«LEM_EN» («CAT_EN» / «MV_EN») [«VERB» - «NOUN»

Transcription

Definiciones de términos sueco
1
abdomen
buk n. / -ar / -ar
= mage, abdomen
 bålens nedre mjuka del (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (Buken) indelas i den egentliga bukhålan...och bäckenhålan (Bra böcker läkarlexikon del 1)
~ mage
◊ bukhinna, bukvägg, bukandning
abdominal breathing
buk andning n. / ingen plural / ingen plural [bukandas]
= abdominal andning
 andning där rörelsen till övervägande del, eller helt, finns i buk och inte i bröstkorg
(Churchill, egen översättning)
e.g. Stor enighet råder sålunda om att bukandning...är bättre än en andningstyp som domineras av
muskler i bröstkorgens övre region… (Lindblad)
abduction of vocal fold
abduktion av stämläpp n. / -er,--- / -er,--- [abducera]
= öppnande av stämläpp
 särande av stämläpp(-ar) (Lindblad)
e.g. ...abduktion behöver vi både för att andas och för att kunna frambringa tonlösa ljud. (Sundberg)
~ abducera adduktion av stämläpp
abductor
abduktor n. / -er / -er [abducera]
= öppningsmuskel
 utåtförande muskel (Lindskog, Zetterberg)
~ adduktor
abductor spastic dysphonia
abduktor spastisk dysfoni n. / ---,-a,-erl / ---,-a,-erl
Lt. dysphonia spastica abductio
 svårighet att tala, orsakad av spasmer i glottis där stämläpparna dras ifrån mitten
(Curchill, egen översättning)
aberrant motor function
avvikande muskelfunktion n. / -er / -er
= abnorm muskelfunktion
 muskelfunktion som avviker från det normala (Söderpalm, muntlig)
aberration
abnormitet n. / -er / -er
= avvikelse
 avvikelse från det normala (Lindskog, Zetterberg)
2
ability
förmåga n. / -or / -or [förmå]
= skicklighet
 ()
e.g. En del av dessa personer har behov av AKK för sin bristande (förmåga) att kommunicera med
omgivningen. (Heister Trygg)
◊
läsförmåga, skrivfrömåga
achievement
prestation n. / -er / -er [prestera]
= insats
 det man (skickligt) har fullgjort. Utfört arbete. (Norstedts uppslagsbok)
e.g. I stället mäter intelligenstest kunskapsförmåga i stort eller (prestation)er som passar i skolan.
(Hwang, Nilsson)
◊
prestationsnivå
acoustic
akustisk adj. / / [akustik]
 som avser eller hör samman med hörseln eller med ljud (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Spektrum...detta slags akustiska diagram har en frekvensaxel och en amplitudaxel (Lindblad)
acoustic filter effect
akustiskt filter effekt n. / -er / -er
 gynnande och missgynnande av vissa frekvenser i en ljudvåg (Lindblad)
acoustic filter phenomenon
akustiskt filter fenomen n. / - /  företeelse då energi överförs inom ett visst frekvensband (Lidén)
acoustic impedance
akustisk impedans n. / ingen plural / ingen plural
 det komplexa förhållandet mellan den drivande kraften (ljudtrycket) och resulterande
volymhastighet (Lidén)
e.g. Begreppet (akustisk impedans) hänför sig till en viss yta i en akustisk ledningsbana (t.ex. den
akustiska impedansen för mellanörat sett i trumhinneplanet)...För en begränsad yta av ett
homogent medium är alltså den (akustiska impedansen) lika med mediets ljudfälstsimpedans
dividerad med ytan. (Lidén)
acoustic phonetics
akustisk fonetik n. /
 studiet av språkljud som de uppfattas av lyssnarens öra och av ljudvågorna som
~
produceras när språkljuden yttras (Nicolosi, egen översättning)
artikulatorisk fonetik, auditiv fonetik
3
acoustic reflex
stigbygelreflex n. / -er / -er
= stapediusreflexen
 Stigbygelmuskeln kontraherar sig reflektoriskt om örat utsätts för starka ljud. (Lidén)
e.g. (Stigbygelreflexen) har dock en relativt begränsad skyddande funktion. (Lidén)
acoustic stimulation
akustisk stimulering n. / -a--ar / -a--ar [--stimulera]
 processen eller handlingen att framkalla en viss funktionell aktivitet, i det här fallet
gällande den fysiska aspekten eller karakteristika av ljud (Churchill, egen översättning)
acquired
förvärvad adj. / / [förvärva]
 ej genetisk, utan orsakad av influenser utanför organismen (Dorland, egen översättning)
e.g. dysartri --övergripande term för en kategori talstörningar som beror på medfödda eller förvärvade
skador i det centrala och /eller perifera nervsystemet (Svensson, Hartelius)
acquired hearing impairment
förvärvad hörselskada n. / --e--or / --e--or
= ---hörselnedsättning
 förhöjd hörseltröskel, över det normala, orsakad av yttre faktorer (Churchill, egen
översättning)
e.g. (Hörselskador) kan vara ärftliga, medfödda, (förvärvade) under fosterlivet eller kan uppkomma
senare i livet. (Lidén)
adaptation
adaptation n. / -er / -er
 fysiologisk anpassning eller tillvänjning hos sinnessystemet till en rådande
stimulussituation (Lidén)
e.g. Större och snabbare (adaptation) vid hörtröskeln, tröskelvandring, är ett patologiskt fynd. (Lidén)
adduction of vocal fold
adduktion av stämläpp n. / ingen plural / ingen plural
 när arytenoidbrosken för ihop stämbanden och stänger glottis (Sundberg)
e.g. Adduktion och abduktion är det som gör att vi kan skifta mellan tonande och tonlösa ljud.
(Sundberg)
~
abduktion av stämläpp, adduktor
adductor
adduktor n. / -er / -er [adducera - - adducerande]
 en muskel som för el. vrider en kroppsdel in mot kroppens mittlinje (Lindskog,
~
Zetterberg)
abduktor, adduktion av stämläpp
4
adductor spastic dysphonia
adduktor spastisk dysfoni n. / ingen plural / ingen plural
Lt. dysphonia spastica adductio
 talsvårighet till följd av spasmer i glottis som för ihop stämläpparna (Stedman/ Churchill,
~
egen översättning)
adduktor, adduktion av stämläpp
adenoid
adenoid n. / -er / -er [ adenoid]
 (onormal ökning) av svalglymfvävnaden (den lymfoida vävnaden i näs-svalgrummet)
(Lindskog, Zetterberg)
e.g. (Adenoiden) utvecklas i det trånga epifarynxrummet och kan där genom sin storlek ge nästäppa,
som kan bestå i många år, ända tills normal tillbakabildning av vävnaden sker. (Hallén, Anniko)
~
munandning
adult aphasia
vuxenafasi n. / -er / -er [afatiker - afatisk]
 ()
~ afasi
the term is not used in Swedish
aerodynamics
aerodynamik n. / ingen plural / ingen plural [ aerodynamisk]
 vetenskapen om luftens o a gasers effekt på kroppar i rörelse (Norstedts uppslagsbok)
e.g. Anordningar av lite olika slag finns för att fånga upp och registrera luftflöde och lufttryck på olika
ställen i talapparaten samt luftvolymmängden i lungorna. Apparaturen omvandlar de varierande
storlekarna på dessa (aerodynamiska) variabler till variationer i elektriska signaler. (Lindblad)
aetiology
etiologi n / ingen plural / ingen plural
 läran om sjukdomarnas orsaker (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Patologens strävan är att försöka komma till insikt om sjukdomarnas etiologi, patogenes och
följder. Med etiologi menas orsaken eller orsakerna till en sjukdom och med patogenes menas
den mekanism med vilken de sjukliga förändringarna åstadkoms i kroppen. (Brehmer-Andersson)
This must belong to A!??
affricate
affrikata n. / -or / -or
 en klusil som åtföljs av en frikativa med samma artikulationsställe (Lindblad)
e.g. Affrikator finns i många språk i världen, och de har ofta utvecklats ur en klusil. (Lindblad)
age of onset
debutålder n. / -rar / -rar [debutera]
5
 ålder vid insjuknande (Lowit, egen översättning)
e.g. (Debutåldern) visar en betydande variation men är i snitt högst vid periodisk depression.
(Ottosson)
agnosia
agnosi n. / -er / -er
Lt. agnosias
 ...,förlust av förmågan att direkt känna igen vad man förnimmer. (Borenstein)
e.g. det finns två kategorier av storhjärnssymtom som har nära anknytning till afasisymtomen
nämligen agnosi och apraxi (Borenstein)
~
afasi
agrammatism
agrammatism n. / ingen plural / ingen plural
 ogrammatikaliskt språk i tal och skrift, förekomst av språkfel både i tal och skrift
e.g. Broca-afatikerns spontana talförsök kan karakteriseras som "non-fluent", dvs. är korthugget,
ordfattigt, ofta grammatiskt bristfälligt (agrammatism) och inte sällan i fåordssatser med
huvudsakligen nyckelorden kvar… (Borenstein)
~
afasi
agraphia
agrafi n. / -er / -er
 total förlust av skrivförmågan vid i övrigt orubbade själsförmögenheter och bibehållna
muskelfunktioner (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Därutöver har man att räkna med (agrafi)/dysgrafi som ett sekundärt symtom till alexi/dyslexi,
eftersom den visuella feedbackkontrollen då är satt ur spel. (Borenstein)
~
afasi
air ingestion
luftintag n. / - /  att ta in luft i esofagus via munnen (Churchill, egen översättning)
e.g. En tredje möjlighet för röstrehabilitering efter laryngektomi har angivits av japanen Asai, som
utarbetat en operation för att underlättta luftintaget i oesophagus. (Fritzell)
~
laryngektomi
air-bone gap
luft-bengap n. / - /  ()
e.g. Ett luft-bengap i tonaudiogrammet måste ha en viss storlek, som benämns av mätnoggrannheten,
för att man skall våga lita på att det representerar en funktionsrubbning i mellanörat. (Hallén,
Anniko)
~
audiogram
airflow
6
luftflöde n. / -n / -n
 hur många liter luft per sekund som strömmar genom glottis (Sundberg)
e.g. Vissa typer av fonation , exempelvis den som vi skall kalla "pressad" eller "spänd", kännetecknas
av högt subglottiskt tryck och lågt (luftflöde) eller med andra ord en hög glottisresistans.
(Sundberg)
~
artikulation
akinetic mutism
akinetisk mutism n. / (-er) / (-er)
 sjukdomstillstånd vid grav cerebral skada i djupt belägna regioner. Patienten förefaller
då vara vaken, ligger med öppna ögon men är tyst och orörlig och reagerar inte på tilltal.
(Borenstein)
e.g. Efterhand som sjukdomen fortskrider blir MID-patienterna alltmer apatiska och viljelösa. Mot
slutet blir många akinetiskt mutistiska, dvs de agerar inte alls och är helt stumma. (Eriksson)
alexia
alexi n. / -er / -er
 förlust av förmågan att läsa trots bibehållen synförmåga (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (global afasi) Givetvis föreligger samtidig (alexi), agrafi och akalkuli. (Borenstein)
~ afasi
allophone
allofon n. / -er / -er
 varierande språkljud som representerar ett fonem (Elert)
e.g. Förutom den tal-och språkförsening som kännetecknas av fonemreduktioner finns en annan där
uttalsfelen är av allofonisk typ (allofon=fonemvariant). (Söderpalm)
~
fonologi, fonetik
alveolar
alveolar n. / -er / -er
 konsonant som uttalas med tungspetsen eller tungspetsens översida (predorsum) mot
tandvallen (som vid uttal av t-ljudet i eng. bit) (Elert)
e.g. För de (alveolara) konsonanterna används samma fonetetiska tecken som för de dentala utom
för den tonande frikativan. (Elert)
~
◊
fonetik, artikulation
alveolar konsonant
alveolar ridge
tandvall n. / (-ar) / (-ar)
= alveolar-kam
 den slemhinneklädda delen av alveolarutskottet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Inom fonetiken används som benämning på tandvallen alveoli---fastän dessa termer egentligen
avser tandhålorna. (Elert)
ambidexterity
7
ambidextri n. /
 förmåga att använda båda händerna lika bra (Lindskog, Zetterberg)
amplification
förstärkning n. / / [förstärka - - förstärkt]
 utvidgning, förstoring (Norstedts Stora engelsk-svenska ordboken)
e.g. Hörapparatens akustiska förstärkning är skillnaden i ljudtrycksnivå angiven i dB mellan från
hörtelefonen avgivet ljud och mikrofonen tillfört ljud. (Lidén)
amyotrophic lateral sclerosis
amyotrofisk lateralskleros n. / no plural / no plural
= ALS
 ryggmärgslidande med fortskridande muskelförtvining och förlamningar; förhårdning och
degeneratation---av hela den kortikomuskulära banan---med symtom av spinalparalys--resp. spinal progressiv muskelatrofi---resp. bulbärparalys---. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Det betyder att de patienter som har dysartri på grund av hjärnblödningar eller proppar i
allmänhet blir succesivt bättre vad gäller talet---medan de patienter som har dysartri på grund av
en fortskridande neurologisk sjukdom-till exempel ---,amyotrofisk lateralskleros (ALS) m fl-tilll följd
av grundsjukdomens karaktär blir succesivt försämrade med avseende på sin kommunikativa
förmåga. (Svensson, Hartelius)
anarthria
anartri n. / -er / -er
 genom bristande koordination---mellan bokstäver , stavelser och ord orsakad oförmåga
att frambringa artikulerade ord (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Om talet är mycket svårförståeligt och kraftigt avvikande brukar man tala om anartri ("oförmåga
att artikulera"). (Svensson, Hartelius)
~
afasi
angular gyrus
gyrus angularis n. / no plural / no plural
 vinkelvindeln, bakre nedre hjässlobsvindeln (Lindskog, Zetterberg)
e.g. I själva centrum för PTO-regionen ligger gyrus angularis-en vindling som tillskrivs särskilt
komplexa och viktiga funktioner. (Eriksson)
anomia
anomi n. / -er / -er
= amnestisk afasi,
 oförmåga att finna ord när man skall tala eller skriva (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Den mest slående yttringen av PTO-skada är anomi: patienterna kan inte mobolisera ord.
(Eriksson)
~
afasi
antagonist
antagonist n. / -er / -er [ antagonistisk]
8
 något som har motsatt verkan, t.ex. muskler---el. läkemedel--- (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Det är emellertid inte ovanligt att samma muskler är agonister med avseende på en viss rörelse,
men antagonister i avseende på en annan. (Petréen, Carlsöö)
anterior seal
läppslutning n. / -ar / -ar
 Normal tyst respiration sker via den nasala luftvägen. Detta gör det nödvändigt att
~
stänga den orala luftvägen, vilket vanligen uppnås med en oral posterior slutning, mjuka
gommen och tungan rör vid varandra, och en anterior slutning genom läppslutning eller
att tungan rör vid framtänderna. (Foster, egen översättning)
anterior slutning
anteroposterior
anteroposterior adj. /
 framifrån bakåt (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Dessa långsträckta utbuktningar i larynxväggen är symmetriskt belägna till vänster och höger och
löper horisontellt framifrån och bakåt. (Lindblad)
anticipatory avoidance reaction
undvikandebeteende n. / -n / -n
 att medvetet välja annat beteende, avstå från visst beteende (Söderpalm, muntlig)
e.g. Inom "tala-flytande-terapi" lägger man inte mycket initial anstränging på att reducera talbetingad
rädsla eller (undvikandebeteenden). (Lundberg)
anticipatory struggle behaviour
/

()
anxiety
ångest n. / ingen plural / ingen plural
 tillstånd som upplevs som rädsla eller trånghet-spänning beroende på om man betonar
en psylsik eller somatisk aspekt...ångest innefattar inte bara upplevelsen utan
organismens totala tillstånd. (Ottosson)
e.g. Beroende på vilka manifestationer som dominerar skiljer man på psykisk och somatisk (ångest).
Psykisk (ångest) visar sig i upplevelse och beteende, somatisk i motoriska och autonomahormonella funktioner. (Ottosson)
◊
ångestneuros
aperiodic
operiodisk adj. /
 oregelbunden (Lindblad)
e.g. Periodiska(regelbundna) svängningars AT-diagram utmärks nämligen av att samma förlopp
upprepas gång på gång, medan (operiodiska)(oregelbundna) svängningar har mönster utan
sådan upprepning. Exempel på operiodiska ljud är frikativor som (f s) och även viskning.
(Lindblad)
9
aperture
öppning n. / -ar / -ar [öppna]
 ()
e.g. Viskning bildas med spända, icke-vibrerande stämläppar och en viss (öppning) i glottis.
(Lindblad)
~
röststörning
aphasia
afasi n. / -er / -er [ afatisk]
 förlust (helt eller delvis) av förmågan att genom tal el. skrift meddela sig med el. mottaga
meddelanden från människor vid (vanligen) bibehållen intelligens och oskadade perifera
syn-, hörsel- och talorgan (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (Afasi)/dysfasi tillhör kategorin bortfallssymtom. Det innebär förlust av tidigare förvärvad
färdighet...(Afasi)/dysfasi betyder att den sjukliga processen har angripit den dominanta
storhjärnshemisfären, vilket i regel är liktydigt med den vänstra hemisfären , som styr den
dominerande handens motorik hos högerhänta. (Borenstein)
aphonia
afoni n. / -er / -er [ afonisk]
 oförmåga att frambringa ljud, röstförlust, t.ex. vid svår heshet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Då viskstämma förekommer till följd av problem med den normala fonationen kallas den också
afoni. (Lindblad)
~
dysfoni
apical
apikal adj. /
 som avser el. hör samman med en spets (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Apikal eller predorsal artikulator, dvs. avspärrning eller förträngning med hjälp av tungspetsen
eller tungbladet (Elert)
approximant
approximant n. / -er / -er
 halvvokal (Lindblad)
e.g. Lateraler, halvvokaler och övriga approximanter bildar gemensamt klassen approximanter.
(Lindblad)
~
artikulation fonetik
approximation
approximation n. / -er / -er
= närmande
 1. i artikulation, produktionen av ett felartikulerat fonem som närmar sig
normalproduktionen av det aktuella fonemet. 2. handling eller process som sammanför,
t. ex. av stämläpparna 3.iI stamning, ett avsiktligt försök av den stammande att prata på
ett mindre avvikande sätt, och på så sätt uppnå ett talmönster som mer liknar
normaltalarens. (Nicolosi, egen översättning)
~
10
approximant
apraxia
apraxi n. / / [ apraktisk]
 handlingsoförmåga, oförmåga el. svårighet att trots normal rörlighet och känsel utföra
ändamålsenliga rörelser (vanligt motoriskt handlingsmönster), använda verktyg el. förstå
bruket av vissa saker (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Ett enkelt sätt att pröva (apraxi) i den kliniska situationen är att be patienten att med sax klippa itu
ett papper eller att tända en tändsticka. (Borenstein)
~
afasi
articulation
artikulation n. / -er / -er [artikulera]
 det sätt på vilket en talande person uttalar (formar) de enskilda språkljuden och binder
samman dem till ord och fraser (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (Artikulation) är beteckningen på alla de manövrer vi utför när vi formar ansatsröret för att styra
rösten. (Sundberg)
~
artikulator
articulators
artikulator n. / -er / -er
 rörliga organ eller organdelar som genom muskelarbete ändrar på ansatsrörets form
(Lindblad)
e.g. Tungan är den viktigaste (artikulatorn). (Lindblad)
~ artikulation
Should this term be in plural!? We have used the Swedish singular.
articulatory difficulty
artikulatorisk svårighet n. / -a, -er / -a, -er
= talrubbning, uttalsfel
 fel som uppstår när en talare av någon anledning inte artikulerar (uttalar) riktigt
(Söderpalm)
e.g. Det är alltså synnerligen väsentligt att den som skall behandla barn med talsvårigheter verkligen
kan skilja de fall där talsvårigheterna bottnar i språkliga brister från dem där de beror på
(artikulatoriska svårigheter). (Söderpalm)
articulatory disorder
artikulationsträning n. /
 träning i ett tydligt uttal, bildandet av språkljud… (Van Dale, egen översättning)
articulatory practice
artikulatorisk färdighet n. / -er / -er
= artikulatorisk skicklighet
 ()
11
articulatory skills
artikulationsrubbning n. / -ar / -ar
= talrubbning, uttalsfel, artikulationssvårigheter
 avvikande artikulation (Söderpalm, muntlig)
e.g. Som talrubbningar (artikulationsrubbningar) klasificeras mer eller mindre grava uttalsfel, som kan
orsakas av organiska fel i mun och näshåla ( t ex nasalering), men ofta förekommer utan att
någon organisk avvikelse finns. (Söderpalm)
~
talrubbning
artificial larynx
röstvibrator n. / -er / -er
 en av många mekaniska eller elektroniska hjälpmedel som tillverkats för att möjliggöra
röstproduktion efter total laryngektomi (Brittanica, egen översättning)
e.g. Den första tiden efter operationen kommunicerar patienten helt genom att skriva. Efter en dryg
vecka kan han börja tala med en röstvibrator (t ex) Servox på kinden, och när svullnaden och
ömheten lagt sig kan han i allmänhet med relativt kort träning göra sig förstådd... (Söderpalm)
~
laryngektomi, esofagustal, larynx
aryepiglottic fold
aryepiglottisveck n. / - / Lt. plica aryepiglottica
 Mellan struplockets sidor och kannbrosken sträcker sig på vardera sidor ett veck,
aryepiglottisvecket. (Lindblad)
e.g. När man sväljer fälls struplocket bakåt-nedåt och bildar tillsammans med (aryepiglottisvecken) en
effektiv ventil, som stänger av passagen från svalget till struphuvudets inre. (Lindblad)
arytenoid cartilage
arytenoidbrosken n. / - / = kannbrosk
Lt. cartilago arytenoida
 den del av struphuvudet från vilken stämbanden utgår (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (Arytenoidbrosken) kan man röra mycket snabbt. De öppnar och stänger glottis genom en
åtminstone delvis roterande rörelse, som särar eller för ihop stämbandens bakre ändar.
(Sundberg)
aspiration
aspiration n. / ingen plural / ingen plural [aspirera]
 1. Inandning; in- el. utsugning av gaser el. vätskor 2. Aspirationen utgörs väsentligen av
ett (h), ett brusljud som främst bildas i röstspringan och som varar mellan
klusilexplosionen och insättandet av stämbandston i ett följande ljud. (1. Lindskog,
Zetterberg 2. Lindblad.)
e.g. 1.Därnäst bedöms struphuvudets viktiga funktioner till skydd mot aspiration och kvävningsrisk.
2. Aspiration av tonlösa klusiler förekommer i svenskan i regel bara i betonade stavelser. (1.
Svensson, Hartelius 2. Lindblad)
assessment
12
bedömning n. / -ar / -ar
 ()
e.g. Det språkstörda barnet bedöms i första hand av en logoped. Vid (bedömningen) tar logopeden
upp en noggrann anamnes, gör en observation av barnets beteende och spontantal under lek
samt gör en testning av språket. (Svensson/Hartelius)
assimilation
assimilation n. / -er / -er
 ...att omgivningen påverkar valet av allomorfer och allofoner så att dessa får större
fonetisk likhet med omgivningen. (Elert)
e.g. Den progressiva assimilationen kan ses som en efterläpning vid ljudbildningen och den
regressiva assimilationen som ett föregipande. Den större likhet som assimilationen innebär, kan
gälla olika egenskaper hos de berörda fonerna. (Elert)
assistive listening device
/

()
ataxia
ataxi n. / -er / -er [ ataktisk]
 rubbning i samordningen av muskelrörelser (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (Ataxi) kan således uppstå vid en skada i a) proprioceptiva inflödet ( sällsynt i perifera
nervsystemet, vanligast i ryggmärgens baksträngar); b) cerebellum; c) de afferenta och efferenta
förbindelsen med kontralaterala storhjärnshemisfären. (Aquilonius, Fagius)
~
ataktisk dysartri
shouldn't ataxic dysarthria be in cross referens instead of synonym in the english version?
ataxic dysarthria
ataktisk dysartri n. / ingen plural / ingen plural
= skanderande tal
 ()
e.g. Skanderande tal är en (ataktisk dysatri), betingad av störda cerebellära förbindelser. Termen har
präglats därför att talet liknar den överdrivna metriska betoning med pauser mellan stavelser som
karakteriserar skandering av rim. Skanderande tal förekommer främst vid MS. (Aquilonius,
Fagius)
~
ataxi
athetosis
atetos n. / ingen plural / ingen plural
 ofrivilliga långsamma ofta bisarrt ihållande och rytmiskt återkommande rörelser, spec. i
fingrar och tår: vid vissa hjärnsjukdomar och vanligen halvsidig (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Atetos är en chorea närstående hyperkinesi, varför begreppet choreoatetos ibland används.
(Aquilonius, Fagius)
atonality
atonal adj. /
13
 utan tonart o. Harmoni (SAOL)
This term is not used in logopedics in Swedish, but rather in musical contexts.
atresia
atresi n. / ingen plural / ingen plural
 frånvaro av naturlig kanal, öppning eller myning (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (atresi), medfödd eller förvärvad tillslutning av en kroppsöppning (ändtarm, slida, örongång) eller
ett hålrum i ett organ ( matstrupe, tolvfingertarm,gallgång). Defekten kan i de flesta fall opereras.
(Bra Böcker Läkar Lexikon)
attention
uppmärksamhet n. / ingen plural / ingen plural [uppmärksamma]
 förmågan att selektera mellan olika stimuli (Ottosson)
e.g. (Uppmärksamheten) varierar med avseende på intensitet (koncentrationsförmåga), omfång,
vigilitet (förmåga att koppla över till nya stimuli) och tenacitet (förmåga att hålla kvar vid ett
stimulus); de två senare är delvis varandras motsatser. (Ottosson)
attention deficit disorder
DAMP n. / ingen plural / ingen plural
= MBD, ADHD
 Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception. (Kadesjö)
e.g. Förutom de barn som räknas till gruppen MBD/DAMP, dvs som har en kombination av
koncentrationssvårigheter och motoriska-perceptuella avvikelser finns det också en stor grupp
barn som har primära koncentrationssvårigheter men däremot inte några påtagliga motoriska
eller perceptuella avvikelser. För att beskriva deras problematik, som ju inte omfattas av
MDB/DAMP-diagnosen, saknas en väl definierad term i Sverige. (Kadesjö)
~
uppmärksamhet
attitude
attityd n. / -er / -er
= inställning
 ()
e.g. Men det där med "inre stamning" då? Sådant kan ju inte observeras så lätt och det är ju ett
mycket oklarare begrepp än det som har med talproduktion att göra. Man brukar där evaluera
genom att använda attitydskalor där olika situationer kopplade till tal beskrivs och respondenten
skall då ange hur han eller hon vanligen agerar eller känner sig inför dessa talsituationer.
(Lundberg)
◊
attitydskala
audibility
hörbarhet n. / ingen plural / ingen plural [ hörbar]
 som ligger över hörseltröskeln (Söderpalm, muntlig)
audiogram
audiogram n. / - / -
14
 grafisk registrering (i form av en kurva) av variationerna i en persons hörselskärpa
e.g. Ett ledningshinder ger således upphov till en tydlig skillnad mellan luft- och benledningskurvor i
audiogrammet. En sensorineural skada påverkar däremot luft- och benledningskurvor lika
mycket. (Hallén, Anniko)
~
luft-bengap
audiology
audiologi n. / ingen plural / ingen plural [ audiologisk]
 läran om hörseln, spec. upptäckandet , förebyggandet och behandlingen av
hörselnedsättningar (Zetterberg, Lindskog)
e.g. En av de främsta grundvalarna för framstegen inom audiologin utgjorde säkrare mätning av
hörseln som var en nödvändig förutsättning för förbättrad diagnostik och adekvat behandling och
kontroll av hörselskador. (Lidén)
audiometer
audiometer n. / audiometrar / audiometrar
 instrument för hörselmätning (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Tonaudiometern utrustas normalt med hörtelefoner för bestämning av luftledningshörseln och
med bentelefon för benledningsmätningar. Audiometrar avsedda för diagnostiska undersökningar
har dessutom ett maskeringsaggregat. (Lidén)
◊
tonaudiometer
audiometry
audiometri n. / ingen plural / ingen plural
 hörselmätning (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Tonaudiometrin utgör den bästa metoden för att klarlägga och lokalisera orsaken till en
hörselnedsättning. (Lidén)
~
◊
audiometer
hjärnstamsaudiometri, talaudiometri, tonaudiometri, lekaudiometri
auditory
auditiv adj. /
 som avser eller hör samman med hörseln el. hörselorganet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Inte sällan ser man munmotoriska/artikulatoriska problem i samband med ljudproblemen, men
detta samband finns långt ifrån alltid. Ljudproblemen beror ibland istället på svårigheter med
auditiv perception, att höra ut ljudskillnader. (Svensson/Hartelius)
auditory agnosia
auditiv agnosi n. / ingen plural / ingen plural
 frånvaro av medvetna sinnesförnimmelser trots normala sinnesfunktioner; oförmåga att
igenkänna:..med hörseln (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Visuell och auditiv agnosi brukar uppstå först vid bilateral skada i associativa barkområden; det är
osäkert om de kan uppkomma vid unilateral skada. (Aquilonius, Fagius)
~
agnosi
15
auditory aphasia
/

()
not relevant
auditory brainstem response
hjärnstamsaudiometri n. / -er / -er
= BRA
 registrering av potentialer i EEG, medelvärdesbildande efter 200 snabba klickljud eller
tonstötar i örat (Aquilonius, Fagius)
e.g. ERA står för Electric Response Audiometry och utgör en grupp neurofysiologiska metoder, där
s.k. "evoked potentials" från centrala eller perifera nervsystemet registreras efter auditiv
stimulering...Den vanligaste formen av ERA är (hjärnstamsaudiometri) (Brainstem Response
Audiometry), BRA). (Hallén, Anniko)
auditory comprehension
auditiv förståelse n. / ingen plural / ingen plural
 förståelse av talat språk (Stach, egen översättning)
e.g. De mer kvantitativt inriktade testen bygger samtliga på den "klassiska" afasiläran från sekelskiftet
och knyter samman patientens symtom med skadans lokalisation i hjärnan. Testen innehåller
uppgifter för kontroll av spontantal, auditiv förståelse, förmåga att benämna föremål och att säga
efter… (Svensson, Hartelius)
auditory deficit
hörselnedsättning n. / -ar / -ar
= hörselskada
 nedsatt hörselförmåga (Lidén)
e.g. Föreligger hörselnedsättning endast på ena örat, kallas hörselnedsättningen monaural, och på
båda öronen binaural. (Lidén)
auditory discrimination
auditiv diskrimination n. / ingen plural / ingen plural
 att särskilja ljud- och tonarter (Söderpalm, muntlig)
auditory disorder
hörselrubbning n. / hörselskador / hörselskador
= hörselnedsättning, hörselskada
 ()
~ hörselnedsättning, hörselskada
auditory impairment
hörselskada n. / hörselskador / hörselskador
= hörselnedsättning, hörselrubbning
 alla förändringar å perifera hörselorganet med centrala förbindelser, som leder till
nedsatt eller helt upphävd hörselförmåga. (Lidén)
16
e.g. Hörselskadorna indelas med hänsyn till skadelokalisation schematiskt i två huvudtyper, nämligen
hörselskador av lednings- och av sensorineural typ. (Lidén)
auditory processing
ljudledningsprocess n. / -er / -er
= auditiv process
 se kontext ()
e.g. Ljudstimulation via luft- och benledning når genom hörselbenskedjan respektive skallens ben
peri- och endolymforna i innerörat samt basilarmembranen med cortiska organet där
frekvensanalysen äger rum. Hela detta skeende är ett led i ljudledningsprocessen. (Lidén)
~
hörselskada
auditory processing skill
ljudledningsprocessförmåga / ---förmågor / ---förmågor
 den mentala aktivitet som innebär att förstå, överväga, ordna, komma ihåg och
undersöka ljud, spec. språkljud och överväga dess betydelse i förhållande till tidigare
erfarenheter och framtida användning (Harris, egen översättning)
auditory recognition
auditiv igenkänning n. / no plural / no plural
 igenkänning som uppnås genom hörande (Dorland, egen översättning)
auditory response
auditiv respons n. / -er / -er
 förändring av den elektriska aktiviteten i en speciell del av nervsystemet till följd av ett
inkommande stimuli (Stedman, egen översättning)
auditory retention span
auditivt minnesspann n. / no plural / no plural
 ett antal enheter som återkallas, ...efter en enstaka auditiv presentation (Stedman, egen
översättning)
auditory sensitivity
auditiv känslighet n. / no plural / no plural
 förmågan att kunna motta och svara på auditiva stimuli, används ofta om abnorma
responser på auditiv stimulering eller om att svara snabbt och fyndigt (Dorland, egen
översättning)
relevant?
auditory sequential memory
auditiv-t sekventiel-t minne n. / -a,-ella,-n / -a,-ella,-n
 lagring och återkallning av information som kräver en bestämd ordning av input och
återkallning: tex uppräkning av veckodagar (Stedman, egen översättning)
17
auditory stimulus
auditiv stimulus n. / stimuli / stimuli
 stimulus via hörseln (Söderpalm, muntlig)
e.g. Det är på det hela taget mycket lättare att välja och kontrollera verbalt material än att manipulera
visuella, taktila eller auditiva stimuli. (Baddeley)
auditory system
auditiva systemet n. / no plural / no plural
 en primärt sensorisk och perceptuell funktion. Extremt små och snabba variationer i
lufttryck, som har sitt ursprung i ljudkällan oftast på ett visst avstånd, omvandlas först till
vibrationer i trumhinnan och hörselbenen, därefter omvandling av lufttryck till variationer i
vätsketryck i innerörat och initiering av neurologisk aktivitet. (Churchill, egen
översättning)
auditory training
auditiv träning n. / no plural / no plural
 träning i att identifiera och diskriminera mellan olika röster (Aronson, egen översättning)
autism
autism n. / no plural / no plural
= barnautism, infantil autism, autistiskt syndrom
 svåra och speciella störningar i förmågan till reciprok social interaktion, kommunikation,
kompetens och beteende. (DSM-III-R)
e.g. Autism, barnautism, infantil autism och autistiskt syndrom är synonyma begrepp, som syftar på
svåra utvecklingsavvikelser med framför allt allvarliga kontakt-,språk och beteendestörningar och
med debut under de första levnadsåren...Ordet autism kan också användas för att beskriva ett
mera isolerat symtom, nämligen känslomässig avskärmning. (Gillberg, Hellgren)
automatique speech technique
automatiskt tal n. / no plural / no plural
 1.teknik vi använder spontant när vi talar 2. Automatiskt tal används för att få igång talet
hos grava afatiker. Man använder sig då av olika ramsor eller uppräkningar, exempelvis
av veckodagar. (1.Churchill, egen översättning 2. Söderpalm, muntlig)
autotopagnosia
autotop agnosi n. / -a, -er / -a, -er
 bristande förmåga att orientera sig i fråga om sin egen kropps olika delar (Lindskog,
Zetterberg)
babbling
joller n. / no plural / no plural
 småbarns försök att tala (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Innan barnet själv övergår från joller till ord, så måste barnet ha gjort en stor och viktig upptäckt,
nämligen den att det verbala språket, språket i ord, - det språk som vi åstadkommer med vår
talapparat - inte bara är ett sätt att få och uppehålla kontakt med omgivningen, utan att detta
18
språk kan användas till att beteckna: att sammanfogningar av språkljud och kombinationer av
språkljud kan syfta på, stå för, föremål, händelser, skeenden etc. (Söderbergh)
"joller" is the global term for infant vocalisation and babbling in Swedish
back assimilation
velarisering n. / -ar / -ar
 Ersättningen med en velar för en konsonant som inte är en velar. Uttal med bakre delen
av tungryggen höjd så att den intar ett läge liknande det den intar vid uttalet av [u].
(Nicolosi egen översättning, Elert)
back sound
bakre ljud n. / no plural / no plural
 ett ljud där tungan är tillbakadragen till den bakre delen av munnen (Gillaerts, egen
översättning)
background noise
bakgrundsljud n. / no plural / no plural
 från omgivningen kommande ljud (Karlsson)
backing
velarisering /
 ()
the same as back assimilation!
bandwidth
bandbredd n. / -er / -er
 Måttet på resonatorns selektivitet. Ju smalare resonanskurva, desto mindre bandbredd
(Lindblad)
e.g. Måttet på en resonanstopps bandbredd tar man genom att gå ned 3 dB från toppen och där mäta
frekvensbredden i enheten Hz. (Lindblad)
behaviour
beteende n. / -n / -n
 uppförande, handlande (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. När inlärningspsykologer söker förklaringen till ett beteende tittar de främst på de omedelbara
orsakerna till det, och vilka konsekvenser det medför, samt på vilka faktorer i miljön som fungerar
förstärkande. (Hwang, Nilsson)
behaviour modification
beteendeterapi n. / -er / -er
= beteendemodifikation
 Terapi som ser symtomet som en inlärd reaktion som går att "lära bort". Det hela går ofta
ut på att avdramatisera det som utlöser ångesten och på en successiv tillvänjning i små
steg. (Hwang, Nilsson)
19
e.g. Beteendeterapi är en form av pedagogisk behandling, där terapeuten fungerar som modell.
(Ottosson)
behavioural observation audiometry
BOEL-test n. / -en / -en
 Blicken Orienterar Efter Ljud. Detta tillgår så att man skapar blickkontakt med barnet och
samtidigt pinglar med en liten bjällra bakom barnets huvud. Normalt ska barnet vrida
huvudet och söka lokalisera ljudkällan. (Lidén)
e.g. BOEL-testet är lämpligt hörselprov på barnavårdscentralerna för ålderspersioden 7-9 månader.
(Lidén)
the Swedish correspondant to BOA
behavioural problem
beteendeproblem n. / no plural / no plural
 attitydsvårigheter (Karlsson)
behavioural syndrome
/

()
not relevant
behavioural test
/

()
not relevant
Bernouilli effect
Bernouilli effekten n. / no plural / no plural
 sugkraft som drar stämläppskanterna mot varandra, eftersom de har liten massa och
inte är alltför spända (Lindblad)
e.g. I alla trånga passager som genomströmmas av luft uppstår Bernouilli-effekten, den kraft som ju
bidrar till att sätta stämläpparna i vibration när vi fonerar. (Lindblad)
bilabial
bilabial n. / -er / -er
 ljud uttalat med underläppen mot överläppen (som vid uttalet av p-ljudet i svenskan)
(Elert)
bilateral
bilateral /
 att ha två sidor, eller att tillhöra två sidor, tvåsidig (Webster, egen översättning)
bilateral hearing impairment
binaural hörselnedsättning n. / -a, -ar / -a, -ar
20
 hörselnedsättning på båda öronen (Lidén)
bilateral representation
bilateral representation c. / -a, -er / -a, -er
 möjligheten att uppfatta eller återkalla något i båda hemisfärerna, dvs igenkännings- och
uppfattningsprocessen löper genom båda hemisfärerna (Dedeine, egen översättning)
bilingualism
tvåspråkighet n. / -er / -er
 det att behärska två språk; det att två språk talas i ett land (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Den naturliga tvåspråkigheten betyder att man i familjen använder två språk parallellt, vilket gör
att barnen samtidigt lär sig båda språken. (Hwang, Nilsson)
binaural hearing aid
binaural hörapparat c. /
 hörselhjälpmedel avsett för båda öronen, förstärkta ljud skickas samtidigt till båda
öronen (Larsson)
biofeedback
/

()
biofeedback treatment
behandling med biofeedback c. /
 metod där patienten får direkt visuell eller auditiv återkoppling på sitt beteende (Larsson)
e.g. Det finns också hjälpmedel mest för feedback och där finner vi både apparater som VisiPitch och
Sonagraph (som egentligen hör till laboratorieutrustning) samt datormjukvaror både för PC (Dr.
Fluency är ett helt terapisystem enligt Precision Fluency Shaping Program) och MacIntoshdatorer. (Lundberg)
blocking
blockering n. / -ar / -ar
 innebär att stämband, tunga eller läppar spänns för hårt och blockerar luftflödet, vilket
leder till en tyst paus (Alm)
e.g. Enligt Stromsta är förlängningar, blockeringar och alla övriga stamningssymtom reaktioner på den
grundläggande kärnstamningen. (Alm)
bone conduction
benledning n. / -ar / -ar
 ljudvågornas väg till innerörat genom skallbenen (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Tonaudiometrar finns i olika utföranden, från små portabla med vilka man enbart kan utföra
luftledningsmätningar i ett begränsat frekvens- och nivåområde till de största kliniska modellerna
med luft- och benledning, maskering, faciliteter för andra speciella tontest, talaudiometri m.m.
(Hallén, Anniko)
~
hörsel audiometri
21
breathiness
läckage n. / no plural / no plural
= läckande röst
 en ofullständig stängning i glottis vid fonationen (Lindblad)
e.g. Läckande röst utmärks dessutom av att luften inte räcker så länge som annars. Mer luft flödar
nämligen ut genom glottis varje sekund och lungorna töms snabbare. Vid kraftigt läckage måste
därför talaren andas in oftare, vilket medför att de fonetiska fraserna blir kortare. (Lindblad)
breathing
andning n. / -ar / -ar
= respiration
 utbyte av syre och koldioxid mellan luften och kroppens celler, spec. det utbyte som sker
~
i lungorna (Lindskog, Zetterberg)
röst
breathing cycle
andningscykel n. / -ler / -ler
 en regelbunden serie av in- och utandningar (Stedman, egen översättning)
~ andningsfrekvens
breathing rate
andningsfrekvens n. / -er / -er
 ett uttryck för antalet bröstkorgsrörelser, som angiver in- och utandning, per minut
(Dorland, egen översättning)
breathing therapy
andningsterapi n. / -er / -er
 en specifik behandlingsform där syftet är att förbättra andningstekniken (Van Dale, egen
översättning)
broad phonetic transcription
grov fonetisk transkription c. /
 en mindre noggrann transskription (Lindblad)
~ fonologi fonetik
broad-band noise
bredbandsbrus c. /
= vitt brus
 ljud med en bred bandbredd, innehållande ett kontinuerligt frekvensspektrum med jämnt
fördelad energi över hela bandet (Stach, egen översättning)
buccal speech
22
/

()
not relevant
burst
explosionsfas n. / -er / -er
 en term som används inom akustisk fonetik, avser en plötslig kort energitopp som
förekommer i vissa ljuds produktion (Crystal, egen översättning)
e.g. I de tonade klusilerna vibrerar ju stämbanden redan före explosionen. (Lindblad)
cartilage
brosk n / -en / -en
Lt. cartilago
 en av kroppens bindsubstansvävnader som på grund av sin fasta elastiska konsistens i
likhet med benvävnaden är särskilt anpassad att ge kroppen stadga. Cellerna utför bara
en liten del av den stödjande substansen mellan cellerna. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Det största brosket i larynx är sköldbrosket...Det består av två plattor som möts framtill i en
spetsig vinkel hos män och i en mera trubbig hos kvinnor. (Hallén, Anniko)
◊
broskvävnad, ringbrosk, kannbrosk, sköldbrosk
case management
patienthantering n / ingen plural / ingen plural
 ()
More used as a verbform, "hanteringen av patienter"
central auditory disorder
central hörselskada n / -hörselskador / -hörselskador
 Sensorineural hörselnedsättning kan ytterligare uppdelas i kokleär, retrokolkleär samt
central skada..anatomiskt kan sistnämda typ av skada återfinnas ifrån hjärnstammen
upp till hörselbarken i temporalloben. (Lidén)
e.g. En blödning i ett kärl i hjärnstammen som involverar hörselbanorna orsakar en (central
hörselskada). (Hallén, Anniko)
central auditory processing
central auditiv process n / ---,-er / ---,-er
 funktion i centrala auditiva nervsystemet, som inkluderar, ljudlokalisering, lateralisering,
binaurala processer, talperception etc (Stach, egen översättning)
central vowel
mellanvokal n / -a,-er / -a,-er
= central vokal
 Tungryggens högsta punkt kan inta ett läge ungefär mitt emellan det som den intar vid
de främre vokalerna…och de bakre vokalerna…. De vokalljud som bildas med denna
tungställning kallas mellanvokaler…En alternativ term för mellanvokal är cnetralvokal.
(Elert)
23
e.g. Bland de helt öppna vokalerna räknar man icke med någon mellanvokal. Anledningen är att
vokalfyrsidingens lägsta del är så smal attt en finare uppdelning än i främre och bakre vokaler är
meningslös. (Elert)
cerebellum
cerebellum n / ingen plural / ingen plural [ cerebellär]
= lillhjärnan
 cerebellum ligger dorsalt om fjärde ventrikeln. Den utgör en stor, tvärställd, elipsoidiskt
formad hjärndel som utfyller större delen av bakre hjärnskålsgropen. (Petrén, Carlsöö)
e.g. Det cerebellära systemet medverkar till att göra rörelsemönstret harmoniskt. Detta gäller såväl
precisionen i extremitetsrörelser (främst cerebellumhemisfärerna) som bålkontrollern, dvs
balansen (främst centrala delar av (cerebellum)). (Aquilonius, Fagius)
cerebral
cerebral adj. /
 avseende hjärnan (Aquilonius, Fagius)
e.g. Orsaker till cerebral anoxi, som särskilt bör nämnas, är drunkning, narkosoperationer,
kolmonoxidförgiftning samt olika typer av upphävd eller störd blodcirkulation (t ex hjärtstillestånd).
(Eriksson)
cerebral palsy
cerebral pares n / -a, -er / -a, -er
= CP
 förlamning, CP-skada, ett resttillstånd efter en spec. under fosterstadiet el. förlossningen
uppkommenskada på hjärnan som lett till en allvarlig störning av muskelröreöserna, ofta
även med andra funktionsrubbningar som följd (Lindskog, Zetterberg)
e.g. (Cerebral pares) är ett samlingsnamn för en heterogen grupp följdtillstånd efter skador eller
utvecklingsstörningar i den omogna hjärnan under foster- och spädbarnsstadiet ( upp till 2 års
ålder). Hjärnskadan är stationär medan den neurologiska symtombilden ändrar karaktär under
utvecklingen. (Aquilonius, Fagius)
cerebrovascular lesion
cerebrovaskulär sjukdom n / -a, -ar / -a, -ar
= cerebrovaskulär lesion, CVS
 skada/sjukdom i storhjärnans blodkärl (Eriksson)
e.g. Diagnosgruppen (cerebrovaskulära sjukdomar) (CVS) omfattar tillstånd som ger fokal cerebral
ischemi, ledande till hjärninfarkt eller till symtom i form av transitoriska isceminka attacker (TIA),
samt intrakraniella blödningar intracerebralt eller subaraknoidalt...Hjärninfarkt och hjärnblödning
är de båda huvudtyperna av CVS. (Aquilonius, Fagius)
cerumen
cerumen n / no plural / no plural
= öronvax
 vax i öronen (Bra Böcker Läkar Lexikon, 2)
e.g. Örats hörselgång har körtlar som bl.a. producerar öronvax (cerumen), som lägger sig som en
skyddande film över skivepitelet i hörselgångshuden och sedan förflyttar sig ut mot ytterörat.
(Hallén, Anniko)
24
cerumen impaction
vaxpropp n / -ar / -ar
 ()
e.g. Överdriven renlighet genom t.ex. användning av " örontops" raserar detta skydd, stimulerar till
ökad vaxbildning och packar dessutom in vax mot trumhinnan så att vaxproppar uppstår. (Hallén,
Anniko)
~
cerumen
childhood apraxia
barnapraxi /
 ()
~ apraxi
not used
choral speaking
unisont tal n / - /  enstämmigt, samfällt tal (SAOL)
e.g. Andra metoder, som använts i syfte att få talet att flyta bättre, har gått ut på att låta patienten
sjunga eller låta patient och terapeut läsa unisont. (Söderpalm)
~
stamning
chorea
korea n / choreor / choreor [ koreatisk]
= danssjuka, corea
 ofrivilliga, plötsliga, ryckvisa eller kastande rörelser vilka ses som symtom vid flera
sällsynta neurologiska sjukdomar...
Den allvarligaste sjukdomen med dessa symtom är Huntingtons chorea. (Bra Böckers Läkar
Lexikon)
e.g. (Huntingtons sjukdom) De klassiska symtomen utgörs av koreatiska hyperkinesier och demens;
dessutom brukar muskulär hypotoni anses föreligga...Så småningom utvecklas en uttalad
dysartri. ()
choreic dysphonia
/

()
there is no swedish term for this
chronic
kronisk a / -a / -a
 långvarig, utdragen, långdragen, (vanligen) som varar mer än sex månader (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Kronisk laryngit beror på exogena faktorer, speciellt rökning.
Kronisk heshet är ett kardinalsymtom och akuta exacerbationer är vanliga. (Hallén, Anniko)
circumlocution
25
omskrivning n / -ar / -ar
 tala omkring ett begrepp eller inte ha förmågan att formulera detta uttryckligen (Chapey,
e.g. (Anomisk afasi)...Patienten kan ha påtagliga svårigheter att benämna föremål och personer och
använder istället (omskrivningar). (Aquilonius, Fagius)
clause
sats n / -er / -er
 ett yttrande som innehåller satsens huvuddelar, subjekt och predikat, eller enbart
predikat (Söderbergh)
e.g. I och med att barn börjar tala i två- och så småningom också flerordsyttranden måste de också
lära sig reglerna för hur ord kombineras i (satsen)-språkets syntax. (Söderbergh)
clavicular breathing
högkostal andning n / -ar / -ar
 andning vid vilken axlarna höjs vid inandning, då muskulatur kring nacken används som
~
primär inandningsmuskel; karaktäriseras av en betydande höjning av nyckelbenen
(Nicolosi, egen översättning)
bukandningbröstkorgsandning
cleft lip
läppspalt n / -er / -er
= kluven läpp
 medfödd missbildning i ansiktet som består av en spalt i överläppen… (Bra Böckers
Läkar Lexikon 4)
e.g. Den vanliga läppspalten delar läppen nedanför näsöppningen, på den ena eller på båda sidor om
medellinjen. (Henriksson)
~
gomspaltkäkspalt
cleft palate
gomspalt n / -er / -er
 kluven gom (Lindskog, Zetterberg)
e.g. När gommen är kluven kan spalten nå olika långt genom vävnaden. Den lättaste formen av
(gomspalt) delar endast muskellagret i mjuka gommen medan slemhinnan över detsamma är hel
(submucös spalt). (Henriksson)
~
läppspaltkäkspalt
cleft uvula
uvula bifida n / no plural / no plural
= bifid uvula
 delad gomspene (Henriksson)
e.g. Inte sällan avlutas emellertid den submucösa spalten av en delad gomspene, som då blir en
tydligare anvisning om att en spaltbildning även av muskellagret kan föreligga. Delad gomspene
kallas (uvula bifida). (Henriksson)
~
läppspaltgomspaltkäkspalt
26
click
click n / -s / -s
= smackljud, avulsiver
 ljud som bildas med talorganen genom att man låter de övre luftvägarna tillslutas på två
ställen så att luften blir instängd i ett litet hålrum. (Elert)
e.g. I en del afrikanska språk, t.ex. zuluspråket(östra Sydafrika), ingår (clicks) som fonem. ()
client/clinician ratio
/

()
not relevant
clinical
klinisk a / -a / -a [klinik]
 som avser el. hör till en klinik och vården där (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Den (kliniska) talvården började byggas upp på 1920-talet, och sedan 1931 är röst-,tal- och
språkrubbningar ett speciellt medicinskt ämnesområde(foniatri) med speciellt utbildade läkare
(foniater). (Svensson, Hartelius)
clinical counterpart
kliniskt exempel n / kliniska exempel / kliniska exempel
= klinisk motsvarighet, fallbeskrivning
 ()
clinical syndrome
syndrom n / - /  flera sammanhörande sjukdomstecken som alla pekar på en viss sjukdom (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Innan vi går närmare in på detta skall vi först säga att i genomsnitt en fjärdedel av alla barn med
spalter till munhålan dessutom är behäftade med andra , associerade, missbildningar. Ofta är
dessa av ganska oskyldig natur och uppträdeer till synes slumpvis inom skilda organsystem.
Andra gånger är de mer omfattande till sin karaktär och följer bestämda mönster.
Dessa mönster (syndrom) har identifierats och man har namngivit flera av dem efter den eller de
forskare som beskrivit dem. (Henriksson)
clonic-type dysfluency
klonisk stamning n / no plural / no plural
 stamning som kännetecknas av enkla och okomplicerade ord- och stavelseupprepningar
(Lundberg)
e.g. Den kloniska stamningen räknas som stamning i sin begynnande form och således som den
minst komplicerade. (Lundberg)
closure
slutning n / -ar / -ar
= stängning
27
 ()
e.g. En tidig (slutning) av såväl mjuka som hårda gommen, kan anses underlätta barnets
talutveckling. (Henriksson)
cluster
konsonantförbindelse n / -r / -r
= kluster
 juxtapositionen av två eller flera konsonanter i en stavelse (Lowit, egen översättning)
e.g. Svenskan är ett språk med relativt många och för barn svårbemästrade (konsonantförbindelser).
(Linell, Jennische)
cluster reduction
kluster reduktion /
 Förenkling av en konsonantförbindlese till enskilda segment. (Ingram, egen översättning)
~ konsonantförbindelse
cluttering
skenande tal n / no plural / no plural
= battarismus
 beteckning på ett beteende, där talet är mycket snabbt och otydligt. Initiala
upprepningar, utelämnande av ljud och stavelser, sluddrighet, oregelbunden andning,
monotoni, dålig rytmkänsla mm hör enligt Weiss (1964) också till bilden och allt detta är
enligt hans meninig uttryck för en central språklig obalans, som påverkar alla
kommunikationskanaler och beteendet i största allmänhet. (Fritzell)
e.g. Vad som förmodligen gör att skenande tal så ofta förväxlas med stamning är att det finns ganska
många repetitioner med i många av dessa människors tal. Och just stavelserepetitioner är det
som oftast finns med i lekmäns beskrivning av stamning. (Lundberg)
coarticulation
koartikulation n / no plural / no plural
= samartikulation
 ()
e.g. Talorganen rörs kontinuerligt från den ena ställningen till den andra vid övergången från ett
språkljud till ett annat...Dessa glidningar från ett ljud till ett annat medför att att det också i det
akustiska förloppet i talet blir övergångsföreteelser mellan de olika ljuden...Dessa ständigt
förekommande assimilationer brukar kallas (koartikulation). (Elert)
~
assimilation
cochlea
cochlea n / no plural / no plural
= öronsnäckan
 en snäckformig kanal i främre delen av öronlabyrinten, den del av innerörat där
ljudvågorna omvandlas till elektriska nervinpulser (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Fullständig dövhet kan bero på långsam eller plötsligt totalt bortfall av hårcellerna i cochlea.
(Hallén, Anniko)
28
cognitive
kognitiv a / -a / -a
= intellektuell
 som har med tänkande, tankeverksamhet att göra (tex varseblivning, inlärning,
problemlösning, minne , språk) (Eriksson)
e.g. Vid omfatttande psykisk nivåsänkning med svåra kognitiva och personlighetsmässiga
(emotionella och konativa)störningar talar man om demens. (Aquilonius, Fagius)
cognitive construct
/

()
no swedish term
cognitive development
kognitiv utveckling n /
 utveckling av de kognitiva funktionerna (Johannisson)
~ kognitiv
communication
kommunikation n / -er / -er
 överföring av information (Rudberg)
e.g. "Språk" kan alltså i en betydelse avse den abstrakta förmåga som möjliggör verbal
kommunikation. Men "språk" kan också avse det som blir det faktiska resultatet när
språkförmågan används för kommunikation. (Borenstein)
compensatory articulation
kompensatorisk artikulation n / -er / -er
 användandet av ett annat artikulationsställe än det vanliga vid produktion av ett ljud
(Johannisson)
e.g. De vanligaste talavvikelserna hos barn med läpp-käk-gomspalt är hypernasalering som uppstår
när talet passerar ut genom näsan och (kompensatorisk artikulation), som oftats innebär att
barnet ersätter ett artikulationsställe med ett annat. (Svensson, Hartelius)
comprehension
förståelse n / no plural / no plural
 ()
e.g. En traditionell indelningsgrund för afasisymtom är förmågan till produktion respektive förståelse
av språket. Här avses då såväl talat som skrivet språk. Vid afasitillstånd kan således förmågan att
uttrycka sig i tal eller skrift eller förmågan att förså tal eller skrift bli nedsatt. (Borenstein)
◊
läsförståelse
comprehension deficit
nedsatt förståelse n / no plural / no plural
 Bristande förmåga att förstå och tolka (språk) (Lowit, egen översättning)
29
e.g. (Broca`s afasi) Språkliga förståelsen är avsevärt bättre bevarad än patientens förmåga att
uttrycka sig. En del patienter har en helt normal, andra en lätt nedsatt förståelse. (Borenstein)
In swedish this term can be used to indicate a deficit in comprehension in a broader sense then only
comprehension of language.
comprehension strategy
förståelse strategi n / -er / -er
 Strategier vi använder för att förstå och tolka (Johannisson)
compulsive nasal breather
tvångsmässig nasal andning n / no plural / no plural
 ()
not relevant
concept
begrepp n / no plural / no plural
 föreställning, uppfattning; genom definition bestämd föreställning (Malmström, Györki,
Sjögren)
e.g. stå i begrepp att ha för avsikt att just.. (Malmström, Györki, Sjögren)
◊ begreppsförvirring, begreppsinnehåll
concordance
konkordans n / -er / -er
= överensstämmelse
 likhet i fråga om viktiga ärftliga kännetecken el. arvsanlag, t.ex. hos tvillingar (Lindskog,
Zetterberg)
conductive hearing impairment
hörselskada av ledningstyp n / -or / -or
 en störning i örats ljudledande funktion...Bland orsakerna till ledningshinder märks
medfödd avsaknad av hörselgång (kongenital atresi), främmande kroppar i
hörselgången.. (Lidén)
e.g. Även om hörselskador beroende på ledningshinder inte kan sägas utgöra den allvarligaste av de
båda huvudtyperna, är dock tämligen svåra hörselskador inte ovanliga vid ledningshinder. (Lidén)
~
sensorineural hörselnedsättning
confused language
/
 omedvetet pladder från idé till idé;svårigheter att behålla fokus i verbal interaktion
~
afasi
Not relevant
congenital
kongenital adj /
30
= medfödd
 medfödd, som finns vid födseln (och som kan ha utvecklat sig under fosterlivet);
ofta=hereditär, ärftlig (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Hörselskadan eller dövheten kan vara kongenital, men den kan också utvecklas senare. (Lidén)
congenital aphasia
/

()
Not relevant
congenital hearing impairment
kongenital hörselskada n / -or / -or
 hörselnedsättning; en vid födseln existerande nedsatt förmåga att uppfatta ljud
(Stedman, egen översättning)
e.g. Hörselskadan eller dövheten kan vara kongenital, men den kan också utvecklas senare. (Lidén)
congenital laryngeal stridor
kongenital laryngeal stridor c. /
= kongenital stridor, laryngeal stridor
 hörbar rosslande inandning som förekommer vid födelsen eller inom de första
~
levnadsmånaderna (Stedman, egen översättning)
inspiratorisk stridor, expiratorisk stridor
congenital laryngeal web
kongenital laryngeal web /
= web-membran
 en membranös förbindelse(..)mellan stämbanden. (Hallén, Anniko)
consonant
konsonant n / -er / -er
 de konsonantiskt bildade ljuden är språkljud som bildas genom att luftströmmens väg
genom de övre luftvägarna avsevärt förträngs eller för ett ögonblick spärras (Elert)
e.g. Den viktigaste indelningen av språkljuden är den i vokaler och konsonanter. (Elert)
~ vokal
consonant deletion
konsonantdeletion c / -er / -er
 uteslutning av en konsonant i en stavelse eller ett ord (Lowit, egen översättning)
~ artikulation, fonologi
consonant harmony
konsonantharmoni n / -er / -er
= konsonantassimilationer
 när konsonanterna i ett ords stavelser är helt eller delvis identiska.. (Linell, Jennische)
31
e.g. Medan konsonantharmonin vanligen är bakåtverkande (regressiv), verkar den typiska
reduplikationen framåt (progressivt). (Linell, Jennische)
consonant imprecision
oprecisa konsonanter c. /
 oprecis artikulation av konsonanter, ofta p g a muskelsvaghet (Lowit, egen översättning)
e.g. Den mest genomgående och utmärkande talsymtomet vid dysartri är enligt Darley m fl (1969a
och b) oprecisa konsonanter. (Hartelius, Svensson)
~
artikulation,dysartri
constriction
konstriktion n / -er / -er
 sammansnörning, tillsnörning, hopdragning (Lindskog, Zetterberg)
constrictor
konstriktor n / -er / -er
 sammandragande muskel, t.ex. musculi constrictores pharyngis, svalgets
sammandragande muskler. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Den övre av svalg-konstriktorerna saknar betydelse för sväljningen, och det är bara den mellersta
och den undre konstriktormuskeln som driver tuggan ner i matstrupen. (Hallén, Anniko)
contact ulcer
kontaktulcus n / no plural / no plural
 sår på stämbandens slemhinna.
kontaktulcus..är lokaliserade till aryregionen, oftast vid processus vocalis, ibland längre bakåt
och uppåt. Ulcus förekommer ibland isolerade men oftare i kombination med granulom.
Det är också vanligt att förändringarna är dubbelsidiga. Kontaktulcus med eller utan
granulom ses nästan bara hos män. (Söderpalm,Hallén, Anniko)
e.g. Polyper och kontaktulcus anses uppstå till följd av röstmissbruk, medan den bakomliggande
orsaken till papillom tros vara en virusinfektion. (Söderpalm)
~
stämband
context-sensitive voicing
stämtonsassimilation n / -er / -er
 tonlösa obstruenter blir tonande när de följs av tonande obstruent. Oftast förekommer
samtidigt avsaknad av aspiration och avsaknad av avtoning efter aspirerad klusil.
Exempel: fotboll blir fodboll. (Bannert)
e.g. Långtgående konsekvenser för brytningen i svenskan har en fonologisk regel i språk med helt
tonande klusiler i de fall då två klusiler (eller frikativor) ur vardera serien träffar samman i ord eller
i ordfogar. Då blir nämligen de föregående, fonematiskt tonlösa klusilerna ( och frikativorna)
också tonande. Denna förändring kallas stämtonsassimilation. (Bannert)
contingent
/

()
32
contingent time-out procedure
/

()
not relevant
continuant
kontinuerlig konsonant/vokal n / -er / -er
 ett fonologiskt särdrag som delas av en grupp ljud som produceras med ofullständig
~
slutning av talröret och en kontinuerlig produktion av ljud. (Kavanagh,egen översättning)
fonetik fonologi
continuity hypothesis
/

()
not relevant
convergent thinking
konvergent tänkande c /
 ()
conversion aphonia
/

()
not relevant
conversion voice disorder
/

()
not relevant
convulsion
konvulsion n / -er / -er
 ytbredd och häftig klonisk (kortvarig) kramp, omfattande och hastigt på varandra följande
muskelryckningar (Lindskog, Zetterberg)
cooing sound
cooing /
 gurglande läten (Hjelmquist, Strömqvist)
e.g. Till barnets tidigaste ljudrepertoar hör därgör, förutom skrik, gurglande läten (sk. Cooing) som
åstadkoms just genom rörelser av de bakre talorganen. (Hjelmquist, Strömqvist)
coprolalia
koprolali n / no plural / no plural
33
 "fula", socialt oacceptabla ord eller fraser, vanligen sexualglosor, som utstöts med hög
röst. (Ottosson)
e.g. Det finns även vokala tics som består av ljud eller ord som snabbt och ofrivilligt upprepas. Orden
är ibland obscena och fenomenet benämns då koprolali. (Gillberg, Hellgren)
cordectomy
kordektomi n / -er / -er
 excision av en del av eller hela stämbandet. (Stedman, egen översättning)
~ laryngektomi
coronal
koronal adj /
 ett fonologiskt särdrag där artikulatorn är tungspetsen eller tungbladet (Larsson)
~ artikulationfonetik
covert assessment
/

()
not relevant
cranial
kranial adj /
 avser el. hör till skallen; belägen åt huvudet till (Lindskog, Zetterberg)
e.g. De övre utskottens ytor vetter dorso-kranialt. (Petrén, Carlsöö)
◊ kranialnerv
cranial nerve
kranialnerv n / -er / -er
 de tolv hjärnnervsparen (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Kranialnerverna är tolv par, som med undantag för de två första går från eller till kärnor i
hjärnstammen. De tio nedre kranialnerverna kan i princip betraktas som analoga med
spinalnerverna, men med en individuell och mera komplicerad anatomi än dessa. (Aquilonius,
Fagius)
craniofacial
kraniofacial adj /
 avser både ansiktet och kraniet (Stedman, egen översättning)
cricoid cartilage
krikoidalbrosk n / no plural / no plural
 ringbrosket, omedelbart nedanför struphuvudet (Lindskog, Zetterskog)
e.g. Struphuvudets stomme är som nämnts uppbyggd av ett antal brosk: sköldbrosket, ringbrosket,
kannbrosken samt struplocket. .. Vardera plattan är baktill försedd med utskott både upptill och
nedtill, de sk övre och nedre hornen. De nedre ledar på sin insida mot ett annat brosk,
ringbrosket (cricoid-brosket) (Lindblad)
34
crossbite
korsbett n / no plural / no plural
 inbett, tandställning där överkäken är smalare el. mindre än underkäken och där
kindtändernas upphöjningar (cuspides) i överkäken går ner mot fördjupningarna (fossae)
i underkäkens kindtänder. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Kollaps av sidosegmenten, varigenom överkäken biter innanför underkäken och korsbett erhålles.
(Henriksson)
~
öppet bett
cross-sectional analysis
tvärsnittsundersökning c. / -er / -er
 Undersökning av ett antal typiska eller representativa stickprov (övers av eng)
e.g. I en tvärsnittsundersökning kan man t.ex. välja ut ett antal 1-åringar, 2-åringar, 3-åringar osv. för
att studera hur stort ordförråd barnen i de olika grupperna har. (Hwang, Nilsson)
cue
ledtråd n / -ar / -ar
 en hjälp (t ex visuell, auditiv) som framkallar ett korrekt svar (Nicolosi, egen översättning)
cul-de-sac resonation
cul-de-sac-resonans c. /
 röstkvalitet som är ett resultat av en inre nasal obstruktion och en bakre öppning, eller av
att tungan förs för långt bak i munnen; vanligtvis beskrivs den som ihålig (Nicolosi, egen
översättning)
e.g. Cul-de-sac-resonans är en kombination av hypernasalitet och hyponasalitet. Denna typ av
resonans kan vara ett resultat av en blockering i den nasala passagen. (Newman, egen
översättning)
~
hypernasalitet hyponasalitet
CVC-syllable
CVC-stavelse c /
 stavelse innehållande konsonant-vokal-konsonant (Larsson)
CV-syllable
CV-stavelse c /
 en stavelse innehållande en konsonant-vokalsekvens (Nicolosi, egen översättning)
cyst
cysta n / -or / -or
 blåsa, sjukligt (patologiskt) hålrum med särskild vägg och flytande el. grötigt innehåll
e.g. Sekretion från en fistelmynning eller svullnad till följd av en infektion i cystan brukar leda
patienten till läkare. (Hallén, Anniko)
35
DAF
DAF c / no plural / no plural
= delayed auditory feedback
 fördröjd hörselåterkoppling (Alm)
e.g. På 1950-talet i USA började man undersöka vilken roll återkopplingen spelade för stamning. Man
gjorde experiment med s.k. DAF (..). DAF innebär att personen får höra sin röst egen röst i
hörlurar med en fördröjning på ca 0.05-0.25 sekunder. ()
dB
dB n / -s / -s
= decibel
 förkortning av decibel (tiondels bel) som används vid mätning av ljud- el. bullerstyrka i
logaritmisk skala (Lindskog, Zetterberg)
e.g. ..det normala örats dynamik- styrkemässiga arbetsområde, avstånd mellan undre och övre
hörgräns- är omkring 120 dB i området ca 500-5000 Hz. (Lidén)
dB HL
hörselnivå (dB HL) c /
 ljudnivå i förhållande till genomsnittlig normal hörtröskel för aktuellt ljud och
lyssningssätt. (Hallén, Anniko)
e.g. En ton från en audiometer kan exempelvis presenteras på hörselnivån 40 dB, vilket innebär 40
dB över normal hörtröskel för denna ton. (Lidén)
deaffrication
/

()
not relevant
declarative clause
deklarativ n. / -er / -er
 påståenden, uttalande om sakförhållande (Linell)
e.g. Den femte och sista kategorin av talakter kallas för deklarativer.(..). Ett exempel på en deklarativ
är ett uttryck som "jag avgår"(..). (Hjelmquist, Strömqvist)
~
kommunikation
decoding-encoding dichotomy
avkodning-inkodning c /
 process där information tas emot och snabbt registreras genom det auditiva systemet
(Stach,egen översättning)
deep articulation test
/

()
not relevant
36
delay
fördröjd respons /
 ()
denasalization
denasalering /
 ersättningen av en nasal konsonant med en oral konsonant. (Nicolosi, egen
översättning)
dental
dental n / -er / -er
 språkljud som bildas med tungspetsen mot övertänderna (t ex t och d) (Rudberg)
e.g. Det finns två slag av dentala frikativor, läsp-ljud och s-ljud. Bildningssättet för dessa ljud skiljer sig
åt genom formen på den förträngning genom vilken luftströmmen passerar. (Elert)
~
artikulationfonetik
dental arch
tandbåge c / -ar / -ar
 I ett normalt, eller kanske rättare idealiskt bett formar tänderna inom vardera käken en
jämn, kontinuerlig båge. (Petrén, Carlsöö)
e.g. Betraktar man tandbågarna från sidan ser man att överkäkens tandrad är lätt nedåtbuktande,
medan underkäkens uppvisar en motsvarande konkavitet. Eftersom den övre bågen har en något
större diameter än den nedre föreligger ett maxillart överbett. (Petrén, Carlsöö)
desensitisation therapy
härdning n / -ar / -ar
 att minska på den rädsla och/eller ångest som kopplats till stamning och få den till en
acceptabel nivå, en nivå, som gör att patienten ksn handla i situationer utan att
fullkomligt överväldigas av sina reaktioner (Lundberg)
e.g. Det är nog "härdningsdelen" som är mest bekant inom non-avoidanceinriktad terapi (..).
(Lundberg)
development
utveckling n / / [utveckla]
 det att utveckla, utvecklas el. utveckla sig; utvecklingen (spec.) livsformernas, kulturens
o. teknikens u., evolutionen. (Bonniers svenska ordbok)
e.g. Den samtalande medmänniskans betydelse för de olika stadierna i barnets språkliga utveckling
är något som man ständigt påminns om (..). (Söderbergh)
◊
talutveckling, språkutveckling,
developmental disability
utvecklingsstörning c / -ar / -ar
 utvecklingsstörningar (tidigare benämnda oligofrenier) har låg kognitiv (intellektuell)
funktion som gemensamt drag. De avgränsas från demenser genom att den låga nivån
37
har uppstått under utvecklingsperioden, dvs. tiden från äggets befruktning till den ålder
då den kognitiva utvecklingen normalt är avslutad, vanligen vid ca 16 års ålder.
(Ottosson)
e.g. De hjärnskador som ger utvecklingsstörning är i likhet med dem som ger demens i huvudsak av
global (diffus) karaktär. Fokala lesioner under utvecklingsfasen ger mer begränsade
funktionshinder, såsom cerebral pares (CP), synsvårigheter, hörsel- och talfel och epilepsi.
(Ottosson)
~
mental retardation
developmental language delay
försenad språkutveckling c /
 om ett barn vid 2 1/2 års ålder inte har några begripliga flerordssatser, och talet alltså
avviker så mycket från det normala, att omgivningen inte förstår vad som sägs
(Söderpalm)
e.g. Försenad eller avvikande språkutveckling förekommer isolerat hos en del barn, men försvinner
mot förskoleperiodens slut. Många gånger har den heriditär bakgrund och hänger samman med
sen mognad inom ett eller flera områden. (Hallén, Anniko)
developmental language disorder
avvikande språkutveckling c. /
 störning eller försening i/av tillägnandet av språket som inte kan förklaras av en allmän
utvecklingsstörning, hörselnedsättning, neurologiska skador eller fysiska abnormaliteter.
(Cantwell, egen översättning)
deviation
avvikelse n. / -er / -er [avvika - - avvikande]
 det att vara avvikande (Bonniers svenska ordbok)
e.g. Dock uppträder åtminstone hos somliga barn sällsynta mönster som inte brukar förekomma i den
vanliga uttalsutvecklingen. Frågan är om dessa mer uttalade avvikelser är tillräckligt distinkta för
att man ska kunna tala om en genuint avvikande utveckling och inte bara om en försenad
utveckling. (Linell, Jennische)
devoicing
avtoning n. / -ar / -ar
 ett ljud som normalt är tonande, men som i en speciell fonetisk kontext produceras med
mindre stämton än vanligt eller helt tonlöst, sägs vara avtonat (Crystal, egen
översättning)
diacritic
diakritiskt tecken c. /
 punkter, accenttecken m.m som ger bokstäver särskilt ljudvärde (Bonniers svenska
ordbok)
e.g. Varje symbol representerar ett område inom vokalrymden. Inom varje sådant område kan man
höra ut finare nyanser. Oftast bryr man sig inte om att beteckna dessa. (..), ger IPA möjlighet att
representera diverse finare nyanser. Detta sker genom att man fogar ett av flera hjälptecken
(diakritiska tecken), till ett vokaltecken. (Lindblad)
38
diadochokinesia
diadochokinesi /
 förmågan att med kroppens lemmar el. delar därav utföra hastigt på varandra följande
motsatta rörelser. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Normal diadochokinesi är för yngre vuxna 6-7 stavelser/sekund, för äldre vuxna 5-6
stavelser/sekund, men varierar med artikulationsställe på så sätt att ju längre bak i munnen
artikulationen sker, desto långsammare diadochokinesi. (Hartelius, Svensson)
diagnosis
diagnos n. / -er / -er [diagnostisera]
 bestämning el. konstaterande av att sjukdom föreligger samt fastställande av
sjukdomens art och natur ( och ev. namn) t. Ex. genom undersökning av dess historia
och symptom (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Diagnosen otosalpingit ställs genom trumhinneinspektion med prövning av trumhinnans rörlighet,
eventuellt kompletterad med tympanometri och hörselprov. (Kuylenstierna, Hemlin)
diaphragmatic breathing
bukandning n. / -ar / -ar
 Andningstyp som domineras av muskler i buken (Söderpalm)
e.g. Stor enighet råder sålunda om att bukandning (buk-flank-andning) är bättre än en andningstyp
som domineras av muskler i bröstkorgens övre region - närmre struphuvudet. (Lindblad)
diaphragmatic-intercostal breathing
buk-flankandning /
 Andningstyp som domineras av muskler i buken/flanken (Söderpalm)
e.g. Den praktiska träningen gäller andningssättet - man strävar efter en medveten kontroll av bukflankandningen. Det rör sig ofta om olika avspänningsövningar där man försöker eliminera
spänningar i andningsmuskulatur, käkar och svalg. (Hallén, Anniko)
differential diagnosis
differentialdiagnos n. / -er / -er [ differentialdiagnostiskt]
 identifiering el. särskiljande av sjukdomar som liknar varandra men dock var och en kan
igenkännas på vissa s.k. diakritiska tecken (särskiljande tecken). (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Främmande kroppar i andningsvägarna eller i hypofarynx är en annan differentialdiagnos, liksom
obstruktiv bronkit, som dock åtföljs av exspiratorisk och inte inspiratorisk stridor. Den obstruktiva
bronkiten saknar dessutom pseudokruppens skällande hosta. (Hallén, Anniko)
diphtong
diftong n. / -er / -er [diftongera]
 ett ljud som definieras som en följd av två vokalljud och som ingår i en och samma
stavelse, alltså inte åtskiljs av en stavelsegräns (Elert)
e.g. Till sin allmänna karaktär är diftongeringen likartad över hela det sydsvenska området.
Utgångsläget för diftongen och storleken på diftongeringsrörelsen kan emellertid växla dels på
olika platser dels med hänsyn till den talandes tillnärmning till den centralsvenska uttalet. (Elert)
diphtongization
39
diftongering n. / -ar / -ar [diftongera - diftong]
 att förena två vokalljud i en stavelse (Larsson)
e.g. Starkast är diftongeringen i nordöstra Skåne och angränsande trakter. Spår av den finns så långt
norrut på västkusten som till Göteborg. (Elert)
diplophonia
diplofoni n. / -er / -er
 stämläpparna svänger med var sin egen frekvens som båda tydligt kan urskiljas (Hallén,
Anniko)
e.g. Vid påtaglig insufficiens i slutningen förekommer ofta registerbrott och diplofoni, dvs det låter som
om rösten hade två grundtoner. (Fritzell)
diplopia
diplopi n. / -er / -er
 dubbelseende (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Ögonaxlarna kan då inte längre stå parallella, och dubbelseende, diplopi, uppstår. (Aquilonius,
Fagius)
direct laryngoscopy
direkt laryngoskopi c. /
 undersökning av struphuvudet med instrumentet laryngoskop. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. En annan tilläpning av direktlaryngoskopin via mikroskop är laserkirurgiska ingrepp på
struphuvud och stämband. (Gramming, Kuylenstierna)
direct observation
direkt observation n / -a, -er / -a, -er
 observation som görs av terapeuten själv och inte baseras på omsorgsgivarnas
iaktagelser (Lowit, egen översättning)
disorientation
desorientering n /
 bristande medvetenhet om situationen (Aquilonius, Fagius)
e.g. Bristande orientering kan snabbt bli uttalad vid ett akut konfusionstillstånd. Vid långsam
demensutveckling däremot brukar utvecklingen vara successiv, och de upstår först en
desorientering till tid, därefter till rum och till sist, vid avancerad demens, till person. (Aquilonius,
Fagius)
disrhythmic phonation
oregelbunden fonation n /
 förlängningar, hårda ansatser, ordavbrott (Bloodstein, egen översättning)
~ stamning
dissociation
dissociation n / -er / -er
40
 åtskiljande, sönderdelning, upplösning: 1. Psykisk upplösning, personlighetsklyvning; 2.
upplösning av en kemisk förening i enklare beståndsdelar… (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Dissociation och konversion står varandra nära, och dissociativa syndrom och
konversionssyndrom sammanförs ibland under hysteriska neuroser. (Ottosson)
dissolution
upplösning n / -ar / -ar
 ()
distinctive-feature system
särdragssystem n / -en / -en
 ett system för att beskriva och gruppera ljud efter särdrag som är relaterade till fonetiska
~
egenskaper (artikulationsställe, artikulationssätt ... etc) (Lowit, egen översättning)
artikulation, fonologi
distortion
distorsion n / -er / -er
 förvridning el. förvrängning av bild el. ljud mm ; vrickning av led (SAOL)
e.g. Även mätningar som datorprogram utför på sådana inspelade signaler blir behäftade med
felaktigheter. En överstyrd (dvs alltför stark) ingångssignal blir färvrängd (eng:distorted), dvs
utsatt för (distorsion). (Lindblad)
divergent semantic thinking
/

()
dorsum
dorsum n / / [ dorsal]
 rygg (Lindskog, Zetterberg)
e.g. I fonetiken används följande benämningar på tungans delar: tungspetsen (apex..adj
apikal)...tungryggen(dorsum,adj.(dorsal), tungans översida i munhålan… (Elert)
dorsum of the tongue
tungrygg n / -ar / -ar
= dorsum
 tungans översida i munhålan (Elert)
e.g. Det vanliga sättet att inom fonetiken beskriva tungans ställning vid uttalet av vokaler bygger på att
man anger (tungryggens) högsta punkt i munhålan. (Elert)
Down Syndrome
Downs syndrom n / no plural / no plural
 svår utvecklingsstörning, orsakad av en övertalig kromosom (Bra Böcker Läkar Lexikon)
e.g. Lindriga fall av Downs syndrom utan komplicerade missbildningar behöver inte i ett accepterande
samhälle innebära ett lidande för de drabbade. (Gillberg, Hellgren)
41
dysarthria
dysartri n / -er / -er
 bristfälligt uttal, talrubbning orsakad av central el. perifer nervskada med följd att
artikulationsorganen (läppar, tunga, munhåla, gomsegel, svalg) delvis förlamas
e.g. (Dysartri) är en störning av talet, och inte av själva språkförmågan (som vid afasi). Den som inte
har någon annan funktionsnedsättning än (dysartri) har alltså en intakt förmåga att tänka, höra,
förstå, formulera sig, läsa, skriva men har svårigheter att göra talet tydligt. (Hartelius, Svensson)
dysfluency
icke-flyt n / / [ icke-flytande tal]
 tal som innehåller repetitioner, förlängningar och tvekan;avbrott i flödet av
talspråksljud… (Nicolosi,, egen översättning)
e.g. Detta normala icke-flyt kallas ofta fysiologisk stamning eller iterering. (Lundberg)
~ stamning
dysfunction
dysfunktion n / -er / -er
 störd funktion, spec. i avseende på dess kvalitet. (Lindskog, Zetterberg)
dyskinesia
dyskinesi n / -er / -er
 rörelsesvårigheter; smärtsamma rörelser (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Störd bakgrundsmotorik består av (dyskinesi), dvs dystoni och hyperkinesier, samt ataxi och
beror på skador i basala ganglier och cerebellum och deras förbindelser. (Aquilonius, Fagius)
dysphagia
dysfagi n / -er / -er
 sväljningssvårigheter (Aquilonius, Fagius)
e.g. Vid bilateral nedsättning av samtliga vagusfunktioner dominerar i stället uttalade
sväljningssvårigheter (dysfagi) och artikulationsrubbning. (Aquilonius, Fagius)
dysphasia
dysfasi n / -er / -er
 talrubbningar av olika slag, spec. lindrigare form av afasi (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Afasi betyder egentligen total förlust, medan (dysfasi) betyder nedsättning av den språkliga
förmågan. Man använder dock i Sverige oftast betecknignen afasi för alla former och grader av
afasi. (Svensson, Hartelius)
dysphonia
dysfoni n / -er / -er
 röst som avviker från det normala (Fritzell)
42
e.g. Den största gruppen av patienter är de som har funktionellt betingade besvär utan synliga
förändringar på stämbanden. Dessa besvär kan dels vara hörbara röstavvikelser (dysfoni), dels
rösttrötthet (fonasteni). (Svensson, Hartelius)
dysplasia
dysplasi u / -er / -er
 missbildning, rubbning i utvecklingen (Lindskog, Zetterberg)
dyspnea
dyspné n / -er / -er
 ansträngd andhämtning, andnöd (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Dyspné är ett framträdande symtom vid många kroniska lungsjukdomar, bla lungfibros och
emfysem, men orsaken kan också vara vissa hjärtsjukdomar som försvårar gasutbyte i lungorna.
(Bra Böckers Läkar Lexikon)
dysprosody
dysprosodi n. / -er / -er
 avvikande prosodi (Hartelius, Svensson)
e.g. Monrad-Krohn (1947) introducerade termen dysprosodi som beteckning på ett av symtomen hos
en skalltraumapatient. Patienten hade drabbats av en vänstersidig cerebral lesion, med afasi och
"främmande språks-accent". (Hartelius, Svensson)
~
röst prosodi
dysrhythmia
dysrytmi n. / -er / -er
 avvikande talrytm som karaktäriseras av defekt betoning, frasering och böjning (Travis,
e.g. I en av de få studier där man har försökt mäta oregelbunden, dysrytmisk diadochokinesi (Portnoy
& Aronson, 1982) har man studerat normaltalare, personer med ataktisk dysartri och personer
med spastisk/pseudobulbär dysartri. (Hartelius, Svensson)
dystonia
dystoni n. / -er / -er
Lt. dystonia
 onormal muskeltonus (muskelspänning) el. kärltonus (blodtryck). (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Dystoni förekommer som dominerande symtom vid torsionsdystoni och vid segmentella och
fokala dystonier, men dystoni kan även förekomma vid ett flertal andra tillstånd såsom Wilsons
sjukdom, anoxisk hjärnskada, avancerad Huntingtons sjukdom, vid Parkinsons sjukdom samt
inducerat av neuroleptika som sk akut dystoni. (Aquilonius, Fagius)
dystonic dysphonia
dystonisk dysfoni c / -a -er / -a -er
 röstproblem orsakade av onormal muskelspänning i larynx (Larsson)
ear canal
43
hörselgång n. / -ar / -ar
 yttre hörselgången från ytterörat till trumhinnan (Lindskog, Zetterberg)
e.g. En plötslig ökning av lufttrycket i hörselgången, orsakad t.ex. av en örfil, kan ge upphov till
trumhinneperforation. (Hallén, Anniko)
ear wax impaction
vaxpropp n. / -ar / -ar
 tilltäppande öronvax, vaxpropp i hörselgången (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Den hörselnedsättning som uppstår vid stora vaxproppar uppträder ofta akut, gärna i samband
med bad eller dusch. Detta eftersom man kan höra utmärkt väl även om man har en mycket stor
vaxpropp, bara den lämnar en smal luftspalt. (Hallén, Anniko)
early stuttering
tidig stamning c. / no plural / no plural
= begynnande stamning, primär stamning
 stamning i sin begynnade form och således...den minst komplicerade. Den
kännetecknas av spänning (tonus), krampartade utdragningar eller upprepningar,
fonatoriska och /eller artikulatoriska låsningar och ibland medrörelser. (Lundberg)
earphone
hörlur n. / -ar / -ar
= hörtelefon, öronmussla, hörpropp
 vanl. plur. hörlurar två små högtalare som placeras en vid vardera örat o. vanl.
sammanbinds med en bygel över huvudet (Bonniers svenska ordbok)
echolalia
ekolali n. / -er / -er
 mekanisk efterhärmning (tvångsupprepning) av ord (hos psykiskt sjuka) (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Som ytterligare verbala tics förekommer ekolali (upprepar vad andra sagt) och palilali (upprepar
sitt eget tal). (Ottosson)
electrolaryngography
elektroglottografi n. / -er / -er
= elektrolaryngografi
 mätning av hur det elektriska motståndet horisontellt tvärs över larynx varierar under
fonationen (Lindblad, Larsson)
e.g. En fördel med elektroglottografi är att metoden inte stör talproduktionen. (Lindblad)
~ glottogram fonation glottis
electronic mouth resonator
elektroniskt munrör c / -a, - / -a,  plaströr monterat på röstgenerator; används av laryngektomerade som artikulerar med
röret infört i munnen (Söderpalm)
44
electropalatography
elektropalatografi n. / -er / -er
 mätning med hjälp av en konstgjord gom med rader av elektroniska sensorer. När
tungan rör en sensor registreras kontakten (Lass, egen översättning)
elide
elidera v. /
 bortfalla (Stora engelsk-svenska ordboken)
embedding
inbäddning n / -ar / -ar
 Sats i en annan sats som t.ex. bisats (Söderpalm)
e.g. Lägg märke till att när man genererar inbäddningar måste man tillämpa reglerna i grammatiken
två gånger... (Dahl)
encode
koda v. /
 att omvandla meddelanden till signaler som kan överföras via en kommunikativ kanal
(Wolman, egen översättning)
endocrine voice disorder
endokrin röststörning /
 röststörning betingad av hormonella förändringar/störningar (Larsson)
endolymphatic hydrop
endolymfatisk hydrops c. /
 ändrad jon- och vätskebalans i innerörat, resulterande i en ökning av mängden
endolymfa (Hallén, Anniko)
e.g. Orsaken till Ménières sjukdom är okänd. Studier av tinningben från drabbade patienter som avlidit
har dock visat att en s.k. Endolymfatisk hydrops föreligger. (Hallén, Anniko)
endotracheal intubation
intubation n. / -er / -er
 införande av ett rör, en tub el. en kanyl i en kroppskanal, t.ex. i luftstrupen för att få fri
luftväg (vanligen i samband med narkos) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Intubation sker antingen genom munnen (oralt) eller näsan (nasalt). Oral intubation används vid
bl.a. operationer och akut återupplivning. (Bra Böcker LäkarLexikon)
endotracheal tube
trakealkanyl n / -er / -er
= trakealtub
 ett böjt (metall-)rör som sticks in i luftstrupen efter tracheotomi (Lindskog Zetterberg)
45
enunciate
uttala v. /
= artikulera
 frambringa språkljud (korrekt) (Bonniers svenska ordbok)
environmental deprivation
/

()
not relevant
epiglottic overhang
överhängande epiglottis n. / no plural / no plural
 epiglottis hänger över larynxingången av betydelse framförallt vid indirekt laryngoskopi
och undersökning med stelt endoskop (Almquist)
Please check English definition. Cannot be correct
epiglottis
epiglottis n. /
 struplocket alldeles ovanför struphuvudet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Strax ovanför fästet för vokalligamentet i sköldbrosket finns stjälken (petiolus) till struplocket
(epiglottis), vars laterala kanter är förbundna med kannbrosken genom plicae aryepiglotticae.
(Hallén, Anniko)
epilepsy
epilepsi n. /
 en grupp kroniska sjukdomstillstånd (symptom) kännetecknade av krampanfall och
ibland medvetslöshet till följd av störda funktioner i hjärnan. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Incidensen av epilepsi är påtagligt åldersberoende och signifikant högre för män. (Aquilonius,
Fagius)
epithelium
epitel n. /
 de celler el. det ytliga cellskikt som täcker hud och slemhinnor och som uppbygger de
parenkymatösa organen. Med hänsyn till epitelcellernas beskaffenhet el. funktion skiljer
man mellan skiv- el. plattepitel, cylinderepitel och flimmerepitel. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Epitelet, som bildar det yttersta lagret av hud och slemhinnor, skyddar de underliggande
vävnaderna mot bakterier, solstrålning, uttorkning, kemisk påverkan o.s.v och bildar hår och
naglar, vilka också har en skyddande funktion. (Bra Böcker LäkarLexikon)
Eustachian tube
eustachiska röret c. /
= tuba auditiva,tuba Eustachii
 örontrumpeten (mellan trumhålan i mellanörat och svalget) (Lindskog, Zetterberg)
evoked-response audiometry
46
ERA c. /
 evoked response audiometry, hörseltest med hjälp av EEG hos barn utan
samarbetsförmåga (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Den vanligaste formen av ERA är hjärnstamsaudiometri (Brainstem Response Audiometry, BRA).
(Hallén, Anniko)
expressive aphasia
expressiv afasi c. /
= motorisk afasi
 oförmågan att finna ord, varvid förlusten beror på skada i talcentrum;den sjuke förstår tal
och skrift men kan ej tala (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Broca's afasi motsvaras ungefär av termerna motorisk eller expressiv afasi. (Borenstein,
Hjelmquist)
expressive language deficit
expressiv språkstörning c. /
 svårigheter verbala uttryck (sätta samman ord för att formulera tankar)
(http://www.kidspeech.com/signs.html#expressive, egen översättning)
exteriorized stutterer
öppen stamning n. / no plural / no plural
 En stammande person som utan större hinder visar sin stamning öppet (Larsson)
facial paralysis
facialispares n. /
Lt. facioplegia
 förlamning av ansiktsmuskulaturen, blockering av de elektriska impulserna i
facialisnerven genom skada i nerven el. dess hjärnkärna (perifer skada) resp. i
hjärnvävnaden ovanför kärnan (central skada) (Lindskog, Zetterberg)
false vocal fold
fickband n. / no plural / no plural
= falska stämläppar, falska stämband
 slemhinneklädda veck i larynxväggen (Lindblad)
e.g. Taket i larynxventriklarna bildas av slappt nedhängande slemhinneveck, fickbanden (plicae
ventriculares), som ibland också kallas för falska stämband. (Hallén, Anniko)
falsetto
falsett n. / no plural / no plural
= huvudregister, randregister, lätt register
 utmärks av långa, tunna och spända stämläppar, vilka för varje individ vibrerar med
avsevärt högre frekvens än normalvärdena i bröstregister. (Lindblad, Larsson)
e.g. Typiskt för falsett är dessutom att glottis inte slutes helt i membrandelen utan att en glipa
föreligger där. Detta ger ett ständigt läckage. (Lindblad)
~
röst
47
fasciculation
fascikulationer n. /
 små okontrollerbara sammandragningar i enstaka muskelknippen som upplevs såsom
"pillrande" småryckningar under huden och som beror på sönderfall av motoriska
nervceller i ryggmärgens framhorn. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Då patienten gapar inspekteras tungan, först liggande mot munbotten, varvid eventuella
fascikulationer syns bäst. (Aquilonius, Fagius)
feature
särdrag n. / no plural / no plural
 en term som används i lingvistik och fonetik för att referera till en typisk eller märkbar
egenskap i talat eller skrivet språk. (Crystal, egen översättning)
e.g. I modern fonologi har man byggt vidare på denna iakttagelse och vill analysera språkens
fonemförråd som uppbyggda av ett antal egenskaper, av fonologiska särdrag (..). (Elert)
feature matrix
särdragsmatris n. / -er / -er
 schema som visar ett fonems olika egenskaper (Oxford, egen översättning)
festination
festination n / -er / -er
 tendens att ofrivilligt öka hastigheten vid gång, symptom på nervsjukdom, t ex paralysis
agitans (Parkinsons sjukdom) (Lindskog Zetterberg)
final consonant deletion
final konsonantdeletion c. /
 uteslutning av en ordfinal konsonant (Grundy, egen översättning)
flaccid dysphonia
slapp dysfoni n. / -a, -er / -a, -er
 Skador på de cervikala, thorakala och lumbala spinalnerverna resulterar i svaghet i och
~
atrofi av talmuskulaturen och därmed slapp dysfoni. De huvudsakliga röstrelaterade
symptomen inkluderar läckage pga svaga stämbandsadduktorer, minskad röststyrka
samt minimal intonation, betoning och ljudstyrkevariation (Andrews, egen översättning,
Larsson)
slapp dysartri
flaccid-spastic dysphonia
slapp-spastisk dysfoni n. / -a,-a,-er / -a,-a,-er
 en neurologisk röststörning. Avvikelser i röstkvaliteten, röststyrkan eller tonhöjden är
relativt kontstanta under flytande tal och förlängda vokaler. Fluktuationer kan förekomma
men är sällsynta. (Aronson, egen översättning)
48
flat hearing loss
flat loss n. / no plural / no plural
 en sensorineural hörselnedsättning som är likadan över hela frekvensregistret (Hallén,
Anniko)
fluctuating hearing impairment
fluktuerande hörselnedsättning n. / -ar / -ar
 hörselnedsättning som förändras i grad, men är inte någon regelbunden succesiv
förändring (Churchill, egen översättning)
fluency
flytande tal /
 smidighet i tal där ljud, stavelser, ord och fraser är sammanlänkade; avsaknad av
~
tvekanden eller repetitioner under tal (Nicolosi, egen översättning)
stamma
formant frequency
formantfrekvens n. / -er / -er
 en av formantens mätbara egenskaper. Avläses på frekvensskalan mitt under
envelopptoppen. Den har samma värde som motsvarande resonansfrekvens. (Lindblad,
Larsson)
e.g. Mestadels sammanfaller inte formantfrekvenserna med någon enskild delton. (Detta beror på att
deltonsfrekvensernas värden bestäms av stämläppsspänningen och formantfrekvenserna av
resonansen, vilken i sin tur betingas av ansatsrörets form. Man ställer in stämläppsspänningen
och ansatsrörets form oberoende av varandra.) (Lindblad)
free morpheme
fria morfem n. /
 del av språket som är meningsbärande även när det står ensamt. (Survey of
~
Commmunication Disorders, egen översättning)
fonologi
frequency
frekvens n. / -er / -er
 antal perioder per tidsenhet kallas svängningens frekvens. Frekvens mäts oftast i måttet
perioder per sekund eller det synonyma Hertz. (Lindblad)
e.g. Den mindre stämgaffeln med tätare periodupprepning har uppenbarligen högre frekvens.
(Lindblad)
fricative
frikativa n. / -or / -or
 ett språkljud som bildas genom att luftströmmen passerar en förträngning i munhålan
eller svalget. (Elert, Larsson)
e.g. Frikativa konsonanter utmärks akustiskt av ett kontinuerligt operiodiskt ljud (brus), vilket i de
tonande frikativorna är överlagt med ett periodiskt ljud från stämbandsljudkällan. (Elert)
49
front sound
främre ljud /
 språkljud som produceras i den främre delen av munhålan (Larsson)
fronting
framflyttning n. / -ar / -ar
= fronting, dentalisering
 ljud som vanligtvis produceras i bakre delen av munnen flyttas fram till den främre delen
~
av munnen, antingen pga fonologiska eller artikulatoriska svårigheter (Larsson)
backing
function word
funktionsord n / no plural / no plural
 ord i språket som är helt eller delvis av grammatisk betydelse (Karlsson)
e.g. Telegramstilsafatikern använder mest innehållsord och sällan grammatiska funktionsord (småord
som att, av, med etc). (Eriksson)
functional articulation disorder
/

()
not relevant
functional dysphonia
funktionell dysfoni c / -a, -er / -a, -er
 störd fonation utan organisk orsak, rösttekniken räcker inte till för de röstkrav som ställs
(Karlsson)
functional mutism
mutism n / no plural / no plural
 en typ av stumhet, långvarigt tigande helt el. delvis (elektiv mutism) hos en person som
kan tala, vanligen av psykiska orsaker (Lindskog, Zetterberg)
gag reflex
kräkreflex n / -er / -er
 den nervretning som påverkar kräkcentrum att utlösa kräkning (Lindskog, Zetterberg)
gestalt therapy
gestaltterapi n / -er / -er
 en sorts psykoterapi, använd med individer eller grupper, som betonar behandlingen av
en person som en helhet; den använder rollspel och andra tekniker för att befrämja
patientens utvecklingsprocess och utveckla hans fulla potential (Stedman, egen
översättning)
50
gestural cue
ickeverbal ledtråd c / -a, -ar / -a, -ar
 rörelse av någon kroppsdel som befrämjar ett korrekt svar (Morris, egen översättning)
gesture
gest n / -er / -er
 åtbörd, (hand)rörelse (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. På detta sätt tilldelar den vuxne barnets rörelser, blickar, gester en betydelse och handlar själv i
enlighet med sin egen tolkning, varigenom barnet får möjlighet att medvetet använda sitt
kroppsspråk i det kommunikativa samspelet som svar på den vuxnes kombination av
kroppsspråk och verbalt språk. (Söderbergh)
Gilles de la Tourette's syndrome
Tourette's syndrom c / no plural / no plural
 Debuterar mellan 2-15 års ålder och symtomen består av en kombination av svåra
muskulära och vocala tics. Koprolali förekommer i 60 procent. Ekopraxi och ekolali ses
hos omkring en tredjedel av fallen (Berg 1984) (Gillberg, Hellgren)
e.g. Även vid Tourettes syndrom är det möjligt att korta stunder (minuter till några timmar) kontrollera
rörelserna och ljuden/orden. (Gillberg, Hellgren)
glide
glidljud n / no plural / no plural
 språkljud som primärt består av en artikulators rörelse, i kontrast till ljud som produceras
med artikulatorerna i en relativt statisk position: /r/, /w/, /j/ (Nicolosi, egen översättning)
gliding
glidning n / -ar / -ar
 ersättningen av ett glidljud /w/ eller /j/ med en likvida (Nicolosi, egen översättning)
global aphasia
global afasi c / -a, -er / -a, -er
 patienten förefaller sakna varje form av förståelse för vad man säger till honom och
förmår inte heller självuttrycka något. Samtidigt föreligger alexi, agrafi och alkalkuli
(Borenstein, Hjelmquist, Karlsson)
e.g. Skadans lokalisation vid global afasi torde i princip vara densamma som vid blandade
sensoriska-motoriska afasiformer. Global afasi är antagligen också ett uttryck för en sådan
blandform av svåraste grad. (Borenstein, Hjelmquist)
glossopharyngeal
glossofaryngeal adj /
 avser tungan och farynx (Lowit, egen översättning)
glottal attack
51
/

()
no swedish word
glottal channel
glottisstängning n / -ar / -ar
 förträngning eller avspärrning i luftströmmens väg med hjälp av stämläpparna (Karlsson)
glottal closure
/

()
see glottal attack!
glottal coup
knarr n / no plural / no plural
 orsakas av kraftiga oregelbundna, relativt låga stämbandspulser (Elert)
e.g. Eftersom knarr kan förekomma vid en mängd olika frekvenser är det rimligt att anta att sätten att
åstadkomma denna rösttyp kan vara olika. (Lindblad)
glottal fry
glottal klusil c / -a, -er / -a, -er
= laryngal klusil, glottisstöt, hård ansats, glottal stop
 Stämläpparna läggs intill varandra och avstänger luftströmmens väg. När stämläpparna
plötsligt skiljs åt, bildas ljudet. (Elert)
e.g. Det bildas genom att stämläpparna närmas ofullständigt till varandra, vilket medför en
oregelbundenhet i stämbandsvibrationerna. Endast sällan blir det en fullständig laryngal klusil.
(Elert)
glottal plosive
glottisstriktur n / -er / -er
 förträngning av glottis (Almquist)
glottal stricture
hård ansats n / -a, -er / -a, -er
= laryngal klusil, glottisstöt, glottal klusil, glottal stop
 Stämläpparna läggs intill varandra och avstänger luftströmmens väg. När stämläpparna
plötsligt skiljs åt, bildas ljudet. (Elert)
"hård ansats" is the namn for both glottal attack and glottal coup
glottic efficiency
stämbandsfunktion n / -er / -er
 stämbandens kapacitet (Karlsson)
glottic space
52
röstspringa n / -or / -or
 formen och storleken på området mellan stämläpparna kallas röstspringan (Luther, egen
översättning)
e.g. stämläpparnas svängningsrörelser ger upphov till variationer i röstspringans vidd eller
glottisarean (Hallén, Anniko)
glottis
glottis n / no plural / no plural
 struphuvudets ljudapparat (Lindskog, Zetterberg)
e.g. frågan hur glottis fungerar i detalj vid fonation är långt ifrån klarlagd och engagerar en viktig del
av den aktuella larynxfysiologiska forskningen (Hallén, Anniko)
glottogram
glottogram n / no plural / no plural
 röstkällans vågform (Sundberg)
e.g. vid sidan av flödesglottogram finns även andra slags kurvor som representerar aspekter av
fonationen och kallas glottogram, nämligen främst fotoglottogram och elektroglottogram
(Lindblad)
Goo stage
joller n / no plural / no plural
"joller" is the global term for infant vocalisation, Goo stage and babbling in Swedish
grammar
grammatik n / -er / -er
 språklära; språkets byggnad (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. det här är just vad grammatiken handlar om: hur vi kan kombinera ord till språkliga yttranden och
vilka medel vi använder för att visa yttrandenas uppbyggnad eller struktur (Dahl)
grommet
plaströr n / no plural / no plural
 litet plaströr som sätts i trumhinnan då mellanörat är vätskefyllt, i syfte att lätta på det
därför förhöjda trycket (Karlsson)
e.g. Huvudindikationen för insättning av plaströr i trumhinnan på barn är långdragen otosalpingit.
(Hallén, Anniko)
hard palate
hårda gommen c / -a, -arna / -a, -arna
 de främre två trejedelarna av munhålans tak (Hallén, Anniko)
53
e.g. den hårda gommen är uppbyggd av överkäksbenets processus palatini och gombenens lamina
horisontalis (Hallén, Anniko)
headphone
hörlur n / -ar / -ar
 två små högtalare som placeras en vid vartdera örat och vanligen sammanbinds med en
bygel över huvudet (Bonniers Svenska Ordbok)
hearing aid
hörapparat n / -er / -er
 liten apparat som placeras vid örat för att förbättra hörandet hos hörselskadade
(Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. de nyligen introducerade multiprogrammerade hörapparaterna ger dessutom möjlighet att välja
mellan olika slag av förstärkningar, som anpassats för olika ljudmiljöer (Hallén, Anniko)
hearing impairment
hörselnedsättning n / -ar / -ar
 svårighet att uppfatta ljud via hörseln (Karlsson)
e.g. Arten och graden av en hörselnedsättning påverkas av var skadan är lokaliserad. De två
huvudgrupperna av hörselskada på basis av lokalisation är ledningshinder och sensorineural
hörselskada. (Hallén, Anniko)
hearing screening
hörselscreening n / -ar / -ar
 hörselprövning av nyfödda för att man tidigt skall kunna upptäcka de barn som är födda
med grava hörselskador (Lidén)
e.g. Frekvensen av gravt hörselskadade är ungefär 7 på 10000 nyfödda. Det har därför ifrågasatts om
gallringsundersökning (screening) av alla nyfödda är den lämpligaste metoden eller om någon
annan metod är bättre. (Lidén)
hearing sensitivity
hörtröskel n / -ar / -ar
= under hörgräns
 den lägsta ljudtrycksnivå hos en sinusformig ljudvåg som vid en viss frekvens och givna
betingelser i övrigt framkallar en hörselförnimmelse (Lidén)
e.g. vid bestämning av hörtröskel i fritt fält mäts ljudtrycksnivån i den punkt lyssnarens huvud befann
sig efter det att lyssnaren avlägsnats (Lidén)
hearing test
hörselprov n / -ar / -ar
 hörselmätning, kontroll av hörseln, som kan utföras av en audiometrist och registreras i
ett audiogram (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Efter denna orienterande första läkarundersökning utföres rutinmässigt ton- och talaudiometri.
Dessa båda prov bör göras på alla patienter som söker för hörselnedsättning. Inom parantes kan
nämnas att vid hög patientbelastning är det fördelaktigt om de audiometriska hörselproven kan
utföras före själva läkarbesöket. (Lidén)
54
hemianopia
hemianopsi n / -er / -er
 halvblindhet, avsaknad eller förlust av halva synfältet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. halvsidigt synfältsbortfall föreligger tämligen ofta vid hemiplegi. Höger synfält för båda ögonen
drabbas vid vänstersidig hemisfärsskada (homonym hemianopsi) - (...) (Borenstein, Hjelmquist)
hemiparesis
hemipares n / -er / -er
 halvsidig muskelsvaghet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Nedsatt muskelkraft - förlamning - benämns vanligen pares, men ibland används begreppet
paralys, som då bör avse totalt bortfall av viljemässig aktiveringsförmåga. Monopares betecknar
isolerad förlamning i en extremitet, hermipares förlamning i ena kroppshalvan, parapares
förlamning i båda benen och tetrapares eller quadripares kraftnedsättning i såväl armar som ben.
hemiplegia
hemiplegi n / -er / -er
 förlamning av ena kroppshalvan, nästan alltid orsakad av härdsjukdomar i hjärnan
(hjärnblödning) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. vid tillstånd med säker afasi och vänstersidig hemiplegi bör man dock i praktiken alltid först räkna
med möjligheten av att patienten har fått två lesioner samtidigt, innan man accepterar att höger
hemisfär är dominant (Borenstein, Hjelmquist)
hemisphere
hemisfär n / -er / -er
 halvklot, vanligen i betydelsen hjärnhalva (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Vid skador i den dominanta hemisfären förekommer afasi av olika typer, ofta läs- och
skrivsvårigheter, samt apraxi. (Aquilonius, Fagius)
Hertz
Hertz n / no plural / no plural
 enhet för frekvens (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. frekvens mäts oftast i måttet perioder per sekund eller det synonyma Hertz (Lindblad)
high back vowel
hög bakre vokal n / -a, -, -er / -a, -, -er
 "Hög" avser tungryggens läge [...] [u] är hög [...] De vokaler som uttalas med
tungryggens högsta punkt i den bakre delen av munhålan, [...], kallas bakre vokaler.
(Elert)
high frequency word
högfrekvent ord n / -a, - / -a,  ett i språket vanligt förekommande ord (Karlsson)
55
high front vowel
hög främre vokal c / -a, -, -er / -a, -, -er
 "Hög" avser tungryggens läge [...] [i] är hög [...] De vokaler som uttalas med tungryggens
högsta punkt i den främre delen av munhålan, alltså de som i vokalfyrsidingen är
belägna på eller i närheten av linjen [i]-[a], kallas främre vokaler. (Elert)
high-tone deafness
diskantnedsättning n / -ar / -ar
 personen som lider av denna typ av hörselnedsättning är oförmögen att uppfatta höga
frekvenser (Dorland, egen översättning)
hoarse
hes adj /
 klanglös, skrovlig (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Vardagsspråket har flera olika termer för att beskriva hörda röstavvikelser och röststörningar. Hes
är utan tvivel vanligast, men även beteckningar som beslöjad, grov, klangfattig, knarrig, monoton,
skrovlig och väsande förekommer, liksom ytterligare en del. Röstterapeuters samlade ordförråd
vid diagnosticeringen av röstrubbningar inkluderar alla termerna ovan utom hes. (Lindblad)
homorganic
homorgana adj. /
 olika konsonanter, som bildas med samma artikulationsställning, sägs vara homorgana
(Elert)
hyperactivity
hyperaktivitet n / -er / -er
 överaktivitet, rastlöshet (Karlsson)
e.g. Av stort såväl praktiskt som teoretiskt intresse är att tillståndet ofta är förenat med infantil autism
eller åtminstone förekomst av autistiska drag. Hyperaktivitet anses också vara särskilt vanligt hos
barn med detta tillstånd. (Gillberg, Hellgren)
hyperadduction
hyperadduktion n / -er / -er
 förhöjd adduktionskraft i larynx (Karlsson)
hyperfunctional tension voice disorder
hyperfunktionell röststörning /
= hyperkinetisk dysfoni
 pressad röst orsakad av för stor kraft i adduceringen av stämläpparna (Karlsson)
hyperkinetic dysphonia
hyperkinetisk dysfoni c / -a, -er / -a, -er
= hyperfunktionell röststörning
56
 se "hyperfunktionell röststörning" ()
see "hyperfunktionell röststörning"
hyperlexia
hyperlexi n / -er / -er
 långt framskriden läsförmåga hos utvecklingsstörda barn (Collins, egen översättning)
hypernasality
hypernasalitet n / -er / -er
= öppen nasalering
Lt. rhinolalia aperta
 Beror på bristfällig slutning mellan munhåla och nässvalg vid tal. Nässvalget och
näskaviteterna kopplas då till den orala transmissionsvägen och ger en påverkan av
röstklangen, som upplevs som avvikande för lyssnaren, även om denna inte är van att
bedöma tal. (Hallén, Anniko)
e.g. Vanligaste orsaken till velofaryngeal insufficiens och därmed öppen nasalering är medfödda
gomdefekter. Av dessa finns två huvudtyper, genomgående läpp-, käk- och gomspalt och enbart
gomspalt. (Hallén, Anniko)
hypertrophy
hypertrofi n / -er / -er
 cell-, vävnads- eller organförstoring utan nybildning av celler; ofta svår att skilja från
hyperplasi (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Utöver sekretion uppvisar dessa patienter nästäppa som orsakas av hypertrofisk slemhinna i
näsan, i vilken gråröda konkor ses. På grund av försvårad näsandning ses ofta faryngiter och
laryngiter hos dessa patienter. (Hallén, Anniko)
hypofunctional tension voice disorder
hypofunktionell röststörning c / -a, -ar / -a, -ar
= läckande röst orsakad av för liten kraft i adduceringen av stämläpparna
 läckande röst orsakad av för liten kraft i adduceringen av stämläpparna (Karlsson)
hypokinetic dysphonia
hypokinetisk dysfoni /
= hypofunktionell röststörning
 se "hypofunktionell röststörning" ()
see "hypofunktionell röststörning"
hyponasality
hyponasalitet n / -er / -er
= sluten nasalering
Lt. rhinolalia clausa
 de ljud som normalt skall ha nasal klang, dvs. i svenskan (m), (n) och (ng) får minskad
eller upphävd nasalklang och istället mer liknar motsvarande orala ljud (b), (d) och (g)
(Hallén, Anniko)
57
e.g. även septumdeviation, liksom adenoid hos barn, kan ge försvårad näspassage och därigenom
sluten nasalering (Hallén, Anniko)
hypopharynx
hypofarynx n / no plural / no plural
 nedre delen av svalget från munhålehöjd ned till struphuvudet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Hypofarynx ligger dorsalt om larynx och omfattar larynx lateralt. På ömse sidor om larynx bildas
en trattformad ficka (sinus piriformis). Hypofarynx bakvägg utgörs av m. constrictor pharyngis
inferior, som dorsalt gränsar till den prevertebrala fascian för C3-C6. (Hallén, Anniko)
hypotonia
hypotoni n / -er / -er
 "underspänning", (onormalt) minskad eller nedsatt spänning, speciellt i muskler eller
artärer vilket ger lågt blodtryck, men även t.ex. i ögat (Lindskog, Zetterberg)
e.g. om man hastigt reser sig från liggande kan en snabbt övergående hypotoni ge symtom som yrsel,
eller upplevs som att "det svartnar för ögonen" (Bra Böcker Läkarlexikon vol 3)
idiopathic
idiopatisk adj /
 av okänt ursprung, som verkar ha uppstått av sig själv (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Orsaken till idiopatisk parkinsonism är en förtvining i vissa små cellkärnor i övre hjärnstammen.
Denna förändring leder till en störning i produktionen av en signalsubstans, dopamin. (Eriksson)
illocutionary
illokut adj /
 den vanliga, konventionella innebörden i ett språkligt yttrande (Hjelmquist, Strömqvist)
e.g. Vi kan klargöra innebörden i Austins begrepp med ett av hans egna exempel. Om någon säger till
mig "skjut henne", så är själva yttrandet "skjut henne", den lokuta handlingen, med 'skjut' menas
skjut och 'henne' refererar till henne. Den illokuta handlingen är att personen uppmanat mig att
skjuta någon. (Hjelmquist, Strömqvist)
impairment
försämring n / -ar / -ar
 det att göra något sämre; det att något blir sämre (Bonniers svenska ordbok)
e.g. MS debuterar vanligen i 20- till 40-årsåldern. Sjukdomen präglas av ett mycket skiftande, utdraget
förlopp. Episoder av plötsliga försämringar uppträder med varierande, ofta långa mellanrum.
(Eriksson)
impedance
impedans n / -er / -er
 det motstånd som örats ljudledande apparat (trumhinna och hörselben) bjuder mot
ljudvågornas påverkan, vilket definieras som kvoten mellan det tryck och den
strömningshastighet som ett ljud framkallar (mäts i akustiska ohm) (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. skillnad i lufttryck mellan hörselgång och mellanöra ökar impedansen, som således har ett
minimum när de två trycken på ömse sidor om trumhinnan är lika (Hallén, Anniko)
58
impedance audiometry
impedansaudiometri c / -, -er / -, -er
 metod att testa mellanörats funktion, varvid trumhinnans rörlighet och impedans
(motstånd) mäts och registreras på en kurva (Lindskog, Zetterberg)
e.g. impedansaudiometri är, till skillnad från föregående metoder, en akustisk metod, som innebär
mätning av ljudöverföring från hörselgång till mellanöra (Hallén, Anniko)
impulsivity
impulsivitet n / -er / -er
 det att vara impulsiv (Bonniers svenska ordbok)
e.g. Alla sociala behov och ambitioner är borta. Vanliga sociala förstärkningar såsom beröm och
uppmuntran saknar effekt. Patienten agerar impulsivt och oansvarigt och kan inte förutse
konsekvenserna av sina handlingar. (Eriksson)
incipient stuttering
begynnande stamning /
= tidig stamning
 se tidig stamning ()
infant vocalization
joller n / no plural / no plural
"joller" is the global term for infant vocalisation and babbling in Swedish
infection
infektion n / -er / -er
 smitta, införandet i kroppen av ett levande smittämne (patogena mikrober,
sjukdomsalstrandemikroorganismer) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. glykoproteiner i saliv kan förhindra vidhäftningen av patogena bakterier, och på detta sätt
förhindra eller försvåra infektion (Hallén, Anniko)
inflammation
inflammation n / -er / -er
 retningstillstånd i en vävnad efter en lokal vävnadsskada, varvid kappilärerna vidgas
(hyperemi) och får ökad genomsläpplighet i väggen så att serum och vita blodkroppar
når det skadade stället (inflammatoriskt ödem) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. bilateral nässekretion talar för generellt engagemang av slemhinnorna som t.ex. vid infektioner,
inflammationer, allergier och vasomotoriska reaktioner (Hallén, Anniko)
inflection
59
böjning n / -ar / -ar
 möjligheten att med hjälp av ändelser el. andra förändringar av ett ord uttrycka olika
grammatiska förhållanden (Bonniers svenska ordbok)
e.g. den grundläggande skillnaden mellan böjning och avledning är att man genom böjning får fram
olika ordformer av samma lexem medan avledning ger upphov till nya lexem (Dahl)
infraglottal
subglottal adj /
 belägen under struphuvudets ljudapparat, under röst- eller ljudpsringan (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. näsdroppar förbättrar luftpassagen genom näsan, underlättar inandningen och minskar det
subglottiska undertrycket och därmed ödemtendensen (Hallén, Anniko)
inhalatory stridor
inspiratorisk stridor c / -a, - / -a,  väsande ljud vid inandning, förekommer vid bl.a. främmande kropp i svalg el. luftstrupe
och vid pseudokrupp (Lindskog, Zetterberg)
e.g. främmande kroppar i andningsvägarna eller i hypofarynx är en annan differentialdiagnos, lliksom
obstruktiv bronkit, som dock åtföljs av expiratorisk och inte inspiratorisk stridor (Hallén, Anniko)
inner ear
inneröra n / -on / -on
 ben- och hinnlabyrinten med hörselorganet, snäckan (cochlea), balansorganet med
båggångarna (canales semicircularis) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. i inneröratfinns två skilda sinnesfunktioner, balans och hörsel, samt ductus och saccus
endolymphaticus, som svarar för endolymfans homeostas (Hallén, Anniko)
inner language
inre tal c / no plural / no plural
 en inre, tyst monolog - tänkande (Karlsson)
e.g. när de blir äldre utvecklas detta till en inre, tyst monolog, men medan detta sker kan man se att
de rör på läpparna; för övrigt pratar även vuxna för sig själva i problemsituationer (Hwang,
Nilsson)
inspiration
inandning n / -ar / -ar
= inspiration
 indragning av luft i lungorna, orsakat av ökad lungvolym och därvid minskat lufttryck i
lungorna (Karlsson)
e.g. till följd av helt omedvetna reflexer abducerar man i viloandning dessutom stämbanden under
inandning och i utandningens början adducerar man dem lika omedvetet (Sundberg)
intelligibility
förståelighet n /
 begriplighet, tydlighet (Stora engelsk svenska ordboken)
60
e.g. undersökningar av förståelighetens kontextberoende har bl a visat att de svåraste dysartrikerna
var mest förståeliga i enstaka ord, medan personer med lätt dysartri dysartri var mest förståeliga i
meningar (Beukelman & Yorkston 1979) (Hartelius, Svensson)
interdisciplinary consultation
interdisciplinär konsultation n / -a, -er / -a, -er
 konsultation där minst två företrädare för olika professioner ingår (Söderpalm)
interiorized stutterer
dold stammare c / -a, - / -a,  personer som sällan hörs stamma men som själva upplever sig som stammare (Alm)
e.g. dolda stammare har en tendens till onormala avbrott i talet, men på olika sätt lyckas de hantera
dem så att de inte märks (Alm)
intermittent aphonia
intermittent afoni c / -a, -er / -a, -er
 regelbundet återkommande oförmåga att frambringa ljud (Lindskog, Zetterberg)
intervention
behandling n / -ar / -ar
 skötsel, vård, handledning m.m. (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Eftersom behandlingenav dessa patienter givetvis har mycket gemensamt med traditionell
logopedisk röstterapi och därför är väl känd av varje logoped, som arbetar med röstpatienter, ges
endast i vissa fall exempel på direkta övningar. (Söderpalm)
intervention goal
behandlingsmål n / no plural / no plural
 avsikten med en behandling (Karlsson)
e.g. Man kan alltså ha många olika slags målsättningar: att må bättre, att våga mer, att tala bättre.
Alla dessa målsättningar är viktiga, men när man diskuterar behandling av stamning är ändå talet
det centrala. (Alm)
intonation
intonation n / -er / -er
 talets växlande tonhöjd, satsmelodi (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Normalt växlar vi under en sekunds tal eller sång flera gånger mellan dessa inställningar tonande och tonlösa ljud varvas om varandra. Även stämläppsspänningen varierar ständigt i tal
och sång. Denna variation orsakar intonationen eller melodin. (Lindblad)
intonation pattern
intonationsmönster n / no plural / no plural
 en sekvens av tonhöjder eller 'toner' (Crystal, egen översättning)
e.g. ändå brukar det inte vara svårt att höra ut intonationsmönstren i t ex de svenska ordparen Polenpålen, eller i hela satser med t ex fråge- och påståendeintonation, när någon viskar dem
(Lindblad)
61
intraoral air pressure
intraoralt tryck c / -a, - / -a, = supraglottalt tryck
 uppbyggt lufttryck i munhålan (Karlsson)
e.g. Härigenom får man samtidiga mätvärden på sub- och supraglottalt (oralt) tryck. Signalerna från
de två mätarna leds i separata ledningar och registreras som två olika kurvor. (Lindbladn)
intubation
intubation n / -er / -er
 införande av ett rör, en tub eller en kanyl i en kroppskanal, t.ex. i luftstrupen för att få fri
luftväg (vanligen i samband med narkos) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. andningsvägarna måste säkras genom antingen intubation eller trakeotomi (Hallén, Anniko)
jargon
jargong n. / no plural / no plural
 ()
not relevant
jargon aphasia
jargongafasi c. / -er / -er
= Wernicke's afasi
 störning då fonem produceras på ett obegripligt sätt; felaktiga sekvenser utan mening,
individen förefaller ha ett fonetiskt system som är begripligt bara för honom själv
e.g. Patienter som producerar ett okritiserat, flytande nonsenstal brukar sägas lida av (jargongafasi).
(Borenstein)
kinesics
/

()
no swedish term
labial
labial adj. / -a / -a
 som avser eller hör till en läpp (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Labial artikulator, dvs. avspärrning eller förträngning med hjälp av underläppen, används vid
uttalet av 1. labiala och 2. labiodentala konsonanter. (Elert)
labial assimilation
labial assimilation c. / -a,-er / -a,-er
 utbyte av en icke-labial konsonant mot en labial konsonant för att göra produktionen
~
liknande en annan labial konsonant i ett ord ex. top=bop (Nicolosi, egen översättning)
artikulationfonetik
62
labiodental
labiodental n. / -er / -er [ labiodental]
 Ljud som produceras med underläppen mot övre framtändernas nederkant (som vid
uttalet av v-ljudet i svenskan) (Elert)
e.g. Labiala och labiodentala konsonanter är grava, dvs. de starkaste komponeneterna befinner sig
lågt på frekvensskalan. (Elert)
~
labialbilabialdentalartikulationfonetik
Landau Kleffner syndrome
Landau Kleffner syndrom c. / - /  en särskild form av akut uppträdande afasi med debut av EEG-förändringar(ofta
bilaterala epileptogena/paroxysmala med vänstersidig övervikt) och/eller epilepsi i
anslutning till afasidebuten (Gillberg, Hellgren)
language
språk n. / - / - [ språklig]
 ett system för att uttrycka tankar, känslor etc genom att använda talade ljud eller
konventionella symboler (Collins, egen översättning)
e.g. Om vi är intresserade av att beskriva språket, blir vår uppgift att komma fram till de regler och
principer som styr denna aktivitet. (Strömqvist)
◊
språkförståelse, språkförsening
language acquisition
språktillägnande n. / -n / -n
 inlärning/utveckling av språket (Johannisson)
e.g. För att avgöra om hypotesen om en kritisk period för språktillägnandet är riktig, måste vi studera
en vuxen som ännu inte fått tillfälle att lära sig sitt första språk. (Strömqvist)
~
språkspråkutveckling
language assessment
språkbedömning n. / -ar / -ar
 den process som innebär att man bedömmer/utreder den språkliga
förmågan/kapaciteten hos en person (Johannisson)
language development
språkutveckling n. / -ar / -ar
 sättet på vilket ett barns språk utvecklas (Yule, egen översättning)
e.g. Från 1939 till 1949 publicerade Leopold fyra digra volymer om sin dotters språkutveckling - hon
var tvåspråkig, talade tyska och engelska. Han behandlar hennes ljudutveckling, grammatik,
ordförråd och semantik. (Söderbergh)
language impairment
språkstörning n. / -ar / -ar
63
 någon sorts svårighet med produktionen och/eller uppfattningen av språkliga enheter,
oavsett miljö, som kan omfatta allt från total frånvaro av språk till mindre variationer av
syntax; meningsfullt språk kan produceras, men med begränsat innehåll; t.ex. begränsat
ordförråd; begränsade verbala formuleringar; utelämnande av artiklar, prepositioner,
tempus- och pluralmarkörer, och brist på bestämningsord (Nicolosi, egen översättning)
e.g. Det är alltid angeläget att ta reda på om en språkstörning hos ett barn är avgränsad eller en del i
en för övrigt avvikande utveckling. (Kadesjö)
language intent
/

()
language therapy
språkterapi s / -er / -er
 medicinsk vetenskap och specialitet som rör sjukdomars karaktär och de strukturella och
funktionella förändringar som orsakas av sjukdomsprocesser och som försöker
rehabilitera språk (Nicolosi, egen översättning)
e.g. Även om de inte är tillräckligt mogna eller motiverade för språkterapi är det likväl viktigt att
komma i kontakt med dessa barn så tidigt som möjligt för att de via råd och upplysningar till
föräldrarna eller andra i sin omgivning skall få så bra språklig stimulans som möjligt i den miljö de
vistas i på dagarna. (Rudberg)
LARSP
c. /

()
laryngeal airway
laryngal luftväg c. / -a, -ar / -a, -ar
 luftvägen från näsan och munnen till larynx (Dickson, egen översättning)
e.g. Under andning är den laryngala luftvägen öppen. Människor måste stänga av den laryngala
luftvägen under sväljning för att förhindra att mat hamnar i trachea och lungor. (Dickson, egen
översättning)
laryngeal carcinoma
larynxcancer c / no plural / no plural
 Elakartade förändringar i struphuvudet. (Söderpalm)
e.g. Larynxcancer är, liksom lungcancer, vanligast hos stads-, speciellt storstadsbefolkning än hos
landsbygdsbefolkning, vilket tyder på att även andra luftföroreningar har betydelse. (Hallén,
Anniko)
laryngeal mirror
larynxspegel c. / speglar / speglar
 liten spegel avsedd att föras bak i munnen för att spegla svalget vid indirekt laryngoskopi
e.g. För att mera ingående kunna bedöma laryngologiska fynd krävs det att man använder optiska
hjälpmedel av något slag. Helt överlägset härvid är att förstora bilden i en konventionell
larynxspegel med ett mikroskop, indirekt larynxmikroskopi. (Hallén, Anniko)
64
laryngeal muscle cramping
/

()
laryngeal muscle tension
/

()
laryngeal spasm
laryngospasm c. / -er / -er
= larynxkramp
 Tillslutning av ljudspringan mellan stämbanden genom kramp i vissa av struphuvudets
muskler så att luften ej kan passera (Lindskog, Zetterberg)
laryngeal web
/

()
laryngectomee
laryngektomerad s / -e / -e
 en person som fått struphuvudet bortopererat (Karlsson)
e.g. Logopedens uppgift vid rehabiliteringen av en laryngektomerad patient består i att lära denne ta
in luft i esofagus, rapa upp luften och artikulera på den. (Söderpalm)
laryngectomy
laryngektomi n. / -er / -er
 operativt avlägsnande av struphuvudet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Vid fullständig laryngektomi görs ett snitt mitt fram på halsen, larynx avlägsnas och en kanyl förs
in och förbinds med trachea (=luftstrupe), som får mynna mitt fram på halsen. (Söderpalm)
laryngitis
laryngit n. / -er / -er
= strupkatarr
 inflammation i struphuvudet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Akut laryngit med heshet och sårighetskänsla i halsen är relativt vanligt och orsakas oftast av en
virusinfektion. (Hallén, Anniko)
laryngomalacia
laryngomalaci c. / -er / -er
 en funktionell förträngning i larynxingången (Kuylenstierna, Hemlin)
e.g. Laryngomalaci är den vanligaste orsaken till inspiratorisk stridor hos spädbarn och beror på ökad
mjukhet i larynxbrosken med ett ofta (...)-format epiglottis. (Hallén, Anniko)
65
laryngopharyngectomy
/

()
not relevant
laryngopharynx
laryngofarynx n. /
= hypofarynx
 den del av svalget som ligger i höjd med struphuvudet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Hypofarynx (laryngofarynx) gränsar upptill mot mesofarynx (orofarynx) och sträcker sig från
kanten av epiglottis ned till krikoidbroskets undre kant. (Hallén, Anniko)
laryngoscopy
laryngoskopi n. / -er / -er
 undersökning av struphuvudet med en spegel eller med ett instrument (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. vid direkt laryngoskopi bereder man direkt sikt på larynx genom att böja patientens huvud
maximalt bakåt och genom att använda ett rörformat instrument, laryngoskopet (Hallén, Anniko)
larynx
larynx n. / no plural / no plural
 struphuvud (Lindskog, Zetterberg)
e.g. såsom vaktpost vid mynningen till luftstrupen har struphuvudet larynx i princip en ventilfunktion,
där förmågan att hålla mynningen öppen är lika angelägen som att snabbt kunna stänga den
(Hallén, Anniko)
lateral
lateral adj. /
 belägen åt eller vid sidan, ej i mitten, bort från (kroppens) mittlinje (Lindskog, Zetterberg)
e.g. strax ovanför fästet för vokalligamentet i sköldbrosket finns stjälken (petiolus) till struplocket
(epiglottis), vars laterala kanter är förbundna med kannbrosken genom plicae aryepiglotticae
(Hallén, Anniko)
lateral plane
lateralplan /
 sidoperspektiv, röntgen (Söderpalm)
lateral seal
/

()
not relevant
learning disability
inlärningssvårighet n. / -er / -er
66
 en allvarlig störning i läs- och skrivförmågor som inte är relaterade till allvarliga
sensoriska eller neurologiska brister, inadekvat intelligens baserad på till exempel dåliga
sociala förhållanden (Mensink-Ypma, egen översättning)
e.g. De flesta barn lär sig läsa oavsett vilken läsinlärningsmetod som används i klassen. Men några och dessvärre alltför många - lyckas inte med detta. Dessa elever måste få läsundervisning av
något annat slag. Beroende på arten och graden av elevens svårigheter väljs alternativa metoder
och arbetssätt. (Larson, Nauclér, Rudberg)
legato speech
legatotal n. / no plural / no plural
 tal där ljud, stavelser och ord är mjukt förenade genom oavbruten fonation och luftflöde
(Bloodstein, egen översättning)
e.g. Man lägger därvid särskild vikt vid samordningen mellan andning och fonation, ett adekvat
röstläge och en klangfull röstkvalitet. I det andra steget tillämpar man denna röstteknik i verbala
övningar, både i form av textläsning och dialoger. (Lindblad)
lesion
lesion n. / -er / -er
 skada eller sjuklig förändring i funktion eller organstruktur (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Dessutom kan en lesion inom ett visst område resultera i ett funktionellt bortfall av intakta men
under normala förhållanden kommunicerande strukturer (Hallén, Anniko)
lethargy
letargi n. / -er / -er
 sjukligt sömntillstånd, dvala; håglöshet, slöhet (Östergren, Dahlstedt)
e.g. ihållande medvetslöshet eller dvala ur vilken den sjuke kan väckas men som han genast sjunker
in i igen, t.ex. hysterisk el. hypnotisk letargi (Lindskog, Zetterberg)
leukoplakia
leukoplaki n. / -er / -er
 kroniska vita slemhinnefläckar (speciellt i munnen) av okänd orsak (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. vid lindriga grader av leukoplaki ses större eller mindre gråvita, ibland pärlemorskimrande
slemhinneförtjockningar vilkas yta kan vara glatt eller skrovlig (Hallén, Anniko)
lexical accessing problem
benämningssvårighet n. / -er / -er
= ordmobiliseringssvårigheter
 svårighet att benämna förevisade eller beskrivna föremål (Borenstein, Hjelmquist)
e.g. de flesta Wernicke-afasipatienter har antingen svårt att benämna föremål, eller så resulterar
svaren i parafasier eller neologismer (Borenstein, Hjelmquist)
lexical acquisition
lexikalt tillägnande c. / -a, -n / -a, -n
 avser tidpunkten då barn börjar använda ord; före deras användande av riktiga ord,
producerar de ordlika former (Speech and Language (Lass N.J.), egen översättning)
67
e.g. strax före ett års ålder brukar många barn visa de första tendenserna att "tala" i egentlig mening,
dvs använda ord eller ordliknande ljudsammanställningar i kommunikativt syfte (Söderbergh)
lexical development
lexikal utveckling c. / -a, -ar / -a, -ar
 avser utvecklingen av barns första ord och storleken av deras ordförråd (Speech and
Language (Lass N.J.), egen översättning)
e.g. Vid vilken ålder detta steg tas tycks hänga samman med storleken hos barnets ordförråd.
Tvåordsstadiet föregås i regel av en kraftig tillväxt i ordförrådet. (Söderbergh)
lexical processing
lexikalt processande c. / -a, -n / -a, -n
 genererande av en idé, förvandling av semantisk information till språkliga symboler, och
förståelsen av talat språk (Linguistic Analysis of Aphasic Language (Dressler & Stark),
e.g. i sin karakteristiska form innebär det att man inte själv kan komma på ordet i fråga, men man
väljer utan minsta tvekan rätt ord bland framsagda alternativa förslag (Borenstein, Hjelmquist)
lingual fraenum
tungband n. / no plural / no plural
 slemhinnevecket på tungans undre främre yta ner till munhålans botten (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. ett kort tungband kan förorsaka svårigheter att forma r-ljudet (Hallén, Anniko)
lingual-alveolar
linguo-alveolar adj. /
 ljud som artikuleras med tungan mot tandvallen (Karlsson)
e.g. Sätt tungspetsen vid övre framtändernas nederkant. Låt den sedan röra sig uppåt-inåt munhålan.
Känn först tandköttets kant och därefter den konvexa tandvallen. (Elert)
linguistic component
språklig komponent c. / -a, -er / -a, -er
 en av aspekterna i grammatik, dvs fonologisk, morfologisk, syntaktisk, semantisk och
pragmatisk (Nicolosi, egen översättning)
e.g. Det är som regel så, att det inte räcker med att ta hänsyn till enbart det lexikala innehållet och
den grammatiska formen hos ett yttrande, för att man ska kunna sluta sig till vilken handling
yttrandet ska räknas som. Ett yttrande som "Är pappa hemma?" brukar t.ex. med avseende på
sin syntaktiska form räknas som en fråga, men yttrat i inledningsskedet av ett telefonsamtal av
den som ringer upp, brukar det räknas som en uppmaning (hämta pappa så får jag tala med
honom). (Strömqvist)
linguistic impairment
språkstörning n. / -ar / -ar
 försämring av de språkliga funktionerna orsakad av en sjukdom eller en hjärnskada
e.g. med afasi menar man förlust av den språkliga förmågan till följd av hjärnskada (Söderpalm)
68
lip configuration
läppinställning n. / -ar / -ar
 läpparnas form och arrangemang (Churchill, egen översättning)
e.g. läpparna kan bl a skjutas fram och snörpas ihop (rundas), så att ett litet resonansrum bildas
framför tänderna (Lindblad)
lip rounding
läpprundning n. / -ar / -ar
 sammandragna läppar, så att det blir kort avstånd mellan mungiporna och
munöppningen blir liten, hela läppartiet skjuts i allmänhet fram så att munnen "trutar ut"
(Elert)
e.g. den särskilda klang som åstadkoms med rundade läppar används på många håll för att uttrycka
ömhet mot spädbarn och djur (Lindblad)
lip spreading
läppspridning n. / -ar / -ar
= orundade läppar
 uttal med stort avstånd mellan mungiporna, som vid ett leende (Elert)
e.g. andra talare tenderar istället att tala med mer spridda (orundade) läppar än normalt, vilket ger
generellt högre formantfrekvenser och ljusare klangfärg (Lindblad)
liquid gliding
likvid glidning c. / -a, -ar / -a, -ar
 en fonologisk process där /l/ och /r/ ersätts av /w/ och /j/ (Coussement, egen
översättning)
e.g. olika barn tycks alltså uppmärksamma olika drag i r-ljudens fonetiska struktur och använda dem
som grund för sin egen artiulation; frikativa drag kan uppmärksammas och ge [j] som
ersättningsljud, de klusila egenskaperna gynnar [d], och de likvida dragen, dvs den kontinuerliga,
vokalliknande karaktären, ger [l] (Linell, Jennische)
liquids
likvida n. / -or / -or
 gemensam beteckning för lateraler och tremulanter (Elert)
e.g. en gemensam beteckning för lateraler och tremulanter som används när det är tal om klassiska
språk, är likvida (Elert)
lisp
läspning n. / -ar / -ar
 funktionellt feluttal av s-ljudet; i vidare bemärkelse även dylikt feluttal av det därmed
besläktade sje-ljudet (Lindskog, Zetterberg)
e.g. s- och r-ljuden är som redan nämnts svåra ljud, och det är också dessa som oftast uttalas del sigmatism = läspning, s-fel och rhotacism = r-fel (Rudberg)
listening skill
69
förmåga att lyssna c. / no plural / no plural
 förmågan att förstå vad som sägs (GVD, egen översättning)
e.g. Vilka är dina förslag till att hjälpa barnet att utveckla eller förbättra förmågan att lyssna? (Flexer,
locutionary
lokut (talhandling) adj. /
 den "totala" talhandlingen, dvs att man yttrar vissa ljud, att det i denna ljudmassa finns
vissa ord, som ingår i en viss syntaktisk konstruktion och att yttrandet har en viss mening
(Hjelmquist, Strömqvist)
e.g. Vi kan klargöra innebörden i Austins begrepp med ett av hans egna exempel. Om någon säger till
mig "skjut henne", så är själva yttrandet "skjut henne", den lokuta handlingen, med "skjut" menas
skjut, och "henne" refererar till henne. (Hjelmquist, Strömqvist)
long-term memory
långtidsminne n. / -n / -n
 den delen av minnessystemet som ansvarar för att hålla kvar information längre än
några sekunder eller minuter (Aschcraft, egen översättning)
e.g. långtidsminnet är alltså den slutliga destinationen för information som vi vill lära oss eller komma
ihåg (Aschcraft, egen översättning)
loud speaker
högtalare n. / no plural / no plural
 anordning som omvandlar elektriska signaler till ljud (Bonniers svenska ordbok)
e.g. i kontrast till detta gäller att alla mikrofoner, högtalare, förstärkare och andra komponenter i
högklassiga system för inspelning, lagring, förstärkning och avspelning av ljud utmärks av att
deras överföringskurva väsentligen är vågrät (Lindblad)
loudness
ljudstyrka n. / -or / -or
= hörstyrka
 definieras i fackspråket som "upplevd styrka hos ljud", men ordet används också i
bemärkelsen "akustisk styrka" (Lindblad)
e.g. på liknande vis är termen röststyrka mer inskränkt än de i stort sett synonyma orden hörstyrka
och ljudstyrka (Lindblad)
low frequency
låg frekvens c. / -a, -er / -a, -er
 obestämd term som refererar till en frekvens på 1000 Hz och mindre (Nicolosi, egen
översättning)
e.g. detta innebär att 200 Hz-tonen och andra lågfrekventa toner vid denna intensitetssänkning
förlorar avsevärt mer i hörstyrka än 1000 Hz-tonen (Lindblad)
maladaptive response
maladaptiv respons c. / -a, -er / -a, -er
70
 respons gjord med stor energiåtgång, eller t.o.m. även skadlig för organismen, för
förstärkning av tveksamt eller inget värde (Nicolosi, egen översättning)
maladjustment
missanpassning n. / -ar / -ar
 en oförmåga att klara av problemen och utmaningarna i vardagslivet (Stedman, egen
översättning)
e.g. I litteraturen förekommer dessutom en rad andra mer eller mindre synonyma termer som
"maladjustment" - missanpassning, "antosocial behaviour" - asocialt beteende. Flertalet av dessa
beteckningar är att betrakta som deskriptiva samlingsnamn och de säger inte något om
beteendestörningens svårighetsgrad eller orsak. (Gillberg, Hellgren)
malformation
missbildning n. / -ar / -ar
 felaktig bildning, disformitet ()
e.g. Mindre missbildningar av mellanörat är inte ovanliga, t.ex. sabelformat hammarskaft eller
avsaknad av stapediusmuskelns sena. (Hallén, Anniko)
malignant
malign adj. /
 elakartad (om sjukdomar med ett sådant förlopp att de utan behandling säkert leder till
döden el. om svulster som växer infiltrativt och metastaserar, d.v.s. bildar dottersvulster)
e.g. Malign extern otit är en mycket allvarlig men sällsynt infektion som förekommer hos t.ex.
insulinbehandlade diabetiker. (Hallén, Anniko)
malocclusion
malocklusion n. / -er / -er
 dålig tillslutning av bettet, en typ av felaktig tandställning (ocklusionsanomali) där
tändernas tuggytor inte kan utveckla sin fulla kraft vid tuggningen. (Lindskog, Zetterberg)
mandible
mandibel n. / -ar / -ar
Lt. inferior maxilla, submaxilla
 underkäke (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Underkäken, mandibeln, består av corpus mandibulae och ramus mandibulae med de två
utskotten processus coronoideus och processus condylaris. (Hallén, Anniko)
mandibular retrognathia
mandibulär retrognati n. / -a, -er / -a, -er
 tillbakadragen underkäke, käkläge bakom pannivån. (Lindskog, Zetterberg)
markedness theory
markeringsteori n. / -er / -er
71
 teori som skiljer mellan markerade (specifika) och omarkerade (generella) egenskaper
hos en språklig företeelse. (Söderpalm)
masking
maskering n. / -ar / -ar
 en metod att undvika felaktiga resultat vid hörseltest, där ljud kan överföras via skallens
ben (benledning) från ena örat till det andra; ett lämpligt brusljud inledes då i det öra som
inte skall testas. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Maskering är som regel ett osymmetriskt fenomen såtillvida att ett visst ljud maskerar mera uppåt
i frekvens än nedåt. Detta innebär att basljud tenderar att ge upphov till mera maskering av t.ex.
tal än diskantljud. (Hallén, Anniko)
masking noise
maskerande brus c. / no plural / no plural
 brus i hörlurar som gör att man inte kan höra sin egen röst (Alm)
e.g. Vid maskerande brus och DAF tvingas man lita mer till känseln i talorganen än till hörselintrycken.
Styrningen av talrörelserna blir därför mjukare. (Alm)
master schedule
/

()
not relevant
maxilla
maxill n. / -er / -er
Lt. supramaxilla
 överkäke (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Överkäksbenet, maxillan, består av corpus maxillae, från vilket fyra utskott utgår: processus
alveolaris, processus frontalis, processus palatinus och processus zygomaticus. Hela corpus
maxillae utgör den främre och laterala begränsningen av sinus maxillaris, käkhålan. (Hallén,
Anniko)
mean length of utterance
MLU c. / no plural / no plural
= mean length of utterance
 den genomsnittliga längden av yttranden, erhålls genom att räkna antalet morfem per
yttrande och dividera dessa med antalet yttranden. (Nicolosi, Larsson)
e.g. För att på ett meningsfullt sätt kunna jämföra olika barns språk har man därför bestämt sig för att
jämföra språket hos barn med samma satslängd. Satslängden mäter man i MLU (Söderbergh)
~
språkutveckling
medial
medial adj. /
 som ligger åt kroppens mittlinje till; motsats lateral (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Stämbandsadduktion sker således genom en nedfällning av processus vocalis medialt framåtnedåt i larynxlumen och abduktion genom en lyftning uppåt-bakåt lateralt. (Hallén, Anniko)
72
medulla
medulla n. /
= märg
 den inre centrala delen i vissa organ med speciell struktur (benmärg, binjuremärg,
~
ryggmärg etc.) (Lindskog, Zetterberg)
medulla oblongata
melodic intonation therapy
melodisk intonationsterapi c. / -er / -er
= MIT
 bygger på det välkända förhållandet att afasipatienter som inte kan tala ofta ändå kan
sjunga (Dalin 1745). Vid MIT låter man patienten intonera ord och satser till ordens
normala musikaliska mönster (prosodi). I stigande svårighetsgrad får patienten under
loppet av flera månaders daglig träning öva sig att sjungande uttala ord och meningar,
till en början tillsammans med terapeuten, senare allt mer självständigt, intonerande
uttala ord och meningar. Så småningom kan patienten övergå till normalt talat språk, om
än i begränsad omfattning. (Borenstein)
e.g. För patienter med särskilt stora svårigheter att uttrycka sig i tal samt svårigheter att efterhärma
(repetera) ord, men vars auditiva förståelse är relativt välbevarad, finns sedan början av 1970talet en särskild behandlingsmetod- Melodic Intonation Therapy (MIT). (Borenstein)
~
afasi
membrane
membran n. / no plural / no plural
Lt. membrana
 tunn hinna; vanlig benämning på hinnformade anatomiska bildningar (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. En noggrann anamnes ger ofta klarhet i om membranet skall betraktas som kongenitalt eller
förvärvat. (Hallén, Anniko)
memory storage
minnesbank n. / -er / -er
 lagring av minnesintryck (Karlsson)
meningitis
meningit n. / -er / -er
= hjärnhinneinflammation
 hjärnhinneinflammation, ryggmärgsinflammation el. båda i förening. (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Infektionen kan överföras på tre sätt, antingen direkt från mellanörat i samband med manifest
otitis media, från meningerna i samband med meningit eller via hematogen spridning. (Hallén,
Anniko)
mental retardation
psykisk utvecklingsstörning c. /
73
= mental retardation
 en medfödd eller i tidigaste barndomen förvärvad intellektuell utvecklingshämning som
är bestående och så höggradig, att den gör individen oförmögen att reda sig i livet utan
särskilda hjälpåtgärder. (Anell)
e.g. Namnet (psykisk) utvecklingsstörning har ersatt sinnesslöhet och efterblivenhet, som efter hand
fått en negativ värdeladdning och nu i sin tur är på väg att bytas ut mot begåvningshandikapp.
(Ottosson)
~
inlärningssvårigheter
metabolism
ämnesomsättning n. / -ar / -ar
= metabolism
 den för levande organismer utmärkande process varigenom födan upptas och
förbrännes (i kroppen) (Lindskog, Zetterberg)
metastasis
metastas n. / -er / -er
 dottersvulst vid tumörsjukdom (cancer), sekundärtumör, el. dotterhärd vid infektion,
spridning av sjukliga processer från en primärhärd till andra ställen genom att
tumörceller resp. bakterier frigör sig och vandrar iväg från det först angripna stället i
organismen (Lindskog, Zetterberg)
metronomes
metronom n. / -er / -er
 (i musiken) taktmätare i form av en pendel som knäpper takten för den spelande
~
(Bonniers Svenska Ordbok)
rytm prosodi
microcephaly
mikrocefali n. / -er / -er
Lt. microcephalia
 abnormt litet huvud, huvudskål på mindre än 1350 cc. (Lindskog, Zetterberg)
micrognathia
mikrognati n. / -er / -er
 abnormt små käkar, spec. Underkäke. (Lindskog, Zetterberg)
middle ear
mellanörat n. / -on / -on
Lt. auris media, cavitas tympanica, cavum tympani
 den den av hörselapparaten som sträcker sig från trumhinnan till labyrinten (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Vid otosalpingit med nedsatt tryck i mellanörat försvåras även trumhinnans rörelser, speciellt vid
låga frekvenser som har stor amplitud, och resultatet blir en hörselnedsättning vid låga frekvenser
- ledningshinder (Hallén, Anniko)
~
74
hörselnedsättninginneröra
middle ear muscle reflex
stapediusreflex n. / -er / -er
 Två muskler i mellanörat: trumhinnespännaren (musculus tensor tympani) och
stigbygelmuskeln (m. stapedius) bidrar till att upprätthålla stabiliteten i hörselbenskedjan.
Vid starka ljudexpositioner samt kraftiga lufttrycksändringar sammandrager sig
muskelrna och skyddar härigenom innerörat till en viss grad mot överbelastning.
Stigbygelmuskeln har den största ljudskyddande effekten medan trumhinnespännaren
genom att dra trumhinnan inåt minskar effekten av starka lågfrekventa vibrationer på
innerörat. (Lidén)
e.g. De mest använda funktionsstudierna är att mäta ögats tårsekretion (n. petrosus superficialis
major), stapediusreflexen (n. stapedius), smaken på tungans främre två tredjedelar samt
salivsekretionen från glandula submandibularis (chorda tympani). (Hallén, Anniko)
middle ear ossicle
hörselben n. / no plural / no plural
= ossicula auditus
Lt. ossicula auditus
 hammaren (malleus), städet (incus) och stigbygeln (stapes), de små mor varandra
ledande ben i mellanörat som förmedlar trumhinnans vibrationer till hörsellabyrinten ()
e.g. I mellanörat bildar de tre hörselbenen hammare, städ och stigbygel, malleus, incus och stapes,
en sammanhängande kedja som står för den mekaniska överföringen av ljud från trumhinna till
inneröra. (Hallén, Anniko)
midline of the tongue
tungans medellinje c. / no plural / no plural
 fåran som longitudinellt delar in tungan i två delar. (Karlsson)
mild hearing impairment
lätt hörselnedsättning c. / -a, -ar / -a, -ar
 Med lätt hörselnedsättning menas medelhörtrösklar i området ca 20-40 dB. (Hallén,
Anniko)
e.g. Med hänsyn till hörselskadans svårighetsgrad användes kliniskt ofta beteckningarna lätt, måttlig,
svår, höggradig (från praktisk synpunkt döv) samt totaldöv. (Lidén)
minimal pair
minimalt par c. / -a, - / -a, = minimal kontrast
 Minimalt kontrasterande ordpar skiljer sig åt endast med avseende på ett språkljud, t.ex.
pil och bil. (Karlsson)
e.g. När vi exempelvis påstår att /v/ inte har något med /f/ att göra utvecklingsmässigt, så gäller detta
bara i starkposition (jfr minimala par som fall-vall, fis-vis). I kombination med tonlös obstruent, t ex
i kväll, svära, förekommer däremot oftast en [f]-liknande variant i stället för [v]. (Linell, Jennische)
~
fonologi
75
Minimum Response Level
lägsta responsnivå n. / -, -er / -, -er
 den ljudnivå som resulterar i någon form av reaktion hos barn (Larsson)
mixed dysarthria
blandad dysartri c. / -e, -er / -e, -er
 blandade dysartriformer som resultat av diffusa hjärnskador (Söderpalm)
moderate hearing impairment
måttlig hörselnedsättning c. / -a, -ar / -a, -ar
 Med måttlig hörselnedsättning menas medelhörtrösklar i området ca 40-60 à 70 dB.
(Hallén, Anniko)
e.g. Med hänsyn till hörselskadans svårighetsgrad användes kliniskt ofta beteckningarna lätt, måttlig,
svår, höggradig (från praktisk synpunkt döv) samt totaldöv. (Lidén)
moderately severe hearing impairment
/
 ()
~ måttlig hörselnedsättning
corresponds to moderate hearing impairment
modification
modifikation n. / -er / -er
 lätt ändring (Bonniers Svenska Ordbok)
monitoring ability
/

()
not relevant
monoloudness
/

()
see monotony
monopitch
/

()
see monotony
monosyllabic
enstavig adj. /
 med bara en stavelse (Bonniers Svenska Ordbok)
76
monotony
monotoni n. / -er / -er
 enformighet, entonighet vad gäller taltonläge och röststyrka (Bonniers Svenska Ordbok,
Karlsson)
e.g. Tal utan prosodi skulle låta helt monotont, beträffande både melodi och rytm. Inga pauser, längd-,
melodi- eller styrkevariationer skulle signalera vad som hör ihop i talet och var gränserna går
mellan olika fraser och andra längre ljudsekvenser. (Lindblad)
morpheme
morfem n. / no plural / no plural
 de minsta betydelsebärande delarna i språket (Elert)
e.g. Det finns tusentals morfem i ett språk. Somliga är själva ett ord, andra sammanställs till böjda,
avledda eller sammansatta ord. (Elert)
morphological marker
morfologisk markering c. / -a, -ar / -a, -ar
 markör som visar på vilket sätt ord konstrueras och hur de böjs i ett speciellt språk
(GVD, egen översättning)
morphonemic rule
morfofonemisk regel c. / -a, -er / -a, -er
 Regler som beskriver hur uttalet av morfem varierar beroende på kontext (Larsson)
morphophonology
morfofonologi n. / -er / -er
 läran om morfemuttal (Karlsson)
motokinaesthetic
/

()
not relevant
motokinesthetic approach
/

()
not relevant
motor aphasia
motorisk afasi n. / -er / -er
= Broca's afasi, expressiv afasi
 förlust av talförmågan på grund av skada på talcentrums motoriska nervförbindelser
77
e.g. När de afatiska störningarna finns på produktionssidan (utsignal), talar man om expressiva
svårigheter, medan störningar på perceptionssidan (insignal) benämns impressiva. (Vid sidan av
dessa termer finns även executiv contra receptiv och "motorisk" contra sensorisk. (Söderpalm)
motor dysfunction
motorisk störning c. / -a, -ar / -a, -ar
 störning som påverkar rörelse och manifesteras i svårigheter med eller oförmåga att
utföra vissa grovmotoriska och/eller finmotoriska funktioner och aktiviteter (Turner, egen
översättning)
e.g. Skador i den premotoriska (sekundära) motorbarken i vänster hemisfär ger upphov till [motoriska
störningar] av icke-språkligt slag. (Eriksson)
motor inco-ordination
motorisk okoordination c. / no plural / no plural
 oförmåga att utföra jämna, samstämmiga muskelrörelser (Churchill, egen översättning)
motor neuron disease
motorneuronssjukdom n. / -ar / -ar
 störning i en nervtråd eller -cell som leder impulserna ut från ryggmärgen till de
motoriska ändplattorna i musklerna (Lindskog, Zetterberg, Karlsson)
e.g. I detta avseende föreligger således en likhet mellan ALS och hereditära [motorneuronsjukdomar].
motor neuron lesion
motorneuronskada n. / -or / -or
 skada i en nervtråd eller -cell som leder impulserna ut från ryggmärgen till de motoriska
ändplattorna i musklerna (Lindskog, Zetterberg, Karlsson)
e.g. Vid övre [motorneuronskada] förändras denna reglering så att hyperaktivitet inträder i de
segmentella sträckreflerxerna. (Aquilonius, Fagius)
motor paralysis
paralys n. / -er / -er
 fullständigt upphävande av (de motoriska) nervernas verkan, fullständig motorisk
förlamning (rörelseförlamning) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Tungmuskulaturens funktion undersöks genom att patienten får sträcka ut tungan. Vid ensidig
hypoglossusparalys devierar tungan mot den förlamade sidan. Vid dubbelsidig paralys kan
patienten inte sträcka fram tungan. Då har patienten även svårt att tala och svälja. (Hallén,
Anniko)
mouth
munhåla n. / -or / -or
 begränsas framåt av läpparna, labia oris, och åt sidorna av kinderna, buccae. Taket,
som skiljer cavum oris från näshålan, utgörs av gommen, palatum. Botten bildas av mm.
Mylohyoidei vilka utspänner sig mellan underkäkskroppens båda hälfter. Från bottens
bakre sel höjer sig tungan, lingua, som vid sluten mun nästan helt fyller munkaviteten.
78
Bakåt förbinds munhålan med svalgets melersta del genom svalgpasset, isthmus
faucium, som lateralt begränsas av gombågarna, arcus palatini. (Petrén, Carlsöö)
e.g. Svamp förekommer normalt i munhålan. Hos individer med nedsatt allmäntillstånd kan svampen
Candida albicans dominera och ge stomatit, som visar sig som vita membran på slemhinnan som
för övrigt är rodnad. (Hallén, Anniko)
mucosa
mucosa n. / -or / -or [ mukös]
Lt. mucosa
 slemhinna (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Födan utsätter ofta munhåleslemhinnan för stora mekaniska påfrestningar. Mukosans ytskikt
bildar också ett synnerligen resistent flerskiktat skivepitel. Sekretet från talrika submukösa
småkörtlar förhindrar epitelets intorkning och håller ytan slemmigt glatt och hal. (Petrén, Carlsöö)
mucous membrane
mucosa n. / -or / -or
 see mucosa ()
multiphonemic approach
flerfonemsinlärning c. / - /  träning av flera fonem samtidigt (Larsson)
multiple sclerosis
multipel skleros c. /
= MS
 en nervsjukdom med förhårdnader i hjärnan och ryggmärgen och anfallsvis förstörelse
av nervvävnaden, en kronisk sjukdom med härdformig undergång av nervskidornas
myelin (en fettsubstans i nervtrådarnas skidor) och med en inflammation som läker ut
med glios (ärrig gliavävnad); sjukdomen går i skov (etapper, skeden) med olika långa
mellanrum el. pauser; den ger bl.a. förlamningar och leder oftast till invaliditet; dess
orsak är okänd (Lindskog, Zetterberg)
e.g. MS drabbar främst unga och medelålders personer, kvinnor nästan dubbelt så ofta som män.
Debuten inträffar hos flertalet mellan 10 och 50 års ålder med ett incidensmaximum mellan 20
och 40 år. (Aquilonius, Fagius)
multiple sensory deficit
multipla sensoriska störningar c. / - /  syftar på ett antal störningar som förekommer hos en individ t ex hörselnedsättning och
synnedsättning (Trinity College Dublin, egen översättning)
muscle
/

()
muscle tone
79
muskeltonus n. / no plural / no plural
 en vilande muskels normala spänningstillstånd åstadkommet genom nervinflytande
e.g. Muskeltonus undersöks som motståndet mot passiva rörelser, då patienten uppmanas att
slappna av. I regel prövar man detta över armbågsled och knäled. (Aquilonius, Fagius)
muscular dystrophy
muskeldystrofi n. / -er / -er
 dystrophia muscularis progressiva, en grupp sjukdomar med fortskridande
muskelförtvining (Lindskog, Zetterberg)
e.g. De vanligaste och mest välkända sjukdomarna inom gruppen av genetiska myopatier är de s k
muskeldystrofierna. (...) Duchennes sjukdom är vanligast bland muskeldystrofier under
barnaåren. (Aquilonius, Fagius)
musculature
muskulatur n. / -er / -er
 sammanfattande benämning på kroppens muskler (Lindskog, Zetterberg)
musculoskeletal tension
muskelspänning n. / -ar / -ar
 spänningar i musklerna (Larsson)
e.g. Den praktiska träningen gäller andningssättet-man strävar efter en medveten kontroll av bukflankandningen. Det rör sig ofta om olika avspänningsövningar där man försöker eliminera
spänningar i andningsmuskulatur, käkar och svalg. (Hallén, Anniko)
~
stämband röst
mutational falsetto
målbrottsstörning n. / -ar / -ar
 en inte ovanlig funktionell röstrubbning (...). Den vanligaste målbrottsstörningen är
~
målbrottsfalsetten som innebär att ynglingen håller kvar sitt ljusa röstläge trots att
struphuvud och stämband utvecklats som hos en vuxen individ. Visst psykiskt inslag kan
föreligga. (Jacobsson, Jeppsson, Lindeman)
stämband röst
mutism
mutism n. / no plural / no plural
 en typ av stumhet, långvarigt tigande helt el. Delvis (elektiv mutism) hos en person som
kan tala, vanligen av psykiska orsaker (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Vid afoni kan patienten bara viska och vid mutism inte tala alls. I sömnen och vid plötslig affekt
kan blockeringen hävas och patienten kan svära då han råkar göra sig illa. (Ottosson)
myasthenia gravis
myasthenia gravis c. / no plural / no plural
 en kronisk sjukdom som ofta drabbar unga kvinnor: musklerna blir uttalat uttröttbara,
spec. i ansikte och extremiteter (armar och ben); sjukdomen blir speciellt farlig om
80
andningsmusklerna angrips; orsaken är okänd men thymuskörteln (brässen) tycks spela
en viss roll (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Det finns starkt stöd för att myasthenia gravis är en autoimmun sjukdom, vars symtom kan
förklaras av att det bildats antikroppar riktade mot postsynaptiska acetylkolinreceptorer (AChR) i
de motoriska ändplattorna. (Aquilonius, Fagius)
myelination
myelinisering n. / -ar / -ar
 nervbanorna får ett skyddande hölje som bland annat gör att nervimpulserna förmedlas
snabbare (Hwang, Nilsson)
e.g. Denna myelinisering fortsätter upp till tonåren och hjälper barnet att få en allt bättre kontroll över
rörelser och varseblivning (Hwang, Nilsson)
myocarditis
myokardit n. / -er / -er
 hjärtmuskelinflammation, inflammation i hjärtmuskulaturen (Lindskog, Zetterberg)
myoclonic epilepsy
myoklonisk epilepsi c. / no plural / no plural
Lt. myoclonica epileptica
 anfall som karaktäriseras av sporadiska eller kontinuerliga kramper i muskelgrupper; är
av hereditärt ursprung och associeras med progressiv mental försämring (Stedman,
e.g. Vid petit mal, juvenil myoklonisk epilepsi och Lennox- Gastaut-syndromet förekommer
anfallstyper som absenser, myokloniska anfall, atypiska absenser, toniska anfal och atoniska
anfall, ofta i kombination med grand mal-anfall. (Aquilonius, Fagius)
myoelastic-aerodynamic theory
aerodynamisk-myoelastiska fonationsteorin c. / -er / -er
 Den aerodynamisk-myoelastiska fonationsteorin beskriver kraftsamspelet i samband
~
med stämläppsvibrationen vid fonation (...). Enligt den aerodynamiskt-myoelastiska
fonationsteorin varierar fortlöpande styrkan hos det subglottala trycket,
stämläppsvävnadens elasticitetskrafter och Bernoulli-effekten i ett väl balanserat
samspelsmönster. Detta upprepas varje svängningsperiod och åstadkommer
fonationens stämläppsvibrationer. (Lindblad)
röst
myoneural junction
neuromuskulär synaps n. / -er / -er
 "nervkontakt", omkopplingsställe i en nervbana, den plats där en nervimpuls går över
från ett (sk. presynaptiskt) neuron (...) till det organ (här: muskel) som skall påverkas
(Lindskog, Zetterberg, Larsson)
e.g. Muskelsvagheten vid myasthenia gravis är ett exempel på funktionsstörning i den
neuromuskulära synapsen, och förändringar i muskelfibrerna ger upphov till myogen pares.
myopathy
81
myopati n. / -er / -er
= myogen myopati
 muskelsjukdom (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Vid myogen myopati kan enskilda muskler vara atrofiska, normala eller hypertrofiska. (Aquilonius,
Fagius)
~
muskeldystrofi
myotonic dystrophy
dystrophia myotonica n. /
 muskelförtvining med svårighet att slappa av skelettmuskulaturen, en ärftlig sjukdom
vars mest karakteristiska drag är myotoni och som fortskrider med muskelförtvining, en
speciell typ av skallighet, starr, skador på äggstockar och personlighetsförändringar.
e.g. Dystrophia myotonica är en av de vanligaste ärftliga myopatier som diagnostiseras i vuxen ålder.
Incidensen torde vara minst 5 per 100000. Den är autosomalt dominant med varierande
expressivitet och debutålder. (Aquilonius, Fagius)
myringotomy
myringotomi n. / -er / -er
= tympanotomi, paracentes
 operativt snitt genom trumhinnan, t.ex. för att tömma var från trumhålan (Lindskog,
Zetterberg)
narrow-band noise
smalbandsbrus n. / no plural / no plural
 bandpassfiltrerat brus som är centrerat på en av de audiometriska frekvenserna,
används för maskering i tonaudiometri (Stach, egen översättning)
nasal
nasal adj. /
 luftströmmens passage genom munnen är tillsluten, och luften passerar helt genom
näsan (Elert)
e.g. Mycket återstår att utforska om denna rösttyp. Utan tvivel är den nasala sidogrenen den
vanligaste orsaken till öppet [nasal] röst, men av allt att döma alltså inte den enda. (Lindblad)
nasal anemometry
nasal anemometri c. / -a, -er / -a, -er
 mätning av nasalt flöde (Karlsson)
nasal assimilation
nasal assimilation c. / -a, -er / -a, -er
 att nasalisera ett ljud genom att anpassa det till andra ljud som följer eller föregår det
(Karlsson)
82
nasal cavity
näshåla n. / -or / -or
Lt. cavitas nasi
 det hålrum som sträcker sig från nares (de främre näsöppningarna) till farynx
(övergången mellan mun-näshåla och mat-luftstrupe), spec. cavum nasi osseum,
"bennäshålan", det hålrum i kraniet som befinner sig mellan hjärnskålens botten och
munhålans tak. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. överkäksbenet, maxilla, som är ansiktsskelettets centrala ben och som uppbär överkäkständerna,
bildar en del av ögonhålans botten, en stor del av [näshålans] laterala vägg samt främre och
större delen av gommens skelett (Petrén, Carlsöö)
nasal emission
nasalt genomslag n. / -a, - / -a,  ett fysande ljud förorsakat av luftpassage genom näsan (Hallén, Anniko)
e.g. Samtidigt ser man ibland medrörelser kring näsvingarna, vilket anses vara ett försök att minska
det [nasala genomslaget]. (Hallén, Anniko)
nasal flaring
nasal medrörelse c. / -a, -r / -a, -r
 näsvingeaktivitet under artikulation och produktion av tryckstarka konsonanter hos
personer med bristfällig gomfunktion (Karlsson)
nasal regurgitation
nasalt läckage c. / -a, - / -a,  Nasalt läckage är vätska eller fast föda som rör sig upp i näshålan snarare än ner till
esofagus (Miller in Groher, egen översättning)
e.g. Ibland förekommer även sväljningsbesvär i form av läckage genom näsan av flytande föda.
(Hallén, Anniko)
nasal resonation
nasal resonans c. / -a, -er / -a, -er
 luftpassagen ut genom näsan är öppen under produktionen av nasala ljud (Karlsson)
e.g. Mätning av nasalt flöde, intraoralt tryck samt relationen [nasal resonans]/oral resonans har även
använts som objektiva mått på nasalering. (Hallén, Anniko)
nasal snort
nasalt friktionsljud c. / -a, - / -a,  Hörbart nasalt genomslag kan variera från medvetenhet om det nasala luftflödet under
tal till ersättningen med nasala friktionsljud eller nasala frikativor för frikativor eller
affrikator (Bzoch, egen översättning)
nasalisation
nasalering n. / -ar / -ar
= nasalitet
83
 varje egendomlighet el. defekt i en människas tal som ger intrycket av att hon "talar i
näsan" (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Sluten och öppen nasalering kan mycket väl föreligga samtidigt. Den som t ex både har en
blockering i främre delen av näshålan och en öppning mellan svalg och näshåla får denna
kombination av nasalkvaliteter. (Lindblad)
nasality
nasalitet n. / -er / -er
= nasalering
 se nasalering. ()
e.g. I icke-patologiska fall beror nasaliteten oftast på ofullständig slutning av passagen mellan
gomseglet och bakre svalgväggen. Denna stängning åstadkoms i regel genom att man både
höjer velum uppåt-bakåt och samtidigt drar ihop åtsnörpningsmuskler (constrictor-m), som går
runt svalget. (Lindblad)
nasogastric tube
nasogastrisk tub c. / -a, -er / -a, -er
 tub genom näsan ner i magen för intagande av föda. (Karlsson)
nasopharyngoscopy
nasofaryngoskopi n. / -er / -er
 undersökning av nasofarynx med hjälp av endoskop (Karlsson)
nasopharynx
nasofarynx n. / no plural / no plural
 näs-svalgrummet, den övre delen av svalget, vilken ligger bakom näshåligheterna
e.g. Nedåt övergår mesofarynx direkt i hypofarynx. Den övre begränsningen finns endast när
gomseglet dras bakåt-uppåt och därmed avgränsar mesofarynx från nasofarynx. (Hallén, Anniko)
naso-tracheal intubation
nasotrakeal intubering c. / -a, -ar / -a, -ar
 tub genom näsan ner i luftvägarna för att underlätta andningen (Karlsson)
natural constraint
/

()
not relevant
natural phonology theory
naturlig fonologi c. / no plural / no plural
 fonologisk teori enligt Stampe (Söderpalm)
neologism
84
neologism n. / -er / -er
 1. språklig nybildning, nybildat ord el. uttryck (en normal och vanlig företeelse i alla
språk); 2. meningslös ljudsammanställning, "låtsasord", hos t.ex. omtöcknade el.
psykiskt sjuka personer. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Själva ordbetydelsen har gått fölorad. Det blir gärna en blandning av litterala och verbala
parafasier i samma ord. Ibland kan det bli helt nykonstruerade ord, s.k. neologismer. (Borenstein,
Hjelmquist)
neonatal period
neonatalperiod n. / -a, -er / -a, -er
 tiden från födelsen till utgången av första levnadsmånaden (Lindskog, Zetterberg)
nerve
nerv n. / -er / -er
 sträng- el. trådformigt organ som med hjälp av mycket svaga elektriska strömmar
förmedlar impulser mellan det centrala nervsystemet, CNS (hjärnan, förlängda märgen
och ryggmärgen) och kroppens (perifera) delar. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Nerver indelas dels i de två huvudgrupperna centrifugala som leder impulser från centrala
nervsystemet ut till kroppens delar = de motoriska, vasomotoriska, trofiska och sekretoriska
nerverna, och centripetala som leder impulser från kroppens delar till centrala nervsystemet = de
sensoriska nerverna; dels i undergrupperna motoriska som förmedlar rörelse, sensoriska som
förmedlar känsel el. sinnesintryck, trofiska som reglerar vävnadernas ämnesomsättning,
sekretoriska som styr körtlarna och därmed även slemhinnornas utsöndring, och vasomotoriska
som reglerar blodkärlens utvidgning och sammandragning. (Lindskog, Zetterberg)
nerve lesion
nervskada n. / -or / -or
 skada eller sjukdom som orsakar en onormal förändring i nervernas struktur (Dorian,
e.g. Den allvarligaste typen av nervskada utgörs av ett fullständigt kontinuitetsavbrott för samtliga i
den perifera nerven ingående strukturer; beteckningen neurotmesis används ibland för denna
skadetyp. (Aquilonius, Fagius)
nerve nucleus
nucleus n. / -ei / -ei
= kärna
 en anhopning i hjärnan av ganglieceller (grå celler, grå substans) som dels har namn
efter sin anatomiska belägenhet (lokalisation) och/el. de nerver de betjänar, t.ex. nuclei
pontis, hjärnbryggans kärnor (framför förlängda märgen), och nucleus nervi facialis,
ansiktsnervens kärna (i hjärnbryggan), dels efter sitt utseende, t.ex. nucleus lentiformis,
storhjärnans linskärna (Lindskog, Zetterberg)
nervous system
nervsystem n. / no plural / no plural
 kroppens nervvävnad som består av 1. det centrala nervsystemet (CNS, systema
nervosum centrale, hjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen), 2. det perifera
nervsystemet (systema nervosum periphericum, nervbanor och ganglier utanför hjärnan,
85
förlängda märgen och ryggmärgen), 3. det autonoma nervsystemet (systema nervosum
autonomicum, det sympatiska och parasympatiska nervsystemet) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Vid skada i centrala nervsystemet talar man om neurologiska fokalsymtom (därför att en
lokaliserad hjärnskada ibland kallas fokus). Likaså ger en skada på det centrala nervsystemet en
viss karaktär och en skada på det perifera nervsystemet en annan karaktär på
funktionsstörningen. (Aquilonius, Fagius)
neural
neural adj. /
 som avser, hör till el. beror av nerverna (Lindskog, Zetterberg)
neuroanatomical
neuroanatomisk adj. /
 som gäller läran om nervsystemets uppbyggnad (Eriksson, Karlsson)
neurobehavioral
/

()
not relevant
neurochronaxic theory
neurokronaktisk teori c. / no plural / no plural
 den teori som säger att fonation uppstår genom att stämbandsvibrationerna orsakas av
rytmiska sammandragningar och avslappning av muskulaturen (Söderpalm)
neurodegenerative
neurologisk degeneration c. / -a, -er / -a, -er
 omvandling av celler, vävnader el. organ till något sämre och mer el. mindre
funktionsodugligt som i detta fallet drabbar nervsystemet (Lindskog, Zetterberg,
Karlsson)
neuroleptic
neuroleptikum n. / -a / -a
 "nervhämmare", antipsykosmedel, medel mot psykoser och andra psykiska
sjukdomstillstånd, kemiska fentiazin-, tioxanten- el. butyrofenonderivat som har en
antipsykotisk samt specifik och ospecifik dämpande el. lugnande effekt (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Neuroleptikainducerad parkinsonism inträder i allmänhet successivt under doshöjning av
neuroleptika. Symtomen kan te sig identiska med sådana som förekommer vid Parkinsons
sjukdom, men tremorkomponenten är ofta mindre uttalad och ibland kvalitativt annorlunda med
högre frekvens. (Aquilonius, Fagius)
neurolinguistics
neurolingvistik n. / -er / -er
 behandlar speciellt relationen språk-hjärna (Holmberg, Sahlén)
86
e.g. Neurolingvistik behandlar speciellt relationen språk-hjärna och får betraktas som en deldisciplin
till det mera övergripande ämnet neuropsykologi. (Holmberg, Sahlén)
neurologic
neurologisk adj. /
 som rör läran om nervsystemet och dess sjukdomar (Bonniers Svenska Ordbok,
Karlsson)
e.g. Episoder av plötsliga försämringar uppträder med varierande, ofta långa mellanrum. De abrupt
insättande neurologiska symptomen går helt eller delvis tillbaka. Patienten kan må relativt bra
mellan attackerna. Vissa MS-patienter har endast enstaka skov och försämras inte påtagligt alls
av sjukdomen. (Eriksson)
neurologic voice disorder
neurologisk röststörning n. / -a, -ar / -a, -ar
 neurologiskt betingad röststörning (Söderpalm)
neurological dysfunction
neurologisk dysfunktion /
 neurologiskt betingad störning (Söderpalm)
neurological status
neurologiskt status n. / -a, - / -a,  det neurologiska tillståndet just vid tillfället när en patient undersöks (Karlsson)
e.g. Neurologiskt status med angivande av vakenhetsnivå, grad av orientering samt tecken till
depression måste anges. (Borenstein)
neurology
neurologi n. / no plural / no plural
 vetenskapen och läran om nervsystemet i friskt och sjukt tillstånd, läran om de organiska
nervsjukdomar vars symptom kan hänföras till objektivt iakttagbara förändringar i
centrala, perifera el. autonoma nervsystemet; till den kliniska disciplinen neurologi hör
även muskelsjukdomar (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Bland de medicinska specialiteterna intar neurologin en särställning såtillvida att man genom en
analys av symtom och kliniska undersökningsfynd ofta kan nå fram till precisa slutsatser om en
lesions lokalisation och karaktär. (Aquilonius, Fagius)
neuromotor impairment
neuromotorisk skada c. / -a, -or / -a, -or
 försvagning av eller skada på nerven eller neuronet som leder impulserna som får
musklerna kontraheras (Collins, egen översättning)
neuromuscular
neuromuskulär adj. /
87
 avser eller tillhör både nerver och muskler: har egenskaper av både nerv- och
muskelvävnad; är eller tillhör en förening av en nervfiber och en muskelfiber (Oxford,
e.g. Bortsett från den kontrollerade störning av neuromuskulär transmission som åstadkoms
terapeutiskt med muskelrelaxerande medel inom anestesi/kirurgi är allvarliga
transmissionsstörningar ovanliga. Den vanligaste och viktigaste av dessa är myasthenia gravis.
neuromuscular transmission
neuromuskulär transmission c. / -a, -er / -a, -er
 de komplexa mekaniskmer som reglerar impulsöverföringen från de motoriska nervernas
terminaler till skelettmuskelfibrerna (Aquilonius, Fagius)
e.g. Bortsett från den kontrollerade störning av neuromuskulär transmission som åstadkoms
terapeutiskt med muskelrelaxerande medel inom anestesi/kirurgi är allvarliga
transmissionsstörningar ovanliga. Den vanligaste och viktigaste av dessa är myasthenia gravis.
neuron
neuron n. / no plural / no plural
 nervcell eller nervenhet som består av en cellkropp (perikaryon) med ett el. flera
cytoplasmautskott (axon el. dendrit) och vars form och storlek varierar efter belägenhet
och uppgift inom det centrala nervsystemet (CNS); man skiljer på neuron av första och
andra ordningen. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Framför allt vid sjukdomar som drabbar den motoriska nervcellen i framhornet uppstår en ökad
excitabilitet i enskilda neuron, och den motoriska enhetens muskelfibrer kan uppvisa
kontraktioner som kan iakttas som ett vågspel under huden- fascikulationer. (Aquilonius, Fagius)
neurosis
neuros n. / -er / -er
 "nervsjukdom", nervös sjukdom; psykoneuros, emotionell (känslomässig) störning till
följd av bl.a. olösta konflikter och spänningar med ångest som främsta symptom; till
skillnad från psykoser medför neuroser inte allvarliga störningar i uppfattningen av den
omgivande verkligheten el. I den egna personligheten; utöver ångest kan symptomen
utgöras av t.ex. fobier, tvångstankar, tvångshandlingar och olika kroppsliga besvär.
e.g. Psykogena reaktioner är uppenbara och lättförståeliga svar på livshändelser, medan neuroserna
ytligt sett är oförståeliga till sin styrka eller kvalitet i förhållande till den yttre situationen.(...)
Neuroser är irrationella eftersom man visserligen har insikt i att man reagerar avvikande eller
överdrivet men inte förstår varför. (Ottosson)
neutralisation
 ..omgivningen påverkar valet av allomorfer och allofoner så att dessa får större fonetisk
likhet med omgivningen. (Elert)
e.g. Det är sannolikt att olika typer av konsonanter skiljer sig vad gäller tendensen att assimilera
andra konsonanter resp att själva assimileras. Beträffande konsonanter med olika
artikulationsställen har Cruttenden (1978) på grundval av engelska barnspråksdata hävdat att
labialer har den största och dentaler den minsta inneboende assimilationskraften, medan velarer
ligger någonstans mittemellan. (Linell, Jennische)
88
noise-induced hearing impairment
bullerskada n. / -or / -or
 hörselskada som orsakats momentant av ett kraftigt impulsljud. (...) Den skadliga
effekten drabbar hårcellerna i innerörat. (Hallén, Anniko)
e.g. Näst efter åldersnedsättning är bullerskada den vanligaste orsaken till hörselnedsättning. (Hallén,
Anniko)
noisy voice
röst med bullerinslag n. / -er,- / -er, röst med oregelbundna svängningsförlopp eventuellt längs hela frekvensskalan
(Larsson)
nominal
nominalfras /
 en påståendesats innehåller uttryck som anger vem eller vad- vilka saker eller individervi talar om i påståendet. Dessa uttryck är nominalfraser. (Dahl)
e.g. De nominalfraser som innehåller minst information är (personliga) pronomen (...). (Dahl)
non-contiguous assimilation
 (..)när omgivningen påverkar valet av allomorfer och allofoner så att dessa får större
fonetisk likhet med omgivningen. (Elert, Larsson)
e.g. En påverkan från ett föregående språkljud kallas progressiv assimilation. Ett språkljud kan
påverkas också av ett efterföljande ljud. (..) En så riktad påverkan kallas regressiv assimilation.
(Elert)
nondirective therapy
indirekt terapi /
 (..)ett samlingsnamn för åtgärder riktade mot patientens omvärld snarare än mot
patienten själv (..) (Lundberg, Larsson)
e.g. I den indirekta terapin koncentrerar man sig alltså på barnets mänskliga omgivning, som genom
sitt sätt att vara mot barnet kan hjälpa eller stjälpa på vägen mot ett normalt tal. (Lundberg)
non-speech
icketal adj. / -a / -a
 frånvaro av tal (Larsson)
nonspeech sound
ickeverbala ljud c. / no plural / no plural
 ljud utan lingvistisk relevans (Larsson)
non-speech vocalisation
/

89
()
corresponds to non speech sound
nontest ear
/

()
not relevant
non-verbal
icke-verbal adj. / -a / -a
 som ej rör de muntliga språkliga uttrycken (Larsson)
non-verbal communicative skill
icke-verbal kommunikation c. /
 förmåga hos både djur och människor att använda ickespråkliga kommunikativa uttryck
som ansiktsuttryck, gester etc (Crystal, egen översättning)
e.g. Människor kan kommunicera med varandra med olika medel. Man brukar skilja mellan verbal och
icke-verbal kommunikation, och den senare kategorin kan ytterligare indelas i paralingvistisk och
extralingvistisk kommunikation. (Linell)
normal dysfluency
ojämt tal n. / no plural / no plural
 bristande flyt i talet hos normaltalande (Larsson)
nuclear magnetic resonance
magnetisk resonanstomografi c. /
= MRT
 En metod att avbilda hjärnan. MRT är den metod som för närvarande medger de
skarpaste bilderna av hjärnans anatomi. Hjärnan kan avbildas i snitt i valda plan. (...)
Bilderna ser i princip ut som vanliga datortomogram, men gråskalan har en annan
innebörd och, framför allt, MRT:n ger skarpare bilder (Eriksson)
e.g. En MRT-undersökning kräver att patienten ligger stilla länge (upp till en timme) med hela kroppen
inne i ett smalt rör. Metoden är således problematisk för individer som lider av cellskräck.
(Eriksson)
nystagmographic record
nystagmografi n. / -er / -er
 apparat för grafisk registrering av nystagmus-rörelser (Lindskog, Zetterberg)
observation
observation n. / -er / -er
 iakttagelse; uppsikt (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Eve Clark gick igenom ett stort antal observationer av barns överextensioner och fann att barnen
ofta grundade sina generaliseringar på kategorierna form (som i fallet med "stick"), rörelse (t ex
90
"sch" används först om ett visst tåg och sedan om alla slags maskiner i rörelse), storlek, ljud
(läte), eller material (se Clark 1975). (Strömqvist)
obstruction
obstruktion n. / -er / -er
 hinder, stopp, tillstoppning, tillsnörning (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Snarkning definieras som ett inspiratoriskt oljud förorsakat av partiell obstruktion av de övre
luftvägarna. (Hallén, Anniko)
obstruent
obstruent n. / -er / -er
 ljud som bildas med en ljudkälla vid en förträngning i ansatsröret (Elert)
e.g. Man skiljer också mellan sådana som bildas utan ljudkälla vid en förträngning i ansatsröret,
sonoranter, och sådana som bildas med en sådan, obstruenter. Sonoranter blir då
approximanter, lateraler, nasaler och givetvis vokaler. Obstruenter är klusiler, affrikator och
frikativor. (Elert)
occipital
occipital adj. /
 som avser el. hör samman med bakhuvudet el. nacken (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Om symtomet är isolerat, betyder det att skadan drabbat "läscentrum" i occipitalloben.
(Borenstein, Hjelmquist)
occlusion
ocklusion n. / -er / -er
 tillslutning, stängning; sammanbitning, t.ex. occlusio dentium, tändernas sammanbitning,
det kamlika inpassandet av över- och underkäkens tänder i varandra vid sammanbitning
oculomotor control
okulomotorisk kontroll c. / -a, -er / -a, -er
 en funktion som kontrollerar ögats rörelse (Nicolosi, egen översättning)
oedema
ödem n. / no plural / no plural
 svullnad genom sjuklig ansamling av vätska i vävnaderna, vätskeansamling i vävnader
utanför cellerna med svullnad, kraftigt ökad interstitiell vätskemängd (utanför och mellan
cellerna); man skiljer mellan flera olika ödem beroende dels på deras orsak, dels på
deras lokalisation (plats) (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Terapin är dels en ordination att sluta röka, vilket kan ge en viss tillbakagång av ödemen, dels en
mikrolaryngoskopisk excision. (Hallén, Anniko)
oesophageal flap
esofageal lambå c. / -a, -er / -a, -er
91
 vävnad för transponat (...) enbart delvis avskild från en del av kroppen så att det behåller
egen blodförsörjning under överförningen till ny plats (Dorland, egen översättning)
oesophageal spasm
esofagospasm n. / -er / -er
 kramptillstånd i matstrupen (Lindskog, Zetterberg)
oesophageal speech
esofagustal n. / no plural / no plural
 tal som bildas med hjälp av en luftström från matstrupen (esofagus) i stället för från
lungorna (Söderpalm)
e.g. Termen esofagustal användes första gången av Seeman 1919, efter att han med röntgen kunnat
påvisa att det fräsmt är övre tredjedelen av esofagus som fylls med luft. (Söderpalm)
oesophagus
esofagus n. / no plural / no plural
 matstrupe (Lindskog, Zetterberg)
e.g. En ny luftström kan erhållas genom att luft förs ned i esofagus och därefter stöts upp.
Svårigheten ligger i att behärska luftströmmen (Söderpalm)
omission
utelämnande n. / -n / -n
 utelämnande innebär att man utesluter ett speciellt ljud i ett ord, en stavelse eller en
ljudkombination (Sommers, egen översättning)
omohyoid
omohyoideus n. / no plural / no plural
 som hör till både skuldran och tungbenet, t.ex. musculus omohyoideus, den muskel som
drar tungbenet nedåt (Lindskog, Zetterberg)
e.g. M. omohyoideus ligger laeralt om m. sternohyoideus. Den har två bukar; venter inferior och
ventor superior. (Petrén, Carlsöö)
onset of phonation
fonationsstart n. / -er / -er
 påbörjad fonation (Söderpalm)
e.g. Både när man startar fonationen i början av en fonetisk fras och avslutar den mot slutet av frasen
föreligger särskilda kontrollproblem. (Lindblad)
ontogenic
ontogenetisk adj. /
 som avser el. hör samman med ontogenesen; dvs den individuella utvecklingen till
skillnad från fylogenes (Lindskog, Zetterberg)
open bite
92
öppet bett c. / -na, - / -na,  felaktig tandställning där framtänderna inte går samman mot varandra när käkarna
slutes. (Lindskog, Zetterberg)
open glottal airway
öppen röstspringa c. / -na, -or / -na, -or
 abducerade stämläppar (Larsson)
e.g. Mellanrummet mellan stämläpparna kallas röstspringan (glottis). I viloläget är denna öppen....
(Lindblad)
operant behaviour
/

()
opthalmologist
/

()
optimum pitch
/

()
oral
oral adj. / -a / -a
 som avser el. hör samman med munnen. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Svårigheter med oral motorik och artikulation utgör kardinalsymtomen vid dysartri, då dessa
symtom utmärker alla typer av dysartrier i olika kombinationer och i varierande grad. (Hartelius,
Svensson)
oral apraxia
oralapraxi c. / -er / -er
 oförmåga att aktivera icke-språkliga rörelser inom artikulationsorganen (Hallén, Anniko)
e.g. Ett viktigt kännetecken på talapraxi är att automatiskt tal (t.ex. Spontana rop, ramsor etc.) kan
klaras utan fel, medan avsiktligt eller viljemässigt tal visar störningar. På liknande sätt
manifesteras oralapraxi; patienten kan t. ex. le spontant men inte på uppmaning. (Hallén, Anniko)
~
talapraxi
oral cavity
/

()
oral transit time
/

()
organ of Corti
/

()
orofacial dyskinesia
/

()
oromotor
/

()
oronasopharyngeal
/

()
oropharynx
/

()
orosensory
/

()
oscillation
/

()
oscillator
/

()
otitis externa
/

()
otitis media
otitis media n. / no plural / no plural
= akut otit
 inflammation i mellanörat, örsprång (Lindskog, Zetterberg)
93
94
e.g. Akut otit (akut otits media, AOM) innebär rodnad, buktande, ibland förtjockad trumhinna med
pnemo-otoskopiska tecken på vätska i mellanörat eller med spontanperforation och öronflytning
(otorré). (Hallén, Anniko)
otolaryngologist
otolaryngolog n. / -er / -er
 specialist på öron- och halssjukdomar (Lindskog, Zetterberg)
otorhinolaryngology
otorinolaryngologi n. / -er / -er
 vetenskapen el. läran om öron-näsa-halssjukdomar (Lindskog, Zetterberg)
ototoxicity
/

()
overadduction
/

()
overextension
/

()
overlap
/

()
overt assessment
/

()
paediatrician
pediat-er n. / -rar / -rar
= barnläkare
 läkare med barnsjukdomar som specialitet (Söderpalm)
paired stimuli approach
/

()
nonrelevant
palatal
95
palatal adj. /
 som har med (hårda) gomen att göra (Söderpalm)
e.g. (Gommens) främre del, som är en slemhinneklädd benplatta, kallas hårda gommem (palatum,--adj. palatal). (Elert)
palatal reflex
gomreflex n. / -a -er / -a -er
 sammandragning av mjuka gommens muskler vid beröring, t ex. med en spatel
(Medicinsk terminologi)
palatal arch
gombåg-e n. / -ar / -ar
 muskulöst slemhinneveck i bakre delen av munnen. Mellan gombågarna ligger ....
Gomtonsillen. (Medicinsk terminologi)
e.g. Lateralt med utgångspunkt från gomspenen utgår de s.k.gombågarna. (Hallén Anniko)
palatal fronting
framflyttning n. / -ar / -ar
 fonologisk process som flyttar fram palatala konsonanter till dentalt eller alveolart
artikulationsställe (Söderpalm)
palatal repair
gomoperation n. / -er / -er
 operation i gommen för att 1) sluta en gomspalt 2) underlätta avstängningen mot
näshålan (Söderpalm)
e.g. Framstegen inom plastikkirurgin till trots räknar man vid genomgång av operationsresultat världen
över med att i genomsnitt 25% av personer med medfödd gomdefekt behöver ytterligare
gomoperation för att undvika öppen nasalering i talet. (Hallén Anniko)
palatal shortness
kort gom n. / -a - mar / -a - mar
 Disproportion mellan gommens längd och svalgets djup. (Hallén Anniko)
e.g. Kraftigt hypernasalt tal p g a bristande velofarynxfunktion åtgärdas vanligtvis kirurgiskt genom en
svalglambåoperation, varvid mjuka gommen förlängs bakåt mot bakre svalgväggen. (Svensson
Hartelius Lohmander)
palatal sound
palatalt ljud c. / -a, - / -a,  språkljud som bildas mot hårda gommen (Bonniers svenska ordbok)
e.g. Bakre palatala konsonanter bildas med tungryggen mot bakre delen av hårda gommen, som vid
uttalet av k-ljudet i sv. Kula. (Elert, Larsson)
palatal-lift prosthesis
palatal lift c. / -a,-ar / -a,-ar
96
 hjälpmedel som lyfter mjuka gommen mot svalgväggen (Larsson)
palate
hårda gom-men n. / -mar / -mar
 gommens främre del kallas hårda gommen (Elert)
e.g. Om barnet har en kvarstående öppen restspalt i hårda gommen rekommenderas ofta att denna
täcks med en gomplatta. (Svensson hartelius Lohmander)
palato-alveolar
palatoalveolar adj. / -a / -a
 1. som avser el. hör till både gommen och tandvallen.
2. språkljud bildade mot hårda gommen och tandvallen. (Larsson)
e.g. Palatoalveolara konsonanter. Främre delen av tungryggen mot tandvallen och hårda gommen.
Ex. olika slag av sj-ljud (..) (Elert)
palliation
palliativ behandling c. /
 lindrande åtgärder som främst syftar till att lindra sjukdomsbesvären och ej att avhjälpa
deras orsak. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Behandlingsuppläggningens syfte är att endera bota patienten om så är möjligt (kurativ
behandling) eller lindra definierade besvär (palliativ behandling). (Hallén, Anniko)
palpebral fissure
rima palpebrarum c. /
 ögon(locks)springan (Lindskog, Zetterberg)
papilloma
papillom n. / no plural / no plural
 vårtlik svulst på hud el. slemhinna, stjälkad hud- el. slemhinnesvulst med vårtlik yta.
e.g. Papillom uppträder vanligen som en diskret stjälkad tumör i munhåla, gom, gombågar eller
tonsiller. Endast i sällsynta fall förekommer utbredda papillomatösa områden. Förändringarna är
lätta att avlägsna kirurgiskt (Hallén, Anniko)
paralinguistic
paralingvistisk adj. / -a / -a
 Med paralingvistisk funktion för en viss ljudskillnad i talet menas att den används i ett
eller flera språk för att signalera andra saker än språkliga betydelser i vanlig bemärkelse,
som t ex känslor, attityder, ålder, kön samt dialekttal och social tillhörighet. (Lindblad)
parallel talk
parallelltal n. / - / 
97
en teknik som innebär att terapeuten klär i ord vad ett barn gör, uppfattar eller känner (övers
fr eng)
paralysis
paralys n. / -er / -er
 fullständig rörelseförlamning (Medicinsk terminologi)
e.g. Demensen vid paralysis agitans kan återföras på en typisk degeneration med eosinofila
bildningar, sk Lewykroppar i kortikala neuron..... (Hallén Anniko)
see motor paralysis, "paralys"
paramedian
paramedian adj. /
 belägen nära el. intill mitten, mittlinjen el. mittplanet (medianlinjen el. -planet) (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Paramedian ställning, ett läge som stämbandet kan inta vid förlamning (övriga är median och
intemediär ställning). (Lindskog, Zetterberg)
paraphasia
parafasi n. / -er / -er
 förväxling av enskilda ljud (litteral parafasi) el. hela ord (verbal parafasi) vid afasi; i
svårare fall yttrar den sjuke helt orförståeliga ljudkombinationer el. ord. (Lindskog,
Zetterberg)
parasympathetic
parasympatiska nervsystemet c. /
 den del av det autonoma nervsystemet som verkar i motsättning mot (nervus)
sympathicus och icke står under viljans kontroll (Lindskog, Zetterberg)
e.g. det parasympatiska systemets effekter begränsas till det enskilda organet i motsats till det
sympatiska; det sänker hastigheten i hjärtats rytm, ökar mag-tarmkanalens aktivitet, drar samman
urinblåsa, tarm och pupill etc. (Lindskog, Zetterberg)
paresis
pares n. / -er / -er
 ofullständig (partiell) förlamning el. försvagning, lägre grad av förlamning. (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. En pares kan uppkomma till följd av funktionsstörning på olika nivåer i de neuronala
förbindelserna mellan cortex cerebri och skelettmuskulaturen. En pares vid skada på
kortikospinala bansystem har helt andra kliniska kännetecken än en pares som betingas av
skada på förbindelsen mellan ryggmärgens motorneuron och skelettmuskeln. Dessa skillnader
mellan en central och en perifer pares är fundamentala vid neurologisk diagnostik. (Aquilonius,
Fagius)
Parkinson's disease
Parkinsons sjukdom c. / no plural / no plural
= rigor tremens, paralysis agitans
98
 förlamning med darrning och skakning samt typisk muskelstelhet med förändrade
rörelser och hållning. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Parkinsons sjukdom hör till de vanligaste hjärnsjukdomarna.(..) Sjukdomens mest typiska och
kända yttringar är tremor (skakningar), muskelstyvhet, förminskade rörelser, orörlighet och
hopsjunken kroppshållning. Symptom av dessa slag beror på dysfunktion i de basala ganglierna.
(Eriksson)
paroxysm
paroxysm n. / -er / -er
 anfallsvis uppträdande av sjukdomssymptom, häftigt anfall. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Paroxysmal EEG-aktivitet innebär aktivitet med plötslig början, snabbt maximum och plötsligt slut,
skild från grundaktiviteten. (Aquilonius, Fagius)
partial seizure
partiellt anfall n. / -a, - / -a,  ..den kliniska manifestationen av lokaliserade epileptiska urladdningar inom ett
begränsat område av storhjärnans bark.Som en konsekvens av den funktionella
specialiseringen inom cortex cerebri blir de initiala symtomen helt beroende av vilken del
av cortex som utgör utgångspunkten för urladdningarna. (Aquilonius, Fagius)
e.g. En äldre benämning på partiella anfall är fokala anfall. (Aquilonius, Fagius)
part-word repetition
delordsrepetition n. / -er / -er
 repetitioner (upprepningar) av ett eller flera ljud eller stavelser i ett ord (Larsson)
pathogenesis
patogenes n. / -er / -er
 uppkomst och utveckling av en sjukdom, förhållandet mellan sjukdomsorsak och -verkan
e.g. Ibland använder man också uttrycket "salutogenes". Det är ett uttryck som myntats av den
israeliske sociologen Aaron Antonovsky för att skapa en skillnad gentemot "patogenes", dvs.
friskhetsutveckling kontra sjukdomsutveckling. (Hwang, Nilsson)
pathologist
patolog n. / -er / -er
 läkare som är specialiserad på patologi (Bonniers svenska ordbok)
pathology
patologi n. / -er / -er
 sjukdomslära, vetenskapen el. läran om de sjukliga förändringarna i kroppen. (Lindskog,
Zetterberg)
pathophysiology
patofysiologi n. / -er / -er
99
 läran om livsfunktionerna under sjukdom. (Lindskog, Zetterberg)
perception
perception n. / -er / -er
 iakttagelse, förnimmelse, varseblivning, den mentala process som innebär att individen
uppfattar stimulus och ger den mening el. innebörd. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Hos ovana rökare kan ruset initialt ge ängslan och ångest, som därefter följs av eufori och lugn.
Perceptionsförändringar är vanliga, varvid färger kan bli lysande eller föremål öka eller minska i
storlek. Perceptioner av den egna kroppen kan ändras så att man t ex kan uppleva tyngdlöshet.
(Gillberg, Hellgren)
perceptual
perceptuell adj. / -a / -a
 relaterar eller hör samman med förmågan att förnimma eller varsebli något (Larsson)
e.g. Den kognitiva och perceptuella utvecklingen innefattar alla mentala processer vi använder för att
få information om omgivningen, ta fram kunskaper ur minnet, bli medvetna om oss själva och
andra. (Hwang, Nilsson)
perceptual psychology
perceptionspsykologi n. / - /  den del av psykologin som handlar om beteende hos människa och djur (övers fr eng)
perforation
perforation n. / -er / -er
= hål, penetration
 hål ( i trumhinnan ofta pga öroninflammation (Söderpalm)
e.g. Trumhinnans utseende vid akut otit kan variera inom vida gränser på grund av graden av
inflammation, buktning, mängden pus i mellanörat, spontanperfornation och pus i hörselgången.
(Hallén Anniko)
perinatal
perinatal adj. /
 som hör samman med tiden närmast före och efter födelsen el. Nedkomsten. (Medicinsk
terminologi)
e.g. Vid svåra perinatala komplikationer (prematuritet, svår Rh- och ABO-immunisering,
placentaavlossning, komplicerad bjudning m fl) ökar starkt risken för hjärnskada. (Gillberg
Hellgren)
peripheral
perifer adj. /
 avlägsen från medelpunkten, belägen långt ut, yttre, ytterst (Medicinsk terminologi)
e.g. Skolios kommer ofta före skolåren och en perifer neuropati leder till att händer och fötter blir små
och kalla och att perifer motorik försämras kraftigt. (Gillberg Hellgren)
perlocutionary
100
perlokut adj. /
 syftar på konsekvensen av något man säger och dess påverkan på en persons känslor,
tankar och handlingar (Hjelmquist Strömqvist)
e.g. Austin diskuterade olika delhandlingar hos en och samma talhandling och de kallades lokut,
illokut ocg perlokut handling. (Hjelmquist Strömqvist)
personal FM unit
/

()
not relevant
pharyngeal
faryngeal adj. /
 som berör svalget (Medicinsk terminologi)
e.g. Partiet närmast ovanför röstspringan är svalget (pharynx.... adj. faryngal) (Elert)
pharyngeal cavity
farynxkavitet n. / -er / -er
= svalg(-kavitet)
 ett något tillplattat muskulöst rör som börjar vid skallbasen bakom näshålan och sträcker
sig ned framför ryggraden för att vid struphuvudets nedre rand övergå i matstrupen.
(Petrén Carlsöö)
e.g. Pharynxkaviteten uppdelas i tre etager: pars nasalis .... pars oralis .....pars laryngea.... (Petrén
Carlsöö)
pharyngeal consonant
faryngeal konsonant n. / -a -er / -a -er
 ett språljud som produceras i farynx, svalget (Söderpalm)
pharyngeal flap
svalglambå n. / -er / -er
 kirurgisk förlängning av mjuka gommen bakåt mot svalgväggen (Svensson Hartelius
Lohmander)
s k svalglambåoperation..... (Svensson Hartelius Lohmander)
pharyngeal fricative
faryngeal frikativ-a / -or / -or
 språkljud som produceras med förträngning i svalget (Söderpalm)
pharyngeal plosive
faryngeal klusil n. / -er / -er
 språkljud som produceras som explosionsljud i svalget (Söderpalm)
101
pharyngeal speech
faryngealt tal n. / - /  tal som som produceras i svalget - alaryngealt - utan larynx som röstkälla (Söderpalm)
pharyngeal wall
svalgvägg n. / -ar / -ar
 ()
e.g. Rörelser i svalgväggarna är svåra att tydligt känna, men även denna artikulator är högst variabel.
(Lindblad)
pharyngoplasty
svalgplastik n. / -er / -er
 se svalglambå ()
pharynx
svalg n. / - /  muskulöst, närmast rörformigt organ som omfattar både delar av de övre luftvägarna och
matsmältningskanalen. (Bra böcker läkarlexikon)
e.g. Mellan svalgväggens inre och yttre fascia finns svalgmusklerna. (Hallén Anniko)
phonation
fonation n. / -er / -er
 Bildande av röstens regelbundna ljud (Lindblad)
e.g. Även vid tonande ljudbildning (fonation) stängs glottis, men inte alls lika fast (som vid hostning).
(Lindblad)
phonatory stoppage
fonationsstopp n. / - /  avbruten fonation (Söderpalm)
phoneme
fonem n. / - /  minsta betydelseskiljande enhet (Linell)
e.g. det rör sig i allmänhet om mellan 20 och 50 fonem per språk...l (Linell)
phonemic paraphasia
litteralparafasi n. / -er / -er
 substitution av enstaka fonem hos afatiker (Söderpalm)
e.g. Ord som han spontant kan uttala, förvanskas vid repetionsuppgifter av litterala parafasier.
(Borenstein Hjelmquist)
phonetic
102
fonetisk adj. /
 som har med språkljudens bildande i talorganen att göra (Medicinsk terminologi)
e.g. I en fonetisk transkription ....söker man återge varje fons uttal så noggrant som behövligt med
fonatiska tecken. (Elert)
phonetic implementation
fonetisk implementering n. / -ar / -ar
 förhållandet mellan språkljuden och hur och var de produceras (övers fr eng)
not found in Swedish
phonetic variabilty
fonetisk variabilitet n. / - /  variationer hos ett språkljud inom fonemgränser (Söderpalm)
phonetics
fonetik /
 Studiet av ljuds bildning och akustiska egenskaper (Elert)
e.g. Liksom inom akustiken är det ljud som behandlas inom fonetiken, och för att förklara hur de
produceras och uppfattas, hänvisar man i fonetiken till fakta från bl. a. anatomi, fysiologi och
psykologi. (Elert)
phonological
fonologisk adj. /
 adj till fonologi lingvistisk analys av talets struktur. (Linell)
e.g. Fonetiska och fonologiska perspektiv. Man kan studera talets ljudstruktur, de språkliga uttryckens
uttal, på olika sätt. (Linell)
phonological acquisition
fonemförvärv n. / - / = foneminlärning
 tillägnandet av ljudkategorier, fonem (Söderpalm)
e.g. Fonemförvärvet varierar i tiden högst väsentligt hos olika barn..... (Söderpalm)
phonological representation
fonologisk representation n. / -er / -er
 ()
e.g. Två representationsnivåer förekommer, en systematisk fonetisk och en fonologisk
represenatation (övers fr eng)
phonological syntactic disorder
fonologisk-syntaktisk störning n. / -ar / -ar
 kännetecknas av svårigheter med språkets formsida, barnet har svårigheter med ordens
fonologiska form och med hur ordet ordnas i en mening (övers fr eng)
103
phonological-process approach
fonologisk processinriktad terapi n. / -er / -er
 terapi som inriktar sig på att bryta fonologiska processer hos barnet t ex dentalisering
tata i st f kaka; dubbe i st f gubbe (Söderpalm)
phonology
fonologi /
 se fonologisk ()
physical disability
fysisk oförmåg-a / -or / -or
 nedsatt förmåga eller oförmåga att fungera fysiskt (övers fr eng)
physical therapist
sjukgymnast n. / -er / -er
= fysioterapeut
 som utför systematisk rörelseterapi för att förebygga och förbättra vissa
sjukdomstillstånd (Bra Böcker Läkarlexikon)
e.g. Sjukgymnastens behandlingsmetoder inriktas på övningar som bidrar till att normalisera
grundtonus i bål, ben och armar..... (Aquilonius Fagius)
physiology
fysiologi n. / - /  läran om organismens normala funktioner (Bra Böckek Läkarlexikon)
e.g. Först beskrivs själva landskapet, så att säga, och sedan det sätt på vilket maskineriet bakom
röstljuden fungerar, dvs dess anatomi resp fysiologi. (Sundberg)
pinna
/
 ()
e.g. ej på svenska ()
pitch
tonhöjd n. / -er / -er
= taltonläge
 perceptorisk motsvarighet med grundtonsfrekvens som akustisk motsvarighet (Lindblad)
e.g. ...den lägsta eller första deltonen kallas grundtonen; dess frekvens är det som normalt motsvarar
den tonhöjd vi upfattar (Sundberg)
pitch shift
tonhöjdsförändring n. / -ar / -ar
 ändringar i tonhöjden ()
104
pitch variation
tonhöjdsvariation n. / -er / -er
 tonhöjdsförändringar under tal (övers fr eng)
Play Audiometry
lekaudiometri / - /  man gör ett vanligt audiogram under lekfulla former (Lidén)
e.g. Vid lekaudiometri får barnet utföra en lustbetonad handling som belöning om han hör toner.
(Lidén)
plosive
klusil /
 ljud som produceras med luftströmmens passage ut genom de övre lufvägarna
spärradElert ()
e.g. Om man kvarhåller den förträngning som följer omedelbart efter det slutna stadiet av en klusil, blir
resultatet att klusilen övergår i och efterföljs av en frikativa...... (Elert)
plosive injection
klusilinjektion n. / -er / -er
 static air within the oral and pharyngeal cavities can be forced into the upper esophagus
by compression of the lips or by posterior movement of the tongue
luft i mun- och svalgkaviteterna kan pressas ned i övre esofagus genom sammanpressning
av läpparna och bakåtriktade tungrörelser (övers fr eng)
pneumatic otoscopy
pneumatisk otoskopi n. / -er / -er
 teknik där otoskopet försett med slang och blåsa används för att blåsa små luftpuffar
genom hörselgången för att kontrollera trumhinnans rörlighet (övers fr eng)
e.g. Prövning av trumhinnornas rörlighet med pneumatisk tillsats till tratten eller otoskopet ger
värdefull information och bör ingå i rutinundersökningen. (Hallén Anniko)
pneumotachography
pneumotakografi n. / -er / -er
 registrering av utandningsluftens hastighet (övers fr eng)
poloypoid degeneration
polypoid degeneration n. / -er / -er
 polypoid omvandling av organ (Medicinsk terminologi)
e.g. Stämbandskanterna är predilektionsställe för uppdrivningar av olika slag. De varierar till form, färg
och innehållc från genomskinliga ödematösa polyper till fasta fibrom. (Fritzell)
polyp
polyp n. / -er / -er
105
 svulst som utgår från slemhinnevävnad (Bra böcker Läkarlexikon)
e.g. Polyper på stämbanden är också lokaliserade till den membranösa delen och kan ha olika form,
utseende och placering utmed stämbandet. (Hallén Anniko)
polysyllabic
flerstavig adj. /
 ord som består av mer än en stavelse (Söderpalm)
e.g. Arbete är ett flerstavigt ord medan jobb är enstavigt (Söderpalm)
post-alveolar
postalveolar adj. /
 artikulerad strax bakom tandvallen (Söderpalm)
postdental
postdental adj. /
 artikulerad strax bakom framtänderna ()
post-dorsal
postdorsal adj. /
 artikulation med bakre delen av tungryggen mot gommen (Söderpalm)
posterior pharyngeal wall
bakre svalgvägg-en nr / -ar / -ar
 ()
s k svalglambåoperation, varvid mjuka gommen förlängs bakåt mot bakre svalgväggen.
(Svensson Hartelius Lohmander)
posterior seal
/

()
postonset
postonset /
 period sen debut av sjukdom, stroke eller dylikt (Söderpalm)
postvocalic devoicing
postvokalisk avtoning /
 avtoning av tonande konsonant efter vokal (Söderpalm)
pragmatic disorder
pragmatisk störning c. / -a, -ar / -a, -ar
106
 avvikelse i förmågan att använda regler som styr den situationsanpassade
användningen av språkliga yttranden (Linell)
praxis
praxis n. / no plural / no plural
 vedertaget bruk, sedvänja; sedvanerätt, "oskriven lag" (Bonniers Svenska Ordbok)
prefix
prefix n. / no plural / no plural
 ordbildningsled som sätts före, förstavelse (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Affixen kan, efter var de står i förhållande till stammen, delas in i PREFIX (före stammen),
SUFFIX eller ändelser (efter stammen) och INFIX (någonstans i själva stammen. (Dahl)
prelinguistic communication
förspråklig kommunikation n. / -er / -er
 kommunikation som tänks föregå verkligt språktillägnande (övers fr eng)
prenatal
prenatal adj. /
 som inträffar el. gör sig gällande före födelsen (Lindskog, Zetterberg)
e.g. I en långtidsstudie av MBD i hela Göteborgs barnbefolkning (Gillberg och Rasmussen 1982a)
fann man att hälften av alla barn med sådan diagnos hade utpräglade prenatala, neonatala eller
postnatala bakgrundsfaktorer som kunde medföra allvarlig risk för hjärnskada (underburenhet,
litenhet för gestationsåldern, asfyxi, hypoglykemi i nyföddhetsperioden, hyperbilirubinemi m m).
(Gillberg, Hellgren)
presbyacusis
presbyacusis n. / no plural / no plural
 den typ av hörselnedsättning som har samband med åldrandet (Hallén, Anniko)
e.g. En gammal person som har presbyacusis men som i övrigt är vid god hälsa får problem med att
kommunicera med andra människor. (Hallén, Anniko)
pre-speech vocalisation
förspråklig vokalisation /
 vokalisationer som barnet producerar under sin förspråkliga period upp till ungefär 1 års
ålder ()
e.g. System av förspråkliga signaler.... Barnets kommunikation är fortfarande icke-verbal;.......
Somliga barn kan utveckla en ganska omfattande repertoar av ljudsignaler. (Linell)
pressure consonant
tryckkonsonant n. / -er / -er
 konsonant som produceras med avspärrning av den utåtgående luftströmmen
(Söderpalm)
107
presymbolic communication
presymbolisk kommunikation c. / -a, -er / -a, -er
 Kommunikation som föregår den symboliska kommunikationen och som förekommer
hos spädbarn. Oftast hjälper den presymboliska kommunikationen till vid den mjuka
övergången till språktillägnande. (Yule, egen översättning)
preverbal period
preverbal period c. / -a, -er / -a, -er
 period innan barnet har lärt sig tala (Longman, egen översättning)
prevocalic
prevokalisk adj. /
 gäller en position där en konsonant föregår en vokal och vanligtvis initierar stavelsen
prevocalic voicing
prevokalisk toning n. / - /  konsonant före tonande ljud blir själv tonande (Söderpalm)
profound hearing impairment
dövhet n. / no plural / no plural
 hörtröskelmedelvärden större än 90 à 95 dB HL (Hallén, Anniko)
e.g. Med lätt hörselnedsättning menas medelhörtrösklar i området ca 20-40 dB, med måttlig
medelvärden i området ca 40-60 à 70 dB, med svår medelvärden i området ca 70-90 à 95 dB och
med dövhet hörtröskelmedelvärden större än 90 à 95 dB HL. (Hallén, Anniko)
prognosis
prognos n. / -er / -er
 förutsägelse av en sjukdoms förlopp (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Prognosen beror på tumörens storlek, lokalisation och eventuella spridning till halsens lymfkörtlar.
Tidig diagnos ger således störst chans till läkning med bibehållen andningsväg och röstfunktion
och med en 90-procentig utläkning för små tumörer med enbart strålterapi. (Hallén, Anniko)
programmed instruction
programmerad instruktion n. / -er / -er

träningsmetod i vilken materialet brutits ned i lätt begripliga delar på vilka eleven kan testa si
själv (övers fr eng)
progressive
progressiv adj. /
 1 som ökar jämnt 2 framstegsvänlig (Bonniers Svenska Ordbok)
e.g. Den progressiva assimilationen kan ses som en eftersläpning vid ljudbildningen och den
regressiva assimilationen som ett föregripande. (Elert)
108
videofluoroscopy
videofluoroskopi n. / -er / -er
 videofilmad röntgengenomlysning, varvid bildas en synlig bild på en fluorescensskärm.
(Bra böcker)
e.g. Vävnaderna i velofarynx genomlyses och informationen tas upp på video tillsammans med
speciellt talmaterial. (Söderpalm)
visual
visuell adj. /
 som rör synen (Medicinsk terminologi)
e.g. ...patienten har skattat sin smärtintensitet till 50% på visuell analogskala ( VAS). (Aquilonius
Fagius)
visual cue
visuell ledning n. / -a, -ar / -a, -ar
 underlättande av tex artikulation genom att läsa av hur samtalspartnern artikulerar
(Söderpalm)
visual field
synfält n. / - /  det fält el. område från vilket ett öga vid oförändrad ställning kan mottaga synintryck
(Med terminologiskt lexikon)
e.g. Homonyma synfältsdefekter kan ibland vara förbluffande stora utan att patienten upptäcker dem;
detta kan även gälla totala hemianopsier (Aquilonius Fagius)
visual motor problem
visuell-t motorisk-t problem n. / -a -a - / -a -a  problem med förmågan att synkronisera synen med kroppsrörelser (övers fr eng)
Visual Reinforcement Audiometry
visuell förstärkningsaudiometri n. / -er / -er
 Baserat på antagandet att urskiljandet av en förändring i barnets auditiva omgivning
resulterar i visuell förstärkning (övers fr eng)
visuo-spatial disturbance
visuo-spatial störning n. / -a -ar / -a -ar
 En störning av visuella och spatiella förmågor (övers fr eng)
vocabulary
vokabulär n. / -er / -er
= lexikon, ordförråd
109
 En persons vokabulär är hela den mängd av ord som han kan använda i tal och/eller
skrift (Söderberg)
e.g. Det som icke-fackmannen speciellt kommer att tänka på....är kanske den specifika
barnspråksvokabulär som brukar användas till småbarn-..... (Söderberg)
vocal abuse disorder
missbruk av rösten n. / - / = röstmissbruk
 Ofysiologisk, hyperfunktionell användning av röstorganet (Söderpalm)
e.g. Men utan tvekan bidrar också missbruk av rösten. Den som ständigt skriker och gapar i bullrande
miljö råkar lättare ut för kroniska stämbandsförändringar. (Fritzell)
vocal constriction
konstriktion i svalg-et n. / -er -en / -er -en
 sammandragning i struphuvudet (Söderpalm)
vocal fold
stämläpp n. / -ar / -ar
= stämband
 två små slemhinneklädda veck inne i struphuvudet (Lindblad)
e.g. StMellanrummet mellan stämläpparna kallas röstspringan (glottis). (Lindblad 1992 sid 25)
röstspringan glottis kursiv
vocal fold cancer
stämbandscanc-er n. / -rar / -rar
= stämläppscancer, glottisk cancer
 cancertumör lokaliserad till stämbanden (Söderpalm)
e.g. Heshetär ett kardinalsymtom och ett tidigt symtom vid stämbandscancer. (Hallén/Anniko 1991 sid
290)
vocal fold lesion
Förändring på stämband-et n. / -ar - / -ar = Skada
 Ett sår, skada eller annan patologisk förändring av stämläppen/stämbandet (övers fr
eng)
e.g. Vid kronisk laryngit föreligger förändringar av mer eller mindre bestående natur i
larynxslemhinnan. (Fritzell)
vocal fold paralysis
stämbandsförlamning n. / ar / ar
= recurrenspares
 Förlamning av nedre delen av nervus recurrens. (Medicinsk terminologi)
e.g. Vid skada på nerven med funktionsbortfall blir stämbandet förlamat och kan ej abduceras eller
adduceras. (Fritzell)
110
vocal fold polyp
stämbandspolyp n. / -er / -er
= stämläppspolyp
 Ödematös uppdrivning på stämbandskanten (Fritzell)
e.g. Stämbandspolyper kan uppkomma genom tillfälligt röstmissbruk vid t ex en fotbollsmatch som en
följd av hematom i slemhinnan. (Hallén/Anniko 1991 sid 305)
vocal fold sulcus
stämbandsfår-a n. / -or / -or
= stämbandssulkus
 en fåra i staämläppens slemhinna (övers fr eng)
vocal fold vibration
stämläppssvängning n. / -ar / -ar
= Vibration
 De adducerade stämläpparna sätts i svängning av utandningsluften (Söderpalm)
e.g. När dessa villkor är uppfyllda, uppstår stämläppssvängningar och fluktuationer i luften i och nära
glottis. (Lindblad)
vocal hyperfunction
hyperfunktion n. / -er / -er
 Alltför stor spänning i röstmuskulaturen (Fritzell)
e.g. De flesta patienter med kronisk laryngit har en hyperfunktion i röstorganen. (Fritzell)
vocal hypofunction
hypofunktion n. / -er / -er
 alltför låg spänning i röstmuskulaturen (Fritzell)
e.g. Med hyperfunktion betecknar man alltför stor kraft och spänning i röstmuskulaturen och med
hypofunktion motsatsen. (Fritzell)
vocal ligament
vokalligament n. / - /  bindväv i form av elastiska band i struphuvudet (Sundberg)
e.g. Epitelet och det ytliga lagret bildar nära stämläppskanten tillsammans höljet, medan det
mellanliggande och djupliggande lagret tillsammans utgör övergångslagret eller vokalligamentet
(Sundberg)
vocal nodule
knottra n. / -or / -or
= stämbandsknuta,
 Uppdrivningar av stämbandskanterna (Fritzell 1973)
e.g. De distinkt avgränsade knottrorna kallas noduli plicarum vocalium. (Fritzell 1973)
~ polyp
111
vocal process
vokalutskott n. / - / = processus vocalis
 bakre fästen för stämbanden på kannbrosken (Söderpalm)
e.g. Därvid närmas först och främst kannbroskens bakre delar, men även vocal(_is)utskotten kommer
varandra närmare. (Lindblad 1992 sid 33)
vocal rehabilitation
röstrehabilitering n. / -ar / -ar
 återställande av normal form och funktion hos stämläpparna efter sjukdom eller skada
(övers fr eng)
vocal tract
ansatsrör n. / - /  de håligheter som bildas av svalg och mun (Sundberg)
e.g. Röstorganet utgörs av tre olika system: andningsapparaten,stämbanden och de håligheter som
bildas av svalg och mun, och som kallas ansatsrör, plus näshåla. (Sundberg)
vocalisation unit
vokalisationsenhet n. / -er / -er
 sekvens med ihållande vokalisation under minst 250 msek (övers fr eng)
non relevant
vocalising
ljudande n. / -n / -n
 att åstadkomma ljud med hjälp av stämläpparna (Söderpalm)
voice
röst n. / -er / -er
 Rösten uppstår när luft från lungora på sin väg ut genom struphuvudet sätter
stämläpparna i rörelse. (Lindblad)
e.g. Stämbandslängdens betydelse för rösten undersöktes nyligen av Sawashima & al (1983).
(Sundberg)
voice disorder
röststörning n. / -ar / -ar
= röstrubbning
 avvikande röstbeteende (Söderpalm)
e.g. Ibland händer det som bekant att tal och/eller sång vållar röststörningar (Sundberg)
progressive assimilation
progressiv assimilation c. / -a, -er / -a, -er
 en påverkan från ett föregående språkljud (Elert)
112
e.g. Den progressiva assimilationen kan ses som en eftersläpning vid ljudbildningen och den
regressiva assimilationen som ett föregripande. (Elert)
prolongation
förlängning n. / -ar / -ar
 Att förlänga ljud, särskilt vokaler, kan ge ett mjukare flyt i talet. Att förlänga vissa ljud
extra mycket blir detsamma som att variera hastigheten - att ibland gå ner väldigt
långsamt. (Alm)
prolonged speech
förlängt tal c. / no plural / no plural
 förlängt syftar på att ljuden i talet ska förlängas; man ska alltså sänka taltempot (Alm)
e.g. Ett typexempel på flyt-träning är metoden prolonged speech - "förlängt tal". (Alm)
prompt
prompta v. /
 en sätt att ge ledtrådar i tal (Nicolosi, egen översättning)
pronunciation
uttal n. / no plural / no plural
 sätt att uttala (språkljud) (Bonniers Svenska Ordbok)
prophylactic
profylaktisk adj. /
 som avser eller har samband med profylax, dvs förhindrande el. förebyggande av
sjukdom (Lindskog, Zetterberg)
prosody
prosodi n. / -er / -er
 (läran om) talets o. talljudens längd, hastighet, styrka (betoning) o. tonhöjd (Bonniers
Svenska Ordbok)
e.g. Prosodi är sådana ljudföreteelser som intonation, rytm och betoning, vilka är utbredda över flera
ljudsegment. För talets överförande av meddelanden spelar språkljuden större roll än prosodin.
(Lindblad)
prosody impairment
avvikande prosodi c. / -, -er / -, -er
 kvantitets- och accentförhållandena avviker från det normala (Söderpalm)
prothesis
protes n. / -er / -er
 konstgjord ersättning av en förlorad kroppsdel (Lindskog, Zetterberg)
113
e.g. Tand- och fyllningsfragment eller bitar av proteser kan döljas i omgivande mjukvävnad. (Hallén,
Anniko)
protoconversation
protokonversation n. / -er / -er
 Det karakteristiska för en konversation är att deltagarna tar ordet i tur och ordning och
inte pratar parallellt. Redan vid 3 månaders ålder är det normalt att ett barn lärt sig detta
konversationens rollspel. (Söderbergh)
e.g. Bateson kunde på filmer tagna av barn och vuxen ansikte mot ansikte följa ett sådant
konversationsbeteende, som han kallar protokonversation. (Söderbergh)
protodeclarative
/

()
ej på svenska
protoimperative
/

()
ej på svenska
protoword
proto-ord c. / - /  ett övergående fenomen som har observerats mellan joller och riktiga ord (övers fr eng)
e.g. ....den vuxne och barnet talar respektive jollrar växelvis. Bateson har observerat detta samspel
och .....kallar det också för protokonversation. (Strömqvist)
protrusion
protrusion n. / -er / -er
 framskjutning, framdrivning, t.ex. protrusio bulbi, exoftalmi, glosögdhet, glosögon,
utstående öga; protrusio mandibulae, framskjutande underkäke; motsats retrusio
e.g. Bland de synliga symtomen av medrörelseart finner vi t ex att den stammande snabbt öppnar
munnen på vid gavel (kallas ofta "jaw yerk" i engelskspråkig beskrivning), att den stammande
drar underkäken åt ena sidan (käkdeviation), kraftigt biter ihop käkarna, trutar med läpparna
(protrusion), rynkar pannan, vrider huvudet åt sidan eller böjer det uppåt eller nedåt eller
engagerar olika delar av kroppen i arbetet med att få ut orden. (Lundberg)
pseudobulbar
pseudobulbär adj. /
 De motoriska kranialnerverna regleras liksom spinalnerverna av cortex nedåtgående
kortikonukleära bansystem (dvs övre motorneuron, analoga med de kortikospinala), som
ofta också benämns kortikobulbära, suprabulbära eller supranukleära. Skador på dessa
ger pareser med övre motorneuronskadans karaktär, varvid symtomen ibland kallas
pseudobulbära. (Aquilonius, Fagius)
114
e.g. Tillståndet, som ses efter utbredda vaskulära lesioner i hjärnstammen och vid degenerativa
tillstånd som amyotrofisk lateralskleros, innefattar pseudobulbärt tal, sväljningssvårigheter och
spastisk tungpares. (Aquilonius, Fagius)
pseudobulbar dysarthria
pseudobulbär dysartri c. / -a, -er / -a, -er
 med pseudobulbärt tal avses spastisk artikulationsrubbning vid supranukleära skador
(analog till skada på kortikospinala förbindelser) (Aquilonius, Fagius)
pseudobulbar palsy
pseudobulbärpares c. / -a, -er / -a, -er
 Detta begrepp används ibland för de symtom som uppkommer vid spasticitet i muskler
som innerveras av de nedre kranialnerverna (varvid krävs en bilateral supranukleär
skada på grund av utbredd dubbelinnervation). Tillståndet, som ses efter utbredda
vaskulära lesioner i hjärnstammen och vid degenerativa tillstånd som amyotrofisk
lateralskleros, innefattar pseudobulbärt tal, sväljningssvårigheter och spastisk tungpares.
e.g. Symtomen kan initialt också betingas av pseudobulbärpares till följd av bilateral affektion av
tractus corticonuclearis. Kliniska karakteristika är spastisk dysartri, sväljningssvårigheter,
mimikfattigdom, attacker av omotiverad gråt och skratt (s k tvångsgråt och tvångsskratt).
pseudoglottis
pseudoglottis n. / - /  vibrerande område i övre esofagus som fungerar som röstkälla hos laryngektomerade
(Söderpalm)
pseudospeech
pseudotal n. / - /  pseudoröst; uppstår i övre delen av esofagus hos laryngektomerade (Söderpalm)
pseudostuttering
frivillig stamning c. / no plural / no plural
 frivillig upprepning av ett ljud eller ord (Alm)
e.g. Även Van Riper använde frivillig stamning, främst i "mentalhygieniskt syfte" för att minska rädsla
och undvikande. Han märkte dock att det fanns vissa problem med frivillig stamning: ibland,
särskilt i stressfyllda situationer, tenderar den mjuka frivilliga stamningen att bli spänd och
ofrivillig. (Alm)
psychogenic mutism
psykogen mutism n. / - /  stumhet av psykiska orsaker (Söderpalm)
psychogenic voice disorder
psykogen röststörning n. / -a, -ar / -a, -ar
115
 en psykiskt betingad röststörning, tex psykogen afoni (Karlsson)
psychomotor
psykomotorisk adj. /
 som avser psykisk påverkan av muskelrörelser (ofta utan viljekontroll) (Lindskog,
Zetterberg)
e.g. Med hänsyn till att motoriska symtom endast ingår i en del av anfallen har också benämningen
psykomotoriska anfall numera övergivits. (Ottosson)
psychopathology
psykopatologi n. / -er / -er
 läran och vetenskapen om sjukliga psykiska tillstånd (psykiska sjukdomar,
sinnessjukdomar), deras uppkomst, utveckling och ev. behandling (Lindskog, Zetterberg)
psychosis
psykos n. / -er / -er
 psykisk sjukdom med allvarliga störningar i uppfattningen av den omgivande
verkligheten el. den egna personligheten, sinnessjukdom (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Centralstimulantia ger ofta paranoid psykos efter längre tids missbruk. (Gillberg, Hellgren)
psychotherapy
psykoterapi n. / -er / -er
 Psykoterapi är behandling med psykologiska metoder eller mer utförligt:
1 Systematiska, målinriktade åtgärder.
2 Baserade på psykologisk teori och metod.
3 Avsedda att påverka psykiska symtom och personlighetsstörningar.
4 Utförda av för ändamålet utbildade personer (Ottosson)
e.g. Definitionen innebär att psykoterapi har samma ställning som somatisk terapi när det gäller krav
på indikationer, genomförande och kritisk värdering av positiva och negativa effekter på kortare
och längre sikt. Effektvärderingen gäller inte bara de psykiska symtomen utan hela livshållningen
och sättet att fungera i olika medmänskliga och sociala sammanhang. (Ottosson)
puberphonia
målbrottsfalsett n. / -er / -er
= mutationsfalsett
 ()
e.g. Målbrottsfalsett. En del pojkar håller kvar barndomens ljusa röstklang och höga taltonläge, trots
att struphuvud och stämband blivit fullvuxna. (Fritzell)
see mutational falsetto!
pull-out
upplösning n. / -ar / -ar
 Denna teknik innebär att man söker modifiera stamningen så snart den stammande
märker att han stammar. (...) Målet är att den stammande direkt skall kunna stoppa upp
kampen i en blockering, röra sig ur den, sakta ner tremor eller på annat sätt förflytta sig
116
till nästa ljud; att kunna göra något positivt talmässigt med det man annars känner sig
som ett offer för. (Lundberg)
e.g. Upplösningen blir ofta en direkt konsekvens av stamningsbytet och kommer som ett resultat av
att den stammande upptäcker att han inte behöver "stamma färdigt" för att bli medveten om vad
han behöver göra. (Lundberg)
pure tone
ren ton c. / -a, -er / -a, -er
 ett ljud bestående av en enda frekvens (Karlsson)
e.g. Genomsnittliga normalvärden för hörtröskeln för rena toner finns standardiserade genom den
internationella organisationen ISO för binaural lyssning i fritt ljudfält i ett dokument och för
mononaural lyssning via audiometerhörtelefoner i ett annat dokument. (Hallén, Anniko)
pure-tone audiometry
tonaudiometri n. / -er / -er
 hörselfunktionstest (audiometri) med hjälp av toner (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Tonaudiometri innebär bestämmning av hörtrösklar, dvs. nätt och jämnt hörbar ljudstyrka för rena
toner av olika frekvens. Av störst kliniskt praktiskt intresse är inte hörtrösklarnas värde i absoluta
tal, i ljudtrycksnivå, utan avvikelsen från genomsnittliga, normala hörtrösklar. (Hallén, Anniko)
pure-tone stimulus
/

()
not relevant
pure-tone threshold
hörtröskel för rena toner c. / -lar, - - - / -lar, - -  den lägsta hörbara ljudstyrkan för en ton av viss frekvens (Hallén, Anniko)
e.g. Genomsnittliga normalvärden för hörtröskeln för rena toner finns standardiserade genom den
internationella organisationen ISO för binaural lyssning i fritt ljudfält i ett dokument och för
mononaural lyssning via audiometerhörtelefoner i ett annat dokument. (Hallén, Anniko)
pyramidal system
pyramidbana n. / -or / -or
 de motoriska hjärncentras banor som leder viljemässiga impulser till skelettmusklerna i
en hel (obruten) bansträckning från hjärnbarken genom pyramiderna i förlängda märgen
(därav namnet) till främre hornet i ryggmärgen. (Lindskog, Zetterberg)
e.g. Pyramidbanan utgör inte ett enhetligt neuronsystem, och ca 30% av dess neuron utgår från
motorisk cortex, 30% från premotorisk cortex och resterande delar från parietalloben. (Aquilonius,
Fagius)
radiotherapy
radioterapi n. / -er / -er
= strålbehandling
 Sammanfattande benämning på strålbehandling av sjukdomar, behandling (av tumörer )
med radioaktiv el. joniserande strålning. (Medicinsk terminologi)
117
e.g. Joniserande strålning, den typ av strålning som används vid radioterpi, påverkar alla celler den
passerar, såväl normala som tumörceller. (Hallén Anniko)
rate
hastighet n. / -er / -er
 fart, takt ()
e.g. Det är uppenbart att sänkt talhastighet förenklar styrningen av talet..... (Alm)
rational-emotional therapy
rational-emotional terapi n. / -er / -er

kognitiv beteendeterapi med syfte att analysera individens störda uppfattning av
livshändelser inte händelserna i sig (övers fr eng)
reading disability
lässvårighet n. / -er / -er
 oförmåga att läsa, stava och skriva ord (Söderpalm)
e.g. Likväl är det långt ifrån ovanligt att barn med normal intelligens och normal syn och hörsel (samt
en normal språkförmåga) får läs- och skrivsvårigheter. (Rudberg Nauclér Rudberg)
recall
minnas v. /
= komma ihåg
 återkalla i minnet (Söderpalm)
e.g. Vi har alltså anledning anta att situationella och emotiva faktorer spelar en viktig roll för hur barn
använder ord och hur de kodar in, lagrar och plockar fram ord ur minnet. (Hjelmquist Strömqvist)
receptive language
impressivt språk n. / - / = receptivt språk
 hur vi tar emot och tolkar inkommande språkliga signaler (Söderpalm)
e.g. ...andra patienter har svårt att förstå tilltal, de skulle därför kunna sägas ha "impressiv" afasi.
(Borenstein)
recessive
/

()
recovery
återhämtning n. / -ar / -ar
 tillfrisknande (Stora engelsk-svenska ordboken)
reduplicated babbling
118
jollerreduplikation n. / -er / -er
 struktur med två lika eller snarlika stavelser i barnets joller (Linell Jennische)
e.g. Man talar i sådana fall om reduplikationer; den första stavelsen dubbleras ("redupliceras"). (Linell
Jennische)
reduplication
reduplikation n. / -er / -er
 fdubblering av den första stavelsen (Linell Jennische)
e.g. Reduplikationer är ett vanligt fenomen i tidigt barnuttal och förekommer också hos en del barn
som inte är begränsade till några få fonetiska gestalttyper enligt ovan. (Linell Jennische)
referent
referent /
 Vi refererar, syftar på, pekar ut vissa personer, föremål, vi beskriver dem på ett visst sätt.
De utpekade föremålen, personerna är referenter. (Linell)
e.g. När vi talar om utomspråkliga situationer, brukar vi urskilja ett antal olika referenter (personer, ting
etc och även platser, tidpunkter mm) som vi ser som inblndade i vissa handlingar, händelser ,
skeenden. (Linell)
referential ability
förmåga använda referenter /
 referential abilities are seen to emerge from an understanding of the social rules for
engaging in dialogue, together with the realisation of the rules existing between sign and
significate.förmågan att använda referenter utvecklas i och med förståelsen av sociala
regler för dialog och förståelse för reglerna mellan tecknet och det betecknade. (övers fr
eng)
reflexive sound
reflexljud n / - /  ej viljemässigt producerat ljud (Söderpalm)
regressive assimilation
regressiv asimilation n. / -er / -er
 Språkljud påverkas till större eller total likhet med ljud som förekommer senare i
ljudkedjan t ex docka blir gocka. (Söderpalm)
e.g. assimilationerna är betydligt oftare bakåtverkande (regressiva) än framåtverkande (progressiva).
(Linell Jennische)
regurgitation
regurgitation n. / -er / -er
 när maginnehållet går åt fel håll utan regelrätt kräkning. (Medicinsk terminologi)
e.g. Kan du vakna på natten med maginnehåll i munnen eller på kudden (regurgitation)? (Hallén
Anniko)
rehabilitation
119
rehabilitering n. / -ar / -ar
 återanpassning till bästa fysiska, psykiska, sociala och yrkestekniska situation
(Medicinsk terminologi)
e.g. Rehabiliteringen innebär en återinlärning och nyinlärning av färdigheter, vilkas sensomotoriska
styrning därför delvis torde ske via andra förbindelser än dem som gått förlorade på grund av
skadan. (Aquilonius Fagius)
rehabilitation programme
rehabiliteringsprogram n. / - /  plan för rehabilitering se rehabilitering (Söderpalm)
reinforcement
förstärkning n. / -ar / -ar
 ()
relaxation
avspänning n. / -ar / -ar
 se context ()
e.g. Många övningar syftar till en minskning av hyperfunktionen, en avspänning av den engagerade
muskulaturen. (Fritzell)
remedial
botande adj. /
 som är botande, stödjande i rehabiliteringsprocessen (Söderpalm)
remedial procedure
stödjande aktivitet n. / -er / -er
 se remedial ()
remediation
stödterapi n. / -er / -er
 att ge stöttande terapi, hjälp (Söderpalm)
residual
rest- n. / -er / -er
= kvarstående
 som finns kvar, återstår (Söderpalm)
e.g. Den defekt som kvarstår längst fram i gommen, restspalten, lämnas till nästa operationstillfälle.
(Henriksson)
residual air
restmängd n. / -er / -er
120
= residualvolym
 den restmängd som återstår i lungorna när man andats ut maximalt (Lindblad)
e.g. Skillnaden mellan maximal volym och restvolym kallas vitalkapaciteten. (Lindblad)
residual hearing
hörselrest n. / -er / -er
 kvarvarande, återstående hörsel (Söderpalm)
e.g. Man har numera stora möjligheter att redan vid 1-årsåldernbedöma i vilken utsträckning som
barnet har förstärkningsbara hörselrester. (Lidén)
resonance
resonans n. / -er / -er
 omvandling av röstråmaterialet i luftfyllda kaviteter ovanför stämläpparna (Lindblad)
e.g. Om resonatorn är ansatsröret talar man istället om formantfrekvenser, och en formant är alltså en
resonans i ansatsröret. (Sundberg)
resonance chamber
resonansrum n. / - /  glottis, superglottala området, oral och nasala hålrummen (övers fr eng)
e.g.
Denna (klangfärgen) varierar också då en given talare varierar resonansrummens form och storlek
genom att t ex koppla till eller från näshålan och vidga eller snörpa ihop svalget. (Lindblad)
respiration
andning n. / -ar / -ar
 Insugning resp utpressning av luft i lungorna för syrsättning av blodet och avlägsnande
av koldioxid. (Lindblad)
e.g. Olika mönster av muskelsamarbete förekommer vid talandning. (Lindblad)
Respirometer
spiromet-er n. / -rar / -rar
 andningsmätare (Medicinsk terminologi)
e.g. Med en s.k. Bernstein-spirometer mäts lungvolymer och ventilationsförmåga. (Hallén Anniko)
response-contingent stimulation
/

()
ej på svenska
retardation
försening n. / -ar / -ar
 långsammare utveckling i förhållande till jämnårigas (Söderpalm)
e.g. Förseningen kan ligga i det fonologiska systemet och visa sig på så sätt, att det tar mycket längre
tid för barnet att lära sig skilja ljudkontraster åt (Rudberg Gahne Nauclér)
121
retention
retention n. / -er / -er
 kvarhållande i kroppen (Medicinsk terminologi)
e.g. Benigna spottkörteltumörer och retentionscystor är vanliga. (Hallén Anniko)
retroflex
retroflex adj. /
 bakåtböjd (Elert)
e.g. Andra termer för retroflexa konsonanter är supradentala ....och postalveolara konsonanter. (Elert)
retrograde degeneration
retrograd degeneration n. / -er / -er
 nedbrytning, försämring som går bakåt
t ex infektion mot blodströmmen (Medicinsk terminologi)
Reynell Developmental Language Scales
Reynells språktest n. / - /  Engelskt test som mäter språkförståelse och tal; standardiserat för nordiska förhållanden
(Föhrer Ancker)
e.g. Barnens språkförståelse bedömdes inför placering på språkförskola med Reynells språktest.
(Föhrer Ancker)
rhotacization
rhotacism n. / - /  svårigheter att uttala r-ljudet (Söderpalm)
e.g. R-fel (rhotacism). R-ljudet är svårt att uttala. Störst svårigheter tycks de barn ha som lär sig
tungspets-r...... (Söderpalm)
rhythm
rytm n. / -er / -er
 Rytm basera på upprepade tidsmönster uppbyggda av segment med kontrasterande
upplevd styrka. (Lindblad)
e.g. se definition ()
right hemiplegia
högersidig hemiplegi n. / -er / -er
= högersidig halvsidig förlamning, hemipares
 förlamning i höger kroppshalva ()
e.g. I de flesta fall av afasi finns samtidigt en högersidig hemiplegi som uttryck för att skadan i den
dominanta hemisfären också drabbat motoriska centra eller bansystem. (Borenstein)
rigidity
122
rigiditet n. / -er / -er
 Tonusökning vid motorikstörningar ned lesioner inom basala ganglierna. (Aquilonius
Fagius)
e.g. Rigiditeten är väsentligen opåverkad av hastigheten i den passiva rörelsen till skillnad från den
spastiska tonusökningen som omedelbart accentueras vid en snabb passiv rörelse. (Aquilonius
Fagius)
role
roll n. / -er / -er
 uppgift, funktion ()
e.g. Genom teckningar och rollspel kan känslor och problem bearbetas. (Alm)
rounded
rundad adj. /
 uttalad med rundade läppar (Söderpalm)
e.g. För varje tungläge med vilket det är möjligt att uttala vokalljud, finns det en orundad och en
rundad variant. (Elert)
rule
reg-el n. / -ler / -ler
 konventioner för hur exv ord i ett lexikon ska hanteras (Linell)
e.g. Dessa (normer) har med tiden utkristalliserats som regler (eller vanor) för hur man skall utföra de
olika handlingarna. (Linell)
saliva
saliv n. / - / 
spott, vattning, slemmig avsöndring från spottkörtlarn (Medicinsk terminologi)
e.g. Vid neutralt pH deltar saliven i den ständiga nybildningen av tandytornas skyddsfilm. (Hallén
Anniko)
schizophrenia
schizofreni n. / -er / -er
 en grupp av endogena psykiska sjukdomar som uppträder redan hos unga människor,
kan kännetecknas av bl a autism, hallucinationer (Medicinsk terminologi)
e.g. Risken att få schizofreni är ökad bland män som uppgivit ett kraftigt cannabismissbruk i samband
med värnpliktsinskrivningen. (Ottosson)
screening
screening n. / -ar / -ar
 sållning, undersökningsmetoder som ger breda och ibland ospecifika svar vilka kräver
fortsatt utredning (Medicinsk terminologi)
e.g. En screeningundersökning kan antingen vara selektiv och rikta sig till speciella riskgrupper eller
generell och då omfatta alla i t ex. en viss åldersgrupp. (Westerlund)
123
secondary palate
sekundära gomm-en n. / -ar / -ar
 hårda och mjuka gommen (Söderpalm)
e.g. Sekundära gommen är området bakom foramen incisivum. (Christina Persson)
secretory otitis media
akut otit-is media n. / -er / -er
= öroninfektion
 Rodnad buktande ibland förtjockad trumhinna ----med tecken på vätska i mellanörat.
(Hallén Anniko)
e.g. Akut otit är ofta en bakteriell komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna. (Hallén
Anniko)
segment
segment n. / - / = fonem
 avgränsade enheter i talet, t ex språkljud (Rudberg)
e.g. Talet består då av ord och fraser, och orden kan göra intryck av att bestå av diskreta "segment"
(vokaler och konsonanter), och dessa segment uppfattar vi som tillhörande ett begränsat antal
typer. (Linell)
segmental phonology
segmentell fonologi /
 analys av talet i segmentella enheter, fonem (Söderpalm)
e.g. I allmänhet brukar man skilja de segmentella aspekterna från de prosodiska. (Linell/Jennische)
selective mutism
elektiv mutism n. / - /  en typ av stumhet, långvarigt tigande helt el delvis (elektiv mutism) hos en person som
kan tala, vanligen av psykiska orsaker. (Medicinsk terminologi)
e.g. Vid elektiv mutism föreligger stumhet under en lång tid (flera månader) utanför en mycket
begränsad krets av välkända personer. (Gilberg Hellgren)
self-correction
självkorrektion n. / -er / -er
 att själv korrigera exempelvis uttalsfel (Söderpalm)
semantic
semantisk adj. /
 som har att göra med läran om språkets betydelse (Söderbergh)
e.g. De semantiska näten som bildar språkbrukarens ordförråd inom en viss betydelsesfär reflekterar
naturligtvis de sätt varpå språkbrukare beskriver eller talar om de referenter som svarar mot
begreppen inom denna betydelsesfär (semantiska fält). (Linell)
124
semantic association
semantisk associering n. / -ar / -ar
 produktion av ett eller flera ord som hör samman semantiskt (övers fr eng)
semantic confusion
semantisk konfusion n. / -er / -er
 produktion av ord som hör till samma sematiska fält som det avsedda (Söderpalm)
semantic memory
sematiskt minne n. / -n / -n
 del av långtidsminnet i vilket fakta om omvärldskunskap lagras (övers fr eng)
senility
senilitet n. / - /  ålderdomssvaghet, spec i psykiskt avseende (Medicinsk terminologi)
e.g. Totaleffekten blir avståndstagande och fördomsfulla beteckningar som senilitet, åderförkalkning
eller "gaggighet"....... (Ottosson)
sensorimotor
sensomotorisk adj. /
= sensorimotorisk
 som hör samman med de normala rörelsernas beroende av sensibla eller sensoriska
retningar, beröringsförnimmelser, muskelsinne etc. (Medicinsk terminologi)
e.g. För att understryka detta samarbete mellan den parietala sensoriska och den frontala motoriska
barken använde Luria (1980) termen den sensorimotoriska regionen. (Eriksson)
sensorineural deafness
sensorineural hörselnedsättning/dövhet n. / -ar, - / -ar,  hörselnedsättning, dövhet av kokleär, retrokokleär, eller central typ. (Lidén)
e.g. Misstanke på att en ensidig hörselskada kan utgöras av sensori-neural hörselnedsättning bör
uppkomma, om benledningskurvan på sjuka örat ligger ungefär mitt emellan sjuka örats
luftledningskurva och friska örats benledningskurva. (Lidén)
sensory
sensorisk adj. /
 som har med sinnena eller varseblivningen att göra (Eriksson)
e.g. Den sensoriska deprivationens betydelse visas också av att konfusion av olika genes förvärvas i
mörker och av att personer med syn- och hörselsvårigheter har förhöjd risk. (Ottosson)
sensory deprivation
sensorisk deprivation n. / -er / -er
 avsaknad, förlust av sinnesintryck (Medicinsk terminologi)
125
e.g. I kliniskt arbete förekommer sensorisk deprovation eller stimulusmonotoni vid åtgärder och
sjukdomar som nödvändiggör en längre tids sängläge och immobilisering. (Ottosson)
sensory disability
sensorisk störning n. / -ar / -ar
 oförmåga eller sinnesstörning ofta i förbindelse med syn eller hörsel (övers fr eng)
sensory stimulus
sensoriskt stimul-us n. / -i / -i
 impuls som ger en reaktion, sinnesintryck (Medicinsk terminologi)
sequential memory
sekventiellt minne n. / -n / -n
 lagring och mobilisering av information som kräver en speciell ordningsföljd, tex räkning,
veckodagar, månader, ord i en mening (övers fr eng)
severe-to-profound hearing loss
svår- höggradig hörselnedsättning, dövhet n. / -ar - / -ar  svår- höggradig hörselnedsättning med hörförlust 61-75 dB
höggradig hörselnedsättning - dövhet med hörförlust 76dB- >90 dB (Lidén)
e.g. Vid höggradigare hörselnedsättning ökar svårigheterna att delta i det offentliga livet och föra
vanliga samtal. (Lidén)
severity
svårighetsgrad n. / -er / -er
 grad av allvar, svårighet för visst tillstånd (övers fr eng)
e.g. Dessutom kan dysartrins svårighetsgrad variera, från en knappt uppfattbar avvikelse i talet till
fullständigt oförståeligt tal. (Svensson Hartelius)
short-term memory
korttidsminne n. / -n / -n
 se context ()
e.g. Även om korttidsminnets förmåga är en omtvistad fråga inom psykologien kan man säga att man
kan hålla cirka sju saker aktuella samtidigt för sig, utan att det är risk att de försvinner ur
medvetandet, åtminstone inte förrän efter några sekunder. (Hjelmquist Strömqvist)
sibilant
sibilant n. / -er / -er
 väsande språkljud ( frikativor) bildat med ränna i tungan tex s-, sje-ljuden men inte f-,v- jljuden (Söderpalm)
e.g. S-ljudet påverkas ofta av omgivande ljuds artikulation. En följande rundad vokal får s-et att låta
mörkare, nästan som sje-ljud, tex hos hollandare.... (Bannert)
single-phoneme approach
126
terapi inriktad mot enstaka fonem /
 terapeutisk metod inriktad mot att träna ett ljud eller fonem i taget (Söderpalm)
skill
förmåg-a n. / -or / -or
 något man kan, behärskar ()
e.g. Likväl är det långt ifrån ovanligt att barn med normal intelligens och normal syn och hörsel (samt
en normal språkförmåga) får läs- och skrivsvårigheter. (Rudberg Naucler Rudberg)
slow speech
långsamt tal n. / - /  se context ()
e.g. istället för att säga "tala långsammare" kan Du börja tala långsammare och ge barnet en förebild
på det också. (Lundberg)
slurring
sluddrande n. / -n / -n
 tal producerat med imprecis artikulation, otydligt tal (Söderpalm)
e.g. En facialispares ger i sig själv viss sluddrighet i talet (Aquilonius Fagius)
smooth speech
jämnt tal /

jämnt tal kännetecknas av lätta artikulatoriska kontakter, så att klusiler och affrikator
modifieras för att likna frikativa ljud (övers fr eng)
social interaction
kommunikativt samspel n. / -er / -er
= social interaktion
 människans kommunikativa beteende (övers fr eng)
e.g. Förvånansvärt tidigt lär sig barnet också utnyttja jollret i det kommunikativa samspelet.
(Söderbergh)
socialization
socialisering n. / -ar / -ar
= socialisation
 infogande i samhället; utveckling som gör att man blir en fungerande varelse i den miljö
man lever i och tillsammans med människorna där (Söderbergh)
e.g. Barnet genomgår en mognadsberoende utveckling från egocentrering till socialisering.
(Hjelmquist Strömqvist)
soft palate
mjuka gomm-en n. / -ar / -ar
127
 bakre delen av gommen ()
e.g. Vanligen passerar den (spalten) både hårda (främre) och mjuka (bakre) gommen. (Henriksson)
somatic
somatisk adj. /
= kroppslig
 som avser kroppslig i motsats till psykisk (Söderpalm)
e.g. En olycka kan vara både ett psykiskt och ett somatiskt trauma. (Ottosson)
sonogram
sonogram n. / - /  registrering vid undersökningsmetod där en pulsernade ultraljudsstråle riktas mot det
organ i kroppen... som ska undersökas. Det eko som uppstår när ljudvågorna studsar
mot organet ifråga registreras som ett sonogram. (Medicinsk terminologi)
sonorant
sonorant n. / -er / -er
 mest hörbara ljuden (Malmberg)
e.g.
Kategorin sonoranta konsonanter omfattar nasaler, likvidor (l- och r-ljud) och halvvokaler (Linell
Jennische)
sound
ljud n. / - /  vibration i luft eller annat medium som uppfattas av örat (övers fr eng)
e.g. Man talar rimligen om röst bara i samband med tonande ljud. (Sundberg)
sound field
ljudfält n. / - /  området inom vilket stimuli upfattas som ljud (övers fr eng)
e.g. Vid beskrivning av ett ljudledande mediums ( t. Ex. luft, vatten etc.) egenskaper talar man om
ljudfältsimpedans. (Lidén)
sound prolongation
ljudförlängning n. / -ar / -ar
 att förlänga ljud spec vokaler för att få ett mjukare flyt i talet (Alm)
e.g. Denna enklare form av N.N.T. ( nedsaktade normala talrörelser) kan ses som en variant av
"pprolonged speech" . (Alm)
sound repetition
ljudrepetition n. / -er / -er
 omtagning, upprepning av ljud (Söderpalm)
128
e.g. De utmärkande talkarakteristikerna för stamning är repetitioner (dvs upprepningar av delar av
ord) och förlängning av ljud. (Lundberg)
sound-field threshold
ljudfältströsk-el n. / -lar / -lar
 intensiteten hos ett nätt och jämnt hörbart ljud (övers fr eng)
sound-isolated
ljudisolerad adj. /
 som inte låter ljud gå igenom (övers fr eng)
e.g. Inom byggnadsakustiken är ljudtransmissionen, eller snarare ljudisoleringen, till angränsande rum
väsentlig. (Lidén)
sound-isolated room
ljudisolerat rum n. / - /  rum med väggar av ljudisolerande material, används för hörseltesning och
ljudinspelningar, som kräver hög kvalitet för exv akustisk analys ()
spasm
spasm n. / -er / -er
Lt. spasmus
 plötslig ofrivillig sammandragning av muskel(-grupp) (övers fr eng)
spastic
spastisk adj. /
 ryckigt krampartad (Medicinsk terminologi)
e.g. En svårbehandlad men dessnättre mycket ovanlig röstrubbnming är spastisk dysfoni. (Fritzell)
spastic dysphonia
spastisk dysfoni n. / -er / -er
 Röststörning med pressad och ansträngd fonation, normalt stämbandsfynd
"vokalstamning" (Fritzell)
e.g. En svårbehandlad men dessbättre mycket ovanlig röstrubbning är spastisk dysfoni. (Fritzell)
spasticity
spasticitet n. / -er / -er
 ryckigt eller krampartat tillstånd hos en eller flera muskelgrupper (Medicinsk terminologi)
e.g. Spasticiteten kan förklaras som en följd av ökad impulstrafik i den monosynaptiska reflexbanan.
(Aquilonius Fagius)
specific developmental disorder
specifik utvecklingsstörning n. / -ar / -ar
129
 Försening eller störning i utvecklingen av speciell förmåga eller funktion, som tal,
läsning, matematisk förmåga etc. (övers fr eng)
spectograph
spektrograf / -er / -er
 Instrument som grafiskt visar vilka deltoner ljudet är sammansatt av, dvs ljudets
spektrala sammansättning. (Elert)
e.g. Ljudspektrogram som framställer tiden i den vågräta axeln och deltonernas frekvens i den lodräta
axeln, kan numera framställas automatiskt i särskilda apparater, ljudspektrografer (Elert)
spectrogram
spektrogram n. / - / = sonagram
 diagram av vilka deltoner ljudet är sammansatt av, dvs ljudets spektrala
sammansättning. (Elert)
e.g. Man visar i vågräta axeln tiden och i den lodräta axeln deltonernas frekvens. Ett sådant diagram
kalla ljudspektrogram. (Elert)
speech
tal n. / - /  överföring av ett språkligt meddelande från en talare till en lyssnare i en talsituation
(Söderpalm)
e.g. Replikerna är stycken av tal, yttranden, som befordrar tankar från en person till en annan (Elert)
speech and language therapy
tal- och språkterapi n. / -er / -er
 behandling av personer med tal- och språksvårigheter (Söderpalm)
e.g. Behovet av röst-, tal- och språkterapi åt elever på skolans högstadium och i gymnasieskolan är
stort. (Söderpalm)
speech avoidance
(tal-)undvikande n. / -n / -n
 att undvika att tala på grund av rädsla för att börja stamma (Söderpalm)
e.g. Man vill arbeta direkt med att minska undvikandet och rädslan för stamning..... (Alm)
speech behaviour
talbeteende n. / -n / -n
 varje talaktivitet en person är involverad i, spec såådan som kan observeras utifrån
(övers fr eng)
speech breathing
talandning n. / -ar / -ar
 se kontext ()
130
e.g. Vid talandning görs inandningsfasen mycket kortare och utandningsfasen förlängs och styrs av
ett komplicerat muskelarbete, i kontrast till viloandning. (Lindblad)
speech disorder
talrubbning n. / -ar / -ar
= talstörning
 ofta samlingsbeteckning för störningar av röst- tal- språkfunktion; ibland mer specifikt
artikulatoriska störningar (Söderpalm)
e.g. Störningar i talproduktionen som kan betingas av artikulationsapparaten kallas ..... Talrubbningar.
(Lindblad)
speech fluency
flyt n. / - /  stamningsfritt, flytande tal (Alm)
e.g. Perkins menar att stammare har en medfödd begränsning i förmågan att tala flytande, och därför
behöver lära sig en kompensaerande teknik för att förbättra flytet. (Alm)
speech hesitancy
taltvekan n. / - / 
betecknar åtskilliga avbrott i talproduktionen, som felaktig start, ovanliga pauser, utfyllnad etc
(övers fr eng)
e.g. Så gott som alla personer med normalt tasl tvekar ibland, men det är inte stamning och vi kallar
det inte så heller. (Lundberg)
speech mechanism
talmekanism n. / -er / -er
 sättet att kombinera delar, processer etc vilka tjänar syftet att åstadkomma tal (övers fr
eng)
speech musculature
talmuskulatur / -er / -er
 muskler som används för talproduktion (övers fr eng)
e.g. Dysartri uppstår om den dåliga muskelfunktionen drabara någon eller några av de muskelgrupper
som är ansvariga för andning, foantion (röstbildning>), gomrörlighet eller annan artikulation.
(Svensson Hartelius)
speech pathology
talpatologi n. / -er / -er
 läran om diagnostik och behandling av röst-, tal- och språkrubbningar (Söderpalm)
speech perception
talperception n. / -er / -er
 uppfattning av ljud och tal ()
131
e.g. I takt med att barnet artikulerar och på så sätt förverkligar yttrandet får barnet genom
perceptionen en delvis annan upplevelse av yttrandet än vad barnet hade under yttrandets
planeringsfas. (Hjelmquist Strömqvist)
speech signal
talsignal n. / -er / -er
 ljudet som produceras av talapparaten (övers fr eng)
e.g. En första förutsättning för förståelsen är givetvis att man överhuvudtaget uppfattar de
inkommande ljudsignalerna som tal. (Linell)
speech-to-noise ratio
tal-störning n. / -ar / -ar
= signal-störning
 förhållandet mellan intensiteten av signalen i decibel, vanligen talet l och varje ljud i
decibel som personen inte vill höra (övers fr eng)
e.g. S/N=odB anger att signal och störning har samma styrka.. (Lidén)
spinal
spinal adj. /
 som avser eller hör samman med ryggraden eller ryggmärgen (Medicinsk terminologi)
e.g. Hereditär spinal muskelatrofi. Denna grupp av sjukdomar med degeneration av motoriska
framhornsceller i ryggmärg och eventuellt även i hjärnstam indelas på basis av skillnader i
insjuknandeålder och svårighetsgrad. (Aquilonius Fagius)
spoken language
talat språk n. / - /  språk som uttrycks i tal i motsats till skrift (Söderpalm)
e.g. Språk kan uttryckas på olika sätt, som talat, skrivet och som tecknat språk. (övers fr eng)
staccato
stackato n. / - /  tala stötvis hackigt (SAOL)
status epilepticus
status epilepticus n. / - /  se kontext ()
e.g. Status epilepticus är ett kliniskt begrepp som avser att minst ett generaliserat anfall observerats
hos en patient med nedsatt vakenhet och med anamnes på flera anfall utan fullt uppvaknande.
(Aquilonius Fagius)
stenosis
stenos n. / -er / -er
 förträngning av alla slags hålrum och kärl (Medicinsk terminologi)
e.g. Subglottisk stenos kan förekomma hos barn och vuxna efter intubering. (Hallén Anniko)
132
stimulability
stimulerbarhet n. / -er / -er
 grad av stimulerbarhet avser hur möjligt det är att få fram ett korrekt uttal av ljud efter
imitation (Söderpalm)
stimulus
stimul-us n. / -i / -i
 impuls som ger en retning i t ex en nervtråd (Medicinsk terminologi)
stimulus generalization
stimulus generalisering n. / -ar / -ar
 process vid vilken en respons som vanligen betingats att förekomma tillsammans med
specifikt stimulus också uppträder i närvaro av liknande stimulus (som inte fanns med
under betingningen) (övers fr eng)
stoma
stoma n. / - /  öppning; t ex tracheostoma - luftstrupen mynnar fram på halsen och utgör den
permanenta andningsvägen för den laryngektomerade patienten (Söderpalm)
e.g. Man tvingas då utföra laryngectomi, varvid ett permanent tracheostoma anläggs. (Fritzell)
stop consonant
klusil n. / -er / -er
 Konsonant vid vars uttal luftströmmens passage ut genom de övre luftvägarna spärras.
(Elert)
e.g. I tonande klusiler hörs i det spärrade skedet ett brumljud med låga komponenter. (Elert)
stop-initial cluster
stavelseinitial klusil n. / -er / -er
 klusil som inleder stavelse (Söderpalm)
stopping
klusilering n. / -ar / -ar
 fonologisk process som omvandlar oftast ett frikativt ljud till klusil (Söderpalm)
e.g. Ordet " säng" uttalas "täng" under språkutvecklingen, eftersom barnet inte behärskar det
frikativaspråkljudet som klusileras (Söderpalm)
storage
lagring n. / - /  att bevara enheter av olika slag i minnet (Söderpalm)
strained-strangled
133
pressad-strypt adj. /
 röstkvalitet som kännetecknas av mycket pressad och ansträngd fonation (Fritzell)
e.g. .....spastisk dysfoni. ...........ytterst pressad och ansträngd fonation, där patienten spänner sig så
kraftigt att rösten försivinner av och till. (Fritzell)
strident
/
 ()
◊ ej relevant
stridor
stridor n. / - /  visslande, pipande andningsljud vid förträngning i övre luftvägarna (Medicinsk
terminologi)
e.g. Barnet sätter sig upp i sängen och har inandningssvårigheter (inspiratorisk stridor). (Hallén
Anniko)
structural
strukturell adj. /
 som har en struktur ()
e.g. Studiet av hur den strukturella betydelsen tillsammans med olika kontextuella och situationella
faktorer bestämmer den situationella tolkningen av enskilda yttranden skulle alltså falla inom
pragmatiken. (Linell)
stutter
stamma v. /
 att producera icke-flytande tal med upprepningar av delar av ord och förlängning av ljud
(Lundberg)
e.g. Barnet tycks inte heller vara bekymrat över att det stammar. Detta kännetecknar den första tiden i
många stammande barns liv och för de flesta blir det aldrig något mer stammande heller.
(Lundberg)
stuttering
stamning n. / -ar / -ar
 Tal utan flyt med upprepningar, upphakningar och förlängningar (Söderpalm)
e.g. Stamning kan uppträda plötsligt, också efter puberteten, hos en individ som tidigare talat flytande
(Lundberg)
stuttering block
blockering n. / -ar / -ar
 En blockering innebär att luftflödet stoppas helt, stammaren är oförmögen att starta
ljudet. (Alm)
e.g. Blockeringar ger upplevelsen av att man tappat kontrollen över talet...... (Alm)
stuttering pattern
134
stamningsmönster n. / - /  speciella beteenden hos en stammare, blir ofta förutsägbara och återkommande (övers
fr eng)
subglottal stenosis
subglottisk stenos n. / -er / -er
 förträngning under röstspringan (Söderpalm)
e.g. De flesta subglottiska stenoser är iatrogena och har inte sällan uppkommit i samband med en
längre tids intubering under neonatalperioden. (Hallén Anniko)
subglottic
subglottisk adj. /
 belägen under röstspringan (Söderpalm)
e.g. Falsk krupp eller subglottisk laryngit är en subglottisk svullnad. (Hallén Anniko)
subglottic air pressure
subglottalt tryck u / - /  övertryck i andningsapparaten (under röstspringan) för att åstadkomma talstyrka
(Söderpalm)
e.g. I st f subglottalt övertryck säger man mestadels bara subglottalt tryck. (Lindblad)
subject-auxiliary inversion
omvänd ordföljd n. / -er / -er
 hjälpverbet sätts för subjektet som i frågesatser (Söderpalm)
e.g. Kan jag hjälpa Dej? är ett exempel på hur satsen Jag kan hjälpa Dej blir en frågesats genom att
ordföljden ändras (Söderpalm)
sucking
sugande n. / -n / -n
 att dra in luft eller vätska i munnen med hjälp av läppmuskulaturen (övers fr eng)
supraglottic cavity
supraglottisk kavitet n. / -a -er / -a -er
 utrymmet (rummet) ovanför röstspringan (Söderpalm)
suprasegmental phonology
suprasegmentell fonologi n. / -er / -er
= prosodi
 den delen av fonologin som studerar prosodin, intonation, betoning mm (Söderpalm)
swallowing reflex trigger
sväljreflextriggare n. / - / -
135
 gränsen mellan oral och faryngal sväljningsfas inträder när sväljningsreflexen startas.
Påbörjandet av en sväljning är beroende av sensorisk återkoppling från ett antal
områden, främst från gombågarna men också från uvula, mjuka gommen och tungans
bakre del (övers fr eng)
syllable
stavelse n. / -r / -r
 gruppering av språljud i talet till större enheter- stavelser (Malmberg)
e.g. Vid all fonetisk analys av ett språks ljudsystem intar stavelsen en central plats. (Malmberg)
syllable reduction
stavelsereduktion n. / -er / -er
 förenkling av ett ords stavelseantal, t ex banan blir nan under barnets språkutveckling
(Söderpalm)
symptom
symptom n. / - /  sjukdomstecken, tecken på att sjukdom finns eller håller på att bryta ut (Medicinsk
terminologi)
e.g. Sym(p)tomen på diffus extern otit är smärta, eventuellt sekretion ur hörselgången och ibland
måttlig hörselnedsättning. (Hallén Anniko)
synapse
synaps n. / -er / -er
 plats där en nervimpuls går från en nervcell till en annan; nervkontakt (Eriksson)
e.g. Den elektriska signalen omvandlas vid synapsen till en kemisk signal. (Bra Böcker Läkarlexikon)
syndrome
syndrom n. / - /  Flera missbildningar inom skilda organsystem som uppträder samtidigt (Henriksson)
e.g. Vid Retts syndrom tycks den drabbade flickan ha en normal utveckling under de 6-18 första
månaderna, varefter tillbakagång och stagnation i utvecklingen tillstöter. (Gillberg Hellgren)
synergistic
synergistisk adj. /
 samverkande t ex läkemedel; motsats till antagonistisk (Medicinsk terminologi)
e.g. De muskler vilka kan medverka till en viss rörelse sägs verka som agoniaster eller synergister i
avseende på rörelsen i fråga. (Petrén Carlsöö)
syntactic aphasia
syntaktisk afasi n. / -er / -er
 störning av framför allt den grammatiska förmågan hos afatiker (Söderpalm)
term not used in Swedish
136
syntactic complexity
syntaktisk komplexitet n. / -er / -er
 satsbildningens svårihetsgrad (Söderpalm)
e.g. Jag kan inte nu redogöra för denna komplexitet i ord- och satsbildning(......) utan skall bara peka
på ett enda särskilt intressant faktum, nämligen att en sats kan innehålla en annan sats som del.
(Linell)
syntactic impairment
syntaktisk avvikelse n. / -r / -r
 svårigheter på den grammatiska nivån (Söderpalm)
e.g. Resultatet visar att många stammande barn också hade fonologiska avvikleser samt att även
grammatiska svårigheter oftast uppträdde i kombination med fonologiska. (Westerlund)
syntax
syntax n. / -er / -er
 läran om satsens byggnad (Rudberg)
e.g. Syntaxen överensstämmer i stort sett med vuxengrammatikens vid skolstarten i fråga om
pluralbildning, genus, kongruens, komparation mm, men det är inte ovanligt att vissa ordformer, t
ex oregelbunda verb, inte behärskas vid den tidpunkten. (Rudberg Gahne Nauclér)
systematic desensitisation
systematisk desensibilisering n. / -ar / -ar
 att under avslappning föreställa sig det man är rädd för och vänja sig vid det som känns
skrämmande (Alm)
e.g. Personer som har irrationell ångest och rädsla, t ex. för spindlar eller hissar, behandlas genom
s.k. Systematisk desensibilisering (fobiträning). (Alm)
tactile cue
taktil-t stöd n. / -a, - / -a,  hjälp att producera och tolka tal genom att utnyttja taktil information (Söderpalm)
tactile stimulation
taktil stimulering n / -a, -ar / -a, -ar
 att använda känseln som sensorisk input (övers fr eng)
Tangible Reinforcement Operant Conditioning Audiometry
/

()
not relevant i Sweden
team
team n. / - / = lag
137
 en grupp personer som arbetar tillsammans i exempelvis en behandlingssituation
(Söderpalm)
Teflon injection
tefloninjektion n. / -er / -er
 injektion av teflon i ett stämband för att föra det närmare medellinjen (Fritzell)
e.g. I fall där stämbandet förblir förlamat i intermediärställning och en kraftig excavation föreligger, kan
man genom implantation föra stämbandet mot medellinjen. Därvid har olika metoder kommit till
användning dels....... dels injektion av artfrämmande material såsom teflon...... (Fritzell)
telegraphic language
telegramspråk n. / - / = telegramstil
 språk med huvudsakligen innehållsord och utan funktionsord (Söderpalm)
e.g. Barnets tidiga yttranden består nästan uteslutande av innehållsord och utmärks av en avsaknad
av systematisk användning av grammatiska morfem. Dessa egenskaper har föranlett
barnspråksforskare att karaktärisera tidigt barnspråk som telegramstil (eng telegraphic speech).
(Strömqvist)
therapeutic process
terapeutisk process n. / -a -er / -a -er
 en serie handlingar som är relaterade till behandling av ett tillstånd (övers fr eng)
therapy
terapi n. / -er / -er
 sjukdomsbehandling (Medicinsk terminologi)
e.g. Eftersom fonasteni innebär en rubbning i röstens funktion, är målsättningen för terapin att lära ut
en skonsammare röstteknik. (Söderpalm)
thoracic breathing
bröstkorgsandning n. / -ar / -ar
 Rörelser hos revben och diafragma vilket ökar och minskar volymen av bröstkorg och
lungor under andning. (övers fr eng)
thoracic contraction
sammandragning av bröstkorg-en n. / -ar -ar / -ar -ar
 reduktion av bröstkorgen för utandning (Söderpalm)
thorax
thorax, bröstkorg n. / -ar / -ar
 bröstkorg (Medicinsk terminologi)
e.g. En annan elastisk struktur i andningsapparaten är bröstkorgen. (Sundberg)
threshold
138
trösk-el n. / l-ar / l-ar
 en punkt när sensationen först uppträder; lägsta intensitet för att åstadkomma
förnimmelse av stimulering (övers fr eng)
e.g. ...kan man vid tröskelvandring konstatera att tröskeln för stimulationstonen gradvis höjes. (Lidén)
throat
svalg n. / - / = hals
 ()
e.g. Ett par av håligheterna kan varieras avsevärt med hjälp av rörliga organ nära dem, nämligen
munhålan och svalget (tillsammans betecknade ansatsröret). (Lindblad)
~
strupe
throat clearing
harkling n. / -ar / -ar
 att klara strupen (Stora engelsk-svenska ordboken)
e.g. Författaren har varit med om att låta ....lyssna på en inspelning från en patient med svår dysfoni,
och efter en kort stund upplevt hur halva auditoriet försökt harkla bort det talaren hade i halsen.
(>Fritzell)
thyroarytenoid
thyroarytenoid adj. /
 som hör samman med sköldbrosk och kannbrosk (Medicinsk terminologi)
e.g. Vocalis-muskeln (mediala eller inre delen av sköldbrosk-kannbrosk-m eller thyroarytenoidm.....Denna muskel utgör en del av själva stämläppen och löper parallellt med stämläppskanten.
(Lindblad)
thyrohyoid muscle
thyrohyoideusmusk-el n. / -l-er / -l-er
 sköldbrosk-tungbensmuskeln, en muskel som drar sköldbrosket (struphuvudet) uppåt
och tungbenet nedåt. (Medicinsk terminologi)
e.g. see definition ()
thyroid cartilage
sköldbrosk n. / - /  see context ()
e.g. Det största brosket i struphuvudet är sköldbrosket (cartilago thyreoidea). (Hallén Anniko)
tinnitus
tinnitus n. / - /  subjektivt hörbart ljud, oftast av pipande, tonal karaktär och mindre ofta av bruskaraktär.
(Hallén Anniko)
e.g. Tinnitus är vanligare hos män från 50 års ålder och hos kvinnor från 60 års ålder (Hallén Anniko)
~ öronsus, öronringning
139
tonal pattern
tonalt mönster n. / -a - / -a  ett yttrandes tonhöjdsvariation (övers fr eng)
tone
ton n. / -er / -er
 ()
e.g. Om de två tonerna ligger längre bort från varandra i frekvens uppträder svävningarna i så snabb
följd att örat inte kan uppfatta dem utan de kommer att höras som två toner. (Lidén)
~
tonfall, klang, ljudsignal
tongue protrusion
framskjutning av tung-an n. / -ar -or / -ar -or
 kraftig framskjutning av tungan mot övre framtänderna kan påverka bettet negativt
(Söderpalm)
tonsil
tonsill n. / -er / -er
= halsmandel
 vävnad mellan gombågarna på vardera sidan i svalget (Söderpalm)
e.g. Ytan på tonsillen,.........är täckta av skivepitel, som med varierande djup sträcker sig ner i
vävnaden. ()
trachea
luftstrup-e n. / -ar / -ar
= trakea
 ett rörformigt organ som ligger i halsen framför matstrupen och förbinder struphivudet
med lungorna (Bra Böcker Läkarlexikon)
e.g. Struphuvudet bildar ingången till luftstrupen och förhindrar bl a att födan under sväljningen
kommer i "vrångstrupen". (Bra Böcker Läkarlexikon)
tracheal stoma
trakeal-t stoma n. / -a - / -a  permanent andningshål mitt på halsen (Söderpalm)
e.g. Patientens luftstrupe mynnar efter operationen mitt fram på halsen i ett permanent andningshål,
ett s k stoma. (Svensson Hartelius Söderpalm)
tracheoesophageal shunt
röstventil n. / -er / -er
 envägsventil mellan trakea (uftstrupe ) och esofagus (matstrupe) som leder
utandningsluften in i matstrupen via nya röstkällan och vidare upp i
artikulationsapparaten (Söderpalm)
140
e.g. I dag finns emellertid väl fungerande envägsventiler, som placeras i TE-fisteln och tillåter att
luften leds upp i matstrupen, när stomat täcks, men som inte tillåter läckage i andra riktningen.
(Svensson hartelius Söderpalm)
The English translation must be wrong has nothing to do with the stoma
transformation
transformation n. / -er / -er
 en regel som beskriver hur man genom vissa förändringar kan komma från en syntaktisk
struktur till en annan. (Linell)
e.g. En vanlkig typ av transformationer är de som gör om satser till s k satsförkortningar. (Linell)
transient aphasia
övergående afasi adj n / - -er / - -er
 tillfällig förlust av tidigare förvärvat språk (Söderpalm)
transient deafness
övergående dövhet adj n / -er / -er
 övergående eller återkommande dövhet; hos barn speciellt i samband med
öroninfektion/inflammation (övers fr eng)
trauma
trauma n. / - / = trauma
 skada genom yttre våld (Eriksson)
e.g. Alkohol- och/eller drogmissmruk är vanligt i samband med trauma, vilket är ett observandum vid
bedömning av patientens vakenhetsgrad. (Hallén Anniko)
traumatic aphasia
traumatisk afasi adj n / -a -er / -a -er
 afasi uppkommen till följd av traumatisk hjärnskada (Söderpalm)
e.g. I vårt afasiklientel.....betingas ca 90% av cerebrovaskulära insulter (slaganfall).........De ca 10%
som inte betingas av cerebrovaskulär insult fördelar sig på tre ungefär lika stora diagnosgrupper:
traumatiska hjärnskador, hjärntumörer och "övriga". (Borenstein)
traumatic mutism
traumatisk mutism adj n / - /  stumhet, (tvångs)tigande till följd av skada (Medicinsk terminologi)
tremor
tremor n. / - /  darrning, skälvning (Medicinsk terminologi)
e.g. Tremor är den i särklass vanligaste typen av ofrivillig rörelse, som i princip kan yttra sig på tre
olika sätt: vilotremor, postural tremor och intentionstremor. (Aquilonius Fagius)
141
triplegia
triplegi /
 förlamning av den ena armen och båda benen (Medicinsk terminologi)
true vocal fold
stämläpp n. / -ar / -ar
= stämband
 Två slemhinneklädda veck inne i struphuvudet (Lindblad)
e.g. Strax ovanför stämläpparna och parallellt med dessa sträcker sig fickbanden (de falska
stämläpparna.... (Lindblad)
tumor
tumör n. / -er / -er
 svullnad eller välavgränsad solid vävnadsnybilldning (Hallén Anniko)
e.g. Tumörer i larynx utgår i regel från slemhinnan, men de kan även utgå från strukturer som
brosk.....ben....bindväv....kärl....och spottkörtlar..... (Hallén Anniko)
turn-taking
turtagning n. / -ar / -ar
 hur deltagarna i ett samtal fördelar rätten till ordet (den sk "turen") mellan sig
(Strömqvist)
e.g. Om vi jämförndessa data om hur mammorna och barnen fördelade ordet mellan sig med hur
turtagningen mellan lärare och elever i klassrummet är organiserad, finner vi betydande likheter.
(Strömqvist)
tympanic membrane
trumhinn-a n. / -or / -or
 Hörselgången avslutas innåt av trumhinnan (Lidén)
e.g. Trumhinnan är klädd med samma tunna hud, ett keratiniserande skivepitel, liksom den beniga
delen av hörselången (Hallén Anniko)
tympanic membrane perforation
trumhinneperforation / -er / -er
 hål på trumhinnan (Hallén Anniko)
e.g. En trumhinneperforation bör åtgärdas, framför allt för att förbättra hörseln men också för att
undvika reinfektion av mellanörat via hörselgången. (Hallén Anniko)
tympanogram
tympanogram n. / - /  Grafisk framställning av resultat av undersökning med tympanometri (Söderpalm)
e.g. Olika frekvens på mättonen påverkar tympanogrammets konfigurationn så att en lägre frekvens
medför ett något flackare tympanogram. (Lidén)
tympanometry
142
tympanometri n. / -er / -er
 Audiologisk mätmetod som baseras på impedansprinciper. (Lidén)
e.g. Tympanometrin utföres genom att ge en mätton i hörselgången och registrra ändringen i tonens
ljudtryck under det man ändrar lufttrycket i hörselgången. ()
unilateral
ensidig adj. /
= unilateral
 ensidig, på ena sidan (Stora engelsk-svenska ordboken)
e.g. Det kan noteras att det mot slutet av 1960-talet uppträdde ett ansenligt antal fall av såväl en- som
dubbelsidig recurrenspares i flera europeiska länder i anslutning till en influensaepidemi. (Fritzell)
unilateral hearing impairment
ensidig hörselnedsättning n. / -ar / -ar
= monaural
 hörselnedsättning på en örat (Lidén)
e.g. Föreligger hörselnedsättning endast på ena örat, kallas hörselnedsättningen monaural (ensidig),
och på båda öronen binaural. (Lidén)
unvoiced
tonlös adj. / -a / -a
= avtonad
 ljud producerat utan stämbandston (Söderpalm)
e.g. Andra ljud bildas med röstspringan i en öppnare ställning utan stämbandsvibration. De kallas
tonlösa ljud (Elert)
upper oesophagus
övre esofagus n. / - /  övre delen av matstrupen (Söderpalm)
e.g. Platsen för pseudoglottis varierar något, men vanligen bildas den smalaste öppningnen som kan
vibrera, i esofagus' övre del(musculus cricofaryngeus). (Söderpalm)
upper respiratory tract
övre luftväg n. / -ar / -ar
 se context ()
e.g. Luftvägarna utgörs av näshålan, cavum nasi, svalget, pharynx struphuvudet, larynx, luftstrupen,
trachea, och de båda luftrören, bronchi principales. De två förstnämnda delarna brukar benämnas
de övre luftvägarna och de tre återstående de nedre luftvägarna. (Petrén Carlsöö)
utterance
yttrande n. / -n / -n
 Räckor av morfer (Elert)
e.g. Replikerna är stycken av tal, yttranden, som befordrar tankar från en person till en annan. (Elert)
uvula
143
uvul-a / -or / -or
= tungspen
 Avslutningen av gomseglet (Elert)
e.g. Gomseglet avslutas av den droppformade tungspenen (uvula.......). (Elert)
uvular
uvular adj. / -a / -a
 adjektiv till uvula ()
e.g. Uvulara (eller bakre velara) konsonanter (Elert)
vegetative
vegetativ adj. / / [ x]
 omedveten rent kroppslig (funktion) (Medicinsk terminologi)
e.g. beteckningar som vegetativt tillstånd och apalliskt syndrom har myntats för detta tillstånd, som
kan kvardröja i flera år innan döden följer. (Aquilonius och Fagius sid 53)
velar
velar / / [ x]
 bakre gom- (SAOL)
e.g. ... artikuleras med tungryggen bakom restspalten så att de låter som k och g (velara klusiler).
(Svensson & Hartelius sid 59)
~
velum
velar fricative
velar frikativ-a n. / -or / -or
= bakre frikativa, bakre spirant
 Ljud som bildas vid förträngning mellan tungrygg och mjuka gommen (Söderpalm)
e.g. Tecknet för en tonande velar frikativa (...) liknar ganska mycket tecknet för en orundad halvsluten
vokal. (Elert sid 51)
velar fronting
framflyttning av bakre konsonant /
= dentalisering
 Artikulation av bakre konsonant vid tänderna (Söderpalm)
e.g. Ordet "kaka" återges av det lilla barnet som "tata" innan det fonologiska systemet har velara
konsonanter. Det sker en framflyttning, dentalisering. (Söderpalm)
velopharyngeal
velofaryngeal / / [ x]
 Avser velum och farynx (Söderpalm)
e.g. I de fall då den velo-faryngeala tillslutningen inte fungerar tillfredsställande.
talar vi om nasalering, rhinolalia. (Söderpalm 1976 sid 19)
velopharyngeal insufficiency
144
velofarynxinsufficiens /
= velofaryngeal insufficiens
 otillräcklig gomslutningsfunktion (Söderpalm)
velopharyngeal valve
velofaryngxsfinkt-er n. / -rar / -rar
= velofaryngeal sfinkter
 tillsnörare; som stänger öppningen i velofarynx (Söderpalm)
ej klart
ventricle
ventrik-el n. / -lar / -lar
= kammare
 liten buk-eller säckformad bildning (Lindskog/Zetterberg)
e.g. Taket i larynxventriklarna bildas av slappt nedhängande slemhinneveck, fickbanden....som ibland
också kallas för falska stämband. (Hallén/ Anniko sid 256)
ventricular fold
falsk stämläpp n. / -ar / -ar
= fickband, falskt stämband
 ()
e.g. Strax ovanför stämläpparna och parallellt med dessa sträcker sig fickbanden (de falska
stämläpparna) (Lindblad 1992 sid 26)
ventricular phonation
fickbandsfonation n. / -er / -er
= fickbandsröst
 rösten produceras med hjälp av fickbanden/falska stämbanden (Söderpalm)
e.g. ...kan fickbanden bringas att adducera tillräckligt för att börja vibrera vid utandning. Detta kallas
för patologisk fickbandsfonation och kan vara mycket störande. (Hallén/Anniko 1991 sid 256)
verb inflection
verbböjning n. / -ar / -ar
 ändring av tempus genom tillägg av affix (Söderpalm)
e.g. den grundläggande skillnaden mellan böjning och avledning är att man genom böjning får fram
olika ordformer....... (Dahl 1982 sid 19)
verb phrase
verbfras n. / -er / -er
 en grupp verb som har samma syntaktiska funktion som enskilda verbet;
predikatsfrasen i generativ grammatik (översättninng av Crystal)
verbal behaviour
145
talbeteende n. / -n / -n
 att producera tal (Söderpalm)
verbal communication
verbal kommunikation n. / - / = språklig kommunikation
 Att med språkets hjälp förmedla ett budskap (Söderpalm)
e.g. Språk är .... en för måga att förstå och att använda symboler, framför allt verbala symboler eller
ord för tänkande och som ett sätt att kommunicera. (Ancher Föhrer)
verbal dyspraxia
oral dyspraxi /
 delvis förlust av förmågan att utföra koordinerade rörelser ( med munnen) (Medicinsk
terminologi)
verbal output
tal n. / - /  se kontext ()
e.g. Eftersom talet bara är ett av många sätt som språket kan uttryckas i och språket alltså är
överordnat talet vore det egentligen mera korrekt att tala om språk- och talavvikelser.
(Westerlund)
verbal paraphasia
verbal parafasi n. / -a, -er / -a, -er
= d
 ord byts mot i sammanhanget irrelevanta innehållsord (Borenstein)
e.g. Språkfunktionen drabbas (initialt ofta i form av anomi, senare i sjukdomsförloppet inslag av
verbala parafasier och så småningom en generell språkstörning. (Borenstein)
voice mutation
målbrott n. / - / = mutation
 Förändring av rösten under puberteten (Fritzell)
e.g. Tidpunkten för puberteten och målbrottet varierar en hel del. Vanligen infaller det mellan 13 och
15 års ålder. (Fritzell)
voice onset time
voice onset time VOT /
 ()
översättes ej, English term used
voice prosthesis
röstventil n. / -er / -er
146
 envägsventil av plast som placeras i kirurgiskt anlagd fistel mellan luft- och matstrupen
hos laryngektomerade patienter (Söderpalm)
e.g. Idag finns emellertid väl fungerande envägs(-röst)ventiler, som palceras i TE-fisteln och tillåter att
luften leds upp i matstrupen, när stomat täcks, men som inte tillåter läckage i andra riktningen.
(Söderpalm)
voice rest
röstvila n. / - /  att helt avstå från att tala/använda stämbanden (Söderpalm)
e.g. Att ordinera röstvila är ett flitigt brukat och ibland missbrukat sätt att behandla patienter med
röstrubbningar. (Fritzell 1973 sid 92)
voice therapy
röstterapi n. / -er / -er
 se nedan ()
e.g. Ett av delmålen i röstterapin är att patienten ska bli mera medveten om röstens funktioner och
under behandlingens gång få ökad medveten kontroll över stämman och större förmåga att
variera och nyansera den. (Fritzell 1973 sid 92)
voice tremor
röst tremor n. / - /  en rytmisk, repetitiv och ofrivillig rörelse ofta med konstant amplitud och frekvens
(översättn från eng)
e.g. Utöver huvudtremor uppkommer ibland tremor i tunga och larynx resulterande i ett vibrerande
röstläge. (Aquilonius o Fagius 1994 sid 259)
voiced
tonande /
 se nedan ()
e.g. De ljud vid vilkas uttal stämbanden vibrerar, kallas tonande. (Elert 1979 sid 18)
~ tonlös
voluntary stuttering
frivillig stamning n. / -ar / -ar
 att man frivilligt upprepar ett ljud eller ord (Alm)
e.g. Frivillig stamning kan användas för att avdramatisera problemet. (Alm1995 sid 136)
vowel
vokal n. / -er / -er
 ljud som bildas med fri luftström genom svalget, munhålan och munöppningen. (Elert)
e.g. Den viktigaste indelningen av språkljuden är den i vokaler( .......)och konsonanter (Elert 1979 sid
23)
◊
vokalljud
vowel triangle
147
vokaltriangel n. / -lar / -lar
 Grafisk framställning av läget för tungryggens högsta punkt vid uttalet av vokaler. (Elert)
e.g. Vokalfiguren (vokalfyrkanten) har förenklats till en triangel ("vokaltriangel"). (Elert 1979 sid 29)
~ vokalfyrkant
Wernicke's area
Wernickes område /
= Wernickes area
 Sensoriskt språkcentrum i bakre övre delen av temporalloben ()
e.g. Vidare finns ett sensoriskt-akustiskt centrum, Wernicke's område, i den dominanta hemisfärens
temporallob, uppkallat efter den tyske läkaren Carl Wernicke...... (Borenstein/Hjelmquist 1980 sid
23)
~
Borenstein/Hjelmquist
word
ord n. /
 Ett språkligt tecken, t ex ett ord, består av ett uttryck och ett innehåll. (Elert)
e.g. barnens strategi att med ord åstadkomma en aktivitet som behövs i dock-världens
handlingssammanhang speglar en idé om att ord har kraft att förändra världen. (Strömqvist 1984
sid 166)
word repetition
ordrepetition n. / -er / -er
= repetition av ord
 upprepning av ord (Stora engelsk-svenska ordboken)
e.g. Vid repetitioner upprepas delar av ett ord eller hela ord och fraser. (Alm 1995 sid 107)
word retrieval
ordmobilisering n. / -ar / -ar
 att hitta ord vid benämning eller i samtal (Söderpalm)
e.g. Afatikern har ofta stora svårigheter att finna ord, att mobilisera rätt ordsymbol i rätt ögonblick.
(Söderpalm 1976 sid 36)
~
verbalamnesi
word string
serie av ord n. / -r / -r
= ordkedja
 följd av ord (Söderpalm)
e.g. Från omkring två och ett halvt till tre år kan barnet börja använda korta serier av ord som
"mamma göra det" eller "pappa gå bil" (övers av eng)
word-finding task
benämningsuppgift n. / -er / -er
= ordmobiliseringsuppgift
148
 uppgift att benämna föremål i ett konfrontations-benämningstest. (Borenstein)
e.g. Det kliniska intrycket är att ju mer anomi patienten har i sitt spontantal, desto större svårigheter
har han att benämna föremål som förevisas honom i ett konfrontationsbenämningstest.
(Borenstein)

«LEM_EN» («CAT_EN» / «MV_EN») [«VERB» - «NOUN»

Transcription

Similar documents

West-Balaton kerékpáros térkép

Ett urval av nya ord som inte finns med i SAOL13 Ord Uttal Böjning

Substantivets böjning Övning 1: Skriv alla former i meningarna. Titta

Nyheter från Radiomuseet

Register över artiklar och författare 1984–2008 (Pdf-fil)

Det gamla Skee

Hur mäter man båda språken hos tvåspråkiga barn enligt PT?

Rättelser och tillägg se här.

Rättelser och tillägg se här.

Rättelser och tillägg se här.