Civilförsvarsförbundet

 Handbok för Civilförsvarsförbundet Utgivningsår 2011 Redaktör: Cecilia Burman 1. Inledning Ingen kan göra allt… ”Människan är en samhällsvarelse” sa filosofen Aristoteles redan för 2 300 år sedan. Han menade att det är en naturlig drift hos människan att vilja vara en del av samhället, och då är det viktigt att man kan vara med och påverka sin situation. För att känna sig trygg. Trygghet uppnår man främst med kunskap. Det civila samhället består av en massa människor med kunskap, det gäller bara att lokalisera och utnyttja den! Vi vet att de flesta människor vill och kan ta eget ansvar, även i utsatta situationer. Oavsett var du är – hemma, i naturen eller staden, är det du som har störst möjligheter att hjälpa dig själv och dem runtomkring, i en nödsituation. Civilförsvarsförbundet ger dig kunskapen om hur du gör det på bästa sätt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Som medlem i Civilförsvarsförbundet bidrar du till att stärka ditt och svenska folkets säkerhet, skydd och överlevnadsmöjligheter. Alla är en del av civilsamhället. 2. Verksamhetsidé Ett säkrare liv hela livet – även i utsatta lägen Vision Sveriges Civilförsvarsförbund är en ideell, demokratisk och rikstäckande frivilligorganisation. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. Förbundets mål är säkerhetsmedvetna människor, som genom sitt agerande stöder såväl individen som samhället. Förbundet verkar för att stärka demokratin och människovärdet samt bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Verksamhet Förbundet är verksamt inom områdena trygghet, säkerhet och överlevnad utifrån den enskilda människans behov och förutsättningar. Förbundets verksamhet omfattar: •
Opinionsbildning för ett tryggt och säkert samhälle. •
Information och utbildning för att stärka människornas förmåga att förebygga och hantera utsatta lägen. •
Insatser i samband med olyckor och kriser i samhället. •
Uppdragsverksamhet som främjar förbundets ändamål. Historia Civilförsvarsförbundet har utvecklats ur Luftskyddsförbundet, som grundades 1937, vilka utbildade frivilliga om luftskydd och hemskydd inför ett stundande världskrig. Tack vare fredstider har verksamheten omformats till att främst gälla det så kallade självskyddsbegreppet: Den enskilda människan ska lära sig att skydda sig själv och andra i krissituationer men också förebygga olyckor och katastrofer, med hjälp av utbildning och i samarbete med samhällets försvar och räddningstjänster. 3. Verksamheten Vad gör Civilförsvarsförbundet? Vi utbildar, informerar och hjälper. Hjärtat är verksamheten och det är viktigt att den engagerar alla – från stödmedlemmar och aktiva medlemmar till instruktörer, verksamhetsledare, ledamöter och styrelser. Vi lär människor hur de klarar olyckor och krislägen, såsom längre elavbrott, förorenat dricksvatten, isolering och nödsituationer utomhus. Vi lär barn att klara sig i skogen när de gått vilse och ungdomar att campa säkert i naturen. Vi ger råd om säkerhet till vardags. Allt från hur du hanterar skadade eller gör ditt hem med brand-­‐ och olyckssäkert. Vi informerar också om energilösningar, i situationer när kyl, frys, spis och mikro slutar fungera eller när det inte kommer vatten ur kranen. Vid stora kriser och olyckor i samhället kan det behövas extra hjälp från civila personer med kriskunskap. Då finns Frivilliga resursgrupper (FRG) till för kommunerna att använda som extra resurs. I FRG ingår personer från olika frivilligorganisationer, vilka Civilförsvarsförbundet utbildar. Läs mer om FRG i kapitel 7. Våra uppdrag får vi från de myndigheter som arbetar med samhällets säkerhet och beredskap, men även privatpersoner eller mindre grupper som vill lära sig mer kan boka en kostnadsfri kurs med Civilförsvarsförbundet. Ju mer vi är förberedda och ju mer vi kan om säkerhet, desto bättre klarar vi oss -­‐ både som individer och tillsammans. 4.1. Organisationens ledning Laguppställning! Civilförsvarsförbundet är en idéburen organisation och styrs av demokratiska värderingar. I juridisk mening är förbundet en egen juridisk person men kärnan är medlemmarnas gemensamma intresse. Det finns inget vi och dem – Civilförsvarsförbundet är likt ett fotbollslag beroende av alla spelare för att vinna matchen. Förbund, distrikt och förening Precis som svenska staten har Civilförsvarsförbundet tre beslutande och operativa nivåer; förbundet, distrikten och föreningarna kan man säga motsvarar regering, landsting och kommun. Förbundsstämman samlar lagets representanter Det högsta beslutande organet är förbundsstämman (jämför med riksdagen som är landets högsta beslutande organ). De som beslutar på förbundsstämman är ombud som nominerats av Civilförsvarsförbundets lokalföreningar (civilförsvarsföreningarna) och valts av distriktsstämman. Varje distrikt utser två ombud. Utöver dem fördelas 75 ombud på distrikten baserat på lokalföreningarnas medlemsantal. För att beslut ska gå igenom måste fler än häften av ombuden vara närvarande. Alla medlemmar har rätt att närvara vid förbundsstämman men endast närvarande ombud har rösträtt. Förbundsstämman hålls vartannat år senast den 15 oktober. Liksom för ett årsmöte gäller även för en förbundsstämma att de ärenden som tas upp ska vara kända innan mötet. En kallelse med ärendelista och beslutsunderlag går därför ut till ombuden, distrikten och föreningarna i förväg. I stadgarna* finns regler för när kallelse till ordinarie respektive extra förbundsstämma ska skickas ut. Efter förbundsstämman skickas protokollet ut till distrikt och lokalföreningar och finns sedan tillgängligt på webbplatsen öppet för alla att läsa. Transparensen är viktig i en demokratisk organisation. * Stadgarna i sin helhet finns på Civilförsvarsförbundets webbplats www.civil.se. Förbundsstyrelsen ”coachar” på högsta nivå Förbundsstyrelsen är förbundets högsta verkställande organ och kan liknas vid Sveriges regering. Där fattas långtgående beslut för driften och färdriktningen för förbundet. Förbundsstyrelsen beslutar om vilka ärenden som ska tas upp på förbundsstämman och lämnar också förslag på beslut till de motioner som lämnas in till förbundsstämman av medlemmar, föreningar och distrikt. Förbundsstyrelsen kan också lämna egna förslag till förbundsstämman (jämför med när regeringen lämnar propositioner till riksdagen). Förbundsstyrelsen består av ordförande, förste och andre vice ordförande samt ytterligare minst fyra och högst åtta ledamöter. Dessa väljs vid förbundsstämman på mandatperioder om två år (de kan omväljas). Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets tillgångar, leder utvecklingen inom förbundet, beslutar om ekonomiskt stöd till distrikt och föreningar och anställer personal som behövs. Generalsekreterare Generalsekreteraren är förbundets högste tjänsteman. Generalsekreteraren har närvaro-­‐ och yttranderätt vid förbundsstämmans samt närvaro-­‐, yttrande-­‐ och förslagsrätt vid förbundsstyrelsens sammanträden. Generalsekreteraren verkställer i praktiken majoriteten av de beslut som förbundsstyrelsen eller förbundsstämman fattar och kan jämföras med en verkställande direktör. Distrikt Distriktsstämman består av ombud från samtliga lokalföreningar i distriktet. De är ”lagets länk till coachen”, till förbundsstyrelsen via förbundsstämman. Fördelningen av ombud beror på medlemsantal. En förening med upp till 50 medlemmar har rätt att utse ett ombud, föreningar med 51–100 medlemmar utser två ombud och föreningar med 101-­‐300 medlemmar tre ombud. De med 301 till 500 medlemmar väljer fyra ombud och därefter väljs ett ombud för varje påbörjat 300-­‐tal medlemmar. Distriktsstämman har i övrigt samma regler som förbundsstämman och sammanträder minst vartannat år, utifrån distriktens val. Ett distrikt leds av en styrelse och verkar genom en verksamhetsledare och de instruktörer som finns i distriktet. Verksamhetsledaren ska under distriktsstyrelsens ledning stödja föreningarna och verka för genomförande av förbundets uppgifter och mål. Distriktsstyrelsen kan till exempel anordna utbildnings-­‐ och informationskonferenser för föreningarna. Saknas det en förening i en kommun ansvarar distriktet på lämpligt sätt för verksamheten. Distrikten har en egen ekonomi. Läs mer om distriktsverksamheten i följande kapitel ”Organisationen på fältet”! Förening Till skillnad från distrikts– och förbundsstämman utses inga ombud inom föreningarna, utan föreningsstämman (årsmöte) består av närvarande medlemmar och varje närvarande medlem har en röst. För att sköta den operativa verksamheten väljer man en styrelse, med ordförande och ledamöter. Föreningsstämma har man varje år. Läs mer om föreningsliv i kapitel 6! 4.2 Organisationen på fältet Utbildning och nätverkande Verksamhetsledare Det finns en verksamhetsledare i nästan alla distrikt, som är anställd av förbundet i samråd mellan generalsekreteraren och distriktsstyrelsen. Verksamhetsledarens uppgift är att under distriktsstyrelsen och tillsammans med förbundets övriga anställda vara ett stöd till föreningarna. Verksamhetsledarna är tjänstemän som verkställer det som distriktsstyrelsen och förbundet beslutar om. De huvudsakliga arbetsområdena är: • Information och marknadsföring Informationsutbyte över föreningsgränserna har ett stort mervärde för medlemmarna. En tidning eller informationsblad kan till exempel ges ut till alla medlemmar i distriktet med tips om utbildningar, artiklar från aktiviteter och eventuell information från förbundet. • Uppdragsverksamhet Utbildningsverksamheten är uppdelad i två områden; den kostnadsfria och den kommersiella. Den kostnadsfria är för individen i samhället, såsom ideella organisationer (scout-­‐, idrott-­‐, friluftsföreningar till exempel) med syftet att göra allmänheten mer krismedveten. Denna utbildning bekostas genom statsbidrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) genom ett avtal med förbundet. Övriga kurser är betalkurser för företag, myndigheter och kommuner med flera. Verksamhetsledaren är ”spindeln i nätet” som fördelar uppdragen till distriktets instruktörer och ser till att instruktörer utbildas och fortbildas. Till uppgifterna hör också att redovisa uppdragsverksamheten till förbundet samt betala ut lön till instruktörer. • Nätverkande Verksamhetsledaren har kontakt med andra idéburna organisationer, kommuner, landsting och regionala myndigheter för att på bästa sätt samarbeta när det gäller utbildningar, insatser och informationsspridning. Instruktör Instruktören är förbundets förlängda arm till allmänheten genom kurser och utbildningar i allt från Hjärt-­‐ och lungräddning (HLR) och säkerhet i vardag och kris till barnsäkerhet och energiinformation. Som instruktör träffar du individer som vill höja sitt säkerhetstänkande och det är viktigt att utbildningen är spännande och intressant! Det finns flera instruktörer med olika inriktningar i varje distrikt, som i samråd med verksamhetsledaren håller utbildningar för medlemmar, organisationer, myndigheter och företag. Instruktören kan själv boka utbildningar och får betalt per timme, vilket redovisas till verksamhetsledaren i distriktet och utbetalas efter avslutad kurs. Du som vill utbilda dig till instruktör i Civilförsvarsförbundet behöver ha både intresse och fallenhet för uppgiften. Det krävs också att du är medlem i en civilförsvarsförening eller i Civilförsvarsförbundet och har gått instruktörsutbildningen. Intervju med en instruktör Namn: Ewa Lindfors, instruktör i Gävles distrikt Medlemsstatus: Ewa har varit medlem i Civilförsvarsförbundet sedan 1995 och håller kurser i bland annat hemsäkerhet och barnsäkerhet efter avtal med BVC (Barnavårdscentralen) i Gästrikland. Varför blev du instruktör? – Jag var egenföretagare inom turism och skulle boka en buss, med ansvar för uppåt 60 personer och en tanke slog mig: tänk om det händer något, vad gör jag då? Civilförsvarförbundet erbjöd kurser i första hjälpen i Borlänge som jag hoppade på. I och med att jag tycker om att jobba med människor fick jag en förfrågan om jag ville gå instruktörsutbildningen. Vilka kurser är du instruktör i? – Jag har utbildning i alla kurser, men kör mycket hemsäkerhet riktat till barn och föräldrar. Som förstagångsförälder vet man kanske inte vad man ska göra vid ett olycksfall när barn är inblandade. Jag känner att jag kan förmedla kunskap som gör att man kan undvika olyckor hemma. En gång i veckan har jag utbildning med BVC, men det kan också vara en PRO-­‐förening som kontaktar mig eller en förskola som vill ha en ”Hitta Vilse”-­‐kurs. Vad är viktigt att tänka på som instruktör? – Att brinna för det man gör och vara flexibel och lyhörd. Du ska kunna ta människor och göra en utbildning attraktiv och anpassad till dem du har framför dig. Vad betyder instruktörsjobbet för dig? – Jag tycker det är roligt. Det är ett enmansjobb, men man får ju kontakt med dem man jobbar mot och de har mycket kunskap som jag kan ha nytta av i det här jobbet. Man lär sig mycket av andra. 5. Medlem Medlemmarna är stommen Alla kan bli medlemmar i Civilförsvarsförbundets lokalföreningar. Inga förkunskaper eller särskilda erfarenheter krävs men dina personliga färdigheter kan komma till nytta i det gemensamma lagspelet. Medlem i en lokalförening Genom ditt medlemskap i en av Civilförsvarsförbundets lokalföreningar (civilförsvarsförening) skapar du tillsammans med ditt lokala nätverk ett säkrare samhälle. I lokalföreningen har du möjlighet att påverka förbundet; du har rösträtt i föreningen och kan därmed utöva inflytande över vilka som utses till ledamöter till distriktsstämman. Medlemsavgiften fastställs lokalt utifrån lokalföreningens behov, förutsättningar och aktiviteter. Du får tillgång till alla Civilförsvarsförbundets kurser, de flesta utan kostnad och du och din familj får inbjudningar till aktiviteter som anordnas av föreningen. Exempel på aktiviteter som en förening kan erbjuda: • Studiebesök hos räddningstjänst, vatten-­‐ eller värmekraftverk och polisen. • Föredrag med intressanta människor (kanske någon i din omgivning som vill dela med sig av spännande erfarenheter från en resa) hemvärnet, kommunpolitiker eller andra frivilligorganisationer. • Kompletterande utbildning som till exempel kriskommunikation och skogsbrandsbekämpning. • Sociala aktiviteter som besök i naturreservat, korvgrillning, familjedagar och tipspromenader. • Anordnande av Hitta Vilse-­‐stigar • Temakvällar med erfarenhetsutbyte Medlem i Civilförsvarsförbundet Du kan vara medlem direkt i förbundet utan att vara med i en lokalförening. Det kan vara så att det inte finns någon lokal förening i närheten där du bor, eller att du inte är intresserad av föreningslivet som sådant. Som medlem i förbundet har du mindre påverkansmöjligheter, men ditt medlemskap stödjer förbundets arbete för en säkrare vardag för alla. Du kan delta i våra medlemskurser och får hem ett elektroniskt nyhetsbrev samt tidningen Civil. Alla medlemmar får tidningen Civil som utkommer med flera utgåvor per år. Tidningen rapporterar om aktiviteter i lokalföreningarna men bjuder också på aktuell information om säkerhet, överlevnad och krishantering. Medlemsförmåner erbjuds alla medlemmar och varierar i omfattning. Aktuella medlemsförmåner presenteras på webbplatsen www.civil.se och i förekommande fall även i medlemstidningen Civil. Utvecklas! Som medlem har du stora möjligheter att utvecklas. Du kan gå från stödjande medlem till aktiv förtroendevald, eller gå en instruktörskurs och själv bli en del av Civilförsvarsförbundets verksamhet. Du kan också välja att engagera dig i lokala aktiviteter som att bidra till fler hjärtstartare i ditt samhälle. Alla som vill har möjlighet att växa inom förbundet. Civilförsvarsförbundet är beroende av medlemmarnas engagemang därför att Civilförsvarsförbundet är medlemmarna. Frivilliga Resursgrupper (FRG) är ett annat exempel på hur man gör sig tillgänglig för samhället och samtidigt får något tillbaka. Att hjälpa till och känna sig nyttig för andra ger både självförtroende och en hälsosam kick. Läs mer om FRG i kapitel 7! 6. Föreningsliv och distrikt Engagemang och ansvar hand i hand Är du ny i föreningslivet kan teknikaliteterna verka besvärliga, men det är i regel intresset det hänger på om en förening är aktiv eller ej. I det här kapitlet guidar vi dig igenom grunderna för ett fungerande föreningsliv. En förening är beroende av ett genuint intresse och engagemang. En person kan vara en god initiativtagare, men det krävs en grupp människor för att driva en förening. Dessa bör kunna engagera och mobilisera andra människor. Det blir mycket bättre och roligare när man hjälps åt! Starta en lokalförening Steg 1 Den som vill bilda en lokalförening (juridiskt kallad civilförsvarsförening) måste vara medlem och ha ett lokalt medlemsunderlag. Gå samman med andra intresserade och skapa en tillfällig styrelse. Steg 2 Skriv till förbundsstyrelsen och motivera föreningen. Förbundsstyrelsen beslutar om starttillstånd om det finns en tillräckligt bra grund för föreningen. Steg 3 När föreningen fått starttillstånd kallar den tillfälliga föreningen de som vill bli medlemmar till ett möte och utser ordförande och de befattningar ni anser behövs (till exempel sekreterare och kassör). Precis som vid uppstarten av en lokalförening krävs förbundsstyrelsens beslut för att avveckla en förening, om den situationen skulle uppstå. Krav och målsättning Det viktigaste i en lokalförening är inte strukturen, utan att det finns ett syfte och ett mål. Det är därför bra att förbereda frågor innan föreningsmötet, att vara insatt i vad som är sagt och beslutat inom såväl förbundet som föreningen. I stadgarna finns Civilförsvarsförbundets riktlinjer, på hemsidan ligger protokoll om beslut som fattats. Andra viktiga dokument är värdegrunden och verksamhetsplanen, dokument som också finns på www.civil.se Nyheter förmedlas också via medlemstidningen Civil och genom föreningsutskick. Föreningsutskick går till den postmottagare föreningen utsett men finns också att läsa digitalt på hemsidan. Det finns tre krav på föreningarna: 1. Att föreningen har medlemmar 2. Att föreningen upprättar bokslut 3. Att föreningen anordnar minst en aktivitet under året inom Civilförsvarförbundets verksamhetsområde För att få en hälsosam åldersnivå, bra dynamik och en långsiktigt aktiv förening är det bra med medlemmar från alla åldersgrupper och kön. Föreningens förtroendevalda – vem gör vad? Styrelsen väljs av medlemmarna för att sköta den operativa verksamheten. Ledamöterna har samma rösträtt vid föreningsstämman men är utsedda att leda verksamheten resten av året. Ordföranden är den förtroendevalda ”lagkaptenen” som håller samman föreningen. Ordföranden föreslår dagordningen på möten, leder diskussioner och ser till att alla vet vad de ska göra och att alla gör vad de ska göra. Sekreteraren antecknar vad som sägs och beslutas under mötena och sammanställer detta i ett protokoll. Protokollet skrivs under av sekreteraren och ordförande samt en eller två justerare. Kassören sköter föreningens ekonomi och håller koll på att det finns pengar till föreslagna aktiviteter. Lokalföreningar och distrikt kan få verksamhetsbidrag från förbundet (utbetalas efter att årsredovisningen, se nedan, lämnats in till förbundet), men varje förening disponerar sina medlemsavgifter valfritt. Ansökan om extra, ekonomiskt stöd för oförutsedda projekt kan sökas kan hos förbundsstyrelsen (förfrågan skickas till generalsekreteraren). Stöd kan ges i undantagsfall. Därför är det viktigt att hålla sig till föreningens egen budget och de medel som eventuellt finns sparade lokalt. Årsredovisning Förbundet vill varje år ha in en redovisning av distriktens och föreningarnas ekonomi. För föreningar räcker det med en förmögenhetsredovisning (sammanställd av kassören), det vill säga hur mycket pengar föreningen eventuellt har kvar på bankboken när alla räkningar är betalda för året. Distrikten måste göra en mer omfattande årsredovisning som redogör för alla kostnader och intäkter under året samt saldot på balanskontona. Skälet till detta är att Civilförsvarsförbundet har en levande verksamhet och det krävs en heltäckande bild av det ekonomiska läget för att vi ska kunna planera verksamheten för kommande år. Förbundets mål är att alla föreningar och distrikt ska kunna ha en bra verksamhet. Krav på protokoll och beslut – gäller förening, distrikt och förbund – Varje möte bör dokumenteras i ett protokoll. Minimikrav på protokollet är följande: •
Vilket beslutsforum det är (förening, styrelse eller stämma) •
Datum för sammanträdet •
Vilka som fattat beslutet •
Vad man beslutat om •
Protokollet ska ha underskrift från sekreterare, ordförande och protokolljusterare. Genom sin namnteckning intygar de att protokollet ger en korrekt bild av besluten som fattades vid mötet. De som skriver under protokollet bör också sätta sin signatur på varje sida om protokollet är på mer än en sida. Beslut är alltid transparanta. I en förening ska nya beslut kommuniceras till alla föreningsmedlemmar. Ett beslut fattat i en lokalförening kräver inte godkännande från distrikt eller förbund för att gälla, så länge det endast rör föreningen (med undantag för sammanslagning eller nedläggning av lokalförening, som kräver förbundsstyrelsens beslut). Övrig information till föreningen/distriktet som inte tas upp under mötet skickas ut via andra kommunikationsvägar, till exempel e-­‐post eller brev. Valberedning Ett av föreningsstämmans viktigaste uppdrag är att utse en valberedningsgrupp i föreningen. Valberedningen består av två eller fler medlemmar. En valberedning mobiliserar personer som är intresserade och passande för förtroendeuppdrag – som att vara ledamot på distriktsstämman till exempel. Det handlar om att se medlemmar som vill engagera sig mer eller som på sikt kan växa till för förtroendeuppdrag. Valberedningen ska vara lyhörd och ta reda på vilka personer som finns i föreningen, och uppmuntra nya förmågor lika väl som att respektera gamla ledamöter. Det är förstås bra att eftersträva en dynamisk förening med skiftande ledamöter, så att valen sker på kompetensbasis och inte slentrianmässigt. 7. Samverkan: lokalt, nationellt och internationellt När samhället behöver dig Ett väl fungerande samhälle behöver allas engagemang. Därför är samarbetet mellan privatpersoner, organisationer och myndigheter alltid betydelsefullt. Civilförsvarsförbundet arbetar tillsammans med andra idéburna organisationer, kommuner, landsting och myndigheter. Frivilliga Resursgrupper (FRG) En frivillig resursgrupp består av civila människor som kallas in på begäran av kommunen i utsatta lägen, till exempel vid en större olycka eller när något annat extraordinärt inträffar. Ibland räcker inte ordinarie resurser till, och då kan en resursgrupp till exempel hjälpa till med avlastning, administration och andra praktiska uppgifter. Information och medmänskligt stöd är viktiga uppgifter för FRG. FRG-­medlemmarna är vardagshjältar! Att det finns ”vanliga” människor som ställer upp i krissituationer är en ovärderlig tillgång för samhället. FRG:s medlemmar kommer från olika frivilligorganisationer, vilket har en viktig poäng, då det sammanför människor med olika bakgrunder och kunskaper. Civilförsvarsförbundet har utbildnings-­‐ och utvecklingsansvaret för FRG. Men för att gå en FRG-­‐utbildning går det lika bra att vara medlem i Civilförsvarsförbundet som i en annan frivillig försvarsorganisation. Det krävs förstås att personerna bedöms lämpliga för uppgiften. De som rekryteras till FRG ska ha erfarenhet, utbildning och personliga förutsättningar för att klara de arbetsuppgifter som gruppen kan ställas inför. Att hjälpa andra stärker inte bara säkerheten i samhället, utan också den egna personen. I Civilförsvarsförbundets resursregister MAX går det att se vilka som ingår i en FRG och på så sätt lokalisera hjälpen när den behövs. Kommuner och landsting samt myndigheter kan få tillgång till uppgifter om var FRG finns genom att kontakta Civilförsvarsförbundet lokalt. Läs mer om MAX i kapitel 9. Internationellt samarbete Över landsgränserna Frivilliga resurser behövs i alla samhällen, i alla länder och kulturer. Visst är det skillnad på att släcka en brand i ökenhetta i Förenade Arabemiraten och att fixa vatten när ledningarna frusit i Norrland – men behovet av kunskap, samarbete och trygghet i krisartade lägen är lika stort oavsett vart man är i världen. Civilförsvarsförbundet har sedan många år tillbaka varit aktiva utomlands i olika projekt i exempelvis länder som Norge, Estland, Ryssland, Litauen, Ukraina, Polen och Förenade Arabemiraten. Internationellt samarbete ger Civilförsvarsförbundet nya och stimulerande utmaningar. Uppdragen liknar de som vi har i Sverige där fokus ligger på att utbilda människor i första omsorgen och krishantering i hemmamiljöer, skolor, organisationer och offentliga arrangemang. Vi anpassar oss till de behov som vår utländska samarbetspartner har och skräddarsyr lösningar för varje uppdrag. Vi ser till att ta vara på de personella resurser som finns i hela Civilförsvarsförbundet. Oftast leds verksamheten från Sverige och genomförs på plats under tillfälliga besök tillsammans med lokala organisationer, myndigheter och frivilliga. Tanken är att alla de länder som Civilförsvarsförbundet genomfört verksamhet i ska ha egen kapacitet att fortsätta utvecklingen av det säkerhetskoncept som vi erbjudit dem. Utbytet är en ömsesidig win-­‐win-­‐situation för alla inblandade och inte bara ett ensidigt givande av information från vår sida. Våra instruktörer lär sig mycket av värdländernas pedagoger och får många bra tips och idéer till vår egen verksamhet. Internationellt arbete är dock ingen reguljär verksamhet i Civilförsvarsförbundet. Omfattningen avgörs av efterfrågan, finansieringsmöjligheter och tillgången på lämpliga funktionärer i Civilförsvarsförbundet. Generalsekreteraren är huvudansvarig för det internationella samarbetet, men operativt är det oftast den som är ansvarig för Civilförsvarsförbundets utbildningsverksamhet som ser till att överenskomna insatser genomförs med hjälp av utvalda funktionärer. 8. Ungdomsverksamheten Ungdomen är framtiden! Engagemang är nyckeln till en lyckad organisation. Därför ligger ansvaret hos ungdomarna själva att engagera sig och väcka intresset hos andra. Som ung medlem inte bara deltar du, utan påverkar förbundet via ungdomsrådet. Unga med eget ansvar! När Civilförsvarsförbundets ungdomsråd öppnas är det ont om grånande flintar på plats. Det är ungdomarna själva som styr mötet. Ordförande håller i klubban och har koll på dagordningen, sekreteraren antecknar och ledamöterna (de förtroendevalda) för fram ungdomarnas önskemål utifrån landet. Man diskuterar idéer inför kommande år, vad som kan förbättras på lägren, hur man värvar nya medlemmar och hur mycket pengar man behöver inför planerade aktiviteter. ” Vi erbjuder kunskap om hur DU klarar dig i en krissituation och alla möjliga lägen. Vi har olika läger där ungdomar får utföra praktiska övningar i olika svårighetsgrader beroende på vilka tidigare kunskaper man har och ålder” – Herman Björksved 22 år, ordförande från Visby Så påverkar du Ungdomsrådet utses av Dig som ungdomsmedlem. Ordförande röstas fram i ungdomsrådet och är verksam i 2 år, tills nästa riksstämma. Ledamöterna väljs av ungdomsmedlemmarna och är deras röst i rådet och kanalen till förbundet. Sekreterare och kassör utses liksom ordförande inom ungdomsrådet. ”Ungdomsverksamheten betyder mycket för mig då jag har lärt mig att ta hand om mig själv mer. Inte bara i vardagen utan även när det till exempel är strömavbrott, när man är vilse eller när någon har skadat sig. Jag har blivit en mycket mer tuffare människa efter åren i Civilförsvarsförbundet” –
Laura Hoffmann 17 år, ledamot från Värmland Så värvar du nya medlemmar – tips! •
Starta en Facebook-­‐grupp och informera om Civilförsvarsförbundets aktiviteter! •
Hjälp till att informera ungdomar där förbundet syns, t.ex. mässor, festivaler, marknader. •
Berätta för vänner om läger du deltagit på. Eller: •
Skicka e-­‐post till ungdomsrådet och tipsa om din idé, alla förslag är välkomna! 9. Medlems– och resursregistret MAX Vad är MAX? MAX är Civilförsvarsförbundets webbaserade medlemsregister. Här finns alla medlemmar registrerade med namn, kontaktuppgifter, förenings-­‐ och distriktstillhörighet, eventuella förtroendeuppdrag och vilka av förbundets kurser medlemmen deltagit i. Genom att information läggs in om vem som kan vad, exempelvis utbildningar inom FRG eller andra färdigheter, fungerar MAX även som ett resursregister. Läs mer om Samverkan och FRG i kapitel 7. Registreringansvarig För att få medlemstidningen Civil i brevlådan samt utskick om utbildningar och för att medlemsaviseringen ska fungera är det viktigt att uppgifterna i MAX är aktuella. Det är upp till varje förening och distrikt att registrera nya medlemmar samt att uppdatera uppgifter. Därför bör föreningarna och distrikten utse en registreringsansvarig, som får användaruppgifter till MAX från förbundskansliet. För att administrera uppgifter i MAX loggar du med behörighet in via hemsidan www.civil.se. Obs! Förbundskansliet lägger in de medlemmar i MAX som anmält sitt medlemskap via www.civil.se Behörighet Beroende på behörighet finns olika möjligheter att nyttja registret. En registreringsansvarig i en förening har till exempel tillgång till föreningens medlemmar, medan motsvarande i ett distrikt har tillgång till alla medlemmar i distriktet. Förbundskansliet har tillgång till alla medlemmars uppgifter. MAX vet var hjälpen finns I grunden är MAX Civilförsvarsförbundets eget kurs-­‐ och kompetensregister, men i MAX kan även personer som inte är medlemmar i Civilförsvarsförbund registreras. Det gäller de som har gått FRG-­‐utbildning. Kunskapen är värdefull för exempelvis de frivilliga resursgrupperna ute i kommunerna. Medlemmarna i en FRG kommer inte bara från Civilförsvarsförbundet utan även från andra organisationer. Likaså kan information om utrustning läggas in – vilka personer som kan ställa upp med motorsågar, fyrhjulingar eller kraftverk när behov uppkommer. Personliga kompetenser kan registreras så att man enkelt kan hitta frivilliga som särskilt behövs i en krissituation, som de med sjukvårds-­‐ eller språkkunskaper. Det ska vara lätt att hitta frivilliga! Genom avtal med Civilförsvarsförbundet kan uppgifter i MAX om frivilligresurser göras tillgängliga. Detta gäller för kommuner, landsting, myndigheter eller andra samhällsaktörer med behov av att mobilisera frivilliga. Uppdragsgivaren tar kontakt med FRG-­‐företrädare som tar från MAX fram de kompetenser beställaren begärt och som behövs för den aktuella insatsen. 10. Civil AB Stöd till Civilförsvarsförbundets verksamhet Civil AB är ett av Civilförsvarsförbundet helägt bolag för den del av förbundets verksamhet som bedrivs på kommersiell grund. Vinst i Civil AB återförs till den idéburna verksamheten i Civilförsvarsförbundet. Syftet med Civil AB är att minska beroendet av statliga bidrag och ersättningar och därmed öka Civilförsvarsförbundets självständighet. All verksamhet bedrivs under Civilförsvarsförbundet inarbetade varumärke. De delar av verksamheten som sker på kommersiell grund administreras och faktureras via Civil AB. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för Civil AB att bidra sköts följande betalutbildningar inom hela Civilförsvarsförbundet av Civil AB: •
HLR/D-­‐HLR, samtliga kurser och varianter. •
Självskyddskonceptet ”Säkerhet till vardags och vid kris” och motsvarande, samtliga kurser och varianter. •
Övriga kurskoncept med varianter som utvecklats av och för förbundet. Civil AB driver även Civilförsvarsförbundets butik på www.civil.se Butiken erbjuder produkter och informationsmaterial som har koppling till vår verksamhet och inriktning. Civil AB:s kunder är vanligtvis företag, organisationer, myndigheter, kommuner och landsting som vill fortbilda sin personal inom olika säkerhetsområden. 11. Civil punkt se Kommunicera mera! Civilförsvarsförbundets webb är en mötesplats för både allmänheten och medlemmarna. Här finns nyheter, tips och råd med mera som gäller hela Civilförsvarsförbundet men också lokala hemsidor för distrikt och föreningar. Observera att civil.se är ett verktyg som är under ständig utveckling och nya funktioner som inte finns beskrivna vid denna handboks tryckning kan därför ha tillkommit. Förstasidan Förstasidan på civil.se vänder sig till såväl allmänheten som alla medlemmar. Här publiceras nyheter som har allmänt intresse. Här finns också en kalender med aktuella aktiviteter runt om i landet. Informationen kommer från de lokala sidorna. I bloggen visas de senaste inläggen från alla bloggar på civil.se. För medlemmar Fliken För medlemmar på förstasidan leder till en sida främst för medlemmar. Där har vi bland annat en anslagstavla, mediaklipp och länkar till alla distrikt och föreningars hemsidor. Här hittar du även svar på praktiska frågor som rör till exempel adressändring, blanketter, logotyper, föreningsutskick i digital form, medlemsförmåner samt information om förbundsstämman, protokoll från förbundsstyrelsen, stadgar och verksamhetsplan. Kurser Du hittar alla våra kurser, utbildningar och läger samt datum för nästa kurstillfälle på hemsidan. En del utbildningar går att anmäla sig till direkt på webben, men man kan också ladda ner kursanmälan och skriva ut hemma. Barn, unga Under fliken Barn, unga finns information om barnsäkerhet men också länkar till Civilförsvarsförbundets nationella ungdomsråd och regionala ungdomsråd. Det gör vi Civilförsvarsförbundet har en bred verksamhet men den röda tråden genom allt är samhällets krisberedskap. Under fliken Det gör vi får du en övergripande bild av verksamheten. Tips & Råd Behöver du snabbt ta reda på ett larmnummer eller vilka datum som VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) testar signalen? Vill du få tips om säkrare resande eller tips för att klara ett elavbrott? Vi har samlat våra erfarenheter under olika kategorier på webbplatsen under fliken Tips & Råd på förstasidan. Du får snabbt information om det mesta som rör säkerhet till vardags och vid kris. Kontakt Under fliken Kontakt lägger vi upp kontaktuppgifter till våra verksamhetsledare, instruktörer samt förbundsstyrelsen och förbundskansliet. Föreningarnas och distriktens kontaktuppgifter hittar du på deras respektive hemsida. Mer på civil.se Några andra länkar som kan vara intressanta är Media där senaste numret av medlemstidningen Civil läggs upp och finns för läsning direkt efter att du laddat ned den. Butiken är länken till Civilförsvarsförbundets egen butik på nätet. Via den går det att beställa profilkläder, profilsaker, informationsbroschyrer och liknande samt utbildningsmaterial. Under fliken Om oss finns bland annat statistik och allmän information om Civilförsvarsförbundet. Logga in länkar till inloggning bland annat på civil.se, resurs-­‐ och medlemsregistret MAX samt till webbmejlen. Möjligheter för distrikt och lokalföreningar Föreningarnas hemsidor Vi har skapat en möjlighet för alla distrikt och föreningar att ha en egen hemsida på domänen civil.se. På så vis håller vi en enhetlig profil och har gemensam tillgång till föreningarnas kalendrar och kontaktuppgifter. Förbundet står för tekniken och distrikt och lokalföreningar för innehållet. Arbetet ute i landet underlättas genom att distrikt och föreningar utser egna webbansvariga. Webbsupport på kansliet kan hjälpa till vid behov med råd och tips. Länkar till föreningarna och distrikten hittar du på förstasidan. Hur ska hemsidorna se ut? Menyn för de lokala sidorna har tre låsta menypunkter, men det går att lägga till ytterligare menyer vid behov. Sidinnehållet redigeras fritt, men själva mallarna för sidorna är låsta då tanken är att utseendet ska vara enhetligt. Det är viktigt att kontaktuppgifter till föreningens och distriktet och dess förtroendevalda och instruktörer uppdateras löpande och är aktuella. Policy och manual för hemsidor hittar du på hemsidan under fliken För medlemmar och Hemsidor. Nyheter Nyheter kan läggas upp direkt på distriktets eller lokalföreningens startsida eller genom att skapa nya sidor om ett speciellt evenemang. Nyheter kan vara planerade eller genomförda aktiviteter eller inbjudan till årsmöte, för att nämna några exempel. Kalender I kalendern går det att lägga in föreningens eller distriktets planerade aktiviteter. Förutom att informationen visas på den egna sidan visas den även automatiskt på civil.se:s förstasida tillsammans med aktiviteter från övriga distrikt och lokalföreningar. Blogg En bloggfunktion finns på alla hemsidor. En blogg är ett forum där man kan yttra tankar och idéer eller dela med sig av sådant som händer i föreningen och distriktet. Bloggen är en mindre formell kommunikationsform än till exempel en verksamhetsberättelse eller ett föreningsutskick. Bloggposterna ligger i anslutning till föreningarnas och distriktens hemsidor. Det är den webbansvarige i föreningen som uppdaterar bloggen. De senaste bloggposterna publiceras dessutom på civil.se:s förstasida. Tanken är att bloggen ska skapa kontakt mellan medlemmar och ge en levande bild av vad det innebär att vara med i Civilförsvarsförbundet – både för icke-­‐medlemmar och medlemmar som läser den. Support Civilförsvarsförbundets webbredaktör jobbar på kansliet och ser till att hemsidan fungerar som den ska. För support som rör hemsidan, e-­‐post och blogg men även nyheter som måste komma ut snabbt, kan du kontakta webbredaktören under kontorstid på webbred@civil.se. Tips och idéer om förbättringar på hemsidan är också välkomna! Skaffa en e-­post@dress Alla föreningar kan få en egen e-­‐postadress via civil.se. Det finns två alternativ för hur man når sin e-­‐post: genom att upprätta en webbmail eller genom vidarebefordran till sin privata e-­‐post. Inloggning till webbmailen sker via www.civil.se under Logga in och E-­
post (i webbläsarens adressfält ser du adressen som du även kan lägga upp som bokmärke/favorit). Det finns olika varianter av e-­‐postadresser. Förtroendevalda medlemmar kan få en e-­‐postadress i enlighet med sitt uppdrag, till exempel ordforande.hornefors@civil2.se. Föreningen kan också ha en gemensam e-­‐post, exempelvis hornefors@civil2.se. Förtroendevalda liksom instruktörer kan få en personlig e-­‐postadress med fornamn.efternamn@civil2.se. Endast verksamhetsledarna, kansliet och förbundsstyrelsen har e-­‐postadress som slutar med civil.se. Anledningen är att varje enskild civil.se-­‐adress är förenad med en licensavgift. Fördelen med civil2.se är att de adresserna upprättas via ett webbhotell som erbjuder ett stort antal e-­‐postadresser mot en mindre årsavgift som förbundet betalar. civil.se eller civil2.se-­‐adressen går att koppla till det e-­‐postprogram som man har på sin dator, till exempel Outlook eller Thunderbird. Det finns en guide för hur man gör på hemsidan, under fliken För medlemmar–Förmåner–Förmåner för föreningar–E-­post. För att beställa en civil2.se-­‐adress kontakta webbredaktören på webbred@civil.se. 12. Tidningen Civil Håll dig uppdaterad! Tidningen Civil är vår medlemstidning. Den publiceras även i sin helhet på vår webbplats www.civil.se. Alla medlemmar får tidningen hem i sina postlådor. Om du vill prenumerera utan att bli medlem eller ge bort en prenumeration går det bra. Kontakta oss på info@civil.se eller via postadressen Box 2034, 169 02 Solna. Telefon 08-­‐629 63 60 (växel). Aktuellt prenumerationspris hittar du på webbplatsen. Rapport från fältet! I tidningen Civil blandar vi nyheter från förbundet med reportage från fältet och omvärldsbevakning som har med Civilförsvarsförbundets verksamhet att göra. Innehållet varierar beroende på vad som är aktuellt. Vill du tipsa om något som borde bevakas, såsom mässor, aktivitetsdagar, ungdomsläger eller utbildningar tar tidningen tacksamt emot förslag! Text-­‐ och bildbidrag mottages också tacksamt. Mejla redaktionen på red@civil.se Tips om bilder Tänk på att försöka ta bilder när och där det händer något och där allmänheten finns med, om det är en publik aktivitet. Exempelvis att en funktionär visar hur man gör kompressioner för åskådarna eller barn som går en Hitta Vilse-­‐stig. Undvik bilder när människor står uppställda på rad som vid ett klassfoto. Läsarna vill kunna känna delaktighet i det texten handlar om och vill se bilder som visar vad som verkligen hände. Om du skickar bilder så är vi tacksamma för att få råfilen som finns på minneskortet i din kamera. Det händer nämligen att en del bildprogram minskar filstorleken när du hämtar in bilderna till datorn. Det gör att bilderna kanske blir så små att de inte lämpar sig för tryck (tryckning kräver bilder med högre upplösning än vad webben gör). Mejla bilder eller dina frågor till red@civil.se Annonsera Det går även bra att annonsera i Civil. Mejla din förfrågan om annons till annons@civil.se. Utgivningsplan och materialdagar Utgivningsplanen med materialdagar för text och bild finns på www.civil.se För boknings-­‐ och materialdagar för annonser ber vi dig mejla annons@civil.se. Äldre nummer Lokalföreningar som har behov av tidningar för utdelning i samband med publika aktiviteter kan utan kostnad (frakt tillkommer) beställa dessa direkt från redaktionen. Ange vilket antal ni behöver och om det är något eller några nummer ni är speciellt intresserade av. Leverans sker i mån av tillgång. Var gärna ute i god tid. Mejla till red@civil.se Övrigt Tidningen Civil ansvarar inte för insänt ej beställt material. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och redigera insänt material. Allt material kan också komma att publiceras elektroniskt. 13. Ekonomi Hur finansieras Civilförsvarförbundet? Civilförsvarförbundet är ett förbund med en ekonomi som sköts på tre nivåer. Förbundets viktigaste intäktskälla är ett statligt organisationsstöd. Utöver detta är den näst viktigaste intäktskällan de statliga uppdragsutbildningarna Civilförsvarsförbundet utför åt staten. Några exempel är självskydd (Säkerhet till vardags och vid kris), olika FRG-­‐utbildningar och energiutbildningen Blackout. Uppdragsgivare är då olika myndigheter, men framförallt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Civilförsvarsförbundet måste ansöka om uppdragsmedlen så beloppen varierar över tid. Intäkter kommer också från de betalkurser som ges runt om i landet av Civilförsvarsförbundets utbildningar. Alla betalutbildningar går då genom det helägda bolaget Civil AB. Distrikten får aktivitetsstöd från förbundet, som är en del av organisationsstödet. Distrikten får också ersättning från förbundet för uppdragsutbildningarna. Betalningen sker efter att utgifterna redovisats. Föreningarna får in medlemsavgifter (alla medlemsavgifter går ograverat till den lokala verksamheten). Medlemsavgifterna används lokalt efter eget behov. Föreningarna får liksom distrikten ersättning från förbundet för de uppdragsutbildningar de anordnar. Särskilt utvecklingsstöd kan sökas av både föreningar och distrikt från förbundet för någon speciell aktivitet som inte täcks av den planerade budgeten. Om en sådan önskan uppstår krävs en klar och tydlig motivering samt en budget för aktiviteten. Tips till kassören! Bokför ofta! Kolla intäkter och utgifter för varje projekt eller utbildning så upptäcker ni direkt om någon summa inte överensstämmer. En genomgång av verksamheten visar också vilka kurser som är efterfrågade. Den informationen är bra att ha med i bagaget inför att nästa års budget ska upprättas. 14. Adress & Kontakt Var finns Civilförsvarsförbundet? Civilförsvarsförbundet finns över hela landet. Besök vår webbplats www.civil.se för aktuella kontaktuppgifter. Där finns en karta över alla distrikt och lokala föreningar. På respektive förenings och distrikts hemsida hittar du aktuella kontaktuppgifter till förtroendevalda samt verksamhetsledare och instruktörer. Förbundskansliet Civilförsvarsförbundets verkställande ledning arbetar på förbundskansliet som är beläget i Stockholm. Här arbetar vår personal med verksamhetsstöd, utbildning och information, under ledning av generalsekreteraren. Kontakta förbundskansliet Post: Box 2034, 169 02 Solna | Besök: Ekensbergsvägen 128, Sundbyberg Telefon, växel: 08 -­‐ 629 63 60 | info@civil.se | Fax: 08-­‐629 63 83