Kvalitetsredovisningen 2013 (773 kB, pdf)

UTBILDNINGSNÄMNDEN
BECKOMBERGASKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 300:-175/2013
SID 1 (28)
2013-09-13
Handläggare: Bitte Enquist Lundmark
Telefon: 08-50842800
Kvalitetsredovisning
Inledning
Vår vision
Beckombergaskolan ska vara en skola
– där vi lär oss mycket – där vi arbetar med hjärta och hjärna
– där vi känner oss trygga
– där vi är lika viktiga men inte lika
Vi på Beckombergaskolan arbetar för att eleverna ska få de värderingar och
det självförtroende som stimulerar till att utveckla deras framtida förmåga
till samarbete och eget ansvar för det samhälle de ska verka i. Vi vill ge
eleverna en trygg och harmonisk skolgång. Kunskap och motivation
utvecklas i en tillåtande miljö med positiva förväntningar. Eleverna ges tid att
tänka, tid att pröva och tid att slutföra. Varje barn behöver mötas på sin egen
nivå. Genom ett omväxlande arbetssätt vill vi lyfta fram barnens olika
förmågor och ge dem möjlighet att bearbeta kunskap på många olika sätt.
Sist, men inte minst, ska vi ha roligt!
Beckombergaskolan - en skola att trivas i.
SID 2 (28)
Organisation
Beckombergaskolan var en F-5 skola som bedrev följande verksamheter:
förskoleklasser, grundskola åk 1-5, grundsärskola, skolbarnsomsorg år F-3 och
mellanstadieverksamhet för åk 4-5. Under läsåret har skolan haft tre små
undervisningsgrupper/studios.
Fr.o.m. läsåret 2013-2014 är Beckombergaskolan en F-6 skola som bedriver
följande verksamheter: förskoleklasser, grundskola åk 1-6, grundsärskola,
skolbarnsomsorg år F-3 och mellanstadieverksamhet för åk 4-6. Under läsåret har
skolan tre små undervisningsgrupper/studios.
Skolpliktsbevakningsområdet omfattar Söderberga, Eneby, Beckomberga och
området i Norra Ängby väster om Bällstavägen. Nybyggnation och inflyttning av
barn är stor i området. Inför läsåret 12/13 kunde inte alla blivande
förskoleklassbarn inom skolpliktsbevakningsområdet erbjudas plats på
Beckombergaskolan utan fick istället skolplacering på närliggande skolor.
Skolans pedagogiska ledningsgrupp bestod av rektor, två biträdande rektorer samt
verksamhetsansvarig för de små undervisningsgrupperna. De träffades en gång i
veckan för att återkoppla information, driva skolutveckling och fatta gemensamma
beslut.
Skolan är organiserad i tre spår F-5.
Personalen i spåren träffas regelbundet i bl.a. APT för att diskutera pedagogik,
verksamhetsfrågor och arbetsmiljö. Dessa spår leds av en ur den pedagogiska
ledningsgruppen.
Alla A-, B- och C-klasser med tillhörande personal, d.v.s. all personal från skola
och fritids är dessutom organiserade i Hemvist, F-2, åk 3, åk 4 respektive åk 5.
Skola och fritids arbetar integrerat och har tillsammans ansvar för barnets hela
dag.
Varje hemvist har en personal från fritids, en samordnare, som ansvarar för
kontakten med skolledningen. En gång i veckan träffas samordnarna tillsammans
med några från skolledningen för att diskutera verksamhetsfrågor och då särskilt
lägga fokus på fritids verksamhetsutveckling.
Elevunderlag Skolår F-5: 406 elever (130601)
Grundsärskola: 4 elever
Totalt 410 elever
Skolbarnsomsorg 291 elever
Fritidsklubb 101 elever
Antalet sexåringar som började på Beckombergaskolan var 78 vilka fördelades på
tre förskoleklasser.
Elevantalet ökade med 38 elever inför läsåret. Vi räknar med fortsatt elevökning
de kommande åren.
SID 3 (28)
Undervisningsgrupper
Varje klass hade en ansvarig klassföreståndare. Tillsammans med
klassföreståndaren arbetade andra pedagoger, såsom fritidspedagoger,
fritidsledare, förskollärare och barnskötare. I åk F-3 arbetade arbetslagen
tillsammans kring barnen under hela skoldagen, både skoltid och fritid. För att
möta barn i stort behov av särskilt stöd hade vi tre studios/särskilda
undervisningsgrupper med 6-9 elever/grupp. En av dessa grupper var en
grundsärskolegrupp med elever inskrivna i både grundskola eller grundsärskola.
Elevhälsan
Skolsköterska 60 %, skolpsykolog 40 %, skolläkare, specialpedagoger,
speciallärare. Tillsammans med rektor och biträdande rektor utgjorde
skolsköterskan, skolpsykolog och speciallärare Elevhälsoteamet som träffades
varje vecka. Varje tredje vecka utökades teamet med övriga
specialpedagoger/speciallärare som undervisar i våra studios/särskilda
undervisningsgrupper. Skolan hade en väl fungerande Trygghetsgrupp som bestod
av personal från olika yrkeskategorier.
Kvalitetsarbetet
I skolan bedrevs löpande ett utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten på
verksamheten och därmed öka måluppfyllelsen. Som underlag för bedömning och
analys har lärarna bl a använt LUS, DLS, ALP, Förstå och använda tal, Nationella
prov i åk 3, Uim i åk 2 och 5, enkäter till elever och föräldrar samt annan
utvärdering av verksamheten. Stockholms stads Skolundersökning som riktats till
elever i fk, åk 2,åk 5 samt fritidshem har genomförts. Resultat har redovisats för
personal, elever och föräldrar. Utifrån dessa har personalen gjort en bedömning
och analys samt formulerat åtgärder för ännu högre måluppfyllelse som
arbetslagen ska arbeta vidare med, se arbetsplan 2013-2014.
Vissa specifika sakfrågor, t.ex. Skolans Trivselregler och Likabehandlingsplan har
varit en aktiv fråga i elevrådet.
Skolans personal har i olika utvecklingsgrupper och ämnesgrupper drivit specifika
utvecklingsområden utifrån vår arbetsplan. Utöver detta har löpande
kvalitetsarbete bedrivits i de olika Hemvisten samt vid APT, fritids- och
lärarmöten. Elevernas dagliga kontakt med vuxna på skolan är en viktig del i
kvalitetsarbetet. Då förskoleklasser, skolbarnsomsorgen och grundsärskola är
integrerade med skolverksamheten och har flertalet mål och åtaganden gemensamt
särredovisas inte dessa. Den skriftliga kvalitetsredovisningen upprättas av
skolledningen. All personal har getts tillfälle att framföra synpunkter. Den kommer
att avhandlas i samverkansgruppen. Kvalitetsredovisningen presenteras i
föräldrarådet och läggs ut på enhetens hemsida. Det löpande kvalitetsarbetet är en
förutsättning för vår verksamhet då det ger oss möjlighet att uppmärksamma goda
exempel och styrkor i verksamheten, samtidigt som ny utvecklingsområden blir
tydliga och därmed kan prioriteras.
SID 4 (28)
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Genomföra stadens särskilda matematiksatsning i syfte att öka måluppfyllelse i
matematik
Öka måluppfyllelse i svenska
Säkerställa bedömningssäkerheten av elevernas förmågor i förhållande till
kravnivåerna i kursplanerna
Öka det internationella samarbetet
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Vi har valt att skriva ihop planerna mot diskriminering och kränkande behandling
till en gemensam plan som vi kallar "plan mot diskriminering och kränkande
behandling". Den omfattar alla verksamheter som bedrivs vid skolan; fritids,
förskoleklass, grundskola och grundsärskola.
Vi har två versioner av vår likabehandlingsplan. En som är mer elevanpassad med
illustrationer. Detta gör att arbetet med eleverna kring likabehandlingsplanen blir
lättare samtidigt som den underlättar för föräldrar att ta del av vårt
likabehandlingsarbete.
Planen är väl förankrad hos elever, personal och föräldrar då alla dessa grupper
varit med vid utarbetandet av planen. Den finns lättillgänglig i klassrum och på
skolans webbplats.
Alla elever har varit delaktiga i att utvärdera årsmålen i likabehandlingsplanen.
Den har dessutom utvärderats av all personal, i elevrådet samt i föräldrarådet. När
vi genomfört olika kartläggningar och utvärderat likabehandlingsplanen ser vi:



Vi har lyckats med att skapa förutsättningar för eleverna att bryta
traditionella könsroller genom våra lekgrupper, leklotteri, och detta
uppskattas av både elever, personal och föräldrar.
Eleverna känner sig nu tryggare på toaletterna då vi åtgärdat ljusrelä och
toalettpappershållare.
Eleverna är trygga i skolan och på skolgården. De upplever att det alltid
finns flera vuxna ute som de kan gå till. All personal bär gul väst och det
upplevs positivt av elever och föräldrar.
SID 5 (28)




Personal upplever att de nu bättre vet vilka delar av skolgården de bättre
bör bemanna för att på så sätt förebygga otrygghet bland eleverna.
Vi har infört tjej- och killrast på Multiarenan vilket uppskattas av eleverna.
Det nyligen påbörjade arbetet kring "nätmobbning" behöver få en planerad
fortsättning kommande läsår.
Gemensamma projekt såsom Ljuddämparveckan, Trafikveckan,
Friskvårdsvecka och idrottsdagar som "Guldruschen" bidrar till trygghet
och trivsel.
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
0,3 %
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
96 %
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
75 %
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
60 %
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
93 %
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
89 %
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
98 %
100 % 2013
ÅTAGANDE:
0%
Alla på skolan arbetar aktivt för att motverka alla former av
kränkande behandling
Förväntat resultat
Att andelen elever som känner sig trygga i skolan ökar.
Att fler elever tycker att det är en bra stämning på skolan.
Att antalet anmälda ärenden till Trygghetsgruppen minskar.
2013
SID 6 (28)
Arbetssätt
Skolans Likabehandlingsplan är ett levande dokument bland både vuxna och
elever. Vi har två versioner av Likabehandlingsplanen. Den ena är förkortad och
skriven med ett enklare språk för att lättare kunna läsas och förstås av våra yngre
elever och t.ex. föräldrar med ett annat modersmål än svenska.
Vår Likabehandlingsplan utvärderas och analyseras av personal och elever.
Utifrån resultat och analys av kartläggningsarbete formuleras prioriterade
nya, konkreta och utvärderingsbara årsmål av personal och elever.
Vi tränar kontinuerligt i klasserna de sociala och emotionella förmågor.
Vid två tillfällen under läsåret arbetar hela skolan med Trygghetsarbetet. Det är en
strukturerad arbetsmetod som inbjuder till dialog kring frågor som Trygghet och
Trivsel i klasserna.
Vi arbetar genusmedvetet vilket bl a innebär att barnen inte får välja grupp utifrån
kamratval. vi arbetar också med Leklotteri för att få barnen att våga välja nya
aktiviteter och nya kamrater.
Alla barn är allas barn och alla vuxna ingriper och agerar om de ser osjysst
beteende.
Vi samarbetar med Friends. Personal, skolans kamratstödjare och alla föräldrar får
stöd och utbildning av Friends.
Skolan har en Trygghetsgrupp och Kamratstödjare.
Vi har många rastvärdar ute på skolgården för att se till att skolans normer och
värderingar efterlevs. De bär en väst som hjälper barnen att se vem de kan vända
sig om de behöver hjälp. ”Ingen spaning ingen aning”.
Vi arbetar aktivt för att erbjuda meningsfulla rastaktiviteter. Elever ansvarar,
tillsammans med en vuxen, för Boden där rastleksaker tillhandahålls. Vid
Multiarenan organiseras fotbollsmatcher av engagerad och idrottsintresserad
personal.
Vi arbetar aktivt med att utveckla elevernas sociala förmåga och förmåga till
samspel med andra genom t.ex. att åldersblanda grupper, samarbetsövningar,
Träning i turtagande, samlingar som erbjuder träning i att lyssna och tala inför
grupp.
Grundsärskolans personal följer eleverna hela dagen. Skol- och fritidspersonal
arbetar tillsammans med att få eleverna att känna sig trygga. De finns alltid med
på elevernas raster, i matsal och i omklädningsrum.
Inskolningen för våra förskoleklasser är genomtänkt och välplanerade. Det är
viktigt med en bra start på skolan för att skapa trygghet. Eleverna i Hemvistet
arbetar med faddergrupper där eleverna i Fk-åk 2 blandas.
Då skolans mellanstadieverksamhet av utrymmesskäl är uppdelade på två
våningsplan är även personalen det. Dessutom finns ytterligare pedagoger med i
de olika aktiviteterna för att stödja särskilda elever. Stor, öppna ytor gör att
personalen kan se barnen.
Resursanvändning
All personal på skolan.
SID 7 (28)
Uppföljning
Vi genomför karläggning, i form av enkäten Trygghet och Trivsel en gång/läsår.
Åk 3-5 besvarar Friends webbenkät som sammanställs, diskuteras och analyseras.
Stadens Skolundersökning kartlägger elevernas upplevelse av trygghet och trivsel.
Resultatet från den analyseras vid personalmöten, elevråd och föräldraråd.
Skolans Likabehandlingsplan utvärderas av personal, föräldrar och elever inför det
nya läsåret.
Resultat
Vi har haft en Trygghetsgrupp på skolan bestående av tre pedagoger från olika
verksamheter på skolan. Trygghetsgruppen har bl.a. haft till uppgift att handha
ev anmälda mobbingärenden. Under läsåret 2012/2013 anmäldes endast enstaka
mobbingärenden.
Vi har på olika sätt utifrån elevernas ålder arbetat kontinuerligt med Livskunskap
och då använt oss av material från bl.a. Projekt Charlie och Friends.
Flera hemvist har utvecklat ett faddersystem där eleverna har blandats över
åldersgränserna och haft möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor och idéer.
Förutom detta har olika samarbetsövningar i olika konstellationer genomförts
regelbundet. Sammantaget har detta bidragit till en positiv stämning och ett
tillåtande klimat på hemvisten.
Trygghetsarbetet är viktigt och angeläget för all personal där Trygghetsgruppen
har stöttat personal med till exempel handledning vid tidiga signaler där elever
upplever otrygghet och/eller uppgifter om kränkande behandling.
Vi har inte genomfört något projekt där hela skolan aktivt jobbat med trygghet
under en gemensam period då stämningen på skolan inte indikerat något annat än
just hög upplevd trygghet. Alla klasser har dock på olika sätt arbetat med
trygghetsfrågor och livskunskap.
Förutom Trygghetsgruppen har vi Kamratstödjare från alla klasser åk 3-5. Dessa
har regelbundet träffats och tillsammans med vuxna bl.a. planerat olika
trygghetsfrämjande aktiviteter i den egna klassen.
Vi genomförde inte någon egen elevenkät eller kartläggning av trygga platser
under läsåret. I januari genomförde vi en kartläggning i samarbete med Friends.
Stadens Skolundersökning genomfördes under våren. Båda dessa kartläggningar
visar tydligt och klart att eleverna på Beckombergaskolan känner sig trygga, sedda
och trivs.
"Jag känner mig trygg i skolan" (Skolundersökningen 2013)
åk 2 elever/föräldrar 94 % (Stockholm 86 %)
åk 5 elever 98 % (Stockholm 88 %)
"Det är bra stämning på mitt barns skola" (Skolundersökningen 2013)
åk 2 elever/föräldrar 93 % (Stockholm 80 %)
SID 8 (28)
åk 5 elever 100 % (Stockholm 78 %)
Skolsköterskan har haft samtal med alla elever i åk 4 kring trivsel.
ÅTAGANDE:
Skolan ska erbjuda studiero.
Förväntat resultat
Andelen elever som kan arbeta utan att bli störda ökar.
Arbetssätt
Inom skolan arbetar vi, i de yngre åldrarna, i integrerade arbetslag, där arbetslaget
ansvarar för barnets hela skoldag, d v s skola och fritids. Genom att utnyttja
skolans lokaler och resurser kan vi anpassa gruppstorlekarna så att bra
förutsättningar för inlärning och arbetsro kan skapas. Under elevernas skoldag
blandas styrda och mer fria aktiviteter. I de lägre årskurserna finns under stor del
av dagen två pedagoger i klassen.
I förskoleklass arbetar tre förskollärare/klass.
Resursanvändning
All undervisande personal
Uppföljning
Stadens gemensamma skolundersökning genomförs.
Beckombergaskolans elevutvärdering genomförs då bl.a. upplevelsen av möjlighet
till lugn och ro i klassrummet efterfrågas speciellt. Utifrån resultat och analys
diskuteras förändringar och åtgärder.
Vid hemvistmötena diskuteras bl a trygghet, trivsel och arbetsklimatet i de olika
klasserna.
Skolsköterskan har samtal med alla elever i åk 4 kring trivsel.
Resultat
"Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" (Skolundersökningen 2013)
åk 2 elever/föräldrar 60 % (Stockholm 56 %)
åk 5-elever 90 % (Stockholm 63 %)
ÅTAGANDE:
Vi ska erbjuda en skola som föräldrar och elever är nöjda med.
Förväntat resultat
Elever och föräldrar är mycket nöjda med Beckombergaskolan.
SID 9 (28)
Arbetssätt
Tydlighet. Våra styrdokument, mål och förväntningar är kända för alla.
Information. Skola, fritids och skolledning ger löpande information genom bl.a.
genom hemsida, veckobrev, Månadsbrev, infobrev och Blogg.
Tillgänglighet. Pedagoger och skolledning är lätta att komma i kontakt med.
Möten. Vi välkomnar och uppskattar de dagliga mötena med elever och föräldrar.
Alla ska uppleva sig lyssnade på.
Vårdnadshavare är välkomna att vara med i skolan.
Inflytande. Vi inbjuder till dialog och ger möjlighet till inflytande t.ex. genom
klassråd, elevråd, matråd, föräldraråd, föräldramöten och utvecklingssamtal.
Vi har vi-stärkande aktiviteter där vi bjuder in föräldrar och barn, t.ex.
Höstmarknad. Flera gånger per år tar vi reda på vad elever och föräldrar tycker
och tänker för att sedan arbeta med detta i personalgruppen i syfte att förändrar till
det bättre.
Klassrepresentanter inbjuds till Föräldraråd vid några tillfällen/läsår.
Resursanvändning
All personal på skolan
Uppföljning
Utvecklingssamtal två gånger/läsår. Dagliga samtal med eleverna och föräldrar.
Enkäter och utvärderingar.
Resultat från dessa analyseras tillsammans med eleverna, personal och föräldrar.
Utvärdering sker löpande på klassnivå samt skolnivå genom olika typer av
utvärderingar.
Staden genomför skolundersökningar.
Resultat
Enligt vår egna utvärdering som vände sig till alla föräldrar svarade endast en
förälder att han/hon var tveksam på frågan "Jag kan rekommendera
Beckombergaskolan". Alla övriga svarade ja på frågan.
99 % av föräldrarna i Skolundersökningen svarade att de kan rekommendera
Beckombergaskolan. Siffran för Stockholm var 80 % på samma fråga.
"Jag är nöjd med mitt barns skola" (Skolundersökningen 2013)
åk 2 elever/föräldrar 95 % (Stockholm 81 %)
åk 5 elever 98 % (Stockholm 83 %)
Bedömning och analys
Vi som arbetar på Beckombergaskolan känner stolthet över att föräldrar och elever
uppger att de är så nöjda med vår skola som enkätsvaren visar. Vi vet att det är
frukten av ett fokuserat och målinriktat arbete på flera olika områden. Allt från
SID 10 (28)
kontakt mellan skola och hem, till det trygghetsarbete som genomförs på skolans
samtliga nivåer till tillgängligheten av både pedagoger men även att vi har en
skolledning som är på plats. Att vi har lyckats få eleverna att känna stor
delaktighet och att de har elevpåverkan på sin arbetsmiljö tror vi bidrar till de fina
siffrorna.
Vi har en väl utarbetad modell för kvalitetssäkring vilket medför en tydlighet på
vem som gör vad. Vår analys är att vi ska fortsätta göra som vi gör i dag för att
bibehålla de fina siffrorna kring föräldrar och elevers syn på skolan. Självklart
med en ödmjuk inställning för det finns förstås områden som vi har att utveckla
för att öka nöjdheten.
Vi ser att när vi satt fokus på gemensamma trygghetsfrågor ger det resultat. Ett
exempel är alla de uppskattade vuxenorganiserade rastaktiviteterna och ett annat
exempel är introducerandet av tjej- respektive killrast på Multiarenan.
Meningsfulla rastaktiviter med hög vuxenbemanning bidrar till lugn och trivsel
under lektionerna.
Vi har under det gångna läsåret samarbetat med Friends kring trygghetsfrågor.
Detta har upplevts av personalen som ett stöd. Friends föräldrakväll är ett
uppskattat exempel på hur vi tillsammans med föräldrar arbetat för att skapa en
trygg skolmiljö.
Inför kommande läsår behöver vi intensifiera arbetet kring nätmobbing. Många av
våra elever rör sig under sin fritid i olika sociala forum och detta har visat sig
kunna vara en källa till känsla av otrygghet.
Föräldrar med barn boende utanför vårt skolpliktsområde hör av sig och önskar
skolplacera sina barn på Beckombergaskolan.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i matematik i årskurs 3
91 %
90 %
2013
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det
nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs
3
97 %
90 %
2013
SID 11 (28)
ÅTAGANDE:
Skola och fritids samverkar så att eleverna utvecklas så långt som
möjligt utifrån läroplansmålen.
Förväntat resultat
Eleverna når högre måluppfyllelse.
Arbetssätt
Vi har samlad skoldag kl 8.10–13.45. Lärare och omsorgspersonal planerar
dagarna tillsammans. Fritids kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt t.ex.
genom att komplettera den teoretiska undervisningen med praktisk-estetiska
aktiviteter. Exempel på aktiviteter är bokstavsträning utomhus, rollspel,
samtalsgrupper i etik och moral, praktisk/laborativ matematik mm. Exempel på
andra aktiviteter där fritids kompletterar skolan är läxläsning, rastverksamhetet
mm.
Omsorgspersonal deltar om möjligt och vid behov vid utvecklingssamtal,
föräldramöten och har dessutom ofta daglig kontakt med föräldrarna i samband
med hämtning från fritids.
Resursanvändning
I åk 1-3 har varje klass en fritidskontakt knuten till sig. Fler personal runt eleverna
möjliggör halvklass- och grupptimmar.
Uppföljning
Vid varje Hemvistmöte deltar lärare, speciallärare och omsorgspersonal. Vid dessa
möten följs elevernas resultat upp genom analys och diskussion kring vad som kan
förändras för ännu högre måluppfyllelse. Lärare och omsorgspersonal gör
tillsammans förändringar i verksamheten utifrån uppkomna behov.
Resultat
Fritids kompletterar skolan tidsmässigt och innehållsmässigt. Exempel på detta är
när fritids i mindre grupp arbetar praktiskt med samma moment som klassen
arbetat med under lektionstid. Pedagogerna på fritids vet vad eleverna har gjort
under skoldagen och kan därför anpassa eftermiddagens aktiviteter utifrån
elevernas behov.
Klasslärare och fritidskontakt har gemensam planeringstid.
Vid t.ex. Hemvistmöten, klasskonferens, Dialogmöten och Elevhälsokonferens är
klassläraren och fritidskontakten med och bidrar med olika bitar från barnets hela
skoldag.
ÅTAGANDE:
Skolan ska erbjuda individuellt anpassad studiegång för
grundsärskoleelever med både praktisk och teoretiskt lärande.
SID 12 (28)
Förväntat resultat
Hög måluppfyllelse för eleverna som läser enligt grundsärskolans läroplan.
Arbetssätt
Vi erbjuder våra elever undervisning anpassad till olika lärstilar, i grupp och
individuellt, allt utifrån elevens behov.
Med elevens behov i fokus strävar vi efter inkludering under både skol- och
fritidstid.
Undervisningen bedrivs både teoretiskt och praktiskt, under hela skoldagen,
inklusive fritidstid.
Vi använder tekniska/digitala läromedel om t.ex. datorer, kameror, digital
whiteboard och Ipad.
En gång i veckan bedriver vi fältstudier.
Matematiksatsningen innebär att vi pratar, ritar och tänker matematik i alla ämnen.
Vi arbetar med problemlösning digitalt, dramatiserar och praktiskt utomhus.
I svenska arbetar vi utifrån varje elevs förutsättningar och intresse, gärna med stöd
av Photostory.
Resursanvändning
I grundsärskoleklassen arbetar lärare, fritidspedagog och barnskötare kring hela
barnet och hela dagen.
Uppföljning
Vi följer regelbundet upp elevernas kunskaper och utveckling av förmågor genom
upprättande och kontinuerligt användande av PP (pedagogisk planering) och
matriser. Med progression utifrån grundsärskolans kunskapskrav säkerställer vi
elevernas aktuella förmågor/utveckling.
Vi har minst två utvecklingssamtal med varje elev och vårdnadshavare per termin.
Resultat
I grundsärskolan har vi arbetat utifrån anpassad studiegång, i två rum, med
separata, lugna arbetsplatser för varje elev, individuella schema för varje dag, entill-en-undervisning, en avvägd mix av teori och praktik och nyttjande av tekniska
hjälpmedel såsom Smart Board och Ipad.
Vi har skapat bedömningsmatriser som ständigt utvecklas. Ett bra verktyg för att
se att eleverna utvecklas och går framåt i önskad riktning.
Vi ser en hög individuell utveckling genom att vi lyckats ta vara på möjligheterna
att ge varje elev det stöd den behöver. Resultatet är enligt vår bedömning över
förväntan. Vi ser ingen skillnad mellan pojkar och flickor.
SID 13 (28)
ÅTAGANDE:
Skolan skapar goda möjligheter för elevernas språkutveckling.
Förväntat resultat
Att andel elever som uppnått LUS 15 i årskurs tre uppgår till 100 %.
Att andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
årskurs 3 är 100 %
Arbetssätt
Förskoleklasserna arbetar bl a enligt Bornholmsmodellen, språklekar som
stimulerar till språklig medvetenhet.
Högläsning.
TIL, tidig intensiv lästräning, tillämpas av klasslärare i samarbete med
spec.pedagog.
Rydaholmsmetoden används vid behov.
Individuellt stöd med extra lästräning sätts in vid behov.
För att kunna rikta våra resurser/insatser kartläggs elevernas läsutveckling enligt
ett förutbestämt schema.
Vi har personal i skolans bibliotek under lunchraster för att uppmuntra till läsning.
Skönlitteratur, på olika nivåer, finns lättillgängliga i skolans bibliotek och i
klassrum.
Regelbundet genomförs olika typer av läsprojekt, t ex Läsutmaning, Temaläsning
och Läsgrupper. Många läsprojekt innebär ett samarbete mellan yngre och äldre
elever.
Modersmålsundervisning beställs till de ca 75 elever i åk 1-5 som önskar det och
som har ett annat aktivt modersmål än svenska. Även studiehandledning beställs
vid behov. Modersmålsstöd planeras och genomförs i förskoleklasserna.
Resursanvändning
Ett tydligt årshjul är utarbetat där det tydligt framgår vem som har ansvar för vad
när det gäller screening och de olika diagnosverktygen som används
Klasslärare är ansvarig för att tillsammans med spec.lärare/spec.pedagog analysera
resultatet, formulera och genomföra förändringar för högre måluppfyllelse för
enskilda elever, klasser och skolan som helhet.
Uppföljning
Förskoleklasserna använder sig av "Hur låter orden?”, Bornholmstest samt LUS.
Vi använder oss av läsutvecklingsschemat LUS som mätinstrument. Lärarna
redovisar elevernas aktuella LUS- nivå två gånger per läsår.
Boksamtal äger rum enskilt/mindre grupp som ett utvecklande verktyg av t.ex.
läsförståelse.
I åk 2 använder vi oss av "Vilken bild är rätt".
Utlåningsfrekvensen på skolans bibliotek synliggörs i syfte att motivera och
inspirera till läsning av skönlitteratur.
I samtal med föräldrar diskuteras elevernas läsvanor hemma.
SID 14 (28)
Nationella Prov i svenska genomförs i årskurs 3.
Performansanalys genomförs vid behov på elever med annat modersmål än
svenska.
Resultat
Andel elever i åk 3 som uppnått LUS-punkt 15: 93 %
Andel elever i åk 3 som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska:
97 %
Våra speciallärare/specialpedagoger erbjuder workshop med riktat innehåll, t.ex.
språklekar.
Skolans speciallärare/specialpedagoger samarbetar med SVA-pedagogen kring
elever vars språkutveckling behöver få stöd.
78 av våra elever har deltagit i modersmålsundervisning fördelade på 22 olika
språkgrupper.
Skolbibliotekets utlåningsfrekvens är en av de högre i västerort.
Vi har ett väl fungerande årshjul där olika resultatuppföljningar är planerade och
genomförs. Detta säkerställer att vi inte tappar någon elev
ÅTAGANDE:
Öka måluppfyllelse i svenska/svenska som andra språk och matematik.
Förväntat resultat
Öka andelen godkända elever på nationella prov åk 3 samt åk 6.
Arbetssätt
Pedagogerna fokuserar på kunskap, undervisning och bedömning utifrån
styrdokument.
Pedagogisk kartläggning av elever med särskilda behov leder till åtgärder som
sammanfattas i Åtgärdsprogram.
Pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyte i syfte att höja kvalitén på
undervisningen.
Regelbunden uppföljning av alla elever vid Hemvistmöten, klasskonferens,
Resultatdialog och dialogmöten då arbetssätt, metoder, resultat och
resursfördelning diskuteras.
Fortsätta utveckla IUP-processen, d.v.s. skriftliga omdömen, bedömningsmatriser
med progression och formativt formulerad IUP. Pedagogiska planeringar upprättas
inför nya, större arbetsområden. Vid olika möten, även med närliggande
högstadieskolor, förs pedagogiska diskussioner kring t.ex. bedömningskriterier.
De äldre eleverna erbjuds hjälp med läxläsning under eftermiddagstid.
Vi kartlägger alla elevers kunskapsnivå med hjälp av olika diagnosverktyg, bl a
"Förstå och använda tal".
SID 15 (28)
Genomgång av terminologi och begrepp i matematik integreras i
svenskundervisningen.
Vi börjar i förskoleklass att arbeta med problemlösning i matematik. Vi talar
matematik, uppskattar, laborerar och formulerar matematiska problem enskilt och
i grupp med utgångspunkt från elevernas vardag.
Skolan har en matematisk verkstad med en mängd laborativt material som stöd i
matematikundervisningen.
Vi utvecklar matematiklådor innehållande konkret material.
Vi prioriterar kompetensutveckling i matematik, bl a genom Stadens
matematiksatsning. Utifrån nulägesbeskrivning och kartläggning har vi upprättat
en handlingsplan i syfte att nå högre måluppfyllelse i matematik.
Spec.pedagogerna lyfter fram aktuell forskning och litteratur inom ämnena och
erbjuder pedagogisk workshops.
Resursanvändning
Vi prioriteterar, tidsmässigt och ekonomiskt, kompetensutveckling hos personalen
i ämnena svenska och matematik.
Vi har två spec.lärare/spec.pedagoger med fördjupning i matematik respektive
svenska.
Uppföljning
För att kartlägga att eleverna når förväntat resultat har vi ett årshjul där de olika
årskursernas mätverktyg finns inskrivna. Vi använder oss av olika screenings och
diagnosmaterial, t.ex. LUS, Förstå och använda tal, Performansanalys, DLS,
Bornholmstest UIM-test i åk 2 och åk 5 samt nationella prov i åk 3.
Vi följer elevernas kunskapsutveckling genom att t.ex. låta dem formulera
räknehändelser och matematiska problem och därmed visa vad de lärt sig.
Vi använder oss också av diagnostiska material, t.ex. Diamant eller Förstå och
använda tal, för att stämma av var eleverna befinner sig utifrån målen i matematik.
Vi genomför även andra mätbara tester.
.
Resultat
Svenska
Andelen elever som uppnådde LUS 15 i årskurs 3 var 93 %.
Andelen elever som klarade alla Nationella provens delprov i svenska för åk 3 var
97 %.
Matematik
Under vårterminen genomförde PRIM-gruppen vid Stockholms universitet en
utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 och åk 5.
Resultaten i åk 2- andel elever som klarat respektive minimigräns
SID 16 (28)
Taluppfattning 100 %
Tals användning 94,9 % (flickor: 93,2 %, pojkar: 97,1 %)
Problemlösning 88,5 % (flickor; 93,2 %, pojkar: 82,4 %)
Geometri 100 %
Resultaten i åk 5- andel elever som klarat respektive kravnivå
Taluppfattning och tals användning 95,8 % (flickor: 100 %, pojkar: 92,6 %)
Problemlösning 95,8 % (flickor: 100 %, pojkar: 92,6 %)
Geometri 93,8 % (flickor: 100 %, pojkar: 88,9 %)
De nationella provens samtliga delprov i matematik för åk 3 klarades av 91 %.
Bedömning och analys
Vi kan konstatera att resultaten på de nationella proven åk 3 har förbättrats i
förhållande till i fjol. Vi anser att vi har bra koll på de elever som misslyckats på
enstaka delprov och vi gör ändå bedömningen att med visst stöd och hjälp så har
eleven goda förutsättningar att nå de nationella kunskapsmålen.
Årets nationella prov i matematik fokuserade i stort på två olika områden;
geometri och subtraktion. I vår analys ser vi att eleverna överlag har svårt att hitta
fungerande skriftliga räknemetoder i subtraktion.
I UIM för åk 2 kan vi se att området problemlösning var det område som var
svårast för eleverna, särskilt för pojkarna.
Resultaten på de nationella proven och UIM måste analyseras ordentligt. Vi
behöver självkritiskt granska hur vi kan förändrar undervisningen för att nå ökad
måluppfyllelse. Som en hjälp med detta har vi inför läsåret 13/14 anställt en
förstelärare med inriktning mot matematik. Vi kommer dessutom delta i
Skolverkets Matematiklyft som innebär att alla matematikundervisande lärare åk
1-6 ägnar en del av varje vecka åt kompetensutveckling i matematik. De två
områden som lärarna valt att fokusera på under Ht-13 är "Problemlösning" och
"Samband och förändring".
Även i svenska har vi anställt en förstelärare. För att påverka undervisningen i
svenska och öka elevernas måluppfyllelse kommer alla lärare som undervisar i
svensk ägna en del av varje vecka åt kompetensutveckling. De områden som
kommer beröras är bl.a. hur läslust kan väckas, särskilt bland pojkarna, och olika
metoder för effektiva skrivprocesser.
SID 17 (28)
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
89 %
100 % 2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
81 %
100 % 2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
85 %
100 % 2013
ÅTAGANDE:
Alla elever har lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i
fritidshemmet.
Förväntat resultat
Allas, både flickor och pojkars, synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av
verksamheten.
Personalen utmanar traditionellt könsstereotypt tänkande.
Arbetssätt
Personalen diskuterar med barnen om vad inflytande är och vilka önskemål som är
möjliga att uppfylla.
Idélåda på varje Hemvist där barnen kan lägga förslag och önskemål.
Fritidsråd en gång/veckan där elever från Fk-åk 2, ca nio elever, kan påverka
inköp av leksaker, regler och där t.ex. stämning och trygghet på skolan och i
fritidsgruppen diskuteras.
Elevernas förslag samlas på en Aktivitetstavla från vilken de sedan kan välja vad
de vill göra.
Leklotteriet inbjuder till icke könstereotypa aktivitetsval.
Inköp av leksaker, spel och hobbymaterial görs genusmedvetet.
Resursanvändning
Personal, planeringstid, material
SID 18 (28)
Uppföljning
Elevenkät. Föräldraenkät.
I Skolundersökningen syns resultaten för hur eleven upplever sitt inflytande i
fritidshemmet.
Uppföljning i samtal med barnen och vid personalmöten.
Uppmärksamma då förslag ur Förslagslåda/Önskelåda verkställs.
Löpande utvärdering tillsammans med eleverna efter avslutade särskilda
aktiviteter.
Resultat
Pedagogerna på fritids arbetar med ett medvetet genustänk vad gäller val av
aktiviteter samt vid inköp av leksaker.
Fritidspersonal är i många fall med vid utvecklingssamtalet. Vid detta samtal har
barnen fått tala om vad de saknar i verksamheten och vad det önskar i form av
lekar, pyssel, inköp mm.
På fritidsavdelningarna har vi storsamlingar, fritidsråd och tips/idé-lådor som
underlättar för eleverna att påverka verksamheten.
Genom fritidsråd, förslagslådor, faddergruppssamling och daglig dialog med
eleverna ges alla elever lika stor möjlighet till inflytande av fritidsverksamheten.
"Jag är nöjd med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets
aktiviteter" (Skolundersökning 2013)
Elever/föräldrar åk 2: 81 %
"Personalen lyssnar och tar hänsyn till mina och mitt barns synpunkter"
(Skolundersökning 2013)
Elever/föräldrar åk 2: 88 %
ÅTAGANDE:
Skolan ska ge eleverna träning i att uppmärksamma sina styrkor och
utvecklingsområden.
Förväntat resultat
Eleverna får syn på sin kunskapsutveckling.
Vårdnadshavare känner sig delaktiga och utgör därmed ett stöd för eleverna.
Arbetssätt
Vi gör fortlöpande nulägesbeskrivningar av var eleven ligger kunskapsmässigt,
hittar elevens styrkor och utvecklingsområden i förhållande till kursplanernas
kravnivåer. Vi använder oss av utvärderingar, t ex muntlig utvärdering och
skriftliga diagnoser. Skoldagbok, loggbok är exempel på verktyg som regelbundet
används av eleven för att utvärdera skolarbetet och den egna
kunskapsutvecklingen. Eleven blir uppmärksam på sina styrkor och sina
SID 19 (28)
utvecklingsområden. PP (pedagogiska planeringar) med matriser är ett sätt att
göra det tydligt för eleven var hon är och vart vi/hon är på väg.
Resursanvändning
Undervisande pedagoger.
Uppföljning
Efter genomgångna arbetsområden utvärderar lärarna och eleverna tillsammans
arbetet. Utifrån resultat och analys planeras kommande arbetsområde. "Var är jag Nytt mål - Hur gör jag - Hur gick det"
Resultat
Flera klasser har under läsåret arbetat med "Mål-timme". Det är en lektion då flera
vuxna arbetar i klassen, eleverna arbetar i mindre konstellationer och de arbetar
särskilt med det som är deras utvecklingsområden.
Daglig formativ bedömning, muntligt eller skriftligt, gör eleven uppmärksam på
sina styrkor och sina utvecklingsområden.
"I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag gör bra och vad behöver
förbättra” (Skolundersökning 2013)
Åk 5 elever 96 % svarar att det stämmer.
"På utvecklingssamtalen har vi en bra dialog om mitt barns lärande och
utveckling" (Skolundersökning 2013)
Åk 2 elever/föräldrar 91 % (Stockholm 85 %)
ÅTAGANDE:
Skolan ska ge fortlöpande information muntligt och skriftligt om
elevens skolsituation och kunskapsutveckling.
Förväntat resultat
Föräldrar uttrycker att de vet vad det egna barnet har för styrkor och
utvecklingsområden.
Arbetssätt
Upprättade PP (pedagogiska planeringar) och i förekommande fall tillhörande
matriser delges föräldrarna inför nya arbetsområden.
Genom skolans veckobrev ges fortlöpande information om respektive
klass/fritidsgrupps arbete. Vi inbjuder till utvecklingssamtal en gång per termin,
vid behov har vi uppföljningssamtal. Inför utvecklingssamtalet skickas digitala
skriftliga omdömen hem till vårdnadshavare och IUP upprättas under samtalet.
Skolledningen skriver informationsbrev till barn och föräldrar ett par gånger per
SID 20 (28)
termin.
Föräldraråd. Varje klass har representanter som tillsammans med skolledningen
träffas några gånger per termin då gemensamma frågor för skolan lyfts och
diskuteras.
Resursanvändning
Alla undervisande pedagoger.
Uppföljning
Förutom den för hela skolan gemensamma elev- och föräldrautvärderingen gör
varje klass regelbundna utvärderingar. Utfallet av utvärderingarna analyseras
bland personalen och resulterar i eventuella förändringar och utvecklingsområden.
Utvärderingarnas resultat redovisas för föräldrarna och diskuteras i föräldrarådet.
Resultat
Inför utvecklingssamtalen skickas de skriftliga omdömena hem till
vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtalet ges möjlighet till trepartssamtal kring
elevens skolsituation och skolresultat.
I årskurs två får föräldrarna i skolundersökningen frågan "På
utvecklingssamtalen har vi en bra dialog om mitt barns lärande och
utveckling". Där uppger 91 % av föräldrarna att det stämmer.
ÅTAGANDE:
Skolan ska tydliggöra kunskapskraven i de olika ämnena för eleverna.
Förväntat resultat
Andelen elever som vet vad de behöver för att nå kunskapskraven i de olika
ämnena ska öka.
Arbetssätt
Fortbildning genomförs och pedagogiska diskussioner förs regelbundet i kollegiet
så att Lgr11 respektive LgrS11 blir helt implementerade i skolan.
Vi samarbetar med närliggande högstadieskolor kring t.ex. fördelningen av det
centrala innehållet och ämnenas kravnivåer i de två läroplanerna. Vi samarbetar
även med närliggande Grundsärskola kring tolkningar, pedagogiska planeringar
och kravnivåer i LgrS11.
Läroplanen och kursplanerna konkretiseras i pedagogiska planeringar inför nya
arbetsområden. Planeringar förankras hos eleverna och delges föräldrarna samt
följs upp vid utvecklingssamtalen.
Eleverna är med i planeringsarbetet inför ett nytt arbetsområde. Elev – pedagog
diskuterar, innehåll, kunskapskrav, arbetssätt och redovisning av arbetsområdet.
SID 21 (28)
Resursanvändning
Alla undervisande pedagoger.
Uppföljning
De pedagogiska planeringarna ska ha legitimitet i Lgr11/LgrS11. Planeringarna
publiceras på Skolwebben och görs därmed tillgängliga för hela kollegiet. Vid
några tillfällen under läsåret, vid t.ex. lärarmöten, förs fördjupade pedagogiska
diskussioner kring våra pedagogiska planeringar.
Kontinuerliga reflektioner både muntligt och skriftligt förekommer.
Efter genomgångna arbetsområden utvärderar lärarna och eleverna tillsammans
arbetet.
Dessutom följs detta upp genom stadens Skolundersökning som genomförs av
elever i olika årskurser.
Resultat
Från skolundersökningen:
"Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att lära och
utvecklas" (Skolundersökningen)
Förskoleklass från 70 % (2012) till 86 % (2013)
"Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena"
(Skolundersökningen)
Föräldrasvar i åk 2 från 83 % (2012) till 85 % (2013)
Elevsvar i åk 5 från 88 % (2012) till 89 % (2013)
"Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen"
(Skolundersökningen)
åk 2 elever/föräldrar 98 % (Stockholm 92 %)
åk 5 elever 100 % (Stockholm 94 %)
Bedömning och analys
Vi arbetar på olika sätt för att öka elevernas möjlighet till påverkan och inflytande
över fritidshemmets aktiviteter. Detta är ett arbete som vi behöver fortsätta. Skolan
har redan många goda exempel på hur man konkret gör och dessa goda exempel
behöver spridas till alla fritidsavdelningar.
Andelen elever och föräldrar som i sina svar upplever att de vet vad de kan och
vad de behöver förbättra är hög men målsättningen är naturligtvis att förbättra
resultatet än mer till nästa år.
Lärarna upplevs som mycket bra på att undervisa och eleverna upplever att lärarna
lyssnar och tar hänsyn till elevernas synpunkter.
SID 22 (28)
"Lärarna undervisar bra" (Föräldrarnas utvärdering 2013)
Ganska mycket nöjd/Mycket nöjd 100 %
"Mitt barn får hjälp av sina lärare när han/hon behöver"
(Skolundersökning 2013)
åk 2 elever/föräldrar 96 % (Stockholm 86 %)
åk 5 elever 94 % (Stockholm 90 %)
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Skolan ska underlätta övergången från förskola till skola samt till
mottagande skola efter åk 6.
Förväntat resultat
Att elever och vårdnadshavare är nöjda med övergången förskolaBeckombergaskolan samt övergången Beckombergaskolan-högstadiet.
Att riktade insatser för elever i behov av särskilt stöd kan planeras med
framförhållning.
Arbetssätt
Vi har ett policydokument som tar upp våra rutiner för överlämnande från förskola
och dagbarnvårdare till förskoleklass och fritidshem på Beckombergaskolan.
Policydokumentet är känt och förankrat i Röda Tråden-gruppen.
Regelbundna möten mellan förskola och skola, Röda Tråden, där pedagogerna
träffas och diskuterar aktuella frågor. Till Röda Tråden-mötena är pedagoger från
närliggande förskolor inbjudna.
I början av vårterminen inbjuder vi alla förskolor, som vi kan tänkas få elever
ifrån, till ett informationsmöte.
Vi har inskolningsdagar för blivande förskoleklasselever.
Elever som antagits till närliggande högstadium besöker sin blivande skola under
vårterminen.
Vi har särskilt överlämnande vad gäller elever med behov av särskilt stöd.
Elevens IUP följer eleven till mottagande pedagog genom Stadens digitala
dokumentationsverktyg.
Resursanvändning
Alla pedagoger i förskoleklass samt i åk 5.
SID 23 (28)
Uppföljning
Vi träffar förskolans personal en bit in på höstterminen och utvärderar tillsammans
hur årets överlämnande har gått.
Föräldrarna utvärderar övergången till skolan vid samtal med pedagogerna samt i
Stadens skolundersökning.
Utveckling
Resultat
På frågan "Jag är nöjd med hur övergången från förskola till förskoleklass
fungerat för mitt barn” (Skolundersökning 2013) så har 85 % uppgivit att det
påståendet stämmer (Stockholm 81 %)
Beckombergaskolan är fr.o.m. läsåret 13/14 vara en skola med elever i F- åk 6.
Detta innebär att vi inför nuvarande läsår inte lämnade våra åk 5-elever till någon
högstadieskola utan att en sådan övergång blir aktuell först läsåret 14/15.
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Elever F-åk 5 gör utflykter och studiebesök i närområdet.
Förväntat resultat
Att eleverna vid flera tillfällen/läsår får besöka och bekanta sig med andra aktörer
och platser i närområdet.
Arbetssätt
Utflykt och studiebesök hos t.ex.: Brandkåren, Lovö prästgård, närliggande
parklekar och 4H-gårdar, konserthuset, Spånga IP/Ängby IP, Bromma kyrka, SL
mm
Resursanvändning
All personal
Uppföljning
Utflykter och studiebesök planeras och bokas vid läsårsstart.
Utvärdering tillsammans med eleverna sker i anslutning till besöken. Personalen
sammanfattar och utvärderar i slutet av läsåret de genomförda utflykterna och
studiebesöken.
SID 24 (28)
Resultat
Eleverna har genomfört besök på t.ex. brandkår, kulturinrättningar, kyrkobesök
och friluftsdagar. Även gemensamma utflykter för hela skolan har genomförts,
t.ex. den gemensamma friluftsdagen "Guldruschen".
ÅTAGANDE:
Öka det internationella samarbetet samt ökat internationellt
perspektiv i undervisningen
Förväntat resultat
Eleverna får ökad förståelse för olika kulturer i Europa.
Eleverna får kontakter med jämnåriga i olika europeiska länder.
Eleverna blir mer miljömedvetna.
Eleverna får träning i engelska språket.
Eleverna får ökad kunskap om värdet i att vara rädd om jordens resurser.
Eleverna får ökade kunskaper i naturkunskap.
Skolans pedagoger får insyn i olika kulturers pedagogiska strategier.
Arbetssätt
Flera av skolans klasser har börjat/planerar att börja med E-twinning. I
projektform sker ett samarbete med olika skolor i Europa där eleverna får
möjlighet att utbyta information, tankar och funderingar med varandra. Genom
detta samarbete, utbyts kunskap, erfarenheter och idéer, vilket ger ömsesidig
utveckling.
Skolan kommer att delta i ett Comeniusprojekt för att stärka den europeiska
dimensionen i undervisningen och stärka språkinlärningen. Genom ett konkret
samarbete på skolnivå tydliggörs likheter och skillnader mellan länderna.
Projektet ska handla om vår gemensamma miljö där det övergripandet temat är
Grön skola. I projektet ingår fem länder: Sverige, Portugal, frankrike, England och
Polen. Under projektets gång kommer elever att kommunicera och delge varandra
konkreta undersökningar, t.ex. kompostering och odlingar. Arbetsspråket kommer
uteslutande att vara på engelska, kommunikation kommer att ske genom olika
typer av digitala verktyg och internet.
Resursanvändning
All personal och alla elever på skolan
Uppföljning
Resultatet av Comenius-projektet kommer att sammanställas, redovisas och
utvärderas efter två år. Samtliga deltagande länders skolor får ta del av resultaten.
Därefter görs en slutrapport av projektet.
Resultat
SID 25 (28)
Elever i grupper som är direkt inblandade i Comenius-projektet har fått ökad
förståelse för olika kulturer i Europa. Även kontakter har upprättats i och med de
besök som projektet inneburit och i samband med detta har eleverna fått träning i
det engelska språket.
Flera klasser jobbar eller har jobbat med projekt inom E-twinning. I och med det
samarbetet med olika skolor i Europa har vi fått möjlighet att träffa och utbyta
tankar och erfarenheter internationellt.
Hela skolan är inblandad i "Grön Flagg"-projektet som innebär ökad kunskap om
jordens resurser och naturkunskap. Vi har haft besök och har besökt andra länders
skolor och har genom detta fått chans till ökad insyn i olika kulturers pedagogiska
strategier.
Bedömning och analys
Vi har uppnått det förväntade resultatet och känner oss nöjda med de åtaganden
som vi gjort.
Vi kommer att fortsätta att utveckla de internationella kontakterna genom vårt
Comeniusprojekt.
Övrig uppföljning
Skolmaten tillagas i det egna skolköket. Till huvudrätten serveras varje dag ett
gediget salladsbord som uppskattas mycket av alla.
SID 26 (28)
Sammanfattande analys
Förskoleklass
Nybyggnation i området och aktiva skolval gör att vi räknar med ett ökat
elevunderlag även fortsättningsvis. Vi kunde inte erbjuda alla elever som sökte
förskoleplats hos oss en sådan, några elever fick vi hänvisa till andra skolor.
I skolundersökningen uppger 100 % av föräldrarna att de kan rekommendera
Beckombergaskolan.
Grundskola
Skolundersökningen genomfördes i våras i åk 2 och åk 5 visar genomgående på ett
bra resultat i jämförelse med samtliga skolor i Stockholm. Eleverna trivs, känner
sig trygga, tycker att lärarna är bra på att undervisa och kan rekommendera vår
skola. Vi anser att vi har identifierat de elever som inte uppnår kunskapsmålen i
årskurs tre. Kring dessa elever finns ett målinriktat arbete där både elever och
föräldrar är involverade.
Vi har tagit in fler avstämningsverktyg som komplement till de nationella proven.
Bland annat genomförs UIM i årskurs 2 och årskurs 5 och LUS samt ALP i övriga
årskurser. Resultatet analyseras av både specialpedagoger, skolledning och
klasslärare.
Grundsärskola
När vi i kvalitetsredovisningen analyserar och utvärderar verksamheten på
Beckombergaskolan inkluderar vi grundsärskolan. Arbetet med inkludering av
grundsärskoleelever har sett olika ut. Utifrån elevernas förutsättningar diskuteras,
utformas och utvärderas den aktuella inkluderingen. Några av eleverna har deltagit
i den ordinarie mellanstadieverksamheten, Jollen, efter skoldagen.
Varje vecka har grundsärskolan, personal och elever, ägnat en hel dag åt fältstudier
då teori och praktik blandats.
Undervisningen har återkommande lagts upp tematiskt, t.ex. Ut i världen
och Skriva på rätt sätt.
Lärarna har studerat LGR 11 och skrivit PP: er för grundsärskolan.
Skolundersökningen visar att föräldrar och elever är mycket nöjda med
verksamheten.
Fritidshem
I skolunderökningen har vi fortsatt genomgående bra resultat.
Vi har samlad skoldag för alla elever i åk 1-3 vilket innebär att teoretiska och
praktiska aktiviteter varvas under dagen. Fritids kompletterar skolan,
fritidshemmens pedagogik kommer in på ett naturligt sätt under skoldagen.
Fritidspersonal följer klassen från morgon till kväll och får därigenom en
helhetssyn som är till gagn för barnet.
SID 27 (28)
Fritidshemmens personal arbetar ständigt med att organisera och utveckla
verksamheten.
Öppen fritidsverksamhet
Skolans öppna fritidsverksamhet, Jollen, har en lång tradition och är mycket
uppskattad. Den erbjuder eleverna en mängd olika aktiviteter beroende på tid på
året. Särskilt populära är aktiviteterna Jollen Star, som är ett tillfälle där eleverna
får träna och förbereda framträdande på scen. Ett annat mycket uppskattat tillfälle
är "Crazy Week". Det ordnas också olika aktiviteter på kvällstid, bland annat disco
och filmvisning. De flest elever i åk 4-5 är inskrivna och deltar i verksamheten.
Personal
Vi har fortsatt låg personalomsättning.
I medarbetarenkäten som genomfördes under höstterminen 2012 låg skolans
enkätresultat över genomsnittet i staden inom alla områden, med något enstaka
undantag.
Framtid
Inför läsåret 13/14 kommer vi behålla våra åk 6-elever. Det känns spännande och
ska bli roligt.
Då nybyggnation och inflyttning är stor i vårt skolpliktsbevakningsområde har vi
en utmaning i att kunna erbjuda skolplacering till alla elever. Då planerna på att
göra Beckombergaskolan fyr-parallellig realiseras kommer den utökade
kapaciteten bättre motsvara behoven.
Prioriterade åtgärder för utveckling

Nätmobbning

Öka måluppfyllelse i matematik

Öka måluppfyllelsen i svenska

Anpassa organisationen till F-åk 6
SID 28 (28)
Kvalitetsredovisning upprättad av
I samarbete med alla fantastiska medarbetare på Beckombergaskolan.
Alla som dagligen arbetar i en skola i världsklass.
Bitte Enquist Lundmark
rektor Beckombergaskolan
Bromma september 2013
Bilagor