MÜNCHHAUSEN BY PROXY en omdiskuterad form av

Föreläsning
Kati Falk, leg psykolog
Animato
falkbo@swipnet.se
Copyright Kati Falk, Lund 2013
Kati Falk, Lund 2009
MÜNCHHAUSEN BY PROXY
en omdiskuterad form av
barnmisshandel
FINNS MBP?
MBP myntades 1977 av barnläkaren Roy Meadow
 
Begreppsförvirringen är stor
 
Skattad förekomst 2,5/100 000 0-2 år,
0,5/100 000 i åldrarna 2–16 år
 
Stort mörkertal
 
Svårforskat område!
Copyright Kati Falk, Lund 2013
 
Försök till reda i begreppen
enl APSAC – (American Professional Society on the Abuse of Children)
Förfalskat Pediatriskt Tillstånd - FPT
Vårdnadshavaren:
överdriver, förfalskar eller orsakar
barnets sjukdomssymtom
Copyright Kati Falk, Lund 2013
barnets diagnos sätts av barnsjukvården
Münchausen by Proxy - MBP
Förövarens diagnos - sätts av vuxenpsykiatrin ??
Barnsjukvården kan enbart misstänka
Jfr Lundin, Croners förslag till svensk
översättning (2001):
Barnmisshandel genom förfalskning av
symtom - BFS.
Copyright Kati Falk, Lund 2013
Förövaren vilseleder medvetet
sjukvården,
för att få barnet att framstå som sjukt,
och därmed tillfredsställa egna
emotionella behov.
Barnet löper risk att utsättas för
medicinsk barnmisshandel!
  Barnmisshandel,
med en förälder som förövare – oftast modern
  Förekommer
  Kräver
omvänt tänkesätt inom sjukvården:
”ifrågasätta förälderns uppgifter”
  Känslig
balansgång mellan:
falskeligen anklaga och felaktigt fria!
  Spänning finns mellan de som
starkt överdriver förekomsten
och de som helt avvisar
Copyright Kati Falk, Lund 2013
främst i kontakt med
barnsjukvården
  Konsekvenser för barnen – dåligt kända!
Mer omedvetet finns:
  ångestreduktion
hos förövaren via barnets kropp/
lidande ( självskadebeteende by proxy)
  ibland även klart sadistiska drag
av djupt patologisk genes
Men: syftet är inte att döda barnet!
Copyright Kati Falk, Lund 2013
Går detta att förstå?
Syftet är att:
  Sjukförklara barnet ( somatiskt eller psykiskt)
  få sjukvården att undersöka/behandla barnet
  själv framstå som angelägen, kompetent,
god förälder, med goda grunder för sin kravfullhet
  utöva makt genom manipulativ kontroll över barnet
och sjukvårdspersonal
Men: huvudsyftet är ej att få barnet friskt!
För att misstanke om MBP ska vara befogad
måste flera kriterier vara uppfyllda gällande:
1. Kontakten med sjukvården
besöksfrekvens
 Söker
akut, nattetid,
ofta trots pågående kontakt
 Har
ofta flera kontakter samtidigt,
ibland för olika besvär
 Lämnar
motstridiga uppgifter till olika
behandlare
Copyright Kati Falk, Lund 2013
 Hög
2. Sjukdomssymtomen
  Varierar
oförutsägbart, ofta dramatiska
men beskrivs med ”neutralt stämningsläge”
sällan objektivt verifieras.
Bygger på M:s berättelser
  Barnets
allmäntillstånd stämmer dåligt
med uppgivna symtom
  Förvirrande
  Symtomen
symtom efter adekvat behandling
avklingar, om man lyckas skilja barnet
från M - ”separationstestet”
Copyright Kati Falk, Lund 2013
  Kan
3. Förälderns beteende
  Redogör
kompetent, initierat - men neutralt - för
dramatiska symtom
hållning, påläst om undersökningar,
prover, behandlingar, senaste forskningen etc.
  Kräver
ibland mer undersökning, men motsätter
sig ibland de som föreslås
  Blir
inte lättade vid besked om negativa
provsvar för allvarlig sjukdom
  Insnärjda
relationer till personal ”favoriter och
hatobjekt”.
Copyright Kati Falk, Lund 2013
  Krävande
4. Relationen till barnet
  Ständigt
närvarande vid barnets sida
gärna själv medicinsk omvårdnad/
behandling/medicinering
  Framstår
som kompetent förälder
men:
vid närmare observation, finns stora
brister i föräldraförmågan!
Copyright Kati Falk, Lund 2013
  Utför
Alla former av FPT är inte MBP
Copyright Kati Falk, Lund 2013
Förutom att utesluta
verkliga pediatriska tillstånd
måste vi skilja ut andra former
av brister i föräldraförmågan
som kan medföra FPT
Förfalskning av pediatriska tillstånd som ej beror på
MBP:
M lider av separationsångest/fobier/tvång
Uppsöker inte sjukvården i onödan
 
M söker enbart social/ekonomisk hjälp.
Får de hjälp, upphör sjukförklaringen av barnet
 
M lider av psykisk sjukdom med vanföreställningar
Dessa upphör när M:s sjukdom behandlas
 
Föräldrar som mist förtroendet för sjukvården
Blir de tagna på allvar kan tilliten återvända
 
Extremt oroliga föräldrar (till svårt sjukt barn)
Blir lugnade/lättade efter undersökning
 
”Svåra föräldrar” alla eniga om detta
förfalskar inte barnets tillstånd
Copyright Kati Falk, Lund 2013
 
ger inga genomgripande
förändringar
men kan ändå gör stor skillnad!
Copyright Kati Falk, Lund 2013
En kontinuerlig, professionell
kontakt,
som begränsar ”sjukförklaringen”
bekräftar modern,
och har tid för barnet