docInrätta naturreservat vid Drevviken och Kvarnsjön
download 
Report Transcription
Inrätta naturreservat vid Drevviken och Kvarnsjön
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-27 KS-2012/484.826 1 (6) Kommunstyrelsen HANDLÄGGARE Katarina Persson 08-53531397 Katarina.Persson2@huddinge.se Inrätta naturreservat vid Drevviken och Kvarnsjön (Gladö) - uppdrag till miljönämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljönämnden ges i uppdrag att ta fram och bereda ett förslag till beslut för inrättande av Drevvikens respektive Kvarnsjöns naturreservat i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 februari 2013. Sammanfattning Miljönämnden har (2012) kartlagt sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat. Två av de sjöar som utpekats var Drevviken och Kvarnsjön (Gladö). Både Drevviken och Kvarnsjön har mycket höga skyddsvärden avseende både biologisk mångfald och friluftsliv. Det är angeläget att skydda sjöarna och dess strandnära områden. Att skydda dessa sjöar överensstämmer både med gällande översiktsplan och den samrådsversion till ny översiktsplan som under 2012 varit på samråd. Båda områdena är även utpekade som strategiskt viktiga delar av kommunens övergripande grönstruktur som långsiktigt bör skyddas. Kommunstyrelsens förvaltning anser att skydd av Drevviken och Kvarnsjön (Gladö) som naturreservat således är motiverat och föreslår att miljönämnden ges uppdraget att ta fram och bereda förslag till beslut. Beskrivning av ärendet Enligt Huddinge kommuns Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 20132015 skall arbetet med inrättande av Drevviken och Kvarnsjön (Gladö) som naturreservat starta under första kvartalet 2013 och slutföras under 2014. Nedan följer en beskrivning av de två områden (utdrag från Miljönämndens utredning -Riktat uppdrag: Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 huddinge@huddinge.se www.huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-27 KS-2012/484.826 2 (6) Drevviken En av Stockholmsregionens populäraste sjöar för rekreation såsom sportfiske, långfärdsskridskor och bad. Dessutom strandområden med vackra ädellövskogar och unik svämskog. Drevviken är den största sjön i Tyresåns sjösystem och delas av Stockholm, Huddinge, Tyresö och Haninge kommuner. Drevviken består av en nordlig och en sydlig bassäng som förbinds av Trångsundet. Det största tillflödet till den norra bassängen kommer via Forsån från Magelungen som mynnar i Drevviken väster om Stortorp. Den södra bassängen får den största delen av sitt vatten från Lissmaån som mynnar i Lännaviken. Lissmaån får sitt vatten från bland annat Ådran och Lissmasjön. Andra sjöar som rinner till Drevviken är till exempel Rudansjöarna vid Handens station och Svartsjön, Ramsjön och Lycksjön i Vendelsö i Haninge. Utflödet går via Gudöå till Långsjön i Tyresö/Haninge och via ytterligare sjöar till Kalvfjärden i Östersjön. Större delen av Huddinge kommun avrinner på olika sätt till Drevviken. Drevviken är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en god ekologisk status år 2021. Drevvikens nuvarande status är "Måttlig". Sjön nyttjas främst för olika typer av fritidsaktiviteter. Då stora bostadsområden gränsar till sjön, men även grönområden, har Drevviken och dess stränder stor betydelse för friluftslivet. Bad, sportfiske, båtturer och kanoting är de vanligaste sommaraktiviteterna i eller på sjön. Kanotleden från Drevviken till Kalvfjärden i Östersjön är en populär sträcka att utforska med kanot. Under vintern är långfärdsskridskoåkning, skidåkning, isfiske och promenader väldigt uppskattade friluftsaktiviteter på sjöns is. Runt sjön finns många badplatser. Inom Huddinge kommun ligger Stortorpsbadet, Sjöängsbadet, Mörtviksbadet, Badudden och LännaDrevviksbadet. I Haninge kommun ligger badplatser vid Vendelsö gård, Dalen, Norrby holme och Söderhagen. I Tyresö kommun vid Hanviken och Kumla. Och i Stockholms stad Hökarängsbadet, Sköndalsbadet och Skrubbabadet. Trångsundsskogens naturreservat och delar av Lännaskogens naturreservat ligger i Drevvikens närmaste tillrinningsområde inom Huddinge kommun. Flatens naturreservat inom Stockholms stad omfattar mark och vatten i norra delen av Drevviken. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-27 KS-2012/484.826 3 (6) En stor del av stränderna är påverkade med bebyggelse, men det finns ännu några strandområden som har mycket höga natur och rekreationsvärden. Dessa är: Sjöängsstranden: Ett tätortsnära skogsbevuxet strandområde med höga naturvärden. Skogen består bland annat av hällmarkstallskog, ädellövskog och alkärr. Det populära Sjöängsbadet ligger i området. Även några jätteekar ligger inom området varav en är cirka fem meter i omkrets och därmed en av kommunens största träd. Rödlistade arter förekommer. Mullängarna, bergbranter och badudden: Området består dels av en rasbrant samt dels av flacka gräsmarker. En sydbrant finns med en grov blandskog med bland annat alm, ek, asp och björk samt gamla tallar. Området bjuder också på en fin utsikt över Drevviken söderut från toppen av berget. Ett strövstråk (dramatisk och vacker) följer foten av branten. Ett bad ligger vid badudden. Området ligger nära Sjötorpsskolan och Mörtviksskolan vilket höjer områdets pedagogiska värden. Lännaviken: Ett strandområde i kanten på Drevviken. Här finns en biologiskt rik strandskog med stort inslag av ek. Bland annat flera jätteekar. Strandskogen svämmar över under framför allt våren. De sanka ängarna samt det för Huddinge unika deltaområdet vid Lissmaåns utlopp utgör en miljö med höga värden för biologisk mångfald; groddjur, fåglar, insekter med mera. En ö på ca 0,5 ha ligger utanför stranden med en i stort sett orörd natur. Även rekreationsvärdet är mycket högt, inte minst tack vare det strandnära läget. Kvarnsjön – Gladö Vacker skogsjö med ovanligt rik musselfauna och vattenväxtflora. Friluftsliv av riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur. Omgivningar med orörda skogar och rik ängsmark. Kvarnsjön i Gladö har ett relativt näringsfattigt tillstånd med periodvis höga halter av fosfor. En vattenväxtinventering visar att sjön har god ekologisk status vattenväxter. Kvarnsjön är inte känslig för försurning. Vattnet är måttligt färgat och siktdjupet är kring 2 meter, vilket är ett av de bättre i Huddinge. Kvarnsjön har en anmärkningsvärt riklig förekomst av stor dammussla. Även ovanligt många andra musselarter finns i sjön och då i rika förekomster. Området ingår i en del av ett större område av riksintresse för friluftslivet (Ågesta-Lida). Det utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala grönstrukturen. Under sommaren är det främst bad, fiske och roddturer som lockar och på vintern skridskoåkning, skidåkning, promenader och isfiske. Nämnas bör även den mycket artrika ängsmarken vid Nyboviksbadet. Nybovik är en gammal betesmark där många av de för kulturmarken så KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-27 KS-2012/484.826 4 (6) typiska växterna finns kvar. Några av dessa kärlväxter är idag mycket ovanliga i Huddinges kulturlandskap. Däribland kan nämnas darrgräs, klasefibbla, toppklocka och backnejlika. Fjärilsfaunan är också artrik. Några exempel på sällsynta fjärilsarter som går att hitta vid Nybovik är, mindre bastardsvärmare, violettkantad guldvinge, svavelgul höfjäril och eldsnabbvinge. Skogen öster om sjön utgörs till stora delar av en nyckelbiotop (barrskog). Här förekommer flera sällsynta och skyddsvärda arter knutna till orörd barrskog. Även några skyddsvärda fåglar häckar här. Härigenom passerar även Sörmlandsleden. Förvaltningens synpunkter Med ovanstående bakgrund är ett skydd som naturreservat för Drevviken och Kvarnsjön med sina strandnära områden motiverat. Båda utgör viktiga delar i den övergripande grönstrukturen. Ett skydd av Drevviken och Kvarnsjön ligger även i linje med intentionerna i Tyresåsammarbetet (Tyresåns vattenvårdsförbund) samt i kommunens översiktsplan (både gällande och i det nya förslaget som är under framställning). Skyddet utgör ett bra komplement till det skydd som Stockholms stad redan har inrättat vid Flaten/Skrubba som berör delar av Drevvikens tillrinningsområde och kommunens inrättade skydd av Trångsundsskogen. Miljönämndens utredning innehåller ytterligare sex sjöar som har höga skyddsvärdena avseende rekreation- och naturvärden och som idag saknar skydd. Vad gäller de två sjöarna Lissmasjön och Albysjön pågår arbetet med att inrätta skydd. Enligt projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2013-2015 ska arbetet med inrättandet av naturreservat för resterande fyra sjöar påbörjas senare i år, varpå beslut gällande dessa tas senare under året. Förvaltningen föreslår att uppdrag ges till miljönämnden att bereda ärendet att inrätta Drevvikens och Kvarnsjön som naturreservat. Det område som ingår att utreda anges på karta 1-3. Vid upprättandet av förslaget ska natur-, friluftslivs- och kulturvärden inom det föreslagna området redovisas. Vidare ska beaktas att gränser och/eller bestämmelser inte får utgöra hinder för ett normalt nyttjande av marken i anslutning till naturreservatet. Det bör således finnas en buffertzon mellan bebyggelseområde och naturreservat. Endast mark som entydigt bör ges ett långsiktigt skydd ska ingå i naturreservatet. Skyddet kommer initialt innebära kostnader för t ex gränsmarkering, informationstavlor och foldrar enligt naturvårdsverkets standard. För den framtida driften blir det kostnader för tillsyn och underhåll av gränsmarkering och informationstavlor. Även en något högre ambitionsnivå generellt för friluftslivets och naturvårdens intressen inom berörda områden kan innebära TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-27 KS-2012/484.826 5 (6) kostnader. Total bedöms ökade driftskostnader för dessa två reservat tillsammans till 50 000 kr/år. Möjligheten att erhålla statligt bidrag skall undersökas under arbetets gång. MÖRTVIK Kumla herrgård Vitnäsudd Sjötorpsparken Lyckåsen SjötorpsBadudden berget Sjötorp Drevviken LÄNNA Österhagen Kyrkviken Dalen Länna Norrby gård holme Vendelsö Länna såg viken Drevviken (Mulleängarna till Lännaviken). Söder- Sjöviks- Drevviken Orhems friluftsområde SKRUBBA LARSBODA STORTORP Skrubba sand Drevviken Forsen SJÖÄNGEN Stortorpsparken HAMMARTORP TRÅNGSUND Hanviksviken FÅLLAN Solvik Trångsunds Trångsund NYTORP PERS- herrgård UDDE Drevviken (Sjöängen) Trångsundet Karta 1 och 2. Utredningsområde för Drevvikens naturreservat. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-02-27 KS-2012/484.826 6 (6) G l Ebbadal GLADÖ KVARN Gladövik Metarbron GLADÖ Valborgsmässoberg Mellanberg Sofielund Kvarnsjön Kvarntäppan Nytorp Kvarnsjöberg Hacksjön Källtorp Holmträsket Källtorps Källtorps gärde gärde Karta 3. Utredningsområde för Kvarnsjöns naturreservat. Tidplanen för arbetet innebär att beslut om inrättande av naturreservat ska fattas i februari 2014. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Katarina Persson Miljöstrateg Bilagor Miljönämndens protokoll daterat den 24 april 2012 Sammanställning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering Beslutet delges Miljönämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MILJÖNÄMNDEN Miljönämndens arbetsutskott Miljönämnden Diarienummer NVA-2012/21 Sammanträdesdatum Paragraf Sid 16 april 2012 24 april 2012 5 8 8 12 Riktat uppdrag: Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat Miljönämndens beslut Nämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att de sjöar som utpekats för reservatsbildning inarbetas i kommunens projektplan i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och bilaga med redovisning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden. Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att de sjöar som utpekats för reservatsbildning inarbetas i kommunens projektplan i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och bilaga med redovisning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden. Sammanfattning Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat. Denna inventering har gjorts parallellt med framtagandet av en rapport om Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan). I Huddinge finns totalt 22 sjöar. Denna utredning har pekat ut åtta sjöar som har mycket höga kvaliteter avseende natur- och rekreationsvärden vilka bör skyddas långsiktigt så att deras värden kan bestå men även utvecklas i en växande region. Särskilt de rekreativa värdena kommer framgent bli allt högre när befolkningen ökar och andra delar exploateras. Vad avser naturvärden knutna till vattenmiljöer är det av största vikt att undvika exploateringar inom deras avrinningsområde och att aktivt arbeta med att den antropogena påverkan minskas. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MILJÖNÄMNDEN Miljönämndens arbetsutskott Miljönämnden Diarienummer NVA-2012/21 Sammanträdesdatum Paragraf Sid 16 april 2012 24 april 2012 5 8 9 13 Sammanfattning – forts. De sjöar som framkommit ha de högsta skyddsvärdena avseende rekreationoch naturvärden, och som idag saknar skydd är: Öran, Rudträsket, Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Drevviken, Kvarnsjön (Gladö), Albysjön och Ådran. Dessa sjöar och dess stränder föreslås ges ett långsiktigt skydd som naturreservat vilket gör att deras värden för rekreation och biologisk mångfald säkerställs. I samband med skydd fastställs även skötselplaner där dessa värden ytterligare kan utvecklas. Av dessa sex sjöar finns redan två med i projektplanen och arbete med skydd pågår. Detta gäller Lissmasjön och Albysjön. Den senare ingår i arbete med Flottsbro/Gömmaren avseende gränsjustering av Gömmarens naturreservat och skydd av Flottsbro. Tjänsteutlåtande 2012-04-05. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 SBN NVA-2012/21 1 (3) Miljönämnden HANDLÄGGARE Thomas Strid 08-535 364 73, 0709 750 261 thomas.strid@huddinge.se Riktat uppdrag: Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat Förslag till beslut Nämnden beslutar att föreslå KS att de sjöar som utpekats för reservatsbildning inarbetas i kommunens projektplan i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande och bilaga med redovisning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden. Sammanfattning Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat. Denna inventering har gjorts parallellt med framtagandet av en rapport om Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan). I Huddinge finns totalt 22 sjöar. Denna utredning har pekat ut åtta sjöar som har mycket höga kvaliteter avseende natur- och rekreationsvärden vilka bör skyddas långsiktigt så att deras värden kan bestå men även utvecklas i en växande region. Särskilt de rekreativa värdena kommer framgent bli allt högre när befolkningen ökar och andra delar exploateras. Vad avser naturvärden knutna till vattenmiljöer är det av största vikt att undvika exploateringar inom deras avrinningsområde och att aktivt arbeta med att den antropogena påverkan minskas. De sjöar som framkommit ha de högsta skyddsvärdena avseende rekreationoch naturvärden, och som idag saknar skydd är: Öran, Rudträsket, Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Drevviken, Kvarnsjön (Gladö), Albysjön och Ådran. Dessa sjöar och dess stränder föreslås ges ett långsiktigt skydd som naturreservat vilket gör att deras värden för rekreation och biologisk mångfald säkerställs. I samband med skydd fastställs även skötselplaner där dessa värden ytterligare kan utvecklas. Av dessa sex sjöar finns redan två med i projektplanen och arbete med skydd pågår. Detta gäller Lissmasjön och Albysjön. Den senare ingår i arbete med Flottsbro/Gömmaren avseende gränsjustering av Gömmarens naturreservat och skydd av Flottsbro. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen NATURVÅRDSAVDELNINGEN Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 360 00 08-535 365 39 natur@huddinge.se www.huddinge.se 141 85 Huddinge NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 SBN NVA-2012/21 2 (3) Beskrivning av ärendet Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat. Denna inventering har gjorts parallellt med framtagandet av en rapport om Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan). Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har framtagit en utredning i enlighet med det riktade uppdraget ”Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat”. Utredningen visar vilka sjöar som har dessa kvaliteter men idag ligger utanför naturreservat. För att se en komplett redovisning av kommunens alla sjöar hänvisas till miljöbarometern som ligger på kommunens hemsida. Där finns beskrivning av alla sjöar samt hur deras status förändras. Dessa beskrivningar och redovisningar av sjöarna har tagits fram som ett underlag (del av Blåplan) för kommunens nya översiktsplan. Även i kommunens rapport ”Huddinges natur - En redovisning av värdefull natur och grönstruktur för rörligt friluftsliv och biologisk mångfald - Underlagsrapport till Översiktsplan 2030” som också tagits fram med anledning av arbetet med en ny översiktsplan, finns beskrivning av flera av kommunens sjöar. I den utredning som sammanställts för rubricerat riktat uppdrag (se bilaga) redovisas de sjöar som utkristalliserats som särskilt skyddsvärde i ovanstående sammanställningar/utredningar. Det är åtta sjöar (av kommunens totalt 22) som utpekats ha mycket höga kvaliteter avseende natur- och rekreationsvärden och vilka bör skyddas långsiktigt så att deras värden kan bestå men även utvecklas i en växande region. Särskilt de rekreativa värdena kommer framgent bli allt högre när befolkningen ökar och andra delar exploateras. Och vad avser naturvärden knutna till vattenmiljöer är det av största vikt att undvika exploateringar inom deras avrinningsområde och aktivt arbeta med att den antropogena påverkan minskas. Det kan både gälla påverkan avseende tillförsel av näringsämnen med övergödningsproblematik som följd, men även påverkan med miljögifter. Det är i detta sammanhang viktigt att betona att för att skydda en sjö måste även tillräckligt stor yta av sjöns tillrinningsområde skyddas. De sjöar i Huddinge som har de högsta skyddsvärdena avseende rekreationoch naturvärden, och som idag saknar skydd är: Öran, Rudträsket, Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Drevviken, Kvarnsjön (Gladö), Albysjön och Ådran. Dessa sjöar föreslås ges ett långsiktigt skydd som naturreservat vilket därmed innebär att deras värden för rekreation och biologisk mångfald säkerställs. I samband med skydd fastställs även skötselplaner där det preciseras hur dessa värden ytterligare kan utvecklas. Av NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 SBN NVA-2012/21 3 (3) dessa åtta sjöar finns redan två med i projektplanen och arbete med skydd pågår och utreds i särskild ordning. Detta gäller Lissmasjön och Albysjön. Den senare ingår i arbete med Flottsbro/Gömmaren avseende gränsjustering av Gömmarens naturreservat och skydd av Flottsbroområdet. På uppdrag av regeringen tog Länsstyrelsen och Regionplane- och trafikkontoret fram ett program för skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen ”Aldrig långt till naturen” . I detta program ingår Rudträsket och Lissmasjön som föreslagna naturreservat. Lars Heins Naturvårdschef Thomas Strid Kommunekolog Bilagor Sammanställning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering Beslutet delges: KS kansli NATURVÅRDSAVDELNINGEN BILAGA DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 1 (24) Miljönämnden HANDLÄGGARE Thomas Strid Tiina Laantee 08-535 364 73, 0709 750 261 thomas.strid@huddinge.se Sammanställning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering Miljönämnden har gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att Inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat. Denna sammanställning har gjorts parallellt med framtagandet av en rapport om Huddinges grönstruktur och blåstruktur (Blåplan). I Huddinge finns totalt 22 sjöar. Av dessa är det åtta sjöar som har särskilt höga kvaliteter avseende natur- och rekreationsvärden vilka bör skyddas långsiktigt så att deras värden kan bestå men även utvecklas. De sjöar som framkommit ha de högsta skyddsvärdena avseende rekreation- och naturvärden, och som idag saknar skydd är: Albysjön, Drevviken, Kvarnsjön (Gladö), Lissmasjön, Mälaren (Vårbystranden), Rudträsket, Ådran och Öran. Nedan beskrivs sjöarna. Beskrivningarna är utdrag från utredningarna om Huddinges grönstruktur och blåstruktur. Framför allt är texterna hämtade från miljöbarometern. För varje sjö finns även ett förslag till naturreservatsavgränsning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen NATURVÅRDSAVDELNINGEN Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 360 00 08-535 365 39 natur@huddinge.se www.huddinge.se 141 85 Huddinge NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 2 (24) Redovisning av särskilt värdefulla sjöar som föreslås skyddas som naturreservat Albysjön (Flottsbro) Sjö med mycket höga rekreationsvärden, ovanliga vattenväxter och vattenlevande djur samt värdefulla strandområden. Ingår i länets övergripande grönstruktur. Albysjön ligger i anslutning till Mälaren och delas av Botkyrka och Huddinge kommuner. Sjön utgör i princip en del av Mälaren som den förenas med i norr vid Fittjanäset. Albysjön är Huddinges djupaste sjö med sina 24 meter. I sydost ligger Flottsbro med skidbacke, badstrand och kanotuthyrning. Området ingår som en värdekärna i den övergripande grönstrukturen för Stockholmsregionen. I den södra änden av Albysjön går Flottsbrokanalen söderut till den uppströms liggande Tullingesjön. Mälaren, Albysjön och Tullingesjön ligger gemensamt i en nord-sydligt orienterad förkastningslinje med tydliga branter i öster. På bottnen av sjöarna ligger Tullingeåsen i sin sträckning norrut. Därav det speciella utseendet av bottnen, se sjödjupskartan över Albysjön. I åsens yttre delar finns sandavlagringar som ger goda förutsättningar för badplatser och för växter och djur. Albysjön är liksom Mälaren rik på fiskarter och här förekommer bland annat den ovanliga arten nissöga. Fisket är fritt med handredskap. Mo och mjäla är jordarter som gör att bäckar bildar djupare raviner. Från Huddingesidan rinner flera bäckraviner till Albysjön, bland annat Masmobäcken, bäcken vid Gömsta äng, Häggstabäcken från St Botvids kyrkogård och Flottsbroravinen. Dessa har en säregen växtlighet med många ovanliga växter. Som exempel kan nämnas stjärnrams samt den enda Svenska förekomsten av borstsmörblomma. Hasselsnok förekommer i området. På sluttningarna ner mot Albysjön ligger Gömsta och Häggsta ängar. Ängarna sluttar mycket kraftigt ner mot sjön och är rester av det gamla odlingslandskapet. Gömsta äng avsattes som naturreservat 1966. Ängen har botaniska värden där särskilt den rika förekomsten av gullvivor är påtaglig. I baken i södra delen av ängen finns den relativt ovanliga sandviolen. Runt om ängen finns en intressant lundmiljö med många ovanliga lundväxter och ett rikt fågelliv. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 3 (24) Häggsta äng restaurerades 2008 och dess biologiska värden för flora och insekter har efter upptagen hävd utvecklats avsevärt. Marken är sandig och särskilt de delar som ligger närmast St Botvids kyrkogård har mycket höga naturvärden med en fina botaniska värden. Här finns bl a getväppling och backtimjan samt flera ovanliga insekter såsom den rödlistade mindre blåvingen. Längs förkastningsbranten finns ädellövskogar och lundar som har mycket höga naturvärden med många rödlistade arter som indikerar värdefulla miljöer. Även de mer högt belägna barrskogarna har höga naturvärden. Tre bäckraviner ingår i området, Masmobäcken, vid Häggstaängen och vid Albybadet. Bäckarna har en tät trädvegetation med hägg och asp samt en hel del andra lövträd. Vid Masmobäcken finns flera unika kärlväxter. Större delen av Albysjöns tillrinningsområde ligger inom Botkyrka kommun och sträcker sig vidare in i Salems och Södertälje kommuner. Tillrinningsområdet i Huddinge omfattar Myrstuguberget, Västra Glömsta, Glömstadalen och Kästa. De tre sistnämnda delarna har tidigare naturligt avrunnit mot Orlången och därmed Tyresåns sjösystem, men avleds sedan 1970-talet till Albysjön via en dagvattentunnel. Från norra Botkyrka går en annan dagvattentunnel till Albysjön. Albysjön är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska behålla sin idag goda vattenstatus även år 2015. Vattenstatusen får inte försämras. Albysjön är idag en näringsfattig sjö med måttligt låga klorofyllhalter och ett bra siktdjup på drygt 3 meter. Vattenväxter har hittats ned till 5,0 meters djup. Kortfakta: Höjd över havet: 0 m Sjöyta (inkl öar): 118 ha Största djup: 24,0 m Medeldjup: 8,3 m Avrinningsområdets storlek: 8410 ha Sjövolym: 9,7 Mm3 Uppehållstid: 0,5 år NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 4 (24) Växter och djur Vattenväxter: De vattenväxter som har hittats i sjön är: vass, säv, blomvass, smalkaveldun, gul svärdslilja, sjöfräken, gul näckros, vattenmärke, bäckveronika, löktåg, vägtåg, slamkrypa, nålsäv, vekt braxengräs, strandpryl, vattenpilört, knutpilört, hornsärv, hårsärv, ålnate, trubbnate, bandnate, uddnate, borstnate, gräsnate, spädnate, hjulmöja, kransslinga, hårslinga, axslinga, vattenpest, smal vattenpest, andmat, papillsträfse, skörsträfse, glansslinke, getraggsalg, stor näckmossa. Bandnate och uddnate är rödlistade arter. Djupast förekommande arter är hornsärv och stor näckmossa, vilka påträffades på 5,0 meters djup. Albysjön har enligt resultatet från vattenväxtinventering 2009 endast måttlig ekologisk status. Strandvegetationen består av bland annat klibbal, grönpil, korgvide, alm, ask, gråvide, björk, asp, vattenfräne, strandklo, topplösa, strandlysing, frossört, fackelblomster, kransmynta, brunskära, gåsört, vasstarr, jättegröe och vitgröe. Fiskar: Fisk som förekommer i Albysjön är: gädda, abborre, mört, sarv, sutare, björkna, braxen, nors, gös, gärs, lake, löja, ål och nissöga. Nissöga finns bland annat vid Flottsbrobadet. Vissa år har lax och havsöring gått upp i Albysjön och vidare upp i Tullingesjön. Kräftor: Eftersom den amerikanska signalkräftan finns i Mälaren förutsätts att den även förekommer i Albysjön. Musslor: Vandrarmussla, spetsig målarmussla och allmän dammussla. Vandrarmusslan är en främmande art som har spridit sig med sjöfarten till Mälaren och Hjälmaren. Det första fyndet i Mälaren gjordes på 1920-talet. Snäckor: Båtsnäcka och trubbig sumpsnäcka. Fåglar: Fåglar som vanligen förekommer i sjön är kanadagås, knölsvan, gräsand, skäggdopping, sothöna, knipa, silltrut, fiskmås, gråtrut, skrattmås och sävsparv. Sommartid ses ofta fiskgjuse, häger och storskarv jaga i sjön. TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 5 (24) Förslag till reservatsavgränsning – Albysjön (Flottsbro) Masmo FITTJA Fittja Gömmaråsen Gård Masmoberget Fittja MyrstuguFittja äng berget Masmo GLÖMSTA gård Dalhyddan MASMO Fredriksdal Albyberget Alby industri- Gulan område Albysjön Glömsta gård Häggstaberget Albyäng ALBY GLÖMSTA Klätter- Albydalen berg ALBY Alhagen Kvarnhagen Loviseberg Flottsbro friluftsområde Flottsbro Katthavet Älvesta säteri KÄSTA Albysjön (Flottsbro). Utredning pågår i enlighet med projektplanen där ett förslag till ändring av reservatsgränsen för Gömmarens naturreservat och skydd av Flottsbroområdet utreds. Den röda streckade cirkeln visar endast symboliskt Flottsbroområdet inklusive Albysjön som utreds som naturreservat. Området ingår i länsstyrelsens program för långsiktigt skydd av tätortsnära natur –Aldrig långt till naturen. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 6 (24) Drevviken En av Stockholmsregionens populäraste sjöar för rekreation såsom sportfiske, långfärdsskridskor och bad. Dessutom strandområden med vackra ädellövskogar och unik svämskog. Drevviken är den största sjön i Tyresåns sjösystem och delas av Stockholm, Huddinge, Tyresö och Haninge kommuner. Drevviken består av en nordlig och en sydlig bassäng som förbinds av Trångsundet. Det största tillflödet till den norra bassängen kommer via Forsån från Magelungen som mynnar i Drevviken väster om Stortorp. Den södra bassängen får den största delen av sitt vatten från Lissmaån som mynnar i Lännaviken. Lissmaån får sitt vatten från bland annat Ådran och Lissmasjön. Andra sjöar som rinner till Drevviken är till exempel Rudansjöarna vid Handens station och Svartsjön, Ramsjön och Lycksjön i Vendelsö i Haninge. Utflödet går via Gudöå till Långsjön i Tyresö/Haninge och via ytterligare sjöar till Kalvfjärden i Östersjön. Större delen av Huddinge kommun avrinner på olika sätt till Drevviken. Drevviken är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå en god ekologisk status år 2021. Drevvikens nuvarande status är "Måttlig". Sjön nyttjas främst för olika typer av fritidsaktiviteter. Då stora bostadsområden gränsar till sjön, men även grönområden, har Drevviken och dess stränder stor betydelse för friluftslivet. Bad, sportfiske, båtturer och kanoting är de vanligaste sommaraktiviteterna i eller på sjön. Kanotleden från Drevviken till Kalvfjärden i Östersjön är en populär sträcka att utforska med kanot. Under vintern är långfärdsskridskoåkning, skidåkning, isfiske och promenader väldigt uppskattade friluftsaktiviteter på sjöns is. Runt sjön finns många badplatser. Inom Huddinge kommun ligger Stortorpsbadet, Sjöängsbadet, Mörtviksbadet, Badudden och LännaDrevviksbadet. I Haninge kommun ligger badplatser vid Vendelsö gård, Dalen, Norrby holme och Söderhagen. I Tyresö kommun vid Hanviken och Kumla. Och i Stockholms stad Hökarängsbadet, Sköndalsbadet och Skrubbabadet. Trångsundsskogens naturreservat och delar av Lännaskogens naturreservat ligger i Drevvikens närmaste tillrinningsområde inom Huddinge kommun. Flatens naturreservat inom Stockholms stad omfattar mark och vatten i norra delen av Drevviken. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 7 (24) En stor del av stränderna är påverkade med bebyggelse, men det finns ännu några strandområden som har mycket höga natur och rekreationsvärden. Dessa är: Sjöängsstranden: Ett tätortsnära skogsbevuxet strandområde med höga naturvärden. Skogen består bland annat av hällmarkstallskog, ädellövskog och alkärr. Det populära Sjöängsbadet ligger i området. Även några jätteekar ligger inom området varav en är cirka fem meter i omkrets och därmed en av kommunens största träd. Rödlistade arter förekommer. Trångsundssskogens naturreservat: Ett till stora delar skogsbevuxet område som både består av barrskog och ädellövområden. I områdets västra del finns kommunens enda förekomst av den ovanliga och luftföroreningskänsliga lunglaven. Den förekommer i stort antal i ett bestånd med lönn. Bergbranterna ut mot Drevviken i områdets sydöstra del har naturskogskvaliteter med bland annat förekomst av rödlistade arter. Mullängarna, bergbranter och badudden: Området består dels av en rasbrant samt dels av flacka gräsmarker. En sydbrant finns med en grov blandskog med bland annat alm, ek, asp och björk samt gamla tallar. Området bjuder också på en fin utsikt över Drevviken söderut från toppen av berget. Ett strövstråk (dramatisk och vacker) följer foten av branten. Ett bad ligger vid badudden. Området ligger nära Sjötorpsskolan och Mörtviksskolan vilket höjer områdets pedagogiska värden. Lännaviken: Ett strandområde i kanten på Drevviken. Här finns en biologiskt rik strandskog med stort inslag av ek. Bland annat flera jätteekar. Strandskogen svämmar över under framför allt våren. De sanka ängarna samt det för Huddinge unika deltaområdet vid Lissmaåns utlopp utgör en miljö med höga värden för biologisk mångfald; groddjur, fåglar, insekter med mera. En ö på ca 0,5 ha ligger utanför stranden med en i stort sett orörd natur. Även rekreationsvärdet är mycket högt, inte minst tack vare det strandnära läget. TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 8 (24) Förslag till reservatsavgränsning Drevviken MÖRTVIK Kumla herrgård Vitnäsudd Sjötorpsparken Lyckåsen SjötorpsBadudden berget Sjötorp Drevviken LÄNNA Österhagen Kyrkviken Dalen Länna Norrby gård holme Vendelsö Länna såg viken Drevviken (Mulleängarna till Lännaviken). Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning. Söder- Sjöviks- Drevviken Orhems friluftsområde SKRUBBA LARSBODA STORTORP Skrubba sand Drevviken Forsen SJÖÄNGEN Stortorpsparken HAMMARTORP TRÅNGSUND Hanviksviken FÅLLAN Solvik Trångsunds Trångsund NYTORP PERS- herrgård UDDE Trångsundet Drevviken (Sjöängsstranden). Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 9 (24) Kvarnsjön – Gladö Vacker skogsjö med ovanligt rik musselfauna och vattenväxtflora. Friluftsliv av riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur. Omgivningar med orörda skogar och rik ängsmark. Kvarnsjön i Gladö har än så länge ett relativt näringsfattigt tillstånd med periodvis höga halter av fosfor. En vattenväxtinventering visar att sjön har god ekologisk status vad gäller vattenväxter. Kvarnsjön är inte känslig för försurning. Vattnet är måttligt färgat och siktdjupet är kring 2 meter, vilket är ett av de bättre i Huddinge. Kvarnsjön har en anmärkningsvärt riklig förekomst av stor dammussla. Även många andra musselarter finns i sjön. Området ingår i en del av ett större område av riksintresse för friluftslivet (Ågesta-Lida). Det utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala grönstrukturen. Under sommaren är det främst bad, fiske och roddturer som lockar och på vintern skridskoåkning, skidåkning, promenader och isfiske. Nämnas bör även den mycket artrika ängsmarken vid Nyboviksbadet. Nybovik är en gammal betesmark där många av de för kulturmarken så typiska växterna finns kvar. Några av dessa kärlväxter är idag mycket ovanliga i Huddinges kulturlandskap. Däribland kan nämnas darrgräs, klasefibbla, toppklocka och backnejlika. Fjärilsfaunan är också artrik. Några exempel på sällsynta fjärilsarter som går att hitta vid Nybovik är, mindre bastardsvärmare, violettkantad guldvinge, svavelgul höfjäril och eldsnabbvinge. Skogen öster om sjön utgörs till stora delar av en nyckelbiotop (barrskog). Här förekommer flera arter knutna till orörd barrskog. Kortfakta: Höjd över havet: 43 m Sjöyta (inkl öar): 58,4 ha Största djup: 7,2 m Medeldjup: 4,6 m Avrinningsområdets storlek: 710 ha Sjövolym: 7,1 Mm3 Uppehållstid: 1,7 år NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 10 (24) Växter och Djur Vattenväxter: Under vattenväxtinventeringen 1998 av Södertörns sjöar och vattendrag hittades följande växtarter i sjön: Vass, säv, sjöfräken, notblomster, smalkaveldun, igelknopp, strandranunkel, pilblad, vattenpilört, strandpryl, nålsäv, sydlig knappsäv, vit näckros, gäddnate, kransslinga, hårslinga. Strandvegetationen består av klibbal, björk, asp, gran, gråvide, jolster, grenrör, vasstarr, flaskstarr, topplösa, kärrsilja, frossört, vattenmåra, kråkklöver. Kvarnbäcken vid sjöns utlopp har dessutom höga botaniska värden med bland annat stort värde för mossfloran. Trollsländor: Vid inventering av trollsländelarver i Södertörns sjöar och vattendrag 2000-2001 hittades: rödögonflickslända, spjutflickslända, ljus/mörk lyrflickslända, mörk lyrflickslända, större kustflickslända, brun mosaikslända, tidig mosaikslända, guldtrollslända, metalltrollslända, fyrfläckad trollslända, bred trollslända. Musslor: Allmän dammussla, stor dammussla och spetsig målarmussla. Stor dammussla är tämligen sällsynt i Sverige. Partier med mycket riklig förekomst av stor dammussla, som där dominerar i antal över den allmänna dammusslan med ca 5:1. Snäckor: Trubbig sumpsnäcka. Kräftor: Flodkräfta fanns fram till 1992-1993, då Kvarnsjön drabbades av kräftpest. Signalkräfta planterades in 1994 och har därefter planterats ut även i slutet på 1990-talet. Fiskar: I sjön förekommer fiskarter som gädda, abborre, braxen, björkna, sutare, sarv, mört och gärs. Gös har inplanterats under 1980-talet. Fåglar: Vanligt förekommande fåglar i Kvarnsjön är gräsand, knipa, gråtrut och fiskmås. Stora mängder måsfågel från Sofielunds avfallsanläggning brukar rasta på sjön. Regelbundet födosöker häger, storskrake och fiskgjuse i sjön. Storlom uppträder regelbundet i sjön för att fiska. I sjöns utlopp, Kvarnbäcken, förekommer vissa vintrar strömstare, där det är öppet vatten. TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 11 (24) Förslag till reservatsavgränsning Kvarnsjön (Gladö) G l Ebbadal GLADÖ KVARN Gladövik Metarbron GLADÖ Valborgsmässoberg Mellanberg Sofielund Kvarnsjön Kvarntäppan Nytorp Kvarnsjöberg Hacksjön Källtorp Holmträsket Källtorps Källtorps gärde gärde Kvarnsjön (Gladö). Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 12 (24) Lissmasjön En av länets finaste fågelsjöar belägen i en kulturpräglad dalgång. Friluftsliv av riksintresse och värdekärna i regionens övergripande grönstruktur. Lissmasjön är en grund och näringsrik fågelsjö omgiven av betesmarker. Vass kantar sjön utanför den välbetade strandmaden och säv förekommer i större delen av sjön. Lissmasjön ingår i Tyresåns sjösystem och rinner via Lissmaån ut i sjön Drevviken. Uppströms Lissmasjön ligger flera näringsfattiga sjöar: Ådran, Rudträsket, Trehörningen i Hanveden samt Ormputten. Lissmadalgången har ett varierat odlingslandskap med strandbete, fuktbetesmarker, åkerholmar, åkermarker och öppna diken. Åkermarkerna utgörs främst av slåtter- och/eller betesvallar. De omgivande skogspartierna har ett stort inslag av ek och hassel. Området är högt klassat i länsstyrelsens våtmarksinventering. Området är en del av ett riksintresse för friluftslivet (Ågesta-Lida). Hela området ingår i en värdekärna i den regionala grönstrukturen för Stockholmsregionen. Huddinge kulturmiljöinventering anger Lissmasjön med hela sin dalgång som en värdefull natur- och kulturlandskapsmiljö. Lissmadalgångens övre del hör till Huddinges mest värdefulla naturområden avseende vetenskaplig naturvård. Lissmasjön har mycket höga värden för fågellivet med en rad ovanliga häckfåglar, både i och kring sjön och längs Lissmaån med de betade fuktängarna. Förekomsten av den rödlistade sydliga gulärlan är jämte Ågestasjön länets största. Här finns bland annat också en för länet stor skrattmåskoloni. Det friluftsliv som Lissmasjön främst bjuder på är promenader med naturupplevelser och fågelskådning. Fågeltorn finns vid sjöns nordöstra strand. Sjön är inte lämplig för bad. Nedan nämns några värdefulla områden i sjöns närhet: Ekskog söder Lissma gård: Detta område består av kullar med en gles skog bestående av ek, asp, hassel, gran och björk. Det finns både högre och sankare partier samt hasselslänter. Detta skogsparti har betats av hästar, får och kor under lång tid. Detta är ett tämligen artrikt område med många ovanliga svampar, särskilt marksvampar, varav några rödlistade. Naturbetesmarker öster om Lissma gård: Öster om gården finns naturbetesmarker med mycket höga värden. Både kärlväxtfloran men inte minst olika sällsynta och rödlistade hagmarkssvampar förekommer här. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 13 (24) Kortfakta: Höjd över havet: ca 25 m Sjöyta (inkl öar): ca 22 ha, varierande Största djup: drygt 1,1m Avrinningsområdets storlek: 740 ha Sjövolym: 0,17 Mm3 Uppehållstid: 15 dygn Växter och Djur Vattenväxter: Under inventering av vattenväxter i Södertörns sjöar och vattendrag 1998 hittades följande växtarter i sjön: Ett brett vassbälte omgärdar sjön och säv förekommer tätt i själva sjön. Bredkaveldun och sjöfräken finns i partier. I vattenmassan dominerar trubbnate och vattenbläddra. Påtagliga förekomster finns av gul näckros, vit näckros, gäddnate, hornsärv, vattenklöver, vattenmåra, stor andmat och hundstarr. Dyblad och vattenstjärna förekommer i ringa mängd. Strandvegetationen består av klibbal, grönpil, alm, ask, sälg, jolster, asp, björk, gråvide, svartvide, ek, fackelblomster, kabeleka, svalört, vass, gulsvärdslilja, gökblomster. Ovanliga strandväxter som hittats vid sjön är nickskära, sotigelknopp och rosenpilört. Snäckor: Örondammsnäcka, stor dammsnäcka, kölad skivsnäcka. Trollsländor: Trollsländelarver i Södertörns sjöar och vattendrag inventerades 2000-2001. I Lissmasjön hittades under inventeringen arterna: brun mosaikslända, svart ängstrollslända, blodröd ängstrollslända, gulfläckad ängstrollslända. Allmän smaragdflickslända har observerats senare. Fiskar: I sjön förekommer naturligt fiskarter som gädda, mört, sutare, ruda. Fåglar: Vanligt förekommande fåglar i och vid sjön är skrattmås, sothöna, tofsvipa, ängpiplärka, kanadagås, brunand, kricka, enkelbeckasin, gräsand, knipa, steglits, stare, sädesärla, ormvråk, kattuggla, björktrast, koltrast, taltrast och rödvingetrast. Mer ovanliga fåglar som regelbundet förekommer vid sjön är rödbena, vattenrall, rörhöna, sydlig gulärla, skogssnäppa, näktergal, skedand, årta, bläsand, lärkfalk, trana, sångsvan, törnskata, stenskvätta, buskskvätta, bivråk, gök, dubbeltrast. TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 14 (24) Ovanliga fåglar som ibland gästar sjön och dess omgivningar är havsörn, brun glada, blåhake, lappsparv, stenfalk, blå kärrhök, ljungpipare, gransångare. Där stränderna har en anslutande strandskog med klibbal, grönpil, alm, ask, sälg, jolster, asp, björk, gråvide, svartvide, ek, förekommer även stjärtmes, mindre hackspett och entita. Groddjur: Vanlig groda samt padda har observerats vid sjön. Däggdjur: Nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, stor fladdermus, dvärgfladdermus och mustasch- eller brandts fladdermus är observerade vid Lissmasjön under 1990-talet. Bävern är tillbaka i sjön med egen hydda. Lasättra- Förslag till reservatsavgränsning - Lissmasjön viken Brittevik Fiskarstugan Björksättra Kastellet Smedjan GRÄSVRETEN Nydalen Hermanstorp Skrovensborg Solliden Kvarntorp Kyvreten Ekudden Persberg Framnäs Hjorthagen Torhem Lissm aån Solsätra Ekbacken Björklund KOLARTORP Gamla Smedstorp Nybygget LISSMA Lissmasjön Solängen Björkdalen Lissma gård Ekedals koloniområde Gustavsborg Björkdalen Ådalen Granby Granby Eliseberg koloniområde Eriksberg Lilla Kisala Lissmasjön. Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning. Arbete med skydd av Lissmasjön pågår redan i enlighet med projektplanen. Området ingår i länsstyrelsens program för långsiktigt skydd av tätortsnära natur – Aldrig långt till naturen. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 15 (24) Mälaren – Vårbystranden Omtyckt närrekreationsområde. Strandliv med bad och promenader i lummig ädellövskog. Sällsynta vattenväxter. Riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och sträcker sig västerut bortom Västerås. I Huddinge kommun är Vårbyfjärden och Fittjaviken delar av sjön Mälaren. Vårby gård och Haga, men även hela Kungens Kurva, Segeltorp och Snättringe ligger inom tillrinningsområdet till Mälaren. Långsjön i Segeltorp rinner via öppna vattendrag och kulvertar så småningom ut i Vårbyfjärden. Även Albysjön vid Flottsbro med sitt tillrinningsområde som sträcker sig upp i Glömsta ingår i Mälarens avrinningsområde. Mälaren är den enda vattentäkten av betydelse för Stockholmsområdet och försörjer 1,7 miljoner människor med dricksvatten. De Huddingebor som har kommunalt dricksvatten, får sitt Mälarvatten via Norsborgs vattenreningsverk i Botkyrka kommun. För att skydda Mälaren som vattentäkt fattade länsstyrelsen år 2008 beslut om att Mälaren inom Stockholms län, och dess omgivande mark- och vattenområden, omfattas av vattenskyddsområde med särskilda föreskrifter. Vattenskyddsområdet heter därmed Östra Mälaren. Mälarens frilufts- och naturvärden är höga. Vid Mälaren gäller fritt handredskapsfiske.Vårby gård har en ångbåtsbrygga, varifrån man sommartid kan åka ångbåt till Birka. En småbåtshamn finns intill Spendrups. Längs Vårbystranden finns ett par badplatser. Östra Mälaren och dess vikar är en så kallad vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv, vilken omfattas av miljökvalitetsnormer. Östra Mälarens nuvarande status är "God". Den goda statusen ska bibehållas. Mälarens stränder i Huddinge har mycket höga naturvärden. Dels med Korpberget som är skyddat som biotopskyddsområde (Sveriges första kommunala biotopskyddsområde). Dels med Vårbystranden som är ett ädellövrikt område som bland annat härstammar från den gamla herrgården som legat här. Bland annat finns här en naturligt föryngrad bokskog med spridning från några äldre bokträd. Detta är en av Huddinges tre bokskogar varav detta är den största och mest livskraftiga. Det är intressant att en spontan spridning skett vilket visar på att detta är ett gynnsamt läge för bokträd. I skogen finns en rik och varierad flora. Området ingår i Stockholmsregionens övergripande grönstruktur som en avbruten kil mellan Sätraskogen och Gömmarområdet. Hela objektet har mycket höga TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 16 (24) rekreationsvärden som tätortsnära natur. Området är välutnyttjat som promenadområde och inte minst för bad vid det populära Vårbybadet. Växter och Djur Vattenväxter: Vattenväxterna i vattnet längs Vårbystranden har inventerats 1998 och 2000. Sand- och grusbottnarna i området har stor artrikedom och förekomster av rödlistade och sällsynta arter. Vass, blomvass, nålsäv, strandpryl, styvt braxengräs, vekt braxengräs, slamkrypa, korsslamkrypa, borstnate, gräsnate, ålnate, gräsnate x ålnate, spädnate, bandnate, axslinga, hårslinga, pilblad, svalting, smal vattenpest, hornsärv, småsärv och höstlånke. På stranden förekommer bland annat grönpil, al, ask, asp, björk, sälg, frossört, strandklo, knölsyska, videört och bunkestarr. Musslor: Allmän dammussla finns vid Vårbybadet. Källa: Inventering av musselfaunan inom Södertörnsområdet, Stockholms län. 2002. Manus. Skä rholm s- Förslag till reservatsavgränsning Mälaren (Vårbystranden) m en . s g r än d t ol n vä KURVA rs vä g kä äg rv ale d en k u a e n s Py r a m id b n KUNGENS en sk op pl et år n c k e n m av . er g e n g e by c Sto s gen t Kun o pple ak urv ge n g V e l je M ån s 150 öd ä rt ol m p p l et Lindvre Trafikplats kopplet ts-Lindvreten ko n ge vä s ge u rh S kä n äg e kh M o g å rd s v ä . v ds a ck ba år V r gå g vä D iag S ng en S va n h o lm s g å Bäckgårdsvägen Fjäderholmsgången rd sv . sv nd . Li etsv vr K ro ng å m S k vä nt K r äg to sv S ho l m S v an n y- Vårb y Allé ge ä M o g å rd sg å n g e n Vårby gård Ta n o lm Dialoggatan S e g e l l e d s v äg e n e N VÅRBY GÅRD n ge k vh . o lm s b a c sb mh en äg lm n Vårbyparken lv du Mo ho e Pi lg rimsväge n Vårbyfjärden n ge vä rds gå Ek m t. d äg Bäckgången Myrstugan ss in av Lam Lammholmsbacken Korpberget m vä erh ol L k Ö st e C l m ta lSe ge . led sb Vå r b a c ol is t ss g en sti lm s rh o Skä Sto h o n a lv Vår be rgsv . Pr is Du v b HUDDINGE VÅRBY Duvberget Sjöboda en lvik ge Få en äg sv Hagaviken n e g sv ä vi k el ke Få g ac E4 E20 n H a m n v. vä g od a e S jö b STRAND y Allé Vårb SLAGSTA Trafikplats Vårby 148 S n ic k k ar ro g sv äg Gö m m arb äck en Mälaren (Vårbystranden). Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 17 (24) Rudträsket Internationellt uppmärksammad skogssjö med unik flora. Riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur. Intilliggande skogar med många rödlistade arter. Rudträsket är en liten, grund och näringsfattig skogssjö som omges av mager tallhällmark och myrmarker. Sjön ligger långt från bebyggelse. Den östra sidan av sjön är brant och berget går direkt ned i sjön. Den västra sidan är flack och gungfly dominerar strandlinjen. Vattnet är naturligt starkt brunfärgat av humuspartiklar, varför denna typ av sjö även kallas för brunvattensjö (dystrof sjö). Siktdjupet är därför begränsat. Vattnet är naturligt surt och sjön har ingen eller obetydlig förmåga att motstå försurning. Rudträsket ligger först i sin gren av Tyresåns sjösystem och rinner via en bäck ned till Ådran. Sedan 1940-talet har Rudträsket stått i forskarnas blickpunkt. Det beror dels på att sjön hyser intressanta växtplanktonformer, dels på att bottensedimenten ovanligt tydligt speglar viktiga skeden av landhöjningsprocessen. Rudträsket ligger på 62 meters höjd över havet och avsnördes till egen sjö för cirka 8000 år sedan. Detta innebär att den hör till de äldsta sjöarna i länet. Tillsammans med Ådran har Rudträsket fått internationell uppmärksamhet som studieobjekt för kvartärgeologisk forskning. Sjön har även undersökts ur hydrologisk synpunkt sedan 1950-talet och är därför en viktig referenssjö. I sjön växer gotlandsag på en av sina få lokaler i länet. Gotlandsagen är en mycket sällsynt växt i östra Svealand och förekommer här bara i näringsfattiga sjöar som ligger över 60 meter över havet. Även vitag finns i sjön. Sjön har god ekologisk status vad gäller de vattenväxter som ingår i bedömningen. Vattenväxter förekommer ned till sjöns största djup. Sjön och dess avrinningsområde ingår i ett större område av riksintresse för friluftslivet. Området utgör också en del av Hanvedenkilen inom den regionala grönstrukturen. Promenader, svampplockning och en stilla picknick är de vanligaste fritidsaktiviteterna vid sjön. I inom sjöns tillrinningsområde finns andra områden med höga naturvärden. Sydväst om sjön sträcker sig en bergdalssänka med en stor sumpskog. Gran, tall och björk dominerar i den täta och tämligen olikåldriga skogen. Tyvärr har området dikats ut. Revlummer täcker stora ytor inom området. Motorcykelstigar och hyggen kantar delvis området. I tallskogarna som NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 18 (24) kantar sumpskogen har rödlistade arter påträffats som indikerar att detta är en tallmiljö med lång kontinuitet. Den sydöstra dalgången som följer den bäck som avvattnar Rudträsket består delvis av ett spännande granskogsområde som tyvärr avverkats till stora delar. Denna avverkning har påverkat, dels bäcken negativt, liksom gett den kvarvarande skogskanten i öster ett ökat ljusinsläpp. Denna branta skogskant är dock fortfarande mycket intressant tack vare en tämligen riklig tillgång på lågor i olika dimensioner och nedbrytningsstadier. Längst i norr, upp mot Rudträsket, finns lite mer skog kvar. Bäcken meandrar och är mest orörd närmast sjön Rudträsket där en granskog kantar. Enstaka tall finns även i området. Ett bestånd av den lite ovanliga plattlummern finns i norra delen av området. Både bäcken och bergbranten har höga botaniska värden med förekomster av flera rödlistade arter och signalarter som visar att detta är artrika och värdefulla miljöer. I bäcken finns dessutom förekomst av smal näckmossa vilket är en av tre lokaler i Stockholmstrakten. De branta partierna har även arter som visar på kalkpåverkad mark vilket är ovanligt på Södertörn. Kortfakta: Höjd över havet: 62 m Sjöyta (inkl öar): 2 ha Största djup: 1,4 m Medeldjup: 0,8 m Avrinningsområdets storlek: 122 ha Sjövolym: 0,013 Mm3 Uppehållstid: 15 dygn Växter och Djur Rudträsket har en god ekologisk status år 2009 vad gäller de vattenväxter som ingår i bedömningen. Kärrkrokmossa är den vanligaste och djupast (1,4 m) förekommande undervattenväxten. Andra är gul näckros, vit näckros, gäddnate och hornvitmossa. 1998/99 noterades vattenbläddra och dvärgbläddra. I Rudträsket växer gotlandsag på en av sina få lokaler i landet. Gotlandsagen är en mycket sällsynt växt i östra Svealand. Den förekommer här bara i näringsfattiga sjöar som ligger över 60 meter över havet. TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 19 (24) Förslag till reservatsavgränsning - Rudträsket Sofielund Kvarnsjön Skrovensborg Kvarntäppan Kyvreten Nytorp Torhem Kvarnsjöberg Källtorp Holm träsket Björklund Ekbacken Gam la Sm edstorp Källtorps gärde Nybygget Lissmasjön Ekedals koloniom råde Kärrsjön Gustavsborg Nya Sm edstorp Ådalen RudGranby träsket Granby Mittskogsberget koloniom råde Stora Kisala Sågen Ström dalen Lilla Kisala Lineaberg Bruket Asptorp Sågaräng Sö rm la n Näset ed en dsl Fågelsången Ådran Sö Årtorp rm Östorp la nd s le d en Orm putten Kärrsjön Rudträsket. Röd streckad linje utgör förslag till reservatsavgränsning. Området ingår i länsstyrelsens program för långsiktigt skydd av tätortsnära natur –Aldrig långt till naturen. Trollgläntan NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 20 (24) Ådran Skogssjö med rik flora och fauna. Populär sjö för bad och fiske Ådran är ursprungligen en näringsfattig skogssjö med måttligt brunfärgat vatten, omgiven av magra tallhällmarker och myrmarker. Sjön omges av ett äldre fritidshusområde och sjön har trots det hittills behållit sitt näringsfattiga tillstånd. Eftersom allt fler väljer att bo i området under längre tider av året med moderna bekvämligheter, är det viktigt att de enskilda avloppen klarar miljökraven, för att behålla Ådrans fina vattenkvalitet. Ådran är en av Huddinges klarare sjöar med ett siktdjup på drygt två meter. Sjön har ett pH nära neutralt och en god eller mycket god buffertkapacitet. Detta innebär att sjön inte är känslig för försurning. Tungmetallhalterna i vattnet är låga. Kvicksilverhalten är däremot mycket hög i den fisk som är uppvuxen i sjön. Det är därför inte lämpligt att äta till exempel gädda från Ådran. Det är en anledning till att Ådran används som "put-and-take"-sjö, där det sker regelbunden utsättning av bland annat amerikansk regnbåge, för fiskets skull. Särskilt fiskekort krävs för fiske. Ådran har en hög ekologisk status vad gäller vattenväxter. Det innebär att sjön har de vattenväxter den borde ha. Vattenväxterna bekräftar också sjöns näringsfattiga tillstånd. Även de bottenlevande djur som finns i sjön visar på de goda förhållandena i sjön. Både Ådran och Ådranbäcken har höga naturvärden vad gäller djurlivet. Ådran är dessutom, tillsammans med Rudträsket, ett viktigt studieobjekt för kvartärgeologisk forskning av landhöjningen. Sjön är värdefull för de boende vid Ådran samt för det rörliga friluftslivet i området. Sjön nyttjas för till exempel bad, fiske, roddturer, skridskoåkning och skidfärder. På sommaren erbjuder sjön många fina badplatser. I sjön är det förbjudet att framföra motordrivet fartyg. Ådran ingår i Tyresåns sjösystem. Ådran tillförs vatten från de uppströms liggande sjöarna Rudträsket och Trehörningen i Paradiset/Hanveden. Ådrans utlopp ligger i sjöns norra spets, där sjön avrinner via Ådranbäcken till Lissmasjön och därifrån vidare till Drevviken. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 21 (24) Kortfakta: Höjd över havet: 44 m Sjöyta (inkl öar): 39 ha Största djup: 8,2 m Medeldjup: 4,6 m Avrinningsområdets storlek: 850 ha Sjövolym: 1,8 Mm3 Uppehållstid: 1,0 år Växter och Djur Vattenväxter: Ådran har en hög ekologisk status vad gäller vattenväxter (2009). Det innebär att sjön har de vattenväxter den borde ha. Utmärkande för Ådran är att den har en rik förekomst av kortskottsväxter, det vill säga kortvuxna arter som växer på sjöns botten och som behöver ett näringsfattigt och relativt klart vatten, för att ljuset ska kunna nå dem. Nålsäv, vekt braxengräs, styvt braxengräs, notblomster och strandranunkel hör till dessa. Vegetationen var generellt sparsam och de vanligaste vattenarterna var gul näckros, hårslinga och stor näckmossa. Djupast förekommande undervattensart var stor näckmossa som påträffades på 3,0 meters djup. Röd näckros hittades som utplanterad främmande art i sjöns sydvästra del. Följande växtarter finns i sjön: Vass, säv, sjöfräken, bredkaveldun, blomvass, stor igelknopp, notblomster, kråkklöver, strandranunkel, hästsvans, styvt braxengräs, vekt braxengräs, sydlig knappsäv, nålsäv, löktåg, gul näckros, vit näckros, nordnäckros, röd näckros, gäddnate, ålnate, rostnate, grovnate, hårslinga, klolånke, sjöplommon, stor näckmossa. Strandvegetationen består av bland annat klibbal, jolster, asp, gran, tall, ek, pors, topplösa, trådstarr, flaskstarr. Snäckor: Ribbskivsnäcka (Gyraulus cristata) och sjötusensnäcka (Marstoniopsis scholtzi). Båda snäckarterna är ovanliga. Musslor: Allmän dammussla. Trollsländor: Södertörnsekologerna har med hjälp av anlitade experter under åren 2000 och 2001 inventerat förekomsten av trollsländor i Södertörns sjöar och vattendrag. I Ådran fann man under inventeringen arterna: spjutflickslända, ljus/mörk lyrflickslända, sjöflickslända, brun mosaikslända, tidig mosaikslända, metalltrollslända, fyrfläckad trollslända, större ängstrollslända, blodröd ängstrollslända. TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 22 (24) Fiskar: I sjön förekommer naturligt fiskarter som gädda, abborre, mört, sutare, benlöja, lake, gärs. Öring och gös samt de amerikanska arterna regnbåge och bäckröding har satts ut i sjön. Det ovanliga Bäcknejonögat leker i sjöns utloppsbäck, Ådranbäcken. Kräftor: Kräftpest konstateras på flodkräftbeståndet i Ådranbäcken 1983 och visar sig senare vara spridd även till flodkräftorna i Ådran. Sjön förklaras kräftpestsmittad 1984. Sedan 1985 har den amerikanska signalkräftan satts ut i sjön. Fåglar: Vanligt förekommande fåglar i sjön är gräsand, knipa och fiskmås. Regelbundet födosöker storlom, häger, storskrake och fiskgjuse i sjön. Däggdjur: Bävern är tillbaka i sjön och har sedan omkring år 2004 en egen hydda. Förslag till reservatsavgränsning - Ådran RudGranby träsket Mittskogsberget Granby koloniom råde Stora Kisala Sågen Ström dalen Lilla Kisala Lineaberg Bruket Sågaräng Näset Fågelsången Ådran Årtorp Östorp Orm putten Kärrsjön Paradiset S ör m lan d sl Dam m bro n e de Trehörningen HANINGE Ådran Sö m r e ed d sl la n Klagom uren n Ådran. Röd streckad linje visar schematisk avgränsning. Avgränsning studeras närmare i särskild ordning. Området ingår i länsstyrelsens program för skydd av tätortsnära natur –Aldrig långt till naturen. NATURVÅRDSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 23 (24) Öran En av Sveriges mest skyddsvärda sjöar ur naturvårdssynpunkt. Unik flora och fauna med flera rödlistade arter. Riksintresse för rörligt frilutsliv och del i regionens övergripande grönstruktur. Öran ligger i Hanveden i kommunens södra del och delas mellan Haninge och Huddinge kommuner. Öran är en större, näringsfattig skogssjö. Den är till och med tidvis mycket näringsfattig (ultraoligotrof). Den tillhör en av landets mest värdefulla sjöar ur naturvårdssynpunkt! Länsstyrelsen har inventerat sjön och konstaterat att den är en av Sveriges mest skyddsvärda sjöar. Faktum är att den har den rikaste bottenfaunan av alla kalkade sjöar i Stockholms län Här förekommer bland annat flera rödlistade arter insekter. Bra vattenkvalitet, naturlig hydrologi, orörda våtmarker och mångformighet – bidrar till att göra Öran mer artrik än vad man skulle förvänta sig av en näringsfattig sjö. Detta gör sjön ovanlig, kanske unik och mycket skyddsvärd. Sjön har varit svårt försurningsskadad, men har tack vare regelbundna kalkningar sedan 1980-talet kunnat återhämta sig. Öran är inte längre försurningsskadad och har nu hög ekologisk status. Örans växt och djurliv är på många sätt typiskt för näringsfattiga skogssjöar, men djurlivet är här rikare än vanligt. Öran har varit Huddinges sista sjö med inhemsk flodkräfta. Sedan år 2003 har flodkräfta inte påträffats vid inventeringar, varför flodkräftan kan vara borta. Försurning, kräftpest eller en kombination av dessa båda kan vara orsaken. Bottnarna i strandzonen lämpar sig däremot mycket väl för kräftor, varför en återintroduktion av flodkräfta har goda möjligheter att lyckas. Den amerikanska arten signalkräfta behöver undvikas helt. Med sin ursprungliga, oexploaterade strand, många små öar, orörda hällmarker, sumpskogar, öppna våtmarker och småflikiga strandlinje är Öran en mycket mångformig sjö. Även skyddsvärda fåglar som storlom och fiskgjuse häckar här. I sjöns västra del ligger ett område med mycket speciell och skyddsvärd flora. Bland annat med förekomst av den mycket sällsynta orkidén, vit svärdssysla. TJÄNSTEUTLÅTANDE NATURVÅRDSAVDELNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 5 april 2012 NVA-2012/21 24 (24) Huddinge kommuns del av avrinningsområdet utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet. Den utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala grönstrukturen. Sörmlandsleden passerar sjöns södra del. Förutsättningar för bibehållande av områdets naturvärden är att sjöns vattenkvalitet inte försämras. Hela sjöns tillrinningsområde måste skyddas långsiktigt och avlastas från förorenat dagvatten och enskilda avlopp.. För mer information om Örans naturvärden hänvisas till Länsstyrelsens rapport 2010:08-Naturvärden i sjön Öran. Kortfakta: Höjd över havet: 50-55 m Sjöyta (inkl öar): 49,0 ha Största djup: 3,0 m Medeldjup: 2,3 m Avrinningsområdets storlek: 470 ha Sjövolym: 1,1 Mm3 Uppehållstid: 1,1 år Förslag till reservatsavgränsning – Öran Fågelsången Djupdalen Ormputten Brink Trollgläntan Mellanberg Enebacken Övre Dåntorp d en Trehörningen Klagomuren Öran Dåntorp Riddartorp Öran S ö rm l an d Lång- Öran. Röd streckad linje visar schematisk avgränsning. En mer detaljerad avgränsning får studeras närmare i särskild ordning. Sjön delas med Haninge kommun med vilka samarbeta bör ske. En liten del av sjöns västra del ingår i Paradisets naturreservat. Svartsjön de s le sjön
