Biomedicinsk laboratorievetenskap (kandidat)

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 – 2014
Självvärdering
Lärosäte: Malmö högskola
Utvärderingsärende reg.nr: 643-0040211
Huvudområde: Biomedicinsk
laboratorievetenskap
Examen: Kandidatexamen
1
Del 1
Mål 1: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet
för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om
tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering
om aktuella forskningsfrågor
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar.
Delmål 1:1 Visar kunskap om biomedicinsk laboratorievetenskaps vetenskapliga grund, det vill
säga
- bred kunskap om biomedicin och medicin
- grundläggande kunskap om vetenskapsteori
- bred kunskap om vetenskaplig dokumentation
- kunskap om statistik och kvalitetssäkring samt dess tillämpningar
Lärosätets svar:
Bred kunskap om biomedicin och medicin säkerställs genom att det utbildningsprogram som utgör
grund för kandidatexamen - det biomedicinska analytikerprogrammet - konstruerats som en
generalistutbildning. Bredden inom de aktuella kunskapsområdena tillgodoses genom att olika delar
av biomedicin och medicin tas upp i kurserna Biomedicin I, 25hp, som behandlar cell- och
molekylärbiologi, immunologi, humanbiologi och invärtesmedicin, Biomedicin II, 15hp, där klinisk
biokemi, hematologi och transfusionsmedicin samt farmakologi ingår och Biomedicin III, 15hp, som
innehåller mikrobiologi, morfologi/histologi och försöksdjurskunskap. De teoretiska delarna i
kursen Biomedicin I, 25hp examineras både muntligt i en gruppdiskussion och med en individuell
skriftlig tentamen. Kursen Biomedicin I, 25hp är också ett exempel på ambitionen att koppla
samman undervisning och examination med lärandemålen. Ett av lärandemålen i kursen är att
studenterna ska kunna ”redogöra för cellens centrala metabola processer och cellens produktion av energi samt
översiktligt beskriva hur biomolekyler byggs upp och bryts ned i cellen”. De undervisningsformer som i detta
fall används för att underlätta studenternas lärande dels föreläsningar och dels att studenterna arbetar
i små grupper med uppgifter från kursboken Becker, W. M, Kleinsmith, L J, Hardin, J, Bertoni G.P.
(2008) The World of the Cell. Arbetet sker i diskussions/samtalsform och utmynnar i en skriftlig och
muntlig presentation i seminarieform. Denna presentation utgör också en del av examinationen.
Studenterna har i förväg fått tillgång till en bedömningsmall med de betygskriterier som används vid
bedömning av deras prestationer. För betygssättning av presentationerna tillämpas
bedömningskriterierna innehåll, begreppsförståelse, analytisk förmåga, tydlighet och självständighet.
I de praktiska momenten i kursen Biomedicin I, 25hp, som kan exemplifieras av lärandemålen
”planera, utföra, dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete inom cellbiologisk metodik” och
”tillämpa och beskriva olika fysiologiska mätmetoder såsom EKG, lungfunktion samt blodtrycksmätning”, utgörs
lärandeaktiviteterna av laborationer och praktiska övningar. Studenterna examineras laborativt. En
utförlig dokumentation i form av en rapport ingår i examinationen. I delkursen Farmakologi i kursen
Biomedicin II, 15hp arbetar studenterna med utgångspunkt från lärandemålet ” förklara läkemedlets väg
i kroppen och deras verkningsmekanismer” med ett grupparbete som redovisas och examineras både
muntligt och med en skriftlig rapport.
Grundläggande kunskap om vetenskapsteori behandlas i delkursen Vetenskaplig metodik i kursen
Naturvetenskap III, 15hp. Kursens lärandemål är bl.a. att ”förklara vetenskapsteoretiska grundbegrepp”
och ”kritiskt granska och analysera vetenskapliga artiklar och redogöra för forskningsetisk lagstiftning inom det
medicinska området”. Examinationen görs genom att studenterna skriftligt utformar och muntligt
presenterar en projektplan för en tänkt vetenskaplig studie. I anslutning till detta moment gör de
också en kritisk granskning, i form av en peer-review -opponering i av en annan students
2
projektplan. Dessutom examineras studenterna genom granskning av en vetenskaplig artikel.
Forskningsetiken examineras genom en skriftlig etikansökan till ett tänkt projekt och en muntlig
diskussion av denna i seminarieform. Som inlärningsstöd erbjuds studenterna föreläsningar utifrån
kurslitteraturen samt forskningsetiskt material, dels från Lagen om etikprövning och
Personuppgiftslagen och dels från Hälsa och samhälles etiknämnds hemsida, samt möjlighet att ställa
frågor via en interaktiv frågelåda på webplattformen It´s learning. Kunskapen om vetenskapsteori
byggs upp under hela utbildningen och kulminerar i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap V,
examensarbete, 15hp där studenten får tillämpa de kunskaper som förvärvats under utbildningen och
där ett vetenskapligt förhållningssätt är väsentligt i bedömningen. Några direkta vetenskapsfilosofiska
diskussioner förs inte under utbildningen men studenterna tränas genom hela utbildningen i ett
vetenskapligt förhållningssätt till teoretiska och experimentella metoder, speciellt kravet på
reproducerbarhet av resultat. Studenternas kunskaper härvidlag examineras främst genom
examensarbetet.
Den dokumentation som, utöver examensarbetet, behandlas i undervisningen är märkning av prover,
dokumentation av reproducerbarhet, journalskrivning vid laborativt arbete och rapportskrivning.
Dessa moment tas upp under de praktiska inslagen i samtliga kurser. I utbildningen första kurs,
Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp, arbetar studenterna med laborationer, journalskrivning,
rapporter och inlämningsuppgifter för att uppnå lärandemålen ”utföra, dokumentera och värdera
grundläggande laborativt arbete samt tillämpa grundläggande kemiska beräkningar och feluppskattningar” och
”tillämpa olika typer av provtagning med kännedom om gällande provtagnings- och säkerhetsföreskrifter samt
genomföra och värdera enkla analyser av proven”. Examinationen genomförs som en laborativ tentamen där
studenterna före tentamen får tillgång till den bedömningsmatris som examinatorn använder och där
organisationsförmåga, arbetsgång, användandet av arbetsredskap och lösningsberedning bedöms.
För betygssättning av den laborativa examinationen används bedömningskriterierna
laborationsfärdighet, laborationsförståelse, analytisk förmåga, resultat, dokumentation,
självständighet, förmåga till initiativ samt noggrannhet vid bedömningen. Förmågan att dokumentera
tränas och examineras i samband med laborativa moment, t.ex. genom rapportskrivning samt genom
redovisning och statistisk bearbetning av data i utbildningens samtliga kurser. Studenternas
kunskaper inom detta område examineras slutligen genom examensarbetet.
Redan i utbildningens första kurs, Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp, kommer studenterna i
kontakt med statistisk bearbetning och presentation av mätdata. Teoretiskt behandlas osäkerhet i
mätvärden i övningsuppgifter. Som exempel på praktiska tillämpningar kan nämnas då studenterna
kalibrerar pipetter och beräknar volymer med hänsyn till statistiska data. I delkursen Statistik och
epidemiologi i kursen Naturvetenskap III, 15hp utvecklar studenterna djupare kunskaper i statistiska
metoder enligt lärandemålen ”redogöra för de metoder och teorier som används vid insamling, bearbetning,
presentation och analys av data”, ”tillämpa och tolka beskrivande statistisk och förklara och identifiera statistiska
tillämpningsområden” samt ”använda statistiska datorprogram för inmatning, beskrivning och analys av data samt
beskriva några typer av epidemiologiska undersökningar” där bland annat datorövningar med
statistikprogrammet SPSS används som undervisningsform för att stödja studenterna lärande.
Statistiska tillämpningar görs i olika kursers laborativa moment. Studenternas kunskaper examineras
genom deras inlämnade rapporter och i skriftliga tentamina samt i det avslutande examensarbetet.
Studenterna utvecklar en grundläggande kunskap om statistiska metoder som grund. Denna grund är
tillräcklig för att de skall kunna lära sig att tillämpa de statistiska metoder som de vanligtvis kommer i
kontakt med i sin kommande yrkesutövning. Men för att de självständigt skall kunna välja statistisk
metod utifrån olika problemställningar krävs ytterligare studier.
Kvalitetssäkring är ett centralt moment i utbildningen. Spårbarhet, kontroll och att säkerställa en
verksamhet behandlas första gången i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp under
momentet kvalitetssäkring. Lärandemålet ”förklara olika kvalitetssystem och tillämpa kvalitetssystem i det
laborativa arbetet” examineras bland annat genom att studenterna gör en kvalitetskontroll av en
3
spektrofotometer enligt den mall som ges i European Pharmacopoeia 1997 och redovisar resultaten i
en rapport. I kursen diskuteras också GLP (Good Laboratory Practise). Studenterna arbetar
tillsammans i ett projekt och examineras genom en skriftlig rapport och en muntlig presentation.
Följande bildlänk kan tjäna som exempel på ett alternativt sätt att göra presentationen. Praktisk
tillämpning av momenten kontroll och spårbarhet kan illustreras genom följande: I det laborativa
arbetet kan studenten genom noggrann dokumentation och kontroll göra ett avvikande resultat
spårbart. Om studenten däremot slarvar med dessa moment och avvikelser inte blir spårbara
resulterar detta i att studenten inte blir godkänd på laborationen. Bedömningsmatris för laborativ
tentamen (se delmål 1:2) är exempel på hur bedömningen att studenten uppfyller kraven för att
få använda den laborativa utrustningen genomförs. Bedömningsgrunderna organisationsförmåga,
arbetsgång, arbetsredskap och lösningsberedning används. Studenten gör också en självbedömning som
en del i den laborativa examinationen där studenten reflekterar över arbetsprocessen, sin insats
och de resultat som uppnåtts. I den verksamhetsförlagda utbildningen Biomedicinsk
laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27(12+15) hp, ska studenten kunna ”förklara
principerna för kvalitetsarbete och dess tillämpningar” i den verksamhet de praktiserar.
Delmål 1:2 Visar kunskap om tillämpliga metoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap,
det vill säga
- bred kunskap om undersöknings- och analysmetoder
- kunskap om relevant metodtillämpning
Lärosätets svar:
I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp får studenterna en första inblick i generella
undersöknings- och analysmetoder. Ett viktigt syfte med utbildningen är att studenterna ska bli väl
förtrogna med de analysinstrument som är vanligt förekommande i de laborativa verksamheterna.
Lärandemålet ”förklara principen för spektrofotometri, uppbyggnaden av en spektrofotometer samt praktiskt
hantera olika typer av spektrofotometrar och tillämpa teorin om spektrofotometri i problemlösning” beskriver vad
studenterna ska kunna om spektrofotometri efter avslutad kurs. Praktiskt och teoretiskt får de arbeta
med pH-mätning, spektrofotometri, centrifugeringstekniker och mikroskopering. Studenterna tränar
olika laborativa moment och utvecklar kunskap om olika metoderna på föreläsningar och seminarier.
Även inlämningsuppgifter på webplattformen It´s learning ingår som en del av undervisningen. Den
teoretiska delen av lärandemålet examineras skriftligt och den praktiska delen med en laborativ
tentamen, en typ av ”körkort” för detta instrument. Studenterna får före tentamen tillgång till den
bedömningsmatris där organisationsförmåga, arbetsgång och hantering av arbetsredskap/instrument
bedöms. För betygssättning av den laborativa examinationen används kriterierna
laborationsfärdighet, laborationsförståelse, analytisk förmåga, resultat, dokumentation,
självständighet, förmåga till initiativ och noggrannhet vid bedömningen. Av kursvärderingarna
framgår det att studenterna är mycket nöjda med denna form av laborativ tentamen. Studenterna
uppfattar att de praktiska momenten har en konkret koppling till deras framtida yrkesroll.
I kursen Naturvetenskap II, 5hp utvecklar studenterna ytterligare kunskap om undersöknings- och
analysmetoder då separationsmetoder behandlas med utgångspunkt från lärandemålet ”redogöra för och
praktiskt tillämpa några av de grundläggande biokemiska metoder som används för att studera biomolekyler”.
Bredden i metod kunskapen tillgodoses genom att olika undersöknings- och analysmetoder
behandlas även i andra kurser. De teoretiska momenten i ovanstående kurser examineras genom
skriftlig tentamen och de praktiska examineras laborativt med tillhörande rapportskrivning.
Frågan om metodtillämpning behandlas i flertalet av utbildningens kurser. I delkursen Klinisk
biokemi i kursen Biomedicin II, 15hp fördjupas kunskaper om provtagning utifrån lärandemålet
”tillämpa olika provtagningstekniker samt redogöra för provhantering”. Detta lärandemål examineras laborativt
med tillhörande rapportskrivning. I delkursen Hematologi och transfusionsmedicin i samma kurs ska
studenten också efter avslutad kurs kunna ”redogöra för hematopoetiska cellers omsättning”.
4
Lärandeaktivitet för detta lärandemål är att studenterna med hjälp av CellaVisions instrument
undersöker de röda och vita blodcellernas fördelning samt storlek, utseende och form.
I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp, behandlas analytiska och preparativa
separationsmetoder samt vanligt förekommande metoder för att karaktärisera och kvantifiera
biomolekyler. Kursen består av en teoretisk del med föreläsningar där metodprinciper inom
respektive fält behandlas och en laborativ del där olika metoder tillämpas. Lärandemålen ”självständigt
utföra grundläggande mikrobiologiska, immunologiska metoder och cellodlingsmetoder samt allmänna och speciella
morfologiska metoder” och ”förklara olika arbetssätt och metoder som används inom det mikrobiologiska,
immunologiska, morfologiska och cellodlingsområdet” inom immunologi och mikrobiologi är utgångspunkt
för kursens metodavsnitt. Studenterna presenterar sina resultat i grupp och diskuterar dem
gemensamt för att öka kompetensen i att tolka provsvar. Lärandemålen ”beskriva olika tekniker för
extraktion och anrikning av biomolekyler”, ”beskriva olika typer av kromatografiska och elektroforetiska metoder”
och ”redogöra för vanligen förekommande detektionssystem för kvantifiering och identifiering av biomolekyler” inom
separationsmetodik examineras genom en individuell uppgift bestående av en sammanställning av
kvalitativa och kvantitativa resultat, vilka också rimlighetsbedöms. Kursen avslutas med en skriftlig
tentamen på de genomgångna metodikerna.
Delmål 1:3 Visar fördjupad kunskap inom någon del av biomedicinsk laboratorievetenskap
Lärosätets svar:
Studenterna väljer en av fördjupningskurserna i termin 5: Klinisk biokemisk- molekylärbiologisk immunologisk metodik, 18hp, Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp,
Morfologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp, Fysiologisk metodik och
bilddiagnostik, 18hp och därefter läser de den kursen, Biomedicinsk laboratorievetenskap IV,
tillämpad metodik, 27(12+15) hp, inom samma område och slutligen genomför de sitt
examensarbete inom ramen för kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap V, examensarbete, 15hp,
även det inom fördjupningsområdet.
I fördjupningskurserna Klinisk biokemisk- molekylärbiologisk – immunologisk
metodik, 18hp, Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp och Morfologiskmolekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp, arbetar studenterna med ett laborationsblock som
bland annat innefattar fördjupning inom flödescytometri och realtids PCR. Studenterna utvecklar
dels en praktisk och teoretisk metodologisk kompetens dels insikten att metodikerna inte är
områdesspecifika och att de kan användas för ett otal kliniska applikationer. Inom Klinisk
biokemisk- molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp görs en laboration med utgångspunkt
från en vetenskaplig artikel där studenterna får utarbeta en plan för hur laborationen skall
genomföras. Planen diskuteras och anpassas med hänsyn till laborativa begränsningar. Resultat och
felkällor diskuteras i gruppen. I samband med diskussionerna framkommer om studenten förstått
den vetenskapliga publikationen och förmått omsätta den i en verklig situation samt kan diskutera
avvikelser på ett moget sätt. Kurserna är uppbyggda med en teoretisk och en praktisk del som
huvudsakligen relateras till patologiska tillstånd och hur dessa kan detekteras och verifieras med
relevant metodik.
Nedan ges exempel från kursen Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp på
hur tentamensuppgifterna i en skriftlig tentamen kan utformas. Lärandemålen är ”redogöra för och
tillämpa mikrobiologisk provtagning och diagnostik”, ”redogöra för mikrobiologisk systematik”, och ”förklara
antibiotika och antivirala medels verkningsmekanismer och effekter”.
5
Uppgift 1: Beskriv skillnader mellan virologisk och bakteriell patogenes.
Svar (hämtat från en students hemtentamen): ”Virus tar sig in i kroppen via inandning, hud,
urogenitalt, gastrointestinalt, via sexuell kontakt, via blod(transfusion, nålstick mm) eller med
vektorer (insekter). Virus fäster till cellytan (adsorption) med hjälp av proteinligander som fäster till
cellernas ytreceptorer. De tar sig sedan in i cellerna via endocytos, via fusion med cellmembranet
(membranomslutna virus) eller genom att nukleinsyran sprutas in i cellen. Replikationen sker
antingen i cytoplasman eller i cellkärnan beroende på om det är RNA-virus eller DNA-virus. Virus
kan inte sköta detta själva utan kräver det maskineri som finns i cellerna för att kunna föröka sig.
Infektionen kan vara kronisk, latent, återkommande, transformerande eller lytisk (leder till celldöd).
Infektionen kan ske på det ställe som virusen tog sig in (lokal infektion) eller så kan virus spridas
med blodet eller lymfan och nå sina målorgan. Efter montering av nya virus i värdcellen frigörs de
via lysering av cellen (nakna virus) eller via avknoppning (membranomslutna virus). Virus
undkommer immunförsvaret genom till exempel syncytiebildning samt produktion av interferoner.
Bakterier tar sig in i kroppen i stort sett på samma sätt som virus, men en stor skillnad är att
bakterier kan smitta endogent, eftersom bakterier inte är strikta patogener utan kan tillhöra
normalfloran. Bakterierna kräver inte vårt replikativa maskineri för sin överlevnad utan behöver en
värd som en hemvist som de kan kolonisera. Värden förser bakterierna med näring samt en trivsam
miljö. Bakterier kan föröka sig i eller på kroppen, de använder adhesiner för att hålla sig fast på ytor
som de annars kan sköljas bort ifrån (t.ex. urinblåsan). Invasiva bakterier penetrerar vävnadsbarriärer
och endast ett fåtal bakterier, liksom virus, är strikt intracellulära. Bakterier orsakar vävnadsskada
med hjälp av toxiner och enzymer, där toxinerna kan skada vävnaden direkt eller sätta igång
destruktiva aktiviteter såsom inflammation. Bakterier har utvecklat knep för att undkomma
immunförsvaret t.ex. kapsel, slemlager och biofilm. Bakteriers och virus olika förökningssätt gör att
immunförsvarets reaktion också skiljer sig åt; bakterier startar generellt ett mycket kraftigare
immunsvar, och det antikroppsmedierade specifika försvaret är oftast det viktigaste, medan det för
virus är det cellmedierade försvaret som betyder mest.”
Uppgift 2: Det visar sig växa Staphaureus i nasopharynx (fullt känslig för antibiotika) och grupp Cstreptokocker i svalg. Vilka bakterier letar man främst efter i prov tagna från svalg och nasopharynx?
Hur tror du man kommit fram till att det är en grupp-C streptokock i svalgprovet?
Svar (hämtat från en students hemtentamen): ”I odling från nasofarynx letar man främst efter
vanliga luftvägspatogener så som β-hemolyserande streptokocker (grupp A, C och G),
Streptokockuspneumoniae, Haemophilusinfluenzae, Moraxellacatarrhalis, samt S. aureus. I svalgprov
letar man mer specifikt efter β-hemolyserande grupp A streptokocker. Svalgprov sätts vanligen ut på
blodplattor (fårblod i Malmö) med en baci (bacitracin) lapp. Om kolonin som växer på blodplattan
har β-hemolys kan det vara en streptokock eller kanske en stafylokock (om man är nybörjare kanske
man vill göra gramfärgning för att se att det är grampositiva kocker). För att sedan skilja dessa åt kan
man göra ett katalastest. Om kolonin är katalasnegativär det förmodligen en streptokock. Om
isolatet är känsligt för baci kan det vara en grupp A streptokock, men om det är resistent mot baci
kan det vara en streptokock grupp C eller G. Då kan man gå vidare och göra ett streptex test. Om
streptex testet visar agglutination för grupp C, men inte för grupp G, är det en grupp C streptokock.
”
Under den verksamhetsförlagda utbildningen skriver studenterna arbetsbok där de dokumenterar
relevant metodik. Arbetsboken redovisas dels för den lokala handledaren och dels i samband med
den muntliga examinationen. Vid examinationen får studenten 30 minuter innan
examinationsseminariet börjar information om vilka delar i arbetsboken som studenten kommer att
6
examineras på. Studenten gör en muntlig redovisning på 20 minuter kopplat till sin
examinationsuppgift. Examinatorn ställer därefter frågor till presentationen för att bedöma
studentens kunskap. Under examensarbetet arbetar studenten självständigt med sitt projekt som
examineras på traditionellt sätt genom att en examinator bedömer både den skriftliga och muntliga
redovisningen (se delmål 5:1).
Delmål 1:4 Visar orientering om aktuella forskningsforskningsfrågor inom någon del av
biomedicinsk laboratorievetenskap
Lärosätets svar:
Målet är centralt i examensarbetet där studenten relaterar sitt eget arbete till aktuell forskning
inom det område studenten valt att fördjupa sig. Även i delkursen vetenskaplig metodik, som ingår i
kursen Naturvetenskap III, 15hp och i fördjupningskurserna i termin 5 ingår granskning och
analys av vetenskapliga artiklar. I fördjupningskurserna läser, analyserar och diskuterar
studenterna relevanta vetenskapliga artiklar beskrivna i olika fallbeskrivningar (case).
Studenternas kunskap inom detta område examineras emellertid främst genom examensarbetet.
Vi har konstaterat att träning i att läsa och diskutera aktuella forskningsfrågor inom
biomedicinsk laboratorievetenskap är ett moment som behöver lyftas fram och stärkas i
utbildningens kurser. Därför har vi beslutat att använda vetenskapliga artiklar som kurslitteratur.
Syftet är att studenternas ska öka sin förmåga att analysera och kritiskt värdera vetenskapliga
artiklar och att bidra till det vetenskapliga arbetet genom att författa artiklar och genom muntliga
presentationer av vetenskapligt material. Redan idag är det vanligt att biomedicinska analytiker i
sin yrkesutövning deltar i vetenskaplig verksamhet genom att författa rapporter och genom att
delta vid vetenskapliga konferenser. Detta motiverar att träning i dessa moment ges en ökad
tyngd i utbildningen.
Mål 2 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka,
samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en
problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser,
frågeställningar och situationer
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar.
Delmål 2:1: Visar förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka data och information
- såsom att uppmärksamma och hantera avvikelser och risker
Lärosätets svar:
Detta delmål behandlas i varierande grad i utbildningens kurser. Förmåga att söka, samla, värdera och
kritiskt tolka data och information samt att uppmärksamma och hantera avvikelser och risker är en av
kärnkompetenserna inom den biomedicinska laboratorievetenskapen. Kunskapsområdet behandlas
redan i utbildningens första kurs och successivt genom utbildningen ökar kraven på värdering och
tolkning av data, självständighet, kritiskt tänkande och problemlösning. Vad gäller avvikelser i
laborativa sammanhang kan de vara av olika slag. Dels kan man prata om avvikelser i förhållande till
reproducerbarhet, det vill säga förväntat värde, dels kan man prata om avvikelser som kan misstänkas
bero på mänskliga faktorn såsom slarv, felhantering, instrumentfel, och dels kan man prata om
avvikelser i förhållande till normalvärden, typ provsvar. För att belysa detta ges nedan exempel på
lärandemål från några olika kurser.
7
I Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp ska studenterna efter avslutad kurs kunna ” utföra,
dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete samt tillämpa grundläggande kemiska beräkningar och
feluppskattningar”. Genom att utföra olika praktiska moment, föra journal vid arbetet och genom att
redovisa resultatet i en skriftlig rapport tränar studenterna tidigt på dessa grundläggande moment. I
kursen behandlas avvikelser framför allt i de två förstnämnda formerna ovan. Studenterna får här föra
journal över data och reflektera över vad eventuella avvikelser beror på. De görs också medvetna om
att i de fall man inte genom statistisk analys eller på annat sätt kan avvisa ett mätvärde måste man
betrakta det som ett riktigt värde. Studenterna tränar även på att självständigt planera och genomföra
analyser och undersökningar. Dessa moment återkommer i samtliga laborativa moment i utbildningen.
Studenterna examineras i ovan nämnda kurs både laborativt och skriftligt.
Exempel på hur den laborativa tentamen kan vara utformad: En uppgift är att studenten ska kalibrera
en automatpipett genom invägning av vatten och ange volymmedelvärdet, noggrannheten och
precisionen för pipetten. Det erhållna resultatet ska sedan analyseras och utvärderas och kritiskt
granskas av studenten genom att han/hon jämför sitt resultat mot en tabell som medföljer för
pipetten. Studenten måste då formulera frågor om precision är bra/dålig och hur stor noggrannheten
är och sedan kunna dra slutsatser om pipettens användbarhet och sin pipetteringsförmåga. I uppgiften
ingår att studenten skriver en reflektion över hur han/hon har upplevt sin insats på det praktiska
provet, hur han/hon bedömer sin förmåga att pipettera och sin förmåga att följa en metodbeskrivning
samt förmågan att utvärdera och dokumentera data. I detta moment kan man som lärare både se och
utvärdera vad studenten praktiskt kan och binda ihop det med den teoretiska undervisningen, samt
förmågan att integrera teori och praktik. De flesta laborativa tentamina i utbildningen bygger på
principen att studenten ska kunna redovisa, analysera, kritiskt granska och värdera sina resultat.
I delkursen Statistik och epidemiologi i kursen Naturvetenskap III, 15hp tränar studenterna på olika
statistiska metoder för insamling och bearbetning av data (se delmål 1:1) samt förhållningssätt till
avvikelser. Hur avvikelser hanteras i en provsituation och om vilka konsekvenser avvikelser kan få för
diagnosen behandlas framför allt i kurser med klinisk anknytning, som t.ex. i Biomedicin II, 15hp och
i Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp samt i samtliga fördjupningskurser under termin 5.
Lärandemålet ”förklara orsakssambanden med hänsyn till resultat från laboratorieanalyser samt utvärdera och
bedöma analysens riktighet” i kursen Klinisk biokemisk- molekylärbiologisk -immunologisk metodik,
18hp, är exempel på denna kunskap och färdighet. Studenterna arbetar med patientprover och kan då
stöta på avvikelser från det ”normala”. De måste kunna visa att de har förmågan att kritiskt värdera
resultaten och är medvetna om vilka risker som är förknippade med provsvaren samt deras betydelse i
vårdarbetet. Risker förknippade med laborativt arbete behandlas ingående i utbildningens första kurs.
Studenterna tränar på att göra en riskanalys inför de laborativa momenten enligt en speciell mall där
de får tänka efter vilka moment i laborationen som kan medföra speciella risker och vilka
skyddsåtgärder som behöver vidtas. Detta moment är obligatoriskt inför laborationerna och
studenterna lämnar in en skriftlig riskanalys före varje laborationstillfälle. Under fördjupningskursen
Fysiologisk metodik och bilddiagnostik, 18hp tränar studenterna förmågan att tolka och hantera
avvikelser i samband med EKG-tagning. Studenterna examineras på denna förmåga genom en
praktisk examination. De moment som tas upp under detta delmål förekommer också i varierande
grad i examensarbetet, beroende på arbetets inriktning, samt under den verksamhetsförlagda
utbildningen. Tolkningen av de provsvar som studenten erhåller i samband med kliniska
undersökningar under sin praktik diskuteras kontinuerligt med handledaren.
8
Delmål 2:2: Visar förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer
Lärosätets svar:
Detta delmål innebär, enligt vår tolkning, att studenterna ska utveckla ett vetenskapligt, kritiskt
förhållningssätt och en analytisk förmåga. Exempel på specifika frågeställningar som studenterna
självständigt arbetar med är separation av biomolekyler (Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp)
och problem inom histologisk metodologi utifrån lärandemålet ”tillämpa och bedöma kemiska och
fysikaliska metoder för analys inom morfologisk metodik och speciell patologi” (Morfologisk-molekylärbiologiskimmunologisk metodik, 18hp). Studenterna arbetar i denna kurs praktiskt med olika frågeställningar
och examineras på i vilken utsträckning de kan lösa dem. I den laborativa delen av fördjupningskursen
Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp, lär sig studenterna att kritiskt
granska laborativa analyser genom att analysera resultat och värdera resultateten relevans.
I relation till målet att ”kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer” utgör företeelser som t ex
antibiotikaresistens (Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp),
genmanipulation (Biomedicin I, 25hp) och screeningtester för olika sjukdomar (Klinisk biokemiskmolekylärbiologisk -immunologisk metodik, 18hp) naturliga inslag i utbildningen. Patologiska
sjukdomstillstånd diskuteras ur både medicinska, samhälleliga och etiska aspekter i kursen Biomedicin
I, 25hp utifrån lärandemålet ”beskriva samspelet mellan immunologiska faktorer och olika sjukdomstillstånd”.
Under den verksamhetsförlagda utbildningen kan studenter som är på avdelningen för klinisk kemi,
specifikt inom hematologi, få ett resultat från cellräknare som leder till diskussioner och som behöver
klargöras med manuella metoder för att verifiera eller förkasta det preliminära resultatet. Studenter,
som är på avdelningen för klinisk fysiologi kan konfronteras med situationer där bilddiagnostik
används. Det är avgörande att studenten lär sig att tolka bilder och har kunskap om anatomiska
variationer.
Genom hela utbildningen gör studenterna riskanalyser inför sina praktiska moment. Momentet
introduceras i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp. Studenterna får då bedöma och
analysera de situationer som kan uppstå vid hantering av kemikalier, material och instrument och göra
en bedömning av arbetssättet. Syftet med detta är att träna dem för ett sådant förhållningssätt inför
deras framtida yrkesutövning men i lika hög grad att undvika olyckor och skador under utbildningen.
Mål 5: För kandidatexamen ska studenten visa sådan färdighet som fordras för att
självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar.
Delmål 5:1 Visar förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem
Lärosätets svar:
Allt laborativt arbete innebär i någon mån att identifiera, formulera och lösa problem. Problemens
komplexitet och svårighetsgrad samt graden av självständighet ökar under utbildningens gång och
kulminerar under examensarbetet. I första kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp,
examineras studenterna vid två tillfällen genom en laborativ tentamen där de ställs inför en
problemställning som måste lösas inom en given tidsram. I kursen Biomedicinsk
laboratorievetenskap II, 15hp, är uppgiften att separera och identifiera biomolekyler. I samtliga
fördjupningskurser i termin 5 förekommer moment där studentens självständigt måste identifiera,
9
formulera och lösa problem. Kursen Fysiologisk metodik och bilddiagnostik, 18hp får tjäna som
exempel på detta delmål. I denna kurs arbetar studenterna med EKG-tolkning,
ultraljudsmetodik/diagnostik och nuklearmedicinsk metodik/diagnostik.
Efter avslutat examensarbete ska studenten kunna ”planera och självständigt genomföra en fördjupningsstudie
inom biomedicinsk laboratorievetenskap genom att insamla, bearbeta och analysera data samt kritiskt utvärdera och
på ett vetenskapligt sätt dokumentera resultaten”. Examensarbetet börjar med att studenten tillsammans
med handledare väljer ett projekt som ska utföras som ett självständigt arbete (examensarbete).
Studenten skriver självständigt en projektplan innehållande projektbeskrivning, tidsplan, etiska
aspekter och referenser. Projektplanen ska godkännas av kursansvariga. Under de resterande
veckorna utför studenten självständigt, under handledning, sitt projekt, oftast laborativt. De sista
veckorna ägnas åt datainsamling, analys och redogörelse för resultaten i den skriftliga rapporten.
Examinationen sker på traditionellt sätt där en examinator bedömer både en skriftlig och muntlig
redovisning. En godkänd examination innebär att samtliga bedömningskriterier är uppfyllda.
Examinationen omfattar det skriftliga arbetet, den muntliga presentationen och opponentskapet.
Handledaren intygar att examensarbetet genomförts självständigt. Studenterna ska följa fastställda
skrivanvisningar (Hellström 2007) som presenterats för studenterna tidigare i utbildningen.
Studenterna arbetar utifrån de bedömningskriterier som finns i studiehandledningen vid
granskningen av vetenskapliga artiklar eller tidigare studenters examensarbeten samt vid det
opponentskap som genomförs under ”halvtidskontrollen”. Då bedömer studenterna varandras
examensarbeten så långt de då har kommit. Det är också en åtgärd som syftar till att studenterna ska
nå målen inom angivna tidsramar.
Delmål 5:2 Visar förmåga att muntligt redogöra för och diskutera resultat och slutsatser från en
given problemställning i dialog med olika grupper
Lärosätets svar:
Ett viktigt moment i det egna lärande är att studenten kan formulera sig och diskutera olika frågor
med andra. Dessa moment tränas under utbildningen i ett flertal kurser. I de praktiska
sammanhangen utnyttjas biologiska variationer eller brist på reproducerbarhet som utgångspunkt i
en diskussion av analysresultat. I delkursen Cell- och molekylärbiologi i kursen Biomedicin I, 25hp
arbetar studenterna med olika teoriavsnitt ur kursboken Becker, W. M, Kleinsmith, L J, Hardin, J,
Bertoni G.P. (2008) The World of the Cell, vilka redovisas muntligt i seminarieform såsom beskrivits
under delmål 1:1. I delkursen Humanbiologi och invärtesmedicin i samma kurs arbetar studenterna
med olika problemställningar som redovisas i tvärgrupper då de också bedömer varandras
presentationer efter en särskild bedömningsmall. I mikrobiologidelen i kursen Biomedicin III, 15hp
får studenterna i seminarieform redovisa olika teoriavsnitt ur boken Willey J, Sherwood L,
Woolverton C. (2007). Prescott/Harley/Klein's Microbiology. Även i den mikrobiologiska delen i kursen
Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp redovisar, analyserar och värderar studenterna sina
resultat och diskutera dem vid gruppseminarier. Under den verksamhetsförlagda utbildningen
redogör studenterna för sina resultat och diskuterar dem med berörd handledare. Redovisningen
bedöms utifrån målet ”Har en reflekterande och analytisk förmåga”. Detta mål examineras också i
samband med arbetsboken. Det förekommer också att studenten under praktiken deltar i
diskussioner med biomedicinska analytiker och läkare som ett led i det interprofessionella
lärandet på laboratorierna.
Det slutliga beviset för studentens förmåga att ”muntligt redogöra för och diskutera resultat och slutsatser
från en given problemställning i dialog med olika grupper” utgörs av examensarbetet samt vad studenten
visar vid försvaret av sitt eget arbete och i opponeringen på en annans students arbete.
10
Delmål 5:3 Visar förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera resultat och slutsatser från en
given problemställning
Lärosätets svar:
Som nämnts under punkt 1:4 är det viktigt att biomedicinska analytiker i sin yrkesutövning är
verksam på olika vetenskapliga arenor. Studenterna tränar därför genom hela utbildningen på att
skriva rapporter och inlämningsuppgifter. Som exempel på det senare kan nämnas att studenterna
skriver en försöksplan för en vald forskningsuppgift i delkursen Vetenskaplig metodik i kursen
Naturvetenskap III, 15hp. Försöksplanen granskas genom opponentskap av andra studenters
arbeten. Studenterna utformar därefter en poster som bedöms av examinator utifrån den
bedömningsmall som återfinns i studiehandledningen. I delkursen Farmakologi i kursen Biomedicin
II, 15hp redovisar studenterna skriftligt och muntligt ”läkemedels väg i kroppen och deras
verkningsmekanismer” under ett seminarium. I den verksamhetsförlagda utbildningen skriver
studenterna en arbetsbok där de ”analyserar orsakssambanden från diagnostiska analyser och undersökningar
samt kritiskt granskar och utvärderar dessa”. Arbetsboken examineras i seminarieform. Under
examensarbetet skriver studenten först en projektplan (se delmål 5:1). När det laborativa arbetet
avslutats sammanställs data för redogörelse och analys i den slutliga skriftliga rapport som utgör
examensarbetet.
Delmål 5:4 Visar god förmåga att använda och utveckla analys- och undersökningsmetoder
inom biomedicinsk laboratorievetenskap
- exempelvis inom klinisk verksamhet
Lärosätets svar:
Studenterna tränar under hela utbildningen på att använda, välja och optimera analys- och
undersökningsmetoder för en given problemställning inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Den
kliniska anknytningen åskådliggörs t.ex. i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp, där de
ska kunna ”förklara olika arbetssätt och metoder som används inom det mikrobiologiska, immunologiska,
morfologiska och cellodlingsområdet” och ”självständigt utföra grundläggande mikrobiologiska, immunologiska
metoder och cellodlingsmetoder samt allmänna och speciella morfologiska metoder”. I fördjupningskurserna under
termin 5 arbetar studenterna med ett laborationsblock som innefattar bland annat fördjupning inom
ett urval av analysmetoder (se delmål 1:3) och utvecklar därigenom både en praktisk och teoretisk
metodologisk kompetens samt insikten att metodikerna inte är områdesspecifika och att de har
potential att användas för ett otal kliniska applikationer. Studenterna utarbetar, med en vetenskaplig
artikel som grund, en beskrivning av hur ett laborativt moment ska utföras (se delmål 1:3). I
fördjupningskursen Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp i termin 5
studerar studenterna laktosintolerans med realtids PCR. I den verksamhetsförlagda utbildningen
arbetar studenterna med de kliniska metoder som finns på de olika avdelningarna och skriver
arbetsbok där de dokumenterar relevant metodik (se delmål 1:3). Under examensarbete utför
studenten självständigt, under handledning, sitt projekt som oftast är laborativt. Examensarbetet kan
innefatta problemställningar som innebär att analys- och undersökningsmetoder måste anpassas eller
utvecklas (se delmål 5:1).
Delmål 5:5 Visar förmåga att utifrån en given situation kunna tillämpa relevanta författningar
Lärosätets svar:
Inför de laborativa momenten gör studenterna en riskanalys. Riskbedömning introduceras i kursen
Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp, då de lagar och förordningar som styr laborativt arbete
samt säkerhetsföreskrifter vid blodprovstagning behandlas. I lärandemålen ”göra riskanalys för det
laborativa arbetet utifrån säkerhets- och provtagningsföreskrifter, skyddsfrågor, förhållningsregler samt gällande rutiner
för laborativt arbete med kemiska och biologiska ämnen” och ”tillämpa olika typer av provtagning med kännedom
11
om gällande provtagnings- och säkerhetsföreskrifter samt genomföra och värdera enkla analyser av proven” beskrivs
vad studenten ska kunna efter avslutad kurs. Som nämnts tidigare är det obligatoriskt att inför alla
laborativa moment göra en riskanalys där studenterna bedömer vilka moment i laborationen som kan
medföra speciella risker och vilka skyddsåtgärder som måste vidtas. Riskanalysen publiceras på
lärplattformen It´s learning och måste vara godkänd innan laborationen utförs. I delkursen
Joniserande strålning, ultraljud och grundläggande medicinsk bildanalys i kursen Naturvetenskap III,
15hp behandlas lagstiftning om hantering av radioaktivt material med utgångspunkt från
lärandemålet ”arbeta med radioaktivt material samt kunna redogöra för den lagstiftning som berör området”.
Studenterna arbetar här praktiskt med radioaktivt material. Hälso- och sjukvårdslagen samt
Patientsäkerhetslagen från 2010, kommer studenterna i kontakt med i kursen Biomedicinsk
laboratorievetenskap II, 15hp. Den undervisning som i detta fall används för att stödja studenternas
möjlighet att nå lärandemålet ”redogöra för hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område och till dessa anslutna författningar” inleds med en obligatorisk föreläsning/seminarium,
varefter studenterna arbetar med obligatoriska gruppuppgifter som anknyter till lagar och ansvar och
som redovisas under ett seminarium. I den verksamhetsförlagda utbildningen arbetar studenten nära
en handledare som ansvarar för att studenten följer den lagstiftning som gäller inom klinisk
verksamhet. I de uppgifter som studenten har på praktikplatsen tränas delmålet. Studentens
måluppfyllelse bedöms av examinatorn, i samråd med handledaren, med stöd av den
bedömningsmall som används vid examinationen den verksamhetsförlagda utbildningen. I kursen
Biomedicinsk laboratorievetenskap V, examensarbete, 15hp utgår studenten i sin projektbeskrivning
från gällande lagstiftning om patientsäkerhet och etisk prövning.
Mål 6: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för
utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och
etiska aspekter
Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar
Delmål 6:1: Visar förmåga att inom biomedicinsk laboratorievetenskap göra bedömningar med
hänsyn till vetenskapliga aspekter
- Se punkter under mål 5
Lärosätets svar:
Exempel på en bedömningssituation där vetenskapliga aspekter måste vägas in är försök som görs
med djur eller människor. Här måste studenten argumentera för de eventuella vetenskapliga värden
som måste vägas mot etiska och kostnadsmässiga aspekter i försöken. Frågeställningen kan till
exempel vara om det vetenskapliga värdet är tillräckligt för att använda ett flertal försöksdjur eller
låta patienter medverka i olika forskningsuppgifter. Studenterna tränas i frågeställningar på detta
tema i ett flertal kurser. Delkursen Vetenskaplig metodik i kursen Naturvetenskap III, 15hp får tjäna
som exempel. Studenterna gör här en försöksplan på en egen formulerad uppgift där de måste
referera till relevanta artiklar. Försöksplanen presenteras på ett seminarium med en annan student
som opponent där frågor som information, relevans, etisk prövning/tillstånd och biobankslagen
granskas och diskuteras. Inför examensarbetet bildar studenter och lärare en ”journal club” där
studenterna arbetar med en uppgift relaterad till en vetenskaplig artikel. Studenten får redogöra för
den vetenskapliga artikeln på ett seminarium där en annan student fungerar som opponent. Även i
den verksamhetsförlagda utbildningen och särskilt i examensarbetet behandlas dessa frågeställningar.
Se även svaren under punkterna 5:1, 5:3 och 5:4.
12
Delmål 6:2 Visar förmåga att inom biomedicinsk laboratorievetenskap göra bedömningar med
hänsyn till samhälleliga aspekter, det vill säga
- ekonomi och hållbar utveckling
Lärosätets svar:
Hållbar utveckling är ett prioriterat område vid lärosätet. Formuleringen "Malmö högskola ska sträva
efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor samt genom
forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle, stimulera till konkreta handlingar
som främjar en hållbar utveckling" är hämtad från högskolans policy för hållbar utveckling inom
miljöområdet. I utbildningen för biomedicinska analytiker försöker vi implementera detta område
genom att behandla det i samtliga laborativa kurser. I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I,
15hp diskuteras, i samband med momentet riskbedömning, handhavandet av både kemiskt och
biologiskt material samt vikten av att minimera kemikalieförbrukning och avfallsmängder. Viktigt är
också att göra studenterna medvetna om att använda engångsmaterial på ett ansvarsfullt sätt med
tanke på såväl ekonomiska som miljömässiga aspekter och att sträva efter minskad miljöpåverkan.
Detta innefattar även en minskad pappersanvändning vid till exempel kopiering och utskrifter.
Delmål 6:3 Visar förmåga att inom biomedicinsk laboratorievetenskap göra bedömningar med
hänsyn till etiska aspekter, det vill säga
- kunna tillämpa tystnadsplikt
- kunna tillämpa yrkesetiska riktlinjer
Lärosätets svar:
På grund av den snabba utvecklingen inom bioteknik och närliggande områden ökar ständigt
behovet av etisk reflektion och diskussion. Den etiska diskussionen måste därför alltid hållas levande
i utbildning av biomedicinska analytiker. Enligt etiska riktlinjer för biomedicinska analytiker ”skall de i
sitt arbete följa gällande lagar angående tystnadsplikt och sekretess. Detta gäller även undersöknings- och
analysresultat.” Studenten gör en skriftlig försäkran att de tagit del av aktuella bestämmelser om
sekretess och tystnadsplikt. Det har hittills aldrig förekommit att studenter brutit mot
tystnadsplikten under den verksamhetsförlagda utbildningen. Om så varit fallet hade de blivit
föremål för prövning enligt de straffrättsliga regler som gäller på området.
De yrkesetiska riktlinjerna behandlas redan i utbildningens första kurs Biomedicinsk
laboratorievetenskap I, 15hp. I den utbildningsplan som gäller för studenter som påbörjat sina
studier hösten 2010 framgår inte tydligt att lärandemålet ”förklara olika kvalitetssystem och tillämpa
kvalitetssystem i det laborativa arbetet” också är tänkt att innefatta etiska aspekter. Detta har vi
uppmärksammat och i den utbildningsplan, som gäller för studenter som påbörjade sin utbildning
hösten 2011, finns nu kursen Professionsutveckling som löper under hela utbildningen. Där är
lärandemålet tydligare uttryckt: ”efter avslutad delkurs skall studenten kunna redogöra för biomedicinska
analytikerns roll samt för etiska grundprinciper inom området.”. I detta moment diskuteras vad en
biomedicinsk analytiker är och vilka krav som ställs i yrkesfunktionen. Etik och moral, tystnadsplikt,
lagar och förordningar för patientkontakter och professionen diskuteras och analyseras. Delmålet
examineras genom gruppdiskussioner och inlämningsuppgifter. I kursen Biomedicinsk
laboratorievetenskap II, 15hp behandlas hälso- och sjukvårdslagen och i detta sammanhang
diskuteras också tystnadsplikt och vilka regler som gäller för en yrkesverksam biomedicinsk
analytiker. Här arbetar studenterna med beskrivningar av patientfall där de får diskutera i grupper
utifrån yrkesetiska riktlinjer. Under den verksamhetsförlagda utbildningen arbetar studenten efter
dessa riktlinjer och ska då kunna ”tillämpa ett professionellt och etiskt förhållningssätt gentemot patient, deras
närstående och patientprov”. I den verksamhetsförlagda utbildningen tillämpas de etiska riktlinjer i alla
situationer när det gäller undersökning av patient/försöksperson och i varje situation då man har
humant material såsom blod, celler etc. Eftersom studenterna ibland undersöker patienter och andra
13
gånger har tillgång till personuppgifter åläggs och undervisas de i att arbeta under de sekretesslagar
som styr den verksamhet de kommer i kontakt med. Studenten arbetar här under ansvar från en
handledare, som bedömer om studenten uppfyllt lärandemålet och detta diskuteras i samband med
återkopplande möte med utbildningens lärare. Handledare under den verksamhetsförlagda
utbildningen utgörs av yrkesverksamma biomedicinska analytiker som genomgått en
handledarutbildning (”Genomlysning av det Biomedicinska analytikerprogrammet, Hjälm 2011”).
Inför examensarbetet ska de studenter som i sitt arbete använder prover/studier på personer som
står under etikprövningslagen värdera detta och, om tillämpbart, inhämta tillstånd från de personer
som lämnat prover/ingått i studien. I början av kursen, efter att projektplanen skrivits och godkänts,
examineras studenterna i ett seminarium där de diskuterar etiska frågor hämtade från
projektplanerna. Slutligen ska det i varje examensarbete framgå om etikprövning gjorts.
Del 2
Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig
betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den
utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om
lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de
mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera
relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat
utbildningens resultat.
14
Del 2
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:
"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse
för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att
poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen.
Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på
lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."
Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här
bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.
Tabellen ligger sist i självvärderingen.
Kopplat till det utbildningsprogram som utgör underlag för kandidatexamen (Biomedicinska
analytikerprogrammet) finns en hög såväl lärarkompetens som lärarkapacitet, både inom huvudområdet
och inom de övriga kunskapsområden som konstituerar programmet. Antalet heltidsekvivalenter är 16
och antalet helårsstudenter är 101. Det går således i genomsnitt 6,3 studenter på varje lärare.
Inom huvudområdet finns två professorer, en docent samt nio lektorer anställda. Av lektorerna är tre
biomedicinska analytiker. Därutöver har ytterligare sex lärare denna utbildning. Antalet adjunkter är fyra,
varav två har magisterexamen. Dessutom utnyttjas kliniskt aktiva lärare (biomedicinska analytiker) i olika
delar av programmet. Till enheten är tre doktorander kopplade (samtliga biomedicinska analytiker, varav
två medverkar i undervisningen inom huvudområdet). Sammantaget skapar detta goda förutsättningar för
att examensmålen uppfylls. I nedanstående tabell redovisas en övergripande bild av de interna lärare som
varit involverade i utbildningsprogrammet läsåret 2010/2011. Den publikationslista som bifogats den
tidigare refererade rapporten (Genomlysning av Biomedicinska analytikerprogrammet, Hjälm 2011, s 43) visar att
forskning och publicering av forskningsresultat är tillräckligt omfattande för att kunna lämna viktiga
bidrag till utbildningens forskningsanknytning.
15
Antal helårsstudenter
Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma
med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.
Antal helårsstudenter i aktuell utbildning
Ht-10/Vt-11
Antal
Helårsstudenter 101
16
Del 2
Studenternas förutsättningar
Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och
argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
Malmö högskolas ambition att arbeta med breddad rekrytering har, vilket både SCB:s statistik och
Högskoleverkets egna uppföljningar visar, inneburit att en hög andel av studenterna kommer från
hemmiljöer utan akademisk familjebakgrund. I Biomedicinska analytikerutbildningen har under åren
drygt hälften av studenterna kommit från denna kategori. En stor andel av dessa har utländsk
bakgrund, en del dessutom språkproblem (se startenkäten). Bland den grupp studenter som antogs
hösten 2011 uppgav 61 % att de har ett annat förstaspråk än svenska. Dessutom uppgav 19 % att de
har skriv- och lässvårigheter. Detta medför ofrånkomligen att det för dessa studenter är svårare att
uppnå utbildningens mål. För studenter från en studieovan miljö finns det inga erfarenheter att falla
tillbaka på och det tar ofta längre tid för studenten att hitta en studie/inlärningsform som behövs för
att klara studier på högskola/universitet. Detta kan då leda till att studenten misslyckats på ett stort
antal kurser i början av sin utbildning och att det sen krävs en enorm arbetsinsats för att studenten
skall hinna i kapp. Från utbildningens sida har vi speciellt uppmärksammat dessa problem och jobbar
aktivt med dem på flera fronter. Ett är att vi aktivt samarbetar med den studieverkstad, som finns på
Malmö högskola, där studenterna bland mycket annat kan få hjälp med att utveckla språket. Ett annat
är att vi från hösten 2009 införde SI-metoden i utbildningens första kurser i syfte att ge nya studenter
stöd och hjälp i att hitta sin högskoleanpassade studieform. Supplemental Instruction (SI) är ett
förhållningssätt och en metod som tar tillvara studenternas olika förutsättningar och som bygger på
ett interaktivt lärande i möte mellan studenter. Studenter som själv studerar på termin 3 är SI-ledare
för studenterna i termin 1. SI är en metod som underlättar inlärningen och som förhoppningsvis kan
överbrygga anpassningssvårigheter mellan gymnasie- och högskolestudier. Utvärdering har visat att de
studenter som deltar i SI-verksamheten bättre klarar kurserna. (Se ”Rapport SI 2009” och
”Sammanställning enkät SI 2010”).
En positiv aspekt på breddad rekrytering är att studenter med olika perspektiv och bakgrund också
tillför nya erfarenheter i studiemiljön och även i den yrkeskår de kommer att tillhöra. Detta innebär en
kvalitetsförstärkning i våra utbildningar men framför allt är det av godo att kategorin av människor
som arbetar inom vården rekryteras från så bred erfarenhetsbakgrund som möjligt.
17
Del 3
Andra förhållanden
Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till
exempel:
1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar.
2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs.
3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som
vanligtvis ingår i gruppen.
Det självständiga arbetet utgör 15hp och genomförs vanligtvis som sista kurs under utbildningens
sista termin. Det kan hända att avsteg måste göras utifrån detta dock genomförs aldrig ett
självständigt arbete tidigare än termin 5 andra del. Orsakerna relateras ofta till platstillgången i
den verksamhetsförlagdutbildning eller internationellt utbyte. I de flesta fall utför studenterna
enskilda arbeten men det förekommer också att två studenter gör ett arbete tillsammans. Även
om studenterna genomför examensarbetet i par så examineras de enskilt. I framtiden kommer det
i varje examensarbete med två författare att tydligt framgå vem av författarna som varit
huvudansvarig för respektive avsnitt. I dag redovisas detta endast muntligt.
Syftet med examensarbetet är att studenterna ska tillämpa och utveckla de såväl teoretiska,
praktiska som metodologiska kunskaper de utvecklat genom tidigare kurser. Det ger också
studenterna möjlighet att fördjupa sig i något av de områden de har ett specialintresse i.
Alla projekt genomförs med hjälp av en handledare som tilldelas studenten efter att kursansvarig
har godkänt hans/hennes försöksplan. Handledaren kan vara en anställd lektor eller någon av de
externa handledare som enheten har upprättat samarbete med. Ambitionen är att handledaren ska
kunna bistå studenten med specialkunskaper inom det valda fördjupningsområdet. För varje
examensarbete finns 16 timmar till förfogande för handledning.
Examinationen av examensarbetet sker vid ett seminarium där studenten själv presenterar sitt
arbete, en kurskamrat kommenterar/opponerar och en examinator ställer frågor, kommenterar
och examinerar. Examinatorn är alltid en disputerad lärare (Handledning och examination av
examensarbeten vid Hälsa och samhälle).
Handledarna ska ha lägst magisterexamen. Vi strävar efter att utveckla ett system med två
handledare som innebär att den kliniska handledaren kompletteras med en disputerad (intern)
handledare. Såväl studenter som examinatorer och handledare är välkomna att närvara vid
examinationen.
18
Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma
den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel
vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i
program respektive som fristående kurs.
Huvudområdet Enligt vår definition är Biomedicinsk laboratorievetenskap en flervetenskaplig
disciplin innefattande både ett teoretiskt och laborativt kompetensområde. Basen för ämnet
utgörs huvudsakligen av klinisk-metodologisk problemlösning med stöd av framförallt ämnen
inom humanbiologi och naturvetenskap. Forskningen omfattar framtagandet av nya principer
och metodiker, samt att utveckla, modifiera och bättre förstå existerande metodiker avseende
studier av biologiskt material och biologiska funktioner.
Någon åtskillnad mellan traditionell laboratoriemedicin och traditionell klinisk fysiologi görs inte
under de två första åren. Val mellan ett antal kliniska discipliner kan göras under termin 5 och
detta val kopplas till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Fördjupningskurserna inom
de kliniska disciplinerna är de enda som ges som fristående kurser.
Studenternas uppfattning om måluppfyllelse och om utbildningen i allmänhet framgår av de
årligen genomförda programvärderingarna (se Programvärdering 2011)
Studenternas etablering på arbetsmarknaden är god. Enligt de programvärderingar som
kontinuerligt genomförs vid fakulteten har i medeltal 84 % av studenterna under åren 2010-2011
arbete i samband med avslutad utbildning. Avnämarna är dessutom mycket nöjda med både
studenterna och utbildningens generalistprofil. Vid fakulteten genomförs s.k. genomlysningar av
samtliga utbildningsprogram med syfte att utgöra underlag för kvalitetsutveckling. Enligt den
genomlysning som genomfördes i mars 2011 (Hjälm 2011) är såväl avnämare som nuvarande och
tidigare studenter huvudsakligen nöjda med utbildningen: ”Det stora flertalet studenter som svarat på
enkäterna i program- och kursvärderingar är nöjda med programmet. BMA-studenterna är enligt dessa
fakultetens mest positiva. Även yrkesverksamma biomedicinska analytiker och chefer är positiva till utbildningens
innehåll och uppläggning samt till studenterna. Det man framför allt framhåller är utbildningens generalistprofil,
möjligheterna till specialisering inom ramen för denna profil och den goda arbetsmarknaden”.
19
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen
syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för
respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en
utbildning. Utgå från aktuella förhållanden och fyll i de kolumner som är relevanta för respektive
lärare.
Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller
master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller
master.
Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över
undervisning och forskning om sammanlagt 30 %. Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon
studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå
(kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard
Penniman är anställd 50 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå. För honom anges därför
50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd cirka 5 % och
undervisar hela denna anställning på grundnivå (kandidat).
20
LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET
Eventuella generella kommentarer
Akademisk titel/
akademisk examen
(professor, docent,
doktor, licentiat,
master, magister)
Anställningens
inriktning
Professor i BML
Professionskompetens
Anställningens
omfattning
vid
lärosätet
(% av
heltid)
Undervisning
grundnivå
(kandidat)
inom
huvudområdet (% av
heltid)
Undervisning
avancerad nivå
(magister
och/eller
master) inom
huvud-området
(% av heltid)
Tid för
forskning
vid
lärosätet
(% av
heltid)
Namn
BMA
40 %
8%
2%
30 %
Gunilla Nordin Fredriksson
Kommentar
Enhetschef 50 % av
sin anställning
Professor i BML
Klinisk kemi
100 %
30 %
10 %
10 %
Lennart Ljunggren
Docent i biokemi
Biokemi
100 %
10 %
0%
20 %
Håkan Eriksson
Doktor i fysikalisk
kemi
Kemi
100 %
55 %
0%
20 %
Ann-Britt Gröning
5 % andra uppdrag
Doktor i medicinsk
vetenskap
Mikrobiologi
BMA
100 %
50 %
5%
20 %
Tove Sandberg
5 % andra uppdrag
Magister
Klinisk fysiologi
BMA
100 %
50 %
5%
10 %
Ewa Ericson
5 % andra uppdrag
Doktor i medicinsk
vetenskap
Fysiologi
BMA
100 %
20 %
5%
20 %
Petri Gudmundsson
21
Doktor i medicinsk
vetenskap
Cellbiologi
BMA
100 %
40 %
20 %
Maria Stollenwerk
Magister
Histologi
BMA
50 %
40 %
10 %
Lille-Mor Lindenström
Kandidat
Klinisk kemi
BMA
100 %
60 %
10 %
Karin Nilsson
Doktorand
Klinisk kemi
BMA
100 %
10 %
80 %
Anna Gustafsson
Doktorand
Klinisk kemi
BMA
100 %
10 %
80 %
Eva Lavant
Doktor i medicinsk
vetenskap
Molekylärbiologi
80 %
10 %
20 %
Anna Ketelsen
Magister
Klinisk fysiologi
BMA
100 %
15 %
10 %
Agneta Bjuväng
75 % andra uppdrag
Docent i immunologi
Immunologi
BMA
100 %
15 %
20 %
Anette Görloff-Wingren
40 % andra uppdrag
Doktor i biokemi
Biokemi
Sjuksköterska
100 %
40 %
10 %
Ravi Danielsson
Docent i organisk
kemi
Kemi
100 %
30 %
20 %
Zoltan Blum
5%
22