Innovationsrådgivarutbildning 2012-2013

 Innovationsrådgivarutbildning 2012-­‐2013 A Blue Paper Report IR-­‐utbildning 2012-­‐13 Version: 1.0 Författare: Lena Holmberg Sammanfattning Det finns flera tecken som tyder på att nyttiggörande av forskning får allt större betydelse: EU:s betoning av Kunskaptriangeln och Horizon 2020:s inriktning på globala utmaningar och innovation, den svenska regeringens inrättande av innovationskontoren och påbörjande av utdelning av medel till lärosätena baserat på någon form av innovationsexcellence, regionalt fokus på klusterutveckling med lärosätena som en viktig aktör, samt framväxt av nyttiggörandestrategier på lärosäten. Det finns också starka indikationer på en positiv relation mellan forskningsframgång och nyttiggörande. Arbetet med att stödja nyttiggörandet av forskning har pågått länge, under olika namn och former, där Innovationskontoren är ett relativt nytt tillskott. Kärt barn har många namn: nyttiggörande, innovation, kunskapsöverföring, samverkan, dissemination, technology transfer, exploitation, outreach, technology valorisation, translation, utilisation och så vidare. Alla med mycket gemensamt men med lite olika betydelse och de används med förkärlek i olika sammanhang av skilda aktörer. Innovationskontor Väst är genom sin partnerstruktur det största innovationskontoret i Sverige. Genom samarbetet mellan de åtta västsvenska lärosätena har en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling skapats för de 20-­‐tal innovationsrådgivare som verkar där. En viktig del har varit den utbildning som genomförts under 2012-­‐2013, här benämnd "IR University" som genomfördes i fyra omgångar. De första två tillfällena fokuserade grundläggande kunskaper om nyttiggörande och tjänster som efterfrågas av forskare idag: "Tech/Knowledge Transfer och Intellectual Assets Management", samt "Avtalsrätt" och "IP-­‐frågor vid forskningssamverkan". De två andra behandlade områden som vi kan se behövs och troligen kommer att efterfrågas mer i framtiden: "Open Innovation som verktyg för forskare", "Hållbarhet och nyttiggörande", samt "Omvärldsanalys" och "Innovationsstrategiutveckling". I denna rapport presenteras inte bara utbildningen utan också de designkriterier som låg till grund för utformningen. Här återfinns också ett resonemang kring den akademiska innovationsrådgivningens professionaliseringsprocess vad gäller (a) uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv, (b) professionella nätverk och lärmiljöer, (c) innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor, samt (d) innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper. Vad gäller de professionella nätverken så beskrivs följande "communities of practice": (a) Technology Transfer, (b) Entreprenörskap och affärsutveckling, (c) Innovation Management samt (d) Innovationsforskning. Mot slutet förs ett resonemang kring framtida utbildningsinsatser, både vad gäller innehåll och form. Rapporten är en del i arbetet med att ständigt förbättra verksamheten vid Innovationskontor Väst genom reflektion över och i praktiken. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 1 Innehåll 1. Hur formas ett yrke? .......................................................................................................... 3 1.1. Uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv ...................................................... 6 1.2. Professionella nätverk och lärmiljöer ........................................................................... 13 1.2.1. Technology transfer ................................................................................................... 15 1.2.2. Entreprenörskap och affärsutveckling ....................................................................... 20 1.2.3. Innovation Management ........................................................................................... 22 1.2.4. Innovationsforskare ................................................................................................... 30 1.3. Innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor ............................ 34 1.4. Innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper ............................... 38 2. Utbildningens utgångspunkter ........................................................................................ 43 3. Genomförande ................................................................................................................. 44 3.1. Tillfälle 1: Tech/Knowledge Transfer och Intellectual Assets Management, 15-­‐16 oktober 2012 .......................................................................................................................... 45 3.2. Tillfälle 2: Avtalsrätt och IP-­‐frågor vid forskningssamverkan, 5-­‐6 december 2012 ...... 46 3.3. Tillfälle 3: Open Innovation som verktyg för forskare samt Hållbarhet och nyttiggörande, 19-­‐20 mars 2013 ............................................................................................ 47 3.4. Tillfälle 4: Omvärldsanalys – bättre bild av partners, konkurrenter och avnämare samt Innovationsstrategiutveckling, 14-­‐15 maj 2013 ...................................................................... 48 3.5. Utvärdering ................................................................................................................... 49 4. Framtiden ........................................................................................................................ 50 4.1. Utbildningen i framtiden ............................................................................................... 50 4.1.1. Vad ska innovationsrådgivarutbildningen fokusera? ................................................. 51 4.1.2. Hur och när ska utbildningen genomföras ................................................................. 58 4.1.3. Vilka ska gå utbildningen? ......................................................................................... 59 4.1.4. Vilka resurser finns att tillgå? .................................................................................... 61 4.2. Forskning om innovationsrådgivning inom akademin .................................................. 62 5. Efterord ............................................................................................................................ 65 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 2 1.
Hur formas ett yrke? "För att ett yrke ska kallas en profession ska det alltså handla om ett yrke som förutsätter en specialiserad, systematisk utbildning. Genomgång av vissa examina krävs för tillträde till professionen, examina som ger professionen dess roll i den samhälleliga arbetsdelningen. Professionerna tenderar att kräva tjänstemonopol – såväl som frihet från kontroll av andra aktörer – ett oberoende från både lekmän och staten. Eftersom professionerna är grundade på kompetens, professionell etik och har ett särskilt samhällsintresse, gör de anspråk på speciella materiella belöningar. ... Professionsforskningen har också undersökt yrken som inte nått ända fram i sina försök att bli självständiga professioner – ofta yrken med kvinnodominans som sjuksköterskor, lärarinnor och bibliotekarier. Dessa yrken har inom professionsforskningen ofta beskrivits som semiprofessioner."1 Oavsett om man använder sig av teoribildning från Abbot eller Bourdieu, som enligt Carlhed2 båda har sina meriter, så kan man konstatera att yrket eller rollen "innovationsrådgivare" inom akademin uppvisar en mängd klassiska tecken på en professionaliseringsprocess: •
•
•
•
•
Innovationsrådgivare kan ses som en mobiliserad grupp som har kännedom om varandra och som börjar skapa kollektiva röster och röra sig mot en någorlunda gemensam vision, vad Bourdieus kallar "kollektiv habitus". Här finns också styrkeförhållanden med andra yrkesgrupper bland annat på lärosätena som exempelvis forskningsrådgivare och högskolejurister. Olika former av legitimeringsprocesser pågår, både uppifrån genom inrättandet av innovationskontor och underifrån genom skapande av professionellt inriktade sammanslutningar. Kommunikation är en viktig del där centrala berättelser om levererat värde till samhället får en allt större betydelse, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. Arbete pågår också med att skapa system för att mäta framgång och effektivitet i nyttiggörandet, bland annat i form av ett uppdrag till Vinnova från regeringen. Eventuellt speglar detta en utveckling mot styrning och kontroll. 1 Jacobsson, L. Från yrke till profession. Om professionsforskning, TAM-­‐Arkiv, http://www.tam-­‐
arkiv.se/professionsforskning 2 Carlhed, C. (2011). Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning. Socialvetenskaplig tidskrift, Umeå: Förbundet för forskning i socialt arbete (FORSA). 283-­‐300. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 3 Figur 1. Början på resultat på sökning efter "innovationsrådgivare" på Google Images 130725. Generellt för professionaliseringsprocesser är enligt Bourdieu att utbildningsystemet är bärare av samhällets viktigaste socialiseringsmekanismer och har även en stängningsfunktion. Vad som innebär en profession och vad den omfattar är givetvis en social konstruktion med makt som central komponent. Enligt Wilensky3 är det första steget för ett yrke mot att uppnå professionell status att göra det som måste göras. Det vill säga att det finns klart uttalade uppgifter utan att det för den skull behöver finnas ett specifikt yrke eller titel kopplat till det. Det andra steget är att det framförs krav, både från allmänheten och från de framtida professionella, att skolor ska etableras för att kunna utbilda yrkesgruppen i den tekniska grunden som behövs för att utföra yrket. Nästa steg är att bilda en professionell intresseförening där man bland annat debattera om yrket verkligen är en profession samt vad som ingår i arbetsuppgifterna. Därefter försöker medlemmarna vinna lagligt stöd för att skydda sitt arbetsområde och/eller yrkestiteln. I det femte och sista steget för bildandet av en profession kommer införlivandet av regler i en formell etisk kod att ske. Detta innefattar regler som eliminerar okvalificerade och oseriösa aktörer samt regler för att minska den interna konkurrensen bland de professionella. Vad gäller innovationsrådgivare så kanske inte Wilenskys alla steg har genomförts och inte heller i den stipulerade ordningen, men här finns definitivt en process med drivande aktörer som försöker definiera och utveckla yrket, där utbildning och annan kompetensutveckling har en viktig roll. Innovationskontor Väst är genom sin partnerstruktur det största innovationskontoret i Sverige. Genom samarbetet mellan de åtta västsvenska lärosätena har en plattform för 3 Wilensky, Harold L. 1964. "The Professionalization of Everyone?". American Journal of Sociology, (2):137-­‐58. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 4 erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling skapats för de 20-­‐tal innovationsrådgivare som verkar där. Verksamheten vid Innovationskontor Väst är bred och där kommersialisering av forskningsresultat i form av start av nya bolag och licensiering endast utgör en del. Detta breda perspektiv är hämtat från Utbildningsdepartementets uppdrag till innovationskontoren4: ”I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer.” Gruppen innovationsrådgivare inom Innovationskontor Väst är mycket heterogen, bland annat med avseende på erfarenhet från innovationsverksamhet inom akademin och andra verksamheter, samt det breda uppdraget vad gäller nyttiggörande. I samband med en erfarenhetsträff framkom önskemål om att genomföra mer riktade kompetensutvecklingsinsatser inom ett antal områden som flera kände ett stort behov av att fördjupa sig inom. Vi beslöt därför att genomföra fyra utbildningstillfällen på prov under läsåret 2012-­‐13. Denna utbildning presenteras nedan men först görs nedslag i några centrala skeenden och begrepp utifrån professionaliseringsprocessramverket som ett sätt att reflektera över praktiken i syfte att skapa bättre utgångsläge för framtida utveckling praktiken i Schöns anda5: (a) uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv, (b) professionella nätverk och lärmiljöer, (c) innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor, samt (d) innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper. Efter presentationen av utbildningen och de designkriterier som ledde fram till dess utformning förs ett resonemang kring framtida utbildningsinsatser, både vad gäller innehåll och form. Denna kontextualisering kan också ses som ett sätt att beskriva de olika ramfaktorer som påverkat och påverkar utbildningens utformning6. Jag gör inte anspråk på att ha gjort en uttömmande datainsamling eller analys, för det skulle kräva en större undersökningsinsats än jag har möjlighet till. Det ska också erkännas att jag har en forskningsbakgrund inom pedagogik och knowledge management samt tillämpar ett konstruktivistiskt perspektiv, vilket givetvis har påverkat mitt urval av teorier, modeller och data. 4 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation, Prop 2008/09:50. 5 Schön, D. (1983) The Reflective Practitioner, How Professionals Think In Action, Basic Books. 6 Lundgren U.P. (1972). Frame factors and the teaching process. A contribution to curriculum theory on teaching. Stockholm: Almqvist & Wiksell. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 5 1.1.
Uppgiften att nyttiggöra ur ett historiskt perspektiv 2009 gjorde jag en utvärdering av UniLinks7 Nationella Projekt 2006-­‐20098. I rapporten gjorde jag en summativ genomgång av samverkansuppgiftens utveckling, mycket inspirerad av rapporten "PROSAM: Professionalisering av omvärldssamverkan -­‐ En formativ utvärdering av projektet"9. När jag i samband med denna rapports tillblivelse åter läste texten, fann jag att den fungerar bra även här: "I Högskolelagen från 1997 står att universitet och högskolor förutom forskning och undervisning även ska ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet”. Denna förändring i inriktning kan ses som ett internationellt fenomen vad gäller det förändringstryck som lärosätena är utsatta för. ”In all parts of the world, universities are exposed to growing pressure to change. This is caused by the emergence of new relationship between the economic dynamics and the production of knowledge as well as by policy and administrative initiatives finding their rationale in interpretation of these changes.” (Lundvall, 2002, s. 1)10 Givetvis har universitet och högskolor samverkat med det omgivande samhället sedan de inrättades för många hundra år sedan (se Högskoleverket 2004 för en översikt över utvecklingen). Exempel på moderna former av samverkan är uppdragsutbildning och –
forskning, industridoktorander, information till allmänheten t.ex. genom vetenskapsfestivaler och öppna hus, gemensamma centrumbildningar, styrelsesammansättningar, praktikplatser, externa föreläsare och mycket annat (se Högskoleverket 2005 för många goda exempel11). Vad som i detalj menas med samverkan har dock tolkats mycket olika, varför Högskoleverket 2004 gjorde en uppföljning (Högskoleverket, 200412). Man kunde då konstatera att det inte finns någon ”tredje uppgift” utan att samverkan är integrerad med forskning och utbildning. Dessutom identifierade man tre mål med samverkan: demokratiutveckling, kunskapsutveckling och tillväxt, samt utveckling av utbildningen. Utredningen 7 www.unilink.se 8 Holmberg, L. (2009). Lärande samverkan. Lärande utvärdering av UniLinks Nationella Projekt 2006-­‐2009. Dahméninstitutet. 9 Dartsch, K., Carlsson, G., & Sigrén, P. (2007). PROSAM: Professionalisering av omvärldssamverkan -­‐ En formativ utvärdering av projektet. Rapport från Västra Götalands Högskolor, NR: 5. http://bada.hb.se/bitstream/2320/2406/1/Rapport_5_VGH.pdf 10 Lundvall, B.-­‐Å. (2006). The University in the Learning Economy. DRUID Working Paper 02-­‐06. Danish Research Unit for Industrial Dynamics. http://www.druid.dk/wp/pdf_files/02-­‐06.pdf 081207 11 Högskoleverket (2005). Högskolan samverkar. Goda Exempel. Högskoleverkets rapportserie 2005:9 R. http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800083188/0509R.pdf 081209 12 Högskoleverket (2004). Högskolan samverkar. Högskoleverkets rapportserie 2004:38 R. http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800079623/0438R.pdf 081209 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 6 konstaterade då att de flesta lärosäten väljer att decentralisera sitt samverkansarbete och att det svagaste stödet finns för demokratiutveckling. I sin egen undersökning av samverkan som syftar till tillväxt konstaterade Riksrevisionen (200513) att det fanns en rad faktorer som hämmar utvecklingen av högskolornas tillväxtfrämjande samverkan. Exempel på detta var meriteringssystemet, den låga omfattningen av uppdragsutbildning och svårighet att kommersialisera resultat. De rekommenderade bland annat regeringen att bli mer tydlig i sin styrning och att lärosätena själva förbättrar de strategier och handlingsplaner som ska styra samverkansarbetet, liksom att stärka sitt arbete med de regionala tillväxtprogrammen. Givetvis önskar Riksrevisionen en bättre redovisning av samverkansarbetet, speciellt som detta sker endast vart fjärde år. “A transformation in the functions of university, industry, and government is taking place as each institution can assume the role of the other. Under certain circumstances, the university can take the role of industry, helping to form new firms in incubator facilities. Government can take the role of industry, helping to support these new developments through funding programs and changes in the regulatory environment. Industry can take the role of the university in developing training and research, often at the same high level as universities.” (Leydesdorff, & Etzkowitz, 200114). Vissa lärosäten agerade genom att tillsammans utforska möjligheter att utveckla samverkansarbetet. Genom projektet ”Professionalisering av omvärldssamverkan (PROSAM) avsåg exempelvis högskolorna i Borås, Skövde och Väst att tillsammans finna former för att organisera arbetet liksom för att genomföra själva samverkan. I utvärderingen av projektet (Dartsch, Carlsson & Sigrén, 2007) konstateras att det glapp som många uppfattar finns mellan den strategiska och operativa nivån vad gäller denna fråga inte beror på att den senare inte förstår vad den ska göra, utan snarare att samverkansaktiviteter är så integrerade och vanligt förekommande att de inte rubriceras som samverkan. De förslag som projektet kom fram till kom dock aldrig att realiseras i någon högre utsträckning eftersom högskolorna valde att omorganisera sig istället. Denna omorganisering av samverkansarbetet har fortsatt pendla mellan decentraliserad och integrerad respektive centraliserad med fokus på särskilda experter. 13 Riksrevisionen (2005). Tillväxt genom samverkan? Högskolan och det omgivande samhället. 2005:2. http://www.riksrevisionen.se/templates/OpenDocument.aspx?documentid=4781 081209 14 Leydesdorff, L. & Etzkowitz, H. (2001). The Transformation of University-­‐industry-­‐government Relations. Electronic Journal of Sociology 5 (4). http://www.sociology.org/content/vol005.004/th.html 081209 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 7 Samverkansarbetet har fortsatt vara av stort intresse från myndigheternas sida och 2008 publicerades ytterligare en uppföljning (Högskoleverket, 200815) som konstaterade följande: ”Lillasyster har vuxit upp. Lillasyster är inte längre den som springer ärenden åt storasyster forskning och storebror utbildning. Samverkansuppgiften har utvecklats i omfattning och framförallt till innehåll och betydelse för universitets och högskolors förmåga att verka som kunskapssamhällets motor. Forskningskommunikation för folkbildning och demokrati, innovationssystemen för näringslivets förnyelse och ökad ekonomisk tillväxt och studenternas växelverkan med arbetsmarknaden, de bidrar alla till att skapa den nya Högskolan där universitet och högskolor är närmare samhällsutvecklingen än någonsin.” (ur Anders Flodströms förord i Högskoleverkets rapport, 2008) Enligt Högskoleverket (2008) så har samverkansarbetet utvecklats i alla tre dimensioner sedan undersökningen 2004. Man konstaterar att samverkan har blivit än mer av ett förhållningssätt, integrerat i forskning och utbildning. Dock menar man att det är än viktigare än tidigare att ha samverkan som en del av ledningsprocessen och att det finns ett behov av en ökad dialog mellan lärosäten och omvärld. Detta gäller även den omvärld som ligger utanför Sverige. Andra rekommendationer man ger är att lärosäten som liknar varandra bör öka erfarenhetsutbytet i organisationsfrågor samt att låta samma indikatorer användas i flera sammanhang. En viktig rekommendation är att varje lärosäte bör ha en gemensam strategi för sitt totala samverkansarbete, där ledningsprocessen och organisationen stödjer denna strategi. Men hur ser planerna ut framåt? I forskningspropositionen “Ett lyft för forskning och innovation” (Regeringen, 200816) föreslår regeringen att Högskolelagen (1992:1434) ska ändras så att det i högskolans samlade uppgift ska ingå att verka för att forskningsresultat som tillkommer vid högskolan kommer till nytta. I det resonemang som förs betonas kommersialisering även om andra aspekter tas upp. ”Samverkansuppgiften har hittills inte uttryckligen omfattat att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Även om uppgiften att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan ses som en naturlig del av den samverkans-­‐ och informationsuppgift som redan gäller, har det av många uppfattats som oklart om den ingår i uppgiften eller inte.” (Regeringen, 2008, s 117) 15 Högskoleverket (2008). Högskolan samverkar vidare. Utvecklingen 2004–2007, Rapport 2008:10 R. Stockholm. http://www.hsv.se/download/18.3c1b9686119162e520380001506/0810R.pdf 081206 16 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Forskningsproposition. 2008/09:50 http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/39/57/2f713bd9.pdf 081207 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 8 ”Att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan även innebära att informationen om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället och den övriga forskarvärlden där den väcker intresse för vidareutveckling av liknande och bättre idéer inom samma eller annat område. Universitet och högskolor ska på olika sätt skapa goda förutsättningar för att forskningsresultat ska komma till nytta. Detta innebär dock inte att lärosätena själva måste vidta alla de åtgärder som kan behövas.” (Regeringen, 2008, s 117)" Sedan ovanstående text skrevs 2009 har en viss förskjutning skett från att prata om samverkan till att istället fokusera nyttiggörande och innovation. Exempel på detta är regeringens inrättande av innovationskontor och Utbildningsdepartementets uppdrag till dem17: ”I innovationskontorens uppgifter bör ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttiggörande av forskningsresultat bl.a. inom kommersialisering inklusive patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. Vidare bör innovationskontoren inspirera, informera och stimulera forskare m.fl. till innovationer.” I november 2009 antogs EU:s ministrar för högre utbildning slutsatser om hur den så kallade "kunskapstriangeln" (interaktion mellan utbildning, forskning och innovation) ska stärkas i Europa. Högskole-­‐ och forskningsminister Tobias Krantz skickade därefter ett brev till landets universitets-­‐ och högskolerektorer där han informerar om ministerrådets slutsatser och uppmanar dem att intensifiera arbetet med att stärka utbildningens och forskningens innovationskraft. Universitet och högskolor ombads också rapportera in vilka insatser man redan idag gör. I samband med detta fick Vinnova ett uppdrag att ta fram ett förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete, vilket man avrapporterade 2011. Enligt Vinnovas rapport18 är kunskapstriangeln ett yngre och till sitt innehåll annor-­‐
lunda begrepp än samverkansuppgiften. Det har utvecklats till att främst avse samspelet mellan utbildning forskning och innovation där Konkurrenskraftsrådet avgränsade begreppet kunskapstriangel till att gälla vikten av att förbättra utbytet av investeringar inom högre utbildning, forskning och innovation genom systematiskt och fortlöpande interaktion. Utbildningsministerrådet lade också fast sju ”handlingslinjer”, där tyngd-­‐
punkten ligger på universiteten och deras roll i förhållande till näringsliv och samhället i övrigt. 17 Regeringen (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Forskningsproposition. 2008/09:50 http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/39/57/2f713bd9.pdf 18 Vinnova (2011). Kunskapstriangeln. http://www.vinnova.se/PageFiles/54610448/Kunskapstriangeln_slutrapport110630.pdf IR-­‐utbildning 2012-­‐13 9 "På europeisk och nationell nivå understryks behovet av starkare interaktion mellan policyutveckling för (högre) utbildning, för forskning och för innovation. För lärosätena betonas vikten av reformer av pedagogik och innehåll i utbildningen, partnerskap med näringslivet, utveckling av en innovativ kultur, angelägenheten av att medlemsstaterna analyserar incitamenten för lärosätena att engagera sig i utveckling av kunskap som kan bidra till skapandet av nya varor och tjänster." (ibid) Som en följd av regeringens uppdrag till Vinnova har nya insatser genomförts vad gäller stöd till lärosätenas strategiska arbete med kunskapstriangeln och också hur nyttig-­‐
görande ska mätas. Ett av deras verksamhetsområden heter numera Kunskapstriangeln och beskrivs så här19: "För att universitet och högskolor, lärosätena, i högre grad ska bidra till näringslivets konkurrenskraft och samhällets utveckling är samverkan med det omgivande samhället viktig. Denna samverkan omfattar bland annat hur forskningsresultat kan kommersialiseras och nyttiggöras, personrörlighet och att forskare bidrar med kompetens i projekt gemensamma med näringslivet. VINNOVA har ett uppdrag från regeringen att i samråd med Vetenskapsrådet stödja lärosätenas strategiska arbete när det gäller denna samverkan. Detta uppdrag är kompletterat med ett uppdrag om att ta fram ett förslag till ett nytt resursfördelningssystem där VINNOVA, i samråd med VR, Formas och FAS, ska utforma metoder och kriterier för bedömning av kvalitet och relevans i samverkan." Vinnovas Nyckelaktörsprogram20 kan sägas vara en förelöpare till detta insatsområde, där både Göteborgs universitet och Chalmers medverkar i det gemensamma GoINN-­‐
projektet. Programmet syftar till att "utveckla kompetens, metoder, processer och strukturer för att göra nyckelaktörer i det svenska innovationssystemet mer professionella i sina roller när det gäller samverkan mellan forskningsaktörer, företag och andra aktörer i det omgivande samhället samt nyttiggörande av kunskaper och kommersialisering av forskningsresultat". 19 http://www.vinnova.se/sv/Var-­‐verksamhet/Kunskapstriangeln/ 20 www.vinnova.se/sv/Var-­‐verksamhet/Kunskapstriangeln/Nyckelaktorsprogrammet/ IR-­‐utbildning 2012-­‐13 10 Figur 2. Erfarenhetsutbyte inom Nyckelaktörprogrammet i Filipstad 2013. Foto: Lena Holmberg. Innovationskontoren nämns även i "Den nationella innovationsstrategin"21 som publicerades hösten 2012 och där också de många olika sätten att nyttiggöra framhävs. "Resultaten från forskning vid universitet och högskolor utgör en viktig källa till innovation. I arbetet med att öka värdeskapandet med bas i denna forskning har fokus i Sverige länge varit att utveckla incitament och kompetens hos forskare att utifrån sina forskningsresultat starta och utveckla företag. Detta sätt att nyttiggöra forskningsresultat är en viktig, men dock mindre del av de sätt på vilka forskning kan bidra till innovation. I själva verket omsätts forskning vid universitetet och högskolor i nya lösningar på många olika sätt. Införandet av innovationskontor på många universitet och högskolor har bidragit till att bredda denna syn. ... Arbetet med samverkan och nyttiggörande kan också handla om att verka för att forskningsbaserad kunskap ska vidareförädlas, avyttras eller kommersialiseras genom patent, licensiering och nystartade företag, liksom genom forskningsinstitut och rådgivningsorganisationer. Vidare handlar det om forskningssamverkan med befintliga större och mindre företag eller aktörer i andra delar av samhället." (s. 28) Så i termer av uppgift så finns här alltså nu ett uppdrag som (a) både är uttryckt från de styrandes sida i Sverige och inom EU, och som (b) faktiskt genomförs i allra högsta grad på lärosätena. Detta sker i mångt och mycket av forskare och lärare själva som en integrerad del av verksamheten. I tillägg så finns också en anslagsfinansiering för och 21 Regeringskansliet (2012). Den nationella innovationsstrategin. www.regeringen.se/sb/d/15700/a/201184 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 11 legitimering av en stödstruktur i form av inrättandet av innovationskontor. Regeringen har också gett Vinnova med flera i uppdrag att ta fram förslag till ett ramverk som ska göra det möjligt att göra en fördelning av resurser till lärosätena som "utgår ifrån en bedömning av kvalitet, prestation, relevans och nyttiggörande av forskningsresultat"22. Även om utgångspunkten är en mycket liten omfattning av medel som ska fördelas på detta sätt (3%), så indikerar ändå beslutet och den internationella utvecklingen inom området att uppgiften och prestationen ökar i betydelse. Exempelvis är motsvarande siffra i Storbritannien 20% och där man diskuterar en höjning till 25%. Dock finns otydligheten vad gäller både begrepp och uppdrag fortfarande kvar i praktiken. Det händer ofta att någon talar om "tredje uppgiften" fast någon sådan inte står uttryckt i högskolelagen23: "2 § Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." I juni 2013 presenterade Chalmers sin "Prioriterade verksamhetsutveckling 2014-­‐
2018"24. I denna återfinns en indelning av verksamheten i tre huvudprocesser: att forska, att utbilda och att nyttiggöra, samt med hållbarhet som generell drivkraft. Verksamheten illustreras på följande sätt: 22 Regeringens proposition 2012/13:30. Forskning och innovation. http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/13/68/ab3950ad.pdf 23 Utbildningsdepartementet (1992). Högskolelagen 1992:1434. http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskolelagen.shtml 24 Prioriterad verksamhetsutveckling 2014-­‐2018. https://www.chalmers.se/insidan/SV/om-­‐
chalmers/rutiner-­‐och-­‐styrande IR-­‐utbildning 2012-­‐13 12 Figur 3. Illustration av Chalmers huvudprocesser och organisation. Nyttiggörandeprocessen är i sin tur uppdelad i kommunikation, samverkan och innovation utifrån en tolkning av Högskolelagen. Samtidigt pågår ett arbete med att beskriva nyttiggörandeprocessen och vilka aktörer som har i uppdrag att göra vad. Det är där vi står idag, hösten 2013. 1.2.
Professionella nätverk och lärmiljöer Kärt barn har många namn: nyttiggörande, innovation, kunskapsöverföring, samverkan, dissemination, technology transfer, exploitation, outreach, technology valorisation, translation, utilisation och så vidare. Alla med mycket gemensamt men med lite olika betydelse och de används med förkärlek i olika sammanhang av skilda aktörer. Anders Flodström gör i sin rapport "Prestationsbaserad resursfördelning för universitet och högskolor25" exempelvis en tydlig åtskillnad mellan samverkan och påverkan, där det förra inte med automatik leder till det senare: "Samverkan är verktyget/processen och påverkan är resultatet. Samverkan kan ske genom forsknings-­‐ eller utbildningsuppdrag till universitet och högskolor. Uppdrag som har formuleras i dialog mellan användare och lärosätena. Resultatet av uppdraget är ofta av direkt betydelse för användarens verksamhet. Samverkan är också katalysatorn som transformerar forskning till innovationer och som i sin tur är grunden till ekonomisk, socio-­‐ekonomisk och kulturell påverkan av samhället." (ibid, s. 95) 25 Flodström, A. (2011). Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor. Rapport på uppdrag av Utbildningsdepartementet. www.ksla.se/wp-­‐content/uploads/2012/03/7356-­‐Rapport-­‐
Prestationsbaserad-­‐resurstilldelning-­‐f%C3%B6r-­‐universitet-­‐och-­‐h%C3%B6gskolor.pdf IR-­‐utbildning 2012-­‐13 13 Curt Karlsson konstaterar i sin rapport "Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar26" följande otydlighet bland begreppen samverkan, nyttiggörande och innovation: "En ofta använd bild för att illustrera bl.a. sambandet och interaktionen mellan högskolans tre huvuduppgifter är den s.k. kunskapstriangeln, i vilka två av hörnen upptas av forskningen resp. utbildningen. Något av de i föregående avsnitt angivna begreppen återfinns i regel som det tredje hörnet i den triangeln. Forskningen och utbildningen, dvs. de traditionellt akademiska huvudverksamheterna, är förhållandevis väl definierade aktiviteter, medan ett begrepp som ”samverkan med det omgivande samhället” närmast ter sig som en process utan tydliggjort innehåll, en process som det enskilda lärosätet och dess omgivning kan fylla med allehanda verksamheter i sitt samspel. ”Nyttiggörande av forskningsresultat” ter sig i förstone som en mer preciserad verksamhet. Regeringen använder dock inte sällan ”innovation” som beteckning på aktiviteten i det tredje hörnet, oaktat att detta framstår som en icke obetydlig insnävning i förhållande till högskolelagens formulering om samverkan, information och nyttiggörande. Denna beteckning på kunskapstriangelns tredje hörn får emellertid ses mot bakgrund av EU:s beskrivning av triangeln, i vilken just innovationen lyfts fram. Men kunskapstriangeln som förklaringsmodell eller grund för reformer är tveksam och kan lätt leda tankarna fel." (ibid, s. 23) Det från regeringar, forskningsfinansiärer och lärosätesledningars uttryckta behovet har gett upphov till både offentliga insatser för att höja kvaliteten och legitimiteten i arbetet, liksom gräsrotsengagemang. Några olika sfärer kan därför urskiljas vad gäller vad Wenger kallar "communities of practice27" relevanta för innovationsrådgivare, som också delvis överlappar. Wenger definierar en "community of practice" på detta sätt28: "The domain: A community of practice is not merely a club of friends or a network of connections between people. It has an identity defined by a shared domain of interest. Membership therefore implies a commitment to the domain, and therefore a shared competence that distinguishes members from other people. (You could belong to the same network as someone and never know it.) The domain is not necessarily something recognized as "expertise" outside the community. ...
The community: In pursuing their interest in their domain, members engage in joint activities and discussions, help each other, and share information. They build relationships that enable them to learn from each other. A website in itself is not a community of 26 Karlsson, C. (2012). Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar–slutbetänkande. SOU 2012:41. 27 Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. Cambridge University Press. 28 www.ewenger.com/theory/ IR-­‐utbildning 2012-­‐13 14 practice. Having the same job or the same title does not make for a community of practice unless members interact and learn together. ...
The practice: A community of practice is not merely a community of interest-­‐-­‐people who like certain kinds of movies, for instance. Members of a community of practice are practitioners. They develop a shared repertoire of resources: experiences, stories, tools, ways of addressing recurring problems—in short a shared practice. This takes time and sustained interaction. ..." Utifrån detta ramverk, med en speciell betoning på stöd för kompetensutveckling, beskrivs nedan följande områden för "communities of practice": (a) Technology Transfer, (b) Entreprenörskap och affärsutveckling, (c) Innovation Management samt (d) Innovationsforskning. Inom varje område finns flera professionella nätverk relevanta ur ett innovationsrådgivarperspektiv och de är dessutom i ständig förändring. Återigen en brasklapp vad gäller att genomgången inte kan ses som uttömmande, då fältet är mycket brett och i ständig förändring. Tiden tillåter exempelvis inte aggregering av data, utan istället görs illustrativa nedslag för att ge en känsla för diskursen. 1.2.1.
Technology transfer Technology Transfer har länge funnits som begrepp och verksamhet. Inom den akademiska världen har många en speciell enhet, ett Technology Transfer Office, som i första hand arbetar med att utifrån lärosätets forskning starta nya bolag och licensiera ut patent till bolag. Detta har bland annat gett upphov till organisationer som SNITTS, Swedish Network for Innovation and Technology Transfer Support29. Det är medlems-­‐
organisationen för personer som arbetar med kunskaps-­‐ och tekniköverföring. Medlemmarna kommer från olika typer av verksamheter, inte bara akademin, och man definierar Technology Transfer efter National Science Foundations30 förlaga som; "Utbyte eller delning av kunskap, färdigheter, processer eller teknologier mellan olika organisationer." SNITTS arbetar för att stärka yrkesrollen genom att skapa en plattform för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte: Good Practice med mallar och artiklar, presentationer från olika konferenser och kurser, diskussionsforum, kompetensdatabas med uppgifter om medlemmarnas kompetenser, Special Interest Groups som samlas till workshopar, samt möjlighet att kontakta kansliet för hjälp. 29 www.snitts.se 30 www.nsf.gov IR-­‐utbildning 2012-­‐13 15 Figur 4. SNITTS olika erbjudanden som de presenteras på www.snitts.se. I kompetensdatabasen finns möjlighet för varje medlem att kategorisera sig inom följande områden: generalist, juridik, ekonomi, naturvetenskap och teknik, kommunikation, HR, samhällsvetenskap, humaniora, marknadsföring och försäljning, förhandling, organisation, projektledning samt Techtransfer. Det senare är indelat i följande underkategorier: affärskunskap, coachning/rådgivning, patent och IP, spinn-­‐off, organisation, licensiering, idéscouting, projektledning, riskfinansiering, medels-­‐
finansiering, lobbying/påverkan. Denna ontologi kan sägas spegla hur man ser på professionen. SNITTS arrangerar utbildningar i form av baskurser i Technology Transfer men också specialtillfällen i form av Master Classes. Exempel på specialkurser är licensiering, förhandling, kommunikation, från IP till affär och idésökning. En av länkarna på SNITTS webbplats leder till artikeln "Establishing a Technology Transfer Office31". I denna finns beskriven kompetensprofilen hos den föreslagna ledaren för att sådant "uppstarts-­‐TTO": "a director/licensing associate. In an ideal world, a person charged with setting-­‐up a new office should have significant business experience (marketing, management, and business development), combined with a science or engineering education. Generally, neither scientists nor attorneys have the business acumen necessary to establish, organize, and manage a TTO. The director/ licensing associate should have excellent communication skills to effectively market innovations and to work successfully with both internal 31 Young, T. (2007). "Establishing a Technology Transfer Office" in Intellectual Property Management in Health and Agricultural Innovation: A Handbook of Best Practices A. Krattiger, R. T. Mahoney, L. Nelsen, J. A. Thomson, A. B. Bennett, K. Satyanarayana, G. D. Graff, C. Fernandez, and S. P. Kowalski, Eds. Oxford and Davis: MIHR and PIPRA, 2007. www.snitts.se/document/ipHandbook-­‐YoungEstablishingTTOs.pdf IR-­‐utbildning 2012-­‐13 16 constituents (researchers and administration) and external constituents (potential corporate licensees)." På senare tid har SNITTS inlett ett samarbete med "The Alliance of Technology Transfer Professionals32" (ATTP). Denna globala metaorganisation har ett utbildnings-­‐ och certifieringsprogram som leder fram till att bli en "Registered Technology Transfer Professional" (RTTP). "The transfer of discoveries and knowledge from academic research into the marketplace is recognized globally as paramount to building and sustaining a robust and innovative world economy. The professionals who work across continents to facilitate this transfer are as diverse as the cultures they represent. They must, however, have a common core skill set to manage the complex set of challenges that technology transfer presents." www.attp.info Det är något förvirrande med alla dessa medlemsorganisationer i olika nivåer. Både "Association of European Science & Technology Transfer Professionals33" (ASTP) och "Association of University Technology Managers34" (AUTM) är med i ATTP och har i sin tur medlemmar från olika länder. Här finns också specialorganisationer som exempelvis "Certified Licensing Professionals35" som också erbjuder certifiering. Samma förvirring finns även på hemmaplan då både SNITTS och Diplomerade Teknikmäklare36 finansieras av Vinnova. De senare har ett fokus på att hjälpa företag att hitta teknikresurser inom andra verksamheter och består av rådgivare vid industriforskningsinstituten, ALMI-­‐ och IUC-­‐bolagen, universiteten, högskolorna och ett antal privata konsultföretag. ASTP ger två grundläggande kurser: "Fundamentals of technology transfer" samt "Research and development collaboration": Fundamentals of technology transfer The fundamentals of technology transfer is designed for individuals who are relatively new to technology transfer. This includes professionals from public as well as private institutions, entrepreneurs and consultants who want to build on their early experiences and develop a strong foundation of knowledge to draw upon. You will learn from experienced technology transfer professionals and participants will be provided with valuable networking opportunities. This course will guide you through the basic processes of technology transfer — from receiving an invention disclosure to pitching for investment and negotiating deals. Learning through a mixture of seminar-­‐style, case studies and interactive analysis 32 www.attp.info 33 www.astp.net 34 www.autm.net 35 www.licensingcertification.org 36 www.teknikmaklare.se IR-­‐utbildning 2012-­‐13 17 formats while immersed in an international environment, you will learn essential frameworks and acquire the important skills needed to become a successful Technology Transfer Officer. Research and development collaboration This course is designed for those with 1 to 3 years of experience in the field of technology transfer – long enough to have developed an appreciation of the more complex and troublesome contract negotiation issues but not too long to have figured out all the answers by trial and error. One major element of the course relates to the management of the expectations of the parties involved. Another very important issue is that of intellectual property – which we think is the most problematic issue associated with collaborative work. During this training course, we will address all of these issues to help you become more confident in drafting, negotiating and managing international research collaborations. Man refererar till Wikipedias definition av "technology transfer37" där man blir rekommenderad att också läsa om relaterade ämnen: Angel investor Association of University Technology Managers Society for Technology Management (STEM) Bayh-­‐Dole Act Business incubator Commercialization Diffusion of innovations Discovery (observation) Innovation Intellectual property Invention Licensing Executives Society International Open Innovation Patent Prior art Seed money Startup company Technology assessment Technology readiness level Technological revolution Value chain Venture capital På senaste ASTP-­‐konferensen togs ämnen upp som Bootstrapping for effective commercialization; Successful techtransfer; Short term gain versus long term aim; Outsourcing TTO activities? Yes, No or a little bit?; How does the financial crisis influence our daily businesses in technology transfer?; Are we doing the right thing today and is it still the right thing for the next 10 years?; Interactive session: Dos and don’ts in negotiations; The knowledge economy and IP challenges; What is the impact of a good TTO? What makes a TTO successful?; Building and managing relationships; Life science on the spot; samt Understanding your market, knowing your customers and working with VCs and non-­‐traditional investors to accelerate PoC. 37 http://en.wikipedia.org/wiki/Technology_transfer IR-­‐utbildning 2012-­‐13 18 AUTM vänder sig främst till personer i Nordamerika och formulerar sitt uppdrag och sin inriktning något annorlunda i relation till ASTP och har starkare IPR-­‐fokus. Man vänder sig till "people involved in all aspects of protecting, licensing and managing academic intellectual property". Medlemmarna kommer inte bara från universitetsvärlden utan även från de organisationer som licensierar IP från forskningsverksamheter, inklusive sjukhus. Så här definierar AUTM "technology transfer": About Technology Transfer Technology transfer is the process of transferring scientific findings from one organization to another for the purpose of further development and commercialization. The process typically includes: • Identifying new technologies • Protecting technologies through patents and copyrights • Forming development and commercialization strategies such as marketing and licensing to existing private sector companies or creating new startup companies based on the technology Academic and research institutions engage in technology transfer for a variety of reasons, such as: • Recognition for discoveries made at the institution • Compliance with federal regulations • Attraction and retention of talented faculty • Local economic development • Attraction of corporate research support • Licensing revenue to support further research and education AUTM har en mycket stor mängd kurser, både i form av eLearning och vanliga kurser som antingen ges regelbundet eller utifrån efterfrågan. Dessa spänner över ämnen som Basic Patenting; Open source licensing; Commercializing a New Breed of IP: Mobile Applications; Compliance -­‐ From the Governments Perspective; Copyright Law and Software/Content Licensing, contracts; Cost-­‐effective Strategies for Working with Patent Counsel; Databases: Smart Data Management; Introduction to Asian Intellectual Property; Politics of Technology Transfer; Social Media: Implement & Evaluate Social Media Strategy; Valuation of Inventions and Patents; What You Need to Know About Europe's New Patent System; Venture capital; Open Innovation och mycket annat. På deras konferens 2013 var programmet indelat i följande sessioner: Nuts and Bolts of Technology Transfer; Marketing Successful Practices; Academic Studies; Licensing Successful Practices; IP Trends and Successful Practices; Global Models; Advocacy and Internal Communications; Industry/Academic Partnerships samt Startups and Gap IR-­‐utbildning 2012-­‐13 19 Funding. Nätverkande uppmuntras starkt, både vid konferensen och genom medlemsdatabasen. Inom branschen finns en glidning mot "knowledge transfer" istället för (enbart) "technology transfer". Ett exempel på det är det EU-­‐finansierade initiativet EUKTS38 som erbjuder en utbildning som leder fram till certifiering i flera nivåer. I denna ingår följande områden: •
•
•
•
•
•
•
•
"Information analysis and management Strategy and IP portfolio Intellectual Property protection Opportunity assessment and valuation Knowledge transfer and marketing of innovations Negotiating and contracting New business development and financing Project management" I deras arbete ingår även datainsamling. Flera nationella technology transfer-­‐
organisationer ingår i denna metaorganisation, dock ingen från Sverige. En annan svensk organisation med relevans för innovationsrådgivning är UniLink39. Denna ideella förening startade redan och har idag 14 svenska lärosäten anslutna bland annat högskolorna i Borås, Halmstad och Skövde. "UniLink är en ideell förening som har som syfte att utveckla och förnya samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Detta sker genom att lärosätena bildar nätverk inriktade på erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, internationellt samarbete och gemensamma utvecklingsprojekt. Föreningen ser även som sin uppgift att informera om samhällsnyttan av lärosätenas samverkan med näringslivet och samhället i övrigt." I dagsläget finns nätverk för bland annat karriärrådgivare och uppdragsutbildning. Man har genomfört många utvecklingsprojekt och internationell benchmarking. Till skillnad från organisationer som SNITTS, AUTM och ASTP som har individer som medlemmar, är UniLink en förening för lärosäten. 1.2.2. Entreprenörskap och affärsutveckling I Sverige finns många organisationer som hjälper små företag att bli till och växa, ibland kallade "företagens vänner". Till de akademiska miljöerna finns inkubatorer kopplade liksom science parks, vilka utgör kanaler för nyttiggörande av forskning på olika sätt 38 www.eukts.eu 39 www.unilink.se IR-­‐utbildning 2012-­‐13 20 som kommersialisering i form av nya bolag och licensiering men också samverkans-­‐ och uppdragsforskning. I Sverige är dessa organiserade i Swedish Incubators & Science Parks (SISP)40. Tillsammans med föreningen för de svenska universitetsholdingbolagen utgör de en viktig källa till erfarenhetsutbyte och lobbying, inte minst genom SISP:s årliga konferens Sveriges Innovationsriksdag41 som 2014 går av stapeln i Göteborg. Andra exempel på organisationer som stöttar nya företag med finansiering och/eller rådgivning är Almi42, Venture Cup43 och Connect Väst44, liksom regionala aktörer som exempelvis Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen. Innovationsbron, som nu har gått samman med Almi, har sedan flera år bedrivit en standardiseringsprocess kallad Fokus Affärsutveckling. Den har tagit starkt intryck av internationell Best Practice från National Business Incubation Association45 (NBIA) inklusive verktyg som NABC utvecklat av SRI46 i Stanford. Almi tillhandahåller både certifieringsutbildning och nätverkande inom Fokus Affärsutveckling. Venture Cup är ett stort nätverk av personer som är och har varit mentorer, jury-­‐ och styrelsemedlemmar, medarbetare och tävlande entreprenörer. Genom sin utbildning och bedömningspraxis har man varit starkt normgivande vad gäller uppstartsföretag. Riskkapitalet är organiserade i Svenska Riskkapitalföreningen47. En intressant modell som vuxit fram som en de facto-­‐standard hos många inkubatorer och affärsutvecklare är "Business Model Generation48" av forskaren Alexander Osterwalder49. På Innovationskontor Väst använder vi hans arbete som ett gott exempel på hur en forskare kan nyttiggöra sin forskning, eftersom han med väldigt liten ursprunglig budget har lyckats sprida sina resultat på ett fantastiskt sätt. I Etzkowitz50 anda har vi också börjat experimentera med att applicera modellen och arbetssättet med att i grupp utveckla en så kallad "kanvas" på forskningsgrupper, som ett sätt att synliggöra intellektuella tillgångar, ekonomiska flöden, målgrupper för nyttiggörande, samarbetspartners/intermediärer etcetera som ett sätt att skapa en "affärsmodell" som sedan kan utgöra en grund för både forsknings-­‐ och innovationsstrategier och -­‐planer. 40 www.sisp.se 41 www.sverigesinnovationsriksdag.se 42 www.almi.se 43 www.venturecup.se 44 www.connectvast.se 45 www.nbia.org 46 www.sri.com 47 www.svca.se 48 www.businessmodelgeneration.com 49 www.alexosterwalder.com 50 Etzkowitz, H. (2003): Research groups as ‘quasi–firms’: the invention of the entrepreneurial university. Research Policy. Vol. 32, No. 1, January 2003 pp. 109–121 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 21 Figur 5. Strategiworkshop med forskargrupp. Foto: Anna Aspgren. Givetvis finns tidskrifter, konferenser, böcker och utbildningar även inom generell affärsutveckling som är en egen "community". Vad gäller utbildning så spänner dessa över universitetsutbildningar på grundutbildningsnivå och MBA-­‐utbildningar till specialkurser inom olika områden och fortbildning av exempelvis IHM. Av tid-­‐ och platsskäl går jag inte in i mer detalj vad gäller detta. Av samma skäl går jag heller inte in djupare på IP-­‐området, som också har sina nätverk och utbildningar, ofta kopplad till juridik. En aktör på frammarsch vad gäller just utbildning är PRV, som på grund av att färre väljer att patentera i Sverige har fått utveckla nya affärsområden. Bland annat har man gjort riktade inbjudningar till innovationskontor, dock med externa föreläsare51. PRV har en utmärkt webbplats med information om patentering och andra former av IP, varför vi ofta hänvisar både innovationsrådgivare och forskare dit. Om man anser att man behöver veta mer än så, behöver man troligen den kunskapen förpackad i en patentjurist. 1.2.3. Innovation Management En annan sfär med bäring på innovationsrådgivning är den framväxande gruppen personer som arbetar med "innovation management". Dessa återfinns framför allt på större företag eller på stödorganisationer. Wikipedias definition lyder52: "Innovation management is the discipline of managing processes in innovation. It can be used to develop both product and organizational innovation. Without proper processes, it is not possible for R&D to be efficient; innovation management includes a set of tools that 51 www.prv.se/sv/Om-­‐oss/Nyheter/kalender/Utvecklingsdag-­‐for-­‐Sveriges-­‐innovationskontor/ 52 http://en.wikipedia.org/wiki/Innovation_management 130730 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 22 allow managers and engineers to cooperate with a common understanding of goals and processes. The focus of innovation management is to allow the organization to respond to an external or internal opportunity, and use its creative efforts to introduce new ideas, processes or products. Importantly, innovation management is not relegated to R&D; it involves workers at every level in contributing creatively to a company's development, manufacturing, and marketing. By utilizing appropriate innovation management tools, management can trigger and deploy the creative juices of the whole work force towards the continuous development of a company. The process can be viewed as an evolutionary integration of organization, technology and market by iterating series of activities: search, select, implement and capture." En svensk nättidskrift har tagit ledningen som ett internationellt forum: www.innovationmanagement.se. Utgångspunkten är främst innovation hos företag. Förutom artiklar finns här länkar till kurser, böcker, konferenser, bloggar, fallbeskrivningar och mycket annat. Exempel på nyligen publicerade artiklar (130730) är: Open Innovation Past and Present: an Exclusive Interview with Henry Chesbrough; The Driving Forces of Change; Are you Really Innovating? Five Signs You Might Be Faking It; Do SMEs Lose their Appetite for Innovation During the Economic Crisis?; Internal and Hidden Risks of Innovation Projects; Why Innovate: The Link Between Strategy and Innovation; och The Perfect Innovation Team. Exempel på kurser är: Innovate or perish. It’s the new business reality. Is your company ready?; Becoming a World-­‐Class Innovator; Leading an Innovative Company; och The Secret of Innovative Companies: It Isn’t R&D. Ett annat sätt att få inblick i denna "community" är att studera nättidskriftens "tags" (130730): academic innovation, business model innovation, china, co-­‐creation, collaborative innovation, communication, community, creativity, crowdsourcing, design thinking, disruptive innovation, entrepreneurship, europe, green innovations, idea management, ideation, in-­‐depth article, innovation, innovation life cycle processes, innovation strategy, IP & patent, leadership, measure innovation, open innovation, organization & culture, portfolio management, product development, R&D, risk management, SME, social media, sustainability, teamwork, technology, trend. I listan över aktiviteter återfinns den svenska konferensen "Innovation in Mind53" som arrangeras av Lunds universitet och Region Skåne, med stöd från Vinnova. Ambitionen är att vara en mötesplats där olika discipliner korsas och en snabb titt på några av årets (2013) breakout sessions visar mycket riktigt upp ett väldigt brett spektrum: The city as a driver for innovation; Is innovation going to save the climate?; MindLab – rethinking the public sector; Public innovation funding instruments; The Innovation is in the Mind: neuroscience, nanotechnology and information technology on a convergence path; 53 www.innovationinmind.se IR-­‐utbildning 2012-­‐13 23 Entrepreneurial leadership in a sustainable community; Experience of public innovation instruments; Turning Knowledge into Value (for more people), new research and opportunities; What is Innovation – really (or possibly)?. Akademiska utbildningar inom "innovation management" börjar växa fram men är inte speciellt vanligt. Närliggande är också området "intellectual capital management". Där har vi ett konkret närliggande exempel genom ICM-­‐spåret vid Chalmers Entreprenörskola54. "The ICM track at Chalmers School of Entrepreneurship focuses on how to evaluate and package intellectual assets from R&D in the academia and industry. Students admitted to this track will profile themselves in becoming skilful advisors regarding intellectual asset and property management in highly knowledge intensive environments. They will possess the tools that allow knowledge to be developed and transacted upon in increasingly more complex and open innovation settings." Figur 6. Illustration av ICM-­‐programmets kurser. Området "intellektuellt kapital" växte fram under 1990-­‐talet med böcker som Edvinsson och Malones " Intellectual Capital: Realizing Your Company’s True Value by Finding Its Hidden Brainpower55", Stewards "Intellectual Capital: The new wealth of organization56", Davenports och Prusaks "Working Knowledge57" samt Sveibys " The New Organizational Wealth: Managing and Measuring Knowledge-­‐Based Assets58". Områdets historiska utveckling och huruvida konceptet intellektuellt kapital är applicerbart i den akademiska verksamheten diskuteras i flera bidrag i boken "Intellectual Capital Revisited: Paradoxes in the Knowledge Intensive Organization"59 med Chaminade och Catasus som redaktörer. 54 www.entrepreneur.chalmers.se/education/intellectual-­‐capital-­‐management/ 55 Edvinsson, L., and M. Malone. 1997. Intellectual Capital : Realizing Your Company’s True Value by Finding Its Hidden Brainpower. NewYork : Harper Collins Publishers Inc.
56 Stewart, T.A. (1997), Intellectual Capital: The New Wealth of Organizations, Double Day, New York, NY. 57 Davenport, T. H. & Prusak, L. (2000). Working knowledge: How organizations manage what they know. Boston, MA: Harvard Business School Press. 58 Sveiby,
K. E. (1997). The New Organizational Wealth: Managing and Measuring Knowledgebased
Assets, San Francisco, Barrett-Kohler.
59 Chaminade, C. and Catasus, B. (Eds.) (2007). Intellectual Capital Revisited: Paradoxes in the Knowledge Intensive Organization. Edward Elgar Publishing, Incorporated. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 24 Inom området finns givetvis konferenser och tidskrifter som exempelvis Learning and Intellectual Capital60 och Journal of Intellectual Capital61. Learning and Intellectual Capital täcker områden Journal of Intellectual Capital som: vänder sig till: • Intangible resources • Academic Researchers • Competitive strategy • Knowledge Managers • Knowledge-­‐based view of the firm • Consultants • Human/relational/social/organisational • Chief Executive Officers capital • Senior General Managers • Human resource management • Human Resource, Personnel • Intellectual capital reporting and Training Executives • Organisational learning • Strategists • Social networks • Accountants • Innovation and knowledge management • Auditors • Innovation and leadership • Financial Planners • Product and process innovation • Company Valuation Specialists • Technology and innovation management • Board Directors • Dynamic capabilities and routines • Libraries serving the needs • Quality of the above • Case studies Mot bakgrund av att området definieras som "de faktorer som inte syns i den traditionella balansräkningen, men som samtidigt är avgörande för ett företags framgång. Det intellektuella kapitalet består av humankapital, strukturkapital samt relationellt kapital.62" så finns en stark prägling av styrning, kontroll och mätning med många företrädare från juridik och ekonomi. Även om området har en stark inriktning mot företag, finns även forskare som studerar akademins roll i utvecklingen av intellektuellt kapital. En av dessa är Ulf Petrusson som är verksam vid Göteborgs universitet och en av de drivande krafterna bakom ICM-­‐
utbildningen samt konferensen CIP Forum63. 60 www.inderscience.com/jhome.php?jcode=ijlic 61 www.emeraldinsight.com/products/journals/journals.htm?id=jic&PHPSESSID=n028ubdkna02l093t5dus
ouag6 62 http://sv.wikipedia.org/wiki/Intellektuellt_kapital 63 www.cipforum.org IR-­‐utbildning 2012-­‐13 25 Figur 7. Ulf Petrusson på CIP Forum 2011. Foto: Lena Holmberg. Petrusson har bland annat skrivit rapporten "Universitetet i kunskapsekonomin64". I denna betonar han vikten av att universiteten inte bara tar ansvar för sitt kapital i termer av fastigheter och utrustning, utan även också för det intellektuella kapitalet. "Skriftens fokus ligger följaktligen på att problematisera vad ett ägaransvar för intellektuella tillgångar kan tänkas innebära – ”Vilka förmågor behöver vi för att kunna ikläda oss de ansvar vilka rimligen åvilar oss i ett alltmer intellektualiserat samhälle”. Om vi accepterar att universitetets roll förändras och att akademiska ledare måste ikläda sig ägaransvar i förhållande till intellektuella tillgångar och egendom, vad skall i så fall vårdas och hanteras som tillgångar? Hur bör vi förändra våra organisationsstrukturer? Hur påverkas rollerna som forskare, lärare, forskningsledare, prefekt, rektor o s v? Hur skall universiteten organisera sina innovationssystem? Hur skall vi samspela med näringsliv, hälso-­‐ och sjukvård och politiska maktstrukturer? Hur skall vi säkerställa att omvandlingen tillvaratar de akademiska värden vi upplever som fundamentala? Några tydliga, enkla och generellt sett giltiga lösningar om hur vi bör hantera ägaransvar infinner sig tyvärr inte. Komplexiteten är ofrånkomligt påträngande. Vad vi initialt dock kan konstatera är att om ett universitet skall kunna anpassa sin verksamhet till ett kunskapssamhälle och samtidigt bli internationellt konkurrenskraftigt är det inte tillräckligt att fokusera på tillgångar enbart i form av fast egendom och finansiella resurser. Inte heller är det tillräckligt att vi begränsar vårt förhållningssätt till patenterbara uppfinningar – man kan inte enkelt lösa problematiken genom att inrätta ett ”technology transfer office” (TTO). Vad vi kan skönja är i stället behovet av en sofistikerad organisation där ägaransvar fördelas inom hela akademin". (ibid, s. 18) 64 www.vinnova.se/upload/epistorepdf/vfi-­‐07-­‐01.pdf IR-­‐utbildning 2012-­‐13 26 Nyligen publicerade han också rapporten "Forskning och innovation : statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande65" tillsammans med Jan Lidhard, som utreder de många gånger konflikterade förordningar som gäller den verksamhet som innovationsrådgivare befinner sig mitt i och ger förslag till utveckling. "Enligt vår mening är det mycket som talar för att vi står inför ett systemskifte där akademiska forskargrupper och högskolan som organisation förväntas ta ett större ansvar som samverkande parter i samhällsomvandlingen. Frågan är dock i vilken utsträckning högskolan har förutsättningar att ta sig an denna omvandling. Med utgångspunkt i bl.a. de upplevelser som vi beskrivit ovan har vi kommit fram till att det finns ett behov av en mer ingående förståelse av hur staten i realiteten möjliggör och styr högskolans samverkan och nyttiggörande. Vi uppfattar att regeringen behöver en överblick för att kunna utveckla sina politiska avsikter. Vi anser även att staten som huvudman för högskolan har ett omfattande behov av att utveckla sin förståelse för olika styrmedel, hur de samverkar och på olika sätt möjliggör respektive motverkar de akademiska forskargruppernas och högskolans ansvarstagande. Vi menar också att även högskolan och dess olika företrädare är i behov av en sådan överblick. Det kan förhoppningsvis bidra till en ökad insikt samt en villighet bland akademiska ledare att ta ett större ansvar för dessa frågor. Det blir då också tydligt att det inte är rimligt att lägga det huvudsakliga ansvaret på den enskilde forskaren." (ibid, förord) Ett till "intellectual capital management" intilliggande område är "knowledge management66". Redan 1997 förespråkade Karl Wiig en integrering av dessa områden67, även om de har vissa skillnader. "There is considerable overlap in the scope of intellectual capital management and knowledge management. There are, however, major differences between their foci and perspectives, and this is not an artificial distinction. Intellectual Capital Management (ICM) focuses on building and governing intellectual assets from strategic and enterprise governance perspectives with some focus on tactics. Its function is to take overall care of the enterprise’s intellectual capital. Knowledge Management (KM) has tactical and operational perspectives. KM is more detailed and focuses on facilitating and managing knowledgerelated activities such as creation, capture, transformation and use. Its function is to plan, implement, operate and monitor all the knowledge-­‐related activities and 65 Lidhard, J. & Petrusson, U. (2012). Forskning och innovation: statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande. Finansdepartementet, Regeringskansliet. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi; 2012:8. www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Underlagsrapport_ForskningOchInnovation.pdf 66 Wiig, K. (1999). "Knowledge Management: An Emerging Discipline Rooted in a Long History." in Knowledge Management. Daniele Chauvel & Charles Despres (Editors). Paris: Theseus. 67 Wiig, Karl M. 1997. Integrating Intellectual Capital and Knowledge Management. Long Rang Planning. Vol 30 No 3, pp 399 -­‐ 405 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 27 programs required for effective intellectual capital management. In particular, the two initiatives complement each other in addition to having important overlaps. As discussed later, they need to be closely integrated to prevent conflicts and to maximize effectiveness. From a broader perspective, ICM and KM are fundamental building blocks-­‐even cornerstones-­‐in the effective management model for the 21st century. However, ICM and KM cannot be pursued in isolation. They must be interwoven with other management considerations to make a sound, balanced and competitive enterprise. By managing intellectual assets and knowledge appropriately, the employees, and the enterprise as a whole, will be in position to act intelligently-­‐the basic requirements for sustained competitiveness, success, and viability". (ibid) I artikeln "Rethinking the liaisons between Intellectual Capital Management and Knowledge Management68" gick forskarna igenom litteraturen för att identifiera likheter, skillnader och reltioner. "Intellectual Capital Management (ICM) and Knowledge Management (KM), two highly popular topics in current management discussions, are often bracketed together. The common understanding of ICM is that concepts of measurement, reporting and valuation most distinctively define this perspective, whereas KM connects debates about organizational knowledge with possibilities and limitations of management. That raises the question of how the management focus on knowledge in KM discussions is connected to the valuation and measurement approaches of ICM. An extensive review of the literature shows that knowledge plays a background role in Intellectual Capital (IC) measurement discussions. Referral to knowledge as an intangible asset appears more rhetorical than based on in-­‐depth understanding of what knowledge as an organizational resource or capability is or is not. More particularly, the predominant view of knowledge in IC measurement discussions is a neo-­‐functionalist, possession approach, even if flow elements of knowledge are used to supplement stock elements. Critical understanding of knowledge, for instance, as practice-­‐based dispute, are virtually absent from the ICM discussions. What the blind spots identified in the review highlight is that ICM and KM discussions, which are presently mostly developed in isolation, should set up more meaningful and elaborated liaisons than are currently established. Two important areas for building such liaisons include (1) the perusal of the contextual, possibly disputed and power-­‐related nature of knowledge in relation to measurement and (2) developing a systematic approach to understanding what measuring or not measuring does to organizational knowledge." (ibid, abstract) 68 Hendriks, P. J., & Sousa, C. A. A. (2013). Rethinking the liaisons between Intellectual Capital Management and Knowledge Management. Journal of Information Science, April 2013 vol. 39 no. 2 270-­‐
285 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 28 Även "knowledge management" har sin community givetvis med konferenser, tidskrifter, böcker, utbildningar med mera. Detta forsknings-­‐ och praktikområde går långt tillbaka i tiden med förgrundsfigurer som exempelvis Argyris, Schön, Brown, Senge, Drucker, Pralahad, Hamel, Nonaka och Takeouchi. En av de mer kända organisationerna är "Society for Organizational Learning69" som även har medlemmar i Sverige. Tidskriften Journal of Knowledge Management70 karaktäriserar sig själv på detta sätt: "The Journal of Knowledge Management covers all the key issues in its field including: •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Developing an appropriate culture and communication strategy Integrating learning and knowledge infrastructure Knowledge management and the learning organization Information organization and retrieval technologies for improving the quality of knowledge Linking knowledge management to performance initiatives Retaining knowledge -­‐ human and intellectual capital Using information technology to develop knowledge management Knowledge management and innovation Measuring the value of knowledge already within an organization What lies beyond knowledge management? ... Key journal audiences •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Academics and researchers in the field at universities and business schools Chief executives Managing directors Chief knowledge officers Information technology directors and managers Strategic development and planning managers Consultants Quality managers and directors Human resource managers and directors Intellectual asset managers Benchmarking managers Libraries and information centres serving the needs of the above" 69 www.solonline.org 70 www.emeraldinsight.com/products/journals/journals.htm?id=jkm IR-­‐utbildning 2012-­‐13 29 På liknande sätt har tidskriften "The Journal of Knowledge Management Practice71" en inriktning mot "Knowledge Management; Intellectual Capital; Intangible Assets; Human Resource Assets". Ett exempel på kombination av intellektuellt kapital och "knowledge management" i den akademiska miljön är det Vinnova-­‐finansierade projektet "Knowledge Management Platform72" på Göteborgs universitet. "Projektet ”Knowledge Management Platform” utvecklar processer och förmågor för att utvärdera, hantera och styra forskning som genereras inom Göteborgs universitet, med målet att skapa ökat värde för universitetet, dess forskare och omvärlden. Göteborg (sic) universitets framtida arbete med nyttiggörande kommer att bygga på Knowledge Management Platform (KMP)-­‐modellen. Genom modellen kommer information och kunskap om värdefulla tillgångar att utgöra stöd för strategiskt beslutsfattande när det gäller utveckling och nyttiggörande av forskningsresultat, vilket genererar både finansiella och icke-­‐ekonomiska värden för såväl interna som externa intressenter." (IBID) Detta bedrivs i samarbete med CIP Professional Services73, som knoppats av från Chalmers och Göteborgs universitet, samt Institutet för innovation och samhällsförändring74, där Ulf Petrusson är föreståndare. KMP-­‐modellen har presenterats i olika sammanhang bland annat på en UNECE-­‐konferens75 och på SNITTS-­‐
konferensen "Innovation by Collaboration" 2013. 1.2.4. Innovationsforskare Som framgår av genomgången ovan så finns många forskare inom "innovation management", "intellectual capital", "knowledge management" med mera och som ofta också har erfarenhet av att arbeta med frågorna, bland annat genom aktionsforsknings-­‐
ansatser och medverkan i styrgrupper och styrelser både inom lärosäten och verk-­‐
samheter i anslutning som exempelvis inkubatorer. Ett sätt att förstå området är att se på tidskrifterna där dessa publicerar sig. International Journal of Technology Transfer and Commercialisation76 positionerar sig så här vad gäller innehåll: •
•
"Knowledge production transfer, innovation, technology transfer Knowledge/technology transfer processes, strategies, implementation 71 www.tlainc.com/jkmp.htm 72 www.iis.gu.se/knowledge-­‐management-­‐platform 73 www.cip-­‐ps.com 74 www.iis.gu.se 75 www.unece.org/fileadmin/DAM/ceci/ppt_presentations/2010/eed/telles.pdf 76 www.inderscience.com/jhome.php?jcode=ijttc IR-­‐utbildning 2012-­‐13 30 •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Technology transfer, entrepreneurship, national development Cost/economics of technology licensing/transfer Direct and foreign investment in technology transfer/competition Intellectual property protection: rights, international transactions, agreements Policies for licensing of intellectual property International technology transfer, technology acquisitions Technology transfer mechanisms/indicators, e-­‐commerce, IT tools Defence technology transfer and conversion Spin-­‐offs from public technology sources Patent licensing, intra-­‐firm licensed technology, knowledge transfer Technology transfer in university-­‐industry-­‐government cooperative research Technological cooperation patterns: R&D consortia, international strategic alliances Commercial applications and associated risks" En titt på innehållet i augustinumret av Journal of Technology Transfer 201377 visar på följande artiklar: Proof of Concept Centers in the United States: an exploratory look; Technology transfer offices and academic spin-­‐off creation: the case of Italy; The making of plasma medicine; Strategy driven clusters and the emerging roles of cluster management and government supervision; University spillovers into small technology-­‐
based firms: channel, mechanism, and geography; Business incubators and the networks of technology-­‐based firms; Academic spin-­‐offs, corporate spin-­‐outs and company internal start-­‐ups as technology transfer approach; Nascent entrepreneurship and inventive activity: a somewhat new perspective; The effects of cognitive distance in university-­‐industry collaborations: some evidence from Italian universities; och Academic patenting: the importance of industry support. En annan tidskrift är Science and Public Policy78, som positionerar sig som en "leading international journal on public policies for science, technology and innovation. It covers all types of science and technology in both developed and developing countries". Juni-­‐
numret 2013 innehåller artiklar som: Patterns of interaction between national and multinational corporations and Brazilian universities/public research institutes, Beyond the business cycle: The need for a technology-­‐based growth strategy, The cross-­‐state distribution of federal funding in the USA: The case of financing academic research and development, The state-­‐of-­‐the-­‐art of public-­‐sector technology roadmaps: A taxonomical approach to energy technology roadmaps, Education and support for scientists and elected officials in public policy decisions, New roles of science in society: Different repertoires of knowledge brokering, Closing the policy cycle: Increasing the utilization of 77 http://link.springer.com/journal/10961/38/4/page/1 78 http://spp.oxfordjournals.org IR-­‐utbildning 2012-­‐13 31 evaluation findings in research, technological development and innovation policy design, Policy pathways, policy networks, and citizen deliberation: Disseminating the results of World Wide Views on Global Warming in the USA, Pharmaceutical innovation and public policy: The case for a new strategy for drug discovery and development, Demand-­‐led related diversification: An innovation policy approach to economic diversification and development. En mer generell tidskrift är International Journal of Innovation Management79 som är den officiella publikationen för International Society of Professional Innovation Management80. Medlemmarna är en blandning av personer från akademi, näringsliv och offentlig sektor. En inriktning på innovationsforskningen har varit "det entreprenöriella universitetet", även om denna benämning har använts för en rad olika aspekter81. Etzkowitz82 reflekterade över att forskargrupper kan ses som små bolag, samt såg utvecklingen mot kommercialisering av forskning som ett naturligt utvecklingssteg.
"The creation of an infrastructure at universities to transfer technology is significant not only for the incorporation of a marketing arm in the university, but also for its ability to enhance the marketability of academic knowledge. By taking such technologies additional steps through the development process, the economic uncertainty associated with the very earliest stages of development is reduced (Arrow, 1962). An important function of such offices is to improve the quality of information associated with these nascent technologies. Indeed, by providing a search mechanism to find the most appropriate sources for sale of knowledge, the university technology transfer office itself plays an important role for firms in reducing their uncertainty." (ibid, s. 118) Andra tolkningar av begreppet har varit lärosäten som är bra på att förnya sig men också de som på olika sätt integrerar entreprenörskap i undervisningen, ibland kallat "entreprenöriellt lärande". På Chalmers finns Entreprenörskolan som tillsammans med inkubatorn Encubator utgör en miljö som kombinerar forskning, undervisning och entreprenörskap. Man har också byggt upp ett internationellt nätverk av liknande miljöer. Exempel på forskningsartiklar från denna miljö är "Academic entrepreneurship revisited: university scientists and 79 www.worldscientific.com/worldscinet/ijim 80 www.ispim.org 81 Jacob, M., Lundqvist, M., & Hellsmark. H. (2003). Entrepreneurial transformations in the Swedish University system: the case of Chalmers University of Technology. Research Policy 32 (9):1555-­‐1568. 82 Etzkowitz, H. (2003): Research groups as ‘quasi–firms’: the invention of the entrepreneurial university. Research Policy. Vol. 32, No. 1, January 2003 pp. 109–121 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 32 venture creation83" och "Integration of academic and entrepreneurial roles: The case of nanotechnology research at Chalmers University of Technology84". Forskaren Karen Williams Middleton skrev avhandlingen "Developing Entrepreneurial Behavior85" som bland annat fokuserade på entreprenörsutbildningen. Flera av de forskare som finns i denna miljö arbetar också aktivt med utvecklingen av innovation och entreprenörskap på det egna och andra lärosäten genom medverkan i projekt och styrelser. Ett exempel på detta är engagemanget i ett projekt som startade våren 2013 med inriktning mot Kunskapstriangeln samt i GoINN-­‐projektet inom ramen för Nyckelaktörsprogrammet, båda finansierade av Vinnova. Inom Innovation Management är Open Innovation ett område på stark frammarsch. Tillsammans med kollegor har forskaren Susanne Ollila har gjort en genomgång av områdets utveckling86. Hon har i flera år aktionsforskat med fokus på centrum-­‐
bildningen SAFER87. Genom bland annat coachande samtal med ledare på olika nivåer har hon och hennes kollegor bidragit till utvecklingen i centrat. Forskare som exempelvis Lundqvist, Ollila, Petrusson och Williams Middleton utgör exempel på resurser för lärosätena vad gäller utveckling av kunskap och kompetens relaterat till innovation och nyttiggörande. De genomför forskning, ibland aktions-­‐
orienterad sådan, samt medverkar i utvecklingsprojekt och styrgrupper av olika slag. De ställer många gånger utvecklande frågor snarare än kommer med definitiva svar. På så sätt har de likheter med innovationsrådgivare och det finns all anledning att fortsätta och utöka samarbetet. Dock kan man notera att de många gånger arbetar med ett begränsat antal aktörer, vilket är en konsekvens av aktionsforskningens form som kräver en djup interaktion som gör det svårt att interagera med flera verksamheter samtidigt. En skillnad blir därför att innovationsforskaren ofta ger ett omfattande stöd till några få aktörer och formulerar främst sina erfarenheter i akademiska alster, medan innovationsrådgivarna i komplement till ett mer fokuserat stöd också utvecklar konkreta verktyg för forskare att använda på egen hand och sprider dem genom utbildningar, webbplatser och 83 Lundqvist, M., & Williams Middleton, K. (2013). Academic entrepreneurship revisited: university scientists and venture creation. Journal of Small Business and Enterprise Development, 20 ( 3 ) 84 Fogelberg, H., & Lundqvist, M. (2013). Integration of academic and entrepreneurial roles: The case of nanotechnology research at Chalmers University of Technology. Science and Public Policy, 40 (1): 127-­‐139 85 Williams Middleton, K. (2010). Developing Entrepreneurial Behavior: Facilitating Nascent Entrepreneurship at the University. Doktorsavhandlingar vid Chalmers Tekniska Högskola: Chalmers Tekniska Högskola 86 Elmquist M., Fredberg T., Ollila S. (2009) “Exploring the field of open innovation” European Journal of Innovation Management, Vol. 12 No. 3, pp. 326-­‐345 87 Susanne Ollila, S., & Elmquist, M. (2011). Managing Open Innovation: Exploring Challenges at the Interfaces of an Open Innovation Arena. Creativity and Innovation Management, 20 ( 4 ) s. 273-­‐283 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 33 workshopar. Även om deras praktik på så sätt delvis överlappar så skiljer man sig åt vad gäller vilket uppdrag man har och från vem, finansiering och hur framgång mäts. Det finns också exempel på gränsgångare forskare/innovationsrådgivare som exempelvis Hans Hellsmark på SP som har disputerat inom området och nu fortsätter att kombinera forskning och praktik. Ett annat exempel är Niklas Fernqvist som tills nyligen var innovationsrådgivare på Göteborgs universitet och var den första i Sverige att bli RTTP, Registered Technology Transfer Professional, men som nu har fått en tjänst i samma grupp som Hellsmark, där han som industridoktorand kommer att stödja utvecklingen av det strategiska innovationsområde inom Energi som Chalmers arbetar med. 1.3.
Innovationsrådgivare och andra roller/yrken på innovationskontor Benämningen "innovationsrådgivare" är på intet sätt vedertagen. I regeringens uppdrag finns bara innovationskontor som begrepp. En titt på hur några av innovationskontoren kommunicerar vilka roller/yrken som är representerade visar på en stor spridning. Tabellen nedan innehåller endast de roller som ligger nära innovationsrådgivning, det vill säga andra viktiga funktioner som administratör, koordinator, projektledare och chef finns inte med. Innovationsrådgivare Forsknings-­‐ och innovationsrådgivare Företagssamverkan/ Samverkanssamordnare Immaterialrätt/IPR-­‐
strateg Affärsutvecklingscoach/ affärsutvecklare Technology transfer manager Strategiskt partnerskap Näringslivskoordinator Innovationskoordinator/ forskarambassadör Senior rådgivare KI 2 KTH LiU Miun 6 KaU 1 2 Umu GU 3 LnU CTH 2 6 1 2 1 1 1 1 1 5 7 2 1 4 4 4 1 Benämningarna speglar givetvis den organisatoriska enhetens uppdrag, det vill säga hur lärosätet tolkat regeringens uppdrag och vilken enhet man anser bäst lämpad att utföra det. I vissa fall är innovationskontoret synonymt med universitetets holdingbolag som till exempel hos SLU, varför ett fokus på kommersialisering och affärsutveckling är naturligt. Detta påverkas i sin tur av vilka andra enheter med uppgift att stärka IR-­‐utbildning 2012-­‐13 34 nyttiggörandet som finns. Utöver holdingbolag så har många universitet en nära anknytning i form av personal, finansiering, ägande och/eller styrning till verksamheter som inkubatorer, industriforskningsinstitut och science parks. Även i dessa verk-­‐
samheter kan innovationsrådgivare förekomma. Ett exmpel är Gothia Science Park som tillhandahåller innovationsrådgivning till Högskolan i Skövde. Listan visar också på vissa typer av positioneringar och interprofessionella relationer. Immaterialrättsfrågor kommer in i många sammanhang, inte bara vid kommersialisering och är ett komplicerat område som i vissa fall kräver juridisk expertis. Det är därför inte underligt att det finns IPR-­‐specialister, jurister och affärsjurister i innovationsrådgivarens närhet. En tolkning av innovationskontorens uppdrag är att de ska sätta forskaren i fokus för att hjälpa hen att utveckla nyttig-­‐
görandet, där kontakt med företag sker utifrån forskarens innovationsstrategi. Dock finns en stark tradition av att fokusera högskolelagens föreskrift om "samverka med det omgivande samhället" varför några av rollerna indikerar en orientering mot näringslivet och samverkan med andra organisationer. Detta kan ses som, men behöver inte vara, en uppgift som framför allt innebär att hjälpa andra verksamheter utanför lärosätet att hitta till forskarna för att tillfredsställa sina behov av innovation. Båda uppgifterna inkluderar samverkan och kan resultera i nyttiggörande, men skiljer sig åt vad gäller vems "uppdrag" man agerar på -­‐ forskarens eller den externa organisationen. Motsvarande roll finns ju hos större organisationer som exempelvis internationella företag, som arbetar aktivt med att utifrån företagets behov hitta forskare att samarbeta med. En annan positionering finns mellan forsknings-­‐ och innovationsrådgivning. Vissa lärosäten som exempelvis Karlstad har valt att starta ett Grants & Innovation Office (GIO) och beskriver skillnaden i arbetsuppgifter så här: Forskningssamverkan (http://www.kau.se/forskning/grants-­‐and-­‐innovation-­‐
office/forskningsfinansiering) Forskningen vid Karlstads universitet är mångfacetterad och har både bredd och djup. Ungefär 40 procent av forskningen finansieras idag av externa bidragsgivare. Grants & Innovation Office (GIO) arbetar för att en större del av vår forskning ska finansieras av och genomföras tillsammans med samarbetspartners i samhället. Därför är rådgivning till våra forskare om forskningsansökningar och samarbeten en viktig del av verksamheten. GIO ska stimulera att mer av vår forskning och utbildning nyttiggörs. Det kan handla om att ge stöd till anställda som vill utveckla nya tjänster, produkter och företag baserade på akademisk kunskap och forskning. Men det handlar också om att stödja våra forskare och lärare med ansökningar hos finansiärer och i olika samarbeten. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 35 Konkret innebär det att vi stödjer forskare genom att: • Aktivt förmedla utlysningar från forskningsfinansiärer • Bistå med information om aktuella finansiärer • Stöd vid ansökningsprocessen, genom att tydliggöra förfrågningar, läsa igenom samt kommentera ansökningar • Följa upp ansökningar hos finansiären • Relationsskapande med finansiärer • Anordna seminarier i syfte att öka kunskapen om ansökningsförfarandet Innovationssamverkan (http://www.kau.se/forskning/grants-­‐and-­‐innovation-­‐
office/innovationsradgivning) Forskningsresultat ska komma till nytta i samhället. Därför arbetar Grants & Innovation Office (GIO) med innovationssamverkan. Mycket av verksamheten kanaliseras genom det innovationskontoret Fyrklövern. Stöd till forskare som vill låta samhälle och omgivning ta del av forskningsresultat utvecklas även genom Vinnovas Nyckelaktörsprogram vid universitetet. Innovationssamverkan vid Karlstads universitet organiseras dels genom innovationsrådgivare. De utgör ett professionellt innovationsstöd ända från forskningsformuleringsfasen till start av bolag. En annan funktion är fakulteternas innovationskoordinatorer. Deras uppdrag är att identifiera idéer från forskning som kan leda till nytta i samhället. Det kan exempelvis handla om idéer för kommersialisering eller att identifiera möjligheten att starta ett bolag. Konkret innebär det att vi stödjer anställda genom att: • Ge råd kring frågor om nyttiggörande av forskningsverksamhet • Vägledning och stöd vid utvärdering eller utvecklandet av en ny ide, till exempel finansiering • Bistå med information samt rådgivning kring skydd och utveckling av kunskap och idéer • Diskutera möjligheter till kommersialisering och annat värdeskapande • Inom innovationsstödet, förmedla kontakter till andra forskare, myndigheter eller näringsliv • Anordna seminarier och utbildning för att öka förståelse kring nyttiggörande av forskningen Vid GIO finns personer som jobbar som både forsknings-­‐ och innovationsrådgivare. Detta speglar en tendens vi även märkt av vid Innovationskontor Väst där vi kommit att jobba allt mer med forskningsrådgivarna på Chalmers Operative Strategic Support (OSS), nämligen att hur en forskargrupp arbetar strategiskt med nyttiggörande påverkar dess möjlighet att utveckla sin forskning. Mest tydligt är detta vid ansökningar om IR-­‐utbildning 2012-­‐13 36 forskningsmedel där fler forskningsfinansiärer lägger allt större vikt vid hur man arbetar med nyttiggörande, både vid urvalet av vilka som får medel och vid utvärdering. En annan positioneringsfråga gäller innovationsrådgivare som arbetar heltid med att stödja forskare respektive innovationskoordinatorer/-­‐inspiratörer/forskar-­‐
ambassadörer som är forskare som på (ofta liten) deltid har i uppdrag att inspirera och sprida information om nyttiggörande. Man kan här fundera på eventuella skillnader i uppgifter, kunskap och ansvar. Den väcker även frågan kring hur dessa aspekter ska ses vad gäller forskarna själva det vill säga vad gäller nyttiggörande ska ingå i deras uppgifter, vilken kunskap bör de ha och vilket ansvar. Wigrens88 forskning har visat att svenska forskare över lag är positivt inställda till nyttiggörande och arbetar aktivt med olika former. Även Bienkowska och Klofsten89 har gjort liknande iakttagelser i sin undersökning av doktorander vid Linköpings universitet. Bland dessa var majoriteten engagerade i samverkan med andra organisationer och generellt både intresserade av pch positiva till kommersialisering. Detta stämmer bra överens med vår egen konkreta erfarenhet i vardagen som innovationsrådgivare. Vidare har det visat sig att det finns en positiv spiral där forsknings-­‐ och innovationsexcellens förstärker varandra90. Antalet innovationsrådgivare på respektive lärosäte varierar men är ändå av ungefär samma magnitud, det vill säga det går flera hundra forskare på varje innovations-­‐
rådgivare. Detta indikerar att om lärosätet som helhet ska öka sin kapacitet och kvalitet i nyttiggörande krävs kompetensutveckling hos samtliga forskare och ledningspersoner. Det räcker inte med att tro att man kan överlämna allt till "innovationsexperterna". På Innovationskontor Väst arbetar vi mycket med att skapa verktyg som forskarna själva kan använda och håller även utbildningar bland annat för doktorander. Detta innebär att innovationsrådgivaruppgiften med tiden (förhoppningsvis) kommer att förändras, då fler och fler forskare på egen hand kan utveckla innovationsstrategier, göra omvärlds-­‐
analyser, inventera sina intellektuella tillgångar och avgöra vem som kan ha nytta av dem och så vidare. Redan här kan man alltså ana en kommande glidning i yrkesrollen för både forskare och innovationsrådgivare. De olika rollerna/yrkena visar också på vikten av att inte bara se till en enda roll på en organisatorisk enhet som ett innovationskontor, utan till helheten. Kontoret har en eller flera funktioner att fylla och den kompetens som krävs kan vara spridd på olika roller. 88 Wahlbin, C., & Wigren, C. (2007). Samverkan i det akademiska vardagslivet: En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället: Stockholm: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). http://www.hkr.se/upload/INFO/doc/info_060-­‐2007.pdf 89 Bienkowska, D., & Klofsten, M. (2012). Creating entrepreneurial networks: academic entrepreneurship, mobility and collaboration during PhD education. Higher Education, Volume 64, Issue 2, pp 207-­‐222. 90 Caroline Wigren-­‐Kristoferson, Jonas Gabrielsson and Fumi Kitagawa: Mind the gap and bridge the gap: research excellence and diffusion of academic knowledge in Sweden. In: Science and Public Policy, 38(6), July 2011, pages 481–492 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 37 Till detta kommer ytterligare en dimension som har med specialitet inom forsknings-­‐
område, som exempelvis har varit en viktig rekryteringsgrund för Innovationskontor Väst där vi som arbetar där har disputerat och arbetat inom olika discipliner. 1.4.
Innovationsrådgivarens uppgifter, kompetenser och egenskaper Innovationskontor Väst valde begreppet "innovationsrådgivare" av flera anledningar. Förledet "innovation" var delvis naturligt med tanke på att enheten och uppdraget är att vara ett innovationskontor. En annan viktig utgångspunkt var fokus på det breda uppdraget och inte bara kommersialisering, varför affärsutvecklare inte var aktuellt. Centralt för arbetet är också att forskaren själv är den som måste ta ansvar för innovationsprocessen och avgöra vilken roll hen vill ha. Efterledet "rådgivare" understryker denna aspekt. Figur 8. Innovationsrådgivare besöker forskare på SLU Skara. Foto: Lena Holmberg. Men vad gör då en innovationsrådgivare och vilka kompetenser respektive egenskaper förväntas man ha? Några ledtrådar till detta återfinns i rekryteringsannonser. Mittuniversitetet söker till Samverkansavdelningen, Campus Östersund Innovationsrådgivare, Ref nr MIUN 2013/990 Mittuniversitetets Samverkansavdelning jobbar med frågor som rör externa relationer och nyttiggörande. Innovationsrådgivaren i den nu utlysta tjänsten ska arbeta inom projektet Miun Innovation för forsknings-­‐ och kunskapsbaserad tillväxt i Mittregionen. Projektet syftar till att forskningsresultat och forskningsbaserad kunskap sprungen ur lärosätet ska komma till nytta i form av nya varor och tjänster, samt bidra till utveckling av det regionala innovationsstödsystemet. Verksamheten stödjer studenters och forskares produktutveckling och kommersialiseringsarbete främst genom coachning och kunskapshöjande aktiviteter. Innovationsrådgivaren kommer primärt att arbeta IR-­‐utbildning 2012-­‐13 38 med målgruppen forskare och ansvara för coachning samt planering och genomförande av aktiviteter inom ramen för projektet, bland annat med affärsutvecklingsverktyget IAI Intellectual Assets Inventory. Kvalifikationer Den sökande ska ha jobbat med innovationsarbete samt produkt-­‐ /affärsutveckling. Sakkunskap inom områden som immaterialrätt, finansiering och affärsjuridik är meriterande. Akademisk utbildning är ett krav och meriterande är forskarutbildning och erfarenhet av eget företagande. Arbetet kräver att medarbetaren har ett coachande förhållningssätt, respekt för konfidentiell information och en god social förmåga som inspirerar idéägaren. Vi lägger stor vikt vid de personliga egenskaperna. Innovationsrådgivare Linnéuniversitetet / Organisationsutvecklarjobb / Växjö Linnéuniversitetet söker Innovationsrådgivare med placering vid samverkansavdelningen samt del av Grants and Innovation Office (GIO) Dina arbetsuppgifter Du ska ta emot och ge initial rådgivning och coachning till forskare och anställda vid Linnéuniversitetet som står inför att kommersialisera eller på annat sätt nyttiggöra sina idéer. Arbetet kan komma att innebära en del uppsökande verksamhet bland regionens företag. Du kommer att arrangera aktiviteter i syfte att öka kompetensen hos Lnu:s medarbetare inom innovationsprocessen. Du kommer också att ha nära samarbeten med såväl kollegorna inom Innovationskontoret Fyrklövern som de regionala aktörerna i det kringliggande innovationssystemet. Kvalifikationer Du har erfarenhet från eget företagande och anställningar inom det privata näringslivet. Internationell erfarenhet är meriterande. Har du erfarenhet av att driva och gå igenom en kommersialiseringsprocess från forskning till livskraftigt bolag är det bra. Även erfarenhet av licensaffärer och av att arbeta med affärsutveckling är meriterande. Vi söker dig med relevant akademisk examen eller motsvarande. Du har förståelse för en forskares villkor och vardag. Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper och söker dig som uppskattar att bidra till andra människors framgång. Du har lätt för att få kontakt med andra och är van vid olika former av samarbeten. Du ska ha goda språkkunskaper i svenska och engelska i både tal och skrift. Innovationsrådgivare -­‐ maritima näringar Strömstads Kommun / Biologjobb / Strömstad Marin forskning och verksamhet är profilområden vid Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och kommunerna i norra Bohuslän. Mare novum verkar för marin innovations-­‐ och näringslivsutveckling och bygger broar mellanakademi, näringsliv och offentliga aktörer för att fler marina idéer och projekt skall förverkligas och komma till nytta i samhället. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 39 Mare novum söker Innovationsrådgivare -­‐ maritima näringar I rollen som Innovationsrådgivare blir du navet i en verksamhet som innebär att fånga upp idéer och kanalisera dessa i innovationssystemet, utföra uppsökande verksamhet och skapa kontakter med forskare och företag samt att aktivt medverka i de olika aktiviteter som mare novum arrangerar och medverkar i. Allt med syfte att stärka de marina näringarna och skapa tillväxt i regionen. Dina arbetsuppgifter • Utveckla och svara för aktiviteter som möjliggör kommersialisering/nyttiggörande av idéer inom det marina området. • Söka och identifiera idéer från forskning och företag och introducera dem för relevanta aktörer inom innovationssystemet och i regionen. • Anordna idégenererande aktiviteter och möten för forskare och företag. • Utveckla och stärka kontakterna mellan forskare, företag och innovationsaktörer. • Planlägga/rapportera aktiviteter med/till projektledaren för mare novum. Kvalifikationer • Den person vi söker skall ha en akademisk grundexamen, och bör ha erfarenhet av liknande arbetsuppgifter. • Det är meriterande om den sökande har marin bakgrund, och kännedom om kommersialiserings-­‐processer och om aktörer inom forsknings-­‐ och innovationsstöd. • Den sökande skall ha god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på både svenska och engelska. • Tjänsten kräver god samarbetsförmåga, stor social kompetens och vana av att arbeta självständigt. • Stor vikt kommer att läggas vid den personliga lämpligheten. Innovationsrådgivare Placering: Verksamhetsstöd, Göteborgs universitet Området verksamhetsstöd ska stödja vissa administrativa uppgifter för forskning, utbildning och samverkan. Inom området har enheten Forsknings-­‐ och innovationskontoret skapats för att ge ett optimerat administrativt stöd till kärnverksamheten inom forskningsfinansiering och nyttiggörande av forskningen. Detta görs genom att samla specialister inom forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovationsrådgivning. För att förstärka enhetens verksamhet söker vi nu en innovationsrådgivare med inriktning mot hälsoområdet. Arbetsuppgifter Din roll inkluderar såväl rådgivning kring innovationsprocessen, ansökningar, inventering av intellektuella tillgångar som deltagande i utveckling av strategier för nyttiggörande av forskningsresultat. Inom enheten finns ett nära samarbete mellan IR-­‐utbildning 2012-­‐13 40 innovationsrådgivare, affärsjurister och forskningsrådgivare för andra ämnesområden, liksom samverkan med övriga aktörer inom det lokala innovationssystemet vid Göteborgs universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen. Annonserna uppvisar både likheter och skillnader. Coaching, kommunikation och nätverkande ingår i samtliga, där akademisk bakgrund är meriterande liksom erfarenhet från andra verksamheter än lärosäten. Krav på specialisering vad gäller forsknings-­‐
område varierar dock liksom fokus på kommersialisering. Ur ett professionsperspektiv är det alltså svårt att jämföra innovationsrådgivare med läkare ur ett utbildnings-­‐
perspektiv, där det förra yrket i stort sett förutsätter att man har minst två olika yrkeskarriärer (forskare samt arbete inom offentlig sektor eller privat näringsliv) bakom sig när man påbörjar arbetet som innovationsrådgivare. Något man kan notera är att det inte finns någon tydlig eller formaliserad karriär-­‐
utveckling inom innovationsrådgivaryrket, åtminstone inte i Sverige. Vissa använder benämningar som junior/senior för att beskriva någon form av progression. Möjligtvis kan en karriärväg vara att liksom inom andra akademiska yrken byta till ett annat större eller mer välrenommerat lärosäte, eller bli enhetschef. Innovationsrådgivare finns också inom offentliga verksamheter som exempelvis Almi och kommuner, då med inriktning mot att stötta nya företag eller företag som vill växa med hjälp av innovation. PRV visar också intresse av att bredda sin verksamhet åt innovationsrådgivarhållet, speciellt vad gäller utbildning. Organisationer som Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen har också personer anställda som arbetar i gränslandet akademi och näringsliv. Även finansiärer av forskning och/eller innovation som exempelvis Vinnova och EIT kan utgöra tänkbara arbetsplatser för innovationsrådgivare. Inom företagsvärlden har yrket "innovation manager" vuxit fram under de senare åren, med vidhängande tidskrifter som exempelvis www.innovationsmanagement.se och konferenser. Även här finns stora likheter med innovationsrådgivarrollen. Internationellt finns organisationer som certifierar innovationsrådgivare. EUKTS91 erbjuder olika nivåer av certifiering som på sätt bildar en karriärstege. Flera nationella tech transfer-­‐organisationer är anslutna, dock ingen från Sverige. Med tanke på den oklarhet som gäller uppdrag, uppgifter, uppföljning, krav etcetera så framstår det tydligt att lärande, utveckling och flexibilitet är implicita egenskaper respektive kompetenser för innovationsrådgivare. I kombination med en passion för att genom nyttiggörande av forskning skapa värde i samhället samt en avsaknad av tydlighet, struktur, verktyg och finansiering skapar dessa hos innovationsrådgivare en stark drivkraft. Hen nöjer sig inte med det tilldelade utan arbetar kontinuerligt med att 91 www.eukts.eu IR-­‐utbildning 2012-­‐13 41 förbättra sina möjligheter att leverera. Jag vill här lyfta fram ytterligare ett stycke ur min UniLink-­‐rapport92 som rör just egenskaper och som jag tycker står sig väl fortfarande: "Den kanske starkaste framgångsfaktorn förefaller dock vara den enskilde ”samverkans-­‐
arbetaren” och hennes eller hans egenskaper, värderingar och kompetenser. Projektet hade inte kunnat genomföras utan alla dessa samverkansorienterade, nyfikna och ödmjuka personer som gärna delar med sig av sitt kunnande och sitt kontaktnät. De liknar till sin karaktär de personer som Jordan (2006)93 beskriver som ”samhällsbyggets hustomtar, det vill säga de personer som i någon form arbetar med strategiskt förändringsarbete inom myndigheter, statliga verk, allmännyttiga organisationer eller i andra verksamheter. Enligt honom har hustomten vissa psykologiska färdigheter kopplat med självinsikt och identifikationer som gör henne eller honom klok, vis, god, påhittig, anspråkslös, nyfiken och händig. ”Klok: Hustomten har en god förmåga att överblicka komplexa system och orsakssamman-­‐
hang. Han eller hon ser det enskildas plats i en stor, föränderlig helhet likväl som hur storskaliga och långsiktiga frändringar påverkar det enskilda. Vis: Hustomten är en god människokännare. Han eller hon vet att människors sätt att agera ofta beror på hur deras tolkningsmönster ser ut. Dessa tolkningsmönster har i sin tur en mängd orsaker och konsekvenser och utgör system som följer sin egen inre logik. Hustomtar arbetar ofta med att försöka påverka individers och gruppers värdesystem, världsbilder, identiteter och färdigheter. God: Att verka för allmännyttiga värden och mål är en central drivkraft för hustomten. Han eller hon har ett personligt engagemang för att tjäna det goda. Detta är inte bara en läpparnas bekännelse, utan något som styr hustomtens val av arbetsfält, arbetsuppgifter och metoder. Påhittig: Hustomten hittar ständigt på nya saker som kan göras och nya sätt att göra saker på. Han eller hon nöjer sig inte med att genomföra göromålen som man alltid gjort, utan funderar ut hur man skulle kunna göra för att bättre svara mot de behov och värden han eller hon ser som eftersträvansvärda. Anspråkslös: Hustomten verkar mest i det dolda. Han eller hon har inget påträngande behov av att stå i rampljuset och få beröm och erkännande från folket. Ofta föredrar 92 Holmberg, L. (2009). Lärande samverkan. Lärande utvärdering av UniLinks Nationella Projekt 2006-­‐
2009. Dahméninstitutet. 93 Jordan, T. (2006). Samhällsbyggets hustomtar – Att verka för förändring i säkerhetssektorns revirlandskap. Krisberedskapsmyndigheten. KBM:s Forskningsserie Nr 9. http://www.krisberedskapsmyndigheten.se/upload/8207/forskningsserie_hustomtar_2006.pdf 081227 IR-­‐utbildning 2012-­‐13 42 hustomten att verka bakom kulisserna, eftersom en låg profil kan ge större handlings-­‐
frihet. Hustomten får sin tillfredsställelse av vetskapen om att han eller hon kunnat bidra till uppnående av goda syften. Nyfiken: Hustomten är vetgirig och tycker om att undersöka hur saker fungerar. Han eller hon vill gärna höra vad andra tycker och tänker om det ena och det andra. När hustomten fått en ny idé vill han eller hon berätta om den för andra för att genom deras kommentarer kunna förbättra idén. Hustomten tycker om när andra också är nyfikna och gillar att experimentera med nya idéer. Händig: Hustomten är pragmatisk och har en god hantverksskicklighet i att få saker att fungera. Han eller hon försöker identifiera vad som är möjligt att uppnå under rådande omständigheter och koncentrerar sina ansträngningar på det görbara. Insikten i hur andra människor fungerar är en tillgång för att hitta smidiga vägar att förverkliga idéer. Hustomten använder informella nätverk för en rad olika funktioner i förändringsarbetet.” (Jordan, 2006, s. 18-­‐19)" Även om hustomteinnovationsrådgivarens anspråkslöshet och fokus på att leverera nytta givetvis är positiva egenskaper i en otydlig och komplex värld full så finns här dock anledning att inte helt smälta samman med det grå. För att långsiktigt kunna göra ett riktigt bra jobb krävs både resurser och legitimitet. Ett sätt att skapa detta är att arbeta med professionaliseringen, där utbildning är en viktig del. Förutom att höja och bredda kompetensen synliggör en utbildning omfattning och komplexitet i arbetsuppgifter. Nästa avsnitt beskriver de utgångspunkter som användes för att forma Innovationskontor Västs utbildning för innovationsrådgivare. 2. Utbildningens utgångspunkter Den totala lärmiljön för innovationsrådgivarna inom Innovationskontor Västs partnerskap består av flera komponenter: en webbplats med information om verktyg, fallbeskrivningar och nyheter; flera foldrar på nätet med presentationer och verktyg; flera erfarenhetsträffar varje år; nätverket i sig med möjlighet att ställa frågor och göra studiebesök; lokalt anpassade utvecklingsprojekt med mera. Dessutom är många innovationsrådgivare medlemmar i SNITTS och har därmed tillgång till de resurser som finns där. Trots detta utbud ville alltså gruppen ha en separat lokal utbildning. Utifrån innovationsrådgivarnas önskemål formades successivt fyra utbildningstillfällen om två dagar vardera. På samma sätt som det finns en grundläggande tanke bakom de verktyg vi utvecklar på Innovationskontor Väst utvecklades utbildningen mot bakgrund av ett antal kriterier som bedömts vara relevanta och långsiktigt hållbara. Dessa designkriterier avser både utbildningens innehåll och hur den genomförs: IR-­‐utbildning 2012-­‐13 43 •
•
•
•
•
•
•
•
•
Lärmiljö: Utbildningen ska knyta an till den övergripande lärmiljön, speciellt de verktyg som utvecklats för att på så sätt bygga förmåga i termer av kombinationen (a) kunskap, att förstå vad som är viktigt och varför, (b) verktyg som gör konsekvent handling enkel och (c) resurser att faktiskt kunna genomföra arbetet utifrån kunskapen och med verktygen. Lärmål: Det ska vara en tydlig utbildning med konkreta lärmål och möjlighet att uppfylla dem, inte bara en inspirerande seminarieserie. Breddperspektiv: Innehållet ska utgå från den breda syn på nyttiggörande och innovationskontorens uppgift som Innovationskontor Väst står för och bidragit till utvecklingen av. Expertis: Föreläsarna på utbildningarna ska vara experter inom sina respektive områden som är beredda att dela med sig av konkreta verktyg. Återanvändning: Utbildningen ska dokumenteras och förpackas på ett sådant sätt att den med relativt enkla medel kan ges igen för nya innovationsrådgivare, andra intressenter på nätverkets lärosäten med flera. Öppenhet: Målgruppen ska främst vara innovationsrådgivare, men också vara öppen för andra funktioner vid lärosätena som också har viktiga roller i innovationsarbetet som till exempel högskolejurister, forskningsrådgivare, affärsutvecklare och kommunikatörer. Efterfrågan: Innehållet ska adressera både tjänster som efterfrågas nu av forskare och lärosätesledningar men också sådant som kommer att efterfrågas längre fram för att få tid att långsiktigt bygga kompetens och verktyg. Reaktivt och proaktivt: Innehållet ska också fokusera behovet av att utveckla kompetens för att hantera både reaktiva och proaktiva insatser, samt för att kunna bidra längs med hela innovationsprocessen från strategiutveckling, konsortiebyggande och avtal, till genomförande av projekt och kontinuerligt nyttiggörande, samt avslut. Professionalisering: Utbildningen ska tjäna som verktyg för oss att utforma vår bild av professionen "innovationsrådgivare" i termer av vilka uppgifter hen ska utföra och vilken förmåga som detta krävs. Det ska villigt erkännas att dessa designkriterier inte på något sätt var formaliserade och dokumenterade i form av ovanstående lista innan utbildningen startade. Istället har de till stor del vuxit fram genom reflektion och diskussion. De varierar också starkt i hur konsekvent de har tillämpats. Exempelvis behöver vi arbeta mer med att formulera lärmål och hitta sätt att följa upp dem. 3.
Genomförande Utbildningen genomfördes i fyra omgångar. De första två tillfällena fokuserade grundläggande kunskaper om nyttiggörande och tjänster som efterfrågas av forskare IR-­‐utbildning 2012-­‐13 44 idag. De två andra behandlade områden som vi kan se behövs och troligen kommer att efterfrågas mer i framtiden. Antalet deltagare varierade vid de olika tillfällena: 25, 29, 16 och 24. Inte alla dessa var av lärosätena utpekade innovationsrådgivare, utan vi öppnade upp för att skicka andra yrkeskategorier. Bland annat deltog personer från Drivhuset som är engagerade i ett utvecklingsprojekt hos Högskolan Väst och högskolejurister från flera lärosäten. Antalet externa föreläsare var 12 och 7 innovationsrådgivare från Innovationskontor Västs nätverk gjorde insatser. Åtta konkreta verktyg presenterades, varav sex har utvecklats hos Innovationskontor Väst. Figur 9. Nätverkande fika vid ett utbildningstillfälle inom IR University. Foto: Lena Holmberg. 3.1.
Tillfälle 1: Tech/Knowledge Transfer och Intellectual Assets Management, 15-­‐16 oktober 2012 Första delen av detta tillfälle utgjordes av en certifieringskurs inom SNITTS: "Tech/Knowledge Transfer". Den hölls av Jesper Vasell från Innovationskontor Väst (som även håller kursen i SNITTS regi) och fokuserade begrepp och historik, olika sätt att arbeta med Tech Transfer, IP, Venture Creation, kommersiell licensiering, öppen innovation och forskningssamverkan. Flera diskussionspass hölls om bland annat deltagarnas egna perspektiv på utveckling och roll, öppen IP och vem som gör vad i innovationssystemet. En viktig del var att belysa de myter och olika synsätt som förekommer inom området. Den andra delen fokuserade "Intellectual Assets Management" och inleddes med presentationer av Jonas Lindgren och Andrew Telles från CIP PS. De gav en introduktion till området och exempel från genomförda projekt, samt faciliterade en diskussion. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 45 Därefter presenterade Jesper Vasell verktyget "Intellectual Assets Inventory" (IAI) som utvecklats av Innovationskontor Väst, där deltagarna fick prova på arbetssättet i en övning ledd av Lena Holmberg. Passet avslutades med en presentation av praktiska erfarenheter från två av de ICM-­‐studenter som genomfört IAI-­‐sessioner med forskare och bidragit till att utveckla verktyget: Nigel Wong och Fredrik Jern. Samtliga deltagare fick sedan tillgång till IAI-­‐verktyget inklusive metodbeskrivning. 3.2.
Tillfälle 2: Avtalsrätt och IP-­‐frågor vid forskningssamverkan, 5-­‐6 december 2012 Ia Modin från Sandart&Partners (tidigare jurist på Vinnova) inledde med en genomgång av grundläggande avtalsrätt. Därefter fokuserades frågan vem som kontrollerar forskningsresultaten. Avslutningsvis så gicks olika typer av forskningsrelaterade avtalstyper igenom. Dagen innehöll också diskussioner utifrån deltagarnas konkreta erfarenheter, där flera var högskolejurister. Figur 10. Ia Modin föreläser och leder diskussion om avtalsrätt. Foto: Lena Holmberg. Jesper Vasell höll i IP-­‐frågor vid forskningssamverkan (som också har getts som masterclass i SNITTS regi). Han inledde med att diskutera hur forskningssamverkan kan ses som en form av nyttiggörande och hur processen ser ut för att etablera samverkan. Därefter gick han igenom den checklista som tagits fram. Deltagarna fick även pröva på att läsa ett autentiskt avtal och med hjälp av checklistan avgöra om viktiga aspekter tagits i beaktande. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 46 3.3.
Tillfälle 3: Open Innovation som verktyg för forskare samt Hållbarhet och nyttiggörande, 19-­‐20 mars 2013 Första dagen inleddes med en översikt av öppen innovation i termer av historik och arbetssätt. Till skillnad från mycket av litteraturen inom området så togs perspektivet hur forskare praktiskt kan använda sådant som crowdsourcing, crowdfunding, open data med mera. Därefter följde ett konkret exempel på hur Chalmersforskaren Marco Dozza har skapat ett toolkit som sätt att sprida sina resultat. Den följdes av en övning med fokus på vilka risker som kan finnas vid öppen innovation och hur dessa kan hanteras. Nästa inslag var Kent-­‐Eric Lång, vice vd vid Swedish ICT Viktoria, som berättade om deras erfarenheter av öppen innovation, bland annat i form av Ideation. Det följdes av en film där Erik Wallin från Drivhuset i Trollhättan delade med sig av erfarenheter samt en presentation av forskningsfronten inom Open Innovation av Chalmersforskaren Susanne Ollila. Figur 11. Susanne Ollila ger en översikt över framväxten av Open Innovation. Foto: Lena Holmberg. Till sist genomfördes en övning där deltagarna fick överväga vilka rekommendationer de skulle ge angående öppen innovation till en forskare baserat på en fallbeskrivning. Efter kurstillfället fick alla deltagare access till den eBook som Innovationskontor Väst tagit fram: Open Innovation -­‐ A Handbook for Researchers. Andra dagen inleddes med en presentation av grunderna inom hållbar utveckling genomförd av Jonas Norrman från IMCG, som är inriktat mot just innovation och hållbarhet. Därefter berättade John Holmberg, vicerektor för hållbar utveckling, hur Chalmers arbetar med frågan och utifrån vilka utgångspunkter. Därefter presenterade IR-­‐utbildning 2012-­‐13 47 Lena Holmberg hur Innovationskontor Väst adresserat hållbarhet genom verktyget "Research Resilience Review" (R3). 3.4.
Tillfälle 4: Omvärldsanalys – bättre bild av partners, konkurrenter och avnämare samt Innovationsstrategiutveckling, 14-­‐15 maj 2013 Första dagen inleddes med en introduktion till området av Anna Aspgren, Innovationskontor Väst. Därefter följde presentationer av praktiska verktyg. Först ut var André Kelkkanen från Innovationskontor Väst som presenterade Freedom2Research. Därefter visade Jonas Norrman från IMCG hur man kan göra intressentanalyser och deltagarna fick öva på den egna verksamheten. Till sist gav Martin Börjesson från Futuramb både teori, exempel och övningar inom scenarioplanering. Figur 12. Martin Börjesson ger en inledning till grupparbete om scenarioplanering. Foto: Lena Holmberg. Även den andra dagen fokuserade konkreta exempel och verktyg. Efter en kort introduktion av Jesper Vasell så berättade Niklas Fernqvist om hur Göteborgs universitet arbetar med innovationsstrategiutveckling för kompletta forskningsmiljöer. Därefter presenterade Jesper Vasell Innovationskontor Västs verktyg "Innovation Strategy Design" (ISD). Benny Johansson visade sedan hur Gothia Science Park har arbetat med olika visuellt orienterade workshopmodeller för att utveckla forsknings-­‐ och innovationsstrategier men också samverkan i projekt (bilden på framsidan av rapporten visar ett av dessa arbetssätt). Avslutningsvis presenterade Lena Holmberg ett koncept för hur ett lärosäte kan definiera sin relation till en Science Park med fokus på nyttiggörande, som tagits fram av Innovationskontor Väst. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 48 3.5.
Utvärdering Vid slutet av varje tillfälle gav vi utrymme för deltagarna att komma med kommentarer enligt följande modell: (a) vad var så bra att vi ska se till att behålla det, (b) hur kan vi göra utbildningen ännu bättre genom att ta bort, lägga till eller skruva på något, (c) någon ny idé jag har fått som jag tar med mig och (d) någon som har gjort en bra insats jag vill uppmärksamma. Kommentarerna var över lag mycket positiva vad gäller både format och innehåll. Eftersom det finns så få innovationsrådgivare blir arbetet ganska ensamt, varför träffar alltid är efterfrågade. Dock fanns en del funderingar kring hur man skulle kunna "sälja in" erbjudanden till forskningsmiljöerna på hemmaplan. Flera rådgivare uttryckte också behov av ytterligare fördjupning inom områden som exempelvis Open Innovation och avtalsrätt. Inför en nyhet om IR University, yttrade sig SLU:s innovationsrådgivare Richard Andersson så här: "The Tech Transfer course including the IP section gave me a deeper understanding of how and why utilisation is central to the University’s mission and how we as innovation advisors can further support the process. What I feel is particularly valuable is the shift in emphasis from the one-­‐sided focus on commercialization to a broader concept of utilisation. Having the ability to meet innovation advisors from other universities under the guidance of Innovationskontor Väst really enhances the intellectual challenge around the concepts, and fine-­‐tunes the argument. In short, this arrangement provides for excellent support for the development of our local activities". Richard Andersson, Innovation Advisor at SLU Skara. När jag och mina närmaste kollegor reflekterade över våra upplevelser som arrangörer kom vi fram till följande styrkor: fokus på lärmål och skapande av förmåga, hög närvaro som indikerade trovärdighet och efterfrågan, blandning av externa experter och lärare från de egna leden, blandningen av personer från olika lärosäten gav en rikare diskussion liksom mixen av olika roller, positiv och kreativ atmosfär, samt längden som gav möjlighet till eftertanke och nätverkande. Dessa aspekter vill vi därför behålla i framtida initiativ. De förbättringsmöjligheter vi identifierade var: större fokus på lärmål och kommunikation av dessa, starkare koppling till tillämpning av kunskaperna på hemmaplan eventuellt genom någon form av uppsökande verksamhet, ännu mer paketering av kurstillfällena för att möjliggöra repriser, fånga upp mer av diskussionerna, samt mer nätverkande på kvällarna eventuellt genom någon form av kreativ uppgift. Dessa aspekter tar vi med oss i diskussionen kring en fortsättning. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 49 4. Framtiden Det finns flera tecken som tyder på att nyttiggörande av forskning får allt större betydelse: EU:s betoning av Kunskaptriangeln och Horizon 2020:s inriktning på globala utmaningar och innovation, den svenska regeringens inrättande av innovationskontoren och påbörjande av utdelning av medel till lärosätena baserat på någon form av innovationsexcellence, regionalt fokus på klusterutveckling med lärosätena som en viktig aktör, samt framväxt av nyttiggörandestrategier på lärosäten. Som framgår av genomgången ovan arbetar redan många med att stödja nyttiggörandet av forskning och kompetensutvecklingen inom området. Mot bakgrund av områdets komplexitet, omfattning, otydlighet och föränderlighet finns det dock all anledning att arbeta vidare med kompetensutvecklings-­‐ och professionaliseringsfrågor. Nedan diskuteras hur en fortsatt kompetensutveckling inklusive utbildning för innovationsrådgivarna inom Innovationskontor Väst kan utvecklas. Avslutningsvis görs också en reflektion över hur forskning kring innovationsrådgivares professions-­‐
utveckling skulle kunna gå till. 4.1.
Utbildningen i framtiden Det finns flera faktorer som påverkar val av inriktning på en framtida lärmiljö för innovationsrådgivare med inriktning mot den akademiska sfären som exempelvis: •
•
•
•
Lärosätenas och forskarnas behov av stöd och hur man väljer att organisera det Finansiärernas krav som exempelvis Utbildningsdepartementet, Vinnova och EU Fortsatt professionalisering både i Sverige och internationellt Utvecklingen inom närliggande yrkesgrupper Nedan förs ett resonemang kring hur just utbildning kan möta dessa faktorer baserat på de klassiska frågorna inom pedagogik som givetvis interagerar med varandra: (a) Vad ska utbildningen fokusera?, (b) Hur och När ska den genomföras?, (c) Vilka ska gå utbildningen? samt (d) Vilka resurser finns att tillgå?. Frågan Varför får anses besvarad redan. Resonemanget baserar sig också på den lista av designkriterier som presenterats tidigare. I tillägg till fortsatta och utökade utbildningsaktiviteter är det givetvis möjligt att också utveckla den totala lärmiljön exempelvis med medverkan i regionala, nationella och internationella utvecklingsprojekt och genom att skapa mobilitetsmöjligheter. Det senare är inte minst viktigt för att kunna utveckla praktiken genom att arbeta till-­‐
sammans och reflektera, det som Lave och Wenger94 benämner situerat lärande och den process som novisen genomgår genom så kallat legitimt perifert deltagande. Luleås 94 Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral Participation, Cambridge University Press. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 50 innovationskontor har exempelvis öppnat upp för en sådan möjlighet genom att jag själv får möjlighet att följa med i deras verksamhet under ett par dagar och där jag även bidrar med en lunchföreläsning som del av utbytet. 4.1.1. Vad ska innovationsrådgivarutbildningen fokusera? En diskussion kring vad en innovationsrådgivarutbildning kan tänkas innehålla hänger givetvis intimt ihop med frågan kring vad hen ska kunna, vilket i sin tur är beroende av vilka arbetsuppgifter som hen förväntas utföra. Regeringens uppdrag till innovations-­‐
kontoren visar ju, som tidigare indikerats, på en bredd i uppdraget. Som ett exempel på en möjlig bredd i uppgifterna kan Chalmers Prioriterad verksamhetsutveckling 2014-­‐
201895 tas där följande strategier finns presenterade för Nyttiggörande: "Strategi för genomförande av kommunikationsuppdraget •
•
•
•
•
Chalmers kommunicerar utbildning och forskning externt i samråd med samtliga institutioner i samtliga kanaler såsom webbsidor, tidningar, seminarier och media för att synliggöra Chalmers utbildningar och forskningsområden och forskningens eventuella tillämpningar. Forskningskommunikationsinitiativ såsom Vetenskapsfestivalen, forskarfredag, fysikaliska leksaker, doktorandernas populärvetenskapliga föreläsningar, Molecular Frontiers, Universeum m.fl. initiativ som fokuserar på att skapa intresse för vetenskap och tekniska lösningar genomförs kontinuerligt. Seminarier genomförs för definierade målgrupper för att synliggöra och inspirera inom Chalmers styrkeområden. Att hållbarhet genomsyrar Chalmers utbildning och forskning liksom syftet att skapa förändringsagenter för ett framtida hållbart samhälle kommuniceras kontinuerligt. Varje år genomförs en ”Hållbarhetsdag” öppen för allmänheten. Kommunikationen skall synliggöra Chalmers utbildningar, forskningsområden samt forskare, lärare och studenter. Strategi för genomförande av samverkansuppdraget •
•
•
Samverkan ska vara en aktivitet som är integrerad i både forsknings-­‐ och utbildningsverksamheten vid Chalmers. Styrkeområdena ska användas som en betydelsefull drivkraft i att ytterligare öka kvaliteten och volymen av samverkansaktiviteter som t ex centrumbildningar, uppdragsutbildningar, forskningsnära utveckling, m.m. Samverkan bör där så krävs baseras på anpassade och tydliga överenskommelser mellan inblandade aktörer. 95 Prioriterad verksamhetsutveckling 2014-­‐2018. https://www.chalmers.se/insidan/SV/om-­‐
chalmers/rutiner-­‐och-­‐styrande IR-­‐utbildning 2012-­‐13 51 •
•
•
•
•
Formerna för samverkan, både som de uttrycks i överenskommelser och som de genomförs, ska möjliggöra för Chalmers att ta ett fortsatt ansvar för de kunskapstillgångar som skapas i samverkan. Villkoren för samverkan, både för Chalmers som organisation och för den enskilde forskaren/läraren/studenten, ska vara sådana att de inte skapar hinder för fortsatt forskning och utbildning. Chalmers ska delta i och verka för effektiv utveckling av utvalda kluster såväl i regionen som nationellt och internationellt. Chalmers ska eftersträva samverkan där öppen innovation utgör en grundval. Ett integrerat stödsystem som kan ge metod-­‐ och kompetensstöd i samverkansfrågor skall vara tillgängligt. Strategi för genomförande av innovationsuppdraget •
•
•
Inventering av kunskapstillgångar och aktiv verifiering av nytta och möjliga innovations-­‐ processer ska ske kontinuerligt i Chalmers forsknings-­‐ och utbildningsverksamhet. Styrkeområdena har en särskild roll när det gäller att skapa förutsättningar för nya innovationsprocesser. Chalmers ska ha ett integrerat, tydligt och lättillgängligt stödsystem som kan ge metodstöd, kompetensstöd och genomförandestöd kring inventering av kunskapstillgångar, verifiering och innovationsprocesser. Uppföljning av effekt av
nyttiggörande i samhället Effekten av nyttiggörande i samhället ska ibland annat följas genom mätning av de samhällsekonomiska effekterna av förekomsten av nyttiggörande processer som skapas genom Chalmers verksamhet." (ibid, s. 11-­‐12)
I tillägg till dessa ska nyttiggörandet också följas upp. Notera att detta är strategier, inte resurssatta uppgifter eller uppdrag givna till några specifika individer eller enheter. Det är därför inte troligt att endast innovationsrådgivare är inblandade i realiserandet av strategierna. Ett annat sätt att skapa sig en uppfattning av hur uppgifterna mer konkret ser ut är att undersöka vad innovationskontoren faktiskt gör. För närvarande så opererar Innovationskontor Väst under en verksamhetsplan som omfattar fyra områden: •
•
Innovationsrådgivning. Detta omfattar gemensam utveckling av best-­‐practice, utbildningsinsatser och rådgivning från Innovationskontorets sida. Hantering av intellektuella tillgångar. Detta omfattar verksamhet som syftar till att stärka hanteringen av intellektuella tillgångar vid partnerlärosäten. Detta görs dels i form av utbildningsinsatser, dels i form av utveckling av stödfunktioner och verktyg. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 52 •
•
Verifiering. Detta omfattar det stöd vi ger till Forskningsnära verifiering både i form av ekonomiskt stöd, men också i form av rådgivning kring genomförande av verifieringsprojekt. Attitydpåverkan. Detta är generella aktiviteter med syfte att förändra attityder kring innovation och nyttiggörande och stimulera till aktiviteter på området. Vi genomför detta arbete med stöd av de verktyg vi utvecklat: Freedom2Research, Innovation Strategy Design, Intellectual Assets Inventory, Intellectual Asset Verification, Research Resilience Review och Utilisation Role Analysis. Arbetet kan därför sägas bestå av att (a) utveckla och utvärdera verktyg, (b) tillämpa dem och (c) utbilda innovations-­‐
rådgivare och forskare i dess användning. Ett annat sätt att se på verksamheten är i enlighet med dimensionen proaktiva respektive reaktiva insatser. Med proaktiva menas exempelvis när vi ber att få hålla presentationer vid forskargrupps-­‐, institutions-­‐ eller styrkeområdesträffar eller vi tillsammans med dem arrangerar workshopar. När en forskare kontaktar oss för en fråga eller ett problem exempelvis kopplat till ett avtal, en ansökan eller patentering är det en reaktiv situation som oftast hanteras i en mindre grupp. Verksamheten följer också forskningsprocessen. En innovationsrådgivare kan vara ett gott stöd i samband med lobbying gentemot forskningsfinansiärer, i utvecklingen av en innovationsstrategi för forskningsgruppen, vid genomförande av en intressentanalys, i samband med formuleringen av en ansökan om forskningsmedel, vid avtalsskrivandet, under projektets gång vad gäller inventeringar av intellektuella tillgångar och diskussioner om hur dessa kan nyttiggöras, speciellt vid avslutande av projekt. Ytterligare en dimension av arbetet kan beskrivas i termer av vilka målgrupper vi riktar oss till. På vår webbplats www.innovationskontorvast.se har vi delat in informationen i tre målgrupper: innovationsrådgivare, forskare och lärosätesledning. Här kan givetvis fler grupper urskiljas som centrumledare, prefekter och styrkeområdesledare. Baserat på diskussion och den utblick som beskrivits ovan kan några olika möjliga innehållsliga spår för IR University identifieras som inte på något sätt är uteslutande. Gemensamt för så gott som alla spår är att de var och en för sig spänner över frågor som rör den enskilda forskaren till lärosätesledningen. Samtliga har också beröring med kunskaps-­‐ och policyutvecklingen inom området innovationsrådgivning: •
•
•
•
Ledarskap och processledning Forskningsområden Generella tekniker Innovation Management och Knowledge Management •
•
•
•
•
IR-­‐utbildning 2012-­‐13 53 Intellektuella tillgångar Roller i nyttiggörandet EU Affärs-­‐ och verksamhetsutveckling Verktygen Ledarskap och processledning: Många kurser inom techtransfer fokuserar formella aspekter av samverkan som exempelvis samarbetsavtal och licensiering. Vad man dock konstaterat inom bland annat Open Innovation är att formella skrivningar inte ensamma skapar förutsättningar för framgång. Minst lika viktigt är att skapa förtroende mellan de samverkande partnerna, vilket kan vara nog så svårt när de kommer från olika kulturer och är av olika storlek. Mycket av innovationsrådgivningen handlar därför om att leda öppenändade processer där ingen har mandat att bestämma över den andre och rulla bollen framåt vid så kallade "wicked problems" vilket är situationer som är så komplexa att man inte ens kan bli överens om vad problemet är. Detta kräver kunskaper och kompetens vad gäller ledarskap vilket bland annat manifesteras i mötesteknik och coachning. Här finns många olika ansatser att använda som exempelvis Open Space Technology, Fishbowls och Appreciative Inquiry. En viktig del i ledarskapsutvecklingen handlar också om att lära känna sig själv som ledare och vilka styrkor man har samt vad man kan behöva komplettera med ytterligare kompetens i form av verktyg eller mänskliga resurser. Specifika forskningsområden: Nyttiggörande ter sig olika ut inom olika forsknings-­‐
områden. Det är bland annat därför som vi på Innovationskontor Väst har innovations-­‐
rådgivare med olika forskningsbakgrund. Emellertid händer det ofta att man får vara rådgivare till forskare från andra fält. Därför kan det vara bra med utbildning som fokuserar speciella forskningsområden för att få en förståelse för (a) vilken typ av nyttiggörande som är vanlig och varför, (b) hur man bäst kommunicerar med forskare inom område samt (c) vilka speciella egenskaper innovationsprocesser inom detta område har och vilka aktörer som ofta är inblandade. Ett exempel på ett sådant område är Life Science som inom läkemedelsutveckling karaktäriseras av långa och kostsamma innovationsprocesser med starkt patentfokus och hårt reglerat av regulatoriska krav. De humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsområdena har också sin speciella karaktär, speciellt vad gäller hur man ser på samverkan, lärosätenas uppgift i samhället och vad nytta kan tänkas vara. Här ser vi fram emot en ökad samverkan med innovationskontoret Fyrklövern/GIO på Karlstads universitet som arbetat mycket med just denna fråga. Generella tekniker: Nyttiggörandet inom många forskningsområden påverkas av tekniska framsteg, speciellt inom materialutveckling och informations-­‐ och kommunikationsteknologi (IKT), främst inom "Internet of Things", "Big Data" och applikationsutveckling för mobiltelefoner. Det finns därför anledning att lära sig mer om detta för att kunna kombinera intellektuella tillgångar från olika forskargrupper till nya tillämpningar. Användning av IKT är också många gånger en förutsättning för att kunna tillhandahålla tjänstebaserade innovationer. Innovation Management och Knowledge Management: Även om både praktiker och forskare inom dessa områden fokuserar andra verksamheter än lärosäten, så finns här IR-­‐utbildning 2012-­‐13 54 både praktisk erfarenhet och användbara modeller att applicera. Det är också en fördel att förstå hur eventuella samarbetspartners resonerar som exempelvis var i ett företags innovationsprocess ett forskningssamarbete kommer in. Ytterligare en anledning är att innovationskontor också har anledning att se över sina egna processer för att hantera innovation och kunskap. Intellektuella tillgångar: Vår kurs i verktyget "Intellectual Assets Inventory" och vårt program för forskningsnära verifiering som ett sätt att ta vidare steg i nyttiggörande-­‐
processen har rönt stor uppmärksamhet. I tillägg till att fortsätta och fördjupa utbildningen inom detta ser vi också en naturlig fortsättning i kunskaper i hur man på olika sätt kan förpacka och tillgängliggöra IP på olika sätt under kontrollerade former. Här finns olika former som exempelvis traditionell licensering, "Creative Commons"96 och "Easy Access Licensing"97. Figur 13. Flitiga kursdeltagare på heldagskurs i "Intellectual Assets Inventory". Foto: Lena Holmberg. Roller i nyttiggörandet: Staffan Jakobsson och hans forskargrupp har genom intervjuer med forskare kommit fram till att de antar olika roller i arbetet med att nyttiggöra forskning98. Dessa roller ska inte förväxlas med tjänster eller identitet. I tillägg till att fokusera på att skapa ny kunskap i egenskap av forskare så kan man ta fram och till-­‐
handahålla nya utbildningar baserade på sina resultat, genomföra utvärderingar, vara rådgivare till individer och organisationer, arbeta aktivt med att nå ut till olika större 96 www.creativecommons.org 97 www.easyaccessip.org.uk 98 Jacobsson, S., & Perez Vico, E. (2010). Towards developing a systemic framework for capturing and explaining the effects of academic R&D, Technology Analysis and Strategic Management, Volume: 22 Issue: 7 pp.765-­‐787. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 55 grupperingar i egenskap av debattör, skapa tillgång till forskningsinfrastruktur, arbeta med att skapa och underhålla nätverk, koppla samman idéer från olika håll och se nya möjligheter bli till, samt sprida forskningsresultat genom att starta nya bolag. En utgångspunkt är att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med andra yrkesroller på lärosätet. Figur 14. Forskares olika roller i nyttiggörandeprocessen. Ett exempel kan vara att tillsammans med kommunikatörer utforska hur man stöttar forskare som nyttiggör genom att vara debattör. Ett annat hur man tillsammans med dem som arbetar med pedagogisk utveckling kan hjälpa forskare att utveckla ännu bättre läromedel och hitta former för att sprida dessa till rätt aktörer. Förutom att skapa ingångar till hur innovationsrådgivare ska hantera Kunskapstriangeln skapar också ett fokus på roller ett sätt att jobba med rådgivning till forskare på en mycket individuell basis som komplement till att arbeta med exempelvis strategiutveckling för forskar-­‐
grupper. Här korsars därmed också HR-­‐medarbetarnas och innovationsrådgivarnas vägar. EU: I och med Horizon 2020 kommer nya regler och möjligheter för forskare att engagera sig i olika projekt. Detta medför en rad med olika arbetsuppgifter: lobbying, partnersökning, ansökningar, avtalsskrivande, uppföljningar och mycket annat. Här gäller det att hitta sätt att arbeta tillsammans med forskningsrådgivarna, högskole-­‐
juristerna och ekonomerna för att säkerställa ett framgångsrikt deltagande inklusive nyttiggörande. Redan 2007 kom en rekommendation från EU till alla offentliga verksamheter som genomför eller hanterar forskning vad gäller hantering av IR-­‐utbildning 2012-­‐13 56 intellektuella tillgångar och egendomar99. Det finns anledning att tro att dessa krav kommer att öka och att mätning av innovationsexcellens kommer att utvecklas även på europeisk basis. Det finns därför all anledning att bevaka vad som händer här och medverka i diskussionen, exempelvis genom Science|Business100 workshopar och seminarier. Affärs-­‐ och verksamhetsutveckling: Då många innovationsrådgivare arbetar med kommersialisering i form av nya bolag eller licensiering finns givetvis inom detta område mycket att lära sig. Men även forskargrupper och centrumbildningar kan ses som små bolag i behöv av både utveckling av sin "affär" och sin verksamhet, rent av även lärosäten. Också begrepp från entreprenörsforskningen kan appliceras här, då forskare som ger sig in i nya sammanhang för sitt nyttiggörande kan ses som utnyttjande av entreprenöriella möjligheter101. Här finns flera verktyg och arbetssätt att ta till som exempelvis scenarioplanering, strategiutveckling, intressentanalys, business model canvas. I detta område ingår också att lära sig mer om hur samverkanspartners som företag och offentlig sektor arbetar med innovation samt hur man skriver avtal som skapar winwin-­‐situationer. Exempelvis gäller det att likställa förväntningarna från båda håll vad gäller vilken typ av relation som forskare förväntas ha till bolaget102 103. Verktygen: Även om utbildningen 2012/2013 i hög grad fokuserade de verktyg som utvecklats vid Innovationskontor Väst så finns det all anledning att fördjupa kunskaperna både i områdena i sig som exempelvis hållbar utveckling och Open Innovation, samt i praktisk användningen av verktygen. I linje med den diskussion som förts tidigare om karriärutvecklingen inom innovations-­‐
rådgivningen kan man självfallet diskutera hur djupa kunskaper inom varje område en innovationsrådgivare ska ha eller om man ska utveckla specialistfunktioner. Givetvis är detta också en vanlig utveckling i professionaliseringsprocesser. 99 EU Commission recommendation on the management of intellectual property in knowledge transfer activities and Code of Practice for universities and other public research organisations (2008). http://ec.europa.eu/invest-­‐in-­‐research/pdf/ip_recommendation_en.pdf 100 sciencebusiness.net 101 Holmén, M., & Ljungberg, D. (2010). What do we know about what academics do? An opportunity perspective on the university literature. RIDE/IMIT Working Paper No. 84426-­‐032. http://www.imit.se/pdf/reports/2010_232.pdf 102 Perkmann, M., & Salter, A. (2012). How to Create Productive Partnerships With Universities. MIT Sloan Management Magazine, June 18, 2012. http://sloanreview.mit.edu/article/how-­‐to-­‐create-­‐productive-­‐
partnerships-­‐with-­‐universities/ 103 D’Este, P., Perkmann, M., 2011. Why do academics engage with industry? The entrepreneurial university and individual motivations. The Journal of Technology Transfer 36, 316-­‐339.
IR-­‐utbildning 2012-­‐13 57 4.1.2. Hur och när ska utbildningen genomföras Precis som fler och fler lärosäten inser så har den traditionella undervisningen sina begränsningar i en allt mer global och flexiblare värld. Det är därför inte helt underligt att även vi på Innovationskontor Väst funderat på eLearning/Open Educational Resources som ett komplement. Både i termer av att ta större del av andra organisationers utbud som beskrivits ovan men också som ett sätt att tillhandahålla kompetensutveckling i de verktyg som vi själva utvecklat. Ett steg i den riktningen är den e-­‐bok vi har beta-­‐testat med arbetstiteln "Open Innovation -­‐ A Handbook for Researchers". Boken tar upp olika sätt att arbeta med Open Innovation som exempelvis "crowdsourcing" och "creative commons" samt ger exempel på hur forskare kan använda detta i olika faser i forskningsarbetet och i undervisning. I dagsläget arbetar vi mest med kompetensutveckling med fokus på användning av våra verktyg. De huvudsakliga målgrupperna är forskarstuderande på Chalmers i doktorand-­‐
kursen "Research Utilisation" och innovationsrådgivare inom partnerskapet Innovationskontor Väst. Doktorandkursen ska eventuellt expandera från ca 20 studenter per år till det tiodubbla. På grund av efterfrågan från andra innovationskontor har vi också genomfört sju heldagskurser i vårt verktyg "Intellectual Assets Inventory". Vi har också blivit ombedda att medverka på Fyrklöverns doktorandkurs. Vi ser alltså en växande efterfrågan på kurser i vårt arbetssätt öka med hög hastighet, varför det blir en nödvändighet att komplettera fysiska kurser med material som tillhandahålls via webben. Detta arbete har påbörjats, bland annat genom kompetensutveckling i eLearning inom ramen för GoINN-­‐projektet. Vi hoppas också på ett fortsatt samarbete med SNITTS och deras internationella partners på temat "ge och få". Det vill säga att om vi vill vara medlemmar i professions-­‐
orienterade organisationer så bör vi fundera över både vilken kompetensutveckling vi kan få men också vad vi kan bidra med i termer av eget innehåll och kontakter. I dagsläget medverkar medarbetare från Innovationskontor Väst i SNITTS kurs-­‐ respektive konferenskommitté samt ASTP:s grupp för Professional Development. Vi har också gett hela kurser samt medverkat på master classes och konferenser. Ett ökat givande medför förhoppningsvis till ett ökat tillskott, där eventuellt experter från andra länder kan komma ifråga som kursledare. Några vi också skulle vilja fortsätta utveckla samverkan med är de forskare som är inriktade mot områden relevanta för innovationsrådgivning som exempelvis Open Innovation från ett akademiskt perspektiv104. Dessa kan med fördel involveras mer i utbildningen och kanske kan vi i sann kunskapstriangelanda utveckla kursmoment som 104 Perkman, M., & Walsh, K. (2007). University–industry relationships and open innovation: Towards a research agenda. International Journal of Management Reviews, Volume 9, Issue 4, pages 259–280, December 2007. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-­‐2370.2007.00225.x/pdf IR-­‐utbildning 2012-­‐13 58 är interaktiva till sin karaktär och där vi som studenter också bidrar till kunskaps-­‐
utvecklingen inom området, exempelvis genom datainsamling och bidrag till analys. Detta skulle vi givetvis kunna göra även vid de tillfällen forskare inte medverkar, det vill säga nyttja kursdeltagarna i vår egen utvecklingsprocess. Med ett större forskarinslag skulle också läsning av relevant forskningslitteratur kunna bli ett nytt moment. Forskningsanknytningen skulle också bidra till en "akademisering" av utbildningen, vilket i sin tur utgör en vanlig del i en professionaliseringsprocess. Att låta utbildningen bli mer aktionsorienterad skulle dessutom göra att den tar större höjd för skillnader i lärstilar. En klassisk modell att utgå från är Kolb105: konkret upplevelse (känna), reflektion och observation (titta), abstrakt tänkande (tänka) samt aktivt experimenterande (göra). En sådan konkret upplevelse av entreprenöriellt lärande skulle dessutom göra innovationsrådgivarna bättre rustade att förstå och coacha forskare som vill nyttiggöra genom utbildning samt för att kunna tillföra mer i diskussioner kring kunskapstriangeln. 4.1.3. Vilka ska gå utbildningen? Hellström, Jacob och Wigren-­‐Kristoferson106 undersökte två lärosäten med avseende på hur dessa organiserar nyttiggörande av forskning och vad det betyder för framgången för dessa aktiviteter/enheter. De kom fram till att hur lärosäten organiserar stöd till nyttiggörande kan beskrivas i åtminstone tre dimensioner: •
•
•
decentralisering vs centralisering stark eller svag forskningsanknytning efterfrågan och tillgång Det är därför svårt att uttala sig generellt om hur lärosäten hanterar sitt stöd vad gäller nyttiggörande, vilka aktiviteter som ingår eller vilka enheter/roller som utför dem. Man får alltså skilja mellan innovationsrådgivning som aktivitet och innovationsrådgivare som roll, ungefär som att flera yrkesgrupper som exempelvis läkare och sköterskor arbetar med vård. Vår erfarenhet med att öppna upp innovationsrådgivarutbildningen för yrkesgrupper med närliggande funktioner både inom lärosätet som exempelvis forskningsrådgivare och lärosätesjurister samt utanför som exempelvis affärsutvecklare från inkubatorer och science parks är positiv. Vi ser fördelar i att utveckla gemensamma arbetssätt där forskaren sätts i centrum och där alla bidra med sina verktyg, erfarenheter och nätverk. Givetvis kan det fortfarande vara så att vissa insatser mer 105 Kolb, D. (1984). Experiential learning: Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-­‐Hall. 106 Hellström, T., Jacob, M., & Caroline Wigren-­‐Kristoferson: Organizing for the third mission: Structural conditions for outreach and relevance at two Swedish Higher Education Institutions. Industry and Higher Education, Volume 27, Number 3, June 2013, pp. 191-­‐202(12). IR-­‐utbildning 2012-­‐13 59 lämpar sig för vissa roller, och här har vi ett arbete att göra att definiera lärmål och förkunskapskrav, tillsammans med att utveckla stöd för kontinuerligt lärande i praktiken. De grupper inom lärosätet vi främst ser anledning att utveckla samarbetet och lärandet med vad gäller just innovationsrådgivning är forskningsrådgivare, kommunikatörer, högskolejurister, IP-­‐specialister, uppdragsutbildningsstödet och affärsutvecklare. De senare finns ju också i lärosätets närhet i form av inkubatorer och science parks. Här är det viktigt att skapa ett sömlöst stöd, vad vi inom GoINN-­‐projektet har kommit att kalla "no wrong door". Detta innebär att en forskare ska kunna närma sig vilken aktör som helst bland dem som tillhandahåller stöd med en fråga och alltid få svar eller hjälp med att komma till rätt aktör. För att kunna åstadkomma detta krävs en nära samverkan och kunskap om varandras kompetens och aktiviteter. Vad gäller exempelvis kommunikatörer så arbetar vi på Chalmers för att ta fram en modell för så kallade "Impact Stories" det vill säga berättelser om hur ny kunskap från lärosätet har skapat nytta i samhället i syfte att både kunna användas i allmän kommunikation och som del i mätningen av innovationsexcellens. Figur 15. Gemensam workshop med kommunikatörerna på Chalmers. Foto: Lena Holmberg. En annan intressant grupp att närma sig vad gäller gemensamma utbildnings-­‐ och utvecklingsinsatser är de personer som arbetar med "innovation management" och "knowledge management" inom företagsvärlden. Vi har påbörjat ett sådant arbete genom att ta kontakt med personer i regionen som har sådana roller, men det finns all anledning att se över hur vi tillsammans kan utveckla ett konstruktivt sätt att stödja våra respektive grupper vid samverkansprojekt och uppdragsforskning, speciellt i samband med centrumbildningar. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 60 På temat samlärande så är det givetvis också viktigt att utforska hur den kompetens-­‐
utveckling som gäller lärosätets forskande och undervisande personal kan ta sig till uttryck vad gäller nyttiggörande av forskning. Även på forskarsidan finns behov av gemensamt lärande vad gäller exempelvis lärosätesledning, prefekter, centrum-­‐ och klusterledare, forskningsledare, lärare, forskare och doktorander. Idag finns exempelvis olika etablerade former för kompetensutveckling på lärosäten som exempelvis ledarutbildningar. Även om innovationsrådgivarens och forskarens perspektiv och uppgifter skiljer sig åt vad gäller nyttiggörande av forskning, så finns det stort behov av en samsyn, en gemensam begreppsapparat och en uppsättning verktyg som båda kan använda, tillsammans eller var för sig. På Chalmers har vi exempelvis börjat diskutera lärosätesgemensam kompetensutveckling inom hållbar utveckling, som ju har många beröringspunkter med nyttiggörande av forskning. Sammantaget ger detta vid handen ett stort utbildningsbehov, även inom de delar som utbildningen 2012/2013 fokuserade. Med tanke på att omsättningen på innovations-­‐
rådgivare är relativt hög så finns det också ur den aspekten all anledning att fundera på en repris på de tillfällen som redan getts, eller möjlighet att tillgodogöra sig samma innehåll på annat sätt. Bland forskare så återfinns även de som fokuserar nyttiggörande av forskning. Även här finns ett behov och ett intresse från åtminstone vår sida av att utveckla kunskap gemensamt. Mer om detta i nästa sektion. 4.1.4. Vilka resurser finns att tillgå? Hur man väljer att besvara frågorna ovan (vad, hur och när, samt vilka) är beroende av relationen mellan dem men också vilka resurser som finns att tillgå som en aspekt av de ramfaktorer som påverkar utbildningen. Dessa rör framför allt följande fyra områden: Tid för arrangörerna: Att planera, organisera, genomföra och följa upp utbildning tar tid, speciellt när området och deltagarna är nya. En ramfaktor är därför hur mycket tid som vi på Innovationskontor Väst kan sätta av för utbildning i konkurrens med att framför allt arbeta med forskarna och lärosätesledningar. Pengar för genomförande: Om antalet deltagare ökar markant ökar även kostnaderna för kurserna i termer av lokaler, material, förtäring etc. Tillgång till experter: Ett av designkriterierna var att just lära sig från experter varför en viktig ramfaktor är hur tillgången till sådana ser ut och hur mycket de kostar att engagera. Tid för deltagarna att få medverka i utbildningen och tillämpa sina kunskaper: Den förmodligen viktigaste komponenten i innovationsrådgivares lärmiljö är att lärosätesledningen är tydliga med vilken satsning man gör på att ha en stark förmåga att IR-­‐utbildning 2012-­‐13 61 nyttiggörande forskning, att man satsar på att tillhandahålla innovationsrådgivare som stöd i den processen samt att man ger dem resurser att faktiskt genomföra sitt tydligt kommunicerade uppdrag. Om inte möjlighet finns att tillämpa och utveckla sina kunskaper, är det svårt att få effekter med ökad utbildning 4.2.
Forskning om innovationsrådgivning inom akademin Som framgår ovan så pågår idag mycket forskning kring innovation, intellektuellt kapital och knowledge management. Vad gäller den akademiska världen så tenderar forskningen att fokusera nyttiggörande via kommersialisering, ofta med ett ekonomiskt makro-­‐ eller mesoperspektiv107 . Genom metastudier har man visat att det finns en klart positiv relation mellan forskningsframgång och nyttiggörande: "In other words, the best and most successful scientists are also those who engage most with industrial partners. In addition, individuals’ ability to mobilise resources for their research is also positively linked to collaboration with industry." (ibid, s. 12) Nyttiggörande skapar alltså värde både direkt för forskaren och oftast mer långsiktigt, värde för samhället. Även om forskning som undersöker vad forskare faktiskt gör i termer av nyttiggörande och varför förekommer108109110111 så är det inte så vanligt. "Several bodies of economic literature extensively analyze how academic research and universities contribute to society in terms of research, education and third-­‐mission activities, but do not systematically analyze academic activities per se, beyond a focus on (measurable) societal interaction and outcomes. ... A main part of the literature focuses on narrowly selected exploitation activities, such as patenting and firm creation, as well as characterizing university-­‐industry interaction. At the same time surprisingly little seems to be known about what academics do and why they do it, as the literature has not analyzed academic activities. Specifically, the literature analyzes university output as if it produces 107 Perkmann, Markus, Tartari, Valentina, McKelvey, Maureen, Autio, Erkko, Broström, Anders, D'Este, Pablo, Fini, Riccardo, Geuna, Aldo, Grimaldi, Rosa, Hughes, Alan, Kitson, M., Krabel, Stefan, Llerena, Patrick, Lissoni, Francesco, Salter, Ammon and Sobrero, Maurizio, Academic Engagement and Commercialisation: A Review of the Literature on University-­‐Industry Relations (June 20, 2012). Research Policy 42(2): 423-­‐
442. Available at SSRN: http://ssrn.com/abstract=2088253 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2088253 108 Nilsson, A.S., Rickne, A. and Bengtsson, L. (2009): Commercialization of Academic Research – Uncovering the Grey Zone, Journal of Technology Transfer, Vol. 35, No 6, 617-­‐636. 109 Magnusson, Mats, McKelvey, Maureen and Versiglioni, Matteo. The Forgotten Individuals: Attitudes and skills in Academic Commercialization in Sweden. RIDE/IMIT Working Paper No. 84426-­‐022. http://www.imit.se/pdf/reports/2008_200.pdf 110 Wahlbin, C., & Wigren, C. (2007). Samverkan i det akademiska vardagslivet: En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället. Stockholm: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). http://www.hkr.se/upload/INFO/doc/info_060-­‐2007.pdf 111 Holmén, M., & Ljungberg, D. (2010). What do we know about what academics do? An opportunity perspective on the university literature. RIDE/IMIT Working Paper No. 84426-­‐032. http://www.imit.se/pdf/reports/2010_232.pdf IR-­‐utbildning 2012-­‐13 62 for product markets, rather than analyzing the role and nature of academics as specialized service providers across a range of activities." (ibid, sammanfattning) Det finns ännu mindre med forskning som fokuserar på hur innovationsrådgivare vid lärosäten arbetar eller sådant vi kan ha direkt nytta av i vår praktik. Åtminstone inte vad vi kunnat upptäcka utöver de forskare som refererats till i denna rapport. Utredningar har gjorts som exempelvis Curt Karlssons "Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar112" men inte forskning. Det skulle givetvis vara väldigt intressant och användbart med sådan forskning för att på så sätt förbättra verksamheten. Ett exempel på ett eget steg vi tagit i den riktningen är att göra uppföljning och utvärdering möjligt genom utveckling och användning av verktyg, samt framtagning av rapporter som beskriver hur vi arbetar och resonerar kring vår praktik. I vissa av våra utvecklingsprojekt finns också resurser avsatta för just lärande och där forskare medverkar. Det finns många frågor vi skulle vilja ha svar på: Vilka behov har forskare och lärosätes-­‐
ledningar? Hur skiljer sig olika typer av lärosäten åt? Hur stödjer vi nyttiggörande bäst inom olika forskningsområden? Hur kan man utveckla centrumbildningars och forskar-­‐
gruppers "affärsmodeller"? Hur säkerställer vi att arbe med kunskapstriangeln blir effekivt för alla ingående delar? Hur kan innovationsrådgivare agera i samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig och ideell sektor speciellt som alla aktörer kan ta samma roller som till exempel finansiär, utvecklare av ny kunskap och intermediär? Vilka effekter får våra befintliga verktyg på forskare, forskargrupper och lärosätesledningar? Hur sprider vi våra verktyg bäst till forskare och innovationsrådgivare? Hur kan vi organisera utvecklingen av verktygen på bästa sätt utifrån öppen innovation? Hur kan vi samverka bättre med andra inom och utanför lärosätena? Hur kan man följa upp nyttiggörande? Hur mäter man framgång inom innovationsrådgivning? Vad kan vi i Sverige bidra med internationellt vad gäller innovationsrådgivning? Med mera. Ett perspektiv på aktionsforskning som vi är attraherade av är det som av Van der Ven kallas ”Engaged Scholarship113”, som vi talar om på vår doktorandkurs "Research Utilisation" som ett exempel på hur man som forskare kan arbeta med nyttiggörande. Här framförs en modell som innebär att avnämarna till forskningen kan medverka i hela forskningsprocessen på lika villkor, det vill säga deltar i problemformuleringen, 112 Karlsson, C. (2012). Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar–slutbetänkande. SOU 2012:41. 113 Van de Ven, A. H. (2007). Engaged Scholarship: A Guide for Organizational and Social Research. New York: Oxford University Press.
IR-­‐utbildning 2012-­‐13 63 utformningen av studien, teoriutvecklingen och problemlösningen. Svensson114 formulerade ungefär samma upplägg på följande sätt: ”En gemensam kunskapsbildning innebär att forska tillsammans med de berörda. I det gemensamma arbetet sker ett samtidigt och ömsesidigt lärande för både forskaren och praktikern. De lär och utvecklas tillsammans. Utgångspunkten är att skapa subjektsrelationer, dvs jämlika och ömsesidiga relationer där båda parterna aktivt medverkar i kunskapsbildningen – med det dubbla syftet att samtidigt ge teoretiskt insiktsfull och praktiskt användbar kunskap.” (ibid, s. 11) Arbetssättet "forska med" kontrasterar Svensson mot tre andra former: att forska på, att forska för och att forska åt. Dessa skiljer sig åt vad gäller bland annat subjekts-­‐ och objektsperspektiv. Att forska på – en expertsyn Ett distanserat och objektiverande förhållningssätt, där forskaren, experten, bestämmer själv vilka metoder som ska användas. Kvantitativa metoder föredras ofta eftersom de antas ge en mer objektiv och vetenskaplig kunskap, bland annat genom att kunna generalisera forskningsresultaten. Att forska åt – att bestämma utan att (öppet) styra Forskaren hjälper praktikerna att själva bilda kunskap, men nu helt på deltagarnas, det vill säga beställarnas, villkor. Att forska för – en annorlunda objektssyn Direkt nytta och aktivt deltagande är här centrala målsättningar, där forskaren tar tydlig ställning för svaga grupper i syfte att stärka dem och öka deras resurser inom ramen för en kollektiv mobilisering. Att forska med – en gemensam kunskapsbildning Forskningen sker tillsammans med de berörda, där det gemensamma arbetet skapar ett samtidigt och ömsesidigt lärande för både forskaren och praktikern. De lär och utvecklas tillsammans. Som vi brukar påpeka för forskare vi möter så har forskning bland annat en legitimerande roll115, det vill säga att om någon lägger resurser på att forska om ett fenomen så både existerar det (troligen) och är viktigt. Ur ett hustomteperspektiv kanske inte det är den viktigaste anledningen till att vi önskar oss mer forskning med 114 Svensson, L. (2002). Bakgrund och utgångspunkter. Ur L. Svensson, G. Brulin, P-­‐E. Ellström & Ö. Widegren (red) Interaktiv forskning – för utveckling av teori och praktik. Arbetsliv i omvandling 2002:7, Arbetslivsinstitutet. (s. 1-­‐22) http://nile.lub.lu.se/arbarch/aio/2002/aio2002_07.pdf 115 Hans Hellsmark, SP och Staffan Jacobsson, Chalmers, presentation på erfarenhetsmöte för innovationsrådgivare i Skövde 2012. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 64 inriktning mot innovationsrådgivning, men det vore dumt att förneka att det givetvis även i detta fall tillför en dimension. 5. Efterord Vid vårt erfarenhetsutbytesmöte med innovationsrådgivare från hela partnerskapet inom Innovationskontor Väst i Jönköping i september 2013 diskuterades Innovations-­‐
rådgivarutbildningen, både i termer av det som varit och önskemål framåt. Utvärderingen visade att gruppen uppskattar tillgången till dokumentation, möjlighet att ta med sig kollegor inom andra områden, inspirerande pass om hållbarhet, introduktionen till innovationsrådgivning, genomgången av verktygen samt nät-­‐
verkandet. Vad man önskade sig mer av var mer utvecklade handledningar till verktygen, övningsuppgifter att göra på hemmaplan, fler verktyg inom hållbarhet samt möjlighet till studiebesök och coachning. Ett tydligt önskemål vad gäller innehåll var en kurs om Impact vid EU-­‐ansökningar. Baserat på detta och olika ramfaktorer samt insikten om våra begränsade resurser har vi kommit fram följande satsningar under hösten 2013 och våren 2014 vad gäller just Innovationsrådgivarutbildningen: •
•
•
5.1.
Forskningsnära verifiering Facilitering – att skapa förtroendefullt interaktivt lärande i grupper Impact i EU-­‐ansökningar Forskningsnära verifiering För Innovationskontor Väst är verifiering ett av de tydligaste erbjudandena som är tillgängligt för alla forskare bland de åtta lärosätena i partnerskapet. Emellertid så är spridningen bland dem som använder erbjudandet om att få stöd vid forskningsnära verifiering inte så stor som önskas, utan de stora lärosätena dominerar. Flera hjälpmedel i form av instruktioner och exempel har tagits fram för att underlätta kommunikationen med forskarna. Ett nytt sätt att jobba fram en nyttiggörandehypotes genom en interaktiv workshop har också utvecklats. Utbildningen kommer därför att kretsa kring hur man använder dessa, samt också kring hantering av konkreta fall som deltagarna tar med sig. På så sätt medverkar deltagarna till utveckling av struktur-­‐
kapital. I tillägg kommer coachning att erbjudas och innovationsrådgivare kommer att bjudas in till verifieringsgruppens beslutsmöten. Då flera moment är nya och kräver interaktivitet, väljer vi att denna gång enbart fokusera de utpekade lokala innovationsrådgivarna. I ett nästa skede kan det bli aktuellt att genomföra specialkurser för exempelvis innovationsinspiratörer. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 65 5.2.
Facilitering – att skapa förtroendefullt interaktivt lärande i grupper Det finns en rörelse mot att man som innovationsrådgivare allt oftare behöver vara mer proaktiv, jobba mer med grupper och skapa kreativa lärmiljöer för människor med olika bakgrund. Exempelvis arbetar vi just nu med att utveckla interaktiva arbetssätt för våra olika verktyg. Detta ställer stora krav på innovationsrådgivarens förmåga att planera, leda och följa upp interaktiva möten. Här finns både generella arbetssätt att tillägna sig men också specifika i relation till både etablerade metoder som exempelvis World Café och Open Space Technology och de verktyg vi själva utvecklat. Då IK Fyrklövern också har ett liknande intresse och kunnande i dessa frågor, har vi beslutat att utveckla och genomföra en kurs i facilitering för samtliga innovations-­‐
rådgivare vid våra två innovationskontor. Detaljerna är inte fastlagda än, men givetvis kommer utbildningen präglas av sitt innehåll genom att man kommer att lära sig genom konkreta upplevelser. Uppgifter att genomföra på hemmaplan kommer också att ingå, eventuellt genom att man deltar i verksamheter på andra lärosäten. På detta sätt utökas också nätverkandet. Genom användningen av verktygen medverkar också deltagarna i den fortsatta utvecklingen av dessa. 5.3.
Impact i EU-­‐ansökningar Betydelsen av Impact/Dissemination/Exploitation i EU-­‐ansökningar blir i och med Horizon2020 allt större. Kravet på vetenskaplig excellens finns absolut kvar, men förmåga att kunna visa på vilka samhällsutmaningar som forskningen adresserar och hur nyttiggörandet ska gå till kommer att väga tungt. Här finns en viktig uppgift för innovationsrådgivare att fylla, tillsammans med forskningsrådgivarna som traditionellt varit ett viktigt stöd vid ansökningar. Eftersom få innovationsrådgivare arbetat med denna proaktiva roll, flera lärosäten har en uttalad policy att söka mer EU-­‐medel och komplexiteten i arbetet, vill vi genomföra en praktisk kurs med fokus just på hur man skriver Impact-­‐delen. Detta som ett komplement till exempelvis de samlingar som Vinnova genomför med mer allmän information. Diskussion pågår just nu med olika leverantörer av sådana utbildningar. Om några snabbt kommer igång med att stödja ansökningar, kan erfarenhetsutbyten arrangeras, eventuellt kompletterat av coachning. Förhoppningsvis kan någon form av strukturkapital också utvecklas i samband med utbildningen i stil med de guidlines som redan finns vad gäller nyttiggörande generellt vid ansökningar, samt en bank med exempel på Impact-­‐texter. Då arbete med EU-­‐ansökningar förutsätter samverkan mellan forsknings-­‐ och innovationsrådgivare kan denna utbildning komma att också göras tillgänglig för partnerskapets forskningsrådgivare. IR-­‐utbildning 2012-­‐13 66 Parallellt med utbildningen kommer vi att fortsätta med erfarenhetsutbyten. Information kommer att fortsätta publiceras på webben, både i form av nyheter och rapporter. Utvecklingsprogrammet IR Boost har under 2013 varit lyckosamt och genererat många nya insikter och arbetssätt. Dessa kommer att samlas i rapporter som kommer att publiceras på webben under 2014. Möjligen kommer också dessa att ge upphov till innehåll i framtida utbildningsinsatser. På samma sätt pågår också utvecklingsarbeten tillsammans med andra lärosäten, yrkesroller och forskare som med tiden kan ge upphov till kompetensutveckling. Vi kommer också att fortsätta lära oss genom att utbilda, troligen med ett fokus på Open Innovation under 2014, som en konsekvens av den nya rapporten/eboken. Säkert kommer många nya möjligheter som vi idag inte ens kan ana att dyka upp dessutom. Den tiden, den glädjen! Figur 16. Erfarenhetsutbyte i Jönköping i september 2013. Foto: Lena Holmberg. Göteborg, 2013-­‐11-­‐07 Lena Holmberg, lena.holmberg@chalmers.se IR-­‐utbildning 2012-­‐13 67