Presentation av LBS - Kreativa gymnasiet (PDF, nytt fönster)
Transcription
Presentation av LBS - Kreativa gymnasiet (PDF, nytt fönster)
Jennie Kohn, Ann-Marie Viiala, Andy Hultberg, Karin Malmsten. Förstelärarsatsning 2013/14. 2014-03-11 Karin Malmsten kvalitetsansvarig – LBS karin.malmsten@lbs.se Jennie Kohn rektor jennie.kohn@lbs.se Ann-Marie Viiala förstelärare ann-marie.viiala@lbs.se Andy Hultberg förstelärare andy.hultberg@lbs.se Det här är LBS – Kreativa gymnasiet Gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. 11 etablerade skolor (ytterligare skolor planeras i Stockholm och i Göteborg). Ca 2300 elever Huvudman: Ljud & Bildskolan LBS AB Organisation: Utbildningsdirektör och stab (integrerade uppföljande och stödjande funktioner inom Kommunikation, Controlling/ekonomi, Kvalitet, HR). En del av Academedia – Sveriges största utbildningsföretag inom förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning. Vad gör vi här? Berätta om LBS förstelärarsatsning med inriktning mot HÅLLBAR UTVECKLINGSORGANISATION - utmaningar, överväganden och lärdomar kring rekrytering, tillsättning och användning Men först en snabb tillbakablick till 2006/2007… > Till synes fungerande organisation, men med låga och gradvis sjunkande kunskapsresultat. > Gjorde rannsakande utvärdering 2010 och bestämde oss för att vinna eller försvinna. > Styra och ”bada” hela organisationen i uppdraget (så som det formuleras i skollag och läroplan) – retorik, rutiner, arbetssätt, prioritering, uppföljning, incitament (> läroplansvaliditet). = Effekt (i alla dimensioner) Måluppfyllelse exempel Grundläggande behörighet 91% 100% 80% 60% 40% 57% 20% 0% 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Måluppfyllelse exempel Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg 16 13,8 14 12 10 8 6 10,9 4 2 0 LBS LBS Borås LBS LBS LBS LBS LBS Lund Halmstad Helsingborg Kristianstad Kungsbacka 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 LBS LBS Motala LBS LBS Varberg Nyköping Trollhättan 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Rikssnitt Måluppfyllelse exempel Resultatöverblick Lägst betyget G/E (alla satta betyg) 100% 93% 80% 60% 40% 20% 0% 2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 Krav och process exempel Resultatöverblick Undervisningsutvärdering ht 12 vs. vt 13 100% 79% 80% 75% 80% 73% 78% 78% 83% 82% 73% 74% 68% 78% 75% 74% 72% 68% 60% 40% 20% 4% 5% 7% 4% 5% 5% 5% 6% 3% 3% 5% 5% 0% LBS 1-3 ht12 LBS 1-3 vt 13 LBS 7-10 ht 12 LBS 7-10 vt 13 6% 4% 8% 5% Forskning och erfarenheter Att säkra det osäkra, Forsberg och Lundahl i Foss Lindblad & Lander (red.) (2009): ”Skolan verkar i en institutionell kontext där sanningar och regler finns för vad som utmärker en god organisation. Många organisationer byggs upp kring just detta, snarare än de villkor som finns för organisationens kärnverksamhet [vilket för skolans del alltså regleras i läroplanen]. Risken är att då man fokuserar på vad som bygger upp en god organisation, snarare än på vad organisationen ska sätta i verket, är att man trots goda intentioner och förutsättningar för måluppfyllelse ändå missar målen.” […] ”[…] För att utvärderingar som sker i skolan ska kunna betraktas som giltiga bör de kunna säga något om resultaten av läroplanens uppdrag och i sina konsekvenser inte stå i vägen för detta uppdrag. Forskning och erfarenheter Kommunalt huvudmannaskap i praktiken, Skolverkets rapport 362 (2011). Ur sammanfattningen: ”[…] Det finns indikationer på att kommunledningar inte styr skolverksamheten utifrån ett samlat statligt uppdrag. De statliga målen för skolan ses i vissa lägen som långsiktiga visioner, inte som mål att uppfylla. I den kommunala hanteringen prioriteras inte vissa statliga krav, vilket får till följd att nationella mål sorteras bort och nationellt satta kravnivåer sänks. […] Sammantaget har studien visat hur kommuners tolkning av sitt huvudmannauppdrag kan hindra dem att agera för att öka likvärdigheten och väsentligt förbättra måluppfyllelsen i skolorna.” JUNI Uppföljning åtgärdsprogram Resultatrapporter Utvärderingsseminarier Kvalitetsrapport – slutlig Årshjul för planering, genomförande och uppföljning AUGUSTI-SEPTEMBER Arbetsplan Undervisningsplaner Kvalitetsrapport - offentlig Verksamhetsgemensam kvalitetsrapport – slutlig/offentlig Standardiserat aktivitetsflöde/ PROCESS för arbetet för alla LBSskolor. Standardiserad kontroll/ UPPFÖLJNING gemensam för alla LBS-skolor – bl. a. betyg, nöjdhet, undervisningsutvärdering, interninspektion. Lokalt INNEHÅLL & MENINGSGIVANDE DOKUMENTERA MARS-MAJ Elev- och medarbetarenkäter Avstämning undervisningsplaner Avstämning kvalitetsrapport del 3 Interninspektion Undervisningsutvärderingar OKTOBER-NOVEMBER Likabehandlings- och värdegrundskartläggningar Umdervisningsutvärderingar Avstämning undervisningsplaner Avstämning kvalitetsrapport del 1 DECEMBER/JANUARI Samlat plandokument Betygsprognoser Uppföljning åtgärdsprogram Avstämning undervisningsplaner + klassrumsbesök Avstämning kvalitetsrapport del 2 Varför? Kultur slår struktur! Vill vi bygga upp en långsiktigt hållbar organisation måste vi se till att initiativ, erfarenhetsutbyten och förbättringsintressen som bidrar till en effektfull skolförbättringskultur kan tas till vara på ett naturligt sätt. Hur? S tr u k t u r K u l t u r Genom att identifiera och göra regi för dem som lyckas väldigt väl i sitt uppdrag tillika TEACHER LEADERS. 2011/12: 6 teacher leaders, 6 skolor (2 per skola). Enskild handledning inför inspirationsföreläsningar vid gemensamma inspirationsdagar. 2012/13: 2 teacher leaders, 4 skolor (2 per skola). Parhandledning inför workshops vid gemensamma inspirationsdagar 2013/14: 2 teacher leaders + rektor från 5 skolor + kvalitetsansvarig och verksamhetschef för HM. 8-dagars intensivt utbildnings- och träningsprogram under ett läsår kring distribuerat ledarskap och utvecklingsorganisation i samarbete med Göteborgs universitet. 2014/15: 2 teacher leaders + rektor från resterande skolor + kvalitetsansvarig och verksamhetschef för HM. Parallellt etablerande av samverkansorganisation för 2013/14 års TL-kull. 2015/16: Vidareutveckling av etablerade utvecklingsnätverk. Återkommande utbildning för rektorer och huvudman kring teacher leader-forskningen fr o m 2010. Förstelärarsatsning När förstelärarsatsningen blev verklig och ansökningsförfarandet färdigt fanns en samsyn kring vilka lärare som borde fylla tjänsterna – nämligen våra TEACHER LEADERS: - de som redan brinner för verklig förbättring kring elevernas lärande och får eleverna att lära och utvecklas har ett undersökande förhållningssätt har ett smittande engagemang gentemot kollegor förmår översätta forskning, rektors ledning, skolans uppdrag i skol- och klassrumsvardagen - … och vars formella meriter möter förstelärarkraven (lärarleg. och fyra års vitsordat arbete). - Dilemma: TL-ärare söker sig inte naturligt till karriärvägar som motiveras genom ekonomisk ersättning – de vill i första hand få organisatoriska möjligheter och erkännande för att driva utveckling > Rektor och HM avgörande här för att definiera och göra regi för rollen. Forskning och erfarenheter Vivienne Robinson (2009) i Timperley (2011), Det effektiva ledarskapets fem dimensioner: Erbjuda en lugn och stödjande miljö 0.27 Använda resurser strategiskt 0.31 Fastställa mål och förväntningar 0.42 Planera, samordna och utvärdera undervisningen utifrån läroplanen 0.42 Främja och delta i lärares [professionellas] lärande och utveckling 0.84 Forskning och erfarenheter Realizing the power of professional learning Helen Timperley (2011). Ur inledningen i den svenska utgåvan: ”[…] Timperley menar att processen [för det professionella lärandet] är bedrägligt enkel. Alla pedagoger [och pedagogiska ledare] överallt måste börja se det som en naturlig och tilltalande del av sitt daglig arbete att ägna sig åt lärande och reflektion [över hur det egna handlandet/agerandet/organiserandet kan möjliggöra att eleverna får tillfälle att utveckla alla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på]”. Forskning och erfarenheter Teacher leader-forskningen • • • Alma Harris Daniel Muijs Hildefors & Kullgren (magisteruppsats) Vad behöver man veta för att kunna ta vara på sina teacher leaders? • TL tolkar och omsätter intuitivt och med lätthet styrdokument och andra pedagogiska riktlinjer till praktiskt klassrumsarbete. • TL agerar som ledare i utvecklingsfrågor där lärande och undervisning står i fokus, och skapar därmed legitimitet för lärarens roll i skolutvecklingsarbete. • TL bär på temat samarbete i det att hon får andra att känna gemenskap och att sträva åt samma håll. • TL besitter expertkunskaper, och kan dessutom lätt inhämta nya, då hennes kontaktnät är utvecklat och forskningsrepertoar är bred. • TL leder andra lärare genom ett nyfiket och coachande förhållningssätt Harris & Muijs (2003) Prata, göra, prata, göra, prata, göra… De erfarenheter vi har hittills säger oss att SAMtalet och dialogen – genom hela organisationen – är helt avgörande för verklig utveckling och förbättring . SAMpratande och SAMhandlande utifrån ett underlag som säger något om vad eleverna faktiskt lär och hur man som lärare, rektor, elevhälsa, huvudman GÖR bygger professionell självkänsla, tillit och nyfikenhet på hur man enskilt och tillsammans kan bli bättre imorgon mot vad man var igår. Så att eleverna får den utbildning/verksamhet som de förtjänar och har rätt till, så att de kan bära vidare och utveckla vår värld ytterligare! Rektors perspektiv Rekrytering Kvaliteter Kritiskt reflekterande Undersökande (teori – pröva – utvärdera – teori – pröva – utvärdera - teori… DEN SOM REDAN GÖR DET Förtjänster med TL Att utgå från forskningen – ger gemensam utgångspunkt. HUR? Modig och stöttande som ledare – prioritera att göra regi för dialog och våga vara en undersökande ledare Processinriktat Vad gör vi idag Kulturbärare – teori-praktik, aktionsforskande Naturligt pedagogiskt mentorskap Leva vad vi lär Playmaker Vad tror vi framåt? Process – samskapande - distribuerat ledarskap. Medskick – vad bör man tänka på? • • • • • Identifiera, tillsätt och gör regi för kall. Se till att det finns ett strukturstöd som kan stötta upp. Lä r och gör tillsammans i alla nivåer och perspektiv – vi är alla här för att förverkliga vårt uppdrag Våga leda och utmana förgivetaganden, orka med och välkomna kriser. ”Beliefs shapes actions” Praktiskt upplägg av satsningen 2013/14 JUNI Uppföljning åtgärdsprogram Resultatrapporter Utvärderingsseminarier Kvalitetsrappor – enhet – slutlig AUGUSTI-SEPTEMBER Arbetsplan Undervisningsplaner Kvalitetsrapport - enhet – offentlig Kvalitetsrapport – huvudman – slutlig/offentlig Maj: Leda Lärande i Lag Avslutning och nästa steg (efter UU) 6 maj September: Leda Lärande i Lag Introduktion och teoretisk ram April: Lag (inför UU, filmstoff) 2 april Mars: Lära (filmstoff) 4 mars 10 september MARS-MAJ Elev- och medarbetarenkäter Avstämning undervisningsplaner Avstämning kvalitetsrapport del 3 Interna granskningar Undervisningsutvärdering Forskning som bearbetas utifrån praktikexempel: Helen Timperley Vivienne Robinsson Ulf Blossing Etienne Wenger Knud Illeris m.m. OKTOBER-NOVEMBER Likabehandlings- och värdegrundskartläggningar Undervisningsutvärderingar Avstämning undervisningsplaner Avstämning kvalitetsrapport del 1 Oktober: Leda (inför UU) 8 oktober Januari: Leda (filmstoff) 16 januari DECEMBER/JANUARI Samlat plandokument Betygsprognoser Uppföljning åtgärdsprogram Avstämning undervisningsplaner + klassrumsbesök Avstämning kvalitetsrapport del 2 November: Lära (efter UU) 7 november December: Lag 3 december 10/9 8/10 7/11 3/12 4/3