dochär - Skärteknikcentrum Sverige AB
download 
Report Transcription
här - Skärteknikcentrum Sverige AB
SKTC-modellen Metodhandbok för validering och certifiering av yrkeskompetens ” ” ” Systemet med teori och praktiska prov passade mig bra. Det här stärker självför- troendet och jag räds inte för att be om mer utbildning om det krävs i framtiden. Lotta Fransson, maskinoperatör, ITT Water & Wastewater Med validering och certifiering säkerställer vi vårt företags definierade behov av kompetens inom det skärtekniska området och den gröna nivån utgör norm vid nyrekrytering av CNC-personal. Niclas Mårtensson, VD Bufab Lann Certifieringssystemet gör att vi snabbt kan hitta brister på olika om- råden. Det här leder också till att vi kan kvalitetssäkra produktionen och att de anställda skaffar sig bredare kunskaper. Torbjörn Antonsson, TESTLEDARE på ITT Water & Wastewater SKTC-modellen Metodhandbok Författare: Thomas Petersson och Ingegerd Green Bearbetning av bakgrundsmaterial och processtruktur: Johan Karltun och Karin Havemose Grafisk form: Anders Kretz Ansvarig utgivare: SKTC Tryckeri: Hylitryck, 2010 ISBN 978-91-633-7113-4 (tryckt upplaga) ISBN 978-91-633-7125-7 (pdf) 3 Förord Denna rapport beskriver SKTC-modellen (Skärteknikcentrum-model- len) som är ett fruktbart angreppssätt eller systematik för framtagning av system för validering och certifiering av yrkeskompetens. Modellen har i första hand utvecklats för framtagning av det system som tillämpas inom industrin för validering och certifiering av operatörers, beredares och produktionsteknikers yrkeskompetens inom det skärtekniska området (CNC). Men modellen bygger på ett angreppssätt som är av generellt intresse och bör kunna tillämpas för utveckling av validerings- och certifieringssystem inom många yrkesområden. Innan vi redovisar hur SKTC-modellen är uppbyggd och har tagits fram ska vi här i förordet kort definiera vad validering och certifiering innebär, vilka allmänna krav som bör ställas på ett bra valideringssystem, de viktigaste motiven och målgrupperna för validering samt några drag i den allmänna utvecklingen av validering i Sverige och internationellt. Under de senaste åren har ett stort antal försök gjorts att ta fram modeller för validering och certifiering av yrkeskompetens inom olika branscher, såväl vad gäller industrin som olika delar av servicesektorn. Pådrivande i denna utveckling har varit den tidigare Valideringsdelegationen som åren 2004–2007 hade regeringens uppdrag att i samverkan med olika branschorganisationer och yrkesnämnder stimulera utvecklingen och tillämpningen av ändamålsenliga metoder och verksamhetsformer för validering inom främst icke-akademiska yrken. Regeringens uppdrag att främja en fortsatt utveckling av metoder och verksamhetsformer av validering och spridning av dessa inom utbildningsområdet och på arbetsmarknaden har nu övertagits av den nya Yrkeshögskolan. Den etablerade definitionen av validering är: ”... en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkän4 nande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats” (Utbildningsdepartementet Ds 2003:23). En individ som valideras inom ett visst yrkesområde ger sålunda individen ett dokument eller ”kvitto” på den kompetens som han eller hon kan uppvisa inom yrkesområdet ifråga. Det har då ingen betydelse om individen skaffat yrkeskompetensen genom formell skolutbildning, genom självstudier, genom lärande i arbetet eller på annat sätt. Det spelar heller ingen roll om individen skaffat kompetensen genom skola eller arbete i Sverige eller i något annat land. Det finns förenklat sett två typer av valideringar. Den första typen av validering är en bedömning av vilka kunskaper och färdigheter som en individ har inom ett visst yrkesområde och som resulterar i ett intyg på vad individen kan. Den andra typen av validering eller certifiering är en kompetensbedömning och värdering om en individ har tillräckliga kunskaper och färdigheter inom ett visst yrkesområde jämfört med uppställda krav på fullgod yrkeskompetens inom ett yrkesområde. Dessa krav kan vara uppställda av en viss bransch eller av en myndighet eller motsvarande. I detta fall resulterar kompetensbedömningen i ett betyg, licens eller certifikat på fullgod yrkeskompetens. Den första typen av validering har ibland liknats vid längdhopp, man registrerar hur långt individen hoppar oavsett om hoppet är långt eller kort. Den andra typen av validering eller certifiering har liknats vid höjdhopp där ribban lagts på en viss nivå som det gäller att klara. Bara godkända hopp registreras och räknas. En komplett validering inom ett yrkesområde bör dock omfatta både en bedömning av vilka kunskaper och färdigheter som en individ besitter inom det aktuella yrkesområdet (vad individen kan) och på vilka punkter individen behöver komplettera sin kompetens för att uppnå de krav på kunskaper och färdigheter som normalt ställs för arbete inom yrkesområdet. 5 Det finns flera viktiga motiv för att utveckla system för validering och certifiering. Man får ett effektivare utbildningssystem. I stället för att vuxna personer ska behöva gå igenom en komplett utbildning för att få behörighet för ett yrke eller en fortsatt högre utbildning kan de genom validering få den nödvändiga behörigheten. Fler personer blir anställningsbara och man får en bättre fungerande arbetsmarknad. Arbetslösa, nyinflyttade från andra länder eller andra arbetssökande, som saknar aktuella betyg eller motsvarande på sin kompetens, ökar genom validering sina möjligheter att få jobb. De får nu ett dokument – valideringsintyg, certifikat etc. – som de kan visa arbetsgivarna när de söker jobb. Företaget kan genom validering och certifiering kompetenssäkra sin personal och få ett systematiskt underlag för vilka kompletterande utvecklingsinsatser som kan behöva göras för att stärka kompetensen hos olika personalgrupper och därmed öka företagets konkurrenskraft. Men detta innebär också att stora krav ställs på ett bra valideringssystem. För det första måste det ha hög kvalitet. Valideringsmetoderna måste ha utformats så att de har hög relevans och validitet så att de verkligen mäter det man avser mäta. För det andra måste valideringssystemet ha hög legitimitet och förankring hos avnämarna. Om valideringssystemet inte har god förankring i den bransch och bland de företag och fackliga organisationer där det ska tillämpas kommer det aldrig att få någon bredare spridning även om det har hög kvalitet. För det tredje måste ett bra valideringssystem vara utformat så att det tillämpas på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet valideringarna sker och oavsett vem som utför de praktiska valideringarna. Det ska inte bli lättare att bli validerad eller certifierad i norra Sverige än i södra Sverige eller tvärtom. För det fjärde slutligen måste ett bra valideringssystem ha hög effektivitet. Tidsåtgången och kostnaden per validering måste vara låg och betydligt lägre än motsvarande tidsåtgång och kostnad för de utbildningsinsatser som vore alternativet till validering. 6 Det ökande intresset för validering är inget som bara gäller Sverige. Motsvarande utveckling med framtagning av olika valideringsupplägg förekommer i många länder, inte minst inom EU. Speciellt för Sverige är dock att branschorganisationerna inom näringslivet och den offentliga sektorn haft en ledande roll när det gäller både utvecklingsarbetet och när det gäller den praktiska tillämpningen och kvalitetskontrollen av valideringsuppläggen. Förankringen av valideringsuppläggen bland avnämarna och på arbetsmarknaden är därför vanligen mycket bättre i Sverige än i flertalet andra länder. I andra länder är det i de flesta fall utbildningsmyndigheterna som har fått huvudansvaret för valideringsuppläggen, vilket lett till att spridningen av validering inom näringslivet och på arbetsmarknaden ofta är sämre. Vi har som nämnts under de senaste åren haft en bred utveckling i Sverige när det gäller att ta fram modeller och system för validering och certifiering av yrkeskompetens. Intressanta valideringsupplägg har sålunda tagits fram inom ett trettiotal branscher och delbranscher, framför allt kan nämnas byggindustrins olika yrken, transportsektorn och motorbranschen, handeln och hotell- och restaurangnäringen, olika delar av servicesektorn i övrigt samt olika delar av industrin, framför allt svetsyrket och olika yrkesroller inom gjuterier, träindustrin samt underhåll och driftsäkerhet. Det valideringsupplägg i Sverige som hittills kanske är mest välutvecklat och som har fått bredast spridning inom sin bransch är dock det system för validering och certifiering som Skärteknikcentrum Sverige AB (SKTC) tagit fram för att säkerställa yrkeskompetensen inom det för industrin så strategiska skärtekniska området. För att främja en fortsatt utveckling och tillämpning av bra an- greppssätt för validering och certifiering inom olika yrkesområden bör det därför vara av stort intresse för aktörer inom andra branscher att få 7 del av hur detta system är uppbyggt och hur det angreppssätt eller den metodik som ligger till grund för systemet är utformad. Själva systemet, med beteckningen ”CNC Teknik2010”, är naturligtvis specifikt för yrkesområdet och branschen. Men angreppssättet, som vi här kallat SKTC-modellen, är mer generellt och möjligt att tillämpa för framtagning av validerings- och certifieringssystem inom andra yrkesområden och branscher och därmed intressant att lära av. Stockholm i juni 2010 Jan Edgren Professor och tidigare ordförande i Valideringsdelegationen 8 Innehåll Förord 4 Att skapa en metod10 Inledning12 Att formulera en metod 14 CNC Teknik2010 – vad är det? 15 Att använda metodboken17 Intressentkedjan 18 Från start till nu24 Utvecklingsorganisation – samverkansmodell 29 IT-verktyg34 Utvecklingsarbetet36 Finansieringsmodell48 Kritiska framgångsfaktorer från A till W 50 Framtiden52 Metoden 54 Huvudprocessen 56 Delprocess 1: Etablera projekt57 Beskrivning av Etablera projekt 59 Delprocess 2: Forma organisation65 Beskrivning av Forma organisation 66 Delprocess 3: Framtagning av system 73 Beskrivning av Framtagning av system 75 Delprocess 4: Bygga systemorganisation 86 Beskrivning av Bygga systemorganisation 88 9 Del 1 Att skapa en Metoden som beskrivs i handledningen har sin utgångspunkt i det arbetssätt som ledde fram till validerings- och certifieringssystemet CNC Teknik2010 som säkerställer yrkeskompetens inom branschen för skärande bearbetning. En arbetsgrupp bestående av representanter från flera av de aktörer som deltagit i utvecklingsarbetet från start har samlat och bearbetat projektrapporter, utvärderingar, intervjuer och annat underlag som dokumenterats under utvecklingsprocessens gång. 10 metod 11 Inledning Våren 2010 har 1400 CNC-operatörer certifierat sig på grön, blå eller svart nivå. Yrkescertifieringen för CNC-tekniker är nationellt spridd och förankrad. Det finns 60 ackrediterade testcenter spridda över landet med testledare som genomför valideringar och certifieringar. Drygt 100 företag har ökat sin förmåga att planera och genomföra strategisk kompetensutveckling. Sammantaget är detta viktiga och mycket värdefulla resultat för en bransch som i takt med att globaliseringen fått full genomslagskraft möter en allt hårdare konkurrens och hela tiden ställs inför nya utmaningar i en ständigt pågående omstrukturering. Vägen fram till dessa resultat har gått via ett utvecklingsarbete som pågått under närmare 10 år. Processen från att en mindre grupp intressenter kom fram till att man ville satsa på att utveckla och etablera en yrkescertifiering till dess att den nu är i drift, används och accepteras av organisationer och anställda har varit spännande men också mödosam. Under resans gång har många enskilda eldsjälar varit engagerade och ett flertal organisationer och företag har kontinuerligt deltagit i arbetet. Det har handlat om omfattande finansiella investeringar i utvecklingsarbetet, men framför allt om kunnande och kompetens. Kännetecknande för hela processen har varit att alla som varit involverade har brunnit för tanken att skapa ett validerings- och certifieringssystem som gör nytta för både individen, företaget och branschen. Ett enkelt, praktiskt användbart och kvalitetssäkrat system som ska upplevas värdeskapande av alla parter! Det kan vara på sin plats att definiera vad vi menar med termen bransch som används i metodbokens beskrivningar. Definitionen av bransch i det här sammanhanget är ett avgränsat verksamhetsområde inom en näringsgren som består av företag med uppgift att tillvarata gemensamma 12 intressen som till exempel utbildning, export, pris- och produktionsfrågor samt relationer till staten. I detta sammanhang är Skärteknikcentrum Sverige AB (SKTC) branschföreträdare för företag inom verkstadsindustrins sektor för spånskärande bearbetning. Allt eftersom vårt system har fått fotfäste bland företag i vår bransch har vi kunnat märka ett ökat intresse från andra branscher. Hur har ni gjort? Hur fungerar ert system? Kan vi göra likadant? Vi har medverkat i konferenser och projekt där vi försökt dela med oss av erfarenheter och systemkomponenter. Det har visat sig att vår modell verkar fungera utmärkt som utgångspunkt för de flesta branscher som vill utarbeta egna validerings- och certifieringssystem. KK-stiftelsen såg potentialen i systemet och det faktum att vår bransch var föregångare med validering och certifiering av yrkeskompetens, samtidigt som andra branscher saknade denna möjlighet. Man beviljade därför medel till ett projekt för att vidareutveckla systemet och samtidigt dokumentera och tillgängliggöra det för andra. Ett av resultaten från detta projekt är den metodhandledning ni nu har i er hand. Vi hoppas att den kan ge inspiration och vara en vägledning för alla som är intresserade av att utveckla och etablera ett branschspecifikt validerings- och certifieringssystem för yrkeskunnande. Alla branscher har sina speciella förutsättningar att ta hänsyn till och inget går naturligtvis att kopiera rakt av. Däremot säger vår erfarenhet oss att många moment i själva systembygget trots allt är likartade oavsett bransch. Och därmed hoppas vi att våra erfarenheter samlade i denna metodhandledning nu kan komma andra till nytta! 13 Att formulera en metod Metoden som beskrivs i handledningen har sin utgångspunkt i det ar- betssätt som ledde fram till validerings- och certifieringssystemet CNC Teknik2010 som säkerställer yrkeskompetens inom branschen för skärande bearbetning. Den handlar om hur man som branschorganisation på ett systematiskt och beprövat sätt kan utforma, införa och förvalta ett branschspecifikt validerings- och certifieringssystem av yrkeskompetens. Utgångspunkten har varit att kartlägga och beskriva det omfattande utvecklingsarbete som har lett fram till dagens validerings- och certifieringssystem för CNC-operatörer. En arbetsgrupp bestående av representanter från flera av de aktörer som deltagit i utvecklingsarbetet från start har samlat och bearbetat projektrapporter, utvärderingar, intervjuer och annat underlag som dokumenterats under utvecklingsprocessens gång. De misstag som gjordes under utvecklingsarbetet har omvandlats till erfarenheter som gör metoden stabil och hållbar. Arbetsgruppens medlemmar har också fört in relevant och uppdaterad kunskap om andra validerings- och certifieringssystem och om aktuella modeller för strategisk kompetensförsörjning i arbetslivet. I växelverkan med denna grupp har ett team av skribenter formulerat och vävt samman metodhandledningen. Teamet har bestått av forskare med lång erfarenhet av lärande och industriell organisation och praktiker som deltagit i både utvecklingsarbetet och driften av systemet. Kombinationen av olika bakgrund och kunnande har gjort att metodbeskrivningen har granskats från ett flertal olika perspektiv. Det avgörande i denna metodhandledning är dock att arbetssättet som beskrivs är beprövat och har visat sig effektivt. Med hjälp av metodhandledningen kommer det att bli möjligt att med rimliga resurser och inom en hanterbar period utveckla, förankra och förverkliga ett validerings- och certifieringssystem oavsett bransch! 14 CNC Teknik2010 – vad är det? CNC Teknik 2010 är ett integrerat validerings- och certifieringssystem som består av fyra bärande komponenter: u validering av individers yrkeskompetens (det här kan du) u värdering gentemot fastställda kompetenskrav för certifiering (det här behöver du lära dig) u personliga utvecklingsplaner u certifiering för yrkesroller Hela systemet vilar på de kompetenskrav som har formulerats för operatörer, beredare och produktionstekniker inom branschen för spånskärande bearbetning. Kompetens består av både teoretiskt och praktiskt kunnande och valideringen är utformad för att ge en helhetsbild av yrkeskunnandet. För att göra systemet lätt att kommunicera är kraven formulerade i tre olika nivåer: grön, blå och svart. Varje nivå motsvarar i sin tur en yrkesroll, grön = operatör, blå = beredare och svart = produktionstekniker. Vart tredje år revideras kraven för att säkerställa att systemet hänger med de förändringar som sker i branschen och yrkesrollerna. Validering och certifiering görs på ett testcenter under ledning av en testledare. Valideringen är uppdelad i en teoretisk och en praktisk del och är webbaserad. Det teoretiska provet består av ett antal ämnesområden med tillhörande frågor. Frågorna slumpas fram ur en databas och besvaras område för område. Varje ämnesområde är tidsatt och maxtid för teoridelen är drygt tre timmar. Det praktiska provet genomförs vid en tvåaxlig svarv eller treaxlig 15 fleroperationsmaskin med en maxtid på fyra timmar. Provet leds av en testledare som bedömer de praktiska färdigheterna efter definierade arbets-, säkerhets- och miljömässiga krav. Efter genomfört prov genererar systemet resultatet med en utvecklingsplan för de kunskapsområden som eventuellt behöver kompletteras för att nå upp till kraven för certifikat. CNC Teknik2010 är ett integrerat validerings- och certifieringssystem. Certifikatet är i sig ett viktigt bevis för både individ och företag att en viss kompetensnivå är uppnådd. Vad företagen bland annat uppskattar är själva valideringen och den korta tid det tar att komma fram till ett resultat. Eftersom testet omfattar 14 ämnesområden kan företagen rikta utbildningar mot det som brister. Riktad utbildning minskar utbildningskostnaderna och går snabbt. Detta ger större möjligheter att satsa på spetskompetens som är viktigt för det enskilda företaget. ITT Water & Wastewater i Emmaboda är ett exempel på hur man arbetar strategiskt och systematiskt med validering. ITT certifierar alla sina CNC-operatörer. Detta har man gjort sedan 2003. Bernhard Brauer, ansvarig för producerbarhet för nya produkter säger; ”Det är viktigt att veta vad våra medarbetare kan men det är minst lika viktigt att veta vad de inte kan. Det är där den stora potentialen finns att utveckla och förbättra vår verksamhet.” Genom att integrera validering och kompetensutveckling som en naturlig del i sitt produktionssystem kan ITT se resultat i form av högre produktivitet med bland annat minskade kassationer och ökat maskinutnyttjande. Eftersom processen för validering och certifiering är densamma spar man både tid och pengar. Skillnaden mellan validering och certifiering ligger i bedömningen. Vid validering bedömer man vad en individ kan och eventuella kunskapsluckor. Vid certifiering tittar man på om kraven för att nå upp till fastställda nivåer uppnåtts. Det krävs således inga nya aktiviteter eller insatser för ett yrkescertifikat. Uppfyller man kraven för certifiering på de tester som utgör valideringen kan man helt enkelt välja att lösa ut ett certifikat eller inte. 16 Att använda metodboken För att göra metodboken så enkel och praktiskt användbar som möjligt är själva metodbeskrivningen processbaserad. Med utgångspunkt från förväntade resultat framgår det steg för steg hur man når fram till dessa. I fyra delprocesser beskrivs på ett vägledande sätt vad som ska göras, hur det bör göras, varför det ska göras, vem som gör vad och var beslut måste fattas. Samtidigt som själva metodbeskrivningen hålls så avskalad och konkret som möjligt är det nödvändigt att sätta metoden i ett sammanhang. Detta görs genom att beskriva tankar och beslut som har lett fram till det lyckade resultat som finns idag. Förklara hur de individer som drev utvecklingsarbetet har förhållit sig till olika begrepp och definitioner. Berätta om de övergripande framgångsfaktorer som varit möjliga att definiera i efterhand, när själva utvecklingsarbetet avslutats. Det är sällan det går att kopiera ett arbetssätt eller koncept rakt av från ett sammanhang till ett annat. Genom att spegla den egna branschens förutsättningar mot beskrivningen av hur CNC Teknik2010 växte fram blir det enklare att se vad som kan användas och vad som kan behöva modifieras. 17 Intressentkedjan Det fanns flera sammanfallande motiv till varför man i början av 2000-talet ansåg det vara angeläget att utveckla ett validerings- och certifieringssystem för yrkeskompetens inom skärande bearbetning. Enkelt uttryckt kan man säga att det handlade om konkurrenskraft: Individens förutsättningar att vara konkurrenskraftig i ett arbetsliv under kraftig förändring. Företagens förmåga att utveckla konkurrenskraft genom strategisk och systematisk kompetensförsörjning. För branschen en övergripande fråga om attraktivitet och förmåga att konkurrera på en alltmer global marknad. För politiken en fråga om Sveriges konkurrenskraft via kunskapsintensiva produkter och processer. Dessa motiv är lika aktuella idag som när utvecklingen av CNC Teknik2010 påbörjades. Individ CNC Teknik2010 Sa mh 18 äll e g F ta öre Den enskilde industriarbetaren Industriarbetarrollen har genomgått stora förändringar de senaste tio åren. En allt snabbare teknikutveckling och en ökad internationalisering har förändrat arbetsinnehållet på ett genomgripande sätt för de flesta inom industrin, oavsett bransch. Förutom att vara skicklig inom ett teknikområde som ständigt förändras, ställs också krav på att kunna organisera och genomföra sina arbetsuppgifter med hjälp av IT-verktyg, med hög produktivitet både självständigt och i samarbete med andra. Det mångfacetterade yrkeskunnandet som finns bland industriarbetare idag motsvaras sällan av de utbildningsbevis som kan visas upp. En del av de anställda har betyg från gymnasieskola eller andra formella utbildningsnivåer, andra har få eller inga dokument på sina kunskaper och erfarenheter – det sitter i ”huvudet och händerna”. Det finns också en mängd arbetsuppgifter för vilka traditionella yrkesbenämningar blir helt missvisande. Ett erkänt validerings- och certifieringssystem ger individen möjlighet att få sin reella yrkeskompetens synliggjord och bekräftad. När man får ett kvitto på det man kan, stärks självkänslan och det i sig är en effekt som är nog så viktig. Eftersom certifikatet gör det möjligt att matcha individens nuvarande kunnande mot företagets behov blir det ett viktigt dokument både i konkurrensen om nya jobb, bättre positioner och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Certifikatet blir också ett viktigt underlag för den enskildes möjlighet att kontinuerligt utvecklas i sin funktion. Valideringen synliggör kunskapsluckor och ger förslag på lämpliga åtgärder. Den ger en helhetsbild av individens kunskapsprofil, som kan användas i olika sammanhang. När individens praktiskt förvärvade kunskap dokumenteras, blir det också möjligt att översätta den till formell skolkunskap – vilket kan ge formell behörighet till fortsatta studier. 19 Det enskilda företaget Ur företagets perspektiv fyller validering av yrkeskunnande flera viktiga funktioner. Framför allt kan man på ett strukturerat och systematiskt sätt säkerställa kompetensförsörjningen på företaget. I valideringsprocessen blir det tydligt vilka utvecklingsbehov som finns beträffande personalens kompetens i relation till de kompetenskrav som finns för att klara nuvarande produktion och för att öka rörligheten och snabbt kunna ställa om till förändrade produktionsvillkor. Många företag upplever att det formella utbildningssystemet inte riktigt klarar av att matcha behovet av kompetensutveckling. Inte alltför sällan ligger orsaken i att man som beställare av utbildning inte lyckats klargöra vilka kompetensbehoven är. Med ett validerings- och certifieringssystem som är accepterat och etablerat i branschen underlättas kommunikationen kring utbildningsbehoven. När kompetensområden, nivåer och krav är definierade och formulerade blir det enklare att utforma utbildningsinsatser som möter de faktiska behoven. Branschen I samband med framtagningen av ett validerings- och certifierings- system utvecklas branschnormer (ex. kvalitetskrav, nivåer, licenser) vilket säkerställer kvaliteten på svensk yrkeskompetens. På det sättet får branschorganisationen en mer tydlig roll och funktion kopplat till värdeutveckling i företagen. När man har etablerat ett system för validering och certifiering får man möjlighet att som branschorganisation följa upp och bevaka förändringar i kunskapsnivåer i omvärlden. Utifrån detta kan man bli en kraftfull katalysator och viktig pådrivande aktör i arbetet med att utveckla fungerande strukturer, incitament och metoder för långsiktig och strategisk kompetensförsörjning inom branschens företag. 20 P x x P x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Toleranser x x x x x P Mätteknik Maskiner Underhåll Ritningsläsning Programmering (ISO) Skärteknik Svenska Miljö Materiallära Matematik Namn Kvalitet Födelsedata 77xxxx-xxxx 76xxxx-xxxx 85xxxx-xxxx 80xxxx-xxxx 85xxxx-xxxx 60xxxx-xxxx 78xxxx-xxxx 55xxxx-xxxx 78xxxx-xxxx 87xxxx-xxxx 72xxxx-xxxx 79xxxx-xxxx 68xxxx-xxxx 84xxxx-xxxx 77xxxx-xxxx 76xxxx-xxxx 87xxxx-xxxx 79xxxx-xxxx IT Prod.teknik/ekonomi Företag NN x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x P x x Resultatet från ett företag som validerat 18 operatörer på grön nivå. P Godkänd, uppnår fastställda kunskapsmål inom varje ämnesområde. x Område med bristfälliga kunskaper, når inte upp till fastställda kunskapsmål. 21 Ytterligare ett motiv till att utveckla ett system är att de certifierade medarbetarna utgör en förebild för sin bransch. Genom att certifiera yrken inom verkstadsindustrin kommer yrkenas image att öka. Det i sin tur ger en mer rättvisande bild av de industriella yrkena, vilket kan medföra positiva rekryteringar och att en ökad andel ungdomar gör ett aktivt val när de väljer ett yrkesliv inom industrin. Samhället Det har visat sig att CNC Teknik 2010 är en förebild som validerings- och certifieringssystem långt utanför branschens gränser. Under de senaste årens tuffa konjunkturläge har arbetsförmedlingar över hela Sverige fått lära sig hur man kan använda CNC Teknik2010 som bas för att matcha arbetslösa personer med företagens efterfrågan på kompetens. Genom att validera individer har man snabbt och lätt kunnat få fram åtgärdsplaner som har känts realistiska och konkreta. Ju fler branscher som kan tydliggöra sina yrkesroller och vilka kompetenskrav som hänger samman med dessa, desto bättre matchning kan Arbetsförmedlingen göra. Fungerar processen skapas värde för alla inblandade. De utbildningsanordnare som har kommit i kontakt med systemet har upptäckt hur mycket enklare och effektivare det blir att utveckla relevanta och passande kurser och utbildningar när man har ett valideringssystem med fastlagda kompetenskrav att utgå ifrån. Det går att kommunicera med bransch, företag och individer på samma språk och utbildningsinsatserna blir kostnadseffektiva eftersom man vet precis vad man ska sikta in sig på för moment. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens. En industri som ska vinna marknaden med kunskapsintensiva produkter och processer måste ha system för att hantera sin kompetensförsörjning. Ett kunskapsintensivt samhälle måste ha system för att effektivt kunna kartlägga en22 skilda individers kompetens kopplat till företagens efterfrågan av yrkeskompetens för att snabbt få igång människor i arbete. För det behövs fler branschspecifika validerings- och certifieringssystem! 23 Från start till nu När utvecklingsprocessen startade hade internationaliseringen i nä- ringsliv och samhälle tagit fart på allvar. På många platser i Sverige såg man hur många familjeföretag såldes till investmentbolag, andra köptes upp av internationella ägare och allt fler svenska företag flyttade helt eller delvis ut produktion till länder med lägre produktionskostnader. Teknikutvecklingen gick allt snabbare och behovet av en alltmer välutbildad arbetskraft blev allt tydligare. Kompetensbegreppet kom upp på agendan och allt fler företagsledare slog fast att medarbetaren är företagets viktigaste resurs. Samtidigt kunde man konstatera att de traditionella formerna för utbildning inte riktigt räckte till. Arbetsplatsförlagt lärande och nya metoder att integrera lärandet i arbetet utvecklades. I takt med ett ökat lärande i arbetslivet ökade också behovet av att kunna beskriva den ”tysta kunskapen” som utgjorde basen för många industriarbetares yrkeskunnande. Behoven, motiven och intresset för ett valideringssystem fanns men de system som fanns var inte användarvänliga eller tillräckligt resurssnåla för att kunna användas inom industrin. Där efterfrågades ett system där valideringen inte tog för lång tid, kunde leverera information om utbildningsbehov och som också kunde ge ett kvitto på vad medarbetaren kan – ett certifikat. Initiativet till att ta fram ett validerings och certifieringssystem togs 1998 av det regionala kompetensrådet i Gävleborg. Projektet resulterade i en rapport som beskrev kunskapsmål för i första hand CNC-tekniker som ständigt varit ett bristyrke som innebar stora svårigheter för företagen att hitta medarbetare med rätt kompetens och för utbildningssystemet att kunna använda sina resurser på ett individualiserat sätt byggt på individens befintliga reella kompetens. Visionen av att skapa en processinriktad verksamhet med individen som fokus var den gemensamma målbilden. 24 Det var i detta sammanhang som processen med att utveckla det som idag är CNC Teknik2010 började. För att beskriva allt engagemang, allas bidrag och alla moment i denna process hade det behövts en särskild avhandling. I det här sammanhanget, för att förstå och kunna använda metodboken, är historieskrivningen begränsad till en övergripande bild av avgörande händelser. 2001 Kunskapshusen tar över utvecklingsarbetet 2003 2005 2007 SKTC tar över CNC Teknik2003 Grön nivå CNC Teknik2007 Blå nivå 2010 CNC Teknik2010 Svart nivå 1400 certifieringar 60 testcenter Metodhandledning Fler branscher 2001–2004 Kunskapshusen AB IF Metall, Lernia, Skandia och ABB, var och en på sitt håll, var engagerade i utmaningen att utveckla en fungerande struktur för kompetensutveckling av yrkesverksamma. Det pågick parallella processer i respektive organisation och genom olika personkontakter insåg man att man hade mycket att vinna på ett samarbete. Det som i ett tidigt skede kom att framstå som ett mycket starkt gemensamt intresse, var behovet av ett effektivt validerings- och certifieringssystem. På initiativ av en kärntrupp eldsjälar etablerades 2001 ett gemensamt 25 bolag, Kunskapshusen AB, med ambitionen att utveckla validerings- och certifieringssystem för olika yrkesroller i olika branscher. Man startade med att förvärva projektresultatet från det regionala kompetensrådet i Gävleborgs projekt kring validering och certifiering av yrkesroller. Intressenterna i Kunskapshusen AB lanserade efter en lång utvecklingsprocess den första versionen av yrkescertifieringen 2003. Den döptes till CNC Teknik2003 och bestod av certifiering av yrkeskunnande på grön nivå. 2005 Ny huvudman för systemet Spridnings- och förankringsarbetet mot övriga företag och intressenter som inte var involverade i framtagningsarbetet gick trögt. Validering var en ny företeelse för företagen och generellt ansåg man att kompetensförsörjningsfrågan var samhällets uppgift att lösa. Med dessa erfarenheter insåg Kunskapshusen efterhand att systemet behövde knytas närmare branschen med en ny huvudman för att lyckas med etableringen. Som branschföreträdare såg man att SKTC hade förutsättningar att legitimera, sprida, förvalta och så småningom vidareutveckla systemet. Efter att ha säkerställt att alla förutsättningar fanns på plats för att driva systemet vidare avvecklade de fyra delägarna Kunskapshusen AB år 2005. I och med att SKTC blir huvudman för CNC Teknik2003 knyts certifieringen hårdare till branschen, vilket visade sig underlätta förankringsarbetet i såväl företag som gentemot offentliga verksamheter. I samband med att man tar över ansvaret för systemet blir det också aktuellt att etablera en mer permanent organisation för driften och vidareutvecklingen av systemet. Organisationen och arbetssättet för framtagningsarbetet av grön nivå var väl beprövade och kvalitetssäkrade med intrimmade gransknings26 SKTC Referensföretag CNC Teknik2010 Kvalitetssäkring Ämnesexperter Industriella Testcenter Testcenter Uppdragsutbildningar Testcenter Skolor funktioner. Det visade sig att det fungerade bra att använda organisationen för såväl drift, revision som vidareutveckling av nya nivåer. 2006–2010 Drift, revision och vidareutveckling I samband med att SKTC övertar huvudmannaskapet för systemet an- söker man om och beviljas projektmedel från KK-stiftelsen för att färdigställa hela systemet som det var tänkt från första början. Vid övertagandet var den första nivån för CNC-operatörer (grön) klar och i drift. Den andra nivån för yrkesgruppen beredare (blå) var halvfärdig och den 27 tredje nivån för produktionstekniker (svart) var ännu inte påbörjad. Den första revisionen av systemet genomförs år 2007 och i samband med att det nyreviderade systemet släpps är även blå nivå klar för lansering. I och med revisionen uppgraderas systemet till CNC Teknik2007 och är nu klart för validering och certifiering på två nivåer, grön och blå. Våren 2010 genomförs revision nummer två , svart nivå är färdigutvecklad och systemet lanseras i sin tredje version CNC Teknik2010. Nu är målet nått. Arbetet som påbörjades för tio år sedan med visionen att bygga ett system för validering och certifiering som täcker företagens behov av skärteknisk kompetens är slutfört. Förutom de tre nivåerna som säkerställer CNC-operatörens, beredarens och produktionsteknikerns skärtekniska kompetens har systemet utvecklats och omfattar även en allmän verkstadsteknisk validering, validering av arbetssökandes kompetens och validering av utländsk yrkeskompetens. 28 Utvecklingsorganisation – samverkansmodell Arbetet med att ta fram ett system kräver en utvecklingsorganisation för samverkan mellan de olika intressenterna. Samverkan bygger på ett starkt nyttoperspektiv och funktioner och roller definieras i samverkansmodellen. Systemägare Systemägaren har det långsiktiga utvecklingsansvaret och ansvaret att rekrytera och ackreditera testcentra och testledare. Systemägarens roll ska vara tydlig gentemot andra intressenter genom att vara fristående utan egenintressen och därmed ha branschens förtroende. Systemägaren har ett övergripande ansvar för marknadsföring av systemet gentemot branschen och dess organisationer, offentliga verksamheter samt fackliga företrädare. Ägare utser även projektledare. Projektledare • måste ha hög legitimitet, goda kunskaper om branschen och egen erfarenhet av yrkesarbete • ansvarar för att driva projektet enligt projektplan och rapporterar till styrgruppen 29 Samverkansmodellen Ledamöter Styrgrupp Testcenter Kravställare Referensföretag Testledare Testpilot Systemägare Projektledare Resultat Språkvetare Kvalitetssäkring Ped. expertis Kunskapskrav o frågor Granskningsråd Sakkunniga Ämnesexperter • Ett fungerande valideringsoch certifierings system • Systemägarskap/ struktur för fortsatt drift och utveckling Funktion Roll Ansvar – Leverans Systemägare Utvecklingsansvarig Säkerställda resurser för utvecklingsarbetet Projektledning Driva projekt enligt plan Styrgrupp Strategiska intressenter – förankring Uppföljning – styrning Referensföretag Ledamöter Delta i granskningsråd Testpiloter Operatörer som medverkar i tester av system Kravställare Lämnar synpunkter om systemet Sakkunniga Ämnesexpert för specifikt område Skapar kunskapskrav och frågor Kvalitetssäkring Granskningsråd Remissinstans för systemets sakinnehåll Pedagogik- och metodikexpert Mätsäkert system Språkvetare Frågornas språkliga otvetydighet Kompetens att utföra validering och certifiering Testcenter 30 Testledare Styrgrupp Det finns en styrgrupp med övergripande ansvar för hela satsningen. Gruppen bemannas med representerar från huvudintressenterna i projektet. Styrgruppen har det traditionella uppföljningsansvaret för att säkerställa projektets resultat i förhållande till projektplan. Man bestämmer över ekonomi och beslutar om Go eller Stop i varje milstolpe av projektet. Förutom det uttalade styr- och ledningsansvaret har man även en mer operativ roll i projektet. Styrgruppen har förslagsrätt vad det gäller ITverktyg, innehåll och utformning av de teoretiska och praktiska proven och man ger riktlinjer för vilka krav/kunskapsmål som certifieringen ska omfatta och man rekryterar personer som tillför kunskap inom området för bedömning. Som ambassadörer för hela satsningen har man en viktig funktion att fylla vad gäller att knyta resurser till projektet, framförallt företag och verksamheter från berörd bransch. Referensföretag Den mest centrala rollen har referensföretagen, vilka fungerar som kravställare och beslutsfattare i projektet. Referensföretagen representerar hela branschens vidd, från stora företag till mindre leverantörer och såväl chefer som operatörer som testar systemet deltar i arbetet. Kriterier för företagen som deltar är att de har erkänt hög kompetens inom området och att de har intresse för att så småningom aktivt använda systemet. Referensföretagen bidrar med ledamöter till granskningsråd, operatörer till pilottest och lämnar synpunkter som kravställare på systemet. Kravställare • bidrar med yrkeskunskap och erfarenhet för att definiera kompetens31 områden och kunskapskrav för certifiering • lämnar synpunkter på systemet • medverkar i beslutsprocessen för att avgöra när rätt kvalitet är uppnådd Ledamöter till granskningsråd • besitter erkänt hög kompetens inom området • granskar allt material som läggs in i systemet Testpilot • operatör som medverkar i pilottest av systemet • genomgår och provar tester under utvecklingsfasen • utvärderar och ger feedback till referensgrupp efter pilotkörning • genomgår det färdiga skarpa provet, som omfattar såväl teoretiskt som praktiskt prov Sakkunniga De som utses till ämnesexperter arbetar direkt i den dagliga verksamheten och har dagsaktuell praktisk erfarenhet av yrkesområdet. Det är dessa som står för sakkunskapen inom ett eller flera kunskapsområden. Ämnesexpert • bidrar med sin yrkeskunskap och erfarenhet för att definiera de olika yrkesrollernas kompetens, ämnesområden samt vilka kunskapsmål och krav som ska gälla för validering och certifiering av respektive yrkesroll • ger förslag till såväl innehåll som krav inom de teoretiska och praktiska testerna • konstruerar samtliga frågor 32 Kvalitetssäkring Pedagogisk kompetens utbildar sakkunniga i hur man skapar kunskapsmål, färdighetsmål och frågor. Referensföretagen medverkar i beslutsprocessen för att avgöra när rätt kvalitet är uppnådd. Granskningsråd • är ansvarigt för systemets sakinnehåll • är remissinstans för kunskapskrav och frågor som ämnesexperterna levererar till systemet • säkerställer att teoridelarna riktas mot yrkeskunnandet • ger styrgruppen rekommendation om Go eller Stop i varje milstolpe av projektet Pedagogisk kompetens/språkvetare • utbildar ämnesansvariga i hur man skapar kunskapsmål, färdighetsmål och frågor • säkerställer frågornas språkliga korrekthet och otvetydighet Testcenter Det är testcentren som genomför proven som leder till ett certifikat eller en personlig utvecklingsplan. De är också ansvariga för kommunikationen med sina kunder avseende marknadsföring av validering och certifiering av CNC-tekniker och operatörer. Till testcentren knyts testledare vars funktion definieras med krav på kompetens och utbildning efter de arbetsuppgifter som ingår i rollen. Testledare • genomför teoretiskt och praktiskt prov 33 IT-verktyg Det finns många fördelar med att utveckla ett databaserat validerings- system med webben som gränssnitt. Med en sådan lösning blir det enklare att sprida och tillgängligheten ökar samtidigt som det är kostnadseffektivt att arbeta med i både genomförande och förvaltning. Systemets kvalitet och mätsäkerhet blir hög genom att provet är automatiserat med samma genomförande oavsett var det utförs och vem som är testledare. Det handlar inte om att egenutveckla ett nytt IT-system utan ett samarbete med företag som kan leverera önskvärd lösning ur befintligt system. Kravspecifikationen för IT-verktyget växer fram undan för undan un- der projektets gång och mycket av tankearbetet görs under utformning av kriterierna för genomförande och bedömning av valideringen. Kraven på systemet gäller främst funktionalitet med hänsyn till teoretiskt och praktiskt prov samt förmågan att leverera personliga utbildningsplaner utifrån provresultat. En annan viktig komponent i ett IT-verktyg är funktionen för statistisk analys av frågor och svar. Med en korrelationsmatris integrerad i verktyget är det möjligt att kartlägga och analysera testernas uppbyggnad och kontroll av frågornas relevans och riktighet. Några punkter att beakta i en kravspecifikation är följande: • Webbaserat system . Distribution av prov och material sker online och automatiskt. Det gör att man enkelt kan revidera systemet och alla har tillgång till alla ändringar. En annan fördel är att man kommer åt verktyget oavsett var och vid vilket dator man sitter. • Revisionshantering . Då många frågor hanteras är det viktigt 34 med fullständig revisionshantering av frågor, tester och valideringar. Man ska alltid kunna gå tillbaka till en äldre revision för att kunna se hur en viss fråga såg ut när en viss person svarade på den. • Certifikatshantering . Funktion för att hantera, distribuera och verifiera certifikat. • Granskningsfunktion. Med mängden av frågor krävs stöd i systemet för ett remissförfarande för granskning, kommentarer och ändring av innehåll. • Översättning . Allt innehåll i systemet ska kunna översättas till andra språk, vilket kräver verktyg i systemet för att hantera översättningsprocessen. • Statistikfunktion. För att möjliggöra analys rörande frågor, kunskapsmål och tester. 35 Utvecklingsarbetet Arbetet med att ta fram ett validerings- och certifieringssystem inne- håller många olika delmoment, men i grova drag kan man dela upp arbetet i ”Vad” och ”Hur”. Det är framför allt valideringen av en persons kunskaper och färdigheter som är det centrala i systemet. Med en strukturerad bedömning och dokumentation av vad man kan i teori och praktik blir det enklare att vidareutvecklas i en önskad riktning. Det gäller oavsett om man når upp till de krav som ställs för certifiering eller inte. Certifikatet är ett bevis på att man har den kompetens som krävs för olika yrkesroller och fyller en annan funktion än valideringsresultatet. Vad kan valideras och certifieras? Validering och certifiering av ett yrkeskunnande väcker frågor som rör kunskap och lärande. Vissa medarbetare har genomgått grundskola och byggt på den med en yrkesgymnasial utbildning. Andra kanske inte alls har någon eftergymnasial utbildning utan har lärt sig ”genom att arbeta”. En annan grupp som kan behöva validera sina kunskaper är invandrare. Det som kännetecknar den praktiska kunskapen är att den är personlig och att den visas i handling snarare än formuleras i ord. Den innefattar beslut, problemlösning, avvägningar och nytänkande. Den praktiska kunskapen äger rum i nära samspel med andra, man diskuterar och löser problem ihop. Den tysta kunskapen är svår att sätta ord på och går inte att särskilja från situation och person. Beslutsfattande och handling ställer krav på ett tränat omdöme och ansvar (etik) och i yrkesstoltheten ligger en strävan i att göra något snyggt – med en finish och känsla (estetik). På det viset 36 är den tysta kunskapen starkt kopplad till yrkesidentitet, självkänsla och yrkesstolthet. Hur kan man översätta ett ofta informellt kunnande som är komplext och rörligt i sin karaktär – till en mer formellt beskriven kunskap? Referensföretagen och de ämnesansvariga blir under arbetets gång väl medvetna om svårigheten i att språkligt uttrycka och översätta ett praktiskt yrkeskunnande till valideringsbara kompetensområden. Ett yrkeskunnande likt en CNC-teknikers förutsätter vissa teoretiska baskunskaper, till exempel svenska, ritningsläsning och matematik. Men den teoretiska kunskapen är inbäddad i det praktiska arbetet på ett sätt som gör det nästan omöjligt att skilja praktik och teori åt. Hur ska man då kombinera de praktiska och teoretiska momenten i ett valideringsoch certifieringssystem för att skapa ett så användarvänligt, verklighetstroget och effektivt testinstrument som möjligt? Det är viktigt att vara medveten om att ett validerings- och certifieringssystem som ska vara möjligt att använda har sina begränsningar vad det gäller omfattning, fördjupning och tid för genomförande. Delar av det praktiska yrkeskunnandet är mycket svåra att fånga i ett system och det gäller att vara klar över vilken typ av kunskap som kan särskiljas från person och situation och därmed kan mätas, utvärderas och certifieras. Är man klar över detta och förstår begränsningarna i ett valideringsoch certifieringssystem, det vill säga vilken typ av kunskap som systemet inte mäter och utvärderar, riskerar man inte att utarma och ”tappa bort” viktiga inslag av ett yrkeskunnande och därmed dränera en yrkesidentitet. I framtagningsarbetet av systemet var man väl medveten om svårigheterna. Genom att anlita metodikexperter med lång erfarenhet av att utforma prov och statistiskt vederhäftiga testmodeller, kan projektledningen säkerställa att systemet mäter och utvärderar det som man verkligen vill mäta på ett tillförlitligt sätt. 37 Vad ska valideras och certifieras? Det första som görs i framtagningsfasen är att projektledningen tillsammans med referensföretagen definierar yrkesroller som ska valideras; CNC-operatören (grön nivå), beredaren (blå nivå) och produktionsteknikern (svart nivå). Därefter arbetar man dels fram vilka olika ämnesområden som man ska ha kunskaper i och dels vilka arbetsmoment man ska uppvisa färdigheter inom för att kunna genomföra de arbetsuppgifter som kännetecknar respektive yrkesroll. Till exempel för operatören: underhåll, styrsystem, ritningsläsning, matematik, mätteknik, toleranser, skärande bearbetning, IT, miljö, kvalitet, CNC-maskiner, svenska, materiallära, produktionsteknik/ekonomi. Nästa steg är att de ämnesansvariga sätter krav på vilka kunskaper man ska ha inom varje ämnesområde och vilka färdigheter man ska uppvisa i de praktiska arbetsmomenten. Till exempel inom ämnesområdet Ritningsläsning: kunna läsa och förstå tekniska ritningar enligt europeisk ISO-standard, förståelse för användningsområden för olika linjetyper. För att få fram en viktning av de olika ämnesområdenas relevans för yrkesrollen poängsätter referensföretagen områdena. De med högst poäng prioriteras med fler frågor och kravet på antalet rätta svar för att bli godkänd för certifikat ökar. Kraven på vilken nivå på kunskap och färdighet som branschen ska sätta för respektive yrkesroll definieras genom svårighetsgraden på de frågor (teoridel) och checklistor (praktiska arbetsmoment) som arbetas fram för själva certifieringsproven. Kraven på kunskaps- och färdighetsnivå för att bli certifierad beslutas genom att avgöra hur många rätta svar i teoritestet och godkända checkpunkter i det praktiska provet man ska uppnå. Detta bestäms av referensföretagens viktning samt slutgiltig korrelation från analysresultat av pilottester. Arbetet med att ta fram vad som ska valideras och certifieras är ett 38 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Materiallära Produktionsteknik/ekonomi IT Kravprofil för respektive ämnesområde för certifiering på grön nivå. Miljö Underhåll Kvalitet Mätteknik Svenska Toleranser CNC-maskiner ISO-programmering Matematik Ritningsläsning Skärteknik Frågor på provet Rätt för godkänt 39 arbete som förutsätter en närhet och dialog med såväl företag som yrkesverksamma. Branschorganisationen spelar också en avgörande roll som ”objektiv talesman” för en hel bransch och yrkeskår. På så sätt blir man den aktör som kvalitetssäkrar och legitimerar systemet. En pådrivande och aktiv branschorganisation är också värdefull som aktiv part för omvärldsbevakning och påverkan gentemot omgivande intressenter. Hur ska valideringen och certifieringen gå till? Ett sätt att förtydliga yrkesrollerna och kommunicera hur de hänger ihop rent nivåmässigt är att använda sig av indelningen i grön, blå och svart nivå. Redan från början fanns tanken att en högre nivå förutsätter att man behärskar den lägre nivån. Vidare bygger indelningen på att man precis som i kampsporter med samma indelning vet och respekterar vad varje nivå står för. Operatörer på grön nivå vet således vad som krävs av dem för att kunna nå nästa nivå och beredare på blå nivå vet i detalj vad de kan förvänta sig att operatörer på grön nivå klarar av. Valideringen är uppbyggd kring teoretiska och praktiska tester. Den gröna nivån omfattar 14 ämnesområden i teoridelen och ett praktiskt moment. Blå nivå utformas på samma sätt som grön, med en teoretisk och en praktisk del. Teoridelen omfattar 11 ämnesområden, varav sju områden med fördjupade kunskaper från grön nivå och fyra nya områden. Certifiering på svart nivå genomförs som en utbildning i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola och ger förutom det svarta certifikatet även tio högskolepoäng. Med dessa tre nivåer säkerställs den skärtekniska kompetensen, från arbetet vid maskin till beredningstekniska uppgifter och slutligen kunskaper för produktionsutveckling. Metodikexperter utformar viktningsförfarandet av teoridelarnas 40 olika områden inbördes och referensföretagen är de som genomför viktningen genom att poängsätta ämnesområdena. Prioriteringsgraden avgör hur många frågor som krävs för att validera området och hur högt kraven ska ställas på godkännandenivå inom varje område. Ju högre viktat ett ämnesområde är desto högre måluppfyllelse krävs för godkännande. En struktur med både observationer och faktauppgifter skapas för resultatbedömning av det praktiska provet. Systemet bygger på en slumpvis generering av frågor vilket kräver en stor volym av frågor. Det är de ämnesansvariga som levererar frågor till projektledning och som ett led i kvalitetsarbetet med systemet utbildas de i hur man utformar och skriver frågor som ger rättvisande utslag. I granskningsarbetet remitteras frågorna till granskningsrådet som bedömer frågornas relevans och svårighetsgrad. Vid invändningar från granskningsrådet återremitteras frågorna till ämnesansvariga. På detta vis processas frågorna fram och tillbaka tills de uppfyller kraven för respektive ämnesområde och nivå. När granskningsrådet är enigt om en fråga är den tekniskt godkänd att läggas in i systemet. Språkgranskningen är sista steget i granskningsprocessen och när frågorna granskats av språkvetare för att säkerställa dess språkliga korrekthet och otvetydighet läggs de slutligen in i systemet. En statistisk analys på vetenskaplig grund görs av provresultaten för att kvalitetssäkra valideringsprocessens utformning. Detta sker med den statistikfunktion, korrelationsmatris för frågeunderlaget som utvecklades och byggdes in i IT-verktyget. Förslag på krav för respektive ämnesområde remitteras till referensföretagen som får bedöma om de är relevanta och rätt beskrivna samt även vikta områdena inbördes. 41 42 Mätteknik/toleranser Matematik Mätteknik Matematik Toleranser Underhåll CNC-maskiner IT Miljö Systemet säkerställer den skärtekniska kompetensen på tre nivåer. Nivåindelningen bygger på fördjupade kunskaper samt att nya ämnesområden tillkommer vilket ökar kravbilden för varje ny nivå. För att bli certifierad på blå nivå måste man först vara grön osv. Svenska Certifiering i tre nivåer – grön, blå och svart Modellering Teknisk engelska Tyda ritningsunderlag Teknisk engelska Nya bearbetningsmetoder Produktionsanalys Maskiner Skärteknisk analys Produktionsekonomi Material/verktyg Produktkvalitet Maskinteknik Skärteknik Ekonomi/MPS Produktionsteknik Skärteknik Materiallära Materiallära Kvalitet Ritningsläsning Ritningsläsning Kvalitet ISO-programmering Styrsystem Svart certifikat Säkerställer kompetens för skärteknisk produktionsutveckling Blått certifikat Säkerställer beredningsteknisk kompetens Grönt certifikat Säkerställer yrkeskompetens vid maskin 43 Snabbt, säkert och nationellt gångbart Företagen har gett klara riktlinjer som beställare av systemet. De har bestämt att systemet ska omfatta både teoretiska och praktiska kunskaper och för att hålla nere kostnaden villkorar man genomförandet till en arbetsdag per person. Man är också mån om att skapa ett certifikat som är nationellt gångbart och ett system som är nationellt tillgängligt och garanterar ett mätsäkert resultat oavsett var i landet det ska genomföras. Utifrån dessa riktlinjer levererar projektet ett system som omfattar en fastställd valideringsprocess med en teoridel med en maxtid för genomförande på tre timmar och ett praktiskt prov som ska utföras vid maskin med maxtid på fyra timmar. Provet utformas så att det kan genomföras på företagen under ledning av godkända testledare. Kravet på mätsäkerhet uppfylls genom en webbaserad validering. Med denna lösning standardiseras och automatiseras valideringen vilket betyder att den genomförs likadant från gång till gång oavsett var den genomförs och resultatbedömningen blir likvärdig. En ytterligare förutsättning för hög mätsäkerhet är den slumpvisa framtagningen av frågor till varje valideringstillfälle. Genom att välja en webbaserad lösning och organisation med fristående testcenter som genomför validering möts kravet på nationell närvaro. Testkörning – over and out Som sista moment i utvecklingsarbetet prövas systemet i två pilottester. Deltagare är operatörer från referensföretagen och som testledare fungerar motsvarande kompetenser från referensföretagen som genomgått utbildning för testledarrollen. Uppgiften för testpiloterna är att uti44 från sina roller som validanter och testledare ge synpunkter på provet genom att utvärdera: • svårighetsgrad • tidsåtgång • enskilda frågor • enskilda praktiska prov Testpiloterna har en enkät att utgå från i sitt utvärderingsarbete för att dokumentera synpunkterna i standardiserad form. Framtagning av utvärdering och dokumentation ansvarar projektledningen för. För att säkerställa att pilottesterna ger utvärderingsbar information krävs: • tillräckligt med deltagare för att få ett statistiskt utfall • tillräcklig mängd med frågor för att kunna slumpa fram dem ur en databas • utbildade testledare som leder pilottesten • dokumentation av deltagarnas synpunkter i standardiserad form • rätt utrustning för att genomföra de praktiska proven Vid revidering av systemet analyseras pilottesten med statistiska metoder. Projektledningen sammanställer uppgifterna för analys av materialet i en rapport till styrgruppen och referensföretagen. Arbetsmöten hålls med styrgrupp och referensföretag som gemensamt går igenom rapporten med förslag om hur teorifrågor och praktiskt prov eventuellt ska förändras. Styrgruppen är beslutsinstans och tar beslut om föreslagna förändringar i revisionsfasen. Systemet revideras efter styrgruppens rekommendationer. Efter genomförd revidering genomförs en ny pilottest enligt samma upplägg som tidigare. När pilot nummer två är utvärderad och systemet reviderats en andra gång är det klart för lansering vilket innebär validering och certifiering i skarpt läge. Systemet kan nu lanseras! 45 ”Certifieringen visar vad vi ITT Water & Wastewater i Lindås utanför Emmaboda tillverkar dränkbara pumpar. För att kartlägga kompetensnivån och fylla kunskapsluckorna certifierar industriföretaget sedan tre år tillbaka CNC tekniker och operatörer som arbetar med skärande bearbetning. På verkstadsgolvet finns en uppsjö av yr- keskunskaper. En del anställda har gått den långa vägen och har få eller inga dokument på sina kunskaper och erfarenheter – det sitter i ”huvudet och händerna”. Andra kommer från gymnasieskolan och har betyg av varierande slag. – Certifieringssystemet gör att vi snabbt kan hitta brister på olika områden. Det här leder också till att vi kan kvalitetssäkra pro- – Certifieringen stärker självförtroendet och visar vad vi kan, tycker Bisera Zumberovic, till vänster, och Lotta Fransson, till höger. 46 kan” duktionen och att de anställda skaffar sig bredare kunskaper, säger Torbjörn Antonsson, utbildare på ITT. Han berättar att certifieringsarbetet bedrivs i mindre grupper med en teoridel och ett praktiskt prov – fördelat på två dagar. – Vi kör på egna maskiner i våra utbildningslokaler. Eftersom grupperna är små går det att få loss personal utan produktionsstörningar. Certifieringen anpassas för varje deltagare och den teoretiska delen sker på webben. Alla tester och resultat är konfidentiella. – Certifieringen anpassas för varje deltagare. Många på verkstadsgolvet har skiftande bakgrunder. En del har läs- och skrivsvårigheter, andra problem med svenska språket, vissa är ovana vid en utbildningssituation men nästan alla ställer upp, undantaget de som snart ska gå i pension, berättar Torbjörn Antonsson. Hitintills har cirka 150 av de 200 anställda som arbetar med CNC-fräsning och svarvning certifierats. Av dessa har ungefär 40 procent fått kompletteringsutbildning för att klara de 14 ämnesmodulerna. – Det brister framför allt på områden som ritningsläsning och kvalitetsfrågor, konstaterar Torbjörn Antonsson som också betonar att all utbildning är frivillig. Artikel från KK-stiftelsens tidning KK-bladet. – Med certifieringssystemet vet vi nu vilka grundkunskaper våra anställda ska ha och var vi behöver öka våra utbildningsinsatser, säger Torbjörn Antonsson. Finessen med validerings- och certifieringsprogrammet är att det är skräddarsytt för branschen. En grupp referensföretag, stora och små inom verkstadsindustrin, deltog med att utforma innehållet i ett första pilotprojekt. Då, i slutet av 2003, medverkade ITT Water & Wastewater. – Vi ändrade, lade till och strök en del frågor. Och texterna översattes till vårt verkstadsspråk, minns Torbjörn Antonsson. Maskinoperatör Lotta Fransson klarade certifieringen galant. Hon har gått igenom ett kvinnligt teknikprogram i företagets regi och fick anställning direkt efteråt. – Systemet med teori och praktiska prov passade mig bra. Det här stärker självförtroendet och jag räds inte för att be om mer utbildning om det krävs i framtiden. Text och foto: Michael Johnsson 47 Finansieringsmodell Finansieringsfrågan består av två delar. Dels ska framtagningsarbe- tet, vilket är en nyckelfråga, finansieras och dels ska systemets drift och vidareutveckling säkras genom en hållbar affärsmodell. Detta kräver två olika finansiella lösningar där det initialt görs en stor finansiell insats av engångskaraktär. Drift, underhåll och vidareutveckling av systemet finansieras sedan löpande av systemägaren. Förutom egen finansiering bör möjligheten till extern finansiering undersökas. Regeringen har gett Yh-myndigheten i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Detta uppdrag innebär bland annat ansvar för vidareutveckling av befintliga valideringsmodeller. Ett framtagningsarbete bör därför göras i samråd med myndigheten som har kännedom om de stöd som finns. För att minska kostnaderna i utvecklingsarbetet deltar referensföretag och ämnesexperter med resurser utan krav på ersättning. Det ligger i deras eget strategiska intresse att vara delaktig i arbetet. Den stora utmaningen i projektet är att ta fram en hållbar modell för systemägande och utförarorganisation och att skapa en affärsmodell som är attraktiv för alla parter och som ger systemet ekonomisk stadga. Modellen får inte minska förtroendet och förankringen samtidigt som det är viktigt att snabbt få spridning av systemet bland företag runtom i landet. Modellen bygger på att det finns tillräckligt stora yrkesgrupper för att en kritisk massa av valideringstillfällen ska finnas (så att det kan vara en god affär att validera/utbilda). Annars måste branschorganisationen finna sätt att finansiera förvaltning och vidareutveckling av systemet samt delvis subventionera genomförandet av validering/certifiering i branschens företag. Att avsätta medel till en sådan subvention blir ett strategiskt beslut för branschorganisationen. 48 Affärsmodell Systemägare: Rollen som huvudman måste vara tydlig gentemot övriga intressenter som fristående neutral part för förankring och legitimering av systemet. Intäkterna genereras genom avgifter för ackreditering till systemet, utbildning av testledare samt proven som genomförs. Testcenter: Har rollen som utförare och äger affären mot slutkund. Ökar spridningstakten eftersom testcentren har ett eget intresse i att öka antalet valideringar. De har inget ägarintresse i systemet vilket ökar trovärdigheten och legitimiteten eftersom man undviker risken att kvaliteten/kriterierna i systemet anpassas till en nivå som underlättar försäljning av validering/utbildning. Testcentren kan på affärsmässiga grunder och i konkurrens med varandra prissätta och offerera validering, utbildning och certifiering till sina kunder. De betalar i sin tur systemägaren för certifieringar som de utför. Vid varje prov som görs nyttjas IT-verktyget och systemägaren ersätter i sin tur IT-leverantören för varje certifiering. 49 Kritiska framgångsfaktorer Med tillbakablick över utveckling och vidareutveckling av systemet så som det fungerar idag har vi samlat ett antal kritiska framgångsfaktorer i alfabetisk ordning: Ackreditering Varje nytt testcenter ackrediteras till systemet med krav på testledare, maskin- och verktygsutrustning, IT-verktyg samt lokaler och arbetsmiljö. Vidare ska testcentret följa riktlinjerna enligt den testpolicy som är framtagen. Affärsdrivet Avgörande! Måste finnas med från start. Affären behöver inte handla om ekonomisk vinst. Värde för branschen att investera i ett system kan till exempel vara status och attraktivitet. Automatisering Ett automatiserat och standardiserat prov för att få lika genomförande från gång till gång oavsett var provet görs. Avtal Upprättande av avtal mellan parterna. Branschen Branschförankring legitimerar systemet. Bältesnivåer Hög igenkänningsfaktor. Bra symbolik. Underlättar marknadsföring och positionering. Certifikatet Motivationsskapande för individen. Användbart för företaget. Möjlighet för formella utbildningssystemet att bygga vidare på. Kompetens Både teoretiskt kunnande och praktisk förmåga testas. Legitimitet Legitimitet och acceptans från företagen och kollektivsidan samt offentlig verksamhet. 50 från A till W Maktbalans Fördelningen av maktbalansen mellan företagen och ämnesexperterna i framtagningen av systemet är en kritisk framgångsfaktor. I arbetet med att definiera innehållet är det ämnesexperterna som har förslagsrätt och företagen sitter på beslutsrätten av det slutgiltiga innehållet. Detta arbetssätt är hanterbart då diskussionerna aldrig tar slut om var och en har samma rätt att besluta. Resultatorienterat Mot certifikat!!! Resurssnålt 3 + 4 timmar och rimliga kostnader per person och certifikat. Revision Systemet ska revideras kontinuerligt. Samverkan Samverkansmodellen med klar roll- och ansvarsfördelning säkerställer förankring och engagemang. Tydliggör balans i utvecklingsarbetet. Systemägare Ska vara fristående. Skapar legitimitet. Stärker handlingskraft för att justera systemet. Säkerhet Mätsäkerhet och ett etiskt grundat certifieringssystem. Testkörning Testpiloter i två omgångar. Testledare Säkerställer rätt kompetens för de arbetsuppgifter som ingår i testledarrollen. Validering Företaget får exakt information på individnivå om vilka utbildningsinsatser som behövs för att säkerställa en viss kompetensnivå. Webbaserat Nationellt tillgängligt testförfarande. Certifikatet kan verifieras via nätet, en enkel kontroll för arbetsgivaren. 51 Framtiden Yrkescertifieringen har varit i drift i sex år och vuxit successivt 50 0* * i takt med det spridningsarbete SKTC bedrivit. Den allt snabbare teknikutvecklingen medför ökade kompetenskrav och den allt tuffare omstruktureringen ökar behoven av omställning av personal. Validering och certifiering har visat sig vara viktiga hjälpmedel för att effektivt kunna hantera såväl kompetensutveckling som omställning. 36 7 Antalet testcenter blir fler och fler och volymerna av valideringar och certifieringar ökar kraftigt. 36 92 11 1 13 9 7 14 15 2 21 0* Antalet genomförda certifieringar: 2003 52 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 * T o m 31/5 2010 ** Uppskattat antal vid årets slut Yrkescertifieringen har uppmärksammats av EU-kommissionen. Inom ramen för CEDEFOP och programmet New Skills for New Jobs har man konstaterat att CNC Teknik2010 utgör best practise inom Europa vad gäller validering och certifiering av yrkeskunskap. Det är bråttom att snabbt kompetensutveckla Europas arbetskraft för att klara av konkurrensen från Asien. Det finns inte tid att utveckla nya modeller och verktyg utan befintliga ska användas för att snabbt komma till handling. Man ser att CNC Teknik2010 dels kan användas rakt av inom samma bransch i övriga länder, dels kan transfereras till övriga branscher för att kunna ta fram sina egna system. Detta sker samtidigt som SKTC-modellen är färdigutvecklad, vilket öppnar spännande möjligheter. Yrkesrollen är i ständig utveckling och framtidens arbete kräver nya kompletterande kunskaper och färdigheter. Det är en viktig del av systemets vidareutveckling att rätt fånga dessa behov och utveckla mätsätt som kan vara verktyg i arbetet med att säkerställa denna kompetens. Från att i dag vara ett verktyg som mäter teoretiska och tekniska kunskaper och färdigheter kommer framtidens utmaning att även inbegripa mjuka värden som blir en allt viktigare del i yrkesrollens kompetens. Genom att lägga till ytterligare ett kompetensbegrepp, medarbetarkompetens och utveckla en tredje dimension i systemet sätts fokus på ytterligare kunnamål som krävs av framtidens industrimedarbetare: • Kommunikation: Gruppdynamik, samarbete, självinsikt • Attityder: Engagemang, motivation, personliga egenskaper • Kunskap: Företagets strategier, kvalitetssystem, hållbar utveckling 53 Del 2 Metoden Metoden är ett processtyrningsverktyg med instruktioner, checklistor, mallar, avtal och annat stödjande material. Den är uppdelad i fyra delprocesser – Etablera projekt, Forma organisation, Framtagning av system och Bygga systemorganisation – som vägleder steg för steg i skapandet av ett system för validering och certifiering av yrkeskompetens. 54 55 Huvudprocessen Metodboken beskriver delprocessernas aktiviteter systematiskt med instruktioner som talar om vad som ska göras, vem som utför och hur man ska göra för att nå aktivitetens resultat. Det stödjande material som metodbeskrivningarna hänvisar till är omfattande och av utrymmesskäl har vi valt att lägga det utanför metodboken. Materialet finns tillgängligt via webben, för ytterligare information se följande länk: www.skarteknikcentrum.se/sv/cnc-teknik-2010 Metodbeskrivningen är processbaserad och huvudprocessen är uppdelad i fyra delprocesser med aktiviteter. Processbeskrivningarna i metoden är linjära men mycket av arbetet pågår ju i själva verket parallellt och består av aktiviteter som går i varandra. Vad man kan notera och stryka under inledningsvis är att det är viktigt att nå i mål med den första delprocessens förankrings- och finansieringsarbete innan man lägger för stora resurser på arbetet längre fram i processen. De fyra delprocesserna med huvudaktivitet och leveranser är följande: Etablera projekt Legitimerat och fullfinansierat projekt 56 Forma organisation Verksamhetsplan och organisation för framtagning Framtagning av system System för validering och certifiering i skarpt läge Bygga systemorganisation Organisation för utförande, förvaltning och vidareutveckling Delprocess 1 Etablera projekt Etableringsfasen är den första viktiga delen i framtagningsarbetet. Här ska idé och vision om ett system för validering och certifiering förankras hos berörda parter. Förankringen är av central betydelse för dels förutsättningarna att lyckas med genomförandet av framtagningsarbetet och dels systemets legitimitet och därmed också certifikatets värde. En bred uppslutning kring idén ökar också förutsättningarna för att lyckas skapa finansiering för projektet. Det är ett grundläggande arbete med insiktsskapande åtgärder som måste bedrivas inledningsvis. I förankringsarbetet ingår även att engagera referensföretag och ämnesexperter från berörda företag och verksamheter. Etablera projekt Förankra och skapa legitimitet Forma organisation Utforma förprojekteringsplan Framtagning av system Bilda projekt och tillsätt projektledning Bygga systemorganisation Skapa projektplan, budget och finansiering 57 Förankring och legitimitet För systemets förankring och legitimitet är ägarskapet avgörande. Rollen som huvudman för systemet måste vara tydlig gentemot övriga intressenter. Branschen är som fristående neutral part och utan direkt egenintresse i systemet den mest naturliga aktör som med fullt förtroende står som ägare och förvaltare av branschnormen för validering och certifiering av yrkeskompetens. Därför är det viktigt att redan vid projektstart slå fast att det är branschen som är ägare till projektets resultat, det vill säga det färdiga valideringssystemet. Förankringen bygger på delaktighet, tänk strategiskt och se till att en merpart av aktörerna i intressentkedjan blir representerade i projektet och delaktiga som kravställare. Systemets legitimitet bygger på en bred förankring och acceptans och systemet blir ett resultat av intressenternas gemensamma kompromiss. Budget och finansiering Budgetarbetet handlar om att uppskatta tid och kostnader för framtagningsarbetet. För projektets ekonomiska åtaganden är det viktigt att berörda parters engagemang bygger på att de ställer upp med nödvändiga resurser gratis. Projektets resultat ska ligga i linje med deras strategiska intresse och säkrar därmed också deras engagemang. Utöver detta behöver projektet drivas av en projektledare på heltid som ska finansieras. Därtill tillkommer extern kompetens som inte finns att tillgå inom ramen för intressenter och samverkansparter. Tidsmässigt handlar ett framtagningsarbete om cirka 24–30 månaders arbete. Finansieringsmässigt handlar det om att hitta finansiärer som har så stort egenintresse i valideringssystemet att de är villiga att satsa pengar i framtagningsarbetet. Motiven för dessa egenintressen varierar från intressent till intressent. Det kan handla om branschens eget behov av kompetensförsörjning, validering och vidareutbildning som affärsmodell eller att samhällsnyttan är så stor att offentlig finansiering kan vara aktuell. 58 Beskrivning av Etablera projekt Förankra och skapa legitimitet Utforma förprojekteringsplan Bilda projekt och tillsätt projektledning Skapa projektplan, budget och finansiering 1 Förankra och skapa legitimitet Resultat Förankrad projektidé hos intressenterna med undertecknad avsiktsförklaring. Vad ska göras Identifiera intressenter och förankra idé om valideringssystem. Skapa insikt om validering och certifiering som verktyg för att tillgodose konkurrenskraftig kompetens. Vem gör vad • Idébärare initierar arbetet och etablerar projektidé i branschen. • Branschföreträdare identifierar och förankrar projektidé hos berörda intressenter. Hur • Tänk igenom och välj ut de aktörer som kan ha nytta av ett system, exem- 59 pelvis skolväsendet, utbildningsanordnare, företag, bransch och arbetsmarknadens parter. • Börja på individnivå och definiera sedan hela intressentkedjan. Gemensamt för dessa ska vara hög prioritet på kompetensfrågor och kompetensförsörjning. • Formulera behovet i ett format som kan användas för att få intressenter på kroken. Beskriv (hypotes) vad som ska valideras, som yrkesroller, ämnesområden och kunskapsmål. • Beskriv nyttan och mervärdet ur ett ekonomiskt eller annat perspektiv för respektive intressent. • Förankra arbetet genom att informera branschens olika forum och i personliga möten med nyckelpersoner. • Se till att en merpart av intressenterna i kedjan blir representerade i projektet och delaktiga som kravställare. • Formulera en avsiktsförklaring med intressenternas medverkan. STOP and GO Fatta beslut om fortsatt arbete med projektidén. Om huvudintressenterna inte är positiva till projektidén saknas nödvändig förankring och förutsättningar att skapa ett system med legitimitet. Dokument • Avsiktsförklaring 60 Förankra och skapa legitimitet Utforma förprojekteringsplan Bilda projekt och tillsätt projektledning Skapa projektplan, budget och finansiering 2 Utforma förprojekteringsplan Resultat Aktivitetsplan med initial finansiering av förprojektering. Vad ska göras Aktivitetsplan med budget för förprojektering samt ordna finansiering till förprojekteringen. Vem gör vad Branschföreträdare skapar aktivitetsplan och arbetar med finansieringslösning. Hur Beskriv förprojekteringens aktiviteter och skapa en aktivitetsplan med följande innehåll: 1. Projektbildning 2. Utse projektledning 3. Projektplan för utvecklingsarbetet 4. Budget för utvecklingsarbetet 5. Finansiering av utvecklingsarbetet 61 Utgå från gjord aktivitetsbeskrivning och uppskatta tid och kostnader för varje aktivitet. Förankra aktivitetsplan och budget hos berörda parter för finansiering. Förankra och skapa legitimitet Utforma förprojekteriongsplan Bilda projekt och tillsätt projektledning Skapa projektplan, budget och finansiering 3 Bilda projekt och tillsätt projektledning Resultat Projekt bildat med branschföreträdare som projektägare. Vad ska göras Val av projektägare och projektledning. Definiera vem som är ägare till projektresultat. Vem gör vad Branschföreträdare bildar projekt och tillsätter projektledare. 62 Hur Formulera en kravprofil för projektledaren som säkerställer rätt kompetens. Värdefullt med hög legitimitet i branschen, branschkännedom och praktisk yrkeserfarenhet. Formulera förprojekteringens syfte och mål samt definiera villkoren för att gå vidare med huvudprojektet. Förankra och skapa legitimitet Utforma förprojekteringsplan Bilda projekt och tillsätt projektledning Skapa projektplan, budget och finansiering 4 Skapa projektplan, budget och finansiering Resultat Formaliserad projektidé med finansieringslösning, alternativt finansieringsfrågan ej löst. Vad ska göras Projektplan som beskriver framtagningsarbetets huvudaktiviteter med tidsplan och budget. Huvudprojektets finansiering. 63 Vem gör vad 1. Projektledare genomför förprojektering. 2. Bransch ansvarar för finansieringslösning. Hur 1. Gör en projektplan som innehåller bakgrund, syfte, mål, genomförande och resultat. Skriv projektplanen med utgångspunkt från det arbete som ska göras. Använd metodboken som stöd och utgå från de aktiviteter som beskrivs och hur de kommer att påverka/inverka på arbetet som ska göras. För beskrivningen av genomförandefasen finns aktiviteterna beskrivna i metodbokens tre följande delprocesser, Forma organisation, Framtagning av system och Bygga systemorganisation. Utgå från aktiviteterna i dessa tre processer och upprätta en tidsplan. Låt den utgöra beräkningsunderlag för budgeten. Lägg till de externa resurser som behövs för projektets genomförande. Framtagningsarbetet tar 24–30 månaders projekttid och med en heltidsanställd projektledare samt kostnaden för externa resurser hamnar projektbudgeten på 2,8–3,5 miljoner kronor. 2. Valideringssystemet kommer att utgöra en viktig del av branschens kompetensförsörjningsarbete och är en strategisk framtidsfråga varför beslut om projektets genomförande och finansiering ska fattas på högsta nivå, det vill säga branschens högsta beslutande organ. STOP and GO Beslut fattas om fortsatt arbete. Om finansieringen inte kan lösas saknas nödvändiga förutsättningar att starta projektet. 64 Delprocess 2 Forma organisation Under denna delprocess ska organisationen kring framtagningsarbetet sättas och deltagande aktörer engageras. Mycket av arbetet görs redan i etableringsfasen när projektidén förankras hos nyckelaktörerna. Använd de kontakter som då skapades och knyt dem till projektets olika funktioner. Framtagningsarbetet är resurskrävande och ska ske under en förhållandevis kort period vilket kräver en kritisk massa av referensföretag och sakkunniga. Etablera projekt Utforma samverkansmodeller, definiera roller och ansvar Forma organisation Formera styrgrupp Framtagning av system Rekrytera referensföretag Rekrytera sakkunniga Bygga systemorganisation Rekrytera testcenter 65 Ett sätt att möta kritiska framgångskriterier är att identifierade viktiga intressenter och samverkanspartners. Som ett stöd i urvalet vid rekryteringen finns samverkansmodellen som beskriver de funktioner som krävs samt tydliggör rollfördelning och ansvarsfördelning i framtagningsarbetet. Modellen ger parterna stort inflytande över systemets innehåll och utformning Vid urval och sammansättning av arbetsgrupper i projektet är det viktigt att individens kompetens matchar ämnesområdet. Skapa grupper som består av individer med lika befattningar och samma detaljkännedom om det som ska mätas. Det finns en stor gemensam förståelse för frågeställningarna som skapar samsyn och det spelar ingen roll om man kommer från det stora eller det mindre företaget. Beskrivning av Forma organisation Utforma samverkansmodeller, definiera roller och ansvar Formera styrgrupp Rekrytera referensföretag Rekrytera sakkunniga 1 Utforma samverkansmodeller, definiera roller och ansvar Resultat Samverkansparternas roller och ansvarsfördelning. 66 Rekrytera testcenter Vad ska göras Identifiera samverkansparter utifrån branschens specifika krav och behov och definiera funktioner, roller och ansvar. Vem gör vad Projektledaren identifierar samverkansparter. Hur • Använd samverkansmodellen. • Identifiera samverkansparter som krävs för att besätta samtliga funktioner. Gör detta med hänsyn till de kritiska framgångsfaktorer som finns avseende förankring och legitimitet. • Se över vilka ansvarsområden och roller som krävs inom varje funktion. Dokument • Samverkansmodell 67 Utforma samverkansmodeller, definiera roller och ansvar Formera styrgrupp Rekrytera referensföretag Rekrytera sakkunniga Rekrytera testcenter 2 Formera styrgrupp Resultat Styrgrupp för projektet. Vad ska göras Engagera nyckelpersoner till styrgruppen. Vem gör vad Projektledaren utser nyckelpersoner. Hur • Tänk strategiskt vid formering av styrgrupp. Rekrytera personer som tillför ett mervärde för projektet i form av viktiga kontakter, branschkännedom, kunskap om validering och certifiering och som representerar huvudintressenterna i projektet. • Skriv avtal med styrgruppsrepresentant som omfattar åtagande och tid. Avtalet ska säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till projektavslut. Dokument • Samverkansmodell 68 Utforma samverkansmodeller, definiera roller och ansvar Formera styrgrupp Rekrytera referensföretag Rekrytera sakkunniga Rekrytera testcenter 3 Rekrytera referensföretag Resultat Referensföretag till projektet. Vad ska göras Engagera referensföretag till framtagningsarbetet. Vem gör vad Projektledaren engagerar referensföretag. Hur • Välj ut för branschen representativa företag som tillför projektet rätt kompetens. De ska utgöra en bredd av branschens företag och representera såväl stora som mindre företag samt företag som är leverantörer av olika slag. Använd de kontakter som etablerades i inledningsskedet när förankringsarbetet gjordes. Låt dessa företag även fungera som referenser i rekryteringsarbetet av nya företag. • Säkerställ en kritisk massa med hänsyn till arbetsinsats och legitimitet. • Skriv avtal med referensföretagen som omfattar åtagande och tid. Avtalet ska 69 säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till första piloten, utvärdering och genomförd revision. Dokument • Avtalsförslag Utforma samverkansmodeller, definiera roller och ansvar Formera styrgrupp Rekrytera referensföretag Rekrytera sakkunniga Rekrytera testcenter 4 Rekrytera sakkunniga Resultat Sakkunniga till framtagningsarbetet. Vad ska göras Rekrytera ämnesansvariga från referensföretagen. Komplettera referensföretagens kompetens med externa sakkunniga till framtagningsarbetet. Vem gör vad Projektledare rekryterar sakkunniga. 70 Hur • Välj ut ämnesansvariga inom de kunskapsområden som valideringen omfattar. De ska ha dagsaktuell erfarenhet inom sitt område och arbeta direkt i den praktiska verksamheten. Använd de kontakter som etablerades i inledningsskedet när förankringsarbetet gjordes. • Sök efter externa sakkunniga inom verksamheter som är knutna till branschen. • Skriv avtal med ämnesexperterna som omfattar åtagande och tid. Avtalet ska säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till första piloten, utvärdering och genomförd revision. Dokument • Avtalsförslag Utforma samverkansmodeller, definiera roller och ansvar Formera styrgrupp Rekrytera referensföretag Rekrytera sakkunniga Rekrytera testcenter 5 Rekrytera testcenter Resultat Testcenter till framtagningsarbetet. 71 Vad ska göras Engagera testcenter till framtagningsarbetet Vem gör vad Projektledare rekryterar testcenter. Hur • Välj ut utbildningsanordnare som har kapacitet och förmåga att verka som genomförare av hela validerings- och certifieringsprocessen. Använd de kontakter som etablerades i inledningsskedet när förankringsarbetet gjordes. Beakta följande: • Kompetens ska motsvara bedömningens omfattning. • Resurser för att genomföra både teoretiskt och praktiskt prov. • Utbildningsmaterial ska matcha systemets ämnesområden och kunskapsmål. • Skriv avtal med testcentren som omfattar åtagande och tid. I åtagandet ingår att hålla med testledare och utrustning för proven, genomföra pilottester, svara på enkäter och delta i erfarenhetsutbyte. • Avtalet ska säkerställa deras engagemang i utvecklingsarbetet fram till pilot, utvärdering och revision är genomförda. 72 Delprocess 3 Framtagning av system I denna delprocess definieras yrkesrollen och den kompetens som den omfattar samt kraven för certifiering. Utifrån detta skapas innehållet i systemet med frågor till det teoretiska provet och utformning av praktiskt prov. Viktigt med balans, provet ska ge utslag på skillnader i kunskap mellan individer. I det praktiska provet är checkpunktslistan det underlag som bedömningen i provet grundas på. Arbetsmomenten som ska bedömas ligger till grund med definierade färdighetsmål. Särskilt kritiska moment utgör måstecheckpunkt, med absolut krav på godkännande oavsett övrigt resultat. Etablera projekt Introduktion till framtagningsarbetet Rigga organisation Definiera vad som ska valideras och certifieras Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Framtagning av system Utforma testpolicy Bygga systemorganisation Skapa och granska frågor Testa och revidera system 73 Metodiken för att ta fram det konkreta innehållet i valideringssystemet och provkonstruktionen är själva kärnan och den mest kritiska delprocessen i hela utvecklingsarbetet. För att skapa ett system som mäter kunskap och som i detta fall yrkeskompetens på ett mätsäkert sätt, krävs det riktlinjer att förhålla sig till i utvecklingsarbetet. I detta fall är metodiken baserad på ”Internationella riktlinjer för testanvändning”, utgiven av International Test Commission, ITC, i en auktoriserad svensk översättning utgiven av Sveriges Psykologförbund. Dessa riktlinjer framhäver ett etiskt förhållningssätt inför val av test, genomförande av testningen, arbete med resultaten, avrapportering och information till den testade. Detta innebär konkret riktlinjer för: • Testkonstruktion • Teststandardisering • Normer, regler och rekommendationer kring testförfarandet • Administration av test • Bedömning av test Genom att förhålla sig till dessa riktlinjer ges förutsättningar att skapa ett validerings- och certifieringssystem med hög validitet och reliabilitet för att rätt mäta och bedöma yrkeskompetens. Viktigt är då att deltagarna i framtagningsarbetet får utbildning i detta förhållningssätt för att kvalitetssäkra arbetet. Följande delprocess beskriver de olika momenten i framtagningsarbetet av systemet. Beskrivningarna stöds av hänvisningar till dokument som är framställda till CNC Teknik2010 och utgör exempel på vad som bör finnas med och beaktas i ett validerings- och certifieringssystem. 74 Beskrivning av Framtagning av system Introduktion till framtagningsarbetet Definiera vad som ska valideras och certifieras Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Utforma testpolicy Skapa och granska frågor Testa och revidera system 1 Introduktion till framtagningsarbetet Resultat Alla involverade är engagerade i sin roll, förstår sin uppgift och är delaktiga på ett aktivt sätt, förstår projektets mål och delprocesser. Vad ska göras • Genomgång av projektets bakgrund, syfte och mål, olika faser och vilken roll deltagarna förväntas ha. • Utbilda deltagarna för att ge dem en grundläggande förståelse och samsyn för det arbetssätt som krävs för att skapa ett system för validering och certifiering av yrkeskompetens med hög validitet och reliabilitet. Vem gör vad Projektledning informerar och utbildar tillsammans med sakkunnig inom testmetodik. 75 Hur • Samla alla involverade för gemensam projektstart. Tydliggör syfte och mål för dels detta tillfälle och dels för projektets övergripande resultat. Var noga med att skapa samsyn kring den gemensamma målbilden, viktigt för att inte skapa intressekonflikter. • Gå igenom projektorganisationens uppbyggnad enligt samverkansmodellen och förklara parternas funktion, roller och ansvarsområden. • Utbildningsdelen omfattar följande områden: • Vad som kännetecknar bra och tydliga kunskaps- och färdighetsmål • Hur man skapar frågor och prov som mäter kunskap och färdigheter • Vad kan och bör valideras med teorifrågor • Vad kan och bör valideras med hjälp av praktiska prov • Hur man kvalitetssäkrar utvecklingsarbetet • Krav och funktioner i ett IT-verktyg för validering mot kunskapsmål • Pilotverksamhetens roll och syfte • För ytterligare vägledning se ”Kvalitetskrav vid provkonstruktion” Dokument • Kvalitetskrav vid provkonstruktion 76 Introduktion till framtagningsarbetet Definiera vad som ska valideras och certifieras Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Utforma testpolicy Skapa och granska frågor Testa och revidera system 2 Definiera vad som ska valideras och certifieras Resultat Valideringsmatris för yrkesroll. Vad ska göras 1. Definiera yrkesroll. 2. Bestäm vilka ämnesområden som ska ingå. 3. Bestäm vilka kunskaper som ingår i ämnesområdet. Vem gör vad 1. Projektledning och referensföretag. 2 och 3. Ämnesansvariga utformar och föreslår delområden och moment. Granskningsrådet beslutar vilka delområden och moment bedömningen ska omfatta. Hur 1. Fatta gemensamt beslut om vilka yrkesroller certifieringen ska omfatta för säkerställd kompetens. 2. Utgå från vilka arbetsuppgifter som ingår i yrkesrollen och vad man behöver kunna för att utföra dessa. Definiera i passande ämnesområden. 77 3. Beskriv för varje ämnesområde vilka kunskaper som ingår och vilka färdigheter de praktiska arbetsmomenten består av. Formulera detta i lämpliga kunskaps- och färdighetskrav. Dokument • Ämnesområden och kunskapsmål för Grön och Blå nivå. • Checkpunktslista för praktiskt prov svarv – Grön nivå. Introduktion till framtagningsarbetet Definiera vad som ska valideras och certifieras Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Utforma testpolicy Skapa och granska frågor 3 Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Resultat Valideringsprocess med kravprofil. Vad ska göras Utforma kriterier för bedömning. Bestämma nivån som krävs för godkänt inom varje ämnesområde. 1. Vikta ämnesområdena inbördes. 2. Fastställ kravprofil och måluppfyllelse. 3. Sätt tid för genomförande. 78 Testa och revidera system Vem gör vad 1. Projektledning och referensgrupp. 2. Ämnesansvariga och granskningsråd. 3. Projektledning och granskningråd. HUR 1. Referensföretagen viktar ämnesområdena genom poängsättning. Prioriteringen avgör vilka ämnesområden som är mest kritiska för att säkerställa kompetens i yrkesrollen och som ska ha störst genomslag i certifieringsprocessen. Hög prioritet betyder högre krav och därmed fler frågor att besvara och högre godkännandenivå. 2. Teoretiskt prov: Kraven på nivån av kunskap inom varje område definieras genom svårighetsgraden på frågorna. Granskningsrådet har beslutsrätt och avgör frågornas relevans. Praktiskt prov: • Låt de arbetsmoment som ska bedömas ligga till grund. Skapa från detta underlag en checkpunktslista med definierade arbetsmoment och bedömningsbara punkter, detta utgör färdighetskraven. Bestäm nivån för certifiering genom antalet checkpunkter som måste vara godkända. • Låt särskilt kritiska moment utgöra måstecheckpunkt, det vill säga checkpunkt med absolut krav på godkännande. Vid miss innebär det att man är underkänd oavsett övrigt resultat. 3. Begränsa den totala provtiden till max 8 timmar. Bedöm fördelningen av tidsåtgång mellan teoretiskt och praktiskt prov. Tidsätt varje fråga (ca 70 sek) så att ett bestämt antal frågor hinner besvaras per ämnesområde inom utsatt tid. Dokument • Kravprofil för teoriprov Grön nivå. • Checkpunktslista för praktiskt prov, svarv – Grön nivå. 79 Introduktion till framtagningsarbetet Definiera vad som ska valideras och certifieras Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Utforma testpolicy Skapa och granska frågor 4 Utforma testpolicy Resultat Mätsäkert system som är nationellt tillämpbart. Vad ska göras Utforma testpolicy för att säkerställa att valideringsprocessens genomförande och bedömning blir likvärdig oavsett var och av vem den utförs. Vem gör vad Projektledning tillsammans med relevant kompetens. Hur Forma policyn med hjälp av ”Internationella riktlinjer för testanvändning”, som framhäver ett etiskt förhållningssätt i de olika moment som ingår i att mäta och bedöma kunskap. Riktlinjerna bör omfatta: • Konstruktion av test och frågeunderlag • Testpersonens rättigheter och rättigheter som gäller andra som berörs av testprocessen • Testadministrering, poängsättning och tolkning av resultat • Rapportskrivning och återkoppling 80 Testa och revidera system För valideringsprocessens genomförande Välj en webbaserad IT-lösning med ett standardiserat och automatiserat prov som säkerställer att provet genomförs likadant från gång till gång. Den webbaserade lösningen kräver ett stort frågeunderlag för slumpvis generering av frågor och statistikfunktion för analys och utvärdering av dessa. Forma kravspecifikation på IT-lösning. Utgå från de givna ramarna – datorbaserad frågebank, funktion för statistisk analys, webbaserat system, vilken funktionalitet som krävs med hänsyn till teoretiskt och praktiskt prov samt förmåga att presentera resultat och individuella utbildningsplaner osv. Dokument • Internationella riktlinjer för testanvändning • Testpolicy för testcenter Introduktion till framtagningsarbetet Definiera vad som ska valideras och certifieras Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Utforma testpolicy Skapa och granska frågor Testa och revidera system 5 Skapa och granska frågor Resultat Databas med kvalitetssäkrade frågor. Vad ska göras Förse de teoretiska proven med frågor som är kvalitetsgranskade avseende relevant innehåll och språklig korrekthet. 81 Vem gör vad 1. Ämnesexperter skapar frågor. 2. Granskningsråd granskar frågornas relevans. 3. Språkvetare granskar frågornas uppbyggnad. Hur 1. Uppdra åt ämnesexperterna att skriva frågor enligt ämnesområde och kunskapsmål. Säkerställ tydlighet i frågekonstruktion genom följande riktlinjer: • Förenklat språk • Minimera låneord • Korta meningar, max 12 ord • Bara en fråga • Inga negationer • Inga bisatser 2. Sammankalla granskningsrådet för att stämma av frågorna. Granskningen görs med stöd av ett granskningsprotokoll som innehåller gemensamma bedömningskriterier för arbetet. Processa frågorna tills de uppfyller kraven på relevans och svårighetsgrad för respektive ämnesområde och nivå. När referensgruppen är enig om en fråga är den tekniskt godkänd att läggas in i systemet. 3. Säkerställ frågornas språkliga korrekthet och otvetydighet. Granskningen görs mot fastställda bedömningskriterier som är baserade på de språkregler för frågekonstruktion som ämnesexperterna har som grund för sitt skrivarbete. Dokument • Granskningsprotokoll • Kvalitetskrav vid provkonstruktion 82 Introduktion till framtagningsarbetet Definiera vad som ska valideras och certifieras Utforma valideringsprocess och bedömningskriterier Utforma testpolicy Skapa och granska frågor Testa och revidera system 6 Testa och revidera system Resultat Valideringssystem i skarpt läge/driftläge. Vad ska göras Pilottest av system. Analys och utvärdering av pilottest samt revidering av system. Vem gör vad 1. Referensföretag bidrar med testpiloter. 2. Testcenter bidrar med testledare och utrustning samt genomför validering. 3. Projektledning utformar enkät. 4. Testpiloter valideras och svarar på enkät. 5. Projektledning sammanställer statistisk analys och enkäter i en utvärderingsrapport. 6. Referensföretagen föreslår förändringar baserat på utvärderingsrapport. 7. Styrgruppen tar beslut om föreslagna förändringar. 83 Hur 1. Uppdra åt referensföretagen att välja ut deltagare (testpiloter) till valideringen. Dessa ska vara praktiskt arbetande personer som representerar den yrkesroll valideringen ska mäta. 2. Engagera testcenter genom att ackreditera dem till systemet och utbilda testledarna. Ackrediteringen innebär att de uppfyller ställda krav för bland annat verktyg och maskinell utrustning och har rätt kompetens för testledarrollen. 3. Utforma enkät för utvärdering av valideringsprocessen. Enkäten ska fånga upp testpiloternas och testledarnas synpunkter i en standardiserad dokumentation och ska omfatta: • Frågornas svårighetsgrad • Tidsåtgång • Enskilda frågor – frågeställning, formulering • Enskilda praktiska prov 4. Genomför pilottesten under driftsmässiga förhållanden i två omgångar. Beakta följande krav för att säkerställa utvärderingsbar information: • Tillräckligt med deltagare för statistiskt utfall • Tillräcklig mängd frågor för att kunna slumpas fram ur databas • It-stöd med statistikfunktion för analys av frågeunderlag • Utbildade testledare till pilottesten • Rätt utrustning för genomförande av praktiskt prov • Deltagarnas synpunkter dokumenteras i standardiserad form Testpiloter och testledare besvarar enkäter efter genomförd validering. 5. Sammanställ den statistiska analysen med enkätunderlaget inför revisionsarbetet. Utvärderingen omfattar det teoretiska provets kravprofil med kunskapsmål och godkännandenivå, teorifrågor avseende relevans och svårighetsgrad samt det praktiska provets färdighetsmål och genomförande. 84 6. Samla granskningsrådet till möte. De föreslår förändringar baserade på resultatet från genomförd pilotomgång. 7. Styrgruppen är beslutande instans och tar beslut om föreslagna förändringar ska göras. Efter genomförd revidering genomförs omgång två av pilottesten för en slutlig granskning enligt ovan beskriven modell. Därefter är systemet klart för drift i skarpt läge. 85 Delprocess 4 Bygga systemorganisation Den sista delprocessen beskriver hur man tar fram affärsmodell och utförarorganisation samt organisation för vidareutveckling och förvaltning. Systemets fortlevnad är beroende av en fortsatt finansiering där utformning av affärsmodell avgör om den är självbärande eller ej. Processen beskriver en affärsmodell som är attraktiv för alla parter och ger systemet ekonomisk stadga och som möjliggör nationell spridning. Etablera projekt Forma organisation Definiera affärsmodell och utförarorganisation 86 Framtagning av system Definiera krav för testcenter och testledare Bygga systemorganisation Utforma organisation för vidareutveckling och förvaltning Modellen skiljer ägar- och utförarrollen åt och tydliggör ansvarsområden vilket stärker systemets legitimitet. Testcenter är utförare och genomför proven som leder till ett certifikat eller en personlig utvecklingsplan. De är också ansvariga för marknadsföring av systemet gentemot sina kunder. Viktigt att utforma testpolicy för utförarorganisationens verksamhet. Denna policy grundar sig på internationella riktlinjer för testanvändning och tryggar ett etiskt förhållningssätt och kvalitetssäkrat arbetssätt vid testanvändning. För systemets fortlevnad är det också viktigt att kvaliteten upprätthålls och förbättras kontinuerligt. Detta kräver en tydlig organisationsstruktur för vem som ansvarar för vad. Drift och förvaltning av informationsinnehåll och systemutformning är systemägarens ansvar medan drift och teknisk förvaltning av webbaserad IT-lösning köps externt. Följande delprocess beskriver de olika funktionerna i systemorganisationen. 87 Beskrivning av Bygga systemorganisation Definiera affärsmodell och utförarorganisation Definiera krav för testcenter och testledare Utforma organisation för vidareutveckling och förvaltning 1 Definiera affärsmodell och utförarorganisation Resultat En ekonomiskt hållbar modell för systemägande och utförarorganisation. Vad ska göras Skapa en hållbar modell för systemägare och utförarorganisation med ekonomiska incitament som är attraktiva för alla parter. Vem gör vad Projektledning definierar affärsmodell och utförarorganisation. Hur En hållbar modell för systemägande och utförarorganisation som är ekonomiskt självbärande med nationell spridning och med utförare runt om i landet skapas med följande komponenter: 88 88 u Systemägare Förankra och legitimera systemets ägarskap. Rollen som huvudman för systemet måste vara tydlig gentemot övriga intressenter som fristående neutral part utan egenintresse med förmåga att skapa förtroende som förvaltare av en branschnorm för validering och certifiering av yrkeskompetens. u Nationell spridning Göra systemet nationellt tillgängligt med en bred geografisk täckning. Systemets legitimitet är också beroende av dess nationella tillgänglighet. Den är i sin tur beroende av bred geografisk täckning. Tillgängligheten nås lättast med en utförarorganisation bestående av testcenter som genomför proven. Testcentren ackrediteras till systemet med krav på maskiner, övrig utrustning och arbetsmiljö samt för ändamålet utbildade testledare. Dess roll är att validera, utbilda och certifiera enligt systemets normer och praxis. Här kan man tänka sig testcenter med olika typ av inriktning: • Industriella testcenter med egen utbildningsverksamhet • Uppdragsutbildningar med inriktning mot arbetsmarknadsutbildningar och företagsuppdrag • Skolväsendet, gymnasier, teknikcollege och högskolor med motsvarande yrkesutbildningar u Affärsmodell Skapa ekonomiska incitamenten för inblandade parter. För systemets fortlevnad måste kostnader för drift, förvaltning och vidareutveckling täckas. Med en utförarorganisation bestående av fristående testcenter som mot en kostnad ansluter sig till systemet och betalar för varje validering och certifiering som görs har systemägaren en intäktsmodell som med en väl utbyggd organisation av testcenter når en kritisk volym som ger nödvändiga intäkter. Testcenter äger affären mot slutkund. De kan på affärsmässiga grunder och i konkurrens med varandra prissätta och offerera validering, utbildning och certifiering till sina kunder. 89 Teoretiskt och praktiskt prov för validering och certifiering tillhandahålls med innehåll som är legitimt genom branschförankring och kvalitetssäkrat innehåll. Definiera affärsmodell och utförarorganisation Definiera krav för testcenter och testledare Utforma organisation för vidareutveckling och förvaltning 2 Definiera krav för testcenter och testledare Resultat Kravspecifikation för testcenter. Vad ska göras Ta fram krav som ska gälla för testcenter och testledare. Vem gör vad Projektledning i samarbete med testcenter. 90 Hur • Använd den testpolicy som ligger till grund för testcentrets verksamhet. Följs dessa riktlinjer tryggas ett etiskt förhållningssätt. • Kravspecifikationen bör också innehålla en nomenklatur som beskriver systemets termer. Den ska också beskriva krav på testledare, maskin- och verktygsutrustning, IT-verktyg samt lokaler och arbetsmiljö. • Testledarens funktion definieras med krav på kompetens och utbildning efter de arbetsuppgifter som ingår i testledarrollen. • Testcentrets villkor regleras i avtal med systemägare. Utgå från bifogade dokument när kraven utformas. Dokument • Internationella riktlinjer för testanvändning • Krav på testcenter CNC Teknik2007 • Utrustningskrav testcenter CNC Teknik2007 • Avtal CNC Teknik2007 – Testcentra • Testledarstöd CNC Teknik2007 91 Definiera affärsmodell och utförarorganisation Definiera krav för testcenter och testledare Utforma organisation för vidareutveckling och förvaltning 3 Utforma organisation för vidareutveckling och förvaltning Resultat Organisation för förvaltning och vidareutveckling. Vad ska göras Bygga upp organisation för systemförvaltning. Vem gör vad Projektledning har ansvar för tillsättning av organisation. hur Uppfyll branschens krav och önskemål avseende innehåll och funktionalitet, skapa struktur och definiera roller och ansvarsområden i förvaltningsarbetet för att öka systemets livslängd och kvalitet. Förvaltningsorganisationen ska vara väl förankrad i de verksamhetsgrenar som valideringssystemet omfattar. De kompetenser som engageras i förvaltningsarbetet ska ha djup sakkunskap inom sitt område. Ansvaret för de olika delarna ska vara klart uttalat, dokumenterat och accepterat av alla berörda. 92 Följande organisationsstruktur tydliggör roller och ansvarsområden: u Nivå 1: Systemägare – Branschen Har strategiskt ansvar för systemet och de övergripande mål (kompetensförsörjning) som systemet stödjer. På denna nivå görs prioriteringar mellan olika verksamheter och system. u Nivå 2: Branschråd/Yrkesnämnd Löpande ansvar för systemet och dess förankring till den verksamhet systemet stödjer. Alla beslut om förändringar i systemet tas här. Med i rådet finns systemadministratör från branschen som är operativt ansvarig för förvaltningsarbetet. u Nivå 3: Förvaltningsorgan Ombesörjer det löpande arbetet med systemet, dess funktion, relevans avseende innehåll, systemadministration, säkerhet, utbildning osv. Förvaltningsorganet är en del av eller lyder direkt under systemägarens/branschens verksamhet. Förvaltningsorganet består av följande funktioner och rollfördelning: • Systemadministratör, utses av systemägare och är operativt ansvarig för förvaltningsarbetets genomförande. Ser till att det dagliga arbetet i förvaltningen sköts och att information och uppdrag når den det berör. Ansvarar för behörighet och rättigheter i systemet. • Ämnesexperter, engageras från relaterade verksamheter och svarar för sakkunskap inom ett eller flera kunskapsområden. Levererar kunskapsmål och frågor till systemet. • Referensföretag, engageras från berörda företag och verksamheter. Bidrar med kompetens till pilotverksamhet, referensgrupper och granskningsråd. Krav att deltagarna ska arbeta inom det yrkesområde som ska bedömas och att deras kompetens matchar ämnesområdet. • Granskningsråd, sammansatt av personer från referensföretag och systemägare. Beslutar om kunskapsmål och är remissinstans på samtliga frågor. 93 • Språkgranskare, del av granskningsrådet med uppgift att säkerställa frågornas språkliga riktighet. • Ackrediteringsenhet, svarar för insyning av nya testcenter för ackreditering till systemet. • Utbildningsenhet, svarar för utbildning av systemets testledare. u Nivå 4: Utförare – Testcenter Systemet nyttjas i testanvändning. Användare av systemet är testledare och validanter. u Avgränsning Verksamheten köper drift och teknisk förvaltning av webbaserat IT-verktyg från extern leverantör. Kund – leverantörsförhållande dokumenteras i avtal. Det stödjande material som metodbeskrivningarna hänvisar till finns tillgängligt via webben. För ytterligare information se följande länk: www.skarteknikcentrum.se/sv/cnc-teknik-2010 94 Ett speciellt tack Följande personer har på olika sätt givit värdefulla bidrag till vårt arbete: Åke Ahlström Ingegerd Green Bengt-Åke Andersson Gunilla Grimståhl Torbjörn Antonsson Karin Havemose Ola Asplund Monica Harrysson Rolf Bjällås Johan Karltun Thomas Bjällås Anders Krantz Bernhard Brauer Hans-Börje Oskarsson Jan Edgren Mikael Rönnberg Peter Forss Anders Wahll Skärteknikcentrum Sverige AB (SKTC) Skärteknikcentrum Sverige AB är ett nationellt utvecklingsbolag som ägs av Svensk Skärteknikförening och dess medlemsföretag. SKTC arbetar för att stärka konkurrenskraften inom främst skärande bearbetning men även inom övrig svensk verkstadsindustri. SKTC fokuserar på teknik-, kompetens- och produktionsutveckling och driver tillsammans med företag, leverantörer, forsknings- och utvecklingsinstitut och högskolor olika utvecklingsprojekt. Metodboken beskriver hur man som branschorganisation på ett systematiskt sätt kan utforma, införa och förvalta ett branschspecifikt valideringsoch certifieringssystem av yrkeskompetens. Det avgörande i denna metodhandledning är dock att arbetssättet som beskrivs är beprövat och har visat sig effektivt. Med hjälp av metodhandledningen kommer det att bli möjligt att med rimliga resurser och inom en hanterbar period utveckla, förankra och förverkliga ett validerings- och certifieringssystem oavsett bransch!
