minst fem verk. Planen är inte bindande utan endast
vägledande.
I tabellerna 4.3 och 4.4 visas projektet i förhållande till generella riktlinjer och skyddsåtgärder i
vindkraftsplanen.
FIGUR 4.2 PROJEKTET I FÖRHÅLLANDE TILL VINDBRUKSOMRÅDEN UTPEKADE I MALÅ/NORSJÖ KOMMUNERS TEMATISKA
VINDBRUKSPLANER.
27
TABELL 4.3 PROJEKTET JÄMFÖRT MED GENERELLA RIKTLINJER VID VINDKRAFTSETABLERING – MALÅ/NORSJÖ KOMMUNER
RIKTLINJE NORSJÖ KOMMUN
PROJEKTET I FÖRHÅLLANDE TILL RIKTLINJEN
Större vindkraftverk bör inte lokaliseras närmare än
1000 meter från befintliga bostäder/fritidshus.
I Bjursele, Kvavisträsk, Böle och Bodberg finns
bostäder inom 1000 meters avstånd. Projektet
håller dock tillräckliga avstånd till närboende för
att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för buller.
Etablering av nya bostäder för såväl permanent som
fritidsbebyggelse bör undvikas inom 1000 m från
utpekade vindkraftsområden för att förhindra
säkerhetsrisker och negativ påverkan från eventuell
framtida vindkraftsetablering. Säkerhetsavstånd till
andra verksamheter bör tas i beaktande vid
planeringen.
Ej aktuellt för detta projekt.
Vid etablering av nya vindkraftverk ska riktvärden för
ljud från vindkraft (Naturvårdsverkets rapport
6241:2009) tillämpas.
Naturvårdsverkets rapport 6241:2009 kommer att
tillämpas och enligt Gothia Vinds beräkningar
kommer riktvärdena att hållas.
Vindkraftverk (enstaka och grupper) bör inte etableras
inom natur- och kulturskyddade områden om syftet
med skyddet riskerar att skadas.
Etableringen bedöms inte påverka skyddade
områden.
Utbyggnad av vindkraft ska inte påverka våtmarker av
klass 1 och 2 annat än i begränsad omfattning.
Inom projektområdet finns ingen klass 1 våtmark.
Om någon våtmark skulle påverkas kommer det
endast att ske i mycket begränsad omfattning.
Hänsyn ska tas till kulturmiljövärden. Vid etablering i
närhet av kulturhistorisk värdefulla miljöer bör
landskapsanalyser redovisas.
Kommande MKB kommer att innehålla
beskrivningar av förväntad påverkan på
kulturmiljöer, inkluderat visuell påverkan.
TABELL 4.4 PROJEKTET JÄMFÖRT MED SKYDDSÅTGÄRDER VID VINDKRAFTSETABLERING– MALÅ/NORSJÖ KOMMUNER
SKYDDSÅTGÄRDER NORSJÖ KOMMUN
ÅTGÄRDER
Minsta avstånd till väg och järnväg ska vara minst
verkets totalhöjd, dock minst 50 meter oavsett vägtyp.
Inga vindkraftverk kommer att placeras i direkt
anslutning till allmän väg. Väg kommer dock att
dras fram till varje enskilt verk och tanken är att
använda befintliga skogsbilvägar i möjligast mån
för att minska påverkan på naturmiljöer.
Vindkraftverk över 40 m ska hindermarkeras enligt
Transportstyrelsens föreskrifter. Vindkraftverk ska markeras på flygkartan. Vindkraftverk som kräver
högintensiv hindersbelysning dygnet runt bör undvikas.
Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt
gällande föreskrifter. Vindkraftverk över 150 m
måste enligt föreskrifterna förses med hög intensiv
hinderbelysning varför det är svårt att undvika.
Minsta avstånd till högspänningsledning bör vara minst
verkets totalhöjd + 20 m. I övrigt ska hänsyn tas till
Elsäkerhetsverkets Starkströmsföreskrifter.
Kommer att uppfyllas.
Vid kraftledningar > 10 kV skall Transportstyrelsens
riktlinjer för flygbesiktning följas.
Kommer att uppfyllas.
Vid detaljprojektering tillämpas Boverkets
rekommendation för säkerhetsavstånd.
Säkerhetsaspekter kommer att beaktas.
Befintlig infrastruktur och elnät ska nyttjas i så stor
utsträckning som möjligt. Möjlighet till samverkan om
nätanslutningar ska beaktas.
Frågan kommer att utredas vidare inför
kommande MKB.
Bästa möjliga teknik ska användas för att förhindra att
fåglar och andra djur dödas eller skadas av elledningar,
rotorblad och transformatorer.
Elanslutningen sker genom separat prövning. En
risk och särhetsanalys är genomförd.
Inför vindkraftetableringar ska en översiktlig riskanalys
genomföras för det aktuella området (exempelvis risk
för iskast). En detaljerad riskanalys för
28
vindkraftetableringen ska genomföras om den är av
den omfattningen att tillstånd från Länsstyrelsen krävs.
Enligt hushållningsbestämmelserna ska uppkomna
överskottsmassor av sprängsten m.m. nyttiggöras inom
projektet eller omhändertas på ett sådant sätt att
påverkan på naturmiljön och landskapsbilden blir
begränsad.
Gothia Vind delar den uppfattningen, därför
kommer ansökan även att innehålla en anmälan
att ha en mobil krossanläggning i projektområdet
under byggfasen.
4.4 RIKSINTRESSEN
Inom projektområde Bjursele ligger riksintresse för Natura 2000, Bjureseleliden, en naturskog rik på träd med
en ålder över 200 år. Dess ostörda karaktär gör området gynnsamt för många växter och djur som är beroende
av ostörda miljöer. Projektområde Bodberget ligger inom avrinningsområdet för Malån som är riksintresse
vattendrag. Övriga omgivande riksintressen ligger på varierande avstånd och gäller främst rennäring,
värdefulla ämnen, naturvård, och kulturvård (figur 4.3). Hur dessa riksintressen kan komma att påverkas av
projektet beskrivs under respektive avsnitt, och det kommer att utredas vidare inför kommande MKB.
FIGUR 4.3 RIKSINTRESSEN I PROJEKTOMRÅDENAS OMGIVNING
29
5. METODBESKRIVNING FÖR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att inhämta information som berör projektets effekt på
omgivningen samt bedöma projektets eventuella konsekvenser där detta är möjligt.
Tillvägagångssättet för bedömning av berörda miljö- och hälsoskyddsaspekter kommer att bygga på följande
parametrar; områdets värde i kombination med förväntad påverkan ger bedömning av konsekvenser.
Matrisen nedan visar hur gradering av konsekvenser sker. Samtliga bedömda aspekter är var för sig så
komplexa att det varken är rättvisande eller hanterbart att nyttja, på förhand bestämda, schablonmässiga
bedömningsgrunder. För varje bedömning av värde, påverkan och konsekvens finns istället en underbyggd
motivering till värdesättningen som görs av erfaren konsult i avstämning mot kollegor, för att hålla en jämn
värderingsnivå (kvalitetssäkring). Slutligen summeras de troliga och faktiska konsekvenserna på ett sätt som
konkretiserar förändringen.
VÄRDE (1)
Bedömningen av områdets värde bygger på fältbesök, information från offentliga uppgifter samt uppgifter under
samrådsprocessen (t.ex. hur rennäring använder området). Anpassningsåtgärder kan förändra värdet, t.ex. genom
exkludering av vissa områden vid projektplaneringen. Värdet graderas i tre kategorier; litet värde, medelstort värde och stort
värde. Som exempel kan nämnas ett opåverkat skogsområde med successionsskog och hög andel signalarter och rödlistade
arter har stort värde för naturmiljövården, medan kalavverkade ytor har ett litet värde.
+
PÅVERKAN (2)
Påverkan bedöms utifrån
uppgifter om anläggningens
utformning och uppkomst av
t.ex. buller, synlighet och
markarbeten.
Anpassningsåtgärder (åtaganden)
i samband med planering av
projektet kan många gånger
reducera eller helt undanta risker
för negativa effekter. Som
exempel kan nämnas att det går
att använda särskilda tekniker vid
våtmarkspassager för att minska
hydrologisk påverkan.
Vetenskaplig litteratur och
erfarenheter inom olika områden
är också viktigt för att kunna
bedöma påverkansgraden, t.ex.
gällande fåglar och rennäring.
Bedömningsskalan är 3-gradig
och sträcker sig från
Liten/obetydlig påverkan till
Mycket stor negativ påverkan.
KONSEKVENSER (3)
=
Bedömning av konsekvensgraden innebär att områdets värde blir kopplat till
ingreppets påverkan på dessa värden. Graderingsskalan är 5-gradig från
”Obetydlig konsekvens” till ”Mycket stor negativ konsekvens”. Figuren visar till
exempel att för områden med ”Stort värde” kommer en ”Mycket stor negativ
påverkan” ge en ”Mycket stor negativ konsekvens”. För ett område med
”Medelstort värde” kan en ”Måttlig negativ påverkan” ge en ”Måttlig negativ
konsekvens”. För område med ett ”Litet värde” kommer en ”Liten/obetydlig
påverkan” att ge en ”Obetydlig konsekvens”.
30
6. LANDSKAPSBILD
6.1 BESKRIVNING AV LANDSKAPET
ETABLERINGARNA I ETT STORSKALIGT SAMMANHANG
Projektområdena vid Bodberget och Bjursele ligger i sin helhet inom Norsjö kommun. Den närmaste större
dalgången utgörs av Skellefteälven, som ligger ca 6 km nordost om projektområdena. Längst med älven finns
flera byar, främst belägna i söderläge på älvens norra sida.
Bodberget och Bjursele upplevs relativt homogent med många höjdområden med kraftigt sluttande terräng.
Topografin i landskapet varierar mellan ca 240-450 m.ö.h. Riktningarna i lanskapet är varierande, dock
överväger branter i nord- ostlig riktning, särskilt inom och i närheten av Bjursele projektområde. Förutom
höjdlägena är landskapet fattigt på orienteringspunkter, en kraftledningsgata löper genom landskapet öster
om projektområde Bodberget och master finns resta på Bergmyrberget och Stor-Bjurseleliden. Byar, enskilda
gårdar och fritidshus är främst belägna i anslutning till sjöar eller vattendrag.
Projektområdena omges av en mängd mindre bäckar och sjöar. Från de flesta av sjöarna rinner också mindre
vattendrag. Ca 5,5 km norr om projektområdet Bjursele sträcker sig vattendraget Bjurbäcken som förbinder
Fäbodträsket, Bjurträsket och Kedträsket för att rinna ut i Malån och senare i Skellefteälven.
Skogen (framförallt barrskog), myr- och sjösystemen men framförallt höjderna bygger upp huvuddelen av
landskapets struktur. Delar av skogslandskapet präglas av det moderna skogsbruket, och delar av skogen är
relativt opåverkad, dock med spår av plockhuggning. I branter, kanske framförallt i nordbranter finns
naturskog kvar. Dessa områden är på flera ställen så branta att man inte kommit fram med vanliga
skogsmaskiner, och de har därmed skonats från trakthyggesbruk.
Den relativt hårt trafikerade vägen till Norsjö samhälle, länsväg 842, löper nordväst om etableringarna. Mellan
de två projektområdena går en mindre väg som förbinder Böle, Kvavisträsk och Bjurselet. I sydväst löper
länsväg 791 till Bjursele och vidare mot Bastuträsk i öst. Dessa vägar trafikeras också frekvent. I övrigt finns få
andra bullerkällor i projektområdens närhet.
PROJEKTOMRÅDENA OCH DERAS OMGIVNING
Den senaste istiden har format landskapet kring projektet så att dess övergripande struktur går i en nordvästsydostlig riktning. Denna riktning kan skönjas i älvar och åars sträckning samt sjöar och våtmarkers utdragna
karaktär.
Landskapet vid de berörda projektområdena utgörs av skogsmark, sjöar, myrmarker samt vägar och mindre
skogsbilvägar. Områdena är kuperade men relativt lättillgängliga för allmänheten med tanke på vägarna som
löper genom terrängen. Flera vägar i området plogas vintertid, eftersom bebyggelsen i omgivningen till största
del utgörs av permanentboende. Det finns dock flera vägar, t.ex. inom Bjursele projektområde, som står
oplogade vintertid. Markerna används främst för skogsbruk, rennäring och som rekreationsområden för
lokalbefolkningen, t.ex. jakt, bär- och svampplockning.
Projektområdena omges av en mängd mindre sjöar till exempel Kedträsket, Bjurträsket, och Fäbodträsket i
projektområde Bodbergets närmsta omnejd, och Rörträsket, Fäbodträsket och Bjurselet i projektområde
Bodbergets närmsta omnejd. Inom projektområde Bjurträsket ligger sjön Kvavisträsket och inom
projektområde Bodberget ligger sjöarna Sörträsket och Norrestträsket. Karakteristiskt för sjöarna i området är
dess utdragna karaktär i nordväst-sydostlig riktning. Ett flertal mindre bäckar och åar löper i projektområdenas
närhet, till exempel Karsbäcken och Silarbäcken i öster om projektområdena och Kvasbäcken söder om, och
delvis inom, projektområde Bodberget.
Projektområdet vid Bodberget består av fyra områden, där tre höjder utgörs av Bergmyrberget, Brännet, och
Kvasberget, och det fjärde området består av tre mindre höjder; Röjmyrberget, Nördbrännberget och
31
Snöberget. Samtliga höjdområden har en relativt brant topografi med sluttande terräng. Projektområdet
består huvudsakligen av brukade skogar, gran och tall. Det finns en mindre våtmark vid Snöberget, vilken även
håller ett mindre vattendrag. Övriga platser för verksplaceringar håller inga våtmarker, vattendrag eller tjärnar.
Väster om Bergmyrberget löper en kraftledningsgata. På bergmyrberget finns en mast.
Bjursele projektområde berör till största del tre höjdområden, Stor-Bjurseleliden, Sillarliden och Storliden där
alla höjdområden har en brant terräng i en nord-ostlig riktning. Det finns ett antal mindre våtmarker inom
området, där främst Tjärnmyren och Lill-Svanemyran har två tjärnar i anslutning till våtmarkerna. I övrigt finns
det sparsamt med vattendrag och bäckar. Projektområdet består huvudsakligen av granskog men även någon
större tallplantering. Längst upp på Stor-Bjurseleliden finns en mast. I anslutning till projektområdet ligger
också Bjurseleliden, ett reservat skog av urskogskaraktär av riksintresse för Natura 2000.
BEBYGGELSE I OMGIVNINGEN
Bjursele by grundades under slutet av 1700-talet och Bodberg by under 1800-talets början. De är båda
jordbruksbyar som hyser ett odlingslandskap representativt för inlandets lidbebyggelse, där nybyggen förlades
till en lid i ett markerat höjdläge, troligvis för att på så sätt lättare undvika frosten. Bodberget hyser idag 2
bostadshus med permanentboende, en av dessa bedriver ett jordbruk. Bjursele by är betydligt större, med
omkring 60 bofasta personer. Bjursele utökades med ny bebyggelse kring sekelskiftet 1900 och blev med tiden
ett centrum för kringliggande byar med post, affär och andra serviceinrättningar.
Förutom Bodberg och Bjursele ligger de mindre byarna Kvavisträsk, Bastutjärn och Böle inom ett avstånd på 1
km från närmsta projektområde. Inom ett avstånd på 15 km återfinns flera småorter och mindre byar vilka
framgår av tabell 6.1, 6.2 och figur 6.1. I övrigt återfinns en mängd småbyar med enstaka bofasta på spridda
avstånd från parken. Norsjö samhälle med drygt 2000 invånare ligger på 6 km avstånd från projektområde
Bodberget och 10,5 km från projektområde Bjursele.
TABELL 6.1 STÖRRE OMRÅDEN MED BEBYGGELSE INOM 15 KM (MINST 50 INV)
BEBYGGELSE
Norsjö samhälle
Bjurträsk
Svansele
Gumboda
INVÅNARANTAL
2000
100
90
55
AVSTÅND TILL NÄRMAST PRELIMINÄRA VERKSPLACERING
6 km
2,6 km
7,5 km
8,5 km
TABELL 6.2 BEBYGGELSE INOM 5 KM (>10 INV)
BEBYGGELSE
AVSTÅND TILL NÄRMAST PRELIMINÄRA VERKSPLACERING
Kvavisträsk
905 m
Bjursele
935 m
Bodberg*
745 m
Böle
1035 m
Tjärnberg*
790 m
Bastutjärn
1,1 km
Norra Tjärnliden
1,4 km
Långmyrliden
2,2 km
Heden
3,7 km
Pjäsörn
3,8 km
Norrby
4,2 km
Kläppen
4,3 km
Berget
5,2 km
Braxträsk
6 km
*Byar med mindre än 10 bostäder, upptagna i tabellen pga. avståndet på mindre än 1000 m.
32
FIGUR 6.1 LANDSKAPSZONER (SE TABELL 6.3), TÄTORTER, SMÅORTER OCH BYAR MED >10 INV. INOM 15 KM
PLANERADE PROJEKT I OMGIVNINGEN
Inom en radie av 15 km finns inget vindbruksprojekt som är tillståndsgivet eller har godkänd anmälan. De
projekt som visas under avsnitt 6.5 har på grund av de stora avstånden begränsat med beröringspunkter med
föreliggande projekt. Det närmaste är Fjällboheden, 10 vindkraftverk, ca 25 km från projektet
Bodberget/Bjursele, se figur 6.3.
6.2 LANDSKAPETS TÅLIGHET FÖR FÖRÄNDRING
Landskapets tålighet för förändringar beror generellt på vilken karaktär landskapet har. En analys av ett
landskap kan ta hänsyn till en mängd olika egenskaper, gemensamt för dessa är dock ett mänskligt
förhållningssätt till det omgivande landskapet. I denna landskapsanalys är utgångspunkterna:
x
x
x
Är landskapet av typisk eller unik karaktär?
Är landskapet orört eller påverkat av människan?
Uppfattas landskapet som ett vardagslandskap eller ett upplevelselandskap?
Dessa tillskrivna egenskaper ger sedan en utgångspunkt för om landskapet är tåligt för den förändring som en
vindkraftsetablering medför.
TYPISKT LANDSKAP ELLER UNIKT LANDSKAP
33
Begreppet värde har en skiftande betydelse som kan omfatta konkreta ting såsom kulturlämningar eller mer
abstrakta värden såsom tystnad eller ett opåverkat landskap. Vilket värde ett landskap har i ett större
sammanhang avgörs bland annat av hur det förhåller sig till andra omkringliggande landskap. Är landskapet
unikt i jämförelse med sin omgivning så ökar denna särprägel landskapets värde och är därmed mer
skyddsvärd än mer typiska landskap. Projektområdena ligger i ett landskap som smälter bra in i övrig
omgivning. Naturmiljön är också i delar påverkad genom skogsavverkning och bebyggelse. Även om
projektområdena inte har något unikt karaktärsdrag jämfört med omgivningen så kan bergsområdena ur ett
lokalt perspektiv ändå har en särprägel.
PÅVERKAT ELLER ORÖRT LANDSKAP
En annan viktig faktor för den visuella upplevelsen av en grupp med vindkraftverk är graden av påverkan.
Generellt sett är det lättare att acceptera förändringar i ett landskap som redan har en synlig påverkan från
mänsklig aktivitet. Projektområdena har i stora delar, på ett tydligt sätt, brukats av människor. Dessa ingrepp
gör sig påminda genom bebyggelse, skogsbilvägar, avverkningar, kraftledningsgator och master. Denna
påverkan kan ändå sägas utgöra en del av det svenska skogslandskapet som idag till största delen består av
produktionsskog.
Som en följd av att människor i allt mindre utsträckning bor nära naturen och att det brukade skogslandskapet
utgör ett normaltillstånd så skulle förbipasserande kunna uppfatta delar av landskapet som orört, eftersom att
området inte är tydligt industrialiserat med bulleralstrande verksamheter. Denna upplevelse är främst tydlig
nattetid, då t.ex. trafiken är begränsad. Landskapet för projektområdena kan därför inte beskrivas som orört,
främst på grund av skogsbruk, bebyggelse och trafik, men delar av områdena kan upplevas på detta sätt
eftersom det där saknas bulleralstrande verksamhet. Det finns dock områden i projektområdenas närhet med
betydligt mindre grad av påverkan, mindre bebyggelse och mindre trafik. Detta gäller främst området nordnordost om Bodberget/Bjursele. Det är därför tänkbart att människor som vill uppleva ett ”orört landskap”
redan idag hellre söker sig till dessa områden.
VARDAGSLANDSKAP ELLER UPPLEVELSELANDSKAP
Betraktarens relation till det betraktade landskapet är av stor betydelse för hur det värdesätts. Det kan enkelt
delas in i två kategorier: betraktaren som ser landskapet som en del av sin vardag, vardagslandskap och
betraktaren som ser landskapet som en del av sin upplevelse, upplevelselandskapet. Det finns en del
permanentboende kring projektområdena som har bergsområdena som en del av sin vardagsutsikt.
Permanentboende kan även förändra sin syn på landskapet från vardagslandskap till upplevelselandskap.
Detta sker ofta i samband med rekreationsaktiviteter såsom jakt, fiske och andra uteaktiviteter.
I närheten av projektområdena finns områden med fritidsbebyggelse och bad. Människor som söker sig hit för
rekreation ser sannolikt omgivningarna kring stugan och särskilt vyn från stugtomten eller närliggande sjö som
ett upplevelselandskap snarare än ett vardagslandskap, dit de troligen kommer för att dra sig undan vardagen.
Utöver fritidsbebyggelsen och badplatser håller närområdet begränsad funktion för turist- eller
besöksaktiviteter, men i en omgivning av 15 km finns en rad aktiviteter riktade till turister. Till exempel löper
en del av världens längsta linbana 8,1 km nordväst om projektområde Bodberget och på grund av dess höjd
kan en del av vindparken komma att synas från linbanan. Bygdemuseet Dahlbergsgården är beläget med vy
mot Bodberget projektområde och härifrån kommer vindkraftverken på Bergmyrberget, Tjärnberget och
Nördbrännberget att synas tydligt. För vidare information om hur etableringen kan komma att påverka turism
och rekreation, se avsnitt 11.
6.3 ANPASSNINGSÅTGÄRDER
x
Vindkraftverkens färg kommer att vara en ljus nyans av gråvit
x
Synkronisering kommer att ske av hinderbelysning i möjligaste mån
34
6.4 VINDKRAFTSETABLERINGENS PÅVERKAN PÅ LANDSKAPET
I landskapsbegreppet ingår många av de värden som beskrivs under egna rubriker i denna MKB, t.ex. kan
natur- och kulturvärden utgöra viktiga grunder för landskapets värde. Eftersom dessa värden hanteras särskilt
kommer fokus i detta avsnitt att ligga på den visuellt förändrade landskapsbilden och då ingår dessa värden
mer sammantaget som en grund för hur upplevelsen kan förändras. Vindkraftverkens påverkan på landskapet
belyses ur ett mänskligt perspektiv. Påverkan kan indelas i två huvudkategorier (i) en påverkan i form av buller
och skuggning, samt (ii) en påverkan i form av ett förändrat inslag i landskapsbilden. Påverkan i form av buller
och skugga presenteras främst i avsnitt 13 Hälsa och säkerhet. Nedan ges en beskrivning av den påverkan som
uppstår till följd av en visuellt förändrad landskapsbild.
AVSTÅND OCH HÖJD
Avståndet från betraktaren till vindkraftverken är av stor betydelse, eftersom vindkraftverken kommer att
upplevas större ju närmare dessa som betraktaren befinner sig. Vindkraftverkens visuella påverkan på
landskapsrum, såsom sjöar i Bodberget och Bjurseles närområden, kommer att vara påtaglig då totalhöjden
överstiger omgivande strukturer, till exempel vegetation. Människor använder ofta intilliggande föremål för att
bedöma ett objekts höjd eller storlek och i detta fall kommer vindkraftverkens höjd att särskilja sig från det
omgivande skogslandskapet. Detta medför att vindkraftverken får en mer framträdande roll och deras
synlighet förstärks. Av den anledningen kan det vara svårt att anpassa vindkraftverk i denna typ av landskap till
dess omgivning för att minska den visuella påverkan.
Följande zonindelning (tabell 6.3) beskriver hur vindkraftverk av denna storlek kan uppfattas på olika avstånd.
Den tar dock inte hänsyn till topografi, vegetation eller andra skymmande faktorer. Synligheten för
landskapszonerna förutsätter alltså ett flackt område utan skymmande element.
TABELL 6.3 LANDSKAPSZONER.
LANDSKAPSZON
SYNLIGHET
Inre närzon
0 - 2 km
Yttre närzon
2 – 6 km
Mellanzon
6 – 11 km
Fjärrzon
11 – 15 km
Yttre fjärrzon
15 - km
Synintrycket domineras av vindkraftverken. Ljud- och möjligen skuggeffekter påverkar
och kan även ytterligare förstärka synintrycket.
Vindkraftverken dominerar visuellt, höjden är svår att bedöma.
Väl synliga i öppet landskap, men höjden är svårt att bedöma.
Syns fortfarande vid goda sikt- och väderleksförhållanden.
Minskad synlighet. Vindkraftverken kan vara svåra att urskilja beroende på sikt- och
väderleksförhållanden och beror på hur verken avtecknar sig mot himlen.
RÖRELSE
Vindkraftverkens rotorblad är tänkt att vara i ständig rörelse. Det mänskliga ögats periferiseende är utvecklat
för att uppfatta rörelser vilket leder till att rotorbladens rotation kommer att vara synliga i hela människans
synfält. På långa avstånd kan vindkraftverkens rotorblad upplevas som ett böljande inslag vid horisonten,
medan rörelsen på nära håll bidrar till en än mer påtaglig upplevelse av vindkraftverken och en ständig
påminnelse om deras närvaro. Om vindkraftverk kan höras förstärks synintrycket ytterligare.
Rotorbladens diameter har betydelse för den visuella påverkan på omgivningen. En större rotordiameter
innebär en långsammare rotation vilket vanligtvis upplevs mer positivt än en mindre rotordiameter med
3
snabbare rotation. Studier har även visat att rotorbladens rörelser upplevs mer störande än höjden .
Exempelvis ger ett högre vindkraftverk med stor rotordiameter och långsammare rotation ett mer harmoniskt
intryck än ett lägre vindkraftverk med mindre rotordiameter och snabbare rotation. Ett större vindkraftverk
3
Energimyndigheten. ET 19: 1998. Vindkraft I harmoni. 1998-05
35
innebär dock samtidigt att det syns från fler platser. I detta fall planeras stora vindkraftverk som i normalfallet
upplevs rotera relativt långsamt, men som reser sig högt över den omgivande skogen.
ANTAL VERK OCH DESS PLACERINGAR
Antalet vindkraftverk och dess placering är avgörande för graden av påverkan. Fler vindkraftverk innebär mer
rörelse, fler ljuskällor och större ytor som vindkraftverken upptar. Studier har visat att vindkraftparkens
utformning bör anläggas så att vindkraftverken följer landskapets skala och riktning samt att verkens placering
4
5
bör hållas i en koncentrerad grupp , vilket rekommenderas även av Boverket . Majoriteten av människor
föredrar också en enhetlig och tydlig avgränsning av parken för att den ska harmonisera bättre med
omgivningen. Överlag är det även svårare att samordna flera vindkraftverk, vilket kan ge betraktaren ett
rörigare intryck då vindkraftverken inte skapar ett tydligt mönster i landskapet. Därför är ett lägre antal, stora
vindkraftverk att föredra framför ett större antal små vindkraftverk, sett ur ett landskapsperspektiv. I
förekommande fall planeras stora vindkraftverk, i förhållandevis litet antal, som på håll kommer att upplevas
som två relativt homogena enheter. I projektområde Bodberget kommer verken sannolikt att upplevas relativt
samlat inom området. I projektområde Bjursele kommer de fyra höjderna att framträda tydligare från öst,
medan gruppen kan komma att upplevas som samlad för en betraktare väster om parken. Från sydväst och
nordöst är det troligt att de två projektområdena upplevs som skilda grupper, medan det från nordväst, norr,
sydöst och syd förmodligen ses mer som en enhet.
Vindkraftetableringens lokalisering i förhållande till bebyggelse är också av stor vikt för graden av påverkan. En
etablering placerad i söder i förhållande till bebyggelse brukar upplevas mer, då samhällen och byar ofta är
placerade med utblick mot söder. Bebyggelse i närheten av Bodbergets område är främst lokaliserad norr och
nordost om projektområdet. Från bebyggelsen kommer etableringen delvis att ligga i ett syd- och sydost-vänt
läge vilket bidrar till en större påverkan på landskapsbilden eftersom bebyggelsen utblick i huvudsak är vänd
mot detta väderstreck. Det är också troligt att bebyggelsen kring Kedträskets norra strand, med vy mot
Snöberget, kommer att ha utblick även över Bjursele projektområde. Det finns också bebyggelse vid
projektområde Bodberget vilken främst är belägen kring Kvavisträskets strand. De två verken på Kvasberget
kommer tydligt att framträda vid dessa byggnader.
Bebyggelsen kring Bjursele är lokaliserad sydväst om etableringen, med ett hus lokaliserat 700 meter från
närmaste tilltänkta verk. En stor del av byn har dock utblick över Bjurselet i väst, med vy från vindkraftparken.
Några hus har dock utblick i norr, varpå några av vindkraftverken kommer att ligga i siktriktningen (se
fotomontage). Söder om projektområde Bjursele finns också en del bebyggelse, främst belägna i syd och
sydvästlig riktning vilket begränsar att det visuella intrycket från vindparken.
HINDERBELYSNING
Vindkraftverken ska enligt föreskrifter förses med hinderbelysning för att avvärja olyckor med luftfartstrafik.
Föreliggande etableringar kan komma att anta en totalhöjd som överstiger 150 m. I sådant fall ska
6
hindermarkering ske med ett högintensivt vitt blinkande ljus, under dygnets alla timmar . Under dagtid
kommer själva vindkraftverken att vara fullt synliga inom ett visst avstånd från etableringen och både rörelse
från rotorbladen och ljud från parken kommer att göra betraktaren påmind om vindkraftparken. Av den
anledningen kommer hinderbelysningen mest troligt inte att vara utmärkande under dagtid och därför inte ha
någon större påverkan på landskapsbilden. Under nattetid och vintertid med dess korta tid med solljus
kommer dock påverkan från hinderbelysning vara mer påtaglig. Detta då betraktaren mest sannolikt inte skulle
uppfatta vindkraftverken nattetid, på grund av mörker om det inte vore för hinderbelysningen.
4
Hörnsten, L. 2002. Turisters attityder till vindkraft i fjällen. Hållbar utbyggnad av vindkraft – metodutveckling för
fjällområden. ETOUR. WP 2002:1.
5
Boverket 2009 Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar.
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Vindkraften_och_landskapet.pdf 2011-02-07
6
luftfarten
36
Hinderbelysningens ljusstyrka kommer med dagens bestämmelser att avsevärt minskas nattetid då
belysningen endast får lysa 3 % av ljusstyrkan som är rådande under dagtiden.
Har betraktaren en negativ inställning till vindkraftverken kommer, trots reducerad ljusstyrka och avskärmning,
påminnelsen om deras närvaro även att ske nattetid. I projektområdena och dess närområde finns en del
bostadshus och ljus från trafik, men i övrigt är det idag ett landskap med begränsad belysning nattetid, varför
vindkraftverkens hinderbelysning påverkar närområdet.
För att minska påverkan på landskapsbilden utan att kompromissa med säkerheten har Transportstyrelsen
bestämt att endast de yttre vindkraftverken var tvåtusende meter behöver bestyckas med ett högintensivt
ljus. Vindkraftverken i parkens mitt kan förses med ett lågintensivt, fast rött ljus, så länge navhöjden på
vindkraftverken i parkens mitt inte överstiger navhöjden på vindkraftverken i parkens yttre gräns. I sådant fall
7
utrustas dessa med ett vitt, högintensivt, blinkande ljus ifall vindkraftverkens totalhöjd överstiger 150 m .
En skyddsåtgärd som Gothia Vind avser att vidta är att försöka synkronisera belysningen mellan
vindkraftverken för att på så vis begränsa den visuella störningen på omgivningen.
SYNLIGHETSANALYS
Synlighetsanalys, även kallad ZVI-analys (Zone of Visual Influence) visar hur många av parkens turbiner som
teoretiskt kan ses från olika platser i omgivningen. Presenterad synlighetsanalys (figur 6.2) tar hänsyn till
topografi och till skogens skymmande effekt. Analysen har beräknats på en vegetation om 10 meter från en
betraktelsehöjd om 1,5 meter. Det kan ge en missvisande bild eftersom skogens i vissa fall är högre, och ibland
lägre och glesare än vad analysen visar. Analysen ger dock en bild över i vilka riktningar och vid vilka platser
som synligheten kommer att vara hög, och vart den kan komma att bli begränsad.
Det finns ytterligare några brister med analysen, den tar till exempel inte hänsyn till hur stor del av
vindkraftverket som är synligt från betraktelsepunkten, det vill säga även om bara toppen av rotorbladen är
synlig så betraktas fortfarande vindkraftverket som synligt. Analysen inkluderar inte heller att vindkraftverkens
synlighet är beroende av väderlek och avstånd (se tabell 6.3 för landskapszoner). Vid sämre väder och långa
avstånd är synligheten begränsad, detta gäller även vid klart väder då horisonten kan förvandla
vindkraftverken till ett dis i fjärran. Det är därför nödvändigt att komplettera synlighetsanalysen med andra
visuella hjälpmedel, se fotomontage.
Tolkningen av synlighetsanalysen är att vindkraftverken främst kommer att vara synliga från sjöar och stränder
med etableringarna i siktriktningen. Längst med Skellefteälvens norra och östra strand kommer
vindkraftverken att synas från flera platser, till exempel från Svansele, Kusfors och Gumboda. De flesta Byar
norr om parkerna kommer att ha vy mot vindkraftverken, bostäder och fritidshus vid sjöar norr om
etableringarna kommer därför att uppleva vindkraftverken som ett tydligt inslag i landskapet. Vid byarna i väst
kommer synligheten på många platser att vara begränsad på grund av höjdskillnad och vegetation. I sydväst
ligger tätorten Norsjö, med ingen eller begränsad synlighet mot etableringen. Från sydvästra delen av Norsjön
kommer verken dock att synas på grund av det öppna läget. Söder om etableringarna är bebyggelsen i
huvudsak lokaliserad i syd-vänt läge vilket ger siktriktning från parkerna. I väster finns byarna Braxträsk och
Holmträsk med bebyggelse kring fyra sjöar. Husen är dock i huvudsak lokaliserade i öst- och syd-vänt läge
vilket inte ger vy över vindkraftverken. Från sjön Braxträskets och Ljusträskets strand kommer dock sikten över
parken att vara god.
7
luftfarten
37
FIGUR 6.2 SYNLIGHETSANALYS BERÄKNAD PÅ EN VEGETATION OM 10 METER OCH EN BETRAKTELSEHÖJD OM 1,5 METER
TABELL 6.4 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV VISUELL PÅVERKAN PÅ STÖRRE OMRÅDEN MED BEBYGGELSE INOM 15 KM (MINST 50 INV)
BEBYGGELSE
INVÅNARANTAL
Norsjö samhälle
2000
AVSTÅND TILL
NÄRMSTA VKV
6 km
Bjurträsk
100
2,6
Svansele
90
7,5
Gumboda
55
8,5
VISUELL PÅVERKAN
Ingen eller begränsad sikt. Dock god sikt från
östra delen av Norsjön.
God sikt i riktning mot Bodberget på vissa
platser i byn. I byns östra delar begränsas sikten
av vegetation och bebyggelse.
God sikt, dock begränsar avståndet upplevelsen
av verken.
God sikt, dock begränsar avståndet upplevelsen
av verken.
TABELL 6.5 PRELIMINÄRA BEDÖMNINGAR PÅ VISUELL PÅVERKAN PÅ BEBYGGELSE INOM 5 KM (>10 INV)
BEBYGGELSE
Kvavisträsk
AVSTÅND TILL
NÄRMSTA VKV
905 m
Bjursele
935 m
VISUELL PÅVERKAN
Mycket god sikt mot Kvasberget, Brännet och
Bergmyrberget. Begränsad eller ingen sikt över
Bjursele projektområde.
Mycket god sikt över delar av Bjursele
38
Bodberg*
745 m
Tjärnberg*
790 m
Böle
1 035 m
Bastutjärn
1,1 km
Norra Tjärnliden
1,4 km
Långmyrliden
2,2 km
Heden
3,7 km
Pjäsörn
3,8 km
Norrby
4,2 km
Kläppen
4,3 km
Berget
5,2 km
Braxträsk
6 km
projektområde. Begränsad sikt i riktning mot
Bodberget.
Mycket god sikt från byns högsta lägen. I övrigt
begränsar vegetation utsikten mot
vindkraftverken.
Mycket god sikt mot verken på Brännet och
Bergmyrberget. I övrigt begränsas sikten av
vegetation och omgivande berg.
Mycket god sikt mot Snöberget och god sikt
över Nörd-Brännberget. I övrigt ingen eller
begränsad synlighet.
God sikt över Bodberget projektområde.
Begränsad eller ingen sikt i riktning mot
Bjursele.
Begränsad sikt pga. omgivande berg och
vegetation.
vegetation.
Ingen eller begränsad sikt pga. omgivande berg
och vegetation.
Ingen eller begränsad sikt från byn. God sikt i
riktning mot Bjursele projektområde från
Pjäsörns södra strand.
God sikt över delar av Bodberget
projektområde.
vegetation.
Begränsad eller ingen synlighet pga. omgivande
berg och vegetation.
God sikt över Bjursele projektområde från
Braxträskets östra strand. Begränsad synlighet i
riktning mot Bodberget. Ingen eller begränsad
synlighet öster om Holmträskvägen.
*Byar med mindre än 10 bostäder, upptagna i tabellen pga. avståndet på mindre än 1000 m.
FOTOMONTAGE
Fotomontage konstrueras för att ge läsaren en uppfattning om de landskapsförändringar som sker i samband
med anläggandet av en vindkraftpark. Fotomontage ger en bra/faktisk bild av hur vindkraftverken förändrar
landskapet från vissa platser i omgivningen till skillnad från synlighetsanalysen, vilken endast indikerar var en
landskapsförändring kan ske, men inte hur denna förändring framträder. Fotomontage ger tillsammans med
synlighetsanalysen på så vis en relativt täckande bild över förväntad visuell påverkan på landskapet. Ett
fotomontage visar emellertid endast den rådande verkligheten vid det fototillfället.
Valet av platser för fotomontage har utgått från kända punkter i landskapet, i huvudsak har platser av
allmänintresse eller platser med bebyggelse fotograferats. Efter samråden kan fler fotopunkter tillkomma. Vid
Bodbergets projektområde har montage tagits fram från Bjurträsk, Stornäsan badplats, Böle, Bastutjärn,
Bodberg och Kvavisträsk. Vid Bjursele har fotomontage från Bjursele och Bjurselet tagits fram. Fotomontage
har också tagits från Norsjö samhälle, Kläppen och Ljusträsk, vid dessa platser kan båda parkerna skönjas. De
finns även fotopunkter av de ovan nämnda där båda etableringarna kommer att bli synliga.
Med undantag för Kläppen och Norsjö samhälle kommer vindkraftverken från ovan angivna punkter att vara
synliga och från några områden kommer de att dominera landskapsbilden. I figur 6.3-6.10 visas fotopunkter
och fotomontage. För fotomontagen har exempelverket Siemens SWT-2.3-113. används med en totalhöjd om
199,5 meter.
39
FIGUR 6.3 FOTOPUNKTER BÖLE, BASTUTJÄRN OCH BJURSELE. VINKELN PÅ BILDEN REPRESENTERAR FOTOTS VY
40
41
FIGUR 6.5 FOTOMONTAGE FRÅN DAHLBERGSGÅRDEN I BASTUTJÄRN (NR 2 ENLIGT FIGUR 6.3)
FIGUR 6.4 FOTOMONTAGE FRÅN BÖLE (NR 1 ENLIGT FIGUR 6.3)
42
FIGUR 6.6 FOTOMONTAGE FRÅN BJURSELE (NR 3 ENLIGT FIGUR 6.3)
FIGUR 6.7. FOTOPUNKTER KVAVISTRÄSK OCH LJUSTRÄSK. VINKELN PÅ BILDEN REPRESENTERAR FOTOTS VY
43
44
FIGUR 6.9 PANORAMA FRÅN KVAVISTRÄSK, SYDVÄST (NR 5 ENLIGT FIGUR 6.7)
FIGUR 6.8. PANORAMA FRÅN KVAVISTRÄSK, VÄST (NR 4 ENLIGT FIGUR 6.7)
45
FIGUR 6.10. PANORAMA FRÅN RASTPLATS VID LJUSTRÄSKETS STRAND, BELÄGET MELLAN HOLMTRÄSK OCH BRAXTRÄSK. (NR 6 ENLIGT FIGUR 6.7)
KUMULATIV PÅVERKAN
De närmaste planerade vindkraftparkerna i omgivningen är Fjällboheden, tio vindkraftverk, 25 km bort i
nordostlig riktning, och Aldermyrberget, sex vindkraftverk, 27 km bort i nordlig riktning, samt Brinken, 7 verk,
29 km bort i västlig riktning. I dessa riktningar är synligheten för projekt Bodberget/Bjursele god endast vid
platser belägna vid Skellefteälvens norra strand, samt vid östliga stränder vid sjöarna i väst.
Pga. höjdskillnad och omgivande vegetation kommer Fjällboheden och Aldermyrberget inte att synas från
Skellefteälvens norra strand. Från de ostliga stränderna i väst kommer sikten mot Brinken vindkraftspark att
vara mycket begränsad. Bedömningen är därför att ingen viktig betraktelsepunkt kommer att ha båda
etableringarna väl synliga inom 15 km. Från till exempel sjöarna vid Vormträsk och Rusksele kan både
etableringarna vid Brinken och Bodberget/Bjursele komma att synas vid horisonten, men avståndet till
föreliggande projekt gör den kumulativa påverkan ytterst liten. Den samlade kumulativa påverkan bedöms
därmed vara obetydlig.
FIGUR 6.11 PLANERADE OCH UPPFÖRDA VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN
46
6.5 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPSBILDEN
Konsekvenserna för och förändringen av landskapsbilden är komplex och därmed svår att på ett sammantaget
sätt värdera. Huvudanledningen till detta är att landskapsvärdet och förändringen i stor utsträckning definieras
av oss människor. Värderingen av landskapet varierar därför från person till person, bland annat mot bakgrund
av hur människan använder landskapet och associerar till det.
Sett ur ett större perspektiv, så berör projektområdena med närområde ett fåtal kända besöksmål av regionalt
värde. De finns dock attraktioner som kan komma att få en förändrad landskapsbild om vindkraftsparken
kommer till stånd, t.ex. Världens längsta linbana och Dahlbergsgårdens bygdemuseum.
Landskapsområdet som berörs av vindkraftetableringen utgör dock inte ett område som av stor betydelse för
upplevelser på regionalt plan i Västerbotten. Av bland annat den anledningen så får etableringarnas
omgivningar anses ha en viss tålighet för denna typ av förändring.
Landskapet är långt ifrån orört, då det präglas av skogsbruk och bebyggelse, men kan trots detta, upplevas
relativt orört på vissa platser eftersom de planerade etableringarna ligger i ett område som är fritt från
industriell verksamhet och större tätorter.
Sett ur ett lokalt perspektiv och för de människor som närmast berörs av etableringen, t.ex. närboende och
fritidshusägare så är områdenas landskapsvärde av en större betydelse. Anledningen är helt enkelt att i denna
skala (lokal) så handlar det om konsekvenser för de människor som är bosatta i detta landskap och som
dagligen nyttjar detsamma. Utsikten över det kuperade lanskapet och de många bergen ger ett harmoniskt
intryck och är en del av de boendes vardag. Om lugnet är något man ser som positivt eller negativt varierar
från person till person, men för människor som besöker sina fritidshus för rekreation är det troligen av stort
värde.
Området vid etableringen kring Bodberget hyser ett antal boende och fritidshusägare. Detta gör att trakten har
en relativt stor mänsklig påverkan, men det gör också att de ”orörda” platser om finns har stor betydelse för
såväl människors vardagsliv som fritidshusägarnas rekreation.
Landskapet kring Bjursele projektområde håller hög mänsklig påverkan i och i närheten av projektområdets
sydvästra del, då Bjursele by är lokaliserat här. Områdets norra och nordöstra del är däremot fattigt på
bostäder och fritidshus. Här ligger också Bjurseleliden, en naturskog av urskogskaraktär, vilket gör att dessa
delar av Bjursele projektområde bedöms hålla ett tämligen högt värde för såväl närboende som besökare, och
då också landskapsbilden.
Den preliminära bedömningen är att värdet varierar från ett litet till medelstort värde sett ur ett regionalt
perspektiv till ett antagande om ett ganska stort värde sett ur ett lokalt perspektiv. I den samlade
bedömningen av landskapets värde bör en stor vikt läggas vid det lokala perspektivet. Detta eftersom det är
människor som använder landskapet som i stor utsträckning definierar dess värden. I sammanhanget måste
också antalet människor i det lokala perspektivet vägas in, vilket i detta fall kan bedömas som medelstort. Den
största delen av bebyggelsen utgörs av åretruntboenden, men fritidshusbebyggelsen i området är också av
betydelse. Upplevelsen för besökarna till de besöksmål som omgivningen håller måste också vägas in i
bedömningen. I den samlade bedömningen där både det regionala och det lokala perspektivet vägts samman
så antas mot denna bakgrund de planerade etableringarna beröra ett landskap av medelstort värde.
Den förändring som vindkraften medför kommer att uppfattas mycket olika av de människor som rör sig i
landskapet. Det kommer att variera från en positiv förändring till en mycket negativ förändring och allt
däremellan. Detta är ett medelstort vindkraftsprojekt, men med stora vindkraftverk som är fördelat på
markerade höjder i omgivningen och projektet medför en visuell förändring av landskapet. I begreppet
landskap så kan man väga in väldigt många olika saker. Det är viktigt att förtydliga att naturen i området
endast påverkas i liten utsträckning, kullar och övriga landmärken kommer att finnas kvar och det kommer
47
även fortsättningsvis att vara människan som genom markanvändningen sätter prägel på landskapet, bl.a.
genom bebyggelse, vägar och skogsbruk. Det är alltså framförallt vindkraftverken i form av nya landmärken
som påverkar utblickar och upplevelser i landskapet, och där definieras påverkan av oss människor.
För vissa mindre byar, främst kring Bodberget som har ett sydvänt läge med utblickar mot vindkraftsparken
kommer vindkraftverken att framträda tydligt, vid somliga platser även på nära avstånd, och på vissa ställen i
värdefull utblick över en sjö. Både siktanalyser och fotomontage visar att utblickarna från bebyggelsen vid flera
byar i inre och yttre närzon i området kommer att förändras. Landskapet och landskapsbilden är dock
föränderlig, varför det även ligger i betraktarens öga att avgöra om det är till det bättre eller till det sämre.
Oavsett vilket perspektiv som appliceras så kan det, bland annat genom fotomontagen, konstateras att flera
byars utblickar påverkas.
Det är inte säkert att den eventuellt förändrade lanskapsbilden från linbanan påverkas negativt. Möjligheten
att se stora vindkraftverk i landskapet kan tvärtom vara en upplevelse och utgöra ett mervärde för vissa
besökare. Dock ligger linbanan på ett sådant avstånd, att det är osäkert om verken kommer att synas
nämnvärt. Från Bygdemuseumet Dahlbergsgården kommer det höga läget och vyn i sydostlig riktning mot
Bodberget att förändra utsikten väsentligt, och verken kommer att synas tydligt. Man kan dock säga att den
1800-tals miljö som Dahlbergsgården minner om redan är kraftigt påverkad, då den relativt hårt trafikerade
vägen till Norsjö samhälle löper ca 200 meter sydväst om besöksmålet, i samma riktning som vindkraftverken.
När dessa bedömningar sammanvägs så bör den påverkan som uppstår för människorna i området få
genomslag. Den sammantagna bedömningen är därför att projektet i sin helhet medför måttlig negativ
påverkan.
Preliminära bedömningar är att landskapet har ett medelstort värde och etableringen kommer att medföra en
måttligt negativ påverkan, vilket innebär en måttlig negativ konsekvens.
48
REFERENSER LANDSKAPSBILD
Energimyndigheten. ET 19: 1998. Vindkraft I harmoni. 1998-05
Hörnsten, L. 2002. Turisters attityder till vindkraft i fjällen. Hållbar utbyggnad av vindkraft – metodutveckling
för fjällområden. ETOUR. WP 2002:1.
Boverket 2009. Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar.
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Vindkraften_och_landskapet.pdf. 201102-07
Länsstyrelsen Västernorrland. 2010. REGIONAL LANDSKAPSANALYS -med fördjupning gällande landskapets
tålighet för vindkraft.
http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/regional-landskapsanalys-v%c3%a4sternorrland-2011.pdf. 2011-08-01
Transportstyrelsen. 2010. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som
kan utgöra en fara för luftfarten. TSFS 2010:155.
49
7. NATURMILJÖ
Underlaget till detta avsnitt är hämtat från offentliga källor om naturvärden samt från den naturinventering
som har utförts under sommaren 2012. De offentliga källor som använts är till exempel Västerbottens
länsstyrelses GIS-tjänst och Skogens pärlor. Naturinventeringen är genomförd av Miljötjänst Nord AB med
syfte att fastställa och urskilja högre naturvärden samt att ge en generell beskrivning över respektive
projektområdes naturmiljö.
7.1 BESKRIVNING AV NATURMILJÖN
KÄNDA NATURVÄRDEN I OCH KRING PROJEKTOMRÅDENA
Bodberget
Bodbergets projektområde är fördelat över fyra områden, där tre höjder utgörs av Bergmyrberget, Brännet,
och Kvasberget, och det fjärde delområdet består av tre mindre höjder Röjmyrberget, Nördbrännberget och
Snöberget. Samtliga höjdområden har en brant topografi med sluttande terräng och höjer sig markant mot
omgivande terräng.
Det finns en nyckelbiotop, utpekad av Skogsstyrelsen på 8,8 ha (Figur 7.1, A), beläget i det mest nordliga
projektområdet, på höjden Snöberget. En våtmark av klass 2 (Figur 7.1, B) har pekats ut av länsstyrelsen och är
belägen mellan Brännet och Kvasberget, ”Kvasmyran”.
Bjursele
Bjursele projektområde berör till största del tre höjdområden, Stor-Bjurseleliden, Sillarliden och Storliden. Det
finns ett antal mindre våtmarker inom området, där främst Tjärnmyren och Lill-Svanemyran har två tjärnar i
anslutning till våtmarkerna.
Inom projektområdet ligger Bjurselelidens naturreservat (Figur 7.1, C), som upptar ca 41 ha och är ett
riksintresseområde för Natura 2000. Inne i naturreservatet finns även ett område som är avsatt som
biotopskydd och i anslutning till naturreservatet finns en nyckelbiotop. Syftet med säkerställande och skötsel
av reservatet är att bevara den biologiska mångfalden i ett naturskogsområde. Området är även ett utpekat
Natura 2000 område för naturtypen Västlig taiga. Skogen är naturskogsartad och helt dominerad av flerskiktad
gran. Beståndet är gammalt och trädåldrar på 200 år är inte ovanliga.
I södra delen av projektområdet finns även två områden (Figur 7.1, D) som är en 8,8 ha stor nyckelbiotop/
biotopskydd samt en 2,2 ha stor nyckelbiotop.
Omgivningen kring Bodberget och Bjursele
Norr om projektområdena Bjursele och Bodberget finns en våtmark som är bedömd av länsstyrelsen till klass 2
(Figur 7.1, E). Våtmarken håller även en öppen vattenspegel som bildar sjön Stor-Frängträsket. Malån (Figur
7.1, F) är av riksintresse för naturvården på grund av sin artrika växtlighet och geomorfologiska karaktär. Här
finns även ett mindre riksintresseområde för naturvården kallat Kryddgrovan (Figur 7.1, F), området är också
av riksintresse för Natura 2000 samt håller en mindre areal naturreservat. Området är känt för sin rika
växtlighet och flertalet hotade barrskogsväxter. Området som kallas Norakammen (Figur 7.1, K) har ett
bevarandeintresse på grund av sin geologiska formation och är av riksintresse för naturvården. Som närmast är
det ca 900 m från projektområdena och sträcker sig nordvästlig-sydostlig riktning. Norakammen är en ås som
sträcker sig genom landskapet och ingår i det åssystem som följer Malåns dalgång från Vebomark i Skellefteå
kommun, över Norakammen Lappvattensheden-Burträsk, längs övre Bureälven till Bastuträsk, mot Malån och
därefter mot nordväst. Öster om projektområdet Bodberget, ca 1,5 km, finns även en del våtmarker (Figur 7.1,
I) av klass 1 och klass 2 samt något närmare projektområdet våtmarker av klass 3.
Sydväst om projektområdet Bjursele och söder om projektområde Bodberget ligger naturreservatet
Flintbäcken (Figur 7.1, J). Reservatet ingår också i Natura 2000-nätverket och täcker ca 55 ha. Skogen består av
50
flerskiktad blåbärsgranskog där sumpskogsområdet i anslutning till bäcken i huvudsak består av frisk och fuktig
ristyp. Lite torrare höjdområden, främst i söder håller en del tallskog med inslag av asp och björk. Mänsklig
påverkan i området varierar, från mindre hyggen till äldre körvägar och spår efter plockhuggning. Flintbäcken
som rinner genom reservatet är delvis rensat och det finns ett antal diken grävda till Flintbäcken.
Väster om projektområdena, ca 4,5 km ligger naturreservatet Vajsjön (Figur 7.1, K). Vajsjön är som en 269 ha
stor sjö, skyddad för sitt värde som rast- och häckningslokal för våtmarksfåglar. Sjön omges av våtmarker och
skogslandskap och länsstyrelsen har även bedömt området som en våtmark av klass 2.
FIGUR 7.1 KÄNDA NATURVÄRDEN I OCH KRING PROJEKTOMRÅDENA
Sjöar och vattendrag
Inom Bodbergets projektområde finns två sjöar/tjärnar, Kvavisträsket och Tjärnbergstjärn. Från dessa sjöar
rinner det även mindre vattendrag. Även i den norra delen av detta projektområde finns några mindre bäckar
såsom Skravelbäcken/Källargroven och någon ännu mindre, ej namngiven, bäck.
Inom Bjursele projektområde finns några mindre, ej namngivna, bäckar som sannolikt håller mycket låg
vattenföring året om.
INVENTERINGSRESULTAT
51
En naturvärdesinventering har skett över projektområdena, exklusive reservatet vid Bjurseleliden som redan
bedömts hysa mycket höga värden och kommer att utgöra ett undantagsområde med en vindkraftsutbyggnad.
Bedömning av naturvärden har skett i en 4 – gradig skala där förkortningen VK betyder värdeklass, Mycket
höga naturvärden (VK 1), Höga naturvärden (VK 2), Vissa värden (VK 3) och Inga särskilda värden (VK 4).
Resultaten visar att båda delområdena överlag hyser produktionsskogar utan särskilda värden, och därmed
bedömts till VK 4. Det finns dock områden som bedömts hysa värden och de mest intressanta områden
beskrivs i korthet i text nedan.
FIGUR 7.2 NATURVÄRDESBEDÖMNING AV BODBERGET PROJEKTOMRÅDE
Område A (VK 1).
Snöbergets nordbrant innehåller flerskiktad gammal barrblandskog, sannolikt uppkommen efter en brand
någon gång på 1800-talet. Det är hög och jämn luftfuktighet runt trädskiktet. Det är gott om asp i området,
även äldre aspar finns liksom asplågor. Det är relativt gott om död ved. Liten aspgelelav (VU) noterades på asp
och arter såsom doftskinn (NT) och ullticka (NT) och granticka (NT) finns på granlågor. Området har bedömts
ha mycket höga värden.
52
FIGUR 7.3 SNÖBERGETS NORDSLUTTNING MED GROVA ASPAR
Område B (VK1-2)
Bäckdråget söder om Nörd-Brännberget har bedömts hysa höga till mycket höga värden (VK1-2). Södra delen
av objektet består till stor del av ett gråalskärr runt en mindre bäck med mycket höga värden (VK1). Det är en
hydrologiskt intakt sluten sumpskogsmiljö. Sumpskogen är skiktad blandskog, men det är ont om riktigt gamla
träd. Lappranunkel (signalart) är allmän efter bäcken.
Norra delen av bäckdråget hyser är en glest trädbevuxen, ej dikningspåverkad myr, som bedömts ha höga
värden (VK2). Det är ont om riktigt gamla träd och även ont om lågor. Objektet är ett odikat hydrologiskt intakt
system och viktigt framför allt för sumpskogen.
Område C (VK2)
I söder består detta område av myrar präglade av relativt näringsfattiga förhållanden, samt den relativt djupt
nerskurna bäckmiljön, Källargroven. Myrarna är dikade vilket till viss del påverkar hydrologin. Myrar har dock
en viktig funktion som källflödesområde för själva bäckmiljön, de buffrar och utjämnar vattenflödena under
sommaren, vilket leder till en jämnare mark- och luftfuktighet. Källargroven är en mindre bäck i fuktig
näringsrik miljö. Hydrologiskt är bäckmiljön intakt och fältskiktsvegetationen är präglad av den näringsrika
miljön. Trädskiktet är dock kraftigt påverkat.
Område D (VK 2)
Bergmyrbergets sydvästra hörn har en del branter med en flerskiktad äldre barrskog i sydvästsluttning. Gran
dominerar men det finns ett stort inslag av tall, av med upp till 200 år gamla tallar. Även asp finns i området.
Det är relativt ont om lågor. Arter såsom liten aspgelelav (VU) och stor aspticka (NT) är noterade på asp.
Området har höga värden knutna till främst äldre lövträdsmiljöer. Det finns även några andra mindre områden
med samma typ av naturvärden i närheten, som är markerade i figur 7.2.
53
Område E (VK 3)
På Brännets nordsluttning finns några områden med naturskog där den västliga delen har högst värden.
Det är en äldre grandominerad flerskiktad barrblandskog, men det finns inslag av grova aspar. Värdena i
området är knutna till trädskiktet och de relativt gamla träden och området har vissa värden.
Område F (VK 2-3)
På Kvasbergets nordsluttning är skogen gammal och i vissa delar relativt orörd. Naturvärdena i den västra
delen av branten är höga och knutna till sluten fuktig skog, vilket är en bristvara i detta brukade landskap. I de
östra delarna blir skogen mer orörd men mer näringsfattig. Spridda i området finns äldre tallar, ca 200 år.
FIGUR 7.4 NATURVÄRDESBEDÖMNING AV BJURSELE PROJEKTOMRÅDE
Område G (VK 1)
Bjursellidens naturreservat har sedan tidigare dokumenterat mycket höga naturvärden och har av den
anledningen blivit ett reservat.
Område H (VK 1)
Området som ligger i Bjursellidens nordsluttning är skyddat som biotopskyddsyta 2002:30, ”Äldre naturskogsartade skogar” om 1,4 ha. Ullticka (NT) och lunglav (NT) är kända från objektet.
54
Område I (VK 2)
Tjärnmyran är ett område med relativt närsaltrika myrar, som är hydrologiskt intakta finns i spridda i området
och dessa har bedömts hålla höga naturvärden. Den i nordvästra delen av Tjärnmyran påminner nästan om en
tallbevuxen mosse. Det är en glest trädbevuxen myr, där tallen dominerar trädskiktet. Diken finns i anslutande
delobjekt, men detta är ändå en hydrologiskt intakt miljö. Östra delen utgörs av den viktiga delen av myren,
tjärnen. Det är en relativt näringsfattig miljö, väsentligen en starrmyr av fastmattetyp med djupt torvtäcke.
Myren har en tendens till flarkbildning, alltså strängar av någorlunda fast torvmark, omväxlande med
dyområden. Vatteninflöde finns från Stor-Bjurselliden, med diffusa källor och översilningsvatten.
FIGUR 7.5 TJÄRNMYRAN MED BJURSELLIDENS NATURRESERVAT I BAKGRUNDEN
Område J (VK 2-3)
På Stor-Bjursellidens kalott finns en exponerad grannaturskog. Träden består av en mix av unga och relativt
gamla träd, med ett relativt stort inslag av yngre björk. Området är inte påverkat på länge, men det är ont om
lågor. I området är det gott om garnlav (NT) och violettgrå tagellav (NT) finns också på grangrenar. Det bedöms
dock hålla en förhållandevis låg biodiversitet, som ett resultat av lokalens exponering uppe på bergstoppen.
Område K (VK 2-3)
Storlidens nordsluttning har i sin nedre del en förkastning, emellanåt närmast ett stup. Skogen i och nedanför
detta stup är en skiktad grandominerad naturskog, med inslag av spridda grova till mycket grova aspar och
sälgar. Tekniskt sett är området otillgängligt och objektet är sedan rätt länge lämnat orört, men det är ont om
riktigt gamla träd och området har mer av översluten kulturskog än naturskog över sig. Det är markant ont om
lågor i området. Violettgrå tagellav (NT) är sedd i området, liksom garnlav (NT). Lunglav (NT) är vanlig finns på
sälg och asp i området. Enligt Artdatabanken, med Skogsstyrelsen som källa är även torta (signalart), skinnlav
(signalart), stuplav (signalart), rosenticka (NT) och ullticka (NT) observerade i området. I området finns två
nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen. En stor del av området har även biotopskydd. Runt stup och branter i
nordsluttningar kombinerat med äldre lövträd finns förutsättningar för många ovanliga livsformer.
Område L (VK 2)
Runt Lill-Bjurselliden sydost om Stor-Bjurselliden finns en mosaik med tallsumpskog och öppna myrpartier.
Myren är av fastmattetyp, och måttligt näringsrik, med en vegetation i en mix, dels av ristuvor med polarull,
55
odon, hjortron, dvärgbjörk med era på tovorna, dels i mer öppna partier av lågvuxna starrarter. Ett dike finns
efter norra sidan av myren, som bryter vattenflödet från Stor-Bjurselliden. Diket påverkar norra sidan av
myren. Den sydliga nedre myren är också en fastmattemyr, men den är näringsrikare, och präglas i högre grad
av flödande vatten. Vegetationen har bitvis inslag av mer högvuxna starrarter. Myrmiljöerna är hydrologiskt
intakta och sitter ihop. Miljöerna är varierande, och kvalitéerna finns förutsättningar för att de ska kunna
finnas kvar långsiktigt. Påverkan är måttlig, men områdena har höga naturvärden.
Område M (VK 2)
Sydväst om Storliden finnes en glest trädbevuxen ris- och starrmyr, en relativt närsaltrik miljö med mindre
källflöden. Myrarna är hydrologiskt intakt liksom bäckdråget åt sydost, men naturvärden sänks av de
avverkningar som skett i anslutning till objektet.
Område N (VK 2)
Kallkällmyran är ett stort, oftast skogbevuxet myrområde där en del är en öppen mosaikartad myr med
insprängda sumpskogspartier. Flerskiktad skog och äldre träd finns i eller i anslutning till objektet. Källflöden
finns i framför allt nordvästra delen. Viss mänsklig påverkan finns men stora variation i området medför höga
naturvärden.
x
Naturområden som bedömts ha mycket höga värden (VK 1) kommer helt att undantas
anläggningsarbete.
I kommande MKB kommer fler åtaganden att presenteras liksom principer för hur anläggningsarbetet ska ske
med minsta möjliga påverkan på områdenas naturmiljöer. Nuvarande vägförslag, se figur 7.7, visar att t.ex. att
även naturvärden enligt VK 2 och huvuddelen av VK 3 sannolikt kan undantas. Detta ska dock utredas vidare.
7.3 PÅVERKAN PÅ NATURMILJÖN
Påverkan inom projektområdet kommer främst att ske genom anläggning av infrastruktur som behövs för
anläggningen såsom vägar, fundament, kranplatser, uppställningsplatser och servicebyggnader. Ytan för detta
har i dagsläget bedömts till ca 18,5 ha inom projektområdena vilket motsvarar ca 0,8 % av projektområdenas
totala markyta om 2 270 ha.
Därutöver krävs en del arbete även utanför projektområdet, till exempel förstärkning av befintliga vägar och
nya mötesplatser och anslutning av etableringen till överliggande nät.
PÅVERKAN PÅ NATIONELLA NATURMILJÖINTRESSEN
Inom projektområdena finns ett områden av nationellt intresse för naturvården, Bjurseleliden. Naturreservatet
Bjurseleliden är beläget inom projektområdet men inga anläggningsåtgärder är planerade inom reservatet. I
direkt anslutning går en befintlig väg som kan nyttjas och vid behov av breddning av den vägen så kommer det
att ske mot närliggande ungskog, ej mot reservatet. Varken vägar eller vindkraftverk kommer att föranleda
behov av markavvattning eller omdragning av vattendrag som skulle medföra ändrad hydrologi och därmed
konsekvenser för levnadsbetingelserna inom det naturskyddade området. Då naturvärdena är knutna till
skogen så bedöms de inte påverkas negativt av vare sig anläggningsarbeten eller den efterföljande driften.
Damning kommer dock att ske i större utsträckning än i dagsläget, vilket i mindre omfattning kan påverka
växtligheten i den absoluta närheten till vägen. Bedömningen är dock att verksamheten inte kommer att strida
mot reservatsbestämmelserna (då vägen är befintlig) varför särskild dispens för ökad transportmängd inte
anses nödvändig. Bedömningen är också att det inte medför risk för påverkan på områdets värden ut ett
Natura 2000- perspektiv, naturtypen västlig taiga.
Övriga områden av nationellt intresse för naturvården i det kringliggande landskapet bedöms inte påverkas av
föreliggande projekt.
56
Det mest sannolika alternativet för anslutande kraftledning är i dagsläget Örträsk. En första principskiss för
denna ledningsdragning har tagits fram, se figur 3.6. Bedömningen är att kraftledningen ska etableras utan att
det påverkar värden av nationellt intresse. Vid detaljprojektering kan även värden av lokalt intresse beaktas,
ledningsdragningen kommer emellertid att vara föremål för en separat prövning.
PÅVERKAN PÅ REGIONALA OCH LOKALA NATURMILJÖINTRESSEN
Båda projektområdena präglas av en intensivt brukad skogsmark med få naturvärden som är av regional
betydelse. Det finns dock tidigare kända värden och värden som identifierats i denna utredning, dessa värden
har en stor lokal betydelse och i delar även regional betydelse. Dessa områden skapar små miljöer för t.ex. de
arter som kräver en längre succession och som är beroende av naturskogsstrukturer för sin överlevnad. Som
exempel kan nämnas de arter som är beroende av död ved, något som är en mycket stor brist i
produktionsskogarna och särskilt i denna del av länet. Den döda veden skapar möjlighet för arter att överleva
och, om möjlighet ges, även i framtiden sprida sig till andra områden när skogen vuxit upp igen. Som framgår
av principskisserna för vägar och vindkraftverk så finns det goda förutsättningar att etablera vindkraft och
vägar inom båda projektområdena utan att påverka de områden som visat sig ha högre naturvärden i den
genomförda inventeringen, se figur 7.2 och 7.4. Något skogsparti med identifierade värden kan dock komma
att påverkas av denna etablering, vilket medför en begränsad påverkan på lokala värden genom ytterligare
fragmentering och kanteffekter (vägar och eventuellt även verksplaceringar). I nuläget bedöms att endast
några klass 3- områden kommer att påverkas.
F
IGUR 7.7 PRINCIPSKISS PÅ VÄGAR OCH VINDKRAFTVERK I FÖRHÅLLANDE TLL VÄRDEN VID PROJEKTOMRÅDE BODBERGET.
57
FIGUR 7.7 PRINCIPSKISS PÅ VÄGAR OCH VINDKRAFTVERK I FÖRHÅLLANDE TILL VÄRDEN VID PROJEKTOMRÅDE BJURSELE.
Våtmarkerna inom projektområdena bedöms ur ett regionalt perspektiv hålla ett visst värde och lokalt sett så
betingar våtmarkerna ett högt värde. De är av stor betydelse för hydrologin i landskapet och fungerar många
gånger som en vattenfördelare som skapar variation och mångfald. Inga fundament kommer att anläggas på
våtmark. Även om våtmarkspassager, inte minst av ekonomiska skäl, även undviks i samband med
vägbyggande så kan någon kortare passage bli aktuell. Dock visar framtagen principskiss över vägar att de
större våtmarkerna kan undvikas och det finns även tekniker att tillgå för att vid behov minska påverkan.
Preliminärt bedöms därför påverkan på våtmarker som liten.
PÅVERKAN PÅ VATTENDRAG
För att realisera den framtagna principskissen skulle nya vägar vid Bodberget/Bjursele inte behöva passera
någon på terrängkartan synlig bäck. Upprustning av befintlig väg kan dock komma att berörda några mindre
bäckar. Vidtas viss hänsyn för passager över vattendrag är bedömningen att påverkan på vattendragen
kommer att vara högst temporära och inte av betydande karaktär. I det fall där anmälan krävs till
länsstyrelsen, då det inte är uppenbart att påverkan är helt obetydlig, kan ytterligare försiktighetsmått senare
anges.
58
Hanteringen av oljor och andra kemikalier kommer främst att ske inom respektive projektområde men risken
för att oljeläckage skulle hamna i vattendrag bedöms som obetydlig, dels eftersom hanteringen kommer att
ske enligt gällande föreskrifter samt att vattendragen i områdena är ringa.
7.4 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR NATURMILJÖN
Bedömningen är att det kommer att uppstå mycket små eller inga konsekvenser för nationella
naturmiljövärden. Dessa konsekvenser är i sådant fall knutna till damning vid befintlig väg vid Bjurselelidens
naturreservat. Det finns även möjlighet att vattenbegjuta vägen för att ytterligare minimera påverkan.
Påverkan är dock mycket ringa.
Bedömningen är att anläggningsarbetet kommer att ske på marker som är påverkade av tidigare och pågående
markanvändning, främst skogsbruk. Anläggningsarbetet påverkar mark som idag nyttjas för
produktionsskogsbruk. Vissa områden av värde för naturmiljön kan dock komma att påverkan, men i sådant
fall blir påverkan högst ringa.
Den preliminära bedömningen är att det är ett litet lokalt värde som kan påverkas och att påverkan är lite
negativ, vilket ger en obetydlig konsekvens.
59
8. FÅGLAR
Underlaget till detta avsnitt kommer från en spelflyktsinventering av kungsörn under våren 2012 och en
sommarinventering 2012. Under sommarinventeringen undersöktes utredningsområdenas branter efter
boplatser för rovfåglar, äldre skog för skogsbundna arter, våtmarker för vadare, måsfåglar och andfåglar och
tjärnar efter smålom. Rovfåglars och andra stora högflygande fåglars rörelsemönster undersöktes från utvalda
spaningspunkter. Därutöver har information hämtats från lokala jägare och lokal ornitolog. Utredningar har
genomförts av Miljötjänst Nord AB.
8.1 FÅGELLIVET I OCH OMKRING PROJEKTOMRÅDENA
STRÄCKANDE FÅGLAR
Erfarenhetsmässigt så utgör inte höjderna inom projektområdena något viktigt fågelsträcksområde på grund
av dess geografiska/topografiska lokalisering.
Skellefteåälven ca 7 km norr om Bodberget projektområde utgör dock en älvdalgång för en del fågelsträck.
Likaså Malån ca 6 km nordväst om projektområdet utgör en ledlinje för fågelsträck. Väster om
projektområdena, ca 4,5 km bort, ligger naturreservatet Vajsjön. Vajsjön är som en 269 ha stor sjö, skyddad för
sitt värde som rast- och häckningslokal för våtmarksfåglar. Årligen rastar mängder av sångsvanar, sädgäss,
tranor, sjöorrar, brushannar, doppingar, storlom samt ett flertal arter av vadare. Vajsjön utgör även häcklokal
för bl.a. gräsand, stjärtand, skedand, knipa, vigg och kricka.
Kvasmyran vid Bodbergets projektområde bedöms också även utgöra en relativt viktig lokal för rastande fåglar.
Därutöver kan det vid respektive projektområde kan det förekomma enstaka större flyttande arter till exempel
tranor som utnyttjar termikvindar eller mindre grupper med fåglar som vikit av från större flyttstråk mot
häckningsplats i landskapet kring projektområdet. Flyttfåglar som tranor och gäss har enligt muntliga uppgifter
observerats flyga längs med en mindre dalgång mellan Bodberget och Bjursele projektområdet.
VÅTMARKSFÅGLAR
Våtmarksfåglar har i studier visat sig kunna vara känsliga för vindbruk, främst gällande störningar under
anläggningsfasen. Den inventering av våtmarksfåglar som har genomförts har visat att på Kvasmyran häckar
flertalet rödlistade och skyddsklassade vadare, andfåglar och måsfåglar. Figur 8.1 visar Kvasmyran samt den
del av myren som intressantast ur fågelsynpunkt.
Övriga inventerade våtmarker har bedömts vara art- och individfattiga. Smålommar har inventerats i små
tjärnar i och utanför utredningsområdet. Ingen smålom noterades.
60
FIGUR 8.1 KVASMYRAN INTRESSANT UT FÅGELPERSPEKTIV.
ROVFÅGLAR
Rovfåglar, särskilt större glidflygande och de som nyttjar termikvindar, beräknas ha större risk att kollidera
med vindkraftverkens blad än andra rovfåglar, varför detta har studeras särskilt med fokus på kungsörn (NT).
Enligt tidigare samtal med kungsörnsgruppen finns ingen sedan tidigare känd häckningsplats för kungsörn
inom eller i anslutning till respektive projektområde Ingen örn noterade ej heller under vårens inventeringar
men däremot sågs kungsörn inom såväl Bodberget som Bjursele projektområde under sommarens
inventeringar. Bedömningen är att det inte förekommer häckning inom eller i direkt anslutning till
projektområdena, men att de sannolikt berör något revir, ev. ytterkanten.
I övrigt rör sig rovfåglar i normal utsträckning över området med bivråk (VU) och fiskgjuse som de mest
intressanta observationerna. Det fanns dock inget som tydde på häckning av bivråk och fiskgjuse i
utredningsområdet eller dess närhet. Lokal ornitolog med mycket god kännedom om fiskgjusehäckningar inom
Norsjö kommun har intervjuats. Enligt han häckar ej fiskgjuse i någon av sjöarna vid projektområdena.
61
SKOGSFÅGLAR
Bodberget
Muntliga uppgifter från boende i området visar på en normal täthet av hönsfåglar i området, observation av
både orre och tjäder är vanligt. Det har dock aldrig observerats några större tjäderspel uppe på höjderna,
istället observeras en eller ett par tuppar och ett antal hönor på spridda platser i området. Det har dock inte
noterats någon återkommande plats för tjäderspel.
Bjursele
Muntliga uppgifter från markägare i området visar på en normal täthet av hönsfåglar. Det finns inga fasta,
stora tjäderspel inom projektområdet. Ett återkommande, större spel ligger i anslutning till den våtmark klass
3 som ligger nordost om Bjursele projektområde, dock utanför projektområdet. Överlag kan det påträffas
spridda tjäderspel med enstaka tuppar inom området, men de förekommer sällan på samma plats utan kan
återfinnas längs nybrutna vägar eller hyggen.
De inventeringar och platsbesök som därutöver genomförts i områdena har visat på relativt liten förekomst av
tjäder men någon orrflock noterades i samband med vårvinterns kungsörnsinventering
x
Bolaget ska hålla en skyddszon till de fågelrikare delarna av våtmarken Kvasmyran från närmaste
vindkraftverk. Zonens storlek beslutas innan inlämnande av ansökan.
8.3 PÅVERKAN
GENERELLT OM PÅVERKAN PÅ FÅGLAR
En mängd undersökningar har gjorts med avseende på vindkraftens påverkan på fågelliv (tabell 8.1). Valet av
8
lokalisering av en vindkraftetablering är troligen den faktor som har störst betydelse för effekterna på fåglar .
Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är också viktiga faktorer som kan styra
9
påverkansgraden . Vid en genomgång av litteratur i ämnet visade BirdLife International (2003) att påverkan på
fågellivet från vindkraftsanläggningar främst kan ske genom:
x
x
x
Förlust av habitat (livsmiljö) till följd av anläggningens markanspråk
Störningar från anläggningsarbeten vid byggande och avveckling av parken, störningar från
vindkraftverken när de är i drift med tillhörande underhållsarbeten, inklusive barriäreffekter
Kollisionsrisk med rotorblad och torn
Habitatförlust
Förlust eller skador på habitat till följd av infrastruktur relaterad till vindkraft är generellt sett inget större
problem för fåglar utanför särskilda skyddsområden, men kan ändå vara ett problem ifall stora
vindkraftsetableringar sker på känsliga områden såsom sandbankar eller myrmarker med känsligt fågelliv. Den
direkta habitatförlusten är vanligtvis liten och det beror främst på storleken på vägnätet, men om en
etablering påverkar lokal hydrologi i känsliga habitat kan det i sin tur påverka habitatets lämplighet.
Störningar inkl. barriäreffekter
Potentiella störningar kommer från en ökad mänsklig aktivitet under anläggnings- och driftfasen, men även
från en ökad tillgänglighet för allmänheten. Även närvaron av ljud från vindkraftverken kan orsaka att fåglar
inte nyttjar området närmast turbinerna. Några studier indikerar störningar på upp till 600 m från
8
Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder.
Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening.
9
Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioral and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind
turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81.
62
vindkraftverken för vissa arter enligt BirdLife International (2003) (senare studier har även visat på längre
avstånd). Generellt sett har inte slutsatser kunnat dras angående hur fåglar störs, eftersom det saknas bra
undersökningar före och efter etableringen i nämnda studier. Det är möjligt att viss habituering (tillvänjning)
sker. Det finns indikationer på att vindkraftverk kan fungera som barriärer för fåglarnas rörelsemönster. Fåglar
kan flyga runt gruppen av vindkraftverk istället för mellan turbinerna. Om detta har en signifikant betydelse på
fåglarnas kondition på grund av ökad energiförbrukning är oklart.
Kollisionsrisk
Det finns en potentiell risk att fåglar kolliderar med torn och rotorblad. Forskningar har visat att fåglar
generellt sett har bättre färgsyn än människor oavsett avstånd och utan problem ser vindkraftverken under
10
dygnets alla timmar . Majoriteten av studierna på området visar på låg dödlighet per enskild turbin, baserat
på antalet funna döda fåglar. Aktuella beräkningar visar på ett medelvärde på 7,6 kollisioner på vindkraftverk
11
och år , men medeltal inkluderar några extremfall, vilket medför att medianvärdet är betydligt lägre, ca 2,3
12
kollisioner per verk och år . Dock kan den totala dödligheten vara signifikant trots få kollisioner per verk,
särskilt vid vindkraftsparker som består av flera hundra eller tusentals turbiner eller att drabbade arter har en
låg förökningstakt. Hög kollisionsrisk har också noterats vid flera dåligt placerade vindkraftsparker i områden
13 14
med mycket stor koncentration av fåglar, särskilt flyttfåglar och stora rovfåglar , . I sin helhet väljer dock
majoriteten av fåglar att undvika vindkraftverken och förändrar sin flygriktning på gott avstånd innan
vindkraftverken.
FÖRVÄNTAD PÅVERKAN PÅ FÅGLAR VID BODBERGET/ BJURSELE
Sträckande fåglar
Inget större fågelsträck förväntas vid projektområdet men det finns rastplatser för de fågelsträck som går i
området vid projektområde Bodberget. Det är möjligt att vissa störningar uppstår på rastande fåglar under
anläggningsfasen. Risken bedöms dock som låg att sträckande fåglar i stor utsträckning skulle kollidera med
15
vindkraftverk, då studier visar att flyttande fåglar som regel ser vindkraftverk och flyger runt eller över
(undantag finns för viktiga passager). Risken för påverkan på ett större antal flyttande fåglar bedöms därmed
som liten.
Våtmarksfåglar
Det finns relativt få genomförda studier som tar upp vindkraftens påverkan på våtmarksfåglar. Det kan dock
förväntas att faktorer som habitatförlust, störningar och kollisionsrisk är av betydelse även för
våtmarksfåglarna. De genomförda studierna har visat att vadare, änder och gäss är särskilt känsliga för
störningar från vindkraft (främst anläggningsarbete) och som resultat av detta ser man ofta en minskad täthet
16
i närheten av vindkraftverk. Nämnda arter har visat en undvikelseeffekt, ca 200 – 250 m från vindkraftverk .
Det finns arter där störningskänslighet kan uppträda på ännu längre avstånd, till exempel enkelbeckasin är
10
Ödeen, A. & Håstad, O. 2007. Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv – kraftverkens synlighet för fågelögat.
Naturvårdsverkets rapport 5764 från Vindval.
11
Dahlén, Janne. 2010. Med vind i vingarna – fåglar och vindkraft. Examensarbete i biologi, Lunds universitet.
Del av syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval.
12
Rydell, J. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467. Naturvårdsverket. Syntesstudie inom
forskningsprojektet Vindval.
13
Follestad, A. Flagstad, Ø. Nygård, T. Rietan, O. & Schulze, J. 2007. Vindkraft og fugl på Smøla 2003 – 2006. NINA Rapport
248.
14
Ericksen et. Al. 2001. Avian Collsion with Wind Turbines: A summary of existing studies and comparisons to other sources
of avian collision mortality in the United States. National Wind Coordinating Committee (NWCC) Resource document.
Western Ecosystem Technology Inc.
15
Pettersson, J. 2005. Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. En slutrapport baserad på
studier 1999-2003. Rapport från Statens Energimyndighet.
16
Dahlén, Janne. 2010. Med vind i vingarna – fåglar och vindkraft. Examensarbete i biologi, Lunds universitet. Del av
syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval.
63
17
störningsavståndet 400 m . Det finns även arter med kortare störningsavstånd, till exempel ljungpipare där
störningsavståndet bedömts till ca 200 m. Bedömningen är att störningar kommer att uppstå på
våtmarksfåglar för verk som placeras nära myrar. Ett väl tilltaget skyddsavstånd kommer dock att gälla för de
delar av Kvasmyran där rikt fågelliv noterats.
När det gäller kollisionsrisk anses vissa vadararter vara särskilt känsliga då de spelar på hög höjd, vanligtvis
över öppna myrar och därmed ökar risken för kollision. Vadarfåglar brukar vanligtvis gå ner på låg flyghöjd
efter spel vilket dock bidrar till en lägre kollisionsrisk under den perioden. Gällande änder, svanar och gäss så
är de knutna till respektive häckningsplats och förflyttar sig sällan något längre avstånd från häckningsplatsen.
Vindkraftverk på Bodberget/Bjusele kommer inte att placeras på våtmarker, vilket ytterligare begränsar
kollisionsrisken. Skyddsavstånd kommer att hållas till våtmarken vid Kvasmyran. Risk för kollision med
vindkraftverk får därmed anses som låg.
Rovfåglar
18
Överlag står rovfåglar för ett relativt litet antal av förolyckade fåglar till följd av vindkraftverk , men bl.a. låg
föryngringstakt gör att relativt få antal dödfall kan få betydelse. Av de som förolyckas så är det är framförallt
stora rovfåglar som glidflyger under jakt som drabbas. En större rovfågel som noterats vid projektområdena är
kungsörn. Dock har ingen boplats noterats.
Kungsörn är idag rödlistad och klassas som Nära hotad (NT). Kungsörn är fridlyst enligt 4 §
artskyddsförordningen (2007:845) och det är förbjudet att avsiktligt störa kungsörn, särskilt under parnings-,
uppfödnings- och övervintringsperioder liksom att avsiktligt förstöra artens fortplantningsområden eller
viloplatser. Kungsörnen har också ett visst skydd genom att den ingår i bilaga 1, EUs fågeldirektiv, vilket
innebär att det är förbjudet att avsiktligt döda kungsörn. Antalet reproduktiva individer i Sverige uppskattas för
närvarande 1 200 individer, vilket innebär att 800 könsmogna individer saknas för att populationen ska anses
19
som livskraftig . Av cirka 500 par i kända revir häckar varje år drygt 400 par varav endast 40 % genomför en
20
lyckad häckning . Häckningsframgången har dock en stor årlig variation och en mycket viktig del för att
ungarna ska överleva är tillgången på bytesdjur.
Kungsörn är den rovfågel som får anses känsligast vid en eventuell vindkraftsetablering då arten är hotad och
studier har visat att de har en benägenhet att kollidera med vindkraftverk. De största hoten i Sverige för
kungsörn består främst av kollisionsrisker med till exempel väg- och tågtrafik, kraftledningar, vindkraftverk
samt elolyckor, blyförgiftning och faunakriminalitet (olaglig jakt, revirplundring etc). Antalet kända dödsolyckor
bland örn i Sverige till följd av vindkraft uppgår till 12 havsörnar och fyra kungsörnar fram till år 2010. Olyckor
21
har främst skett i södra Sverige, på Gotland, Öland och i Skåne, en av havsörnarna hittades på Åland . Därefter
har ytterligare några kollisioner skett. Inventering vid respektive projektområde har inte gett några
indikationer på att kungsörn häckar i området. Bedömningen är att en låg risk för störning på boplats
föreligger, dock rör sig örnar över höjderna vilket även noterats under inventeringarna. Studier visar emellertid
22
att örnar främst rör sig inom 2-3 km från boplatserna . Bedömningen utifrån genomförda inventeringar är att
det inte finns någon häckningsplats inom det avståndet från projektområdena. Bedömningen är därför att
risken för kollisioner är liten. Området kan även vid en etablering bli mindre intressant för örn att besöka för
jakt, och därmed påverka örn indirekt.
17
Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. & Bullman, R. 2009. The distribution of breeding
birds around upland wind farms. Journal of Applied Ecology 46, 1323-1331.
18
National Wind Coordinating Collaborative. 2010. Wind Turbine Interactions with Birds, Bats, and their Habitats. A
Summary of Research Results and Priority Questions.
19
Gärdenfors, U. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken. SLU. Uppsala.
20
Naturvårdsverket. 2011. Åtgärdsprogram för kungsörn 2011 – 2015. Rapport 6430.
21
Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. vår fågelvärld 4/2010.
http://www.slu.se/PageFiles/8390/artiklar/BirdsWindPowerVF2010.pdf. 2011-08-29
22
64
Skogsfåglar
Skogsfåglar kan i samband med deras förflyttningar i terrängen, ha en högre kollisionsrisk med vindkraftverk
än andra fåglar. Inventeringar tyder på att områdena har normala förekomster av orre och även tjäder, järpe
har noterats i viss utsträckning.
Erfarenheter från en vindkraftpark i Smøla, Norge visade att ett antal ripor hade kolliderat med
23
vindkraftverkets torn (inte i rotorn då de sällan flyger på denna höjd) . Det kan antas att samma risk föreligger
för orre då de har ett liknande flygmönster. Tjäder är inte lika mobil som orre och flyger i normalfallet sällan
långt för att komma till nästa födosöksplats. Detsamma gäller för järpe som för övrigt också är bättre flygare
än orre och tjäder. Risken för kollision bedöms som högre för ripa och orre i jämförelse med tjäder och järpe,
dock är risken ändå förhållandevis liten att vindkraftverken ska påverka populationen av hönsfåglar negativt då
de har en god fortplantningsförmåga. Naturliga faktorer såsom rovdjurstryck, väder vid kläckning etc. bedöms
24
vara det som styr omfattningen på dessa populationer i området .
Därutöver kan nämnas att det finns stora möjligheter att undvika de äldre skogarna med höga naturvärden för
anläggningsarbete. De har sannolikt har en viktigare funktion för tjäder än många andra skogsområden inom
projektområdena, till exempel de stora ytorna av ungskog. Äldre skogarna inom projektområdena utgörs
främst av tätslutande granskogsområden som kan ha en viktig funktion för tjäder under föryngringsperioden.
8.4 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR FÅGLAR
Bedömningen i dagsläget är att projektområde Bjursele har ett litet värde för fågellivet medan projektområde
Bodberget har ett måttligt värde, främst beroende på våtmarksfåglarna vid Kvasmyran.
Utifrån områdets fågelliv och i detta fall tillämplig litteratur gällande vindkraftens påverkan på fåglar, bedöms
sammantaget att påverkan på fågellivet kommer att bli liten. Då det rikare fågellivet främst är knutet till
Kvasmyran och ett skyddsavstånd kommer att hållas till myren blir sannolikt påverkan på detta område
begränsad. Det finns också en risk att kungsörn kan bli påverkad, men då bedömningen är att
projektområdena inte berör någon revirkärna bedöms risken som förhållandevis liten.
Sammantaget bedöms området i dagsläget ha ett litet till medelstort värde för fågellivet och i kombination
med liten risk för påverkan bedöms konsekvensen som liten.
23
Follestad, A. Flagstad, Ø. Nygård, T. Rietan, O. & Schulze, J. 2007. Vindkraft og fugl på Smøla 2003 – 2006. NINA Rapport
248.
24
65
REFERENSER FÅGLAR
Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. vår fågelvärld 4/2010.
http://www.slu.se/PageFiles/8390/artiklar/BirdsWindPowerVF2010.pdf. 2011-08-29
Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore
wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81.
BirdLife International. 2003. Windfarms and birds: An analyses of the effects of windfarms on birds, and guidance
on environmental assessment criteria and site selection issues. BirdLife International on behalf of the Bern
convention.
T-PVS/Inf (2003) 12.
Dahlén, Janne. 2010. Med vind i vingarna – fåglar och vindkraft. Examensarbete i biologi, Lunds universitet. Del av
syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval.
Ericksen et. Al. 2001. Avian Collsion with Wind Turbines: A summary of existing studies and comparisons to other
sources of avian collision mortality in the United States. National Wind Coordinating Committee (NWCC) Resource
document. Western Ecosystem Technology Inc.
Follestad, A. Flagstad, Ø. Nygård, T. Rietan, O. & Schulze, J. 2007. Vindkraft og fugl på Smøla 2003 – 2006. NINA
Rapport 248.
Gärdenfors, U. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken. SLU. Uppsala.
Länsstyrelsen Västernorrland. 2006. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Västernorrlands län.
National Wind Coordinating Collaborative. 2010. Wind Turbine Interactions with Birds, Bats, and their Habitats. A
Summary of Research Results and Priority Questions.
Naturvårdsverket. 2011. Åtgärdsprogram för kungsörn 2011 – 2015. Rapport 6430.
Rydell, J. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467. Naturvårdsverket. Syntesstudie
inom forskningsprojektet Vindval.
Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. & Bullman, R. 2009. The distribution of
breeding birds around upland wind farms. Journal of Applied Ecology 46, 1323-1331.
Pettersson, J. 2005. Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund. En slutrapport baserad
på studier 1999-2003. Rapport från Statens Energimyndighet.
Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder.
Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening.
Ödeen, A. & Håstad, O. 2007. Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv – kraftverkens synlighet för fågelögat.
Naturvårdsverkets rapport 5764 från Vindval.
66
9. ÖVRIGT DJURLIV
Underlaget angående fladdermöss kommer från en skrivbordsstudie genomförd av Gerell Naturvårdskonsult.
Därutöver har information från inventeringar gett en viss bild över respektive projektområdes djurliv.
Samråden förväntas ge mer information om eventuellt mer unika djurarter förekommer i området såsom järv.
9.1 DJURLIVET VID BODBERGET/BJURSELE
Projektområdena bedöms hysa ett typiskt djurliv för skogsmark på dessa breddgrader. Däggdjursfaunan består
i huvudsak en livskraftig älgstam och småvilt i form av till exempel hare, räv, grävling, mård, mink och
hermelin. Björn och lodjur är alltmer vanliga inslag i den norrländska faunan och förekommer sannolikt i
området. Det kan även förväntas rödlistade arter som till exempel skalbaggar i skogsområden med högre
naturvärden. Fladdermöss förekommer i alla skogsmiljöer och förväntas även finnas i projektområdena, en
särskilt utredningar har därför genomfört av expertis inom detta område vilket redovisas nedan.
FLADDERMÖSS
Skrivbordsstudien visade att det inte finns några kända uppgifter om fladdermusfaunan i Norsjö kommun att
tillgå. Desto längre norrut man kommer, desto färre fladdermusarter finner man pga. klimatet. Bedömningen
är att på den aktuella breddgraden finns möjligen glesa populationer av främst en fladdermusart,
nordfladdermus (Eptesicus nilssonii). Ytterligare en art, taigafladdermus (Myotis brandtii), kan finnas här.
Dessa arter är ur ett nationellt perspektiv allmänt förekommande. De är främst bundna till bebyggelse, som de
utnyttjar som boplatser. Intill bebyggelse brukar det också finnas lämpliga jaktmarker.
Det aktuella området för etablering av vindkraft domineras av barrskog och myrmark, naturtyper där det
produceras relativt få insektsarter i jämförelse med lövskogsområden. Det är därför sannolikt att
fladdermössens näringssök i huvudsak är lokaliserad till bebyggelsen och dess omgivningar, dvs. inte där
vindkraftverken kommer att stå. Sett utifrån ett landskapsperspektiv finns det inte heller några markanta
ledlinjer för migrerande fladdermöss i projektområdena.
x
Utifrån den kännedom som finns om djurlivet inom projektområdena i dagsläget, bedöms det inte
finnas något behov av särskild anpassning av projektet.
9.3 PÅVERKAN
PÅVERKAN PÅ STÖRRE DÄGGDJUR
Det finns få studier genomförda som behandlar vindkraftens påverkan på större däggdjur. Naturvårdsverket
och Energimyndigheten har inom kunskapsprogrammet Vindval presenterat en syntesrapport som behandlar
25
vindkraft och landlevande däggdjur . Rapporten är den första sammanställningen kring vindkraft och
landlevande däggdjur hittills och bygger på forskningspublikationer från hela världen. Studien pekar på att
större däggdjur verkar kunna vänja sig vid de störningar som vindkraftverken innebär, exempelvis verkar både
tamren och vildren kunna stanna kvar i områden trots mänsklig närvaro. En studie gjord i Nordamerika visade
att hjortdjuret ”elk” (Cervus canadensis) drog sig undan etablering under en kortare period för att sedan
26
återvända . En slutsats i syntesrapporten från Vindval är att djurlivet kan gynnas såväl som missgynnas vid
27
vindkraftetableringar . Öppna marker och bryn skapar nytt bete och vägarna kan underlätta för djuren att
röra sig i landskapet. Samtidigt visar rapporten att tillgängliggörandet för trafik, friluftsliv, jakt och andra
25
Helldin, J.O., Jung, J., Neumann, W., Olsson, M., Skarin, A., Widemo, F. 2012. Vindkraftens effekter på landlevande
däggdjur. Rapport 6499. Naturvårdsverket. Syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval.
26
Eftestøl, S., Colman, J.E., Gaup, M.A., Dahle, B. 2004. Kunnskapsstatus – effekter av vindparker på reindrif en. Oslo:
Biologisk Institutt, Universitetet i Oslo
27
67
mänskliga aktiviteter leder till störningar som påverkar älg, hjort, tamren och stora rovdjur, samt orsakar
habitatförlust.
De däggdjur som påverkas mest av den ökade tillgängligheten till vindkraftsparker är Sveriges fyra stora
rovdjur brunbjörn, lo, varg och järv. De undviker i stor utsträckning områden som regelbundet besöks av
människor. Särskilt välstuderade i detta sammanhang är brunbjörnen, som tydligt undviker mänskliga
störningar. Björnen har visats överge idet efter mänsklig störning, vilket är förknippat med viktförlust och
28
högre dödlighet . Björn förekommer sannolikt i området för den tilltänkta vindkraftparken, men utbredningen
har inte kunnat kartläggas vilket gör det svårt att bedöma påverkan. Om iden förekommer får etableringen
sannolikt större negativ påverkan på björnar i området, än om björnar endast strövar där.
Det är med andra ord oklart hur de landlevande däggdjuren sammantaget påverkas av vindkraftutbyggnader.
Den största påverkan på djurlivet förväntas dock uppstå under anläggningsfasen, där maskinarbete,
sprängning och ökade transporter är några av de störningsmoment som sannolikt kan få större däggdjur såsom
älg att välja andra områden för till exempel kalvning än i direkt anslutning till anläggningsområdet. Någon
minskad föryngring för populationen förväntas dock inte ske till följd av vindkraftsanläggningen. Under
29
driftfasen torde djurlivet kunna nyttja området som innan vilket bland annat grundar sig på studier från USA .
De få studier som finns i övrigt visar på snabb tillvänjning till störningen, och därmed en begränsad inverkan.
Samtidigt är det svårt att helt förutsätta att tillvänjning ska ske, då förmågan till anpassning varierar med art,
30
kön, ålder, individ, tid på året, typ av störning, och hur frekventa och förutsägbara störningarna är .
PÅVERKAN PÅ FLADDERMÖSS
Vissa fladdermössarter har, precis som vissa fågelarter, visat sig löpa högre risk att kollidera med vindkraftverk.
Då fladdermusen är ett däggdjur med lång medellivslängd och en låg reproduktionstakt, ökar risken för negativ
31
påverkan på populationen och däggdjuret blir mer känslig i händelse av ett stort procentuellt bortfall .
Insekter ansamlas vid rotorbladen då rotorbladen får vinden att bromsa upp, vilket lockar fladdermössen till
rotorbladen. Vid vindhastigheter om 0 – 4 m/s är det flest fladdermöss som förolyckas. Bedömningen är dock
att det är en låg frekvens av fladdermöss där vindkraftverken ska stå samt att det är vanliga arter. Etableringen
bedöms därför inte påverka viktiga fladdermusbiotoper/födosöksområden, varför risken för störningar eller
kollision bedöms som liten.
Studier har visat att fladdermöss, precis som fåglar, följer ledlinjer i landskapet till exempel kust- och
strandlinjer, större vattendrag, större vägar samt sammanhängande bryn och höjdryggar. Denna rörlighet hos
fladdermössen förekommer främst under perioden utanför reproduktionstid då de inte är knutna till
boplatser. Projektområdena Bodberget och Bjursele har bedömts sakna viktiga ledlinjer. Detta sammanvägt
med de glesa populationerna av fladdermöss i norr gör att vindkraftsetableringen inte kommer i konflikt med
fladdermössens flyttningsvägar.
9.4 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR DJURLIVET
Projektområdena bedöms ha en normal förekomst av större däggdjur. Störningar förväntas under
anläggningsfasen men under driftfasen förväntas påverkan vara liten/obetydlig. Konsekvensen för större
däggdjur bedöms därför preliminärt som obetydliga.
28
29
Eftestøl, S., Colman, J.E., Gaup, M.A., Dahle, B. 2004. Kunnskapsstatus – effekter av vindparker på reindrif en. Oslo:
Biologisk Institutt, Universitetet i Oslo.
30
31
Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J., Green, M. 2011. Vindkraftens effekter på fåglar
och fladdermöss. Rapport 6467. Naturvårdsverket. Syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval.
68
Projektområdets geografiska läge i Sverige, barrskogsterrängen inom projektområdena och avsaknaden av
ledlinjer innebär att områdets värde är litet för fladdermöss. Etableringen bedöms därför inte ha någon
negativ inverkan på de lokala fladdermuspopulationerna. Konsekvenserna för fladdermöss bedöms därför som
obetydliga.
Sammantaget bedöms konsekvensen för ”övrigt djurliv” preliminärt som obetydlig.
REFERENSER ÖVRIGT DJURLIV
Helldin, J.O., Jung, J., Neumann, W., Olsson, M., Skarin, A., Widemo, F. 2012. Vindkraftens effekter på
landlevande däggdjur. Rapport 6499. Naturvårdsverket. Syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval.
Eftestøl, S., Colman, J.E., Gaup, M.A., Dahle, B. 2004. Kunnskapsstatus – effekter av vindparker på reindrif
en. Oslo: Biologisk Institutt, Universitetet i Oslo.
Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J., Green, M. 2011. Vindkraftens
effekter på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467. Naturvårdsverket. Syntesstudie inom forskningsprojektet
Vindval.
69
10. KULTURMILJÖ
En kulturhistorisk utredning har genomförts av Landskapsarkeologerna. Under sommaren 2012 genomfördes
såväl en byråstudie som en fältinventering.
10.1 KULTURHISTORISKA VÄRDEN
Skogslandet har nyttjats för jakt och fiske sedan stenåldern, för samisk renskötsel under flera hundra år, som
kommunikationsstråk, som kolonisationsområde för nybyggen med jordbruk sedan 1500-talet och för torp och
kolonat med anknytning till skogsbruk sedan 1800-talet. Skogsbygden har brukats för tjärbränning, kolning och
virkesuttag sedan lång tid tillbaka, men mer intensivt sedan slutet av 1800-talet. Prospektering för gruvdrift
har förekommit sedan 1600-talet och flera gruvor har startats, främst under 1900-talet. Skogslandets
vattendrag har använts för elkraftsproduktion och flottning.
RIKSINTRESSE KULTURMILJÖVÅRD
Det finns inget riksintresse inom eller i anslutning till projektområdena. Det närmast belägna riksintresset är
vid Petikån i Norsjö socken, ca 8,4 km från projektområdet (se figur 10.1). Riksintresset vid namn Svansele
dammängar är övervattnade våtslåttermarker längs Petikån som tydligt berättar om våtängsbrukets intensitet
och effektiva utnyttjande före jordbruksrationaliseringen under 1800-talet.
ODLINGSLANDSKAP , ÄNG- OCH HAGINVENTERING
Utvärderade miljöer i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets kulturmiljövärden i Norsjö
kommun finns inom och i nära anslutning till utredningsområdet, där Bjursele by och Bodbergets by pekas ut
som klass I-miljöer, dvs. de har högsta bevarande värde, och Bastutjärns by som klass II-miljö, dvs. något lägre
bevarandevärde. Vid en senare utförd inventering Ängs- och betesmarker i Västerbottens län har en miljö lyfts
fram i utredningsområdet, Bodberget där "Skogsbetet är välhävdat och det finns ingen påverkan av
produktionshöjande åtgärder…" (se figur 10.1 och figur 10.2).
UTPEKADE VÄGMILJÖER
Värdefulla kulturhistoriska vägmiljöer har utvärderats i länet och av dessa en belägen i anslutning till
utredningsområdet (se figur 10.1 och 10.2). Ytterligare 2–5 km sydväst om utredningsområdet finns även
några värdefulla vägmiljöer (se figur 10.2). För länet finns även en kulturhistorisk inventering av värdefulla
broar, där en bro i nära anslutning till utredningsområdet klassificerats som 1A, dvs. ”framträdande
representanter för viss tids brobyggnadskonst”. Det gäller stenvalvsbron över Bjurselebäcken söder om
Bjursele (se figur 10.2).
70
FIGUR 10.1 KÄNDA KULTURVÄRDEN INOM 15 KM.
BYGGNADSMINNEN
Inom de aktuella projektområdena finns inga byggnadsminnen. Det närmast belägna är Dahlberggården i
Bastutjärn 1,1 km från Bodberget projektområdet som förklarades som byggnadsminne år 2003 (se figur 10.2).
Odlingslandskapet med de övervattnade slåttermarkerna berättar tydligt om våtängsbruket före
jordbruksrationaliseringen under 1800-talet.
KULTURMILJÖPROGRAM
I Norsjö kommuns kulturmiljöprogram finns två av bebyggelsemiljöerna inom utredningsområdet beskrivna.
Dessa är Kvavisträsk och Tjärnberg (se figur 10.2). Kvavisträsk kulturvärden är den sammanhållna
gårdsgruppen med byggnader såsom stolpbod, rundloge, lada och parstuga, byns lidläge vid sjön och det
öppna hävdade kulturlandskapet och rundlogen. Tjärnbergs kulturvärden är det öppna kulturlandskapet,
gårdsgruppernas placering i lidläge på båda sidor landsvägen, mangårdsbyggnaden, logen, enkelstugan,
härberet, ladugården och ladan samt mangårdsbyggnaden.
71
FIGUR 10.2 KÄNDA KULTURVÄRDEN I PROJEKTOMRÅDENAS NÄRHET.
FÄLTINVENTERING
Vid den arkeologiska fältinventeringen registrerades 35 nya lokaler med fornminnen i utredningsområdet.
Förutom dessa besiktigades fem tidigare registrerade lokaler (RAÄ Norsjö 456:1 – 460:1).
Till största delen består lokalerna av lämningar från skogsnäringen, i form av kolningslämningar och tjärdalar,
men även bebyggelselämningar, färdvägar, dammvallar, bevattningskanaler, en hälsokälla och en eventuell
härd finns bland fornminnena i utredningsområdet. Kännetecknande för dessa registrerade fornminnena är att
de i regel kan bedömas som sentida kulturlämningar.
72
FIGUR 10.3 RESULTAT AV FÄLTINVENTERING.
TABELL 10.1
OBJEKT ID
LÄMNINGSTYP
ANTIKVARISK BEDÖMNING *
OMRÅDE
RAÄ Norsjö
456:1
Husgrund, historisk tid
Övrig kulturhistorisk lämning
Bodberget
RAÄ Norsjö
457:1
Uppgift om
Bodberget
RAÄ Norsjö
458:1
Bodberget
RAÄ Norsjö
459:1
Bodberget
RAÄ Norsjö
460:1
Färdväg
Bodberget
LK 2012:85
Husgrund
Bodberget
LK 2012:86
Kemisk industri (tjärdal)
Bodberget
LK 2012:87
Färdväg
Bodberget
LK 2012:88
Bodberget
LK 2012:89
Bodberget
73
LK 2012:90
Kolningsanläggning (kolbotten)
Bodberget
LK 2012:91
Husgrund, historisk tid (kolning)
Bodberget
LK 2012:92
Bodberget
LK 2012:93
Bodberget
LK 2012:94
Bodberget
LK 2012:95
Husgrund, historisk tid (kolning)
Bodberget
LK 2012:96
Bodberget
LK 2012:97
Dike/ränna (bevattningskanal)
Fast fornlämning
Bodberget
LK 2012:98
Bodberget
LK 2012:99
Färdväg
Bodberget
LK 2012:100
Dammvall
Bodberget
ON 2012:15
Bodberget
ON 2012:16
Bodberget
ON 2012:17
Bodberget
ON 2012:18
Färdväg
Bodberget
ON 2012:19
Övrigt (härd?)
Bevakningsobjekt
Bodberget
ON 2012:20
Färdväg
Bodberget
ON 2012:21
Bjursele
ON 2012:22
Dammvall
Bodberget
ON 2012:23
Område med skogsbrukslämningar
Bjursele
ON 2012:24
Färdväg
Bjursele
ON 2012:38
Övrig kulturhistorik lämning
Tillfartsväg
ON 2012:39
Dike/ränna (bevattningskanal)
Tillfartsväg
ON 2012:40
Hälsokälla
Bodberget
SJ 2012:1
Bjursele
SJ 2012:2
Bjursele
SJ 2012:3
Bjursele
SJ 2012:4
Bjursele
SJ 2012:5
Bjursele
SJ 2012:6
Bjursele
*Länsstyrelsen Västerbotten har ett avgörande tolkningsföreträde vid en slutgiltig bedömning om när KML är tillämpligt för
objekten som registrerats i området.
Här kommer det att presenteras eventuella anpassningsåtgärder som Gothia Vind AB avser att vidta för att
minska påverkan på kulturmiljöer.
10.3 PÅVERKAN PÅ KULTURMILJÖN
I den kommande MKB kommer en beskrivning över påverkan att presenteras, både för anläggningsfas och för
driftfasen. Bedömningen i dagsläget är att kulturmiljöer och/eller lämningar till stor del kan och kommer att
undvikas med liten påverkan som följd. En visuell påverkan kan även förväntas på en del av de närliggande
kulturmiljöerna.
74
10.4 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN
Även om påverkan i dagsläget inte kan beskrivas ingående kan det konstateras att inga miljöer, varken i
projektområdet eller i dess närmsta omgivning, hyser några unika värden som kan påverkas av etableringen.
Närmaste riksintresse ligger på långt avstånd. Bedömningen i dagsläget är det finns en del lokala värden för
kulturmiljön i området, även om de är vanligt förekommande i denna del av landet, och att en liten påverkan
kan förväntas, vilket ger en liten negativ konsekvens för kulturmiljön.
REFERENSER KULTURMILJÖN
Nilsson, Lena-Berg; Jönsson, Sune; Klang, Lennart; Nilsson, Ola. 2012. Vindpark Bodberget/Bjursele. Arkeologisk
utredning med kulturmiljöanalys, Norsjö socken, Norsjö kommun, Västerbottens län. Landskapsarkeologerna.
75
11. TURISM OCH REKREATION
11.1 TURISM OCH REKREATION VID BODBERGET/BJURSELE
BESÖKSMÅL OCH PLATSER AV INTRESSE FÖR TURISM OCH REKREATION INOM 15 KM
Inom 15 km från respektive projektområde finns områden med natur- och kulturmiljöer av riksintresse (figur
11.1), men inte några riksintressen för friluftslivet. Inom angivet avstånd återfinns också en rad besöksmål av
varierande slag, däribland världens längsta linbana som löper mellan Mensträsk och Örträsk, samt Svansele
vildmarkscenter med vildmarksutställning och aktiviteter som älgsafari, 4-hjuling, och boende i
”vildmarksmiljö”.
I området närmast vindparkerna, på en radie av 3 km, finns ett fåtal besöksmål. Den största attraktionen för
turism inom 3 km kan sägas vara Dahlbergsgården, ett bygdemuseum med café i 1800-talsmiljö. Det främsta
värdet för rekreationen i närområdet utgörs av fritidsbebyggelse samt aktiviteter som bad, jakt, fiske och
vandring.
TABELL 11.1 BESÖKSMÅL (SE ÄVEN FIGUR 11.1)
NR
NAMN
AVSTÅND
AKTIVITETER
1.
Skoterled
0m
Skoterled
2.
Bjurseleliden
0m
Naturskog av urskogskaraktär, riksintresse Natura 2000
3.
Fågeltorn
100 m
Plats för fågelskådning
4.
Norakammen
900 m
Rullstensås med vacker utsikt. Populär led för natursköna
vandringar och cykelturer
5.
Bygdemuseet
Dahlbergsgården
1,1 km
Bygdemuseum och café. Guidade turer i 1800-talsmiljö
6.
Bjurträsk badplats
1,1 km
Strandbad
7.
Yttersti badstrand,
Stornäsan
1,9 km
Strandbad
8.
Karsbäcken
1,9 km
Omtyckt kanotled
9.
Rågmjölsvägen
1,9 km
Kulturupplevelse och vandringsled från 1500-talet
10.
Pjösörns badplats
3,4 km
Strandbad
11.
Vajsjön
5,4 km
Sjö med rikt fågelliv, naturreservat
12.
Rastplats Ljusträsk
5,6 km
Vindskydd, grillplats och enklare badbrygga
13.
Tallhedens lantgård
6,1 km
Boende och upplevelser i lantbruksmiljö
14.
Norsjö
hembyggdsområde
6,4 km
Hembyggdsområde med byggnader från 1800-talet med
smedja, loge, bagarstuga, café, museum mm.
15.
Världens längsta
linbana ÖrträskMensträsk*
6,9 km
Del av världens längsta linbana från 1943 som iordningställts
för turister. I Mensträsk finns också linbanemuseeum,
linbanebiograf, stugby samt café.
16.
Svansele
vildmarkscenter
8,2 km
Vildmarksutställning och vildmarkscamp som erbjuder
upplevelser som älgsafari och företagsevent. Restaurang och
boende i vildmarksmiljö.
17.
Älgjägarfolkets viste,
Svansele
8,2 km
Västerbottens första stenåldersby. Erbjuder aktiviteter med
stenålderstema.
18.
Bredsele park
8,7 km
Dansbana med utsikt över Skellefteälven
76
19.
Fromhedens
fiskecamp
8,9 km
Fiskecamping med uppskattad utsikt och danspaviljong
utomhus
20.
Fromhedens golfbana
8,9 km
9-håls golfbana
21.
Svansele dammängar
9,4 km
Dammar och översilningsanordningar av kulturmiljö
22.
Café Ångloket Kusfors
10,3 km
Café och ånglok i järnvägsmiljö från tidigt 1900-tal
23.
Ringvor i Rengård
11 km
Stugby och slöjdgård med kanotuthyrning
24.
Rännuddens camping
12 km
Camping i naturskön miljö
25.
Önusstugan
12,7 km
Boende, jakt- och vildmarksäventyr
FIGUR 11.1 PLATSER AV TURISM OCH REKREATIONSINTRESSE INOM 15 KM.
FRILUFTSAKTIVITETER VID PROJEKTOMRÅDENA
Etableringen på Bodberget kommer att beröra tre jaktlag, Bjursele jaktlag, Kvavisträsk jaktlag samt Tjärnberg
jaktvårdsområde. Två fiskevårdsområden kan komma att beröras; Bjurträsk FVO och Norsjö Sportfiskeklubb.
Ett fågeltorn finns 100 m väster om Bjursele projektområde.
Genom projektområde Bodberget samt ca 1 km söder om projektområde Bjursele löper en skoterled. Tre
strandbad finns inom ett avstånd av 4 km från projektområdena. En av dessa, Yttersti badplats vid Stornäsan,
77
kommer att ha verken i siktriktningen. Norakammen, en rullstensås med uppskattad utsikt och populär för
vandring och cykelturer löper 900 m öster om projektområde Bjursele. Strax öster om Norakammen rinner
Karsbäcken, som är en omtyckt kanotled.
I anslutning till Bjursele projektområde ligger riksintresset och naturreservatet Bjurseleliden, en naturskog med
urskogskaraktär. Området är lite känt och besöks i mycket liten omfattning av allmänheten. Reservatet är
lättillgängligt då det omges av skogsbilvägar på tre sidor. Mot Bjursele projektområde avskärmas reservatet
genom en väg.
FRITIDSBEBYGGELSE
I den närmaste omgivningen kring projektområdena finns det en del byar med fritidshus, till exempel
Stornäsan vid projektområde Bodberget och Bjurselet vid projektområde Bjursele. Den största delen av
bebyggelsen utgörs dock av bostäder för permanentboende.
Delar av områden för fritidsbebyggelse vid projektområdena är idag oplogade vintertid, detta gäller
exempelvis vid Norrestträsk i östra delarna av Bjursele projektområde. Dessa områden är idag svåråtkomliga
vintertid.
x
Vid infartsvägar eller på annan lämplig plats kommer informationstavlor om anläggningen att sättas
upp, för att informera turister och allmänhet om projektet.
x
Dialog kommer att hållas med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet påbörjas för att informera
samt om möjligt begränsa påverkan på jakten.
x
Beroende på de exakta turbinplaceringarna kommer Gothia Vind AB utreda i samråd med
skoterklubben om eventuella omdragningar av skoterleder, vid Bodberget projektområde.
Ytterligare anpassningsåtgärder kan bli aktuella efter samrådfasen.
11.3 PÅVERKAN
TIDIGARE STUDIER OCH ERFARENHETER
Det finns begränsat med vetenskaplig litteratur kring vindkraft och eventuell påverkan på turism och
rekreation. De undersökningar som är gjorda bygger ofta på hypotetiska studier och attitydundersökningar
från olika intressegrupper och har ingen anknytning till befintliga etableringar. Dessa visar att det finns en oro
för vindkraftsetableringar ur besökssynpunkt. Erfarenheterna från faktiska utbyggnader i världen ger
emellertid mycket litet stöd till uppfattningen om att vindkraft skulle kunna ge en negativ effekt på
32
besöksnäringen, snarare det omvända .
Kunskapsbristen, i kombination med att varje nytt vindkraftsområde är unikt på sitt sätt, gör att bedömningen
av såväl positiva som negativa konsekvenser blir svår. Nedan beskrivs några generella slutsatser som indikerar
påverkan på turism och rörligt friluftsliv. Turister är generellt sett positiva till vindkraft och även kännedom om
vindkraft i de områden de besöker. Motståndet ökar dock om de ser vindkraftverken och särskilt om de
32
Detta gäller studier från faktiska utbyggnader, hypotetiska studier har i vissa fall gett andra resultat. MORI Scotland
(2002) visar på en positiv syn på befintlig vindkraft i ett område i Skottland, där den viktigaste besöksanledningen var
vacker natur och vyer. Braunholtz (2003) visade i en stor undersökning kring tio befintliga etableringar i Skottland att
etableringen gett positiva effekter. I en studie av NFO System Three (2002) hänvisas till erfarenheter i andra länder och
slutsatsen är att negativa effekter inte uppstått från befintliga etableringar, snarare det omvända. Bilet (2003) visar att
besöken till Smøla har ökat efter att etableringen kom till stånd. I en enkätundersökning inom ramen för Vindrein
(Årsrapport 2008) framgår att 20 % hade besökt området oftare efter att etableringen kom till stånd, medan 5 % svarade
att besöken hade blivit mer sällan. Denna ökande användning hade däremot inte gett ett mindre friluftsliv på andra
närliggande områden.
78
kommer i kontakt med vindkraftverk upprepade gånger under sin vistelse. Visuella effekter är det som
33
bekymrar turisterna och turistnäringen mest. Motståndet ökar därför med graden av synlighet .
x
Studier har visat på såväl en förlust som en ökning av turister
. Det finns idag inga starka indicier på
att besöksantalet till redan etablerade vindkraftsområden minskar, inte ens i områden där orördhet
och upplevelsen av landskapet är en stor anledning till besöket. Det finns emellertid en kunskapsbrist
avseende hur vindkraftparker påverkar besöksantalen i reella tal.
x
Studier har visat att närboende, som har ett rörligt friluftsliv i närområden utan att vara turist, är som
regel mer positiva till vindkraftsparker när de väl är på plats än de var till projektplanerna innan en
36
etablering .
x
En vindkraftsetablering kan fungera som en besöksattraktion för utomstående.
34,35
Det är dock viktigt att komma ihåg att flera av dessa slutsatser är 10 år gamla och att undersökningarna då
utfördes under en tid då vindkraftverk var relativt ovanliga. Idag är vindkraftverk inte en ovanlig syn och i
denna samrådshandling utgår vi inte ifrån att en vindkraftpark i Norrlands inland år 2016 utgör en
besöksattraktion.
PÅVERKAN PÅ BESÖKSMÅL
Vindkraftetableringen påverkar upplevelsen av omgivande besöksmål genom konstruktionernas synlighet samt
buller och skuggning. För denna etablering är det endast det sparsamt bevistade naturreservatet Bjurseleliden
som påverkas av skuggor, i övrigt bedöms inget av identifierade besöksmål få en förändrad skuggbild (se
avsnitt 13). En förändrad ljudbild kan dock komma att uppstå vid badplatserna Yttersti vid Stornäsan, Bjursele
och Pjäsörn samt efter Rågmjölsvägen, Norakammen och Karsbäcken. Även vid Dahlbergsgården kan
vindkraftverken komma att höras. Vindkraftverkens ljudalstring beräknas dock inte att överstiga 35dBA (se
avsnitt 13) vid dessa platser, med undantag för Bjurseleliden, där ljudnivåerna klan uppgå till 40 dBA.
Vindkraftverkens synlighet kommer att vara påtaglig för några av besöksmålen, främst de som är lokaliserade
vid stränder och öppna fält med vindkraftverken i siktriktningen. Andra besöksmål, främst de som är belägna
norr om Skellefteälven samt söder om etableringen med vy i söderläge, kommer att ha en begränsad sikt i
vindkraftsetableringens riktning. Preliminär bedömning av påverkan på omliggande besöksmål framgår av
tabell 11.2. Till kommande MKB kommer den förhärskande vindriktningen att inkluderas i bedömningen av
ljudpåverkan, vilket kommer att ge en mer nyanserad bild av hur besöksmål kan komma att påverkas.
33
Hörnsten, L. 2002. Turisters attityder till vindkraft i fjällen. Hållbar utbyggnad av vindkraft – metodutveckling för
fjällområden. ETOUR. WP 2002:1.
34
Bilet, I.2003. Rapport fra holdningsundersøkelsen om vindkraft på Smøla. ACNielsen Norge AS.
35
Sweco Grøner. 2006. Lista vindkraftspark – vurdering av mulig innvirkning på turisme og reiseliv. Utförd på uppdrag av
Norsk Miljø Energi Sør AS.
36
Nätverk för vindbruk. 2011. Det blev ungefär som vi trodde – Dalforsbornas upplevelser av vindkraftparken på
Hedbodberget efter uppförandet
79
TABELL 11.2 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV PÅVERKAN PÅ BESÖKSMÅL ENLIGT SYNLIGHETSANALYS, LJUDANALYS OCH SKUGGANALYS
(SE AVSNITT 6, FIGUR 6.2, SAMT AVSNITT 13, FIGURERNA 13.1-13.2)
NR
NAMN
AVSTÅND TILL
PROJEKTOMRÅDE
AKTIVITETER
1.
Skoterled
0m
Liten påverkan. Skoterled löper genom Bodberget projektområde
samt 500 m söder om Bjursele vilket gör att den på sina håll
påverkas av ljud, skuggor och synlighet. Det har dock inte
identifierats någon rastplats inom projektområdena vilket gör det
troligt att skoteråkare redan idag väljer annan plats att uppehålla sig
på. Skoterled kan behöva dras om. Skoteråkare är dock mindre
känsliga för vindkraft, kan snarare uppleva det som positivt.
2.
Bjurseleliden
0m
Måttlig påverkan. Ljud från verken kommer att höras i skogen och
vid tillfart till området kommer synen vara påtaglig, dock är
synligheten mycket begränsad i själva reservatet pga. skymmande
skog. Bjurseleliden är dock mycket sparsamt besökt av allmänheten
och det finns inget uttalat syfte om att det ska vara en
attraktionskraft för allmänheten, syftet med reservatet är kopplat
till bevarande av de skoliga värdena.
3.
Fågeltorn
100 m
Liten påverkan. Vindkraftverken kan komma att höras, dock
begränsas synligheten av vegetation och det kuperade lanskapet
(avstånd till verk är mycket längre än avstånd till nuvarande
projektområdesgräns). Tornet är också lokaliserat i väst-vänt läge,
med vy från etableringen. Vindkraftverken bedöms ha en liten
negativ påverkan på besöksmålets syfte eller attraktionskraft.
4.
Norakammen
900 m
Liten påverkan. Längs delar av vandringsleden kan vindkraftverken
komma att synas och höras under vissa förutsättningar, vilket kan
påverka upplevelsen. På de flesta platser längst leden kommer dock
omgivande vegetation att skymma sikten. Vindkraftverken bedöms
inte påverka på besöksmålets syfte eller attraktionskraft.
5.
Bygdemuseet
Dahlbergsgården
1,1 km
Måttlig påverkan. Verken kommer att synas och höras tydligt, vilket
kan påverka känslan av 1800-talsmiljön. Dock är området redan
påverkat av modern bebyggelse och trafik. Vindkraftverken bedöms
inte påverka besöksmålets syfte eller attraktionskraft.
6.
Bjurträsk
badplats
1,1 km
Liten påverkan. Badplatsen ligger i väst-vänt läge med vy från
etableringen. Dock kan verken komma att höras under vissa
förutsättningar, vilket kan påverka upplevelsen när det i övrigt är
lugnt på badplatsen. Vindkraftverken bedöms inte påverka
besöksmålets syfte eller attraktionskraft.
7.
Yttersti
badstrand,
Stornäsan
1,9 km
Liten påverkan. Badplatsen ligger i sydväst-vänt läge med vy mot
etableringen. Verken kommer att synas tydligt och höras under vissa
förutsättningar. Vindkraftverken kan komma att påverka
besöksmålets attraktionskraft för vissa besökare, då det är troligt att
de som söker lugnet vid vattnet väljer annan plats för rekreation.
Badande familjer kommer troligen att kunna nyttja badplatsen utan
större påverkan på upplevelsen. Vindkraftverken bedöms ha en liten
80
negativ påverkan på besöksmålets syfte eller attraktionskraft.
8.
Karsbäcken
1,9 km
Obetydlig påverkan. Verken kommer troligtvis endast att synas vid
passage över Braxträsket, och då ligger verken heller inte i
siktriktningen. I övrigt begränsas sikten av omgivande vegetation
och höjder. Vindkraftverken bedöms inte påverka på besöksmålets
syfte eller attraktionskraft.
9.
Rågmjölsvägen
1,9 km
Liten påverkan. Vindkraftverken kan komma att synas och höras
längs delar av vägen, vilket kan påverka intrycket av en svunnen tid,
om syftet med besöket är att uppleva vägen i form av en
kulturmiljö. Påverkan kommer dock inte att föreligga under hela
sträckan. Vindkraftverken bedöms inte påverka på besöksmålets
10.
Pjösörns
badplats
3,4 km
Obetydlig påverkan. Badplatsen ligger i syd-vänt läge med vy från
etableringen. Dock kan verken komma att höras när det blåser från
norr, men det är troligt att badplatsen inte är välbesökt vid relativt
hård vind. Vindkraftverken bedöms inte påverka besöksmålets syfte
eller attraktionskraft.
11.
Vajsjön
5,4 km
Obetydlig påverkan. Fågeltornet ligger vid sjöns norra strand, med
siktriktning från vindkraftverken. Från sjöns södra delar kan verken
däremot komma att synas. Ljud från vindkraftverk kan komma att
uppfattas vid nordostliga vindar men det kan bli svårt att urskilja
varifrån ljudet kommer. Vindkraftverken bedöms inte påverka
12.
Rastplats
Ljusträsk
5,6 km
Måttlig påverkan. Vindkraftverken kommer att vara väl synliga då
rastplatsen ligger med vy mot etableringen. Vid västliga vindar kan
ljud från verken komma att uppfattas. Då rastplatsen i övrigt är en
stillsam plats bedöms vindkraftverken ha en liten negativ påverkan
på besöksmålet.
13.
Tallhedens
lantgård
6,1 km
Obetydlig påverkan. Vegetation och omgivande höjder begränsar
eller tar bort visuell påverkan. Det är troligt att ljud från
vindkraftverken kommer att vara svåra att lokalisera, om de
uppfattas alls. Vindkraftverken bedöms inte påverka besöksmålets
14.
Norsjö
hembygdsområde
6,4 km
Obetydlig påverkan. Vegetation, höjder och framförallt byggnader
begränsar eller tar bort visuell påverkan. På några platser inom
området kan delar av enstaka verk bli synliga. Ljud från
vindkraftverk kan komma att uppfattas vid nordostliga vindar men
det kan bli svårt att urskilja varifrån ljudet kommer. Vindkraftverken
bedöms inte påverka besöksmålets syfte eller attraktionskraft.
15.
Världens
längsta
linbana
ÖrträskMensträsk*
6,9 km
Liten påverkan. Pga. det höga läget kan vindkraftverken komma att
synas från delar av linbanan. Linbanan är dock en del av
industrialiseringens historia och minner inte om en orörd miljö från
en svunnen tid, snarare tvärtom. Avstånd, vegetation och
närliggande vägar gör att upplevelsen av ljud från verken kommer
att bli obetydlig. Vindkraftverken bedöms inte påverka
81
16.
Svansele
vildmarkscent
er
8,2 km
Obetydlig påverkan. Vindkraftverken kan komma att synas från
anläggningen. Dock sker verksamheten mestadels inomhus vilket
gör påverkan obetydlig. Från skotersafarin kommer vegetation mest
troligt att begränsa sikten mot verken. Vindkraftverken bedöms inte
påverka besöksmålets syfte eller attraktionskraft.
17.
Älgjägarfolkets viste,
Svansele
8,2 km
Obetydlig påverkan. Omgivande vegetation kommer mest troligt att
skymma sikten mot verken. Vindkraftverken bedöms inte påverka
18.
Bredsele park
8,7 km
Obetydlig påverkan. Delar av verken kan komma att synas från
dansbanan men påverkan på upplevelsen bedöms som obetydlig
pga. avstånd och ljud från närliggande väg. Under danskvällar är det
också troligt att besökarna har annat att tänka på än avlägsna
vindkraftverk. Vindkraftverken bedöms inte påverka besöksmålets
19.
Fromhedens
fiskecamp
8,9 km
Obetydlig påverkan. Delar av verken kan komma att synas från sjön
men påverkan på fiskeupplevelsen i form av synlighet och ljud
bedöms som liten pga. avstånd och närliggande väg.
Vindkraftverken bedöms inte påverka besöksmålets syfte eller
attraktionskraft.
20.
Fromhedens
golfbana
8,9 km
Obetydlig påverkan. Delar av verken kan komma att synas från
golfbanan men påverkan på fiskeupplevelsen i form av synlighet och
ljud bedöms som liten pga. avstånd och närliggande väg.
Vindkraftverken bedöms inte påverka besöksmålets syfte eller
attraktionskraft.
21.
Svansele
dammängar
9,4 km
Obetydlig påverkan. Verken kan komma att bli synliga vid
reservatets norra delar vilket kan påverka intrycket av en svunnen
tid vid några platser i reservatet. Avståndet gör dock att
vindkraftverken inte bedöms påverka besöksmålets syfte eller
attraktionskraft.
22.
Café Ångloket
Kusfors
10,3 km
Obetydlig påverkan. Delar av verken kan komma att synas från Cafét
men besöksmålets syfte eller attraktionskraft bedöms inte påverkas.
23.
Ringvor i
Rengård
11 km
Obetydlig påverkan. Delar av verken kan komma att synas från Cafét
men besöksmålets syfte eller attraktionskraft bedöms inte påverkas
av etableringen.
24.
Rännuddens
camping
12 km
Obetydlig påverkan. Vindkraftverken kan komma att synas från sjön
men påverkan på upplevelsen i form av synlighet och ljud bedöms
som liten pga. avståndet. Vindkraftverken bedöms inte påverka
25.
Önusstugan
12,7 km
Obetydlig påverkan. Vegetation kommer att skymma sikten mot
verken. Vindkraftverken bedöms inte påverka besöksmålets syfte
eller attraktionskraft.
82
PÅVERKAN PÅ LOKALT FRILUFTSLIV
Påverkan på turism och friluftsliv kommer att se olika ut beroende på om etableringen är i en anläggningsfas
eller i en driftfas.
Anläggningsfas
Under anläggningsfasen kommer området att utgöra en byggarbetsplats och då kommer tillgängligheten för
allmänheten stundvis att begränsas på grund av säkerhetsrisker. Sannolikt kommer anläggningsfasen för ett
projektområde att sträcka sig över ca 1 år medan projektet i sin helhet kan sträcka sig över ca 2 år. Detta
kommer direkt att påverka möjligheten för till exempel jakt på de ställen om betraktas som byggarbetsplats.
Andra rekreationsaktiviteter exempelvis bär- och svampplockning kan även påverkas negativt genom att
tillgängligheten till området begränsas som en säkerhetsåtgärd. Även buller från sprängningar etc. kommer att
påverka upplevelsen av att vistas i närliggande marker, till exempel i Bjurselelidens naturreservat.
Driftfas
Under driftfasen kommer det att vara möjligt och tillåtet att vistas i området, att till exempel bedriva jakt och
plocka svamp och bär. Tillgängligheten kommer att bli bättre än tidigare på grund av nya skogsbilvägar som
sannolikt även är plogade vintetid. Det är dock sannolikt att jägare i området inte upplever jakten på samma
sätt som tidigare på grund av vindkraftverkens synlighet och ljudalstring. Den ökade mänskliga aktiviteten,
service av vindkraftverken, kan även leda till att villebråd beter sig annorlunda inom vindkraftsområdet och
därmed påverka jakten, främst under anläggningsfas. Studier pekar på att större däggdjur, främst klövvilt,
verkar kunna vänja sig vid de störningar som vindkraftverken innebär och återkomma till markerna efter
37
anläggningsfasen, dock finns det ingen forskning som idag tydligt kan visa detta .
11.4 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR TURISM OCH REKREATION
Området Bodberget och Bjursele har idag en ingen stor funktion för den kommersiella turismen och det finns
inget område av riksintresse för friluftslivet i projektområdenas närhet. Det finns dock ett naturreservat i
anslutning till Bjursele projektområde, samt spridda aktiviteter och besöksmål på varierande avstånd kring
respektive projektområde.
De finns få turistmål av regional betydelse i etableringens omgivning. Naturreservatet och fågelsjön Vajsjön är
välbesökt av såväl Norsjöbor som turister, likaså Världens längsta linbana samt Svansele vildmarkscenter.
Bedömningen är därför att dessa turistmål håller ett regionalt värde. Den preliminära bedömningen när
synlighet, ljud och skuggor från vindkraftverken vägs samman med turistmålets art bedöms dock påverkan på
samtliga turistmål av regional betydelse som liten eller obetydlig.
Vindkraftsprojektet kan komma att höras och bli synligt från flera besöksmål av lokal betydelse. De stora
verken kan göra att 1800-talsmiljön kring Dahlbergsgården inte kommer att upplevas lika genuin som tidigare.
Det ska dock poängteras att den relativt hårt trafikerade vägen till Norsjö löper ca 100 meter söder om gården,
vilket gör att miljön vid denna plats redan är påverkad. Naturreservatet Bjurseleliden ligger i anslutning till
Bjursele projektområde och kommer att påverkas av visuellt, samt av ljud och skuggor. Dock besöks reservatet
i så liten omfattning att det är tveksamt om det kan uppfattas som ett besöksmål.
Längst delar av Norakammen och Rågmjölsvägen kan verken komma att synas. Här kommer man sannolikt
också att kunna höra vindkraftverken, om än bara som ett svagt sus, vilket kan komma att påverka upplevelsen
av den annars relativt tysta miljö som dessa områden utgör.
Etableringen omfattar områden där rekreation genom exempelvis jakt, fiske och bärplockning har lokal
betydelse. Bedömningen är att negativ påverkan för tillgängligheten främst kommer att uppstå under
37
83
anläggningsfasen för att sedan under driftfasen kunna återgå till ett relativt normalt brukande av respektive
projektområde (men med påverkan på upplevelsen).
Från vissa områden med fritidsbebyggelse kommer emellertid etableringen att höras och vara väl synlig, till
exempel vid Stornäsan, vid Norrestträsk och efter Bjurselets östra strand. I den samplade påverkan på
fritidsbebyggelsen måste det också vägas in att etableringen kan möjliggöra ett ökat nyttjande av fritidshusen
vintertid, på grund av ökad plogfrekvens av vissa vägar.
Vid närliggande badplatser med vy i riktning
mot verken, till exempel Yttersti och
Ljusträsket, kan utsikten mot
vindkraftsetableringen göra att upplevelsen
förändras.
I en samlad bedömning av turism och friluftsliv
av regional- och lokal betydelse samt påverkan
på fritidsbebyggelse och rekreation blir den
preliminära bedömningen att området håller
ett litet-medelstort värde och en liten negativ
påverkan bedöms uppstå. Den preliminära
bedömningen är att en liten negativ konsekvens
bedöms uppstå på turism och rekreation enligt
konsekvensmatrisen.
REFERENSER TURISM OCH FRILUFTSLIV
Bilet, I.2003. Rapport fra holdningsundersøkelsen om vindkraft på Smøla. ACNielsen Norge AS.
Braunholtz, S. MORI Scotland. 2003. Public attitudes to windfarms. A survey of local residents in Scotland.
Scottish Executive Social Research.
Hörnsten, L. 2002. Turisters attityder till vindkraft i fjällen. Hållbar utbyggnad av vindkraft –
metodutveckling för fjällområden. ETOUR. WP 2002:1.
MORI Scotland. 2002. Tourist attitudes towards wind Farms. Research study conducted for Scottish
Renewables Forum & the British Wind Energy Association. Summary report.
NFO system Three.2002. Investigation into the potential impact of wind farms on tourism in Scotland.
Prepared for visit Scotland.
Nätverk för vindbruk. 2011. Det blev ungefär som vi trodde – Dalforsbornas upplevelser av vindkraftparken
på Hedbodberget efter uppförandet
Sweco Grøner. 2006. Lista vindkraftspark – vurdering av mulig innvirkning på turisme og reiseliv. Utförd på
uppdrag av Norsk Miljø Energi Sør AS.
84
12. RENNÄRING
En utredning kring konsekvenser för rennäringen kommer att genomföras. Detta kapital kan inte skrivas förrän
den utredningen är genomförd. Nedanstående struktur på avsnittet kan även komma att förändras.
12.1 RENNÄRINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR
De planerade projektområdena ligger inom Malå sameby. Hur områdena brukas för renskötsel och hur de är
påverkade av andra ingrepp etc. kommer att utredas i dialog med samebyarna.
FIGUR 12.1 OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR RENNÄRINGEN VID PROJEKTOMRÅDENA.
12.2 KUNSKAPSSTATUS OM VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ RENAR OCH RENNÄRING
Under detta avsnitt kommer studier och erfarenheter om hur bl.a. vindkraft, vägar och kraftledningar påverkar
renar och renskötsel att redovisas.
Under detta avsnitt kommer anpassningsåtgärder för att minska påverkan på rennäringen att redovisas.
Ambitionen är att dessa utarbetas i dialog med samebyarna.
12.4 PÅVERKAN
Utifrån hur områdena brukas, kunskapsstatus om vindkraft och renskötsel samt anpassningsåtgärder bedöms
förväntad påverkan på berörda samebyar. Detta avsnitt inkluderar även kumulativa effekter utifrån den
påverkan som redan finns på samebyarna i vinterbeteslandet.
12.5 KONSEKVENSER FÖR RENNÄRINGEN (BEDÖMS SENARE)
Områdenas värde i kombination med förväntad påverkan kommer senare att ligga till grund för
konsekvensbedömningen.
85
13. HÄLSA OCH SÄKERHET
Detta avsnitt behandlar olika typer av hälso- och säkerhetsaspekter för vindkraftsprojektet. Det gäller buller,
skuggor och reflexer, damning samt generella risker. Varje avsnitt att vara uppdelad i anläggningsfas
respektive driftfas.
13.1 LJUD
NULÄGESBESKRIVNING
Projektområdena med omgivningar har få störningar och miljön i området är relativt tyst. Inga större
verksamheter eller större byar finns i närområdet och avsaknaden av större bilvägar medför en bullerfri miljö.
Generellt sett är tysta områden mer känslig för buller än redan bullerpåverkade områden där vindkraftverkens
38
ljud inte framhävs på samma sätt . Även om platsen i grunden är tyst och just denna kvalitet kan vara en
bidragande orsak till varför människor väljer att bo så långt utanför mer tätbebyggda områden så är ingen del
av området särskilt utpekat i kommunen översiktsplan som ett tyst område. Inget av områdena är heller
utpekade som riksintresse för friluftsliv.
ANPASSNINGSÅTGÄRDER I ANLÄGGNINGSFAS
x
Efter det att vindkraftparken detaljutformats och innan byggnationer påbörjas ska en ny
bullerberäkning utföras baserad på den slutliga utformningen och valet av vindkraftverk. Detta för att
säkerställa att vindkraftparken ej överskrider 40 dBA utomhus vid bostäders fasad.
x
Projektet kommer att följa Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser.
x
Transporter sker enligt gällande regler, föreskrifter och instruktioner från Transportstyrelsen med
avseende på transporterat gods, hastigheter och eventuell eskort.
x
Sprängning kommer endast att ske dagtid mellan kl. 07.00 – 18.00.
ANPASSNINGSÅTGÄRDER I DRIFTFAS
x
Riktvärdet om att ljudnivån inte får överskrida 40 dBA vid fasad på bostäder ska efterlevas.
PÅVERKAN
Avsnittet som behandlar påverkan från ljud delas in i anläggningsfas respektive driftfas. Anläggningsfasen
kommer att behandla ljud från anläggningsverksamhet, till exempel ökade transporter, sprängning samt krossoch betongframställning. Driftfasen kommer att behandla den förändrande ljudbilden till följd av
vindkraftverkens ljudpåverkan.
Anläggningsfas
Anläggningsfasen medger en potential för att skapa relativt stora temporära konsekvenser ur
bullerhänseende, större än driftfasen. Verksamheter som vägbyggnation, anläggning av fundament,
elnätsdragning och resning av vindkraftverk innebär alla bullerkällor. Anläggningsfasen förväntas pågå under
ca 2 år, främst under sommaren då flest människor vistas vid t.ex. sina fritidshus.
Bolaget kommer att följa Naturvårdsverkets riktlinjer för byggarbetsplatser. Den största källan till buller torde
komma från sprängning och krossning.
Den omkringliggande bebyggelsen beskrivs utförligt under avsnitt 4 och de närliggande byarna/bebyggelsen
framgår även i figur 13.1.
38
Naturvårdsverket. 1978. Riktlinjer för externt industribuller. Råd och riktlinjer 1978:5. Reviderad 1983.
86
Driftfas
Under driftfasen uppstår buller från vindkraftverken. Naturvårdsverket anger i sina riktlinjer att ljudnivån inte
bör överskrida 40dBA vid bostäder. I vissa fall, för särskilt störningskänsliga miljöer som till exempel
skärgården eller i fjällen, kan även ljudnivån under 35dB(A) tillämpas. Det är vid en vindstyrka på 8 m/s och i
vindens riktning som ljud från vindkraft uppfattas som mest, vid lägre vindhastigheter roterar bladen inte lika
snabbt och genererar därmed inte lika mycket ljud. Vid vindhastigheter över 8 m/s upptar bakgrundsljudet
främst vindsus mycket av ljudbilden, dock har det ändå kunnat påvisas att vindkraftverken kan höras ända upp
39
till 10-12 m/s .
Bullerstörningar avtar snabbt med avstånd. Genomförd bulleranalys visar att riktvärdet om 40 dBA vid
bostäder kan innehållas för nuvarande principskiss som finns för placeringen av vindkraftverk. Efter
detaljutformning och slutligt val av vindkraftverk kommer bolaget att utföra en ny bullerberäkning med syfte
att säkerställa att riktvärdet om 40 dBA i anslutning till bostadshus innehålls.
I enlighet med åtagande så kommer riktvärdet om 40 dBA vid bostäder att innehållas och principskissen visar
också att detta är möjligt. Detta innebär dock inte att vindkraftverken inte är hörbara vid de närliggande
byarna. Riktvärdet är satt för att säkerställa att bostäder inte blir utsatta för långsiktigt hälsoskadliga ljudnivåer
och inte utifrån vad människor kan höra. För att ge en referens till detta kan det nämnas att den lägsta
ljudnivån som människan kan höra brukar ligga i intervallet 0-15 dBA, att ett svagt vindbrus brukar ligga i
intervallet 20-30 dB(A), den mekaniska ventilationen i bostadshus brukar ligga på 30-35 dBA och att ett vanligt
samtal brukar föras inom intervallet 60-65 dB(A). Studier har visat att vindkraftsbuller vid nivåerna strax under
40
40 dBA så uppger ca 10-20 % av de närboende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller . Denna
sammanställning visar dock samtidigt att det vid sidan av dessa besvärsupplevelser inte kunna påvisas några
hälsoeffekter om närboende utsätts för dessa bullernivåer, dvs. riktvärdet verkar fylla sin funktion.
Ljudberäkningen utgår ifrån ett orealistiskt värsta scenario, för att ha en marginal i den teoretiska beräkningen.
Man förutsätter att vinden blåser från varje vindkraftverk och i rak riktning mot den punkt (by eller
bebyggelse) som man vill utföra beräkningen för. I beräkningen tas inte heller hänsyn till befintlig
ljudabsorberande vegetation eller ljud från skog såsom prassel från löv. Med den utgångspunkten så framgår
det att byar/bebyggelse vid bland annat Kvavisträsk kan utsättas för bullernivåer just under 40 dBA, dvs. klart
hörbara nivåer för det mänskliga örat. Därifrån kommer även ett par vindkraftverk vara väl synliga. Studier har
visat att risken för att uppleva vindkraftverken som störande ur bullersynpunkt ökar om vindkraftverken är
41
synliga från bostaden . Denna risk ökar även i en miljö som denna där det i övrigt är mycket tyst och
vindkraftverkens ljud blir mer framträdande.
Det är allmänt känt att vinden har en stor betydelse för ljudutbredningen, det enklaste sättet att bevisa detta
är att försöka ropa till någon i motvind och sedan göra det omvända i medvind. Den huvudsakliga
vindriktningen har därför en stor betydelse för hur många dagar under ett år det skapas förhållanden som kan
medföra att ljud breder ut sig över de närliggande byarna på ett sätt som kan upplevas som störande, även om
riktvärdet innehålls. För närvarande pågår vindmätningar i området och inför inlämnande av MKB/ansökan
kommer huvudsakliga vindriktningar att kunna beskrivas mer ingående. Då förs även ett mer nyanserat
resonemang om vilken bebyggelse som förväntas mer respektive mindre.
39
Naturvårdsverket. 2009. Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. 2009. Rapport 5956.
Bluhm, G., Bolin, K., Eriksson, G., Nilsson, E.M. 2011. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från
vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Naturvårdsverket.
41
Forssén, J., Pedersen, E., Persson, W, K. 2009. Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverket
rapport 5956.
40
87
FIGUR 13.1 LJUDNIVÅANALYS, SIEMENS SWT-2.3-113, TOTALHÖJD 199,5 M. KÄLL-LJUD 105,0 DB (A)
Lågfrekvent ljud
Människors hörselområde sträcker sig mellan 20 Hz – 20 000 Hz där 20 Hz är ett lågfrekvent ljud – få
svängningar per sekund och 20 000 Hz är ett högfrekvent ljud – många svängningar per sekund. Lågfrekvent
ljud genereras av turbulens och tryckfluktuationer vid rotorbladen. I en kunskapssammanställning på uppdrag
av Naturvårdsverket så har man kommit fram till slutsatsen att det inte finns några belägg för att infraljud från
vindkraftverk i intervallet 1-20 Hz (dvs. ej hörbart ljud) påverkar människor och infraljud torde därför inte
42
utgöra någon hälsorisk . Det har dock framkommit enstaka klagomål där människor sägs störas av lågfrekvent
men hörbart ljud från vindkraftverk, även då ljudet är under rekommenderade värden. Större vindkraftverk
genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total
ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka
något.
För att människor idag inte ska störas av ljud från vindkraftverk så tillämpas en ekvivalent ljudnivå om 40 dB Avägda ljud vid fasad på hus. A-vägt ljud innebär att ljudet mäts inom det frekvensspann som vanligt mänskligt
42
Bluhm, G., Bolin, K., Eriksson, G., Nilsson, E.M. 2011. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från
vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Naturvårdsverket.
88
tal faller inom (125 Hz – 8000 Hz) där lågfrekvent ljud undertrycks i ljudmätning till skillnad från C-vägda ljud
som ej korrigeras för låga frekvenser. Till följd av denna typ av ljudmätning så kan ett vindkraftverk teoretiskt
sett alstra lågfrekvent ljud, men som inte har uppmärksammats i ljudmätningar.
I den kunskapssammanställning som utförts av Naturvårdsverket klargörs emellertid att vindkraftsbullret inte
har större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från
vägtrafik. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dBA, och Socialstyrelsens riktvärden för
lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det därför inte sannolikt att allvarliga störningar skulle uppstå till
följd av lågfrekvensbuller från vindkraft. Mot bakgrund av detta och det faktum att riktvärdet för A-vägt ljud
innehålls för det aktuella projektet så görs bedömningen att det lågfrekventa ljudet inte utgör något
hälsoproblem. Vad gäller ljudutbredningen från vindkraftsparken så bedöms även ur detta hänseende själva
störningen utgöra konsekvensen (eftersom verken ibland kommer att höras), men utan hälsoeffekter.
13.2 REFLEXER OCH SKUGGBILDNING
NULÄGESBESKRIVNING
Bodberget/Bjursele med omgivning är idag opåverkat från reflexer och skuggbildning från industriell
verksamhet.
ANPASSNINGSÅTGÄRDER
x
Vindkraftverken kommer att vara målade med matt färg för att minimera risken för reflexer.
x
Rekommendationen gällande skuggning vid närmsta bebyggelse kommer uppfyllas, motsvarande det
teoretiska beräkningsvärdet om maximalt 30 timmar skuggtid per år som i sin tur motsvarar 8
timmars faktisk skuggtid.
PÅVERKAN
Vid soligt väder uppstår periodiska skuggor från vindkraftverk om rotorbladen snurrar, vilka kan uppfattas som
mycket störande om det berör någon plats där människor stadigvarande uppehåller sig, lever eller arbetar.
Dessa problem förekommer vanligtvis om vindkraftverken placeras i nära anslutning till bebyggelse, denna
effekt avtar dock snabbt på längre avstånd och på 1,5 km avstånd blir skuggorna allt mer diffusa och på 3 km
avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Enligt Boverkets rekommendationer och etablerad praxis bör den
teoretiska skuggtiden inte överstiga 30 h/år och den faktiska skuggtiden bör inte överstiga 8 h/år eller 30
43
min/dag. 30 timmars teoretisk skuggtid motsvarar ca 8 timmars verklig skuggtid .
En analys angående skuggor från etableringarna har tagits fram. Den är beräknad på sannolik skuggtid
(bedöms motsvara faktisk skuggtid). Den visar att rekommendationerna kan uppfyllas vid närmsta bebyggelse
(se figur 13.2).
43
Boverket. 2008. Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraft i på land och i kustnära områden.
89
FIGUR 13.2 SKUGGANALYS (SANNOLIK SKUGGTID), SIEMENS SWT-2.3-113, TOTALHÖJD 199,5 M.
Rotorbladen kommer att vara målad med matt färg för att minimera risken för störande reflexer. Detta
44
bedöms av bland annat Boverket som tillräckligt för att eliminera dessa störningar.
13.3 DAMNING/STÖRNINGAR FRÅN TRAFIK
Damning är en problematik som främst uppstår i samband med anläggningsfasen och där är det främst
transporter samt sprängning och/eller krossverksamhet som kan leda till denna oönskade effekt. Damning kan
också uppstå i samband med betongframställning.
ANPASSNINGSÅTGÄRDER
x
Vägarna inom området kan vattnas om det uppstår besvärande problem med damning under
anläggningsfasen.
TRANSPORTER
Under anläggningsfasen, när fundament, vägar etc. ska uppföras, kommer det uppstå en del transporter. De
interna transporterna inom anläggningsområdena kommer dock påverka i begränsad omfattning pga. brist på
bebyggelse.
44
Boverket. 2003. Planering och prövning av vindkraftsanläggningar.
90
Transporterna av vindkraftverk beräknas till 153 stycken och kommer sannolikt att komma från Skellefteå via
Bjurträsk och sedan vidare till respektive projektområde.
Varifrån övriga tunga materialtransporter (mycket mer transporter) kommer att ske beror på täktplaceringar,
var betongstation ska förläggas etc. och kan därför inte beskrivas i dagsläget. Vissa byar kommer emellertid
under anläggningsfasen har att få många tunga transporter i anslutning till bebyggelse och därmed störningar.
Konsekvenserna utgörs av trafikbuller och den ökade aktiviteten längs dessa vägar för de personer som bor
eller vistas där. Vilka byar som kan anses vara mer berörda kommer sannolikt att kunna beskrivas mer
ingående senare i kommande MKB.
SPRÄNGNING, KROSSVERKSAMHET OCH BETONGFRAMSTÄLLNING
Under anläggningsfasen kommer det att vara nödvändigt att spränga för att förankra fundamenten på ett
säkert sätt. Materialet från denna sprängning kan, om lämpligt, återanvändas vid anläggandet av väg och
likande konstruktioner. För att förhindra att stendamm sprids från denna typ av verksamhet kommer krav att
ställas på entreprenör som måste vidta lämpliga åtgärder för att minska uppkomsten av damning. Detta
kommer även att ske inom projektområdena, långt från bebyggelse varför konsekvensen genom damning
bedöms obetydlig.
13.4 SÄKERHET
Caithness Windfarm Information Forum dokumenterar löpande de olyckor och incidenter som på något vis är
45
relaterade till vindkraft . Deras sammanställning från 70-talet och fram till idag anses vara mest komplett. I
den framgår att det totala antalet människor (från 70-talet fram till 2011) som förolyckats direkt eller indirekt
till följd av vindkraftsetableringar uppgår till 83 personer i hela världen. Huvuddelen av dessa, 58 stycken,
rörde arbetare inom vindindustrin eller anlitad servicepersonal. Fall från turbiner anges som den vanligaste
dödsorsaken. Utöver detta har 25 dödsfall rapporterats där någon från allmänheten har förolyckats. Det finns
ingen gemensam nämnare när det kommer till olyckor där allmänheten varit inblandad, utan orsakerna har en
mycket varierande karaktär med allt ifrån trafikolyckor på grund av att bilförare distraherats av turbinerna till
fallskärmshoppare som kolliderat med turbin.
Ytterligare 83 olyckor med skador utan dödlig utgång är dokumenterade. Huvuddelen av dessa, 69 stycken,
rörde vindindustrins bygg- eller servicepersonal. Resterade 14 olyckor berörde personer från allmänheten och i
likhet med dödsolyckorna så dominerar ingen enskild orsak. I förhållande till det stora antalet vindkraftverk
som finns, och genom åren har funnits, så måste olycksrisken betraktas som väldigt låg i förhållande till annan
typ av industriell verksamhet.
Nedan redovisas en risk- och säkerhetsanalys.
RISK- OCH SÄKERHETSANALYS
Nedanstående tabeller beskriver vilka risker det finns för allmänheten under anläggningsfas respektive driftfas
samt hur det kommer att hanteras. Det gäller till exempel begränsning av allmänhetens tillträde och analys
över transportvägar och risk för iskast. Tabell 13.1 och 13.2 är uppbyggd på följande parametrar;
45
x
x
Sannolikhet för att någonting kommer att inträffa (skala: mycket låg, låg, måttlig, stor, mycket stor)
Konsekvensen om det skulle inträffa (skala: mycket stor, stor, liten)
x
Risken bygger på sannolikheten multiplicerat med konsekvensen. För bedömning av risk tas även
skyddsåtgärder i beaktande. Risken graderas på en 4-gradig skala: låg, måttlig, stor, kritiskt.
Caithness Windfarm Information Forum. 2011. Wind Turbine Accident data to 31 June 2011.
91
Anläggningsfas
Anläggningsfasen består till stor del av att anlägga vägar, internt elnät, uppställningsplatser och fundament.
När detta är genomfört så tar det inte lång tid att montera upp vindkraftverken.
TABELL 13.1 RISK- OCH SÄKERHETSANALYS UNDER ANLÄGGNINGSFAS.
TRAFIKSTÖRNINGAR/
OLYCKOR VID
TRANSPORTER
ÖVRIGA
SÄKERHETSASPEKTER FÖR
ALLMÄNHETEN
Sannolikhet
Under anläggningsskedet kan det uppstå vissa störningar i vägtrafiken. Sannolikheten för
temporär trafikstörning är måttlig. Det finns några få dokumenterade olycksfall i samband
med transporter förknippade med vindkraft. Sannolikheten för olycka vid exempelvis
transport av turbiner bedöms som låg.
Konsekvens
Konsekvensen i händelse av trafikstörning är mycket liten.
Konsekvensen i händelse av personskada är liten till mycket stor.
Skyddsåtgärder och risk
Transporter sker enligt gällande regler, föreskrifter och instruktioner från transportstyrelsen
och trafikverket, med avseende på transporterat gods, hastigheter och eventuell eskort.
Risken gällande trafikstörning är låg.
Risken gällande personskada är måttlig.
Sannolikhet
Sannolikheten bedöms som låg att en incident som berör allmänheten kommer att uppstå
under anläggningsfasen.
Konsekvens
Sker personskada kan konsekvensen variera från liten till mycket stor, beroende på
omfattning av personskadan.
Under anläggningsfasen kommer allmänhetens tillgänglighet till området att begränsas med
avseende på säkerhetsaspekter. Riskabla områden ska markeras för att inga obehöriga ska
beträda dessa områden. Alla potentiellt farliga områden kommer att stängslas in eller att
tillfälliga varningsskyltar kommer att placeras ut. Vägarna som går upp till eller inom
projektområdena kommer att stängas av om det inte är säkert för allmänheten att färdas
efter dem.
Riskerna för allmänheten i samband med anläggningsfasen bedöms som låg förutsatt att
säkerhetsaspekter iakttas.
Driftfas
Vindkraftverk är bevisligen väldigt driftsäkra och har få säkerhetsrisker. Ett väldigt litet antal vindkraftverk har
förorsakat incidenter eller personskador genom till exempel nedfallande delar, åsknedslag eller motorhaverier.
En arbetsplatsolycka som slutade med ett dödsfall har skett inom vindkraftsindustrin i Sverige, men en viss risk
för arbetsplatsolyckor finns inom alla typer av infrastrukturprojekt och vindkraftsetablering utgör inget
undantagsfall. Miljöprövningen ser dock endast på frågor kring allmänhetens säkerhet. Erfarenheter från
befintliga anläggningar runt om i världen visar att en tillgänglighet för allmänhet till vindkraftsområden inte
innebär en kompromiss med säkerheten.
92
TABELL 13.2 RISK- OCH SÄKERHETSANALYS UNDER DRIFTFAS.
NEDFALLANDE
DELAR
ISKAST
Sannolikhet
En möjlig säkerhetsrisk skulle kunna vara att delar av bladet eller, i värsta fall, hela bladet
lossnar. Detta är den mest vanliga incidenten hos vindkraftverk, men trots det mycket
ovanligt. Totalt har det över världen dokumenterats 139 sådana incidenter sedan 70-talet.
Vid ett av dessa tillfällen skadades en person från allmänheten. Sannolikheten för att ett
blad ska lossna bedöms som mycket låg och sannolikheten för personskada till följd av detta
bedöms som än mindre. Oftast vistas inte människor nära verken när till exempel
stormförhållanden råder.
I en holländsk studie har man beräknat sannolikheten för att vindkraftverk, oavsett
aggregatstorlek, ska tappa någon bladdel. Beräkningen är baserad på dansk och tysk
statistik och visar att det är en 95 % sannolikhet att 1 av 4000 vindkraftverk under ett års tid
ska tappa någon bladdel. Sannolikheten att någon människa eller ett djur ska träffas av
bladdelen är däremot oerhört mycket mindre.
Vid arbete på hög höjd finns en stor sannolikhet att person vid något tillfälle tappar något
verktyg eller dylikt. Risken för att någon ska stå under vindkraftverket och träffas av det
nedfallande föremålet är dock mycket liten.
Konsekvens
Konsekvensen av att blad eller delar av blad lossnar är i första hand monetärt. Sker
personskada till följd av att blad lossar blir konsekvensen mycket stor. Konsekvensen av
tappat föremål är i de allra flest fall obefintlig, träffar föremålet en människa kan
konsekvensen bli stor.
Vindkraftverken som väljs kommer att vara beprövade och kvalitetssäkrade med modern
teknik. Vindkraftsmodellen som kommer att nyttjas i detta fall arbetar automatiskt och har
sensorer som känner av instabilitet eller om vindhastigheten blir för hög (ca 25 m/s). I dessa
fall slår bromsarna in och turbinerna stängs av.
I de fall då verket stängs ned pga. något tekniskt fel eller instabilitet kommer turbinen förbli
avstängd under säkra förhållanden (vanligtvis med rotorn orienterad i 90 grader mot
vindriktningen) tills problemet är avhjälpt och vindkraftverket är inspekterat. Därefter
startas vindkraftverket upp igen.
Under anläggningsfasen, då risken för t.ex. ”tappade” föremål från hög höjd är större
begränsas allmänhetens tillträde till området. Risken gällande nedfallande delar bedöms
som måttlig.
Sannolikhet
Under vissa väderförhållanden när luften är kall och fuktig kan isbildning ske. Det är då
möjligt att is faller ner, isras, eller att is slungas iväg, iskast. Vid försök kring detta har man
sett att isen potentiellt sett kan flyga inom ett avstånd som utgörs av ca 2 ggr
rotordiametern. Det generella riskavståndet räknas vanligen ut med formeln, riskavstånd =
46
(rotordiameter + navhöjd)x1,5 . Det finns idag två dokumenterade personolyckor till följd
47
av iskast som skedde åren 1996 samt 2000 . Det har även dokumenterats skador på tak,
48
bilar och andra konstruktioner till följd av iskast . Antalet isbildningsdagar i större delen av
49
Sverige är så få som 2-7 dagar per år . Sannolikheten för isbildning bedöms för detta
projekt som stor, men risken för iskast bedöms som måttlig och risken för personskada
bedöms som mycket liten.
Konsekvens
Om iskast sker medför det sannolikt ingen konsekvens. Ifall person blir träffad av is kan
46
Elforsk 04:13
Caithness Windfarm Information Forum. 2011. Wind Turbine Accident data to 31 juni 2011.
48
IEA Wind Task 19. 2009. Expert group study on recommendations for wind energy projects in cold climates.
49
Finnish Meteorological Institute, http://en.ilmatieteenlaitos.fi/
47
93
konsekvenserna bli stora.
Verksamhetsutövaren kommer att analysera den information som erhålls från
vindmätningen i vindmätmasterna. Tillsammans med denna information kommer
verksamhetsutövaren att undersöka marknadens tekniksystem som kan detektera is och
reducera is från rotorblad och besluta på vilket sätt människors hälsa och säkerhet ska
säkerställas i och intill vindkraftparken. Tillträde till området kan eventuellt begränsas med
hjälp av vägbommar under vissa tider då risken är förhöjd.
Om åtgärder vidtas som säkerställer att vindkraftverken inte är i drift under förhållanden
som skulle kunna innebära för människor skadligt iskast, så är bedömningen att risken är
låg. Den är då endast förknippad med att tekniken av någon anledning inte fungerar och att
det står en människa precis där den isbiten faller ner. Installeras ej något system bedöms
risken som måttlig.
KOLLISION
Sannolikhet
Under alla år då det har funnits vindkraftverk i världen har det endast rapporterats om
LUFTFART
några få incidenter med flygplan som kommit in i vindparker. Sannolikheten för kollision
bedöms som mycket liten.
Konsekvens
Sker kollision med luftfart innebär det mycket stora konsekvenser.
Transportstyrelsens regelverk kommer att följas angående märkning av vindkraftverk. Dessa
regler anger hur ljusstyrkan skall vara, ljusriktning, placering med mera, beroende på
verkens höjd (TSFS 2010:155).
Risken gällande kollision med luftfart bedöms som låg.
STRUKTURKOLLAPS Sannolikhet
Det finns 60 rapporterade fall av strukturkollaps i världen, men med dagens moderna
vindkraftverk bedöms risken för person/miljöskada som mycket liten. Skulle extrema
stormstyrkor uppstå är sannolikheten även mycket liten att personer vistas i
vindkraftverkens omedelbara närhet.
Konsekvens
Den mest sannolika konsekvensen i händelse av strukturkollaps är att endast monetära
värden går till spillo, med förhållandevis liten konsekvens. Konsekvens för miljön i händelse
av strukturkollaps bedöms som liten. Uppstår personskada blir konsekvenserna sannolikt
stora.
Service och underhåll av vindkraftverken sker direkt av leverantören eller enligt instruktion
från leverantören, vilken minskar riskerna. Vindkraftverken stäng av automatiskt vid
vindstyrkor på ca 25 m/s. I de fall ett verk stängs ned pga. höga vindhastigheter kommer
turbinen att återgå i drift då maximal vindhastighet underskrids.
Risk gällande strukturkollaps bedöms som låg.
ÅSKNEDSLAG OCH Sannolikhet
Det är möjligt att åsknedslag kan ske i vindkraftverken och det finns även en viss
BRÄNDER
brandmöjlighet. Den näst vanligaste orsaken till incidenter i världen är bränder, med 110
stycken dokumenterade fall. Sannolikheten för personskada eller skada på teknisk
utrustning bedöms emellertid som liten.
Konsekvens
Troligtvis uppstår ingen konsekvens i händelse av åsknedslag. I händelse av brand kan i
första hand monetära värden gå till spillo. Konsekvensen är därför liten.
Alla moderna vindkraftverk är försedda med åskledare från mark ända ut till vingspetsarna.
Åskskador på verken brukar begränsa sig till elektroniken och skulle en skada inträffa
94
SABOTAGE
BILOLYCKOR
FALLSKÄRMSHOPPNING/
PARAGLIDING ETC.
ELSÄKERHET
bromsas/stannar verket direkt, vilket också är fallet vid uppkommen brand. Vindkraftverken
är dessutom utrustade med brandsläckare. Oljeprodukter kommer ej att förvaras i
vindkraftverken. Rutiner i händelse av brand kommer att tas fram i samråd med
räddningstjänsten. Vistelse i vindkraftverkens närhet vid åskväder undviks av driftspersonal
och varningsskyltar kan anslås.
Risken gällande åsknedslag och bränder bedöms som låg.
Sannolikhet
Sabotage och skadegörelse kan leda till att olyckor inträffar. Det finns emellertid inget känt
fall om sabotage som medfört personskada. Sannolikheten är mycket låg.
Konsekvens
Konsekvensen kan bli stor på monetära värden, men små konsekvenser för miljö och hälsa.
Ställverk, transformatorer, torn till vindkraftverk etc. kommer att inhägnas eller låsas. Vid
tecken som tyder på sabotage eller skadegörelserisk kan tillträde till området begränsas
med hjälp av vägbommar samt att bevakningen ökas.
Risken gällande sabotage bedöms som låg.
Sannolikhet
Det finns tre rapporterade dödsfall som mest troligt berodde på att bilförarna blev
distraherade av vindkraft i anslutning till vägen. När det gäller föreliggande etablering så
finns det ingen större väg i direkt anslutning till där verken planeras. De få personer som
ofta åker igenom området kommer snabbt att vänja sig vid synen av vindkraftverk.
Sannolikheten för incident är därför låg.
Konsekvens
Konsekvensen blir skada på bil och eventuellt personer. Beroende på typ av personskada
kan konsekvensen bli stor.
Reklam kommer inte finnas på vindkraftverken. Risk gällande bilolycka bedöms som låg till
måttlig.
Sannolikhet
En dödsolycka har dokumenterats i samband med att en fallskärmshoppare kolliderade med
en turbin och en skada i samband med utövandet av paraglading i direkt anslutning till en
vindkraftspark. Etableringsområdet bedöms inte vara ett område där denna typ av aktivitet
förekommer, varför sannolikheten bedöms som mycket låg.
Konsekvens
Konsekvensen kan bli stor om t.ex. fallskärmshoppning sker inom vindkraftsområdet.
Skyddsåtgärder
Ingen särskild skyddsåtgärd.
Risken bedöms som låg.
Sannolikhet
Det finns endast några få olycksfall relaterat till starkströmsarbeten vid vindkraftverk, och
detta gäller arbetare inte allmänhet. Ifall gällande föreskrifter följs bedöms sannolikheten
för personskada till följd av el-arbeten som mycket låg.
Konsekvens
Konsekvensen kan bli liten till stor, beroende på typ av incident.
Endast personal med rätt kompetens kommer att arbeta med el-frågor inom anläggningen.
Starkströmsföreskrifterna kommer att följas med avseende på dimensionering och
utmärkning. Transformatorstationen kommer sannolikt att finnas innanför ett inhägnat
område för att förhindra åtkomsten för obehöriga. Elkablar inom områdena kommer i
huvudsak att ligga nergrävda i väg.
Risken gällande elsäkerhet bedöms som låg för allmänhet.
95
13.5 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR SÄKERHET OCH HÄLSA
I projektet säkerställs att riktvärden avseende buller och skuggning inte överskrids. Vindkraftverken kommer
dock att vara hörbara vid närliggande bebyggelse, särskilt när det blir medvind från vindkraftsparken mot
respektive by/bebyggelse. På grund av den relativt tysta miljön och att vindkraftverken även är synliga från en
del byar så kommer detta troligen att upplevas som störande av vissa människor.
Det är överlag små säkerhetsrisker relaterade till en vindkraftsanläggning. Riskerna som finns måste relateras
till det aktuella projektområdets lokalisering och i förekommande fall så finns det inget som tyder på att
projektet är lokaliserat till ett område med förhöjda risker. Tvärtom så är detta område mer glesbebott och
med mycket mindre besökstryck än vad som är fallet i stora delar av övriga Europa där vindkraft har anlagts,
vilka också utgör underlag i den olycksstatistik som riskbedömningarna utgått ifrån. Under anläggningsfasen är
de förebyggande åtgärderna kopplade till att upplysa och eventuellt avskärma delar av området för
allmänheten så att det inte sker någon olycka. I det senare driftskedet är det nedfallande is eller maskinhaveri
som framför allt kan betraktas som en potentiell risk, men även dessa risker är begränsade.
Bedömningen är att projektet med sin avskildhet och utformning är säker, och risken för negativa
konsekvenser är liten.
REFERENSER SÄKERHET OCH HÄLSA
Bluhm, G., Bolin, K., Eriksson, G., Nilsson, E.M. 2011. Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud
från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Naturvårdsverket.
Boverket. 2003. Planering och prövning av vindkraftsanläggningar.
Boverket. 2008. Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraft i på land och i kustnära områden.
Elforsk 04:13
Forssén, J., Pedersen, E., Persson, W, K. 2009. Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk.
Naturvårdsverket rapport 5956.Boverket. 2003. Planering och prövning av vindkraftsanläggningar.
Caithness Windfarm Information Forum. 2011. Wind Turbine Accident data to 31, Juni 2011.
Finnish Meteorological Institute. http://en.ilmatieteenlaitos.fi/ 2011-09-05
IEA Wind Task 19. 2009. Expert group study on recommendations for wind energy projects in cold climates.
LFS 2008:47. Luftfartsverkets författningssamling.
Naturvårdsverket. 2009. Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. 2009. Rapport 5956.
Naturvårdsverket. 1978. Riktlinjer för externt industribuller. Råd och riktlinjer 1978:5. Reviderad 1983.
Van den Berg, GP. 2004. Low Frequency Noise and Vibration and its Control. Maastricht. The Netherlands, 11th
International Meeting.
14. SAMMANSTÄLLNING AV ANPASSNINGSÅTGÄRDER
Under avsnitt 14 kommer alla slutgiltiga anpassningsåtgärder att listas. I detta skede har endast ett fåtal
anpassningsåtgärder bestämts, vilket gör att sammanställningen redovisas först i kommande MKB.
96
15. SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER
15.1 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR
REGIONALT
Vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet bedrivs projektet ACAnalys, vilket syftar till att
utveckla kompetens för analys av en hållbar regional utveckling i Västerbotten. Enligt rapporten
”Befolkningsutveckling och prognoser – teori och tillämpning för Västerbottens län” har
50
befolkningsutvecklingen i Västerbottens län sedan 1970 följt den utveckling som gäller för hela riket . Detta
sägs till stor del bero på den positiva utvecklingen i Umeå och i viss mån även Skellefteå. Vid en närmare
granskning av de inomregionala skillnaderna märks dock att länsgenomsnittet inte följer en utveckling som
representerar alla kommuner, då inlandet visar en tydlig, stabil avfolkningstrend vilken på allvar tog fart i
början av 90-talet.
I Västerbottens län visar nästan alla inlandets tätorter och småorter bortom kuststäderna Umeå och
Skellefteås pendlingsavstånd en vikande befolkningstrend. Inte ens centralorterna i inlandskommunerna, som
hyser en stor del av dess befolkning, lyckas hålla emot den allmänna trenden mot befolkningsminskning.
Många kommuner har mer eller mindre uttalade befolkningsmål. I avfolkningskommuner kan det handla om
att stabilisera folkmängden eller att vända befolkningstrenden. En del kommuner har befolkningstillväxt som
en tydlig ambition, däribland Norsjö kommun. Befolkningsutveckling är en i allra högsta grad viktig fråga för
kommuner där befolkningsutvecklingen under många år pekat i samma (nedgående) riktning. Vikande
befolkningsutveckling får betydande konsekvenser, t.ex. för skatteunderlag, planering av verksamheter och
förmågan att locka till sig investeringar.
NORSJÖ KOMMUN
Norsjö kommun har vikande befolkningssiffror främst på grund av lågt födelsenetto. Detta kan delvis förklaras
51
av att utflyttningen är störst i åldrarna 18-24 år . Medelåldern i kommunen ligger på 44,8 år, dvs. något högre
än länets och rikets genomsnitt på 41,0. 1970 fanns det 6 207 innevånare i kommunen och 2010 hade den
52
siffran sjunkit till 4 304 .
Offentlig verksamhet dominerar arbetsmarknaden i kommunen. Den största arbetsgivaren är Norsjö
53
kommun . Näringslivet i Norsjö kommun präglas av en stark basnäring, där framförallt träindustrin spelar
en avgörande roll. Företagen Norsjöfönster, SSC trätrappor och Kvarnåsen trä följer efter kommunen som de
tre största arbetsgivarna.
50
Garli, F., Pettersson, Ö., CERUM, Befolkningsutveckling och – prognoser – teori och tillämpning för Västerbottens län.
Report nr 31/2011
51
Översiktsplan 2010 Norsjö kommun
52
http://sv.wikipedia.org/wiki/Norsj%C3%B6_kommun#Befolkningsutveckling
53
www.norsjo.se
97
Folkmängd
Anta l
6 500
6 000
5 500
5 000
4 500
4 000
1970
1980
1990
Källa: SCB
2000
2010
År
Hämtat: 2012-11-09
Nors jö
FIGUR 15.1 BEFOLKNINGSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 1970-201154
15.2 PÅVERKAN
En studie gällande skapade arbetstillfällen har genomförts i samband med uppförandet av Havsnäs
55
vindkraftpark i Strömsunds kommun . Genom att undersöka samtliga aktörer och samtliga genomförda
arbetsmoment som krävts vid projektering, byggnation och drift av vindkraftparken har det funnits ett
underlag för att beräkna antalet årsarbeten som krävts.
De undersökningar som har gjorts för Havsnäs Vindkraftpark, omfattande 48 vindkraftverk, visar att det går åt
0,25 årsarbeten per vindkraftverk under driftfasen. Detta skulle för detta projekt innebära 4,25 stycken
årsarbeten, sannolikt skulle det kunna bli något fler, då exempelfallet innehöll fler verk vilket kan medföra en
viss rationalisering.
En preliminär kalkyl av bygg- och projekteringsfasen, beräknat på en utbyggnad av alla vindkraftverk i ansökan,
17 stycken, skulle det kunna leda till totalt 250-300 årsarbeten under denna tidsperiod. Det mest
arbetskrävande momentet är tillverkning, transport, montering och drifttagning av vindkraftverken. Därefter
följer arbetet med bygg och anläggning samt infrastruktur.
Med en etablering som den föreliggande följer också en så kallade ”multiplikatoreffekt”. Detta innebär att till
beräknat antalet årsarbeten ovan tillkommer de arbetstillfällen som genereras indirekt av etableringen av
vindkraftparken. Exempel på sådana indirekta arbeten är ökad försäljning i affärer, hotellnätter, försäljning av
drivmedel etc.
REGIONALT
I samband med studien gällande Havsnäs vindkraftpark genomfördes också en beräkning av hur många
arbeten som genererades regionalt, där gränsen för att räknas som regionalt gick på ett avstånd av 30 mil från
vindkraftparken. Denna studie visade att av det totala antalet årsarbeten var ca 25 % regionala. Utifrån
Havsnäs-modellen skulle därmed vindparken under bygg- och projekteringsfasen generera ca 60-75
årsarbeten, utförda av regional arbetskraft. De delar som främst kommer att kunna finnas regionalt är bygg
och anläggning samt infrastruktur.
54
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Norsjo/?var=2638
Energimyndigheten. Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Slutrapport 2011-02-28. Projektnr:
32419-1 Dnr: 2009-002313.
55
98
LOKALT
Kortsiktigt
Då rapporten från Havsnässtudien endast hade beräknat andelen arbetskraft inom en 30-milaradie från
vindkraftparken är det svårt att göra någon uppskattning över antalet lokala arbetstillfällen. Generellt sett
borde dock entreprenörer med lämplig maskinpark, som har sin verksamhet i närområdet, kunna vara mer
konkurrenskraftiga som underentreprenörer än de som ligger längre bort.
Långsiktigt
De arbetsmoment som inom Havsnässtudien identifierades vid beräkning av arbetskraft under driftsfasen var
service av vindkraftverken, drift av vindkraftverken, drift av elnätsanslutningen, vägunderhåll, snöröjning och
fastighetsskötsel. Havsnässtudien uppskattade även behovet av arbetskraft inom respektive område och
omräknat till driften av 17 vindkraftverk skulle det innebära ytterligare ca 4,25 stycken årsarbeten, sannolikt
skulle det kunna bli något fler, då exempelfallet innehöll fler verk vilket skulle kunna medföra en viss
rationalisering.
Det är ännu inte bestämt var själva driftcentralen i projektet kommer att ligga men i övrigt handlar dessa
arbeten främst om lokal arbetskraft då arbetet behöver utföras i eller i anslutning till vindkraftetableringen.
Byarna i närområdet kan också komma att gynnas av projektet. Ett så kallat ”byamedel” kommer att utgå för
försörjningsutveckling i byarna med fokus på ungdomsverksamhet i området. Syftet med byamedlet är att det
ska delas ut till olika projekt som kan gynna och utveckla bygden och verka för bibehållet eller växande
befolkningsunderlag. Det finns även andra möjliga lokala fördelar med etableringen, t.ex. kan tillgängligheten
till några fritidshus öka under vinterhalvåret, då projektet kommer att medföra en ökad plogningsfrekvens i
omgivningen.
Till lokal påverkan kan också andelsägande nämnas. Detta innebär en möjlighet för privatpersoner att köpa
andelar alternativt elleveranser från ett vindkraftverk per projektområde. Dock behövs det ett tillräckligt stort
intresse och rätt förutsättningar. Gothia Vind AB för gärna en dialog kring andelsägande eller andra former av
delägande vid önskemål.
15.3 PRELIMINÄR BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSEKONOMI
För att vända den vikande befolkningstrenden i Västerbottens inland och i Norsjö kommun krävs ett modernt
arbetsliv, med kompetent arbetskraft samt funktionell och anpassad service. Att ta tillvara de möjligheter som
vindkraftssatsningarna ger upphov till och länka dessa till tillväxt av tillverknings- och serviceföretag i
kommunen och länet är ett sätt att bidra till att hämma eller vända den negativa befolkningsutvecklingen.
Uppskattningsvis kommer projektet Bodberget/Bjursele att generera 250-300 årsarbeten under bygg- och
projekteringsfasen, av vilka ca 25 % förväntas utgöras av regional arbetskraft. Långsiktigt kommer det att
behövas ca 4,25 årsarbeten att för drift- och underhåll av parken, vilka med stor sannolikhet kan komma att
utgöras av lokal arbetskraft.
Under bygg- och projekteringsfasen förväntas så kallade ”multiplikatoreffekter” uppstå, vilket innebär att det
tillkommer arbetstillfällen som genereras indirekt av etableringen av vindkraftparken.
En betydande del i konsekvenserna för samhällsekonomin är också de skatteintäkter som etableringen
kommer att generera för kommun, landsting och stat. I kommande MKB kommer en preliminär beräkning av
skatteintäkter på lokal, regional nivå att redovisas.
99
REFERENSER SAMMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER
Energimyndigheten. Arbetskraft, kompetenser och faciliteter för storskaligt vindbruk. Slutrapport 2011-0228. Projektnr: 32419-1 Dnr: 2009-002313.
Garli, F., Pettersson, Ö., CERUM, Befolkningsutveckling och – prognoser – teori och tillämpning för
Västerbottens län. Report nr 31/2011
Norsjö kommuns webbsida, www.norsjo.se
Översiktsplan 2010 Norsjö kommun
http://sv.wikipedia.org/wiki/Norsj%C3%B6_kommun#Befolkningsutveckling
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Norsjo/?var=2638
100
16. LUFT OCH KLIMAT
Effekterna till följd av utsläppsreducering bestäms mycket av vindförhållande på lokaliseringen och
anläggningens storlek. Projektområdet är ett mycket lämpligt område för att så effektivt som möjligt tillvara ta
energi genom vindkraftverk. Etableringen har kapacitet att leverera mycket förnybar energi per verk i
förhållande till andra mindre lämpliga vindbruksområden.
Den mest betydande effekten som kommer genom användning av vindproducerad energi är minskad
resursanvändning och utsläpp på annat håll, vilket i förlängningen innebär en positiv inverkan på vår miljö.
Denna inverkan, tillsammans med önskan att minska både vårt lands, men även andra länders beroende av
fossila bränslen och uran är de viktigaste anledningarna till varför Sverige har beslutat om omställning till
förnybar energi.
Effekterna på luftmiljön genom användning av vindproducerad energi avgörs till stor del av hur mycket energi
vindkraftsetablering kan producera. Här spelar topografi, vindförhållande, närhet till infrastruktur en
avgörande roll. Projektområdet är en lämplig lokalisering ur dessa aspekter, med goda vindförutsättningar,
lämplig topografi samt närhet till infrastruktur.
Vindkraften som en förnyelsebar energikälla medför i praktiken väldigt låga utsläpp av försurande ämnen,
luftföroreningar och växthusgaser. I en livscykelanalys gjord på en anläggning i Danmark visade det sig att
56
nettoenergianvändningen, från framställningen till nedläggandet, var positivt redan efter 7,7 månaders drift .
Det kan jämföras med att vindkraftverkets tillverkning kostar ca 1 % av den energi som den producerar under
drifttiden.
Vindkraft bidrar till ett minskat behov av fossilbaserat bränsle och minskar därmed även utsläppen av
svaveldioxid och kväveoxider. En produktion av 170 GWh/år förnyelsebar energi genom vindkraft vid
Bodberget och Bjursele får därmed anses bidra positivt till arbetet för att förbättra luft- och
klimatproblematiken.
REFERENSER LUFT OCH KLIMAT
Elsam Engineering. 2004. Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Rapport nr: 02170261.
Näringsdepartementet. SOU 1999:75. 1999. Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från
Vindkraftsutredningen. Statens offentliga utredningar.
56
Elsam Engineering. 2004. Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Rapport nr: 02-170261
101
17. UPPFÖLJNING OCH KONTROLL
Vid en eventuell tillståndsgivning till vindkraftsetableringen kommer ett kontrollprogram att upprättas. Detta
kontrollprogram kommer att vara uppdelat i kontroll under anläggningsfas, respektive kontroll under driftfas.
Syftet med kontrollprogrammet är att kontrollera att etableringen drivs i enlighet med tillståndsansökan och är
ytterligare ett led i att upprätta och driva vindkraftsparken så säkert som möjligt för både miljö och människor.
Nedan nämns förslag på hur några punkter kan följas upp:
17.1 LJUD
Ljud från vindkraftverken får inte överskrida ekvivalent ljudnivå om 40 dB (A) utomhus vid bostadshus.
Begränsningsvärdet 40 dB (A) ska åter igen kontrolleras och inlämnas till tillsynsmyndighet genom nya
beräkningar när plan för exakta placeringar av vindkraftverk och typ av vindkraftverk är framtagen.
Ekvivalentvärdet ska beräknas och får inte överskidas under någon enskild 4 timmarsperiod. Kontroll ska ske
genom mätning första gången inom ett år efter att vindkraftsanläggningen tagits i drift. Ljudmätning skall ske
enligt vedertagen internationell standard. Vilka vindkraftverk/platser som ska mätas ska bestämmas i samråd
med tillsynsmyndighet, mot bakgrund av genomförda teoretiska beräkningar, då kontrollprogram för
verksamheten upprättas. Uppgifter från denna närfältsmätning används för beräkning av ljudemissioner enligt
etablerade beräkningsmodeller. Kontroll skall ske årligen men om tre efter varandra följande mätningar visar
att begränsningsvärdet innehålls ska mätning istället ske var femte år eller om ytterligare vindkraftverk
driftsätts eller om förändringar sker i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer.
17.2 SKUGGNING
Vindkraftverken får inte vid bostadshus eller fritidsbebyggelse ge upphov till skuggbilder överstigande 30
timmars teoretisk skuggtid per år. En teoretisk beräkning av skuggtiden skall beräknas och inlämnas till
tillsynsmyndighet när plan för exakta placeringar av vindkraftverk och typ av vindkraftverk är framtagen.
Beräkningen skall upprepas om verksamheten förändras på sådant sätt som kan medföra ökad skuggbildning.
17.3 ÖVRIGT
I den kommande MKB kan det bli aktuellt att beskriva eventuella andra uppföljningar som kan vara aktuellt för
detta projekt.
102
18. JÄMFÖRELSE MOT UPPSATTA MILJÖMÅL
18.1 NATIONELLA MILJÖMÅL
Miljöarbetet i Sverige kan sammanfattas i de 16 nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen har satt upp.
Miljökvalitetsmålens syfte är att ange en riktning i miljöarbetet dit Sverige ska sträva för att
miljöproblematiken inte ska behöva föras över på nästa generation. Målsättningen med miljökvalitetsmålen är
att de ska uppnås inom år 2020. Idag ser prognosen för Sveriges miljöarbete inte bra ut. Det förutspås att
sannolikheten att nå miljömålen till år 2020 endast är positivt för ett av de sexton miljömålen. Därför behövs
fler kraftfulla åtgärder vidtas om det ska finnas hopp om att lösa miljöproblematiken innan nästa generation.
Vindkraft är en av de bidragande lösningar som kan medverka till att miljömålen uppnås inom en generation.
Energiframställning genom vindkraft bidrar positivt till 15 av de 16 miljömålen och ses därför som en viktig
åtgärd för att minska miljöpåverkan (tabell 18.1). Den mest påtagliga och direkta positiva effekten sker dock på
klimatmålet, eftersom etableringen medför ett stort positivt tillskott till Sveriges konvertering mot ett
energisystem med lågt nyttjande av fossilbränsle. Det kan dock ske en viss negativ effekt på vissa av
57
miljömålen även om statens offentliga utredningar visar på en indirekt, positivt effekt på en nationell nivå.
Exempelvis Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv kan lokalt, påverkas negativt vid
anläggandet av till exempel vägar, täktverksamhet samt kraftledningsdragning.
TABELL 18.1 MILJÖMÅL.
MILJÖMÅL
1. Begränsad
klimatpåverkan
2. Frisk luft
PROGNOS
TILL ÅR
2020/TREND
PROJEKTETS
PÅVERKAN PÅ
MILJÖMÅL
Bidrar
positivt
Bidrar
positivt
3. Bara naturlig
försurning
4. Giftfri miljö
Bidrar
positivt
Bidrar
positivt
5. Skyddande
ozonskikt
Neutralt
6. Säker strålmiljö
Bidrar
positivt
Bidrar
positivt
Bidrar
positivt
Bidrar
positivt
Bidrar
positivt
7. Ingen
övergödning
8. Levande sjöar
och vattendrag
9. Grundvatten av
god kvalitet
10. Hav i balans
samt levande kust
57
TILLÄGG
Bidrar till att minska utsläpp av växthusgaser
Bidrar till att minska utsläpp av
luftförorenade ämnen t.ex. kväveoxider och
svaveldioxid.
Bidrar till att minska utsläpp av försurande
ämnen t.ex. svaveldioxid och kväveoxider.
Bidrar till att minska giftiga utsläpp som
förknippas med annan energiframställning
t.ex. kolkondens och kärnkraft.
Vindkraft släpper inte ut ozonstörande
ämnen, men stödjer inte heller en
reducering.
En storskalig utbyggnad av vindkraft kan
minska behovet av mer kärnkraft.
Bidrar till att minska kväveutsläpp
*
*
*
Näringsdepartementet. SOU 1999:75. 1999. Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen.
Statens offentliga utredningar.
103
och skärgård
11. Myllrande
våtmarker
Både
*
positivt och
negativt
12. Levande skogar
Både
*
positivt och
negativt
13. Ett rikt
Bidrar
*
odlingslandskap
positivt
14. Storslagen
Bidrar
*
fjällmiljö
positivt
15. God bebyggd
Bidrar
*
miljö
positivt
16. Ett rikt växtBåde
*
och djurliv
positivt och
negativt
*I enlighet med SOU 1999:75 innebär vindkraft en minskning av förorenande utsläpp till luft samt en minskning
av depositionen på mark och i vatten av luftburna föroreningar. Bedömning är därför att vindkraften indirekt,
men ändå på ett tydligt sätt, bidrar till att uppfylla följande miljökvalitetsmål.
18.2 REGIONALA MILJÖMÅL
Som regional och statlig myndighet har Länsstyrelsen en övergripande och samordnande roll i miljöarbetet.
Länsstyrelsen har därmed ansvar att anpassa, precisera samt att konkretisera miljökvalitetsmålen, förutom
”Levande skogar” som faller under myndigheten Skogsstyrelsens ansvar. Reviderade, regionala miljömål
antogs i Västerbotten den 7 december, år 2007 .
Vindkraft på Bodberget/Bjursele bedöms innebära en positiv påverkan på flertalet regionala miljömål och
följer i stort samma inverkan som för de nationella miljömålen. Med anledning av detta sker endast en
beskrivning av de mål som har en tydlig koppling till denna vindkraftsetablering.
Vindkraft har störst positiv påverkan på miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Bara naturlig försurning”.
Eftersom utbyggnad av vindkraft kan ersätta fossila bränslen som ger upphov till ökade koncentrationer av
bland annat koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid, så innebär en utbyggnad av föreliggande projekt en
positiv effekt i utsläppsminskning av dessa ämnen. Dessa problem är av global karaktär så även om
utsläppsminskningen inte sker i Västerbotten så har det en positiv effekt på naturmiljön även här. De regionala
delmålen är emellertid inriktade på utsläppsbegränsningar inom regionen och anger inget mått på främjandet
av förnyelsebar elproduktion, exempelvis vindkraft.
Västerbottens län har även ett planeringsmål angående vindkraft och det är att 303 GWh producerad energi
ska komma från vindkraft innan år 2015. En vindkraftsetablering på Bodberget/Bjursele hjälper till att uppnå
detta planeringsmål.
18.3 LOKALA MILJÖMÅL
Sveriges kommuner har som uppdrag att bryta ner och ytterligare konkritisera de regionala miljömålen för att
på så vis anpassa de till den enskilda kommunen. Etableringen kan sägas ha en beröring på ”God bebyggd
miljö” där följande skrivning finns, ”Bebyggelse, exploatering och övrig mark- och vattenanvändning planeras
utifrån kunskaper om områdets naturvärden och sker i överensstämmelse med ekologisk hållbar utveckling”. I
föreliggande projekt har områdets förutsättningar redan i detta skede utretts ingående och bedömningen är
att det finns goda förutsättningar har genomföra etableringen utan att påverka värdefulla naturmiljöer.
104
19. MILJÖKVALITETSNORMER
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kapitlet och vars efterlevnad är en
aspekt som ingår i prövningen av ett projekts tillåtlighet och villkor. Normer kan meddelas av regeringen för
att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv.
Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:
x
x
x
x
Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477)
Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660)
Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)
Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675)
Vindkraftsetableringen bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Etableringen kommer
snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för
kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framför allt luften
att minska. Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön
kommer att minska. Vad gäller buller är det ljud som vindkraftsanläggningen kommer att alstra, lägre än
gällande riktvärden för omgivningsbuller.
105

Vindpark Bodberget-Bjursele 2012-11-16

Transcription

Similar documents

Målarberget - VKS Vindkraft Sverige AB

Tillståndsansökan

Investera i miljön – få riktiga pengar tillbaka!

Hennes hem visar folklig vindkraft

Arbete på höjd, vindkraftverk (pdf)

Vindkraftverk och god livsmiljö oförenliga

Bilaga 2 2015 102358 - Energimarknadsinspektionen