Läs tekniska hjälpmetoder

Läs tekniska hjälpmetoder
Rydaholmsmetoden och Kattmodellen
Allt för att underlätta i dagens samhälle
Av: Ellinor Karlsson
För: Eva Ekelund
2010 04 23
Sammanfattning
Jag har kommit fram till att det krävs en väletablerad fonem grafem koppling i samband
med ett starkt batteri ortografiska ordbilder, för att tillägnandet av text ska flyta på utan allt
för stor belastning på arbetsminnet. Kattmodellen är en träningsmodell för att ”rista in”
ordbilder, jag tror den lämpar sig bäst i hemmiljön för bl.a. inlärningen av glosor. Medan
Rydaholmsmetoden leder dom elektroniska impulserna rätt och bildar en mening med
grafem fonem kopplingen. Rydaholmsmetoden förlägger all träning i skolan och är därför
väl lämpad för dom elever vars föräldrar också har problem med tillägnandet av det
skrivna språket. Kattmodellen tränas hemma och enligt Lindblad bör kattcoachen kunna
läsa och skriva obehindrat. Träningstiden är liten vid båda metoderna, kattmodellen ska
tränas dagligen. Båda metoderna är individuellt anpassade, men fungerar dock inte för
alla. Lindblad menar att under nöjdhetsgarantin som varade i ett och ett haft år valde ca
2% att få pengarna tillbaka.
Innehållsförteckning
1. Inledning
s. 1
2. Syfte
s. 1
3. Metod
s. 1
4. Frågeställningar
s. 1
5. Urval
s. 2
6. De två vanligaste lässtrategierna
s. 2
6:1. Fonologiska och ortografiska strategin
s. 2
7. Att jämföra Rydaholmsmetoden och Kattmodellen och
utreda effekterna av dessa lästräningsmetoder?
s. 3
7:1. Beskrivning av Kattmodellen
s. 3
7:2. Beskrivning av Rydaholmsmetoden
s. 4
7:3. Effekten av Kattmodellen
s. 4
7:4. Effekten av Rydaholmsmetoden
s. 5
7:5. Jämförelse av de båda metoderna
s. 6
8. Vilka fördelar och nackdelar anses metoderna ha?
s. 6
8:1. Fördelar med Kattmodellen
s. 6
8:2. Fördelar med Rydaholmsmetoden
s. 7
8:3. Nackdelar med Kattmodellen
s. 8
8:4. Nackdelar med Rydaholmsmetoden
s. 8
9. Vilka elever den tillämpas på, om dessa elever har
läs och skrivproblematik eller dyslexi?
s. 9
9:1. Kattmodellen
s. 9
9:2. Rydaholmsmetoden
s. 9
10. Vad som har betydelse i arbetet med metoden?
s. 10
10:1. Kattmodellen
s. 10
10:2. Rydaholmsmetoden
s. 10
11. Diskussion
s. 10
12. Källförteckning
s. 12
12:1 Tryckta referenser
s. 12
12:2 Internet referenser
s. 12
12:3 Intervju referenser
s. 12
13. Bilagor
s. 13
13:1 Artikeln
s. 13
13:2 Minimigränser enligt H4 och H5
s. 14
13:3 Enkätunderlag
s. 16
1. Inledning
De talade språket har funnits sedan urminnes tider och utvecklats och influerats under
årtusendenas lopp. Det spreds först till massorna med Gutenberg och tryckpressarna
omkring 1440, (http://www.tryckerimuseum.se/Frantrasnitttillbokstav.htm) den 6 april 2010.
De flesta familjer i vårt samhälle tränar idag mötet med det skrivna språket med sina
barn. Om föräldrarna haft problem i skolan gör de oftast sitt yttersta för att deras barn inte
ska få det lika kämpigt. De övar ofta väldigt mycket hemma och har en nära kontakt med
barnens skola.
2. Syfte
Avsikten med denna undersökning är att jämföra Rydaholmsmetoden och Kattmodellen
och utreda effekterna av dessa lästräningsmetoder. Samt att få bevisat om Kattmodellen
är en sådan mirakelmetod som framställs av upphovsmännen och media.
Frågeställningarna utöver huvudfrågan är, vilka fördelar och nackdelar metoderna anses
ha, vilka elever de tillämpas på, om dessa elever har läs och skrivproblematik eller dyslexi
samt vad som har betydelse i arbetet med metoderna.
3. Metod
Denna kvalitativa undersökning innehåller 6 intervjuer med olika elever, föräldrar och
pedagoger inom grundskolor i hela Sverige, som delat med sig av sina erfarenheter av
Rydaholmsmetoden och Kattmodellen. I intervjuerna har jag använt halvstrukturerade och
öppna frågor. Dessa har antingen skickats ut på enkäter eller blivit besvarade per telefon.
Svaren har bearbetats genom utskrift, genomläsningar och analysering av innehållet.
4. Frågeställningar
Att jämföra Rydaholmsmetoden och Kattmodellen och utreda effekterna av dessa
lästräningsmetoder?
Vilka fördelar och nackdelar anses metoderna ha?
Vilka elever de tillämpas på, om dessa elever har läs och skrivproblematik eller dyslexi?
Vad som har betydelse i arbetet med metoden?
5. Urval
Jag lyckades via Ronny Karlsson, speciallärare från Markaryd och med lång erfarenhet
av arbete med Rydaholmsmetoden, få kontakt med föräldrar och elever som efter
användandet av Rydaholmsmetoden var villiga att ställa upp i min undersökning.
När jag försökte komma i kontakt med upphovsmännen till Kattmodellen blev jag först
hänvisad till de videoinspelade referenser de själva lagt upp på sin hemsida. Men fick
ingen hjälp att själv kontakta dessa hjälpta elever och föräldrar. När jag direkt hörde av
mig till en direkt mailadress hamnade det i spamlådan, vilken ledde till en svår start.
Därför kontaktade jag Dyslexiförbundet FMLS (Föreningen med läs och
skrivsvårigheter), för att få göra ett upprop i deras tidning Läs och Skriv. Det gick bra jag
fick god kontakt med Sven Eklöf, ansvarig utgivare, och ett nära samarbete med Lina
Christenson som bl.a. bistått med hjälp vid intervjuerna. Dom var mycket intresserade av
min idé att jämföra båda metoderna, men ville hellre ha en kvantitativ undersökning.
Eftersom Eklöf ansåg att läsarna ev. kan vara lite ”svårflörtade”, därför kompletterar vi
med ett massmail till en större målgrupp ur FMLS databas. Allt för att nå så många
människor som möjligt.
Jag har nu dom sista veckorna fått en liten respons, betydligt mindre vad jag hoppats på.
Så arbetet kommer att fortgå under sommaren och hösten, därför blir det som från början
tänkt en kvalitativ studie.
Tidningen Läs & Skriv utkommer sex gånger per år och i en upplaga på 17.000 24.000 exemplar. Medlemmar kan få tidningen gratis i inläst format. (Enligt http://www.lasskriv.fmls.nu/start.asp?sida den 5 februari 2010). Den skickas även ut till många skolor och
bibliotek över hela landet. Min undersökning har fått halva mittuppslaget i dom två första
numren av tidningen i år. Artikeln finns även på Dyslexiförbundet FMLS hemsida
(http://www.fmls.nu/start.asp?sida=12097).
6. De två vanligaste lässtrategierna
6:1. Fonologiska och ortografiska strategin
De flesta som tillägnar sig innehållet i en text använder sig växelvis av olika lässtrategier,
enligt språkforskarna Höien och Lundberg kan de två vanligaste lässtrategierna beskrivas
såhär:
”Ortografi, reflekterar till ordets stavningssätt, medan fonologi, reflekterar till ordets ljudmässiga
representationsform”
(Dyslexi, från teori till praktik, 1997, s42.)
När man först stöter på det skrivna ordet segmenterar man oftast grafemen (en bokstav
eller en bokstavskombination) och knyter samman dom till fonem (den minsta
betydelsebärande beståndsdelen i talspråk). Detta kallas för den fonologiska strategin,
vilket innebär att man ljudar fram ordet. När barnet börjar läsa avkodar det ”s o l”.
Att läsa fonologiskt är väldigt påfrestande för arbetsminnet. Därför övergår barn så snabbt
som möjligt till den ortografiska strategin.
I den ortografiska strategin har barnet övergått från att segmentera delar av ordet till hela
ord. Barnet har nu skapat en ortografisk identitet för ordet i långtidsminnet, dvs. barnet ser
ordet ”sol” som en helhet. Vilket gör att barnet snabbt och säkert kan ta till sig innebörden i
bokstavskombinationen.
När den traditionella ljudningsläsningen inte fungerar, har skolan inte så många andra
strategier att tillgå, för att hjälpa barn som inte per automatik går över till en mer ortografisk
strategi.
Det tar olika lång tid för olika individer att lära sig en komplett ordbild. Vissa måste möta
ordet 20 gånger för att placera det i långtidsminnet, medan andra behöver flera tusen
möten med ordet för att komma ihåg det korrekt.
Även dom som har ett stort batteri av ordbilder i sitt långtidsminne och därför till största
del använder sig av ortografisk läsning vid tillägnandet av information i text, faller tillbaka
på den fonologiska strategin i mötet med nya ord som inte är etablerade i långtidsminnet.
För de elever som inte med hjälp av ljudningsläsningen ”knäckt koden” måste man
försöka med andra träningsmetoder. Här följer en presentation av två alternativa
träningsmetoder.
7. Att jämföra Rydaholmsmetoden och Kattmodellen och utreda
effekterna av dessa lästräningsmetoder?
7:1. Beskrivning av Kattmodellen
Kattmodellen är en praktisk och enkel metod som ska lära elever med dyslexi och läs
och skrivproblematik, att läsa och skriva obehindrat. Den går ut på att lära dyslektikern att
läsa och skriva som personer utan dyslexi alltid har gjort (med den ortografiska strategin),
enligt grundaren Robert Johansson och kollegan Patrick Lindblad
(http://www.kattmodell.se/vad-ar-kattmodellen.html, den 6 februari 2010).
Den ordlexikala läs och skrivtekniken för rättstavning kom i början av 1980-talet och har
framarbetats av Robert Johansson till vad vi idag kallar Kattmodellen.
Eleven tillsammans med sin kattcoach, oftast en förälder eller pedagog, får gå en
utbildning på 5 timmar, i grupp om max 20 personer, eller så får man träffa en av
utbildarna enskilt. Där får dom verktygen till att lära sig läsa och skriva obehindrat.
Kattutbildarna gör en analys av varje elev, föreslår ett åtgärdsprogram, testar så att eleven
kan utföra övningarna, så att det ger rätt effekt och ger sedan instruktioner om hur teamet
bör följa övningsprogrammet på egen hand.
Enligt Per Ekemark den 14 april 2010, specialpedagog och ansvarig för satsningen av
kattmodellen i Dals Ed, skickas elev och kattcoach hem med en lista på 80 ord för att
dagligen börja jobba i 10 minuters pass. Efter att ha fått de rätta verktygen anses eleven
enligt grundarna ”vara botade” från sin dyslexi.
7:2. Beskrivning av Rydaholmsmetoden
Rydaholmsmetoden vilar på följande grunder, en enkel och tydlig struktur, ett enkelt
material, korta intensiva träningspass med fokus på avkodning och automatisering där
framstegen görs synliga allt med ett långsiktigt tänkande. Målet med metoden är en
automatisering av avkodningen. Med fokus på ortografiska moduler tydliggörs
stavelseenheter. Tillägnandet av information i text sker genom att ögat fästs vid vokalerna
och knyts samman med konsonanter för att bilda ord. Man lär här eleven olika grafem,
fonemkopplingar i form av ortografiska bilder. Vid användandet av den fonologisk strategin
avkodas aldrig en bokstav i taget, utan förmågan bygger på samartikulation av ljud.
För att lära sig läsa krävs för en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning.
Konstruktören av Rydaholmsmetoden specialläraren – pedagogen Carl-Erik Pettersson
menar i en intervju den 18 februari att:
”god läsutveckling består av tre funktioner. A * F * M. Avkodning, koppling mellan ljud och bokstav,
läsriktning sammanljudning och rytm. Förståelse för ord och begrepp, läsa mellan raderna och ett
välfungerande minne. Motivation dvs. läslust.”.
Just att ha ett mål med delmål att sträva mot är viktigt i den lärande pedagogiken.
Genom att tydligöra framstegen kan man ge en omotiverad elev läslust. På det viset blir
dom starkare i mötet med det skriftliga språket.
7:3. Effekten av Kattmodellen
Det framgår dock i texter på hemsidan http://www.kattmodell.se/ 8 februari 2010 att dessa
elever har missat flera år av litteratur. Det kan därför ta några år efter att dessa elever fått
hjälp med dom rätta verktygen innan dom ligger på samma nivå som sina klasskamrater.
Men att eleverna allt eftersom i större utsträckning kommer att kunna tillägna sig innehållet
i text, med främst den ortografiska strategin.
Anina har blivit botad från sin grava dyslexi med hjälp av Kattmodellen. Hon berättar om
det tillsammans med grundaren Robert Johansson och kollegan Patrick Lindblad i en
intervju med Tilde de Paula, i nyhetsmorgon den 4 nov 2008
(http://www.youtube.com/watch?v=BNldENb76t0&feature=player_embedded) .
Anina fick sin diagnos när hon var 7 år gammal, eftersom hon bl.a. hade stora problem
att lära sig alfabetet, och halkade efter när dom andra började läsa och skriva. Hon ansågs
då av specialister nästan ha ett förståndshandikapp i kombination med grav dyslexi. Som
elev var Anina väldigt tillbakadragen och tystlåten då hon inte vågade prata och skriva,
som följd av att hon inte kunde läsa. Anina säger på ett ställe att hon tyckte det var jobbigt
att gå till skolan, för man kände sig inte välkommen. Aninas mamma var orolig och ville
hjälpa sitt barn. Hon sökte efter information på Internet och hittade Robert Johansson med
Kattmodellen. Anina lärde sig först läsa vid 12 års ålder dvs. i sjätte klass. Idag läser Anina
till möbeldesigner.
7:4. Effekten av Rydaholmsmetoden
Jan Gustafsson, en specialpedagog från Jönköping, som skrev magisteruppsatsen (D)
”Rydaholmsmetoden, en läsutvecklingsmetod för att göra det svåra enkelt”. Från
Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik, den 2009 10 09.
”I grunden kan sägas att jag har en positiv inställning till metoden och dess effekter, även om jag också
upplevt blandade resultat av framgångsrikt och mindre lyckat arbete med Rydaholmsmetoden.”
Olika metoders påverkan i lärandet är en fråga som ständigt återkommer.
Individualisering är idag vanligt och bör med jämna mellanrum utvärdera verkningsgraden
av åtgärderna.
Den elev vi intervjuat saknar diagnos men har tränat med Rydaholmsmetoden i tre år.
Han tycker att träningen har hjälpt eftersom han inte alls kunde läsa när han började. Nu
läser han själv frivilligt men mest tidningar som intresserar honom. Läsningen och det
ökade ordförrådet har gett honom ett bättre självförtroende.
Han har alltid övat i 20 minuters pass, två förmiddagar i veckan, med minst en dag
emellan. Själv tycker han det är ganska roligt att träna med metoden, man börjar med det
lätta och sen tar man det svåra. Ingen av hans föräldrar har läs och skrivproblematik, så
han får hjälp hemma. Hans mamma förstod tidigt att han hade svårt att koppla samman
bokstäverna och lära sig att läsa. Första klass gick han på en liten skola med få resurser,
där han inte fick den hjälp han behövde.
När han skulle börja andra klass flyttade familjen och han fick den hjälp han behövde i
skolan. Hans mamma är mycket nöjd med den nära kontakten med skolan om sonens
utveckling. Enligt föräldrarna läser dom högt när han ber om det t.ex. i tidningen. Enligt
mamman är den fysiska uppvärmningen, där eleven med stöd av pedagogen rabblar
alfabetet, bra för sonen då han är väldigt fysisk. Sen är han med på att ta sig an dagens
listor. Efter de tre åren sonen fått hjälp i skolan med Rydaholmsmetoden, kan varken han
eller mamma komma på något de vill förbättra.
7:5. Jämförelse av de båda metoderna
En anledningen till att Robert Johansson valt att kalla Kattmodellen, modellen och inte
metod kan enligt kollegan Patrick Lindblad bero på:
”Att det är bara i olika metoder man måste lära sig skilja på vokaler och konsonanter, samt i skolan. Dom
flesta som kan läsa obehindrat håller inte på med det.”
Under 1990-talet sa pedagogerna att det var extra viktigt för barn som inte automatiserat
sin läsningen att fokusera på vokaler och konsonanter vid tillägnandet av information i text.
Dom första listorna i Rydaholmsmetoden hade röda vokaler och svarta konsonanter. När
man framarbetade det nya materialet under 2000-talet beslutade man att alla bokstäver
skulle vara svarta, eftersom enfärgad text är det mest naturliga.
Syftet med båda metoderna är att på olika sätt hjälpa elever med problematik att ta sig
från den fonologiska till den ortografiska strategin. Kattmodellen ristar in ordets bild genom
att ständigt möta det och rabbla upp bokstäverna både fram och baklänges. För att kunna
stava ett ord rätt från talspråk kräver att du tillägnar dig ordet och kan se det framför dig.
8. Vilka fördelar och nackdelar anses metoderna ha?
8:1. Fördelar med Kattmodellen
Enligt Ekemark i Dals Ed (telefonintervju den 7 april 2010), är det övervägande mest
positiva. Träningen tar så lite tid, bara 10 min om dagen. Man kan öva överallt och ta med
sig träningstekniken i vardagen för att bemästra nya ord. Modellen är direkt överförbar i
träningen av andra språk och den ger ett synbart resultat. Detta genom att elever själva
ser att dom kan ta sig an och klara av längre ord, ljudenliga ord och så småningom även
fler ord vid varje träningstillfälle.
Eleven i vår undersökning fick lättare för att läsa. Hon tycker själv att ordförrådet har
förbättrats, hon känner sig idag ganska säker på att skriva och stava. Hon tycker att
modellen har varit till stor hjälp.
Ekemark citerade kattcoacher, som han kallar dom som tränar eleverna, när dom efter
ett år utvärderat arbetet.
”Ett enkelt inlärningssätt som visat sig fungera”
”Bra att träffa andra och dela erfarenheter”
Att genom att titta på ordet och försöka med både arbetsminnet och långtidsminnet
fotografera en ordbild till långtidsminnets batteri av ord. För att eleven i större utsträckning
ska kunna övergå till den ortografiska strategin vid läsning.
I Dals Eds kommun satsade man i februari 2009 på att utbilda 10 par i Kattmodellen.
Kattmodellen är en strukturerad hemundervisning som tar vid efter kampen och
tragglandet med ständiga misslyckanden i den vanliga skolundervisningen.
Oftast är det enskilda föräldrar eller vuxna i elevens omgivning som går utbildningen
tillsammans med eleven. Det vanligaste utbildningssättet är i grupp om max 20 personer.
Efter utbildningen splittras gruppen och alla jobbar på hemma efter bästa förmåga med
vägledning av grundarna till Kattmodellen. Men i Dals Ed samlades coacherna var sjätte
vecka och kunde då utbyta erfarenheter och stärka varandra i träningen.
8:2. Fördelar med Rydaholmsmetoden
En av de största fördelarna med Rydaholmsmetoden anser Gustafsson i sin uppsats
vara att den är enkel att jobba med, men ändå ger gott resultat. I den framgår det även att
den tar så lite tid att träna, men kan ändå ge så stort utslag. Det tycker även Ronny
Karlsson och den förälder vi intervjuade för Rydaholmsmetoden.
Eftersom upplägget är så enkelt krävs nästan ingen planering och framförhållning av
pedagogen, utan tiden kan läggas på att träna eleven. Till skillnad från vanlig läsning, tyst
eller högläsning med pedagog eller i liten grupp, ser eleven oftast Rydaholmsmetoden
som träning.
En pedagog i Gustafssons undersökning jämför dagens Rydaholmsmetod med 1970talets stavelseläsningsmodeller för spaltläsning.
”Skillnaden var att då drev man inte på eleverna, som man gör idag, utan då fick det ta den tid det tog att
läsa. När man nu läser med mer intensiva korta arbetspass och en ganska fast rytm pressar man eleven
vilket har bevisats ge snabbare resultat än traditionell ljudnings-läsning.”.
Man måste hitta eleverna där dom är och låta dom lyckas. Ständigt utmana eleverna och
ställa nya, rimliga krav vilket är viktigt för motivationen. Sambandet mellan skolan och
hemmet är enligt föräldern i undersökningen bra för träningen.
Eftersom dyslexi är ärftligt kan det vara jobbigt för föräldrar med lästräning hemma. Med
Rydaholmsmetoden sker all träning i skolan och föräldrarna behöver därför bara stötta och
berömma framstegen. Samt ge eleverna en positiv bild av litteratur genom högläsning,
med eller utan ljudböcker, och bara låta barnet i fråga läsa om de själva vill, dvs. inget
tvång och bråk vid köksbordet, som traditionell läsläxa ofta kan leda till.
En annan fördel enligt eleven är att han inte behöver lämna klassen under någon längre
period eller över huvud taget, vilket ger gemenskap och en för självförtroendet viktig vikänsla. Detta upplägg hjälper både eleven, klasskamraterna och pedagogen. Många
elever, kan enligt Karlsson, ha känt sig utpekade när de fått ett eget schema med timmar
förlagda i smågrupp och tvingats gå ifrån klassen.
Ytterligare en fördel med metoden är att den grundar sig på en bra relation i en till en
undervisning, mellan pedagog och elev. Det gör att eleven känner sig trygg och sedd samt
får den hjälp den behöver för att förbättra sin läs och skrivproblematik. Eleven ser själv
vilka svårigheter han/hon har för tillfället och att dom blir hjälpta med det dom behöver.
8:3. Nackdelar med Kattmodellen
En starkare motivation ger oftast en ihärdigare träning, vilket får till följd en snabbare
utveckling. Tyvärr kan träningen bli lite enformig och då finns risk att man tappar
kontinuitet som att hålla träningen igång. Under helger och lov kan det bli svårt att hitta tid
som Ekemark uttrycker det. Ekemark menar även i ett mail den 14 april 2010 att gruppen
tränare, kattcoacherna, flertalet gånger tyckt att det varit jobbigt med träningen.
Ensamheten i övningsparet, elev och tränare kan vara tufft. Genom att mötas var sjätte
vecka och dela erfarenheter, såväl positiva som negativa, och stötta varandra har dom nu
jobbat med modellen i över ett år. Ekemark menar att resultaten talar sitt tydliga språk.
Eleven tycker att det det hade varit bättre att gå kursen i början av höstterminen, istället
för slutet på vårterminen. Det blir tydligen jobbigt innan man fått in en kontinuerlig rutin.
Hon tyckte det skulle finnas en repetition eller uppföljning på kursen.
8:4. Nackdelar med Rydaholmsmetoden
Eleven som deltog i studien ansåg att metoden var rolig träning och hade inget som han
ville förbättra eller ändra. Föräldern tyckte sig inte veta tillräckligt för att kunna uttala sig
om förändringar i upplägget.
Pedagogen svarade dock att metoden kunde bli en smula enformig, om man jobbade för
mycket med den. Samtidigt får man inte jobba för lite, för då blir man inte tillräckligt duktig
på användandet av metoden. Han lägger en extra tyngd vid att övning ger färdighet, även
för pedagogen.
9. Vilka elever den tillämpas på, om dessa elever har läs och
skrivproblematik eller dyslexi?
9:1. Kattmodellen
Tilde de Paula presenterar upphovsmannen Johansson i nyhetsmorgon den 4 november
2008 (http://www.youtube.com/watch?v=BNldENb76t0&feature=player_embedded) som mannen
bakom metoden som kan bota 80% av Sveriges en miljon dyslektiker på kanske bara upp
till 20 timmar.
Metoden är utformad för att lära elever att ta till sig den ortografiska strategin. Oavsett
hur problematiken har uppkommit, är det en färdighet som kan övas upp. Kattmodellen är
en metod som går ut på att öva upp minnesbilder av ords grafiska struktur och stavning.
Modellen lämpar sig för Katt-par som är motiverade, från båda sidor. Initiativet till
träning kan komma i vardagliga situationer från båda parter enligt bloggande Caroline och
hennes son Didrik (http://www.didrikochcaroline.se) den 12 mars 2010. Valen av nya ord
att öva in, bör ligga i elevens intresse till att börja med men sedan övergår man till
vardagliga ord.
Eleven i vår undersökning fick diagnosen dyslexi när hon gick i tredje klass. Hon har
under svenska och matematik fått extra stöd i mindre grupp. Där fick hon bl.a. öva med
högläsning efter metoden ljudningsläsning, vilket inte gav de resultat man från skolan
väntat sig. Efter användandet av metoden läser hon idag svenska, engelska och franska
på högstadiet i stor klass.
9:2. Rydaholmsmetoden
Uttagningarna av elever som erbjuds träning i metoden sker på alla elever i klassen med
hjälp av H4 och H5 testen (bilaga 13:2 s.14) en screening, som anger hur många ord
eleverna läser per minut. Dessa läshastighetstest togs fram av en docent som hette
Lundblad, som utformade testerna under 1950-60 –talet (enligt Ronny Karlsson 12 04
2010). Orsaken till skillnaderna i de generella minimikraven är att flickor rent generellt sett
är lite tidigare med det mesta vad gäller intellektuella prestationer, pojkar är överlag lite
senare.
Elever som uppmärksammas efter screeningen blir hjälpta oavsett om de har dyslexi
eller läs och skrivsvårigheter. Problematiken måste lösas via specialträning. Testningen
sker, oavsett i vilken årskurs eleverna går, med H4-H5 individuellt eller på alla elever i
klassen. De som kommer under minimigränsvärdena erbjuds träning i perioder om 6 – 8
veckor alternativt längre perioder.
10. Vad som har betydelse i arbetet med metoden?
10:1. Kattmodellen
Enligt Lindblad är det lämpligt om Kattcoachen kan läsa och skriva helt obehindrat.
Eleven behöver ha en bokstavsförståelse, men behöver inte kunna varje bokstavsljud.
Han förklarar detta genom att peka på elever som har varit döva sedan födseln men läser
och skriver perfekt. En annan viktig del som Lindblad anser är att:
”De som tränar med Kattmodellen behöver vara normalbegåvade, kunna prata och förstå svenska på ett
normalt sätt samt inte ha några neurologiska skador.”
Alla modeller kan inte passa alla individer. I kronologisk ordning lär sig barn först att tala
det språk som talas runt omkring dom. När man lär in ett andra eller tredje språk, är
talspråket en viktig del i lärandet.
10:2. Rydaholmsmetoden
Föräldern som deltog i studien menar att relationen mellan elevens hem och skolan är
bra i arbetet. Eleven i undersökningen menar att det känns som träning, utvecklingen görs
även synlig, och man kan avancera i materialet. Målet med metoden är att automatisera
avkodningen med fokus på ortografiska moduler dvs. tydliggörande av stavelseenheter.
Metoden tränar grundstrukturer, fonologi och mönsterstrukturer. Vilken enligt Karlsson
innebär en lässtrategi som fokuserar på vokaler i samband med konsonanter. Arbetets
struktur och individualiseringen av upplägget är av stor betydelse i arbetet med metoden.
En till en undervisningen är viktig i det sociala samspelet. Pedagogen tillsammans med
eleven gör upp delmål och värderar ofta vilket leder till att framgångarna görs synliga.
Diskussion
Från början var jag väldigt skeptiskt inställd till Kattmodellen. Jag tyckte att den lät för
bra för att vara sann. Misstankarna växte till en början då jag inte fick prata med någon,
varken i ledningen eller användarna, utan blev hänvisad till filmerna som kattmodellens
grundare själv spelat in, med elever och föräldrar, efter att i förhand kommit överens om
vad som ska sägas, efter 5 min och 5 sekunder.
(http://www.youtube.com/watch?v=Pa0yyAUvro0&feature=player_embedded#)
Då flertalet sökresultat innehöll kritiserande tidningsartiklar som främst pekade på, att
det inte finns någon vetenskaplig grund i metoden, samt summan 6000 kr för en endags
kurs ansågs som hög. Alla vi, jag och Lina, hittills varit i kontakt med tycker att det är en
investering.
Efter att jag satt mig in i hur modellen är uppbyggd, har mina förutfattade meningar
ändrats. Ändå har jag svårt att tro allt. Jag skulle vilja att det fanns en bok med ca 2500
språkligt medvetet utvalda ord att inleda träningen med. Möjlighet till regelbunden kontakt
för alla Kattcoacher, både med varandra och de anställda på Kattmodellen. Det kan vara i
form av ett community på nätet eller fysiska sammanträden med människor i sitt
geografiska närområde.
Min första bild av Rydaholmsmetoden var, en sista utväg för att förbättra min
läsförmåga. Metoden bygger på ett rabblande av nonsens-ord. Rydaholmsmetoden
bygger till skillnad från Kattmodellen, inte på att lära in den ortografiska strategin utan
koppla om impulsmönstret i hjärnan som krävs för att läsningen ska flyta på. En
audiovisuell elev kan enligt Pelle Lindblå, pedagog och programutvecklare, när läraren
säger s höra fonemet f. När den elektriska signalen från hörselcentret tagit upp ljudet f,
vidarefordras den signalen till handen som ska anteckna f. Men någonstans på vägen har
den elektriska impulsen och budbäraren i hjärnan spegelvänt grafemet som hör till
fonemet f dvs. t. När sen ögat uppfattar grafemet t och förväntar sig grafemet f,
spegelvänder den tillbaka till f, trots att den ser t. Signalvägarna för det elektriska
impulserna som krävs för att läsningen och skrivningen ska flyta på är alltså inte lika
tydliga som hos en person utan svårigheter. Hjärnan tillåts därför lura sig själv.
Rydaholmsmetoden går ut på att trampa upp rätt stigar och befästa grafem fonem kopplingen för att eleverna i större utsträckning ska kunna förlita sig på den ortografiska
strategin.
Om man kombinerar de båda metoderna, först leda dom elektriska impulserna av fonem
och grafem rätt med hjälp av Rydaholmsmetoden. Därefter lära in ortografiska ordbilder
ex. ordet ”jord” (jord, att plantera i) med h (hjord, flock av djur) och g (gjord, tillverkad)
framför får de tre olika betydelse. Du måste då kunna ordbilden för att veta vilket ord som
betyder vad. Jag tror att Kattmodellen är bra för glosträning, men Rydaholmsmetoden för
språkligt medveten uppbyggnad.
Källförteckning
Tryckta referenser
Dyslexi, från teori till praktik, av Torleiv Höien och Ingvar Lundberg, Natur och Kultur,
1997.
Internet referenser
http://www.tryckerimuseum.se/Frantrasnitttillbokstav.htm den 6 april 2010
http://www.las-skriv.fmls.nu/start.asp?sida den 5 februari 2010
http://www.fmls.nu/start.asp?sida=12097 den 24 februari
http://www.kattmodell.se/vad-ar-kattmodellen.html den 6 februari 2010
http://www.kattmodell.se/ den 8 februari 2010
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21223/1/gupea_2077_21223_1.pdf 8 februari 2010
http://www.youtube.com/watch?v=BNldENb76t0&feature=player_embedded den 4 november
2008
http://www.didrikochcaroline.se den 12 mars 2010
http://www.youtube.com/watch?v=Pa0yyAUvro0&feature=player_embedded#) den 11 maj
2010
Intervju referenser
Pelle Lindblå hösten 2007
Sven Eklöf den 18 januari 2010
Ronny Karlsson 27 januari 2010
Har just du
erfarenhet av
Kattmodellen
eller Rydaholmsmetoden?
Dina erfarenheter
är värdefulla!
Hej alla läsare, jag heter Ellinor
Karlsson och är 21 år. Har sedan
gymnasiet intresserat mig för
dyslexi, allt började med ett
projektarbete.
Men nu studerar jag till
dyslexiinformatör på Sundsgårdens folkhögskola i
Helsingborg och så här sista
terminen ska vi skriva en större
uppsats. Jag har valt att sätta mig
in i två olika träningsmetoder,
nämligen Rydaholmsmetoden
och Kattmodellen.
Därför söker jag dig som har
erfarenheter av dessa. Jag skulle
verkligen uppskatta om du skulle
vilja dela med dig av just dina
unika erfarenheter, positiva
som negativa. Erfarenheterna kan
du ha gjort som brukare,
Lina Chrstenson 25
februari 2010
Carl-Erik Pettersson
den 18 februari 2010
Per Ekemark den 7
april 2010
Patrick Lindblad den 21
april 2010
Pedagog
Rydaholmsmetoden
den 12 april 2010
Pedagog Kattmodellen
den 14 april 2010
Elev
Rydaholmsmetoden
den 15 april 2010
förälder eller som pedagog.
Vi kommer att intervjua dig perFörälder
telefon om du har svårt att fylla iRydaholmsmetoden 15 den
en enkät.
april 2010
Jag gör undersökningen i
samarbete med min lärare och Förälder Kattmodellen den
med Dyslexiförbundet FMLS
16 april 2010
för att garantera att det blir en
Elev Kattmodellen den 22
riktigt gjord undersökning.
Därefter ska jag sammanställa april 2010
resultatet, där du självklart är
anonym. Du kommer att få ta del
av resultatet och det är möjligt
att det senare i sommar eller till 13. Bilagor
hösten kommer en uppföljande
artikel om detta. Tusen tack för
att ni tagit er tid. Jag uppskattar 13:1 Artikeln
all respons och ni når mig lättast
på e-post:
ellinor.karlsson89@gmail.com
eller telefon till förbundskansliet
08-665 17 00, så förmedlar de
kontakt till mig.
13:2 Minimigränser enligt H4 och H5
13:3 Enkätunderlag
Intervjuguide Kattmodellen elev/förälder
Block 1: Bakgrundsfakta
Elev
Vuxen
Kvinna
Förälder
Man
1. Vilket år är du född?
Årtal
2. Har du läs- och skrivsvårigheter?
Ja
Nej
3.a) Har du fått diagnosen dyslexi?
Ja
Nej
3.b) Hur gammal var du när du fick diagnosen dyslexi?
Ålder
4. Vad är din högst avklarade utbildning?
Grundskola
Gymnasium
Högskola
Går fortfarande i skolan
5. Vad är din nuvarande sysselsättning?
Studerande, arbetslös, jobbar osv.
6. Har du provat på annan lästräning utöver den du fåt i skolan?
Ja
Nej
Block 2: Kattmodellen
7. Hur fick du information om Kattmodellen?
Öppet svar
8. Vad var ditt första möte med Kattmodellen?
Informationsträff
Enskild konsultation
Endagarskurs (upp till 10 deltagare)
9. Hur var det mötet och vad kostade det?
Öppet svar, pris
10. Om du har gått på en kurs om Kattmodellen, vad tyckte du om kursen?
Negativ
Neutral
Lite positiv Mycket positiv
11. Vad gjorde ni på kursen?
Beskriv med egna ord
12. Hur mycket betalade du för kursen?
Pris
Block 3: Resultat
13. Hur sa läraren/pedagogen att du skulle fortsätta träna?
Hur många minuter ska man träna, och hur ofta. Vem tränar du med?
14. Har du tränat efter de rekommendationerna?
Ja, ännu mer
Ja
Nej, men jag har tränat
Nej, inte tränat alls
15. (Om Nej på fråga 14) Vill du utveckla ditt svar på hur mycket du tränat/inte tränat eller
förklara varför?
Öppet svar
16. Har du fått lättare för att läsa?
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
17. Har du förbättrat ditt ordförråd (lärt dig nya ord och dess betydelse)?
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
18. Känner du dig säkrare på att skriva och stava?
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
19.a) Tycker du att metoden har hjälpt dig?
Nej
Lite
Ganska
Mycket
19.b) Berätta gärna mer med egna ord. Hur har du blivit hjälpt? Varför inte?
Öppen fråga
Block 4: Öppna frågor
16. (Om Ja på fråga 6) Kan du beskriva vad den lästräningen gick ut på?
Öppet svar
17. (Om Ja på fråga 6) Vad tycker du om Kattmodellen jämfört med den/de andra
lästräningsmetoder du provat?
Öppet svar
18. Vad tycker du är bra och roligt med din träning enligt Kattmodellen?
Öppet svar
19. Vad tycker du kan förbättras med din träning enligt Kattmodellen? Är det något som är
svårt eller dåligt som du vill ändra på?
Öppet svar
20. Finns det något du vill tillägga?
Öppet svar
Intervjuguide Kattmodellen Lärare/Pedagog
Block 1: Bakgrundsfakta Lärare
Kvinna
Man
1. Vad har du för utbildning?
Lärarutbildning? Vilken typ? Annan relevant utbildning?
2. Vad arbetar du som?
Lärare? Specialpedagog? Kattmodell-lärare?
3. Har du erfarenhet av någon annan inlärningsmetod, och i så fall vilken?
Ja
Nej
(Metod: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ )
Block 2: Kattmodellen
4. Hur länge har du arbetat med Kattmodellen?
Öppet svar
5. Vilken typ av elever anser du att Kattmodellen lämpar sig för?
Vilka elever har blivit hjälpta / inte hjälpta av Kattmodellen? Hade de diagnosen dyslexi?
Öppet svar
6. Hur kom du i kontakt med Kattmodellen?
Öppet svar
7. (Om Ja på fråga 3) I jämförelse med den andra inlärningsmetoden, vad är
Kattmodellens styrkor och svagheter?
Öppet svar
Intervjuguide Rydaholmsmetoden Elev
Block 1: Bakgrundsfakta
1. Ålder
6-9 år
10-12 år
12-15 år
Över 15 år
2. Hur länge har du tränat med Rydaholmsmetoden?
Mindre än ett år
Mer än ett år
Block 2: Hur arbetet med Rydaholmsmetoden går till
3. Tränar/tränade du alltid med samma pedagog?
Ja
Nej
4. Hur ofta tränar/tränade du?
3 gång i veckan
2 gånger i veckan
1 gånger i veckan
Mer sällan
5.a) Är/var träningen lagd på samma dagar varje vecka?
Ja
Nej
5.b) Är/var träningen lagd regelbundet på dygnet? (Exempelvis alltid på förmiddagen)
Ja
Nej
6. Hur långt är/var ett vanligt arbetspass?
10 min
15 min
20 min
7. Läser du högt hemma för dina föräldrar?
Ja, ofta
Ja, ibland Nej
7. Läser dina föräldrar högt för dig?
Ja, ofta
Ja, ibland
Nej
Block 3: Resultat
Försök värdera din lästränings resultat på en skala. Först finns ett negativt svar. Sen finns
det tre positiva svar. De tre positiva svaren är olika starka, för att ge mätningen mer nyans.
De börjar med ”Lite” och slutar med ”Mycket”.
8. Har du fått lättare för att läsa?
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
9. Har du förbättrat ditt ordförråd (lärt dig nya ord och dess betydelse)?
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
10. Känner du dig säkrare på att skriva och stava?
Nej
Lite
Ganska mycket
Mycket
Block 4: Upplevelse av metoden
Försök värdera lästräningen på en skala. Först finns ett negativt svar. Sen finns det tre
positiva svar. De tre positiva svaren är olika starka, för att ge mätningen mer nyans. De
börjar med ”Lite” och slutar med ”Mycket”.
11. Tycker du att träna med metoden är roligt?
Nej
Lite
Ganska
Mycket
11. Tycker du att du fått bättre självförtroende efter att du började träna med
Rydaholmsmodellen?
Nej
Lite
Ganska
Mycket
12.a) Tycker du att metoden har hjälpt dig?
Nej
Lite
Ganska
Mycket
12.b) Berätta mer med egna ord
Block 5: Öppna frågor
13. Har du provat på annan lästräning?
Ja
Nej
14. (Om Ja på fråga 13) Kan du beskriva vad den lästräningen gick ut på?
15. (Om Ja på fråga 13) Hur tycker du att Rydaholmsmetoden fungerar i jämförelse med
den andra lästräningen?
15. Vad tycker du är dåligt eller svårt med din träning enligt Rydaholmsmetoden?
16. Vad tycker du är bra och roligt med din träning enligt Rydaholmsmetoden?
Intervjuguide Rydaholmsmetoden Lärare/Pedagog
Block 1: Bakgrundsfakta Lärare
1. Vad har du för utbildning?
2. Vad arbetar du som?
3. Har du erfarenhet av någon annan inlärningsmetod, och i så fall vilken?
Ja
Nej
(Metod: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ )
Block 2: Rydaholmsmetoden
4. Hur länge har du arbetat med Rydaholmsmetoden?
5. Vilka resultat kan man enligt din erfarenhet förvänta sig med Rydaholmsmetoden?
6. Vad tycker du är Rydaholmsmetodens starka sidor?
7. Finns det något i Rydaholmsmetoden som du tycker är dåligt?
8. (Om Ja på fråga 3) I jämförelse med den andra inlärningsmetoden, vad är
Rydaholmsmetodens styrkor och svagheter?
Intervjuguide Rydaholmsmetoden Förälder
Block 1: Bakgrundsfakta Förälder
2. Har du läs och skrivsvårigheter dyslexi?
Ja
Nej
1. Har ditt barn fått diagnosen dyslexi?
Ja
Nej
Bakgrund till fråga 2 och 3: Tyvärr tar det ofta lång tid innan många barn får det stöd de
behöver. Här försöker vi ringa in hur lång tid det tog innan hjälpinsatser sattes in.
2. Vilken ålder var ditt barn när du förstod att hon/han hade läs och
skrivsvårigheter/dyslexi?
Under 6 år
6-9 år
10-12 år
12-15 år
Över 15 år
(Exakt ålder: _ _ )
3. När fick ditt barn sin diagnos, eller när började skolan hjälpa ditt barn för hans/hennes
läs och skrivsvårigheter?
Under 6 år
6-9 år
10-12 år
12-15 år
Över 15 år
(Exakt ålder: _ _ )
Block 2: Rydaholmsmetoden
4. Hur länge har ditt barn tränat med Rydaholmsmetoden?
Mindre än ett år
Mer än ett år
5. Fick du information om Rydaholmsmetoden när ditt barn började jobba med den?
Ja
Nej
Beskriv
6. Läser barnet högt för er hemma?
Ja, ofta
Ja, ibland Nej
7. Läser ni högt för barnet hemma?
Ja, ofta
Ja, ibland Nej
8.a) Tycker du att Rydaholmsmodellen hjälpt ditt barn?
Ja
Nej
8.b) Berätta gärna mer med egna ord. Hur har ditt barn blivit hjälpt, eller varför inte?
9.a) Vad skulle du vilja ändra på i ditt barns träning enligt Rydaholmsmetoden?
9.b) Vad tycker du är bra med ditt barns träning enligt Rydaholmsmetoden?
Block 3: Jämförelser med annan lästräning
10. Har ni provat på någon annan inlärningsmetod eller lästräning än Rydaholmsmetoden?
Ja
Nej
11. (Om Ja på fråga 10) Vilken metod var det, eller vad gick den träningen ut på?
12. (Om Ja på fråga 10) Hur tycker du att Rydaholmsmetoden fungerar i jämförelse med
den andra lästräningen?