docKvalitetsredovisning för läsåret 11/12 (211 kB, pdf)
download 
Report Transcription
Kvalitetsredovisning för läsåret 11/12 (211 kB, pdf)
UTBILDNINGSNÄMNDEN HÖGLANDSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 001-05/2012 SID 1 (20) 2012-11-20 Handläggare: Monika Warsén Telefon: 08 508 432 04 Kvalitetsredovisning Inledning Höglandsskolan har under läsåret 2011/2012 varit en liten skola med knappt 400 elever och är sedan starten 1931 vertikal. Vi har under läsåret haft både sexårsverksamhet, grundskola och gymnasium. Gymnasiet har lagts ned i och med att de sista studenterna gick ut den 31 maj. Skolan har en estetisk profil. På grundskolan fanns läsåret 2011/2012 två klasser i sexårsverksamheten, åk1 och åk6. I övriga årskurser finns endast en klass av varje. Skolan kommer dock att fortsätta att ta in dubbla klasser i åk F samt åk 6/7 tills skolan är helt tvåparallellig. Grundaren Manne Ingelög startade skolan 1931 med ett framsynt pedagogisk program vilket fortfarande är skolans vision. Eleven i centrumvarje elev ska arbeta efter sin förmåga och med arbetsuppgifter anpassade efter denne. Kunskap grundad på förståelsesamverkan mellan ämnen för att ge en helhetsförståelse. Allsidig utvecklingsamverkan mellan teoretiska, praktiska och estetiska ämnen. Idag kan man kalla detta för en individanspassad undervisning, tematiska undervisningstillfällen och estetiska lärprocesser. Detta tillsammans med de positiva möten mellan åldrar som Höglandsskolan uppbyggnad skapar, resulterar i den trygga, stimulerande och kreativa miljö för elevernas allsidiga utveckling och lärande som skolan erbjuder. Höglandsskolan är en personlig skola och vi arbetar för att behålla och utveckla vårt öppna och fötroendefulla klimat. Tanken att vi lär oss bäst när teori och praktik kombineras och tanken om att skapande i estetiska verksamheter ökar vår kreativitet och vår förmåga att utvecklas inom andra ämnen utvecklades på skolan redan på 30-talet då Manne Ingelög startade skolan. Detta präglar Höglandsskolan än idag. Skolan har en estetisk profil som ger en fördjupad utbildning i bild, musik och drama i hela verksamheten. En viktig del av den estetiska profilen är Samlingen, en föreställning som varje klass sätter upp en gång per år. Skolledningen på Höglandsskolan består av rektor Monika Warsén och biträdande rektor Isabel Rodriguez. Skolledning och administration hanterar både grundskola och gymnasium. SID 2 (20) I arbetet med kvalitetsredovisningen har personal och elever deltagit via de utvärderingar som gjorts i maj och juni. Skolans resultat har också redovisats för elever via elevråd samt till personal vid ett flertal tillfällen då alla är samlade. Majoriteten av eleverna på grundskolan kommer från närområdet och skolan har kö till alla årskurser utom åk 7. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Den mest prioriterade åtgärden de kommande åren är en anpassning av lokalerna till en tvåparallellig grundskola. Samtidgt måste också skolgården och hela utemiljön ses över så att vi har bra verksamhet även när eleverna har rast. Skolan saknar också egna lokaler för undervisning i hemkunskap. Planen var att bygga om Villan till lokaler som gick att använda till både fritidshemsverksamhet samt undervisning i hemkunskap. Dessa planer gick dock inte att genomföra eftersom Villan inte är i ett skick att en sådan ombyggnation är möjlig. Detta läsår lånar vi lokaler av Abrahamsbergsskolan och har anställt en egen lärare i ämnet. Vi får försöka hitta bra kortsiktiga lösningar tills den slutgiltiga planeringen av skolans lokaler är genomförd. Skolan har även i år fått goda resultat i brukarundersökningen. Årskurs 5 fick något lägre resultat än väntat men klassen stod inför en delning och det fanns mycket oro i gruppen just när brukarundersökningen genomfördes. Skolans meritvärde är i år det högsta på många år. Vi fick meritvärde 284 vilket är det bästa resultatet i Stockholm och vi är självklart mycket stolta över det. Ett gott resultat analyseras också för att vi ska kunna se ett mönster i hur vi arbetar för att kontinuerligt nå en högre måluppfyllelse. I år kan vi konstatera att både pojkar och flickor har varit mycket studiemotiverade. Arbetet med formativ bedömning och de resor som gjorts i Comeniusprojektet har bidragit till detta på många olika sätt som vi redogör för senare i dokumentet. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Utvärderingen av likabehandlingsplanen har i år liksom tidigare år gjorts i samarbete med elever och personal. När den nya planen skrevs arbetade vi tillsammans med elevrådets styrelse på skolan och tittade på innehållet i den nya skollagen samt den nya läroplanen.Texten i vår likabehandlingsplan har skrivits om utifrån de utvärderingar och analyser som gjorts på skolan när det gäller allt arbete kring SID 3 (20) kränkande behandling samt utifrån de ändringar som gjorts i styrdokumenten i frågan. NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 2% 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 98 % 98 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 88 % 95 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 81 % 95 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % 100 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 55 % 75 % Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 90 % 100 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 73 % 75 % Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan 93 % 100 % 2012 2012 2012 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att skapa en trygg miljö för eleverna Förväntat resultat Att vi även fortsättningsvis har hög andel elever som känner sig trygga på i förskoleklass, i grundskolan och på fritidshemmet och att eleverna där upplever god arbetsmiljö. Att vi i skolans alla verksamheter har en levande likabehandlingsplan som elever och personal är väl förtrogna med. Att vi på skolan samverkar över åldersgränserna för att skapa en trygg miljö för eleverna. SID 4 (20) Att skolan har en god samverkan med närpolis och socialtjänst. Arbetssätt Förebyggande arbete med Friendsverksamhet i åk 1-6. Kamratstödjararbete även i år 7-9 där eleverna får vara mer delaktiga i kartläggning och utvärderingar. År 7-9 även ett mentorssystem utarbetat med ålderintegrerade mentorsgrupper där grupperna träffas en gång per vecka för att få tillfällen att lära känna varandra över klassgränserna och på så sätt göra högstadiemiljön tryggare. År 1-6 arbetar med fadderverksamhet där de äldre klasserna är faddrar till de yngre. Ett väl fungerande antimobbingteam och aktiviteter över åldersgränserna så att alla lär känna varandra. Arbetet med fredagssamlingarna stärker sammanhållningen i klassen och stärker gemenskapen på hela skolan. Vi har arbetat fram gemensamma trivselregler och gemensam likabehandlingsplan. Värdegrundsfrågor och etiska frågor är ett viktigt inslag i all undervisning och på fritidshemmen, på varje studiedag samt på klassråden och elevråd. Vi anser att dessa frågor alltid måste vara i fokus i skolans verksamheter. Vi har arbetat fram en plan för hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas. Det innefattas av årlig skyddsrond, månadsvis SBA (Systematiskt Brandskydds Arbete) samt rutiner för felanmälan till vaktmästeriet så att fel och brister åtgärdas skyndsamt. Resursanvändning Implementering av likabehandlingsplan sker i skolans i alla verksamheter, arbetslag och elevgrupper. Arbetstid avsätts till förebyggande arbete i tjänstefördelningen t.ex. deltagare i antimobbingteam och skyddsombud. Dessa utbildas kontinuerligt. En krisgrupp finns med representanter från olika verksamheter på skolan. Tydlig uppdelning av ansvarsområde för fysisk arbetsmiljö. Kontaktgrupp finns som träffar närpolis och socialtjänst två ggr/termin. Uppföljning Resultaten av brukarundersökningen analyseras och ger skolan en bra bild av hur skolan har lyckats i sitt arbete med trygghet och studiero. SID 5 (20) Varje mentorsgrupp, klass, fritidsavdelning, mellanklubb och friendsrepresentanter gör en utvärdering och analys av trivsel och likabehandling varje vårtermin. Friendsrepresentanterna har regelbundna möten för att följa upp den psykosociala miljön. Elevvårdsteam och antimobbingteam utvärderar sitt arbete efter varje läsår. Fysisk arbetsmiljö följs upp genom SBA och APT månadsvis. Utveckling Elevrådet utser även skyddsombud för den fysiska miljön. Likabehandlingsplanen utvecklas och former för kartläggning av den psykosociala miljön tas fram. Lärare i 6-9 utbildas i hur man kan hålla filosofiska samtal för barn dels för att utveckla synen på demokrati, jämlikhet och andra värdegrundsfrågor, dels för att utveckla förmågan att analysera och reflektera som är återkommande förmågor att utveckla enligt Lgr11. Resultat Vi har fått höga värden när det gäller trygghet och trivsel i skolans samtliga utvärderingar och i brukarundersökningen. I utvärderingar gällande elevdemokrati har vi i år lyckats ännu bättre än föregående år. Eleverna har varit mer delaktiga i de beslut som fattas och också fått en srörre insyn och förståelse för skolan arbete. De har även, via elevrådet, fått större insyn i föräldraföreningens arbete. Bedömning och analys Skolans analys av elevernas ökade trygghet och känsla av delaktighet i beslut är ett resultat av arbetet med elevrådet. Det nära samarbetet mellan elevrådets styrelse och skolledningen har gett ökad insyn och ökad delaktighet. Eleverna blir tryggare ju mer de känner förståelse för olika beslut som fattas på skolan och ju mer information de får om olika saker som sker. För att lyckas bättre med kamratstödjarverksamheten i 7-9 krävs vuxna i det arbetet och två lärare kommer att avsätta en del av sin tid i antimobbingteamet för att hjälpa och strukturera det arbetet. SID 6 (20) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen 100 % 100 % 2012 Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. 97 % 100 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) 86 % 100 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 8) 73 % 85 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 74 % 95 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 77 % 90 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 92 % 90 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 93 % 95 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 92 % 95 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 100 % 100 % 2012 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 100 % 100 % 2012 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 93 % 100 % 2012 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 97 % 100 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) 91 % 95 % 2012 SID 7 (20) Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) 100 % 100 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 96 % 100 % 2012 284 Poäng 275 Poäng 2012 Meritvärde i årskurs 9 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att skapa förutsättningar för att fler elever ska nå målen för utbildningen. Förväntat resultat Att arbetslaget hjälps åt med bedömningen av elevernas resultat. Att lärare känner sig mer bekväma med formativ bedömning. Att elever ska känna sig mer förtrogna med vilka förmågor man behöver utveckla i respektive ämne, att eleverna vet vilka mål de arbetar mot samt hur bedömningen kommer att gå till. Att eleverna når högre resultat. Att elevernas resultat finns dokumenterade. Att eleverna på våra fritidshem får utveckla sina förmågor enligt läroplanens mål och riktlinjer. Att eleverna i våra förskoleklasser får en trygg början på skoltiden och får på ett lekfullt sätt utveckla sina förmågor enligt läroplanens mål och riktlinjer. Arbetssätt För att säkerställa en god kvalitet vad gäller bedömning och betyg är kontinuerliga samtal kring betyg, bedömning och kunskapssyn nödvändigt. Dessa samtal sker i varje arbetslag utifrån en åldersadekvat diskussion. Alla elever får bedömningar i olika former även inte alla åldrar får betyg och därför är det av största vikt att vi för dessa samtal. Medbedömning sker även vid behov. Grunden för elevernas IUP (Individuella utvecklingsplan) finns i lärarens lokala pedagogiska planering, LPP. Elevresultaten på grundskolan dokumenteras i skolwebben. SID 8 (20) Tre dagar i veckan finns det möjlighet till läxhjälp. Under dessa tillfällen har eleverna möjlighet att få hjälp med planering, studieteknik och läsro. Det finns alltid minst en vuxen närvarande och ofta (inför större inlämningar och prov) ser respektive lärare till att finnas på plats. (7-9) I år ska också betyg sättas i åk 6 och åk 7 för första gången. Det innebär att lärare som tidigare aldrig satt betyg ska göra det i år. För att säkerställa att det inte blir några svårigheter i samband med detta har de som tidigare inte har erfarenhet av betygsättning fått utbildning bland annat via Skolverkets konferenser. Skolan har även ordnat studiedagar kring betyg och bedömning. För att få en samstämmig syn på hur vi resonerar kring kunskapskrav och bedömning har vi ämneskonferenser där alla stadier är representerade och vi gemensamt tar fram matriser eller kommentarer som ska hjälpa elever och vårdnadshavare att se vilken kunskapsnivå som är nådd och hur eleven kan gå vidare. Varje arbetslag hjälps åt att hitta former för formativ bedömning och kamratrespons för denna utveckling. I Höglandsskolans studio erbjuds hjälp från speciallärare. Här finns också datorer med talsyntes, stavningsprogram utformade för dyslektiker med mera. Hjälp finns också i biblioteket både av resurslärare och med datorerna. Alla läroböcker finns inlästa och dyslektiker erbjuds alltid mer tid och/eller muntlig komplettering vid prov. I förskoleklass får eleverna möjlighet att på ett lekfullt sätt möta skolans värld. Här förekommer både förskolans pedagogik och skolans undervisning. Fritidshemmet planerar sin verksamhet utifrån elevernas behov och utifrån målen enligt Lgr11. Fritidshemspersonal och lärare samarbetar för att eleven ska få en helhet. Man samarbetar t.ex. genom temaarbeten, möjliggörande av grupptimmar och kring elevens sociala utveckling. Vårdnadshavare ges möjlighet att få ta del av kunskapssynen enligt Lgr11 och vilka förmågor som ska utvecklas och vilka målen är för respektive år och ämne. Resursanvändning Eleverna får återkoppling både formativt och summativt under utvecklingssamtal och kontinuerligt i undervisningen på sin kunskapsutveckling. I åk 7-9 används även mentorstid för att diskutera kunskapsutveckling, både generellt och på individnivå. Lärare och pedagoger diskuterar gemensamt under konferenstid, på studiedagar, vid planering av undervisning/verksamhet elevernas kunskapsutveckling och SID 9 (20) formerna för bedömning. Bedömningarna dokumenteras i skolwebb. Analys av elevernas resultat sker kontinuerligt i arbetslag och i skolledning. Ett möte med vårdnadshavare i år 6-9 avsätts en gång per läsår enbart för att informera om Lgr 11, det nya betygsystemet och att det är olika förmågor som ska utvecklas och bedömmas. Uppföljning Vid terminens slut sker en sammanfattning och utvärdering av arbetslagens arbete. Elever och lärare utvärderar. Formen för utvärdering bestäms i arbetslaget och lämnas till skolledningen. Analys av skolans resultat som dokumenterats i skolwebben sker i skolledningen och tillsammans med de olika arbetslagen. Varje lärare har en resultatdialog med rektor 2 ggr/läsår där vi har en analys av det egna arbetets resultat. Utveckling I år är det första året som vi ska betygssätta fyra årskurser på grundskolan och vi fortsätter att arbeta med betyg och bedömning i olika former. Lärare som aldrig tidigare satt betyg utbildas i ämnet och vi använder studiedagar till intern utbildning i betyg och bedömning samt skolverkets konferenser. Vi följer aktuell forskning angående bedömning bl.a via Pedagog Stockholm och använder Skolverkets material kring bedömning. På skolan arbetar vi också med ämneskonferenser för att få en röd tråd från åk F-9 när det gäller kommunikation kring elevresultat. Fritidshemmet och förskoleklasserna fortsätter att utveckla verksamheten efter Lgr 11. Resultat Skolans meritvärde är detta år det högsta på väldigt länge. Vi har ökat meritvärdet från 268 till 284. En av orsakerna till det tror vi är pojkarnas starka engagemang i skolan och studieintresse detta läsår. Betygsättande lärares arbete med betyg och bedömning, framförallt formativ bedömning i varje ämne har haft en positiv inverkan. Det är viktigt att eleverna förstår vilka förmågor som var och en behöver träna på. Vi tror också att det Comeniusprojekt som skolan varit delaktig i har haft en gynnsam påverkan på studieresultaten då vi vid alla utlandsresor lärt känna SID 10 (20) eleverna bättre än tidigare och därigenom snabbt kunnat hjälpa till med olika frågor. Vi har fått lägre resultat på nationella proven i engelska och matematik i åk 6 än förväntat vilket vid en analys visar sig hänga ihop med hög frånvaro bland eleverna på delprov. Många var sjuka under den period som proven i engelska och matematik skrevs och det i sin tur gjorde att man missade delprov och alltså ej fick resultat på alla delar av proven. De som skrev proven fick höga resultat på de delar de deltog i och därigenom har vi god kunskap om elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i Lgr11. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla arbetet med åtgärdsprogram Förväntat resultat Att rutiner har tagits fram för arbetet med åtgärdsprogram. Att elevers behov av särskilt stöd säkerställs genom åtgärdsprogrammet. Att en ökad måluppfyllelse uppnås. Arbetssätt Tillsammans i arbetslagen samt med speciallärare och specialpedagog skapa rutiner och utveckla arbetet och med åtgärdsprogram. Vi följer Skolverkets allmänna råd. Resursanvändning Tid avsätts för arbetet med åtgärdsplaner i arbetslagen och i elevhälsoteamet. Det utarbetas även tydliga rutiner för arbetet med åtgärdsprogram i elevhälsoteamet. Rutinerna förankras i arbetslagen genom speciallärare och specialpedagog. Uppföljning Utvärdering sker 1 gång/läsår. Nästa utvärdering sker i april-maj 2013 Utveckling Rutiner för arbetet med åtgärdsprogram tas fram och presenteras i alla arbetslag. Då det i år har kommit nya blanketter för skrivandet av åtgärdsprogram behöver vi fortsätta arbetet med hur vi använder åtgärdsprogram på skolan. Enligt nya skollagen beslutar rektor om varje åtgärdsprogram. Detta görs när elevhälsoteamet träffas 1 gång per vecka. Resultat Rutiner för arbetet med åtgärdsprogram finns och används när någon elev riskerar att ej nå målen för kunskapskraven i sin årskurs. beslut om åtgärdsprogram fattas av rektor när elevhälsoteamet sammanträder 1gång per vecka. Lärarna har en mycket större trygghet i hur man skriver åtgärdsprogram men har också stöd av skolans speciallärare vid behov. SID 11 (20) Bedömning och analys Vi kommer att fortsätta behöva förfina LPP arbetet så att elever i ännu större utsträckning kan förstå vad som krävs för varje arbetsområde och på så sätt kunna ta ansvar för det egna lärandet. En ny läroplan och ett nytt betygsystem med delvis nya kunskapskrav och centralt innehåll tar tid att implementera och arbetet med detta kommer att fortsätta. För att eleverna ska känna sig säkrare i att ta ansvar för sitt egna lärande krävs framförallt att vi tillsammans ska kunna sondera terrängen av förmågor som ska utvecklas. Vi kommer därför att med hjälp av Göran Svanelid bl.a. ta hjälp av "The Big Five", ett uttryck för de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten gällande alla ämnena på alla stadier; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information, begreppslig förmåga. Vi tror att om vi tillsammans kan gruppera förmågorna i styrdokumenten under dessa fem så kommer eleverna lättare att kunna förstå vad de behöver utveckla och även så ta större ansvar för det egna lärandet. I samband med ovanstående kommer vi även att fortsätta utveckla elevstyrda utvecklingssamtal. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 76 % 85 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 60 % 100 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 86 % 100 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 80 % 95 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 81 % 95 % 2012 SID 12 (20) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla formerna för utvecklingssamtal. Förväntat resultat Att utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal med eleven, vårdnadshavare och läraren/pedagogen som handlar om elevens skolutveckling. Att eleverna är mer delaktiga i själva samtalet och utvecklandet av IUP, dvs. vi går mot mer elevstyrda utvecklingssamtal än tidigare. I år 1-3 ska ett av utvecklingssamtalen under läsåret vara tillsammans med fritids. Under utvecklingssamtalen ska en IUP upprättas som baseras på de skriftliga omdömena från lärare och är ett framåtsyftande dokument vilket ska utvärderas vid nästa utvecklingssamtal. Vårdnadshavare förväntas få god insikt i elevens utveckling. Arbetssätt Utvecklingssamtalen är ett trepartsamtal där elevens kunskapsutveckling står i centrum. Elev, lärare, fritidspersonal och vårdnadshavare är lika delaktiga och alla är förberedda inför samtalet. Under alla samtal finns det för år 1-3 underlag från fritidshemmet om elevens utveckling och en gång per läsår finns en representant från fritidshemmet med på utvecklingssamtalet. Resursanvändning Diskussion om utveckling av formen för och utvärderingar av utvecklingssamtal görs i arbetslagen under konferenstid. Uppföljning Utvärdering via brukarundersökningar, elever samt lärarnas och fritidspersonalens arbetslag. Analys och uppföljning för att kunna ta nästa utvecklingssteg görs i pedagogisk ledningsgrupp. Utveckling Utvecklingssamtal ligger tidigt på terminen för hela skolan. Utvärdering av elevstyrda utvecklingssamtal görs av elev och vårdnadshavare. Utvärdering i 1-6 ska göras för att se om samtal tidigt på terminen ger en mer framåtsyftande IUP. SID 13 (20) Eleverna i 7-9 kommer att före terminsslut vara med och ta fram egna utvecklingsområden som ska kunna presenteras på utvecklingssamtalet vid nästa termins början. Dessa ska ligga till underlag för IUP likväl som lärarnas skriftliga omdömen för att tydligare synliggöra vilka förmågor som ska utvecklas. Resultat Utvecklingssamtalen för hela grundskolan ligger nu i början av varje termin. Man har kommit längst när det gäller elevstyrda utvecklingssamtal på högstadiet men fortsätter utvecklingen av detta under läsåret. Föräldrarna har fortfarande inte tillgång till skolwebb då vi inte löst problemet med varför skolan har så lågt registrerad frånvaro. Felsökning pågår och vi har identifierat flera saker som påverkat åtkomsten av registreringen för lärarna på skolan. Nästa mål blir att föräldrarna kan komma in i verktyget den 1 oktober 2012. ÅTAGANDE: Vi åtar oss ge varje elev förutsättningar för att ta ansvar för det egna lärandet. Förväntat resultat Att eleverna får större insikt i sina studieresultat, förväntade betyg och vilka förmågor som behöver utvecklas. Att lärare på olika sätt utvecklar: - formativ bedömning - kamratrespons - feedback(vad eleven har visat för kunskap), - feed up(hur kunskaperna förhåller sig till målen i Lgr11) - feed forward(vad är nästa steg och hur kommer vi dit?) På detta sätt ska eleverna kunna få hjälp att ta större ansvar för det egna lärandet. Arbetssätt Eleven ska få en större delaktighet i sin kunskapsutveckling genom att i tillsammans med lärare, pedagoger och vårdnadshavare få inflytande över sin kunskapsutveckling. Detta genom att förstå progressionen i kunskapsutvecklingen genom feedback och feed up och feed forward från lärare och pedagoger, olika former av formativ bedömning, kamratrespons och självutvärderingar. Det ska ske åldersadekvat och med progression. Resursanvändning Under konferenser, arbetslagsträffar, studiedagar och extern fortbildning får lärare och pedagoger verktyg att kunna hjälpa elever i deras egna kunskapsprogression. SID 14 (20) Frivillig läxhjälp finns för år 7-9. Uppföljning Utvärdering via brukarundersökningar, i klasserna och på fritidshemmet samt i arbetslagen. Den formativa bedömningen används även för att utvärdera och utveckla verksamheten/undervisningen. Analys och uppföljning för att kunna ta nästa utvecklingssteg i arbetet med att öka elevernas ansvar för det egna lärandet görs i arbetslag och i pedagogisk ledningsgrupp. Utveckling Eleverna i 7-9 kommer att vara med att ta fram egna utvecklingsområden, bl.a. under mentorstid men även som ett inslag i undervisningen. Detta för att IUP ska vara ett levande redskap att använda sig av i kunskapsprogressionen. Lärare och pedagoger på alla stadier och i alla verksamheter får ta del av forskning och beprövad erfarenhet genom utbildning och internt samarbete där man får olika verktyg för att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling. Det kan vara t.ex. formativa bedömningar eller hur man kan göra prov till ett inlärningstillfälle. Resultat Skolan har kommit igång med att skriva LPP i alla ämnen och att ta hjälp av varandra vid formuleringarna och utformningen av dokumentet. Vi tittar även på de färdiga mallar som finns att tillgå i skolwebb. Arbetet med Lgr 11 har varit stort och tagit mycket tid eftersom det inte bara är en ny läroplan utan även ett nytt betygsystem med delvis nya kunskapskrav att uppnå. Detta arbete pågår och fortsätter under kommande läsår. Arbetet med Learning Study har framförallt handlat om den formativa bedömningen och det har varit givande då vi sett hur eleverna har utvecklat sin förståelse för vilka förmågor som krävs och vilka var och en av eleverna behöver utveckla. Bedömning och analys Vi kommer att fortsätta behöva förfina LPP arbetet så att elever i ännu större utsträckning kan förstå vad som krävs för varje arbetsområde och på så sätt kunna ta ansvar för det egna lärandet. En ny läroplan och ett nytt betygsystem med delvis nya kunskapskrav och centralt innehåll tar tid att implementera och arbetet med detta kommer att fortsätta. För att eleverna ska känna sig säkrare i att ta ansvar för sitt egna lärande krävs framförallt SID 15 (20) att vi tillsammans ska kunna sondera terrängen av förmågor som ska utvecklas. Vi kommer därför att med hjälp av Göran Svanelid bl.a. ta hjälp av "The Big Five", ett uttryck för de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten gällande alla ämnena på alla stadier; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information, begreppslig förmåga. Vi tror att om vi tillsammans kan gruppera förmågorna i styrdokumenten under dessa fem så kommer eleverna lättare att kunna förstå vad de behöver utveckla och även så ta större ansvar för det egna lärandet. I samband med ovanstående kommer vi även att fortsätta utveckla elevstyrda utvecklingssamtal. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att samverka med förskola, skola, polis och socialtjänst och föräldrar Förväntat resultat Att inskolningen från förskola till förskoleklass skapar en trygg överlämning för både elever och föräldrar. Att kontakt med polis och socialtjänst leder till ökad insyn över aktiviteter bland områdets tonåringar. Att samverkan med föräldrar leder till ett ökat stöd som bidrar till elevernas utveckling och lärande. Arbetssätt Vi samverkar med Nockeby förskolor vid inskolning enligt framtagen handlingsplan. Vi har regelbundna möten med närpolisen och fältassistenter. Vi bjuder in fältassistent till att medverka vid föräldramöte. Skolledningen deltar vid föräldraföreningens möten, föräldraföreningen är delaktiga och arrangerar t.ex. Höglandsskolans dag. SID 16 (20) Resursanvändning De ansvariga pedagogerna i förskoleklass avsätter tid för besök på förskolorna under läsåret, framförallt under våren då överlämning ska ske. Mötestid avsätts för kontaktpersoner i kontaktgrupp med närpolis och fältassistenter från socialtjänsten. Skolledning och representanter från arbetslagen har regelbundna möten med skolans föräldraförening för att öka delaktigheten för brukarna. Uppföljning Utvärdering av samarbetet förskola-förskoleklass görs av pedagoger i förskoleklass. Utvärdering av samarbetet med närpolis och fältassistenter görs i kontaktgrupp. Utvärdering av samverkan med brukarna görs tillsammans med föräldraföreningen. Dessa utvärderingar sker vid läsårets slut. Utveckling Kontinuerlig utveckling av de olika samverkansformerna efter alla parters behov och önskemål. Resultat De kontakter som under de senaste åren har tagits mellan skola och förskolorna i området fungerar mycket bra. Samarbetet utvärderas varje år och visar på en gemensam syn på de positiva resultat man får av samarbetet. Det gäller främst kunskapen om varandras verksamheter och hur man jobbar med olika frågor i de olika verksamheterna. Vilka förutsättningar som finns för barn i behov av stöd i förskola och skola etc. Det nära samarbete som finns underlättar övergången mellan förskola och skola. Samarbete med närpolisen och fältassistenterna fungerar också mycket bra. Det är ovärderligt att ha en upparbetad kontakt när något händer på våra skolor och vi snabbt behöver hjälp. Fältassistenterna är också med på höstens föräldramöte för att informera om läget bland våra ungdomar i området. NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att söka samverkan med omvärlden både internationellt och nationellt. SID 17 (20) Förväntat resultat Att mottagandet av lärarstudenter från olika högskolor och Universitet t.ex. SU, Södertörn, GIH och Konstfack bidrar till ökad skolutveckling. (VFU) Att utbyte med vänskola i Italien bidrar till att öka samspelet med omvärlden utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Att samarbete med näringsliv och andra verksamheter utanför skolan bidrar till att förbereda eleverna att delta i framtidens samhälle och arbetsliv. Arbetssätt Handledarutbildning inom ramen för VFU erbjuds skolans personal. VFU-ansvarig samordnar och informerar handledare och studenter. Handledare utses utifrån studentens behov och utbildning. Kontaktperson för det internationella utbytet samordnar och har kontakt med vänskolan. I utbytet får eleverna bo i varandras familjer, gå i skolan, göra olika samarbeten och då studera likheter och olikheter i kultur, språk, religion och historia. Arbetsspråket är engelska. Besök utanför skolans område till olika arbetsplatser, museum osv. är återkommande inslag i undervisningen för alla åldrar. Åk 8 har en arbetslivsvecka där man besöker olika arbetsplatser och även får besök av olika representanter från arbetslivet. Åk 9 får inför gymnasievalet handledning och besöker bl.a. gymnasiemässan och får besök från representanter från olika utbildningar. Resursanvändning En person är VFU- ansvarig och har kontakt med VFU-samordnare från utbildningsförvaltningen. VFU-anvarig samordnar och informerar handledare och studenter. Vi har en kontaktperson i det internationella utbytet. Uppföljning Utvärdering för VFU-arbetet med studenter sker i arbetslagen. Samarbetet och utbytet med skolan i Italien utvärderas i arbetslaget 7-9 och i pedagogisk ledningsgrupp. SID 18 (20) Utveckling Så många som möjligt av skolans personal ska kunna handleda och ta emot VFUstudenter. Skolans inställning till samarbete med lärarutbildningar är att det är en viktig del av skolutvecklingen. Vi vill gärna fortsätta att ha internationella kontakter och våren -13 kommer skolan igen att ansöka till Comeniusprojekt. Resultat Alla resor inom Comeniusprojektet "Cultural Identity in a worldwide classroom" är nu slutförda. Det har blivit ett bra utbyte både pedagogiskt, med tryckta och utgivna läromedel av medverkande pedagoger och ett bra samarbete elever emellan som inneburit stora sociala och pedagogiska vinster. Besöket på skolan av de medverkande länderna gav hela skolan ett stort utbyte då alla fick möjligheter att träffa pedagoger och studenter från de medverkande länderna. Högstadiet och gymnasiet fick dessutom lyssna på Demokratiminister Birgitta Ohlsson som kom och invignigstalade i aulan. En av de medverkande skolorna kommer vi att fortsätta att ha ett studentutbyte med under 12-13. Skolan har idag en VFU-ansvarig som fortsätter med samma rutiner som tidigare. Än så länge har vi färre VFU-studenter än tidigare på grund av att vi inte längre har ett gymnasium samt att det finns färre lärarstudenter. Bedömning och analys Mycket goda resultat av Comeniussamarbetet gör att vi fortsätter att ha ett studentutbyte med en av skolorna till nästa ansökningsomgång då vi har möjlighet att söka nytt Comeniusstipendium igen. Arbetslag 7-9 tyckte att det inte hade varit problem med att eleverna varit iväg vid olika tillfällen, de som reste tog utan problem igen ordinarie undervisning. Det höga meritvärde som just denna klass fick i slutbetyget visar snarare att resorna och utbytet främjat elevernas motivation och lärande. Vi räknar med att kunna ta emot fler antal VFU-studenter då grundskolan växer samt att även ta emot VFU-studenter på fritidshemmet. Övrig uppföljning Eftersom gymnasiet lagts ner i samband med avslut av detta läsår har vi också sett över ledningsorganisationen. Grundskolan expanderar och ska bli tvåparallellig, vilket i sin tur innebär ett behov av en större ledningsorganisation för att hinna med att hantera mer personal, fler barn och föräldrar. Då de yngre barnen blir fler ökar också behovet av kontakt med vårdnadshavare. Vi har anställt en skolintendent med 50% tjänst, en biträdande rektor F-6 med 100% tjänst samt en biträdande rektor 7-9 65%. Vi har sedan tidigare en skolsekreterare 100% och rektor 100%. SID 19 (20) Elevhälsan kommer att ses över under nästa läsår. Vårt behov av syv minskar något samtidigt som behovet av en skolkurator kommer att öka de närmaste åren. Detta är ett område att utveckla under kommande läsår. Vi har också arbetat mycket med skolans ekonomi. Anställning av en intendent 50% har medfört en tydligare uppföljning av budgetläget. I skolans senaste prognos visar vi att grundskolans budget kommer att vara i balans detta år. Skolan får trots detta ett stort underskott eftersom gymnasiet i halvårsbokslutet visade på ett mycket stort, och förväntat underskott. Sammanfattande analys Sammanfattningsvis ser vi att Höglandsskolans elever når mycket höga resultat. Meritvärdet är det högsta på många år men vi ser även att resultaten bland våra yngre elever är höga. Skolans största utmaning de närmaste åren är den verksamhetsanpassning av lokalerna som vi står inför. Ett utvecklingsområde för skolan är också att öka användandet av IT i undervisningen. Vi hoppas att I-pad projektet som skolan är med i ska hjälpa oss att nå en bit på väg. Att dubblera elevantalet på grundskolan ser vi inte som någon svårighet då skolan har kö till alla klasser utom åk 7. Prioriterade åtgärder för utveckling Vi har under kommande läsår flera prioriterade områden för utveckling: Från staden åligger det oss att prioritera matematikutvecklingen och en matematikutvecklingsgrupp är tillsatt. Nulägesanalysen är klar och en handlingsplan håller på att utvecklas. Ett annat utvecklingsområde vi prioriterar är användningen av digitala läromedel. Vi startar under hösten upp ett Ipad projekt i klass 2, 3 och 4. Flera lärare kommer även att gå utbildning i Learnify. Betyg och bedömning är fortfarande prioriterat, nu med fokus på att få ett samlat grepp på förmågorna som eleverna ska utveckla enligt Lgr 11. Framförallt är det åldrar som tidigare ej betygsats som kommer att ligga i fokus och lärare från 4-6 kommer att få ta del av Skolverkets konferenser och föreläsningar Vi fortsätter att utveckla formen för elevledda utvecklingssamtal under konferenstid och studiedagar. Fortfarande är det en anpassning av lokalerna till en tvåparallellig grundskola högprioriterat och tidsplanen för en ombyggnad har upprättats av Utbildningsförvaltningen tillsammans med SISAB. Kvalitetsredovisning upprättad av SID 20 (20) Monika Warsen Rektor Höglandsskolan Bilagor
