Verksamhetsplan Nytorgets förskolor Inledning

SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 1257-2011-1.
NYTORGETS FÖRSKOLOR
2012-02-10
Handläggare: Ragnhild Haglund
Telefon:076-1213117
Verksamhetsplan Nytorgets förskolor
Inledning
En enhet där barnen är målgrupp och huvudpersoner!
En enhet i förändring och utveckling!
Med fokus på utveckling, lek och lärande och där verksamheten genomgående är
tydlig, tillåtande och tillgänglig.
"Förskolan är en skolform för barn från 1 års ålder. Barn börjar i förskolan vid
olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga
grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras
ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara
organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller
studera." (Skolverket)
Lek, lärande och omsorg har en framträdande roll på våra förskolor. I leken stärks
barnets utveckling inom många områden som; språk, matematik, fantasi, rörelse,
skapande, självständighet, hänsyn, samspel, kreativitet och reflektion. En
inspirerande och variationsrik miljö lockar till lek och utforskande, där engagerade
pedagoger ser barnets intressen och olika förmågor.
Alla människors lika värde är grunden för förskolans uppdrag och verksamhet.
Våra förskolor ska vara likvärdiga för alla barn.
Vi fortsättar att medvetet utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete, där FN:s
barnkonvention, nya Skollagen, Diskrimineringslagen, Förskolans reviderade
läroplan och Stockholms stads förskoleplan styr vårt arbetssätt.
Nytorgets förskolor
ragnhild.haglund@stockholm.se
www.stockholm.se
SID 2 (31)
Under 2010 startades ett gemensamt utvecklingsarbete bland Södermalms
förskolor som syftar till att förbättra och utveckla arbetssätt så att det är bättre
anpassat till de nya uppdrag och förutsättningar förskolan har idag.
Utvecklingsarbetet kännetecknas av ett allt mer resultatbaserat arbetssätt, där vi
vet och kan påvisa vad våra insatser leder till för barnen. Inom förskolorna har vi
introducerat GUF - Gemensam Utveckling av de kommunala Förskolorna på
Södermalm. Ett verktyg där vi kan mäta och följa upp hur verksamheten når
läroplanens målområden.
Nytorgets Förskolor ligger nära Nytorget på Södermalm och består av tre
förskolor med totalt tio avdelningar/grupper. Förskolan Hörnet, Bonden och
Lilla Bonden.
Begreppet En förskola - ett arbetslag står för samverkan och kompetenssamlande,
där vi organiserar barnen i mindre grupper för att gemensamt säkerställa alla barns
lärande på förskolan.
Enheten har cirka 170-175 barn inskrivna. Barnen delas dagligen in i mindre
grupper med 3-7 barn i varje grupp utifrån ålder, intresse och aktivitet. Förutom
olika åldersstruktur i barngrupperna, olika antal avdelningar/grupper finns även en
utomhusgrupp.
Förskolorna är belägna i fastigheter bestående av lägenheter och kommersiella
lokaler. Av enhetens tio avdelningar ligger tre i gatuplan och de övriga sju på 1:a
eller 2:a våningen. Samtliga förskolor har tillgång till en innegård som även delas
med andra verksamheter och de boende i fastigheten.
Enheten leds av en förskolechef på heltid, med ett övergripande
verksamhetsansvar, personalansvar, arbetsmiljöansvar och budgetansvar.
Nytorgets föskolor har under hösten 2011 anställt en pedagogisk ledare som
inspirerar, utmanar och handleder medarbetarna i det pedagogiska
utvecklingsarbetet.
En hussamordnare på varje adress ansvarar för samordning och den dagliga
bemanningen på förskolan. Enheten har ca. 40 anställda, förskollärare och
barnskötare. Förskollärartätheten är idag 54 %. Vi anställer terminsvis, ett antal
personer som verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd.
Ledningsgruppen samordnar, kvalitetssäkrar, planerar och följer upp
verksamhetsutveckling, budget och arbetsmiljöfrågor.
Utvecklingsgruppen fungerar som ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan
enhetens pedagoger. Den driver tillsammans med den pedagogiska ledaren
pedagogiskt utveckling och verkar för nya arbetssätt och metoder.
Den Lokala SamverkansGruppen (LSG) prioriterar innehållet till enhetens
ArbetsPlatsTräffar (APT), analyserar enkäter och arbetsmiljörapporter, följer upp
sjukfrånvaro, personalfrågor, kartlägger fortbildningsinsatser, arbetsmiljöronder
och egenkontroller.
www.stockholm.se
SID 3 (31)
Alla medarbetare har alla olika ansvarsområden utifrån kompetens och intresse,
exempelvis miljö-, kultur-, beställnings- eller IT-ansvar.
Arbetsgrupper/nätverk/lärgrupper finns såväl inom enheten som med andra
förskolor i stadsdelen.
Enheten har ökat i omfattning de senaste åren och vi fortsätter utvecklingsarbetet
genom att bygga en organisation med nya arbetssätt och mötesformer utifrån de
krav på uppföljning och utvärdering som den reviderade läroplanen tydliggör.
Våra utvecklingsområden inför 2012 utifrån Förskoleundersökningen 2011, GUF
och självvärdering är följande;
* Utveckla förskolans miljö för bygg- och konstruktion
* Utveckla information och kommunikation med föräldrarna
Vi vill stolta kunna säga att vi vet och kan påvisa vad våra insatser leder till för
barnen. Vi arbetar utifrån visionen "en förskola i världsklass" där barnen ska bli
världsmedborgare i ett samhälle där hållbar utveckling står i fokus!
www.stockholm.se
SID 4 (31)
KF:s INRIKTNINGSMÅL 1:
1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig
och växande stad för boende, företagande och besök
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar
NÄMNDMÅL:
Nämndens verksamhet är miljövänlig
Nämndens aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
Använda miljövänliga transportmedel för resor i tjänsten
(nämndens resepolicy)
2012-01-01
2012-12-31
Enheter som handlar livsmedel ska välja ekologiska alternativ 2012-01-01
(konteras på 6442)
2012-12-31
Enheter som tillhandahåller/serverar mat sorterar ut
matavfall för biologisk behandling
2012-01-01
2012-12-31
Minska elförbrukningen med 2 %
2012-01-01
2012-12-31
ÅTAGANDE:
Verksamheten är miljövänlig
Förväntat resultat
30 % av våra livsmedel är ekologiska (nämndens årsmål är 16 %)
Elförbrukningen ska minska med 2 %
Arbetssätt
* Förskolan är aktsam om våra vatten- och elresurser.
* Förskolan sorterar ut förpackningar och papper.
* Barnen serveras och uppskattar en varierad, näringsrik och kravmärkt kost,
utan konstgjorda tillsatser eller socker.
Vi sorterar returpapper och kartonger. Vi ska bli ännu bättre på att hushålla med
el och vatten på förskolan. All takarmatur på förskolan Bonden skall bytas ut
under verksamhetsåret vilket kommer att bidra till minskad elförbrukning.
Miljöarbetet och måltiden är integrerade i det pedagogiska arbetet med barnen.
När vi reser i tjänsten promenerar, cyklar eller färdas vi med kommunala
medel.
Under året kommer vi att starta med att sortera ut matavfall för återvinning och
biologisk behandling.
Vi använder återvinningsmaterial till kreativt skapande och konstruktionsbygge
med barnen.
Enhetens utegrupp har ett arbetssätt med hållbar utveckling i fokus och med
www.stockholm.se
SID 5 (31)
naturen som resurs för barnens lärande.
Alla barn har rätt till god, varierad och näringsriktig mat i förskolan. Vi
erbjuder barnen en god, vällagad och näringsrik mat, där måltiden är varierande
och aptitlig i en trivsam miljö.
Hållbar utveckling råder då alla måltider tillagas på plats med närproducerade
och ekologiska livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. Även under 2011
har vi nått vårt mål med mer än 30 % ekologiska livsmedel.
Surdegsbröd bakas varje vecka i våra kök. Vi serverar vegetariska rätter två
dagar i veckan, för att vi vet att det har stor betydelse för miljön och klimatet.
Barnens tallriksmodell är förankrad hos barn och vuxna. Vi arbetar efter
Södermalms kostpolicy för barns mat i förskolan.
Vi ger föräldrarna kunskap om hur vi arbetar mer miljövänligt genom att
informera dem om vår vision kring mat och hälsa. Det görs i den dagliga
kontakten, vid öppet hus för nya föräldrar, i samband med inskolningen, på
föräldramöten, som tema i föräldraråden och Förskoleportalen.
Kockarnas kunskap och erfarenhet inom näringslära och hållbar matlagning
säkerställer att vi når målet.
Resursanvändning
Personalen har en positiv inställning till hållbar utveckling och hälsa, de är
goda förebilder.
Kockarnas kunskap och erfarenhet inom näringslära och hållbar matlagning
säkerställer att vi når målet.
Maten tillagas på plats med en stor andel ekologiska och närproducerade
livsmedel. Vi använder inte livsmedel som finns på listor över utrotningshotade
arter utan väljer klimatsmart mat.
Vi följer Livsmedelsverkets riktlinjer Bra mat i förskolan och Södermalms
kostpolicy.
Kompetensutveckling för medarbetarna och aktivt deltagande i nätverksträffar
kring barns mat internt och externt i stadsdelen.
Enhetens miljöombud sprider information och kunskap till övriga hur vi är en
miljövänlig verksamhet.
Samverkan, information och stöd från stadsdelens miljösamordnare i praktiska
frågor kring hållbar utveckling.
Uppföljning
Vi följer upp elförbrukningen och bokförda kostnader för ekologiska livsmedel.
Hållbar utveckling diskuteras på APT och i arbetslagsmöten. Köksmöten
genomförs några gånger per termin på enheten, samt fortbildning och
nätverksträffar i stadsdelen.
Regelbunden livsmedelsinspektion utförs av Miljöförvaltningen.
www.stockholm.se
SID 6 (31)
Utveckling
Hållbar utveckling där vi långsiktigt och metodiskt arbetar med miljö och
hälsa. Ekologiskt tänkande där vi värnar om jordens framtida resurser såsom
vatten, energi, ekonomi, natur, djur och människor.
Vi provar under året med att sortera mjölkkartonger på en av enhetens
förskolor.
På Lilla Bonden behöver vi byta ut vissa vitvaror till energisnålare alternativ.
På förskolan Bonden bör all takarmatur ersättas med miljövänliga alternativ för
att minska elförbrukningen.
Vi deltar i projektet Allemansrätten där barnen är delaktiga i förskolans
kostfrågor.
Vi ser över möjlighet för diplomering till Grön Flagg, en certifiering för arbetet
med hållbar utveckling.
Påbörja försök med sortering av matavfall till biogas.
Genom deltagande i referensgrupp får vi möjlighet att påverka bättre avtal med
leverantörer av ekologiska och närproducerade livsmedel.
Utöka antalet medarbetare som diplomeras i STAR:s hälsocoachutbildning. Vi
kommer att upprätta handlingsplaner för enhetens hälsoarbete.
Vi fortsätter att informera föräldrar och nya medarbetare om vår vision kring
mat och hälsa. Det görs i den dagliga kontakten, vid öppet hus för nya
föräldrar, i samband med inskolningen, på föräldramöten, som tema i
föräldraråden, vid nyrekrytering, på arbetsplatsträffar och via intranätet och
Förskoleportalen.
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och
idrottsmöjligheterna i Stockholm
NÄMNDMÅL:
Barnen i förskolan möter ett varierat kulturutbud
Nämndens indikatorer
Barnen har grundläggande skapande förmågor
Årsmål
Periodicitet
89 %
Halvår
77 %
Halvår
Kommentar:
Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att
kulturupplevelser och barns eget skapande ingår som en
naturlig del i förskoleverksamheten.
Kommentar:
ÅTAGANDE:
Barnen möter ett varierat kulturutbud
www.stockholm.se
SID 7 (31)
Förväntat resultat
77 % av föräldrarna anser att kulturupplevelser och barns eget skapande ingår
som en naturlig del i förskoleverksamheten
89% av barnen visar grundläggande skapande förmågor (delresultat i GUF)
Arbetssätt
* Barnen tar del av externa kulturupplevelser och går på teater, film, musik,
drama och museibesök.
* Kultur erbjuds - integrerad i verksamheten, av, med och för barn!
* Estetiska läroprocesser är en del av förskolans vardag.
Barnen utvecklar sin skapande förmåga genom att kultur ständigt finns i
förskolan i form av estetiska lärprocesser som lek, sång, musik, dans, rörelse,
drama, sagoläsning, skapande aktiviteter och bygg- och konstruktion.
Barnen utvecklar sin förmåga att på olika sätt uttrycka sina upplevelser, tankar
och erfarenheter.
Den pedagogiska miljön i förskolan är tydlig, tillgänglig och tillåtande, med
ett rikt och varierat material. Miljöns utformning säkerställer, utmanar och
möjliggör barnens kreativitet.
Barnen besöker regelbundet museum, teater-, konsert- och filmföreställningar.
Nytorgets förskolor bjuder in även skådespelare/kulturarbetare som visar
föreställning på plats.
Enhetens samtliga 5-åringar medverkar i stadsdelens femårskör på Förskolans
Dag i maj.
Vi tar del av och inspireras av Stockholms stads Kulturplan "Kultur i
ögonhöjd" för, av och med barn.
Barnen på förskolan Hörnet har gemensamma sång- och sagosamlingar med
pensionärerna i huset.
För att säkerställa hur vi arbetar med att ge barnen kulturupplevelser, så ger vi
föräldrarna kunskap genom dokumentation, utställningar, vernissage, bildspel,
månadsbrev och utvecklingssamtal.
Resursanvändning
Pedagogerna inspirerar till lärande genom lek, sång och estetiska processer.
Kulturombud finns på varje förskola som kartlägger, föreslår och bokar in
evenemang för barnen.
Vi tar del av och inspireras av Stockholms stads Kulturplan "Kultur i
ögonhöjd" för, av och med barn.
Medarbetare som deltar i bibliotekets Berättarkurs med fantasi- och sagotema.
Samverkan med Kulan och Kulturförvaltningen genom fortbildningsinsatser
inom området barns estetiska läroprocesser.
Förskolans geografiska läge på centrala Södermalm med ett rikt kulturutbud för
förskolebarn.
Enhetens utvecklingsgrupp och pedagogiska ledare.
www.stockholm.se
SID 8 (31)
Uppföljning
Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för
reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med
olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att
visa på de processer som sker i barnets lärande.
Materialet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla och den
synliggör en del av barnets lärande.
Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med
utveckling och lärande.
Stockholms stads årliga föräldraundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet
med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden.
Uppföljning sker även genom observation och dokumentation, arbetslags/reflektions-möten, arbetslagsintervjuer, tvärgrupper, utvecklingsgrupp och på
apt.
Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen.
Utveckling
När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas
självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi att de
ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer
gemensam bild av barnens kulturupplevelser i förskolan?
Fortsatt samarbete med Kulturskolan och Luma bibliotek för att bredda
kompetensutveckling på enheten kring barns estetiska läroprocesser.
Kulturombuden tar del av kulturerbjudanden via Kulans webb-plats.
Vi vill göra fler studiebesök för att inspireras och få nya idéer hur vi kan arbeta
med barns eget skapande.
www.stockholm.se
SID 9 (31)
KF:s INRIKTNINGSMÅL 2:
2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
2.2 Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för
att lära och utvecklas
KF:s indikatorer
Årsmål
KF:s årsmål
Periodicitet
Andel enheter som genomför systematiskt
barnsäkerhetsarbete
100 %
tas fram av
nämnden
År
Andel förskollärare av antal anställda
55 %
öka
År
Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen
avseende trygg och säker miljö
77 %
öka
År
Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen
avseende utveckling och lärande
83 %
öka
År
Antal barn per avdelning
16,5
oförändrad
År
Antal förskolebarn per anställd
5,6 st
oförändrad
År
3,3
öka
År
Personalens bedömning av "Förskolans förmåga
att stödja barns lärande och utveckling"
KF:s aktiviteter
Startdatum
Slutdatum
Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare
kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk
grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare
2011-01-01
2014-12-31
Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik,
naturvetenskap och teknik i förskolan
2012-01-01
2012-12-31
Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i
förskolan
2012-01-01
2012-12-31
Stadsdelsnämndernas ska säkerställa att förskolans nya läroplan
är implementerad i alla förskolor
2012-01-01
2012-12-31
www.stockholm.se
SID 10 (31)
NÄMNDMÅL:
Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar (Normer och
värden)
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel barn som visar grundläggande demokratiska
värderingar
76 %
Halvår
Andel föräldrar som är nöjda med utvecklingen av barnens
sociala förmåga
83 %
Halvår
ÅTAGANDE:
Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar (Normer och
värden)
Förväntat resultat
76% av barnen visar grundläggande demokratiska värderingar
83% av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med att utveckla
barnens sociala förmåga
Arbetssätt
* Barnen ger uttryck för sina åsikter och önskningar i förskolan.
* Barnen är delaktiga i gemensamma beslut i förskolan.
* Barnen samarbetar och uppmuntras till problemlösningar.
* Flickor och pojkar har samma möjligheter att utveckla sina förmågor och
intressen.
* Barnen visar respekt och empati.
* Barnen visar ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö.
* Barnen väljer aktivitet och material i förskolan.
* Pojkar och flickor stimuleras att lösa uppgifter, leka och har roligt
tillsammans.
Barnen blir lyssnade på.
Alla människors lika värde är grunden för förskolans uppdrag och verksamhet.
I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.
Likabehandling och inkludering är ett viktigt uppdrag.
Vi diskuterar vår barnsyn och värdegrundsfrågor på förskolan med barn och
vuxna. Vi har ett arbetssätt där vi involverar barnen i demokratiska processer,
delaktighet och ansvar genom att skapa miljöer och tillfällen som bjuder in till
lyssnande och samtal.
www.stockholm.se
SID 11 (31)
Den pedagogiska miljön är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Låga bord och
hyllor där materialet är väl synligt och som alla barn kan nå när de själva
önskar.
Personalen bemöter barnen lika och bekräftar flickor och pojkars lika värde.
Alla som arbetar i förskolan medverkar till att det skapas ett demokratiskt
klimat.
Vi reviderar årligen vår likabehandlingsplan och fortsätter att förankra den
bland medarbetare, barn och föräldrar.
Förskolans arbetslag skriver vecko-/månadsbrev till föräldrarna som beskriver
arbetet med grundläggande demokratiska värderingar.
Resursanvändning
Pedagogerna i förskolan är viktiga förebilder i att visa ansvar, respekt,
solidaritet och förståelse. Medarbetarnas kompetens som förskollärare och
barnskötare tas till vara i planering, genomförande, reflektion och uppföljning.
Läroplanens portalparagraf handlar om demokrati i förskolan.
Likabehandlingsplanen är ett bra redskap för att förebygga, förhindra och
eventuellt utreda kränkande behandling.
Uppföljning
Pedagogisk dokumentation används kontinuerligt som ett arbetsverktygverktyg
för uppföljning.
Materialet och delresultatet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver
utveckla.
Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med
grundläggande demokratiska värderingar.
Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet
med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden.
Uppföljning sker även genom observation och dokumentation, arbetslags/reflektions-möten, arbetslagsintervjuer, tvärgrupper, utvecklingsgrupp och på
apt.
Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen som sedan ligger
till grund för fortsatt utveckling.
Utveckling
När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas
självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi att de
ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer
gemensam bild av barnens lärande i förskolan?
När har barnen en möjlighet att bli en tillgång till varandra?
Vi använder pedagogisk dokumentation som ett gemensamt verktyg för
uppföljning och utveckling.
Vi behöver diskutera människosyn, barnsyn och kunskapssyn mer samt se över
våra gemensamma värdeord som symboliserar den verksamhet vi vill
identifieras med.
www.stockholm.se
SID 12 (31)
Fler samtal i arbetslagen i mångfalds- och jämställdhetsfrågor.
Föra samtal med föräldrarna om hur vi arbetar med flickor och pojkar i
förskolan. Behov av mer fortbildning på temat genus för förskolans
medarbetare.
Vi ser behov av kompetensutveckling kring demokratibegreppet samt
uppdatera oss i dokumenten Barns rättigheter och innehållet i FN:s
barnkonvention.
NÄMNDMÅL:
Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och
lärande (Utveckling och Lärande)
Nämndens indikatorer
Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt
utveckling, lek och lärande
Årsmål
81 %
Periodicitet
Halvår
ÅTAGANDE:
Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek
och lärande (Utveckling och Lärande)
Förväntat resultat
81 % av barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och
lärande
83% av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling
och lärande
www.stockholm.se
SID 13 (31)
Arbetssätt
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den
pedagogiska verksamheten. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen,
behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att
skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande).
* Barnen ges dagligen möjlighet att utforska, leka och lära.
* Barnens intressen och nyfikenhet styr den pedagogiska miljön.
* Barnen väljer och utforskar självständigt olika material i förskolan.
* Barnen har rika möjligheter att prova, undersöka och erfara sitt språk.
* Barnen använder alla "sina språk" för att bearbeta tankar och upplevelser
* Barnen har rika möjligheter att prova, undersöka och utforska matematik,
naturvetenskap och teknik.
* Barnen deltar i estetiska läroprocesser; musik, rörelse, bild, drama och andra
skapande aktiviteter
Förskolan skall främja leken, leken utgör grunden i barns utveckling.
Miljön är tydlig, tillåtande och tillgänglig vilket innebär att den är öppen,
inbjudande och innehållsrik. Alla som arbetar i förskolan samarbetar för att
utforma en miljö som uppmuntrar barn att utforska, utvecklas och lära, såväl
inne som ute. Miljön är flexibel och förändras efter barnens intressen. Barnen
har rätt till låga bord och låga hyllor med tillgängligt material som de kan
undersöka i sin egen takt och nå under hela dagen.
Vi skapar olika mötesplatser för barns lärande exempelvis bygg och
konstruktion. Vi organiserar och bjuder in till lek i mindre grupper.
Pedagogerna vägleder och inspirerar barnen individuellt och i grupp.
Kultur i form av sång, musik, dans, rörelse, drama, sagoläsning och skapande
aktiviteter.
Barnen utveckar ofta sina grundläggande förmågor där de olika områdena är
ämnesöverskridande. Det innebär att barnet i en och samma situation utvecklar
sitt kunnande inom exempelvis naturvetenskap, språk, drama och
värdegrundsfrågor!
Nytorgets förskolor har under året ett gemensamt tema - Bygg och
konstruktion. Detta tema utmanar och uppmuntrar barnen till fortsatt lärande
inom följande områden:
Att söka efter idéer, frågor och svar. Att samarbeta, agera, förhandla och välja
tankar med jämnåriga. Att söka användningen av siffror, symboler och mått. Att
gå in i läsandets och skrivandets värld. Att erfara tillfredsställelsen i
utforskandet, i undersökandet och i projekterandet. Att söka i fantasin efter det
möjliga.
Material som vi använder är bland annat kaplastavar, duplo, lego, träklossar,
kartonger, rör, återvinningsmaterial och naturföremål som exempelvis pinnar,
stenar, bär och snäckor.
Naturvetenskap och teknik där barnen laborerar med olika material, undersöker
www.stockholm.se
SID 14 (31)
vatten, sand, is och snö, planterar frön, bakar mm. Vi följer årstidernas
växlingar och ser hur djur, växter och natur påverkas av det.
Barnet utforskar värden och världen (!) genom sin perceptuella förmåga med
alla sina sinnen: auditivt - hörsel, visuellt - syn, taktil - känsel, kinestetisk kroppsminne, oralt - smak och lukt samt vestibulär - balanssinne.
Aktuell pedagogisk litteratur finns på förskolan.
Föräldrarna tar del av förskolans arbete med barnens lärande genom
dokumentation på väggar, bildskärmar, utställningar, vecko-/månadsbrev och
utvecklingssamtal.
Resursanvändning
Barnen och pedagogerna i förskolan är vår största resurs för fortsatt utveckling
och lärande!
Vårt pedagogiska århjul ger struktur och visar vad vi gemensamt ska fokusera
på under läråret.
Vår överenskommelse om Bygg och konstruktion som gemensamt tema på
förskolorna.
Pedagogisk dokumentation och pedagogisk handledning med vår pedagogiska
ledare är en betydande resurs i vårt utvecklingsarbete.
Vi använder oss av modellen grundverksamheten karta där förskolans dagliga
aktiviteter finns synliga. Vi lägger också tid på att introducera
grundverksamheten (förskolans rutiner, umgänge och lek- och lärandemiljöer).
Det arbetssättet synliggör hur varje aktivitet innebär en lärande-situation.
Vi samarbetar och utnyttjar förskolans gemensamma utrymmen och material.
Utvecklingsgruppen inspirerar, ger kollegialt stöd och bidrar till vårt eget
lärande.
Aktuell pedagogisk litteratur finns och läses på förskolan.
Medarbetarna deltar i kompetensutveckling, pedagogiska caféer, studiebesök
och fortbildningsinsatser, externt samt inom enheten och i stadsdelen.
Vi tar del av och inspireras av Stockholms stads Kulturplan "Kultur i
ögonhöjd" för, av och med barn.
Vi är förtrogna med stadsdelens riktlinjer kring "Modersmålsstöd och
interkulturellt arbete i förskolan" där modellen med språkdomäner visar i vilka
sammanhang barnet har möjlighet att använda sitt modersmål.
Vi deltar i stadsdelens lärgrupperoch språknätverk.
Vi tar emot lärarstudenter vilka är en stor resurs för vårt eget lärande.
Vi utbildar en PIM*-examinator (utifrån Skolverkets regeringsuppdrag) som
sedan fortbildar övriga kollegor i hur vi kan använda it och multimedia i
verksamheten för och med barnen.
Vi har handledning och stöd från stadsdelens stödteam med talpedagog,
specialpedagog, förskolepsykolog m.fl.
Stadsdelens Krispärm med handlingsplaner och rutiner.
(*PIM - Praktisk IT- och Mediekompetens)
www.stockholm.se
SID 15 (31)
Uppföljning
Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för
reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med
olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att
visa på de processer som sker i barnets lärande.
Materialet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla och synliggör
läroplanens målområden för barnets lärande.
Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med
utveckling och lärande.
Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet
med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden.
Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen.
Pedagoger och föräldrar följer upp språkdomänerna för barn med ett annat
modersmål än svenska.
Uppföljning sker även genom observation och dokumentation, arbetslags/reflektions-möten, arbetslagsintervjuer, tvärgrupper, utvecklingsgrupp och på
apt.
Utveckling
Vårt utvecklingsområde 2012 är att fortsätta att utveckla våra pedagogiska
miljöer genom temat Bygg och konstruktion. Glädje, nyfikenhet och intresse
som finns mellan barnen och mellan barn och vuxna skapar en gemenskap som
är en bra grund för lärande!
Vi ska arbeta med vår barnsyn och kunskapssyn. Lärande sker i det
sammanhang man befinner sig i, alltså i samspel med andra och med miljön
och materialet. Se det kompetenta barnen som vill utmanas i sitt lärande.
Fortsätta att dela barnen i mindre aktivitetsgrupper där de kan mötas i skapande
och i bygg och konstruktion.
Utveckla vår pedagogiska miljö i att vara tydlig, tillåtande och tillgänglig.
Skapa nya mötesplatser, torg och ateljéer på förskolorna.
Göra fler studiebesök på andra förskolor för att få idéer till hur andra utformat
sina pedagogiska miljöer.
Förbättra vår gemensamma matsal/restaurang. Prova bufféservering?
Implementera den reviderad läroplan för förskolan.
Ett utvecklingsområde för stadens förskolor är arbetet med flerspråkiga barn
och mångkulturellt arbete, det gäller även för oss på Nytorgets förskolor.
När vi jämför och analyserar resultaten av barnens lärande från GUF och
pedagogernas självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen,
ser vi att de ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att
få en mer gemensam bild av barnens lärande i förskolan?
www.stockholm.se
SID 16 (31)
NÄMNDMÅL:
Barnen är delaktiga och har inflytande (Barns inflytande)
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel barn som är delaktiga och har inflytande
71 %
Halvår
Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med barnens
inflytande och delaktighet
75 %
Halvår
ÅTAGANDE:
Barn är delaktiga och har inflytande i förskolan (Barns inflytande)
Förväntat resultat
71 % av barnen är delaktiga och har inflytande i förskolan
75% av föräldrarna är nöjda med hur barnen har inflytande och är delaktiga
Arbetssätt
* Barnens tankar och idéer lyssnas på och involveras i förskolans planering
* Barnen gör aktiva val av aktiviteter och material
* Barnen är delaktiga i beslut som rör deras vardag i förskolan
* Barnen deltar i uppföljningen av förskolans verksamhet
Barnens intressen och nyfikenhet styr verksamhetens innehåll. De vuxna är
lyhörda för och lyssnar in barnens synpunkter och tankar som sedan används i
förskolans kommande planering av verksamheten.
Förskolan låter barnen få utveckla sin förmåga att leka och lära i grupp, där
grunderna är turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Barnen utmanas
dagligen i lek, kommunikation, förhandling, samarbetsövningar och
problemlösningar.
Förskolans miljö är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Lekmaterial finns synligt
www.stockholm.se
SID 17 (31)
på låga hyllor, förvaras i genomskinliga lådor eller burkar och kan användas av
barnen under hela dagen.
Genom att dela upp barnen i mindre grupper ökar vi möjligheterna för barnen
att bli sedda och lyssnade på.
Vi ger föräldrarna kunskap om hur vi arbetar med barns inflytande bland annat
genom vecko-/månadsbrev och pedagogisk dokumentation.
Resursanvändning
Barnens åsikter är viktiga och tas tillvara.
Personalen är en viktig resurs och genom utvecklingsgruppen arbete tas
medarbetarnas erfarenheter och kompetens tillvara.
Samverkan med barnens föräldrar är nödvändigt och kreativt. Föräldrarådet på
en av förskolorna är en stor resurs.
Uppföljning
Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara på deras intressen.
Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för
reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med
olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att
visa på de processer som sker för delaktighet och inflytande.
Materialet och delresultatet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver
utveckla.
Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med barnens
delaktighet.
Stockholms stads årliga förskoleenkät/brukarenkät visar på föräldrarnas
nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden.
Utveckling
När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas
självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi att de
ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer
gemensam bild av barns inflytande i förskolan?
Vi behöver i större utsträckning fråga barnen vad de tycker om förskolans miljö
och material.
De vuxna behöver ha mer reflektion och dialog kring barnens reella inflytande i
förskolan. Vi ser att vi behöver medvetet arbeta med gruppstärkande lekar ( i
stället för tävlings- och konkurrensmoment), föreslå alternativa lösningar.
Inbjuda till solidarisk lek där fantasi, inlevelse och kommunikation
uppmuntras.
Fler diskussioner i arbetslagen för en gemensam barnsyn. Behov finns av
ytterligare kompetensutveckling.
www.stockholm.se
SID 18 (31)
NÄMNDMÅL:
Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass
(Samverkan)
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel arbetslag som bedömer att barnen är förberedda
inför övergången till förskoleklass
80 %
Halvår
Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att deras barn är
förberett inför övergången till förskoleklass
90 %
Halvår
ÅTAGANDE:
Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass
(Samverkan)
Förväntat resultat
90% av föräldrarna tycker att deras barn är förberedda inför övergången till
förskoleklass
80% av förskolans arbetslag tycker att barnen är förberedda inför övergången
till förskoleklass
Arbetssätt
* Barnen ställer frågor, samtalar och reflekterar kring hur det är att börja i
skolan
* Barnen har besökt en skola, matsal eller skolgård inför skolstarten
* Föräldrar och barn erbjuds ett avslutningssamtal där de ges möjlighet att
komma med synpunkter
* Alla barn har dokumentation från sin förskoletid
Ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen och föräldrarna stödjer
barnets fortsatta utveckling och det livslånga lärandet. Föräldrarna får kunskap
om hur vi arbetar med barnen övergång till förskoleklass på utvecklingssamtal
och föräldramöten.
Vi följer stadsdelens rutiner för övergången från förskola till förskoleklass, med
överlämnande-/avslutningssamtal med föräldrar, barn och förskoleklass/skola.
Barnen deltar i olika avslutningsritualer på förskolan och deltar i stadsdelens
stora 5-årskör på Medborgarplatsen på Förskolans dag i maj!
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation inför övergången.
Vid övergång till nya verksamheter ges särskild uppmärksamhet de barn som
behöver särskilt stöd.
Resursanvändning
Södermalms riktlinjer för övergång från förskola till förskoleklass.
Enheten deltar i det nätverk av pedagoger i stadsdelen som förbereder och
www.stockholm.se
SID 19 (31)
planerar barnens skolstart.
Samverkan mellan medarbetarna i enhetens grupper med de äldre barnen.
Samverkan och kontakt med lärarna i förskoleklass.
Uppföljning
Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för
reflektion, planering, uppföljning och utvärdering.
Arbetslagen frågar personal och föräldrar i samband med avslutningssamtalet,
om hur väl barnen är förberedda inför övergången till förskoleklass.
Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet
med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden.
Förskolan bjuder in till avslutningssamtal med föräldrar, barn och eventuellt
lärare i förskoleklass. Barnets synpunkter lyssnas på och dokumenteras i bland
annat barnintervjun. Föräldrarnas synpunkter tas tillvara via frågor i
utvecklingssamtalet. Fokusgrupp genomförs med med 5-åringar för att få deras
bild av sin förskoletid.
Utveckling
Vi arbetar för att varje barn ska få en så bra skolstart som möjligt. Vi önskar
fler överlämningssamtal mellan skola, förskola och vårdnadshavare. Vi behöver
inrikta oss på att besöka de skolor där flest barn ska börja och talar då med
barnen om begreppen Vad innebär det att börja i skolan? Hur kan en skola se
ut?
Vi uppmuntrar föräldrarna att besöka den blivande skolan tillsammans med
sina barn.
Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi barnens lärande i förskolan.
www.stockholm.se
SID 20 (31)
NÄMNDMÅL:
Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa
(Förskola och hem)
Nämndens indikatorer
Årsmål
Periodicitet
Andel arbetslag som bedömer att hem och förskola
samverkar för barnets bästa
76 %
Halvår
Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att hem och
förskola samverkar för barnets bästa
76 %
Halvår
ÅTAGANDE:
Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa
(Förskola och hem)
Förväntat resultat
76 % av föräldrarna/vårdnadshavarna anser att förskolan samverkar för barnets
bästa
76% av förskolans arbetslag tycker att hem och förskola samverkar för barnets
bästa
Arbetssätt
* Aktiv inskolning där föräldrarna deltar på heltid i förskolan från första
inskolningsdagen.
* Föräldrarna får regelbundet information om vad som händer i förskolan.
* Föräldrarna känner till och hur vi konkret arbetar utifrån våra Arbetsplaner.
* Föräldrarna kommer till förskolan med idéer och synpunkter om
verksamheten.
* Föräldrarna upplever sig respekterade i samverkan med förskolan.
* Föräldrarna deltar i uppföljnings- och utvecklingssamtal kring det enskilda
barnet.
Respekt och öppenhet är grunden för en god samverkan mellan förskola och
hem. Föräldrarna har ansvaret för sina barns fostran och utveckling.
Förskolan kompletterar hemmet genom att aktivt skapa bästa möjliga
förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt i det
livslånga lärandet.
Förskolan ansvarar för att förtydliga, samordna och sprida information till
föräldrarna om förskolans arbetssätt, förutsättningar, policys och rutiner. Vi
kommunicerar muntligt, dagligen och vid olika föräldrasammankomster.
Skriftlig information på anslagstavlor, mejl, sms och i månadsblad, från ledning
och arbetslag och ambition i att utöka informationen på Förskoleportalen.
www.stockholm.se
SID 21 (31)
För att medverka till inkludering av barn i behov av särskilt stöd inbjuder vi till
tätare samverkan med barnets föräldrar.
Resursanvändning
Personalen i förskolan är aktiv i det dagliga mötet med föräldrarna, visar
respekt för föräldrarna och tar ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskola och hem. Samtal och diskussion i föräldrarådet.
Fortbildningsinsatser från Södermalms stödteam till föräldrar och personal i
förskolan.
Utökad IT-kommunikation.
Uppföljning
Uppföljning sker i det dagliga mötet samt vid uppföljnings- och
utvecklingssamtal med barnens föräldrar. Pedagogerna lyssnar på föräldrarna
och tar tillvara på deras synpunkter.
Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för
reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med
olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att
visa på de processer som sker i barnets lärande.
Materialet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla och synliggör
en del av barnens lärande.
Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet
med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden.
Utveckling
En väl fungerande kommunikation och information mellan hem och förskola är
grunden för ett gott samarbete. Bemötande och ett bra samarbete är också en
förutsättning för att barnens vistelse på förskolan ska bidra till att de utvecklas
efter sina egna individuella och unika förutsättningar.
När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas
självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi
återkommande att de ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi
arbeta för att få en mer gemensam bild av hur förskola och hem samverkar för
barnets bästa?
Vi behöver ännu mer bjuda in till delaktighet i förskolan. Genom en aktiv
föräldramedverkan under inskolningstiden skapas en relation som ger
vårdnadshavarna en insikt i och kunskap om förskolans verksamhet. Det ökar
också förutsättningar för att det finns tillit, förtroende, en öppen dialog och ett
samarbete mellan hem och förskola med barnets bästa i fokus.
Det dagliga mötet vid lämning och hämtning, utvecklingssamtal, information
om vad som händer på förskolan, och vad som ska hända framöver.
Fortsätta att använda oss av minienkäter där vi snabbt kan få föräldrarnas
synpunkter i en aktuell fråga.
Vi behöver utveckla och uppdatera Förskoleportalen, Outlook och vårt intranät
så att föräldrar och personal på förskolan kan finna fler kommunikationsvägar.
www.stockholm.se
SID 22 (31)
Vi kommer att starta fler föräldraråd på enhetens förskolor under
verksamhetsåret för att beskriva våra mål och arbetssätt och för att
kontinuerligt få ta del av föräldrarnas synpunkter.
Vissa informationskanaler och sätt att informera ska vara gemensamma för
enhetens tio avdelningar. Andra kan anpassas efter de förutsättningar, önskemål
och behov som finns för respektive föräldragrupp och arbetslag.
2011 års förskoleundersökning visar att vi förbättrat oss avsevärt för området
kommunikation och delaktighet, men framför allt inom it-området finns mer att
göra.
www.stockholm.se
SID 23 (31)
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
2.4 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och
utmanande arbeten
KF:s indikatorer
Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag)
Årsmål
4,5 %
KF:s årsmål
4,5 %
Periodicitet
År
NÄMNDMÅL:
Chef och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget och
verksamhetens mål
ÅTAGANDE:
Chef och medarbetare har en gemensam bild av förskolans uppdrag
och mål
Förväntat resultat
Ökat värde inom områdena ledarskap, medarbetarskap och organisation i
medarbetarenkäten
Arbetssätt
* Medarbetarna känner till förskolans mål och uppdrag och vet vilka resultat
som förväntas
* Medarbetarna tar egna beslut i arbetet utifrån målen
* Medarbetarna är aktiva i att utveckla arbetssätt för att nå målen
* Medarbetarna utformar och skriver egna arbetsplaner utifrån förskolans
uppdrag och mål
www.stockholm.se
SID 24 (31)
Alla medarbetare är en representant för staden och sin verksamhet.
Vi för kontinuerligt diskussioner i olika mötesformer, om varje medarbetares
betydelse för verksamheten som helhet så väl som i arbetslaget. Vi kopplar på
ett målmedvetet sätt våra egna åtaganden och våra lokala arbetsplaner till de
som gäller för övriga organisationsnivåer i Stockholms stad. Därefter utvecklar
vi olika arbetssätt för att nå de mål vi har för olika områden.
Medarbetarna är delaktiga i arbetet med Verksamhetsplanen genom att komma
med synpunkter på innehåll och formuleringar. Medarbetarna skriver utifrån
enhetens VP sedan egna Arbetsplaner där de beskriver arbetssättet med barn
och föräldrar.
Utvecklings- och lönesamtal genomförs utifrån uppdrag, måluppfyllelse,
ansvarstagande, initiativförmåga, lösningsfokusering, samarbetsförmåga,
flexibilitet och engagemang.
Vi skapar ibland arbetsgrupper för enskilda frågor där varje arbetslag finns
representerat.
Vi använder vecko- och morgonmöten för att öka information, engagemang,
ansvarstagande och samarbete mellan förskolornas olika grupper. Vi poängterar
vikten av att fördela uppgifter och ansvar mellan alla medarbetare, vissa
uppgifter löser man i grupp andra får man arbeta med och ta ansvar för mer
självständigt.
Vi tycker det viktigt att medarbetarna känner stolthet över sin insats, sitt yrke
och den verksamhet man arbetar inom. Vi utgår från att alla medarbetare är
kunniga, vill vara delaktiga och är engagerade i sitt arbete. Den nya skollagen
och den reviderade läroplanen ställer också högre krav på tydlighet i uppdraget,
målen, tydligare pedagogiskt ledarskap hos förskollärare och förskolechefer,
resultat och uppföljning.
På apt diskuteras utveckling och måluppfyllelse. Vi förändrar vår lärande
organisation genom nu att utöka antalet möten för pedagogiska reflektioner och
samtal. Vi för en dialog om utveckling, mål, resultat, pedagogiska miljöer i
såväl i arbetslaget som i tvärgrupper.
Resursanvändning
Pedagogerna i förskolan är den främsta resursen!
I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 formuleras; mål (s.k. strävansmål),
värdegrund och åtagande för verksamheten.
Vi ser det nya verkytget GUF som ett av flera stöd i att synliggöra barnens
lärande och att se effekten av vårt arbete för dem vi är till för och att nå målen.
Förskolorna tar del av och utnyttjar den kompetensutveckling som erbjuds
bland annat genom Förskolelyftet, Stockholms Universitet, föreläsningar och
pedagogiska caféer anordnade av stadsdelens förskoleavdelning. Flera
medarbetare deltar i pedagogiska nätverk s.k Lärgrupper med kollegor på
Södermalm.
Medarbetarna har tillgång till aktuell pedagogisk litteratur, gör studiebesök och
får handledning av enhetens nya pedagogiska ledare.
www.stockholm.se
SID 25 (31)
Resultatet av Det kommunikativa ledarskapet och Medarbetarenkäten visar på
utvecklingsområden. Stockholms stad erbjuder ett dialogverktyg för att
effektivare kunna analysera och följa upp svaren.
Uppföljning
Förskoleundersökningens och medarbetarenkätens resultat ger en
sammanfattande bild av vad vi behöver utveckla inom enheten.
Förskolechefen följer årligen upp och jämför resultat av arbetslagens arbete
med Arbetsplaner, GUF, självvärdering och förskoleundersökningen.
Uppföljning sker regelbundet av de nationella målen och kommunfullmäktiges
mål. Detta sker enligt stadens integrerade ledningssystem (ILS) i samband med
stadens tertialrapporter, budgetuppföljning, verksamhetsberättelse och i
verksamheternas kvalitetsredovisningar.
Fokusgrupper med barn, minienkäter, samtal med föräldrar och medarbetare
om resultat.
Medarbetarna utför GUF och självvärdering av sitt arbete ett par gånger under
året inom området Utveckling och lärande. Beskrivning och uppföljning av
resultat i tertialrapporter, kvalitetsredovisning, årsredovisning,
förskoleundersökning, medarbetarenkäter, utvecklingsdagar, medarbetar- och
lönesättande samtal, arbetslagsintervjuer, lsg, pedagogisk utvecklingsgrupp,
ledningsgrupp och apt.
Utveckling
Utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet är en ständigt pågående
process. Vi förväntar oss en ökad pedagogisk samsyn som vi utvecklar
gemensamt med chef och pedagogisk ledare.
Vi väljer medvetet medarbetare med olikhet och mångfald i sin kompetens,
som tillför nya kunskaper och perspektiv till den kunskap och kompetens vi
redan har.
Enhetens förskollärare får sin pedagogiska behörighet bekräftad med
lärararlegitimation under 2012.
Vi är nyfikna på att introducera LEAN för att synliggöra hur vi når förskolans
mål och uppdrag.
Resultatet från Det kommunikativa ledarskapet visar en ökning inom samtliga
områden, men där vi vill fortsätta utveckling kring organisation och
delaktighet.
www.stockholm.se
SID 26 (31)
NÄMNDMÅL:
Chef och medarbetare har goda arbetsförhållanden
ÅTAGANDE:
Chef och medarbetare har goda arbetsförhållanden
Förväntat resultat
Sjukfrånvaron är 4,5%
Arbetssätt
* Chef och medarbetare känner till uppdrag och mål för förskolan och vilka
resultat som förväntas
* Chef och medarbetare strävar efter ett öppet klimat, meningsfullhet och ett
respektfullt bemötande där allt lärande sker i samspel med andra
* Chef och medarbetare är aktiva och utnyttjar sina möjligheter till delaktighet
på arbetsplatsen
* Chef och medarbetare deltar aktivt på arbetsplatsträffarna (10 stycker per år)
för att tillsammans forma en god arbetsmiljö
* Chef och medarbetare tar eget ansvar för sin hälsa och vår gemensamma
arbetsmiljö
* Stabil grundverksamhet som alla medarbetare är förtrogna med
Årshjulet för vårt systematiska arbetsmiljöarbete är ett lyckat arbetssätt för att
verka för goda arbetsförhållanden i förskolan. Förskolan ska vara en arbetsplats
där alla medarbetare trivs och utvecklas, det har vi arbetat medvetet och
strategiskt för under flera års tid.
Arbetsmiljöarbetet organiseras av förskolechef, lokal samverkansgrupp (lsg)
och ledningsgrupp.
Förslag, synpunkter, riskbedömning, uppföljning och eventuella beslut sker i
enhetens lsg, där fackliga representanter från Nytorgets förskolor deltar.
Lsg kartlägger och planerar även fortbildningsinsatser, arbetsmiljöronder och
egenkontroller. De analyserar enkäter och arbetsmiljörapporter, följer upp
sjukfrånvaron och rehabiliteringsåtgärder, rekryteringar och personalfrågor.
Lägger förslag till dagordning inför kommande apt. Övriga medarbetares
förutsättningar för delaktighet och inflytande skapas på apt och genom
fördelning i ansvarsområden.
Arbetsklimat och trivsel är viktiga områden som ligger till grund för
måluppfyllelse och utvecklingsarbete på enheten.
Vi tar del av stadens policydokument inom arbetsmiljöområdet. Vi utformar
www.stockholm.se
SID 27 (31)
och uppdaterar egna policydokument och handlingsplaner samt upprättar
spelregler och för värdegrundsdiskussioner.
Vi arbetar för en ökad delaktighet genom fler mötesformer, arbetsgrupper och
månadsbrev till medarbetarna från förskolans ledning.
Vi bedriver ett aktivt hälsoarbete utifrån stadens rehabiliteringsprocess. Vi
arbetar för att fortsätta sänka sjukfrånvaron och lyckades väl med det under
2011.
Vi gör egna friskvårdssatsningar i form av enhetens policy kring kost och hälsa,
friskvårdscheckar, influensavaccin, rökavvänjning, rörelse- och
friskvårdsaktiviteter.
Enheten rapporterar tillbud och arbetsskador i stadens RISK-system.
Vi strävar efter att höja Nöjd MedarbetarIndex i medarbetarenkäten 2012.
Resursanvändning
Med stöd av årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete skapar vi tillfällen för
information och kommunikation på arbetsplatsen.
Resultatet från medarbetarenkäten och Det kommunikativa ledarskapet och
stödet med stadens dialogverktyg för detta.
Medarbetarna har PUT-tid (Pedagogisk UtvecklingsTid) för uppföljning,
utvärdering och planering av den dagliga verksamheten med barnen.
Medarbetarna har reglebundet reflektionstid och handledning med enhetens
pedagogiska ledare.
Förskoleenheten har 4 utvecklingsdagar per år då vi gemensamt lär och
inspireras att säkerställa hur vi arbetar mot samma mål.
Den lokala samverkansgruppen sammansättning och kompetens gynnar vårt
arbetsmiljöarbete.
Vi deltar i den i kompetensutveckling som stadsdelen arrangerar; föreläsningar
och pedagogiska caféer.
Vi tar emot lärarstudenter vilket ger ett stort erfarenhets- och kompetensutbyte.
Medarbetare som deltar i Förskolelyftet.
Internt lärande vid egna utvecklingsdagar, utvecklingsgrupp, lärgrupper,
arbetsgrupper och tvärgruppsdiskussioner på apt.
Vi samverkar med stadsdelens HR-avdelning i personalfrågor,
rehabiliteringsinsatser, frisknärvaro och psykosocial arbetsmiljö.
Samverkan med företagshälsovården St. Erikshälsan i personalvårdsfrågor,
rehabiliteringsinsatser, skyddsfrågor och ergonomi för att förbättra den fysiska
arbetsmiljön. Vi samverkar med Arbetslivsresurs i individuell coaching och
karriärväxling.
Medarbetare och chef deltar i handledning och chefsutvecklingsprogram i
stadens regi.
Anticimex ger stöd och fortbildning till medarbetare och chef i systematiskt
brandskyddsarbete och HLR (hjärt- och lungräddning) mm.
Medarbetarna har arbetskläder och genomför gemensamma trivselaktiviteter
exempelvis teaterbesök.
Enhetens hälsocoach upprättar handlingsplan för vårt friskvårdsarbete.
www.stockholm.se
SID 28 (31)
Uppföljning
Genom att månadsvis följa statistiken av sjukfrånvaron.
Dialog, kommunikation och delaktighet i arbetsmiljöfrågor på apt, lsg,
arbetslagsmöten, tvärgruppsdiskussioner, arbetslagsintervjuer,
medarbetarsamtal, ledningsgrupp, medarbetarenkäter och inför årsredovisning.
Utveckling
Medarbetarenkäten 2011 visar resultatet för enheten inom flera områden;
organisation, ledarskap, delaktighet, medarbetarskap, kompetesutveckling,
trivsel, arbetsklimat, arbetsbelastning och hälsa. Där ser vi att många
medarbetare idag upplever arbetsbelastningen som hög och det är ett
utvecklingsområde vi behöver kommunicera mer.
Förskolan är i ständig utveckling och förändring där ett gott arbetsklimat
skapas genom tydliga mål, uppdrag och organisation. Vi behöver öka
kunskapen och förståelsen för hur vi påverkas av det som sker i vår omvärld.
Vi behöver se över och revidera våra värdeord på förskolan.
Vi genomför ett försök med "Långa måndagar"; Det innebär att vi provar med
en schemaläggning då all personal i förskolan finns på plats under hela
måndagen. Det frigör tid för gemensam reflektion, olika möten, fortbildning
och planering samt att det ska minska kvällsarbete.
Hållbar utveckling ur ett organisations- och individperspektiv; att hålla
arbetslivet ut och även efteråt. Att få medarbetare att vilja arbeta kvar samtidigt
som vi uppmuntrar till rörlighet inom och utanför enheten samt att
öka möjligheten till egen kompetensutveckling.
Utöka den skriftliga informationen till medarbetarna för att frigöra tid för
dialog och diskussion på våra apt. Detta kan ske via månadsbrev och/eller mejl.
Andelen förskollärare i Stockholms förskolor ska öka. Målsättningen är att
minst hälfen av medarbetarna ska ha pedagogisk högskoleutbildning, för att på
sikt öka ytterligare.
Enheten deltar i projekt med förskoleintendent-tjänst som kan avlasta
förskolechefen i administrativa arbetsuppgifter.
www.stockholm.se
SID 29 (31)
KF:s INRIKTNINGSMÅL 3:
3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva
KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET:
3.1 Budgeten ska vara i balans
NÄMNDMÅL:
Det ekonomiska resultatet är positivt
ÅTAGANDE:
Förskoleenhetens ekonomiska resultat är positivt
Förväntat resultat
Det ekonomiska resultatet är positivt
Arbetssätt
Vi planerar för balans mellan intäkter och utgifter.
Bevakar eventuella förändringar i antalet inskrivna barn, analyserar och ser
över våra förbrukningskostnader varje månad. Enheten har
ekonomiuppföljningar med stadsdelens controller varje månad, kvartal- och
tertialuppföljning och i samband med bokslut.
Bemanning utifrån antal barn och deras vistelsetider. Samverkan och
samordning inom förskolorna för den dagliga driften till exempel gemensamma
beställningar och vikariehantering.
Förankring av budgetprocessen hos förskolans medarbetare på apt,
ledningningsgrupp och lsg.
Resursanvändning
Intäkter månadsvis från och med januari 2012 i form av förskolepeng per antal
inskrivna barn i verksamheten. Terminsvis beviljat verksamhetsstöd för barn i
behov av särskilt stöd, ersättning för lärarstudenter och beräknad fond från
2011.
Ingår i projekt med intendent-stöd i förskolan för bland annat mer kvalificerad
ekonomiuppföljning.
Kompetens från stadsdelens ekonomienhet och controller.
Uppföljning
Ekonomiuppföljningar med controller varje månad, kvartal- och
tertialuppföljning och vid bokslut.
Förskolechefen gör uppföljning av livsmedelskostnader och övrig förbrukning.
Dialog med medarbetarna i dagliga möten, köksmöten, ledningsgrupp och på
apt.
www.stockholm.se
SID 30 (31)
Utveckling
Fortsätta att förankra budgetprocessen hos medarbetarna. Öka samarbetet inom
och mellan enhetens förskolor, öka samordning vid exempelvis beställningar
och vikariehantering, vilket ger goda ekonomiska effekter.
Fortsätta att minska sjukfrånvaron och kostnader i samband med det. Öka den
ekonomiska medvetenheten bland enhetens medarbetare och uppmuntra dem
till att aktivt komma med förslag till åtgärder för att fortsätta att ha en budget i
balans.
Resursanvändning
Budget 2012
Enhet: 823 Nytorgets förskolor
Budget 2012
Tkr
Enhetens intäkter
Intäkter (-)
305
306
308
430
430
430
Bidrag
Försäljning
Övriga intäkter
Övriga interna intäkter
Peng
Särskilt behov/Bibas
SUMMA INTÄKTER
0
0
-75
-80
-15 540
-2 000
-17 695
Enhetens kostnader
501
508
561
568
592
593
594
595
599
450
Löner, arvoden och pf
Personal soc. kostnader
Hyror
Fastighetskostnader
Bidrag enskilda föreningar
Entreprenadköp
Förbrukningsinventarier
Livsmedel
Övriga kostnader
Interna kostnader
SUMMA KOSTNADER
ENHETENS ÅRSRESULTAT
BERÄKNAD FOND FRÅN 2011 (- = överskott)
ÅRSRESULTAT 2012 + FOND FRÅN 2011
Kostnader (+)
16 800
145
0
300
0
168
356
550
250
0
18 569
874
-900
-26
www.stockholm.se
SID 31 (31)
Övriga frågor
Bilagor
www.stockholm.se