Miljörapport 2012

Transcription

Miljörapport 2012 - Vargön Alloys AB

MILJÖRAPPORT 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
2
3
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
5
5.1
5.2
5.3
6
6.1
6.2
6.3
7
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
8
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
9
9.1
9.2
10
10.1
10.2
10.3
10.4
VERKSAMHETSBESKRIVNING............................................................................. 3
Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning ......................................3
Kortfattad beskrivning av verksamheten ..........................................................3
Luft .......................................................................................................................4
Vatten ...................................................................................................................5
Avfall ....................................................................................................................5
Externt buller .......................................................................................................6
Råvaror och kemikalier .......................................................................................6
GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN .................................... 7
GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER ................ 8
FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN ...... 10
Kunskapskravet ................................................................................................10
Bästa tillgängliga teknik (BAT) ........................................................................10
Lokaliseringsprincipen .....................................................................................10
Hushållning med råvaror och energi ...............................................................10
Produktvalsprincipen........................................................................................10
Ansvar för att avhjälpa skada ..........................................................................10
DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET ......................... 11
Faktisk produktion under året ..........................................................................11
Drifttid ................................................................................................................11
Tillbud, störningar och klagomål .....................................................................11
EGENKONTROLL ................................................................................................. 12
Besiktningar ......................................................................................................12
Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter .............12
Miljömål ..............................................................................................................12
RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER ........................................ 13
Råvaruförbrukning ............................................................................................13
Förbrukning av vatten.......................................................................................13
Förbrukning av kemiska produkter .................................................................13
Energianvändning .............................................................................................13
Bränsleanvändning ...........................................................................................14
UTSLÄPP TILL LUFT ........................................................................................... 15
Reningsanläggningar........................................................................................15
Utsläpp av stoft .................................................................................................15
Utsläpp av svaveldioxid....................................................................................18
Utsläpp av kväveoxid ........................................................................................19
Utsläpp av koldioxid .........................................................................................19
Installerad och förbrukad mängd köldmedium ..............................................19
UTSLÄPP TILL VATTEN ...................................................................................... 20
Lakvatten ...........................................................................................................20
Läckage till Göta Älv .........................................................................................22
AVFALL ................................................................................................................. 23
Stoft från tillverkning av ferrolegeringar .........................................................23
Arbetet på Mjölkberget .....................................................................................24
Övrigt avfall .......................................................................................................25
Farligt avfall .......................................................................................................25
G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx
1
MILJÖRAPPORT 2012
10.5
11
12
12.1
12.2
12.3
12.4
13
Åtgärder för att minska mängden avfall ..........................................................26
TRANSPORTER.................................................................................................... 26
OMGIVNINGSKONTROLL .................................................................................... 27
Vattenmossa ......................................................................................................27
Grundvatten .......................................................................................................28
Referensdike......................................................................................................29
Väggmossa ........................................................................................................30
SAMMANFATTNING............................................................................................. 30
BILAGOR
1. Situationsplan
2. Beskrivning av en halvsluten reduktionsugn
3. Filteranläggningen
4. Lokalisering
5. Stoftutsläpp
6. Förbrukning av kemiska produkter
7. Material- och energiflöden
8. Köldmedieredogörelse
9. Provtagningspunkter
10. Bergbrunnar
11. Referensdike
12. Lakvattenanalyser
13. Egenkontroll under 2013 – bilaga 3b till kontrolprogrammet
2
MILJÖRAPPORT 2012
UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN
Platsnamn:
Platsnummer:
Fastighetsbeteckning:
Postnummer, ort:
Besöksadress:
Kommun:
Kontaktperson:
Huvudbransch:
Telefon:
E-post:
Vargön Alloys AB
14 87 11 20
Vargön 2:3, Rånnum 6:41
468 80 Vargön
Vargön 110 (larm)
Vänersborg
Evalotta Stolt
27.70
0521-27 73 37
evalotta.stolt@vargonalloys.se
UPPGIFTER OM HUVUDMAN
Huvudman:
VD:
Organisationsnummer:
Yildirim Group of Companies (ETI Invest AB)
Johan Svensson
55 60 17 – 29 25
1
VERKSAMHETSBESKRIVNING
1.1
Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning
Vargön Alloys AB ägs sedan februari 2008 av den turkiska koncernen Yildirim Group of
Companies (ETI Invest AB).
Verkställande direktören, Johan Svensson, har det övergripande ansvaret för
miljövårdsarbetet och för att miljölagarna följs.
Miljöchefen är VD:s ställföreträdare i miljövårdsfrågor och svarar för alla externa kontakter
med myndigheter, genomförande av kontrollprogram och långsiktig planering av
miljöförbättrande åtgärder.
Produktionschefen är ansvarig för att produktionen drivs i överensstämmelse med villkoren i
gällande koncessionsbeslut och har ansvar för driften av miljövårdsanläggningarna.
1.2
Kortfattad beskrivning av verksamheten
Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar. Industriell verksamhet på området har bedrivits
sedan 1874 och tillverkning av ferrolegeringar startade 1912. Företaget firade 100 års
legeringstillverkning i september 2012. Vargön Alloys AB hade under 2012 ca 160 anställda.
Avstånd till närmaste bostadsområde är ca 300 m. Naturreservaten vid Halle- och
Hunneberg ligger på 3-5 km avstånd, se bilaga 4. En situationsplan över anläggningen
redovisas i bilaga 1.
Produktion av ferrolegeringar har till betydande del karaktären av energiförädling.
Den grundläggande processen innebär av att elektrisk energi omvandlas till kemiskt bunden
energi i en smältreduktionsprocess.
3
MILJÖRAPPORT 2012
Tillverkningen sker i fyra elektriska reduktionsugnar som drivs kontinuerligt.
Under 2012 har inte produktionen körts för fullt, huvudsakligen på grund av marknadsläget.
Ugn 12 kördes under årets första månader fram till slutet av maj.
Ugn 10 kördes fram till 22 april och startades igen den 24 oktober.
Under året har tillverkningen av Ferrokisel återupptagits, ugn 8 startades den 22 april och
drevs sedan resten av året.
Nedan redovisas de olika ugnarnas produktionskapacitet.
Ugnsenhet Produkt
Kapacitet
Ugnseffekt
Ugn 8
Ferrokisel
(FeSi)
25 000 t/år
30 MW
Ugn 9
Högkolat ferrokrom
(HC FeCr)
25 000 t/år
15 MW
Ugn 10
Högkolat ferrokrom
(HC FeCr)
25 000 t/år
15 MW
Ugn 12
Högkolat ferrokrom
( HCFeCr)
100 000 t/år
50 MW
Samtliga ugnar är utrustade med värmeåtervinningsanläggningar. Ett schema över en
halvsluten reduktionsugn visas i bilaga 2.
Återvunnen energi såldes under 2012 till Vänersborgs fjärrvärmenät i form av hetvatten.
Slaggen från framställningen av ferrokrom (ca 1,2 ton slagg/ton legering) gjuts ut utomhus i
gropar. Efter stelning krossas den och sorteras. Eventuellt medföljande legering återvinns i
en luftpulserad våtanrikningsanläggning. Behandlad slagg används bl a som makadamersättning. Slaggen är mycket stabil och omfattande lakningsförsök visar att urlakning av
metaller från slagg är mycket liten, motsvarande den från alternativa moränmaterial.
I brikettverket tillverkas krommalmsbriketter med kapaciteten ca 150 000 ton/år, vilka ingår
som råvara vid ferrokromtillverkningen. Vid framställning av briketter utnyttjas pulverformig
malm som annars inte kan användas i processen. Avsiktning av malmråvarans finandel,
med efterföljande brikettering, innebär en avsevärd förbättring av arbetsmiljön och minskar
även väsentligt risken för störningar i ugnsdriften.
1.3
Luft
Tillverkning av ferrolegeringar i metallurgiska smältugnar genererar stora mängder gas
innehållande stoft som till över 99 % samlas upp i företagets stoftfilter.
Alla ugnar är utrustade med moderna stoftavskiljningsanläggningar, bestående av
slangfilter. Principschema över filteranläggningarna visas i bilaga 3.
Ugnsgaserna kyls i värmeåtervinningsanläggningarna till ca 150°C vilket ger lämpliga
driftbetingelser för slangfiltren.
4
MILJÖRAPPORT 2012
Vid full produktion på respektive ugn gäller nedanstående värden:
Ugn 8
Ugn 9
Ugn 10
Ugn 12
Gasmängder
3
90 000 Nm /h
3
80 000 Nm /h
3
80 000 Nm /h
3
260 000 Nm /h
Gasreningsanläggningarna är utrustade med instrument av typ Triboflow för
kontinuerlig kontroll av filterstatus.
Vid filterbortfall kan rökgaserna avledas via direktskorstenar. Vid dessa tillfällen
reduceras ugnseffekten enligt villkoren i koncessionsnämndens beslut, se avsnitt 3.
Skorstenshöjder i m över marknivån (+49,65 m):
Ugn/filter 8
Ugn/filter 9
Ugn/filter 10/12c
Ugn/filter 12
Filterskorsten
38,00
38,00
31,80
60,10
Direktskorsten
39,10
38,90
38,90
46,10
Rökgasstoftet från ferrokromtillverkningen deponeras på stoftdeponin vid
Mjölkberget. Ferrokiselstoftet säljs i första hand som tillsatsmedel i betong och
deponeras i andra hand om inga avsättningsmöjligheter finns.
1.4 Vatten
Kylvatten tas från Göta Älv, dit det återförs med en marginell temperaturförhöjning.
Processvatten förekommer inte i verksamheten.
Regnvatten dräneras till dagvattennätet som mynnar i Göta älv och det sanitära
avloppsvattnet avleds till kommunens spillvattennät.
Lakvatten från stoftdeponin vid Mjölkberget samlas upp i ett lakvattensystem.
Lakvatten pumpas till en reningsanläggning där det vid behov (då halten sexvärt
krom är förhöjd) behandlas med järnsulfat och filtreras innan det släpps till Göta Älv.
1.5
Avfall
Det avskiljda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfatlösning dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom, dels för att reducera
stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget. Under 2012
avslutades det omfattande arbete, som pågått sedan 2008, med att vidta de åtgärder som
företaget åtog sig inför Miljödomstolen beslut i januari 2007.
Övrigt industriellt avfall sorteras dels avseende metallskrot o dyl., dels avseende övrigt
avfall. Sorteringen görs i de fraktioner som det finns avsättning för. Avfallet samlas upp inom
industriområdet och sänds sedan vidare till utomstående entreprenörer.
5
MILJÖRAPPORT 2012
1.6
Externt buller
Smältverket är beläget mellan Göta Älv och Vargöns samhälle. Genom närfältsmätningar
2005 har ljudnivåerna vid de bostäder som ligger närmast beräknats till under 50 d(B)A.
1.7
Råvaror och kemikalier
Råvaror, huvudsakligen i form av malm, koks och kvartsit förvaras utomhus. Kemikalier
förvaras i anslutning till de platser där de används. Oljor förvaras i ett gemensamt större
förråd där det även finns Absol samt tättslutande lock till närliggande dagvattenbrunnar.
Företaget har ett web-baserat kemikalieregister där samtliga kemikalier som används
registreras. Säkerhetsdatabladen för kemikalierna finns tillgängliga på företagets intranät,
De uppdateras kontinuerligt.
6
MILJÖRAPPORT 2012
2 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN
2.1.1
Gällande beslut för verksamheten i Vargön
Beslut nr
Datum
– Koncessionsnämnden för miljöskydd,
beträffande deponering av kromhaltigt stoft vid det
s.k. Mjölkberget.
nr 189/78
78-12-21
grundbeslutet
nr 74/85
85-04-25
uppskjutna frågor.
nr 40/91
91-03-07
– Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1.
nr 13/96
96-01-31
M 1406-05
07-01-19
555-6896-2008
12-06-21
– Beslut om avsteg från kraven i 19-22 §§
förordningen (2001:512) om deponering av avfall
– Kontrollprogram för verksamheten
Tillståndsbeslut 74/ 85 medger följande produktion;
Tillverkning av
– ferrokrom
– ferrokisel
– ferromangan
– kiselkrom
– kiselmangan
inom ramen för ett effektuttag på högst 125 MW räknat som årsmedelvärde.
Kommentar:
Under år 2012 tillverkades ferrolegeringar med ett effektuttag på
34 MW räknat som årsmedelvärde.
7
MILJÖRAPPORT 2012
3
GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
Koncessionsnämnden för miljöskydd, grundbeslutet
nr 74/85
85-04-25
Koncessionsnämnden för miljöskydd, uppskjutna frågor
nr 40/91
91-03-07
Nr
Villkor
Kommentar
3
Ugnsgaserna från samtliga ugnar skall genomgå
stoftavskiljning i slangfilter. Vid bortfall av filter skall
annat slangfilter inkopplas, om så är möjligt.
Alla ugnar är
försedda med slangfilter.
8
Stofthalten vid besiktning hos ugns- och tappröksgaser
som passerat slangfilter får uppgå till högst 10 mg/m 3
norm torr gas som riktvärde och högst 50 mg/m 3 norm
torr gas som gränsvärde... Värdena gäller också
utsläpp från mal- och sorterverket.
Kontinuerlig mätning via
Triboflowmätare.
Om ett riktvärde överskrids, åligger det bolaget att i
samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att
hindra ett upprepande.
Under 2012 har riktvärdet för
diffus damning via
lanterninerna tidvis
överskridits.
9
Se kapitel 8
Se kapitel 8
12
Allt sanitärt avloppsvatten från bolagets anläggningar
skall ledas till det kommunala avloppsnätet.
Det sanitära avloppsvattnet
leds till kommunen.
13
Kyl- och dagvatten från bolagets anläggningar får –
efter eventuellt erforderlig, av länsstyrelsen föreskriven
rening – avledas till Göta Älv.
Ett stickprov på dagvattnet
togs under 2009. Kylvattnet är
endast indirekt.
14
Utöver vad som i koncessionsnämndens beslut 197812-21 Nr 189/78 bestäms om hanteringen av
restprodukter från bolagets verksamhet åligger det
bolaget att i samråd med Vänersborgs miljö- och
hälsoskyddsförvaltning vidta skäliga åtgärder för att
motverka luktolägenheter från deponeringsplatserna
och förebygga läckage av kromhaltigt lakvatten.
Eventuella klagomål
registreras i Q-VA.
15
Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga
åtgärder för att sänka bullernivån i fabrikens
omgivning. I samband med ombyggnadsarbeten och
utbyte av bulleralstrande utrustning skall särskild
hänsyn tas till möjligheten att minska uppkomsten och
spridningen av störande buller.
Under 2012 har klagomål
framförts på lågfrekvent buller
från smältverket. Orsaken är
med största sannolikhet ugn
12's fläktar. Åtgärder för att
lösa problemet kommer att
vidtas då ugnen startas.
20
Bolaget skall tillämpa sådana rutiner som behövs för
att motverka för omgivningen störande damning från
utomhusytor där dammande råvaror hanteras.
Städprogram tillämpas.
Lakvatten samlas upp i ett
lakvattensystem.
Se kapitel 5 samt 9
8
MILJÖRAPPORT 2012
Koncessionsnämnden för miljöskydd, beträffande
deponering av kromhaltigt stoft vid det s.k.
Mjölkberget.
Nr
Villkor
-
För ferrolegeringsverket skall finnas av länsstyrelsen
godkänt kontrollprogram avseende verksamheten.
Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1.
Nr 189/78
78-12-21
Kommentar
Godkänt av länsstyrelsen
2012-06-21
nr 13/96
96-01-31
Nr
Villkor
4
Ugnarna 8, 9 och 10 får vid filterhaveri, eller när slang- Villkoret har innehållits 2012.
filter för ugnsgasen av annan orsak inte kan användas,
drivas utan rökgasrening i slangfilter under högst 480
Se kapitel 8
timmar per kalenderår. För ugn 12 är motsvarande tid
300 timmar per kalenderår. Drift som nu har sagts får
inte vid samma ugn pågå mer än tre dygn i följd.
Enligt ugnsjournalerna har
Vid ugnsdrift med tillämpning av bestämmelserna i
effekten sänkts enligt gällande
punkt 4 skall effektuttaget reduceras på sätt som
villkor vid direktspjäll.
framgår av följande tabell:
Ugn
Reducerad effekt vid tillverkning av
ferrokrom
Annan legering
8
22
16
9
11
8
10
11
11
12
33
33
6
7
19
Tappröken från ugnarna 8, 9, 10 och 12 skall samlas
upp och genomgå stoftavskiljning i slangfilter om ej
annat framgår av villkor 4.
Stoftutsläpp via lanterniner från det gamla (ugn 8, 9
och 10) och det nya (ugn 12) verket får för vardera
verket som riktvärde, beräknat som dygnsmedelvärde,
uppgå till högst 1,0 kg/ton producerad legering.
Kommentar
Tappröken renas m h a
slangfilter.
Resultatet av genomförda
mätningar och utredning för att
minska stoftutsläppet
redovisades till länsstyrelsen i
december 2012.
Se kapitel 8
Beslut om avsteg från kraven i 19-22 §§ förordningen
(2001:512) om deponering av avfall
M 1406-05
Nr
Villkor
Kommentar
-
Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i
överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan
samt vad företaget i övrigt uppgett och åtagit sig
Arbetet avslutades under
sommaren 2012 har godkänts
av länsstyrelsen i beslut daterat
2013-01-14
Se kapitel 10
07-01-19
9
MILJÖRAPPORT 2012
4
FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN
4.1
Kunskapskravet
Företaget deltar i ICDA, International Chromium Development Association och den
kunskapsuppbyggande verksamhet som sker där. Under 2012 har arbetet varit inriktat på
att ta fram underlag för en gemensam LCI för ferrokromtillverkare i världen.
Inom den europeiska sammanslutningen för legeringsproducenter, EuroAlliages, pågår,
gemensamt med övriga legeringsproducenter i Europa bl a arbetet med anpassning till EU:s
system för handel med utsläppsrätter samt arbetet med att ta fram underlag till ett nytt Non
Ferrous Metal BREF-dokument (se nedan).
Företaget är även medlem i Jernkontorets miljöråd som arbetar med kunskapsuppbyggande
verksamhet inom svensk stålindustri.
Vargön Alloys AB samarbetar med högskolor och universitet genom bl a examensarbeten
och olika projektarbeten.
4.2
Bästa tillgängliga teknik (BAT)
Överensstämmelsen med bästa tillgängliga teknik, enl. Non Ferrous Metal BREF från maj
2000, redovisades separat i samband med 2004 års miljörapport enligt kravet i SFS
2004:989.
Arbete med att uppdatera det BREF-dokument som anger BAT inom ramen för IEDdirektivet återupptogs under 2012. Detta arbete sker samarbete med de europeiska
producenterna inom EuroAlliages.
4.3
Lokaliseringsprincipen
Företaget startade 1912 tillverkningen av legeringar p.g.a. den goda tillgången på energi.
Genom företagets lokalisering har leverans av återvunnen energi till det närbelägna
pappersbruket och till Vänersborgs kommun möjliggjorts.
4.4
Hushållning med råvaror och energi
Leveranserna av återvunnen energi innebär ett effektivt resursutnyttjande som är svårt att
åstadkomma vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen.
4.5
Produktvalsprincipen
Företaget har ett web-baserat system för hantering av säkerhetsdatablad. Detta system kan
även leverera listor över de kemikalier som används samt jämföra dessa listor mot de olika
listor för kemikaliebedömning som finns.
4.6
Ansvar för att avhjälpa skada
Ett samarbete pågår sedan länge mellan företaget och Norra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund.
10
MILJÖRAPPORT 2012
5
DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET
Under 2012 har produktionen fortfarande varit relativt begränsad.
Ugn 12 kördes fram till den 28 maj och ugn 10 kördes fram till 22 april och startades åter 24
oktober. Dessutom återupptogs produktionen av ferrokisel den 26 april.
5.1
Faktisk produktion under året
Företagets produktion har 2012 omfattat följande:
Ferrokisel
9 800 ton
Ferrokrom
39 000 ton
summa legering
48 800 ton
Ferrokromslagg från tillverkning av ferrokrom
52 300 ton
Krommalmsbriketter
21 500 ton
Hetvatten till det kommunala fjärrvärmenätet
5.2
110 300 MWh
Drifttid
Produktionen sker normalt i kontinuerlig 3-skiftsdrift med fem skiftlag. Ugnarna stoppas
endast för revision eller akuta reparationer.
Ugn
Driftsperiod
Ugn 8
Från den 26 april.
Ugn 9
Ugnen stoppades den 26 september 2008
Ugn 10
Ugnen kördes fram till 22 april och startades åter 24 oktober
Ugn 12
Ugnen stoppades pga. haveri den 28 maj
5.3
Drifttid
(timmar)
5 451
h
5 451
0h
0
4 755 h 4 755
3 331 h3 331
Tillbud, störningar och klagomål
Något enstaka klagomål avseende buller har mottagits från boende i Vargön och i
Mariedal. Dessa registreras i vårt verksamhetssystem (Q-VA).
Källan till klagomålen är den förändrade bullerbilden vid ugn 12, vilket tydligt framgick
då klagomålen slutade sedan ugnen stoppades i slutet av maj.
11
MILJÖRAPPORT 2012
6
EGENKONTROLL
Verksamheten kontrolleras, med vissa förändringar beroende på den begränsade
produktionen, i huvudsak enligt gällande kontrollprogram, som godkändes av länsstyrelsen i
juni 2012. Programmet är integrerat i miljöledningssystemet.
6.1
Besiktningar
LRQA genomförde under 2012 två uppföljande revision (mars och september) av
verksamhetssystemet som bygger på kvalitetsstandarden ISO 9 001 och
miljöledningsstandarden ISO 14 001. Gällande certifikat är samordnade så att ett
gemensamt certifikat nu gäller till den 30 april 2016 enligt båda standarderna.
Under september 2012 genomfördes också en mätning av den diffusa damningen från
lanterninerna och kontroll av triboflowmätarna av IVL Svenska Miljöinstitutet.
6.2
Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter
Registrering av legeringar och slagg EU:s kemikalieförordning REACH genomfördes 2010.
Arbetet med registreringen enligt REACH skedde i ett internationellt konsortium tillsammans
med producenter och importörer av legeringar.
Arbete pågår för att bredda användningen av ferrokromslaggen. Den ferrokromslagg som
producerats de senaste åren har använts som konstruktionsmaterial på deponin.
Från årsskiftet 2011/2012 saluförs åter ferrokromslagg till externa kunder.
6.3
Miljömål
Företaget är sedan den 3 februari 2000 certifierat enligt ISO 14 001:2004. Som en del av
miljöledningssystemet (Q-VA) arbetar företaget med handlingsplaner kopplade till miljömål.
Arbetet var under 2012 inriktat på att avsluta arbete på stoftdeponin och på att minska den
diffusa damningen från lanterninerna.
12
MILJÖRAPPORT 2012
7
RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER
7.1
Råvaruförbrukning
103 800 ton
Krommalm från Turkiet
Kvarts och kalksten, huvudsakligen från Dalsland
31 570 ton
Koks, huvudsakligen från
Colombia, Italien, Ukraina, Australien, England och Kina
35 800 ton
Glödskal
4 500 ton
Elektrodmassa
1 500 ton
7.2
Förbrukning av vatten
Förbrukningen av kommunalt vatten var 30 950 m³ under 2012.
Användningen av kylvatten från Göta Älv var 2012 ca 13 140 000 m³ vatten. Vattnet går i ett
helt slutet system och återförs till älven utan annan påverkan än en något förhöjd
temperatur.
7.3
Förbrukning av kemiska produkter
Med utgångspunkt från vårt kemikalieregister kan konstateras att vår förbrukning av kemiska
produkter är begränsad.
Förteckning över kemiska produkter förbrukade i mängder överstigande 100 kg under 2012
visas i bilaga 6.
7.4
Energianvändning
De metallurgiska processerna är mycket elintensiva. En inte oväsentlig mängd elenergi
används också för drift av hjälputrustning, huvudsakligen filterfläktar.
Total elenergiförbrukning under 2012:
Ugn 8
Ugn 10
Ugn 12
Motorkraft, belysning och övr
105 570 MWh
63 840 MWh
104 040 MWh
27 170 MWh
Total elförbrukning
300 620 MWh
Alla ugnar är utrustade med energiåtervinningsanläggningar. Energiåtervinningen vid
företaget innebär att normalt ca 85-90 % av Vänersborgs fjärrvärmebehov kan täckas.
Leveranserna av återvunnen energi innebär fortfarande ett effektivt resursutnyttjande vilket
normalt inte sker vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen. Återvinning
av energi är dessutom mycket väsentlig för företagets ekonomi och ett ständigt arbete pågår
för att öka den återvunna mängden och hitta nya kunder.
Under 2012 levererade Vargön Alloys AB följande mängder energi;
13
MILJÖRAPPORT 2012
–
110 300 MWh hetvatten till VFAB
(40 % av den mängd process-el som användes)
Tyvärr tvingades vi samtidigt dumpa 13 850 MWh bl a på grund av att produktion och behov
inte alltid överensstämmer.
7.5
Bränsleanvändning
Företaget förbrukar inga fasta bränslen. Den koks som förbrukas används som
reduktionsmedel i den metallurgiska processen.
Förbrukning av olja och gasol uppgick 2012 till:
Eldningsolja,
Diesel, varav 80 m3 Ecopar, (transportmaskiner m m)
Gasol (torkning av skänkar)
37 m3
156 m3
106 ton
14
MILJÖRAPPORT 2012
8
UTSLÄPP TILL LUFT
Varje filteranläggning är utrustad med nödvändiga instrument för driftkontroll t ex
temperatur- och tryckskrivare för rökgasen. All gasreningsutrustning övervakas kontinuerligt
av skiftgående personal som journalför verksamheten.
Inom miljöledningssystemet finns rutiner för:
a) Skötsel av kontrollinstrument för filterstatus, "Triboflow".
b) Periodisk internmätning av diffus damning
c) Kontroll av mät- och provningsutrustning
d) Rutiner för kontaktande av myndigheter vid onormala driftförhållanden.
e) Renhållning av verksområdet (städprogram).
8.1
Reningsanläggningar
Filterslangar byts planenligt vid revisionsstoppen, varför slangskador mycket sällan
uppträder under drifttiden.
Innan en ugn startas efter ett längre stopp sätts alltid nya filteslangar in i filtret. Under 2012
stratdes både ugn 10 och ugn 8 efter längre stopp. Filtret till ugn 10 innehåller 840 stycken
filterslangar och i filtret till ugn 8 finns 1152 stycken slangar.
8.2
Utsläpp av stoft
8.2.1 Bildning av stoft
Ursprunget för större delen av det stoft som produceras är de metallurgiska processerna i
ugnarna. I reduktionsprocessen bildas olika metalloxider som beroende på vikt antingen
hamnar i slaggen eller i stoftet. Nedan visas den mängd stoft som produceras i ugnarna
varav större delen avskiljs och deponeras och endast en lite del släpps till luft.
12000
10000
8000
6000
4000
2000
101
86
88
77
102
91
83
88
112
24
46
71
52
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
total mängd bildat stoft
deponerad mängd stoft
totalt utsläppt mängd
15
MILJÖRAPPORT 2012
8.2.2 Utsläpp via stoftfilter
Kontinuerlig mätning av utsläpp genom filter utförs med hjälp av instrument av typ Triboflow.
De kalibreras mot manuella stoftmätningar som genomförs av IVL vartannat år (senaste
externa kalibreringen gjordes i september 2012). Triboflowmätare är installerade i
skorstenen för filtren vid ugnarna 8 och 9, i skorstenen för filtret vid ugn 10 och 12 C samt i
skorstenen för ugn 12:s båda filter.
Utsläppt mängd stoft via filter beräknas utifrån avläsning och beräkning av medelvärden på
Triboflowmätarna. Detta sker med 2 timmars intervall och antecknas i driftjournaler för
respektive anläggning av skiftgående filterskötare.
Under 2012 var medelvärdet för triboflowmätarna
Ugn 8
ugn 10
ugn 12
3
1,9 mg/m
3
3,7 mg/m
3
2,0 mg/m
Under 2012 beräknas 5,5 ton stoft ha släppts ut via filtren, varav 1,3 ton var stoft som inte
innehåller krom då det kommer från produktion av ferrokisel.
8.2.3 Direktutsläpp förbi filter
Vid start av ugnar eller vid haverier måste ibland rökgaserna släppas förbi filtren för att de
inte skall förstöras av exempelvis för höga temperaturer. Tiden med öppen direktskorsten
regleras i villkor och vid dessa till fällen skall ugnarna köras med reducerad effekt enligt
villkor.
Tiden med öppen direktskorsten med reducerad effekt utan rökgasrening var under 2012
totalt 427 timmar, vid 40 tillfällen, med nedanstående fördelning;
DRIFT- DRIFTTID (h) MED
TIMMAR DIREKTSKORSTEN
timmar
ugn 8
ugn 10
ugn 12
TOTALT
3 499
2 900
1 410
7 809
373
42
12
427
Antal
28
5
7
40
Beräkning av stoftmängd vid direktutsläpp sker på basis av producerad mängd stoft per
MWh förbrukad energi med hänsyn tagen till reducerat effektuttag. Detta är en
beräkningsmetod som fungera vid driftavbrott under pågående drift medan beräkningen
stämmer sämre vid start av en kall ugn efter ett längre stopp.
Under 2012 beräknas 1,5 ton stoft ha släppts ut förbi filtren. Två tredjedelar av mängden
utgörs av stoft från start av ugn 8 för produktion av ferrokisel – omfattningen blev betydligt
större än planerat men var oundviklig för att inte förstöra filtren.
16
MILJÖRAPPORT 2012
8.2.4 Diffus damning
Den diffusa damningen beräknas enligt en modell som IVL tog fram 1987. Denna metod
används även något förenklad vid interna mätningar av diffus damning och i de månatliga
rapporterna till tillsynsmyndigheten. Emissionsmätningar utförs två-tre gånger per år i
enlighet med kontrollprogrammet med besiktning och mätning vartannat år av opartisk
kontrollant.
Under 2012 genomfördes fem mätningar. Tre på ugn 8 och en på ugn 12 och en då både
ugn 10 och 8 var igång;
Datum
mars
juli
augusti
september
oktober
medelvärde
Diffus damning kg/ton legering
Ugn 8
Ugn 8+10 Ugn 12
0,65
1,37
2,36
1,48
1,06
1,7
Den diffusa damningen från tillverkning av ferrokisel överskred riktvärdet under större delen
av året. Orsaken var framför allt dålig ugnsgång framför allt pga. av råmaterialets kvalitet.
Det beräknade (med utgångspunkt från IVL:s mätningar) årliga stoftutsläppet från diffus
damning är ca 45 ton, varav en tredjedel utgörs av stoft från produktionen av ferrokisel.
Det totala stoftutsläppet 2012 beräknas till ca 52 ton (varav 17 ton är rökgasstoft från ferrokiselproduktion). Nedan redovisas totala stoftutsläppet 2000-2012 fördelat mellan ferrokisel
och ferrokrom.
120
115
110
105
100
95
90
85
80
75
70
65
60
55
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
FeSi
FeCr
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
En sammanställning av stoftutsläppen under 2012 redovisas i bilaga 5.
17
MILJÖRAPPORT 2012
8.3
Utsläpp av svaveldioxid
Nedanstående diagram visar energianvändningen och utsläppen av svaveldioxid under de
senaste 14 åren.
800 000
400
700 000
350
600 000
300
500 000
250
400 000
200
300 000
150
200 000
100
100 000
50
0
ton/år
MWh
Energianvändning och utsläpp av svaveldioxid
0
energi
Svaveldioxid
Svavelutsläpp med rökgaser under 2012 har beräknats till ca 165 ton (SO2 330 ton).
Förekomsten av svavel är förorsakad av de råmaterial som används såsom
 koks
(ca 0,8 % S)
 malmer
(ca 0,02 % S)
 kvartsit
(ca 0,05 % S).
Under 2012 innehöll de råvaror som användes 285 ton svavel. De olika material som
lämnade ugnen (legeringar, stoft och slagg) innehöll ca 120 ton svavel. Skillnaden mellan
ingående och utgående svavelmängd antas återfinnas i rökgaserna.
Tidigare beräkningar indikerar att utsläpp från tillverkning av ferrokisel ligger på ca 5 kg/ton
legering medan svavelutsläppen från ferrokromtillverkning är ungefär en tiondel så stora. Vi
har med åren också tagit fram allt bättre analysmetoder vilket gör beräkningarna säkrare. En
jämförelse med historiska utsläpp är därför något tveksam. Som exempel kan nämnas att
halten svavel i slagg nu mätts till 0, 14 % istället för den schablonvärde på 0,29 % som
tidigare använts. Därmed ökar de beräknade utsläppen av svavel till mer än det dubbla.
Numer analyseras svavelhalten i ferrokromslaggen kontinuerligt.
18
MILJÖRAPPORT 2012
8.4
Utsläpp av kväveoxid
Utsläppen av kväveoxider bedöms med hänsyn till respektive ugns drifttid och
produktionsmängd vara ca 116 ton.
Energi användning och utsläpp av kväveoxider
800 000
300
700 000
250
600 000
MWh
400 000
150
300 000
ton/år
200
500 000
100
200 000
50
100 000
0
0
energi
NOx
Ökningen jämfört med tidigare år beror på att kväveoxidutsläppen vid ferrokiselproduktion är
ca tre gånger så stora som vid ferrokromproduktion.
8.5
Utsläpp av koldioxid
Kol tillförs processen i form av koks och i någon mån som elektrodmassa. Kol tillförs för
reduktion av krom- och järnoxider i malmen. Vid processen bildad CO oxideras i ugnens
övre del. Oxidationsprocessen genererar värmeenergi som sedan tas till vara i ång- och
hetvattenpannor.
En schematisk bild av material- och energiflödena inom företaget visas i bilaga 7.
Bilden visar även emissioner från processen inklusive emissionen av CO 2 som under 2012
beräknades till 101 000 ton.
8.6
Installerad och förbrukad mängd köldmedium
Kontroll av kyl- och värmepumpanläggningar har utförts av ackrediterat kontrollorgan, YIT,
Trollhättan, enligt protokoll i bilaga 8.
Installerad mängd, kg
Påfylld mängd under 2012,
kg
Omhändertagen mängd
HCFC
14
0
HFC
37
4,5
0
0
19
MILJÖRAPPORT 2012
9
UTSLÄPP TILL VATTEN
9.1
Lakvatten
Vid stoftdeponin på Mjölkberget bildas lakvatten. Under 2008 påbörjades arbetet med
att anlägga ett nytt lakvattensystem på deponin och under 2012 avslutades det arbetet
med att anlägga en ny betydligt mindre damm i en del av den gamla lakvattendammen.
Omkring 48 000 m3 lakvatten har pumpats ur lakvattendammen under 2012.
Nedanstående diagram visar mängden lakvatten som pumpats per vecka. I augusti
påbörjades arbetet med att minska lakvattendammens volym därav de stora och
varierande lakmängderna lakvatten från vecka 31 och framåt.
4 000
3 500
m3/vecka
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51
Lakvattenrening
Det finns möjlighet att pumpa lakvattnet till en reningsanläggning där vattnet renas
genom tillsats av järnsulfat i syfte att reducera krom(VI) till krom(III). Utfälld krom(III)
bildar en krom(III)hydroxid som är svårlöslig vid aktuellt pH (~8,5). Fällningen filtreras
bort med ett sandfilter. Det behandlade lakvattnet kan antingen användas för att kyla
slaggen från ferrokromproduktionen eller så avleds det till Göta Älv. Omkring 2,5 m 3 per
timme vatten kan behandlas då anläggningen är i drift.
Innehållet av krom (såväl sexvärt som totalhalt) har, som nämnts ovan, varit mycket lågt
under hela 2012, vilket inneburit att vi, enligt överenskommelse med länsstyrelsen, inte
utnyttjat lakvattenreningsanläggningen.
Lakvattnet har antingen pumpats till slaggropen vid ugn 12 och använts för slaggsläckning eller då halten ugn 12 inte varit i drift, pumpats direkt till älven.
I följande diagram redovisas resultatet av månadsprovtagningen av kromhalten i
lakvatten 2008– 2012.
20
MILJÖRAPPORT 2012
Cr
mg/L
2
1,5
1
0,5
0
2008
2009
2010
2011
2012
I ett längre perspektiv kan man via redovisade årsmedelvärden se en ännu tydligare
sänkning av kromhalten i lakvattnet förutom det år då arbetet med att miljösäkra deponin
inleddes (observera att skalan i detta diagram är logaritmisk);
mg/L
Cr
100
10
1
0,1
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0,01
Nedan redovisas pH, konduktivitet samt halten krom(tot) och sexvärt krom i det lakvatten
som lämnat deponin (mg/l) 2012.
Kond
pH
Cr(VI)
Cr
jan
3114
7,8
0,01
0,07
feb
2642
8,4
0,01
0,36
mar
2823
8,3
0,01
0,14
apr
2930
8,0
0,01
0,09
maj
3751
8,3
0,01
0,06
jun
4063
8,4
0,01
0,14
jul
4676
8,2
0,01
0,10
aug
4708
8,1
0,01
0,09
sep
6438
7,6
0,01
0,69
okt
4478
8,0
0,01
0,53
nov
8800
7,3
0,01
0,02
dec
inget utsläpp
Sammantaget beräknas 10 kg krom ha släppts ut via lakvattnet till Göta Älv under 2012.
Övriga analyser av lakvattnet redovisas i bilaga 12, för några parametarar har halten ökat
något under 2012 senare del. Troligen beroende på arbetet i lakvattendammen och
eventuellt att mängden vatten har minskat, vilket ger högre koncentration i vattnet.
21
MILJÖRAPPORT 2012
9.2
Läckage till Göta Älv
Läckage av vatten från slaggsläckningen till Göta Älv kontrolleras genom prov-tagning i två
borrhål mellan Göta älv och slaggropen. För bedömning av läckaget används en metod som
SWECO använde i en undersökning oktober 2000. De uppskattade då markens
vattenförande förmåga vilket gav en siffra på flödet ut i älven.
Datum
00-10-12
08-09-11
09-06-16
09-12-11
10-06-22
10-10-20
11-06-22
11-11-01
12-03-28
12-11-29
Borrhål 3 - söder
pH Kond Cr
K
7,6
7,9
7,5
6,7
7,2
7,3
8,5
7,2
8,7
8,2
µS/cm
790
890
3200
1500
910
12000
1450
1310
690
mg/L mg/L
3,6
43
2,0
73
0,3
99
1,5
54
1
48
0
40
<0,04 130
0,02
72
0,03
2,7
-
flöde Cr till
älven
m3/h
0,004
0,004
0,004
0,004
0,004
0,004
0,004
0,004
0,004
0,004
gram
120
70
10
50
30
0
1,3
<1
<1
90
Borrhål 2 - Norr
pH
Kond Cr
7,7
7,0
7,3
7,6
6,6
7,0
6,8
6,8
8,7
8,1
µS/cm
280
1200
3300
1600
2700
3100
530
2660
K
mg/L mg/L
<0,02
10
<0,001
45
<0,003
19
<0,003
22
<0,003
20
<0,003
30
0,00
49
0,00
33
0,02
0,02
-
flöde Cr till
älven
m3/h
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
gram
<30
<30
<30
<30
<30
<30
0
0
<30
<30
Borrhålens lokalisering framgår av nedanstående skiss.
22
MILJÖRAPPORT 2012
Vatten från anrikningsanläggning (ATOLL)
Vatten från den våtanrikningsanläggning som används för att avskilja metall från slaggen har
analyserats avseende innehåll av krom och svavel;
Datum
Cr
mg/L
0,020
0,002
0,130
0,014
0,016
0,009
10-06-22
10-11-11
11-06-22
11-11-01
12-03-28
12-11-29
S
mg/L
75
49
42
53
-
pH
Kond
µS/cm
530
610
610
560
550
570
8,7
8,5
8,6
8,6
8,5
8,5
Vattnets återanvänds kontinuerligt i anläggningen, en del följer dock med det separerade
materialet. Det slam som avskiljs består huvudsakligen av slagg och återförs till
slagghanteringen. Halterna bedöms som låga.
10 AVFALL
10.1 Stoft från tillverkning av ferrolegeringar
Stoft från ferrolegeringstillverkningen deponeras på vår egen deponi, enligt Miljödomstolens
beslut från den 19 januari 2007.
Totalt deponerad stoftmängd under 2012 från tillverkning av ferrokrom var 2 580 ton och
från tillverkning av ferrokisel deponerades 2 844 ton stoft. Tidigare har stoft från ferrokiselproduktion sålts under produktnamnet Mivasil. Under 2012 har ingen försäljning av stoftet
skett.
I nedanstående tabeller redovisas innehåll samt resultat av laktester på det stoft som
deponerats under 2012.
Analysresultat av totalhalter(%) – medelvärde av fyra stycken kvartalsprov
(%)
100
2007
10
2008
2009
1
2010
2011
0,1
2012
TiO2
MnO
CaO
Na2O
ZnO
K2O
C
SO3
Al2O3
FeO
Cr2O3
SiO2
MgO
0,01
Det framgår tydligt av 2012 års halter att det stoft som deponerats har sitt ursprung i både
ferrokisel- och ferrokromproduktion.
23
MILJÖRAPPORT 2012
Analys av lösliga ämnen vid L/S=10 (mg/kg,)
mg/kg
100000
10000
1000
100
10
1
0,1
0,01
0,001
0,0001
2007
2008
2009
2010
2011
TS
or
id
Kl
Su
lfa
t
Zn
Sb
Se
N
i
o
M
H
g
C
u
C
r
C
r(V
I)
C
d
Ba
As
2012
Gränsvärden enligt 30 § i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för
mottagning av avfall vid anläggning för deponering av avfall * (NFS 2004:10)
As
Se
Ba
Cd
Cr
Cu
Hg
Mo
Ni
Pb
Sb
Sulfat
Zn
TS*)
2
0,5
100
1
10
50
0,2
10
10
10
0,7
20 000
50
120 000
*) dubbla värdet enligt länsstyrelsens beslut, ersätter sulfatvärdet
En jämförelse med Naturvårdsverkets gränsvärden för deponering på en deponi för icke
farligt avfall enligt 30§ i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering (NFS 2004:10) visar
att det fortfarande är svårt att klara gränsvärdet för utlakning av selen, halterna visar dock på
en sjunkande trend
Halten krom är en tiondel av tidigare värde huvudsakligen beroende på att stoftet från
produktion av ferrokisel blandas med ferrokromstoft. Under 2012 infördes även en förbättrad
operatörskontroll vilket innebär att kromhalten kontrolleras direkt av operatören istället för på
laboratoriet före deponering av stoftet. Genom ökat ansvar och bättre kunskap har
stoftbehandling därmed blivit bättre.
Halten sulfat är fortfarande högre än riktvärdet men ersätts av TS-halten som länsstyrelsens
i sitt besluts angett till dubbla värdet enligt ovan.
10.2 Arbetet på Mjölkberget
Arbetet med att anpassa Mjölkbergets deponi till kraven i deponeringsförordningen är nu
klart. Länsstyrelsen har godkänt genomförda sluttäcknings- och mellantäckningsarbeten.
Under 2012 har följande mängder material använts på deponin
Material
Fraktion
Funktion
Slagg
8-32
0-32
0-32
8-32
-
Dräneringslager på mellandeponi
Dränering/skyddsfyllning för integrerad duk
Släntfot samt konstruktionsmaterial
Grovslagg till delning lakvattendamm
Lakvattendammens ytskikt
Skyddstäckning
Tätning av lakvattendamm
Lera
Mängd
38 771 ton
20 065 ton
1 910 ton
4 850 ton
420 ton
24 008 m3
525 m3
Nu pågår arbetet med att ta fram rutiner och instruktioner för den fortsatta driften av
deponin.
24
MILJÖRAPPORT 2012
10.3 Övrigt avfall
Industriavfallet delas upp i fraktionerna skrot, brännbart, wellpapp och mjukplast, dessutom
sorteras skrot och gummi. Även kontors- och tidningspapper sorteras ut. Mängderna
redovisas i nedanstående tabell.
Avfallskod
Artikelbenämning
120199
Komplext skrot för fragm
Smide Gas-skärning
Smide Sax
SUMMA ENHET
200140
Mn Leg. Stålskrot 612
Oleg Stålskrot 11
Aluminiumbronsskrot
Cu-Skrot, Elektrolyt
Cu-Skrot, Plåtklipp
Mässing, Patronhylsor
Rostfritt Stålskrot, Kval 951-1
Styck
SUMMA ENHET
Mängd
Enhet
Beh.Kod. Transportör
Mottagare
81 340
414 980
7 320
503 640
Kg
Kg
Kg
Kg
R4
R4
R4
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
SR Trollhättan
SR Trollhättan
SR Trollhättan
14 820
26 260
3 126
5 368
143
417
2 140
Kg
Kg
Kg
Kg
Kg
Kg
Kg
R4
R4
R4
R4
R4
R4
R4
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
Sandvik SRP AB
SR Trollhättan
Sandvik SRP AB
Sandvik SRP AB
Sandvik SRP AB
Sandvik SRP AB
SR Trollhättan
1 030 Kg
2 490 Kg
3 520 Kg
R3
R3
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
SR Trollhättan
SR Trollhättan
9 600 Kg
1 760 Kg
11 360 Kg
R1
R1
OTAB i Uddevalla AB
Vbg’s Tank- & Miljö AB
SR Trollhättan
SR Trollhättan
9 160 Kg
9 160 Kg
R4
OTAB i Uddevalla AB
Ragn-Sells Heljestorp AB
52 274 Kg
200101
Kontorspapper
Wellpapp, 1.05
SUMMA ENHET
200199
Gummiavfall, Industrigummi
Gummiavfall, Industrigummi
SUMMA ENHET
170904
Industriavfall för sort.
SUMMA ENHET
200138
Trä, sekunda
Trä, sekunda
SUMMA ENHET
14 720 Kg
41 300 Kg
56 020 Kg
R1
R1
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
Solör Bioenergi Recycling
SR
AB Trollhättan
191210
Utsort Brännbart Avfall
SUMMA ENHET
480
1 120
5 350
14 950
2 750
24 650
R1
R1
R1
R1
R1
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
Lillesjöverket
Lillesjöverket
Lillesjöverket
Lillesjöverket
Lillesjöverket
Kg
Kg
Kg
Kg
Kg
Kg
10.4 Farligt avfall
Farligt avfall från verksamheten enligt statistik från STENA under 2012;
Avfallskod Artikelbenämning
160213
El-Avfall Osanerat
Blandkabelskrot
Transformatorer
SUMMA ENHET
130208
Spillolja
Mängder under 2 ton
150202
Absorbenter, trasor &
filterdukar
160504
Aerosoler
200127
Färg- lack-, limburkar,
Lösningsmedelbaserat/
blandat
150110
Hydraulslang
200121
Lysrör
160107
Oljefilter
160601
Ackumulatorblyskrot
Mängd
Enhet
Beh.Kod. Transportör
Mottagare
Kg
Kg
Kg
Kg
R4
R4
R4
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
OTAB i Uddevalla AB
SR Trollhättan
SR Trollhättan
SR Trollhättan
4 700 Kg
R9
Vänersborgs Tank- & Miljö AB
SR Trollhättan
1 834 Kg
R1
SR Trollhättan
42 Kg
161 Kg
D10
R1
SR Trollhättan
SR Trollhättan
197
56
396
622
R4
R4
R1
R4
Vänersborgs TankVänersborgs TankVänersborgs TankVänersborgs Tank-
SR Trollhättan
SR Trollhättan
SR Trollhättan
SR Trollhättan
2 080
2 040
3 955
8 075
Kg
Kg
Kg
Kg
&
&
&
&
Miljö AB
Miljö AB
Miljö AB
Miljö AB
Vid årsskiftet lagrades mindre mängder spillolja i dels en tank i oljeförrådet, dels en i
25
MILJÖRAPPORT 2012
truckverkstaden. Där fanns även en liten mängd oljehaltigt verkstadsavfall.
Dessutom lagras stoft i de två silos som används för mellanlagring, den lagrade
stoftmängden är svår att uppskatta.
10.5 Åtgärder för att minska mängden avfall
Genom miljöcertifieringen pågår ett ständigt arbete med att minimera avfallets mängd och
farlighet. Mängderna beror dock till stor del på produktionens omfattning och på hur
omfattande revisionsarbete som görs på ugnarna.
11
TRANSPORTER
Malmtransporterna sker med båt, ofta med laststorleken 15-30 000 ton, till Uddevalla
och vidare därifrån med bil till Vargön.
Kvartsittransporterna sker med bil från Dalsland. Under 2012 kördes 2-3 bilar per dag.
Transporter sker vanligen med så kallad returtransport dvs. bilar som passerar Dalsland
tomma tar vägen om Fröskog och hämtar kvartsit på tillbakavägen. Vi transporterar
även kalk från Orsa till Vargön med bil.
Koks transporteras med båt till Uddevalla eller via Göta Älv till Vänersborg. Båtar som
kommer till Uddevalla har en kokslast mellan 5000-8000 ton, båtar som kommer till
Vänersborg har ca 2000 ton koks med sig. Både från Uddevalla och från Vänersborgs
hamn transporteras koksen med bil till Vargön.
Producerade metallegeringar transporteras inom Sverige med bil direkt till kund. Till
kunder i Europa transporteras materialet till Vänersborg för vidare transport med båt till
kontinenten eller England alternativt direkt med bil från Vargön till kund. Till kunder
utanför Europa transporterar vi materialet antingen med båt från Uddevalla eller i
container från Göteborg. Till Uddevalla hamn transporteras materialet med lastbil för att
vidare transport med båt. Containrar körs med dragbil till Göteborgs hamn och därifrån
med båt.
Slagg transporteras direkt med lastbil till förbrukningsstället.
26
MILJÖRAPPORT 2012
12 OMGIVNINGSKONTROLL
Företaget är medlem i Göta Älvs vattenvårdsförbund. Förbundet tar kontinuerligt
vattenprover vid datoriserade mätpunkter utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer
har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i
vattenkvaliteten inträffar så att vattenintag snabbt kan stängas. Därutöver finns ett stort antal
provtagningspunkter i Göta älvs biflöden. Varje år låter förbundet dessutom utföra olika
biologiska och kemisk fysikaliska specialundersökningar.
Företaget deltar även i luftvårdsförbundet Luft i Västs verksamhet som främst omfattar
övervakning av luftkvaliteten i området genom modellberäkningar och mätningar.
12.1 Vattenmossa
Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin
(Röjån) norr om deponin görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa.
Föroreningsgraden bedöms fortfarande som mycket hög för krom, måttligt hög för koppar
och låg för de övriga metallerna. När nu återställnings-arbetet på deponin är avslutat
kommer förhoppningsvis vidtagna åtgärder att avspegla sig i metallhalterna i ån.
Nedanstående diagram visar att kromhalten är beroende av nederbörden, men trots detta
kan en på längre sikt tydlig nedåtgående trend konstateras.
350
300
250
Nederbörd
200
Kromhalt
Mycket höga halter
150
Höga halter
100
50
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
I och med de åtgärder som redan vidtagits och som nu planeras på deponin förväntas
halterna minska ytterligare.
27
MILJÖRAPPORT 2012
Datum
Hg
Pb
Cu
Cd
Cr
Ni
01-10-29
0,115
5,5
34
1,0
301
6
02-11-22
0,12
8,7
32
0,70
270
03-10-20
0,15
7,5
15
0,55
04-10-13
0,13
6,4
22
05-10-19
0,17
3,6
06-11-21
0.09
07-05-23
Zn
Al
Co
Fe
As
Mn
108 4810
6,4
6210
2,5
4070
16
200 5000
8,1
6300
3,2
6700
230
7
120 4000
4,9
5700
2,6
1600
0,55
26
8
100 4400
6,3
5900
1,2
1600
18
0,61
200
6
86
2200
4,0
3600
1,8
2000
10
22
0,65
80
10
160 7000
11
9100
3,6
3700
0,06
5,0
17
0,38
58
7
97
3500
5,7
4800
1,6
2000
08-10-16
0,07
5,8
17
0,38
120
12
95
3700
9,4
5300
3
2600
09-10-08
0,09
22
20
0,6
54
9
130 5500
7
8000
2,6
2500
10-09-22
0,06
6,6
22
0,45
170
7,9
110 5200
6,8
6600
3,2
2700
11-10-12
0,05
6,3
19
0,39
110
6,0
89
4800
7,0
6400
2,2
2300
12-10-09
0,10
5,0
12
0,48
69
5,7
73
3900
4,3
6100
2
1800
12.2 Grundvatten
Bergbrunnarna
Under 2012 har provtagningen av bergbrunnarna för att kontrollera grundvatten-situationen
under ombyggnaden av deponin fortsatt. Bilaga 10 visar analysresultat från provtagningen i
bergbrunnarna runt deponin vid Mjölkberget. (Provtagningspunkternas läge framgår av
kartskissen i bilaga 9.)
mg/L
Bb0101
Cr
Bb0102
Bb0103
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Provtagningen visar att kromhalten är fortsatt låg i grundvattnet. Möjliga orsaker till den
sänkning som framgår av diagrammet är förutom ett minskat läckage från deponin även en
förbättrad provtagning så att kontaminering av proverna undviks.
28
MILJÖRAPPORT 2012
Jordbrunnarna
Två jordbrunnar (se bilaga 9) kontrolleras också regelbundet. Inte heller där kan krom
detekteras. Variationen i halterna beror mer på förändrade detektionsgränser än på
förändrade halter i grundvattnet.
Provpunkt
Datum
pH
Kond
Cr
K
Jordbrunn söder om
deponin
2008-09-08
2009-06-16
2009-12-11
2010-06-22
2010-10-20
2011-06-22
2011-11-01
2012-03-30
2012-11-29
7,2
7,1
7,0
6,9
6,9
7,1
7,3
6,9
7,3
920
910
930
840
920
680
701
660
674
0,003
<0,003
<0,003
<0,003
<0,003
0,00
0,00
0,00
0,01
8
6
7
6
9
5,6
2,2
-
Jordbrunn öster om
deponin
2008-09-08
2009-06-16
2009-12-11
2010-06-22
2010-10-20
2011-06-22
2011-11-01
2012-03-30
2012-11-29
7,5
7,6
7,7
7,7
7,7
6,6
7,2
120
150
190
106
130
110
160
6,5
110
<0,001
<0,003
<0,003
<0,003
<0,003
0,00
0,00
0,00
7,1
120
0,03
3
4
4
3
4
1,2
0,5
1,0
-
12.3 Referensdike
En sammanställning av provtagningen i referensdike redovisas i bilaga 11.
mg/L
Ingående
Cr
Utgående
10
1
0,1
0,01
0,001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Referensdiket påverkas av arbetet på deponin. Kromhalten har legat på samma nivå under
hela den tid som arbetet pågått 2009-2012. Många parametrar visar en tydlig trend till
minskning sedan arbete på deponin startades 2008. Arbetet på deponin avslutades under
2012.
29
MILJÖRAPPORT 2012
12.4 Väggmossa
I oktober 2010 och 2011 plockades väggmossa på fem olika lokaler runt Vargön. Resultaten
har jämförts med tidigare mätningar på de olika lokalerna och visat på en tydlig minskning.
Även 2012 plockades mossa från de fem lokalerna men någon analys av proverna har inte
gjorts. Detta beror på oklarheter kring hur uppslutningsmetoden när mossan provbereds
påverkar analysresultatet. Den nya standardmetod som använts är en generell metod som
använts för alla metallanalyser. Krom är svårt att lösa upp och kräver därför eventuellt en
annan uppslutning än andra metaller. Under 2013 kommer jämförelser att göras mellan olika
uppslutningsmetoder.
Resultatet från provtagningen av väggmossa kommer att rapporteras så snart mer
information föreligger.
13 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH
UNDERSÖKNINGAR
Huvudinriktningen under 2012 har varit att avsluta de projekterade åtgärderna för att
minimera deponins miljöpåverkan. Det har dels handlat om att avsluta täckningen av
deponin men också att få en bättre kontroll på lakvattenvolymerna. När nu arbetet är
avslutat kommer en jämvikt att inställa sig och det fortsatt arbetet får utgå från den nya
situationen.
Miljömässigt har fokus, förutom på deponin, varit att hitta åtgärder för att minska de diffusa
utsläppen av stoft via framför allt lanterninerna men även från stoft- och materialhantering. I
detta arbete återstår en hel del eftersom det varit svårt att utvärdera vad som behöver göras
i Gamla verket när endast en ugn varit i drift under en del av året. Under september gjordes
en utökad stoftmätning för att ta fram det tillägg som används då stoft endast mäts i
tapplanterninerna. Vid drift av endast ugn 8 sänktes tilläggsvärdet från 0,27 till 0,11 kg
stoft/ton legering. De diffusa utsläppen från ferrokiselproduktionen har dock varit alltför höga
jämfört med gällande riktvärde och en handlingsplan har tagits fram för att komma till rätta
med problemen. Vid start av ugnen kommer planen att genomföras.
Med hänvisning till vad som redovisas i denna miljörapport kan konstateras att
Vargön Alloys AB under 2012 huvudsakligen har innehållit villkoren som uppställts i gällande
tillståndsbeslut.
Vargön 2013-03-28
VARGÖN ALLOYS AB
Johan Svensson
Verkställande direktör
30

Miljörapport 2012 - Vargön Alloys AB

Transcription

Similar documents

GLASFUSING - Maries Pärldesign

här. - Westerose.se

Miljörapport avfallskraftvärmeverket 2014 (PDF-dokument

Miljörapport 2011

Miljörapport 2011 771 Kb

UGN OVANPå SPISEN

mellan hemlagad och färdig lasagne

Välkommen till Hyllstofta avfallsanläggning

Miljörapport enligt miljöbalken - textdel Befesa ScanDust AB

Norsa avfallsstation