STAMPEN 2008 - Om GP - Göteborgs

Transcription

STAMPEN
2008
Innehåll
Året i korthet
1
Händelser under året
2
Översikt Stampen-Gruppen
4
Nya medielandskapet tar form
6
Fokus på intensivt utvecklingsarbete
8
Intervju Tomas Brunegård
12
Stampens nykomlingar
16
Debattklimatet i nya
publiceringskanaler
18
Webbprojekt i Libanon
21
Timothy Balding, WAN
21
V-TAB
22
Stampen Media Partner
24
GISAB
26
Göteborgs-Posten
28
Mediabolaget Västkusten
30
Promedia
32
Samedio Affärsservice
34
Fastigheter
34
mktmedia 35
VTD
36
Stampens radioverksamhet 36
Intervju Peter Hjörne och Josefin
Hjörne Meyer 37
Ledningsgrupper 39
Styrelsen
40
Årsredovisning
42
Adresser 69
Redaktör: Ann Flyning. Produktion: scp reklambyrå. Texter: Jan-Olof Eklund, Rubrik AB.
Foto omslag: Cocoon. Foto (där inget annat anges): Dan Holmqvist. Tryckeri: V-TAB Civiltryckeri AB.
ÅRET I KORTHET
•Stora investeringar för ny koncerngemensam plattform (bl a gemensam digital utveckling, webb, webbTV).
•Förvärv av Appelberg Publishing Group, SvenskaFans och GISAB.
•Första spadtaget för ny tryckerianläggning i Landvetter.
•Inlösen av aktier i VLT AB samt avnotering av VLT AB från First North.
•Försäljning av större delen av koncernens fastighetsbestånd bidrar med reavinster om MSEK 38.
•Överlåtelse av radioverksamheten till SBS Radio vid årsskiftet 08/09.
•Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster och goodwillavskrivningar, MSEK 323 (389).
• Rörelseresultat för koncernens tidningar före omstruktureringskostnader och goodwillavskrivningar, MSEK 230 (256).
STAMPEN-GRUPPEN I SIFFROR
Resultaträkning, MSEK
Intäkter
2008
2007
2006
2005
2004
5 107,5
5 057,4
3 016,2
1 777,9
1 625,7
Rörelseresultat före avskrivning av goodwill (EBITA)
303,0
651,5
279,6
93,0
41,9
Rörelseresultat (EBIT)
179,8
562,6
224,6
84,8
41,4
Finansnetto
-72,8
51,4
-40,6
37,0
1,0
Resultat efter finansiella poster (EBT)
107,0
511,2
184,0
121,8
42,3
Nyckeltal
2008
2007
2006
2005
2004
1,0
67,7
69,7
9,4
0,4
Tillväxt, %
Rörelsemarginal, %
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK
Avkastning på eget kapital, %
3,5
11,1
7,4
4,8
2,5
314,9
399,4
296,5
238,9
132,9
6,5
35,8
20,2
22,0
6,7
Soliditet, %
33,3
40,6
25,8
22,2
35,6
Rörelseresultat (EBITA) per affärsområde, MSEK
2008
2007
Göteborgs-Posten
90,5
116,4
Promedia
70,9
71,1
V-TAB
68,4
51,8
149,5
167,3
9,5
-4,2
Övriga affärsområden
-28,0
249,1
Omstruktureringskostnader
-58,0
Totalt rörelseresultat (EBITA), MSEK
303,0
651,5
1
1
2
4
20
5
6
3
1. 10 januari utsåg regeringen Lars Bäckström från Uddevalla till landshövding i Västra Götaland. Foto: Curt Warås GP och Lasse Edwartz, Bohusläningen.
2. Vallentuna Steget, Barn. Foto: Anna Wilson. 3. Vårkänslor? Mitt i träffar trillingfamilj som nekas stöd. Foto: Anders Warne. 4. Padri Zadran kommer
från Khost i Afghanistan. Hon flydde landet med två av sina barn. Foto: Håkan Johansson, Hallands Nyheter. 5. MVT Linda Bengtzing/Diggiloo.
Foto: Terése Andersson. 6. Felfri igen. Gais hade inte mycket till anfallsspel mot HBK på Örjans vall och de få gånger ensamvargen på topp, Sheriff
2
7
11
08
8
12
9
13
10
Suma, stack upp var Peter Larsson inte bara huvudet högre. Foto: Jari Välitalo. 7. Kungabesök i Södertälje. Foto: Mats Andersson. 8. Vattnet tog över
22 februari 2008. GP 23/2. Foto: Per Wahlberg. 9. Allhelgonadagen. Foto: Kenneth Eneroth, Bärgslagsbladet/Arboga Tidning. 10. Stillbild från programserien “Ta det vidare…” SvenskaFans.com/FANTV. 11. Demokraternas presidentkandidat Barack Obama, som senare vann valet, serverar tårta till pressen
på sin födelsedag den 4 augusti 2008. AP Photo/Alex Brandon. 12. Carolina Klüft. Foto: Anders Forngren, VLT. 13. Varg. Foto: Lars Gustavsson, NT.
3
Översikt Stampen-gruppen
ägarbild Stampen AB Röstandel Kapitalandel
Stampen-gruppen
Aktier
Peter Hjörne med familj
och bolag
Familj Marika Cobbold
Sven Nordgren med familj
Övriga
Stampen-gruppen är en snabbt växande mediekoncern som idag är en av Sveriges största ägare
av dagstidningar. Stampen äger också interaktiva
mötesplatser, tryckerier, distributionsbolag och
radiostationer. Stampen omsätter över MSEK 5 000.
(%)
(%)
74
13
11
2
65
14
14
7
Affärsområde
Verksamheter
V-TAB
Aröd
Backa
Falkenberg
Halmstad
Norrahammar
Ägs av Stampen tillsammans med Liberala
Tidningar i Mellansverige AB och
Lidköpingspress.
Helägt dotterbolag.
Gratistidningar i Sverige AB (GISAB)
GISAB övergick i Stampen-gruppen i december 2008.
När affären med GISAB är helt genomförd i början av
2011 kommer bolaget att vara helägt av VLT AB, ett
dotterbolag till Liberala Tidningar i Mellansverige
AB. Säljare är danska koncernen Söndagsavisen AS.
Beskrivning
Norrtälje
Södertälje
Västerås
Örebro
V-TAB är Nordens största tryckerikoncern med
produktion av dagstidningar, periodiska
tidskrifter och reklam. V-TAB har anläggningar
Appelberg Publishing Group
Bröllopstorget.se
Familjeliv.se
Myblock.se
Odla.nu
SvenskaFans.se
Stampen Media Partner ansvarar för koncernens
närvaro inom digital media, samt att erbjuda
företag stöd i utvecklingen av egna mediekanaler.
Varje vecka når affärsområdet cirka 800.000
svenskar på Internet utifrån ämnen som engagerar
– såsom sport, familj, bröllop, trädgård och
Stockholmstidningarna Mitt i... med 31 lokala tidningar i
Stockholms stadsdelar och kommuner.
Tidningarna utanför Stockholm; Smé-Journalen i Eskilstuna,
Strängnäs-Journalen, Örebroar’n, Södertäljeposten.
Distributionsbolaget S-post
GISAB består av tre affärsområden:
Lokaltidningskonceptet Mitt i Stockholm AB,
Sveriges största hushållsdistribuerade
gratistidning, Tidningarna utanför Stockholm
samt distributionsbolaget S-Post, med distribution
av direktreklam för en marknad omfattande 1,4
Göteborgs-Posten (GP) är Sveriges näst största
morgontidning med drygt 600.000 läsare i olika
kanaler. Göteborgs-Posten når ut dygnet runt med
nyheter i tryck, på webben, webb-tv och mobil.
Göteborgs-Posten
Mediabolaget Västkusten ägs till 70 % av Stampen
och till 30% av Lidköpingspress.
Promedia
Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB ägs av VLT
AB och Nerikes Allehanda AB, dotterbolag till Liberala
Tidningar i Mellansverige AB. Liberala Tidningar i
Mellansverige AB har tre stora ägare i Mediaintressenter
(55 %), Mittmedia (25 %) och Eskilstuna-Kuriren
(20 %). Stampen AB är majoritetsägare i Promedia
genom Mediaintressenter PLMS AB.
Bohusläningen
Hallands Nyheter
Hallandsposten
Strömstads Tidning
TTELA
Arboga Tidning
Avesta Tidning
Bärgslagsbladet
Fagersta-Posten
Karlskoga-Kuriren
Leanback Sweden
Lidingö Tidning
Mediabolaget Västkusten AB (MVK) driver
tidningsverksamhet i Västsverige. Affärsområdet
består av Mediabolaget i Halland AB och
Västkustmedia AB som driver fem dagstidningar
Länstidningen
Södertälje
Motala & Vadstena
Tidning
NA Media
Nerikes Allehanda
Norrtelje Tidning
Nynäshamns-Posten
Prolog
Sala Allehanda
TVCheck
Täby Danderyd
Tidning
Vallentuna Steget
VLT
Affärsområdet omfattar tidningsutgivning,
verksamhet inom distribution, internet,
registrering och kvalitetskontroll av TV-reklam
och tidningsannonser samt, fram till årsskiftet
2008/2009, radioverksamhet. Tidningsutgivning
Samedio Affärsservice utvecklar och standardiserar effektiva affärsservicetjänster inom IT-drift,
SamedIO
Affärsområde inom Stampen-gruppen som under
2008 har avyttrat fastigheter för MSEK 459.
Den sammanlagda ytan är 72.000 kvadratmeter
fördelade på 20 fastigheter. De försäljningar
som genomförts under året har bidragit till en
Stampen Fastigheter
Ingår i GP Nya AB.
Övriga
Verksamheter
Beskrivning
Mktmedia
Adeprimo
mktmedia är ett utvecklingsbolag vars uppdrag
är att möjliggöra nya intäkter för bolagen inom
mediekoncernerna Stampen, MittMedia,
Eskilstuna-Kuriren och Nya Lidköpings-Tidningen.
Målet är att till 2012 skapa förutsättningar för nya
digitala intäkter. Detta genom en samordnad
mktmedia samägs av Stampen, MittMedia,
Eskilstuna-Kuriren och Nya LidköpingsTidningen med Stampen som majoritetsägare.
Västsvensk Tidningsdistribution (VTD)
VTD är majoritetsägt inom Stampen genom
Väst-kustmedia, Mediabolaget i Halland och
Stampen AB och samägs med Gota Media AB,
Nya Lidköpings-Tidningen och AB William
Mickelsen Boktryckeri.
4
VTD ansvarar för morgontidningsdistributionen
i stora delar av västra Sverige. Totalt distribueras
ett 50 tal olika titlar. I oktober övertogs
distributionen för Hallands Nyheters område i
Varberg och Falkenberg från Tidningstjänst AB.
Ett omfattande förändrings- och utvecklings-
Omsättning, MSEK
Den totala dagliga upplagan för Stampengruppens dagstidningar var drygt 600.000 ex
och för gratistidningarna var upplagan drygt
1 miljon. Totalt har sajterna i Stampen-gruppen
(de som mäts i KIA index) 1,4 miljoner unika
webbläsare/vecka. Siffran avser vecka 5, 2009.
Rörelseresultat (EBITA),
MSEK
Rörelsemarginal (EBIT), %
2006
3 016,2
2006
279,6
2006
7,4 %
2007
5 057,4
2007
651,5
2007
11,1 %
2008
5 107,5
2008
303,0
2008
3,5 %
2006
1 670
2006
131
2006
7,8 %
2007
2 057
2007
167
2007
8,1 %
2008
1 984
2008
150
2008
7,5 %
2006
3
2006
0,6
2006
19,5 %
2007
11
2007
2007
-20,0 %
2008
123
2008
2008
8,5 %
Andel omsättning i Stampen-gruppen
på åtta orter i Sverige. Bolaget omsätter knappt
MSEK 2 000 och har 800 anställda.
grannskap. Sveriges största uppdragspublicist
Appelberg Publishing Group och Sveriges ledande
webb-TV produktionsbolag Dobb Production
ingår i Stampen Media Partner. Affärsområdet
omsätter MSEK 123 och har ca 110 medarbetare.
miljoner hushåll i Stockholm, Eskilstuna,
Strängnäs, Uppsala och Örebro. GISAB:s
tidningar når varje vecka över 1,1 miljoner
exemplar. Koncernen har cirka 240 medarbetare
och omsatte MSEK 360.
GP:s upplaga var 243.800 ex per utgivningsdag
år 2008. GP omsätter drygt MSEK 1 300 och har
450 anställda.
print och på nätet. Affärsområdets totala upplaga
är 130.000 exemplar. Bolaget omsätter MSEK 625
och har ca 400 anställda.
31,0%
2,2%
-4
9,5
Affärsområdet växer fram i Stampen-gruppen fr.o.m. 2006 genom
sucessiva förvärv.
0,4%
Ingår från och med december 2008 i Stampen-gruppen.
20,7%
9,8%
2006
1 321
2006
97
2006
7,4 %
2007
1 363
2007
116
2007
8,5 %
2008
1 323
2008
91
2008
6,8 %
2006
219
2006
30
2006
13,7 %
2007
497
2007
52
2007
10,4 %
2008
625
2008
68
2008
10,9 %
Affärsområdet växer fram i Stampen-gruppen fr.o.m. 2007 via strukturaffärer.
Resultatet exkluderar omstruktureringskostnader under 2008 med MSEK 35.
är affärsområdets klart dominerande verksamhet
och bedrivs på 15 orter. Den samlade upplagan
uppgår till cirka 201.500 exemplar. Promedia
omsätter drygt MSEK 1300 och har 1540 anställda.
21,2%
2006
0
2006
0
2006
0%
2007
1 193
2007
71
2007
6,0 %
2008
1 357
2008
71
2008
5,2 %
Affärsområdet växer fram i Stampen-gruppen under 2007 via strukturaffärer.
Resultatet exkluderar omstruktureringskostnader under 2008 om MSEK 23.
ekonomi, personal, service och inköp. Samedio
omsätter MSEK 116 och har 69 anställda.
renodling av koncernens verksamhet. Kvarvarande fastigheter i beståndet är GP-huset på
Polhemsplatsen i Göteborg, samt den tryckerifastighet V-TAB nu uppför i Landvetter, utanför
Göteborg.
affärsutveckling och teknisk utveckling kopplad
till en gemensam uppfattning om omvärldens
krav på förändring. Verksamheten omfattar 47
tidningar, 32 webbsajter. mktmedia omsätter
drygt MSEK 119 och har fem anställda i moderbolaget (38 anställda i koncernen).
arbete pågår och har gett betydande positiva
effekter 2008, genom bl. a lägre distributionskostnader och en högre kvalitet. VTD omsätter
MSEK 642, medarbetarna består av ca 2 700
tidningsbud och 200 tjänstemän.
1,8%
2006
84
2006
-6
2006
2007
98
2007
-7
2007
-7,4 %
-7,5 %
2008
116
2008
-6
2008
-5,6 %
2006
53
2006
14
2006
25,8 %
2007
45
2007
10
2007
23,4 %
2008
36
2008
10
2008
28,4 %
2006
8
2006
-0,7
2006
-9,1 %
2007
30
2007
-6
2007
-20,3 %
2008
119
2008
0,5
2008
0,4 %
2006
0
2006
0
2006
0%
2007
314
2007
11
2007
3,4 %
2008
642
2008
24
2008
3,8 %
0,6%
Ingår som dotterbolag fr.o.m. andra halvåret 2007.
5
Nya medielandskapet tar form
Stampen-gruppen är idag en av Sveriges största ägare av dagstidningar och tryckerier. Genom att kraftfullt och
målmedvetet fortsätta driva den fastslagna strategin och utmana lågkonjunkturen via nya samarbeten, skapas en
företagsgrupp för framtiden.
Stampen-gruppen fullföljer
tillväxtstrategin
Det är ingen tvekan om att 2008 kommer
att få ett eget kapitel i historieböckerna. För
första gången fick mängder av människor
under sin egen aktiva karriär uppleva det
obehagliga resultatet av en kombinerad
finanskris och lågkonjunktur.
Även mediabranschen fick sin släng av sleven.
Rekordåret 2007 och en stark början av 2008
förbyttes under senhösten till en tvärnit och
en historiskt ekonomisk tillbakagång och
fallande BNP. Rädsla och förlamning såg ut
att prägla både näringsliv och konsumenter.
När vi skriver mars 2009 verkar det vara
svårt att sia om de närmaste årens utveckling. Helt klart får media uppleva minskade
intäkter samtidigt som branschen är mitt
6
uppe i en strukturomvandling. En omvandling initierat av ett spännande teknikskifte
som gett de stora mediahusen nya möjligheter att kommunicera med läsare och hitta
nya affärsmodeller för sina annonsörer.
samordning av redaktionsoch annonssystem och investering i produktionssystem
på tryckerisidan. Enskilt största satsningen
ligger på den koncerngemensamma digitala
media/tidningsplattformen Polopoly.
Stampen-gruppens tillväxtstrategi sträcker sig
fram till 2012. Målsättningen är att dubbla omsättning och värde samt skapa en balans mellan
mogna verksamheter och tillväxtverksamheter.
Minst hälften av koncernens nya intäktsströmmar ska komma från tillväxtmarknader.
Hösten 2008 togs första spadtaget till en
ny tryckerianläggning i Landvetter utanför
Göteborg. V-TAB får genom anläggningen
en utökad kapacitet på flera områden och en
produktion dygnet runt, alla dagar i veckan.
Under 2008 genomfördes omfattande omstruktureringsprogram inom tidningsverksamheterna i Promedia och Mediabolaget
Västkusten. Beslut togs om investering
i en koncerngemensam plattform som bl a
innebär gemensam digital utveckling, samordning av administration över gränserna,
Stampen AB genomförde, via bolaget
Stampen Media Partner, två större förvärv
under 2008. Appelberg Publishing Group
AB, en av Sveriges största aktörer inom
redaktionell kommunikation i tryckt och
digital media och SvenskaFans, Sveriges
största sportsajt med över 250.000 unika
besökare per vecka.
Allianser förbättrar
konkurrenskraften
Stampen-gruppen är byggd på en idé och
modell som kräver samarbete med andra
aktörer i branschen. Vi har ställt frågor till
samarbetspartners med en nära relation till
Stampen-gruppen och här kommer deras
förklaring till det framgångsrika utfallet.
1. Hur ser ni på ert samarbete med
Stampen-gruppen?
2. Har ni uppnått några konkreta synergier?
3. Ser ni ytterligare utvecklingsmöjligheter
inom ramen för samarbetet?
Lennart Hörling, NLT
1. – Modellen är utmärkt. I en föränderlig
mediavärld kraftsamlas utvecklings- och
förändringsresurser. Var för sig hade
inte involverade tidningar haft råd eller
personella resurser för att ligga i framkant när gäller den traditionella papperstidningen, nätet, telefoner och allt annat
som nu poppar upp.
2. – Vi har uppnått synergier på en rad
områden; abonnemang, distribution,
tryckning, webb, IT, och i vårt gemensamma
ägande på Västkusten och i Mellansverige
samt en rad vardagsfrågor.
I augusti månad genomfördes ytterligare
en viktig affär. Liberala Tidningar i Mellansverige AB, ökade sitt aktieinnehav till
närmare hundra procent i VLT AB. Under
samma period avnoterades VLT AB:s B-aktie
från First North och process för inlösen av
resterande utestående aktier påbörjades.
Bakom Liberala Tidningar, som via VLT
AB också äger Tidningsbolaget Promedia i
Mellansverige AB, står MittMedia, EskilstunaKuriren och Stampens dotterbolag Mediaintressenter. Stampen äger Mediaintressenter
tillsammans med medlemmar ur familjen
Pers och Nya Lidköpings-Tidningens ägare
familjen Hörling.
3. – Nya utvecklingsmöjligheter tror jag
kommer att uppstå i allt snabbare takt.
Redan nu finns det några som är i sin linda.
Hans Rinkeborn, Eskilstuna-Kuriren
1. – Eskilstuna-Kuriren, som är en relativt
liten och fristående aktör på den svenska
mediemarknaden, har tagit ett strategiskt
beslut att i olika sammanhang verka via
allianser. Detta samarbete via allianser
fungerar alldeles utmärkt med bland andra
Stampen. EK-koncernen äger till exempel
5 procent i mktmedia, 10 procent i Citygate,
20 procent i Liberala Tidningar och 40 procent
i distributionsbolaget Prolog.
Den 25 september blev det klart med
förvärvet av Gratistidningar i Sverige AB
(GISAB). VLT AB förvärvade GISAB i
december av den danska koncernen
Söndagsavisen AS.
2. – Bästa exemplet är väl egentligen det
mycket omfattande utvecklingsarbete som
vi tillsammans med bland andra Stampengruppen just nu genomför i utvecklingsbolaget mktmedia.
Större delen av Stampen-gruppens fastighetsbestånd såldes under året och i höstas nåddes
en uppgörelse med SBS Radio som innebar
överlåtelse vid årsskiftet 08/09 av de fyra
reklamradiostationer som ingick i Stampengruppens radioverksamhet.
3. – Jag är övertygad om att samarbetet
framöver inom mktmedia kommer att
ytterligare fördjupas. Dessutom kan jag
tänka mig att det kan finnas samarbetsprojekt mellan de bägge distributionsbolagen VTD och Prolog.
Jan Cahling, Mittmedia
1. – Samarbetet med Stampen-gruppen
har sedan det gemensamma förvärvet av
Centertidningar fortsatt att utvecklas på
ett strukturellt bra sätt.
2. – I den fortsatta omstruktureringen av
svensk dagspress har sammanslagningen av
VLT- och NA-koncernerna skapat konkreta
synergieffekter. Den gemensamma utvecklingen av en ny webbpubliceringsplattform
inom det gemensamma utvecklingsbolaget
mktmedia ger stora synergieffekter, vilket
dessutom skapar nya möjligheter för ett
kommersiellt samarbete på webben.
3. – Vi utvecklar gemensamt inom mktmedia
en ny mobilplattform för webbpublicering.
Inom traditionella medier skapar GISABaffären i gemensamt ägda Promedia nya
affärsmöjligheter på gratistidningsmarknaden. Kunskapsöverföring i allmänhet bör
nämnas på pluskontot.
Marie Byström, familjen Pers
1. – Jag företräder ju delar av familjen Pers
i ett djupgående samarbete med Stampengruppen och Morgonpress Invest genom det
gemensamma ägandet via Mediaintressenter
i Promedia där VLT-koncernens verksamheter
ingår. Vi har ett öppet och förtroendefullt
samarbete som långsiktigt stärkt VLTkoncernen och gett helt nya utvecklingsmöjligheter. Vi har tillsammans gjort en lång
resa där vi imponerats av Stampen-gruppens
skicklighet och uthållighet.
2. – Genom samarbetet med Stampengruppen i Mediaintressenter och Promedia
är VLT-koncernen nu inne i en intensiv
fas av strukturförändringar som vi är övertygade om väsentligt kommer att öka
konkurrenskraften i en föränderlig värld.
Eftersom vi samtidigt har ett ovanligt svårt
konjunkturläge kommer det att ta flera år att
utvärdera alla synergier. Vi kan dock redan
nu se konkreta synergier i stora delar av
verksamheten, från redaktionellt samarbete
till distribution och tryck.
3. – Vi är bara i början av en utvecklingsprocess. Genom Promedia och mktmedia
har vi ett unikt samarbete också med
Mittmedia och Eskilstuna-Kurirens
koncerner. Med spännande nytänkande
kommer vi se ytterligare resultat inom en
snar framtid. Jag tror också att vi behöver
nya sätt att tänka och arbeta för att möta
dagens klimatutmaningar. Vi har börjat tala
om de frågorna och jag förväntar mig att
Stampen-gruppen blir ledande i arbetet att
minska mediabranschens klimatpåverkan.
7
Fokus på intensivt
utvecklingsarbete
Fram till 2012 arbetar Stampen-gruppen med fem fokusområden; De är kundfokus, processer, kompetensförsörjning,
internationalisering och miljö (utan inbördes prioritering).
1
kundfokus
processer
Vi skapar nya affärsmodeller
Storsatsning på ny IT-struktur
Av Stampen-gruppens prioriterade fokusområden läggs stor kraft
på att utveckla nya affärs- och betalningsmodeller för företagskunder. Fokus på kundernas behov skapar affärsnytta, större
intäktsmöjligheter samt förlänger och fördjupar relationer.
Stampens kraftiga expansion under de senaste åren har skapat
möjligheter till skalfördelar och att ta tillvara synergieffekter.
För att genomföra detta har en offensiv satsning inom
IT-området inletts.
Hur görs framtidens annonsaffärer? Hur skapar Stampen långsiktiga relationer och partnerskap som lever över konjunkturcykler? Hur får vi kunskap direkt från företagen själva? På vilket
sätt ska Stampen utvecklas och komplettera sitt utbud för att
kunna vara den viktigaste mediepartnern i framtiden? Detta är
några av de frågor som medieföretag brottas med dagligen.
Som en följd av Stampens alla förvärv har ett intensivt arbete
lagts ned för att ta tillvara fördelarna med att vara en stor
mediakoncern.
När vi gör ”Kundfokus” till ett av Stampens fem prioriterade
områden, menar vi något mer än att alltid sätta kunden i centrum.
Vi vill gå från att vara en leverantör av annonsutrymme till att
vara en partner med vilken man bygger reella värden över tid.
Konkret innebär Kundfokus att skapa helt nya affärs- och betalningsmodeller för våra företagskunder. Modeller som ger ett
gemensamt risktagande för att skapa ännu större intäktsmöjligheter. Genom fördjupat samarbete skapar vi värden som ger
uthållighet i kommunikation och reklam över konjunkturcykler,
effektbaserade prismodeller, rörliga ersättningsmodeller och
bygger ett strategiskt ömsesidigt relationskapital.
Vi har sedan några år en unik mötesplats där vi ett antal gånger
per år träffar 20 svenska marknadschefer som representerar
välkända varumärken. Många av våra projekt inom ramen för
Kundfokus är rekryterade ur denna mötesplats.
– Under 2008 startade vi arbetet med att skapa en gemensam
IT-struktur i syfte att knyta ihop alla användare både på kontor
och mobilt. Den stora satsningen på infrastruktur syns inte
så mycket på ytan men är själva förutsättningen för att få en
koncern av vår storlek att fungera effektivt, säger Inge Olausson,
CIO för Stampen AB.
IT-satsningen omfattar bl a gemensam infrastruktur, nya
redaktionsoch annonssystem, webb, TV och mobil samt
gemensamt produktionssystem för V-TAB. Den nya plattformen skapar förutsättningar för att driva gemensam digital
utveckling, att genomföra samt att samordna administration,
annonsproduktion och redaktionell utveckling.
Gemensam webbplattform en språngbräda mot nya
digitala affärer
Den enskilt största satsningen inom IT-området är utvecklingen
av en gemensam webbplattform. Stora delar är nu i drift och
kraftiga trafikökningar har noterats på flera håll.
Vi tar betalt för de faktiska värden som ett samarbete med
Stampens hela medieportfölj levererar till kunden. Inget annat,
bara faktiska värden.
mktmedia har ansvaret för utvecklingen av den nya webbplattformen inom Stampen-gruppen. Det är ett projekt som både
omfattar gemensam teknik, teknikutveckling och affärsutveckling.
Under hösten var det premiär för de första skarpa projekten och
ytterligare samarbeten inleds under våren 2009. Resultaten av
dessa initiala projekt förväntas i första hand bli ny kunskap och
fördjupade relationer.
– Vi inledde arbetet under 2008 med den tekniska utvecklingen
och det har gått väldigt bra, säger Bosse Svensson, VD för
mktmedia.
Med den förvärvade kunskapen skapar vi nya modeller och
arbetssätt – unika för Stampen – till att bli en del av koncernens
infrastruktur.
8
2
– Redaktionell personal har deltagit i utvecklingen och vi har
enkelt uttryckt byggt en ”sajtmaskin” för våra 32 huvudwebbplatser och som när allt är klart kommer att omfatta 47 titlar.
– Plattformen är enhetlig men ändå flexibel vilket gör att vi
enkelt ska kunna göra versioner som är anpassade för respektive
tidnings krav. Nu är 20 av de 32 huvudsajterna igång och under
första halvåret 2009 kommer resterande sajter att vara i drift.
Man har generellt kunnat notera trafikökningar på sajterna
och i vissa fall kraftiga ökningar. Hittills har omdömena från
läsarna varit mycket positiva. Det gäller till exempel TTELA,
Bohusläningen och Länstidningen Södertälje.
– Hemligheten bakom är enkel. Vi har inte bara haft fokus på
en bra teknisk sajt, god grafik och snabb nedladdning. Även
redaktionerna har involverats och tänkt till ur ett nyhets- och
bemanningsperspektiv.
– Även säljsidan har deltagit vad gäller annonsmarknaden.
Det gör att innehållet håller hög kvalitet, en communitykänsla
har skapats och annonsörer kan erbjudas goda lösningar. Det
sistnämnda är ju inte minst viktigt då vårt mål är att ha ökat
våra digitala intäkter, säger Bosse Svensson.
Flera parallella projekt fortsätter under 2009. En affärsutvecklingsprocess arbetas fram för att snabbt kunna utvärdera, testa
och implementera nya idéer. Vidare startar man ett samarbete
med Eniro inom sökordshantering och sponsrade länkar.
– En ny mobilplattform är på gång. Andelen smartphones
ökar i Sverige och där ska vi vara med och kunna erbjuda bra
nyhetstjänster, communities och andra nyttotjänster. Det är
just nu gigantiska steg i medieutvecklingen, och Stampen har
tagit på sig ledartröjan, säger Bosse Svensson.
Lyckad samordning av prenumerationsförsäljning
Under 2008 tog Göteborgs-Postens (GP) prenumerationsförsäljning över telemarketingförsäljningen för Promedias
13 prenumererade titlar. Det har redan blivit en god affär
och ett lyckat exempel på utnyttjande av synergieffekter i
Stampen-gruppen.
Ett av de områden som Promedia utvecklat under 2008 är
försäljning av prenumerationer. Här såg man en given möjlighet
till att bli effektivare och reducera kostnader.
– Målsättningen var att effektivisera försäljningen, synkronisera
rutiner, pressa priser och få tillgång till bättre statistik, säger
Birgitta Lövestedt, Promedias marknadschef för privatmarknad.
För att vara säkra på att få ut mesta möjliga i det nya upplägget
togs beslutet att konkurrensutsätta denna del av verksamheten.
Upphandlingen visade på de fördelar som fanns att vinna
genom att arbeta internt inom Stampen-gruppen.
– GP kunde erbjuda både ett bra pris, en väl fungerande telemarketingfunktion och erfarenhet inom området, säger Birgitta.
Arbetet påbörjades i början av 2008 och summeringen av det
första året är övervägande positivt.
– Bortsett från att prenumerationsmarknaden är tuff överlag för
branschen så har verksamheten hittills gett ett gott resultat.
– Vi för en kontinuerlig dialog med GP för att samarbetet oss
emellan ska bli så bra och välplanerat som möjligt. Varje vecka
tar GP fram statistik och rapporter för samtliga varumärken
inom Promedia.
Fokus ligger nu på att utveckla och förbättra
verksamheten ytterligare
– 2009 kommer att ställa stora krav på telemarketingförsäljningen. Vi måste jobba hårt för att behålla våra kunder.
Försäljningen blir allt tuffare och då spelar säljcoacherna
en viktig roll. Jag tror att vi måste bli ännu duktigare på att
kommunicera med våra kunder och ta vara på kundernas
åsikter, avslutar Birgitta.
3
kompetensförsörjning
Rätt kompetens för framtiden
Den långsiktiga kompetens- och ledarskapsutvecklingen är ett
av Stampens fem fokusområden. Utgångspunkten är att Stampen
ska vara en attraktiv arbetsgivare och ha rätt kompetens för
framtiden.
– Detta är ett mycket viktigt område ur flera aspekter, säger
Magdalena Kock, personaldirektör på Stampen. I ett kunskapsföretag har medarbetarnas kompetens en avgörande betydelse
och att arbeta med kompetensutveckling kan skapa betydelsefulla konkurrensfördelar.
Stampen har därför lagt fast en kompetensförsörjningsprocess
som innehåller fem steg. Identifiera behov, attrahera, rekrytera,
utveckla och behålla samt avveckla.
Arbetet inleddes med en noggrann behovsanalys och definiering av viktiga nyckeltal för att kunna se nuvarande status och
sätta mätbara mål.
Insatser på kommunikationsområdet har gjorts, med bland
annat nytt gemensamt intranät och marknadsaktiviteter på
rekryteringsområdet.
– Att i en lågkonjunktur och under omstrukturering göra
medarbetarundersökningar är naturligtvis en utmaning. Men
det är en förutsättning för att kunna göra förbättringsinsatser,
betonar Magdalena.
Två andra centrala frågor är snedbalansen i ålderssammansättningen samt att dra nytta av koncernens storlek genom att
skapa förutsättningar för en större medarbetarrörlighet.
– Vi behöver på sikt fylla på med yngre medarbetare och satsa
på att underlätta rörligheten för att stimulera till erfarenhetsutbyten och att lära nytt.
– Vi har också beslutat att alla våra lediga jobb ska annonseras
öppet. Därigenom hoppas vi på att kunna stimulera den interna
rörligheten.
9
Eva arvidsson, ekonomi- och finansdirektör
Magdalena kock, personaldirektör
– Slutligen ser vi även över avvecklingsprocessen. När det är
aktuellt att avveckla personal måste det skötas professionellt
och med fokus på människan.
Nytt för 2008 var även sjösättningen av ett traineeprogram.
Det startades upp i en mindre skala med två trainees och under
2009 kommer ytterligare tre att rekryteras.
– Även i lågkonjunktur är det rätt att satsa. Vi måste vara i
framkant samt långsiktiga för att inte tappa kontinuiteten och
se till att fylla på med ny kompetens.
– För att ta hand om och utveckla befintligt ledarskap startas
också strategisk ledarskapsutveckling, avslutar Magdalena.
HR en del i V-TAB:s affärsutveckling
Inom V-TAB är HR-frågorna av strategisk betydelse. Stor vikt
läggs vid att utveckla samarbete och gemensam kultur samt
rätt kompetens för verksamhetens behov. Insikt om företagets
värderingar är viktigt och sammanfattas i nyckelorden mod,
engagemang, professionalism och ödmjukhet.
– V-TAB bildades av enheter med egna företagskulturer och
arbetssätt. Det fanns ett stort behov av samverkan och att skapa
gemensamma rutiner etc. Därför blev ett ledarutvecklingsprogram en viktig del för att svetsa oss samman, säger P-O
Borgström, personalchef på V-TAB.
Idag har mer än 120 chefer gått programmet som varit
framgångsrikt och bidragit till att kontakter skapats mellan
chefer på olika orter och i olika befattningar.
V-TAB:s satsningar på kompetensutveckling och medarbetarnas
trivsel mäts vartannat år i en medarbetarenkät.
10
– Vi har under 2008 genomfört den andra stora mätningen
sedan V-TAB bildades och den visar på en positiv utveckling.
Intranätet har också haft en stor betydelse för den gemensamma
kulturen och informationsspridningen.
En annan åtgärd som bemötts positivt av chefer och medarbetare
är införandet av en ny lönesättningsmodell. Den bygger i
grunden på Stampens lönepolicy som anpassats till V-TAB:s
behov. Varje chef sätter lön på sina medarbetare utifrån
fastställda kriterier.
– Att byta lönesättningsmodell är en svår och krävande process.
Men vi upplever att motivationen ökar och vi ger våra medarbetare större möjligheter att påverka sin egen situation och
sin utveckling, konstaterar P-O Borgström.
Utvecklande växlingsarbete inom VTD
VTD byggde upp en HR-avdelning under 2008. Det har bidragit
till positiv utveckling för verksamheten och ett lyft för medarbetarna som växlade jobb genom intern rekrytering.
– Vi såg att vi behövde ta ett helhetsgrepp om dessa frågor,
säger Per Eld, VD för VTD. Vi har 3500 anställda och för att få
ett mer effektivt HR-arbete startades en central HR-avdelning.
Väl i rekryteringsprocessen visade det sig att kompetensen fanns
internt. Först ut blev Ann Fröjd, ansvarig för den nybildade
HR-avdelningen.
– Jag är egentligen marknadsekonom och var platschef för
buden i Göteborg och hade därmed personalfrågor som en del
av mitt jobb. Eftersom HR intresserar mig och jag varit fem år
på min tidigare tjänst så var det inte ett svårt beslut att växla
över till det nya jobbet.
Årsskiftet 07/08 förstärktes avdelningen med två HRsamordnare. Båda har varit arbetsledare inom VTD men är
i grunden personalvetare.
– Fördelen är en kort startsträcka eftersom de kan verksamheten och vi har därmed snabbt kunnat få igång arbetet,
berättar Ann Fröjd.
Till viss del har insatserna bidragit till både en minskad
sjukfrånvaro och personalomsättning samt gett årsbästa
resultat i kvalitétsmätningar. VTD har även tagit ett aktivt
grepp om arbetsmiljöfrågorna i ett bra samarbete med de
fackliga organisationerna.
– I medarbetarundersökningen kunde vi klart se att vår
personal är nöjdare och trivseln har ökat. Detta är ju naturligtvis ett kvitto på att vi är på rätt väg.
På kommunikationssidan ligger fokus på att få igång en
budportal för våra medarbetare, utveckla hemsidan samt
fortsätta arbetet med våra månadsbrev och vår interntidning ”Budkaveln”, säger Ann Fröjd.
4
internationalisering
Globaliseringen är ett faktum
Det amerikanska företaget Google och dess mindre namnkunniga kollegor kan tack vare en stark teknik, internet,
förstås, och kreativ affärsutveckling nå människorna långt
ut i Stampens lokala marknader.
De kan erbjuda en översikt över pizzerior, presentera gästernas
matrecensioner, ange telefonnummer, länka till pizzerians
hemsida (om det finns någon) och dessutom visa på en karta
exakt var restaurangen ligger. Det kan ske i Västerås, Varberg
eller var som helst och självklart kan du få samma tjänst i
mobilen. Tekniken finns i dag och successivt kommer tjänsten
att fyllas med innehåll.
Internet och stark kommunikationsteknik knyter ihop människor,
företag och finansiella marknader som är långt ifrån varandra
på gott och ont. Finanskrisen slår mot alla samtidigt, samtidigt
kan familjer och människor i olika kontinenter återförenas.
samlades i Göteborg visade på attraktionskraften hos svensk
media och gav Stampen en jättechans att visa upp sig.
Har vi något att komma med? Visst. Under 2009 skall en
internationaliseringsstrategi tas fram för Stampen och i den
kommer Stampens styrkor att utvärderas. Kan starka svenska
internetkoncept fungera utomlands? Kan V-TABs kunskap
om strukturarbete användas utanför Sverige? Kanske rentav
den starka svenska lokaltidningsmodellen kan göra succé
någon annanstans.
Redan innan strategin är klar har sonderingar gjorts i utlandet,
främst i ekonomier som växer kraftigare än den svenska. Först
ut av Stampens bolag är Familjeliv som sedan sommaren 2008
finns som en polsk upplaga (www.familie.pl)
5
miljö
Stampen skall miljöcertifieras
Snöstorm i London, värmeslag i Melbourne. Glaciärsmältning
i Grönland. Översvämning i Bangladesh. Rädsla i Maldiverna och
i Göteborg att hamna under vatten. Debatt om hur miljövänligt
miljöbränslet egentligen är. Och vad gör vi med kärnkraften?
Vi känner alla till rubrikerna och debatten. Våra läsare och
annonskunder kommer till oss med frågor och krav. Hur många
träd går det åt för att trycka en tidning – och har Stampen
verkligen koll på miljöarbetet?
Svaret är att det har vi och det vi har kvar att göra tar vi tag i nu.
Och vi gör det inte för att kunderna börjar kräva det, utan för att
det är rätt.
Inom Stampen har vi kommit fram till att det bästa sättet att
bedriva ett uthålligt miljöarbete är att låta ett certifieringsinstitut
revidera och godkänna hur vi jobbar med miljöfrågorna. Före
utgången av 2010 skall samtliga majoritetsägda verksamhetsdrivande bolag inom Stampen-gruppen vara certifierade enligt
den internationella standarden ISO 14001.
Ett hot? Ja, kanske, och vi måste bli duktigare att nå ut på våra
egna marknader.
Att vara miljöcertifierad förpliktigar och är ett långsiktigt
åtagande som berör samtliga ledningsgrupper och anställda
inom Stampen. Certifiering innebär att miljöpolicy och miljömål finns, att ledningssystemen innefattar miljöfrågor och att
resultatet i förbättringsarbetet följs upp. Ett miljöcertifierat
företag måste dessutom arbeta med ständiga förbättringar.
Möjlighet? Självklart. Även Stampen kan utnyttja att världen
blir mindre och Stampen kan gå utomlands och etablera oss
på utländska marknader som är både större och utvecklas
snabbare än vår egen. Succén för 2008 års WAN-kongress
i Göteborg, då 1800 internationella och svenska kollegor
Stampen börjar sannerligen inte från scratch. V-TAB:s
anläggningar har jobbat med miljö i många år och är miljöcertifierade. Bäst i klassen är Norrtelje Tidning som inte bara
är miljöcertifierad, utan också valt att producera en produkt
som är helt klimatneutral.
11
Tomas Brunegård. VD, koncernchef Stampen-gruppen
Stampen-gruppen står väl rustad
– lågkonjunkturen kan bli vår bästa vän
Ett händelserikt men också omtumlande år kan läggas till handlingarna för Stampen-gruppen och mediabranschen.
Mitt i händelsernas centrum konstaterar koncernchefen Tomas Brunegård att Stampen-gruppen är bättre rustad
än någonsin att möta sämre tider.
– Jag är optimist inför framtiden av två skäl. För det första har vi genomfört det största svenska samordnings
projektet hittills inom media med en gemensam webbplattform för ett 40-tal tidningar. För det andra kan jag
konstatera att den idé som bildandet av Stampen-gruppen egentligen utgör, nu får allt större acceptans och utförs
med ett allt bättre engagemang.
12
– Jag hade i intervjuer med branschpress
under 2007 flaggat för att 2008 skulle
bli ett tufft år. Eftersom vi noga följer den
amerikanska marknaden såg vi vad som
var på väg att hända med de etablerade
tidningshusen. Även om flera aktörer i
USA är i betydligt sämre skick än sina
kollegor på den nordiska marknaden, så
kan ändå händelseförloppen bli snarlika.
”Samtidigt måste vi
gasa, se ljuset i tunneln
och hålla fast vid de
investeringar vi gör för
framtiden. Det är vad
jag menar med att göra
lågkonjunkturen till
Stampens bästa vän.”
Det som händer på den amerikanska
marknaden visar att spelreglerna för
media i grunden är på väg att förändras.
Av överlevnadsskäl får de etablerade
tidningshusen nu se över sina distributionsformer. Det är ingen tvekan om att pappers
tidningarna får mindre resurser till förmån
för digitala satsningar och detta är en trend
som blir allt tydligare på flera marknader
runt om i världen.
Samma dag som Tomas Brunegård sitter på
sitt tjänsterum och lägger ut texten kring det
nyss avslutade verksamhetsåret, tar Barack
Obama över presidentämbetet efter George
W. Bush. För övrigt en presidentkampanj
som blev ett slående exempel på hur nya
kommunikationskanaler och sociala medier
kan användas framgångsrikt. Kampanjen
blev också ett exempel på hur ett lands
medborgare betydligt enklare kan delta i
och påverka den demokratiska processen.
Finanskrisen påbörjades på allvar i USA
hösten 2007 och träffade med ett års
fördröjning övriga världen och inte minst
Sverige med full kraft. Men det är en
avslappnad koncernchef som konstaterar att
Stampen AB står bättre rustad än någonsin
att möta sämre tider. Trots orosmolnen
anser Tomas Brunegård att han har världens
bästa och mest stimulerande jobb i en
bransch som för närvarande upplever ett
kraftigt omvandlingstryck.
Det är med utgångspunkt från media
branschens pågående strukturomvandling
och allt tuffare villkor i efterdyningarna
av den kombinerade finanskrisen och
lågkonjunkturen som vi fortsätter samtalet.
För Stampen blev 2008 ett klart godkänt
år. Den försämrade konjunkturen syntes
först under årets sista två månader med ett
dramatiskt annonstapp.
Helt klart påskyndar lågkonjunktur och
finanskris den utvecklingen och jag kan
inte se att det finns någon väg tillbaka. Nu
handlar det om att identifiera och erbjuda
läsare och annonsörer nya upplägg för att
förmedla information och kommunikation.
Det är ett oerhört spännande arbete som
bara är i sin linda men där vi på Stampen
redan har lämnat startblocken och är med
i loppet på allvar.
Du har sagt att Stampen skall göra
lågkonjunkturen till sin bästa vän.
Hur skall det gå till?
Vi är utsatta för en stor strukturförändring
och då kan vi bara gilla läget. Annons
intäkterna kommer med största säkerhet att
fortsätta falla och då måste vi hålla eller till
och med skära i kostnaderna vilket kommer
göra ont för alla parter.
Samtidigt måste vi gasa, se ljuset i tunneln
och hålla fast vid de investeringar vi gör för
framtiden. Det är vad jag menar med att göra
lågkonjunkturen till Stampens bästa vän.
13
Det som gör mig hoppfull för Stampens del
är att vi under 2008 allt bättre kommit
samman som en grupp, drar åt samma håll
och känner att vi gör rätt saker. Den idé som
bildandet av Stampen-gruppen utgör får en
allt större acceptans, respekt både internt
och externt och genomförs med ett allt bättre
engagemang, vilket gläder mig enormt.
”vi lever med ett
utpräglat omvandlingstryck och skall snabbt
kunna anpassa oss
till nya förutsättningar
i samhället eller
strömmar och tendenser
bland läsare och kunder.”
Stampen har lagt mycket kraft och
omfattande investeringar på att utveckla
en gemensam webbplattform för sina
dagstidningar via utvecklingsbolaget
mktmedia och samordningsprojektet
mktwebb. Går det att se resultat av
dessa investeringar redan nu?
Absolut, även om jag inte vill ge någon
uppskattning i kronor och ören. Men tack
vare att vi redan för ett par år sedan började
planera för en gemensam webbplattform
är den nu införd i flertalet av tidningarna.
Det ger oss fantastiska möjligheter att på
ett effektivt och attraktivt sätt använda oss
av gemensamt redaktionellt material
och annonser.
Vi har nu flyttat fram våra positioner rejält
och erbjuder annonsmarknaden intressanta
upplägg. Vi har även lagt grunden för fler
intäktsdrivande tjänster och redaktionell
utveckling.
Flera av våra lokala dagstidningar hade
inte haft råd att satsa på webben som de kan
göra nu. Ett bra exempel är TTELA med
bevakning på Trollhättan, Vänersborg, Lilla
Edet och Mellerud. Förutom att papperstidningen ökat i upplaga sedan hösten 2007,
lanserades nyligen en mycket tilltalande och
effektiv webbplats på den gemensamma
webbplattformen.
Lika glädjande är att Nerikes Allehanda
för andra året i rad utsetts till bästa
lokaltidningssajt av Internetworld. Det visar
tydligt vilken kompetens och ambition det
finns hos våra lokaltidningar och att vi kan
utnyttja vår lokala närvaro på ett effektivt
sätt. Vi är självklart övertygade om styrkan
av att förmedla lokala nyheter oavsett
publiceringsform.
14
var idén om styrkan i det lokala innehållet
lika självklar när ni började skissa på
Stampens expansion?
Det var och är helt klart den bärande idén.
Samtidigt har vi hela tiden sett behovet av
att bredda Stampens verksamhet till nya
områden, distributionsformer och även över
landsgränserna. Men jag vill understryka att
Stampens verksamhet ständigt förändras
och att det inte är en skrivbordsprodukt. Vi
lever med ett utpräglat omvandlingstryck
och skall snabbt kunna anpassa oss till nya
förutsättningar i samhället eller strömmar
och tendenser bland läsare och kunder.
Om vi inte bara pratar kris utan
även möjligheter. öppnas det även
nya affärsalternativ i kristider?
Ja, och inte bara nationellt utan även
internationellt. Stampen Media Partner
etablerade sina första verksamheter i Polen
och Kina under 2008 med lokala samarbetspartners. Att Stampen är medlem i
WAN (World Association of Newspapers)
och var värd för senaste WAN-kongressen
har breddat vårt internationella nätverk.
Numera är vi ganska flitigt uppvaktade om
samarbetsprojekt och många har noterat
hur Stampen framgångsrikt ritat om kartan
för den svenska lokaltidningsmarknaden.
Innebär det att vi får se en ökad
internationalisering av Stampens
verksamhet?
Det är vår målsättning, och det handlar
inte bara om nya medier och interaktiva
mötesplatser som i fallet med Kina och
Polen. Även vårt affärsområde V-TAB är
rustat för en internationell expansion.
På tryckerisidan kan V-TAB inte bli så
mycket större på den svenska marknaden
och därför är det naturligt att titta på
möjligheter utanför landets gränser.
Att svenska mediaföretag borde få
möjligheter att satsa mer på export,
är det en fråga du även driver som
ordförande för TU (Tidningsutgivarna)?
– Varje mediabolag har självklart sin egen
agenda för olika satsningar. Men det går
inte att sticka under stol med att mediabranschen utgör en viktig del av Sveriges
BNP. Vad jag skulle vilja se är att vi inom
mediabranschen kan få i gång en dialog
med politiska beslutsfattare och att de
inser värdet av att etablera och exportera
verksamheter inom media. Det ser jag som
en viktig fråga att driva, dels som ordförande
i TU, dels i egenskap av koncernchef för
Stampen-gruppen.
Stampens övergripande målsättning är
att skapa balans mellan mogna och nya
verksamheter och koncernen har samtidigt
en tuff expansionsplan. ligger ambitionen
fast att fördubbla omsättning och värde på
gruppen fram till 2012?
Ja, den ambitionen ligger fast även om det
är omöjligt att i början av 2009 veta hur
långvarig lågkonjunkturen blir och i vilken
utsträckning den påverkar Stampen-gruppen.
Vi arbetar och planerar efter flera olika scenarier. Men när väl konjunkturen vänder uppåt,
vilket den kommer att göra, är Stampen
rustad för att nå sin övergripande målsättning.
det finns belackare till Stampen som
gärna lyfter fram skuldbördan efter alla
förvärv. vad har du att säga till dem?
– Jag är trygg med Stampens soliditet som
nu är riktigt bra. Vi har mycket medvetet
och framgångsrikt avyttrat våra fastighetsinnehav för att förbättra likviditeten. Vårt
kassaflöde tillåter oss att vara expansiva om
rätt förutsättningar dyker upp för nya förvärv.
kundnytta är ett av flera fokusområden
för Stampen. hur kommer Stampens
kunder och i sin tur deras kunder att
märka fokuseringen?
När vi fokuserar på kunder så är det i första
hand på våra annonsörer och där undersöker vi och testar nya upplägg. Vi har
pågående samarbetsprojekt med några av
våra största nationella annonsörer som nu
håller på att utvärderas.
För alla aktörer i mediabranschen, både
producenter och annonsörer, förändras
spelplanen i snabb takt. Konsumtionen
av media ser helt olika ut i olika grupper
beroende på ålder, utbildning, intressen
och så vidare. Nya trender kommer fort
men dör ut lika snabbt. Och det är under
dessa förutsättningar vi tillsammans med
våra kunder vill erbjuda de mest attraktiva kommunikationsuppläggen. I vissa
fall är lokaltidningen det självklara valet,
i andra fall några av de interaktiva mötesplatser som ingår i Stampen-gruppens
verksamhet, eller att synas i samband
med nyheter som levereras till mobilen.
dragningar på GP och sammanslagningar
av verksamheter bland våra tidningsbolag,
har vi använt oss av omställningsprogram
som gör att vi kan agera som en ansvarsfull
arbetsgivare.
Vi har också sjösatt ett mindre traineeprogram för att satsa på nya yngre ledare
som kan berika vår kultur och bli kulturbärare. De är också ett exempel på att vi
måste gasa och bromsa samtidigt.
Ett uttalat mål sedan flera år är att skapa
möjligheter för våra medarbetare och
människor inom branschen att göra karriär
inom Stampen. Det är vad jag menar med
kompetensförsörjning och där kan vi bara
lyckas om vi upplevs som en intressant och
utmanande arbetsgivare. Jag har faktiskt ett
rykande färskt exempel som vi kan avslöja
först i morgon. (Det visade sig vara Boine
Gepertz som lämnade befattningen som
VD på Nya Wermlands-Tidningen för att
bli VD för Stampens affärsområde Mediabolaget i Västkusten AB och operativ VD
i Mediabolaget i Halland AB.)
”numera är vi ganska
flitigt uppvaktade om
samarbetsprojekt och
många har noterat hur
Stampen framgångsrikt
ritat om kartan för den
svenska lokaltidningsmarknaden.”
För din egen del var 2008 ett händelserikt
år. Stampen var värd för wAn-kongressen
och du blev utsedd till ordförande i TU.
vilken var din bästa upplevelse från 2008?
– Ett fantastiskt år på många sätt men den
absoluta höjdpunkten var ändå att vara värd
för den hittills största WAN-kongressen.
Att kunna bjuda in alla deltagare till ett
sommarvackert Göteborg och diskutera för
vår bransch angelägna frågor med kollegor
från jordens alla hörn var ett minne för livet!
Intervju Jan-Olof Eklund
kompetensförsörjning är ett annat
prioriterat utvecklingsområde.
dagstidningsbranschen har på
många håll en hög genomsnittsålder.
hur ser initiativen ut där?
Skall vi attrahera nya läsar- och tittargrupper får inte vår genomsnittsålder vara
alltför hög. I samband med tidigare ned-
stampen.com
15
Per Bowallius, VD GISAB
Stampens nykomlingar
GISAB, Appelberg Publishing och Svenska Fans var några av Stampen-gruppens mest intressanta förvärv under 2008.
För koncernen innebär det strategiskt viktiga inbrytningar bland ledande producenter av lokala gratistidningar,
uppdragspublicister och interaktiva mötesplatser på webben. Vilka är då Stampens nykomlingar?
Per Bowallius, VD för GISAB
GISAB:s historik
– GISAB:s historia går tillbaka till 1982
då den första utgåvan av Mitt i Botkyrka
publicerades. Enskilda aktörer växte därefter
samman, med olika ägare, både från distribution- och tidningssidan. 2003 skapas en
gemensam organisation för Mitt i tidningarna samtidigt som man samma år går
utanför Stockholm och införlivar tidningar
i Eskilstuna och Strängnäs.
GISAB:s särart
– Små lokala tidningar har alltid funnits och
haft en plats på grund av den medieskugga
som ofta uppstår i stora dagstidningars närvaro. Större dagstidningar har inte samma
möjlighet att bevaka det lokala och därmed
kommer man aldrig riktigt nära den enskilde
läsaren och annonsören.
Lokaltidningsidén har växt sig allt starkare och
är idag en värdefull marknads-/informationsplats för närsamhället.
– Vi har delat upp Stockholm i 31 områden
där varje område har sin lokala tidning, Mitt
i Huddinge, Mitt i Östermalm osv. Ju längre
16
bort från Stockholms innerstad man kommer
desto starkare blir affärsidén.
– Tidningarna har ett gemensamt fastställt
format. Det finns en gemensam chefredaktör
för alla tidningarna men lokala reportrar. Vår
tidningsidé är att göra nära nyheter som berör
och engagerar. Det är därför viktigt att träffa
mycket folk på det lokala planet. För att kunna
göra tidningar på läsarnas villkor har en rad
läsarundersökningar genomförts under åren.
Det skapar grunden för vår journalistik.
Hur kommer utvecklingen av GISAB se ut
framöver?
– För att utveckla själva produkten är det
viktigt att ständigt arbeta med det redaktionella hantverket. Vi kommer aldrig att kunna
tävla med tiden och vara först med nyheter
men våra tidningar ska innehålla material
och artiklar som skapar fördjupning i viktiga
frågor. På sikt vill vi gärna växa och det finns
en stor potential, inte minst här i Stockholm.
kring produktionsfrågorna och jag tror definitivt att framgången ligger i att kombinera
kvalitet med en rationell produktion. Vi finns
dessutom på en marknad där Stampengruppen traditionellt har haft en liten andel.
Vad händer under 2009 och framåt? Hur
möter ni nedgången i mediabranschen?
– Vi måste vara beredda att tänka i nya
banor. Vi måste alla fortsätta sträva efter en
ekonomisk produktion för en långsiktigt
hållbar lösning.
– På GISAB är vi vana vid att se till att vi har
en organisation som motsvarar de krav som
ställs på oss och det är något vi kommer
att fortsätta med. Sen hoppas jag att vi kan
fortsätta att ha ett starkt operativt perspektiv på hur vi driver och utvecklar verksamheten. Då gör vi våra lokaltidningar till
fortsatta vinnare.
Mats Edman, VD för Appelberg
Publishing GROUP
Vad tillför GISAB Stampen-gruppen?
Hur länge har Appelberg funnits?
– Jag tror att vi kan bidra med ett annat
synsätt. Vi har ett tydligt industriellt tänk
Sedan 1989 och vi kan väl betraktas som
branschens ”grand old lady”. Kring år 2000
Anders Nettelbladt, VD SvenskaFans
Mats Edman, VD Appelberg Publishing group
såldes vi till Bure Equity i Göteborg. Sedan
Stampen köpte oss kan man väl säga att
Appelberg kommit till Götet för att stanna. Fast
vi nöjer oss med att ha kontor i Stockholm.
Vi har ett 50-tal anställda.
Vad är Appelbergs särart?
Appelberg arbetar nästan helt med businessto-business. Åttio procent av våra intäkter
kommer från kundtidningar som vi producerar åt företag och organisationer. Vi är experter
på kommunikation för komplexa, internationella organisationer. Bland våra största kunder
märks Scania, SKF, Microsoft och ITT Water
& Wastewater.
Hur många tidningar gör ni?
Totalt gör vi över hundra kvalificerade magasinsproduktioner per år. Appelberg har medieSveriges största formgivningsavdelning. Våra
projektledare och redaktörer har lång erfarenhet från affärspress och vanliga tidskrifter.
Även om vi jobbar mest med B2B så finns här
en bred magasinserfarenhet, även från konsumentsidan. Jag vågar påstå att vi är bland
de bästa i landet på att göra proffsiga magasin.
Vad tillför Appelberg Stampen-gruppen?
Vi är en liten prick på Stampens karta,
kanske kan vi spela en roll. Vi är erfarna
och industriella publicister. Idag ägnar sig
många åt överproduktion. Dagstidningar
är för tjocka och har för låg annonsgrad.
Lokaltidningen måste fokusera på lokala
nyheter, reportage och information i print
och på webben. Allt annat, till exempel
feature och allmänna helgbilagor, bör man
köpa utifrån. Det kan inte vara lätt att räkna
hem alla dessa bilagor. Generellt sett produceras det för mycket innehåll inom mediehusen. Jag tror att dagspressens framtid
ligger någonstans mellan GISAB och GP.
Vad gör ni på nätet?
Nyligen lanserade vi ett nytt bolag, Internetredaktörerna, som är specialiserat på sökmotoroptimerad redaktionell kommunikation.
Idag är webben en självklar del i kundkommunikationen, men fortfarande är det mesta
outvecklat. Bland annat måste frågan om hur
man förvandlar besökare till kunder lösas.
Vi ser väldigt optimistiskt på framtiden för
Internetredaktörerna. Dessutom får vi bra
betalt för allt vi gör på webben.
Hur utvecklas den egna delen av
mediebranschen?
Under de senaste åren har tillväxten varit
hög. Men idag är det tuffare för alla byråer.
När det blir tufft för kunderna blir det tufft
för oss. Vi är vana vid förändringar och
justerar kontinuerligt organisationen efter
beläggningen. För oss är det viktigare att tjäna
pengar än att ha en stor volym. Det kommer
att ta ett tag innan efterfrågan tar fart igen.
Anders Nettelbladt, VD SvenskaFans
SvenskaFans historik
Sajten SvenskaFans.com startade i september
2000 och hade 36 besökare första dagen.
Snart nio år senare har besökarantalet växt
till 90.000 per dag men andan och innehållet
är detsamma.
SvenskaFans särart
SvenskaFans är producerad ”av supportrar
för supportrar”. Det innebär att vi alltid är
partiska och alltid passionerade. En kontrast
till traditionell journalistik som fungerar
väldigt bra för sportbevakning.
Hur utvecklas den egna delen av
mediabranschen?
Användargenererat innehåll har de senaste
åren varit Internets stora trend. En uppsjö
av nya aktörer har kommit och gått och den
senaste trenden är att satsningarna blir
större och i regel alltid har kopplingar till
redan etablerade mediehus. Användarna
ställer högre krav och konkurrensen
hårdnar.
Vad tillför SvenskaFans Stampen-gruppen?
Ett nationellt varumärke på Internet med
en tydlig målgrupp. I tillägg finns också en
gedigen erfarenhet från att driva verksamhet
med användargenererat innehåll på Internet,
nio år är en lång tid i dessa sammanhang.
Vad händer under 2009 och framåt?
Hur möter ni nedgången i mediabranschen?
2009 blir ett mycket tufft år men för
SvenskaFans del är vi vana vid att konjunkturen svänger. Ett tråkigt, men ack så sant
svar är att det bara handlar om att jobba
ännu hårdare...
17
Jonathan Falck, chefredaktör Göteborgs-Posten
Katarina Ekspong, chefredaktör Norrtelje Tidning
Bosse Svensson, VD mktmedia
Om debattklimatet i nya publiceringskanaler
Fördelarna överväger nackdelarna
Nyhetstempot accelererar, nya publiceringskanaler läggs till de traditionella och läsarna får en möjlighet att i realtid
kommunicera med varandra och redaktioner. Samtidigt florerar det förnedrande kommentarer och personangrepp och
frågan inställer sig; är avarterna värre än fördelarna i det nya medielandskapet och finns det tid för en etikdebatt?
Bosse Svensson (BS), VD mktmedia.
– Självklart är det svårt att spå hur den
journalistiska etiken kommer att förändras
de närmaste åren. Men vi som arbetar i den
publicistiska branschen är oftast övertygade
om att journalistiken har ett viktigt uppdrag
och faktiskt kan göra världen lite bättre. Kan
vi hänga fast vid det synsättet bör det inte gå
så väldigt fel även framöver.
18
Samtidigt finns det undersökningar som visar
att allmänheten har ganska lågt förtroende
för delar av journalistkåren. Kan en ökad interaktivitet mellan läsare och redaktioner förbättra förtroendet?
digt. Vi kan inte sitta på vår egen kammare
utan måste skapa en öppen dialog och ta till
Katarina Ekspong (KE), chefredaktör
Norrtelje Tidning.
– Våra läsare är väldigt intresserade av vilka
nyhetsvärderingar vi gör och hur vi resonerar
när det gäller namnpublicering och andra
– Det tror jag. Det är dessutom helt nödvän-
oss det som våra läsare reagerar på.
Jonathan Falck (JF), chefredaktör
Göteborgs-Posten.
Kan morgonpressen vända dessa farhågor
till sin egen fördel? Att trovärdigheten
och respekten ökar med en tydlig etisk
hållning?
JF – Ja, det tror jag. Trovärdighet är den
lokala morgontidningens största tillgång,
men självklart är det inte nåt som är för
alltid givet. Trovärdigheten måste erövras
och återerövras ständigt, och då är en tydlig
etisk hållning guld värd.
Nyhetstempot är snabbare än någonsin
förr med hjälp av publicering på nätet och
direkt till mobiler. Vad är viktigast; snabbt
eller rätt?
JF – Svaret är givetvis att ha rätt. Det måste
gå före snabbheten. Om läsarna skulle upptäcka att en tidning ständigt har felaktiga
uppgifter på nätet, så tappar den all trovärdighet till slut.
– Jag tycker man kan se det så här. Nätet är
bland annat bra för att det går att publicera
när som helst och det är lätt att ändra och
lägga till. Exempelvis vid frågan om en
brottslings namn ska publiceras eller ej.
Det går utmärkt att först publicera nyheten
utan namn för att vid ett senare tillfälle
lägga till namnet efter att vi säkerställt flera
uppgifter och funderat ordentligt. Finns det
som i vårt fall en utmärkt dialog mellan
utgivare och webbredaktionens medarbetare
är det inga problem.
För er som sitter i redaktionsledande
befattning: känns det som pressen ökar att
vara snabb eller att ni fått ett bättre
arbetsredskap med webbpublicering?
etiska frågor. Därför är det viktigt att öppet
redovisa sin hållning. GP och andra tidningar
för redan nu en sådan dialog.
BS – Är det då bra med interaktivitet? Ja,
absolut. Men det finns en strömning som är
värd att uppmärksamma och diskutera. Interaktiviteten och digitaliseringen driver etiken
framför sig. Redaktioner och journalister väljer
inte själva längre på samma sätt som tidigare.
Omvärlden väljer vilken etisk nivå som gäller
och det kan blir en riktigt svår fråga att tackla.
Är det en problematik som ni redan
brottas med?
KE – Ja, och det beror på att våra läsare får
reda på uppgifter via andra kanaler och när
vi väljer att till exempel inte publicera namn
är det viktigt att förklara varför.
JF – I det sammanhanget är det ändå
avgörande att ha en egen etik och stå för
den. Det går inte att försvara publicering
med att uppgifterna redan är kända i andra
kanaler.
BS – Fast det är lättare sagt än gjort. Risken
är överhängande att vi får se samma utveckling bland de etablerade medierna som
bland de etablerade partierna. Ta exemplet
när Ny Demokrati dök upp på den politiska
scenen. De etablerade partierna tog avstånd
från Ny Demokrati men anammade delar av
deras invandrarpolitik till de egna partiprogrammen.
JF – Visst ökar trycket på redaktionsledningen. På GP har vi löst det genom
att ha en utgivargrupp med tre personer,
där en har huvudansvaret för det dagliga
etikarbetet men alla är i princip inspelade
i frågorna. Med tre personer är det mycket
lättare att alltid få tag på en av oss när frågor
snabbt dyker upp. Sedan är det viktigt att
arbeta för att vi ständigt har bra levande
etiska diskussioner ute i organisationen,
och jag tycker också att de digitala kanalerna
har ökat intresset för etiska frågor.
Katarina, du som företräder en mindre
tidning, går det att publicera allt som står
i tidningen även på webben?
KE – Rent affärsmässigt skulle det vara
självmord att lägga ut hela tidningens
material. Däremot publicerar vi allt som
väcker debatt och diskussioner och uppmanar till interaktivitet.
19
BS – Jag håller inte med fullt ut, men jag
gillar tanken på att inte göra samma sak för
webben och tidningen. Att publicera samma
tidning på papper och webben är det första
misstaget nästan alla gör.
JF – Så gjorde ju alla från början och det
berodde på att det var det enda material man
hade. Det naturliga är nu att publiceringsformerna allt mer går isär. De digitala kanalerna
blir allt mer direktrapporterande med rörliga
bilder och interaktivitet. Papperstidningen
går sin väg med tyngdpunkt på läsupplevelse,
analys, bakgrund och fördjupning.
– Om alla försöker skrika högst blir det till
slut effektivt att viska.
KE – Hos oss är det tydligt att det skett en
förbättring. Vi bestämde oss bland annat för
att ta bort alla kommentarer till polisnyheter
och det blev en märkbar skillnad och mer
sansad debatt.
Antalet bloggar ökar lavinartat och anses
numera kunna förändra den politiska dagordningen. Tror ni bloggandet kommer att
öka eller har det nåtts en peak när det
gäller påverkan och sätta dagordning i
samhällsdebatten?
reportage eller åsikter via krönikörer eller på
ledarplats. Bloggandet är till för att enkelt
kunna föra fram åsikter från en engagerad
allmänhet. Var tredje tonårstjej har en egen
blogg för att kunna visa vem de är, hur de ser
ut och vad de gör.
KE – Jag håller inte riktigt med. Vi har en
sportblogg som sportredaktionen står för och
som lyckas locka läsare som normalt inte
läser så mycket sport.
BS – Sen är det så schablonmässigt att säga
att bloggarna har en stor politisk betydelse.
Det är jag mycket tveksam till. Förutom
FRA-debatten finns det få lyckade exempel
på att bloggkollektivet lyckats påverka den
politiska dagordningen.
Ni verkar alla övertygade om att bloggandet
kommer att öka. Men blir det inte då med
automatik svårare att få genomslagskraft
den vägen när konkurrensen ökar?
BS – Det var någon som sa att nu är det bevisat
att alla kan skriva. Nu återstår det att se vilka
som har något att berätta!
Sociala medier är en ny arena. Bör dagstidningar synas där och på vilket sätt?
BS – Det vi kan ta till oss är interaktiviteten på
den digitala mötesplatsen och den intressegemenskap sociala medier odlar och finns
till för. Men som mediehus gäller det att vara
klar över vilken roll vi spelar och det ansvar
som följer med att vara kritiskt granskande.
Däremot kan vi samarbeta med sociala medier.
JF – Ja, samarbeten med sociala medier är
intressanta. Men vi måste våga tro på oss själva,
på våra unika styrkor och på journalistikens
grundidé: samla in information, sortera, granska, prioritera och presentera det på ett lättillgängligt sätt. Den grundidén kommer att
hålla många år till.
Ökad interaktivitet upplevs positivt av de
flesta inom media och bland läsare. Men
det finns också avarter med förnedrande
kommentarer och personangrepp. Vad är
er lösning för att komma tillrätta med
avarterna?
JF – Det finns väl egentligen inget universalmedel utan vi får arbeta på olika sätt. GP har
eftermoderering vilket innebär att vi kan ta
bort stötande kommentarer i efterhand. Det
är dessutom mycket viktigt att välja ämnen
och inte tillåta kommentarer på allt.
– Men det är inte konstigt att avarter dyker upp
i samband med en så pass ny företeelse som
kommenteringen ändå är. Men den livliga och
bra diskussion som nu finns om dessa frågor
tror jag ändå kan leda till en självsanering.
20
KE – Jag tror bloggandet kommer fortsätta
öka. Inte minst lokalt, där ser vi bara början.
I Norrtälje kan vi se hur en rad olika frågor,
exempelvis en livlig debatt om skolor, genererar engagerade bloggar för just detta ämne.
Vi har även öppnat upp för lokalpolitiker att
blogga vilket ytterligare har höjt debattemperaturen.
JF – Jag håller med Katarina, bloggandet är
ännu så länge bara i sin linda. Sedan kommer
det att komma nya företeelser som kommer
att ta upp konkurrensen och som vi ännu
inte vet vilka de är.
BS – Det sämsta jag vet är alla dessa redaktionsbloggar som bara är rent trams. De lever
bara några månader. Finns ingen anledning
för en redaktion att ha en blogg när hela
tidningen eller webbplatsen är en arena för
KE – Möjligheterna att bygga relationer och
skapa delaktighet är nätets stora fördel och
det ska vi på ett ödmjukt sätt bjuda in till och
uppmuntra. Läsarna är ofta kunniga inom
olika områden. De kan bidra till att vi blir
bättre både på nätet och i papperstidningen.
Sammanfattningsvis verkar det som ni ser
betydligt större möjligheter än nackdelar
med den nya tekniken.
JF – Den är en gåva från himlen! Tidigare
kunde vi nå våra läsare oftast bara en halvtimme på morgonen. Nu kan vi nå samma
läsare dygnet runt. Helt enkelt en fantastisk utveckling som ständigt skapar nya möjligheter.
Intervju Jan-Olof Ekelund
Webbprojekt i Libanon engagerar
Stampens engagemang inom World Association of Newspapers omfattar bland annat att ge stöd och support åt andra
tidningsgrupper som är verksamma där yttrandefriheten inte är självklar. Al-Nahar är Libanons ledande dagstidning
och har fått hjälp av Stampen med att utveckla en webstrategi.
nyhetsrapportering på webben ser vi som en
viktig uppgift
– Eftersom en mycket stor andel av Libanons
befolkning lever i andra länder så är tidningens webbplats en betydelsefull nyhetskälla.
Bara från Sverige har Al-Nahars webbplats
5000 unika besökare i veckan.
Al-Nahar är en respekterad och uppskattad
dagstidning i mellanöstern. Tidningen ges
ut i Beirut i Libanon och lyckas trots mycket
svåra förhållanden upprätthålla en löpande
rapportering från sitt område. Den svåra
situation som tidningen lever under visar
inte minst mordet på journalisten och tidningens VD Gebrain Tueni år 2005.
– Det känns väldigt bra att vi från Stampens
sida kan ställa upp och bidra till tidningens
tekniska utveckling inom webbområdet säger
Inge Olausson, CIO på Stampen AB.
– För oss inom Stampen-gruppen är pressfriheten central. Att skapa möjligheter för att
Al-Nahar ska kunna fortsätta utveckla sin
På tidningen finns en mycket hög redaktionell kompetens och Al-Nahar har ett högt
journalistiskt anseende. Däremot behöver
man hjälp med teknisk kompetens för att
vidareutveckla plattformen på webben
och för att ytterligare kunna erbjuda mer
funktionalitet.
– Från Stampen var vi med och genomförde
en framgångsrik workshop i Beirut med
medarbetare från Al-Nahar. Vi har också
hjälpt till med att utveckla en webbstrategi
och genomfört ett förändringsprojekt, säger
Inge Olausson.
Good times will return to flexible media companies
The world’s press came to Göteborg in June 2008 in all-time record numbers – 1,800 from 113 countries – for our annual
World Newspaper Congress and World Editors Forum, the biggest ever meetings of the global press industry.
And a great time was had by all! Through
four days of business sessions, a distinct
air of confidence and enthusiasm was perceptible, as editors and publishers explained
and discussed how they were moving their
businesses into the multi-media age, with
the first real successes emerging.
In the evenings, in the beautiful sun-drenched
and warm Swedish summer (a surprise above
all to our hosts!), bucket loads of schnapps,
great food, exciting entertainment and a very
friendly welcome from our Swedish press
colleagues, had us all singing mysteriously
naughty, perhaps obscene, Anglo-Swedish
songs provided by our hosts.
Yes, those were the good old days – before
Wall Street plunged the global economy into
recession just two months later! Now the
schnapps would be even more useful, as
the bottom dropped out of the advertising
market and, in many countries, newspaper
sales plunged. We are now a long way from
Göteborg, both in distance and spirit.
Talk in media markets like the United States
or Great Britain is now rather of ‘survival’
and pessimism reigns in our industry
throughout the mature nations. Shortsighted, in my view! Sure, the media has
its problems, but no more than banks or
supermarkets. Good economic times will
return and, with imagination, innovation
and creativity, it will do so too for forwardlooking, flexible media companies.
Now, more than ever, it’s the job of the
World Association of Newspapers, to
identify, research and share the best that’s
going on in the newspaper world. To help
build confidence by showing that it IS
possible to succeed in this multi-media
challenge facing our industry, as many are
doing, from Buenos Aires to Berlin, from
Sydney to Singapore, from Tokyo to Toledo
– in this great, vast newspaper world.
And, at the same time, as remains a permanent WAN mission, to increase our
campaigns, publicity, lobbying, investigations, into the continuing assault, worldwide, against a free press, which each year
sees tens of our colleagues murdered for
their work and thousands of others arrested,
beaten and otherwise persecuted.
News publishers will beat the recession and
emerge even stronger as the multi-media
kings of tomorrow’s markets. And, though
it will take longer, we shall together also beat
the dictators, the autocrats, organized criminals and terrorists who seek to silence the
free information and expression that, above
all, justifies the existence of our profession
and our businesses.
Timothy Balding
Chief Executive Officer
World Association of Newspapers (WAN)
21
peder schumacher. VD v-tab
V-TAB utvecklas även i motvind
Knappast någon av oss har upplevt ett år som 2008. En total svängning från
högkonjunktur till lågkonjunktur på bara några månader.
2008 var ett år då konjunkturen satte oss
på prov. Visserligen gjorde vi ett efter omständigheterna mycket bra rörelseresultat
på 150 MSEK. Det är ca 20 MSEK sämre än
vårt bästa år 2007. Men 2008 överraskades
vi som så många andra av snabbheten i
förändringen.
För att möta nedgången vidtogs flera åtgärder
inom V-TAB, framförallt kostnadsbesparingar och personalminskningar. I april
lades varsel om personalneddragningar och
sammanlagt minskades personalstyrkan
med mer än 50 tjänster under året.
Utveckla och satsa för framtiden
2008 handlade om att spara och parera
lågkonjunkturen, men också om att utveckla
och effektivisera. Ett exempel är V-TAB:s
nya affärssystem som tas i bruk under 2009.
Ett system som knyter ihop våra processer
från order till levererad och fakturerad
produkt på alla anläggningar.
Kvalitet och ständiga förbättringar är
honnörsord inom industrin. Det gäller
22
i högsta grad även för V-TAB som målmedvetet fortsatt att certifiera de nya
anläggningar som har kommit till de sista
åren, t ex Norrahammar och Örebro.
Arbetet kommer att slutföras under första
kvartalet 2009. Alla våra anläggningar är
då certifierade för kvalitet och miljö enligt
ISO 9001 och 14001.
Kompetens en nyckelfaktor
Nya utmaningar kräver fortsatt utveckling
av V-TAB:s kompetens. Det sker genom
ledarutveckling för våra chefer, men också
genom strategiska rekryteringar på nyckel
positioner, inrättning av en traineetjänst
med mera. Medarbetarsamtal med alla
medarbetare och återkommande medarbetar
enkäter är andra sätt att utveckla verksamheten och följa upp att vi är på rätt väg.
Gasa och bromsa samtidigt
Ända sedan V-TAB bildades 2005 har målet
varit att skapa en flexibel organisation med
smarta logistiklösningar. 2008 var ett år
som visade att vi är på rätt väg. Vi klarade
en fortsatt omfattande produktion samtidigt
som vi drog ned på personal och kostnader.
Vi flyttade produktion mellan våra anläggningar för att hitta de bästa lösningarna
för oss och våra kunder. Idag är vi en
organisation som alltmer präglas av korta
ledtider, leveransprecision och hög kvalitet.
Vi har lärt oss att gasa och bromsa samtidigt
och det finns en tydlig vilja att fortsätta
utveckla V-TAB. Vår höga förändringstakt
har varit en viktig framgångsfaktor hittills
och vi kommer att fortsätta förändra. Vi har
en affärsplan för de närmaste åren som talar
om expansion både geografiskt och produkt
mässigt. Visserligen kan konjunkturen ställa
till det för oss, men med den ambition och
förändringsvilja som finns inom V-TAB så
siktar vi fortsatt mot vår vision – att bli bäst
på en gränslös marknad. Och kan vi stå
starka i motvind, har vi de bästa förutsättningarna när konjunkturen vänder upp igen.
Peder Schumacher
VD V-TAB
v-tab.se Mindre
volymer och
tuff
konkurrens
V-TAB bygger nytt och
höjer kvaliteten
I Landvetter öster om Göteborg bygger V-TAB nytt tryckeri. det
första spadtaget togs i september 2008 och tryckeriet skall stå
klart för produktion i början av 2010.
Inledningen av 2008 var mycket positiv
med stora volymer inom DR och dagstidningssegmenten. Men redan under
slutet av våren lade en av COOP:s
större byggmarknader ned och V-TAB
tappade därmed ett tryckuppdrag.
Det rikstäckande COOP-uppdraget
gick också till en konkurrent.
I anläggningen kommer Aftonbladet,
Bohusläningen, Dagens Industri,
Metro, TTELA samt direktreklam
att tryckas.
V-TAB Landvetter kommer i ett
första steg att ersätta anläggningen
i Aröd samt en av de fyra produktionslinjerna i Backa.
Inom direktreklam var vi 2008 fortsatt
dominerande bland elektronikkedjorna med
kunder som El-Giganten, SIBA, Expert och
OnOff. Under första halvåret var deras
volymer stora både i upplaga och sidomfång.
Under hösten blev sidantalet mindre och i
början av 2009 har även upplagorna minskat.
Maskinutrustningen kommer till största
delen från en anläggning i Stockholm
som V-TAB förvärvade 2007. Utrustningen genomgår just nu ett omfattande
renoveringsarbete innan den på nytt
tas i bruk i Landvetter.
V-TAB starkt men inte ohotat
Markarbeten inleddes
okt 2008
Ett annat viktigt område för oss är periodiska
tidskrifter med kunder som Resumé, Ny
Teknik, Kyrkans press och åtskilliga gratis-
tidningar i södra och mellersta Sverige. Även
här ökar konkurrensen och det påverkar
prisbilden. Jämfört med andra värden som
kvalitet, distribution och tekniska lösningar,
har priset fått ökad betydelse när kunden
väljer leverantör.
Byggarbeten inleddes
nov 2008
Maskininstallationer
inleds
jun 2009
Testproduktion inleds
jan 2010
All produktion
överflyttad
apr 2010
Några viktiga tidpunkter:
Omfattande
målstyrningsarbete
Ständiga förbättringar och hög
kvalitet är avgörande framgångs
faktorer för V-TAB. Därför bedrivs
ett omfattande målstyrningsarbete
inom såväl produktionens ledningsgrupper som i skiftlag och i arbetsgrupper. Målstyrningsgrupperna
sätter mål, inventerar problem,
utför problemlösning, mäter samt
upprättar handlingsplaner. Uppföljning sker kontinuerligt. Målområden är t ex ekonomiskt resultat,
leveransprecision, produktivitet,
kvalitetsbristkostnader och medarbetarmotivation. Under rubriken
medarbetarmotivation följs medarbetarenkäten upp och tillsammans
med målstyrningsgruppen fastställer
respektive chef mål och förbättringsområden.
Fredrik Hernnäs
Produktionschef, vice VD
V-TAB:s enskilt största segment är dagstidningar, där vi förutom koncerntidningar
även trycker Aftonbladet, Svenska Dagbladet,
delar av Dagens Industri, Metro Göteborg,
delar av Expressen etc. Däremot lämnade
GT oss i början av 2008 och trycker numera
på ”eget” tryckeri utanför Borås. Gratis
tidningarna PunktSE och City Göteborg
lade ned sina utgåvor, vilket innebar ett
intäktstapp för V-TAB.
En kontakt – allt tryck
Även om V-TAB under året tappade några
kunder och volymerna minskade, blev
resultatet ändå förhållandevis gott. Ett
segment som växte och fortsätter att växa
är Skylt & Reklam. Genom ett utökat
erbjudande till våra DR-kunder har de
blivit så kallade helkunder. Det betyder att
vi trycker deras DR, gör affischer, skyltar
upp fasaderna och står för det mesta
butiksmaterialet. Vi får nöjdare kunder som
bara behöver ha kontakt med ett företag för
sina utskick och sin butiksreklam.
Lena Österlin
Marknadschef
Kommunens representant Sven Johansson (M) och Peder Schumacher tar
första spadtaget. Foto: Tom Bengtsson.
23
Pelle Mattisson, VD Stampen Media Partner
Stampen Media Partner skapar
stark tillväxt inom digitala medier
2008 var ett händelserikt år för Stampen Media Partner med två större förvärv, Appelberg Publishing Group och
SvenskaFans. Utöver det uppvisade samtliga verksamheter stark tillväxt med goda marginaler, vilket resulterade
i att affärsområdet totalt omsatte MSEK 122,9 (MSEK 10,7) med ett rörelseresultat på MSEK 9,5 (MSEK -4,2).
Stampen Media Partner driver två verksamhetsområden, Interaktiva Mötesplatser respektive Företags Egna Kanaler.
Stampen Media Partner har höga tillväxtambitioner framöver och kommer att
fortsätta att expandera via förvärv. Vid
utgången av 2008 bestod affärsområdet
av nedanstående verksamheter.
Brollopstorget.se
Familjeliv.se
På Bröllopstorget får besökaren tips,
inspiration, diskutera, träffa andra brudpar och kontakt med företag inom bröllops
branschen. Drygt 10 procent av alla som
ingår äktenskap i Sverige är medlemmar och
har en egen bröllopssida med tillhörande
önskelista. Webbplatsen Brollopstorget.se
når i högsäsong ca 100.000 unika besökare
per vecka (KIA Index).
Familjeliv är Sveriges största interaktiva
mötesplats och medlemsmagasin för alla
som är intresserade av familjelivet. Här
erbjuds tips, stöd och hjälp om allt som rör
SvenskaFans/FanTV är Sveriges största
sportcommunity med egen webb-TV.
INTERAKTIVA MÖTESPLATSER
Varje vecka nås cirka 800.000 svenskar på
Internet utifrån ämnen som engagerar, som
Familj, Sport, Hem&Trädgård och Hyperlokalt.
24
barn och familj, samt kostnadsfria onlineverktyg för både gravida och föräldrar.
Webbplatsen Familjeliv.se når varje vecka
ca 300.000 unika besökare (KIA Index).
SvenskaFans.com och FanTV.se
Målsättningen är att erbjuda en helt ny typ
av redaktionellt sportmaterial. Innehållet
är skapat av fans med engagemang och
insikt som börjar där traditionell media
slutar. Webbplatsen SvenskaFans.com når
varje vecka ca 250.000 unika besökare
(KIA Index).
Odla.nu
Odla.nu är Sveriges största trädgårdssajt
med över 2 500 sidor med odlingsbeskrivningar för köksväxter, kryddväxter och
bärväxter, artiklar om allt från sniglar
och rådjur till pelargoner och trädgårdsdammar. Bolaget bedriver framgångsrikt
e-handel via nyhetsbrev som når 130.000
medlemmar. Webbplatsen Odla.nu når i
högsäsong ca 100.000 unika besökare per
vecka (KIA Index).
Myblock.se
Myblock är ett verktyg, en interaktiv mötes
plats, som gör det lättare att kommunicera
med folk i sitt bostadsområde. Diskussioner
kan startas bland vänner, grannar eller dagis
föräldrar. Myblock startades 2007 av tre
småbarnspappor som kände ett starkt behov
av att skapa en enklare och roligare vardag.
Vägen mot ett slipat
Familjeliv
Det är en oslipad diamant. Just så beskrev Familjeliv Medias
nytillträdda VD, Ylva Hvarfner, communityn Familjeliv.se när vi
träffades inför mitt tillträde som chefredaktör i april 2008.
Företags egna kanaler
I nästa andetag rabblade hon de fantastiska medlemssiffrorna.
Allt fler företag väljer att skapa egna kanaler
till sina kunder. Inom verksamhetsområdet
återfinns Sveriges ledande aktörer inom
redaktionell kommunikation och produktion
av webb-TV.
124.000 medlemmar spridda i hela Sverige gör 30.000 inlägg på
sajten varje dag. Det är Sveriges största familjemedia!
Visst är det fantastiskt!
de tycker om i kombination med
vad annonsörerna vill få ut av sina
kampanjer. På så vis blir vår community inte bara en mötesplats för
våra medlemmar utan även för våra
medlemmar och våra annonsörer.
Appelberg och Internetredaktörerna
Appelberg Publishing Group AB verkar inom
tre huvudområden: kundtidningar, webbplatser och varumärkesstrategi för redaktionell kommunikation (editorial branding).
Bolaget, som startade 1989, är sedan tjugo
år branschens mest välrenommerade företag.
Bland kunderna märks bland andra SKF,
Scania, Microsoft, Trelleborg, Skandia, Tetra
Pak och Öhrlings PWC.
Dotterbolaget Internetredaktörerna är
Appelbergs specialister för att effektivisera, uppdatera och driva trafik till
webbsajter och andra digitala kanaler.
Dobb Production
Dobb Productions kunder är både små
och stora företag som vill göra smart och
kostnadseffektiv TV både för webben och
för traditionell broadcast. Målet är att
kunna erbjuda hela kedjan från idé och
fysisk produktion till redigering och
leverans. Referensportföljen innehåller
bland annat studioprogram, reportage,
reklamfilmer, pilotprogram, kodning till
diverse slutformat och hosting. Bland
kunderna återfinns bl a Adidas, Aftonbladet,
EA Games, Energimyndigheten, Nike,
OTW, Oriflame, Stadium och SVT.
Pelle Mattisson
VD Stampen Media Partner
appelberg.se brollopstorget.se dobb.se familjeliv.se fantv.se myblock.se odla.nu svenskafans.com Syftet med vår första uppgift var
självklar i den fas Familjeliv befann
sig. En produkt tillverkad i vardagsrummet hemma hos entrepenör
familjen Högberg fungerade bra
tills den blev big business. Nu
behövde produkten vässas för att
attrahera fler nya medlemmar
men också för att locka fler och
bättre betalande annonsörer.
Alla på det lilla företaget kavlade
genast upp ärmarna och satte igång.
Nya skisser på sajten togs fram och
arbetades om parallellt med att
våra engagerade medlemmar bjöds
in i arbetet för att tycka till om det
nya. Ord som ”apfult” byttes så
småningom ut mot ”snyggt” och
vi visste att vi var på rätt väg.
När vi nu gått in i ett nytt år kommer
vi att fortsätta på den inslagna vägen
både med Familjeliv och med systersajten Bröllopstorget. Vi jobbar hårt
för att ta vara på alla möjligheter att
samarbeta inom Stampen-gruppen
och gläder oss över alla de glada tillrop och förfrågningar vi får från våra
Stampen-kompisar som vill jobba
med oss. Vi lär oss dessutom allt vi
kan om lösningar i mobilen och
klurar på nya, spännande samarbeten
med annonsörer.
Den oslipade diamanten börjar
mer och mer anta formen av en riktig
ädelsten och jag kan stolt konstatera
att Familjeliv.se ökat från 200.000
till 300.000 unika besökare i veckan
på ett år. Under 2009 ser jag och mina
kollegor fram emot att låta Familjeliv
fullt ut bli en multimediacommunity
som hjälper både medlemmar och
annonsörer till en bättre tillvaro. Det
ska bli fantastiskt roligt att göra den
resan tillsammans med alla vänner i
Stampen-familjen!
Anna Holmquist
Chefredaktör Familjeliv
Vi lanserade Familjelivs nya
medlemsmagasin där redaktionen
agerade filter för medlemmarnas
synpunkter, och blev välkomnade
som den moderna mammatidningen
bland både annonsörer och nya läsare.
Vi insåg också från början att om vi
ska lyckas hela vägen ska vi bjuda in
våra partners och annonsörer fullt ut
och hjälpa dem att bygga en närvaro
som präglas av kunskap om våra
medlemmar och bygger på vad
25
Bästa året någonsin för GISAB
2008 gjorde Gratistidningar i Sverige AB (GISAB) sitt bästa resultat någonsin och blev samtidigt en del av Stampengruppen. Med totalt 36 tidningar och en veckoupplaga på 1,1 miljoner exemplar är GISAB landets största utgivare av
hushållstäckande lokaltidningar.
Verksamheten är fokuserad till Stockholm
där dotterbolaget Lokaltidningen Mitt i ger
ut 31 tidningar. Övriga tidningar återfinns
i Södertälje, Trosa/Gnesta, Strängnäs,
Eskilstuna och Örebro.
Huvuddelen av tidningarna distribueras av
S-Post, ett helägt dotterbolag till GISAB.
Utöver distribution av GISAB:s tidningar
distribuerar S-Post dessutom oadresserad
direktreklam (ODR) till 1,4 miljoner hushåll
med fokus på Storstockholm.
Omsättningen för helåret 2008 var 362
MSEK (332) och helårsresultatet blev 65
MSEK (49). Tidningarna står för 88 procent
av omsättningen och S-Post för resterande
12 procent.
Lokal närvaro är nyckeln till
GISABs framgång
GISAB:s affär drivs av vår förmåga att nå
ut till våra läsare med nära nyheter som
engagerar. Vi har en hög lokal räckvidd
26
och en stark förankring i närsamhället.
Våra läsare använder tidningen för att lära
känna sitt närområde samt planera inköp
av varor och tjänster nära bostaden.
Vi är därför den bästa kanalen för både stora
och små annonsörer som kontinuerligt vill
nå lokala kunder och faktiskt påverka deras
köpbeslut.
I Storstockholm erbjuder GISAB:s tidningar
en mer kostnadseffektiv annonslösning än
de regionala alternativ som annonsörerna
har att välja på. Genom att använda Lokaltidningen Mitt i kan annonsörerna arbeta
med mer riktade kampanjer och budskap.
Man slipper det ”spill” på läsare helt utanför
målgruppen, som är förknippat med annonsering i breda regionala kanaler.
Som ett led i att stärka varumärket och
den lokala närvaron i Stockholm, driver
Mitt i sedan tre år tillbaka Mitt i cupen.
Cupen omfattar idag seriespel i ishockey,
innebandy och basket för ungdomar mellan
8 och 18 år. Engagemanget berör totalt
40.000 ungdomar. Det innebär att var
femte kille och tjej är engagerade i Mitt i
cuperna från oktober till april varje år.
Verksamhet styrd efter tydliga
koncept och processer
Produktionen av tidningarna inom GISAB
följer ett tydligt koncept vilket bidrar till
GISAB:s höga effektivitet och starka lönsamhet. Vi har ett fast format på de redaktionella
delarna vilket gör att antalet sidor i varje
utgåva styrs av antalet annonssidor.
Med tanke på att vi ofta erbjuder färre redaktionella sidor jämfört med våra konkurrenter, är det viktigt att vi säkerställer kvalitén
på dessa sidor. Om jag vill veta vad som har
hänt just där jag bor, så ska våra nyhets
tidningar vara oemotståndliga. Det är
redaktionernas uppgift att leverera just det.
Till sin hjälp har de bland annat läsartrafik-
Plånboken ska inte
styra möjligheterna
att påverka
Med nära nyheter som berör och engagerar har Lokaltidningen
Mitt i nått en unik position i Stockholm. Mitt i-tidningarna har över
900.000 läsare varje vecka och en räckvidd på 63 procent, alltså
betydligt mer än våra värsta konkurrenter, DN (36 procent) och
Metro (35 procent), som når endast var tredje stockholmare.
Förvånande? Nej, inför en angelägen
nyhet är vi alla lika. Oavsett om vi bor
i Huddinge, Tensta eller Danderyd
vill vi veta om en inbrottsvåg drabbat
kvarteret, om parkeringsplatser
försvinner vid centrum, om barnens
skola hotas av nedläggning eller om
vårdcentralen måste flytta.
Därför hårdbevakar vi nyheter
om olyckor, brott, trafik, bostad
och sjukvård. Och därför vinklar vi
konsekvent på dem som berörs av
nyheterna snarare än på besluts
fattarna eller makthavarna.
undersökningar för att se till att vi ligger så
nära läsarnas önskemål som möjligt. De är
så vi vinner nöjda och trogna läsare och en
hög räckvidd.
Väl rustade inför 2009
Utifrån vår starka läsarposition på de lokala
marknaderna, vår förmåga att skräddarsy
kostnadseffektiva annonslösningar samt det
faktum att vi nu är en del av nätverket inom
Stampen, gör att vi står väl rustade inför
2009. I tider av ekonomisk oro blir det åter
igen viktigare för annonsörer att verkligen
få spring i butik. Något som vi är bra på.
Per Bowallius
VD GISAB
mitti.se orebroarn.se smejournalen.se sodertaljeposten.se s-post.se strangnasjournalen.se Att nå fram till läsarna är avgörande
för lönsamheten – men också för
att Stockholm ska ha besvärliga
medborgare. Mitt i-tidningarna
bygger nämligen på tanken att även
stockholmare har en demokratisk
rättighet att informeras innan beslut
fattas. Varken plånboken eller
tidningsvanan ska styra vem som
har möjlighet att påverka. Därför
var tidningarna gratis och kom
hem till alla redan när vi startade
för 25 år sedan.
Det ger nyheter som sprids inte bara
i Stockholm utan även ut i Europa
ibland. Som förra årets avslöjande
från Mitt i Solna om att Lidl förgiftade
sina sopor på grund av hemlösa som
letade mat. För oss var det dock bara
en av hundratals artiklar den veckan
från den 70 man starka redaktionen.
Det är vi som bevakar Stockholm.
Niclas Breimar
Chefredaktör på Mitt i
Men att vara gratis och delas ut till
alla räcker förstås inte.
Den största utmaningen är att
våga lita på läsarna och verkligen
göra deras tidningar. Det är det som
gör oss till Stockholms mest framgångsrika tidningsföretag.
Genom att konsekvent skriva om det
som är viktigt för oss alla når de 31
Mitt i-tidningarna läsare i alla åldrar,
alla yrkesgrupper och alla inkomstskikt. Orvesto Näringsliv visar att
även sju av tio höginkomsttagare
läser oss varje vecka. Vilket är betydligt
fler läsare än våra konkurrenter har i
det segmentet.
27
Lars Rundblom, VD Göteborgs-Posten
GP når fler läsare än någonsin
Egentligen borde vi inte vara nöjda om såväl upplagan som resultatet minskar i jämförelse med året innan. Men jag är
faktiskt både nöjd och stolt över det vi alla på GP åstadkom under 2008. Mer än så, givet förutsättningarna tycker jag
att det är det bästa året hittills under 2000-talet.
28
GP levererar ett rörelseresultat på MSEK 91,
vilket är nästan lika bra som högkonjunkturåret 2007. Detta trots att luften gick ur annonsmarknaden under hösten.
Vårt rörelseresultat är för övrigt större än
vad Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och
Sydsvenska Dagbladet åstadkom tillsammans.
Vi bibehåller vår starka räckvidd för papperstidningen. Även om vi minskar något, så är
GP fortfarande den storstadstidning i Sverige
som har störst räckvidd på sin hemmamarknad. Lokalt når vi fler läsare än Metro och de
bägge kvällstidningarna tillsammans.
Vi måste våga
för att vinna
Upplagorna går ned. Affärsmodellen är satt under hård
press. Förståsigpåare pratar föraktfullt om ”gammelmediernas”
tillkortakommande. Och själva har vi en förmåga att klä oss i
säck och aska. ”Det är inte bra, och värre blir det”, låter det
alldeles för ofta i vår bransch.
Våga tro på både papper och
digitala kanaler
Ökad räckvidd
Tidningen kommer för lång tid framöver att fortsätta vara GP:s största
styrka. Vi måste förbättra den kontinuerligt. Och vi måste kraftfullt
utveckla alla digitala kanaler, där
läsningen ökar starkt.
I samtliga digitala kanaler ökar vi räckvidden
stort. gp.se har 355.000 läsare i veckan, en
ökning med 13 procent. 80.000 läser GP i
mobilen varje vecka jämfört med 55.000
sidvisningar året innan. Sammantaget når
GP genom sina olika kanaler ca 650.000
människor varje dag. Det innebär att GP når
fler människor än någon gång under sin
150-åriga historia.
Vi gjorde många satsningar under året. Vi tog
stora kostnader för byte av två av våra stora
IT-system och har lagt ner mycket resurser
på stora omgörningsprojekt för våra kanaler;
papperstidningen, webben, mobilen och
webb-TV. Vi har även tagit strukturkostnader
på drygt åtta miljoner kronor.
Oanade publicistiska möjligheter
Vi ser en fortsatt överflyttning från läsandet
av papperstidningen till de digitala kanalerna.
Det i sig bekymrar oss inte, tvärtom, här
finns oanade publicistiska möjligheter. Men
vi konstaterar samtidigt att intäkterna i de
digitala affärerna inte i samma omfattning
följer med.
Tuffa tider råder och det är nu som det
kommer att visa sig vilka medieföretag som
har en god relation med sina läsare. Vilka
som har byggt långsiktiga relationer med
sina kunder, som har en trovärdighet som
håller över tiden och som står på en stabil
ekonomisk grund.
Tuff marknad i Västsverige
Vi tror att 2009 och kanske också 2010 blir
ännu tuffare på annonsmarknaden, inte minst
här i Västsverige. Men vi är fast beslutna att
öka våra marknadsandelar, men det kommer
att bli svårt att klara ett riktigt bra ekonomiskt
resultat. Vi måste göra mer med mindre
resurser och vi måste bli kreativa i allt vi gör.
Kreativitet är ingen bristvara på GP och det
gör att vi ser ljust på framtiden.
Lars Rundblom
VD Göteborgs-Posten
gp.se Det är märkligt att vissa fortfarande
sätter papper och nät i motsatsställning. För mig är webben en skänk
från himlen – en fantastisk möjlighet
att informera läsarna 24 timmar
om dygnet.
Våga satsa på varje kanals
unika styrka
I själva verket har vi större möjlig
heter är någonsin att tillfredsställa
läsarna. Bara vi har självförtroende
och vågar. Gör vi det står mediehus
som Göteborgs-Posten mycket starka.
Vi måste nischa våra kanaler än
mer. Medan nät, webb-tv och mobil
går mer mot direktrapportering,
får fördjupningsmaterialet ökad
betydelse i tidningen.
Här är min lista för GP och framtiden:
Tidningen är bäst när det gäller att ge
insikt, förståelse och sammanhang.
De som gör det på ett överskådligt
och lättillgängligt sätt blir vinnare.
Våga renodla vår profil
GP ska värna och utveckla sin särart
– det lokala nyhetsmaterialet och
de egna granskningarna. Vi är bäst
på Göteborg och Västsverige, och
läsarna förväntar sig att vi ska bli
än bättre.
2008 års lista över GP-granskningar
är lång: fordonsindustrin, regionstyret,
segregationen, gängkriminaliteten,
vindkraftsutbyggnaden, psykvården,
trångboddheten…
2009 ska vi bli än bättre – på just såna
ämnen som ligger nära våra läsares
vardag. Vi ska också fortsätta satsa
på konsumentinriktad journalistik;
guider och tester som hjälper läsarna
att välja och sparar tid för dem i ett
samhälle där tidsvinster blir allt mer
avgörande.
Våga tro på läsarnas klokhet
och kunnande
Vi måste öka dialogen med läsarna,
vara mer öppna för deras åsikter
och bidrag. GP är och ska vara den
viktigaste samtalsarenan i Västsverige
– en plats för debatter, bloggar,
kommentarer och åsikter.
Våga starta nytt och våga
misslyckas
Vi måste bli bättre på att uppfatta
trender, ämnen och perspektiv. Vi
måste vänja oss vid att vissa ämnen,
bilagor och typer av journalistik har
kortare livslängd än tidigare. Vissa av
våra satsningar blir framgångsrika,
andra misslyckanden.
Men vågar vi inte, träffar vi heller
inte rätt.
Jonathan Falck
Chefredaktör Göteborgs-Posten
29
Nils Engström, VD Mediabolaget Västkusten
Konjunktur och struktur – allt på en
gång för Mediabolaget Västkusten
För Mediabolaget Västkusten blev 2008 ett händelserikt år med fokus på omstruktureringsarbete, nya verksamhetsplaner och förändrade organisationer. Rörelsemarginalen på över tio procent får anses tillfredsställande då
företaget genomgått stora förändringar och konjunkturen försämrats.
Affärsområdet Mediabolaget Västkusten
bildades under år 2007 som en del i den
större strukturering som Stampen genomför
bland lokaltidningar. Syftet är att stärka
lokaltidningarnas konkurrenskraft i en tid
där tidningarna måste förnya sig för att
30
möta konsumenternas ändrade medievanor.
Företagens storlek har betydelse för att kunna
utveckla nya produkter och erbjudanden och
ha tillgång till affärskritisk kompetens. Därutöver vill tidningarna samordna funktioner
och resurser så att kostnader kan minskas.
Tydliga samordningsfördelar
Arbetet med att utnyttja alla samordningsfördelar och synergier påbörjades snabbt.
Samtidigt beslöt företaget att avyttra sina
fastigheter och sitt engagemang i radio.
Alla tidningarna fick anpassa sig till nya
verksamhetsplaner och ändrade organisa
tioner. Detta omstruktureringsarbete har
pågått under hela 2008 och beräknas vara
genomfört under första kvartalet 2009.
Arbetet har gått planenligt men har säkert
minskat tidningarnas effektivitet under
omställningen. Samordningsprojektet leder
till en minskning av de löpande kostnaderna
på 33 MSEK per år och kostnaden för att
genomföra åtgärderna uppgick under 2008
till 34,6 MSEK. Bemanningen kommer
genom dessa åtgärder att minska från 413
till 357 årsanställda.
Hallands Nyheter
+ Hallandsposten
= nästan sant
När jag tillträdde som chefredaktör för Hallands Nyheter
årsskiftet 2007/2008 var uppdraget att hitta samarbetsmöjlig
heter mellan två hittills mycket självständiga lokaltidningar.
LÖRDAG 28 februari 2009
Tillfredsställande rörelsemarginal
Rörelsemarginalen på över tio procent är,
med tanke på omständigheterna, ändå tillfredsställande. Försäljningen av samtliga
fastigheter i affärsområdet, till ett värde av
95 MSEK, har genererat en reavinst på drygt
3 MSEK och överlåtelsen av radioverksamheten kommer få effekt under 2009.
Utgångspunkten för år 2009 är att vi kommer
dra fördel av de effektiviseringar som gjorts
och vi kommer att öka våra intäkter från nya
produkter och erbjudanden. Vi skall utnyttja
våra starka marknadspositioner, ta marknadsandelar och vara kostnadsmedvetna i den
lågkonjunktur som vi beräknar kommer råda
under hela året.
Nils Engström
VD Mediabolaget Västkusten
bohuslaningen.se hallandsposten.se hn.se ttela.se Fiskepremiär
i Hallands åar
i morgon
MITTEN 16–17
GRUNDAD 1850
NUMMER 49
VECKA 9
c
David Hellenius
känner sig nöjd
med tillvaron
Teckningsmuseet i Laholm är unikt
och av stort värde för
Halland, och för hela
landet. ÅSIKTER 2
FOLK&FAMILJ 29
PRIS: 15 KR
n I dag blir det fantastiskt vårväder. Varför inte
lapa lite sol längs Nissan
eller gå en promenad på
stranden? Det blir även
svag vind. VÄDER 64
Pris på
hämtmat
upprör
Tar hamburgerkedjorna ut oskäligt högt pris för sin drive in-mat? Trots att momsen är 12 procent på hämtmat
så är slutpriset för kunden oftast samma som om du åt
den i lokalen, och där är momsen 25 procent.
– Jag och mina arbetskamrater anser att många
kunder luras varje dag, säger en upprörd Halmstadbo. Den lägre momsen för avhämtad mat borde få genomslag så att konsumenten betalar ett lägre pris.
HALMSTAD 6–7
Klara vill
ha kusten
klar
Upp och
ner längs
våra åar
www.hallandsposten.se
Du får minst
I dag är vi stolta och glada över att kunna ge
våra läsare det första numret av Hallandspostens nya helgmagasin. H…som i Halland är
namnet – och med Halland i fokus kommer
vi varje lördag att skriva om människor, mat,
heminredning, mode, friskvård, resor och
mycket mer.
Vi kommer också att erbjuda tävlingar,
pyssel och korsord, och det är här ni hittar
hela veckans tv-program.
Vår förhoppning är förstås att du gillar vår
satsning och att vi därmed hjälper till att sätta lite extra guldkant på helgdagarna.
I dag finns vi ute för att träffa våra läsare
– har du vägarna förbi vill vi att du stannar
och berättar vad du tycker. Vi finns på Stora
torg, vid Eurostop, på torget i Laholm och vid
Maxi Mellbystrand. Har du inte möjlighet att
komma är vi glada om du tar kontakt med
redaktören Ulrika med synpunkter. Hon
finns på sidan 2 i magasinet. Hoppas vi ses,
ha en trevlig helg!
Chefredaktör
Viveka Hedbjörk
Vietnameser
kräver miljon
i skadestånd
HALMSTAD 4
Många på
visning av
lägenheter
HYLTE 14
Dagvatten
kan sänka
idrottshall
LAHOLM 18
n Krysset på sidan
39! På grund av ett tekniskt missöde är det
ett gammalt korsord i
premiärnumret av H…
som i Halland. Ett nytt
kryss finns på sidan 39
i den vanliga HP och ni
som vill tävla skickar in
lösningen precis som
vanligt. Lösningen till
förra veckans kryss
hittar ni på sidan 47.
035-14 75 00 tipsahp@hallandsposten.se sms/mms: HP <text> till 726 80
21000 för Din gamla bil
+ 100 Trisslotter
till de 10 första bilkunderna
Se annons i dagens HP
Korsord,
mat och
veckans tv
Bild: EMMA GUSTAFSSON
Prata H… med
Hallandsposten
7 388139 601507
Bibehållna annonsintäkter
Under början av året hade tidningarna god
hjälp av konjunkturen. Företagsledningen
var medveten om att en lågkonjunktur skulle
komma så det var ingen överraskning att det
vände efter sommaren. Men vi hade inte förutsatt att nedgången skulle bli så snabb och
att vi skulle ställas inför annonstapp som
tidigare aldrig hänt. Uppgången av annonsintäkter fram till och med sommaren hade
vid årets slut raderats ut och vi landande
i stort på samma intäkt som året innan.
Upplagorna fortsatte, i linje med svensk dagspress i övrigt, att minska men även upplageintäkterna minskade något jämfört med
förra året. Totalt uppgick affärsområdets
försäljning till 625 MSEK och rörelseresul
tatet (EBITA) före strukturkostnader och
fastighetsförsäljningar uppgick till knappt
68 MSEK. För jämförbara enheter innebär
detta en minskning av försäljningen med
drygt en procent medan rörelseresultatet
minskade med 18 procent.
*
*Gäller vid byte mot bilar
på detta uppslag om Du
ägt den i minst 3 månader,
den måste vara i kördugligt
skick samt godkänd av SBP.
035-10 40 50 www.bendtbil.se
Hallandsposten med ett fast tag om
den lokala marknaden i söder och
Hallands Nyheter med lika stark
position i norr.
Synergier var ledordet – och frågan var
hur vi klarar detta utan att riskera två
starka, lokala varumärken? Hur jobbar
vi smartare så vi slipper att via osthyvelsmetoden minska antalet reportrar och fotografer – de som är ute på
fältet och just står för det lokala?
Dessutom var vi helt enkelt tvungna
att växla upp rejält på webben, och
helst ville vi också kunna ge våra
trogna läsare extra läsning till helgen.
Hela 2008 har vi jobbat hårt
med att förbereda en total omorganisation internt – och under första
delen av 2009 sjösatte vi en ny,
gemensam redaktion för HP/HN.
Målet är att förändra traditionella
arbetssätt och använda ny teknik för
att främst spara tjänster på korrektur
och redigering. Vi har infört layoutstyrd redigering och vi har längre
framförhållning när vi planerar
journalistiken.
Vi har ny, gemensam form och typografi där målet är att ”lura läsaren”.
HP ser fortfarande mycket ut som HP
och HN som HN – men vi kan lätt
använda enskilda texter och bilder
eller hela sidor i båda tidningarna.
Numera har den gemensamma
redaktionen en enda sportchef,
en kulturchef, en webbchef och det
dagliga arbetet där 105 medarbetare
är involverade styrs från tre nyhets
deskar. En i Varberg, en i Falkenberg
och en i Halmstad.
Journalister som förr sett sig som
konkurrenter är nu arbetskamrater
och perspektiven för alla är annorlunda. Det vore en lögn att påstå att
detta inte har varit en smärtsam resa.
Att många av våra äldre medarbetare
dessutom valde att anta erbjudandet
om avgångsvederlag har inneburit
ett slags sorgearbete i sig; det har
blivit tydligt att inget någonsin blir
sig likt igen.
I dag står vi bättre rustade för
att anta de utmaningar som läsarnas
förändrade medievanor innebär. Vi
har minskat den totala kostymen och
har samtidigt växlat upp tempot i den
gemensamma webbredaktionen där
tre webb-tv-reportrar och fem redaktörer jobbar. Målet är att under 2009
fördubbla antalet besökare på våra
sajter; genom ständig nyhetsuppdatering förstås, men också via satsning
på rörlig bild, genom att jobba upp
bra undersajter och utnyttja nya samarbetspartners som Familjeliv och
SvenskaFans. Hela tiden med tydligt
fokus att tjäna pengar på webben.
Vårt nya, gemensamma helgmagasin
”H…som i Halland” har sett dagens
ljus. Vi tajtar formatet och innehållet
i veckorna och satsar på läsning när
läsarna har tid. Annonsörerna erbjuds
en exklusivare miljö för främst imageannonsering och gensvaret, trots lågkonjunkturen, gör oss nöjda.
2008 har varit ett år av internt arbete
– nu ser vi fram emot ett 2009 där vi
fokuserar på att bli den bästa nyhetsförmedlaren i alla kanaler för hallänningar i Halland, i Sverige och i Världen.
AnnaKarin Lith
Chefredaktör Hallands Nyheter
31
Johan Färnstrand, VD Promedia
Promedia renodlar verksamhet
och bolagsstruktur
Promedias första hela år, 2008, var innehållsrikt med bland annat förvärvet av GISAB och resterande delar av VLT AB.
Steg för steg förbättrar vi våra möjligheter att nå långsiktig och hållbar tillväxt.
Affärsområdet Promedia omfattar tidnings
utgivning, verksamhet inom distribution,
internet, registrering och kvalitetskontroll
av TV-reklam och tidningsannonser samt,
fram till årsskiftet 2008/09, radioverk
samhet. Till affärsområdet räknas även
ägarbolagen VLT AB och Liberala Tidningar
i Mellansverige AB.
Tidningsutgivning är affärsområdets klart
dominerande verksamhet, i Promedia
ingår 15 lokaltidningar. Den samlade
prenumererade upplagan uppgår till cirka
201.500 exemplar. Promedias distributionsverksamhet drivs i bolaget Prolog KB, som
distribuerar morgonpress, tidsskrifter och
gods i Mellansverige.
Omsättningen för helåret 2008 uppgår till
MSEK 1 357 med ett rörelseresultat före
32
goodwillavskrivningar och omstruktureringskostnader (EBITA) på MSEK 71. Resultatet
har påverkats positivt av reavinster från
genomförda fastighetsförsäljningar om
MSEK 26,6.
I början av året beslutades att stärka företagets lönsamhet med MSEK 100, lösningar möjliga av samgåendet till Promedia
sommaren 2007. Synergiprogrammet beräknades ge full resultateffekt i årstakt från
tredje kvartalet 2009 och pågående åtgärder
kommer gradvis att förbättra resultatet. Engångskostnader belastar 2008 års resultat
med MSEK 23.
Ytterligare kostnadsbesparningar
Året präglades inledningsvis av fortsatt god
ekonomisk tillväxt på annonsmarknaden för
Promedias verksamheter, om ej i samma
ökningstakt som under 2007. Första halvåret steg annonsintäkterna för jämförbara
enheter med 4,8 procent. Men som en följd av
höstens finanskris sjönk tidningarnas annonsingång kraftigt under årets sista tertial. För att
anpassa verksamheten efter en fortsatt låg nivå
fattade företagets ledning i december beslut
om att göra ytterligare kostnadsbesparingar
som motsvarar nivån MSEK 50.
Spännande förvärv
Affärsområdet renodlades under året genom
flera särskilda händelser. Företagets fastigheter avyttrades under hösten 2008 och
vid årsskiftet 08/09 överläts radioverksamheten till SBS Radio. Som likvid för
radioverksamheten erhölls ett ägande i SBS
på cirka åtta procent. Per den 1 december
förvärvade VLT AB 66,7 procent av aktierna
i Gratistidningar i Sverige AB (GISAB).
GISAB, som till huvuddel består av 31
lokala titlar inom Stockholms stadsdelar
och kommuner, drivs som ett separat
affärsområde jämte Promedia.
Hösten 2008 ökades successivt innehavet i
VLT AB och uppgick vid årsskiftet 2008/09
till 98,12 procent. Under samma period
avnoterades VLT AB:s B-aktie från First
North och process för inlösen av resterande
aktier påbörjades.
Poängen med att vara
extremt lokal
Avgå! Sen du kom till tidningen har det haglat svarta rubriker och
skandaler, skriver signaturen Ove i en kommentar till min senaste
krönika. Det är ett exempel på interaktiviteten med läsarna,
eftersom vi har fortsatt dialog i frågan. Det illustrerar också
att det har hänt en del under det senaste året.
Förenklad bolagsstruktur
Från och med 1 januari 2009 har koncernen
en förenklad bolagsstruktur med bland annat
alla tidningstitlar i ett bolag. Enhetlighet i
den legala strukturen gör det enklare att leda
Promedia framåt på vår viktiga resa. Vi kan
nu med full kraft fokusera på att utveckla vår
verksamhet och erbjudandet till våra kunder
– det som vi verkligen brinner för.
I början av 2009 startade införandet av
för hela gruppen gemensamma lösningar
för organisation, verksamhetssystem och
arbetssätt.
Det är genom detta arbete vi skapar vår plattform för framtiden samtidigt som vi värnar
det värde vi ger till våra kunder och våra
samhällen. Promedias verksamheter och
produkter sammanför dagligen människor
med ambitionen att förbättra deras liv på
hemmaplan.
Johan Färnstrand
VD Liberala Tidningar i Mellansverige AB
samt Mediebolaget Promedia i
Mellansverige AB
ingress.se *
karlskoga-kuriren.se leanback.se lt.nu lt.se mvt.se na.se nhp.se norrteljetidning.se prologkb.se tabydanderyd.se tvcheck.se vallentunasteget.se vlt.se *Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet,
Fagersta-Posten och Sala Allehanda
Januari började med att Norrtelje
Tidning gjorde om bilagorna till
skuren tabloid i snygg form. Det
gjorde vi för att snabbt möta en
ny konkurrent på marknaden. Vi
fortsatte med att göra om formen
även i huvudtidningen, bytte logotyp
i tidningshuvudet, byggde om och
ut webben och organiserade om på
redaktionen. Dessutom firade vi
både ökad upplaga på papper och
fördubblad på webben.
Ändå har innehållet stått i
centrum, tillsammans med läsarnas
ökande medverkan. Det har alltså
varit en del stora rubriker under året,
och då syftar jag varken på Obama
eller på Gazaremsan utan till exempel
på galopperande kostnader för vanliga
papperskopior. Detta efter en kommunal upphandling som kostat skolor
och skattebetalare irriterande mycket
pengar, tycker läsarna. Brister i snösvängen när Norrtälje avskärmades
från yttervärlden under ett oväder i
november skylldes delvis också på en
dålig upphandling av nya entreprenörer, och kommunalrådet hamnade
därför i blåsväder när han i stället
skällde på bussbolaget som inte
kunde ta sig fram.
Var det stormade? I kommen
tarerna på norrteljetidning.se, förstås,
som under snökaoset slog rekord i
antalet besökare.
Kommunalrådet har hamnat i skottgluggen fler gånger, bland annat när
både chefer och hans egna partikam-
rater avgått i protest. Andra har fått
sparken. Men förslaget om att lägga
ner två skolor vållade de häftigaste
protesterna, med demonstrationer,
debatt och webbkommentarer som
haglade. Svarta rubriker har också
skildrat rivna får och en skjuten
varg i Roslagen. Andra har handlat
om skandalösa badhusägare och ett
havererat ombygge av Stadshotellet
med förgreningar över hela landet.
Vad tror ni jag vill säga med denna
uppräkning av, för många av er
läsare, relativt ointressanta nyheter
från Norrtälje?
Jo, vi är extremt lokala. Det är själva
poängen. Och vi vänder oss direkt
till rospiggarna. Läsarna tycker till,
bloggar och skriver egna nyheter på
norrteljetidning.se. Webben ska bli
en mötesplats, med åsikter, snabba
nyheter, tips och läsarnas egna
perspektiv.
Men vi är inte helt lokalt
insnöade, givetvis skildrar även vi
den globala finanskrisen. ”Köpfesten
är slut” slog vi fast på förstasidan
den 4 september och skildrade hur
butiker slog igen i stadskärnan. Nu
avlöser varslen varandra och fokus
ligger på att utveckla rätt saker; globalt,
lokalt och för Norrtelje Tidning. Och
efter omgörningen står en sak fullkomligt klar – tidningen är läsarnas
egendom. Det ska vi värna om!
Katarina Ekspong
Chefredaktör Norrtelje Tidning
33
Samedio har ökat servicegraden
Vårt uppdrag är att samordna och standardisera administrativa stödprocesser
för bolagen inom Stampen-gruppen. Det bidrar till effekter som inte vore
möjliga för bolagen att uppnå var för sig.
Sedan starten år 2005 har vi utvecklats
enligt plan, uppnått de förbättringar som
förväntats och ökat vår servicegrad.
Det är en spännande resa att följa med i
Stampen-gruppens utveckling och vi har
gjort många förändringar för att klara detta.
Vår nya organisation på Ekonomi- och
Personalservice är ett exempel som skapar
grund för fortsatt effektivisering. Liknande
förändring görs nu på IT-service. Vi har
också infört nya verksamhetssystem för
projekt, tidredovisning samt ärendehantering. Dessa system är särskilt viktiga för att
våra leveranser skall vara skalbara, resurssnåla och levereras med hög kvalitet.
Förutom löpande leveranser till
befintliga bolag arbetar vi med att integrera
nya bolag i takt med att koncernen växer.
För att hålla hög kvalitet har vi tagit fram ett
integrationskoncept och en projektmodell.
På så sätt har vi med gott resultat integrerat ekonomi, IT och löneadministration
för bolagen på ett resurseffektivt och kontrollerat sätt.
Avgörande för vår framgång är att vi har
hög kvalitet i allt vi gör. Vi satsar därför
målmedvetet på att skapa en servicekultur
genom utbildning och coachning. Vi vill
att våra kunder skall få en god service och
uppleva värdet av våra tjänster!
Britt-Marie Andersin
VD Samedio Affärsservice
samedio.se Mats Reimertz, Direktör Legala frågor och Fastigheter
Britt-Marie Andersin, VD Samedio Affärsservice
Framgångsrik utförsäljning
av fastigheter
2008 fullföljde Stampen-gruppen sin strategi att sälja merparten av sitt
fastighetsbestånd. Under året såldes tidningshus och tryckerier för MSEK 460.
I takt med att Stampen-gruppens verksamheter
renodlas ställs högre krav på drift och underhåll av fastigheter. Historiskt har fastigheter
vävts samman med tidningar och tryckerier.
De alternativ vi har ställts inför har varit att
utveckla beståndet, alternativt avveckla det.
Den slutsats vi kommit till är att våra fastigheter passar bättre in hos renodlade fastighetsbolag. Därmed kan vi frigöra kapital
och fokusera på andra verksamheter. Vi
begränsar samtidigt investeringarna framåt.
34
Första steget i den nya strategin
togs redan 2007, då vi sålde det så kallade
Tidningshuset i Backa i Göteborg.
2008 renodlades strategin ytterligare.
Samtliga fastigheter, med undantag av
GP-huset på Polhemsplatsen i Göteborg,
sattes upp på försäljningslistan.
Under försommaren såldes fastigheter i
Halmstad, Falkenberg och Varberg. I augusti
såldes samtliga V-TAB:s och Promedias
fastigheter i östra Sverige. Den samman-
lagda ytan var 52 000 kvadratmeter och
köpeskillingen MSEK 365. Detta var den
största fasighetsaffären i Sverige under
årets tredje kvartal.
Trots en svag marknad har fastigheterna
sålts till värden som överstiger bedömda
marknadsvärden. Det gäller också de
fastigheter som såldes i december månad
i Uddevalla och Trollhättan.
Kvar i fastighetsportföljen finns GP-huset
samt V-TAB:s nya verksamhet i Härryda
som nu är under uppbyggnad.
Mats Reimertz
Direktör Legala frågor och Fastigheter
lansering av gemensam
webbplattform
Mktmedias verksamhet under 2008 har varit fokuserad på att leverera och implementera projektet mktwebb. Nästa steg
i utvecklingen blir en mobil tjänsteplattform. Året avslutades med ett viktigt strategiskt samarbetsavtal med Eniro.
mktwebb är en gemensam webbplattform för mktmedias samtliga mediehus.
Projektet har inneburit en ekonomisk
satsning på MSEK 42 för mktmedias
ägare, och var vid årets slut inne i lanseringsfasen. Per den sista december hade
16 av de 32 webbsajterna lanserats, och
övriga lanseringar ska vara avslutade
under de första fyra månaderna av 2009.
Under 2009 går sedan plattformen in i
en gemensam organisation för fortsatt
utveckling och drift.
Ökad trafik till webben
Trafikmässigt kan man redan avläsa framgångar för den gemensamma plattformen.
Länstidningen i Södertälje ökade till exempel
mycket snabbt sitt besöksantal med över
60 procent efter lanseringen. Goda resultat
har också nåtts för bland annat TTELA och
Bohusläningen. Erfarenheten är att samarbetet i projektet sätter ökat fokus på
webben i hela organisationen, vilket ger
goda resultat.
Under 2008 startade mktmedia nästa steg
i plattformsutvecklingen, ett mobilt projekt.
Tillsammans med dotterbolaget Adeprimo
bygger vi just nu en mobil tjänsteplattform
för alla mediehusen. Fokus ligger på att
utveckla mobila intäkter på den nya
plattformen.
Strategiskt avtal med Eniro
mktmedia ingick i december 2008 ett viktigt
strategiskt avtal med Eniro. I första steget
innebär avtalet ett samarbete inom sponsrade
länkar, webbsök och karttjänster. I det längre
perspektivet för bolagen också resonemang
om andra strategiska samarbeten på de
digitala plattformarna. Implementeringen
av de första stegen sker rent tekniskt mot
den gemensamma webbplattformen.
Under 2009 blir mktmedias fokus att starta
en gemensam affärsutvecklingsprocess som
sedan kan knytas till de gemensamma plattformarna för webb och mobilt. Samtidigt ska
intäktsuppföljning och övrig benchmarking
inom gruppen byggas ut och knytas till affärsutvecklingen. Det finns mycket att lära av varandra, inte minst hur man säljer webbreklam.
Utöver detta planerar också mktmedia ett
gemensamt digitalt säljprojekt för medie
husen i gruppen.
Bosse Svensson
VD mktmedia
adeprimo.se mktmedia.se 35
Nytt sam
arbete på
svenska
reklamradiomarknaden
Stampen är en av pionjärerna på den
svenska reklamradiomarknaden.
Redan 1991 lanserade Stampen Radio
RIX. Nu väntar nya tider med SBS Radio
och Mix Megapol.
Affärsstrategi och förbättringsarbete ger resultat
Första året i VTD:s långsiktiga strategiska förändringsarbete har inneburit måluppfyllelse och förbättringar inom samtliga områden. Trots
vikande upplagor om 1,9 procent motsvarande 9 MSEK i intäktsbortfall
och låga prishöjningar förbättrades rörelseresultatet med 1,8 MSEK
och uppgick för året till MSEK 24. En effekt av ett målmedvetet förbättringsarbete under året vilket fortsätter i än högre takt under 2009.
Distributionskvaliteten har förbättrats
med ytterligare tio procent jämfört med
rekordåret 2007. Ett starkt resultat med
tanke på det omfattande optimeringsarbete av 800 distrikt som genomförts
med anledning av det nya kollektivavtalet med Svenska Transportarbetarförbundet. Arbetet har genomförts på
ett föredömligt sätt i mycket god samverkan med de fackliga representanterna. Vid årsslutet bildades en ny
kvalitetsorganisation som aktivt ska
arbeta med förebyggande åtgärder i
processer och produktionsflöden.
Minskad sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har sjunkit med ytterligare
15 procent och genomförd klimatanalys
utvisar tydliga förbättringar i trivsel och
tilltro till företagsledningen. Ett resultat
av flera åtgärder inom kommunikation,
hälsa, arbetsmiljö och införande av arbetsskor som regleras inom det nya kollektivavtalet. Under 2009 påbörjas i tillägg
införande av arbetskläder.
I oktober övertogs Hallands Nyheters
distributionsområde från Tidningstjänst
AB och integrerades i region Syd utan
större störningar. Kundtjänsten har
förflyttats till Göteborg och rationaliseringar pågår i syfte att optimera ledning
samt administration.
36
Förnyad fordonsflotta
Under året har 130 nya företagsbilar
köpts in i syfte att ersätta den ålderstigna fordonsflottan. Vidare påbörjades
arbetsmiljöförbättringar genom att övergå
till fler högerstyrda bilar samt förbättra
miljöprestanda och förbrukning. Under
2009 köps ytterligare 250 högerstyrda
fordon för ersättning till vänsterstyrda
privatbilar och resterande postbilar.
Filialer har införts på Tjörn
och i Fjärås.
Utvecklingsarbete pågår även i syfte att
införa fler tidsbesparande system, stöd
för GPS-positionering, digital informationsöverföring samt nytt framtida
distributionssystem. Det sistnämnda
arbetet pågår i samarbete med Prolog.
Affärsutveckling och nya marknader
är viktiga delar i affärsstrategin för att
kompensera vikande upplagor. Under
året har nya titlar och uppdrag kunnat
räknas in. Den första kommunala
entreprenaden erövrades i Alingsås
i hård konkurrens med bland annat
Posten där VTD under 2009 kommer
att utföra intern posthantering dagtid
mellan kommunens verksamheter.
Per B. Eld
VD VTD
vtd.se Reklamradion i Sverige har en turbulent
historia. Alltför många stora aktörer har
kämpat om en begränsad annonspeng.
I och med starten av Radio Rix under tidigt
90-tal skaffade vi oss stor erfarenhet av
kommersiell radio. Detta gjorde vi tillsammans med samarbetspartner som MittMedia
och Västerbottens-Kuriren samt Nerikes
Allehanda och Hallandsposten.
Vi insåg tidigt att nationell kommersiell
radio var alltför riskfylld och vi satsade
därför lokalt. Genom radiomarknadens
första större strukturgrepp gick landsortstidningarnas Radio Rix/SRU 1995 samman
med MTG:s P 6.
Därmed lade vi grunden för det som sedan
blev Sveriges största och mest framgångsrika reklamradio, RIX FM.
Vår strukturaffär följdes under åren av fler.
NRJ flyttade över sitt nät till MTG och
Bonniers sålde till SBS Radio.
Kvar på marknaden finns därmed bara två
större nätverk RIX FM och Mix Megapol
som ägs av MTG respektive SBS Radio.
Under 2008 ingick SRU och Stampengruppen ett samarbetsavtal med SBS Radio.
Detta har 2009 utvecklats så att Stampen
och SBS Radio samordnar sina verksamheter och Stampen-gruppen går in som
20-procentig delägare i SBS Radio.
Vi har haft ett mycket bra samarbete med
MTG Radio, men vi kan nu se att de radiointressen vi företräder kan få en starkare
utveckling inom SBS Radio. Samtidigt ökar
vår handlingsberedskap.
Mats Reimertz
Chef för Stampens radioverksamhet
Peter Hjörne, vice ordförande Stampen AB
Josefin Hjörne meyer, styrelseledamot Stampen AB
Vägen till framgång ligger i
nära samarbete
Nyttan av en stark och drivande styrelse. Den ansvarsfulla och lokala journalistiken. Fördelen att inte vara börsnoterad. Viljan att ta samhällsansvar. Inskolning av nästa generation Hjörne i styrelsen. Diskussionsämnena var
många när vi sammanförde Peter Hjörne, vice ordförande i Stampen AB och Josefin Hjörne Meyer, styrelseledamot
sedan drygt ett år.
När jag träffar Peter Hjörne och Josefin
Hjörne Meyer är det inte bara två generationer av familjen närvarande. Josefin
som är mammaledig har med sig Siri, fem
månader, och som därmed representerar
den absolut senaste generationen Hjörne.
varit verksam sedan 1926 och i någon mening
skapat en kultur på det sätt vi agerat som ägare
och som aktiva i verksamheten.
Mot den bakgrunden var det ganska
självklart att inleda samtalet och fråga om
det finns en speciell företagskultur inom
Stampen och i så fall hur ser den ut?
– Genom åren har jag hört omdömen som
gör mig både glad och mindre glad. Det
som jag dock ganska ofta får höra är att
det finns en påfallande öppen, vänlig kultur
och atmosfär. Jag hoppas också att det är
så, för det visar att det finns en respekt för
medarbetare och samarbetspartners.
– Det är en vansklig fråga att svara på eftersom vi ganska nyligen har påbörjat ett bygge
som är helt nytt; nämligen Stampen-gruppen.
Stampen AB har funnits länge och som var
en överbyggnad med en ambition. Nu har vi
en överbyggnad som har en faktisk uppgift
i att koordinera hela gruppens verksamhet,
svarar Peter Hjörne.
– Och det är klart att de nya förvärven har en
mängd olika kulturer, fyllda av entreprenörsanda, nybyggarkulturer, nätkulturer eller
gamla tidningskulturer. En kärna i verksamheten är Göteborgs-Posten där vi som familj
Är det så att du får reaktioner på vilket sätt
ni bjuder in till affärer och samarbeten?
– Jag är dessutom övertygad om kraften i att
ge människor stort ansvar, frihet och befogenheter. Det är en viktig del av en kulturen inom
Stampen-gruppen.
Ett tecken på hur medarbetare uppskattar
sitt arbete brukar vara hur länge de stannar.
– Jag som arbetat både på bud- och annonsavdelningen och en tid i växeln på GP, fick
just i växeln bekräftelse på vilken låg personal-
omsättning det är. Det har funnits och finns
flera medarbetare som mer eller mindre vigt
sitt liv åt tidningen och det säger en hel del
om arbetsklimatet och kulturen, konstaterar
Josefin Hjörne Meyer.
– I huvudsak är det ett gott omdöme men
samtidigt tveeggat. Baksidan på det myntet
är om vi upplever brist på nytt blod. Speciellt
i tider med omfattande förändringar där
effektivitet, rörlighet, nyfikenhet och
kreativitet är förutsättningar för att kunna
konkurrera på marknaden. Men egentligen
handlar det om både och. Det är kombinationen av erfarenhet och nytt blod som ger
styrkan säger Peter Hjörne.
Den idé som Stampen är på väg att
förverkliga, skulle den gå att genomföra
om koncernen varit börsnoterad?
– Det ser jag som uteslutet. Den här konstruktionen är svår att förklara, inte för att finansmarknaden och analytiker är obegåvade, utan
för att den bygger på en långsiktig idé som
37
våra samarbetspartners också tror på. Eftersom vi inte har tillgång till externt riskkapital
utan värdet ligger i verksamheterna måste avtal,
samarbete och personliga relationer fungera.
Vad är det som gör att idén ser ut att kunna
förverkligas denna gång. Historiskt har
Stampen tidigare velat växa och expandera
men inte alltid lyckats.
– Grundidén har funnits där i många år,
nämligen att växa och skapa en tredje
gruppering eller kraft på mediemarknaden.
Ensam är inte stark. Vi har hela tiden trott
att företaget behövde växa och samarbeta
med andra för att utvecklas och förbli starkt,
särskilt när konkurrensen ökar.
Vi har alltså varit förberedda och därför
kunnat se och fånga möjligheterna när de
dykt upp, Chance favours the prepared mind.
– Sedan har vi en mycket skicklig och
drivande VD och koncernchef i Tomas
Brunegård. Det finns en stor samsyn mellan
ägare, styrelse och VD.
I vilken utsträckning har teknikskiftet
och behovet av gemensamma lösningar
inom media påverkat genomförandet?
– Det är dramatiska förändringar vi upplever
inom mediemarknaden. Ett paradigmskifte
som till och med kan vara större än den
industriella revolutionen.
När konkurrenstrycket ökar och man är osäker
på vad som väntar finns det olika sätt att tackla
problemet. Vissa aktörer blundar och hoppas
att det går över. Andra flyr och säljer... Eller så
gör man som vi har gjort, går samman för att
hitta industriella lösningar som sänker kostnader, ökar utvecklingskraften och bibehåller
den journalistiska kvalitén.
– Det är den grundidé som våra samarbetspartners köpt in sig i och som Tomas Brunegård
så effektivt har förmedlat och är på väg att
genomföra.
När skulle du vilja säga att Stampen på allvar
blev ett professionellt företag på alla nivåer?
– Stampen kom till av två skäl. Dels var det
en juridisk konstruktion som fungerade bra
för ett familjeägt företag och dels i syfte att
skapa möjligheter för tillväxt med delägare.
– En tydlig vattendelare var när vi införde
två olika styrelser för Göteborgs-Posten och
Stampen och bestämde oss för färdriktningen. Med VLT-affären, köpet av Centertidningar och positioneringen av V-TAB
på tryckerimarknaden, tog vi de kliv som
kännetecknar en riktig koncern och har samtidigt fått in en allt högre kompetens bland
företag och dess medarbetare.
38
– Som svar på din fråga får jag väl också säga
att jag tycker att såväl GP som Stampen i de
flesta avseenden arbetat professionellt under
ganska lång tid. Men vi har lärt oss efter hand.
Vi har i dag en mängd styrelser, ledningar
och medarbetare som fungerar alldeles utmärkt och är besjälade av sin uppgift och att
göra ett gott och professionellt jobb.
Vad lägger du i begreppet respekt för
institutionerna?
– Jag har ibland, framförallt tidigare, fått höra
att jag inte intresserar mig för den eller den
frågan som min far eller farfar gjorde. Nu är
tiderna annorlunda och jag är övertygad om
att det är helt centralt för framgång att man
respekterar företagets olika institutioner dvs
olika kompetensområden och nivåer. Vill man
ha riktigt kompetenta och engagerade medarbetare så måste man respektera deras självständighet, ansvar och kompetenser. Då kan
jag som ägare inte vara inne och lägga mig
i på alla möjliga håll och kanter. Det skapar
bara förvirring.
– Det finns en enkel grundtanke som innebär
att människor vill göra väl ifrån sig. De vill ta
ansvar och behöver således inte regleras och
detaljstyras. Delegering och decentralisering
ger mycket kraft därför att många blir engagerade i stället för några få.
– Ägarens forum är bolagsstämman som tillsätter styrelsen. Där skall ägaren agera, inte
över allt och i olika fora. Att sedan huvudägaren också sitter i styrelsen tycker jag är
en styrka och en självklarhet.
– Jag får ofta frågan hur jag kan hålla
tassarna borta och svaret är att det inte är
så svårt. Det handlar om ett förhållningssätt som man antingen tror på eller inte.
Hur ser din roll i styrelsen ut?
– Jag är vice ordförande och min roll är
att vara aktiv, långsiktig och drivande och
ha ett nära samarbete med ordförande
Lennart Ohlsson-Leijon och med koncernchefen Tomas Brunegård, och givetvis också
med övriga styrelsen. Sedan är det ju så att
varken Lennart eller Tomas skulle tillåta mig
att klampa runt med mitt ägarskap. Då skulle
de säga tack för denna tiden! Jag har samarbetat med Tomas sedan 1996 och med
Lennart ännu längre. Ett samarbete som
fungerat väl eftersom vi är klara över våra
olika roller.
– Det har varit min ambition med Stampens
styrelse att hitta en sammansättning av starka
självständiga personer med hög integritet
där personlighet kan vara lika viktig som kompens. Att vi skapar en styrelse där vi tillåter
avvikande åsikter.
Josefin, som styrelseledamot sedan ett år i
Stampen AB, hur upplever du stämningen
och arbetet?
– Trots min ringa erfarenhet, jag har ju bara
suttit två år i GP:s styrelse, så tycker jag att
jag tämligen väl kan känna av stämningen
och jag upplever att styrelsen har en dynamik
och många spännande diskussioner som
leder arbetet framåt.
När bestämde du dig för att arbeta aktivt
i Stampens styrelse?
– När jag fick frågan av min far om jag ville
sitta i styrelsen var det naturligt att tacka ja.
Intresset har funnits länge och vuxit fram
genom åren bland annat i diskussioner med
min far och farfar. Men det är också viktigt
för mig att förtjäna min plats i styrelsen. Det
tror jag att jag gör bäst genom att bidra
med ett ungt perspektiv och med mina egna
erfarenheter. Jag har studerat media och
kommunikation på universitetsnivå både i
USA och Sverige och jag har jobbat med
rekrytering inom främst mediesektorn innan
jag tog föräldraledigt. Av dina syskon sitter
Cecilia i GP:s styrelse och Louise utbildar sig
inom media.
Har ni haft ”styrelseskola” runt köksbordet?
– Nej, det handlar nog mer om ett genuint
intresse för att både vara med och utveckla
familjeföretaget och att media är en bransch
som fascinerar och är oerhört roligt att arbeta
i, säger Josefin.
– Jag har aldrig frågat barnen om de vill
jobba på GP, säger Peter. Däremot har jag
frågat om de är beredda att axla ägandet
och ta det ansvar som behövs för uppgiften.
Men det är en fråga som inte hör hemma
runt köksbordet. Där diskuterades samhällsfrågor, skolan, värderingar, Melodifestivalen, tv och allt möjligt annat som hör
vardagslivet till. Jag har aldrig, som en del,
tyckt att familjeföretaget är en livsstil som
skall genomsyra allt. Snarare tvärtom.
Barnens väl och ve har alltid varit viktigare
för mig än företaget. Vilket jag tror är bra
också för företaget. Barn som pressas eller
baxas in i en roll, ett yrke eller ett företag
blir olyckliga och därmed inte bra för
bolaget. Det gagnar således både barnen
och företaget att man är osentimental i
de här frågorna. Hade barnen inte velat ta
över företaget hade det varit bättre både
för dem och för Stampen att vägarna skilts.
Men nu har barnen och deras två kusiner
sagt att de är beredda att ta över stafettpinnen som ägare och ta ansvar för hur
Stampen utvecklas. Givetvis är det väldigt
roligt och jag tror att det blir bra både för
dem och för bolaget.
Intervju Jan-Olof Ekelund
Ledningsgrupper
Koncernkoordinationsgruppen
Britt-Marie Andersin, VD Samedio Affärsservice
Nils Engström*, tf VD Mediabolaget Västkusten
Eva Arvidsson, Ekonomi- och finansdirektör Stampen AB
Per-Arne Fernsund, IT-ansvarig
Tommy Hermansson, VD Västkustmedia
Tomas Brunegård, VD, koncernchef
Göran Johansson*, VD Mediabolaget i Halland
Nils Engström, tillf. VD Mediabolaget Västkusten
Anders Klingmyr, Ekonomiansvarig
Jonathan Falck, ansvar för att i KKG säkra ett
publicistiskt fokus, chefredaktör Göteborgs-Posten
(* Boine Gepertz ersätter Nils Engström samt Göran Johansson i juni 2009.)
Ann Flyning, Kommunikationschef Stampen AB
Stampen Media Partners ledningsgrupp
Fredrik Jigneus, Investment Manager
Magdalena Kock, Personaldirektör Stampen AB
Pelle Mattisson, VD
Pelle Mattisson, VD Stampen Media Partner
Mathias Resare, Affärsutvecklare
Inge Olausson, CIO Stampen AB
Mats Reimertz, Direktör Legala frågor samt Fastigheter
Stampen AB
Lars Rundblom, VD Göteborgs-Posten
Peder Schumacher, VD V-TAB
Gunnar Springfeldt, Utvecklingschef Stampen AB
Daniel Svensson, Koncerncontroller Stampen AB
Stampens ledningsgrupp
Eva Arvidsson, Ekonomi- och finansdirektör
Tomas Brunegård, VD, koncernchef
Ann Flyning, Kommunikationschef
Magdalena Kock, Personaldirektör
Inge Olausson, CIO
Mats Reimertz, Direktör Legala frågor samt Fastigheter
Gunnar Springfeldt, Utvecklingschef
Göteborgs-Postens ledningsgrupp
Jonathan Falck, Chefredaktör och ansvarig utgivare
Birgitta Kruse, Personalchef
Cecilia Krönlein, Redaktionschef
Samedio affärsservice
Britt-Marie Andersin, VD
Malin Eixmann, Ekonomichef
Ann Hagelin, Chef ekonomiservice, personal- och löneservice
Torbjörn Lindgren, Chef integrationsteam
Jan Lindsten, Chef inköp
Britta Ripa, Chef IT
Lars Wennergren, Chef service
mktmedia
AnnKi Bryhn Jansson, Mediestrateg
Fredrik Johansson, Projektchef
Hanna Konyi, Affärsutvecklingschef
Ingegerd Rådström, Controller
Bosse Svensson, VD
Eva Weigert, Kompetensansvarig
Promedia
Johanna Andersson, Kommunikationschef Promedia
Elisabeth Bäck, Tidningschef VLT
Lennart Rosqvist, IT chef
Mikael Ericsson, Tidningschef Lidingö Tidning,
Nynäshamns-Posten, Täby&Danderyd Tidning,
Vallentuna Steget
Lars Rundblom, VD
Jessica Weissglas, Ekonomichef
Tomas Höggren, Chef Inköp och Verksamhetsanalys
Promedia
V-TAB
Ulf Johansson, Tidningschef Nerikes Allehanda
Per-Olof Borgström, Personalchef
Robert Jonsson, Tidningschef Norrtelje Tidning
Ricard Robbstål, Försäljnings- och marknadsdirektör
Fredrik Hernnäs, Produktionschef, vVD
Pia Ivarsson, Ekonomichef
Ingmar Lingsell, Chef inköp/miljö
Titti Rudbäck, IT chef
Peder Schumacher, VD
Lena Österlin, Marknadschef
GISAB
Niclas Breimar, Chefredaktör Lokaltidningen Mitt i
Peter Clauson, VD Lokaltidningen Mitt i
Göran Karlsson, Tidningschef Karlskoga-Kuriren,
Motala & Vadstena Tidning
Thelma Kimsjö, Tidningschef Länstidningen Södertälje
Bengt Larsson, Tidningschef Arboga Tidning, Avesta
Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta-Posten, Sala Allehanda
Magnus Lovang, Annonschef Nerikes Allehanda
Tuula Lundberg, HR chef Promedia
Göran Lundberg, Affärsutvecklingschef Promedia
Johan Lundin, VD Prolog
Birgitta Lövestedt, Marknadschef privatmarknad Promedia
Thomas Wilson, Koncerncontroller/ekonomichef Promedia
Maria Grundström, Ekonomichef GISAB
Staffan Lönner, VD Tidningar utanför Stockholm
Thomas Nyhlen, Försäljningsdirektör Lokaltidningen Mitt i
Mikael Smedborn, VD S-Post
39
1
2
3
5
4
6
styrelsen
7
8
9
10
11
12
13
14
1. MARGITA BJÖRKLUND
Födelseår: 1945
Utbildning: Fil mag.
Professionell bakgrund: Gymnasielärare,
kommunalråd.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Konsultuppdrag inom det internationella biståndsområdet.
Övriga styrelseuppdrag: Vice ordförande
Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag, Göteborgs
Universitets Jubileumsfond, Gréen Brobergs
Museistiftelse. Ledamot Frisk Service Göteborg
AB, IF Friskis och Svettis, Föreningen Bohusslöjd
- Konstfliten, Stiftelsen B M Hellerstedts Minne,
Göteborgs Konstförening.
2. SVEN-OLOF BODENFORS
Födelseår: 1946
Utbildning: Industridesigner
Professionell bakgrund: Egen designbyrå,
AD/Copy, Marknad & Information AB, Claesson
& Co, koncernchef Forsman & Bodenfors AB.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: VD F&B Case
AB, konsult inom strategisk varumärkes- och
affärsutveckling, Senior Advisor Forsman &
Bodenfors AB.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Göteborg
International Film Festival. Ledamot Appelberg
Publishing Group AB, Apoteket AB, Exportrådet,
F&B Case AB, Gould Academy, Maine USA.
3. TOMAS BRUNEGÅRD
Födelseår: 1962
Utbildning: Civilekonom
Professionell bakgrund: Konsult Ingemar
Claesson Konsult AB, vice VD Burger King Sweden.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Koncernchef
Stampen-gruppen.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Tidnings
utgivareföreningen (TU). Vice ordförande World
Association of Newspaper (WAN). Ledamot
Svenska Mässan, Swdmedia.
4. JAN EGNOR, GPK*
Födelseår: 1955
Utbildning: Gymnasieekonom, en rad fackliga
utbildningar, bolagsstyrelserepresentation 5v
och högskolepoäng i konflikthantering och
professionell förhandling A och B.
Professionell bakgrund: Grafiker
Huvudsaklig sysselsättning idag: Ordförande GP
Grafiska personalklubb.
Övriga styrelseuppdrag: Arbetstagarrepresentant
GP och V-TAB. Ledamot Grafiska Fackförbundet
och ordf. GF avd.5 V:a Götaland.
5. JACK FORSGREN
Födelseår: 1945
Utbildning: Pol mag.
Professionell bakgrund: Koncernchef i Mölnlycke
AB och Nobel Biocare AB.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Olika
styrelseuppdrag.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Unfors
Instruments AB, Maquire AB och Göteborgs
Högre Samskola. Vice ordförande Svenska
Mässan. Ledamot Bilia AB, Mediebolaget
Promedia i Mellansverige AB och Liberala
Tidningar i Mellansverige AB.
6. LARS HJÖRNE, Hedersordförande
Födelseår: 1929
Utbildning: Livets skola
Professionell bakgrund: Anställd på GöteborgsPosten 1947–1995, chefredaktör GöteborgsPosten 1969–1989, olika styrelseuppdrag för
Tidningsaktiebolaget Stampen/GöteborgsPostens Nya AB, GT, iDAG, AB Press-Resor,
Pressens Samdistributions AB, Presam, TU och
TT, juryman i tryckfrihetsmål samt nämndeman.
Honorär generalkonsul för Storbritannien
1991–1998.
Huvudsaklig sysselsättning i dag:
Glad pensionär.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Stiftelsen
Albion. Ledamot British Factory.
7. PETER HJÖRNE, Vice Ordförande
Födelseår: 1952
Utbildning: Civilekonom med internationell
inriktning.
Professionell bakgrund: Management trainee på
John Deere, därefter Göteborgs-Posten sedan
1979; VD 1985–1993, chefredaktör och ansvarig
utgivare 1993–2001, chefredaktör för opinions
avdelningarna. 2001-2008, politisk chefredaktör
2008 -.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Politisk
chefredaktör Göteborgs-Posten.
Övriga styrelseuppdrag: Ledamot GöteborgsPosten, Medieakademin och Göteborgs
Minnesfond (avvecklas under våren 2009).
8. JOSEFIN HJÖRNE MEYER
Födelseår: 1980
Utbildning: Medie- kommunikationsvetenskap,
journalistik samt psykologi.
Professionell bakgrund: Rekryteringskonsult på
Bohmans Nätverk.
Huvudsaklig sysselsättning idag: Föräldraledig
från jobbet som rekryteringskonsult.
Övriga styrelseuppdrag: Ledamot GöteborgsPosten.
9. HELENA LEVANDER
Födelseår: 1957
Utbildning: Civilekonom
Professionell bakgrund: Finansanalytiker
och aktiefondförvaltare SEB och Nordea.
Verkställande direktör Odin Fonder AB och
NeoNet Securities AB.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Delägare och
VD Nordic Investor Services.
Övriga styrelseuppdrag: Ledamot Svensk
Exportkredit, Svensk Bostads- och
finansierings AB (SBAB), Transatlantic AB,
Nordisk Energi-förvaltning AS, Erik Penser
Bankaktiebolag, Wiborg Kapitalförvaltning.
10. LENNART OHLSSON-LEIJON, Ordförande
Födelseår: 1940
Utbildning: Jur kand.
Professionell bakgrund: VD Nerikes Allehanda koncernen 1976–2000.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Styrelseordförande Stampen AB.
11. MATS REIMERTZ, Styrelsens sekreterare
Födelseår: 1954
Utbildning: Civilekonom med internationell
inriktning.
Professionell bakgrund: Massmedierelationer
koncernstaben AB Volvo, huvudsaklig karriär
inom Göteborgs-Posten och Stampen: journalist/
nyhetsreporter, chef för ekonomiredaktionen
mm. Sedan 1989 engagerad i olika företags
ledande befattningar.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Direktör legala
frågor samt affärsområde Fastighet,
VD Mediaintressenter, VD Radiointressenter.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande VTD.
Ledamot V-TAB, Liberala Tidningar i Mellansverige
AB, Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB,
GISAB, Morgonpress Invest AB, Svensk
Radioutveckling, SBS Radio, Mediaintressenter
PLMS AB.
12. STEN SJÖGREN, SJF*
Födelseår: 1955
Utbildning: Journalisthögskolan
Professionell bakgrund: Journalist
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Reporter GP:s
ekonomi- och politikredaktion.
Övriga styrelseuppdrag: Göteborgs-Posten,
suppleant.
13. LOTTIE SVEDENSTEDT
Födelseår: 1957
Utbildning: Jurist
Professionell bakgrund: Regionchef H&M,
VD Inter Ikea Systems A/S, Affärsområdeschef
Ikea of Sweden, CEO Kid Interiør A/S.
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Styrelsearbete
och strategisk rådgivning.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande Managementinstitutet i Lund (MiL). Ledamot Clas Ohlson AB,
mktmedia AB, Mediebolaget Promedia i
Mellansverige AB, Stadium AB, Björn Borg AB,
Global Health Partner AB.
14. MATS SÄTHER, Unionen*
Födelseår: 1959
Professionell bakgrund: Marknadsekonom
Huvudsaklig sysselsättning i dag: Säljare GP.
SUPPLEANTER
Liselotte Andersson, Unionen
Glenn Pettersson GPK.
Lars-Gunnar Wolmesjö, SJF
utskott
Finansutskott
Eva Arvidsson**, Ekonomi- och finansdirektör
Stampen AB, Sven Björkman**, fd regionchef SEB,
Tomas Brunegård, Jack Forsgren
Förvärvsgruppen
Eva Arvidsson**, Ekonomi- och finansdirektör
Stampen AB, Tomas Brunegård, Jack Forsgren,
Peter Hjörne, Lennart Ohlsson-Leijon,
Mats Reimertz
Ersättnings- och HR utskott
Tomas Brunegård, Jack Forsgren,
Magdalena Kock, Josefin Hjörne Meyer,
Lennart Ohlsson-Leijon
*
Arbetstagarrepresentant
**
Ej med på bild
41
Stampen AB. Org nr 556308-4630
Årsredovisning och
koncernredovisning för
räkenskapsåret 2008
Styrelsen och verkställande direktören avger
följande årsredovisning och koncernredovisning.
Innehåll
Sida
Förvaltningsberättelse
43
Koncernresultaträkning
47
Koncernbalansräkning
48
Kassaflödesanalys för koncernen
49
Moderbolagets resultaträkning
50
Moderbolagets balansräkning
51
Kassaflödesanalys för moderbolaget
52
Noter, gemensamma för moderbolag och koncern
53
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
42
Förvaltningsberättelse
Koncernredovisningen och övriga uppgifter om koncernen omfattar
följande företag:
Moderföretag:
Dotterföretag:
Intresseföretag: Stampen AB
Framgår av not 25
Framgår av not 13
Ägarförhållanden
Peter Hjörne med familj och bolag
74 % röstandel
65 % kapitalandel
Familjen Marika Cobbold
13 % röstandel
14 % kapitalandel
Sven Nordgren med familj
11 % röstandel
14 % kapitalandel
Övriga
2 % röstandel
7 % kapitalandel
Information om verksamheten
Stampen AB är moderbolag i en företagsgrupp som driver flera
interaktiva mötesplatser, tidningsföretag, tryckerier, distributionsföretag och radiostationer. Stampen har också ägarintressen i andra
medieverksamheter som webbplatser och nyhetsbyråer.
Inom moderbolaget samlas bl a koncerngemensamma ledningsfunktioner inom ekonomi/finans, HR, kommunikation, inköp,
IT och legala frågor. Moderbolaget hade vid årsskiftet 13 anställda.
Stampen AB är dotterföretag till Skäreleja AB (556484-3158), som
innehar 52,6 procent av rösterna.
I Stampen-gruppen utgör affärsområdena Göteborgs-Posten,
V-TAB, Liberala Tidningar/Promedia och Mediabolaget Västkusten
de största verksamheterna. I koncernen ingår också bl a affärsområdena GISAB, Stampen Media Partner, Samedio Affärsservice
och Stampen Fastigheter samt utvecklingsbolaget mktmedia.
Omsättning och resultat
Omsättningen ökade med MSEK 50 till MSEK 5 108. Föregående
års strukturaffärer har tillfört Stampen-gruppen nya verksamheter
och en ökad omsättning.
Rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) uppgår till
MSEK 303 (652). I rörelseresultatet ingår omstruktureringskostnader
med MSEK 58 (29) i samband med kostnadsförbättringsprogram
inom Mediabolaget Västkusten och Promedia.
I 2007 års resultat ingick engångsposter från fastighetsförsäljning
och genomförda strukturaffärer på totalt MSEK 273. Årets reavinster
från fastighetsförsäljningar uppgår till MSEK 38. Det sämre konjunkturläget under andra halvåret bidrar till en svagare resultatutveckling
i slutet av året.
Goodwillavskrivningar belastar koncernresultatet med MSEK 123 (89).
Nedskrivningar av värdepapper samt förluster vid försäljning av
värdepapper belastar resultatet med MSEK 25.
Resultatet efter finansnetto (EBT) uppgår till MSEK 107 (511).
Intäkterna 2008 för moderbolaget uppgick till MSEK 47 (41) och
rörelseresultatet till MSEK -51 (-44).
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Under 2008 genomfördes omfattande omstruktureringsprogram
inom tidningsverksamheterna i Promedia och Mediabolaget
Västkusten. Beslut togs om investering i en koncerngemensam
plattform som bl a innebär gemensam digital utveckling, samordning
av administration över gränserna, samordning av redaktionsoch annonssystem och investering i produktionssystem på tryckerisidan. Enskilt största satsningen ligger på en koncerngemensam
digital media/tidningsplattform, en investering motsvarande
drygt MSEK 42.
Under hösten 2008 togs första spadtaget till byggandet av en
tryckerianläggning i Landvetter utanför Göteborg. V-TAB får
genom den nya anläggningen en utökad kapacitet på flera
områden och en produktion dygnet runt, alla dagar i veckan.
Under första halvåret 2008 genomförde Stampen AB, genom
dotterbolaget Stampen Media Partner, två större förvärv. Appelberg
Publishing Group AB, en av Sveriges största aktörer inom redaktionell
kommunikation i tryckt och digital media, förvärvades i mars.
I juni förvärvades SvenskaFans, Sveriges största sportsajt med över
250 000 unika besökare per vecka. SvenskaFans står för en unik
förnyelse av sportbevakningen och har haft en fantastisk utveckling.
Under augusti månad genomfördes ytterligare en viktig affär.
Liberala Tidningar i Mellansverige AB, ökade sitt aktieinnehav i
VLT AB från 62,5 till 92,7 procent av kapitalet och från 54,1 till
96,9 procent av rösterna. Under hösten 2008 ökades innehavet i
VLT AB successivt och uppgick vid årsskiftet 2008/09 till 98,12
procent. Under samma period avnoterades VLT AB:s B-aktie från
First North och process för inlösen av resterande utestående aktier
påbörjades. Bakom Liberala Tidningar, som via VLT AB också
äger Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB, står MittMedia,
Eskilstuna-Kuriren och Stampens dotterbolag Mediaintressenter
PLMS AB. Stampen äger Mediaintressenter PLMS AB tillsammans
med medlemmar ur familjen Pers och Nya Lidköpings-Tidningens
ägare familjen Hörling.
VLT AB, dotterbolag till Liberala Tidningar i Mellansverige AB,
förvärvade Gratistidningar i Stockholm AB (GISAB) i december av
den danska koncernen Söndagsavisen AS. Tidningarna inom GISAB
har en upplaga på 1,2 miljoner exemplar, koncernen har cirka 240
medarbetare och omsatte MSEK 362 under 2008.
Under året såldes större delen av Stampen-gruppens fastighetsbestånd och under hösten nåddes en uppgörelse med SBS Radio,
som innebar överlåtelse vid årsskiftet 08/09 av de fyra reklamradiostationer som ingick i Stampen-gruppens radioverksamhet.
Affärsområde
Göteborgs-Posten
Göteborgs-Posten är ett helägt dotterbolag till Stampen och
Sveriges näst största morgontidning med drygt 600 000 läsare i
olika kanaler. Göteborgs-Posten når ut dygnet runt med nyheter
i tryck, på webben, webb-tv och mobil.
Göteborgs-Postens omsättning för 2008 uppgår till MSEK 1 323
jämfört med MSEK 1 363 för 2007. Rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) uppgår till MSEK 91 och rörelsemarginalen
är 7 procent, jämförbara siffror för 2007 var MSEK 116 och 8,5
procent. Det något försämrade resultatet beror helt och hållet på
en minskad annonsförsäljning i en vikande konjunktur.
43
Resultatet hålls på en relativt hög nivå genom god kostnadskontroll.
Totalt för året minskar kostnaderna med MSEK 14 jämfört med 2007.
Detta trots att Göteborgs-Posten under året genomfört ett antal
satsningar på digitala kanaler och byte av redaktionellt system och
annonssystem.
Ett omfattande samordningsprojekt mellan tidningarna i affärsområdet är i slutfasen. Projektet löper planenligt och väntas vara
fullt genomfört under första kvartalet 2009. Kostnaderna för
genomförandet uppgår under året till MSEK 35 och beräknas ge
en positiv resultateffekt på över MSEK 40 per år.
Ökningen i antalet läsare och intäkter sker främst i de digitala
kanalerna. Göteborgs-Posten har en fortsatt dominerande ställning
i regionen, både när det handlar om mediernas räckvidd och
annonsintäkter.
Försäljning av samtliga fastigheter i affärsområdet till ett värde
av MSEK 95 genererar en reavinst på MSEK 3.
Liberala Tidningar/Promedia
Affärsområdet omfattar tidningsutgivning, verksamhet inom
distribution, internet, registrering och kvalitetskontroll av
TV-reklam och tidningsannonser samt, fram till årsskiftet
2008/2009, radioverksamhet.
V-TAB är Nordens största tryckerikoncern med nio helägda
Tidningsutgivning är affärsområdets klart dominerande verksamhet
och bedrivs på 15 orter. Den samlade upplagan uppgår till cirka
201 600 exemplar. Bland de större tidningarna kan nämnas Nerikes
Allehanda i Örebro och VLT i Västerås. I början av 2008 fattades
beslut om åtgärder för att stärka lönsamheten med MSEK 100.
Antalet tjänster bedöms minska med cirka 100, fördelat på samtliga
verksamhetsområden.
Åtgärdsprogrammet beräknas ge full resultateffekt i årstakt från
tredje kvartalet 2009 och innefattar bland annat, för hela affärsområdet, gemensamma lösningar för organisation, verksamhetssystem och arbetssätt.
Omsättningen för helåret 2008 uppgår till MSEK 1 357 med ett
rörelseresultat före goodwillavskrivningar och omstruktureringskostnader (EBITA) på MSEK 71. Resultatet har påverkats positivt
av reavinster från genomförda fastighetsförsäljningar om MSEK 27.
För genomförandet av åtgärdsprogrammet har engångskostnader
med MSEK 23 tagits som omstruktureringskostnader. Som en följd
av finanskrisen under hösten 2008 sjönk tidningarnas annonsingång kraftigt. I december fattades beslut om ett besparingsprogram på MSEK 50.
Under hösten 2008 ökades innehavet i VLT AB successivt och uppgår vid årsskiftet 2008/09 till 98,12 procent. Under samma period
avnoterades VLT AB:s B-aktie från First North och process för
inlösen av resterande utestående aktier påbörjades. Per den
1 december förvärvades 66,7 procent av aktierna i Gratistidningar
i Sverige AB (GISAB), av danska koncernen Söndagsavisen AS.
Från och med 1 januari 2009 har koncernen en förenklad
bolagsstruktur där bl a alla tidningstitlar samlas i ett bolag.
Johan Färnstrand tillträdde som ny VD i augusti 2008.
anläggningar på åtta orter i Sverige. Dessutom har V-TAB en
35-procentig ägarandel i Markbladet Tryckeri.
Rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) uppgår till
MSEK 150, vilket är MSEK 17 sämre än föregående år. Omsättningen minskar med MSEK 73 till MSEK 1 984, vilket främst beror på
konjunkturnedgången och den avmattning som tydligt skett på
marknaden, framförallt under andra delen av 2008. Beläggningen
i anläggningarna minskade kraftigt och åtgärder vidtogs tidigt på
året för att lindra konsekvenserna. Ett bredare utbud till kunderna
har dock under året gett tydlig effekt inom området skylt och reklam,
där försäljningen ökat betydligt.
Ett nytt tryckeri i Landvetter uppförs och skall stå klart till
sommaren 2009. Produktion är planerad till året därefter.
Stampen Media Partner ansvarar för koncernens närvaro inom
digital media, samt att erbjuda företag stöd i utvecklingen av egna
mediekanaler.
Varje vecka når affärsområdet cirka 700 000 svenskar på Internet
utifrån ämnen som engagerar – såsom sport (www.svenskafans.com),
familj (www.familjeliv.se), bröllop (www.brollopstorget.se),
trädgård (www.odla.nu) och grannskap (www.myblock.se). Inom
affärsområdet ingår även Sveriges största uppdragspublicist Appelberg
Publishing Group (www.appelberg.com/www.internetredaktorerna.se)
och Sveriges ledande webb-TV produktionsbolag Dobb Production
(www.dobb.se).
Samtliga dotterbolag uppvisar under 2008 stark tillväxt med goda
marginaler, vilket resulterar i att affärsområdet omsätter MSEK
123 (11) med ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA)
på MSEK 9,5 (-4). Under året genomfördes två större förvärv,
Appelberg (1:a mars) och SvenskaFans (1:a juni), där båda bolagen
uppnådde sina bästa årsresultat hittills.
I Mediabolaget Västkusten ingår tidningarna Strömstads Tidning,
Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter och Hallandsposten med
en sammanlagd upplaga på cirka 130 000 exemplar. Första halvåret präglades av en god annonsutveckling för att sedan under
hösten vända brant nedåt. Vid årets slut uppgår annonsintäkterna
till samma nivå som under 2007. Upplagorna fortsatte, i linje med
svensk dagspress i övrigt, att minska men även upplageintäkterna
minskar något, jämfört med förra året.
Samedio Affärsservice är ett helägt dotterbolag som utvecklar och
standardiserar effektiva affärsservicetjänster inom IT-drift, ekonomi,
personal, service och inköp. Genom att införliva tillkommande
verksamheter/bolag inom gruppen bidrar Samedio till att uppnå
skalfördelar och kostnadssynergier för Stampen-gruppen.
Totalt uppgår affärsområdets försäljning till MSEK 625 och rörelseresultatet före goodwillavskrivningar och omstruktureringskostnader
(EBITA) uppgår till MSEK 68. För jämförbara enheter innebär detta
en minskning av försäljningen med drygt 1 procent medan rörelseresultatet minskar med 18 procent. Rörelsemarginalen på över 10
procent är tillfredsställande, med tanke på rådande konjunkturläge.
44
V-TAB
Under 2008 har projekt drivits för övertag av affärsserviceverksamhet främst för bolagen inom Mediabolaget Västkusten, Appelberg
Publishing Group, Adeprimo och mktmedia. Samedio ökar sin
omsättning med 18% till MSEK 116 (98) och redovisar ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) på MSEK -6 (-7).
Stampen Fastigheter
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
Dotterbolag inom Stampen-gruppen har avyttrat fastigheter
för MSEK 459. Den sammanlagda ytan är 72 000 kvadratmeter
fördelade på 20 fastigheter. Fastigheterna har, på en vikande
marknad, avyttrats betydligt över bedömda marknadsvärden.
Den starka konjunkturavmattningen som fortsatt under inledningen
av 2009 påverkar både annons- och tryckförsäljningen. Verksamheterna i koncernen har god kostnadskontroll och är väl rustade
att klara sig igenom rådande konjunktur.
Realisationsvinsterna i koncernen uppgår till MSEK 38. De
försäljningar som genomförts under året har bidragit till en
renodling av koncernens verksamhet. Kvarvarande fastigheter i
beståndet är GP-huset på Polhemsplatsen i Göteborg, samt den
tryckerifastighet V-TAB nu uppför i Landvetter, utanför Göteborg.
Stampen-gruppen har under 2008 bidragit till en omstrukturering
av den svenska reklamradiomarknaden. Som ett led i denna process
kommer Stampen-gruppens samlade radioverksamhet, som bl a
omfattar fyra radiostationer och nätverksbolaget Svensk Radioutveckling, från och med januari 2009 att samordnas med SBS
Radio genom att Stampen-gruppen avyttrar sina radiobolag i utbyte
mot 20 procent av aktierna i SBS Radio AB. Transaktionen kommer
att påverka koncernens resultat positivt under första kvartalet 2009.
ÖVRIGA VERKSAMHETER
mktmedia
Inom mktmedia-samarbetet investerades under 2008 drygt
MSEK 42 i uppbyggnaden av den gemensamma webbplattform som
är grunden för gemensam affärsutveckling i Stampen, MittMedia,
Eskilstuna-Kuriren och NLT-koncernerna. Ett 20-tal sajter är redan
lanserade och under första halvåret 2009 kommer ytterligare 12
sajter att lanseras på den gemensamma plattformen. Målet med
projektet är att möjliggöra affärsutveckling som skapar nya digitala
intäkter för mktmedias ägarkoncerner. mktmedia omsatte under
året MSEK 119 med ett rörelseresultat före goodwillavskrivningar
(EBITA) om MSEK 0,5.
VTD
VTD ansvarar för morgontidningsdistributionen i stora delar av
västra Sverige. Totalt distribueras ett 50 tal olika titlar. I oktober
övertogs distributionen för Hallands Nyheters område i Varberg
och Falkenberg från Tidningstjänst AB. Ett omfattande förändringsoch utvecklingsarbete pågår och har gett betydande positiva effekter
2008, genom bl a lägre distributionskostnader och högre kvalitet.
VTD omsatte under året MSEK 642 med ett rörelseresultat före
goodwillavskrivningar (EBITA) om MSEK 24. Ett stort förändringsoch utvecklingsarbete enligt Affärsstrategi 2010 har påbörjats och
genomförts enligt plan vilket inkluderat omfattande optimering och
rationalisering av 800 distrikt inom distributionen.
Investeringar, likviditet och finansiell ställning
Övergång till ekonomisk rapportering enligt IFRS
Från och med 2009 kommer Stampen AB att rapportera i enlighet
med IFRS ( International Financial Reporting Standards) i sin
koncernredovisning. Information om de väsentligaste skillnaderna
mellan nuvarande redovisningsprinciper och IFRS framgår av not 27.
Framtida utveckling och risker
Konkurrensläget på den svenska mediemarknaden är inne i en
period av stora förändringar, som präglas av såväl strukturella
förändringar som kombinationer av ny teknik och en mer djupgående globalisering. På alltfler marknader, nationellt som regionalt
och lokalt, möter Stampens tidningar internationella aktörer som
Google och Facebook, som med ny teknik medger inbrytning även
på mycket lokala marknader. Mobiloperatörerna har intensifierat
sin satsning på innehåll och de stora mobiltelefontillverkarna
lanserar liknande tjänster.
Parallellt med dessa strukturförändringar påverkas samtliga våra
verksamheter av en tilltagande lågkonjunktur.
Genom förvärvet av GISAB har Stampen-gruppen gjort en genombrytning på marknaden för gratistidningar. GISAB ger ut ett stort
antal veckodistribuerade tidningar i Stor-Stockholm samt i delar
av Mälardalen. Genom Mitt-i tidningarna har Stampen-gruppen
därmed fått ett starkt fotfäste i Stockholm.
Koncernens investeringar i dataprogram (immateriella tillgångar),
maskiner, inventarier och pågående nyanläggningar uppgick till
MSEK 76 (140). I byggnader, markanläggning och pågående
nyanläggning har under räkenskapsåret investeringar skett med
MSEK 103 (14). I aktier och andelar har investeringar via moderbolaget och dotterföretag skett med en köpeskilling av MSEK 1 110
(331) samt en slutreglering av tidigare förvärv MSEK -11.
Koncernens totala investeringar under räkenskapsåret uppgick
således till MSEK 1 289 (485). Koncernens likvida medel uppgick på
balansdagen till MSEK 437 (435) och outnyttjad checkräkningskredit
uppgick till MSEK 172 (124). Räntebärande skulder uppgår per
balansdagen till MSEK 1 595 (1 311). Koncernens soliditet är 33,3
(40,6) procent. Moderbolagets investeringar i immateriella och
materiella tillgångar uppgick till MSEK 2 (7) och i aktier och andelar
till MSEK 4 (220). Moderbolagets likvida medel uppgick på
balansdagen till MSEK 261 (136).
V-TAB har minskat sitt beroende av försäljning till de tidningar
som utges av ägarföretagen. Flera nya områden som reklam och
skyltproduktion har en god utveckling.
Personal
Stampen-gruppens exponering mot finansiella risker är begränsad.
En löpande likviditetsplanering och fastställd likviditetsreserv
minskar likviditetsrisken. En över tiden relativt jämnt fördelad
förfallostruktur av lån och kreditfaciliteter tillsammans med en
soliditet över 30 procent begränsar finansieringsrisken.
I takt med branschens utveckling ökar kravet på ny kompetens. Under
2008 har beslut tagits om ett omfattande kompetensförsörjningsprogram samt om anställning av trainees. Kravet på att alla lediga
tjänster inom koncernen ska utlysas internt har gett gott resultat.
Ett omfattande arbete pågår inom Stampen-gruppen, vilket syftar
till att begränsa beroendet av de traditionella tidnings- och tryckeriverksamheterna. Det är mot denna bakgrund som satsningarna på
Stampen Media Partner och mktmedia skall ses. Att skapa balans
mellan nya och traditionella verksamheter är en central, strategisk
utmaning för koncernen.
Stampen-gruppens expansion bygger på ett omfattande samarbete
mellan företag och privatpersoner.
I den operationella driften av Stampen-gruppen ställs ständigt nya
krav eftersom det finns olika ägarintressen att beakta. Koncernstrukturen är komplicerad med flera delägda bolag och underkoncerner.
Detta ställer stora krav på insatser från ledningen och ett starkt stöd
vad gäller ekonomi/finans, legala frågor, HR, kommunikation och IT.
45
Ränterisken är relativt låg, då lån med rörlig ränta uppgår till
endast 26 procent på balansdagen. Genomsnittlig räntebindningstid
är 2,1 år och följer lånens förfallostruktur. Valutaförändringar har
liten påverkan på koncernens verksamheter och regeln är att all
transaktionsexponering valutasäkras.
Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel
860 958 116
Årets vinst
918 237
861 876 353
Miljöpåverkan
Inom koncernen finns tillståndspliktig och anmälningspliktig
verksamhet, vilket redovisas i respektive bolags årsredovisning.
Den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheten
omfattar dotterföretaget V-TAB med dess samtliga dotterbolag.
För Stampen-gruppens dotterbolag finns riktlinjer utarbetade
för hur miljöarbetet skall bedrivas.
Varje bolag ska ha ett miljöledningssystem som bl a omfattar:
• miljöpolicy
• utsedd miljöansvarig
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att
till aktieägarna utdelas 48 kr per aktie, totalt
24 003 456
i ny räkning överförs
837 872 897
861 876 353
Den föreslagna utdelningen reducerar koncernens soliditet från
33,3 procent till 33,0 procent. Styrelsens uppfattning är att den
föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina
förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga
investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därför försvaras
med hänsyn till vad som anförts i ABL 17 kap 3 § 2-3 st.
• identifiering av betydande miljöaspekter
• identifiering av de lagar och andra krav som är tillämpliga
på miljöaspekterna
• miljömål och plan för att uppnå målen
• upprättade rutiner för hantering av betydande miljöaspekter,
inklusive miljöbedömning av leverantörer/entreprenörer
• revision av ledningssystemet
Flerårsjämförelse, MSEK
2008
2007
2006
2005
2004
5 107,5
5 057,4
3 016,2
1 777,9
1 625,7
1,0
67,7
69,7
9,4
0,4
179,8
562,6
224,6
84,8
41,4
3,5
11,1
7,4
4,8
2,5
107,0
511,2
184,0
121,8
42,3
46,3
215,8
93,2
85,6
23,6
Koncernen
Summa intäkter
Tillväxt (%)
Rörelseresultat (EBIT)
Rörelsemarginal (%)
Resultat efter finansiella poster (EBT)
Årets resultat
Balansomslutning
5 108,7
4 868,6
3 235,9
3 130,3
1 216,4
Avkastning på totalt kapital (%)
4,2
14,5
7,6
6,7
4,7
Avkastning på sysselsatt kapital (%)
5,7
19,9
9,9
9,1
7,5
Avkastning på eget kapital (%)
6,5
35,8
20,2
22,0
6,7
Skuldsättningsgrad (ggr)
2,0
1,5
2,9
3,5
1,8
Soliditet (%) *
Likvida medel inkl. kortfristiga placeringar
Nettoskuld
Kassaflöde från den löpande verksamheten
40,6
25,8
22,2
35,6
435,0
221,5
305,4
77,6
1 163,1
874,2
1 122,2
1 288,7
314,9
399,4
296,5
238,9
132,9
Investeringar, immateriella /materiella anläggningstillgångar
180,7
154,1
82,6
40,7
63,3
Investeringar, finansiella anläggningstillgångar
674,3
331,4
92,0
901,3
14,3
Medelantal anställda koncern
4 311
3 495
1 461
940
902
* Beräkning 2008 har skett till en skattesats om 26,3%.
46
33,3
437,3
Koncernresultaträkning
Tsek
Not
2008
2007
5 052 236
4 739 118
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
Reklamskatt
-19 040
-24 300
74 313
342 626
Not 2
5 107 509
5 057 444
Not 3
-1 294 269
-1 317 719
-263 031
-414 721
-748 127
-652 514
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelsens intäkter
Rörelsens kostnader
Produktionsmaterial
Externa distributionskostnader
Övriga externa kostnader
Not 4
Not 5
Personalkostnader
Not 3
-2 312 482
-1 833 759
Avskrivningar och nedskrivningar
Not 4
-305 294
-285 628
Övriga rörelsekostnader
Not 6
-655
-212
Summa rörelsens kostnader
Not 2
-4 923 858
-4 504 553
-3 831
9 669
179 820
562 560
Andel i intresseföretags resultat före skatt
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Not 7
-14 199
-7 192
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Not 8
20 523
26 042
Räntekostnader och liknande resultatposter
Not 8
Summa resultat från finansiella poster
Resultat efter finansiella poster
Skatt på årets resultat
Minoritetsandelar i årets resultat
Årets resultat
Not 9
-79 160
-70 194
-72 836
-51 344
106 984
511 216
5 809
-93 091
-66 500
-202 333
46 293
215 792
47
koncernbalansräkning
Tillgångar
TSEK
Eget kapital och skulder
Not
2008-12-31 2007-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella
anläggningstillgångar
Goodwill
Pågående utvecklingsarbete
inom IT
Summa immateriella
Materiella
65 141
62 482
2 634 140
2 040 780
25 434
6 935
2 724 715
2 110 197
275 218
Tryckpressar och andra
tekniska anläggningar
Inventarier och IT-utrustning
Pågående nyanläggningar
Summa materiella
Eget kapital
635 051
663 096
754 507
76 864
111 849
127 839
55 923
1 143 017
5 001
5 031
161 651
136 230
Fria reserver
498 293
346 089
Årets resultat
46 293
215 792
Summa eget kapital
711 238
703 142
Minoritetsintressen
989 437
1 274 868
16 210
17 778
Bundna reserver
1 557 330
Avsättningar för pensioner
Uppskjutna skatter
204 765
264 586
Summa avsättningar
220 975
282 364
1 307 372
1 078 613
104 556
29 278
1 411 928
1 107 891
337 930
319 568
Långfristiga skulder
Not 16
Skulder till kreditinstitut
Not 17
Övriga skulder
Summa långfristiga skulder
Finansiella
Not 12
Andelar i intresseföretag
Not 13
Fordringar hos intresseföretag
Andra långfristiga
värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
15 107
16 666
-
687
36 985
47 525
9 946
8 408
62 038
73 286
3 929 770
3 740 813
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Förskott från kunder
Skulder till intresseföretag
Not 17
Skatteskulder
Summa finansiella
Summa anläggningstillgångar
2008-12-31 2007-12-31
Avsättningar
Not 11
Byggnader och mark
Not
Not 15
Aktiekapital
Not 10
Dataprogram m.m
TSEK
Omsättningstillgångar
10 208
-
2 801
14 348
193 673
168 589
-
4 612
Övriga skulder
398 109
239 490
Prenumerationsskuld
304 175
299 509
528 194
454 207
Summa kortfristiga skulder
1 775 090
1 500 323
Summa eget kapital och
skulder
5 108 668 4 868 588
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Not 18
Varulager
Råvaror och förnödenheter
55 354
37 484
Summa varulager
55 354
37 484
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Aktuella skattefordringar
Fordringar i intresseföretag
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Summa kortfristiga
fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
48
Not 14
499 580
511 167
9 687
-
1 115
1 121
70 505
74 836
105 404
68 182
686 291
655 306
13 860
81 765
423 393
353 220
1 178 898
1 127 775
5 108 668 4 868 588
Ställda säkerheter
Not 19
1 923 190
1 723 312
Ansvarsförbindelser
Not 20
62 142
55 304
kassaflödesanalys för koncernen
TSEK
Not
2008
2007
179 820
562 560
Avskrivningar
305 294
285 628
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar
-37 944
-273 051
3 831
-9 669
Övriga poster
-2 065
16 889
Erhållen ränta och utdelningar
17 245
61 106
Erlagd ränta
-76 322
-72 723
Betald inkomstskatt
-50 764
-72 777
339 095
497 963
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Resultatandel i intresseföretag
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
-17 870
2 753
Ökning fordringar
Minskning/ökning varulager
41 655
82 648
Minskning skulder
-48 007
-184 013
Förändring av rörelsekapital
-24 222
-98 612
314 873
399 351
49 845
-
Investeringsverksamheten
Försäljning av dotterbolag
Not 22
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
372 201
62 119
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
7 126
356 629
-666 339
-331 435
-180 659
-154 189
-7 966
-
-425 792
-66 876
-
19 833
Förvärv i dotterbolag
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Not 21
Finansieringsverksamheten
Förändring utnyttjad checkräkningskredit
Upptagna lån
Amortering skulder kreditinstitut
Amortering övriga långfristiga skulder
537 460
626 048
-320 539
-739 079
-
-1 650
Utbetalning till minoritet
-65 537
-
Utbetald utdelning och återbetalning aktieägare
-38 197
-24 148
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
113 187
-118 996
Årets kassaflöde
2 268
213 479
Likvida medel vid årets början
434 985
221 506
Likvida medel vid årets slut
437 253
434 985
171 716
123 676
608 969
558 661
Outnyttjad checkräkningskredit (beviljad limit MSEK 226,5 / MSEK 176,5)
Summa disponibla likvida medel
49
Moderbolagets resultaträkning
TSEK
Not
2008
2007
47 440
40 752
Not 2
47 440
40 752
Övriga externa kostnader
Not 5
-62 553
-56 553
Personalkostnader
Not 3
-33 966
-27 578
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
Not 4
-1 774
-576
Summa rörelsens kostnader
-98 293
-84 707
Rörelseresultat
-50 853
-43 955
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
Summa rörelsens intäkter
Rörelsens kostnader
Resultat från finansiella poster
Resultat från andelar i dotterföretag
Not 23
30 189
202 625
Resultat från andelar i intresseföretag
Not 23
28 317
191 128
Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Not 7
7 863
108 762
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Not 8
9 243
5 665
Räntekostnader och liknande resultatposter
Not 8
-28 795
-23 381
Summa resultat från finansiella poster
46 817
484 799
Resultat efter finansiella poster
-4 036
440 844
Bokslutsdispositioner
Not 24
-10 283
-19 254
Not 9
15 237
16 670
918
438 260
Årets resultat
50
Moderbolagets balansräkning
Tillgångar
TSEK
Eget kapital och skulder
Not
2008-12-31 2007-12-31
Anläggningstillgångar
Immateriella
Not 10
Dataprogram m.m
Pågående utvecklingsarbete inom IT
Summa immateriella
6 101
6 619
233
-
6 334
6 619
TSEK
Not
Bundet eget kapital
Not 15
Aktiekapital
5 001
5 031
Reservfond
11 354
11 324
Summa bundet eget kapital
16 355
16 355
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Inventarier, verktyg och
installationer
Not 11
Summa materiella
401 589
918
438 260
Summa fritt eget kapital
861 876
839 849
Summa eget kapital
878 231
958
857
856 204
958
857
29 969
19 686
Obeskattade reserver
Not 26
Avsättningar
Finansiella
Not 12
Andelar i dotterföretag
Not 25
1 223 772
1 223 343
8 426
8 426
4 022
4 315
Andra långfristiga
värdepappersinnehav
9 129
9 229
Uppskjuten skattefordran
Fordringar hos dotterföretag
860 958
Årets vinst
Materiella
Not 13
Uppskjutna skatter
720
365
Summa avsättningar
720
365
Övriga skulder till kreditinstitut
Not 17
Summa långfristiga skulder
1 687
1 222
Summa finansiella
1 247 036
1 246 535
Summa anläggningstillgångar
1 254 328
1 254 011
Leverantörsskulder
Skulder till dotterföretag
Omsättningstillgångar
Aktuella skatteskulder
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga skulder
Aktuella skattefordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa kortfristiga fordringar
Not 14
-
9 050
208 163
132 353
11 881
-
903
496
6 385
8 118
227 332
150 017
Kassa och bank
261 408
136 032
Summa omsättningstillgångar
488 740
286 049
1 743 068
1 540 060
Summa tillgångar
2008-12-31 2007-12-31
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Not 17
Not 18
Summa kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
259 500
53 900
259 500
53 900
5 244
5 796
522 335
546 260
-
1 073
34 400
34 400
1 218
3 849
11 451
18 527
574 648
609 905
1 743 068
1 540 060
Not 19
Inga
Inga
Not 20
4 286
4 253
51
Kassaflödesanalys för moderbolaget
TSEk
Not
2008
2007
-50 853
-43 955
1 774
576
-
115 787
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
Avskrivningar
Resultat försäljning av anläggningstillgångar
Övriga poster
355
545
Erhållen ränta och resultat från finansiella investeringar
37 948
139 815
Erhållna utdelningar från intresse- och dotterbolag
36 178
39 040
Erlagd ränta
-28 795
-18 946
Betald inkomstskatt
-8 384
-24 462
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelse kapital
-11 777
208 400
Ökning fordringar
22 699
273 829
Minskning/ökning skulder
-46 955
190 810
Förändring av rörelsekapitalet
-24 256
464 639
-36 033
673 039
Investeringsverksamheten
Förvärv i materiella och immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Förvärv av dotterbolag
Försäljning av dotterbolag
-1 590
-6 611
-
-9 129
-4 028
-219 967
478
8 722
5 000
-
-140
-226 985
Upptagna lån
240 000
-
Amortering av skuld
Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
-34 400
-333 700
Återbetalning till aktieägare vid nedsättning av aktiekapital
-6 000
-
Koncernbidrag
-5 854
-33 781
Utbetald utdelning
52
-32 197
-24 148
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
161 549
-391 629
Årets kassaflöde
125 376
54 425
Likvida medel vid årets början
136 032
81 607
Likvida medel vid årets slut
261 408
136 032
noter, gemensamma för moderbolag och koncern
Not 1
Redovisnings- och värderingsprinciper
Stampen AB:s årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om inte annat framgår
är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år.
Koncernredovisning
I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt
eller indirekt innehar mer än 50% av rösterna eller äger aktier i dotterföretaget och genom avtal har ett bestämmande inflytande. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att
dotterföretagens egna kapital vid förvärvet fastställts som skillnaden
mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i
sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den
del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.
skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom avskrivning
av fastigheter, uppskrivning av långfristiga värdepappersinnehav,
avsättningar för pensioner och skattemässiga underskott.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra
framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det
är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida
beskattning. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet
mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden
på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.
Intäkter
Försäljning av varor redovisas vid leverans till kund, enligt försäljningsvillkoren. Annonsintäkter redovisas netto. Bruttointäkter
reduceras med rabatter samt med på intäkter belöpande reklamskatt.
Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen
med belopp avseende tiden efter förvärvet. Resultatet från under
året sålda bolag har inkluderats i koncernens resultaträkning för
tiden fram till tidpunkt för avyttringen.
Upplageintäkterna redovisas netto. Bruttointäkterna reduceras
med provisioner och med eventuellt förekommande rabatter.
I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Vid upprättandet av koncernbalansräkningen har de obeskattade
reserverna uppdelats i uppskjuten skatteskuld (26,3%) och bundna
reserver. I koncernresultaträkningen har motsvarande omräkning
skett, varvid skattedelen av förändringarna av de obeskattade
reserverna redovisas som uppskjuten skatt.
Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas direkt över fritt
eget kapital med beaktan av eventuell skatteeffekt.
Intresseföretagsredovisning
Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag
men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av
rörelsen för samtliga andelar eller genom avtal har ett betydande
inflytande samt ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse
mellan bolagen. Andelar i intresseföretag redovisas enligt den s.k.
kapitalandelsmetoden.
I de fall moderbolagets bokförda värde på intresseföretags andel
överstiger andel i bolagets egna kapital föreligger ett s.k. övervärde vilket avskrives med 10-20% årligen och således ingår som
avdragspost vid redovisning av andel i intresseföretags resultat.
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning
beräknas bli betalt. Fordringar i utländsk valuta har omräknats
till balansdagens kurs.
Skulder
Skulder har upptagits till nominella belopp. Skulder i utländsk
valuta har omräknats till balansdagens kurs.
Varulager
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och
nettofösäljningsvärdet på balansdagen.
Immateriella tillgångar
Goodwill
I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel
av intresseföretagens resultat. Ej utdelad vinstandel hänförlig till
intresseföretaget redovisas som kapitalandelsfond under bundna
reserver. I moderbolaget redovisas andelar i intresseföretag till
anskaffningsvärde. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast
erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärv samt
resultatandelar i kommanditbolag.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade
dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället.
Inkomstskatter
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs med undantag
av programvaror som är av väsentligt värde för företaget och har
en nyttjandeperiod som överstiger 3 år. Aktiverade utgifter för
förvärvade programvaror skrivs av linjärt över nyttjandetiden,
dock högst 5 år.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller
erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella
skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt.
Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella
belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade
eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även
därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.
Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital,
redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla
temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära
Goodwill skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandetiden. Goodwill
som uppkommit på de större strategiska förvärv koncernen gjort
skrivs av över 20 år. Övrig koncerngoodwill skrivs av över 5-10 år.
Programvaror
Utgifter för utveckling av programvaror
Vanligtvis kostnadsförs alla utgifter för utveckling eller underhåll av
programvara omedelbart. Utgifter som är direkt sammankopplade
med identifierbara och unika programvaror som kontrolleras av
koncernen och som har troliga ekonomiska fördelar som efter ett
år överstiger kostnader, balanseras dock som immateriell tillgång.
Direkta kostnaden inkluderar personalkostnader för programutvecklande personal och en rimlig andel av relevanta indirekta
kostnader.
53
Nedskrivning av immateriella tillgångar
Verkliga värden
När det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde görs
en bedömning av tillgångens redovisade värde. I de fall en tillgångs
redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde
skrivs tillgångarna omedelbart ned till sitt återvinningsvärde.
Verkliga värden på derivatinstrument var på balansdagen enligt
följande:
Materiella anläggningstillgångar
Ränteswapkontrakt
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde
minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångens
prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade
värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.
Kontrakt med negativa verkliga värden:
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångens avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens
restvärde.
Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella
tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:
Kontorsbyggnader
50 år
2008
2007
–
12 559
-27 285
-464
Kontrakt med positiva verkliga värden:
Ränteswapkontrakt
Verkligt värde på ränteswappar har beräknats som de kostnader/
intäkter som uppstått om kontrakten stängts på balansdagen.
Härvid har bankernas officiella kurser använts.
Valutarisk
Koncernen har haft viss försäljning i utländska valutor under året.
Investeringar i maskiner har delvis fakturerats i utländsk valuta.
Valutaexponeringen har till stor del skyddats med terminssäkringar.
Marknadsvärdet på utestående valutaterminer uppgår på balansdagen till MSEK 5,2.
Industribyggnader
25 år
Garageanläggningar
50 år
Kreditrisk
Markanläggningar
20 år
Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkra att försäljning sker
till kunder med lämplig kreditbakgrund.
Tryckpressar
15 - 20 år
IT-utrustning
4 - 5 år
Bilar
Övriga maskiner och inventarier
5 år
10 år
I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade
återvinningsvärde skrivs tillgången omedelbart av till s k
återvinningsvärde.
Leasingavtal
Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella,
redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal).
Finansiella risker
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för finansiella
risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat
och kassaflöde till följd av bland annat förändringar i räntenivåer,
valutakurser och kreditrisker. Den övergripande målsättningen
är att minimera negativa effekter av marknadsfluktuationer på
koncernens resultat.
Ränterisk
Likviditetsrisk
Hanteringen av likviditetsrisk sker med försiktighet som utgångspunkt, vilket innebär att bibehålla tillräckliga likvida medel och
tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter.
Operationella risker
Förutom de risker som lågkonjunkturen innebär är konkurrensen
från andra mediaföretag på marknaden stark och består av flera
aktörer. Annonseringen på internet visar en snabb utveckling som
påverkar tidningarnas privatannonser. Fler gratistidningar i storstäderna blir allt vanligare, vilket påverkar affärsområde GöteborgsPosten. En annan viktig omvärldsfaktor är också pappersprisets
utveckling inom affärsområde V-TAB.
Nyckeltalsdefinitioner
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i förhållande till summa intäkter.
Avkastning på totalt kapital
Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig
balansomslutning.
Koncernens princip är att lån med rörlig ränta bör uppgå till högst
50 procent av lånestocken. Räntebindningstiden för enskilda lån
får ej överstiga 10 år. Koncernen har ingått avtal om ränteswappar
för att begränsa koncernens ränterisker på låneskulder. Vid årets
slut var 72 % (59%) av lånen bundna med fast ränta genom säkring
med ränteswappar. Den genomsnittliga räntebindningstiden är
2,1 (2,0) år per balansdagen. En höjning av den rörliga räntan med
1% medför en ökad räntekostnad med MSEK 4,3 (4,9).
Avkastning på sysselsatt kapital
Ränteswappar
Eget kapital och minoritetsintressen i förhållande till balansomslutning.
De nominella beloppen på koncernens utestående ränteswappar per
31 december uppgick till MSEK 1 074 (675). Per den 31 december
varierar de bundna räntorna från 2,29 % till 6,11 % och de rörliga
räntorna är 2,48 %.
Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittligt
räntebärande kapital.
Avkastning på eget kapital
Resultat efter minoritetens andel och skatt i förhållande till
genomsnittligt eget kapital.
Soliditet
Skuldsättningsgrad
Avsättningar och skulder inklusive uppskjuten skatteskuld i
förhållande till eget kapital och minoritetsintressen.
Nettoskuld
Räntebärande skulder minskat med likvida medel och andra
räntebärande fordringar.
54
Not 2
Intäkternas fördelning
Koncernen 2008
Moderbolaget
2007
2008
2007
Upplageintäkter
1 058 057
983 300
-
-
Annonsintäkter
1 792 102
1 730 352
-
-
Tryckintäkter
1 291 377
1 485 890
-
-
891 660
515 276
47 440
40 752
19 040
24 300
-
-
5 052 236
4 739 118
47 440
40 752
Övriga intäkter
Reklamskatt
Summa
Löner och andra
ersättningar
Sociala kostnader
Summa
-
47 236
31 500
Inköp inom koncernen
-
-
16 739
14 169
Verkställande direktör
och andra ledande
befattningshavare
Övriga rörelseintäkter 2008 utgörs av reavinst vid försäljning
av anläggningstillgångar om TSEK 37 944 samt hyresintäkter,
kursvinster och statliga bidrag. Övriga rörelseintäkter 2007
utgörs av reavinst vid försäljning av koncernbolag, intressebolag
och byggnad om TSEK 273 051. Resterande del utgörs av lokalhyror, realisationsvinster på inventarier och statliga bidrag.
Not 3
2008
2007
15 600
15 357
-
-
5 161
5 266
-
-
20 761
20 623
0
0
Koncernen Moderbolaget
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
102
28
6
4
43
24
4
3
Omstruktureringskostnader personal
Koncernens kostnader uppgick till MSEK 51 (16) avseende
avgångsvederlag, avtalspensioner och sociala avgifter.
Personal
Avgångsvederlag och pensionsförpliktelser
2008
2007
2008
2007
Kvinnor
1 827
1 326
7
4
Män
2 484
2 169
6
7
Totalt
4 311
3 495
13
11
Medelantalet anställda
För 2008 ingår anställda tidningsbud med 783 (390).
Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader
Löner och ersättningar
till styrelsen och
verkställande direktören
2007
Könsfördelning bland
ledande befattningshavare
Styrelseledamöter
Övriga rörelseintäkter
2008
Kostnaderna för frilansmedarbetare redovisas som
produktionsmaterial.
-
Moderbolaget
Frilansmedarbetare
Försäljning inom koncernen
Nettoomsättning
Koncernen 44 427
41 666
9 099
8 357
Löner och ersättningar
till övriga anställda
1 487 388 1 176 110
11 170
7 556
Summa
1 531 815 1 217 776
20 269
15 913
5 210
4 077
I moderbolaget har med verkställande direktören avtal träffats om
avgångsvederlag på en tid upp till 24 månader. Avtalad ersättning
skall utgå enligt då gällande månadslön. Till VD och övriga ledande
befattningshavare i dotterföretag utgår avgångsvederlag enligt avtal
på en tid upp till 24 månader enligt då gällande månadslön. Till VD
i vissa dotterföretag finns rätt till pension mellan 62-65 år med 75%
av då gällande lön.
Förutom fasta ersättningar förekommer inom koncernen rörliga
ersättningar till vissa ledande befattningshavare. Den rörliga
ersättningen är beroende av resultatutfall, i något fall värdeökning
samt av att vissa s k mjuka mål uppfylles. Till verkställande
direktörer och vice verkställande direktörer har rörlig ersättning
avsatts med sammanlagt TSEK 6 004 (5 781) . För moderbolaget
är motsvarande belopp TSEK 2 959 (4 200). Dessutom har avtal
träffats med en av ovanstående personer om rätt till pension från
60 års ålder. Detta pensionsåtagande har till stor del säkerställts
via tjänste-och pensionsförsäkringar.
Sociala kostnader
Pensionskostnader
Övriga sociala kostnader
Totalt
Varav pensionskostnader
för styrelse och VD
107 997
102 648
512 631
435 595
7 503
6 060
620 628
538 243
12 713
10 137
10 084
15 912
1 776
1 786
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro%
-
-
0,5
0,4
sjukfrånvaro för män%
-
-
0,6
0,7
sjukfrånvaro för kvinnor%
-
-
0,4
0,4
anställda - 29 år%
-
-
-
1,7
anställda 30 - 49 år%
-
-
1,2
-
anställda 50 år -%
-
-
0,1
0,1
55
Not 4
Avskrivningar/Leasingavgifter
Goodwill
Koncernen 2008
2007
Not 7
Moderbolaget
2008
-123 194
-88 994
-
-
-17 203
-14 168
-1 566
-463
Byggnader och
markanläggningar
-20 825
-27 568
-
-
Tryckpressar och
andra tekniska
anläggningar
-112 841
-112 067
-
-
Inventarier och
IT-utrustning
-30 416
-29 861
-208
-113
-815
-
-
-
-
-12 970
-
-
-305 294 -285 628
-1 774
-576
Nedskrivning
av pågående
nyanläggning
Utdelningar
Ränteintäkter
Nedskrivningar
Via så kallad operationell leasing disponerar koncernen inventarier
och IT-utrustning. Betalda leasingavgifter under räkenskapsåret för
koncernen uppgår till 66 575 (43 810) TSEK och för moderbolaget
681 (650) TSEK.
Koncernen 2008
2007
2008
2007
Revision
Not 8
Övriga ränteintäkter / räntekostnader
och liknande resultatposter
Utdelningar
Ränteintäkter
Summa
447
364
-
-
Räntekostnader till
koncernföretag
30
11
-
-
Summa
Räntekostnader
Not 9
739
2 042
132
1 155
KPMG Bohlins AB
1 617
660
-
-
Aktuell skatt
Ernst & Young AB
118
158
-
-
2 474
2 860
132
1 155
Skatteeffekt på erhållna
koncernbidrag
Summa
Not 6
Övriga rörelsekostnader
Utgörs av realisationsförluster och utrangeringar på immateriella
och materiella anläggningstillgångar samt valutakursdifferenser.
56
2008
2007
2008
2007
-
320
-
-
20 523
25 013
4 153
3 802
-
-
5 090
1 863
-
709
-
-
20 523
26 042
9 243
5 665
-79 160
-70 194
-6 624
-11 320
-
-
-22 171
-12 061
-79 160
-70 194
-28 795
-23 381
Andra uppdrag än revionsuppdraget
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Moderbolaget
Räntekostnader och
liknande resultatposter
Ernst & Young AB
-
Koncernen Övriga ränteintäkter och
liknande resultatposter
-
191
104 795
-
-
-
108 762
780
174
-
5 375
1 007
-
-
7 863
KPMG Bohlins AB
3 861
199
-7 192
191
130
-
-9 957
174
4 011
2007
3 967
-14 199
2 706
Övriga
2008
2 488
-18 483
2 397
Summa
2007
5 124
Summa
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
SET Revisionsbyrå AB
2008
6 770
-2 558
Övriga finansiella
intäkter
Moderbolaget
Moderbolaget
-2 486
Ränteintäkter från
koncernföretag
Ersättning till revisorerna
Koncernen Realisationsresultat
vid försäljningar
Summa
Not 5
2007
Dataprogram
Nedskrivning av
inventarier
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
Uppskjuten skatt
Andel i intresseföretags skatt
Summa
2008
2007
2008
2007
-51 733
-54 592
-8 384
-14 737
-
-
23 155
31 083
58 162
-35 152
466
324
-620
-3 347
-
-
5 809
-93 091
15 237
16 670
Avsättning för skatter i koncernbalansräkningen avser skatt på
obeskattade reserver och temporära skillnader mellan tillgångar och
skulders redovisade respektive skattemässiga värde samt uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran
och skuld kvittas när legal kvittningsrätt föreligger. Årets förändring
redovisas i Skatt på årets resultat.
Not 10
Immateriella anläggningstillgångar
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
160 009
52 421
7 082
-
16 442
72 804
-
-
19 896
46 532
1 048
7 082
-41 226
-11 748
-
-
Dataprogram m.m.
Ingående anskaffningsvärden
Genom förvärv från dotterföretag
Årets aktiverade utgifter
Försäljningar och utrangeringar
Omklassificering
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
1 211
-
-
-
156 332
160 009
8 130
7 082
-97 527
-40 025
-463
-
Genom förvärv av dotterföretag
-9 059
-55 082
-
-
34 555
11 748
-
-
-17 203
-14 168
-1 566
-463
-815
-
-
-
Årets avskrivningar
Nedskrivningar
-1 142
-
-
-
Utgående ackumulerade avskrivningar
Omklassificering
-91 191
-97 527
-2 029
-463
Utgående restvärde enligt plan
65 141
62 482
6 101
6 619
Pågående utvecklingsarbete inom IT
Ingående balans
Årets nedlagda kostnader
Årets omförda kostnader
Summa
6 935
5 220
-
1 441
20 453
8 516
233
-
-
2 880
-
-
-
-1 310
-
-
-1 954
-8 371
-
-1 441
25 434
6 935
233
0
2 175 957
1 157 590
-
-
730 065
1 314 195
-
-
-13 179
26 927
-
-
Goodwill
Ingående anskaffningsvärde
Omklassificering
Försäljningar
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående avskrivningar
Omklassificering
Försäljningar
Utgående planenligt restvärde
-
-322 755
-
-
2 892 843
2 175 957
0
0
-135 177
-80 396
-
-
-
-4 351
-
-
-332
-2 545
-
-
-
41 109
-
-
-123 194
-88 994
-
-
-258 703
-135 177
0
0
2 634 140
2 040 780
0
0
57
Not 11
Materiella anläggningstillgångar
Koncernen
2008
2007
2008
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
Inventarier och IT-utrustning
976 985
621 484
-
-
Ingående
anskaffningsvärden
451 414
278 105
970
-
18 619
213 446
-
-
-19 345
-
-
-
17 549
15 448
309
970
Genom förvärv av
dotterföretag
-
544 197
-
-
Genom förvärv av
dotterföretag
Omklassificering
-
9 214
-
-
Omklassificering
32 728
14 363
-
-
Inköp
-628 964
-212 273
-
-
Försäljningar och
utrangeringar
-155 753
-55 585
-
-
Utgående
ackumulerade
anskaffningsvärden
312 484
451 414
1 279
970
-339 565
-209 555
-113
-
Inköp
Avyttring/
försäljningar
Utgående
ackumulerade
anskaffningsvärden
380 749
976 985
0
0
Ingående
avskrivningar
-341 934
-220 301
-
-
Ingående
avskrivningar
-
-195 296
-
-
Genom förvärv av
dotterföretag
-15 158
-149 804
-
-
Avyttring/
försäljningar
257 228
101 231
-
-
Försäljningar och
utrangeringar
149 519
49 655
-
-
-20 825
-27 568
-
-
-30 416
-29 861
-208
-113
-235 620
-339 565
-321
-113
76 864
111 849
958
857
55 923
38 136
-
-
-
5 316
-
-
Under året nedlagda
kostnader
89 317
49 767
-
-
Under året genomförda omfördelningar
-17 401
-24 326
-
-
-
-12 970
-
-
127 839
55 923
0
0
Genom förvärv av
dotterföretag
Utgående
ackumulerade
avskrivningar
Utgående restvärde
enligt plan
Taxeringsvärden
fastigheter
-105 531
275 218
-341 934
635 051
0
0
0
0
Ingående
anskaffningsvärden
150 400
435 995
-
-
1 522 153
-
-
-
366 246
-
-
Inköp
20 071
52 219
-
-
Omklassificering
17 674
41
-
-
Försäljningar och
utrangeringar
-105 260
-
-
1 544 842
1 835 399
0
0
-1 080 892
-803 575
-
-
-
-246 251
-
-
311 987
81 001
-
-
-112 841
-112 067
-
-
Utgående
ackumulerade
avskrivningar
-881 747 -1 080 892
0
0
enligt plan
663 095
0
0
Ingående
avskrivningar
Genom förvärv av
dotterföretag
Försäljningar och
utrangeringar
Ingående balans
Nedskrivning
av pågående
nyanläggning
Summa
-328 302
Utgående
ackumulerade
anskaffningsvärden
enligt plan
Genom förvärv av
dotterföretag
1 835 399
Genom förvärv av
dotterföretag
Pågående nyanläggningar
Tryckpressar och andra tekniska anläggningar
58
Koncernen
2007
Byggnader och mark
Ingående
anskaffningsvärden
Moderbolaget
754 507
Not 12
Finansiella anläggningstillgångar
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
-
-
1 238 743
687 514
Inköp/tillskott
-
-
6 995
839 591
Omklassificering
-
-
-
58 602
Försäljning
-
-
-1 066
-346 964
0
0
1 244 672
1 238 743
Ingående nedskrivningar
-
-
-15 400
-15 400
Årets nedskrivningar
-
-
-5 500
-
Utgående ackumulerade nedskrivningar
-
-
-20 900
-15 400
0
0
1 223 772
1 223 343
16 666
187 598
4 314
98 795
Aktier i dotterföretag
Utgående bokfört värde
Omklassificering
Inköp respektive resultatandelar
Försäljning respektive uttag
-
1 418
-
-
80
-159 254
-
-59 000
-939
38 318
-
262
-700
-51 414
-292
-35 743
15 107
16 666
4 022
4 314
Ingående uppskrivningar
-
31 897
-
31 897
Årets återföring
-
-31 897
-
-31 897
0
0
0
0
15 107
16 666
4 022
4 314
Ingående balans
-
-
8 426
92 926
Förändring under året
-
-
-
-84 500
0
0
8 426
8 426
687
1 875
-
-
-687
-1 188
-
-
0
687
0
0
47 525
48 633
9 229
1 773
5
23 430
-
-
Utgående ackumulerade uppskrivningar
Fordringar hos intresseföretag
Ingående balans
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Omklassificering
-
-1 922
-
-
6 802
725
-
9 129
Försäljningar/nedskrivningar
-17 347
-23 341
-100
-1 673
36 985
47 525
9 129
9 229
Inköp
Andra långfristiga fordringar
8 408
5 595
-
-
1 538
3 047
-
-
-
-234
-
-
9 946
8 408
0
0
59
Not 13
Org nr
Kapitalandel %
Bokfört värde
556262-8312
24,5%
4 022
Antal andelar
Bokfört värde
i koncernen
Direkt ägda
Ortstidningar i Väst AB, Mölndal
245
4 524
Summa
4 524
Indirekt ägda
Citypaket Sweden AB, Stockholm
Citypaketet KB, Stockholm
556621-8300
33,3%
1 998
397
969711-9817
33,3%
1
284
Markbladet Tryckeri AB, Mark
556600-4817
35%
350
6 092
Tidningstryckarna Vanda AB, Stockholm
556721-5545
50%
50 000
50
Tidningstryckarna Vanda KB, Stockholm
969711-9817
50%
0
29
Fordonstorget AB (Fd Koll AB), Stockholm
556655-4555
33,3%
400
0
Koll KB, Stockholm
969697-5862
33,3%
1
781
Djungeltrumman AB
556734-3446
43%
755
2 458
SRU Svensk Radioutveckling AB
556427-6672
42,2%
422
42
GP Sydsvenska Media AB
556712-6197
50%
500
450
969734-5644
100%
0
Västpaketet KB
0
Summa direkt och indirekt ägda andelar
15 107
Rix 106,5 i Varberg KB har under året avyttrats till Mediafastigheter i Halland AB.
Skillnaden mellan bokfört värde i koncernen och koncernens andel i intresseföretagens egna kapital uppgår till TSEK -3 438 (-1 977).
Not 14
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda hyror
Räntor
Upplupna intäkter
Försäkringar
Upplupen pappersfordran
Övriga poster
Summa
60
Koncernen
Moderbolaget
2008-12-31
2007-12-31
2008-12-31
2007-12-31
23 011
4 526
637
-
-
277
400
355
15 409
6 131
150
68
2 593
1 350
319
-
2 345
-
-
-
62 046
55 898
4 879
7 695
105 404
68 182
6 385
8 118
Not 15
Förändring av eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Övrigt fritt
eget kapital
Bundna reserver
Koncernen
Belopp vid årets ingång
5 031
-
136 230
561 881
Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital
Inlösen av aktier
-
-
25 421
-25 421
-30
-
-
-5 970
-
-
-
-32 197
Utdelning aktieägare
Årets resultat
Belopp vid årets utgång
-
-
-
46 293
5 001
0
161 651
544 586
5 031
11 324
-
839 849
Moderbolaget
Belopp vid årets ingång
Avsättning till reservfond
Inlösen av aktier
-
30
-
-30
-30
-
-
-5 970
-
-
-
-236
Lämnat aktieägartillskott
Lämnat koncernbidrag
-
-
-
-17 551
Erhållet koncernbidrag
-
-
-
100 249
Skatteeffekt på redovisade koncernbidrag
-
-
-
-23 156
Utdelning aktieägare
-
-
-
-32 197
Årets resultat
-
-
-
918
5 001
11 354
0
861 876
Belopp vid årets utgång
I bundna reserver ingår kapitalandelsfond med TSEK 5 611 (8 622).
Aktiekapitalet består av 500 072 st aktier med kvotvärde 10 kr, fördelat på 293 239 st A-aktier och 206 833 st B-aktier.
A-aktier har 10 röster och B-aktier har en röst. Samtliga C-aktier har inlösts under räkenskapsåret.
Not 16
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
2007
190 800
208 955
-
-
9 000
17 396
-
-
199 800
226 351
0
0
Skulder som faller till betalning senare
än fem år från balansdagen
Övriga skulder
Summa
Not 17
Koncernen
Moderbolaget
2008
2007
2008
Långfristiga lån
1 252 588
1 024 289
259 500
53 900
Kortfristiga lån
193 673
168 589
34 400
34 400
54 784
54 324
-
-
1 501 045
1 247 202
293 900
88 300
Checkräkningskredit
Summa
2007
Beviljat belopp på checkräkningskrediter i koncernen uppgår till TSEK 226 500 (178 000) och i moderbolaget till TSEK 170 000 (120 000).
61
Not 18
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
Moderbolaget
2008-12-31
2007-12-31
2008-12-31
2007-12-31
Upplupna löner
312 409
259 435
5 639
6 958
Upplupna sociala avgifter
120 720
111 404
1 786
1 345
Räntor
Övriga poster
Summa
Not 19
2 535
440
-
4 611
92 530
82 928
4 026
5 613
528 194
454 207
11 451
18 527
Koncernen
Moderbolaget
2008-12-31
2007-12-31
2008-12-31
2007-12-31
18 800
30 000
-
-
120 000
120 000
-
-
306 300
289 000
-
-
1 476 090
1 284 312
-
-
För egna avsättningar och skulder
Avseende Avsättningar för pensioner
(via pensionsstiftelse)
Fastighetsinteckningar
Avseende Skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar
Företagsinteckningar
Aktier i koncernföretag
Obligationer och andra värdepapper
Summa avseende egna skulder och avsättningar
2 000
-
-
-
1 923 190
1 723 312
0
0
De sexåriga tryckeriavtalen som V-TAB tecknat med systerbolag har ställts som säkerhet för skulder till kreditinstitut.
Dessutom kan aktierna i Göteborgs-Postens Nya AB inte säljas eller pantsättas utan tillstånd från kreditinstitut.
Not 20
Koncernen
2008-12-31
2007-12-31
Moderbolaget
2008-12-31
2007-12-31
Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland
skulderna eller avsättningarna och som inte heller
har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet
20 735
10 314
-
-
Övriga ansvarsförbindelser
41 407
44 990
4 286
4 253
Summa ansvarsförbindelser
62 142
55 304
4 286
4 253
Förutom ovanstående har ett av dotterföretagen utfäst pensionsåtaganden för vilka säkerhet har ställts i form av kapitalförsäkringar.
Den eventuella framtida löneskatten på en del av dessa pensionsutfästelser har beräknats och ingår i beloppet avsättningar för pensioner.
Kvarstående pensionsförpliktelser ovan gäller en uppskattning på avtal om rätt till framtida pension till den del detta inte täcks via försäkringar.
Dessutom har lån om TSEK 609 520 (767 100) villkorats med angivna minimikrav på soliditet, räntetäckningsgrad och nettoskuld.
62
Not 21
Förvärv av dotterföretag
Förvärvsgoodwill
Övriga immateriella anläggningstillgångar
Under året har följande dotterföretag förvärvats:
Företag
Förvärvstidpunkt
Kapitalandel, %
Röstandel, %
Långfristiga fordringar
-46 918
-21 127
100%
100%
SvenskaFans koncernen*
2008-05-31
66,9%
66,9%
Minoritetsintressen
GISAB AB koncernen*
2008-12-01
66,7%
66,7%
Avsättningar
Radio Startup Holdings i
Sverige AB
2008-12-12
100%
100%
Svensk Radioutveckling
Holding AB
2008-12-18
100%
100%
Radio License Startup i
Örebro 1 AB*
2008-10-10
100%
100%
Örebro AB*
2008-12-17
100%
100%
Likvida medel
Leverantörsskulder
100%
100%
100%
100%
Halland 1 AB*
2008-10-03
100%
100%
Halland AB*
2008-12-18
100%
100%
Radio License Startup
Göteborg 1 AB*
2008-10-10
100%
100%
Västpaketet AB*
2008-01-31
100%
100%
Familie Media Spa Z.00*
2008-10-14
100%
100%
2008-08-12
100%
Tryckerivägen i
Landvetter AB*
2008-12-01
100%
17 028
460
16 415
49 718
Upplupna kostnader
24 601
Likvida medel i de förvärvade företagen
Köpeskilling att reglera under 2009
Kassaflöde hänförligt till investeringar
i nya dotterföretag
-590 758
58 823
245 100
-286 836
Tilläggsförvärv i befintliga dotterföretag
VLT-koncernen, netto efter beaktad förvärvskredit
Promedia Intressenter i
Mellansverige AB*
-58 823
Övriga kortfristiga skulder
Total köpeskilling
2008-10-10
-110
2008-03-07
Radio Startup i Västerås AB* 2008-12-17
-25 349
Kundfordringar
Appelberg Publishing
Group AB koncernen*
Västerås AB*
-546 653
Familjelivkoncernen
Varbergs Posten AB
-380 985
-2 952
-360
Reglering slutlig köpeskilling tidigare förvärv
VTAB Norrahammar AB
-5 297
100%
Hallandsposten AB
10 091
100%
Totalt kassaflöde hänförligt till
investeringar i dotterföretag
-666 339
* Indirekt innehav
Samtliga förvärvade dotterföretag redovisas i koncernens bokslut
enligt förvärvsmetoden.
Not 22
Avyttrade dotterföretag
I bokslutet per 2008-12-31 har den totala köpeskillingen för
Appelberg Publishing Group, SvenskaFans och GISAB-koncernen
beräknats till MSEK 591 enligt följande:
Under året har har följande bolag avyttrats:
erlagt kontant
345 658
köpeskilling att reglera 2009
200 000
beräknad tilläggsköpeskilling att reglera 2009
45 100
590 758
Tilläggsköpeskilling kan aktualiseras vid några av årets genomförda
förvärv.
I koncernresultaträkningen är MSEK 76,9 av nettoomsättningen
och MSEK 2,4 av årets rörelseresultat hänförligt till förvärvet av
Appelberg Publishing Group. Motsvarande belopp för SvenskaFans
är MSEK 16,2 och MSEK 1,2 samt för GISAB-koncernen MSEK 23,7
och MSEK -1.
Övriga förvärv av företag i tabellen ovan är beloppsmässigt av
mindre betydelse.
För de under året förvärvade dotterföretagen, Appelberg Publishing
Group, SvenskaFans och GISAB var det totala värdet av förvärvade
tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens
likvida medel enligt följande:
Mediafastigheter i Halland AB
556328-5104
Södermanlands Nyheter Intressenter AB
556688-7930
Västerås Reklamradio AB
556470-3774
Mediafyren i Bohuslän AB
556621-0919
Marknadspartner Jan Pettersson AB
556293-3332
Dessutom har 10 vilande bolag avyttrats.
Materiella och immateriella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Kundfordringar
Likvida medel
Avsättningar
37 835
305
4 581
15 785
6 647
-338
-11 812
Realisationsresultat
3 489
Total köpeskilling
56 492
Likvida medel i de avyttrade dotterföretagen
-6 647
Totalt kassaflöde hänförligt till
avyttringar av dotterföretag
49 845
63
Not 23
Resultat från andelar i koncernföretag
Resultat från andelar i dotterföretag
Utdelningar
2008
2007
36 178
28 083
-489
174 542
Nedskrivningar
-5 500
-
Summa
30 189
202 625
Realisationsresultat vid försäljningar
Resultat från andelar i intresseföretag
Utdelningar
Andel i intresseföretags resultat (kommanditbolag)
Realisationsresultat vid försäljning
Nedskrivningar
Summa
Not 24
10 957
19 608
6 105
160 961
-
-398
28 317
191 128
Bokslutsdispositioner
Avsättning till periodiseringsfond
Avskrivning utöver plan
Summa
64
22 212
2008
2007
-9 980
-17 544
-303
-1 710
-10 283
-19 254
Not 25
Andelar i dotterföretag
Namn
Org nr
Säte
Kapitalandel
Antal aktier
Bokfört värde
Göteborgs-Postens Nya AB
556000-6966
Göteborg
100,00%
3 000 000
226 854
GP Företagsmarknad AB
556629-2669
Göteborg
100,00%
1 000
-
Annonspaketet Hela Stan i Göteborg AB
556710-1422
Göteborg
100,00%
1 000
-
Västpaketet AB
*
Samedio Affärsservice AB
Radio Startup Holding i Sverige AB*
Svensk Radioutveckling Holding AB
556751-0234
Göteborg
100,00%
1 080
-
556220-1052
Göteborg
100,00%
1 000
100
556769-7700
Göteborg
100,00%
100 000
100
556772-2771
Göteborg
100,50%
100 000
100
556650-8577
Göteborg
100,00%
5 000
500
VLAB Annons AB
556650-8585
Göteborg
100,00%
1 000
-
*
Västsvenska Lokaltidningar AB
Varbergs Posten AB
556580-8325
Varberg
100,00%
1 000
-
Morgonpress Invest AB
556651-0599
Göteborg
51,00%
510
2 728
mktmedia AB**1
556684-3610
Stockholm
39,00%
410
7 922
Centertidningar AB
556173-5696
Stockholm
100,00%
1 000
-
Adeprimo AB
556468-3984
Östersund
100,00%
5 000
-
556726-8577
Göteborg
70,00%
1 001
374 797
556314-1620
Uddevalla
73,30%
7 333
-
556746-2790
Uddevalla
100,00%
1 000
-
556247-6068
Trollhättan
100,00%
1 000
-
556018-2742
Uddevalla
100,00%
10 300
-
Annonsfyren i Bohuslän AB
556601-1729
Uddevalla
100,00%
1 000
-
Tidningsfyren i Bohuslän AB
556660-5407
Uddevalla
100,00%
10 000
-
Tvåstads Tidnings AB
556220-4130
Trollhättan
100,00%
10 000
-
Mediabolaget Västkusten AB
Bohusläningen Intressenter AB
Västkustmedia AB
Mediapartner i Väst AB
Bohusläningen AB
Mediabolaget i Halland AB
Hallandsposten AB
Radio Rix i Halland AB
556119-7624
Halmstad
100,00%
36 320
-
556135-3227
Halmstad
100,00%
150 000
-
556468-8371
Halmstad
100,00%
100
-
*
556774-6275
Halmstad
100,00%
1 000
-
Radio License Startup i Halland AB*
556774-4674
Halmstad
100,00%
1 000
-
Mediabolaget i Halland Försäljnings AB
556212-8842
Halmstad
100,00%
1 000
-
Hallands Nyheter AB
556067-6404
Falkenberg
100,00%
136 500
-
VTAB Intressenter AB**2
556685-4229
Göteborg
66,70%
1 069
80 467
556617-0451
Göteborg
53,50%
1 206 000
-
Radio License Startup Halland 1 AB
V-TAB AB**3
556314-2131
Göteborg
100,00%
100 000
-
V-TAB Västerås AB
V-TAB Aröd AB
556288-6308
Västerås
100,00%
200 000
-
V-TAB Norrtälje AB
556333-3946
Norrtälje
100,00%
399 999
-
V-TAB Civiltryckeriet AB
556432-9042
Falkenberg
100,00%
40 000
-
V-TAB Norrhammar AB (f.d. Reklambruket AB)
556635-0699
Norrahammar
100,00%
10 000
V-TAB Örebro AB
556320-2216
Örebro
100,00%
20 000
-
Tryckerivägen i Landvetter AB*
556748-0537
Göteborg
100,00%
1 000
-
556716-9601
Göteborg
99,00%
1 000
3 990
556697-6196
Stockholm
-
Stampen Media Partner AB
Familjeliv Media FL AB
Familie Media Sp Z.o.o *
KRS0000301446 Olsztyn, Polen
750
1350
51,00%
510
Odla nu i Sverige AB
556725-9493
Myblock AB
556734-1838
Göteborg
55,00%
55
-
Handshake AB
556744-2172
Göteborg
100,00%
1 000
-
*
556511-7453
Stockholm
100,00%
169 366
-
Appelberg Magazine Förlag AB
556672-1444
Stockholm
100,00%
100 000
-
Internetredaktörerna i Sverige AB
556769-1232
Stockholm
100,00%
1 000
-
556751-0978
Stockholm
66,90%
669
-
Appelberg Publishing Group AB
City Yard Holding AB*
Hässleholm
75,00%
100,00%
65
Namn
Org nr
Dobb Production AB
City Yard AB
Svenska Fans AB
Svenska Fans Ltd
CAPM Sales AB
Västsvensk Tidningsdistribution KB
**4
VTD Kartdatabas AB
Kapitalandel
Antal aktier
Bokfört värde
556660-6009
Stockholm
80,00%
800
-
556745-6743
Stockholm
100,00%
1 000
-
556591-7332
Stockholm
75,00%
750
-
4374775
Stockholm
75,00%
750
-
556726-0277
Stockholm
100,00%
1 000
-
969678-5378
Göteborg
11,10%
-
22 312
556260-7084
Göteborg
100,00%
1 000
-
Västsvenska Tidningsdistribution AB**5
556607-2319
Göteborg
14,50%
290
25
Mediaintressenter PLMS AB**6
556588-3708
Göteborg
61,70%
416 493
503 827
556729-0191
Stockholm
55,00%
143 445
-
556503-8436
Örebro
82,90%
11 340
-
5566774-6259
Göteborg
100,00%
1 000
-
556005-0980
Örebro
100,00%
500 000
-
Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB**8
556720-7856
Örebro
36,20%
276 545
-
Radio Rix Örebro KB
Liberala Tidningar i Mellansverige AB
LT Liberala Tidningar AB
**7
Radio License Startup Göteborg 1 AB
*
Nerikes Allehanda AB
916922-3527
Örebro
100,00%
-
-
Promedia Intressenter i Mellansverige AB*
556735-6125
Stockholm
100,00%
100 000
-
VLT AB
556032-9467
Västerås
98,12%
5 881 000
-
Gratistidningar i Sverige AB
556535-6549
Stockholm
66,70%
534 267
-
556280-0267
Stockholm
100,00%
1000
-
Tunprint AB
556522-1727
Eskilstuna
100,00%
2500
-
Lokaltidningen Örebroar´n AB
556351-6722
Örebro
100,00%
1000
-
S-Post AB
556234-2377
Bromma
100,00%
1000
-
Tidningarna i Innerstaden AB
556333-7905
Stockholm
100,00%
1741
-
Södertäljeposten Försäljnings AB
556733-6994
Södertälje
100,00%
1000
-
556720-7856
Örebro
63,80%
276 545
-
556079-2797
Västerås
100,00%
50 000
-
556026-1991
Västerås
100,00%
10 000
-
Prolog KB
969706-0367
Västerås
59,50%
595
-
Ingress Media AB
556005-8603
Sala
100,00%
2 000
-
Västerås
60,00%
600
-
*
Lokaltidningen Mitt i Stockholm AB
Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB
Vestmanlands Läns Tidnings AB
VLT Mediasäljare AB
Prolog Tidningsdistribution och Logistik AB
Länstidningen Södertälje AB
556177-9181
556019-7427
Södertälje
98,90%
474 889
-
556319-8836
Södertälje
100,00%
10 000
-
Rubrik Media i Stockholm AB
556052-9868
Lidingö
100,00%
10 000
-
VLT Media AB
556255-9475
Västerås
100,00%
100 000
-
556514-5025
Västerås
100,00%
1 000
-
556774-5822
Västerås
100,00%
1 000
-
LT Service AB
Bra Radio i Västerås AB
Radio License Startup Västerås AB
Radio Startup Västerås AB
*
556774-5814
Västerås
100,00%
1 000
-
Radiobokning i Västermanlands HB
969694-6145
Västerås
80,00%
-
-
Leanback Sweden AB
556557-9744
Västerås
100,00%
1 000
-
*
TVCheck AB
556537-1423
Västerås
100,00%
3 000
-
Norrtelje Tidning AB
556005-9122
Norrtälje
100,00%
149 999
-
Norrtelje Tidning Grafisk Produktion AB
556473-3813
Norrtälje
100,00%
10 000
-
NAdistribution AB
556040-9301
Örebro
100,00%
2 000
-
NAmedia AB
556598-4415
Örebro
100,00%
100
-
NAtidningar AB
556536-5524
Karlskoga
100,00%
20 000
-
NAradio AB
556547-6354
Örebro
100,00%
7 100
-
556774-6200
Örebro
100,00%
1 000
-
556774-5814
Örebro
100,00%
1 000
-
556334-2731
Örebro
100,00%
200
Radio License Startup Örebro 1 AB*
Radio Licence Startup Örebro AB
NAförsäljning AB
66
Säte
*
Namn
Produktionsaktiebolaget Göteborg Ett AB
Org nr
Säte
Kapitalandel
Antal aktier
Bokfört värde
556445-0095
Göteborg
100,00%
1 000
50
SRU Svensk Radioutveckling AB**9
556427-6672
Göteborg
42,40%
42 400
-
Svensk Radioutveckling KB
916851-0809
Göteborg
62,00%
218 112
-
969618-0646
Göteborg
100,00%
1000
-
556475-3670
Stockholm
50,00%
500
-
**10
Radioutveckling Sverige KB
Radioindustri Xerkses i Skandinavien AB
Summa bokfört värde
1 223 772
* Företag som har förvärvats under 2008.
**1 Ytterligare indirekta andelar på 9,5% via Morgonpress invest samt 29,4% via VLT AB
**2 Ytterligare indirekta andelar på 11,1% via Bohusläningen Intressenter AB samt 11,1% via Mediabolaget i Halland.
**3 Ytterligare indirekta andelar på 28,51% via VLT AB samt 17,95% via Nerikes Allehanda AB.
**4 Ytterligare indirekta andelar på 22,2% via Bohusläningen Intressenter AB samt 11,1% via Mediabolaget i Halland AB.
**5 Ytterligare indirekta andelar på 28,5% via Bohusläningen Intressenter AB samt 14,25% via Mediabolaget i Halland AB.
**6 Ytterligare indirekta andelar på 17,77% via Morgonpress Invest
**7 Ytterligare indirekta andelar på 17,1% via VLT AB.
**8 Ytterligare indirekta andelar på 36,2 % via Nerikes Allehanda AB.
**9 Ytterligare indirekta andelar på 25,2 via Radio Licence Startup Göteborg 1 AB.
**10 Ytterligare indirekta andelar på 25% via Radio Licence Startup Göteborg 1 AB
67
Not 26
Obeskattade reserver
Ackumulerade överavskrivningar
på anläggningstillgångar
2008-12-31
2007-12-31
2 445
2 142
Periodiseringsfonder
27 524
17 544
Summa
29 969
19 686
Nedan lämnas en preliminär beloppsmässig avstämning utvisande
hur eget kapital och resultatet för 2008 skulle ha påverkats om
IFRS tillämpats i stället för nuvarande redovisningsprinciper.
Omräkning av ett förvärv under räkenskapsåret påverkar minoritetsintresset. Enligt IFRS skall utgivna preferensaktier i ett av
koncernens bolag klassificeras som räntebärande skuld istället
för minoritetsintresse.
Eget kapital IB 2008-01-01
Not 27
Övergång till ekonomisk rapportering
enligt IFRS
Enligt nuvarande redovisningsprinciper
703,1
Värdering finansiella instrument
värdering efter skatt
Från och med år 2009 kommer Stampengruppen att rapportera
enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) i sin
koncernredovisning. Årsredovisningen för 2008 blir därmed den
sista årsredovisningen som upprättas enligt Bokföringsnämndens
rekommendationer.
Omvärdering av avsättning till pensioner
nettovärdering efter skatt
De väsentligaste skillnaderna mellan nuvarande redovisningsprinciper och IFRS är följande:
Enligt IFRS
37,3
1,0
Skuldföring av pensionsåtagande som tidigare
redovisats inom linjen
Omklassificering av minoritetsintresse
-14,1
1 275,3
2 002,6
Eget kapital UB 2008-12-31
Rörelseförvärv (IFRS 3)
Till följd av övergångsregler får IFRS 3 ingen påverkan på öppningsbalansräkningen per 2008-01-01. Däremot påverkas koncernens
Värdering finansiella instrument netto efter skatt
8,5
Omvärdering av avsättning till pensioner netto
efter skatt
1,6
15,2
resultaträkning enligt IFRS då det inte sker någon avskrivning på
goodwill. Detta är den post som för Stampengruppen har störst
påverkan på såväl eget kapital som resultat. Vidare så påverkas
förvärvsbalanser avseende investeringar gjorda från och med 2008
genom en mera noggrann analys och fördelning av förvärvade
övervärden.
Finansiella instrument (IAS 32 och 39)
Koncernens innehav av finansiella instrument skall värderas till
verkliga värden. Omräkningen av värden för finansiella instrument
avser värdering av onoterade aktier och säkringsinstrument till
verkliga värden. Koncernen har beslutat att inte tillämpa säkringsredovisning under 2008 varför förändringar i ränteswappar direkt
påverkar resultaträkningen. Koncernen har för avsikt att tillämpa
säkringsredovisning från och med 2009.
Pensioner (IAS 19)
Pensionsutfästelser som tidigare redovisats inom linjen måste
skuldföras. Pensionsåtaganden avseende personal som gått i
pension skall diskonteras till marknadsränta i stället för som nu
till en ränta som fastställs av Finansinspektionen. Vad avser
koncernens ITP-plan, som administreras av PP (Pressens Pensionskassa), så redovisas den tillsvidare som avgiftbestämd plan enligt
redovisningsrådets uttalande.
711,2
Återläggning goodwillavskrivningar
123,2
Omklassificering av minoritetsintresse
973,9
Redovisning finansiella leasingkontrakt
- 12,3
Avskrivning på övervärden efter omfördelning
av förvärvsanalyser
Enligt IFRS
- 4,2
1 786 ,7
Periodens resultat 2008
Värdering finansiella instrument netto efter skatt
46,3
- 28,8
Omvärdering av avsättning till pensioner
netto efter skatt
0,3
-1,1
Återläggning goodwillavskrivningar
Avskrivning på övervärden efter
omfördelning av förvärvsanalyser
Redovisning finansiella leasingkontrakt
Återläggning av minoritetsintresse i årets resultat
123,2
- 5,2
- 12,3
66,5
Enligt IFRS
188,9
Hänförligt till moderföretagets aktieägare
123,6
Leasing (IAS 17)
Tillgångar som nyttjas genom finansiella leasingavtal redovisas som
anläggningstillgångar med tillhörande finansiering som skulder.
Minoritetsintresse
Göteborg 2009-04-02
Margita Björklund, Sven-Olof Bodenfors, Tomas Brunegård (verkställande direktör), Jack Forsgren, Lars Hjörne, Peter Hjörne,
Josefin Hjörne Meyer, Lennart Ohlsson-Leijon (ordförande), Helena Levander, Lottie Svedenstedt, Mats Säther (arbetstagarrepresentant),
Sten Sjögren (arbetstagarrepresentant) Jan Egnor (arbetstagarrepresentant).
Vår revisionsberättelse har lämnats 2009-04-02. Magnus Götenfelt (auktoriserad revisor), Håkan Jarkvist (auktoriserad revisor).
68
65,2
kontakt
Stampen AB
Postadress: Stampen, 405 02 Göteborg
Besöksadress: Polhemsplatsen 5
Telefon vxl: 031-62 43 00
www.stampen.com
fornamn.efternamn@stampen.com
GISAB
Postadress: Box 47309, 100 74 Stockholm
Besöksadress: Årstaängsvägen 11, 6 tr
Telefon vxl: 08-550 550 00
Postadress: 405 02 Göteborg
Besöksadress: Polhemsplatsen 5, Göteborg
Telefon vxl: 031-624900
www.samedio.se
fornamn.efternamn@samedio.se
Göteborgs-Posten
www.gp.se
fornamn.efternamn@gp.se
Stampen Fastigheter
Mediebolaget Promedia i Mellansverige AB
Västerås
Postadress: Box 3, 721 03 Västerås
Besöksadress: Slottsgatan 27
Tel: 021-19 90 00
Örebro
Postadress: Norra Strandgatan 5, 701 92 Örebro
Besöksadress: Norra Strandgatan 5
Tel: 019-15 50 00
www.promedia.se
Postadress: Stampen, 405 02 Göteborg
mktmedia
Postadress: Postgränd 11 B, 831 31 Östersund
Besöksadress: Postgränd 11 B
www.mktmedia.se
fornamn.efternamn@mktmedia.se
V-TAB
Postadress: Box 2065, 422 02 Hisings Backa
Besöksadress: Exportgatan 2-4
Telefon vxl: 010-480 60 00
www.v-tab.se
fornamn.efternamn@v-tab.se
VTD
www.vtd.se
fornamn.efternamn@vtd.se
Stampen AB, 405 02 Göteborg, Sweden. Tel 031 62 43 00

STAMPEN 2008 - Om GP - Göteborgs

Transcription

Similar documents

Vi söker en ”hungrig” mediesäljare!

Verksamhetsberättelse 2013 - Stockholms Skolors Veteranförening

Zenergy AB - CBC group

Presentation - Stockpicker

INTERNPRISSÄTTNING FÖR SMÅFÖRETAG

En ny nordisk framgångssaga

Nischer avyttrar sina innehav i SKA GmbH & Co. KG och PlaCell AB