Miljörapport 2011

Transcription

Miljörapport 2011

Miljörapport 2011
Borealis AB
Stenungsund
Miljörapport 2011
På förstasidan visas en del av den skärmvägg som installerats under 2011 för att reducera
ljudnivån från LD5 fabrikens kompressorer. Detta är en av flera åtgärder för att minska
bullerpåverkan från anläggningen. När den gamla HT-fabriken stängs börjar strängare villkor
för buller att gälla för polyetenanläggningen.
MILJÖRAPPORT 2011
En rapport i tre delar
Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge
en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste
händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1 och 2 för kracker- respektive
polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att
hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information.
Beskrivning av verksamheten
Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar
i Belgien, Finland, Österrike, Tyskland och Sverige. Sedan 2005 ser ägarstrukturen ut
enligt nedanstående bild. Borealis ägs av Österrikiska OMV till 35 % samt av Abu Dhabibaserade IPIC till 65 %. Tillsammans med huvudägaren har Borealis också gemensamma
anläggningar i Abu Dhabi.
Borealis driver i Stenungsund Sveriges enda krackeroch polyetenanläggning. I krackeranläggningen i Stenungsund tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur
sönderdela de större molekylerna i råvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner).
Krackern har tillåtelse att omsätta ca 1,5 miljoner ton råvara i form av nafta, etan, propan
och butan och har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. I polyetenanläggningens högtrycksfabriker och lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten, som
används i ett mycket stort antal produkter, som vi möter i vår vardag. Exempel på sådana
är kabelisolering, rör, plastkassar, mjölkförpackningar och många andra. Kapaciteten i
polyetenanläggningen är totalt 750 000 ton polyeten/år. Verksamheten i Stenungsund är
uppbyggd runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade i krackeroch polyetenfunktionen. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMSfunktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras.
1
MILJÖRAPPORT 2011
40 års historia och utveckling
Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, när petrokemin
etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna relativt
små, men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt.
Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de
viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en
ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under
sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning
extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts av industrin.
Petrokemin är, som flödesschemat nedan illustrerar, ett högintegrerat industrikomplex.
Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund har dessutom ett
bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. Områdets
klassificering som riksintresse för petrokemi förstärker denna bild.
2
MILJÖRAPPORT 2011
Miljöövervakning
Borealis är medlem i Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet
omfattar flora- och faunaundersökningar såväl som kemiska undersökningar av den
marina miljön. I Stenungsundsområdet görs riktade undersökningar i tillägg till det
övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida
www.bvvf.se. Ungefär vart femte år undersöks sedimenten i Askeröfjorden på metaller och
andra miljögifter och en ny undersökning startades under 2011 när nya sediment- och
biologiska prov inhämtades. Proverna kommer att analyseras under 2012 och resultaten
redovisas i slutet av 2012. I tillägg till detta har musslor vid 10 platser inom havsområdena
utanför de petrokemiska industrierna provtagits och analyserats enligt en relativt ny metodik,
lysosomal stabilitet. Resultaten från dessa analyser kommer att presenteras under 2012. De
senaste genomförda undersökningarna i Stenungsundsområdet visade att förhållandena
avseende tungmetaller och organiska ämnen såsom PAH, PCB och dioxiner generellt har
blivit bättre sedan 1970-talet.
Stenunge å, som rinner strax utanför
polyetenanläggningen, är viktig för
reproduktionen av havsöring i regionen.
Under 2011 genomfördes elfiske i ån när
antalet fisk räknades. Det kunde
konstateras att antalet öringar nästan
fördubblats sedan tidigare elfiske som
utfördes under 2009. Den positiva
utvecklingen av antalet öringar kan troligen
delvis tillskrivas de fiskåtgärder som
tidigare genomförts, såsom att lekgrus lagts
ut inom vissa sträckor av ån. Man hittade
även två ålar vid undersökningen. Bilden till
vänster visar en öring fångad under elfisket.
Fisken släpptes strax efter tillbaka till ån.
Tillsammans med de övriga petrokemiska industrierna i Stenungsund genomförs mätningar
och beräkningar av förekomsten av flyktiga kolväten i omgivningen till anläggningarna.
Planeringen av mätningar och beräkningar görs i samråd med länsstyrelsen, miljökontoret
och utförande konsult. Senaste mätningen genomfördes under 2006/2007 och en ny mätning
är i planeringsstadiet.
Sedan 1974 har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar av
sjukdomsfrekvens av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. Resultaten visar
på att antalet cancerfall i tätorten Stenungsund motsvarar normal förekomst.
Det pågår ett samarbete mellan kommun, länsstyrelse och olika verksamhetsutövare för att
följa upp omgivningsstörningar kopplat till de olika verksamheterna i Stenungsund.
Målsättningen med arbetet är att vara medveten om vad närboende störs av, säkerställa att
kommunikationen fungerar vid störningstillfällena samt att delge det förebyggande arbete
som genomförs för att reducera antalet störningstillfällen.
3
MILJÖRAPPORT 2011
Särskilda händelser och aktiviteter under 2011
Krackeranläggningen
I samband med att miljödomstolen beviljade
tillstånd till utökad ETBE-produktion på
krackern bestämdes att hela krackern
tillstånd skulle omprövas. Arbetet med
omprövningen startade med ett inledande
samråd med myndigheterna under 2010 och
har fortsatt med samråd för allmänheten och
diskussioner med myndigheterna under
2011. Under 2011 har ett antal studier
genomförts som kommer att presenteras i
underlaget till ansökan om nytt miljötillstånd.
Studierna omfattar bl.a. kemisk och biologisk
karakterisering av avloppsvattnet, buller- och
luktinventering, mätning av utsläpp till luft av
flyktiga kolväten.
I början av 2011 togs de konverterade
bergrummen UC 901 och UC 903 i drift med
butan respektive nafta.
Polyetenanläggningen
Polyetenanläggningen har ett tillstånd
enligt Miljöbalken som medger en
produktion av 750 000 ton polyeten. I ett
beslut från Mark- och miljödomstolen 2009
föreskrevs att en brandvattendepå ska
uppföras i de östra delarna av
fabriksområdet, samt att förorenat
släckvatten från en brand i råvarulager ska
tas om hand i släckvattendammar. Arbetet
med att bygga en brandvattendepå
påbörjades under 2011 och färdigställs
under 2012. Släckvattendammarna i
anslutning till råvarulagren färdigställdes
under 2011. På bilden till högersyns
släckvattendammen tillhörande tält 5.
Under 2011 har arbetet med att öka tillförlitligheten på den nya högtrycksfabriken LD 5
fortsatt. De insatser som genomförts har gett resultat vilket visar sig genom att antalet
Emergency Shut Downs (ESD:er) har minskat betydligt och därmed även utsläppet av VOC
från anläggningen.
4
MILJÖRAPPORT 2011
För att optimera och förbättra läcksökningen inom anläggningen genomförs numera
läcksökning med hjälp av en IR-kamera på LD 5 och den gamla HT-fabriken. Kameran
fungerar i princip som en vanlig videokamera vilket innebär att man kan se utsläppet i realtid
på en skärm och en film av utsläppet kan spelas in. Stora områden kan snabbt läcksökas,
vilket gör läcksökningen betydligt effektivare än om man använder traditionella metoder.
Under 2011 har också ett antal
bullerdämpande åtgärder genomförts för
att klara det strängare villkor för buller, 45
dB(A) nattetid, som träder i kraft när den
gamla HT-fabriken stoppas. Dessa
åtgärder innefattar bland annat
bullerdämpning av kompressorer på LD5
och installation av dörrar i ett antal silos.
Bilden till vänster visar bullerdämpningen
på kompressorarean på LD5.
Under 2011 har bryggor och barriärer i
dagvattenbassängen på
polyetenanläggningen renoverats. Vattnet
från dagvattenbassängen rinner ut i Stenunge
å och för att förbättra avskiljningen av flytande
partiklar har de nya barriärerna byggts, som
syns på bilden till höger.
5
MILJÖRAPPORT 2011
Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan www.driftsinfo.borealis.se, för att informera om
den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar i produktionen eller planeras
andra aktiviteter, som kan märkas i omgivningen.
Miljöresultat
Utsläpp till luft
VOC
Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets
större punktkällor.
VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen
från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för PE jämförs
dock sedan tre år tillbaka med mätningar med SOF (se vidare i delrapporten för
polyetenanläggningen).
Sammanlagda VOC-utsläppen var 1244 ton. Det är mindre jämfört med 2010 (1739 ton).
Den allt stabilare driften på LD5 är en bidragande orsak till förbättringen. Mellan 2007 och
2008 minskade VOC utsläppen med anledning av off-gas från polyetenanläggningen kunde
ledas till krackern för användning som råvara istället för att facklas upp. Projektet innebar att
facklingen reduceras med ca 7000 ton per år.
Diagrammet nedan visar att utsläppet från mitten av 1980-talet generellt minskat både i
absoluta tal och relativt produktionen. Under 2009 syns en uppgång relativt produktionen
orsakat av lägre råvaruförbrukning på krackern beroende på det sex veckor långa
underhållsstoppet.
6
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
Inkomna klagomål
2001
2000
1999
Antalet inkomna klagomål är en mätare på
100
omgivningens uppfattning av hur störande
90
verksamheterna är. Dessa registreras i
80
verksamhetens tillbudsrapporteringssystem. De
70
flesta kommer som telefonsamtal direkt till
60
företaget, men också de som kommer indirekt via
50
myndigheter bokförs. Principen är att alltid
40
återkomma om inget svar kan lämnas direkt om
30
orsaken. Efter att antalet klagomål ökat 200820
2010 har nu klagomålen återigen minskat, mycket
tack vare den ökade driftsäkerheten på LD 5.
10
Under 2011 är klagomålen främst relaterade till
0
fackling och buller vid fackling på krackern. Dock
var hälften av de inkomna klagomålen under 2011
inte relaterade till en specifik händelse utan från
personer som förespråkar en annan typ av fackla på krackern.
MILJÖRAPPORT 2011
VOC-utsläpp, ton/år
3500
3,5
3000
3
2500
2,5
2000
2
1500
1,5
1000
1
ton/år
t VOC/kt prod
500
0,5
0
0
NOx
NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning i krackugnarna och ångpannorna av, i
huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar, men i liten omfattning.
Sammanlagda utsläppen 2011 var 420 ton. NOx-utsläppen beror i stor utsträckning på
produktionsnivån och har trots successivt ökad produktion kunnat hållas på i stort sett
konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare.
NOx-utsläpp, ton/år
800
0,8
700
0,7
600
0,6
500
0,5
400
0,4
ton
300
0,3
ton/kton råvara
200
0,2
100
0,1
0
2010
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
0
SO2
De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den överlägset största
bränslemängden. Bränngasen är, förutom en energikälla för krackern, även ett viktigt bränsle
för övriga petrokemianläggningar i Stenungsund. Bränslen i polyetenanläggningens
ångcentral är polyolja, som är en restprodukt från produktionen, samt inköpt eldningsolja.
Som ett tillskott till ångproduktionen i polyetenanläggningens egna pannor levereras även
ånga från krackern. Naturgasen innehåller spår av svavelföreningar. Under 2011 släpptes ca
10,3 ton svaveldioxid ut.
7
MILJÖRAPPORT 2011
CO2
Utsläppen av koldioxid var 690 kton under 2011 och utgör ca 1 % av Sveriges utsläpp.
Det beror på att det är energikrävande processer som, framför allt i krackerns fall, till
övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är i det närmaste direkt
kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket väl
produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört att
utsläppen inte följt med i den takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen
baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan nedan över utsläppet relativt produktionen på
krackern visar denna stegförändring på ett tydligt sätt. Krackerstoppen under 2009 och 2003,
liksom stoppet och driftproblemen 1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under dessa
år.
800
2,5
700
CO2 kton
500
1,5
400
1
300
200
t Co2/t eten
2
600
kton
rel. eten
0,5
100
0
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
EU:s system för handel med utsläppsrätter för CO2 trädde i kraft 2005. Den första
handelsperioden omfattade 2005-2007 och de installationer som omfattades av denna
treårsperiod var ångpannorna på polyetenanläggningen och krackern samt krackerns
hetoljeugn. Dessa enheter representerar ca 20 % av CO2-utsläppen. Nuvarande
handelsperiod som sträcker sig fram till 2012 inkluderar också utsläppen från krackugnar och
facklor. Totalt finns det 4 facklor, två på respektive anläggning. Detta innebär att 100% av
utsläppen från anläggningarna omfattas av handelssystemet. Ett ackrediterat externt
kontrollorgan granskar varje år rutiner och övervakningssystem och slutligen verifierar de
årsrapporten av CO2-utsläpp.
Freoner
Det finns 132 kylanläggningar i drift för klimathållning i laboratorier, kontrollrum, datorrum och
andra byggnader med mer än 3 kg installerad köldmediemängd. Totala installerade
köldmediemängden är ca 1,6 ton. All CFC har sedan tidigare ersatts med HFC-system och
det pågår en fortlöpande utskiftning också av alla HCFC-system. Ett aggregat med HFC har
skrotats under året. Läckagen i systemen uppgick under året till 223 kg HFC (ca 14 % av
installerade mängden).
8
MILJÖRAPPORT 2011
Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2011.
Utsläpp till luft
Kracker
PE
552
0,1
383
650
63
VOC, ton
SO2, ton
NOx, ton
CO2, kton
HFC, kg
Totalt
692
10,2
37
40,5
160
1244
10,3
420
690,5
223
Utsläpp till vatten
Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften.
Utsläppen till vatten är i det perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter
många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från petrokemisk industri kan ha bidragit,
kan påvisas, men omfattningen är som regel begränsad och lokal.
Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka
mängderna. I april 2011 ändrades villkoret för utsläpp av TOC från polyetenanläggningen.
Det nya villkoret innebär att halten TOC i inkommande råvatten får dras av så att endast
anläggningens bidrag redovisas. I april orsakade olja från krackerprocessen en störning i det
biologiska reningssteget av vattenreningsanläggningen, BET-anläggningen. För att
säkerställa funktionen hos BET-anläggningen ställdes den ena bassängen av under ca ett
och ett halvt dygn. Störningen innebar förhöjda fenol- och oljehalter i anslutning till
händelsen. I övrigt har det inte varit några händelser under 2011 som gett upphov till ökade
utsläpp.
Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten.
Kracker
PE
Totalt
1
9,22
Olja, ton
9,22
-
TOC, ton
40
7,8
47,8
41,1
2
41,1
Fenol, kg
-
Kväve, ton
8,4
1,3
9,7
Fosfor, ton
0,68
0,49
1,17
1
genomförda analyser under detektionsgräns
2
ej aktuellt
Buller
Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna och vid vissa tillfällen över
gällande riktvärden. När HT stänger gäller hårdare krav på buller för polyetenanläggningen.
Vissa åtgärder har vidtagits i polyetenanläggningen och ytterligare arbete pågår med att
reducera ljudnivåer från silos inom Materialhanteringen, och utrustning inom den nya LD5
fabriken. När den gamla HT-fabriken tas ur drift kommer bullret att minskas ytterligare.
Diagrammet nedan visar resultatet av de månadsvisa mätningar som görs i bostadsområdet
närmast polyetenanläggningen. Medelvärdet av 12 mätningar var 49,5 dB (A). Villkorsgränsen är 50 dB(A).
9
MILJÖRAPPORT 2011
Mätpunkt 11 Söbacken, dB(A)
54
52
50
48
46
44
42
J F M A M J
J A S O N D
I tillägg till ovanstående mätningar har immisionsmätningar genomförts av externt bolag vid
några tillfällen, dels vid bostäder intill polyetenanläggningen och dels vid bostäder intill
krackeranläggningen. Mätningarna visade på bullernivåer mellan 48 och 52 dB(A) från
polyetenanläggningen och mellan 51 och 52 dB(A) från krackern. Villkorsgränsen för
krackeranläggningen är 45 dB(A) nattetid.
Avfall
Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika
år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar, byte av
processkemikalier etc. kan vissa år generera stora mängder. Särskilt det farliga avfallet är i
hög grad produktionsberoende och detta är i huvudsak orsaken till att totala mängden ökat
över lång tid. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja
från krackern.
Sett över en längre period har industriavfallet, d.v.s. det icke farliga avfallet, minskat.
Orsakerna finns bl.a. i att källsorteringen och uppföljning av mängderna förbättrats.
Engångsemballage har skiftats mot returförpackningar i en del fall. Med 26 miljöstationer
för källsortering av avfall tillgodoses behovet av att separera avfallet i rätt fraktioner. Det
farliga avfallet har för det mesta ett högt energiinnehåll, som kommer till nytta i bl.a.
cementindustrin med sitt stora behov av energi till cementugnarna.
Avfallsmängder 1994-2011, ton/år
8000
7000
6000
Återvinn.
5000
Dep.
4000
Förbr.
3000
Förbr/Dep
2000
FA
1000
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
10
MILJÖRAPPORT 2011
Energi- och resursanvändning
Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 % av krackerns produktion
består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt
levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning.
Förbrukning
Krackern
3
Sötvatten, Mm
Bränsleenergi, TJ
Fackling, ton
Elenergi, GWh
PE-anläggningen
2,1
14902
5835
338
Totalt
1,66
252
6172
567
3,76
15154
12007
905
Fackling
Den totala facklade mängden var något mindre än mängden 2010. Facklingen minskade på
krackern, medan den ökade på polyetenanläggningen. Orsaken till ökningen var den ökade
produktionen på LD5 där offgaser facklas under drift. Arbete pågår med att ansluta offgasen
till krackern där den kan användas i processen istället för att facklas.
30000
25000
20000
15000
PE‐anl
Kracker
10000
5000
11
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
0
MILJÖRAPPORT 2011
Kommentarer
För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande
under året:
 Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar i enlighet med kontrollprogrammen.
 Regelbunden uppföljning av mätinstrument.
 Kontinuerlig tillsyn av processoch reningsanläggningar.
 Internrevisioner av ledningssystemet
Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits i samband med olika händelser och aktiviteter
under året. Detta har redovisats i miljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen.
I bilaga 3 i krackerns delrapport och bilaga 5 i polyetens delrapport finns en redogörelse av
samtliga gällande villkor för anläggningarna och hur väl de uppfyllts under 2011.
Sammanfattningsvis så överskrids två provisoriska föreskrifter för polyetenanläggningen.
Den ena är att ljudnivån vid rejects från högtrycksreaktorer inte får överskrida 65 dB(A), vilket
sker vid oplanerade stopp av reaktorn inom LD5 fabriken. Arbete pågår för att utreda
möjligheterna att reducera denna ljudnivå. Den andra är att immissionsbullermätningar visar
på nivåer överskridande 50 dB(A). Åtgärder har genomförts under 2011 för att reducera
bullernivåerna från polyetenanläggningen.
Även på krackern har immissionsbullermätningar av ljudnivån från krackern visat på nivåer
över gällande riktvärden. Åtgärder för att minska bullerpåverkan inleddes under 2011 och
arbetet fortgår under 2012. Ett månadsmedel för fenol var något över riktvärdet, medan
villkoret uppfylldes alla övriga månader och på årsbasis.
Det är bolagets uppfattning att kraven i övriga gällande villkor och föreskrifter har uppfyllts
under året.
Stenungsund 7 maj 2012
Borealis AB
Anders Fröberg
Location Leader
Bilagor: Delrapport I Krackeranläggningen
Delrapport II Polyetenanläggningen
12
DELRAPPORT I
Borealis AB
Krackeranläggningen
MILJÖRAPPORT 2011
INNEHÅLL
Sida
A.
GRUNDDEL ............................................................................................................. 1
B.
TEXTDEL
Beskrivning av verksamheten ........................................................................... 2 - 6
- Organisation
- Lokalisering, plan- och recipientförhållanden
- Drift- och produktionsbeskrivning
- Reningsanläggningen
Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................ 7
- Koncessionsbeslut
- Kontrollprogram
- Pågående tillståndsfrågor
Drift- och produktionsförhållanden ................................................................ 8 - 12
- Förändringar i produktion och processer
- Energi- och bränsleförbrukning
- Förbrukning av råvaror och kemikalier
- Avfallshantering
- Driftstörningar m m
- Reningsanläggningar - driftförhållanden
Kontrollresultat ............................................................................................... 13 - 16
- Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring
- Utsläppskontroll och utsläpp
- Läcksökning
- Recipientkontroll och omgivningspåverkan
- Besiktningar
C
EMISSIONSDEKLARATION ............................................................................ 17 - 20
MILJÖRAPPORT 2011
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Översiktskarta
Avloppssystem
Gällande villkor, föreskrifter m m
Sammanfattning av kontrollprogram
Råvaruförbrukning
Kemikalieförbrukning
Farligt avfall
Industriavfall
Miljödagbok
Utsläpp till vatten – Sammanställning
Grundvattenkontroll
Kolväteutsläpp till luften
Sammanställning av miljörapportdata
MILJÖRAPPORT 2011
A
GRUNDDEL
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Platsnamn:
Borealis AB, Krackeranläggningen
Platsnummer:
1415-1115
Huvudman:
Borealis AB
Postadress:
444 86 Stenungsund
Telefon:
0303 - 87000
Kontaktperson:
Yttre miljöfrågor: Marie-Louise Johansson
Kommun och län:
Stenungsunds kommun, Västra Götalands län
Tillstånd enligt ML
Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98
(1998-11-23)
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kod enligt FMH (1998:899
och 2007:674) MB kap 9:
24.10A
Kod enligt NFS 2006:9 bil.1
4ai
Miljöledningssystem
ISO14001
Fastighetsbeteckningar:
Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104
Organisationsnummer:
556078-6633
Denna rapport inges

dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS
2006:9

dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24.
Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport.
1
MILJÖRAPPORT 2011
B
TEXTDEL
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Organisation
Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen i Stenungsund
Borealis AB. Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har
under sig avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en
stabsfunktion till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet
(Production Support Specialist). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget
hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet
(HMS).
Lokalisering, plan- och recipientförhållanden
Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds
tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt
"Havdens Industriområde".
Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området
består av ett mindre antal bostäder inom en zon med småindustri. Närmaste
planlagda bostadsområde ligger ca 1 km från anläggningen.
Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen i söder och sydväst
mot Inoes anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar
anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot
AGA's anläggning. Längre norrut ligger Akzo Nobel Chemicals. Österut ligger
närmast Primagaz gasolanläggning samt i övrigt egen obebyggd industrimark, som
delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming".
Industriavlopp och kylvatten avleds i gemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt
god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn.
Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning.
Det finns inga yt- eller grundvattentäkter som används för dricksvattenuttag inom
minst 500 m från anläggningen.
Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten
från områdets östra och södra del till Stenunge å.
Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk.
Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig mark
påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp.
2
MILJÖRAPPORT 2011
Drift- och produktionsbeskrivning
Nedan följer en kort beskrivning av krackerprocessen. Anläggningens huvudprodukter är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där Borealis
polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat nedan
illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i
krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt
vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadienströmmen vidareförädlas till ETBE i en separat anläggningsdel.
Methane
Steam
Ethane
Compressor
PrimärtMetPrime
Metantorn
thane tower
Drying
Propane
Cooling
9 cracker ovens
Scrubbing
Hydrogenation
Scrubbing
Sec. Methane
tower
Methane
Ethylene
Ethane tower
C2 splitter
Ethane
Propane tower
C3 splitter
Propylene
Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera
de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker i huvudsak genom steg
som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i reaktorsteg.
Produkterna levereras i rörledningar till lokala kunder eller lagras i tankar. Gaser
lagras i trycktankar eller bergrum i kyld kondenserad form. Övriga produkter lagras,
beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak.
Import av råvara respektive export av produkter sker i huvudsak med fartyg via egen
hamn samt Vattenfalls hamn.
Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras i bergrum och tankar
före användning.
Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken
omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis
3
MILJÖRAPPORT 2011
driver på uppdrag av Statoil en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och
tankbilar. Anläggningen ägs av Svenska Statoil AB och sköts av personal anställda
av Borealis. I samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen (etylmerkaptan).
Terminalen hanterar även utlastning av propen till tankbil för Borealis. Spårområdet
som tillhör terminalen är också rangerområde för övrigt farligt gods från övriga
industrier i Stenungsund.
Krackerprocessen drivs i kontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 56 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader.
Hela processen hanteras i slutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt
område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne s k diffust
läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika
tätningsytor hos packboxar i ventiler, roterande tätningar, flänsförband m m.
En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet, som via två
facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar,
säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av
bränngas i facklan.
Anläggningen kyls i huvudsak med saltvatten i ett direkt kylsystem med hjälp av ett
hundratal värmeväxlare.
Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt sedan
den nuvarande krackern togs i drift 1969 efter utbyggnad.
År
1972
1976
1980
1984
1985
1985-87
1988
1989
1990
1991
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
Åtgärd
Trycklager för nafta.
Tremediafilter för avloppsvatten.
Stripperanläggning.
Etablering av läcksökningsprogram
Inre flytande tak i sloptankar
Dubbla tätningar på SCN-tankar
Återföring av ventgas från propenkylkompressorn.
Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn,
Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning
Låg - NOX-brännare på A-ugnen.
Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum
Låg-NOX-brännare på C-pannan
Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan
Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna,
Låg-NOX brännare på F-ugnen
Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till
strippern,
Fackelledning från naftabergrummet UC-903
Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och
analysatorbyggnad till ugnarna
Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna.
Stoftavskiljare för samtliga krackugnar.
Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första
hamnanläggningen i Sverige.
Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank
4
MILJÖRAPPORT 2011
2001
2002
2003
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening
Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank
Återvinning av gasavdrag från MTBE
Komplettering av filteranläggningen i avloppsreningen med ett 5:e filter
Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle.
Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara
Nya varvtalsstyrda utloppspumpar i avloppsreningen
Restaurering av invallning runt tankområde. Turboalternatorn installeras
Installation av låg NOx brännare på G-ugnen. Off-gasledning från
Polyetenanläggningen.
Kompressor för leverans av metanrik gas (bränngas) vid överskott till
Perstorp, där gasen används som råvara. Ny utloppsledning för
brandvatten.
Ökad integrering med polyetenanläggningen med bl.a leverans av ånga
Reningsanläggningen
Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg.
Avloppsvattnet utgör i huvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt:
1.
Processvatten
Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter
ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena
drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas
processvattnet i en biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner.
2.
Industriellt avloppsvatten
Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda processytor.
Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller dräneringar till
systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt i API-separatorer varpå vattnet
tillsammans med processvattnet filtreras i s.k. tremediafilter. Via en
utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen.
3.
Kylvatten
Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler
processen och pumpas sedan tillbaka till havet.
Till följd av varierande risk för förorening vid läckage från processidan till kylvattnet delas detta in i fyra kategorier baserat på den behandling det genomgår
innan det åter släpps ut.
5
MILJÖRAPPORT 2011
Kategori 1 och 4 kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar
därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som
indikerar eventuellt läckage av kolväten.
Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett läckage
och passerar därför en oljeavskiljare i reningsanläggningen. Kylvattnet leds ut
tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden och
inlagras där i ytskiktet.
6
MILJÖRAPPORT 2011
GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT
Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut
Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats
genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade i ett
nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i tidigare
beslut upphört att gälla. I samband med ansökan 1998 om utbyggnad av krackern
tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av befintliga villkor. I
bilaga 3 redovisas villkor som f.n. är aktuella och hur villkoren efterlevts under 2011.
Kontrollprogram
Gällande version av kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24.
En sammanställning finns i bilaga 4.
Pågående tillståndsfrågor
Ett tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet inom SHP/ETBE-anläggningen
beviljades av Miljödomstolen 2010-03-25. Tillståndet är tidbegränsat och gäller till
och med den 31 december 2016.
En omprövning av nuvarande miljötillstånd som beviljades av Koncessionsnämnden
för Miljöskydd 1998-11-23 påbörjades under 2010 och arbetet har fortsatt under
2011.
Övriga myndighetsbeslut
Inga övriga myndighetsbeslut har tagits under året.
7
MILJÖRAPPORT 2011
DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN
Förändringar i produktion och processer
Produktionen i krackeranläggningen har ökat under de första fem åren efter
ombyggnaden för 7 år sedan, för att sedan minska något under 2008/2009 och
därefter öka igen under 2010. Under 2011 minskade produktionen något, under året
producerades totalt 590 kton av eten och 179 kton av propen.
Under 2010 genomfördes ett omställningsprojekt gällande lagringen i två av
krackerns bergrum. UC-903 har konverterats från lagring av nafta till butan och UC901 från SCN till nafta. Under 2011 togs de nya lagrena i drift.
Enligt villkorspunkterna 4 och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för
att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta
skall årligen redovisas till Länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i
Miljörapporten. Villkorens konstruktion är i enlighet med arbetssättet enligt HMSledningssystemet där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna.
Tabell 1 nedan redovisar samtliga krackerns miljömål för 2011 och tillhörande
åtgärder.
Tabell 1 Miljömål för Krackern och tillhörande åtgärder
Område
VOC,
diffusa
utsläpp
Nuläge (årets början) Mål 2011
Åtgärder
2010: 585 ton
≤ 540 ton Genomföra minst 10 st. SF6mätningar
Resultat
VOC 2011: 552 ton
Utfört 10 st.
Utsläpp
till hav av
kolväten,
olja, fenol
etc.
Olja 2010:10,4
ton
Fenol 2010:
23,5 kg
Olja 2011:9,22 ton
Fenol 2011: 41,1 kg
Klagomål
Klagomål från
allmänheten
och grannar
30 st. år 2010
Underhållsprogram för
driftoptimering av filter i
vattenreningsanläggningen,
införande av effektiivare
backspolning. Utbildning i
avställning av BET.anläggningen
vid störning.
Pågående projekt med åtgärder
för förbättrad driftsäkerhet av
VRU, förebyggande underhåll och
reservdelshållning
23 klagomål
registrerade 2011. 5 st.
på lukt, men inget
kopplad till VRU.
Det diffusa läckaget från anläggningen var lågt och har minskad sedan 2010, men
man nådde inte det interna målet på 540 ton. Mängden olja har minskat sedan
tidigare år, medan mängden fenol har ökat något. Huvudorsaken var en störning i
BET-anläggningen i april. I övrigt har reningsanläggningarna har haft en stabil drift
under året. Mer än hälften (15 st) av klagomålen som inkommit under året gäller
fackling och brevskrivarna förespråkar en annan typ av fackla. Klagomålen på lukt
har varit betydligt färre än 2010, enbart 5 stycken.
Energi- och bränsleförbrukning
Under 2011 har det varit kontinuerlig drift av anläggningen och energiförbrukningen i
krackeranläggningen minskade något i förhållande till föregående år. I ugnar och
pannor tillfördes 4072 GWh bränsle (4173 under 2010). Elförbrukningen var 338
GWh under 2011, vilket är mindre än elförbrukningen 2010 (347 GWh). Redovisad
elförbrukning avser vårt behov av extern el. Borealis interna elproduktion var 81 GWh
2011 vilket är marginelt mer än 2010 (80 GWh).
Tabell 2 nedan visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp via
rökgaserna.
8
MILJÖRAPPORT 2011
Tabell 2 Förbränning, fackling samt utsläpp via rökgaser.
Månad
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
Tot
Föbränning i ungar, pannor m.m.
Bränn- MakeBränn- Tot.
gas
up
gas
bränsle
ton
ton
MJ/kg
Ton
19531
3532
57.7
23063
19974
2021
56.6
21995
22329
1051
57.8
23380
23173
156
56.8
23329
20823
1443
58.0
22266
17671
2983
58.2
20654
21384
946
57.2
22330
20332
1221
58.1
21553
18858
1128
58.3
19986
17822
1192
58.9
19014
14874
3085
59.0
17959
20263
1589
58.7
21852
237034
20347
57.9 257381
Bränngas
ton
102
65
124
335
61
56
152
69
66
38
94
51
1213
Fackling
Övrigt
Totalt
Utsläpp
NOx
CO2
ton
ton
35.9
37.3
35.7
33.6
30.9
31.3
30.0
30.4
29.1
29.3
29.5
31.4
383
ton
624
1107
334
149
119
354
52
290
268
497
604
185
4582
726
1172
458
484
180
410
204
359
334
535
698
236
5795
ton
59431
58767
58584
59078
54878
52117
56088
53583
49683
47971
45921
53890
649991
NOX-utsläppen under 1988-2011 i ton/år visas i nedanstående figur 1. Här visas, dels
det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen - i detta fallet uttryckt som
råvaruförbrukning. Även om produktionen ökar årligen har NOx-utsläppen i stort sett
legat på samma nivå
800
0,8
700
0,7
600
0,6
500
0,5
400
0,4
300
0,3
200
0,2
100
0,1
0
Figur 1
0
NOx-utsläppen under 1988-2011 i ton/år
9
ton
ton/kton råvara
MILJÖRAPPORT 2011
Förbrukning av råvaror och kemikalier
Vatten
Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 2,1 Mm3 under året.
Därutöver har köpts in 0,38 Mm3 matarvatten som är producerat externt.
Råvaror och produktion
Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan:
Nafta
Etan
Propan
Butan
Etanol
Off-gas
Totalt
k ton
299
352
293
275
11
4
1235
Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5.
I tabell 3 nedan redovisas producerade mängder under året.
Tabell 3 Producerade mängder av eten, propen, ETBE och övriga krackprodukter
Produkt
Eten
Propen
Övriga krackerprodukter
ETBE
kton
590
179
438
24
Gasoltransporter m.m.
Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran via landvägen framgår av
nedanstående tabell.
Tabell 4 Utlastning av gasol, eten och propen via tankbil.
Produkt
Gasol
Gasol
Eten
Propen
Transportsätt
Järnväg
Tankbil
Tankbil
Tankbil
Ton utlastat
174000
42000
3421
146
Krackerns propanbergrum används delvis som terminallager och under 2011
omsattes ca 8000 ton propan för export.
10
MILJÖRAPPORT 2011
Kemikalier
En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2011 redovisas som bilaga 6.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker
för människors hälsa eller miljö. I juni 2008 publicerade Borealis offentligt den "svarta
listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter.
Nu har en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen tagits fram.
Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser
och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Den svarta
och den grå listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar
tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås
via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporate-citizenship/productstewardship/banned-substances/).
Köldmediaanvändning
CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts
successivt ut. I nya kylinstallationer används normalt HFC. Det finns 41 st.
kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. En enhet
innehållande 3 kg HFC har skrotats under 2011. Totalt har 62,5 kg HFC fyllts på
under året. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella
enheter innehåller.
Tabell 5 Innehållande mängd och typ av köldmedia i kylaggregat under 2010 och 2011.
HCFC
HFC
Installerad köldmediemängd, kg
2010
2011
17
10
326,9
341,9
Avfallshantering
En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i
bilaga 7 resp. bilaga 8.
Avfallsmängderna har minskat från föregående år som var ett år med ett
underhållsstopp som genererar relativt stora mängder av både farligt och övrigt avfall.
Driftsstörningar m. m.
Miljödagboken redovisas sammanställd i bilaga 9. Nedan återfinns de driftstörningar
som inträffat under 2011.
Den 7/4 fungerade inte VRU:n i samband med lastning av SCN och lastningen fick
genomföras utan gasåtervinningssystemet i drift.
En processtörningen på morgonen den 15 maj ledde till ökad fackling som under 10
minuter var sotande.
Två störningar under juni innebar ökande fackling i båda facklorna, dock inte
sotande.
11
MILJÖRAPPORT 2011
Extra fackling uppstod i samband med en reaktor tripp den nionde september,
facklingen var inte sotande.
Ett strömbortfall på polyetenanläggningen den 7 oktober och efterföljande problem
med att återstarta anläggnignen innebar att delar av krackerns produktion under
några timmar fick facklas av istället för att levereras till polyeten.
Under november innebar ett antal driftsstörningar under kort tid ökad fackling som
under mycket korta perioder var sotande. Störningarna berodde på att anläggningen
kördes på teknisk minnivå på grund av marknadsrestriktioner och besiktningar. Under
sådana förhållanden är anläggningen mer känslig för driftstörningar än vid normal
drift.
Reningsanläggningar – driftförhållanden
Den andra april orsakade olja från processen en störning i BET-anläggningen. För att
säkerställa funktionen hos BET-anläggningen ställdes den ena bassängen av under
ca ett och ett halvt dygn. Störningen innebar förhöjda fenol- och oljehalter i anslutning
till händelsen. I villkoren för utsläpp till vatten från krackeranläggningen anges
riktvärden för månadsmedelvärden för fenol och olja på 0.2 mg/l respektive 2,0 mg/l. I
april överskreds riktvärdet för fenol då det uppmätta medelvärdet var 0,27 mg/l på
grund av störningen. Medelvärdet för olja uppmättes till 1,2 mg/l under april, alltså
under riktvärdet.
Under november månad orsakade en kortvarig störning i BET-anläggningen en
luktstörning som förvärrades av klart och vindstilla väder.
12
MILJÖRAPPORT 2011
KONTROLLRESULTAT
Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring
Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras
enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Den kontinuerliga NOxmätningen på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av ackrediterad mätkonsult.
Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild
verifieringsman.
Laboratoriet är ackrediterat för de vattenanalyser, som görs inom ramen för kontrollprogrammet samt de gasanalyser som är kopplade till föreskrifterna för övervakning
av CO2-utsläpp. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via
kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten
framgår av nedanstående Tabell 6. Analysmetoden för olja i vatten, där sedan 2004,
perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade
utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre, men
mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse.
Tabell 6 Metodbeteckning, mätområde och mätosäkerhet för de vatten- och gasanalyser som
genomförs inom ramen för kontrollprogrammet och föreskrifterna för övervakning av CO2utsläpp.
Ackrediterad analys
Fenol
Kolväten - summa
aromater + summa
alifater
Olja - totalt extraherbara alifatiska ämnen
Fosfat-Ortofosfat
pH
Metodbeteckning
API 716-57
BTM 21558
Mätområde
0,02 -1 mg/l
0,05 -10 wtppm
Mätosäkerhet
23%
26%
BTM 21017
0,2 - 250 mg/l
26%
SS-EN 6878
SS 028122
0,1 - 0,8 mg/l
4 – 10
15%
±0,2
Kolväteanalys
CO analys
H2 analys
BTM 21531
BTM 21555
BTM 21550
0,01-100 %
0,02-0,2 %
1,5-50 %
10%
48%
10%
Utsläppskontroll och utsläpp
I följande avsnitt redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via
rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning
ovan. En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns
redovisad i bilaga 13.
13
MILJÖRAPPORT 2011
Vatten
Nedanstående tabell 7 är en sammanfattning av utsläppen för 2011. Övriga resultat
redovisas sammanställda i bilaga 10.
Tabell 7 Utsläpp till vatten
Utsläpp
Mängd/år
Olja
Fenol
Tot-N
Tot-P
COD/BOD –kvot
9,22 ton
41,1 kg
8,4 ton
0,68 ton
10
Provtagningsställe
Pond ut + kylvatten
BET utlopp
Pond utlopp
BET utlopp
Pond utlopp
Vid bestämning av oljehalt i vatten används en egen referensolja som
analysinstrumentet kalibreras mot. Detta betyder att resultaten från oljeanalyserna
blir mer exakta än om en extern referensolja använts. Oljehalten underskrider dock
oftast detektionsgränsen, och eftersom detektionsgränsen i dessa fall används för att
bestämma mängden olja som släpps ut betyder det att oljehalterna överskattas.
Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas i bilaga 11.
Jord och vatten inom Sludge-farming ytorna ska enligt kontrollprogrammet provtas
vart tredje år, vilket gjordes senast 2008. Vattenanalyserna genomfördes 2011
resultatet redovisas i bilaga 11. Jordprover planeras att tas under 2012.
Buller
Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt Idrottsvägen 7 (Berts Glas) har mätts vid två
tillfällen kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 8. Villkoret för krackern är
45 dB(A) vid planlagd bostadsbebyggelse.
Tabell 8 Uppmätta bullernivåer vid Idrottsvägen.
Månad
Juli
December
Dag
6
19
mätpkt
41
44
Vind
Vindstilla
Vindstilla
En extern firma MuellerBBM har utfört immissionsmätningar vid två tillfällen under
2011. Vid båda tillfälle överskreds villkoret på 45 dB(A). Den 27/2 var den uppmätta
ljudnivån 52 dB(A) och den 14/10 var ljudnivån 51 dB(A). En utredning av bullerkällor
på krackern har genomförs av Mueller som även föreslagit lämpliga åtgärder för att
reducera bullret. Utredning pågår för genomförande av åtgärder.
14
MILJÖRAPPORT 2011
Luft
Utsläppen av kolväten till luften under 2011 var 552 ton. Bestämningen är i första
hand baserad på spårgasmätningar enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen från
områden, som inte kan mätas med denna metod, är kvantifierade utgående från
tidigare utförda emissionsberäkningar, vilka genomgått uppdatering efter hand.
Senast under 2006 räknades utsläppen från tankar om efter att bl.a. åtgärder
vidtagits under senare år. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet sammanfattas i bilaga 12.
VOC-utsläppen för åren 1985 till 2011 redovisas i figur 2 nedan. VOC-utsläppen har
minskat sedan föregående år till följd av lägre diffusa utsläpp.
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
2500
1,4
1,2
2000
1
1500
0,8
1000
0,6
ton
ton VOC/kton råvara
0,4
500
0,2
0
0
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011
Figur 2 VOC-utsläpp Kracker 1985-2011, ton/år
De totala utsläppen till luften samt metod för bestämning av respektive mängd
sammanfattas i tabell 9 nedan.
Tabell 9 Utsläpp till luft samt redovisning av vilken mätmetod som använts för att fastställa
mängderna.
Utsläpp
Mängd/år, ton
Mätmetod
Kolväte, ton
552
Spårgasmätning/Beräkning
NOx , ton
383
NOx-analysator/Beräkning
SO2, ton
0,13
Mätning/Beräkning
CO2, kton
650
Mätning/Beräkning
Sot, ton
<1
Beräkning
Stoft, ton
5
Beräkning
15
MILJÖRAPPORT 2011
Läcksökning
Samtliga areor/sektioner har kontrollerats och läcksökts under 2011. Vi har som mål
att utföra detta 2ggr/år. Detta innebär att totalt 160 128 pkt. blivit läcksökta.
Vi har lokaliserat något fler antal läckor under 2011 kontra 2010, som UH har behövt
åtgärda. Vid årsskiftet kvarstod att åtgärda 55 st läckor, men dessa är inplanerade i
underhållsprogrammet. Av de läckor som lokaliserades var det mestadels ventilglander >2” och reglerventil glander (inkl. ROV).
Tabell 10 Antal kontrollerade punkter, funna och åtgärdade läckor under 2011.
Läckage
Kontrollerade
Funna
Åtgärdade
Kvarstående
Punkter
punkter
läckor
läckor
Läckor
80 064
160 128
147
92
55
Recipientkontroll och omgivningspåverkan
Kontroll av kustvattnet utförs i Vattenvårdsförbundets regi. Stenungsundsområdet
ingår i det länsomfattande undersökningsprogrammet för luft och mark, som administreras av Länsstyrelsen. I tillägg till dessa program handhar och bekostar
Stenungsundsindustrierna
en
del
andra
undersökningar
såsom
spridningsberäkningar,
bullersammanställningar
och
utökade
recipientundersökningar.
Under året har flera möten genomförts med deltagare från de petrokemiska
industrierna,
VA-enheten
vid
Stenungsunds
kommun,
Bohuskusten
Vattenvårdsförbund, SGU, Marin Monitoring, Miljökontoret vid Stenungsunds
kommun och Miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen när behovet och inriktning av
utökad recipientkontroll i havet har diskuterats. Frågan har aktualiserats av
Länsstyrelsen med anledning av studier som visat på avvikelser hos Tånglake i havet
utanför Stenungsund. Provtagning för en utökad recipientkontroll planeras att
genomföras under 2012.
Besiktningar
Årlig kontrollmätning av NOx-mätare, samt verifiering av systemen för övervakning
och rapportering av CO2-utsläppen har gjorts som nämnts ovan.
Stoftmätningar skall göras vartannat år och genomfördes av EMK AB under vecka 46
2010 vid avkoksning av ugnar. Mätningarna utfördes innan och efter den cyklon som
används för avskiljning av stoftpartiklar och resulterade i en reningsgrad på 95%.
16
MILJÖRAPPORT 2011
C
EMISSIONSDEKLARATION
Borealis krackeranläggning (1415-1115) Verksamhetskod 24.14-1
Uppgifterna avser året 2011
1.
Produktion
Krackeranläggningens tillstånd är baserat på råvaruförbrukningen. Tillåten omsättning av krackerråvara är 1500 kton och under 2011
uppgick förbrukningen av krackerråvara till 1224 kton och 11 kton etanol till ETBE-produktionen. Produktionen av huvudprodukterna
eten och propen uppgick till 590 kton respektive 179 kton.
2.
Utsläppstabeller
Från den ursprungliga tabellen, NFS 2006:9 bilaga 2, har nedan i tabell 10 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I
tidigare deklarationer har i vissa fall även mätresultat redovisats där dessa låg under tröskelvärdet. I senare redovisningar har en del
av dessa parametrar utelämnats eftersom det bedömts sannolikt att tröskelvärdet alltid underskrids. Inkommande vattens halter har ej
frånräknats i något av fallen
Tabell 10 Emissionsdeklaration med relevanta parametrar för verksamheten vid Krackern
CASnr
Parkod
AOX
71432
Bensen
BOD7
CH4
CO2
7440473 Cr
Parameternamn
Adsorberbara
organiskt bundna
halogener
Bensen
Kem
Biokemisk
syreförbrukning, 7 dygn
Metan
Koldioxid
Krom och kromföreningar, som Cr
Kem
Enhet
Produkt Avfall Kvantifiering
M
Status/Kommentar
kg/år
Användn./ Vatten Luft
Tillverkn.
59199
t/år
2252
rest
Del av biprodukt
(SCN)
t/år
0,271
225
12
M/C
M
t/år
kt/år
kg/år
6,6
30,2
650
84
<1
17
B/E
C
<1
M/C
Beräknas från
bränslet
Används ej i prod,
men finns i
ugnstuber (legering)
MILJÖRAPPORT 2011
CASnr
Parkod
7440508 Cu
Etylbensen
Fenol
HFC
7664417 NH3
NH4-N
7440020 Ni
NMVOC
NOX
N-tot
OljaTEX-ALC
OljaTEXARC
Parameternamn
Koppar och kopparföreningar, som Cu
Kem
Etylbensen
Kem
Fenol
Kem
Fluorkolväten
Ammoniak
Kem
Ammonium som N
Nickel och nickelföreningar, som Ni
Kem
Flyktiga organiska
ämnen, halogenerade och icke
halogenerade
Kväveoxider, som
kvävedioxid
Enhet
M
Status/Kommentar
kg/år
Tillverkn.
110
ton/år
56
rest
Del av
biprodukt(SCN)
Används ej i prod
kg/år
kg/år
t/år
t/år
kg/år
0,002
0,02
6,8
41
M
63
8,0
C
C
8,0
8,0
88
M/C/E
<1
<1
M
M/C
t/år
522
M/C
t/år
383
M
Kväve och kväveföre- t/år
ningar, som N
Olja – Totalt
kg/år
extraherbara
alifatiska ämnen
Olja – Totalt
kg/år
extraherbara
aromatiska ämnen
8,4
0,2
Används som
processkemikalie
Används ej i prod,
men finns i
ugnstuber (legering)
Se tabell 2 för
respektive
förbränningsenhet
C
8896
M
315
C
18
Används ej i prod.
Ny analysmetod
sedan 2004 med
sämre känslighet.
Under detekt.- gräns
för vanlig oljeanalys,
beräknat på enskilda
aromater
MILJÖRAPPORT 2011
CASnr
Parkod
7439921 Pb
PM10
P-tot
SF6
Stoft
S-tot
108883
TOC
Toluen
1330207 Xylener
7440666 Zn
Parameternamn
Bly och blyföreningar, som Pb
Kem
Enhet
kg/år
Tillverkn.
334
M
Stoft, <10my
Fosfor och fosforföreningar, som P
Svavelhexafluorid
Stoft
Svavel och svavelföreningar, som S
t/år
t/år
Kol organiskt, totalt
Toluen
Kem
Xylener, summa
isomerer
Kem
Zink och zinkföreningar, som Zn
Kem
t/år
ton/år
819
39,7
0,04
0,3
rest
ton/år
171
0,007
0,04
rest
Status/Kommentar
Används ej i prod.
Under
detektionsgräns,
utsläppet sannolikt
lägre
Under tröskelvärdet
<1
M/C/E
M
kg/år
10
C
t/år
t/år
5
<1
M/C/E
C
68
C
M/C/E
17
M/C/E
Beräknat från COD
Del av
biprodukt(SCN)
Del av
biprodukt(SCN)
kg/år
0,68
184
19
M
Används ej i prod.
MILJÖRAPPORT 2011
Tabell 10 nedan specificerar utsläppen från de 12 enheter vilka var och en har en installerad effekt över 50 MW. Sammanlagda tillförda
mängden bränsle i form av bränngas (90% metan, 10% H2) samt naturgas, etan och propan var 257 000 ton motsvarande ca 4 100 GWh.
Tabell 10 Specificerade utsläpp pannor/ugnar
Enhet
Panna
Krackugn
A
Inst. Effekt NOx,
MW
Ton/år
54
B
54
C
54
A
56
B
58
C
56
D
56
E
56
F
58
G
62
V
72
X
72
36,4
39,0
32,1
23,2
23,1
16,4
16,8
20,3
21,6
34,4
46,8
Hetoljeugnen
3
53,6
5,2
SUMMA
711
369
20
Bilaga 1
21
Bilaga 2
22
Bilaga 3
Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Kracker
Koncessionsbeslut
1998-11-23 lämnade Koncessionsnämnden Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen
(1969:387) till verksamheten vid bolagets krackeranläggning i Stenungsund intill en
högsta årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan eller andra med
avseende på miljöskyddsförhållanden likartade råvaror samt att utföra för verksamheten
erforderliga anläggningar och installationer.
Under 2011 har mängden råvara uppgått till 1,23 miljoner ton (villkoret uppfylls).
Villkor
Utfall 2010
Allmänt villkor
1.
Om inte något annat framgår av detta beslut skall
verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska
vatten- och luftföroreningar, avfall och andra
störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i
överensstämmelse med vad bolaget har uppgett
eller åtagit sig i ärendet.
Utsläpp till luft- Kolväten och luktande ämnen
2.
3.
4.
5.
Det totala utsläppet av kolväten från anläggningen
får som riktvärde inte överstiga 800 t/år.
Bestämning av utsläppet skall ske genom mätning
med SF6-metoden i kombination med beräkningar
eller genom annan metod som bolaget och
tillsynsmyndigheten anser vara likvärdig eller
bättre.
Bolaget skall enligt ett läcksökningsprogram med
lämplig detektionsutrustning återkommande spåra
läckage av kolväten från ventiler, flänsförband,
pumpar och övrig processutrustning inom
processarea, tankområden, bergrum,
serviceanläggningar samt in- och
utlastningsenheter. Bolaget skall snarast vidta de
åtgärder m.m. som kan krävas med anledning av
upptäckt läckage.
Bolaget ska fortlöpande arbeta med
utsläppsbegränsande åtgärder för att begränsa de
diffusa utsläppen av kolväten och likartande
ämnen från anläggningen. Arbetet skall utföras
enligt en handlingsplan för dessa åtgärder
avseende dels processutrustning, dels
tankutrustning, bergrumsanordningar, in- och
utlastningsanordningar m.m. Planen ska årligen
uppdateras och ges till tillsynsmyndigheten.
All utrustning – för processen. lagring, lastning och
23
Uppfylls
villkoret
Ja
552 ton
10 st spårgasmätningar har
genomförts under
2011.
Ja
Läcksökning
genomförd.
Ja
Fokus på att
genomföra
läcksökning enligt
krav, samt riktad
läcksökning efter
SF6 mätningar.
Ja
Installerat.
Ja
Bilaga 3
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
lossning – skall utformas och drivas så att
utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras.
(Avser MTBE-fabriken.)
Alla säkerhetsventiler i processutrustningen skall
vara anslutna till fackelsystemet. (Avser MTBEfabriken.)
Senast den 1 juli 1999 skall bolaget ha infört
gasåtervinningssystem för krackbensin och, om så
visar sig möjligt, för MTBE i huvudsaklig
överensstämmelse med vad bolaget tidigare
redovisat i Koncessionsnämndens ärende 135883-90 (beslut nr 197/96). Anläggningarna skall
drivas med största möjliga tillgänglighet och
största praktiska verkningsgrad. (Jfr D3 nedan.)
Bolaget skall verka för att de fartyg som lastas
med krackbensin och MTBE är utrustade på ett
sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan
fungera på effektivast möjliga sätt.
Svaveloxider
Bolaget skall i första hand nyttja bränngas eller
brännolja för förbränning. Då bolaget ej har
tillgång till egenproducerat bränsle av detta slag –
och denna bristsituation inte beror på förpliktelser
för bolaget att leverera sådant bränsle till bolagets
kunder – berättigas bolaget dock att utnyttja
eldningsolja som bränsle.
Utsläpp till luft - Stoft
Stoftutsläppet vid avkoksning av krackugnarna
skall renas i reningsanordning som drivs med
största möjliga tillgänglighet och största praktiska
verkningsgrad. Effektiviteten får som riktvärde,
uppmätt enligt SS 028426, inte understiga 80%.
Undantag från bestämmelserna får dock ske vid
oplanerade stopp eller nedtagning vid
anläggningsstopp, då flera ugnar avkoksas
samtidigt. Uppsamlat stoft skall omhändertas som
farligt avfall.
Facklingen av bränngasöverskottet vid
anläggningen får inte överskrida 4 000 ton per år.
Sotande fackling får i den utsträckning bolaget
råder över förhållanden inte förekomma mer än 6
timmar per år. (I tillsynen har sotande fackling
definieras som rök man inte kan se igenom).
Bolaget skall fortlöpande arbeta med åtgärder för
att begränsa utsläpp av olja till vatten från
anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en
handlingsplan för dessa åtgärder avseende
blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten,
slop och dagvatten. Planen skall årligen
24
Installerat.
Ja
VRU- anläggningen i Vattenfalls
hamn har haft varit
i drift under 2011
vid lastning av
SCN, förutom vid
ett tillfälle.
Ja
Se ovan.
VRU-anläggningen
används enbart för
lastning av
krackbensin.
Ja
Vid bränngas brist
nyttjas naturgas
inte eldningsolja.
Ja
Kontrollmätning av
stoftavskiljare
genomförs
vartannat år.
Gjordes 2010 med
en reningsgrad på
95%.
Ja
1213 ton
Ja
Totalt har det varit
sotande fackling
under ca 15 min
under 2011
Ja
Underhållsprogram
för driftoptimering
av
filter vattenreningsanläggningen.
Effektivare
Ja
Bilaga 3
uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten.
backspolning av
filter.
41 kg.
Ett månadsmedel
över 0,2 mg/l (0,27
mg/l i april)
Villkoret på
årsbasis
uppfylls.
Ett
månadsmedel
överskrids.
Ja
14.
Mängden fenoler i utgående vatten från den
biologiska reningsanläggningen (BET) får inte
överstiga 200 kg/år. Halten fenol i detta vatten får
som riktvärde* och månadsmedelvärde inte
överstiga 0,2 mg/l.
15.
Mängden olja (mätt som totalt extraherbart) i
utgående vatten från ponden får inte överstiga 5
ton/år. Halten olja i utgående vatten från
filteranläggningen få som riktvärde* och
månadsmedelvärde inte överstiga 2 mg/l.
1,7 ton.
Inget
månadsmedel över
2 mg/l.
16.
Bolaget skall optimera doseringen av närsalter till
den biologiska behandlingsanläggningen (BET) i
syfte att minska utsläppen av sådana ämnen.
Ja
17.
Stripperanläggningen skall drivas med största
möjliga tillgänglighet och största praktiskt
uppnåbara verkningsgrad. Inträffar driftstopp eller
störningar vid stripperenheten, skall bolaget
senast inom nästkommande vardagsdygn
underrätta tillsynsmyndigheten om detta.
Störningar vid enheten skall anses föreligga, om
halten kolväten överstiger 1 ppm för tre på
varandra följande dygnsprov. Som riktvärde vid
mätning enligt head-space-metoden skall gälla 1
ppm för den sammanlagda halten av lättare
kolväten, bensen, toluen, xylener och styren, dvs
allt t o m C8-aromater.
Fortlöpande
uppföljning av
närsaltshalter görs.
Utspädning av
närsaltlösning för
bättre optimering
av dosering.
Inga
driftsstörningar
under 2011.
18
Processytor skall vara försedda med
betongplattor, dränerade till reningsanläggningen.
Installerat
Ja
19.
Tankområden skall vara försedda med täta
invallningar, dränerade via manuella ventiler till
reningsanläggningen. Dräneringsvatten från
cisterner skall ledas i sluten ledning till samma
anläggning.
Installerat
Ja
20
Utsläpp av kolväten – olja mätt som totalt
extraherbart – till vatten från kategori 2-, 3- och 4vatten skall begränsas så långt som möjligt och får
som riktvärde* inte överskrida 1 mg/l räknat som
månadsmedeltal.
Inga
överskridanden.
Ja.
25
Ja
Bilaga 3
Utgående kylvatten i utloppet för
höghastighetsinlagring skall normalt ha en
hastighet av minst 3 m/s. Om utloppshastigheten
understiger nämnda värde skall bolaget i samråd
med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att
hastigheten återställs i erforderlig utsträckning.
Temperaturförhöjningen hos kylvattnet (t) får
normalt inte överskrida 35°C. Den totala
kylvattentemperaturen får ej överskrida 50°C. Om
temperaturförhöjningen (t) överskrider 35°C
skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten
vidta åtgärder så att förhöjningen begränsas i
erforderlig utsträckning.
Hastigheten på
utgående kylvatten
> 3 m/s (regleras
via ett vred).
23.
Vid val av kylvattenkemikalier skall bolaget
samråda med tillsynsmyndigheten; företaget skall
fortlöpande följa den tekniska och miljömässiga
utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem.
24.
Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten,
kommunens miljönämnd och Fiskeriverket
verkställa undersökningar av kylvattenutsläppets
inverkan i närområdet i vattenrecipienten.
Hade ett samråd
2011 med
Länsstyrelsen för
att få godkännande
att testa dikloroxid.
Fullskaletest
kommer ske under
2012.
Undersöks av
Bohuskustens
vattenvårdsförbund.
25.
Uppkommer meningsskiljaktighet vid tillämpningen Inga meningsskiljaktigheter föreav villkorspunkterna 21-24 skall tvistig fråga
underställas tillståndsmyndigheten för avgörande. ligger.
26.
Utläckt metanol och/eller MTBE från
lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt
dagvatten som är förorenat av dessa ämnen skall
omhändertas så att föroreningarna inte avleds till
Askeröfjorden.
21
22
27.
28.
Processavloppsvattnet skall ledas till bolagets
biologiska reningsanläggning. (Avser MTBEfabriken.)
Bolaget skall ha anordningar och beredskap för
uppsamling av släckvatten och andra utsläpp till
vatten vid brand eller haveri.
Buller
Buller från krackeranläggningen skall begränsas
så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid
planlagd bostadsbebyggelse som riktvärde* inte
överstiger 45 dB(A). Medveten avblåsning av
säkerhetsventiler eller motsvarande bullrande
åtgärder får inte ske nattetid (kl 22-07).
26
Ja
Ja
Kylvattentemperaturen har inte
överskridit 50°C
(max °C) och t har
inte överskridit 35
°C (max °C).
Ja
Ja
Ja
Uppsamlingsbassäng/
invallningar
installerade.
Ja
Utrustning är
förberedd och
åtgärder
definierade.
Ja
Mätt vid
Idrottsvägen vid
fyra tillfällen
kvällstid; 41, 44, 51
och 52 dB(A).
Nej.
Ljudnivån
har överskridits vid
två
tillfällen.
Bilaga 3
Bullermätning
genomförd vid
MTBE-anläggning
vid uppstart.
Ja
Genomfört.
Ja
383 ton.
Ja
MD har hävt
villkoret om
modifierad
ånginjicering på Aoch C-pannan.
Övriga delar klara.
Ja
Rutiner finns för
kemikaliekontroll.
Ja
Förbrukningen av UCIPOL skall redovisas i
samband med genomgång av årsrapport om
utsläppskontroll.
Ingår i Miljörapport.
Ja
1984-12-14 – Användning av gasolja som råvara
Ej aktuellt 2011.
Ja
29.
Bullret från MTBE-fabriken skall begränsas så att
det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder
inte överstiger
50 dB(A) dagtid (kl 07-19)
45 dB(A) kvällstid (kl 18-22)
40 db(A) nattetid (kl 22-07)
Kontrollprogram
30. Bolaget skall upprätta ett förslag till
kontrollprogram som skall ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tid som myndigheten
bestämmer. Programmet skall innehålla förslag till
rutiner för översyn av bolagets skriftliga
instruktioner i de delar som är av störst betydelse
från miljösynpunkt
Utsläpp till luft- kväveoxider (beslut 2007-12-07)
Utsläppet av kväveoxider till luft från
Krackeranläggningen får som riktvärde 1 inte
överstiga 450 ton per år, räknat som NO2
Beslut från Miljööverdomstolen (2005-06-30)
31. Bolaget skall senast den 1 april 2008 ha
vidtagit följande åtgärder för att minska utsläppen
av kväveoxider från Krackeranläggningen.
 Modifierad ånginjicering på A- och Cpannorna.
 Trimning av X- och V-ugnarna.
 Nya låg-NOX-brännare i G-ugnen.
1.
2.
Beslut från Länsstyrelsen
1983-03-04 – Ny korrosionsinhibitor i matarvattnet
Bolaget skall fortlöpande följa den tekniska
utvecklingen i fråga om inhibitorer och tillsatsmedel i ångsystem och medlens eventuella
miljöpåverkan.
Förutsättningarna för användandet av gasolja som
råvara är att maximalt två ugnar får användas
samtidigt för krackning av gasolja, att med gasolja
avses en destillerad råoljeprodukt med densitet av
800-900 kg/m3 och med ett kokpunktintervall av
170-550°C, att producerad mängd CBFS i
huvudsak skall användas som råvara för kimrök.
27
Bilaga 3
1991-01-30 – Inlämnande av
Miljörapport/Årsrapport
Inlämnad.
Ja
Mätning enligt
kontrollprogram
genomförd.
Ja
Årsrapportering enligt kontrollprogram skall
lämnas in till Länsstyrelsen och andra angivna
myndigheter årligen inom tre månader från
utgången av kalenderåret. Andra bestämmelser
som kan förekomma i kontrollprogram om tidpunkt
för att lämna årsrapporten upphävs.
Om rapporteringen enligt miljörapport och
årsrapport samordnas så skall miljörapporten omfatta rapporteringsskyldigheten enligt
naturskyddsverkets föreskrifter om miljörapport
och enligt kontrollprogrammets bestämmelser om
årsrapportering. På inlämnad rapport skall anges
om den utgör miljörapport och/eller årsrapport.
1991-07-16 – Tipp för inertavfall vid Ostronviken
Länsstyrelsen godtar den av bolaget ansökta
verksamheten under en begränsad tid till utgången av år 1995. Bolaget skall i god tid innan
utgången av år 1995 inkomma med ett förnyat
underlag i form av en anmälan enligt
miljöskyddslagen, om verksamheten avses fortsätta även efter denna tidpunkt.
För verksamheten förelägger Länsstyrelsen med
stöd av 40§ miljöskyddslagen följande:
1.
Statoil skall bedriva verksamheten på
sådant sätt som man angivit eller åtagit sig
i ärendet såvida inget annat sägs nedan.
2.
En samlad redovisning av de under året
utlagda olika mängderna och i avfallet
uppmätta halter av totalt extraherbara
ämnen (olja) skall tillsammans med
uppmätta oljehalter i grundvattnet
redovisas i årsrapporten enligt
kontrollprogram.
I månadsrapporten enligt kontrollprogram
skall för aktuell månad upplysas om vilka
mängder avfall som lagts på tippen. För
det fall förhöjda halter i grundvattnet uppmäts skall omgående kompletterande
analys genomföras och Länsstyrelsen
kontaktas.
28
Bilaga 3
3.
Analys av halten totalt extraherbara
ämnen (olja) skall göras halvårsvis i
respektive av det uppströms- och
nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov
tas samtidigt i båda rör vid provtagningstillfällena.
4.
Bolaget skall ha löpande kontroll över
tippen och tillse att denna är stängd för allmänheten, att invallningen är intakt och att
grundvattenrören är tillgängliga för provtagning.
1996-06-05 – Förlängt utnyttjande av intern tipp
Länsstyrelsen godtar att Borealis AB fram till och
med utgången av år 1997 deponerar s k inertavfall
på den iordningställda tippen vid Ostronviken.
Därefter skall deponeringen upphöra.
Borealis AB skall i god tid före utgången av år
1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka
alternativ till deponeringen man valt.
Kontroll och redovisning skall fortsätta
som hittills så länge deponeringen pågår.
1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i
Stenungsund
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§
miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat
sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och
redovisa resultatet av läcksökning avseende
flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning
och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit
sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12.
Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande:
A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med
fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels
som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen:
A1. Läcksökningens basprogram omfattar två
kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av
processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de
inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För
rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per
ytenhet kan inom basprogrammet en årlig
läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de
båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och
högst åtta månader.
A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid
särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika
29
Läcksökning
genomförd (se sid
16).
Ja
Bilaga 3
anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i
första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje
anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat
sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck,
temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst
betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med
efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om
inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller
oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats.
B. Metodik mm. vid läcksökning:
Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad
gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella
läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och
i enlighet med den metodik och med de definitioner som
anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de
särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också
genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den
organisation som används inom företaget för läcksökningen
skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses
personoberoende.
C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje
funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och
som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett
effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras
under D.
D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna
skall ske enligt följande:
D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående
kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast
1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda
tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att
tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för
antalet arbetsorder som utfärdats i samband med
läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de
delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt
tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall
därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje
redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets
egna kommentarer och slutsatser av den redovisade
läcksökningsomgången.
D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid
särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större
ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock
redovisning ske i påföljande månadsrapport.
30
Bilaga 3
2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärder enligt
förordning om översyn av vissa miljöfarliga
verksamheter SFS 2004:989
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen förelägger Borealis AB, org.nr
556078-6633, att vidta följande försiktighetsmått
och åtgärder vid bolagets krackeranläggning på
fastigheten Stenung 17:6, 17;7, 4:177, 5:104
Stenungsunds kommun, med stöd av 26 kap 9 §
miljöbalken och 4 § förordning om översyn av
vissa miljöfarliga verksamheter, SFS 2004:989.
Avfall
 Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att
minimera mängden avfall som uppkommer i
verksamheten. Avfallet skall sorteras och i
första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet
farligt avfall, skall förvaras och hanteras på
sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas
upp och så att damning, spridning av avfall
eller andra olägenheter inom området undviks.
Vid förvaring utomhus skall avfall som kan ge
upphov till förorening vara skyddat från
nederbörd.
Ja
Rutiner för
avfallshantering
finns, mängder följs
upp varje månad.
Interna mål finns.
Upphörande och återställande
 Om verksamheten i sin helhet eller i någon del
av denna upphör skall detta i god tid före
nedläggningen anmälas till
tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt
avfall skall då tas omhand av företag som har
tillstånd till det.
2008-01-07 Tillstånd till utsläpp av CO2
Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr
556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid
enligt lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter vid Borealis AB,
Krackeranläggningen på fastigheten Stenung
17:6, Stenungsunds kommun.
Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat
2004-12-21, diarienummer 563-57291-2004.
Tillståndsnummer SE-14-563-57291-2004
bibehålls dock.
Villkor för tillståndet
1. Utsläpp av koldioxid skall övervakas i enlighet
med vad som anges i anmälan och i enlighet
med ansökan om tillstånd meddelat 2004-1221.
Byte skall ske till en övervakningsmetod med
31
CO2 utsläppen för
2011 har verifierats
av DNV och
rapporterats i
Naturvårdsverkets
ECO-2 samt SUS.
Ja
Bilaga 3
lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och
inte leder till orimliga kostnader.
Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i
övervakningsmetoden har upptäckts.
2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till
Naturvårdsverket.
3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter
överlämnas för annullering motsvarande de
sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från
anläggningen under föregående år.
Vattendomar
1969-10-24
Ovanstående tre vattendomar ger Vattenfall,
industrierna och kommunen rätt att ta ut sammanlagt 11 Mm3/år ur Stora Hällungen. Genom
flera avtal är denna mängd fördelad mellan
ovanstående parter.
1978-12-21 – Ändring av föreskrift om länsor
Vattenförbrukningen var 2,1 Mm3
Dessutom har 0,37
Mm3 matarvatten
köpts in från
vattenfall
Finns länsor
tillgängliga vid
"Det åligger sökanden att utlägga länsor runt de
fartyg vid vilka lastning och lossning sker i hamnen behov.
i alla de fall då lastning och lossning sker av andra
produkter än gasol och gasbensin."
Ja
Ja
Vattendomstolen förordnar vidare att bolaget på
land i hamnanläggningen skall förvara länsor i
beredskapssyfte att användas för det fall det vid
lastning och lossning av gasol och gasbensin
förekommer spill av annat slag än av dessa
ämnen. Minst en gång om året skall bolaget i
samråd med brandchefen i Stenungsunds
kommun kontrollera funktionsdugligheten hos de
på land förvarade länsorna.
Regeringsbeslut
1982-05-27 – Utökad råvarubas
För den tillståndsgivna verksamheten får som
alternativa råvaror till nafta användas etan, propan
och butan eller andra med avseende på processoch miljöskyddsförhållanden likartade råvaror.
Bolaget skall före användning av annan råvara än
nafta, etan, propan och butan anmäla detta till
Länsstyrelsen i Göteborg- och Bohuslän för
prövning om användningen av råvaran ifråga omfattas av tillståndet. Om Länsstyrelsen kan
32
Inga andra råvaror
än nafta, etan,
propan eller butan
har använts under
2011.
Ja
Bilaga 3
godkänna råvaruanvändningen skall frågan
avgöras av länsstyrelsen. I annat fall skall
Länsstyrelsen hänskjuta frågan till koncessionsnämnden för miljöskydd för avgörande.
33
Bilaga 4
1.
SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM
Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24.
1.1
Kontroll och rapportering
1.1.1
Miljödagbok
Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis.
1.1.2
Besiktning
Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse
med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST.
1.1.3
Egenkontroll
Enligt specifikation nedan. Utöver denna skall farligt avfall redovisas beträffande
årlig "produktion" samt lagernoteringar. Rapportering i årsrapport.
34
Bilaga 4
2.
KONTROLLPROGRAM
2.1
Råvaruförbrukning / produktion
Omfattning Provställe Parametrar Provtyp
Krackugnar
Hela anläggningen
Gasol
ETBE
Hela
anläggningen
2.2
Råvaruförbrukning
Kemikalieförbrukning
Utlastat
Produktion
Eten
Propen
Biprodukter
Elförbrukning
Råvattenförbrukning
Frekvens Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
Kontinuer- ton/mån
Månadsrapport
ligt
mängd/år
Årsrapport
1 gång/år
-”-”-
ton/år
ton/år
ton/år
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
GWh
m3
Årsrapport
Årsrapport
Utsläpp till luft
Pannor och Bränngas Bränsleugnar
till ugnar
förbrukning
och pannor Energiförbrukning
Pannor/
RökgasNOx
ugnar, kanal
facklor
CO2
Pannor
Bränngas Värmevärde
och ugnar till ugnar
på bränslet
Pannor
Bränngas Svavelhalt
och ugnar till ugnar
Facklorna
Facklad
mängd
Frekvens
Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
Kontinuerligt ton/mån
Månadsrapport
TJ/år
Årsrapport
Flödesmätare
Flödesmätare
Analysator Kontinuerligt ton/mån
Beräkning
mg NOx/MJ
Beräkning 1/mån
ton/år
Stickprov 3/vecka
MJ/kg
Stickprov
wt-ppm
vid misstänkt
genombrott
FlödesKontinuerligt ton/mån
mätare/beräkton/år
ningar
Beräkning
tim/mån
Oförbränt
kolväte
Tid sotande
Hela anSF6Kolväte till
Stickprov 10 delmätn/läggningen mätning + luften
år
beräkning
Extrapannor
SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A
Krackugnar/
Stoftutsläpp Beräkning
facklor
Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp StoftVarje udda
mätning
år
35
Månadsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
ton/år
Årsrapport
ton/år
ton/år
Årsrapport
Årsrapport
% avskiljt
Separat rapport
Bilaga 4
2.3
Avloppsvatten
Omfattning
Provställe
Filter 2660
Filter 2660
Pond +
kylvatten 2-4
Inlopp filter
Utlopp filter
Utlopp pond
resp
kylvatten
BET
Sedimenteringsbassäng, utlopp
BET
BET inlopp
Stripperanlägg Utlopp
ning
stripper
Pond
Utlopp pond
Pond
Utlopp pond
Kylvatten 1-4
Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal utlopp
Kylvatten 4
D-983 x
utlopp
Kylvatten 1-4 Inlopp
kylvatten
Kylvatten 1-4 Utlopp
kylvatten
Kylvatten 1-4 utlopp
kylvatten
Hela
Utlopp pond
anläggningen
BET
BET utlopp
Parametrar
Flöde
Oljehalt
Olja, utsläpp
mängd
Provtyp
Frekvens
Flödes- eller
mängduppgift
Kontinuerligt
m3/h
1/dygn
g/m3
Kontinuerligt
ton/mån
resp 1/dygn
Fenol
Stickprov
Dygnsprov
resp
stickprov
Dygnsprov
Flöde
Kolväte
Stickprov
Stickprov
1/dygn
1/dygn
COD
BOD7
Flöde
Oljehalt
Dygnsprov
Dygnsprov
Oljehalt
Redovisning
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
g/m3
Månadsrapport
kg/mån
m3/h
g/m3
Månadsrapport
Månadsrapport
Stickprov
1/tertial
1/tertial
Kontinuerligt
1/dygn
g/m3
g/m3
m3/h
g/m3
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Stickprov
3/vecka
g/m3
Månadsrapport
Kontinuerligt
Temp
Kontinuerligt
C
Månadsrapport
Temp
Kontinuerligt
C
Månadsrapport
Utloppshastig- Stickprov
het
tot-N
Stickprov
1/månad
m/s
1/vecka
ton/år
Avvikelser
rapporteras
Månadsrapport
tot-P
Stickprov
1/vecka
ton/år
Månadsrapport
Parametrar
Provtyp
Frekvens
Stickprov
1/år
Grundvatten
Omfattning
Provställe
Grundvatten i
mark
- TO 1-4
- Södra
tippen
- G1 - G7
Grundvatten i
berg
Nivå
temperatur
pH
Konduktivitet
Tot.
extraherbart
- Ostronviken Nivå
1-2
Tot.
extraherbart
UC-901
Nivå
UC-903
Tot.
extraherbart
UC-961
Metanol
Flödes- eller
mängduppgift
m
C
Redovisning
Årsrapport
ms/m
3
g/m
Stickprov
1/år
m
3
g/m
Årsrapport
Stickprov
1/år
m
3
g/m
Årsrapport
Stickprov
1/år
g/m3
Årsrapport
36
Bilaga 4
2.4
Buller
Omfattning
Provställe
Parametrar
Provtyp
Frekvens
Buller vid
stopp av
anläggningen
Buller vid
normaldrift
Närliggande
bostadsområde
Närliggande
bostadsområde
Anläggningen
Ekvivalent
ljudnivå
Stickprov
Ekvivalent
ljudnivå
Stickprov
Bullerkartläggning
2.5
Ljudeffekt
1/2 år
dB(A)
Ingår i omgivningskontrollen
Vid större
förändring
dB(A)
Speciell rapport
Årsrapport
Avfall
Omfattning
Provställe
Parametrar
Farligt avfall
Uttransporterat
Övrigt avfall
Uttransporterat
2.6
Redovisning
1/4-5 år
Flödes- eller
mängduppgift
dB(A)
Provtyp
Frekvens
Flödes- eller
mängduppgift
ton/år
ton/år
Redovisning
Årsrapport
Årsrapport
Sludge farming
Omfattning
Provställe
Sludgefarming Yta A-C
området
Sludgefarming Yta A - C
området
Parametrar
Provtyp
Frekvens
Mineralolja
Tot extraherbart
TS-halt
pH
N, P, K
pH
tot extraherbart
Stickprov
på jord
0-30
Vart 3e år
med början
2002
Flödes- eller
mängduppgift
mg/kg
mg/kg
Redovisning
Årsrapport
%
cm
mg/100 g
Grundvatte Vart 3e år
n
med början
Stickprov 2002
37
Årsrapport
mg/kg
Bilaga 4
Råvaruförbrukning 2011 (ton/mån)
Ugnar
Månad
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Totalt
Nafta
53892
27049
37040
18235
17778
19686
24250
18089
18693
19636
23668
21291
299307
Etan
30281
25289
29933
26856
31625
30058
26999
31340
27918
28981
30060
32317
351657
Propan
10486
21112
24767
29725
27910
24135
23823
29487
36795
31729
15512
17384
292865
ETBE-anläggningen
Månad
Jan
Feb
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
Totalt
Etanol
1390
669
414
647
1188
720
1480
1178
1261
756
435
1000
11138
38
Butan
17700
28927
28289
36828
27737
20903
35968
23177
7627
9678
8757
29776
275367
Off-gas
160
447
535
231
544
326
261
387
405
106
453
228
4083
Totalt
112519
102824
120564
111875
105594
95108
111301
102480
91438
90130
78450
100996
1223279
Bilaga 6
Kemikalieförbrukning 2011
Handelsnamn
Actrene
Ammoniak
Bensin, blyfri
Diesel
Amberlite
Ecoflock/Klaraid
Ethanox 4740
Etylmerkaptan
Helium Plus
Iso-propanol
Ivamin 804
Närsalt
Petroflo 20Y600
Petroflo 21Y621
Smörjfetter/smörjoljor
Solvent 40
Zetag
Sammansättning
Alkylbensener
Ammoniak
Användning
Antifouling
pH-justering
Interna fordon
Stationära motorer
Anjonbytare
Aluminiumhydroxiklorid
Flockning av råvatten
Butyl-fenylendiamin, butylfenoler Inhibitor i ETBE
Etylmerkaptan
Svavelkälla/ Luktämne
Dinatriumtetraborat, Natriumnitrat Läcktestningsgas
2-propanol
Pumptätningar
Amino-metyl-propanol
Korrosionskydd för matarvatten
Diammoniumvätefosfat
Tillsats i BET
Hydroxylaminsulfat
Aldolkondensationsinhibitor
Etanolamin
Korrosionsinhibitor
Mineralojor
Smörjning
Alkaner/Cykloalkaner
Avfettning underhåll
Copolymer akrylatsalt/akrylamid Flockning Fil-2660
39
Slutdestination
Produkt
Avlopp
Omvandlas
Omvandlas
Avlopp
Avlopp
Produkt
Produkt
Luft
Luft
Avlopp
Avfall/ Avlopp
Produkt
Omvandlas/avlopp
avfall
Avfall
Avfall
m3
16.5
t
5.5
15
151
1.7
36
2.47
137
32.6
0.14
11.5
9.8
4.7
32.7
27.7
8.2
2.3
Bilaga 7
KRACKERANLÄGGNINGEN
Farligt Avfall 2011
Ton
Transport
Koksolja
Avfallstyp
050105
Koksfilter
Olja,koks
164
StenaRecycling
Stena, Gbg
API - slam
050106
Sediment i API
Vatten,olja
0.0
StenaRecycling
Stena, Gbg
Oljesediment
050106
Oljegropen
Vatten,sand,olja
0
StenaRecycling
Stena, Gbg
V-falls pir
ETBE, etanol,
vatten
0.0
StenaRecycling
Stena, Gbg
683
StenaRecycling
Stena, Kalmar
0.0
StenaRecycling
Stena, Gbg
Avfallstank kaj
EWC
160702
Ursprung
Innehåll
Mottagare
Svavelolja
070108
TK-919
Aromatiska
kolväten
Kolstoft från
stoftavskiljare
990205
Krackugnar
Kol, tungmetaller
Kemikalierester
190903
Lab
Div. kemikalier
0.0
StenaRecycling
Stena, Gbg
Spillolja
130403
Slop - Båtar
Olja
31.7
StenaRecycling
Stena, Gbg
Spillolja
Filter / BET Slam
130403
Underhåll
Smörjolja
109.6
StenaRecycling
Stena, Gbg
130503
Fil - 2660 / BET
Slam, olja
383
StenaRecycling
TRAAB
Lutslam
50103
Tankfält
Oljeavfall med lut
0
StenaRecycling
SAKAB
Jonbytaremassa
190905
Matarvattenrening
Organisk polymer
5.0
StenaRecycling
Stena, Gbg
Torkmedel
050199
Gastorkning
Molekylsikt Al,Na, K, Si
0
StenaRecycling
Kläpp, Std
Div. oljehaltigt
avfall i fat
050105
Varierande
lösningsmedel,
absol,olja, tomfat
0.0
StenaRecycling
Stena, Ggb/
SAKAB
Batterier
200133
Hela Fabriken
Tungmetaller,
syra
0.5
StenaRecycling
Stena, Gbg
Lysrör,
kvicksilverlampor
200121
Hela Fabriken
Kvicksilver.
0.3
StenaRecycling
Stena, Gbg
Kylsystem
Etylenglykol,
vatten
1.8
StenaRecycling
Stena, Gbg
68.0
StenaRecycling
Glykol
161001
Övrigt
flera
Hela Fabriken
TOTALT
40
1447
Bilaga 9
KRACKERANLÄGGNINGEN
INDUSTRIAVFALL 2011
FÖRBRÄNNING
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd,
ton
Mottagare
Brännbart avfall
Plast,Trä, Kartong
191210
105
Ragnsells
Avfall från matsal
Papper,plast,matrester
200301
26.6
SRAB
Totalt
132
DEPONI
Typ och Ursprung
Asbest
Sammansättning
EWC
Asbest
Mängd,
ton
Mottagare
170601
1.9
Ragnsells
Blästersand
Metallslagg+ metall/färgrester
120117
14.0
Ragnsells
Schaktmassor
Sand, sten, grus
170504
0
Ragnsells
Ej brännbart avfall
Isolering, gips, blandmaterial
200301
96
Totalt
Renova-Tagene
112
ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd,
ton
Well
Well-papp
150101
7.1
Glas
Glas
150107
0.44
Totalt
Mottagare
Ragnsells
Svensk Glasåtervinning
7.5
ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd,
ton
Mottagare
Papper
Kontorspapper
150101
7.6
Ragnsells
Trä
Trä
150103
51.0
Ragnsells
Blandskrot
Järn m.m.
160117
129.4
Ragnsells
Mässing och koppar
160118
0.0
Ragnsells
Rostfritt skrot
160118
0.0
Ragnsells
160118
1.36
Ragnsells
Aluminiumskrot
Aluminium
Kabelskrot
koppar
170411
0.0
Ragnsells
EE-skrot
Datorer mm
160213
3.6
Kvalificerad mottagare
Totalt
193
Totalt alla kategorier
444
41
Bilaga 9
Miljödagbok 2011
Januari

Den 20/1 hölls det andra samrådet med myndigheter inför omprövning av
krackerns miljötillstånd. Naturvårdsverket, MSB (Myndigheten för Samhällsskydd
och Beredskap), Länsstyrelsen samt Miljö- och hälsoskyddskontoret i
Stenungsund medverkade på mötet.

Borealis är delägare i bolaget Petroport som bygger en ny hamnpir norr om
Vattenfalls hamn i Stenungsund. Muddringsarbetena påbörjades i början av
december och slutfördes den 22-23 januari, när de sista pråmarna gick till
Wallhamn för lossning. Muddringsarbetena har gått mycket bra och var klara före
tidsplanen trots kyla och is. Sedimentspridningen vid muddringen har övervakats
med provtagning varannan dag på tre provplatser i fjorden och värdena har legat
långt under de gränsvärden som sattes i miljödomen. Nästa fas är att utföra
pålning för hamnen.
Februari

Ett mindre underhållsarbete genomfördes 23-24 mars när ett filter byttes i
bränngassystemet. Detta innebar att bränngas facklades under dessa två dygn.

Den 3 februari var det möte på Stenungsunds kommun i den grupp som arbetar
med att ta fram ett provtagningsprogram för utökad recipientkontroll gällande
Tånglake. På mötet medverkade personer från de petrokemiska industrierna,
Länsstyrelsens miljöskyddsenhet, Miljö- och hälsoskyddskontoret i Stenungsund,
samt Lars Förlin, Ingemar Cato och Åke Granmo, samtliga experter inom
havsmiljöundersökningar.
Mars

Ett samrådsmöte hölls kvällen den 23 mars med allmänhet och närboende gällande
omprövning av krackerns miljötillstånd. Totalt var det ett 20-tal närboende som
medverkade under 3 h. Det ställdes många varierande frågor om bl.a.
tillståndsprocessen, fackling, buller, utsläpp till vatten, vision etc.

Miljörapport för 2010 är registrerad i Naturvårdsverkets databas SMP tillsammans
med utsläppsuppgifter och avfallsstatistik.

Utsläppen av koldioxid har blivit verifierade av DNV och rapporterats in i Svenskt
Utsläppsregister, SUS.
April

Kvällen den 2/4 uppstod en störning i BET-anläggningen till följd av att det följde
med olja från D-1861 i primärfraktioneringen. En av bassängerna ställdes av under
kvällen för att säkerställa BET anläggningens funktion, men togs i bruk igen på
måndagmorgon. Miljökonsekvensen var förhöjda fenol- och oljehalter i anslutning
till händelsen. Från filteranläggningen har vi ett villkor på olja på 2 mg/l
(månadsmedel) som hamnade på 1,2 mg/l för månaden. Från BET-anläggningen
har vi ett villkor på fenol på 0,2 mg/l (månadsmedel) och med ett värde på 0,27 mg/l
42
Bilaga 9
överskreds detta något för månaden. Vi mottog ett luktklagomål från Akzo i
samband med detta.

Den 7/4 fungerade inte VRU:n i samband med lastning av SCN, utan utlastning
skedde utan gasåtervinningssystemet i drift. VRU:n visade på flera tekniska
problem och åtgärdsutredning pågår. Vid aktuellt tillfälle gick det inte att vänta på
att VRU:n skulle fungera, eftersom kunden var beroende av att få sin produkt och
väntar vi längre kommer det även medföra produktionsproblem på Krackern.
Maj



En processtörning på morgonen den 15 maj medförde sotande fackling under 10
minuter.
Under två veckor i maj provtogs processavloppsvatten i fyra provpunkter med
kontinuerliga provtagare inför en kemisk- och biologisk karakterisering av vattnet.
Den 5 maj var två närboende på besök för att diskutera olägenheter vid fackling
och Borealis presenterade vilka studier som pågår för att utreda möjligheter till
förbättring.
Juni

En processtörning på dagen den 10 juni och på kvällen den 29 juni medförde
fackling i både lilla och stora facklan. Facklingen var inte sotande.

DNV genomförde en verifiering av metodrapporten den 14 juni inför tilldelningen av
utsläppsrätter inför den nya handelsperioden 2013-2020.
Juli

Det har varit stabil drift på anläggningen under hela juli och inga miljöstörande
händelser eller klagomål från allmänheten.
Augusti

Det har under augusti inkommit ett antal klagomål på facklingen från närboende där
dold fackling (enclosed ground flaming) framförs som ett alternativ till dagens
fackling. Klagomålen har besvarats med ett brev där anledningen till facklingen och
facklans konstruktion förklaras.

Den 12 augusti inkom ett klagomål på lukt i samband med en förändring i
ugnsmatningen.
September

En reaktortripp den nionde september medförde extra fackling. Facklingen var inte
sotande.

Test av IR-kamera för läcksökning genomfördes under september, utvärdering
pågår.
43
Bilaga 9
Oktober

På grund av ett strömbortfall den 7 oktober med stopp på polyetenanläggningen
som följd fick produkt facklas under några timmar.

Genomgång av årsrapporten för 2010 hölls med representanter från länsstyrelsen
och kommunen. Buller, lukt och fackling diskuterades.
November

Under november uppstod ett antal driftsproblem på krackeranläggningen, dessa
ledde till ökad fackling som under kortare perioder varit sotande.

15 november; Reaktortripp. Utredning av orsaken pågår.

17 november; Reaktortripp. Vid idrifttagande av ugnar måste
temperaturen i reaktorn höjas vilket gjordes men för mycket då
reaktormassan inte svarade som normalt. Ett projekt pågår tillsammans
med tillverkaren av reaktormassan för att förbättra regleringen av
reaktorn.

18 november; Stopp på Ugn X. Spjällen som reglerar lufttillförseln
fungerade inte som de skulle. Utredning pågår.

22 november; Stopp på Ugn V. Utredning kommer att startas.

23 november; Idrifttagande av Ugn V gjordes för snabbt och tornet som
tar emot produkten hann inte med.

Anläggningen kördes under november på låg produktion på grund av
marknadsrestriktioner. I samband med detta besiktigar man delar av anläggningen
och gick under ca en vecka ner på teknisk minnivå. Detta är ett ovant läge där
fabriken är känsligare för driftstörningar.

Under perioden med störningar inkom två klagomål på buller.

Ett klagomål på lukt från kommunen inkom under månaden. Vid undersökning
noterades något mer lukt än normalt från BET-anläggningen. Vädret som var klart,
kallt och helt vindstilla kan ha varit en bidragande orsak till att lukten verkar ha
ansamlats i samhället.

Ett läckage av 2-3 m3 spädd glykol spolades med regnvatten till
dagvattenavloppet.
December

Den 12/6 gick en fläns i en kompressor läck och ca 50 kg LPG (gasol bestående
av 75 % butan och 25 % propan) läckte ut till atmosfären.

Ett klagomål på lukt inkom från närliggande industri i samband med regenerering
av en reaktor.

Prövotider U1 och U2 inom miljötillståndet för ETBE lämnades till Mark- och
Miljödomstolen den 29/12

På grund av fel på NOx mätaren på panna C rapporterades fel värde i november.
Detta har nu justerats.
44
Bilaga 10
Bilaga 10
UTSLÄPP VIA AVLOPPSVATTENSTRÖMMAR 2011
STRIPPER
BET
FILTER
PONDEN
MÅNAD
HC,g/m3
Flöde,m3/h Fenol,g/m3 Fenol,kg
Fosfor,kg
Olja,g/m3
Flöde,m3/h Olja,ton
Kväve,kg
Januari
0.06
110
0.02
1.6
53
0.5
239
0.12
778
Februari
0.09
105
0.02
1.4
14
0.6
235
0.1
688
Mars
0.07
108
0.02
1.6
96
0.6
234
0.11
603
April
0.21
113
0.27
22
49
1.1
257
0.17
598
Maj
0.07
110
0.02
1.6
48
0.6
212
0.11
636
Juni
0.43
110
0.02
1.6
16
0.7
217
0.13
826
Juli
0.07
116
0.03
2.6
60
0.6
236
0.18
736
Augusti
0.07
110
0.02
1.6
49
0.6
235
0.16
803
September
0.05
97
0.02
1.4
91
0.7
211
0.13
788
Oktober
0.08
93
0.02
1.4
102
0.6
247
0.17
476
November
0.16
93
0.03
2
74
0.6
261
0.14
669
December
0.09
103
0.03
2.3
31
0.9
269
0.21
806
0.12
106
0.04
41
683
0.68
238
1.73
8407
SUM/MEDEL
UTSLÄPP VIA KYLVATTNET
KAT. 1
KATEGORI 2+3
UTSLÄPP TILL FJORDEN
KATEGORI 4
EFFL. LINE
MÅNAD
Flöde,m3/h Olja,g/m3
Flöde,m3/h Olja,g/m3
Flöde,m3/h
Olja,ton
Januari
4446
0.5
1410
0.5
356
0.8
Februari
4539
0.5
1581
0.5
304
0.7
Mars
4454
0.5
1958
0.5
330
1.0
April
5325
0.5
2029
0.5
328
1.1
Maj
8366
0.5
1455
0.5
335
0.8
Juni
9191
0.5
1471
0.5
355
0.8
Juli
9676
0.5
1466
0.5
334
0.9
Augusti
10285
0.5
1113
0.5
345
0.7
September
9036
0.5
483
0.5
346
0.4
Oktober
8317
0.7
898
0.6
340
0.8
November
6463
0.5
1175
0.6
343
0.7
December
6530
0.5
848
0.5
345
0.7
7219
0.5
1324
0.5
338
9.220
SUM/MEDEL
45
COD,g/m3
BOD,g/m3
38
67
58
48
36
Flöde,m3/h
11
3
<30
43
47 <3
<30
47
78 <3
<30
51
4
317
301
300
346
286
302
341
348
304
320
332
361
322
COD,kg/dygn
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
SUM/MEDEL
289
484
418
399
247
109
352
393
109
361
622
130
326
Bilaga 11 d
Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2011
Provställe
G1
Datum
Temp, C
pH
Kond.
mS/m
Extr.
alifat
Extr.
arom.
Metanol
2011-08-11
Nivå, m
Torrlagt
G2
G3
borttagen
G4
2011-08-11
14.7
6.4
22.3
2.0
<1.0
G5
2011-08-11
16.5
7.2
34.6
2.4
<1.0
7.4
19.1
2.6
<1.0
7.0
1647
<1.0
<1,0
G6
Inget prov
G7
2011-08-11
TO1
2011-08-11
16.4
0
TO2
2011-08-11
17.9
6.9
51.9
<1.0
<1.0
1
TO3
2011-08-11
20.8
7.2
1640
<1.0
<1,0
0.7
TO4
2011-08-11
20.2
6.9
365
<1.0
<1,0
1.2
Tippen
2011-08-11
14.7
8.0
50.7
<1.0
<1.0
Ostronv. Ö
<0.5
1.8
Ostronv. V
UC-901/1
0.9
1
UC-901/2
<0.5
4.6
UC-901/3
<0.5
5.5
UC-901/4
<0.5
10.8
UC-903/1
UC-903/2
UC-903/14
UC-903/17
UC-961/1
<1
0
UC-961/2x
<1
4.7
UC-961/3
<1
0.5
46
Bilaga 11
Sammanställning Av Vattenanalyser 2011 - Sludge Farming - Ytorna
Vattenproverna tagna och analyserade i augusti av AlControl .
Provställe
A3
B2
B5
B6
C1
C2
C5
C6
PH
Alifat,
tot.extr.
mg/l
Aromat.
tot.extr.
mg/l
9,0
4,4
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
8,5
8,2
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
47
Bilaga 11 d
Kolväteutsläpp till luften 2011
1.
SPÅRGASMÄTNINGAR
Utsläpp kg/h. Antal mätningar/område inom parentes.
OMRÅDE
Onsite(4)
SHP/ETBE(0)
Tankomr.(3)
UC-961(0)
UC-731/32(0)
UC-904(1)
Lastramp (2)
TOTALT
ETAN
4,8
ETEN
12,8
PROPAN
8,4
PROPEN
6,9
1,9
–
3,9
–
1,1
0,4*
–
–
6,7
–
–
16,7
3,0
–
1,0*
2,8
2,0
17,2
8,4
C4
0,5
0,9 *
C5+
0,5
0,2 *
1,4
0,7
* Mätvärden från tidigare år.
Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av
2.
449 ton
BERÄKNADE UTSLÄPP
De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av
kolväteutsläpp från SPAB, maj 1991"samt revisioner maj 1994 och december
2006.
UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år
Tankar
Lastning/Lossning
Förbränning
Ventar
Div. Operationer
API/BET/Oljegrop
Metan
TOTALT
3.
17,5
3,8
10,0
0,6
2,1
4,2
29,0
67,1
UTSLÄPP I SAMBAND MED
DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M
TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR
67 ton
36,4 ton
552 ton
48
C2-C5+
33,9
1,1
9,9
0,4
1,0
2,8
2,0
51,1
Bilaga 13
Sammanställning av miljörapportdata Krackern 1992-2011
Energi-/bränsleförbrukning
Förbränning
ton
Energivärde i bränsle TJ
Elförbrukning
GWh
Fackling totalt
ton
Fackling bränngas
ton
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
170410 183606 172516 200249 208134 221128 222542 226255 139818 211692 248449 266792 236595 275300 275700 270350 268491 244793 202870 267236 257381
9100
9700
8950
10400
11000
11400
11530
11750
7175
10840
13455
14569
12779
15237
15519
15242
15118
14051
11531
15259
200
290
263
289
300
306
306
310
197
310
391
404
365
420
422
419
422
385
294
347
14902
338
3300
6520
4410
3350
3940
2170
5470
3450
1718
20900
3700
2887
7712
2408
4706
7173
4676
4134
9496
7434
5835
3960
2700
3160
1660
2930
2739
1208
3154
1081
985
3156
2092
3057
3804
2464
2197
2881
961
1213
1234
Råvaror och produkter
Råvaruförbrukning
kton
913
985
856
1048
1133
1174
1161
1168
664
953
1243
1308
1200
1422
1410
1337
1344
1185
959
1330
Etenproduktion
kton
337
357
326
379
395
397
398
406
230
333
521
560
486
597
611
608
622
565
435
598
590
Propenproduktion
kton
166
173
157
187
204
218
205
212
119
200
196
201
177
216
209
197
200
174
132
197
179
VOC
ton
1153
855
970
807
665
677
666
573
418
942
757
686
749
743
661
483
586
486
684
585
552
NOx
ton
584
541
426
483
511
476
379
344
207
373
406
411
399
410
420
418
404
366
349
410
383
SO2
ton
<1
<1
3
<1
<1
<1
<1
<1
5
<1
<1
<1
0.7
<1
0.03
<1
<1
<1
<1
<1
<1
CO2
kton
495
460
532
558
586
596
600
375
633
644
686
623
704
700
693
678
616
536
686
650
Sot
ton
15
13
1.5
1.5
<1
2
<1
<1
71
20
<1
7.5
<1
7
18
3
7
20
Stoft
ton
46
42
43
44
44
44
25
3
5
5
5
4
5
5
5
5
5
5
5
5
9.22
Utsläpp till luften
38 <1
Olja
ton
2.1
2.7
2
2
3
1.8
1.7
1.8
2
2.7
2.9
3.4
4.9
11
10.6
12.1
9.3
9.0
13.5
10.9
Fenol
kg
67
47
42
40
39
35
21
19
20
92
26
48
36
38
62
22
30
20
26
24
41
Totalt N
ton
5
4.7
3.2
3.3
4.4
4.8
3.1
3.2
5.1
4.7
6.6
3.4
4.6
6.5
6.3
5.8
5.2
5.9
6.6
5.4
8.4
Total P
kg
480
250
210
220
85
83
81
450
640
1300
2100
1100
320
830
920
950
679
919
767
1100
680
>6
>/=43
142
53
5.6
10
12
13
11
6
90
21
22
11
17
12
21
21
21
28
10
1166
399
1233
583
537
494
998
380
771
794
1341
1975
1935
2272
2068
1745
1727
1781
2342
1719
1445
623
717
878
464
324
1708
1033
474
398
370
611
475
564
602
606
1002
526
446
COD/BOD-kvot
Avfall
Farligt avfall
ton
Övrigt avfall
ton
49
RAPPORT II
Borealis AB
MILJÖRAPPORT 2011
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
A.
GRUNDDEL
Administrativa uppgifter .................................................................. 1
B.
TEXTDEL
Beskrivning av verksamheten ......................................................... 2
– Verksamhetens organisation .......................................................... 2
– Lokalisering .................................................................................... 2
– Planförhållande .............................................................................. 2
– Recipientförhållanden ..................................................................... 2
– Drift- och produktionsbeskrivning ................................................... 3
– Beskrivning av reningsanläggningar .............................................. 6
Gällande föreskrifter och beslut ..................................................... 8
– Beslut av Miljödomstolen ................................................................ 8
– Pågående tillståndsfrågor ............................................................... 8
– Beslut av länsstyrelsen .................................................................... 8
– Kontrollprogram och kontrollföreskrifter ......................................... 8
– Omgivningskontroll ......................................................................... 9
Drift och produktionsförhållanden ............................................... 10
– Förändringar i produktion och processer ...................................... 10
– Energi-, bränsle och råvattenförbrukning ..................................... 10
– Produktion .................................................................................... 10
– Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter ............... 11
– Fackling ......................................................................................... 11
– Hantering av avfall, restprodukter m m ........................................ 12
– Störningar i driften av produktionsanläggningar ........................... 12
– Reningsanläggningar – driftförhållanden ...................................... 12
Kontrollresultat ................................................................................ 13
– Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring . 13
– Utsläppskontroll och utsläpp ........................................................ 13
– Buller ............................................................................................. 15
– Markmiljö ...................................................................................... 16
– Besiktningar .................................................................................. 16
C.
EMISSIONSDEKLARATION ............................................................ 17
MILJÖRAPPORT 2011
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Översiktskarta
Situationsplan Polyetenanläggningen
Flödesschema Polyetenanläggningen
Flödesschema vattenreningssystem
Gällande villkor, föreskrifter m m
Sammanfattning av kontrollprogram
Råvaru- och kemikalieförbrukning
Farligt avfall
Industriavfall
Miljödagbok
Analys av vatten i Stenunge å och dagvattenutlopp
Analys av metallhalter och TOC dagvatten och industriavloppsvatten
Analys av grundvatten
Sammanställning av miljörapportdata
MILJÖRAPPORT 2011
A
GRUNDDEL
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Platsnamn
Plats-nr
Huvudman
Postadress
Telefon
Kontaktperson
Kommun och län
Borealis Polyetenanläggningen
1415-1112
Borealis AB
444 86 Stenungsund
0303-86000
Marie-Louise Johansson
Stenungsund, Västra Götalands län
Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen Dom 2007-12-07 (M 2292-06)
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Miljöskydddsenheten
Kod enligt FMH (1998:899
och 2007:674) MB kap 9
Kod enligt NFS 2006:9 bil. 1
24.10A
4aviii
Miljöledningssystem
ISO 14001
Fastighetsbeteckning
Organisationsnummer
ÅKER 1:10
556078-6633
Denna rapport inges

dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9

dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24.
Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport.
1
MILJÖRAPPORT 2011
B
TEXTDEL
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Verksamhetens organisation
Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen i Stenungsund
Borealis AB.
Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-funktionen som omfattar dels produktion och dels
hantering av färdig polyeten. I högtrycksfabrikerna, lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen (PE3) tillverkas polyeten i olika processer. Materialhanteringen (MH) hanterar
färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Inom fabriksområdets östra delar togs
en ny högtrycksfabrik, LD5, i drift under våren 2010. Funktionscheferna för PE och MH har
linjeansvar för bland annat yttre miljö och till funktionerna finns knutet två samordnare av
Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS-coacher).
Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma
stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS).
Lokalisering
Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde,
omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å.
Söder om Industrivägen finns närmast ett område för småindustri och därefter bostäder, de
närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis
Krackeranläggning och i norr en fastighet som företaget äger, men för närvarande ej nyttjar. I
öster ligger Holms gård och områden för småindustri. Nordost om anläggningen, på Borealis
fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, som drivs gemensamt av
processindustrin. Denna verksamhet står under tillsyn av kommunen och rapporteras
separat. Se vidare kartan bilaga 1.
Planförhållande
Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 17
september 2007, vilken föranleddes av att bolaget begärde en planändring p.g.a. utbyggnad
av en ny högtrycksfabrik i östra delen av detaljplaneområdet.
Recipientförhållanden
Dagvatten från fabriksområdet avleds efter avskiljning av partiklar och kontroll till den norra
grenen av Stenunge å. Några hundra meter nedströms förenas den med åns södra gren och
efter ca 1,5 km mynnar ån i Stenungsundet i norra delen av samhället. Stenunge å utgör ett
viktigt reproduktionsområde för havsöring.
Processavloppsvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till en ledning till
Ineos AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström (havsvatten).
Spädningen är mycket stor.
2
MILJÖRAPPORT 2011
Både detta kylvatten och Stenunge å mynnar i Askeröfjorden. Denna fjord och de
angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god
vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på ca
3 dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret.
Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har
visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till en
viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt i den inre östliga
delen, Jordhammarsviken.
Spridningen av luftutsläppen i Stenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena
som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. Vid
inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden.
Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till stor
del från utländska källor, som i kombination med dåligt buffrade marker medfört storskalig
påverkan på sjöar och marker främst i form av tilltagande försurning och tecken på övergödning.
Drift- och produktionsbeskrivning
Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen
används även co-monomerer och tillsatsmedel.
Polyetenet tillverkas i fem fabriksenheter – den gamla högtrycksfabriken (HT), de två
lågtrycksfabrikerna och en med Borstarteknologi (LT1, LT2 och PE3), samt den nya
högtrycksfabriken LD5. Se fabriksplan bilaga 2.
Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av
lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader.
Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck i rörledning från de i
Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen.
Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, i processen.
Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader.
Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7 km nordöst om anläggningen
via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning.
3
MILJÖRAPPORT 2011
Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om
ca 25 ton, i en tons förpackningar eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen
per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg.
Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp
sker genom att en i taget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 3:e
år.
Processbeskrivning för högtrycksfabriken
Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg:
– gasrening
– reaktorer
– bearbetning
Det gasformiga etenet komprimeras till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till
en bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till
reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. I reaktorn polymeriseras en del
av etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder.
Denna energi används bl.a. till produktion av ånga.
Producerat polyeten uppsamlas i en produktmottagare, där det separeras från oreagerad gas
och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter överföras
till bearbetningsanläggningen eller lagras i silor.
Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning,
kondensering och rening i destillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn.
Som kylmedium i gasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer.
Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel i bearbetningsanläggningen. Även polyeten tillverkat på lågtrycksfabriken bearbetas i viss utsträckning här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det
smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras pneumatiskt till blandningssilor, i vilka en slutgiltig homogenisering av produkten
utförs.
Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar för inkommande och utgående vattenströmmar.
Den nya högtrycksanläggningen LD5 bygger på samma tillverkningsprincip som den
nuvarande, men med vissa skillnader i processen. Eten levereras direkt från krackern eller
EFAB-tanken och komprimeras till 270 bar (primärkompressor), tillsammans med
recirkulerad eten från processen. Efter tillsats av propen och co-monomer höjs trycket
stegvis till ca 2800 bar i en hyperkompressor.
Råvaran förvärms sedan med högtrycksånga innan den förs in i reaktorn. Organiska
peroxider används för att initiera polymerisationen. I reaktorn polymeriserar eten tillsammans
med co-monomer och propen till polyeten.
4
MILJÖRAPPORT 2011
Efter reaktorn kyls polymer och oreagerad monomer, och därefter separeras polymeren ut.
Eten från avskiljningen kyls och leds tillbaka till primär- respektive sekundärkompressorn.
Tyngre komponenter såsom oreagerade co-monomerer och lösningsmedel från peroxiderna
avskiljs i samband med nedkylning och används som bränsle i pannor eller skickas för
destruktion.
Polyetensmältan leds därefter vidare för bearbetning och extrudering. Därefter torkas
polyetenet och avgasas innan det går till produktlager. Avgasningsströmmen leds till en
oxidationsenhet där den förbränns.
Processbeskrivning för lågtrycksfabriken
Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg:
– gasrening
– polymerisation
– bearbetning
Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas i en s.k. fluidiserad bädd. Genom
inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte i etengasen
modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda
användningsområden.
De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar i de reagerande gaserna,
varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna utförs
i särskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer.
Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en
vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. I detta system
ingår kylare samt en enstegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Tillsats av
katalysator sker via en separat matningsanordning.
I reaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten i närvaro av den mycket aktiva katalysatorn
vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110oC. Oreagerad gas avgår
från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn.
Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande gasströmmen och bortförs i de i systemet ingående kylarna.
Polyetenet lämnar reaktorerna i form av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem för lagring i silor.
Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns i facklan.
Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en bearbetningsanläggning i stort utformad som den i HT-fabriken.
5
MILJÖRAPPORT 2011
Processbeskrivning för PE3
Tillverkningen i Borstarprocessen kan uppdelas i följande steg:
– förbehandling
– loop-reaktor
– gasfasreaktor
– gasåtervinning
– bearbetning
Huvudråvaran eten behandlas i ett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som comonomer används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar
som suspensions- och kylmedium i loop-reaktorn.
Katalysatorn i processen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Zieglertyp. Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar.
Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som i sig består av två steg, en förpolymerisationskrets och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. I loop-reaktorn är
trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90C, vilket gör att propanet förekommer i
superkritiskt tillstånd. Cirkulationen i reaktorn upprätthålls med intern pumpning. Avtappning
sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gasåtervinningen.
I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen
ca 90C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs.
Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som
måste återvinnas i ett särskilt returgassteg.
En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan
reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg
separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten.
Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret
tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs
till färdiglager.
Se vidare bifogat processchema, bilaga 3.
Beskrivning av reningsanläggningar
Reningsanläggning för avloppsvatten
Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärt-, dag- och industriavloppsvatten.
Sanitärt avloppsvatten leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk.
Till det sanitära avloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt lab-byggnaderna K-lab och F-lab till
detta nät.
6
MILJÖRAPPORT 2011
Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra
ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska
ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning av
fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). I dagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja
pellets och andra grövre föroreningar. I utjämningsbassängen sedimenterar sand och andra
tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen
leds dagvattnet till Stenunge å, den norra grenen.
Industriavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden.
Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga i vatten samt polyeten. Avloppsvattnet förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet
(Askeröfjorden) efter spädning med Ineos AB:s kylvatten.
Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4.
Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pH-värde.
Reningsanläggningar för luft
Stoftavskiljning av i första hand polyetendamm sker i ett stort antal stoftavskiljare bestående
av filter eller cykloner.
7
MILJÖRAPPORT 2011
GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT
Beslut av Miljödomstolen
Företagets verksamhet regleras av Miljödomstolens beslut 2007-12-07. Samtliga nu gällande
villkor redovisas i bilaga 5.
Pågående tillståndsfrågor
Miljödomstolens beslut från 2007 har överklagats gällande fyra villkorspunkter. Två
villkorspunkter (D3 och D4) gällde kemikaliehantering vilandeförklarades av Miljödomstolen i
november 2008 och i december 2010 mottogs ett föreläggande om att ange vår inställning till
behov och utformning av kemikalievillkor. Yttrandet skulle inkomma till myndigheten innan 31
januari 2011. Under 2011beslutade Mark- och miljööverdomstolen att kemikalievillkoren och
provisoriska villkoret C3 inte skall gälla.
I Miljödomstolens beslut 2007 ingick dessutom åtta prövotidsutredningar gällande (A)
möjlighet att begränsa vattenförbrukningen, (B) kartläggning av industriavloppsvatten med
avseende risk för påverkan på recipienten, (C) möjligheter för att reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet, (D) möjligheter att begränsa utsläpp av kolväten till luft, (E) möjliga
energihushållningsåtgärder, (F) möjliga åtgärder för att reducera buller från verksamheten
ned mot kraven som ställs vid nyetablering av industri, (G) behov av och möjlig utformning av
brandvattendepå, samt (H) möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från
brand i råvarulagren.
Villkor A till F ska rapporteras till tillsynsmyndigheten innan den 30 juni 2012, medan G och H
rapporterades i slutet av 2008. Gällande prövotidsvillkor G så beslutade Miljödomstolen 2010
att en ny brandvattendepå med en volym av minst 5 000 m3 ska uppföras i områdets östra
delar innan utgången av 2011. Dessutom skulle dagvattenbassängen modifieras så 2000 m3
släckvatten kan omhändertas vid en eventuell brand. Genomförandetiden för
brandvattendepån förlängdes i ett beslut under 2011 till att gälla utgången av 2012 på grund
av projektets komplexitet. När det gäller den modifierade dagvattenbassängen pågår en
studie för alternativ lösning som ska redovisas för Mark- och miljödomstolen under 2012.
Beslut av Länsstyrelsen m.fl.
Inga nya beslut har tagits av länsstyrelsen under året.
Övriga gällande beslut som tidigare har fattats av Länsstyrelsen redovisas i bilaga 5.
Kontrollprogram och kontrollföreskrifter
Den senaste versionen av Kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24.
Se bilaga 6. Ett nytt förslag på kontrollprogram har skickats till Länsstyrelsen, men inte
antagits ännu.
8
MILJÖRAPPORT 2011
Omgivningskontroll
Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som Länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen av kontrollen ingår i den samordnade miljöövervakningen för länet.
Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där företaget är
medlem. Under året har flera möten genomförts med deltagare från de petrokemiska
industrierna, VA-enheten vid Stenungsunds kommun, Bohuskusten Vattenvårdsförbund,
SGU, Marin Monitoring, Miljökontoret vid Stenungsunds kommun och Miljöskyddsenheten
vid Länsstyrelsen när behovet och inriktning av utökad recipientkontroll i havet har
diskuterats. Frågan har aktualiserats av Länsstyrelsen med anledning av studier som visat
på avvikelser hos Tånglake i havet utanför Stenungsund.
I tillägg till dessa program ovan handhar och bekostar Stenungsundsindustrierna en del
andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av luftföroreningar,
bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar.
Petrokemiindustrierna har ingått i en arbetsgrupp för framtagande av förslag för en
säkerhetszon mellan industrin och samhället i övrigt under ledning av Stenungsunds
kommun. Säkerhetszonen ska införas i kommunens översiktplan. Som underlag för detta har
en bullerkartläggning för samhället tagits fram. I kartläggningen ingår samtliga industrier,
vägar och järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens hemsida.
Enligt kontrollprogrammet ska en bottenfauna undersökning genomföras i Stenunge å vid två
lokaler (uppströms och nedströms dagvatten utloppet) vart tredje år. Denna undersökning
genomfördes av Medins Biologi AB i april 2010. Resultaten visade på något försämrad
bottenfauna sedan förra undersökningen och en viss skillnad mellan uppströms och
nedströms lokalen. En skillnad som kan bero på olika vattenhastigheter och bottensubstrat
vid respektive lokal, eller påverkan från dagvattenutsläppet. Avverkning av träd i strandzonen
kan också ha bidragit till försämringen.
9
MILJÖRAPPORT 2011
DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN
Förändringar i produktion och processer
Produktionen under 2011 var 531 kton polyeten vilket är en högre produktion än 2010 (501
kton). Att produktionen varit högre under 2011 beror främst på ett allt högre
kapacitetsutnyttjande på LD5.
Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning
Bränslen enligt tabell 1 nedan har under året använts i anläggningens ångcentral för
framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning i högtrycksfabriken genereras dessutom lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning.
Tabell 1
Bränsleförbrukning i ångcentralen
Bränsle
Eldningsolja
Polyolja, MEK och IPA
Bränngas PE3
Bränngas
Eten
Propen
Värmevärde MJ/kg
42,5
38,6
43
57
47,2
45,8
Svavelhalt %
0,05
<0,1
<0,1
<0,1
<0,1
<0,1
Förbrukning Ton
5252
665,8
0
0
105,6
37,2
I ångcentralen finns 2 st. ångpannor, panna 3 och panna 4. Det har inte eldats någon
bränngas från PE3 sedan 2007 eftersom denna off-gas numera leds via en ledning till
Krackern, där den främst används som råvara, men även som bränngas i ångpannorna vid
bränngasunderskott. Utsläppen till följd av energiproduktion redovisas under rubriken utsläpp
till luften sid. 11 samt i sammanställning bilaga 14.
Elförbrukningen uppgick under året till 567 GWh, vilket är en högre förbrukning än året innan.
Bolaget är med i ”Program för energieffektivisering” och arbetar kontinuerligt med att
reducera energiförbrukningen.
Råvatten tas från sjön Hällungen och uttaget var sammanlagt ca 1,66 Mm3 under året.
Produktion
Produktionen i form av tillverkad basharts fördelade sig på fabriksenheterna enligt tabell 2
nedan.
Tabell 2
Fabrik
HT
LT
PE3
LD5
Totalt
Tillverkad mängd basharts
Kton
134
96
151
150
531
Se även sammanställning för åren 1991-2011, bilaga 14.
10
MILJÖRAPPORT 2011
Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter
Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2011, bilaga 14. Förbrukningen av
råvaror (eten, propen, sam-monomerer) och tillsatsmedel har varit högre än föregående år.
Bolaget arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för
människors hälsa eller miljö och har tagit fram en mer omfattande lista över förbjudna och
begränsade ämnen. Denna lista ersätter den tidigare publicerade "svarta listan" över
kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Listan omfattar nu
även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra
produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Listan kommer att uppdateras regelbundet allt
eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella
ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporatecitizenship/product-stewardship/banned-substances/).
Köldmedia
CFC förekommer inte längre i kylsystemen och alla nyinstallationer och ombyggnader utförs
med HFC som kylmedium. Det finns 91 st. kylanläggningar där mängden installerad
köldmedia överstiger 3 kg. Inga anläggningar har skrotats. Totalt har 159,8 kg HFC fyllts på
under året. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella
enheter innehåller.
Tabell 3
HCFC
HFC
Mängd och typ av köldmedia i aktuella 91 kylaggregat.
Installerad köldmediemängd, kg
74
1196
Den totala köldmediemängden avser kylanläggningar där installerad köldmedia mängd
överstiger 3 kg.
Fackling
Facklade mängder i respektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i tabell 4
nedan. Lågtrycksfabrikerna och PE3 är anslutna till en gemensam fackla. Fackelströmmar
från den nya LD5 fabriken går till en separat fackla.
Tabell 4
Fabrik
LT1
LT2/PE3
LD5
Totalt
Facklad mängd i respektive fackla
Ton
757
1389
3882
6185
11
MILJÖRAPPORT 2011
Hantering av avfall, restprodukter m.m.
Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas i bilagorna 8 och 9.
Mängderna av industriavfall har ökat under året, medan en liten ökning skett av mängden
farligt. Bolaget arbetar aktivt med att sortera ut avfallsslag som kan återanvändas eller
användas för energiproduktion och dessutom förekommer det ständiga diskussioner hur
mängderna kan reduceras.
Störningar i driften av produktionsanläggningar
Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats i månadsrapporterna. Den
nya högtrycksfabriken LD5 startades i april 2010. I samband med inkörningsperioden
stoppades anläggningen genom att säkerhetsventiler på reaktorn aktiverades. Under 2011
har driften av fabriken stabiliserats och antalet sådana stopp har minskat betydligt.
I oktober drabbades polyetenanläggningen av ett strömbortfall vilket ledde till att hela
anläggningen stoppades med fackling i båda facklorna som följd.
I november drabbades två av reaktorerna på gamla HT fabriken av sönderfall på grund av att
butylakrylat (BA) av misstag kommit in i MEK (metyletylketon) systemet. Sönderfallen ledde
till rejects från reaktorerna som gav upphov till ett utsläpp på ca 1 ton kolväten vardera.
En sammanställning av miljödagboken finns i bilaga 10.
Reningsanläggningar – driftförhållanden
Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda
driftstörningar. Riktvärdet för TOC har innehållits under samtliga månader. Sedan i maj 2011
rapporteras endast Borealis bidrag till mängden TOC, detta innebär att den rapporterade
mängden TOC är betydligt längre för 2011 än tidigare år.
12
MILJÖRAPPORT 2011
KONTROLLRESULTAT
Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring
Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt
schema i s.k. F/U- (Förebyggande Underhåll) program. Mätare som är kopplade till
beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman
TOC-instrumentet är placerat i en separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser på respektive vatten. Mätvärdena registreras i en dator och via ett larmsystem erhålls
en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. Jämförande
kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium, se bilaga 12.
Utsläppskontroll och utsläpp
Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året.
Se även sammanställning för åren 1991-2011, bilaga 14
Utsläpp till luft
Nedanstående tabell 5 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder
baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning.
Tabell 5 Sammanställning av kolväteutsläppen ton/år
Eten
Propen
Övriga VOC
Totalt
HT
244
45
LD5
176
LT1
79
LT2
49
PE3
59
289
176
79
49
42
101
TOTALT
606
45
42
692
Verksamheten har en provisorisk föreskrift att utsläppen av kolväten (VOC) från
verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde inte
överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. Av den totala mängden VOC på 692 ton
utgör oförbränt från facklorna 135 ton VOC och resterande del 557 ton. Av dessa 557 ton
härrör 156 ton från LD5, varav största delen av utsläppen skett vid oplanerade stopp. De
diffusa utsläppen från LD5 fabriken har varit mycket låga (knappt 46 ton).
Kompletterande mätningar av kolväteutsläppen har gjorts med SOF-metoden (Solar
Occultation Flux) under totalt 6 dagar under 2011. Den totala emissionen av eten från hela
anläggningen blev i medeltal 117 kg/h, vilket motsvarar 1025 kg/år. Exkluderas facklingen
från genomförda mätningar blir de totala utsläppen 54 kg/h eller 473 kg per år. Den gamla
högtrycksanläggningens etenemissioner stod för ca 34 % (47 kg/h) av totala
etenemissionerna, medan den nya högtrycksfabriken LD5 etenemissioner utgjorde ca 4 %
(5,2 kg/h). LT/PE3 och LD 5 bidrog tillsammans med ca 12% av utsläppet (11kg/h).
Facklorna stod för mer än 50 % (63 kg/h eller 552 ton) av den totala emissionen.
Emissionsnivåerna av eten var lägre än tidigare år. Resultatet visas i nedanstående tabell 6
med motsvarande värden enligt kvantifieringen ovan inlagda för jämförelse.
13
MILJÖRAPPORT 2011
Tabell 6 Kolväteutsläpp bestämda med SOF-metoden samt beräknade (ton/år)
Källa
HT
LT/PE3
LD5
Facklor
Summa
1
2
SOF
350
Eten
Beräkn.
244
122
227
Propen
SOF
58
Beräkn.
45
SOF
Propan
Beräkn.
2721
42
552
1025
135
606
58
45
272
Hela anläggningen inklusive propan från fackling
Diffusa utsläpp (45,6 ton) + utsläpp vid händelser från LD5
42
SOF
408
Summa
Beräkn.
289
394
269
552
1354
135
692
SOF-mätningarna visar totalt sett högre utsläpp än beräkningarna. Vid jämförelse av
resultaten finns det några aspekter som bör beaktas. Mätningarna är stickprov även om ett
antal mätningar gjorts på varje område. Uppskalningen till årston inrymmer därför en
osäkerhet. En annan osäkerhetsfaktor är att mätningarna utförts nära källorna vilket kan
överskatta värdet.
Läcksökning
Samtliga areor/sektioner inom LT/PE3 fabrikerna, HT fabriken och LD5 har kontrollerats och
läcksökts under 2011. Läcksökning utförs regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av
Länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter där diffusa utsläpp kan förekomma. Målet är
att utföra läcksökningen 2 ggr/år, och mer än detta har gjorts inom LT/PE3 fabrikerna med
12516 kontrollerade punkter totalt. Antalet funna läckor var 74, alla utom en har åtgärdats.
Inom LD5 och HT fabriken har en IR kamera använts för läcksökningen. På HT fann man 38
läckor och 22 av dessa är åtgärdade. På LD 5 har läcksökning genomförts på all utrustning,
två eller fler gånger. Totalt har 41 läckor hittats varav 24 stycken åtgärdats.
Sammanfattning
Nedanstående tabell 7 är en sammanställning av utsläppen till luften under året.
Tabell 7 Utsläpp till luft under 2010 av VOC, NOx, SO2 samt CO2 (ton)
Parameter
VOC
NOx
SO2
CO2
Ton
649
37
10,2
40502
14
MILJÖRAPPORT 2011
I tabell 8 nedan visas utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten.
Mängderna är beräknade från uppmätta halter och flöden, angivna som brutto och således ej
frånräknade vattnets naturliga innehåll av de aktuella ämnena, undantaget TOC. I april 2011
meddelade miljödomstolen en ändring i villkoret avseende utsläpp av TOC där avdrag för
TOC i råvattnet får göras. Den totala mängden TOC redovisas enligt tidigare villkor till och
med april och enligt det nu gällande villkoret från och med maj. Inga månadsmedelvärden
har överskridit riktvärdet på 1000 kg.
Tabell 8 Utsläpp till vatten under 2011
IA
9,6
13,3
3,6
5,1
83
26
3
847
457
2148
TOC, medelvärde råvatten g/m3
TOC, medelvärde brutto
g/m3
TOC, medelvärde netto
g/m3
TOC,
ton
COD, medelvärde g/m3
BOD, medelvärde g/m3
COD/BOD
N total, mängd
kg
P total, mängd
kg
Flöde, medelvärde m3/dygn
Dagvatten
9,7
2,7
457
34
761
Resultat från provtagning vid dagvattenutsläppet i Stenunge Å redovisas i bilaga 11.
Förbrukning av matar- och kylvattenkemikalier redovisas i bilaga 7.
Buller
Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt nr 11 i Söbackenområdet samt ytterligare två
extrapunkter har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 9.
Pkt A är vid adressen V. Söbacken 1 och pkt B är vid Västergårdsvägen, norra änden.
Tabell 9 Uppmätta ljudnivåer vid Söbacken och Västergårdsvägen.
Månad
Februari
Mars
Mars
April
Juni
Juli
Juli
September
Oktober
November
December
December
Årsmedel:
Dag
12
13
29
29
8
6
31
16
13
7
2
19
Pkt 11
50
49
50
50
49
50
49
49
50
49
50
49
49,5
Pkt A
46
45
47
46
44
44
45
44
47
45
44
44
45,1
Pkt B
47
46
47
47
46
45
46
45
46
46
46
45
46,0
Vind
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Vindstilla
Villkor: Max 50 dB(A)
Inga mätningar har överskridit riktvärdet på 50 dB(A).
15
MILJÖRAPPORT 2011
Utifrån diskussion med Länsstyrelsen har det beslutats att immisionsbullermätning ska ske
två gånger per år av en extern part för att verifiera att villkoret följs. Under 2011 har
immisionsmätning genomförts av Müller BBM vid två tillfällen nattetid och vid två platser
(Söbackevägen 33 och Hasselgatan 7). Resultaten från genomförda mätningar redovisas i
tabell 10 nedan.
Tabell 10 Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer nattetid vid Söbacken 33 och Hasselgatan 7.
2011-02-27
2011-10-14
Söbacken 33
48
50
Hasselgatan 7
52
52
Genomförda immisionsbullermätningar visar på ekvivalenta ljudnivåer i nivå med eller över
villkoret på 50 dB(A). Åtgärder för minskad bullerpåverkan pågår.
Markmiljö
Provtagning för att kontrollera ett område med lokalt förhöjda oljehalter i marken inom HTfabriken har genomförts enligt gällande kontrollprogram och en sammanställning av
resultaten finns i bilaga 13.
Besiktningar
Som en del av deltagande i program för energieffektivisering (PFE) har årlig revision av
energiledningssystemet genomförts av extern revisor.
I enlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, har en verifiering av systemen för
övervakning och rapportering av CO2-utsläppen gjorts.
16
MILJÖRAPPORT 2011
C
EMISSIONSDEKLARATION
Borealis polyetenanläggning (1415-1112) Verksamhetskod 24.16-1
Uppgifterna avser året 2011
1.
Produktion
Polyetenanläggningens tillstånd är baserat på polyetenproduktionen. Tillåten årsproduktion är 750 kt och under 2011
uppgick produktionen till 530 kt.
2.
Utsläppstabeller
Från den ursprungliga tabellen, NFS 2002:5 bilaga 2, har nedan i tabell 11 listats de parametrar som är relevanta för
verksamheten. I tidigare deklarationer har i vissa fall även mätresultat redovisats där dessa låg under tröskelvärdet. I
följande redovisning har en del av dessa parametrar utelämnats eftersom det bedömts sannolikt att tröskelvärdet alltid
underskrids. Inkommande vattens halter har ej frånräknats förutom när det gäller TOC där halten i inkommande råvatten
räknats av från utsläppt TOC via industriavloppet från maj 2011 och framåt.
Tabell11 Parametrar relevanta för verksamheten vid polyetenanläggningen
CASnr
Parkod
CO2
HFC
NMVOC
NOX
Parameternamn
Koldioxid
Enhet
Fluorkolväten
Flyktiga organiska
ämnen, halogenerade och icke
halogenerade
Kväveoxider, som
kvävedioxid
kg/år
t/år
Användn./ Vatten
Tillverkn.
t/år
t/år
Luft
Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar
fiering
40502
C
Beräknas från bränslet
160
C
692
M/C
37
17
M
MILJÖRAPPORT 2011
CASnr
Parkod
N-tot
OljaOPALCH
OljaTEX-ALC
OljaTEXARC
P-tot
SF6
S-tot
TOC
7440666 Zn
ParameterEnhet
namn
Kväve och kväveföret/år
ningar, som N
Olja – Opolära
kg/år
alifatiska kolväten
Olja – Totalt
kg/år
extraherbara
alifatiska ämnen
Olja – Totalt
kg/år
extraherbara
aromatiska ämnen
Fosfor och fosforkg/år
föreningar, som P
Svavelhexakg/år
fluorid
Svavel och svavelt/år
föreningar, som S
Kol organiskt, totalt
Zink och zinkföreningar, som Zn
t/år
kg/år
Användn./ Vatten
Tillverkn.
1,3
Luft
Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar
fiering
M
M
C
M
490
7,8
110
Under
detektionsgränsen
Under
detektionsgränsen
Under
detektionsgränsen
M
0
C
10,2
C
<0,01
M
M/C
18
Ingen användning 2011
Förekommer i tillsatsmedel.
Bilaga 1
19
Bilaga 2
LD5
LT2/PE3
LT1
HT
20
Bilaga 3
FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN
Eten
LT UNIMODALT
Destillation
Destillation
Katalysator
Avgasning
LOOPREAKTOR
Separation
GASFASREAKTOR
GASFASREAKTOR
Katalysator
Comonomer,
hjälpkemikalier
TUBREAKTOR
LT BIMODALT
Avgasning
HT
Produktseparation
Comonomer, vätgas
Tillsatsmedel
Polyolja
BEARBETNING
BEARBETNING
BEARBETNING
180.000 ton
PACKNING
LAGRING
500.000 ton
=komprimering
KUND
=kylning/värmning
21
Bilaga 4
22
Bilaga 5
Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Polyeten
Inledning
Denna sammanställning omfattar de koncessionsbeslut, beslut i Miljödomstolen,
länsstyrelsebeslut samt beslut från Naturvårdsverket som har aktualitet. Beträffande
länsstyrelsebesluten begränsar sig dessa till tiden efter 1981 när flera av de ännu
gällande villkoren fastlades. De flesta länsstyrelsebesluten avser anmälningar av
processförändringar och utbyggnader och har i flertalet fallen inte medfört ytterligare
villkor. Dock är de uppgifter om miljöförhållanden som uppgivits i den tillhörande anmälan
att betrakta som bindande.
Koncessionsbeslut
2007-12-07 (M 2292-06)
A. Tillstånd
Miljödomstolen, som godkänner den till ansökan fogade
miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken
(1998:808) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i
Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rätt att
utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer.
Miljödomstolen återkallar det tillstånd till verksamheten vid polyetenanläggningen i
Stenungsund som Borealis AB erhöll i dom den 6 augusti 1999 och förordnar att nu
meddelat tillstånd ska ersätta det tidigare tillståndet och gälla omedelbart.
Villkor
Utfall 2011
B. Uppskjutna frågor
Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap. 27 §
miljöbalken avgörandet av vilka slutliga villkor
som ska gälla i fråga om vattenförbrukning,
utsläpp av processavlopps-, kyl- och
dagvatten, utsläpp till luften av kolväten,
energihushållning, buller, depå för brandvatten
samt omhändertagande av förorenat
släckvatten. Utredningarna ska utföras i
samråd med tillsynsmyndigheten och Tekniska
myndighetsnämnden i Stenungsund samt, i
fråga om punkterna G och H,
räddningstjänsten i Stenungsund. Resultatet
av utredningarna, inkluderande tekniska
beskrivningar av möjliga åtgärder, miljö- och
kostnadsmässiga effekter samt förslag till
eventuella åtgärder med tidplaner jämte
förslag till slutliga villkor ska, i fråga om
punkterna G och H ovan, ges in till domstolen
före utgången av år 2008 och i fråga om
23
Uppfylls
villkoret
Ja
Bilaga 5
övriga punkter senast den 30 juni 2012.
Om inte något annat framgår av detta beslut
skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att
minska vatten- och luftföroreningar, avfall och
andra störningar för omgivningen – bedrivas i
huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget
har uppgett eller åtagit sig i ärendet.
Möjligheterna att begränsa
vattenförbrukningen inom verksamheten och
att därigenom bidra till förbättrade
tappningsförhållanden i Bratteforsån.
Pågår
Ja
Pågår
Ja
C. Hur föroreningsinnehållet i dagvattnet kan
minskas och hur störningar i Stenunge å p.g.a.
dagvattenutsläpp kan motverkas.
Pågår
Ja
D. Möjligheterna att begränsa utsläppen av
kolväten till luft från bolagets samlade verksamhet på platsen inklusive facklingen.
Pågår
Ja
E.
Möjliga energihushållningsåtgärder i den
samlade verksamheten (med undantag från
åtgärder som är avgränsade till enbart den nya
högtrycksfabriken).
Pågår
Ja
F.
Bullerpåverkan (ekvivalent och momentant)
från verksamheten under dygnets olika tider
och möjligheter att innehålla vad som i
Naturvårdsverkets skrift Externt industribuller allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983)
anges för nyetablering av industri. Möjliga
åtgärder ska redovisas stegvis ner mot
Pågår
Ja
A.
B.
En kartläggning av industriavloppsvattnet med
avseende på risk för påverkan på recipienten.
Kartläggningen ska omfatta en genomgång av
vilka kemiska ämnen från verksamheten som
kan förekomma i avloppsvattnet, en kemisk
och biologisk karaktärisering av vattnet jämte
en bedömning, med utgångspunkt från
resultaten härav, av påverkan och effekter i
recipienten. Utredningen ska ligga till grund för
förslag till ev. ytterligare skyddsåtgärder
såsom kemikalieutbyte eller reningsåtgärder
samt till slutliga villkor för de parametrar som
bör regleras. Om hittillsvarande
recipientundersökningar inte svarar mot den
påverkan som kan förväntas av utsläpp från
verksamheten ska bolaget föreslå
kompletteringar av recipientkontrollen i dessa
avseenden.
24
Bilaga 5
utredningsmålet.
G
Behov av och möjlig utformning av en depå för
brandvatten inklusive pumpar och
ledningssystem.
H. Möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat
släckvatten från brand i råvarulagren.
Beslut från MDdepå byggas
innan utgången
av 2012. Projekt
pågår.
Beslut från MDdammar för
uppsamling av
släckvatten ska
byggas innan
utgången av
2011. Projekt
klart.
Ja
Ja
C. Provisoriska föreskrifter
1.
Utsläppet av organisk substans med det
industriella avloppsvattnet, mätt som TOC, får
efter avdrag för halten TOC i råvattnet inte
överstiga 10 ton/år (gränsvärde). Utsläppet får
som riktvärde1) och månadsmedelvärde inte
heller överstiga 1 000 kg.
Inga
överskridanden,
totalt 5,1 ton
Ja
2.
Utsläppet av kolväten (VOC) från
verksamheten, exklusive utsläppen från
facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde1)
inte överstiga 700 ton för senaste
tolvmånadersperiod.
VOC utsläppen
från verksamheten exkl.
facklorna var 559
ton. (se sid 13).
Ja
4.
Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning
återkommande spåra läckage av kolväten från
ventiler, flänsförband, pumpar och övrig
processutrustning och andra läckagepunkter
m.m. samt i samråd med tillsynsmyndigheten
snarast vidta de reparationer, kompletteringar,
utbyten och annat som kan krävas med
anledning av upptäckt läckage.
Läcksökning har
genomförts och
redovisas i
årsrapporten (se
sid 14).
Ja
5.
Samtliga reaktorer vid verksamheten ska
dämpas så att den maximala ljudnivån vid
blåsning (rejects) inte överstiger 65 dB(A)
utomhus vid bostäder.
Nej
6.
I fråga om bullerstörningar ska följande gälla.
a) före det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits
i bruk:
Buller från verksamheten ska begränsas så att
den som riktvärde1) inte ger upphov till högre
Ljudnivån vid
rejects från LD5’s
reaktor
överskrider 65
dB(A).
Åtgärdsutredning
pågår.
Se tabell 9 och 10
ovan.
Mätt internt 12
ggr och externt
vid två tillfällen
25
Nej, åtgärder
pågår.
Bilaga 5
ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför
industriområdet än följande:
Dagtid vardagar kl 07-18
Kvällstid kl 18-22
Sön- och helgdagar kl 07-18
Nattetid kl 22-07
Ekvivalent
60 dB (A)
55 dB (A)
55 dB (A)
50 dB (A)
under 2011.
Externmätningar
gjorda av Müller
BBM.
Om bullret från verksamheten innehåller
impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska
ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas
med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 65 dB(A).
b) sedan den nya HT-fabriken (LD5) tagits i
bruk:
Buller från verksamheten ska begränsas så att
den som riktvärde1) inte ger upphov till högre
ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför
industriområdet än följande:
Dagtid vardagar kl 07-18
Kvällstid kl 18-22
Sön- och helgdagar kl 07-18
Nattetid kl 22-07
Ekvivalent
55 dB (A)
50 dB (A)
50 dB (A)
45 dB (A)
Om bullret från verksamheten innehåller
impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska
ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas
med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 60 dB(A).
D. Slutliga villkor
1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att
minska vatten- och luftföroreningar och andra
störningar till omgivningen - ska bedrivas i
huvudsaklig överensstämmelse med vad
bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet såvida
annat inte framgår av detta beslut.
2.
Utsläppet av kväveoxider (NOX) från
anläggningen får som riktvärde1) inte överstiga
50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2).
26
Ja
NOx utsläppen
var 37 ton.
Ja
Bilaga 5
5.
Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att
minimera mängden avfall som uppkommer i
verksamheten. Avfallet ska sorteras och i
första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet
farligt avfall, ska förvaras och hanteras på
sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas
upp och så att damning, spridning av avfall
eller andra olägenheter inom området undviks.
Vid förvaring utomhus ska avfall som kan ge
upphov till förorening vara skyddat från
nederbörd.
6.
Om verksamheten i sin helhet eller i någon del
av denna upphör eller om byggnader eller
anläggningar avses rivas eller ny mark inom
verksamhetsområdet avses bebyggas ska
detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast
sex veckor före den planerade åtgärden.
Anmälan ska föranleda överväganden om
behov av efterbehandlingsåtgärder.
7.
Bolaget ska senast sex månader efter det att
den nya HT-fabriken (LD5) tagits i drift, till
tillsynsmyndigheten, ge in förslag till reviderat
kontrollprogram. Programmet ska bl.a. ange
hur verksamheten ska kontrolleras med
avseende på mätmetod, mätfrekvens och
utvärderingsmetod.
Sorterar, följer
upp och går
igenom avfallsmängder med
drift.
Nya skyltar med
tydligare
instruktioner för
sortering av avfall
har satts upp vid
avfallsstationerna.
Ingen verksamhet Ja
har upphört under
året.
Ett förslag på
reviderat
kontrollprogram
har lämnats in.
Delegation
Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 §
Inga ytterligare
tredje stycket miljöbalken åt
villkor har
tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare föreskrivits.
villkor som kan erfordras avseende
efterbehandling.
Beslut från Länsstyrelsen
1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i
Stenungsund
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43
§§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej
annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall
bedriva och redovisa resultatet av läcksökning
avseende flyktiga organiska ämnen i minst den
omfattning och på sådant sätt som bolaget
angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning
daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar
därutöver särskilt följande:
A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett
27
Ja
Läcksökning är
genomförd inom
både HT, LT/PE3
och LD5 (se sid.
14).
Ja
Ja
Ja
Bilaga 5
basprogram med fastställd frekvens på
undersökningarna enligt nedan, dels som
undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen:
A1. Läcksökningens basprogram omfattar två
kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar
av processområde, tankar, bergrum och sfärer,
facklor och de inom området befintliga in- och
utlastningsenheterna. För rörstråk och
motsvarande utrustning med få läckagekällor
per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig
läcksökningsomgång anses tillfyllest.
Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna
skall vara minst fyra månader och högst åtta
månader.
A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning
genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då
läckagenivån av olika anledningar kan antas
vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första
hand tillfällen efter uppstart eller liknande på
varje anläggning eller anläggningsdel som varit
stopp eller på annat sätt har utsatts för
betydande variationer ifråga om tryck,
temperatur och/eller annan i samband med
läckageuppkomst betydande driftsparameter.
Denna typ av läcksökning med efter följande
tätningsåtgärder genomförs oberoende av om
inverkan på anläggningen enligt ovan varit
planerad eller oplanerad och så snart möjligt
efter det att "normala" driftsförhållanden
upprättats.
B. Metodik mm. vid läcksökning:
Läcksökningen inom basprogrammet – och då
framförallt vad gäller själva kontrollen av
halterna vid de potentiella läckagepunkterna –
skall genomföras vid lämplig väderlek och i
enlighet med den metodik och med de
definitioner som anges i bilaga 1. Så långt
möjligt bör läcksökningen vid de särskilt
motiverade tillfällena under punkt A2 ovan
också genomföras vid lämplig väderlek. De
interna rutiner och den organisation som
används inom företaget för läcksökningen skall
vara så tydliga att genomförandet i princip kan
anses personoberoende.
C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall
finnas där varje funnen läcka skall identifieras
med en unik beteckning och som gör det möjligt
att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett
effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som
specificeras under D.
28
Bilaga 5
D. Redovisning av läcksökningen och
utvärderingen av denna skall ske enligt följande:
D1: Redovisning av de i basprogrammet
ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande
år.
Redovisningen skall för de båda tillfällena avse
läckagesituationen före respektive efter det att
tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en
redogörelse för antalet arbetsorder som
utfärdats i samband med läcksökningen.
Redovisning skall göras uppdelad på minst de
delområden i vilken verksamhetsområdet varit
indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar
och en uppdelning skall därutöver göras på
olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle
bör också kompletteras med bolagets egna
kommentarer och slutsatser av den redovisade
läcksökningsomgången.
D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som
genomförs vid särskilt motiverade tillfällen
redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som
uppstart efter anläggningsstopp skall dock
redovisning ske i påföljande månadsrapport.
Ja
2010-03-15 –Tillstånd enligt förordningen
(2008:245) om kemiska produkter och
biotekniska organismer
Länsstyrelsen lämnar Borealis AB tillstånd till
överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter.
Detta tillstånd gäller tills vidare dock längst till
och med den 16 mars 2014.
Detta beslut har fattats med stöd av 11 § och 7
§ 2 p, förordningen (2008:245) om kemiska
produkter och biotekniska organismer.
2008-01-15 Tillstånd till utsläpp av CO2
Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr
556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av
koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel
med utsläppsrätter för Polyetenanläggningen på
fastigheten Åker 1:10, Stenungsunds kommun.
Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat
2005-12-16, diarienr 567-56055-2005.
Tillståndsnummer SE-14-563-57290-2004
29
Utsläpp under
2011 har
verifierats och
rapporterats till
NV och SUS.
Ja
Bilaga 5
bibehålls dock.
Villkor för tillståndet
1a. Om inte annat framgår av villkor 1b och 1c
skall utsläpp av koldioxid övervakas i
enlighet med vad som anges i
tillståndsansökan (diarienr 563-572902004).
1b. Den högsta övervakningsnivån 4a för
aktivitetsdata avseende bränngas skall
användas, i enlighet med anmälan daterad
2005-10-21.
1c. Fackling skall övervakas i enlighet med
anmälan daterad 2007-12-19.
Byte skall ske till en övervakningsmetod
med lägre osäkerhet om det är tekniskt
möjligt och inte leder till orimliga kostnader.
Byte av övervakningsmetod skall ske när
fel i övervakningsmetoden har upptäckts.
2.
En utsläppsrapport skall årligen lämnas till
Naturvårdsverket.
3.
Årligen senast den 30 april skall
utsläppsrätter överlämnas för annullering
motsvarande de sammanlagda utsläppen
av fossil koldioxid från anläggningen under
föregående år.
1)
Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för
tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas.
30
Bilaga 6
1.
SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM
Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24.
1.1
Kontroll och rapportering
1.1.1
Miljödagbok
Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis.
1.1.2
Besiktning
Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse
med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST.
1.1.3
Egenkontroll
Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvis samt årsrapport.
31
Bilaga 6
KONTROLLPROGRAM
2.1
Råvaruförbrukning / produktion
Producerad
basharts
per
fabriksenhet
Råvaruförbrukning
HT, LT,
PE3
Mätning/
beräkning
Hela
anläggningen
Kemikalie- Hela
förbrukning anläggningen
Eten, propen Mätning/
övriga Coberäkning
monomerer
Tillsatsmedel, hjälpkemikalier
mm
Elförbrukning
Råvattenförbrukning
2.2
Frekvens Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
ton/mån
Månadsrapport
1 gång/år
-”-
ton/år
Muntligt
ton/år
Årsrapport/
Muntligt
GWH
Årsrapport
m3
Årsrapport
Utsläpp till luft
Totalt
kolväteutsläpp
Fackling
Rökgaser
HT, LT1,
LT2
Eten, propen
övriga
kolväten
LT1 fackla Facklad
LT2 fackla mängd inkl
pilotbrännare
Ångpannor SO2
NOX
LT1, LT2 NOX
facklor
CO2
32
Mätning/
beräkning
Beräkning
Frekvens
Flödes- eller
Redovisning
mängduppgift
ton/år
Årsrapport
ton/mån

Beräkning 
 Kontinuer-  ton/år mg/MJ
Mätning

Beräkning  ligt
ton/år
Beräkning
Månadsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Bilaga 6
2.3
Avloppsvatten
Omfattning
Provställe Parametrar
Reningsanläggning
Industriavlopp Utlopp IAbassäng
Dagvatten
Recipient
Grundvatten
Provtyp
Frekvens
Driftstopp
Flöde
TOC
COD
BOD
N
P
Tungmetaller
Utlopp till
Flöde
Stenunge Å TOC
N
P
Utlopp samt i Temperatur
Stenunge Å Färgtal
före och efter Grumlighet
utsläppspH
punkter
BOD7
COD
O2
O2-mättnad
Susp. ämnen
Konduktivitet
Tot extraherb.
Opolära kolvät.
Tot fosfor
Tungmetaller
Stenunge Å Bottenfauna
Flödesmät.
Analysator
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Flödesmät.
Analysator
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Stickprov
Fauna
inventering
HT-fabriken Nivå
Stickprov
hål 6, 13, 14 Temperatur
Stickprov
pH
Stickprov
Konduktivitet Stickprov
Tot extraherb. Stickprov
Opolära kolvät. Stickprov
33
Kontinue.
Kontinue.
3/år
3/år
1/mån
1/mån
3/år
1/dygn
Kontinue.
1/mån
1/mån
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
3/år
Vart 3:e år
från 1997
1/år
1/år
1/år
1/år
1/år
1/år
Flödes- eller
mängduppgift Redovisning
tim/dygn
Månadsrapport
m3 /dygn
3
g/m ton/mån
g/m3
3
g/m
ton/år
ton/år
kg/år
m3 /dygn
3
g/m ton/mån
ton/år
ton/år
ºC
Pt, g/m3
Tu
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Årsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Månadsrapport
Årsrapport
Särskild rapport
3
g/m
g/m3
g/m3
%
g/m3
mS/m
3
g/m
g/m3
g/m3
kg/år
m
ºC
mS/m
g/m3
g/m3
Årsrapport
Bilaga 6
2.4
Buller
Omfattning
Provställe
Parametrar Provtyp
Buller vid
Söbacken
stopp av fabrik
Stickprov
Vid stopp
dB(A)
Årsrapport
Buller vid
normaldrift
Stickprov
2/år
dB(A)
Årsrapport
Bullerkartläggning
2.5
Ekvivalent
ljudnivå
oktavbandsanalys
Söbacken
Ekvivalent
ljudnivå
oktavbandsanalys
Anläggningen Ljudnivå/
ljudeffekt
Flödes- eller
Frekvens mängduppgift Redovisning
1/år
Vid större
Förändring
Speciell rapport
Avfall
Flödes- eller
Frekvens mängduppgift
Omfattning
Provställe
Parametrar
Provtyp
Farligt avfall
Per avfallstyp
Borttransporterade
mängder
Vägs
ton/år
Årsrapport
Övrigt avfall
Per avfallstyp
Borttransporterade
mängder
Vägs
ton/år
Årsrapport
34
Redovisning
Bilaga 7
Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2011
Huvudgrupp
Namn
Huvudmonomer Eten
Co-monomerer Butylakrylat
Buten
Hexen
Oktadien
Silan
Katalysator
Katalysator LT/PE3
Ex. antioxidanter, stabilisatorer
Additiver
Organiska peroxider
Masterbach
PE-tillsatser (bl.a. färg)
Hjälpkemikalier Hydrogen
Nitrogen
Pentan
Propen
Propan
IPA
Isopar H
MEK
PAL
Oljor
Smörjolja, hydraulolja mm
Vattenkemikalier Biosperse 250/48L
Enviroplus 1503
Natriumhypoklorit
Drew 14-127
Drew 39
Drivmedel
Diesel
Sammansättning
C2H4
Anvädning
Råvara
Råvara
1-Buten
Råvara
1-Hexen
Råvara
Råvara
Vinyl-trimetoxy-silan
Råvara
Redovisas vid muntlig genomgång
Katalysator
Tillstats i polyeten
Tvärbindande ämne i PE
Tillstats i polyeten
H2
Reaktionshjälpmedel
N2
Inertgas
C5H12
Lösningsmedel
C3H6
Kylmedium i HT fabriken
C3H8
Diluent
Isopropanol
Lösningsmedel
C9-C12 Isoalkaner
Lösningsmedel
Metyl-etyl-keton
Lösningsmedel
propanal
Kedjeöverförare
Mineraloljor, syntetiska oljor
Smörjning mm
Kathon kopparnitrat
Biocid i kylvatten
Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat
Biocid i kylvatten
NaClO 12-15% i H2O
Biocid i kylvatten
CAS 55566-30-8
Biocid i kylvatten
Ytaktivt ämne, propylenglykol, oleinsyra Biocid i kylvatten
Drivmedel, truckar mm
35
Slutdestination
ton
Produkt
534378
Produkt
1634
Produkt
3724
Produkt
726
Produkt
402
Produkt
377
Produkt
161
Produkt
3200
Produkt
2735
Produkt
4016
Produkt/fackla
102
Luft
45796 kNm3
Fackling
148
Förbränning panna/fackla
1432
Fackling/bränngas
9793
Förbränning i panna
792
208
798
Produkt
110
Avfall
110 m3
Avlopp
4
Avlopp
15
Avlopp
32
Avlopp
11
Avlopp
2
Förbränning
56 m3
Bilaga 8
Farligt Avfall 2011
Avfallstyp
POLYETENANLÄGGNINGEN
EWCkod
Ursprung
Innehåll
Processreningsverk
070211
Reningsverk
Olja,vatten
Silanolja
070204
HT
Kolväte
Plastolja
Vatten/oljaemulsion
070204
HT
Olja,MEK
120109
HT-fabriken
Spillolja
130208
Molsikt
Reaktionsrester
PE3
Lab-kemikalierester
Ton
Transport
Mottagare
Stena,
Gbg
Stena,
Gbg
Stena,
Gbg
Stena,
Gbg
Stena,
Gbg
69
StenaRecycling
1280
StenaRecycling
97
StenaRecycling
Olja, vatten
938
StenaRecycling
Underhåll
Smörjolja, diesel
62.6
StenaRecycling
050199
Gastorkning
Molekylsikt Al,Na, K, Si
0.0
StenaRecycling
070208
PE3
Kolväten, Al-oxid
162.3
StenaRecycling
TRAAB
Stena,
Gbg
Laboratorier
Laboratoriekemikalier
0.0
StenaRecycling
Stena,
Gbg
Katalysator.mm
12.3
StenaRecycling
12.4
StenaRecycling
SAKAB
Stena,
Gbg
flera
Katalysatorrester
060405
LT
Polyetenvax
070208
Peroxider
070208
HT
HT - BA,
HT - PEX
Org. peroxider
3.3
StenaRecycling
SAKAB
flera
Hela Fabriken
lösningsmedel,
absol,olja,
tomfat
0.0
StenaRecycling
Batterier
160600
Hela Fabriken
Bly,Ni, Cd, Ag
0.0
StenaRecycling
Lysrör/Hg-lampor
200121
Hela Fabriken
Kvicksilver
1.0
StenaRecycling
57.3
Stena,
Gbg
Stena,
Gbg
flera
Hela Fabriken
Vitvaror, etc
164.0
StenaRecycling
Summa
2802
Diverse avfall i fat
Övrigt
36
Bilaga 9
POLYETENANLÄGGNINGEN
INDUSTRIAVFALL 2011
FÖRBRÄNNING
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd
ton
Mottagare
Brännbart avfall
Plast,Trä, Kartong
191210
1067
Ragnsells
Plastdunkar
Plast
150102
5.2
Ragnsells
Fiberfat
Papp
150101
33.0
Ragnsells
Avfall från matsal
Papper,plast,matrester
200301
26.3
Renova-Sävenäs
Totalt
1131
DEPONI
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd
ton
Mottagare
Asbest
Asbest
170601
4.6
Ragnsells
Ej brännbart avfall
Isolering, gips, blandmaterial
200301
305.2
Ragnsells
Kimrök
Carbon black
160304
21.5
Ragnsells
Schaktmassor
Jord, grus
170504
33.0
Ragnsells
364.3
ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR
Typ och Ursprung
Sammansättning
EWC
Mängd
ton
Mottagare
Glas
Glas
150107
0
Wellpapp
Papp
150101
172
Totalt
Sv. Glasåtervinning
Ragnsells
172
ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL
Typ och Ursprung
Papper
Sammansättning
Kontorspapper
EWC
150101
Mängd
ton
Mottagare
12.5
Ragnsells
Trä, masonit
Trä, träfiber
150103
254
Flis till energiproduktion
Blandskrot
Fe,Al,Cu,mässing
160117
288
Gotthard, Skrotfrag.
Aluminium-skrot
Aluminium
160118
13.1
160118
2
Rostfritt metallskrot
Fe
160118
1.48
EE-skrot
Datorer mm
160213
6.5
Kabelskrot
Koppar, aluminium, polyeten
170411
59.7
Skrotfrag
Plast
polyeten
150102
57.7
Ragnsells
Mässing och koppar
Totalt
695
Totalt alla kategorier
2362
37
Kvalificerad mottagare
Bilaga 10
Miljödagbok 2011
Januari

LD5 fabriken har varit i drift under delar av månaden med en produktion av ca
11 200 ton. Anläggning har stoppats vid två tillfällen genom att säkerhetsventiler
på reaktorn aktiverats, s.k. ESD’er. Totalt har 14 ton VOC släppts ut till luft vid
aktuella ESD’er.

Den 27/1 genomförde Länsstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddskontoret och
Räddningstjänsten ett tillsynsbesök med anledning av störningar i samband
med uppstarten av LD5. Vid mötet redovisades en analys av samtliga stopp och
bakomliggande orsaker, samt vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att
händelserna uppkommer igen. Dessutom redovisades status för
bullerdämpande åtgärder.

Borealis är delägare i bolaget Petroport som bygger en ny hamnpir norr om
Vattenfalls hamn i Stenungsund. Muddringsarbetena påbörjades i början av
december och slutfördes den 22-23 januari, när de sista pråmarna gick till
Wallhamn för lossning. Muddringsarbetena har gått mycket bra och var klara
före tidsplanen trots kyla och is. Sedimentspridningen vid muddringen har
övervakats med provtagning varannan dag på tre provplatser i fjorden och
värdena har legat långt under de gränsvärden som sattes i miljödomen. Nästa
fas är att utföra pålning för hamnen.
Februari

LD5 fabriken har varit i drift under månaden med en produktion av 16 500 ton.
Anläggning har stoppats vid ett tillfälle genom att säkerhetsventiler på reaktorn
aktiverats, s.k. ESD. Totalt har 26 ton VOC släppts ut till luft under månaden.

Den 3 februari var det möte på Stenungsunds kommun i den grupp som arbetar
med att ta fram ett provtagningsprogram för utökad recipientkontroll gällande
Tånglake. På mötet medverkade personer från de petrokemiska industrierna,
Länsstyrelsens miljöskyddsenhet, Miljö- och hälsoskyddskontoret i
Stenungsund, samt Lars Förlin, Ingemar Cato och Åke Granmo, samtliga
experter inom havsmiljöundersökningar.
Mars

LD5 fabriken var i drift fram till den 18 mars när man stoppade för ett större
underhållsstopp som pågick resten av månaden. Fram till den 18/3
producerades ca 11 000 ton. Totalt har ca 6,6 ton VOC släppts ut till luft under
månaden.

Miljörapport för 2010 är registrerad i Naturvårdsverkets databas SMP
tillsammans med utsläppsuppgifter och avfallsstatistik.

Utsläppen av koldioxid har blivit verifierade av DNV och rapporterats in i
Svenskt Utsläppsregister, SUS.
38
Bilaga 10
April

LD5 fabriken har producerat ca 15 500 ton under månaden. Fabriken
stoppades kontrollerat på eftermiddagen den 29 april när det uppstod sotande
fackling på grund av ett tekniskt fel. Dessutom aktiverades en ESD vid kl. 05:30
på lördags morgonen den 30/5 i samband med uppstart av anläggningen.
Orsaken till stoppet var att maskinskyddet på en av kompressorerna gick in till
följd av höga kolvvibrationer, helt enligt inbyggda säkerhetssystem. Totalt har
17,1 ton VOC släppts ut till luft under månaden.

Ett externt klagomål inkom till Miljö- och hälsoskyddskontoret i Stenungsunds
kommun gällande ”tjutande ljud” från närboende på Söbacken. Ljudet kommer
från ett ångutblås inom HT och det pågår för närvarande en utredning med en
extern konsult för att kunna åtgärda problemet.
Maj

LD5 fabriken har producerat ca 5 400 ton under månaden. Det har inte varit
någon ESD (Emergency Shut Down) under månaden och VOC utsläppen från
LD5 fabriken hamnar på 6,5 ton för maj.

En 8 veckors provtagning av processavloppsvatten och dagvatten startades
den 31 maj. Processavloppsvattnet provtas med kontinuerlig provtagare och en
kemisk och biologisk karakterisering kommer att genomföras på vattnet enligt
krav från Miljödomstolen.
Juni

Den 1 juni var Länsstyrelsen, Miljö- och Hälsoskyddskontoret och
Räddningstjänsten på tillsynsbesök med anledning av driftsstörningar och buller
i samband med starten av LD5 fabriken. Vid besöket redogjordes för nuvarande
driftssituation och status på genomförda studier och planerade åtgärder för att
reducera buller och sotande fackling.

Den årliga genomgången för Miljörapporten 2010 för polyetenanläggningen
genomfördes den 16 juni av Länsstyrelsen och Miljö- och Hälsoskyddskontoret.
Tillsynsmyndigheten önskade en komplettering av årsrapporten med en
redovisning av genomförda åtgärder med anledning av överskridande av två
provisoriska villkor.

DNV genomförde en verifiering av metodrapporten den 14 juni inför tilldelningen
av utsläppsrätter inför den nya handelsperioden 2013-2020.

LD5 fabriken har producerat ca 18 000 ton under månaden och det har varit tre
ESD’er (Emergency Shut Down) under juni. En berodde på maskinskydd, en av
hög temperatur i reaktorn och en av ett hand havande fel.

Provtagning av processavloppsvatten och dagvatten har pågått under månaden
inför den kemiska och biologiska karakteriseringen som kommer att
genomföras på vattnet enligt krav från Miljödomstolen.
Juli

LD5 fabriken har producerat drygt 18 000 ton under månaden och har inte haft
några ESD’er (Emergency Shut Down) under juli.
39
Bilaga 10

Provtagning av processavloppsvatten och dagvatten har pågått under månaden
inför den kemiska och biologiska karakteriseringen som kommer att
genomföras på vattnet enligt krav från Miljödomstolen.
Augusti
 LD5 fabriken har under augusti producerat drygt 16 000 ton. Fabriken stoppade
med en ESD1 vid kl. 05:05 den 22/8 på grund av en strömdipp på nätet orsakat
av kraftigt åskväder. Fabriken återstartades på morgonen. Från
driftsorganisationen har man initierat ett långsiktigt arbete tillsammans med
organisationen för processteknisk support för att motverka liknande händelser.  Den 22/8 skedde ett läckage av ca 1100 liter hydraulolja från en
hydrauloljeenhet på LD5 till processavloppet. Oljan togs om hand i
avloppsvattensbassängen.  Två bullerklagomål från närboende, en av dessa var relaterad till ett oplanerat
stopp på PE3 vilket medförde en kortare tids fackling. September
 LD5 fabriken har under september producerat drygt 6788 ton och har inte haft
några ESD’er (Emergency Shut Down) under september.  Ett slangbrott under en MEK tvätt ledde till att 1500 kg metyletylketon läckte till
atmosfären under 15 sek.  På grund av ovanligt höga mängder TOC i industriavloppsvattnet under
månaden gjordes det avdrag av TOC i inkommande råvatten som
miljödomstolen beslutade om 2011-04-12, se bifogad vattenrapport.  Under september genomfördes en test med IR-kamera för läcksökning på PE3,
utvärdering pågår.  Mark- och miljööverdomstolen meddelade den 21 september domslut gällande
den provisoriska föreskriften 3 (utsläpp av eten får inte överskrida 320 ton) och
slutliga villkoren 3 och 4 (gällande dokumentationskrav på kemikalier och krav
på utbyte av kemikalier) som alla upphävdes. Samt att de striktare
bullernivåerna nattetid gäller från det att den gamla högtrycksfabriken tagits ur
drift. Oktober
 LD5 fabriken har under september producerat drygt 16192 ton och har haft en
ESD (Emergency Shut Down) under oktober. Anledningen till stoppet var ett
sönderfall i reaktorn.  Ett strömbortfall den 7 oktober stoppade anläggningen vilket medförde fackling
som var delvis sotande.  Elfiske i Stenungeå genomfördes den 26 oktober. Resultatet blev ca 140 fiskar
vilket var en fördubbling mot senaste undersökningen. Man observerade även
lekande öring och två stycken ålar. November
 LD5 fabriken har under november producerat drygt 2246 ton och har inte haft
någon ESD (Emergency Shut Down).  Den 1/11 fick man sönderfall med efterföljande rejects på två av de gamla
högtrycksreaktorerna (reaktor 3 och 4). Orsaken var att Butylakrylat (BA) kom in
i MEK systemet. En reject på dessa reaktorer innebär att ca 1 ton kolväte
släpps ut i luften.  Under månaden har åtgärder för att minska bullret från anläggningen
genomförts. Bland annat har man satt in dörrar på flera av våra 500-tons silos. 40
Bilaga 10
December



LD5 fabriken har under december producerat drygt 13 406 ton och har haft en
ESD (Emergency Shut Down) under månaden. Under en normal nedtagning av
fabriken på grund av bortfall av instrumentluft aktiverades en ESD av misstag
av en operatör. Extra utbildningsinsatser i nedtagningsförfarandet kommer att
startas inom kort. I övrigt har anläggningen haft en stabil drift. Under månaden installerades en NOx-mätare på panna 4. 41
Bilaga 11
Analyser av vatten i Stenunge å och dagvattenutloppet 2011
Proven är tagna och analyserade av AIControl
Parameter
Temperatur vid provtagning
Färg
Turbiditet
Konduktivitet
Syre
Syremättnad
Suspenderad substans
COD(Cr)
BOD7
Fosfor totalt, P
pH
Totalt extr alifat ämnen
Totalt extr aromat. ämnen
Opolära alifatiska kolväten
Opolära aromatiska kolväten
Kadmium
Koppar
Nickel
Krom
Bly
Zink
Enhet
oC
FNU
mS/m
mg/l
%
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
mg/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
Uppström
28-apr
Utlopp
11.1
35
7.2
25.2
10
90.9
5.2
<30
<3,0
0.02
7.7
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0,12
2.5
3.0
1.3
<1,2
<12
18.1
25
4.6
64.1
8.5
90
5.2
<30
<3,0
0.2
7.4
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0,12
6.2
1.3
<1.2
1.5
44
42
Nedström Uppström
16.2
35
6.7
33.6
9.4
95.7
6
<30
<3,0
0.06
7.6
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0,12
3.7
2.6
1.2
<1.2
16
18.5
60
11
28.7
8.5
90.7
9.6
<30
<3,0
0.04
7.7
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0.13
7.2
13
<1.3
<1.3
28
11-aug
Utlopp
21.3
20
11
34.2
7.2
81.3
5.1
<30
<3,0
0.06
7.2
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0.13
6.6
<1.3
<1.3
<1.3
91
Nedström Uppström
21.6
50
11
29.4
8.8
99.9
9.7
<30
<3,0
0.06
7.6
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0.13
8.3
11
<1.3
<1.3
32
5.8
50
28
19.1
10.8
86.3
19
<30
<3.0
0.06
7.3
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0.13
4.1
7.5
2.7
<1.3
28
30-nov
Utlopp
Nedström
12.2
15
10
17.3
8.8
82.1
7.6
<30
<3,1
0.006
7.1
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0.13
6.1
1.7
2.9
1.5
250
5.8
50
24
19.1
10.4
83.1
20
<30
<3.1
-0.048
7.3
<1,0
<1,0
<1,0
<1,0
<0.13
4.2
8
2.9
<1.3
22
Bilaga 12
Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC
Dagvattenavlopp
Parameter
Enhet
28 apr
11 aug
30 nov
Temp.
C
19,4
26,4
16,1
TOC instr
mg/l
12,0
10,8
10,5
TOC
mg/l
10
6,6
6,1
Pb
ug/l
se bilaga 11
Cd
ug/l
se bilaga 11
Cu
ug/l
se bilaga 11
Cr
ug/l
se bilaga 11
Ni
ug/l
se bilaga 11
Zn
ug/l
se bilaga 11
Industrivattenavlopp
Parameter
Enhet
Temp.
C
BOD7
mg/l
28 apr
11 aug
30 nov
26,7
28,9
28,8
COD(Cr)
73
<3,0
3,4
190
<30
31
TOC instr
mg/l
24,8
12,8
13,0
TOC
mg/l
39
12
11
Opolära alifatiska kolväten
mg/l
<1,0
<1,0
<1,0
Totalt extr aromat. ämnen
mg/l
<1,0
<1,0
<1,0
Pb
ug/l
<1,2
<1,3
<1,3
Cd
ug/l
<0,12
<0,13
<0,13
Cu
ug/l
9,3
6,1
7,6
Cr
ug/l
1,8
1,4
3,5
Ni
ug/l
2,3
<1,3
2,7
Zn
ug/l
71
74
140
43
Bilaga 13
Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2011
Proven är tagna och analyserade av Alcontrol
Provtagningsplats
Provtagningsdatum
Temperatur vid provtagning
pH
Konduktivitet
Totalt extr alifat ämnen
Totalt extr aromat ämnen
Hål 6
2011-08-11
21,4 °C
7.1
44,6 mS/m
<1,0 mg/l
<1,0 mg/l
44
Hål 13
Inget prov
Hål 14A
2011-08-11
19,2 °C
7.3
169 mS/m
<1,0 mg/l
<1,0 mg/l
Bilaga 14
Sammanställning av miljörapportdata 1991-2011
ÅR
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010 2011
Energi- o.
Bränsleförbr.
Eldningsolja
to n
6652
5515
4849
5100
5205
5063
3557
1376
3289
2171
3935
2086
2156
1762
1252
1296
1572
1159
3865
Polyolja
to n
740
1052
1049
1126
1022
1152
995
957
1685
1213
1250
1075
1177
1204
903
1027
740
599
1647
786
666
1622
2421
2076
2441
2360
0
0
0
0
0
Offgas PE3
Bränngas
4159 5252
1573
3209
1903
2345
161
296
347
0
0
0
0
0
0
0
0
GWh
357
358
362
382
366
373
389
367
376
373
405
398
420
461
462
455
449
417
415
536
567
Polyeten
(basharts)
Råvaror och
kem ikalier
Eten
kto n
354
360
370
403
379
398
418
376
402
372
402
401
448
534
556
554
531
449
438
501
531
kto n
351
365
364
396
350
390
410
369
394
366
397
393
443
529
539
544
520
444
430
507
534
Propen
to n
123
163
125
127
150
152
163
110
163
150
148
95
116
97
110
157
132
132
117
312
127
Sammonomerer
to n
10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 17125 13075
8570
9035
7940 8129
Tillsatsmedel
to n
4303
6366
2227 5935
Masterbatch
to n
Elförbrukning
Produktion
1891
1532
6726
7104
8606
7650
7600
7400
4948
11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863
45
4831
9501
8366
8752
9223
9788
8501
7657
7604 10897
6424
4617 17700 26310 23324 26073 17343 12581 16903 4016
Bilaga 14
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010 2011
Utsläpp till
luften
Eten
to n
762
774
737
755
735
717
794
695
727
595
916
747
788
929
804
895
534
434
649
1047
607
Propen
to n
121
97
66
49
78
64
131
46
85
120
76
45
66
42
67
62
89
90
77
65
45
Kolväten totalt
to n
909
875
801
804
813
851
999
806
862
767
1079
887
961
1079
981
1010
1030
721
772
1154
692
Svaveldioxid
to n
16
10
10
10
29
10
7
3
7
4
7
4
4,5
3,4
2,5
2,5
3,1
2,3
7,7
8,3 10.2
Kväveoxider
to n
46
32
27
29
31
28
22
19
22
20
31
25
31
36
35
33
27
14
20
30
37
Koldioxid
kto n
37
36
38
39
34
41
34
51
42
53
57
35
50
40
21
26
36
41
Kolvätefackling
to n
4188
4502
4615
5350
5400
5900
5820
5630
6235
8330 10500 13100 10195 11990 10853
4887
3740
Utsläpp till
vatten
TOC,
industriavlopp *)
Avfall
to n
3,0
3,2
3,6
3,6
3,6
3,2
3,4
3,8
5,4
6,9
6,9
4,9
5,9
6,7
4,3
3,8
3,2
6,1
8,1
Farligt avfall
to n
552
717
617
781
523
635
690
1091
1232
1650
1476
1890
2278
2528
2314
2412
2620 2802
Övrigt avfall
to n
3053
3133
3162
3066
2945
2679
2918
2385
1568
1695
1886
2020
1945
2232
2200
1837
1966 2362
5311 10700
*) Ny TOC-mätning fr o m 1999, nytt villkor fr o m maj 2011 där TOC i inkommande råvatten räknas av
46
5884 6172
9,7
5.1

Miljörapport 2011

Transcription

Similar documents

Miljörapport 2012

Presentation av LBS - Kreativa gymnasiet (PDF, nytt fönster)

Pollyanna - byandby.se

Miljörapport 2012 - Vargön Alloys AB

Borealis har fått klartecken för nya filter

Miljörapport avfallskraftvärmeverket 2014 (PDF-dokument

Kvalitetsrapport LBS Jönköping 2011/2012

hp - Söderhamn