Handbok ek bistånd aug 2012 rev t om dec 2012.pdf

Transcription

Innehållsförteckning (rev mars 2013)
1. INLEDNING .................................................................................................... 9
1.1 Befogenhet att utfärda riktlinjer .............................................................................. 9
1.2 IFO: s inriktning ........................................................................................................ 9
1.2.1 Kvalitet ..................................................................................................................... 9
1.3 Riktlinjernas syfte och tillämpning ............................................................................ 10
1.4 Utgångspunkter för arbetet ......................................................................................... 11
1.5 Lagstiftning ................................................................................................................... 11
1.5.1 1 kap. 2 § socialtjänstlagen ................................................................................... 12
1.5.5 Lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning ... 12
1.6 Barnperspektiv ............................................................................................................. 13
1.6.1 På ledningsnivå:..................................................................................................... 14
1.6.2 På handläggarnivå: ............................................................................................... 14
1.7 Anmälningsskyldigheten 14 Kap 1§ SoL ................................................................... 15
1.8 Barn som bevittnat våld ............................................................................................... 16
1.9 Jämställdhet .................................................................................................................. 16
2. ANVISNINGAR FÖR HANDLÄGGNINGEN ...........................................17
2.1 Allmänt .......................................................................................................................... 17
2.2 Allmänt om uppdraget ................................................................................................. 17
2.3 Hjälp till självförsörjning ............................................................................................ 17
2.4 Verksamhetsbeskrivning ............................................................................................. 17
2.5 Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd ............................................................ 18
2.6 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd................................................................ 18
2.7 Beslut som löper över flera månader.......................................................................... 19
2.8 Kontroller ...................................................................................................................... 19
2.8.1 Identitet och vistelse .............................................................................................. 20
2.8.2 Inkomster ............................................................................................................... 20
2.9 Inkomstberäkning ........................................................................................................ 20
2.9.1 Inkomster som i sin helhet reducerar försörjningsstödet: ................................ 21
2.9.2 Inkomster som delvis reducerar försörjningsstödet: ......................................... 22
2.9.3 Inkomster som inte reducerar försörjningsstödet: ............................................ 22
2.9.4 SFI-bonus ............................................................................................................... 22
2.10 Arbetsinkomst för skolungdomar ............................................................................. 22
2.10.1 Barns inkomster och tillgångar .......................................................................... 22
2.10.2 Barn och ungdomars tillgångar på bank etc .................................................... 23
2.11 Vårdnad / umgänge / boende / underhållsstöd ........................................................ 23
2.12 Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna ....................................................... 24
2.13 Undantag från skyldigheten att utnyttja socialförsäkringsförmåner ................... 24
2.14 Inkomster från tidigare månader - nybesök ........................................................... 24
2.15 Kronofogdens förbehållsbelopp ................................................................................ 25
2.16 Överskjutande inkomst från tidigare månader - löpande ..................................... 25
2.17 Tillgångar .................................................................................................................... 25
1
2.17.1 Bil .......................................................................................................................... 26
2.17.2 Fastighet/bostadsrätt ........................................................................................... 26
2.17.3 Bankmedel, aktier, obligationer ......................................................................... 27
2.17.4 Pensionssparande ................................................................................................ 27
2.18 Utgifter ........................................................................................................................ 27
2.19 Avdrag vid ogiltig frånvaro från praktik / sysselsättning ...................................... 27
2.20 Avslagsbeslut/överklagande/yttrande....................................................................... 27
2.20.1 Till Förvaltningsrätten skickas: ......................................................................... 28
2.21 Nödprövning och akut bistånd .................................................................................. 28
2.22 Sökanden har haft tillräckliga inkomster ................................................................ 29
2.23 Personer som tillfälligt vistas i kommunen .............................................................. 29
2.24 Nya ärenden ................................................................................................................ 30
2.24.1 Telefonmottagningen .......................................................................................... 30
2.24.2 Muntlig ansökan/avslag ...................................................................................... 30
2.24.3 Information .......................................................................................................... 31
2.24.4 Bekräftelse på mottagen information ................................................................ 31
2.24.5 Förhandsgranskning ........................................................................................... 31
2.24.6 Akutbesök ............................................................................................................ 31
2.24.7 Nybesök/grundutredning/rutin .......................................................................... 32
2.25 Löpande handläggning – gäller alla ärenden .......................................................... 32
2.26 Dödsboanmälan .......................................................................................................... 33
2.27 Rutiner löpande ekonomiskt bistånd........................................................................ 33
2.27.1 Ansökan ................................................................................................................ 33
2.28 Nöd ............................................................................................................................... 33
2.29 Förmedlingsärenden .................................................................................................. 33
2.29.1 Rutin ..................................................................................................................... 33
2.30 Utredningar till Socialutskottet................................................................................. 34
2.30.1 En utredning bör innefatta följande; ................................................................ 34
2.31 Framställan/fullmakt ................................................................................................. 35
2.32 Överlämning till Beroendesektionen ........................................................................ 35
2.33 Anmälan till Familjegruppen .................................................................................... 35
2.34 Socialnämndens anmälningsskyldighet i frågor som rör god man, förvaltare ... 35
2.34.1 Sekretess ............................................................................................................... 35
2.34.2 Vad skall en anmälan om god man och förvaltare innehålla:......................... 36
2.35 Registrering i datasystemet ....................................................................................... 36
2.35.1 Noggrannhet vid handläggningen ...................................................................... 36
2.36 Dokumentation (SOSFS 2006:5, 4 kap. ).................................................................. 36
2.36.1 Minnesanteckningar............................................................................................ 37
2.37 Förebygga felaktiga utbetalningar ........................................................................... 37
2.38 Korrekta registreringar ............................................................................................. 37
2.38.1 Hushåll.................................................................................................................. 37
2.39 Försörjningshinder och ändamål .............................................................................. 38
2.40 Avslutning av ärende ................................................................................................. 38
2.40.1 Ordning i akten / aktskåp – det måste vara lätt att hitta för kollegor ........... 38
2.40.2 Vid överlämning till ny handläggare. ............................................................... 38
2.41 Rensning av akt .......................................................................................................... 39
2.41.1 Rensas vid avslutat ärende / överlämning till registret ................................... 39
2.41.2 Sparas ................................................................................................................... 39
2.42 Utlämnande av allmän handling. .............................................................................. 40
2.42.1 Offentlighetsprincipen: ....................................................................................... 40
2
2.43 Riktlinjer för återkrav och återsökning av ekonomiskt bistånd ......................... 40
2.43.1 Återsökning (FRAMSTÄLLAN) hos försäkringskassan enligt Lagen om
allmän försäkring (AFL) ............................................................................................... 40
2.43.2 Formella krav vid återsökning enligt AFL ....................................................... 41
2.44 Återkrav enligt SoL .................................................................................................... 41
2.44.1 Förskott på förmån - Återkrav enligt 9 kap. 2 §, 1 st, SoL ............................. 42
2.44.2 Handläggning - förskott på förmån eller ersättning ........................................ 42
2.44.3 Återkrav enligt 9 kap. 2 § 2st, SoL .................................................................... 42
2.44.4 Handläggning – bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL med villkor om återbetalning 43
2.44.5 Felaktig utbetalning - Återkrav enligt 9 kap. 1 § SoL ..................................... 43
2.44.6 Handläggning - felaktigt utbetalt bistånd ......................................................... 43
2.44.7 Ersättningstalan enl 9 kap 3 § SoL .................................................................... 43
2.44.8 Kraveftergift enl 9 kap 4 § SoL .......................................................................... 44
2.45 Anmälan vid misstänkt bidragsbrott........................................................................ 44
2.45.1 Utredning före anmälan...................................................................................... 45
2.45.2 Anmälan vid misstänkt bidragsbrott................................................................. 45
2.45.3 Vad en brottsanmälan bör innehålla ................................................................. 45
2.45.4 Skadestånd ........................................................................................................... 46
2.45.5 Expediering av polisanmälan ............................................................................. 46
2.46 Skyddade personuppgifter ........................................................................................ 46
2.46.1 Underlag och ansökan om skyddade personuppgifter..................................... 46
2.46.2 Rätt till omprövning ............................................................................................ 47
2.46.3 Skyddade personuppgifter via spärrmarkering/sekretessmarkering ............ 47
2.46.4 Kvarskrivning ...................................................................................................... 47
2.46.5 Skyddets omfattning ........................................................................................... 47
2.46.6 Postförmedling ..................................................................................................... 47
2.46.7 Begränsningar för den enskilde som har skydd med stöd av
spärr/sekretessmarkering eller kvarskrivning ............................................................ 48
2.46.8 Namnbyte ............................................................................................................. 48
2.46.9 Fingerade personuppgifter ................................................................................. 48
2.46.10 Råd att ge till personer som lever i situationer med risk för våld ................ 49
3. HUSHÅLLSTYPER / OLIKA GRUPPERS RÄTT TILL
FÖRSÖRJNINGSSTÖD ....................................................................................49
3.1 Sammanboende med hushållsgemenskap .................................................................. 49
3.2 Gifta men ej sammanboende ....................................................................................... 50
3.3 Regler om föräldrars underhållsskyldighet regleras i 7 kap 1 § Föräldrabalken..50
3.4 Avhopp från gymnasiestudier ..................................................................................... 50
3.5 Unga vuxna som varit placerade i familjehem – barn och unga 0 – 20 år .............. 51
3.6 Ungdom under 25 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal ........................ 52
3.7 Unga vuxna som studerar på grundskoleeller gymnasienivå ................................ 52
3.7.1 Vad krävs för att få det högre bidraget? ............................................................. 52
3.8 Gymnasiestuderande ungdom ..................................................................................... 52
3.8.1 Gymnasiestuderande ungdomar i eget boende ................................................... 53
3.9 Ungdomar under 21 år som går i skolan.................................................................... 53
3.10 Gifta ungdomar/ungdomar som fått barn, föräldrar försörjningsansvar ............ 53
3.10.1 Underårig som bildat familj ............................................................................... 54
3.11 Relationsvåld Våld i nära relationer / Hänsyn till brottsoffer ........................... 54
3.11.1 Bosättningskommunens ansvar (socialstyrelsens handbok juni 2011)........... 56
3
3.12 Två-årsregeln vid tillfälligt uppehållstillstånd ........................................................ 57
3.13 Föräldralediga ............................................................................................................ 57
3.14 Sammanfattat om socialtjänstens möjligheter att ställa krav. ............................... 58
3.15 Högsta förvaltningsdomstolens (f d Regeringsrättens) avgöranden / slutsatser .. 58
3.16 SoL 4 kap 1 §............................................................................................................... 59
3.17 SoL 4 kap 4 §............................................................................................................... 59
3.18 Att stå till arbetsmarknadens förfogande ................................................................ 60
3.18.1 Kammarrätten ..................................................................................................... 60
3.19 Handläggning av bistånd till arbetslösa ................................................................... 61
3.19.1 Hur bör vi handlägga ärendena ......................................................................... 61
3.19.2 Vid aktualisering ................................................................................................. 61
3.20 Unga Arbetslösa.......................................................................................................... 61
3.21 Arbetslösa med otillräcklig föräldrapenning ........................................................... 62
3.22 Kommunalt vårdnadsbidrag ..................................................................................... 62
3.23 Arbetslösa med otillräcklig A-kassa/Alfakassa ....................................................... 62
3.24 Arbetslösa med sociala och medicinska problem .................................................... 62
3.25 Unga med funktionsnedsättning ............................................................................... 62
3.25.1 Aktivitetsersättning ............................................................................................. 62
3.25.2 Ersättningsnivåer ................................................................................................ 63
3.25.3 Hur bedöms rätten till aktivitetsersättning? .................................................... 63
3.25.4 Under tiden med aktivitetsersättning ................................................................ 63
3.26 Jobbgaranti för ungdomar – en sammanfattning ................................................... 64
3.26.1 Utvecklingsersättning (u-ersättning) ................................................................. 64
3.26.2 U-ersättning och ersättningsnivåer.................................................................... 64
3.26.3 Aktivitetsstöd (a-stöd) ......................................................................................... 64
3.26.4 A-stöd och ersättningsnivåer .............................................................................. 65
3.26.5 Sjukpenninggrundande inkomst ........................................................................ 65
3.26.6 Frånvaro och sjukdom ........................................................................................ 65
3.26.7 Vård av barn ........................................................................................................ 65
3.26.8 Ledighet vid enskild angelägenhet ..................................................................... 65
3.26.9 Närvarokontroller ............................................................................................... 65
3.27 Sjukskrivna ................................................................................................................. 66
3.27.1 Hur bör vi handlägga ärendena ......................................................................... 66
3.28 Försörjningsstöd till icke arbetsföra ........................................................................ 67
3.29 Personer med drog- eller alkoholproblematik......................................................... 67
3.29.1 Handläggning ....................................................................................................... 67
3.30 Personer med psykisk ohälsa .................................................................................... 67
3.31 Studerande .................................................................................................................. 68
3.31.1 Vuxenstuderande ................................................................................................. 68
3.31.2 Yrkesvux .............................................................................................................. 68
3.31.3 Kurslitteratur ...................................................................................................... 68
3.31.4 Studerande under studieuppehåll ...................................................................... 68
3.32 Personer 65 år och äldre ............................................................................................ 69
3.33 Företagare eller personer med fria yrken ................................................................ 69
3.34 Inskrivna för kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård.......................................... 70
3.34.1 Hyreskostnad ....................................................................................................... 70
3.35 Fotboja- Intensivövervakning med elektronisk kontroll ........................................ 70
3.36 Kontraktsvård ............................................................................................................ 70
3.37 Samhällstjänst............................................................................................................. 71
3.38 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten ....................................... 71
4
3.39 Utländska medborgare ............................................................................................. 71
Definitioner ..................................................................................................................... 71
3.39.1 Asylsökande ......................................................................................................... 71
3.39.2 Bevisperson .......................................................................................................... 71
3.39.3 Massflykting ......................................................................................................... 71
3.39.4 Tillståndssökande ................................................................................................ 71
3.40 Dokument som visar utlännings status..................................................................... 72
3.40.1 Tillfälligt LMA-kort för utlänning i Sverige..................................................... 72
3.40.2 Bevis om mottagen ansökan om uppehållstillstånd ......................................... 72
3.40.3 Beslut om tidsbegränsade uppehållstillstånd .................................................... 72
3.41 Nya ärenden ................................................................................................................ 72
3.41.1 Med uppehållstillstånd ........................................................................................ 72
3.41.2 Utan uppehållstillstånd ....................................................................................... 73
3.41.3 Asylsökande ......................................................................................................... 73
3.42 EU-medborgare .......................................................................................................... 73
3.42.1 Allmän orientering .............................................................................................. 74
3.42.2 Registrering och ansökan om uppehållskort .................................................... 74
3.42.3 Yrkesverksamma personer dvs. arbetstagare och egna företagare................ 75
3.42.4 Egen företagare ................................................................................................... 75
3.42.5 Arbetssökande ..................................................................................................... 76
3.42.6 Icke yrkesverksamma personer ......................................................................... 76
3.42.7 EU-medborgares rätt till bistånd ....................................................................... 76
3.42.8 Utredning och beslut gällande EU-medborgare ............................................... 77
3.42.9 Akut nödsituation ................................................................................................ 77
3.42.10 Kammarrättsdomar avseende uppehållsrätt .................................................. 77
3.43 Värnpliktiga ................................................................................................................ 78
4. FÖRSÖRJNINGSSTÖD ................................................................................78
4.1 Riksnorm ....................................................................................................................... 79
4.1.1 Följande poster ingår i normen: .......................................................................... 79
4.2 Förhöjning av normen ................................................................................................. 80
4.2.1 Uteätartillägg ......................................................................................................... 80
4.2.2 Pensionärer ............................................................................................................ 80
4.2.3 Skolmåltider ........................................................................................................... 80
4.2.4 Merkostnader för särskild kost vid vissa sjukdomar ........................................ 80
4.2.5 Merkostnad vid umgänge med barn.................................................................... 81
4.2.6 Behov av särskilda kläder eller skor ................................................................... 81
4.2.7 Arbetskläder ............................................................................................................ 81
4.2.8 Begravning ............................................................................................................. 81
4.2.9 Vid brott, skadegörelse eller brand ..................................................................... 82
4.3 Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig kostnad ................... 82
4.3.1 Socialt kontrakt ..................................................................................................... 83
4.3.2 Bostadsanvisningsgruppen (BAG) ....................................................................... 83
4.3.3 Bistånd i bostadsfrågan ........................................................................................ 83
4.3.4 Bostadsnorm .......................................................................................................... 83
F d Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) Mål nr 887-05 ......... 84
4.3.5 Hyresrätt ................................................................................................................ 84
4.3.6 Byte till dyrare bostad (Se aktuella rättsfall)...................................................... 85
4.4 Boendekostnader .......................................................................................................... 85
5
4.4.1 Högsta godtagbara boendekostnad exkl hushållsel............................................ 85
4.4.2 Hushållsel ............................................................................................................... 85
4.4.3 Uppvärmning inkl varmvatten exkl hushållsel .................................................. 86
4.4.4 Elavtal ..................................................................................................................... 86
4.4.5 Fast elpris ............................................................................................................... 86
Elpriset är bestämt för viss tidsperiod ......................................................................... 86
4.4.6 Rörligt elpris .......................................................................................................... 86
4.5 Bostadsrättsinnehavare/villaägare ............................................................................. 86
4.5.1 Kammarrätten i Stockholm 2012-04-23, mål nr 5091-11 .................................. 87
4.5.2 Beräkningsgrunder ............................................................................................... 87
4.5.3 Oskäligt hög boendekostnad ................................................................................ 88
4.5.4 Skäligt rådrum....................................................................................................... 88
4.5.5 Hemförsäkring ....................................................................................................... 88
4.5.6 Boendekostnad vid dubbelt boende ..................................................................... 88
4.5.7 Vid skilsmässa ........................................................................................................ 89
4.5.8 Boendekostnad vid vandrarhemsboende, hotellboende, husvagn m.m............ 89
4.5.9 Andrahandsboende ............................................................................................... 89
4.5.10 Inneboenderum - För sökande som ej bedöms ingå i hushållsgemenskap .... 89
4.5.11 Delad lägenhet ..................................................................................................... 90
4.5.12 Vuxet hemmaboende barn eller förälder boende hos barn - Ungdom som
avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna ....................... 90
4.5.13 Hushåll endast med barn över 18 år.................................................................. 90
4.5.14 Hushåll med barn både under och över 18 år .................................................. 90
4.5.15 Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna ................. 90
4.5.16 Ungdom över 25 år kvarboende hos föräldrar ................................................. 91
4.5.17 Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal ............... 91
4.5.18 Förälder boende hos barn................................................................................... 91
4.5.19 Övriga boendeformer .......................................................................................... 91
4.6 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa ......................................................... 91
4.7 Studie- och arbetsresor ................................................................................................ 91
4.7.1 Ej arbetsrelaterade resor ...................................................................................... 92
4.8 Försörjningsstöd vid vistelse på institution eller i kriminalvård ............................. 92
4.8.1 Boendekostnad vid institutionsvistelse/behandlingshem/fängelse .................... 93
4.8.2 Fickpengar ............................................................................................................. 94
4.8.3 Kläder och skor ..................................................................................................... 94
4.8.4 Kostnader i samband med egen bostad ............................................................... 94
4.8.5 Egenavgift vid vård och behandling .................................................................... 94
4.8.6 Egenavgift vid stöd - / omvårdnadsboende ......................................................... 94
4.9 Avgift vid sjukhusvård................................................................................................. 94
4.10 Utlandsvistelse ............................................................................................................ 94
5. BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT ...............................................95
5.1 Särskilt förebyggande och rehabiliterande insatser till barn och ungdomar ......... 95
5.2 Avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ........................................... 95
5.3 Läkarvård ..................................................................................................................... 96
5.4 Alternativmedicin ......................................................................................................... 96
5.5 Medicin .......................................................................................................................... 96
5.6 Månadsbaserat högkostnadsskydd ............................................................................. 96
5.7 Psykoterapikostnader mm ........................................................................................... 97
6
5.9 Tandvård ....................................................................................................................... 97
5.9.1 Förebyggande tandvård ........................................................................................ 97
5.9.2 Akut tandvård ....................................................................................................... 97
5.9.3 Omfattande tandvård ........................................................................................... 97
5.10 Behandling av spelberoende, etc. .............................................................................. 98
5.11 Glasögon eller kontaktlinser ..................................................................................... 98
5.11.1 Glasögon till barn ................................................................................................ 98
5.12 Hemutrustning, se även separat hemutrustningslista ............................................. 98
Allmänt............................................................................................................................. 98
5.12.1 Spis, kyl, frys, tvättmaskin/torktumlare och diskmaskin ................................ 99
5.12.2 Telefon .................................................................................................................. 99
5.12.3 Depositionsavgift telefon ................................................................................... 100
5.12.4 Skilsmässa/separation ....................................................................................... 100
5.12.5 Umgängesbarn ................................................................................................... 100
5.12.6 Spädbarnsutrustning ........................................................................................ 100
5.12.7 Cykel ................................................................................................................... 100
5.12.8 Bilbarnstol .......................................................................................................... 100
5.13 Reparationskostnader avseende bil ........................................................................ 101
5.14 Reparationskostnader avseende boende ................................................................ 101
5.15 Flyttkostnader........................................................................................................... 101
5.15.1 Ansvarig kommun ............................................................................................. 102
5.15.2 Arbetsmarknadsskäl ......................................................................................... 102
5.15.3 Återvandring...................................................................................................... 102
5.15.4 Magasineringskostnad ...................................................................................... 102
5.16 Resor .......................................................................................................................... 102
5.16.1 Till och från sjukvård sjukresor i Halland ..................................................... 102
5.16.2 Vad utgår reseersättning för? ......................................................................... 102
5.16.3 Besöksresor ........................................................................................................ 103
5.16.4 När reseersättning ej är tillämplig? ................................................................. 103
5.16.5 Den enskilde betalar alltid en viss del själv..................................................... 103
5.16.6 Resa med egen bil .............................................................................................. 103
5.16.7 Sjukresebil och sjukresetaxi ............................................................................. 103
5.16.8 Intyg krävs för att få resa med sjukresebil och sjukresetaxi ........................ 103
5.16.9 Sjukresa med taxi via apotek ........................................................................... 103
5.16.10 Hur får jag ut min reseersättning? ................................................................ 104
5.16.11 Högkostnadsskydd för sjukresor – frikort.................................................... 104
5.17 Egenavgift vid färdtjänstresor ................................................................................ 104
5.18 Rekreationsresor ...................................................................................................... 104
5.19 För besök av närstående inom landet ..................................................................... 104
5.20 Umgängesresor ......................................................................................................... 105
5.21 Resor till och från skola ........................................................................................... 105
5.22 Returresa till hemkommun/hemland ..................................................................... 105
5.23 Resa till begravning .................................................................................................. 106
5.24 Återföreningsresor ................................................................................................... 106
5.25 Juridiska kostnader och pass/ID m.m .................................................................... 106
5.25.1 Advokatkostnader ............................................................................................... 106
5.25.2 Rättshjälp ........................................................................................................... 106
5.25.3 Rättshjälpsavgiften............................................................................................ 106
Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1§ till advokatkostnader kan utgå till: ................... 106
5.25.4 Uppehållstillstånd, medborgarskap och pass/ID ............................................ 107
7
5.26 Skulder ...................................................................................................................... 107
5.26.1 Hyresskulder ...................................................................................................... 107
5.26.2 Värme-, vatten- och el skulder ......................................................................... 108
5.26.3 Äldre- och handikappomsorgsskuld samt barnomsorgsskuld ...................... 108
5.26.4 Skuld till a-kassa och/eller fackförening ......................................................... 108
5.26.5 Kvarstående skatt och bostadsbidragsskuld................................................... 108
5.27 Begravningskostnad ................................................................................................. 108
8
1. INLEDNING
1.1 Befogenhet att utfärda riktlinjer
Socialnämnden har på uppdrag av Kommunstyrelsen i Falkenberg befogenhet att utfärda riktlinjer som
är styrande för nämndens verksamhet. Detta dokument innehåller anvisningar för arbetet med
ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Det är kommunens socialnämnd som ansvarar för
handläggningen av ekonomiskt bistånd. I dokumentet används begreppet socialtjänst som
sammanfattning.
1.2 IFO: s inriktning
1.2.1 Kvalitet
Av 3 kap. 3 § SoL framgår att socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet och utföras av personal
med lämplig utbildning och erfarenhet samt att socialtjänsten har en skyldighet att systematiskt och
fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Till stöd för kvalitetsarbetet har
Socialstyrelsen gett ut allmänna råd om kvalitetssystem inom socialtjänstens individ- och
familjeomsorg (SOSFS 2000:15).
I dessa sägs bl.a. att som exempel på god kvalitet kan nämnas
att den enskilde anser sig bli bemött med respekt,
att den enskilde får och anser sig få tillräcklig information om verksamhetens innehåll så att
han eller hon kan ta till vara sina rättigheter och att verksamheten även på annat sätt bedrivs så
att den enskildes rättssäkerhet garanteras,
• att den enskilde anser att insatserna utformas efter hans eller hennes behov och så långt som
möjligt i samråd,
• att insatserna utformas så att de inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes och gruppers
egna resurser, och
• att barnperspektivet särskilt beaktas i verksamheten.
En förutsättning för god kvalitet är att innehållet i verksamheten och resultaten kontinuerligt
dokumenteras, utvärderas och utvecklas. Ett kvalitetssystem behöver därför innehålla rutiner för
egenkontroll. En sådan uppföljning bör dels handla om hur verksamheten uppfyller lagens krav och
intentioner, dels vilka effekter den har för den enskildes livssituation. Den bör bl.a. omfatta
uppföljning av verksamhetens resultat, kompetens, förhållningssätt och metoder samt internt och
externt samarbete. Ett viktigt underlag i uppföljningen är hur verksamheten bedöms av den enskilde
och andra berörda. Därför behövs rutiner och metoder för att inhämta synpunkter från brukare och
andra intressenter. Förslag och klagomål från brukare är en viktig informationskälla för att kunna
åtgärda brister och identifiera områden som kan behöva förbättras. En praktisk förutsättning för att
kunna följa och analysera den egna verksamhetens omfattning och resultat kan t.ex. vara att det finns
stöd i form av ett statistiksystem. När det gäller arbetet med ekonomiskt bistånd domineras
verksamheten av att utreda och fatta beslut. En del i att utveckla och förbättra kvaliteten kan vara att
beskriva, analysera och utvärdera utredningsarbetet. Hur ser den egna arbetsprocessen ut? På vilket
sätt medverkar den enskilde till utredningen och hur noteras hans eller hennes synpunkter och
eventuella klagomål? Hur dokumenteras arbetet? Arbetet ska bedrivas rättssäkert och med tro på
människans resurser, utveckla den enskildes egna resurser för att bli självförsörjande. Finns det någon
särskild metodik? Utreds orsaken till att den enskilde inte kan försörja sig själv, hans eller hennes
•
•
9
hinder och resurser? Hur ska den enskilde nå självförsörjning? Hur ofta träffar handläggaren den
enskilde? Finns det en arbetsplan som handläggaren och den enskilde gemensamt har formulerat?
Finns det en överenskommelse mellan handläggaren och den enskilde om hur målen i arbetsplanen ska
följas upp? Konkreta kvalitetsindikatorer är t.ex. om hjälpen är lätt tillgänglig. Avgörande för väntetid
vid nybesök är hur angeläget behovet är men väntetiden bör ej överstiga två veckor. Andra
kvalitetsindikatorer är om utredningen och handläggningen genomförs snabbt och effektivt samt om
beviljat ekonomiskt bistånd betalas ut på utsatt tid.
Handläggning och beslut ska präglas av respekt för den enskilde. Det ska finnas personal tillgänglig
för att svara på frågor eller göra en akut bedömning. Lättillgänglig information om villkor och
förutsättningar ska tillhandahållas.
Det kan även vara att den enskilde har möjlighet att byta socialsekreterare om han eller hon är
missnöjd.
Individ & Familjeomsorg ska ge människor i utsatta situationer - efter vars och ens behov och förmåga
- råd, stöd, vård- och behandlingsinsatser, så att de utvecklas och tar vara på sina resurser för att leva
ett självständigt liv. Arbetet ska bedrivas enligt gällande lagstiftning och evidensbaserad praktik.
Stödet ska vara individuellt anpassat och ska ges i ett så tidigt skede som möjligt, för att minska risken
för att oönskade situationer uppstår och undvika omfattande och ingripande åtgärder för den enskilde.
Samordning ska ske av stöd så att den enskilde inte behöver ha fler kontakter än vad som behövs.
Stödet till den enskilde ska i första hand kunna ges i den enskildes närmiljö. En helhetsbedömning av
den sökandes behov och förmåga ska alltid göras. En person är aktuell hos förvaltningen. Hur
förvaltningen internt organiserar sitt arbete ska inte ha någon betydelse för den enskilde.
• Bemötandet inom Individ & Familjeomsorg ska präglas av uppmärksamhet och intresse där
varje enskild individ blir sedd.
• Samverkan ska ske med andra myndigheter, samhällsorgan och ideella organisationer i
Falkenberg så att kommunens samlade resurser tas tillvara.
• Individ & Familjeomsorg ska arbeta för barns och ungdomars bästa enligt FN:s
barnkonvention. Föräldrar ska stödjas i att tillsammans ta ansvar för sina barns och ungdomars
utveckling under hela uppväxten.
• Individ & Familjeomsorg ska stödja barn, kvinnor och män som lever i nära relationer där det
förekommer våld.
• Missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel ska motverkas genom
förebyggande arbete.
• Enskilda ska stödjas till att ta tillvara sina egna resurser och möjligheter så att de kan leva ett
självständigt liv med egen försörjning. Försörjningsstöd ska vara av tillfällig karaktär och
enskilda som hamnat i skuldfällan ska få hjälp att ta kontroll över sin ekonomi.
• Individ & Familjeomsorg ska genom samverkan och dialog på en övergripande nivå, bidra
med kunskap och konsekvensbeskrivningar i samhällsplaneringen. Nämnden ska rapportera
till Kommunstyrelsen om ogynnsam samhällsutveckling.
• En ansvarsfull policy ska tillämpas vad gäller tillstånd att servera alkoholdrycker. Aktiva
tillsynsbesök ska genomföras.
Delegationsordning: socialsekreterare - gäller hela dokumentet - om inget annat anges
1.3 Riktlinjernas syfte och tillämpning
Syftet med riktlinjerna är likabehandling när det gäller såväl bidragsnivå och förutsättningar för rätt till
ekonomiskt bistånd, som insatser som ska erbjudas från socialtjänstens sida. Riktlinjerna ska samtidigt
ge stöd och vägledning för arbetet.
Riktlinjerna anger vad som är skälig levnadsnivå i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta
regler. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om sakliga skäl
föreligger motiverar detta avsteg från riktlinjerna. Utgångspunkten vid den individuella
behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra i samma situation med hela kommunen
10
som jämförelseunderlag. Även de krav som ställs på den biståndssökande ska anpassas efter dennes
individuella förmåga och förutsättningar.
Rättsliga utslag i domstol beaktas fortlöpande.
1.4 Utgångspunkter för arbetet
I ett juridiskt perspektiv bör man skilja på begreppen:
• förutsättningar för bistånd,
• medverkan i utredningen och
• villkor för bistånd.
Förutsättningarna är något som socialtjänsten utreder. Om dessa inte är uppfyllda, t.ex. inte är anmäld
på arbetsförmedlingen eller står till arbetsmarknadens förfogande, kan ansökan avslås.
Medverkan i utredningen är något som krävs och som följer av beslut under handläggningen från
socialsekreterare. Om klienten inte medverkar, t.ex. genom att inte medverka i utredning om
arbetsförmågan, kan ansökan avslås.
Villkor för bistånd är något som normalt saknar lagstöd. Enda undantaget är anvisande av plats i
praktik eller kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 § socialtjänstlagen. Vid uteblivande från
anvisad verksamhet kan försörjningsstöd nedsättas eller vägras.
Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose
sitt behov och att det ekonomiska biståndet ska vara en tillfällig hjälp. Grunden är därför att den
enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom lönearbete, inte genom ekonomiskt bistånd.
Arbete gör den enskilde delaktig i samhället och gör att individen bidrar till samhället vilket stärker
självkänslan. Därför ska den som är arbetslös och söker bidrag erbjudas ett strukturerat stöd i att söka
arbete för att på så sätt uppnå egen försörjning. Det är detta som menas med att biståndet ska utformas
så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv.
Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till
lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig.
Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna inom ramen för
riksnormen finns angivet i lagen. Vad som kan anses vara skälig levnadsnivå utöver riksnormen anges
i Socialtjänstlagen och dess förarbeten. Det gäller såväl kostnader inom försörjningsstödets ram som
övrigt ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt. Bidrag utöver norm ska utges restriktivt.
1.5 Lagstiftning
De lagar som främst reglerar verksamheten är socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL),
offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och kommunallagen (KL). Dessutom omfattas regler i en rad
andra lagar som äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, föräldrabalken
(FB), lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om
allmän försäkring (AFL) m.fl. Verksamheten regleras även genom kommunens övriga riktlinjer och
styrdokument.
Det är inte möjligt att i dessa riktlinjer beskriva alla olika sorters situationer eller behov som kan
tänkas uppstå. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande situationer och behov. I övrigt får en
individuell prövning göras. Undantag kan alltid göras i akuta situationer eller för situationer när någon
riskerar att hamna i nöd.
Vägledning kan även inhämtas från Socialstyrelsens Allmänna Råd och Socialstyrelsens Handbok för
ekonomiskt bistånd - Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden inom den kommunala
socialtjänsten. Vägledning kan också erhållas från prejudicerande domar som exempelvis kan sökas i
någon rättsdatabas på internet.
11
1.5.1 1 kap. 2 § socialtjänstlagen
När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver.
Med barn avses varje människa under 18 år.
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till
bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den
enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
I 1 § anges fyra viktiga fundament i biståndsbegreppet:
1. Försörjningsstödet, som består av två delar. Dels riksnormen, som årligen fastställs av
regeringen och som är lika för alla kommuner i landet. Dels utgiftsposter som varierar
individuellt; boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening
och arbetslöshetskassa.
2. Begreppet livsföring i övrigt avser alla de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras
en skälig levnadsnivå. Här ingår ekonomiskt bistånd utöver riksnormen, men också bistånd i
form av vård, behandling, hemtjänst, särskilt boende för äldre och funktionshindrade m.m.
3. Skälig levnadsnivå är ett centralt begrepp som beskriver den nivå på levnadsstandard som
lagen garanterar. Man kan säga att skälig levnadsnivå är en minimistandard. Kommunen har
dock rätt att lägga sig på en högre nivå i enskilda ärenden.
4. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt
liv.
(Bergstrand 2001, Den nya socialtjänstlagen, s.28)
Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.
Paragrafen ger socialnämnden lagstöd för att ge bistånd utöver rätten till bistånd. Vilka insatser som
skall ingå här kan kommunen själv avgöra. Lagens förarbeten ger ingen vägledning för en tolkning.
Det måste rimligen handla om sådant bistånd som inte omfattas av 1 §, dvs bistånd utöver skälig
levnadsnivå.
Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för
1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt
dagstidning, telefon och TV-avgift.
2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, samt medlemskap i fackförening och
arbetslöshetskassa.
Skäliga kostnader enligt punkt 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas
enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande
olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden
dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Socialnämnden får också i ett enskilt fall beräkna
kostnader till en högre nivå. Socialnämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre
nivå, om det finns särskilda skäl för detta.
1.5.5 Lag om prestationsbaserad stimulansersättning inom
svenskundervisning för invandrare 2010:538 (Träder ikraft I:2010-12-01)
§ 5 Sfi-bonus innebär att nyanlända invandrare folkbokförda 1 juli 2010 som slutfört vissa kurser inom
sfi kan bli beviljade en bonus. Bonusen ska inte beaktas vid ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4:1
socialtjänstlagen. (Se skolverket – sfi-bonus)
12
1.6 Barnperspektiv
År 1998 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen som syftar till att stärka barnens ställning i lagen.
En av dessa bestämmelser, 1 kap. 2 § SoL, svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention och lyder: ”När
åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. Med barn avses
varje människa under 18 år.”
I 3 kap. 5 § SoL finns en bestämmelse om att när en åtgärd rör ett barn, ska barnets inställning så långt
det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.
Med åtgärder avses närmast insatser på individnivå, dvs. utredningsinsatser och stöd- och
behandlingsinsatser. Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är
bäst för just det barnet. I samband med sådana beslut behöver olika förslag till lösningar analyseras
och vägas mot varandra. Syftet är att uppmärksamma hur beslutet påverkar barnet. I förarbetena till
socialtjänstlagen påpekas att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas,
ska barnets bästa alltid beaktas, utredas och redovisas. Regeringen anser också att vid en
intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. Det handlar både om
att se en situation utifrån barnets synvinkel, med barnets ögon, och att som vuxen se barnet och lyssna
på barnets synpunkter
Barnens situation ska uppmärksammas särskilt i alla utredningar där de på något sätt är berörda.
Barnperspektivet innebär alltså att barnens situation ska uppmärksammas också när vuxna vänder sig
till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. I utredningar om ekonomiskt bistånd är det
föräldrarnas situation, ekonomiskt eller i övrigt, som utreds. Man kan säga att dessa utredningar
traditionellt har ett tydligt vuxenperspektiv. En utredning bör dock kunna uppmärksamma även
eventuella barn i familjen. Handläggaren ska alltså ha både ett vuxenperspektiv och ett barnperspektiv.
För att underlätta arbetet med dubbla perspektiv kan det behövas nya tänkesätt och rutiner när det
gäller utredning, dokumentation etc. Barnperspektivet får dock aldrig innebära att barnet
uppmärksammas eller utreds mot föräldrarnas vilja utan att det finns tecken på att barnets situation
kräver en särskild utredning. Denna bör i så fall hanteras som en egen utredning enligt 11 kap. 1 och 2
§§ SoL.
Hur stor vikt som ska läggas vid barnens situation måste bedömas från fall till fall. Situationen
behöver inte automatiskt innebära att eventuellt tillkommande ansökningar måste beviljas. Det
viktigaste är att göra barnet synligt i utredningen. I andra fall kan barnperspektivet innebära att
familjen ska beviljas extra ekonomiskt bistånd för något som barnet behöver för sitt liv och sin
utveckling. Socialtjänsten ska dokumentera hur barnens intressen beaktats, vilka överväganden som
gjorts och hur detta påverkat beslutet, oavsett om bedömningen resulterar i att ekonomiskt bistånd
beviljas eller inte. Detta ska säkra att barnperspektivet tillgodoses.
I sitt slutbetänkande, Socialtjänst i utveckling, framhåller Socialtjänstutredningen vikten av att barns
behov utreds när det gäller familjer med ett långvarigt bidragsmottagande. Man skriver: ”Detta
synsätt innebär inte en mer generös behovsbedömning för barnfamiljer med långvarigt
socialbidragsberoende. Men med en individuell behovsbedömning som grund för rätten till
socialbidrag bör man ta särskild hänsyn till vad barnets bästa kräver i sådana situationer där de kan
anses mer utsatta än vad som kan anses vara normalt för andra barn.” I Socialstyrelsens allmänna råd
om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5) ges exempel på hur barnperspektivet kan tillämpas i
utredningar om ekonomiskt bistånd. Där sägs att Socialnämnden bör beräkna kostnaderna enligt
riksnormen till en högre nivå bl.a.
– om det är en förutsättning för att barn skall kunna delta i fritidsaktiviteter,
– om det är en förutsättning för att en förälder skall kunna ha umgänge eller kontakt med sitt
barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex. lek och fritid samt telefon,
Ett tredje exempel handlar om de överväganden som bör göras vid bedömningen av skälig
boendekostnad: Socialnämnden bör vid bedömningen ta hänsyn till ett barns behov av utrymme även
hos den förälder där barnet enbart vistas under umgängestid. Att tillämpa ett barnperspektiv skulle
13
också kunna innebära att barnfamiljer som har långvarigt behov av ekonomiskt bistånd får del av
särskilda satsningar som syftar till att hjälpa föräldrarna att komma igång med ett arbete och därmed
bli självförsörjande. Att ha ett barnperspektiv i socialt arbete handlar följaktligen inte bara om pengar
utan rymmer en mängd andra aspekter.
I socialtjänstens uppdrag ingår att synliggöra och ta hänsyn till barns situation med särskilt fokus på
familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. I den officiella statistiken brukar 10 månader eller längre
räknas som långvarigt, men det förekommer också flera andra sätt att definiera detta begrepp. Att
fokusera på barnen i familjer med långvarigt försörjningsstöd handlar inte på något sätt om att
föräldrar med knapp ekonomi skulle vara sämre som föräldrar. Däremot är de föräldrar som lever
under svårare omständigheter. Vi måste bli bättre på att se behov och informera om de ekonomiska
rättigheter och det ekonomiska ansvar man har som förälder. Det är viktigt att inte glömma att en stark
positiv faktor för barnen är om föräldrarna får ett arbete och en fast inkomst. (Barnperspektiv vid
handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen och Länsstyrelserna 2003, sid. 34)
Barn som växer upp i familjer som mottagit ekonomiskt bistånd löper tre gånger högre risk än andra
att få ekonomiskt bistånd i vuxen ålder. Barn i familjer med låg status löper dessutom genomgående
större risker än andra barn. Familjens ekonomi och yrkesstatus är tunga faktorer och påverkar allt från
till exempel dödlighet och längdtillväxt till psykosociala problem och skolsvårigheter.
Barnperspektiv kan betyda två saker. Att se något ur barnets synvinkel – med barnets ögon – eller att
de vuxna har barnet i sin synvinkel och dess behov i fokus. Socialtjänsten behöver innefatta båda
betydelserna även om principen att ha barnet i fokus måste vara överordnad. Nedanstående skrivningar
om vad som behövs för att ha ett barnperspektiv i handläggningen av ekonomiskt bistånd är direkt
hämtade ur ”Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen och
Länsstyrelserna 2003”.
1.6.1 På ledningsnivå:
1. I kommunens riktlinjer för ekonomiskt bistånd ange hur barnperspektivet ska tillgodoses och
följa upp riktlinjerna.
2. Ha en delegation som gör det möjligt för handläggarna att bevilja familjen ekonomiskt bistånd
till riksnorm/-försörjningsstöd till en högre nivå och/eller ekonomiskt bistånd till livsföring i
övrigt.
3. Sörja för att personalen har kompetens att arbeta utifrån ett barnperspektiv.
4. Sörja för att stöd, hjälpmedel och rutiner utvecklas i arbetet för att uppmärksamma barnen och
för att dokumentera barnperspektivet.
1.6.2 På handläggarnivå:
1. Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd.
2. Vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov
och situation med en tydlig koppling till den ekonomiska situationen.
3. Vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen
behöver med hänsyn till barnets behov.
4. Vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och
mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov.
5. Bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och
policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och
barns behov.
6. Upprätta arbetsplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår som en
del.
14
7. Bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex. boende, umgänge med föräldrar,
hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster.
8. Dokumentera hur barnets behov beaktats, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur
detta påverkat beslutet.
Att en utredning ska ha ett barnperspektiv betyder inte att man ska göra en barnavårdsutredning. Det
måste finnas en tydlig koppling till familjens ekonomiska villkor och hur dessa påverkar barnet. Vid
handläggning av ekonomiskt bistånd ska socialtjänsten ta reda på både om det finns hemmavarande
barn och om det finns andra barn som berörs. När en familj tillfälligt ansöker om bistånd behövs det
oftast inte göras någon särskild bedömning av barnens situation, om det inte redan från början bedöms
vara så att biståndsbehovet riskerar att bli långvarigt. Att beakta barnets behov ska ske i samarbete
med föräldrarna. Det bör alltid dokumenteras i utredningen om familjen har kontakt med någon annan
enhet inom socialtjänsten.
Det kan vara svårt att bedöma vad som bör finnas i ett barns hem. Familjens egna val och
prioriteringar måste respekteras. Trots detta är det viktigt att ha en öppen dialog med familjen de
kanske inte alls upplever det som en prioritering utan i stället som att det inte finns medel trots att
barnen har behov. Om familjen saknar något av följande finns det skäl att fråga hur de själva tänker
om detta.
• Barnet bör ha en egen sovplats med ordentlig och bekväm madrass.
• Familjen bör ha sänglinne och handdukar
• Barnet bör ha möjlighet och utrymme att leka.
• Familjen bör ha en trivsam plats att äta på, oavsett om familjen väljer att använda bord eller
matta eller liknande.
• Familjen bör ha fullgoda husgeråd som grytor, stekpannor, tallrikar, bestick, slevar, glas och
muggar/koppar.
Om det framkommer skäl till att en familj bör beviljas ekonomiskt bistånd till något av ovanstående så
kan detta efter genomförd barnkonsekvensanalys, beviljas mot uppvisande av kvitto, för att säkerställa
att biståndet går till barnets behov.
1.7 Anmälningsskyldigheten 14 Kap 1§ SoL
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och
sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet
får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta
gäller även de som är anställda hos sådana myndigheter. Som anställd inom Individ & familjeomsorg
har vi informationsskyldighet till berörd enhet.
Sexuella övergrepp och misshandel av barn är enligt socialstyrelsens bedömning undantagslöst sådana
situationer där det inträffade eller misstanke härom kan innebära att nämnden behöver ingripa till den
underåriges skydd. Detta innebär att det i praktiken föreligger en absolut anmälningsskyldighet i
sådana fall.
Anmälan om missförhållanden (barn som far illa)
(14 kap. 1§ SoL)
Alla anställda inom Socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla/delge information skriftligt
Familjegruppens Mottagning om man får kännedom om något som kan innebära att ett barn eller
ungdom far illa. Det är inte bara när man vet att någon far illa, utan det gäller också om man har en
grundad anledning att misstänka detta.
Vi lämnar över den information vi vet – det är sedan Familjegruppens ansvar att utreda vilken grund
som finns för uppgifterna i anmälan och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.
Sekretess
Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter. Det integritetsskydd
som sekretessen syftar till får ge vika för barns behov av skydd.
15
1.8 Barn som bevittnat våld
Enligt 5 kap. 11 § tredje stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att barn som
bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i
behov av stöd och hjälp. Socialnämnden bör i verksamhet som rör barn som bevittnat våld se till att de
metoder som används för att ge ett barn stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga
kunskapen om barns behov och vad som ger bäst resultat. Om föräldrarna till ett barn eller till en
skolungdom 18-20 år inte fullgör sin underhållsskyldighet och om nämnden inte kan förmå dem till
det, bör socialnämnden överväga att ge ekonomiskt bistånd direkt till barnet eller skolungdomen
utifrån ålder och mognad.
Om ett barn eller en skolungdom 18-20 år på egen hand ansöker om ekonomiskt bistånd, bör nämnden
vid behovsbedömningen överväga att bortse från föräldrarnas underhållsskyldighet i de fall:
- barnet eller skolungdomen är utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående eller
- barnet eller skolungdomen har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot
närstående vuxna.
Att utan medgivande från vårdnadshavaren bistå ett barn ekonomiskt bör vara en åtgärd som endast
bör användas i undantagsfall.
1.9 Jämställdhet
Det är självklart att kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter inom alla områden i livet.
I socialtjänstens mål i 1 kapitlet 1 § socialtjänstlagen föreskrivs att socialtjänsten på demokratins och
solidaritetens grund ska främja människornas jämlikhet i levnadsvillkor. Män och kvinnor ska
likställas och ha samma levnadsvillkor.
Jämställdhetsperspektivet ska därmed ligga till grund vid varje bedömning av bistånd och en
målmedveten strävan att motverka all särbehandling mellan könen måste finnas inom varje
socialtjänstverksamhet.
16
2. ANVISNINGAR FÖR HANDLÄGGNINGEN
2.1 Allmänt
I detta avsnitt anges riktlinjer för ärendehandläggning. Avsnittet innehåller definitioner av begrepp,
regler för dokumentation och registrering i datasystem, kontroller som ska utföras, hantering av
inkomster och utgifter i olika situationer samt riktlinjer för handläggning av återkrav och misstänkt
bidragsbrott.
Mer utförlig vägledning om ramarna för ärendehandläggning och dokumentation kan erhållas från
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och
Socialstyrelsens handbok ”Handläggning och dokumentation inom social-tjänsten”, 2006.
2.2. Allmänt om uppdraget
Arbetet med ekonomiskt bistånd är ett tredelat uppdrag
• Stödja människor i att finna vägar till självförsörjning.
• Stödja människor till att leva ett självständigt liv.
• Pröva rätten till ekonomiskt bistånd under tiden.
2.3 Hjälp till självförsörjning
Arbetslinjen ska gälla. Enskilda ska kunna försörja sig genom arbete och vid behov stöttas för att klara
detta. Arbetslinjen innebär att individens förmågor sätts i fokus, snarare än oförmågor.
Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Därför blir
verksamhetens främsta uppgift att genom aktiva insatser och genom motivations- och
förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. Enskilda kan inte välja att
leva på bidrag framför att ta ett arbete. Den som inte kan arbeta ska erbjudas arbetsträning eller
kompetenshöjande insats i rehabiliterande syfte eller motiveras till att ansöka om sjukersättning.
Den enskilde ska erbjudas relevanta insatser och ställas inför krav på motprestationer utifrån sina
förutsättningar. Verksamma insatser ska tillhandahållas både för att rehabilitera icke arbetsföra
personer och för att stärka arbetsföra personers anställningsbarhet och återinträde på arbetsmarknaden.
Krav på deltagande i en viss aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den
biståndssökandes behov och förmåga samt att socialsekretaren tillsammans med sökanden har
upprättat en planering.
De insatser som ska erbjudas är beroende av vilket hinder för självförsörjning den enskilde har.
Förutsättningar ska skapas för den enskildes inflytande och delaktighet i planeringen där fokus ska
ligga på att undanröja försörjningshindret och på den snabbaste vägen till egen försörjning. Detta
innebär att individen kan få välja bort en önskad insats till förmån för ett enkelt arbete.
Arbetssättet ska vara strukturerat och en planering ska alltid göras där det framgår vilka krav på
motprestationer socialtjänsten ställer för att försörjningsstöd ska kunna utgå. Planeringen ska
regelbundet följas upp och insatsens resultat ska utvärderas. Planen ska justeras utifrån resultat och
framgång. Nya insatser kan då beslutas. Försörjningsstöd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät
för den som har tillfälliga ekonomiska problem.
2.4 Verksamhetsbeskrivning
Stöd- och försörjningsenheten arbetar med försörjningsstöd och bistånd i annan form. All kontakt med
enheten sker frivilligt. Utifrån kommunens yttersta ansvar och våra breda samhällsorienterade
kunskaper vägleder vi kommunens invånare mot ett självständigt liv. Vi erbjuder individuell planering
och målsättning för individer och familjer.
17
Enheten arbetar med en stor målgrupp. Förutom variationer i individers problematik, bakgrund och
mål ska vi dessutom alltid se situationen ur barnens perspektiv. Vi måste ha en ständig beredskap för
att möta olika sorters livssituationer och problematik av mångskiftande karaktär. För att kunna
fullfölja vårt rådgivande ansvar krävs att vi har goda kunskaper om samhällets struktur och
uppbyggnad. Handläggare på enheten behöver dessutom goda kunskaper i krishantering, bemötande,
motivationsarbete m.m. Vår ambition är att alltid se till hela människan och att flexibelt vägleda mot
lösningar. Vi utgår från individen och familjen i våra prövningar. Enheten skall verka för att alla får en
meningsfull sysselsättning som alternativ till passivt bidragstagande. Genom ekonomiskt bistånd ska
den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Med rehabiliteringsinsatser kan den enskilde ges
möjlighet till ny arbetsförmåga.
Av mottagningsteamet erhålls information, rådgivning och nybesök. Med nybesök menas det första
besöket för sökande som inte varit aktuell på tre månader eller aldrig tidigare varit aktuell för
försörjningsstöd. En fördjupad grundutredning görs.
En grupp socialsekreterare handlägger löpande ärenden där det finns behov av försörjningsstöd under
en längre period, mer än tre månader.
Enheten har ärendediskussion en gång per vecka enligt uppgjort schema. Vid dessa tillfällen förs
metoddiskussioner med handläggarbeslut, ärenden där beslut skall fattas som inte ansvarig
handläggare har delegation på tas upp för genomgång, utskottsärende och principiella frågor i
ärendehandläggningen. Enhetschefens och verksamhetsledarens delegation är mer omfattande än
handläggarnas.
Socialutskottet. SU, har sammanträde var fjortonde dag. Vid dessa möten kan ansvarig handläggare
presentera biståndstagares ansökningar, vilka enligt delegation SU endast kan besluta i, t.ex.
ekonomiskt bistånd i form av omfattande tandvård och resor.
2.5 Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd
De allra flesta som har behov av försörjningsstöd saknar ett arbete. Den som sökt arbete på ett
strukturerat sätt under en tid utan att få något arbete bör erbjudas insatser genom kommunen för att
öka möjligheterna att få arbete, om det ej finns pågående insats med Arbetsförmedlingen.
För att vara berättigad till försörjningsstöd ska den sökande stå till arbetsmarknadens förfogande vilket
innebär att den enskilde är inskriven på arbetsförmedlingen, aktivt söker arbete, deltar i
arbetssökarverksamhet, svenskundervisning eller annan lämplig insats i enlighet med upprättad
arbetsplan. För att socialtjänsten ska ställa andra krav än de som ställs på arbetslösa ska problematiken
vara allvarlig och omfattande. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska dessa personer
medverka till planering i syfte att bli arbetsföra eller medverka till att få annan ersättning ur det
generella socialförsäkringssystemet.
För att arbetsoförmåga ska godkännas vid sjukdom ska en person ha ett relevant läkarutlåtande som
styrker oförmåga att arbeta eller delta i aktiviteter. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan
arbetsförmågan. För att vara berättigad till försörjningsstöd ska personen medverka till behandling och
rehabilitering i syfte att bli arbetsför. Vid långvarig eller kronisk sjukdom krävs medverkan till att
ansöka om ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet.
2.6 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd
Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på
rättsäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd
görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras.
Följande frågeställningar ska utredas:
• Är förutsättningarna för bistånd uppfyllda?
En bedömning ska göras av om den sökande kan anses uppfylla de krav som kan ställas på henne
eller honom i syfte att uppnå självförsörjning.
• Kan behovet av bistånd tillgodoses på annat sätt?
18
Annat sätt kan exempelvis vara genom annan parts försörjningsskyldighet, genom inkomster eller
tillgångar, genom socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall
ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän såsom Försäkringskassan, Regionen,
Migrationsverket eller Kriminalvården.
• Vilket bistånd ska beviljas?
Utöver riksnormen som fastställs av regeringen ska med utgångspunkt från lagen och kommunens
riktlinjer en bedömning göras av vilket behov som föreligger, och vad som är en skälig
levnadsnivå för den enskilde.
2.7 Beslut som löper över flera månader
Ibland är det nödvändigt att fatta beslut som sträcker sig över flera månader, exempelvis gällande en
omfattande tandvårdsbehandling. Rätten till ekonomiskt bistånd prövas månad för månad och när
beslut fattas som gäller flera månader måste en omprövningsklausul ingå. Beslutet kan annars inte
omprövas under perioden, t.ex. om omständigheterna som beslutet grundar sig på ändras. En sådan
ändring skulle innebära att myndigheten ändrar ett för den enskilde gynnande beslut till hans eller
hennes nackdel, vilket inte är tillåtet enligt förvaltningslagen (FL 27 §). Följande omprövningsklausul
ska läggas till alla beslut som sträcker sig över mer än en månad: ”Vid väsentligt ändrade
förhållanden av biståndsbehovet kan beslutet komma att omprövas.”
2.8 Kontroller
Alla kontroller som görs och kontakter som tas i samband med en biståndsansökan ska ske med den
sökandes samtycke. Om den sökande inte lämnar sitt godkännande måste socialtjänsten ta ställning till
om beslutsunderlaget är tillräckligt eller inte. Om inte, kan beslut om att avslå ansökan fattas med
hänvisning till att den sökande inte medverkar i utredningen. Utgångspunkten är att den sökande ska
visa att han eller hon har rätt till bistånd och ett stort ansvar kan läggas på den sökande att själv styrka
sina uppgifter. Utredningen i samband med nybesöket är central
För att motverka felaktiga utbetalningar ska de uppgifter som den sökande lämnar i sin ansökan alltid
kontrolleras. Godkännande av olika kontroller sker i huvudsak genom att den sökande undertecknat
biståndsansökan.
Klienten skall inkomma med de handlingar som begärts, tillsammans med de uppgifter som inhämtats
genom de kontroller som görs. Detta utgör grunden för den ekonomiska utredningen.
Eventuella olika tillgångar och värdet av dessa framgår inte längre av specifikationen till
inkomstdeklarationen. Det framgår dock om det finns inkomster av kapital vilket indikerar att det
finns bankmedel, aktier eller fonder. Eventuella ränteutgifter kan indikera innehav av bostadsrätt.
Fastighetsinnehav framgår om den sökande var ägare till fastigheten den 1 januari inkomståret.
Specifikationen till inkomstdeklarationen ska uppvisas vid nybesök och därefter årligen. Saknas denna
finns uppgifterna hos skatteverket. För att kontrollera om det finns eller har funnits kontanta tillgångar,
aktier eller dylikt ska den sökande visa aktuella kontoutdrag från bank eller utdrag från
värdepapperscentralen. För att kunna utreda eventuella tillgångar i utlandet tas kontakt med svenska
ambassaden/konsulatet i respektive land.
Realiserbara tillgångar i form av bankmedel, aktier eller andra värdepapper ska användas för den
sökandes försörjning innan han eller hon har rätt till bistånd. Bil, båt, fastighet, tomter, dyrbara konsteller samlarföremål skall avyttras direkt. Eventuella tillgångar framgår av deklaration/kontrolluppgift
eller hemförsäkringsbrev.
I vissa fall kan andra kontroller än de som godkänts på ansökningsblanketten behöva göras. Sådana
kontroller ska godkännas av den sökande.
Följande ska alltid kontrolleras:
19
• Identitet
• Medborgarskap och uppehållstillstånd respektive uppehållsrätt
• Uppgifter om boende och vistelse
• Uppgifter om folkbokföring
• Vårdnadshavare för barn boende i hushållet
• Inkomster
• Tillgångar
• Arbetssökande
• Motorfordon
• Företagsverksamhet
• Försäkringskassan – ev ersättningar
Särskild noggrannhet är av vikt när ungdomar 18-20 år söker bistånd för egen del men kan omfattas av
föräldrarnas försörjningsskyldighet.
2.8.1 Identitet och vistelse
Personuppgifter och uppgifter om boende kontrolleras i alla nya ärenden. Som legitimation godtas
pass, körkort, eller ID-kort från bank. Boende och vistelsetillhörighet kontrolleras genom
folkbokföring, hyreskontrakt och aktuell hyresavi. Om det inte är möjligt att kontrollera en persons
boende eller vistelsetillhörighet på annat sätt ska hembesök göras. Huvudregeln är att hembesök bör
göras om den sökande har andrahandskontrakt som inte är godkänt av fastighetsägaren eller är
inneboende.
Om den sökande inte är folkbokförd på den adress som anges i ansökan, men uppger sig vara
stadigvarande bosatt där, ska han eller hon uppmanas ändra folkbokföringsadress. Vid bedömning av
den sökandes kommuntillhörighet ska utgångspunkten vara vistelsebegreppet.
Löpande kontroll av att sökande som inte deltar i arbetssökarverksamhet vistas i kommunen ska göras
genom personlig kontakt. Det är även viktigt att kontrollera vistelsen för barn och ungdomar som
uppges ingå i hushållet.
Gymnasiestuderande ungdomar ska särskilt uppmärksammas för att avhopp från skolan snarast möjligt
ska upptäcka. Dessa ungdomar ska omgående hänvisas till relevant instans.
2.8.2 Inkomster
Vid nybesök ska kontoöversikt och kontoutdrag med aktuell kontoställning samt senaste tre
månadernas transaktioner uppvisas liksom specifikationen till senaste preliminära deklarationen.
Inkomster från arbetsgivare eller arbetslöshetsförsäkring ska styrkas genom uppvisande av besked där
alla uppgifter om tillägg och avdrag redovisas. Vid alla ansökningar ska kontroll hos
Försäkringskassan göras om eventuellt utbetalade försäkringsförmåner. I förekommande fall ska även
kontroll göras av om ansökan om tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning sjukersättning eller
allmän
pension
gjorts
samt
om
extra
försäkringsförmåner
utgår,
t.ex.
AGS
(avtalsgruppsjukförsäkring), AFA, AMF (arbetsmarknadsförsäkring) eller STP/ITP (särskild
tilläggspension/övriga avtalspensioner).
2.9 Inkomstberäkning
Behov av försörjningsstöd beräknas i normalfallet så att normen läggs ihop med godkända
tilläggsbelopp för hyra, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor och avgift för A-kassa eller
fackföreningsavgift. På så sätt erhålls hushållets totala norm. Från denna avräknas hushållets alla
inkomster månaden innan ansökningsmånaden. Mellanskillnaden utgör hushållets behov av
försörjningsstöd.
20
Vid nybesök kan det vara nödvändigt att göra en grundligare utredning. Det kan t.ex. vara lämpligt att
värdera inkomsterna olika beroende på hur hushållets ekonomi sett ut en tid bakåt och vid vilka
tidpunkter olika inkomster erhållits.
Avdrag för förskott på lön eller förmåner ska inte täckas med försörjningsstöd. Undantag kan göras i
de fall utredningen visar att förskottet tagits på grund av omständigheter som normalt skulle beaktats
vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd. Restriktiviteten inskränker inte socialtjänstens
skyldighet att ge tillfälligt bistånd till livsuppehället om annars en akut nödsituation skulle uppstå.
2.9.1 Inkomster som i sin helhet reducerar försörjningsstödet:
Lön eller sjuklön från arbete
Hemvårdsbidrag eller hemsjukvårdsbidrag - räknas som inkomst för den person som mot-tar
bidraget för utfört arbete
• Arbetslöshetsersättning
• Aktivitetsstöd
• Studiehjälp: studiebidrag, studiemedel
• Sjukpenning, föräldrapenning, rehabiliteringsersättning
• Sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning
• Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall och särskilt bostadsstöd. (januari
2012)
• Underhållsbidrag, underhållsstöd, efterlevandestöd
• Pension, livränta
• Äldreförsörjningsstöd
• Extra försäkringsförmåner t.ex. AGS (avtalsgruppsjukförsäkring), AMF (arbetsmarknadsförsäkring), AFA eller STP/ITP (särskild tilläggspension/övriga avtalspensioner).
• Barnbidrag inklusive flerbarnstillägg
• Bostadsbidrag, BTP (bostadstillägg för pensionär)
• KBH (kommunalt bostadstillägg för handikappade)
• Familjebidrag (vid värnplikt)
• Vårdbidrag, skattepliktig del (resterande del utgör merkostnader för barnets handikapp)
• Habiliteringsersättning
• ”Flitpeng/stimulansersättning” fysiskt o psykiskt funktionshindrade daglig verksamhet
• Kommunalt vårdnadsbidrag
• Skatteåterbäring
• Räntor och utdelningar
• Utryckningsbidrag (värnplikt, kriminalvård)
• Avgångsvederlag
• Försäkringsersättning eller skadestånd, ideell del för ”sveda och värk”
• Hyresdel från inneboende
Även andra former av inkomster som ska inräknas vid prövning av ekonomiskt bistånd kan
förekomma. Skatteåterbäring räknas inte som inkomst om den tagits i anspråk av
Kronofogdemyndigheten utom för belopp som gäller böter eller skadestånd. Om den enskilde riskerar
att hamna i en nödsituation om skatteåterbäring som han eller hon inte haft tillgång till räknas som
inkomst ska en nödprövning göras.
•
•
21
2.9.2 Inkomster som delvis reducerar försörjningsstödet:
•
Familjehemsersättning: Hela arvodesdelen räknas som inkomst samt 25/12 % av gällande
basbelopp, som utgör ersättning för bostad i omkostnadsersättningen per månad och barn. För
familjehem som blivit särskilt förordnad vårdnadshavare enligt avtal gäller samma
beräkningssätt som för familjehem.
Handikappersättningen förutom kostnadsdelen
•
Vårdbidrag förutom merkostnadsersättning
•
2.9.3 Inkomster som inte reducerar försörjningsstödet:
•
•
•
•
Extra tillägg till studiebidrag
Inackorderingstillägg vid gymnasiestudier på annan ort
Försäkringsersättning eller skadestånd, ekonomisk del avsett för särskilt ändamål som t.ex.
ersättning för läkar- eller tandvårdsbehov som uppkommit av skadan.
Fondmedel och stipendier som är avsedda för ett viss ändamål
2.9.4 SFI-bonus
Beträffande SFI-bonus måste den sökande kunna styrka att en utbetalning eller pengar på kontot härrör
sig från detta.
I övrigt bör Socialnämnden vid bedömning av behovet av bistånd räkna med hushållets samtliga
faktiska inkomster. Inkomster som den enskilde inte kan förfoga över bör inte tas med.
Sådana inkomster kan vara:
• Överskjutande skatt som tagits i anspråk av Kronofogdemyndigheten
• Pension som skulle ha betalats ut om förtida uttag inte hade gjorts.
• Barns inkomster från tillgångar som står under överförmyndarens kontroll, om/när
överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag.
2.10 Arbetsinkomst för skolungdomar
Enligt en ny paragraf i socialtjänstlagen (SoL 4:1 a) skall från och med 2008-01-01
hemmavarande barns och skolungdomars – under 21 års ålder - inkomster av eget arbete upp till viss
nivå inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd.
2.10.1 Barns inkomster och tillgångar
4 kap. 1 a § SoL Barns och ungas inkomster - Undantag för barns och ungas inkomster.
Samtliga hushållets inkomster beaktas vid bedömningen av hushållets behov av ekonomiskt bistånd.
Inkomster och tillgångar räknas som gemensamma för bland annat makar och registrerade partner.
Men bedömningen av barns inkomster är annorlunda. Barn kan inte vara underhållsskyldiga gentemot
föräldrar eller syskon. Däremot kan barns inkomster användas för deras egen försörjning vid
beräkningen av familjens behov av bistånd.
Det finns fler fördelar för ungdomar med att arbeta under ferier och helger än de rent ekonomiska.
Genom arbete vid sidan av studierna ökar ungdomar sina möjligheter att i framtiden kunna försörja sig
själva. Det gäller naturligtvis även för de ungdomar som lever i familjer som är beroende av
ekonomiskt bistånd. Ur rättvisesynpunkt samt för att stimulera unga människor att få kontakt med
arbetslivet även under studietiden, finns därför en enhetlig regel för hur barns och skolungdomars
arbetsinkomster upp till en viss nivå ska hanteras vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd.
22
Med hemmavarande barn och skolungdomar avses i detta fall barn och skolungdomar som bor i det
hushåll för vilket bistånd beräknas för, men även till exempel barn och ungdomar som på grund av
gymnasiestudier har inackorderats på annan ort. Barn och skolungdomar som bor växelvis hos
respektive förälder eller bor med umgängesförälder räknas som hemmavarande hos båda föräldrarna.
Om barnen och ungdomarna inte är hemmavarande ingår de inte i hushållsgemenskap med föräldrarna
och det görs därför skilda biståndsberäkningar för föräldrarna och barnen respektive skolungdomen.
Bestämmelsen gäller endast i de fall föräldrar är underhållsskyldiga för barnet. Föräldrars
underhållsskyldighet för ett barn upphör då barnet fyller 18 år, eller, om den unge går i skolan efter 18,
under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess den unge fyller 21 år. När föräldrars
underhållsskyldighet för barnet upphört sörjer den unge själv för sin försörjning.
Med inkomst av eget arbete avses både inkomst grundad på anställning och inkomst grundad på egen
näringsverksamhet. Däremot omfattas inte inkomst av kapital eller ersättningar i form av skadestånd
av begreppet.
Vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL får hemmavarande barns och
hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete beaktas till den del de överstiger ett halvt
prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 § socialförsäkringsbalken (2010:110). Gäller disponibel
arbetsinkomst, dvs. efter skatteavdrag. Från juli 2013 ett helt basbelopp.
Vid prövningen av rätten till ekonomiskt bistånd utgår man i normalfallet från hushållets ekonomiska
situation vid ansökningstillfället. För att kunna göra en bedömning av den unges arbetsinkomster
behöver därför socialtjänsten begära in uppgifter om den unges sammanlagda arbetsinkomster från
början av kalenderåret fram till ansökningstillfället. Någon avstämning vid årets slut av utbetalt
bistånd mot intjänad årsinkomst ska dock inte göras. Det skulle strida mot de grundläggande
principerna för prövning av rätten till ekonomiskt bistånd.
2.10.2 Barn och ungdomars tillgångar på bank etc
Barn får ha sparkapital på upp till 15 % av basbeloppet. Syftet är att detta ska kunna användas för
större kostnader för barnets räkning som exempelvis uppehälle enligt föräldrabalkens regler, cykel,
idrottsutrustning eller lägerverksamhet. Medel därutöver skall medräknas som inkomst då de är
realiserbara tillgångar.
Barn som har tillräckliga medel, dvs. medel över 15 % av basbeloppet till sitt uppehälle, skall
separeras från hushållet vid beräkning av biståndet då dessa tillgångar skall tas i anspråk till den
minderåriges uppehälle.
Barns tillgångar i form av kapital, fastighet eller dylikt ska inte räknas om de står under
överförmyndarens kontroll, om inte överförmyndaren ger sitt samtycke till uttag. Uttag ska i så fall
göras för barnets försörjning enligt norm. Hyresdel ska inte räknas.
2.11 Vårdnad / umgänge / boende / underhållsstöd
-
Vårdnad avgör vem som är juridisk vårdnadshavare : Mor/far/annan.
Barnets folkbokföring sammanfaller oftast med huvudsakligt boende. Har inget med vårdnad
att göra vid ansökan om ekonomiskt bistånd.
Växelvis boende: barnet bor halva tiden hos vardera föräldern, växlar boende.
Umgänge: oftast över helger med den av föräldrarna som barnet ej bor hos.
Underhållsstöd på heltid: barnets föräldrar kan ansöka om underhållsstöd på heltid hos
Försäkringskassan.
Underhållsstöd vid växelvis boende: barnets föräldrar ansöker var för sig om underhållsstöd
vid växelvis boende. Har inget med vårdnadsfrågan att göra.
23
-
Förälder ska ansöka om underhållsstöd för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd – både
vid stadigvarande boende och växelvis boende.
2.12 Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna
Om barnet eller barnen bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna ska halva barnbidraget räknas
som inkomst och halva normen som utgift. Gemensamma hushållskostnader beviljas som om barnen
bor hos sökanden på heltid. Även övriga utgifter för barnet förutsätts delas mellan föräldrarna,
exempelvis beviljas övrigt ekonomiskt bistånd med halva barnomsorgsavgiften, medicinkostnaden
etc.
2.13 Undantag från skyldigheten att utnyttja
socialförsäkringsförmåner
•
•
•
•
En arbetssökande person skall inte tvingas att utnyttja ersättningsdagar med föräldrapenning
redan före barnets födelse.
En arbetssökande person som har barn bör kunna spara upp till 20 dagars
föräldrapenning/garantidagar fram till det år under vilket föräldrapenningen senast kan tas ut.
Båda föräldrarna - inte bara den eventuellt arbetssökande eller den med lägre lön - bör kunna
använda sig av sin möjlighet att vara hemma med sitt barn halva föräldrapenningstiden.
Den som fyllt 61 år skall inte tvingas att utnyttja den möjlighet som finns att göra förtida uttag
på ålderspensionen.
2.14 Inkomster från tidigare månader - nybesök
För sökande som aldrig eller inte under lång tid varit i kontakt med socialtjänsten kan socialtjänsten
inte kräva att han eller hon i förväg ska planera och anpassa sin ekonomi efter gällande nivå på
försörjningsstöd. En ansökan om ekonomiskt bistånd kan i denna situation inte kategoriskt avslås med
hänvisning till ett normöverskott som uppkommit genom summering av sökandens inkomster flera
månader bakåt. Om det tidigare överskottet varit stort ska dock en särskild prövning göras.
I regel bör ekonomiskt bistånd beräknas utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den
månad som beräkningen avser. Inkomster som hushållet har fått tidigare bör i regel inte påverka
beräkningen, om de inte var mycket höga eller avsedda för en viss längre tidsperiod, t ex. ett
avgångsvederlag.
Klienten skall alltså redovisa inkomster tre månader tillbaks i tiden. Endast om klienten har betydande
inkomster under de två första av dessa månader skall detta räknas med. I övriga fall görs ingen
beräkning för dessa månader. Exakt vad som menas med betydande inkomster är svårt att fastslå, i
princip kan man säga att det handlar om inkomster utöver den normala inkomsten som klienten har
haft, till exempel kan det röra sig om arv eller försäljning av bostad. För månaden innan personen
ansöker görs ett överslag om det föreligger normöverskott eller inte, man kan här även godkänna
utgifter, t ex faktiska kostnader för hemutrustning eller liknande som klienten uppger att de har haft.
Istället för att använda riksnorm bör man räkna på de förbehållsbelopp som Kronofogdemyndigheten
använder. Uppställning av dessa följer nedan. När beräkning görs i Magna Cura sätts mellanskillnaden
mellan riksnorm och förbehållsbeloppet upp som en godtagbar utgift. Om det verkar finnas ett
överskott, som inte är obetydligt skall en beräkning göras. För personer som tidigare uppburit
ekonomiskt bistånd och/eller vetat att de ej kommer att ha medel för sin försörjning är kravet på att ha
planerat sin ekonomi större. En person som vid sista inkomsttillfället vet att han inte har sin
försörjning tryggad framåt har ett eget ansvar att efter förmåga planera för de nödvändigaste
utgifterna. En person som exempelvis fått avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner får anses ha
ett eget ansvar att sörja för sin försörjning under motsvarande tid eller fram till nytt arbete eller till
utbetalning av arbetslöshetsersättning.
24
I de fall beräkning inte görs för månaderna innan skall detta antecknas i utredningen.
Om den sökande har insättningar i form av lånade pengar på konton efter det att han/hon ringt
mottagningsteamet räknas detta inte som en inkomst. Däremot räknas insättningar i form av lånade
pengar som skett innan den sökande hade kontakt med mottagningsteamet som en inkomst.
2.15 Kronofogdens förbehållsbelopp
Vid löneutmätning beräknar Kronofogden hur mycket pengar hushållet behöver till sitt uppehälle
(förbehållsbelopp). I förbehållsbeloppet ingår de verkliga kostnaderna för boende, arbetsresor,
barntillsyn och kostnader för sjukvård samt ett schablonberäknat normalbelopp för uppehälle. I
normalbeloppet ingår kostnader för mat, kläder, fritid, hygien, tidningar, telefon, tv-licens, elektricitet
och gas, försäkringar och fackavgifter. Normalbeloppet räknas om varje år.
Pengar att röra sig med per månad
Normalbelopp år 2013
kr/månad
4 683
Ensamstående
7 736
Makar och jämställda
2 485
Barn t o m det år då barnet fyller sex år
2 860
Barn fr o m det år då barnet fyller sju år
2.16 Överskjutande inkomst från tidigare månader - löpande
Huvudprincipen är att inkomster som överstiger hushållets behov enligt norm den ena månaden
överförs som inkomst till nästkommande månad. Detta kan göras under en tid av max 3 på varandra
efterföljande månader.
Det är med hänsyn till eventuella överskott viktigt att de sökande kontinuerligt, men särskilt i början
av kontakten, får information om regler för beräkning av försörjningsstöd och att i princip alla
inkomster räknas, som exempelvis retroaktiva utbetalningar och överskjutande skatt. Har den sökande
varit medveten om hur förvaltningen räknar i samband med prövning av försörjningsstöd kan ansökan
avslås om han eller hon haft inkomst över eller i nivå med normen.
2.17 Tillgångar
Kontroll av eventuellt bilinnehav ska göras på bilregistret/Infotorg i nya ärenden och därefter när så
anses nödvändigt. Det är bra att skriva in vilket registreringsnummer bilen har.
När det finns tillgångar framgår det av slutskattsedeln att den enskilde haft inkomst av kapital. Vilken
typ av tillgångar och värdet av dem syns dels på den förtryckta deklarationsblanketten, dels på
specifikationen till preliminär deklaration. Någon av dessa ska uppvisas vid nybesök. Saknas handling
finns uppgifterna hos lokala skattemyndigheten. Om det finns eller har funnits kontanta tillgångar,
aktier eller dylikt ska den sökande visa aktuella kontoutdrag från bank eller utdrag från
värdepapperscentralen.
För att kunna utreda eventuella tillgångar i utlandet tas kontakt med respektive lands
ambassad/konsulat för att inhämta uppgifter om möjligheter till kontroll av exempelvis fastighets- eller
bostadsrättsinnehav.
Realiserbara tillgångar i form av bankmedel, aktier eller andra värdepapper ska användas för den
enskildes försörjning innan han eller hon har rätt till bistånd. Om tillgångar inte är omedelbart
tillgängliga bör skäligt rådrum givas. Se respektive rubrik.
25
Exempel på detta kan vara bil, båt, fastighet, bostadsrättslägenhet, tomter, dyrbara konsteller
samlarföremål.
2.17.1 Bil
Kostnader som uppkommer för bil är generellt ingen godtagbar kostnad och anses ej ingå i en skälig
levnadsnivå.
För att ha rätt till ekonomiskt bistånd till bilkostnader krävs först ett beslut från enhetschef gällande
rätten till innehav av bil.
Innehav av bil kan i så fall godtas upp till det värde som kronofogdemyndigheten inte ser som en
utmätningsbar tillgång dvs. 60% av basbeloppet.
Kostnader för inköp av bil beviljas aldrig.
Behov av bil kan t.ex. finnas om:
• den är nödvändig för den hjälpsökandes inkomst
• allmänna kommunikationer saknas
• turtätheten är starkt begränsad
• den enskilde lider av sjukdom eller har funktionshinder. Behovet skall styrkas av läkarintyg.
(Socialstyrelsen 2004, Ekonomiskt bistånd, s. 56)
• Används som handikappsfordon och handikappsersättning ej täcker behovet (erhållit bidrag
från Försäkringskassan för inköp)
• Används för resor till och från barnomsorg
Information till sökande ges direkt vid ansökan. I de fall bil finns och ej är nödvändigt enligt
ovanstående, skall bilen avyttras snarast.
I de fall bil säljs till långt under marknadsvärdet så kan försäljningspriset räknas upp till
marknadsvärdet och tas med som en inkomst vid beräkning av det ekonomiska biståndet. (Se ovan
”Tillgångar”)
2.17.2 Fastighet/bostadsrätt
Bostadsrätt/villa anses som en realiserbar tillgång och skall normalt avyttras. Avgörande är om
försäljning av bostadsrätt/fastighet kan göra den sökande självförsörjande. En social och humanitär
bedömning måste dock göras innan en ansökan om ekonomiskt bistånd avslås med motiveringen att
bostaden utgör ett ekonomiskt värde. Hushållet måste ha skälig tid för att byta eller avyttra bostaden.
Skälig tid att avyttra en bostad som representerar ett visst värde är 4 - 6 månader. Vid kortvarigt
bistånd, d v s högst tre månader, ställs normalt inte krav på byte/avyttring. Vid fortsatt behov av
bistånd ska den sökande uppmanas att aktivt söka nytt boende för att kunna avyttra bostaden. I
samband med månadsansökan ska den enskilde redovisa vad han/hon gjort för att skaffa annat boende
till exempel lämna lista över sökta bostäder.
I väntan på försäljning pga. att bostadsrätten/villan representerar ett för stort värde räknas driften;
vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld +
månadsavgiften samt
bolåneräntan så länge den enskilde bor i bostaden. Socialtjänsten skall i samråd med den enskilde
medverka till bostadsbyte om den enskilde eller familjen har svårigheter att få en annan
bostad. Sökande med lån på bostad ska alltid uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden.
Under förutsättning att sökande har möjlighet att göra skatteavdrag men väljer att inte göra det räknas
70% av räntan ändå som kostnad. För sökande som har skatteavdrag räknas hela räntekostnaden. Inte
i något fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnad då den utgör kapitalbildning.
I de fall bostadsrätt/villa säljs till långt under marknadsvärdet så kan försäljningspriset komma att
räknas upp och tas med som en inkomst vid beräkning av det ekonomiska biståndet.
26
2.17.3 Bankmedel, aktier, obligationer
Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd inte ska beviljas sökande som har tillgångar i form av
kontanta medel eller värdepapper. Om tillgångar inte är omedelbart tillgängliga bör skäligt rådrum ges.
Vid ansökan om försörjningsstöd får förtidspensionärer ha en kapitaltillgång som uppgår till högst
halva basbeloppet för ensamstående och hela basbeloppet för makar eller sammanboende.
Om ansökan gäller bistånd till livsföringen i övrigt ska eget sparkapital alltid tas i anspråk innan
bistånd beviljas.
2.17.4 Pensionssparande
Pensionssparande räknas i princip som en tillgång. Möjligheten att ta ut pensionssparande ska alltid
prövas. Om detta är omöjligt, vilket det i många fall är, ska den enskilde ges bistånd.
2.18 Utgifter
De enda utgifter som ska räknas in i månadsbehovet är de som omfattas av försörjningsstödet. Utgift
för underhållsstöd till barn, avbetalning på studielån eller andra lån och avbetalningar ska inte
inräknas.
Om den av parterna i ett sammanboende som har inkomst är underhållsskyldig för barn sedan tidigare
ska fastställt underhållsstöd räknas som en godtagbar utgift. Eftersom denna person har inkomst kan
han inte få underhållsstödet nedsatt eller uppskjutet. Den som saknar inkomst ska däremot ansöka om
nedsättning eller uppskov av underhållsstöd.
2.19 Avdrag vid ogiltig frånvaro från praktik / sysselsättning
Om den enskilde deltar i någon form av arbetsmarknadsåtgärd, antingen via Arbetsförmedling eller
socialförvaltning ges avdrag vid ogiltig frånvaro enligt följande.
Om personen tidigare skött sin praktik och frånvaron är någon enstaka dag kan avdrag göras som
följer: hela normen för personen det gäller samt personens del av hushållskostnaderna delat på antal
arbetsdagar aktuell månad.
Om personen har upprepad frånvaro eller många dagars frånvaro under en och samma månad får
bedömning göras om avslag ska ges på hela ansökan om försörjningsstöd. Detta utifrån att den
enskilde ej kan anses delta i sin planering och göra vad som kommer an på honom för att på sikt bli
självförsörjande. Eventuellt får nödprövning göras gällande mat och hygienartiklar samt hyra och el, i
synnerhet om det finns barn i hushållet. Detta gäller vid första tillfället. Vid upprepning kan helt
avslag bli följden. En tredjedels frånvaro betyder helt avslag.
Avdrag på ersättning från Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen beroende på att planering /insats
som bedömts som adekvat ej följts, kompenseras ej med försörjningsstöd.
2.20 Avslagsbeslut/överklagande/yttrande
Beslut om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är myndighetsutövning. Avslagsbeslut enligt 4
kap. 1 § eller 5 § socialtjänstlagen ska alltid vara skriftliga och motiverade och delges den sökande
skriftligt med utredning, beslut och besvärshänvisning. Det finns inget som hindrar att man
färdigställer två originaldokument av beslutet varav man ger ett till den enskilde och behåller det andra
i akten. Bistå med hjälp att överklaga om den sökande behöver och begär det.
27
2.20.1 Till Förvaltningsrätten skickas:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vad ansökan avser, utredningen
Beslutsunderlag (I de fall det finns flera skäl till avslag ska samtliga avslagsgrunder
framkomma och en närmare motivering i det enskilda fallet ska framgå av texten)
Överklagan i original (lämna kopia i akten)
Relevanta journalanteckningar
Relevanta normberäkningar
Eventuella kvitton, fakturor, intyg
Eventuell tidsperiod.
Att beslutets konsekvenser för eventuella barn har övervägts.
Yttrande med redogörelse för omständigheter, innehåll om rättstidsprövning och nödprövning
Yttrandet och övriga handlingar skall lämnas i öppet brev i postkorgen för diarieföring. Detta
görs av personal i receptionen. Omprövning, helt eller delvis, av avslagsbeslutet kan inte ske
efter det att överklagan samt yttrandet skickats till förvaltningsrätten.
Avböjer sökanden ett skriftligt avslag skall handläggaren förvissa sig om att sökande är
införstådd med vad han tackar nej till och ändock informera om överklagningsrätten. Detta skall
dokumenteras. I osäkra lägen skall ett skriftligt avslagsbeslut skickas till den sökande.
Den sökande har tre veckor på sig att inkomma med ett skriftligt överklagande om denne är missnöjd
med beslutet. Tre veckor räknas från den dag sökanden tog del av avslagsbeslutet. Mottagningsbevis
används endast i undantagsfall varför ytterligare en vecka
läggs till de tre veckorna för att förvissa sig om att sökanden haft tid på sig att inkomma med
överklagan. Överklagan skall vara undertecknad av den avslagsbeslutet gäller eller av dennes
ombud.
Har överklagan inkommit inom föreskriven tid skall prövning göras om det genom överklagan
framkommit något nytt i ärendet. Omprövas beslutet i sin helhet och sökande beviljas vad den ansökt
om, görs inget yttrande. Omprövas avslagsbeslutet delvis skall det framgå tydligt i yttrandet i vilken
del beslutet omprövas. Ett överklagande skall handläggas skyndsamt, d v s inom en vecka. Därefter
ska omprövning ha gjorts alternativt överklagande med yttrande och andra handlingar ha skickats till
Förvaltningsrätten. Yttrandet till Förvaltningsrätten skall lämnas till verksamhetsledare/enhetschef för
genomläsning och undertecknande. Prövning av ärende i
Kammarrätt och/eller Högsta
förvaltningsdomstolen beslutas av socialutskottet.
Skulle överklagandet inkomma för sent skall överklagan avvisas som för sent inkommen. Beslut om
avvisande skall fattas och beslutet samt besvärshänvisning skall skickas till den sökande. Överklagar
sökanden avvisningsbeslutet får prövning göras om skäl finns. Godtagbart skäl kan vara att sökande
kan visa på omständigheter som gjort att denne inte inom angiven tid kunnat ta del av avslagsbeslutet.
Om godtagbart skäl inte framkommer skall överklagan, avvisningsbeslutet och yttrandet skickas till
Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar endast om överklagningstiden gått ut eller ej.
2.21 Nödprövning och akut bistånd
Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar ska en så kallad nödprövning göras om den sökande
hävdar att nödsituation föreligger. Ekonomiskt bistånd till akuta behov för livsuppehället kan beviljas
efter individuell prövning. Vid bedömningen ska hänsyn tas till om det finns barn i hushållet, och
deras situation ska särskilt uppmärksammas. Föräldrar ska i detta sammanhang informeras om det
ekonomiska ansvar föräldraskapet innebär och utgångspunkten att de som inom ramen för sin förmåga
och ekonomiska resurser har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för
barnet.
28
Om sökande inte uppfyller förutsättningarna för att vara berättigad till försörjningsstöd ska ett
avslagsbeslut fattas. Som huvudregel avslås ansökan för hushållet som helhet. Underhållsskyldighet
gentemot övriga familjemedlemmar går före familjemedlemmars rätt till försörjningsstöd.
2.22 Sökanden har haft tillräckliga inkomster
Situationer kan uppstå där den sökande har haft tillräckliga inkomster till sin försörjning, antingen
egna inkomster eller tidigare beviljat försörjningsstöd, men har använt dem på annat sätt, tappat dem
eller blivit bestulen och därför saknar medel till sitt uppehälle. Efter bedömning i det enskilda fallet
kan reducerat försörjningsstöd
beviljas för att tillgodose de mest nödvändiga behoven
såsom exempelvis mat och eventuellt bostad för att ge sökanden möjlighet att reda upp den akuta
situationen.
Beslut om akut bistånd ska i möjligaste mån föregås av sedvanlig utredning. Kontoöversikt och
kontoutdrag med aktuell kontoställning samt senaste månadens transaktioner ska uppvisas.
Är tiden mycket knapp bör i vart fall följande överväganden göras:
• Är det en akut nödsituation?
• Finns barn i familjen?
• Finns sjukdom hos sökanden som skulle kunna förvärras om han eller hon inte får ekonomisk
hjälp?
• Har sökanden medicinska eller sociala problem som medför svårigheter att ta eget ansvar för
sin situation?
• Känner sökanden till socialtjänstens normer och beräkningsgrunder och har han eller hon
tidigare fått information om dem?
• Kan sökanden få hjälp från underhållsskyldig?
• Är behovet av ekonomisk hjälp återkommande trots egen försörjning?
Akut bistånd till hushåll som regelmässigt har inkomster över försörjningsstödsnivå ska prövas
restriktivt och endast beviljas för att avvärja en akut nödsituation eller om den sökande bedöms vara
förhindrad att själv ta ansvar för sin ekonomi och sin livssituation.
Om behovet av akut bistånd är upprepat och det finns barn i hushållet ska särskilt uppmärksammas om
behovet kan vara ett uttryck för att det kan finnas anledning till oro för barnens hälsa och utveckling.
Sökande som uppger tappad plånbok ska lämna kopia på polisanmälan tillsammans med
kontoöversikt och aktuella kontoutdrag. Endast nödprövning görs avseende hyra och mat. Rekvisition
kan vara lämpligt. Beakta barnperspektiv!
Sökande som upprepat tappar pengar eller blir bestulen ska informeras om hur han eller hon i
fortsättningen kan förvara sina pengar så att inte samma situation uppstår igen. Om någon trots denna
information tappar eller blir bestulen på sina pengar kan ansökan om bistånd avslås om det är
uppenbart att fakta kring den beskrivna situationen inte är trovärdiga. Detta gäller även i andra fall då
det är uppenbart att beskrivningen av en situation inte stämmer.
Till personer som är förvirrade eller har ett pågående missbruk, och där socialtjänsten är förvissade om
att beviljat bistånd inte går till rätt ändamål, kan matrekvisition eller hänvisning till speciellt matställe
vara lämpligt bistånd. Denna möjlighet ska tillämpas restriktivt och det är viktigt att det inte leder till
att socialtjänstsekretessen till skydd för den enskilde bryts. I dessa situationer kan det också behövas
hjälp till kontakt med hälso- och sjukvården
2.23 Personer som tillfälligt vistas i kommunen
En medellös person som tillfälligt vistas i kommunen kan i en akut situation beviljas bistånd till enkel
biljett till hemkommun inom Norden. Efter ansökan kan matpengar för en dag beviljas om ankomsten
till bostadsorten infaller på kvällstid. Om hemresan kan påbörjas först nästa dag kan nattlogi beviljas
efter särskild prövning.
29
Gällande utländska personer utanför Norden som tillfälligt vistas i kommunen, se avsnittet om
Utländska medborgare.
2.24 Nya ärenden
2.24.1 Telefonmottagningen
Under telefonsamtalet med den sökande görs en första preliminär bedömning om personen är
berättigad till försörjningsstöd eller inte. Vid en ansökan så ta reda på vad ansökan gäller. Gör en
kortare utredning kring den aktuella situationen på telefonblanketten, om möjligt en preliminär
beräkning och informera tydligt om vilka krav som ställs för rätt till bistånd. Dokumentera vilken
information som lämnats.
I vissa fall måste mottaget träffa personen för att kunna inhämta nödvändig information, för att lämna
information om ekonomiskt bistånd, eller för att inhämta nödvändiga uppgifter för att klargöra om
personen tillhör Falkenbergs Kommun eller liknande. Informera om att en ekonomisk utredning
behöver göras samt att det är önskvärt att alla handlingar har inlämnats innan besöket. Informera om
att blanketter kommer skickas hem tillsammans med en lista på vad som behöver inlämnas. Skicka
följande hem till sökande:
• Ansökningsblankett med information om riksnormen
• Informationsblankett
• Jobbsökarlista vid arbetslöshet
Telefonblanketterna sparas hos handläggaren till dess att ansökan inkommit. Dessa lämnas sedan till
verksamhetsledaren. Inkommer klienten inte med ansökan sparas blanketten i tre månader.
Verksamhetsledaren fördelar ärendet till handläggare. Handläggaren ansvarar sedan för att skicka ut
tid, lista på kompletteringar samt lämna blanketten Kontroller inför nybesök i administratörs postfack.
Det ska framgå vem som lämnat blanketten samt vilket datum som nybesöket är. Handläggaren
aktualiserar ärendet direkt när skriftlig ansökan mottagits. Aktualiseringsdag är den dag som klienten
har ringt.
Om man av någon anledning ej kan handlägga ärendet på grund av att man känner sökanden eller
liknande ansvarar man i första hand själv för att man byter ärende med någon kollega.
2.24.2 Muntlig ansökan/avslag
Ansökan kan vara skriftlig eller muntlig. Det är dock viktigt att göra skillnad mellan en ansökan och
ett rådgivande samtal. En överdriven formalisering av kontakten kan i vissa fall kännas kränkande för
den enskilde. Om förhållandet är oklart ska handläggaren kontrollera med den sökande om det
föreligger en ansökan eller inte.
Det är viktigt att informera den sökande om rättigheter och skyldigheter, exempelvis normer, krav, och
kontroller, i samband med biståndsprövningen och att uppgifterna kommer att registreras i
socialregistret. Den sökande har då möjlighet att överväga om han eller hon ska avstå från att göra en
ansökan. Sökande informeras om att rätten till skriftligt beslut föreligger på en muntlig ansökan.
Beslutet fattas då utifrån den information som framkommit/lämnats och som kan kontrolleras av
socialtjänsten. Detta kan även gälla personer som ansöker om hjälp med boendeanskaffning.
Om en ofullständig ansökan inkommer ska den som huvudregel kompletteras av den sökande. Detta
kan ske genom att den sökande kallas till kontoret eller genom att en kopia på ansökan skickas hem till
den sökande för komplettering. Även denna kopia ska skrivas under av den sökande. Kopian häftas
ihop med originalet. I vissa fall kan beslut om avslag på ansökan fattas med hänvisning till att den
sökande inte medverkar till att en utredning kan genomföras. I de fall där handläggaren kommit fram
till att sökanden saknar förmåga att fylla i en ansökan kan undantag göras och detta ska då tydligt
dokumenteras. I sådant fall ska handläggaren själv, med den sökandes samtycke, inhämta alla
relevanta uppgifterna enligt FL 7 § innan beslut fattas. Dokumentationen av inhämtade uppgifter ska
ske i journalanteckning och i marginalen på ansökan med signatur.
30
2.24.3 Information
Information som ges till sökande ska vara tydlig, lättbegriplig och tillgänglig för så många som
möjligt. Information som riktar sig till särskilda grupper, såsom personer som inte behärskar svenska
språket eller har en funktionsnedsättning, ska vara anpassade efter deras behov. För att förebygga att
den sökande oavsiktligt gör fel vid ansökan ska varje sökande ges tydlig information både om sin rätt
till bistånd, om kravet på motprestation och om sin skyldighet att lämna korrekta och fullständiga
uppgifter samt skyldighet att anmäla ändrade förhållanden. Information ska även lämnas om
handläggningsprocessen och de kontroller som görs.
Sökanden ska också få information om konsekvenserna om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter
eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden samt om att lämnade uppgifter kommer att registreras i
stadens socialregister. Den sökande har då möjlighet att överväga om han eller hon ska avstå från att
göra en ansökan. Informationsbladet , som finns översatt på de vanligaste språken, bör användas. Den
skriftliga informationen ska kompletteras med en muntlig genomgång med varje sökande och den
sökande ska ha möjlighet att ställa frågor. Sökanden ska underteckna en bekräftelse på att han eller
hon har tagit del av informationen och förstått den. Det är viktigt att ovanstående informationsrutin
följs eftersom den information som ges till den sökande har en mycket viktigt betydelse för
bedömningen av uppsåt och oaktsamhet när det gäller bidragsbrott.
2.24.4 Bekräftelse på mottagen information
Alla sökande ska underteckna ”Bekräftelse på mottagen information”. Bekräftelsen ska finnas i varje
personakt och får inte rensas. Om ansökan görs av ett par ska de skriva på varsin bekräftelse.
Bekräftelsen finns översatt till de vanligaste språken. Vid behov ska tolk användas vid genomgången.
2.24.5 Förhandsgranskning
Förhandsgranskning är en möjlighet till ett beslut om försörjningsstöd för den sökande som har en
bokad tid för nybesök men som akut står utan medel till sin försörjning i avvaktan på tiden för
nybesök. Kontoutdrag och kontoöversikt möjliggör en akut bedömning, beslut och utbetalning för mat
och hygien till och med dagen före nästa inkomst alternativt bistånd max fem arbetsdagar efter
nybesökstiden.
2.24.6 Akutbesök
Akuta ärenden kan inte vänta till nästa dag utan måste få möjlighet till telefonkontakt eller personlig
kontakt med enheten samma dag. Mottaget hanterar dagjour enligt rullande schema, vid behov två
handläggare. Akuta ansökningar för personer med pågående ärende hänvisas till respektive
socialsekreterare/handläggare. Är denna inte anträffbar ansvarar i första hand den person som har
jouren för ärendet.
Definition av akut
• Ingen mat för dagen
• Inget boende för natten
• Kvinnofrid/Mansfrid
• I vissa fall även el-avstängning och hot om avhysning där barn finns. Detta
gäller fall där el-avstängning eller avhysning är nära förestående och där det
inte är möjligt att invänta nybesökstid.
Efter telefonkontakt och/eller personliga besök via expeditionen bokas akuta dagjoursärenden in för ett
personligt besök. Dagjoursärenden hanteras mellan kl 13-16. Annat än ovanstående hänvisas till
telefontid 8.30 - 9.30. I mån av tid tar vi dock emot besök i luckan eller telefonsamtal för att lämna
information, skicka ansökningshandlingar, bistå med rådgivning etc.
31
Vid akut/jouransökan - begär bankkontoutdrag samt kontoöversikt. Om besöket skall vara jour eller
nybesök avgörs av jourpersonal.
2.24.7 Nybesök/grundutredning/rutin
Syftet med grundutredning är att tillgänglig information skall kunna användas som en bas i det
löpande arbetet över tid men också ge information om aktuell situation vid första ansökan. Då arbetet
syftar till att personer ska bli självförsörjande och en förutsättning för att beviljas försörjningsstöd är
att man gör vad man kan för att bli självförsörjande, skall det i utredningen redogöras för aktuell
situation, hur planeringen ser ut, vilka krav som ställs på klienten för att uppbära ekonomiskt bistånd
och vilket stöd som erbjuds klienten. Historik tas med i de fall den anses vara av intresse för den
fortsatta handläggningen, exempelvis information om utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet. I
familjer med barn ska information om barnens situation finnas med.
Kommer en sökande ej till sin nybesökstid och inte heller hörs av fattas avslag med motiveringen att
sökanden ej har medverkat i utredningen.
När utredningen är klar ska den signeras och beslut ska fattas. I beslutet ska det framgå till vad
försörjningsstöd beviljats samt det totala beloppet. Lagrum samt period skall också anges.
Separata beslut fattas för försörjningsstöd (bistånd enligt riksnormen samt skäliga kostnader utöver
riksnormen vilka är hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och
arbetslöshetskassa) och för ekonomsikt bistånd till livsföring i övrigt.
Utredning öppnas i dator på det datum som personen kontaktar mottaget, se telefonblankett. Glöm inte
telefonnummer i hushållsbilden. När du har öppnat en utredning i Magnacura. Klicka då på ”Byt
inskriftsmall” och välj ”Ekonomi grundutredning”. Genom att ”bocka” i hjälprutan i grundutredningen
(magnacura) får du hjälptext tillgänglig gällande vilken information som ska stå under respektive
rubrik.
Vid nybesök är det viktigt att klienten får information om hur det ekonomiska biståndet är upplagt och
hur det beräknas. Det är också viktigt att klienten får besked om de krav som kan ställas på den
enskilde och vilka konsekvenserna kan bli om man inte uppfyller kraven.
Vid frånvaro från aktivitet på grund av sjukdom skall läkarintyg lämnas från 8:e sjukdagen
Vid upprepad korttidsfrånvaro kan läkarintyg komma att krävas från första dagen.
Mycket av denna information finns i informationsbroschyren som skickas ut till sökande.
2.25 Löpande handläggning – gäller alla ärenden
Socialsekreterarnas uppgift är att motivera och vägleda människor mot rehabilitering eller
sysselsättning. Till sin hjälp har handläggarna ett flertal insatser att erbjuda.
Den löpande handläggningen består i
• att vid behov träffa den enskilde och göra ekonomiska utredningar i enlighet med
socialtjänstlagen,
• att skriva utredningar till socialutskottet samt yttranden till förvaltningsrätt och kammarrätt,
• att i vissa ärenden där det bedöms lämpligt skriva remisser till arbets- och
rehabiliteringsåtgärder,
• initiera och genomföra uppföljningssamtal med klienter, arbetsledare inom arbets- och
rehabiliteringsåtgärderna,
• att ha regelbundet samarbete med arbetsförmedlingen och när det bedöms lämpligt genomföra
trepartssamtal i enskilda ärenden,
• att samarbeta med övriga myndigheter som den enskilde har kontakt med som t.ex.
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skola, Komvux, SFI, Primärvården m.fl.
32
•
förvaltning av egna medel, vilket innebär att den enskildes inkomster förvaltas av
socialtjänsten. Ansvarig handläggare betalar den enskildes räkningar samt betalar ut resterande
till den enskilde enligt uppgjord utbetalningsplan. Förmedling av egna medel är helt frivillig.
2.26 Dödsboanmälan
En socialsekreterare på försörjningsstödsenheten ansvarar för dödsboanmälan. Dödsboanmälan
motsvarar en mycket förenklad Bouppteckning. Dödsboanmälan görs när behållningen i dödsboet inte
täcker begravningskostnaderna eller precis täcker dessa kostnader.
2.27 Rutiner löpande ekonomiskt bistånd
2.27.1 Ansökan
Huvudprincipen är att klienten varje månad ska lämna in en återansökan gällande försörjningsstöd för
kommande månad. I vissa ärenden där socialtjänsten eller andra aktörer ej kan erbjuda relevanta
insatser kan bedömning göras att klienten skall inkomma med ansökan för upp till tre månader åt
gången.
Återansökan ska vara korrekt och fullständigt ifylld samt undertecknad av båda sökande i
förekommande fall. I annat fall ska handläggaren hjälpa klienten med detta. Inkomster och
utgifter ska vara verifierade. Saknas något måste ändå utredning inledas då ansökningar även kan
göras muntligt. Anteckning görs i utredningen om att återansökan inkommit. Vid behov av
komplettering tas kontakt med sökanden. Muntlig komplettering måste antecknas noga i
utredningen. Inkommer ej komplettering kan ansökan avslås med motiveringen att sökande ej har
inkommit med nödvändiga handlingar, varför utredningen ej kan slutföras.
2.28 Nöd
Ifall klienten hävdar en nödsituation under månaden, får detta behov ej tillgodoses genom att
bistånd för kommande månad betalas ut för tidigt. Avdrag får inte heller göras på kommande
månads bistånd. En nödprövning måste ske och eventuella matpengar betalas ut utöver det
försörjningsstöd som redan utbetalats. Se rubrik Nödprövning och akut bistånd.
2.29 Förmedlingsärenden
Förmedling av egna medel är ett bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL, som den enskilde kan ansöka om. Det
kan gälla personer som är självförsörjande genom egna inkomster eller personer som delvis har egna
inkomster men som också uppbär kompletterande ekonomiskt bistånd. Föreligger inte rätt till detta
bistånd, lämnas skriftligt avslagsbeslut. Förmedling av egna medel är alltid frivilligt och kan alltid
sägas upp av den enskilde liksom av socialnämnden.
Ansökan om förmedling hanteras som särskild ansökan, dvs genom aktualisering, förmedling,
utredning och beslut.
Grundprincipen skall vara att förmedling av egna inkomster skall man ha under en begränsad tid och
under denna period ska socialsekreterare hela tiden arbeta för att klienten på sikt ska kunna ta tillbaka
ansvaret för sin egen ekonomi eller i avvaktan på God man eller förvaltare. Se Socialnämndens
anmälningsskyldighet att anmäla till överförmyndaren om den finner att en god man eller en
förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon eller om sådan inte längre behövs.
2.29.1 Rutin
1. Aktualisera - Förmedling
2. Öppna utredning Förmedling
3. Fatta beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen om Förmedling.
33
4. Upprätta fullmakt, finns färdiga att fylla i i Magna Cura. Specificera vilka inkomster som ska
gå till socialförvaltningen om det behövs.
5. Fullmakten ska bevittnas av två utomstående personer.
6. Gå till personal i expeditionen som ger dig den 5-siffriga “Koden” för ett nytt ärende om egna
medel.
7. Gå in på klient – huvudbild – lägg in ”koden” under konto och ange startdatum.
8. Skicka en fullmakt till vardera Försäkringskassan, a-kassan, arbetsgivare, bank eller annan
utbetalare.
9. Kopia av fullmakten läggs i akten.
10. Gå till personal i receptionen och meddela att ett nytt egna medels ärende är upprättat och ge
personal namn eller personnummer så att personal vet att pengarna som kommer in går till ett
specifikt egna medels konto.
11. Det inkommer fakturor från klienten – lämna till receptionen för ankomstregistrering,
personnummer samt handläggarens signatur.
12. Utbetalning görs via Klient – Ekonomi – Utbetalning – Hämta fakturor.
13. Vid periodiska utbetalningar Klient – Ekonomi – Utbetalning – Periodicitet.
14. Ekonomiskt bistånd till förmedlingskonto, fyll i omföringsblankett och lämna till receptionen.
15. Vid utbetalning via försörjningsstöd – upprätta ny mottagare i utbetalningsbilden där du
uppger Bokf. Efter klientens namn samt under betalsätt.
16. Bevilja rekvisition, gå in på utbetalning, ange reserverad under status, upprätta ny mottagare,
uppge Rek under betalsätt samt ange 1 kr under saldo.
17. Journalanteckning!
Boka saldo: Alla utgifter, effektuerade samt bokade
Bokfört saldo: Endast de som är effektuerade
2.30 Utredningar till Socialutskottet
Utskottsärende avser ärende som endast socialnämnden har delegation på. En ansökan om
ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL måste ligga till grund för att ett ärende skall behandlas i
socialutskottet.
Utskottsärende avser endast individärende, ej principärende. Handläggare tar emot ansökan från
sökande och öppnar en utredning. Syftet med utredningen är att ge nämnden ett tillförlitligt
beslutsunderslag.
2.30.1 En utredning bör innefatta följande;
•
•
•
•
•
•
•
•
Relevanta bakgrundsfakta
Aktuell situation
Bedömning
Förslag till beslut
Kommunikation med klienten
Förvaltningslagen 9, 14 o 17 §§ har iakttagits (9 § Om att den som för talan i ett ärende får
anlita ombud eller biträde, 14 § Om rätt att muntligt lämna uppgifter, 17 § Om kommunicering
och möjlighet att yttra sig.)
Ev. bilagor
Datum o underskrift från handläggare samt enhetschef
34
•
Information till klienten om rätten att närvara vid socialnämndens sammanträde samt rätten till
tolk.
Socialutskottet. SU, har sammanträde var fjortonde dag. Stopptider för handlingar till socialutskottet
är måndagen veckan före sammanträde. Utredningen lämnas till personal i receptionen. Tidsschema
gällande Socialutskottets sammanträde får handläggare av personal i receptionen. Under
Socialutskottets sammanträde närvarar handläggare samt sektionschef o ev. klienten.
2.31 Framställan/fullmakt
Framställan om återbetalning av utgivet ekonomiskt bistånd skall skickas till Försäkringskassan i det
fall den sökande uppbär ekonomiskt bistånd och kommer att få retroaktiv ersättning för samma period.
En blankett utfärdad av Försäkringskassan (FKF 3280) skall fyllas i. Framställan till
Försäkringskassan kan skickas utan sökandens tillåtelse men sökanden bör informeras och skriva på.
Beslut att skicka framställan till Försäkringskassan ska fattas i Magna Cura. Fullmakt kräver klientens
medgivande och kan användas då klienten väntar inkomster från t ex A-kassa, CSN m fl.
2.32 Överlämning till Beroendesektionen
Missbrukare/högkonsumenter där det antingen finns dokumenterat eller på annat sätt påvisat t. ex.
genom gjorda iakttagelser av eller rapporter om alkohol/drogpåverkan som tyder på missbruk av
alkohol/droger inom 6 månader före ansökan handläggs inte av stöd- och försörjningsenheten utan av
beroendesektionen. När den enskilde själv uppger eller att det framkommit att hon/han har
missbruksproblem hänvisas den enskilde till beroendesektionen. En kortare redogörelse ska göras
gällande den aktuella situationen i samband med överlämningen.
2.33 Anmälan till Familjegruppen
Anmälan skall göras då barn/ungdomar misstänks fara illa antingen pga. hemmiljö eller eget
beteende. Ärendet diskuteras lämpligen med personal i familjegruppens mottag och kompletteras med
skriftlig anmälan. Det är viktigt att socialsekreterare på enheten informerar berörda föräldrar (alt.
ungdom) om anmälan innan handläggare på familjegruppen aktualiserar anmälan. Undantag gäller vid
misstanke om misshandel och sexuella övergrepp.
2.34 Socialnämndens anmälningsskyldighet i frågor som rör god
man, förvaltare samt vissa vårdnads- och förmynderskapsfrågor
Socialnämndens anmälningsskyldighet framgår av bestämmelserna Sof 5 kap. 3 § och LSS 15 § 6 p.
Nämnden är således skyldig att anmäla till överförmyndaren om den finner att en god man eller en
förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon eller om sådan inte längre behövs. Om
nämnden får kännedom om förhållanden som kan vara av betydelse för överförmyndarens
tillsynsverksamhet bör överförmyndaren underrättas t ex då nämnden känner till att en god man
försummar sitt uppdrag. Vidare finns, enligt Sof 5 kap. 3 § p. 3, skyldighet att anmäla att det föreligger
sådana förhållanden som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt underåriga barns
egendom på ett betryggande sätt.
Anmälan ska göras till överförmyndaren i den kommun där den enskilde är folkbokförd.
2.34.1 Sekretess
Anmälningsskyldigheten är lagstadgad och innebär att sekretessen bryts. Detta gäller både innehållet i
anmälan om god man eller förvaltare samt de uppgifter som överförmyndaren begär från nämnden.
Socialnämnden är skyldig att lämna ut de begärda uppgifter som nämnden kan ha (FB 16 kap. 10 §).
Nämnden är dock ej skyldig att inleda utredning för att skaffa information till överförmyndaren.
35
2.34.2 Vad skall en anmälan om god man och förvaltare innehålla:
Beskriv de ekonomiska förhållandena, såsom inkomster och utgifter, tillgångar och skulder. Skriv om
boendesituation, sjukdom, funktionshinder, socialsituation, släktingar, hur personen fungerar i sin
vardag och på vilket sätt denne saknar förutsättningar att själv ta ansvar för sina angelägenheter. Det
skall framgå vad den enskilde behöver hjälp med. De allmänna förutsättningarna för att få
godmanskap är att någon inte kan företräda sig själv på grund utav kroppslig sjukdom eller psykisk
sjukdom. Det ska också finnas ett behov av hjälp i rättsliga eller ekonomiska angelägenheter eller
behov av hjälp för att få den personliga omvårdnad som behövs, vilket framgår av FB 11 kap. 4 § .
God man kan alltså anordnas utifrån tre områden:
• Bevaka rätt
• Förvalta egendom
• Sörja för person
Personen har kvar sin rättsliga handlingsförmåga. Personen kan fortfarande förfoga över samtliga
tillgångar ingå avtal mm. Den gode mannen betraktas som ett ombud eller biträde. Kan hjälpen
tillgodoses genom ett mindre ingripande sätt ex, genom fullmakt skall detta först prövas.
Tillförordnande av god man kräver den enskildes samtycke för att en sådan skall kunna tillförordnas.
Kan den enskilde på grund utav särskilt tillstånd ej lämna samtycke skall behovet fasställas av
läkarintyg.
Det är tingsrätten som anordnar godmanskap och förordnar en god man, vanligtvis efter ansökan av
överförmyndaren.
2.35 Registrering i datasystemet
2.35.1 Noggrannhet vid handläggningen
Handläggningen ska präglas av tydlig information, noggranna kontroller och korrekt registrering.
2.36 Dokumentation (SOSFS 2006:5, 4 kap. )
Socialtjänsten har skyldighet att dokumentera sin verksamhet. Särskilt viktigt är det i samband med
myndighetsutövning. Dokumentation och utbetalning görs i det aktuella datasystemet. Eftersom de
uppgifter som registreras ligger till grund för resultatuppföljning ska anvisningarna för registrering av
uppgifter i systemet följas omsorgsfullt.
Den enskilde ska hållas underrättad om den dokumentation som förs om honom eller henne och rätten
att ta del av all dokumentation. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig
ska detta antecknas. Fördjupad vägledning kan erhållas från Socialstyrelsens handbok ”Handläggning
och dokumentation inom socialtjänsten”, 2006.
Journalanteckningar skall föras under utredningsfas, pågående insats och i det löpande arbetet.
Dokumentationen har olika syften. Den är av avgörande betydelse för att den biståndssökande ska
kunna få insyn i ärende som gäller myndighetsutövning. Dokumentationen ska vara så utformad att
den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. För att en
biståndssökande ska ha möjlighet att begära rättelse och överklaga ett beslut är det extra viktigt att alla
förehavanden mellan honom/henne och socialtjänsten har dokumenterats i nödvändig utsträckning.
Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring,
officiell/övrig statistik och för forskning.
36
2.36.1 Minnesanteckningar
Journalanteckningar skall vara skrivna på ett sådant sätt att den enskilde kan ta del av dem.
Handlingar som upprättas inom socialtjänsten och som rör enskilda ska skall vara utformade med
respekt för den enskildes integritet. De får ej innehålla ovidkommande värdeomdömen av allmänt
nedsättande eller kränkande karaktär.
Journalanteckningar skall föras kontinuerligt och bara innehålla för ärendet relevant information.
Genom Journalanteckningarna skall man kunna följa hur utredningen fortskrider. I efterhand skall man
kunna följa och förstå hur utredningen har bedrivits.
Det är av stor vikt att samtliga kontakter med den enskilde, samt övriga in- och utgående kontakter i
ärendet dokumenteras noga vad gäller namn, innehåll och datum. Likaså är det av stor vikt att
dokumentera om personen uteblir från besök, avböjer insatser samt övriga avvikelser från
arbetsplan. Minnesanteckningar, lösa lappar osv, skall inte tillföras akten utan är endast till som
stöd för minnet och den handläggare som skrivit dem.
2.37 Förebygga felaktiga utbetalningar
Genom noggrann handläggning ska felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd motverkas.
Felaktiga utbetalningar kan uppkomma av olika orsaker. De kan uppstå till följd av att den sökande
medvetet lämnar oriktiga uppgifter, genom att den sökande saknar kunskap om regelsystemet eller
genom brister i ärendehanteringen. Felaktiga utbetalningar ska förebyggas genom tydlig information
och vägledning till de sökande om vad som gäller och genom noggranna kontroller.
Uppgifter som alltid ska kontrolleras vid nyansökan är identitet, uppehållsrätt, uppehållstillstånd,
medborgarskap, boende, folkbokföring, vårdnadshavare för barn i hushållet, samt om personen är
anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Kontroll av inkomster och tillgångar via
bankkontoutdrag, FK m fl och kontroll av bilinnehav, ska alltid göras.
Omständigheter som kan leda till felaktiga utbetalningar och som särskilt bör uppmärksammas är att
sökanden egentligen är sammanboende, se KAMMARÄTTSDOM MÅL NR 5018-11, 5019-11, 502011 där ett par anser sig ej leva i samboförhållande med hänvisning till att de ej har en sexuell relation
längre. Bor tillsammans på grund av den ena partens ohälsa. KR finner att paret haft gemensam bostad
under lång tid, tecknat kontrakt gemensamt, en av parterna betalar hela hyran och därmed försörjer
partnern m m. Andra omständigheter som bör kontrolleras; att barn som uppges ingå i hushållet inte
vistas i hemmet, att den sökande samtidigt uppbär ekonomiskt bistånd i annan kommun, har inkomster
av svartarbete eller undanhåller tillgångar.
Det mest kostnadseffektiva är att göra nödvändiga kontroller redan innan beslut om utbetalning fattas.
I de fall den enskilde obehörigt fått ekonomiskt bistånd eller fått bistånd med för högt belopp ska
biståndet alltid återkrävas när det är möjligt enligt lag.
Vid misstanke om försök till bidragsbrott i samband med ansökan ska polisanmälan om försök till
bidragsbrott göras. Vid misstänkt bidragsbrott, då bidrag felaktigt har utbetalats på grund av att den
sökande medvetet har lämnat felaktiga uppgifter, ska polisanmälan alltid göras.
2.38 Korrekta registreringar
För att möjliggöra resultatuppföljning och planering ska anvisningarna för registrering av alla
uppgifter följas noggrant. Det gäller bland annat försörjningshinder, ändamål och avskrivningsorsaker.
2.38.1 Hushåll
I datasystemet skall samtliga familjemedlemmar registreras. Ungdomar som slutfört sina
gymnasiestudier skall medräknas i föräldrarnas hushåll under juli och augusti om föräldrarna uppbär
försörjningsstöd, om ej särskilda skäl föreligger. Observera att ungdomar som fyllt 18 år automatiskt
registreras som sammanboende i systemet, ändra omgående till barn.
37
2.39 Försörjningshinder och ändamål
I samband med att beslut fattas ska den sökandes försörjningshinder och ändamålet med det sökta
biståndet registreras.
Försörjningshindret anges för båda vuxna i samhörigheten.
I de fall samhörigheten består av
• en man och en kvinna så registreras alltid mannen som person 1.
• två kvinnor eller två män registreras alltid den äldsta som person 1.
2.40 Avslutning av ärende
Ärendet avslutas normalt efter tre månader. Om sökanden ej är aktuell sedan tidigare och kommer på
akut besök för att ansöka tillfälligt om försörjningsstöd, avslutas ärendet efter en månad om
avslagsbeslutet ej överklagas. Om sökanden flyttar till annan kommun avslutas ärendet efter en
månad. Om sökanden vid första ansökningstillfället återtar ansökan avslutas ärendet direkt.
Ärendet avslutas efter sista verkställighet – alltså beslut gäller för period 110901-110930. Ingen
aktivitet/händelse efter 110930 = avslutningsdatum 111001. (Koll m Hstd)
2.40.1 Ordning i akten / aktskåp – det måste vara lätt att hitta för kollegor
Varje hushåll ska en egen mapp. Akterna i dokumentskåpet ska vara sorterade i
personnummerordning, äldst först.
Handlingarna läggs i nämnd ordning med utredningen överst:
– Utredningen, kopia grundutredning
– Beräkningar (eventuellt ihop med återansökan)
– ansökningsblanketten och ev återansökan
– informationsblanketten handlingar av genomförda kontroller som ska sparas (t.ex.
bilinnehav)
– hyreskontrakt
– handlingsplan arbetsförmedlingen/anställningsavtal
– läkarintyg
– vid behov kontoöversikt
– övriga intyg etc.
– inkomna handlingar i ärendet i kronologisk ordning
- vid avslag sparas samtliga tillhörande handlingar tills besvärstiden löpt ut
- inkomna handlingar i kronologisk ordning
2.40.2 Vid överlämning till ny handläggare.
Ärenden som ska fördelas lämnas till verksamhetsledare senast 10:e i månaden. När ärendet
lämnas till ny handläggare skriv en lapp med uppgift om vilken månad som hanterats senast.
Följande handlingar lämnas vidare:
- ansökningsblanketter (för aktuellt år, övriga arkiveras)
- undertecknade handlingar (tex. informationsblanketten)
- inkomna handlingar som är av vikt för handläggningen (tex. hyreskontrakt, intyg från
arbetsförmedling, brev, e-post).
- inkomna handlingar från andra myndigheter (aktuella, övriga arkiveras)
- läkarintyg (aktuella, övriga arkiveras)
- kostnadsförslag (glasögon/tandvård)
38
-
handlingar som rör arbetsträning/praktik (tex remisser och närvarorapporter)
kontoöversikt
Samtliga inlämnade underlag i samband med avslagsbeslut sparas under besvärstiden, spara gärna
dessa i en separat plastficka.
2.41 Rensning av akt
Till personakter förs åtskilliga handlingar som är av endast tillfällig betydelse. Dessa kan
gallras vid inaktualitet eller ska avlägsnas då ärendet är avslutat. Handlingar som tillför
ärendet sakuppgifter får inte rensas, eftersom det då kan bli svårt att förstå akten eller motiven
till beslut.
2.41.1 Rensas vid avslutat ärende / överlämning till registret
-
Anteckningar och meddelanden av endast tillfällig betydelse
Utkast, kladdar och liknande arbetspapper, vilkas betydelse har upphört i och med att slutlig
utredning eller liknande färdigställts. Avskrifter, kopior som finns i fler exemplar
Avskrifter, kopior som inte behövs för att man rätt ska kunna förstå akten.
Kostnadsförslag tandvård, glasögon mm
Trycksaker som inte har haft någon betydelse för ärendet.
Gem, gummisnoddar, pappersbindare m m (vill man att papper ska sitta i hop är det
häftapparat som gäller)
Normberäkning
Nybesöksblankett
Plastfickor (förutom den som akten ligger i)
Post-it-lappar
Kuvert
Dubbletter
2.41.2 Sparas
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ansökan om försörjningsstöd + komplettering - papper (5 år)
Ärendeblad/journalanteckningar (5år) i verksamhetssystemet
Utredning
(5år) i verksamhetssystemet
Beslut bistånd
(5år) i verksamhetssystemet
Beslutsunderlag
(5år) i verksamhetssystemet/papper
Överklaganden, med bilagor - papper
(5år)
Beslut/domar i förvaltningsdomstol - papper
(5 år)
Återkravshandlingar – papper (5år)
Dokumentation av överenskommelser, handlingsplan/arbetsplan - papper
(5år)
Bilagor till ansökan som underlag för beräkning, t ex uppgifter om kostnader för arbetsresor,
kopior av hyresavier, hemförsäkring, lönespec, inbetalningar till a-kassa/fackföreningsavgift –
verksamhetssystem/papper
(2år efter att handl inkommit)
Läkarintyg - papper (5år)
Redovisning av skulder - papper (5år)
Redovisning av barns tillgångar - papper
(5år)
Meddelanden fr hyresvärd, elbolag, KFM (hyresskulder, uppsägning etc)
(2år eft ink
handl) – verksamhetssystem/papper
39
•
•
Korrespondens av betydelse: beslut från invandrarmyndighet, brev m uppgift som är
av vikt för ärendet, remisser - papper
(5år)
Registerkontroll som utgör underlag för beslut - papper
(5år)
2.42 Utlämnande av allmän handling.
2.42.1 Offentlighetsprincipen:
•
•
•
•
•
•
En allmän handling kan vara offentlig eller sekretessbelagd. Offentlighetsprincipen omfattar
de allmänna handlingar som är offentliga. Rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas
genom bestämmelser i sekretesslagen eller i annan regel som sekretesslagen hänvisar till.
Personer som begär ut en offentlig handling har rätt att vara anonyma. Vi får inte fråga vad
personen heter eller vad de skall använda handlingen till. Undantag dock om vi har goda
grunder och befarar att den som frågar har avsikt att använda uppgifterna för att skada
personen som berörs av handlingen.
Allmänna och offentliga handlingar skall lämnas ut genast eller så snart som möjligt om någon
begär det.
Om det gäller en allmän sekretessbelagd handling måste vi ta reda på vem som frågar.
En sekretessbelagd handling som begärs ut måste prövas om uppgifterna kan lämnas ut. Som
regel är det aktuell handläggare som gör prövningen. Detta beslut kan lämnas muntligen. Den
som får avslaget skall upplysas om sin rätt att få beslutet prövat av förvaltningschefen.
Förvaltningschefens beslut skall vara skriftligt och innehålla motivering till avslaget och
information om hur man överklagar till Kammarrätten.
I vissa fall kan handlingen lämnas ut med vissa delar ”maskade”, vilket är ett beslut som också
skall hanteras enligt ovan. ”Maskningen” skall framgå av handlingen.
2.43 Riktlinjer för återkrav och återsökning av ekonomiskt bistånd
Rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i samhällets
trygghetssystem. Huvudprincipen är därför att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL beviljas utan
återbetalningsplikt för den enskilde. Undantag från denna princip regleras i Lagen om allmän
försäkring (AFL) 17 kap 1 § och 9 kap. 1 och 2 §§ SoL.
Återkrav av ekonomiskt bistånd kan endast ske enligt reglerna i socialtjänstlagen och endast mot
förmån eller ersättning som den enskilde redan har eller som är beslutad.
När det gäller förmån under prövning hos Försäkringskassan och som kan komma att beviljas med
retroaktivt belopp ges denna möjlighet i stället i Lagen om allmän försäkring (AFL). Beviljat
bistånd kan enligt agen om allmän försäkring (AFL) återsökas hos försäkringskassan. För att
kommunen ska kunna återsöka utbetalt bistånd ur retroaktiv periodisk ersättning (exempelvis
sjukersättning, aktivitetsersättning, vårdbidrag, bostadsbidrag, bostadstillägg, underhållsstöd) får
kommunen inte använda fullmakt eller lägga upp återkrav. Biståndet ska enligt AFL ha getts utan
villkor om återbetalning för att kommunen ska kunna återsöka beloppet.
2.43.1 Återsökning (FRAMSTÄLLAN) hos försäkringskassan enligt Lagen
om allmän försäkring (AFL)
Lagstöd finns i lagen om allmän försäkring (AFL, 17 kap 1 § andra stycket). Kommunen kan återsöka
bistånd som den enskilde beviljas under den tid försäkringskassan prövar en förmån som kan komma
att utbetalas retroaktivt. Villkoret är att den enskilde för motsvarande period som försäkringskassans
40
beslut om ersättning avser i väsentlig mån fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd från
kommunen.
Om Försäkringskassan felaktigt till den enskilde betalar ut retroaktiv ersättning som kommunen har
rätt till kan socialtjänsten kräva Försäkringskassan på skadestånd på motsvarande belopp.
Försäkringskassan kan själv ge förskott på sökt pension (enl. 20 kap 2 a § AFL) om det är troligt att
förmånen kommer att beviljas men beslut eller uträkning av ersättningen dröjer. Denna möjlighet ska
undersökas innan ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen beviljas som förskott på sökt förmån.
2.43.2 Formella krav vid återsökning enligt AFL
När det gäller bistånd som kan komma att återsökas hos Försäkringskassan enligt 17 kap 1 § Lagen
om allmän försäkring (AFL) vid utbetalning av retroaktiv periodisk ersättning finns inga formella krav
utom de som följer av förvaltningslagen. Som nämnts ovan ska det i dessa fall inte finnas fullmakt
eller villkor om återbetalning, men den enskilde ska givetvis vara informerad om att utbetalt belopp
kommer att återsökas hos försäkringskassan. Återsökning sker via framställan. När återsökan läggs
upp görs en preliminär framställan till Försäkringskassan. När Försäkringskassan fattat beslut om
förmånen ska kommunen på Försäkringskassans begäran göra en slutlig framställan.
2.44 Återkrav enligt SoL
Det finns två sätt för kommunen att få tillbaka utbetalt bistånd.
1. Överenskommelse med den enskilde om att han eller hon ska betala tillbaka enl. 9
kap. 2 § SoL.
2. Krav till den enskilde om återbetalning av bistånd som han eller hon har fått för
mycket, eller på oriktiga grunder enl. 9 kap. 1 § SoL.
Reglerna kring återkrav och handläggning kring detta är omfattande och detaljerad och det är viktigt
att handläggningsanvisningarna följs noggrant.
Återkrav av ekonomiskt bistånd ska bara göras mot en väntad faktisk inkomst, utom i de fall den
enskilde obehörigt fått ekonomiskt bistånd eller fått bistånd med för högt belopp. I det senare fallet ska
biståndet alltid återkrävas. När det gäller återkrav enligt 9 kap. 2 § SoL (p 1. ovan) finns det två
alternativ. Antingen beviljas bistånd enligt 4 kap.1 § SoL som förskott på väntad förmån, dvs. återkrav
enligt 9 kap. 2 §, första stycket, SoL eller så beviljas bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL med villkor om
återbetalning dvs. återkrav enligt 9 kap. 2 §, andra stycket, SoL. Den senare varianten är endast
tillämplig för hushåll som har egna inkomster eller tillgångar och därför inte kan anses vara
berättigade till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL eller för bistånd till något som är utöver skälig
levnadsnivå. När bistånd prövas enligt 4 kap. 2 § SoL måste även prövning med avslag ha gjorts enligt
4 kap.1 § SoL. Den väntade inkomsten måste antas ge ett överskott efter avdrag för den enskildes
löpande levnadsomkostnader om ett återkrav ska vara meningsfullt. Kan det inte bli ett sådant
överskott eller finns inte återbetalningsförmåga inom överskådlig tid ska återkrav inte läggas upp.
Återkrav får inte göras mot framtida försörjningsstöd, utom i undantagsfall vid överenskommelse med
den sökande.
Akut utbetalning av matpengar som gjorts av sociala eller medicinska skäl ska inte återkrävas. Om den
akuta hjälpen ges på grund av att någon tillfälligtvis är förhindrad att disponera sina inkomster eller
tillgångar kan den dock återkrävas. Även akut hjälp till exempelvis en hyresskuld för att undvika
avhysning kan återkrävas om hushållet har inkomster över norm.
De formella kraven är absoluta och får inte åsidosättas. Vid en eventuell prövning i förvaltningsrätten
innebär åsidosättande av de formella kraven att talan inte kan fullföljas.
41
2.44.1 Förskott på förmån - Återkrav enligt 9 kap. 2 §, 1 st, SoL
Återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL kan ske på tre grunder:
1. Bistånd som förskott på förmån eller ersättning.
2. Bistånd till enskild som är indragen i arbetskonflikt.
3. Bistånd till enskild som p.g.a. förhållanden som han/hon inte kunnat råda över, eller hindrats
från att förfoga över inkomster/tillgångar.
Som förmån eller ersättning räknas förmåner från Försäkringskassan som exempelvis sjuker-sättning,
tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning, livränta, BTP (bostadstillägg för pensionärer),
sjukpenning, föräldrapenning, rehabiliteringsersättning, vårdbidrag och under-hållsstöd. Andra
ersättningar eller förmåner kan t.ex. vara lön (gäller även statlig lönegaranti vid konkurs),
arbetslöshetsersättning, studiestöd.
Återkrav av förmån eller ersättning bygger helt och hållet på överenskommelse mellan kommunen och
den enskilde. Om utbetalaren av förmånen eller ersättningen kräver det behövs även fullmakt.
Möjligheten att återkräva måste därför undersökas och bedömas från fall till fall. Bistånd av ”rent
tillfällig natur”, t.ex. några dagars matpengar, ska inte återkrävas. Det ska preciseras i
överenskommelsen mot vilken utbetalning som återkrav enligt punkt 1. och 2. gäller. Däremot finns
inget krav att det ska gälla samma tidsperiod.
Situationer som avses under punkten 3 är, se vidare kap 12 återbetalning i Socialstyrelsens handbok
för ekonomiskt bistånd sid 164.
2.44.2 Handläggning - förskott på förmån eller ersättning
•
•
•
•
•
•
•
Överenskommelse görs med den enskilde om att biståndet ska återbetalas och hur
återbetalning ska ske.
Skriftlig fullmakt upprättas vid behov och i de fall utbetalaren av förmånen eller ersättningen
begär det. Observera att den enskilde när som helst ensidigt kan säga upp fullmakten.
Observera också att det är två beslut som ska fattas:
1. Beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgift
om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten.
2. Beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § 1 st SoL.
Sökanden ska informeras om att beslut om återkrav inte kan överklagas. Han eller hon ska
också informeras om att ifall återbetalning inte sker kan frågan om återbetalning prövas i
förvaltningsrätten på initiativ av kommunen.
Varje biståndsbeslut registreras i datasystemet.
Varje biståndsbeslut ska skriftligt delges den enskilde innan biståndet utbetalas.
Återbetalningsplan ska upprättas och undertecknas.
2.44.3 Återkrav enligt 9 kap. 2 § 2st, SoL
4 kap. 2 § SoL kan undantagsvis användas när kommunen ger ekonomiskt hjälp fast rätt till bistånd
enligt 4 kap. 1 § SoL inte föreligger. Bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL kan villkoras med återbetalning
men får bara återkrävas om den beviljats med sådant villkor.
Följande situationer kan bli aktuella för återkrav enligt 4 kap. 2 § och 9 kap. 2 § 2 st SoL:
• Hushåll med realiserbara tillgångar.
• Hushåll med egen försörjning/inkomst över norm.
För att undvika allvarliga sociala konsekvenser kan exempelvis bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL med
villkor om återbetalning beviljas till hyresskuld där behovet kunnat tillgodoses genom egen inkomst
och där återbetalningsförmåga finns.
42
2.44.4 Handläggning – bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL med villkor om
återbetalning
•
•
•
•
•
Skriftlig överenskommelse (återbetalningsplan) ska upprättas med den enskilde. Av
överenskommelsen ska det framgå hur och när återbetalning ska ske.
Observera att det är två beslut som ska fattas:
1. Beslut om bistånd enligt 4 kap. 2 § SoL. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgift
om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten.
2. Beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 § 2 st SoL.
Sökanden ska informeras om att besluten inte kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Han
eller hon ska också informeras om att ifall återbetalning inte sker kan frågan om
återbetalningsplikt prövas i förvaltningsrätten på initiativ av kommunen.
Varje biståndsbeslut registreras i datasystemet.
Varje biståndsbeslut ska skriftligt delges den sökande innan biståndet utbetalas.
2.44.5 Felaktig utbetalning - Återkrav enligt 9 kap. 1 § SoL
Återkrav av bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL ska göras om någon fått ett felaktigt bistånd genom:
• Oriktiga uppgifter.
• Underlåtenhet att lämna uppgift.
• Eller på annat sätt förorsakat att bistånd beviljats obehörigen, med för högt belopp eller då
sökande skäligen borde ha insett detta.
Kommunen ska i dessa fall kräva tillbaka vad som betalts ut för mycket. Kommunen ska alltså även
kräva tillbaka för högt eller obehörigt bistånd som den enskilde fått också då han eller hon inte haft för
avsikt att framkalla en felaktig utbetalning. Enligt bidragsbrottslagen (SFS 2007:612, prop.2006/07:80,
SOU 2006:48) finns vidare en bestämmelse om straffrihet vid frivillig rättelse som sker före
utbetalningen. Detta gäller också då det är kommunen som förorsakat den felaktiga utbetalningen, men
där den enskilde borde ha förstått att den var fel. Exempel på det senare kan vara rena felräkningar
eller när dubbel utbetalning skett av misstag.
Denna bestämmelse ersätter eller inskränker inte rutinen att göra polisanmälan om den enskilde
avsiktligt lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.
Grunden för återkrav enligt 9 kap. 1 § SoL är alltid att biståndet är utbetalt på felaktig grund. Biståndet
behöver således inte vara förskott på förmån eller ersättning eller vara beviljat med villkor om
återbetalning.
2.44.6 Handläggning - felaktigt utbetalt bistånd
• Beslut om återkrav fattas efter genomförd återkravsutredning.
• Återkravet läggs upp och sökanden krävs på betalning.
• Återbetalningsplan upprättas och undertecknas.
Vid beslut om återkrav enligt 9 kap 2 § SoL ska det tydligt framgå uppgifter om den eller de
omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten. Delgivningskvitto och återbetalningsplan
upprättas och undertecknas (se bil 1, 2, 3). Skriftligt beslut delges den sökande. Även i de fall det
uppdagas att försörjningsstöd har utbetalats på oriktiga grunder enligt 9 kap 1 § SoL ska
delgivningskvitto och återbetalningsplan undertecknas (bil3,4)
2.44.7 Ersättningstalan enl 9 kap 3 § SoL
I de fall den enskilde inte återbetalar återkrav enligt 9 kap. 1 eller 2 §§ SoL kan kommunen med stöd
av 9 kap. 3 § SoL väcka talan om ersättning hos förvaltningsrätten. Talan hos förvaltningsrätten måste
väckas inom 3 år från det biståndet utbetalades och får inte bifallas av förvaltningsrätten om den
43
ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller del av den kan antas bli ur stånd att klara sin
försörjning eller livsföring i övrigt.
Innan talan väcks ska förvaltningen skicka en betalningspåminnelse och ett kravbrev. Den enskilde ska
alltid erbjudas möjlighet att presentera och diskutera sina ekonomiska förhållanden och dennes
ekonomiska situation skall utredas så långt det är möjligt.
Visar genomförd utredning att det är styrkt eller troligt att den enskilde har betalningsförmåga ska
talan väckas hos förvaltningsrätten. Visar utredningen att den enskilde för tillfället inte kan betala kan
återkravet ligga vilande under en period. Är det troligt att den enskildes betalningsförmåga inte inom
rimlig tid förbättras kan återkravet efterges efter beslut av sociala utskottet.
Observera att beslut om ersättningstalan enligt 9 kap. 1 och 3 §§ SoL måste fattas av sociala utskottet.
Ansökan ska göras vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är folkbokförd och
innehålla följande uppgifter:
• Namn, adress och telefon till den nämnd som söker och till berörd handläggare
• Beslutsdatum
• Den ersättningsskyldiges namn, personnummer, adress och telefonnummer
• Vilken typ av återkrav det är (§ i SoL)
• Belopp
• När biståndet som återkrävs utbetalades
• Utredning som visar att den enskilde har betalningsförmåga inklusive gängse kontroller,
bankkontouppgifter, FK, skatteverket, A-kassa och Alfa kassa etc.
• Förslag till beslut: Att väcka talan vid förvaltningsrätten i den domkrets där sökande är
folkbokförd enl 9 kap 3 § SoL.
Kopior på ansökningsblanketter eller utredning som visar den enskildes ekonomiska förhållanden när
biståndet utbetalades och förvaltningens beslut samt överenskommelse om återbetalning ska bifogas
ansökan till förvaltningsrätten. Om den enskilde betalt tillbaka del av återkravet ska det redovisas.
Eventuell förvaltningsrättsdom i kommunens favör utgör underlag för ansökan om utmätning hos
Kronofogdemyndigheten.
2.44.8 Kraveftergift enl 9 kap 4 § SoL
Delegation: enhetschef/1:e socialsekreterare
Om det är uppenbart att förhållandena ändrats så att den enskilde inte inom rimlig tid kommer att
kunna göra återbetalning får kommunen enligt 9 kap. 4 § SoL helt eller delvis efterge återkrav. Detta
beslut går inte att överklaga.
2.45 Anmälan vid misstänkt bidragsbrott
Delegation: socialutskott
Polisanmälan ska ske när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.
Har någon lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit inkomster och på så sätt obehörigen eller med för
högt belopp fått ekonomiskt bistånd kan detta vara en olaglig handling. Oavsett om polisanmälan görs
eller inte ska det belopp den enskilde fått obehörigen eller med för högt belopp återkrävas med
tillämpning av bestämmelserna i 9 kap 1 § SoL. Avstående från att polisanmäla får inte ”kvittas” mot
återbetalning.
44
2.45.1 Utredning före anmälan
Innan anmälan görs ska en utredning av händelseförloppet samt hur detta påverkat rätten till bistånd
göras. Om felaktig utbetalning skett eller risk för felaktig utbetalning förelegat, på grund av vad som
förefaller vara en brottslig handling från den sökandes sida, finns anledning anta att ett brott har
begåtts och en brottsanmälan bör göras. Utredningen ska besvara om den sökande har fått
tillfredsställande information om vilka regler som gäller och om den sökande varit medveten om
konsekvensen av sitt handlande, se 2 kap 2-5 §§ Bidragsbrottslagen.
Det är viktigt att dessa utredande åtgärder vidtas så att varje brottsanmälan är välgrundad. Den interna
utredningen bör göras så fort som möjligt sedan indikationen uppstått
Huvudregeln är att socialtjänsten ska ha den enskildes samtycke för att inleda utredning om honom
eller henne. En utredning om felaktig utbetalning är ett undantag från denna huvudregel. Socialtjänsten
behöver inte den enskildes samtycke för att inleda sådan utredning. FUT-utredningen är en
sammanställning av fakta som syftar till att göra det möjligt för nämnden eller delegaten att fatta ett
korrekt beslut för att ta tillvara kommunens intresse samt bedöma om förutsättningar föreligger för att
göra en polisanmälan enligt bidragsbrottslagen.
2.45.2 Anmälan vid misstänkt bidragsbrott
Polisanmälan enligt 6§ Bidragsbrottslagen ska ske när det finns anledning att anta att ett brott har
begåtts. Kommunerna är skyldiga att polisanmäla samtliga fall där kommunen har anledning att anta
att ett bidragsbrott har begåtts. I samband med en brottsanmälan får ingen social hänsyn vägas in eller
individuell bedömning göras för att motivera att anmälan inte görs. Däremot måste en
uppsåtsbedömning göras. Oavsett om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts eller ej ska
det belopp den enskilde fått obehörigen eller med för högt belopp återkrävas med tillämpning av
bestämmelserna i 9 kap SoL. Om det finns en brottsmisstanke får kommunen inte avstå från att göra
polisanmälan för att personen har återbetalat det felaktigt utbetalda beloppet. Kommunens skyldighet
att polisanmäla bortfaller dock om den enskilde lämnat riket för gott eller har avlidit.
2.45.3 Vad en brottsanmälan bör innehålla
Det är viktigt att brottsanmälan innehåller den information som är nödvändig för att polis och åklagare
ska kunna starta och genomföra en utredning utan att behöva begära kompletteringar av sådan
information som var känd vid anmälningstillfället. Det är också viktigt att anmälan innehåller en
beskrivning av händelseförloppet i det aktuella ärendet.
En brottsanmälan ska som regel innehålla följande:
• Uppgifter om brottsmisstanken (dvs. en klar, tydlig och kortfattad beskrivning av vad den
anmälde misstänks ha gjort eller underlåtit att göra samt när i tiden brottet har begåtts). En
brottsanmälan behöver inte innehålla en brottsrubricering
• Uppgift om vilken förmån det gäller, ersättningens storlek och vilken tidsperiod som avses.
• Uppgift om den misstänkte (dvs. namn, personnummer, adresser och telefonnummer)
• Uppgift om ev. vittnen och andra som har upplysningar att lämna (dvs. namn, adresser
och telefonnummer)
• Uppgifter om vem som handlagt ärendet hos den utbetalande myndigheten (dvs. namn och
telefonnummer)
• En dokumentation av samtliga eventuella kontakter med den som anmälts före och
under utredningen samt namn på och telefonnummer till dessa personer
• En redogörelse för vilken information som myndigheten har lämnat till den anmälde om rätten
till förmånen och uppgift om när, hur och av vem informationen lämnats
• Om tolk använts: namn, adress och telefonnummer till denne
• En redogörelse för de regler som har betydelse för ärendet
45
• Uppgifter om vem som polis och åklagare kan diskutera de aktuella reglerna med
• Uppgift om eventuella återbetalningskrav
• Kopior av relevanta handlingar som bifogas brottsanmälan
Utredningen ska delges den sökande efter att nämnden har beslutat om polisanmälan. Se 2 kap 2- 4 §§
Bidragsbrottslagen.
2.45.4 Skadestånd
Om socialtjänsten gjort en felaktig utbetalning ska polisanmälan innefatta krav på skadestånd för den
förmögenhetsskada som lidits genom den brottsliga gärningen. Denna förmögenhetsskada motsvarar
det belopp som betalats ut felaktigt. Socialtjänsten bör även yrka på ränta enligt räntelagen.
Bestämmelsen om skadestånd varken ersätter eller inskränker skyldigheten att även återkräva bistånd
enligt SoL 9 kap 1 §. Skadeståndskrav ska göras oavsett om beslut om återkrav fattas eller inte. Om
åtal väcks får socialtjänsten frågan om man önskar att åklagaren yrkar på skadestånd å socialtjänstens
vägnar. Beroende på framgångarna med återkravsbeslutet kan socialtjänsten välja att vidhålla sitt
yrkande på skadestånd eller att efterge skadeståndskravet. Skadestånd kan tilldömas endast om den
åtalade blir dömt för brottet. Om tingsrätten dömer ut skadestånd kan socialtjänsten hos
kronofogdemyndigheten ansöka om handräckning. Handräckningen i sker detta fall kostnadsfritt.
2.45.5 Expediering av polisanmälan
Socialtjänsten är inte skyldig att underrätta den enskilde om att polisanmälan gjorts. Åtgärden är inte
ett sådant förvaltningsbeslut som avses i FL 21 §. Att den enskilde känner till att en polisanmälan har
gjorts kan försvåra polisens och åklagarens utredning.
2.46 Skyddade personuppgifter
Olika åtgärder för skyddande av personuppgifter.
Grader av skydd av personuppgifter:
1. Skyddade personuppgifter via spärrmarkering/sekretessmarkering
2. Kvarskrivning
3. Fingerade personuppgifter
Alla tre nivåer kan kombineras med namnbyte
2.46.1 Underlag och ansökan om skyddade personuppgifter
•
•
•
•
•
Det är Skatteverket som fattar beslut om skyddade personuppgifter genom spärrmarkering
eller kvarskrivning
Skatteverket ställer krav på skriftlig ansökan
Skyddsbehovet ska kunna styrkas på något sätt antingen genom en polisanmälan som talar för
att det handlar om en konkret och aktuell hotbild eller via uppgifter från socialtjänsten,
Kvinnojouren eller Brottsofferjouren. Detta är i de flesta fall tillräckligt för att personen ska
medges skyddade personuppgifter via spärrmarkering
Om besöksförbud finns ska beslut bifogas ansökan
Andra omständigheter som styrker behovet kan vara fall av hedersrelaterat skäl där personer
har ett skyddsbehov som anses styrkt utan ovan nämnda intyg
Ansökan ska även göras för barn och andra vuxna som bor på samma adress.
46
2.46.2 Rätt till omprövning
Avslag på ansökan om skyddade personuppgifter prövas av Kammarrätten. Se även Skatteverkets
hemsida www.skatteverket.se/folkbokföring
2.46.3 Skyddade personuppgifter via spärrmarkering/sekretessmarkering
•
Är i praktiken varningsflagga i folkbokföringsregistret för handläggande tjänsteman om att en
person har skyddade personuppgifter.
•
Är den mest vanligt förekommande och det lägsta skyddet för personuppgifter.
•
Att man har skyddade personuppgifter innebär att endast ett fåtal personer känner till och
faktiskt hanterar uppgifterna. Detta för att minska risken för spridning.
•
Alla förfrågningar som kommer till Skatteverket om personer som har skyddade
personuppgifter hanteras av denna krets av tjänstemän.
•
Hur länge? Första gången som skydd via spärrmarkering medges blir det som regel för 1 år.
Därefter sker omprövning efter begäran av den berörde.
2.46.4 Kvarskrivning
•
Är ett starkare skydd än spärrmarkering.
•
Innebär att personen blir kvarskriven i den församling där man tidigare var bosatt. Används i
samband med faktisk flytt till ny adress/ort/land.
•
Uppgifterna och den skyddade personen förs inte i datoriserade register vid Skatteverket utan
endast manuellt vilket innebär ytterligare skydd för den enskilde och skydd mot intrång av
obehöriga.
•
Kvarskrivning medges i högst tre år och därefter omprövning efter begäran av den berörde.
2.46.5 Skyddets omfattning
Varken privatpersoner eller företag får ut uppgifter som skyddas vid spärrmarkering eller
kvarskrivning.
2.46.6 Postförmedling
I de fall där myndigheten inte har någon adress till en person men där man har kännedom om att
personen har skyddade personuppgifter via spärrmarkering eller kvarskrivning.
Post som ska till en skyddad person; skriv den skyddades namn och personnummer och lägg i ett
kuvert med Skatteverkets adress. Skatteverket har sex postförmedlingsadresser dit du sänder post
som ska förmedlas, för Halland:
Skatteverket
Förmedlingsuppdrag
Box 2820
403 20 Göteborg
•
I de fall där myndigheten och/eller du som tjänsteman har den enskildes adress måste man
vara uppmärksam på hur uppgifterna hanteras inom den egna myndigheten och till vem
adressuppgiften lämnas ut, även Internet. Kom överens med den enskilde om posten ska
skickas direkt till adressen eller via Skatteverket.
•
Kom ihåg att inte lägga post i utgående post där flera har tillgång till och kan se posten. Lägg
istället brevet direkt i postens låda. Det måste finnas tillgång till frimärken.
Skyddet är inte bättre än den hantering av uppgifterna som vi, enskilda tjänstemän, själva står för.
47
2.46.7 Begränsningar för den enskilde som har skydd med stöd av
spärr/sekretessmarkering eller kvarskrivning
•
Pröva lämpligheten i att barn medverkar vid skolfoto, i skolkataloger, skolans hemsidor,
klasslistor etc.
•
Den enskilde kan inte starta bolag som exempelvis ett AB på grund av den offentlighet som
gäller kring uppgifter om bolat.
•
Den enskilde bör pröva lämpligheten i att prenumerera på tidningar. Det kan fungera bra vid
sekretessmarkering och kvarskrivning. Bör dock tillse att förbehåll lämnas till den aktuella
tidningen att adressen inte lämnas ut.
•
Inte något generellt förbud för någon att ha bank- eller kreditkort. Banksekretess och andra
sekretesskyddande åtgärder kan vara fullt tillräckliga. Om den hotande känner till den hotades
bank, bör konton flyttas till en annan bank.
•
Bör inte ha butikers bonus- eller medlemskort – dessa kan lämna spår.
•
Bör inte göra beställningar på postorder.
•
Beträffande kontakter med hälso- och sjukvården pågår arbete vid Socialstyrelsen kring denna
problematik. Sjukhus har alltid sjukvårdssekretess att beakta och får inte lämna ut uppgifter
till annan. Vid förfrågan på sjukhuset om bostadsadress uppges att man har kvarskrivning eller
spärr/sekretessmarkering. Om sökande har kvarskrivning bör sökande vara uppmärksam på att
ens patientbricka bär en ”gamla” adress eller namn på församling. Beakta att risk finns för
felbehandling vid sjukhuset om personalen inte känner till den uppsökandes riktiga identitet
och har tillgång till dennes journalhandlingar.
•
Vid receptförskrivning, se till att få ett manuellt utskrivet recept.
•
Bör ha mobiltelefon med kontantkort. Tillse att ingen registrering av personuppgifter sker.
•
Vid sekretessåtgärder bör personuppgifter i olika typer av register som inte är anslutna till
Skatteverket, som exempelvis Eniro raderas. Ytterligare uppgifter kring detta kan lämnas av
Skatteverket.
•
Vara uppmärksam på att Internetanvändning kan innebära risker. Bör ha trådlös uppkoppling
för att inte kunna bli spårad. Tänk på att Internet inte är så anonymt som man kan lockas tro.
Om sökande inte kan/vill ha spärrade personuppgifter kan postbox vara ett alternativ.
2.46.8 Namnbyte
Ansökan görs hos Patent- och Registreringsverket.
2.46.9 Fingerade personuppgifter
Vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan identitet. Beslut om detta meddelas
av Stockholms Tingsrätt efter ansökan hos Rikspolisstyrelsen. Ärendet handläggs av
Rikskriminalpolisens personsäkerhetsenhet.
Den nya identiteten registreras på ett sådant sätt att det inte framgår att det rör sig om fingerade
personuppgifter. Det är för närvarande endast ca 90 personer som får använda fingerade
personuppgifter. Ca 6 personer per år, beviljas fingerade personuppgifter.
Den praktiska innebörden av fingerade personuppgifter är att hela den ”egna personen” raderas ut och
en helt ny identitet skapas med nytt namn och nytt personnummer. Som en följd av detta försvinner all
arbetslivserfarenhet och historik. Exempelvis kan betyg och intyg genom fingerade personbevis bli
värdelösa. Med andra ord bryts samtliga band med den gamla personen. Ett nationellt arbete vid flera
myndigheter pågår att komma tillrätta med detta. Ytterst handlar det om vad personerna som behöver
skydd själva vill och är beredda att offra
48
•
Om en vårdnadshavare begär ut journalutdrag i ett ärende, där den andra vårdnadshavaren har
skyddade personuppgifter, är det viktigt att journalerna och övrigt aktmaterial noga gås
igenom tillsammans med arbetsledare för utlämnandet.
•
Förvaltningschefen är den som fattar beslut om huruvida uppgifter behöver sekretesskyddas
jämlikt 7 kap 4-6 § § SekrL.
2.46.10 Råd att ge till personer som lever i situationer med risk för våld
Ett säkerhetssamtal bör ske med den hotade där man redogör för vad som står i nedanstående råd.
•
Se till att mobiltelefonen alltid är laddad och att kontantkortet har samtalstid.
•
Förprogrammera nödnummer 112 i mobiltelefon och hemtelefon, exempelvis på plats nummer
1 i telefonboken.
•
Memorera viktiga telefonnummer.
•
Bär mobiltelefonen i fickan och inte i handväskan eftersom den kan vara svår att komma åt i
en pressad situation.
•
Byt vardagsrutiner lite då och då. Som exempel kan nämnas att det kan vara bra att inte hämta
och lämna barnen samma tid varje dag eller att handla i samma butik.
•
Variera även resvägen genom att till exempel ta en annan buss till arbetet eller i vart fall
variera tiden.
•
Skaffa larm.
•
Efterfråga en skyddstelefon från den lokala polismyndigheten med möjlighet till positionering
med GPS
3. Hushållstyper / olika gruppers rätt till försörjningsstöd
3.1 Sammanboende med hushållsgemenskap
Det finns två typer av sammanboende med hushållsgemenskap. Den ena typen är vuxna som oavsett
kön lever under äktenskapsliknande förhållanden. Mellan dessa gäller hushållsgemenskap som innebär
ett ömsesidigt ansvar för alla kostnader i hushållet. En gemensam ansökan och bådas sammanräknade
inkomster ska ligga till grund för beräkning av biståndsbehov. Det innebär t.ex. att om bara den ene
har inkomst får han eller hon stå också för sin sammanboendes kostnader så långt inkomsten räcker.
Först därefter kan eventuellt kompletterande bistånd beviljas. Om man räknar separat på någon som
lever i denna typ av hushållsgemenskap ska halva normen för makar/sammanboende användas och
hälften av övriga gemensamma utgifter räknas in i månadsbehovet.
Den andra typen av hushållsgemenskap är mer begränsad. Det gäller personer som bor ihop och delar
vissa kostnader men inte har ekonomiskt ansvar för varandra, t.ex. vuxna barn som bor kvar hemma
eller vänner eller nära släktingar som delar lägenhet. För denna grupp används en särskild norm som är
beräknad utifrån storleken på hushållet, s.k. sammanboende-var-för-sig-norm. Konstruktionen på
denna norm innebär att de personliga kostnaderna inom normen beviljas som för ensamstående, men
de hushållsgemensamma kostnaderna beviljas endast med den andel av hushållet som den sökande
utgör, barnen inräknade. Hushållsgemenskap gäller normalt från den dag sammanflyttning sker.
Exempel på situationer när hel hushållsgemenskap gäller redan från första månaden är när ett par
väntar barn eller då de sökt och stått i kö för att få bostad tillsammans. Om sammanboendet är
49
oplanerat och osäkert kan undantag från principen om ekonomisk hushållsgemenskap göras upp till 6
månader. Avsteg från principen kan också göras om det ur rehabiliteringssynpunkt eller av andra
sociala skäl framstår som viktigt med delad ekonomi. Hushållsgemenskap gäller till dess parterna
flyttar isär. Under vissa förhållanden, se nedan om Gifta men ej sammanboende, gäller den även efter
parterna flyttat isär.
3.2 Gifta men ej sammanboende
Gifta makar är enligt gällande lagstiftning försörjningspliktiga gentemot varandra. Försörjningsplikten
kvarstår även om makarna har skilda hushåll. Prövningen av försörjningsstöd ska utgå från denna
princip om ömsesidig försörjningsplikt. Den gemensamma inkomsten ligger till grund för bedömning
av bistånd och hänsyn kan tas till fördyrade omkostnader på grund av skilda hushåll om särskilda skäl
finns. Även under betänketid vid skilsmässa är makar försörjningspliktiga gentemot varandra och
gemensamma barn oavsett hur de väljer att bo. Underhållsskyldighet går före familjemedlemmars rätt
till försörjningsstöd.
Endast om det är uppenbart olämpligt att makarna har gemensam ekonomi, exempelvis vid våld i nära
relationer, eller då någon av makarna är oförmögen att ta sitt ansvar för resten av familjen ska
principen om gemensam försörjningsplikt frångås. Undantag kan även göras vid akuta nödsituationer.
Försörjningsplikt kan inte hävdas gentemot den som får försörjningsstöd.
3.3 Reglerna om föräldrars underhållsskyldighet regleras i 7 kap 1 §
Föräldrabalken, FB
7 kap 1 § FB: Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till
föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms ska hänsyn
tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad
som följer av föreskrifterna om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går
barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången
pågår, dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (SFS 1949:381).
I förarbetena till lagändringen står att läsa att reglerna om underhållsskyldigheten bygger på
grundtanken att ett barn som är myndigt bör svara för sin egen försörjning. Att föräldrarnas
underhållsskyldighet utsträcks när barnet går i skolan efter det att han eller hon fyllt arton år motiveras
främst av att barnet inte ska behöva skuldsätta sig för att kunna slutföra sin grundutbildning (prop
200/01:134 s. 9-10).
Enligt SoL (SFS 2001:453) måste vissa kriterier vara uppfyllda för att rätten till bistånd ska infinna
sig. Det ska för den enskilde föreligga ett behov och behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt.
3.4 Avhopp från gymnasiestudier
Gymnasiestuderande ungdomar under 18 år ska särskilt uppmärksammas för att avhopp från skolan
snarast möjligt ska upptäckas då detta leder till reducerat bistånd för föräldrarna. Försörjningsstöd
utgår ej som kompensation av förlorad inkomst som ungdom orsakat (studiehjälp, underhållsstöd,
efterlevandestöd etc). Samtal bör föras med ungdomen tillsammans med vårdnadshavare. Undantag
från regeln gällande flerbarnstillägg och förlängt underhållsstöd då det får mycket stora
konsekvenser ekonomiskt för familjen att räkna inkomster som ej är faktiska, se utdrag från dom i
förvaltningsrätten,nedan.
50
Förvaltningsrätten menar att det åligger den unge att så långt det rimligen kan krävas av den unge att
försöka uppfylla de krav som ställs för att beviljas studiebidrag. Då den unge inte uppfyller denna
skyldighet, har nämnden fog för att räkna det studiebidrag som skulle ha betalats ut som en fiktiv
inkomst vid bedömningen av rätt till bistånd.
Förvaltningsrätten säger avseende beslut som prövats att vid bedömning av behovet av ekonomiskt
bistånd ska som utgångspunkt enbart de inkomster som hushållet faktiskt kan förfoga över beaktas.
Socialtjänstlagen förutsätter dock att den enskilde i första hand tar ansvar för sin egen situation och
utnyttjar alla de möjligheter som normalt finns för att försörja sig. Detta innebär bl a att den enskilde
måste söka andra former av ersättningar såsom t ex underhållsstöd, flerbarnstillägg och studiebidrag.
De ersättningar som den enskilde skulle ha beviljats om han eller hon hade ansökt, kan räknas som
inkomster i bedömningen av den enskildes rätt till bistånd. Den enskilde är skyldig att så långt det
rimligen kan krävas av honom eller henne, försöka uppfylla de krav som ställs för att beviljas de
aktuella ersättningarna. Det föreligger en skyldighet att meddela CSN aktuella inkomstuppgifter och
närvara vid undervisningen i sådan omfattning att den unge har rätt till studiebidrag.
Försäkringskassan har i samma beslut gällande förlängt underhållsstöd bedömt att den unge hade rätt
till ersättningen från och med X månad. Ersättningen har ej betalats ut. Den unge kunde därmed ej
förfoga över inkomsten trots att han hade rätt till den. Kan ej räknas som inkomst vid prövning av
rätten till bistånd för X månad.
Vidare har CSN beslutat att då den unge har rätt till studiebidrag från och med X datum anses han ha
gjort vad som kan krävas av honom för att modern ska beviljas flerbarnstillägg inför X månad.
Flerbarnstillägget har ej betalats ut under X månad. Kan ej räknas som inkomst vid prövningen av rätt
till bistånd för X månad.
Förvaltningsrätten har april 2012 gett nämnden rätt att räkna hyresdel som inkomst när den unge ej
gjort det han eller hon kan för att få ersättning från till exempel CSN.
3.5 Unga vuxna som varit placerade i familjehem – barn och unga 0
– 20 år
Från den 1 april 2008 finns ett tillägg i 5 Kap 1§ Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, om barns och
ungas rätt till stöd och hjälp efter placering utanför hemmet:
”Socialnämnden ska i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och
hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört.” Barn och unga som
varit placerade enligt SoL eller LVU löper högre risk för negativ utveckling än andra barn. Syftet med
en väl och fungerande eftervård eller utslussning är att minska risken för att barn och unga ska behöva
vård igen och underlätta för unga att etablera sig i samhället med samma förutsättningar som andra
barn och ungdomar.
Normalt får unga vuxna ekonomiskt och annat materiellt stöd av sina föräldrar långt upp i åren.
Placerade unga har sällan det stödet vilket gör deras ekonomiska situation mer sårbar. Den unge som
varit placerad kan behöva ekonomiskt stöd av nämnden till sådant som för andra ungdomar är
självklart att föräldrar bistår med även om det ej föreligger en skyldighet att göra det. Stöd och hjälp i
hur man får pengar att räcka till och hur man sparar eller planerar en budget kan behövas. Ett ökat stöd
i form av insatser medför initialt också ökade kostnader för nämnden. Uteblivna insatser kan dock ge
till följd större kostnader på både kort och lång sikt. Socialtjänsten kan t ex underlätta kontakt med
föräldrar och eller syskon genom att betala reseersättning som möjliggör besök hos varandra. Att
bygga sociala nätverk är ett långsiktigt och tidskrävande arbete som behöver påbörjas tidigt under
placeringen. Kvalificerat nätverksarbete för att skapa ett stödjande nät av personer bland släkt, vänner
och professionella är ett bra exempel på öppenvårdsinsatser som kan bidra till en gynnsam utveckling.
51
Nämnden har en viktig uppgift i att motivera den unge att ta emot stöd. Det är vanligt att en ung vuxen
vill lämna allt det som varit bakom sig och vill klara sig helt själv. Placerade ungdomar som tidigt
flyttar till eget boende riskerar att slås ut från bostadsmarknaden, med hemlöshet som yttersta
konsekvens.
Viktigt att överbryggningsmöte mellan handläggare och enheter sker på ett tydligt och konkret sätt
tillsammans med barnet / den unge, föräldrar och ev familjehemsföräldrar - efter samtycke från den
unge - för en gynnsam fortsatt utveckling för den unge.
Särskilt tillförordnad vårdnadshavare är inte försörjningsskyldig.
3.6 Ungdom under 25 år utan egna inkomster som tecknat
hyresavtal
Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under period då
den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan
göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen eller trångboddhet.
En ung vuxen som genom att bo kvar i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och att
bli självständig, kan beviljas bistånd till eget boende. Vid fyllda 25 år har den enskilde rätt till eget
boende utan särskild prövning. Se RÅ 1997 ref.79 (I-III), RÅ 1984 2:53
3.7 Unga vuxna som studerar på grundskoleeller gymnasienivå
Sökande kan få högre CSN- bidrag från och med det år sökande fyller 25, vid studier på grundskoleeller gymnasienivå. Utbildningen får inte vara en påbyggnadsutbildning eller motsvarande. Vid studier
på gymnasienivå, gäller också att sökande inte fullföljt ett nationellt eller specialutformat program i
gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning.
Tillfällig satsning på unga 20 – 24 år som behöver läsa in grundskole- och gymnasiebetyg. Kan också
få det högre bidraget.
3.7.1 Vad krävs för att få det högre bidraget?
•
•
•
•
•
•
•
Det högre bidraget kan fås tidigast från och med andra kalenderhalvåret sökande fyller 20 till
och med det kalenderår sökande fyller 24.
Ska vara arbetslös och inskriven i jobbgarantin för unga eller i jobb- och utvecklingsgarantin i
anslutning till studiernas början.
Ska sakna slutbetyg från en svensk grundskola eller en motsvarande utländskt utbildning vid
studier på grundläggande nivå.
Sakna slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller en
motsvarande svensk eller utländsk utbildning vid studier på gymnasial nivå.
Tidigare studierna avbröts före halvårsskiftet 2010.
Ska studera på grundläggande eller gymnasial nivå på komvux eller folkhögskola.
Studierna ska påbörjas under 2012
3.8 Gymnasiestuderande ungdom
Föräldrarna har enligt föräldrabalken (FB) försörjningsskyldighet för ungdomar i åldern 18 till 21 år
som går i skolan i grundutbildning och i de fallen ska den unge räknas in i familjens behov och
normerna för 15-20-åringar användas. Försörjningsplikten enligt föräldrabalken gäller till dess
gymnasiestudierna avslutas eller den unge fyller 21 år och oavsett om den unge har egen bostad eller
inte.
52
Socialtjänsten ska normalt inte vid biståndsprövning ta hänsyn till den extra kostnad det innebär att
gymnasiestuderande ungdom har eget boende. Undantag ska göras endast om det finns synnerliga skäl
till att den unge inte kan bo kvar hemma.
Om föräldrar försummar sin skyldighet att försörja barnet, bör socialnämnden i första hand verka för
att underhållsskyldigheten fullgörs. Som sista utväg kan socialnämnden överta försörjningsansvaret
för att ungdomen inte ska lida på grund av föräldrarnas försummelse. Familjegruppen eller där ärendet
uppstår måste göra en utredning kring den unges sociala hemförhållanden. Bedömer de att den unge
inte kan bo kvar i familjen utan bör bo i eget boende, skall detta beslutas av socialutskottet, att
nämnden övertar försörjningsansvar. Ungdomen skall då ha ett ”eget ärende” med egen handläggare så
snart annat boende finns. I möjligaste mån ska den unge ingå i föräldrarnas hushåll, men ibland kan
det finnas skäl att se honom eller henne som ett eget hushåll. Även i det senare fallet ska om möjligt
föräldrarnas ekonomi och förmåga att bidra till den unges försörjning utredas. Föräldrarnas
försörjningsskyldighet; motsvarande underhållsbidraget 1273:- skall då läggas som en inkomst i den
unges ärende.
Sociala förmåner som underhållsstöd och barnbidrag eller studiebidrag ska alltid komma den unge till
godo. Möjligheten att utse en god man kan beaktas om den unges intressen särskilt behöver bevakas.
Om den unge fyllt 16 år kan han eller hon själv ansöka om god man.
3.8.1 Gymnasiestuderande ungdomar i eget boende
Föräldrarnas försörjningsskyldighet kvarstår även om ungdomen under gymnasietiden flyttar hemifrån
till eget boende alternativt studerar på annan ort och bor på skolan. Klarar inte föräldrarna att försörja
ungdomen i eget boende bör det i första hand diskuteras om ungdomen kan flytta tillbaka till
föräldrarna igen. Om ungdomen studerar på ett gymnasieprogram som ej tillhandahålls på hemorten
kan föräldrarna, i de fall de ej klarar av att försörja ungdomen, ansöka om ekonomiskt bistånd.
Ungdomens kostnader för extra boende på studieorten, hemresor i skälig omfattning, kan då
medräknas som godtagbara utgifter för föräldrarna. Ungdomen ska ha sökt inackorderingstillägg hos
kommunen eller CSN.
3.9 Ungdomar under 21 år som går i skolan
För ungdom som fyllt 18 år är föräldrarna underhållsskyldiga bara om den unge går i skolan. Gör den
unge ett uppehåll i sin skolgång är föräldrarna inte underhållsskyldiga under uppehållet men
underhållsskyldigheten träder in igen om och när barnet återupptar skolgången. Ferier och tid då
barnet på grund av sjukdom är förhindrad att delta i utbildningen anses i praxis utgöra tid då skolgång
pågår. Underhållsskyldigheten upphör alltså inte under sommarlovet mellan två årskurser i
gymnasieskolan. Vårterminen är ca 22 veckor. Man kan söka studiebidrag max 4 veckor bakåt i tiden.
Gymnasieungdomar får studiemedel i juni, men inte i juli och augusti, ingen utbetalning på jul- och
sommarlov. De som får halvt belopp i juni månad är de som inte gjort vad de ska eller av någon
anledning börjat senare på året.
Hösten då den unge fyller 20 erhålls studiebidrag med 680 kr/vecka. Höstterminen är ca 18 veckor.
I de fall föräldrarna har försörjningsplikt ska ungdomen räknas in som barn i hushållet om det inte
finns särskilda skäl för att ungdomen ska ha bistånd som eget hushåll.
3.10 Gifta ungdomar/ungdomar som fått barn, föräldrar
försörjningsansvar
När en ungdom, som föräldrarna är försörjningsskyldiga för, gifter sig är maken/makan primärt
försörjningsskyldig för ungdomen. Om maken/makan ej kan försörja ungdomen återfaller
försörjningsskyldigheten för ungdomen på föräldrarna, sekundär försörjningsplikt.
53
Detta gäller även om de gifta ungdomarna skaffar barn. Föräldrarna är då försörjningsskyldiga
gentemot ungdomen men ej mot barnbarnet. Om ungdomen i samband med att hon får barn avbryter
sina studier och är över 18 år upphör föräldrarnas försörjningsskyldighet. Återupptar ungdomen
gymnasiestudier före fyllda 21 är föräldrarna återigen försörjningsskyldiga.
I första hand får ett gift, ungt par, bo kvar hos någon av föräldrarna. Samma regel gäller för dem som
för andra ungdomar att det är först vid 25 års ålder som det är rimligt att ungdomar som är beroende av
försörjningsstöd för sin försörjning kan flytta hemifrån. Om ungdomarna skaffar barn bedöms det
dock att de kan ha rätt till eget boende, dock först när barnet är fött. I samband med detta får en
individuell prövning göras om föräldrarnas försörjningsskyldighet ska kvarstå.
3.10.1 Underårig som bildat familj
Förälder har kvar sitt försörjningsansvar för underårigt barn även om den underårige själv blir förälder.
Föräldrarna har däremot inget försörjningsansvar för sitt barnbarn.
3.11 Relationsvåld Våld i nära relationer / Hänsyn till brottsoffer
(gäller kvinnor, män och barn) (Ny handbok socialstyrelsen juni
2011)
Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hinder för kvinnors och barns åtnjutande av mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter. Våldet rymmer allvarliga hälsomässiga, sociala, ekonomiska
och juridiska dimensioner, för såväl individen som samhället som helhet. Utöver avsevärt lidande för
enskilda, orsakar våldet stora samhällsekonomiska kostnader,
närmare 3 miljarder kronor per år. Det är med andra ord ett mångfacetterat problem som berör flera
aktörer. Behovet av myndighetskontakter hos våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är ofta
mycket omfattande, och de kan vara aktuella hos flera myndigheter. I vissa fall känner myndigheterna
inte till deras utsatthet för våld. Utöver socialtjänsten kan våldsutsatthet aktualiseras hos hälso- och
sjukvården, Polis, åklagare, domstol, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, skolan,
Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket m.fl.
Välfungerande stödinsatser förutsätter en hög grad av samverkan, där socialnämndens ansvar enligt
socialtjänstlagen är stort.
Socialnämnden har enligt 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ansvar för stöd och hjälp till
personer utsatta för brott och deras närstående. I 5 kap. 11 § andra och tredje stycket SoL betonas
socialnämndens ansvar för att särskilt beakta behoven hos kvinnor som utsatts för våld av närstående
och barn som bevittnat våld. I förarbetena markeras hur viktigt det är att brottsoffer, och då framför
allt kvinnor som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående samt barn som
bevittnar våld, får det stöd och den hjälp de behöver (prop. 2006/07:38 s. 11 och 30). Våldet kan ha
utövats av en man eller en kvinna. I propositionen betonas även socialtjänstens ansvar för stöd och
hjälp till dem som utövar våld samt vidare ansvaret för att vidta åtgärder för att förebygga mäns våld
mot kvinnor (prop. 2006/07:38 s. 23 ff).
Även män kan utsättas för våld av såväl män som kvinnor. Även om propositionens skrivningar,
liksom hittillsvarande forskning, i huvudsak är inriktade på mäns våld mot kvinnor, kan samma
resonemang ligga till grund för arbetet att förebygga våld i nära relationer, oberoende av berörda
individers kön. Om det inte är uppenbart att kvinnan eller mannen enbart efterfrågar information, ska
förfrågan hanteras som en ansökan om stöd eller hjälp och en utredning enligt 11 kap. 1§ SoL inledas
(socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2012).
Efter att de mest akuta behoven tillgodosetts kan det vara aktuellt att i normberäkningen godta
kostnader för:
• Tillfällig adressändring
• Namnbyte
• Säkerhetspaket (låsbyte, titthål, kedja)
• Dubbla hyreskostnader under uppsägningstid
54
• Kostnad för äktenskapsskillnad
• Hemutrustning
• Kläder
• Inkoppling av fast telefon
• Omhändertagande av djur/placering på hundpensionat eller dylikt.
Vid beviljande av hemutrustning ska man beakta att eventuell bodelning kommer att ske.
Om det är svårt att få tillgång till kläder, personliga saker, hemutrustning och om båda parter har
advokat, bör advokaten agera ombud och kontakta motpartens advokat.
Under rättegång och vid skötsel av andra rättsliga angelägenheter behövs ofta ett lagkunnigt biträde.
Vid behov kan kostnad för en timmes konsultation hos advokat beviljas. Därefter beviljas inte
advokatkostnader.
Om den enskilde har hemförsäkring ingår det rättsskydd för bland annat advokatkostnader. Självrisken
kan variera. Rättsskyddet (via hemförsäkring) träder in före rättshjälpen. Rättshjälp innebär att en
medborgare kan få ett biträde som hjälper till i en rättslig angelägenhet och att biträdet helt eller delvis
bekostas av staten.
Utgångspunkten är att en part själv bekostar den juridiska hjälp hon/han behöver. Om hon/ han själv
inte har råd att skaffa den hjälp hon/han behöver, kan den antingen delvis eller helt bekostas av staten.
Rättshjälp söks alltid hos en statlig rättshjälpsbyrå. Rättshjälp kan sökas hos vilken rättshjälpsbyrå som
helst, oberoende av sökandens bostadsort. Ofta tar klienten först kontakt med det biträde hon/han valt
för att denne i sin tur är behjälplig med att göra ansökan om att erhålla rättshjälp.
Delegation:
Kvinno-/mansjoursboende: enhetschef/verksamhetsledare
Institutionsboende: socialutskott, enhetschef/verksamhetsledare i väntan på utskottets
sammanträde (max 4 veckor)
I det akuta läget måste bedömning göras om den enskilde är i behov av skydd. Den sökande kan då
vara i behov av skyddat boende i eller utanför kommunen. I första hand ska kontakt med kvinnojouren
tas för att undersöka tillgång av plats. Är den sökande i behov av att flyttas utanför kommunen får
bedömning göras om hon/han är i behov av boende på jourboende eller institutionsvård. Om en
kvinna erbjuds tillfälligt boende av socialnämnden (boendet omfattas av anmälningsskyldigheten i
14 kap 1§ andra stycket SoL) ska den enhet som handlägger barnavårdsärenden informeras om
detta. Enheten bör skyndsamt göra en förhandsbedömning av om en utredning enligt 11 kap. 1§
SoL ska inledas på barnet. Om hon däremot tar med barn till boende på egen hand, görs det på eget
ansvar. Ingen placering har gjorts = inget beslut om barnet. Inget uppdrag från socialtjänsten att
utföra insats = Ideell jour/ boende omfattas av 14 kap. 1§ första stycket SoL: var och en bör
anmäla (socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2012)
Det är inte ovanligt att kvinnor som utsätts för våld i hemmet kommer till socialtjänsten med
ekonomiska problem. Om handläggaren misstänker att en kvinna har blivit misshandlad kan han eller
hon på ett respektfullt sätt fråga om det förhåller sig så. En undersökning gjord inom sjukvården visar
att kvinnan ofta svarar och vill tala om sin situation. Om hon undviker frågan eller svarar nekande kan
ändå en process ha satt i gång som gör att hon är beredd att tala med någon vid ett senare tillfälle.
Kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp kan ha upprepade behov av akut
bistånd från socialtjänsten. Ofta är en del av behovet ekonomiskt och kan gälla t.ex. oplanerade och
brådskande utgifter för vardagliga behov. Att en kvinna är misshandlad behöver inte automatsikt
betyda att den vanliga biståndsprövningen helt bör sättas ur spel. Hur socialtjänsten ska hantera detta
måste bedömas från fall till fall.
I Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2009:23 ges exempel på då det kan finnas skäl att beräkna
kostnader till en högre nivå än riksnormen: om den enskilde har tillfälligt höga kostnader, t.ex. för
livsmedel, kläder och skor eller telefon, som beror på att han eller hon varit utsatt för våld eller andra
övergrepp av närstående eller för något annat brott.
55
Även då det gäller livsföring i övrigt kan det ibland finnas särskilda skäl för att bevilja bistånd, t.ex.
för hemutrustning. Sådana skäl kan t.ex. vara att den enskilde har varit utsatt för våld eller andra
övergrepp av närstående eller för annat brott och omgående behöver flytta till en annan bostad. Vid
bedömning av rätten till bistånd i form av exempelvis skyddat boende får kvinnans/mannens ekonomi
inte avgöra om behövliga biståndsinsatser ska beviljas eller ej.
Ett tredje exempel är när den enskilde vill flytta till en dyrare bostad. Om den som får ekonomiskt
bistånd har ett önskemål om att flytta till ett dyrare boende, bör socialnämnden ge bistånd beräknat på
den nya boendekostnaden under förutsättning att flyttningen är nödvändig för att den enskilde skall
uppnå en skälig levnadsnivå. Det kan t.ex. gälla om den enskilde varit utsatt för brott och till följd av
detta måste flytta. En utgångspunkt vid prövningen av ekonomiskt bistånd är att alla inkomster och
tillgångar räknas som gemensamma för makar, registrerade partner och sambor. Normalt ska den ena
parten i ett par inte kunna få bistånd för egen del utan att den andres inkomster eller tillgångar beaktas.
Om en misshandlad kvinna söker ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten bör man i första hand försöka
hjälpa henne att få ut pengar från mannen. I väntan på det bör hon kunna få bistånd. Vid prövning av
rätten till ekonomiskt bistånd ska alltid behovsbedömningen kompletteras med en ekonomisk
prövning, dvs. om kvinnan/mannen själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose hennes
ekonomiska behov. Att hänvisa till mannens/kvinnans försörjningsskyldighet är olämpligt i det akuta
skedet. Nämnden bör kunna ge bistånd t.ex. i avvaktan på att den andra parten bidrar med sin inkomst
eller uppfyller de villkor som nämnden ställer på honom eller henne. Villkoren kan t.ex. gälla att stå
till arbetsmarknadens förfogande och ta anvisat arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Andra situationer då nämnden bör kunna göra undantag från principen om gemensamma tillgångar är
om den ena parten varit utsatt för hot eller misshandel av den andra parten. Om mannen vägrar bidra
måste socialtjänsten göra en bedömning i det enskilda fallet. I vissa fall bör man kunna betrakta de
gemensamma inkomsterna eller tillgångarna som fiktiva i den meningen att kvinnan inte direkt kan
förfoga över dem eller på annat sätt få tillgång till dem.
Personer som lever under hot kan få ett s.k. trygghetspaket från polisen utan kostnad. Behovet av
skyddsåtgärder kan vara större och socialtjänsten får då bedöma om bistånd ska ges till kostnad för
t.ex. säkerhetslås, säkerhetsdörr eller säkerhetsgrind.
Vid särskilt allvarliga fall av våld och hot kan en person få kvarskrivning, dvs. stå kvar som
folkbokförd på sin tidigare adress efter flyttning.
Vid handläggning av ekonomiskt bistånd utgörs samhörigheten av båda parter, och i samband med
familjevåld är det lämpligt att i stället lägga upp separata akter på kvinnan och mannen.
3.11.1 Bosättningskommunens ansvar (socialstyrelsens handbok juni
2011)
Kommun som har ett pågående ärende om skyddat boende, kan ansöka skriftligt om överflyttning av
ärendet till kommun B. Ärendet ska flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning
till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet
och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt Den andra kommunen ska skriftligen och utan
dröjsmål meddela sin inställning. Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ärendet får
den som begärt överflyttningen ansöka om det hos Socialstyrelsen. Om familjen har en stadigvarande
bostad kvar i kommun A och det inte klart framgår att familjen faktiskt bytt bosättningskommun, har
familjen ändå möjlighet att ansöka om akuta insatser i kommun B enligt bestämmelserna i 2 kap. 8§ 2
SoL
Vistelsekommunen är skyldig att enligt 2 a kap. 2 § SoL vidta alla insatser som krävs i den akuta
situationen.
Där sökande stadigvarande är bosatt, är enligt 2 kap. 3§ SoL ansvarig för långvariga insatser.
56
En person som på eget initiativ önskar flytta till en annan kommun får ansöka om insatser i den
önskade kommunen om han eller hon på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en
annan kommun, men inte kan göra det utan de insatser som han eller hon behöver lämnas. En sådan
ansökan ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen och hänsyn ska inte
tas till att sökandens behov är tillgodosedda i bosättningskommunen. Bosättningskommunen är
skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva
ansökan.
Begreppet våld eller andra övergrepp i 2 a kap. 8 § SoL har samma innebörd som i 5 kap. 11 § andra
stycket SoL, men är inte begränsat till kvinnor och inte heller till att övergreppen ska ha begåtts av en
närstående. Behovet att flytta ska vara styrt av den enskildes utsatta situation. Det kan t.ex. röra sig om
hjälp med att ordna boende eller ekonomiskt bistånd. Vilka personer som ska anses ha behov av att
flytta på grund av våld eller andra övergrepp får avgöras i varje enskilt fall utifrån den enskildes
situation, men omfattar i vart fall den som har skyddade personuppgifter.
3.12 Två-årsregeln vid tillfälligt uppehållstillstånd
Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett
samboförhållande med en person som är bosatt i Sverige. Uppehållstillståndet i dessa situationer
tidsbegränsas till två år, såvida inte makarna bott ihop utomlands.
Om en utländsk kvinna, eller man, under två-årstiden behöver bistånd av något slag, är det
vistelsekommunens ansvar att se till att behovet tillgodoses. Anknytningsfall omfattas inte av LMA,
och någon ersättning från Migrationsverket i form av logi eller bostad betalas inte ut. Om förhållandet
har upphört under två-årstiden kan en person med denna anknytning som grund inte beviljas
permanent uppehållstillstånd. Enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 2 UtL kan dock undantag göras bl.a.
om förhållandet har upphört främst på grund av att utlänningen har utsatts för våld eller för annan
allvarlig kränkning av sin frihet eller frid av den som hon eller han har levt med. I varje ärende bör
hänsyn tas till under vilka omständigheter övergreppet ägt rum, hur allvarligt det varit, om det rört sig
om en enstaka episod eller upprepade övergrepp samt hur länge förhållandet varat.
Det är viktigt att socialnämnden noga dokumenterar det som en våldsutsatt kvinna uppger att hon
utsatts för, för att den informationen ska kunna utgöra ett underlag för ett ställningstagande om hon
ska få permanent uppehållstillstånd.
3.13 Föräldralediga
Barnet skall ställas i barnomsorgskö senast vid 3 mån ålder för att ha plats i barnomsorg från och med
1-årsdagen. Inom barnomsorgen föreligger en garanti om att plats ska kunna erbjudas inom 4 månader.
Detta som ett krav för att vara berättigad till försörjningsstöd.
Föräldrarna ska ta ut full föräldrapenning till dess barnomsorgsplats erbjuds. 28 dagar får sparas fram
till det år föräldrapenningen senast får tas ut enligt försäkringskassans regler. Sparade dagar kan
användas bl.a. till barnets inskolning i förskoleverksamhet eller skola.
Den som har försörjningsstöd i avvaktan på plats i förskoleverksamhet är skyldig att ta första
anvisning av plats, även i annan del av kommunen om avståndet är rimligt, för att ha rätt till fortsatt
bistånd. Undantag från denna princip kan göras om barn av psykiska eller medicinska skäl är i behov
av särskild typ av förskoleverksamhet eller av senareläggning av inträdet i verksamheten. Behovet ska
vara styrkt med läkarintyg.
Den 1 januari 2012 träder ändringar i reglerna om föräldrapenning i kraft. Föräldrar med gemensam
vårdnad har rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Av det totala antalet dagar är 60 dagar
öronmärkta för var och en. Brinner inne om de ej tas ut. Resterande dagar kan en förälder välja att
57
avstå till den andra. Föräldrar som delar på föräldraledigheten har rätt till 50 kronor bonus per person
och dag för sammanlagt 270 dagar. Nuvarande så kallade pappadagar inom den tillfälliga
föräldrapenningen kvarstår.
3.14 Sammanfattat om socialtjänstens möjligheter att ställa krav.
Vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd ingår prövning av om behoven kan tillgodoses på annat
sätt. Av förarbetena till lagen framgår att den enskilde är skyldig att efter förmåga bidra till sin
försörjning. Detta innebär bland annat att socialtjänsten kan kräva att arbetslösa som söker ekonomiskt
bistånd aktivt söker arbete och deltar i insatser som bedöms främja möjligheterna att få arbete.
Socialtjänsten kan även som en del i utredningen kräva att den enskilde deltar i praktik eller
arbetsträning. Kraven på en arbetslös biståndssökande person kan ingå som ett led i prövningen
antingen jämlikt 4 kap 1 § SoL eller jämlikt 4 kap 4 och 5 §§ SoL. Det är viktigt att det i utredning och
beslut klargörs vilka lagrum som tillämpas.
JO har som svar på en anmälan (mål nr/Dnr: 2010-1040, beslut 20110121) fr enskild framfört:
”Enligt 4 kap 4§ 3p SoL får socialnämnden begära att den som uppbär försörjningsstöd (FS) under
viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den
enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd och följer en utbildning
med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver
försörjningsstöd. Får ej användas om sökande ännu ej uppbär FS. Ansökan måste prövas och behov av
praktikplats måste utredas. SN:s beslut att X skulle delta i praktik var felaktigt.
Deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet syftar till att förbättra den enskildes
förutsättningar att komma in på den reguljära arbetsmarknaden eller utbildning. Verksamheten berör
främst ungdomar som varit, eller riskerar att bli, beroende av socialbidrag under en längre period men
även studerande ungdomar som tillfälligtvis kan bli beroende av socialbidrag för sin försörjning under
ferier på grund av svårigheter att få ett feriearbete.
Socialnämnden har således rätt att kräva att studerande som uppbär försörjningsstöd ska delta i praktik
eller annan kompetenshöjande verksamhet. Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i
verksamheten får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas.
Lagrådet anförde i sitt yttrande över lagförslaget bl a att socialnämndens befogenhet enligt
bestämmelsen gällde dem som redan uppbar försörjningsstöd. Enligt lagrådets uppfattning tedde det
sig något motsägelsefullt att begränsa möjligheten att ställa krav på studerande som har studieuppehåll
till att avse dem som redan uppbär FS (prop. 1996/97:124 s 262). Regeringen, som inte delade
lagrådets uppfattning, anförde i prop. bl a följande (a. prop. S 77).
”Samma princip bör gälla för studerande som för andra. Av kravet på att den kompetenshöjande
verksamheten ska vara individuellt utformad följer att man inte kan kräva deltagande i en verksamhet
från första dagen som bistånd ges för. SN måste först utreda den enskildes förutsättningar och behov
och bedöma vilken verksamhet som bäst tillgodoser dessa, det gäller såväl studerande som andra.
Det är inte möjligt att begära att en enskild som inte uppbär försörjningsstöd ska delta i praktik.
Ansökan om FS måste prövas först och behov av praktikplats måste utredas.”
Handläggningen kritiseras av JO.
3.15 Högsta förvaltningsdomstolens (f d Regeringsrättens)
avgöranden / slutsatser
Det är varken underlåtenheten att följa föreskrifter eller det bristande deltagandet som i sig är grunden
för ett avslag. Att ta emot insatser från socialtjänsten är frivilligt (LVM och LVU undantaget).
Avgörande är om den enskilde står till arbetsmarknadens förfogande eller gjort vad som är rimligt för
att på sikt bli självförsörjande.
58
För dem som arbetslinjen inte gäller måste en individuell bedömning göras som beror på flera
omständigheter:
• Har klienten tillgodogjort sig någon del av behandlingen?
• Beror uteblivandet på att klienten vägrat fortsatt deltagande?
• Bör hänsyn tas till klientens personliga förhållanden, är det t.ex. fråga om ett normalt återfall?
Högsta förvaltningsdomstolens syn präglas av att domstolen strikt motsätter sig oegentlig
maktutövning genom att socialtjänsten genom sina beslut kräver att den enskilde skall delta i frivilliga
socialtjänstinsatser. Den enskildes rätt till självbestämmande och integritet enligt 1 kap 1 §
socialtjänstlagen innebär att denna har rätt att säga nej till erbjudanden om stöd, vård, behandling och
rehabilitering. Ett nej kan självfallet innebära att den enskilde inte uppfyller förutsättningarna för
bistånd. Utformningen av socialtjänstens utredningar, bedömningar och analyser samt
beslutsmotiveringar blir därför av stor vikt i dessa fall.
3.16 SoL 4 kap 1 §
Socialtjänsten kan som huvudregel kräva att en arbetslös person står till arbetsmarknadens förfogande
på heltid och att denne tar anvisat arbete. Den biståndssökande måste söka och ta varje lämpligt arbete.
Ett arbete är enligt 11 § lagen om arbetslöshetsförsäkring lämpligt om
• skälig hänsyn tagits till den sökandes förutsättningar för arbetet och andra personliga
förhållanden.
• anställningsförmånerna är enligt kollektivavtal eller om sådant inte finns, i vart fall är skälig i
förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga uppgifter får vid jämförliga företag
och föreskrifter om förebyggande av ohälsa och olycksfall följs.
• arbetet inte hänför sig till arbetsplats där det råder arbetskonflikt till följd av stridsåtgärder.
På den som arbetar deltid kan krav ställas på heltidsarbete, om det är möjligt att få.
I kravet på den enskilde ingår också att denne deltar i insatser, exempelvis arbetsmarknadsutbildning,
praktik eller arbetsrehabiliterande åtgärder för att höja sin kompetens och förbättra sina möjligheter att
få ett arbete. Även grundutbildning i svenska och jobbsökarverksamheter räknas hit.
Socialtjänsten kan som huvudregel inte kräva motprestation i form av oavlönad heltidssysselsättning
som inte är att betrakta som arbete, arbetsmarknadspolitisk åtgärd, praktik eller kompetenshöjande
åtgärd.
Socialtjänsten kan dock ställa krav på deltagande i praktiskt arbete när det ingår som en tidsbegränsad
del i en utredning och är motiverat utifrån den enskildes situation.
Krav på deltagande i en viss aktivitet ska alltid föregås av en individuell bedömning av den
biståndssökandes behov och förmåga.
De allmänna reglerna om möjligheten att ställa krav på biståndssökande kan inte i samma utsträckning
användas för människor som har allvarliga missbruksproblem eller svår psykisk ohälsa. När det gäller
personer som helt eller i stor utsträckning vägrar medverka i socialtjänstens arbete för att utarbeta en
planering så kan detta dock utgöra grund för att reducera biståndet.
Den enskilde ska ges en noggrann information om kravens innebörd och vad som blir konsekvensen
om kraven inte följs. Det kan vara lämpligt med någon form av skriftlig bekräftelse på att sökanden
fått informationen. Detta bör dock inte göras i form av en överenskommelse.
För all arbetsträning och praktik som sker med stöd av 4 kap 1 och 4 §§ SoL bör samverkan ske med
arbetsförmedlingen, så att denna kompetens tas tillvara i bedömning om vad som är lämplig
utformning.
3.17 SoL 4 kap 4 §
I 4 kap 4 § socialtjänstlagen finns utvidgade möjligheter att ställa vissa krav på i första hand yngre
personer, under 25 år, som får försörjningsstöd och som inte fått fäste på arbetsmarknaden. Den
utvidgade möjligheten gäller även personer som fyllt 25 år men som är i de närmaste åren därefter och
av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser. Särskilda skäl är exempelvis sociala och
medicinska svårigheter. Bestämmelsen gäller endast de som är mer långvarigt arbetslösa och som inte
59
kan få lämplig arbetsmarknadsåtgärd och som inte heller bedöms kunna få någon lämplig
arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom rimlig tid. Långvarig arbetslöshet kan leda till sådana problem att
det utifrån individuella omständigheter bedöms innebära särskilda skäl för insatser.
Syftet med praktik eller andra kompetenshöjande åtgärder ska vara att förhindra passivisering i ett
långvarigt biståndsberoende. Deltagandet ska vara ett led i en medveten strategi att närma sig
arbetsmarknaden och krav på en viss aktivitet ska föregås av en individuell bedömning av den
enskildes behov och förmåga. Insatsen ska vara tidsbegränsad och ska dokumenteras i en arbetsplan.
3.18 Att stå till arbetsmarknadens förfogande
Den som är arbetslös och bedöms som arbetsför ska stå till arbetsmarknadens förfogande och söka
arbete aktivt. Detta innebär att vara anmäld på arbetsförmedlingen och söka arbete inom
pendlingsavstånd. Krav ska ställas på att den arbetslöse som saknar försörjning ska söka vilket arbete
som helst som han eller hon anses kunna klara av. Det kan även gälla tillfälliga och mindre
kvalificerade arbeten som den sökande omgående ska kunna ta. Det är bra om nämnden uppmanar till
och underlättar för flytt till arbete. Med utgångspunkt i barnets bästa och utifrån kunskapen om att
barn med yrkesarbetande föräldrar har bättre förutsättningar i sina liv än barn i bidragstagande
familjer, kan det även vara motiverat att även barnfamiljer flyttar för att föräldrarna ska kunna
långsiktigt försörja sig genom arbete. Arbetets varaktighet och omfattning måste då övervägas, liksom
konsekvenserna av en flytt för eventuella övriga familjemedlemmar. Den som är arbetslös och söker
försörjningsstöd ska erbjudas stöd i sitt arbetssökande genom strukturerade insatser från socialtjänsten
för att öka anställningsbarheten. En utredning för att klargöra förutsättningarna för självförsörjning ska
göras. Utifrån denna utredning görs en planering tillsammans med den enskilde och en tidsbegränsad
arbetsplan ska upprättas. Av planeringen ska framgå vilka krav på motprestationer socialtjänsten
ställer för att försörjningsstöd ska kunna utgå. Socialtjänsten ska verka för att den arbetslöse aktiverar
egna resurser. För att nå ett gott resultat för den enskilde är det viktigt att krav kombineras med aktiva
och stödjande insatser. I arbetet ska stöd- och motivationssamtal ingå men även en skyldighet för den
arbetslöse att redovisa sitt arbetssökande. Krav ska ställas på att den arbetslöse ska delta i
arbetssökarverksamhet i enlighet med upprättad planering. Det är viktigt att den som deltar i
arbetssökarverksamhet genom aktivt deltagande utnyttjar insatsens möjligheter. Erbjudandet innebär
exempelvis att den arbetssökande får tillgång till datorer, handledare, coachning, svenskundervisning
eller kompetenshöjande praktik. Planeringen ska regelbundet följas upp och eventuella korrigeringar
ska göras i samband med utvärderingen. Om den enskilde inte bedöms uppfylla kraven för rätt till
försörjningsstöd kan den sökande många gånger behöva mer stöd eller andra insatser.
Den som uppmanas att delta i arbetssökarverksamhet, praktikplats, arbetsträning eller sysselsättning
ska delta i detta. Om den enskilde inte bedöms uppfylla kraven att stå till arbetsmarknadens
förfogande, exempelvis genom att inte söka arbete eller genom att vägra delta i exempelvis
arbetspraktik eller arbetssökarverksamhet, påverkar detta rätten till försörjningsstöd för hela hushållet.
Detsamma gäller vid frånvaro från aktivitet utan dokumenterat giltigt skäl. Vid frånvaro pga. sjukdom
mer än fem dagar ska sjukdomen styrkas med läkarintyg. På motsvarande sätt ska sjukdom styrkas vid
frånvaro för vård av sjukt barn. Skriftlig dokumentation ska alltid uppvisas beträffande besök hos
läkare eller myndighet som hindrar deltagande i arbetssökarverksamheten
Ordinarie förskolas eventuella semesterstängning utgör inget hinder för att stå till arbetsmarknadens
förfogande, eftersom föräldrarna alltid erbjuds plats på alternativ förskola.
Svenskstudier på SFI är en av flera möjliga insatser för att öka den enskildes möjligheter till
anställning. Samma krav på motprestationer ska ställas som för arbetslösa i övrigt enligt ovan, och den
sökande ska när som helst vara beredd att avbryta kursen för att påbörja erbjudet arbete.
3.18.1 Kammarrätten
Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin stod till arbetsmarknadens förfogande , se mål nr 1412-11.
Förvaltningsrätten avslog kvinnans överklagande.
60
Av Högsta förvaltningsdomstolens praxis RÅ 85 2:5 framgår att rätt till ekonomiskt bistånd inte
föreligger om den hemmavarande föräldern avstår från barnomsorgsplats för att vårda barnen i
hemmet och därför låter bli att söka arbete. Biståndssökandes underhållsskyldighet för den övriga
familjen går före familjemedlemmarnas rätt till ekonomiskt bistånd. Vid bedömningen av rätt till
bistånd ska man även beakta den inkomst som övriga familjemedlemmar hade kunnat få om de skulle
ha stått till arbetsmarknadens förfogande (RÅ 1995 ref. 79).
Kammarrätten konstaterade att kvinnan inte hade kunnat stå till arbetsmarknadens förfogande eftersom
hon tackat nej till barnomsorg. Det hade inte visats att barnen av särskilda skäl hade varit i behov av
personliga fostran och omvårdnad eller att det annars funnits särskilda skäl att ha hand om vården av
barnen. Hon hade inte haft något godtagbart skäl att inte söka arbete. Av utredningen hade framgått att
kvinnan tidigare hade haft anställning inom äldreomsorgen och med hänsyn till detta samt kvinnans
utbildning antog kammarrätten att hon hade kunnat få sådant arbete under aktuell tid. Familjen skulle
alltså ha varit självförsörjande om kvinnan hade haft arbete. Därför hade socialnämnden haft fog för
att neka familjen försörjningsstöd.
3.19 Handläggning av bistånd till arbetslösa
De allra flesta som har behov av försörjningsstöd saknar ett arbete. Den största andelen är arbetsföra
och oförhindrade att börja arbeta direkt, men några har någon form av hinder som måste övervinnas
för att de ska bli helt eller delvis arbetsföra.
3.19.1 Hur bör vi handlägga ärendena
Personerna ska vara inskrivna på Arbetsförmedlingen, följa arbetsförmedlingens planering och vara
aktivt arbetssökande. De skall också acceptera erbjudandet om jobbcoach.
Jobbsökarlistor används om det finns anledning att tro att klienten inte är aktivt arbetssökande och det
ej finns pågående aktivitet genom Arbetsförmedling eller FAMI.
I nya ärenden skall den sökande hänvisas till FAMI. Undantag kan göras om det är nära förestående
med någon insats från Arbetsförmedlingens sida. I pågående ärenden skall information om
planeringen med Arbetsförmedlingen löpande inhämtas. Det kan vara genom att sökande inkommer
med utdrag från daganteckningar eller genom att socialsekreteraren kontaktar Arbetsförmedlingen. I
ärenden där Arbetsförmedlingen ej erbjuder insatser bör klienten hänvisas till FAMI.
3.19.2 Vid aktualisering
Fokus ska ligga på att undanröja försörjningshindret. Vid den första kontakten ska sökanden
informeras om att personer vars försörjning kommer att upphöra, aktivt ska söka arbete från
tidpunkten då de får vetskap om att deras försörjning ska upphöra. Efter att sådan information getts
ska även i dessa fall den arbetssökande på ett trovärdigt sätt redogöra för de arbeten som han eller hon
har sökt. Sökande ska vara inskriven på arbetsförmedlingen.
Om den arbetslöse har blivit arbetslös på grund av att denne har sagt upp sig själv är huvudprincipen
att försörjningsstöd inte ska kompensera för den avstängning från arbetslöshetsersättning som det
medför att säga upp sig på egen begäran. Om den arbetslöse i övrigt uppfyller förutsättningarna är
denne berättigad till försörjningsstöd först från den dag rätten till arbetslöshetsersättning inträder. Om
den sökande åberopar att denne har haft synnerliga skäl för att säga upp sig ska denne alltid uppmanas
att i första hand försöka få avstängningen från arbetslöshetsersättning hävd. En bedömning ska alltid
göras i det enskilda fallet.
3.20 Unga Arbetslösa
Om kommunen har avtal med staten om övertagande av ansvaret för unga arbetslösa upp t.o.m. 24 år,
gäller avtalet eller avtalen tillsammans med särskild lagstiftning. Finns inte avtal med staten gäller
reglerna i 4 kap 4 och 5 §§ socialtjänstlagen. För rätt till försörjningsstöd till unga arbetslösa kan enligt
4 § ställas krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som kommunen
tillhandahåller. Kravet och den kompetenshöjande insatsen ska vara tidsbegränsad och utformas i
61
samråd med den unge och länsarbetsnämnden. Beslut enligt 4 kap. 4 § SoL går inte att överklaga med
förvaltningsbesvär. Om den unge utan godtagbart skäl avböjer kompetenshöjande verksamhet eller
uteblir från verksamheten kan försörjningsstöd avslås eller nedsättas enligt 4 kap. 5 § SoL . Beslut
enligt 5 § går att överklaga med förvaltningsbesvär.
3.21 Arbetslösa med otillräcklig föräldrapenning
Barnet ska omgående anmälas till barnomsorgskön och bekräftelse på platsansökan ska visas upp. Så
snart det är praktiskt möjligt ska den hemmavarande föräldern ställa sig till arbetsmarknadens
förfogande. Detta innebär att så snart barnomsorgsplats erbjuds ska den accepteras.
För tid efter det att barnomsorgsplats erhållits föreligger ingen rätt att vara föräldraledig viss tid.
Lagen om föräldraledighet reglerar endast förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Föräldrarna har rätt att spara 28 föräldrapenningdagar/barn för att kunna ta ut fram tills barnet fyller 8
år.
3.22 Kommunalt vårdnadsbidrag
Om en familj väljer att avstå från offentligt finansierad barnomsorg för att i stället söka
vårdnadsbidrag ska det inte godtas som ett hinder för att stå till arbetsmarknadens förfogande på
heltid.
För vårdnadsbidrag gäller att ingen i hushållet får ha ersättning som:
Föräldrapenning, Arbetslöshetsersättning, Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning vid deltagande i
ett arbetsmarknadspolitiskt program, Sjukpenning eller rehabiliteringspenning som varat längre än 365
dagar, Sjukpenning under eller omedelbart efter en period när arbetslöshetsersättning har erhållits,
Sjuk- eller aktivitetsersättning, ålderspension eller äldreförsörjningsstöd, Introduktionsersättning för
flyktingar och vissa andra utlänningar.
3.23 Arbetslösa med otillräcklig A-kassa/Alfakassa
Bidragstagare som har ersättning från A-kassa eller Alfakassa riskerar att förlora denna ersättning om
de deltar i kommunal aktivering. Det är olika regler som gäller beroende på vilken kassa det gäller.
Den sökande måste ha fått ett godkännande från sin kassa, vilket ska styrkas med ett intyg, för att
kunna delta i av kommunen anordnad verksamhet. Konsekvensen av att annars ställa krav på att denna
grupp ska delta i aktiviteter är att behovet av försörjningsstöd kan öka.
3.24 Arbetslösa med sociala och medicinska problem
Människor har i regel betydande resurser även då det finns problem av något slag. För att
socialtjänsten ska ställa andra krav än de som ställs på arbetslösa enligt ovan, ska problematiken vara
allvarlig och omfattande. Sådana skäl är allvarligt missbruk, svår psykisk ohälsa eller dokumenterad
arbetsoförmåga pga. sjukdom. Personer med denna problematik har oftast behov av insatser från andra
enheter inom socialtjänsten eller från landstinget.
För att vara berättigad till försörjningsstöd ska den enskilde medverka i planering i syfte att bli
arbetsför eller medverka till att få annan ersättning ur det generella socialförsäkringssystemet.
3.25 Unga med funktionsnedsättning
3.25.1 Aktivitetsersättning
En person som inte kan arbeta på grund utav en funktionsnedsättning eller sjukdom kan vara
berättigad aktivitetsersättning (a-ers). Ersättning utgår tidigast från och med det år sökande fyller 19
år och längst till och med det år sökande fyller 30 år. Arbetsförmågan måste vara nedsatt under minst
ett års tid med minst en fjärdedel. Nedsättningen av arbetsförmågan skall gälla alla arbeten på hela
arbetsmarknaden, även så kallade lönebidragsanställningar. Hel, trefjärdedels, halv eller en fjärdedels
62
aktivitetsersättning kan utgå. A-ers kan vara inkomstrelaterad eller i form av garantiersättning.
Aktivitetsersättning utgår för högst tre år i taget.
Från och med den 1 juli 2008 gäller nya regler för a-ers som innebär att äldre regler kan fortsätta gälla
tom slutet av år 2012. Upphör sökandes a-ers på grund av att sökande fyller 30 kan sökande istället få
tidsbegränsad sjukersättning.
A-ers kan utgå vid förlängd studiegång om sökande är mellan 19-29 år gammal och om sökande på
grund av funktionsnedsättning behöver längre tid än normalt för att avsluta grundskolan eller
gymnasiet.
3.25.2 Ersättningsnivåer
Hel inkomstrelaterad ersättning ger 65 % av antagande inkomst. Det vill säga den inkomst som FK
beräknar att sökande skulle haft om sökande hade fortsatt att arbeta.
Har sökande haft låga inkomster eller inga alls går garantiersättningen in. Storleken på denna beror på
ålder och hur länge sökande bott i Sverige. År 2011 utgår mellan 89 880 kr – 100 580 kr/ år i hel
garantiersättning.
Ersättningarna räknas om varje år i samband med att prisbasbeloppet ändras.
A-ers kan minskas om sökande samtidigt med a-ers även har andra inkomster i form av utländsk
invaliditetspension eller andra utländska invaliditetsförmåner. Skatt dras på aktivitetsersättningen.
3.25.3 Hur bedöms rätten till aktivitetsersättning?
Ett läkarutlåtande som styrker sökandes arbetsoförmåga. Gäller ansökan förlängd studiegång kan FK
kräva in underlag från skolan eller ett läkarutlåtande som visar att sökandes förlängda skolgång beror
på funktionsnedsättning.
FK utreder arbetsförhållanden och sociala förhållanden som kan påverka sökandes rätt till
ersättningen. Beviljas a-ers följer FK upp detta under tiden som sökande har a-ers för att se om
sökande fortfarande har rätt till a-ers på samma nivå. A-ers utbetalas den 18:e, eller den 19:e i varje
månad.
3.25.4 Under tiden med aktivitetsersättning
Det kan t.ex. vara arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsträning eller utbildning. Saknas giltiga skäl
att utebli från en åtgärd eller till inte delta kan ersättningen minskas eller dras in helt. Syftet är att
sökande skall rehabiliteras för att återfå sin arbetsförmåga, arbetstränas för att kunna gå tillbaka till sitt
gamla arbete, eller utbildas för att få annat lämpligt arbete på arbetsmarknaden. FK skall ansvara för
att uppmärksamma behov och ta initiativ till att sökande får rehabilitering.
Sökande kan arbeta eller studera under tiden som sökande har a-ers utan att förlora sin ersättning.
Detta kallas för vilande ersättning. Sökande måste ansöka om vilande ersättning innan sökande börjar
arbeta eller studera. Vilande ersättning kan sökande först få när sökande har haft a-ers under ett års
tid. Som längst kan ersättningen vara vilande under två års tid. Om sökande arbetar när ersättningen
är vilande utgår ett månadsbelopp som motsvarar 25% av den ersättningen som är vilande under längst
12 månader.
Sökande kan arbeta lite med hel a-ers. Sökande kan arbeta högst en timme per dag och tjäna högst en
åttondel av den normala heltidsinkomsten i den sysselsättning sökande utför (ex idellt arbete eller
politiskt arbete) och ändå ha rätt till hel ersättning.
Om sökande får trefjärdedels a-ers , och om sökande själv vill, meddelar FK till AF att sökande vill
ha en anställning som motsvarar återstående arbetsförmåga. AF skall inom 6 mån placera sökande
63
på den ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om det inte går skall
sökande erbjudas en anställning vid Samhall AB.
Sökande förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst om sökande har a-ers på heltid. Har sökande
däremot inte a-ers på heltid kan sökande fortfarande ha en sjukpenningrundande inkomst om sökande
har inkomst från förvärvsarbete som är minst 10272 kr/år. Sökande kan då få sjukpenning om
sökande inte kan arbeta på grund av sjukdom.
Den inkomstgrundande a-ersättningen kan utgå oavsett vilket land sökande bor i.
Garantiersättningen betalas endast ut om sökande är bosatt i ett EU/EES land samt Schweiz och
Kanada.
3.26 Jobbgaranti för ungdomar – en sammanfattning
3.26.1 Utvecklingsersättning (u-ersättning)
För ungdomar 18-24 år som deltar i jobbgaranti för ungdomar men som ej uppfyller kraven för
ersättning från a-kassan.
Sökande kan också få utvecklingsersättning om sökande inte fyllt 25 år, inte uppfyller villkoren för att
få ersättning från a-kassan och går direkt från jobbgarantin för ungdomar till jobb- och
utvecklingsgarantin. Ersättningen betalas ut högst 5 dgr i veckan och är skattefri.
3.26.2 U-ersättning och ersättningsnivåer
Utvecklingsersättning utgår med 136 kr per dag om sökande har ett slutbetyg från gymnasiet,
Sökande som inte har slutbetyg till och med den 30 juni det året som sökande fyller 20 år får 48
kr/dag.
Om sökande deltar i ett arbetsmarknadsprogram på mindre än heltid minskas i regel u-ersättningen.
3.26.3 Aktivitetsstöd (a-stöd)
Om sökande uppfyller villkoren för ersättning från a-kassan får sökande aktivitetsstöd vid deltagande i
jobbgaranti för ungdomar.
För att få a-stöd i stället för u-ersättning krävs fortsatt betalning av avgiften till a-kassan.
De dagar som sökande får a-stöd räknas av från de dagar som annars skulle berättigat till ersättning
från a-kassan.
Vid fyllda 25 år har sökande rätt till a-stöd även om sökande inte uppfyller villkoren för att ha rätt till
ersättning från a-kassan.
Vid funktionsnedsättning: Om sökande har en funktionsnedsättning och har deltagit i ett
arbetsmarknadspolitiskt program under 12 månaders tid har sökande därefter rätt till a-stöd med lägst
475 kr/dag om sökande deltar i ett program på heltid.
OBS! Om sökande slutar att betala avgiften till a-kassan händer olika saker
beroende på ålder:
•
•
•
Under 18 år, ej rätt till a-stöd eller u-ersättning i vilket fall.
18-24 år u-ersättning istället för a-stöd då med en ersättning per dag med 48 kr eller 136 kr per
dag, i enlighet med ersättningsnivån med u-ersättning.
Vid fyllda 25 år a-stöd men med en lägre ersättning på 223 kr/dag.
64
3.26.4 A-stöd och ersättningsnivåer
Aktivitetstödet räknas i regel ut ifrån den dagsersättning som utgår i a-kassa.
Högsta ersättningsnivån är 680 kr och lägsta 320 kr vid deltagande i ett program på heltid.
Uppfylls inte kraven för att ha rätt till ersättning från a-kassan men sökande är 25 år, utgår en
ersättningsnivå på 223 kr/dag vid heltidsprogram.
Det som fastställer ersättningsnivån för a-stödet är bland annat hur många dagar med ersättning från akassan som utnyttjats innan start i jobbgarantin för ungdomar samt hur många dagars a-stöd som utgått
från och med den 1 januari 2007.
Dag 1-100 högst 80% av den fastställda dagsersättningen.
Dag 101-200 högst 70 % av den fastställda dagsersättningen
Dag 201 och framåt endast 65% av den fastställda dagsersättningen
Obs! Om sökande är förälder minskar ersättningsnivån långsammare.
Utförsäkrad, det vill säga: har utnyttjat maximalt av ersättningsdagar från a-kassan och inte uppfyller
något nytt arbetsvillkor - högst 65 % av den fastställda dagsersättningen i a-stöd.
3.26.5 Sjukpenninggrundande inkomst
Under den tid som sökande deltar i ett program så behålls sjukpenninggrundande inkomst. Sökande
har dock inte rätt till att få någon inkomst som är grundad i den sjukpenninggrundande inkomsten,
med undantag från föräldrapenning. För att ha kvar den sjukpenninggrundande inkomsten vid ett
avbrott eller avslut av ett program måste anmälan som arbetssökande på AF ske direkt.
3.26.6 Frånvaro och sjukdom
Sjukdom skall anmälas till Försäkringskassan (FK) första sjukdagen. Efter 7 dgrs frånvaro för
sjukdom krävs läkarintyg. Sökande kan då erhålla a-stöd/u-ersättning på samma grund som
sjukpenning skulle utgått under sjukfrånvaro. A-stödet/u-ersättningen kommer inte att betalas ut under
den första dagen på sjukperioden, det vill säga karensdagen. Vid sjukanmälan erhålls en blankett med
begäran om a-stöd/u-ersättning i samband med sjukdom.
3.26.7 Vård av barn
Om sökandes barn blir sjukt och detta gör att sökande inte kan delta i programmet på grund av vård
av barn så kan a-stöd/u-ersättning fås på samma villkor som vid tillfällig föräldrapenning. Frånvaro på
grund av vård av barn räknas av från de dagar som tillfällig föräldrapenning utgår. OBS! Vård av barn
skall anmälas till FK i efterhand med särskild blankett som hittas på hemsidan.
3.26.8 Ledighet vid enskild angelägenhet
Skall ej anmälas till FK utan godkänns av den som anordnar det program som sökande deltar i.
3.26.9 Närvarokontroller
FK och AF genomför stickprovskontroller, riktade kontroller och slumpmässiga kontroller av närvaro.
Frånvaro och frånvaroanledningar. Den som anordnar sökandes program är skyldig att lämna
uppgifter angående närvaro och frånvaro om FK begär detta.
65
3.27 Sjukskrivna
För att arbetsoförmåga vid sjukdom ska godkännas ska en person ha ett relevant läkarutlåtande som
styrker oförmåga att arbeta eller delta i arbetssökaraktiviteter, helt eller delvis. Det är inte sjukdomen i
sig som bedöms utan arbetsförmågan. Arbetslösa som är sjuka ska om det inte finns särskilda skäl
erbjudas anpassade rehabiliterande insatser.
Den som varit sjukskriven mer än ett år ska undersöka möjligheterna till att ansöka om sjukersättning
hos försäkringskassan.
För att vara berättigad till försörjningsstöd ska personen medverka till behandling och rehabilitering i
syfte att bli arbetsför. Arbetslösa som är sjukskrivna på deltid ska delta i arbetssökarverksamhet i
förhållande till sjukskrivningens omfattning.
Kammarrätten har i mål nr 5774-10 påtalat att arbetsförmåga på endast 25% inte är skäl att slippa
redovisa sökta arbeten.
3.27.1 Hur bör vi handlägga ärendena
För personer som är sjukskrivna och som saknar sjukpenningsgrundande inkomst skall kontakt tas
med läkare inom tre månader. Kan ske genom telefonsamtal eller att en skriftlig förfrågan sänds.
Frågor som det behövs svar på är prognos, vilka insatser som planeras från vårdens sida samt om
personen kan delta i någon form av rehabiliterande verksamhet.
När det gäller sjukskrivna med sjukpenningsgrundande inkomst bör i de fall då de saknar anställning,
kontakt tas med Försäkringskassan för att se om möjlighet att upprätta en rehabplan finns. Personer
som har en anställning agerar vi inte i utan lämnar detta till arbetsgivare och försäkringskassan..
Personer som blir utförsäkrade från Försäkringskassan skall ingå i arbetslivsintroduktionen hos
Arbetsförmedlingen.
Nya ersättningar från januari 2012: sjukpenning resp rehabiliteringspenning i särskilda fall och ett
nytt bostadsstöd. Ersättningarna kan utbetalas till dem som saknar eller har låg sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) efter att ha haft senaste beslut om 18 mån tidsbegränsad sjukersättning.
Från och med 2013 kommer ersättningarna även kunna beviljas personer vars aktivitetsersättning
upphör till följd av att de fyller 30 år. De som berörs är personer som bedöms för sjuka för att kunna
börja i arbetslivsintroduktionen (ALI) hos Arbetsförmedlingen och där det bedöms som oskäligt att gå
in i ALI berörs av det nya undantaget.
Detta gäller om personerna har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.
Förmånerna har till exempel betydelse för personer som inte hade kommit in i arbetslivet när de blev
sjuka och därför inte hunnit få någon sjukpenninggrundande inkomst. Ersättningarna kan som mest
uppgå till 160 kronor per dag. Till detta kommer det nya boendetillägget.
Boendetillägget kan betalas ut för personer som tidigare haft ersättningen tidsbegränsad sjukersättning.
Från och med 1 januari 2013 kan boendetillägg utbetalas även till personer vars aktivitetsersättning har
upphört
till
följd
av
att
de
fyllt
30
år.
Boendetillägget kan utbetalas med högst 7 000 kronor per månad för en ensamstående person utan
barn och med högst 3 500 kronor för en sammanboende person. Det finns en barnkomponent i
boendetillägget. Detta innebär att beloppet för boendetillägget höjs med 1 000 kronor för hushåll med
ett barn, 1 500 kronor för hushåll med två barn och 2 000 kronor för hushåll med tre eller flera barn.
Boendetillägget är obeskattat. Exempelvis uppgår boendetillägget för en ensamstående förälder med
två barn till högst 8 500 kr per månad.
66
Boendetillägg kan betalas ut till en person som har haft tidsbegränsad sjukersättning det maximala
antalet månader. Boendetillägget betalas ut om personen får sjukpenning i särskilda fall och
rehabiliteringspenning i särskilda fall eller deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet
arbetslivsintroduktion (ALI) och får aktivitetsstöd, eller som får sjukpenning eller
rehabiliteringspenning.
3.28 Försörjningsstöd till icke arbetsföra
Sökande som uppger att de av olika skäl ej kan stå till arbetsmarknadens förfogande måste redogöra
för skälen till detta samt söka hjälp för att undanröja hindren. Är hindret fysisk eller psykisk sjukdom
ska sökanden uppmanas att uppsöka läkare för bedömning av arbetsoförmågan. Läkarintyg ska
inlämnas. Blir sökanden sjukskriven (och har rätt till sjukpenning) och tidigare haft en anställning kan
ersättning från AFA-försäkring sökas. Ersättning från AFA-försäkring kan utbetalas efter 3 månaders
sjukskrivning under max 1 år.
3.29 Personer med drog- eller alkoholproblematik
Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han
eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde
planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen följs. Om missbrukaren kan motiveras till
frivillig behandling, är det nödvändigt att göra upp en behandlingsplan i samråd med honom. Om den
sökande avbryter behandlingen enligt planen måste socialtjänsten reagera och aktivt försöka motivera
till ett nytt behandlingsförsök. (Socialtjänstlagen 5 kap 9 § SoL.)
Krav på deltagande i arbetssökande verksamhet, eller annan form av praktik och sysselsättning, för
personer i ett aktivt missbruk av droger eller alkohol måste vara relevanta och sakligt grundade. Det är
inte meningen att bestämmelserna skall tillämpas i de fall den enskilde har missbruksproblem. I
sådana fall måste socialtjänsten först hantera dessa grundläggande problem, innan ställning kan tas till
hur man på bästa sätt kan stärka den enskildes förmåga att i framtiden försörja sig själv.
3.29.1 Handläggning
När det framkommer vid samtal med klient att det finns en missbruksproblematik, och att den enskilde
vill ha hjälp/ansöker om hjälp, skall detta utredas och ett ärende öppnas, vilket görs av
Vuxenenheten/missbruk. Utredning påbörjas i samråd med den enskilde där en behandlingsplan
upprättas för att därefter inleda planering kring lämplig insats/vård/behandling. För personer som haft
ett långvarigt missbruk av droger eller alkohol kan en förändringsprocess vara något som kan ta lång
tid. Den enskilde måste därför få tid med att påbörja sin planering mot ett drogfritt liv tillsammans
med sin handläggare. Handläggare och den enskilde planerar därefter, med individuell prövning
utifrån den enskildes förutsättningar, arbetet med att komma tillrätta med sin alkohol- eller
drogproblematik. Målet är att den enskilde på sikt blir självförsörjande. Vid deltagande och
genomförande av denna planering är klienten berättigad till försörjningsstöd under utredningstiden
utifrån den rehabiliteringsplan som finns mellan handläggare och klient.
3.30 Personer med psykisk ohälsa
När det gäller personer med svår psykisk ohälsa och beteendemässiga störningar måste socialtjänsten
först utreda de grundläggande problemen innan socialtjänsten tar ställning till hur socialtjänsten på
bästa sätt kan stärka den enskildes framtida försörjningsförmåga. I arbetet med personer med svår
psykisk ohälsa är det oftast nödvändigt att samverka med andra enheter inom förvaltningen och med
landstinget.
Högsta förvaltningsdomstolen har i mål nr 5266-10 20111110 fastställt länsrättsdom avseende
ansökan om ekonomiskt bistånd till HVB – vistelse för behandling med KBT. ”För att kommunen ska
gå in enl 2 kap. 1 § SoL krävs att vård ej kan anstå”. Enligt socialstyrelsens riktlinjer för vuxna med
medelsvårt till svårt tvångssyndrom bör sjukvården erbjuda psykologisk behandling med kognitiv
67
beteendeterapi. Landstinget och kommunen har en lagstadgad skyldighet att ingå överenskommelse
om samarbete och upprätta individuell plan för gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning.
Liksom vad gäller personer med lindriga missbruksproblem kan socialtjänsten på personer med
lindrigare psykiska problem ställa krav på deltagande i praktik eller arbetsträning enligt 4 kap 4 § SoL.
Detta ska inte ersätta vård och behandling, men insatserna kan vara ett komplement eller ett led i
rehabilitering. De krav som ställs ska vara relevanta och sakligt grundade på behov av
kompetensutveckling.
3.31 Studerande
3.31.1 Vuxenstuderande
Utgångspunkten är att vuxenstuderande inte står till arbetsmarknadens förfogande och därför inte är
berättigade till försörjningsstöd. Vuxenutbildning ska finansieras genom det statliga
studiemedelssystemet eller med aktivitetsstöd via arbetsförmedlingen. Försörjningsstöd ska som
huvudregel inte beviljas som studiefinansiering för reguljär utbildning eftersom detta kan medföra en
inlåsningseffekt. Detta genom att utbildningen blir ett mål i sig och den enskilde förlorar fokus på det
primära målet självförsörjning genom arbete.
Om den ena parten studerar och studierna är en förutsättning för den framtida försörjningen, bör
socialnämnden inte ställa som villkor för ekonomiskt bistånd att hon eller han avbryter studierna för
att stå till arbetsmarknadens förfogande, under förutsättning att fullt studiemedel utnyttjas om möjligt.
Om den studerande däremot har faktiska möjligheter att utan studierna få arbete som medför
stadigvarande försörjning, kan det vara rimligt att han eller hon söker arbete för att kunna bidra till
familjens försörjning. Den studerande bör dock få fullfölja påbörjad termin eller kurs.
Om en person i undantagsfall, efter individuell behovsprövning, beviljas ekonomiskt stöd av
socialtjänsten för vuxenstudier ska denne ändå alltid söka studiemedlets bidragsdel.
Studerande på SFI kan vara berättigad till bidrag från CSN. Om SFI studerandet ej bedrivs på heltid
kan man ställa krav på deltidsarbete/arbetssökande/arbetspraktik. Om avsikten är att ej studera vidare
efter avslutad C-nivå bör krav på att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande gälla. D-nivå bör
beviljas under begränsad tid, max 1 år. Avstämning görs med vuxenutbildningens personal avseende
behov.
3.31.2 Yrkesvux
Yrkesvux är en särskild arbetsmarknadspolitisk satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå
inom den kommunala vuxenutbildningen, och regeringen har infört ett utökat högre bidrag för denna
utbildning inom ramen för studiemedlet. Arbetslösa med försörjningsstöd som i enlighet med
upprättad arbetsplan påbörjar en kurs inom yrkesvux kan beviljas kompletterande försörjningsstöd.
Den sökande måste uppbära studiemedlets bidrags- och lånedel samt eventuellt tilläggsbidrag för barn.
3.31.3 Kurslitteratur
Om ekonomiskt stöd ges av socialtjänsten för studier ingår även rimlig kostnad för böcker och annat
studiematerial i biståndet. Möjligheten att inköpa begagnade läromedel ska undersökas och
utgångspunkten ska vara vad studerande i allmänhet har möjlighet att bekosta.
3.31.4 Studerande under studieuppehåll
För att ha rätt till försörjningsstöd ska studerande kunna visa att de i god tid sökt feriearbete då
inkomstbortfallet är en förutsägbar situation.
Studiemedlen ska täcka levnadsomkostnaderna under terminerna t.o.m. den dag terminen slutar enligt
studiemedelsbeslutet. Först därefter inträder rätt till försörjningsstöd. Högskolestuderande har inget
uppehåll mellan hösttermin och vårtermin och ska därför inte beviljas försörjningsstöd för
studieuppehåll då. För övriga studerande kan reducerat försörjningsstöd till matpengar beviljas för
studieuppehållet över jul och nyår.
68
(Vid studieuppehåll över sommaren ska försörjningsstödet vara reducerat för de första 30 dagarna. I
det reducerade försörjningsstödet ingår matpengar, arbetsresor och eventuell hyra som förfaller till
betalning under perioden. Motivet till reduceringen är att biståndet ska anses tillfälligt i avvaktan på
lön från feriearbete samt att en månad normalt är den tid man får vänta på inkomst. Om behov
kvarstår efter de första 30 dagarna beviljas fullt försörjningsstöd. Inkomster från extraarbete som
utbetalas under månaden innan studierna avslutas ska räknas som inkomst inför uträkning av behovet
första biståndsmånaden Sthlm).
Den som väntar inkomst av arbete kan beviljas försörjningsstöd mot återbetalning enligt 9 kap. 2 §
socialtjänstlagen.
Alla nyanlända i gymnasieåldern, 16-20 år, har möjlighet att börja studera på IMSA
(språkintroduktion) som ger gymnasiekompetens. Ungdomar under 21 år som studerar på IMSA
omfattas av föräldrarnas försörjningsskyldighet. För ungdomar som fyllt 18 år som i stället för
gymnasiestudier väljer att börja läsa på SFI gäller samma regler som för övriga vuxna, och de ska
hanteras som eget hushåll. Ungdomar som fyllt 18 år och som saknar föräldrar med
försörjningsansvar, exempelvis ensamkommande flyktingbarn, kan beviljas försörjningsstöd till sitt
uppehälle så länge de studerar på ungdomsgymnasium.
3.32 Personer 65 år och äldre
Personer som är 65 år och äldre som ansöker om försörjningsstöd ska i första hand hänvisas till
Pensionsmyndigheten för att ansöka om äldreförsörjningsstöd i stället. Om försörjningsstöd beviljas i
avvaktan på beslut hos Pensionsmyndigheten kan det återsökas. Observera: sökande kan ändock vara
berättigad till försörjningsstöd efter individuell prövning.
3.33 Företagare eller personer med fria yrken
Marknaden avgör om en affärsidé är bärkraftig eller inte. Finansieringen för att starta ett eget företag
sköts av banker, arbetsförmedling etc. Dessa instanser i samhället har till uppgift att bedöma
utvecklingsmöjligheterna, inte socialtjänsten. En egen företagare skall skapa trygghet för sig och sin
familj vid sjukdom och arbetslöshet genom att försäkra sig hos Fk och
Småföretagarnas Arbetslöshetskassa. Det är inte socialtjänstens uppgift att garantera bibehållen
levnadsstandard. I de fall då socialtjänsten skall hjälpa en egen företagare är det viktigt att
verksamheten är seriös, dvs att bokföringslagen följts, att skatter och avgifter erlagts i vederbörlig
ordning etc. Socialtjänsten får inte vidta åtgärder som skapar illojal konkurrens.
I enlighet med Arbetslöshetskassans/Arbetsförmedlingens riktlinjer räknas inte en egen företagare stå
till arbetsmarknadens förfogande så länge han inte lämnat in intyg på att den personliga verksamheten
i rörelsen har upphört. Rätt till försörjningsstöd för företagare som driver ett företag som inte lönar sig
föreligger enligt praxis normalt inte. Försörjningsstöd kan utgå om firman är registrerad som vilande.
Aktiebolag representerar en realiserbar tillgång liksom vissa handelsbolag och enskilda firmor.
Undantag kan göras om: (Delegation Enhetschef/verksamhetsledare)
• Behovet av bistånd är högst 3 månader, därefter ger firman åter inkomster.
• För övriga egna företagare kan i undantagsfall ekonomiskt bistånd beviljas under högst en
månad och efter individuell bedömning för att möjliggöra avveckling av verksamheten och
ställa sig till arbetsmarknadens förfogande
• Företagaren har uppburit aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen under 6 månader och det finns
utsikter att företaget ger inkomster inom 3 månader.
• Verksamheten i firman ger en viss inkomst och den sökande bedöms inte vara möjlig att
placera på lönearbetsmarknaden inom överskådlig tid.
• I vissa undantagsfall kan det vara angeläget för den enskildes rehabilitering att få möjlighet att
driva sin rörelse trots att den inte lönar sig. I första hand bör arbetsförmedlingen vara den som
lämnar stöd, t.ex. näringsbidrag.
• Vid längre sjukskrivning.
69
• Komplettering till ”starta eget bidrag”.
En del enskilda firmor representerar ingen tillgång och bedriver i princip ingen verksamhet. I dessa
fall ska den sökande avregistrera firman hos Bolagsverket, alternativt skatteverket, återkalla Fskattesedel, skriva in sig på arbetsförmedlingen och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att
bli berättigad till ekonomiskt bistånd.
Sökande med fria yrken såsom exempelvis konstnärer, författare, artister, och frilansarbetare har ofta
F-skattsedel eftersom detta är ett krav från deras uppdragsgivare. Deras ansökan om försörjningsstöd
eller annat ekonomiskt bistånd ska prövas på samma sätt som för andra hel- eller deltidsarbetslösa och
samma krav på motprestationer ska ställas.
3.34 Inskrivna för kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård
För personer inskrivna inom kriminalvården ska kriminalvårdsmyndigheten svara för alla kostnader
under verkställighetstiden med undantag för den enskildes kostnader i form av hyra och uppehälle
under frigivningspermission. För hyra och andra kostnader förknippade med eventuell bostad gäller i
vissa fall särskilda regler som beskrivs nedan (se även ”Försörjningsstöd vid institutionsvistelse eller
i kriminalvård”). Sökandens möjlighet till inkomst från arbete inom kriminalvårdsanstalten ska alltid
utredas innan ekonomiskt bistånd beviljas.
Personer som är häktade, inklusive de som genomgår rättspsykiatrisk undersökning, får häktesbidrag
från kriminalvården och ska inte beviljas fickpengar.
Personer som dömts till fängelsestraff har i princip rätt att omgående påbörja verkställigheten. Vid
ansökan om försörjningsstöd i avvaktan på fängelsestraff kan behovet tillgodoses genom att den
sökande inställer sig hos kriminalvården.
I samband med avslutning av kriminalvård ligger ansvaret för bistånd enligt 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen på folkbokföringskommunen under en övergångsperiod (se 16 kap. 2 § SoL). En
rimlig övergångsperiod kan vara ca 1 månad. Därefter har vistelsekommunen ansvaret.
Den som genomgår rättspsykiatrisk vård eller är omhändertagen enligt smittskyddslagen har rätt till
ekonomiskt bistånd på samma villkor som inskrivna för vård inom socialtjänsten. Observera att
dömda till rättspsykiatrisk vård har kvar rätten till sjukpenning, pension, bostadsbidrag, etc.
3.34.1 Hyreskostnad – se också 4.8.1
Personer som är häktade har rätt till bistånd från socialtjänsten till hyra om inte behovet kan
tillgodoses på annat sätt. En sedvanlig ekonomisk prövning ska alltid göras.
Personer som är dömda till kriminalvård kan i vissa fall beviljas bistånd till hyra under verkställighetstiden. (Se 4.8.1)
3.35 Fotboja- Intensivövervakning med elektronisk kontroll
Fotboja förekommer dels som påföljd vid korta straff och dels som ett led i frigivningsförberedelserna,
s.k. IÖV-utsluss.
Personer som avtjänar straff med fotboja jämställs med frivårdsklient och har exempelvis rätt att
fortsätta uppbära eventuell pension eller sjukpenning, dock inte ersättning från A-kassa. Om behovet
inte kan tillgodoses på annat sätt har personen rätt till ekonomiskt bistånd från kommunen till sin
försörjning under verkställigheten med fotboja. Om verkställigheten med fotboja upphävs och övergår
till anstaltsvård gäller i stället reglerna för inskrivna inom kriminalvården.
Ekonomiskt bistånd till eventuella merkostnader på grund av intensivövervakningen, såsom avgifter,
telefoninstallation eller resor till och från aktiviteter, ska inte beviljas då dessa bekostas av
kriminalvårdsmyndigheten.
Vid IÖV-utsluss är personen fortfarande inskriven i anstalt och har inte rätt till ekonomiskt bistånd för
sin försörjning, utan reglerna för inskrivna inom kriminalvården gäller.
3.36 Kontraktsvård
Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse som innebär att den dömde får genomgå
missbruksbehandling där kriminalvården och socialtjänsten upprättar en gemensam behandlingsplan.
70
Kriminalvården har kostnadsansvaret för behandlingen fram till tänkt dag för villkorlig frigivning
vilket inträffar efter 2/3 av det alternativa fängelsestraffet.
Vid behandling på institution står kriminalvården för alla kostnader till vårdgivaren i samband med
placeringen såsom fickpengar, drogkontroller, sjukvårdskostnader, resor, klädutrustning, fritids- och
sportutrustning och hygienartiklar. I dessa fall ska försörjningsstöd inte beviljas.
Om behandlingen sker i öppenvård bekostar kriminalvården enbart den behandling och kontroll som
följer av behandlingsplanen. Klientens behov av försörjningsstöd ska prövas av socialtjänsten.
Kontraktsvård är en påföljd och om klienten avbryter eller missköter den uppgjorda behandlingsplanen
gäller i stället reglerna för inskrivna inom kriminalvården.
3.37 Samhällstjänst
Samhällstjänst är en dom till skyddstillsyn med föreskrift att utföra oavlönat arbete hos ideella
föreningar, organisationer eller kyrkor och är ett alternativ till fängelse. Samhällstjänsten ska utföras
under den dömdes fritid, t ex kvällar eller veckoslut, under kontroll av frivårdsmyndigheten. Den
dömde kan behålla sitt ordinarie arbete eller studier eller vara aktivt arbetssökande. Det faktum att en
bidragssökande person är dömd till samhällstjänst ska inte påverka socialtjänstens krav på den
sökande att stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid, och t.ex. delta i praktik.
3.38 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten
Personer som beviljas heldygnsvård eller behandling är berättigade till ekonomiskt bistånd på samma
villkor som andra. Biståndet ska reduceras för kostnader den sökande inte har under vårdperioden.
Gällande vilket bistånd som beviljas, se vidare under Försörjningsstöd, bistånd vid institutionsvistelse.
Observera att vissa resor kan ingå i vårdavgiften, t.ex. resor till läkare eller tandläkare.
3.39 Utländska medborgare
Definitioner
3.39.1 Asylsökande
Utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen
(2005:716).
3.39.2 Bevisperson
Person som vistas här med stöd av en ansökan eller beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5
kap. 15 § utlänningslagen.
3.39.3 Massflykting
Utlänning som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4
eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförd här i landet.
3.39.4 Tillståndssökande
Utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas
här medan ansökan prövas.
71
3.40 Dokument som visar utlännings status som asylsökande,
bevisperson, massflykting eller tillståndssökande, som har rätt att
vistas i landet
3.40.1 Tillfälligt LMA-kort för utlänning i Sverige
Utlänningar som är asylsökande eller massflyktingar ska vara registrerade vid någon av
Migrationsverkets mottagningsenheter och inneha ett så kallat LMA-kort, som är en personhandling
försedd med fotografi. På LMA-kortet finns uppgifter om utlänningens efternamn, förnamn, födelsetid
och kön, ett så kallat dossiernummer samt kortets giltighetstid. På kortets baksida ska finnas en
självhäftande adresslapp som anger vid vilken mottagningsenhet utlänningen är registrerad. Se även
Migrationsverkets föreskrifter om Tillfälligt LMA-kort för utlänning i Sverige och dokument som
intygar
att
innehavaren
är
asylsökande
(MIGRFS
7/2005).
3.40.2 Bevis om mottagen ansökan om uppehållstillstånd
På en tillsståndssökandes bevis från Migrationsverket om mottagen ansökan om uppehållstillstånd
antecknas om han eller medgetts att vistas här medan ansökan prövas.
3.40.3 Beslut om tidsbegränsade uppehållstillstånd
En bevisperson som beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15§ utlänningslagen får
ett skriftligt beslut om tillståndet. Detsamma gäller för de utlänningar som av medicinska skäl enligt 5
kap. 9§ utlänningslagen beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd.
3.41 Nya ärenden
Personer som kommer som anknytning till anhörig erhåller avslag första månaden med motivering att
man ej gjort vad man kunnat för att bli självförsörjande och ej planerat för sin försörjning. Om den
sökande lämnat en försörjning i hemlandet bör ansökan avslås i tre månader med motivering att man
avbrutit arbete (jmf a-kassans regler). Efter bedömning i det enskilda fallet kan reducerat
försörjningsstöd beviljas för att tillgodose basala behov som mat och hyra och för att ge den sökande
möjlighet att reda upp den omedelbara situationen.
En utländsk medborgare, med undantag från vissa EU-medborgare och deras anhöriga, får inte
uppehålla sig i Sverige mer än tre månader från inresan utan att ha uppehållstillstånd. I de fall sökande
vistats i landet mer än 3 månader utan uppehållstillstånd har kommunen underrättelseskyldighet till
polisen enligt 7 kap. 1 § utlänningsförordningen. Skyldigheten inträder första gången en nämnd vidtar
en åtgärd i ett ärende om socialtjänst. Underrättelseskyldigheten gäller inte personer som sökt men fått
avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Utländska medborgare med viseringsplikt ska ha
uppehållstillstånd eller visum redan vid inresa.
Om en svensk medborgare gifter sig med en medborgare från annat EU-land eller annat utomnordiskt
land, ska denne ha sökt och beviljats uppehållstillstånd i Sverige innan inresa i landet. Detta krävs
dock inte om medborgaren från annat EU-land själv uppfyller kriterierna för att ha uppehållsrätt
genom t.ex. en anställning i Sverige
3.41.1 Med uppehållstillstånd
Utländska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och som vistas här har samma rätt
till bistånd som svenska medborgare. Utländsk medborgare som söker ekonomiskt bistånd ska alltid
kunna uppvisa gällande beslut om uppehålls- och arbetstillstånd.
Utländska medborgare med uppehållstillstånd för besök ska bedömas på samma sätt som utländska
medborgare som befinner sig tillfälligt i landet. För utländsk medborgare utan viseringsplikt (visum)
72
krävs denna typ av uppehållstillstånd efter tre månaders vistelse i Sverige. Utländska medborgare med
viseringsplikt ska ha denna typ av uppehållstillstånd redan vid inresan.
Studenter ska inte beviljas ekonomiskt bistånd annat än i undantagsfall, i en akut
nödsituation. Uppehållstillståndet har beviljats under förutsättningen att försörjningen är tryggad
under vistelsen i landet.
3.41.2 Utan uppehållstillstånd
Utländska medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, t.ex. turister, affärsresande och säsongsarbetare
ska vid ekonomiska problem i första hand hänvisas till det egna landets ambassad eller konsulat.
Kommunen är dock skyldig att pröva biståndsbehovet i de fall behovet inte kan tillgodoses på annat
sätt. Det yttersta ansvaret skulle i det enskilda fallet kunna ge den enskilde matpengar samt en biljett
hem.
Efter tre månaders vistelse i Sverige inträder kravet på uppehållstillstånd. Vänder sig personen till
socialtjänsten efter mer än tre månader i landet och personen saknar uppehållstillstånd och har inte
heller ansökt om uppehållstillstånd, är socialtjänsten enligt utlänningsförordningen skyldig att
underrätta polismyndigheten. Skyldigheten inträder första gången en nämnd vidtar en åtgärd i ett
ärende om socialtjänst, t.ex. registrerar en ansökan om ekonomiskt bistånd. Socialnämnden bör också
uppmana personen att ta kontakt med Migrationsverket för att ansöka om ett uppehållstillstånd.
Ansöker personen inte om uppehållstillstånd kan det möjligen bli aktuellt med bistånd i avvaktan på
avvisning eller utvisning.
3.41.3 Asylsökande
Asylsökande ska alltid hänvisas till Migrationsverket som beviljar bistånd i form av dagersättning
enligt lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Detta gäller oavsett om den asylsökande vistas
på förläggning eller hos släkting i kommunen. Under den tid det tar att verkställa ett beslut om
avvisning eller utvisning har en utlänning rätt att få fortsatt bistånd enligt LMA vilket kan innebära rätt
till dagersättning och kostnad för boendet. Rätten till bistånd upphör först när utlänningen lämnar
landet enligt 11 § punkt 2 LMA.
Kommunen ansvarar för gruppen ”Övriga som sökt uppehållstillstånd” i Sverige och omfattas av 1 §
punkt 3 i lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), d.v.s. ”har ansökt om uppehållstillstånd i
Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas”. Det är
Migrationsverket som beslutar om detta, och beslutet ska visas upp av den sökande. Dessa personer
beviljas dagersättning enligt LMA och det utbetalas av kommunen. Detta gäller även personer som
tidigare haft uppehållstillstånd som upphört att gälla och som sökt nytt uppehållstillstånd. I de senare
fallen kan det även bli aktuellt att bevilja hyra e.d.
Dagersättningen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar
och andra förbrukningsvaror. Dagersättningen ska även täcka utgifter för hälso- och sjukvård,
tandvård samt läkemedel.
Om särskilt angelägna behov uppstår kan särskilt bidrag lämnas för kostnader för vinterkläder,
glasögon, kosttillskott, handikapputrustning, spädbarnsutrustning och begravningskostnad.
Bistånd som kommunen utger enligt LMA ska återsökas från staten.
Undantag från ovanstående ska göras för barn under 18 år som bor hos vårdnadshavare med
uppehållstillstånd. Dessa ska ges bistånd enligt socialtjänstlagen.
3.42 EU-medborgare
EU länder 2012 (27)
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland
Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien, Spanien,
Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike.
EES Island Liechtenstein Norge
73
3.42.1 Allmän orientering
För en EU-medborgare gäller särskilda regler som innebär att kravet på uppehållstillstånd enligt
utlänningslagen inte gäller för dem under vissa förutsättningar. Bestämmelser om uppehållsrätt, som
reglerar EU-medborgares rätt att vistas i landet, finns i utlänningslagen och utlänningsförordningen.
Reglerna om uppehållsrätt omfattar även medborgare från EES-länderna Island, Norge och
Liechtenstein. Reglerna om uppehållsrätt omfattar dock inte medborgare från Schweiz, för vilka
tidigare regler om uppehållstillstånd fortfarande gäller. Reglerna om uppehållsrätt är endast
tillämpliga på sådana EU- medborgare som reser till eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än
den de själva är medborgare i och därigenom utnyttjar den fria rörligheten. Med uppehållsrätt avses en
rätt för EU-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan
uppehållstillstånd under vissa förutsättningar. EU-medborgaren har uppehållsrätt om han eller hon är
arbetstagare eller egen företagare i Sverige, har kommit till Sverige för att söka arbete och har en
verklig möjlighet att få en anställning, är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i
Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars
försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i
Sverige.
Med familjemedlem avses make/maka eller sambo. Med familjemedlem avses vidare släkting i rakt
nedstigande led till EU-medborgare eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är
under 21 år eller är beroende av dem för sin försörjning. Slutligen avses även släkting i rakt
uppstigande led till EU-medborgare eller till hans eller hennes make eller sam-bo, om släktingen är
beroende av dem för sin försörjning. En registrerad partner jämställs med make. Det skall noteras att
familjemedlemmar inte behöver vara EU-medborgare för att ha uppehållsrätt. Om en svensk
medborgare gifter sig med en medborgare från annat EU-land eller annat utomnordiskt land, ska denne
dock ha sökt och beviljats uppehållstillstånd i Sverige innan inresa i landet. Detta krävs dock inte om
medborgaren från annat EU-land själv uppfyller kriterierna för att ha uppehållsrätt exempelvis genom
en anställning i Sverige. Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. En EU-medborgare som
har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt.
3.42.2 Registrering och ansökan om uppehållskort
En EU-medborgare som har uppehållsrätt och som avser att stanna i Sverige under längre tid än tre
månader skall enligt utlänningslagen registrera sig hos Migrationsverket. Registrerings-skyldigheten
gäller dock inte arbetssökande. En EU-medborgares familjemedlem som inte är EU-medborgare skall
ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast 3 månader efter ankomsten till Sverige. Ett
bevis om registreringen och ett intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort utfärdas omedelbart.
Uppehållskortet, som skall upprättas inom sex månader från ansökan, gäller i fem år från dagen för
utfärdandet. Ett bevis om registrering eller ett intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort kan
användas av EU-medborgaren vid en biståndsansökan för att visa att han eller hon har uppehållsrätt
som t.ex. arbetstagare.
Ett bevis om registrering eller ett intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort kan användas av EUmedborgaren vid en biståndsansökan som en presumtion för att han eller hon vid registreringen/
ansökan uppfyllde kraven för uppehållsrätt som t.ex. arbetstagare. Viktigt att komma ihåg är att
uppehållsrätten existerar oavsett om EU-medborgaren har registrerat sig eller inte. Han eller hon vistas
alltså inte olagligt i Sverige vid utebliven registrering. Så länge EU-medborgaren uppfyller villkoren
för uppehållsrätt har han eller hon uppehållsrätt. Av samma skäl kan givetvis ett bevis om registrering
alternativt ett uppehållskort inte per automatik anses visa att förutsättningarna för uppehållsrätt
fortfarande är uppfyllda. De visar endast att EU-medborgaren vid tiden för anmälan/ ansökan
uppfyllde villkoren. Registreringen/ uppehållskortet utgör alltså endast en presumtion på uppfyllda
krav men biståndshandläggaren måste alltid själv ta ställning i fråga om uppehållsrätt när den enskilde
EU- medborgaren inkommer med en biståndsansökan. Följden av registreringsförfarandet/ ansökan
hos Migrationsverket för den enskilde biståndshandläggaren blir främst att han eller hon kan begära att
få se registreringen eller ansökan om uppehållskort för att ta reda på vilken avsikt EU-medborgaren
har haft med sin vistelse i Sverige liksom på vilken grund han eller hon anser sig ha uppehållsrätt.
Registreringen respektive ansökan påverkar inte EU-medborgarens eller familjemedlemmens rätt att
74
vistas i landet och kan inte heller uppställas som ett krav för rätt till bistånd. Ytterligare en följd i
sammanhanget är att respektive biståndshandläggare själv måste bedöma om en EU-medborgare vid
tiden för ansökan om bistånd uppfyller villkoren för uppehållsrätt eller inte. Utgångspunkten vid
socialtjänstens handläggning är att en EU-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige ska behandlas
på samma sätt som svenska medborgare. Vilken kategori av personer med uppehållsrätt i Sverige en
person hör till kan dock aktualisera frågor som socialtjänsten därmed har att ta ställning till. I fråga om
uppehållsrätt går det en tydlig skiljelinje mellan de EU-medborgare som är ekonomisk aktiva och de
som inte utövar någon ekonomisk verksamhet i Sverige. Detta påverkar i sin tur även rätten till
bistånd. Förenklat kan man säga att arbetstagare, egenföretagare och arbetssökande anses som
ekonomisk aktiva medan t ex turister, studenter och pensionärer betraktas som ekonomiskt icke-aktiva.
Vad gäller familjemedlemmar är deras rättsliga status avhängig av den person i familjen som på någon
grund har uppehållskort. Personer tillhörande kategorin ekonomiskt aktiva har en starkare rättslig
ställning i fråga om uppehållsrätt och rätt till socialt bistånd än de EU-medborgare som inte är
ekonomiskt aktiva.
3.42.3 Yrkesverksamma personer dvs. arbetstagare och egna företagare
•
•
•
arbetet ska utföras åt annan
personen ska vara under dennes arbetsledning och
arbetet ska ske mot ersättning
Den breda tolkningen av kriterierna innebär att aven den som arbetar åt någon som praktikant, lärling,
hembiträde eller au pair anses som arbetstagare. En mycket låg ersättning är inte heller något hinder.
Det avgörande är istället om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på
arbetsmarknaden. Olika former av deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar och säsongsarbeten är
alltså normalt tillräckliga för att personen som utför dem ska anses som arbetstagare.
När anställningen upphör är utgångspunkten att personen förlorar sin ställning som arbetstagare.
Enligt 3 a kap 1 § utlänningsförordningen finns dock vissa situationer där en person behåller sin
uppehållsrätt som arbetstagare efter att anställningen har upphört. I dessa fall kvarstår rätten till
likabehandling i fråga om socialt bistånd. Om arbetstagaren drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på
grund av sin sjukdom eller olycksfall behåller personen sin uppehållsrätt under tid som han eller hon
inte kan arbeta. Vid ofrivillig arbetslöshet behåller en person status som arbetstagare om anställningen
varat mer än ett år och personen i fråga har anmält sig som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Om
anställningen redan från början varit tidsbegränsad till mindre än ett år och personen i fråga blir
ofrivilligt arbetslös under denna period anmäler sig som arbetssökande kvarstår ställningen som
arbetstagare i sex månader. Detta förutsätter att arbetstagaren kan visa intyg om anställning eller
liknande. Om en EU-medborgare som arbetstagare vistas i Sverige har de samma rätt till ekonomiskt
bistånd som svenska medborgare har.
3.42.4 Egen företagare
Egen företagare har i egenskap av ekonomiskt aktiva personer samma typ av rättigheter som
arbetstagare. Egen företagare som är bosatta och verksamma i Sverige ska fullt ut likabehandlas när
det gäller socialt bistånd. Som instrument för att fastställa status som egen företagare använder
Migrationsverket vid registreringsförfarandet registreringsbevis för företaget eller F-skattesedel och i
förekommande fall ytterligare dokumentation som exempelvis hyreskontrakt för nödvändiga lokaler,
marknadsplan, fakturor och kvitton på utförda tjänster inköpt material etc. Om omständigheterna talar
för att en EU-medborgare som tidigare har fått ett registreringsbevis som egen företagare inte längre
bedriver någon verksamhet finns ingenting som hindrar socialtjänsten från att begära ett förnyat
registreringsbevis från Migrationsverket om det behövs för att i fortsättningen kunna bedöma rätten till
bistånd.
75
3.42.5 Arbetssökande
En EU-medborgare har vidare uppehållsrätt om han eller hon är arbetssökande i Sverige med verklig
möjlighet att få anställning. Enligt EG-rättlig praxis har den arbetssökande i regel rätt att vistas 6
månader i medlemsstaten för att söka arbete. Samtidigt har EG- domstolen påpekat att om personen
efter sex månader fortfarande söker arbete och har en reell möjlighet att få anställning kan han eller
hon inte tvingas att lämna värdmedlemsstaten, jfr också 3 a kap 3 § punkten 2 utlänningslagen.
Kammarrätten i Jönköping har tagit ställning till frågan om uppehållsrätt på grund av verklig möjlighet
att få arbete i Sverige (se KR i Jönköping dom 3248- 07 den 27 september 2007). En polsk
medborgare bedömdes ha en verklig möjlighet att få anställning i Sverige. I bedömningen togs hänsyn
till att personen hade skrivit in sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen, deltagit i
svenskundervisning samt deltog i av arbetsförmedlingen ordnad praktik. Personen hade teknisk
utbildning och arbetslivserfarenhet från industriarbete. För personer med rätt till
arbetslöshetsersättning enligt hemlandets regler finns möjlighet att under tre månader ta med sig denna
ersättning till det land där man tillfälligt vistas. Kommunen måste från fall till fall bedöma om, och i så
fall, i vilken omfattning bistånd ska utges.
3.42.6 Icke yrkesverksamma personer
Vidare har vissa studerande och personer, t.ex. pensionärer, som har tillgångar för sin och sina
familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring har uppehållsrätt. Tanken är att
personer som tillhör kategorin icke yrkesverksamma själva ska disponera över tillräckliga medel så att
de inte blir en belastning för det sociala systemet i värdlandet. Uppehållsrätten gäller så länge
villkoren för uppehållsrätt är uppfyllda. Omvänt gäller att en person inte har uppehållsrätt om
villkoren inte är uppfyllda. Med kravet på tillräckliga tillgångar menas att en EU-medborgare löpande
har tillgång till pengar så att de kan försörja sig utan att vara en belastning för det sociala
biståndssystemet dvs. personens kontinuerliga försörjning ska vara tillgodosedd. Observera att det inte
ställs några krav på att medlen för försörjning ska vara personens egna medan däremot att den enskilde
verkligen disponerar över medlen eller att exempelvis löpande utbetalningar kommer att ske.
Medlemsstaterna får enligt rörelsedirektivet inte heller fastställa något fast belopp som ska anses
tillräckliga medel utan hänsyn ska tas till den berörda personens personliga omständigheter.
Handlingar som styrker tillgångarna kan vara banktillgodohavanden, pensionsbevis eller andra
handlingar som visar på en löpande inkomst. Om det är någon annan person som ställer tillgångarna
till förfogande kan detta styrkas genom intyg samt uppgift om vilken inkomst eller vilka tillgångar den
personen har. En EU-medborgare, som lagligen vistas i Sverige vid biståndsbedömningen, ska i
princip behandlas på samma sätt som en svensk medborgare under samma förutsättningar. Kommunen
måste från fall till fall bedöma om, och i så fall, i vilken omfattning bistånd ska utges.
3.42.7 EU-medborgares rätt till bistånd
En EU-medborgare som är arbetstagare i Sverige ska som nämnts fullt ut likabehandlas med svenska
medborgare i fråga om rätten till bistånd enligt SoL. För rätt till bistånd krävs dock att övriga krav
enligt 4 kap. 1 § SoL är uppfyllda och det gäller alla familjemedlemmar i hushållet.
En arbetssökande EU-medborgare som bedöms ha en verklig möjlighet att få anställning har rätt till
bistånd på samma sätt som en svensk medborgare. Grundkraven är att en arbetssökande ska vara
anmäld på arbetsförmedlingen och vara villig att ta ett anvisat lämpligt arbete. Den arbetssökande ska
aktivt söka arbete och vara beredd att ta arbete även utanför det yrkesområde där han eller hon tidigare
arbetat. Det krävs också att den arbetssökande ska delta i verksamhet som anordnas inom ramen för
arbetsmarknadspolitiken, såsom t.ex. arbetsförmedlingens insatser, SFI och liknande insatser. En
individuell prövning måste dock göras om bistånd ska utgå och i vilken omfattning. I bedömningen
kan hänsyn tas till om den enskilde faktiskt har flyttat sitt egentliga bo och hemvist till Sverige och om
den enskilde kan anses uppfylla kravet på att planera sin ekonomi. Om egentligt bo och hemvist inte är
flyttat till Sverige och om personen bedöms befinna sig tillfälligt i Sverige kan bistånd begränsas till
att avhjälpa en nödsituation. Till grund för en sådan begränsning ligger att en person normalt sett har
större möjligheter till försörjning i sitt eget hemland. Om det inte finns någon försörjningskälla i
76
hemlandet eller annan anknytningspunkt saknas och personen har för avsikt att flytta permanent till
Sverige samt bedöms ha en verklig möjlighet att få anställning, finns inte grund för att begränsa
biståndet till enbart akuthjälp. Rätten till bistånd för dessa personer har dock hittills inte prövats av
Regeringsrätten och därför är det osäkert hur långt kommunens yttersta ansvar sträcker sig. En EUmedborgare som tillfälligt vistas i Sverige, t.ex. som turist eller affärsresande, och som inte har något
arbete i Sverige och inte heller har för avsikt att arbeta i Sverige ska vid ekonomiska problem i första
hand hänvisas till det egna landets ambassad eller konsulat. I princip föreligger rätt till ekonomiskt
bistånd i en nödsituation och kommunen är skyldig att pröva biståndsbehovet i de fall behovet inte kan
tillgodoses på annat sätt. Kommunens yttersta ansvar enligt SoL skulle i det enskilda fallet kunna
innebära att den enskilde beviljas bistånd till matpengar, logi samt en biljett hem.
3.42.8 Utredning och beslut gällande EU-medborgare
Följande frågeställningar ska utredas och dokumenteras:
Har den sökande uppehållsrätt?
Om nej:
Sökanden har ej rätt till försörjningsstöd och ett avslagsbeslut ska fattas. Avslagsbeslutet ska innehålla
en motivering till varför uppehållsrätt inte kan anses föreligga. Även om rätt till försörjningsstöd inte
föreligger finns alltid rätt till bistånd om en akut nödsituation bedöms föreligga.
Om ja: Likabehandling gäller och nedanstående ska utredas i vanlig ordning gällande den sökande och
dennes familj:
• Är förutsättningarna för försörjningsstöd uppfyllda?
• Kan behovet av bistånd tillgodoses på annat sätt?
• Vilket bistånd ska beviljas?
3.42.9 Akut nödsituation
Rätt till bistånd finns alltid i akuta nödsituationer. Vid dessa situationer bör särskilt beaktas om det
finns barn i familjen. Ett avslag på en ansökan om bistånd får inte leda till att ett barn far illa.
3.42.10 Kammarrättsdomar avseende uppehållsrätt
Målnr 4098-11 2011-12-13, ger nämnden rätt som avslog fullt försörjningsstöd då maken inte hade ett
aktuellt beslut om uppehållsrätt. Matpengar hade familjen beviljats efter omprövning. Ingen hänsyn
togs till att kvinnan var gravid och skulle föda vilken dag som helst.
Målnr 2315-11 2011-12-07 fastställer SN:s beslut att avslå sökandens ansökan om försörjningsstöd
efter 14 juni 2011 då hon ej bedöms ha uppehållsrätt eftersom hon ej längre har egna tillgångar och
därmed blir en belastning för det sociala biståndssystemet. Sökanden kom till Sverige som pensionär
och hade 140 000 euro med sig. Dessa är nu borta. Att det pågår en tvist mellan den sökande och
hennes dotter där den sökande försöker få tillbaka pengar hon satsat i dotterns bostadsrätt föranleder
inte någon annan bedömning. Sökanden bodde hos dottern fram till april 2011, får ej längre bo där.
Målnr 959-11 2011-06-09, fastställer SN:s beslut om att tysk medborgare saknar uppehållsrätt och
därmed ej rätt till försörjningsstöd. Varit bosatt i Sverige sedan 2007, utan att få anställning eller lärt
sig svenska vilket betyder att han ej anses ha möjlighet få anställning. Väntade med att skriva in sig på
AF till i augusti 2010. Egna medel tog slut i april. Arbetat kort tid 2007. Ej sökt arbete efter det.
Uppfyllde ej villkoren som arbetstagare enligt rörlighetsdirektivet = uppfyllde ej villkoren för
uppehållsrätt på den grunden. Sökanden hade inte uppehållsrätt på annan grund vid ansökan om
försörjningsstöd. Anses inte vara bosatt i X kommun i den meningen att han haft sitt egentliga bo och
77
hemvist där. (jfr rättsfall RÅ 1987 ref. 174 och RÅ 1995 ref. 70 samt SOU 2005:34 s. 155). Ingen akut
nödsituation har förelegat.
Målnr 174–178-11 2011-09-26, Ett tyskt par som hade fått uppehållsrätt i Sverige som personer med
tillräckliga medel för sin försörjning jml 3a kap. 3 § utlänningslagen ansökte om ekonomiskt bistånd.
Vid tiden för biståndsansökan hade paret vistats i Sverige i 14 månader. Då makarnas medel var slut
hade även uppehållsrätten på den tidigare grunden upphört och frågan var istället om de hade
uppehållsrätt som arbetssökande. Enligt praxis från EU-domstolen anses sex månader vara en
tillräcklig tid för en arbetssökande att kunna bli anställd. Kammarrätten ansåg att uppehållsrätt som
arbetssökande inte förelåg eftersom makarna saknade en verklig möjlighet till anställning.
Målnr 2315-11 dec 2011
N.A kom till Sverige från Bulgarien år 2008 och hade enligt uppgift med sig 140 000 euro. Hon har
haft uppehållsrätt genom tillräckliga tillgångar för sin försörjning. Det har inte åberopats och inte
heller framkommit att uppehållsrätt förelegat på annan grund vid någon tidpunkt. N.A är närmare 70 år
och är pensionär i Bulgarien med en pension motsvarande 800 kr per månad. Pensionen disponeras
dock av ett barnbarn i Bulgarien, men skulle enligt N.A kunna betalas ut till henne i Sverige. Hon kom
till Sverige för att stötta sin dotter, som bor här, och hon har fram till april 2011 bott hos dottern och
hennes familj. N. A får inte längre bo hos dottern och kan inte heller få sin försörjning ordnad genom
henne. Eftersom N.A nu sökt bistånd kan hon inte längre anses ha uppehållsrätt på grund av egna
tillgångar. Det kan antas att hon kommer, såsom det uttrycks i rörlighetsdirektivet, bli en belastning
för Sveriges sociala biståndssystem, då bristen på egna tillgångar varken bedöms vara av tillfälllig
eller begränsad omfattning. Den omständigheten att det pågår en tvist, där N.A försöker få tillbaka
pengar hon har satsat i dotterns och svärsonens bostadsrätt, föranleder inte någon annan bedömning.
Har varit aktuell hos socialnämndensedan mars 2011 och har beviljats bistånd under en
övergångsperiod, varför kravet på proportionalitet får anses uppfyllt. Socialnämnden har enligt
kammarrättens mening således haft fog för sitt beslut att inte svara för A.N:s försörjning efter den 14
juni 2011.
Målnr 247-10 EU medborgare gift med person från 3:e land. Aktivt arbetssökande i mer än 6 månader,
haft ströjobb med några hundra i månaden som inkomst. Paret hänvisar till språkbekymmer, privata
svårigheter och hälsoaspekt. Kammarrätt meddelar avslag 2010-03-29
Målnr 1060-09 E. Familj med minderåriga barn, saknar helt inkomster samt saknar tillgång till el och
vatten. Gjort tjänster mot fri kost och logi på camping. Vistats i Sverige mer än 3 år. Kammarrätten
anser inte att familjen är berättigat till bistånd när de tjänster som utförts inte kan anses utgöra ett
ordinärt arbete med anställning/inkomst. Kammarrätten bedömer vidare att makarna saknar
uppehållsrätt som arbetstagare och inte heller på någon annan grund finns skäl som styrker
uppehållsrätt.
3.43 Värnpliktiga
Huvudprincipen är att ekonomiskt bistånd inte ska beviljas till värnpliktig och dennes familj då
behovet ska tillgodoses genom de bidrag som utgår enligt familjebidragsförordningen. Detta bidrag
söks genom försäkringskassan.
4. FÖRSÖRJNINGSSTÖD
Försörjningsstöd definieras i 4 kap. 3 § SoL. Försörjningsstöd består av två delar:
1 Riksnorm
2 Övrigt försörjningsstöd till skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande behovsposter.
78
4.1 Riksnorm
Den del av försörjningsstödet som utgör den s.k. riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och
sju budgetposter för barn och ungdomar. Kostnaderna för de olika normposterna bygger på
Konsumentverkets beräkningar av kostnaderna som respektive normpost är menad att täcka. Ingen
sänkning av belopp för att barn äter lunch i förskola eller skola.
4.1.1 Följande poster ingår i normen:
Livsmedel
Utgångspunkten är en näringsmässigt fullvärdig och varierad kost. Det förutsätts att all mat tillreds
hemma. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Hänsyn har tagits till att ensamhushåll
beräknas ha en något högre kostnad eftersom det kan bli dyrare med mindre förpackningar.
Konsumentverket gör beräkningar av hur mycket mat kan kosta för personer i olika åldrar och kön.
Kostnadsberäkningarna gäller frukost, lunch, middag och mellanmål. Där är också en genomsnittlig
kostnadsfördelning mellan dagens olika måltider för en vuxen:
frukost 20 %, lunch 30 %, mellanmål 15 %, middag 35 %
Kläder och skor
Avser att täcka det vardagliga behovet av kläder och skor under hela året. Även kostnader för
skoreparationer och viss kemtvätt ingår samt vissa tillbehör som paraply, armbandsur och väskor.
Ryggsäckar för barn och skolungdomar ingår.
Lek och fritid
Avser sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till. Aktiviteterna gäller både inomhus
och utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår kostnader för att t.ex. gå på bio,
lyssna på musik, läsa böcker, dansa eller gå på diskotek och besöka simhall. För yngre barn ingår
leksaker, spel, pussel, böcker, biobesök m.m. I posten ingår också skidutrustning för längdåkning och
skridskor. För yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps begagnade.
Barn- och ungdomsförsäkring
Denna normpost ingår endast i normerna för barn och ungdom. Kommunen har tecknat en kollektiv
olycksfallsförsäkring som gäller för barn/ungdomar i förskoleverksamhet, grundskola, gymnasium,
familjehem, friskola på grundskolenivå, elever i kommunal vuxenutbildning, ungdomar i KPU
(uppföljningsansvar), arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, socialbidragstagare i kommunala
projekt, flyktingar i arbetslivsintroduktion m m.
Hälsa och hygien
Avser kostnader för den personliga hygienen, t.ex. tvål, tandkräm, blöjor och mensskydd. Även
produkter som t.ex. plåster, receptfria apoteksartiklar och solskyddsmedel ingår. Kostnaderna omfattar
även hårklippning.
Förbrukningsvaror
Avser varor som behövs för rengöring av bostaden samt vård och skötsel av kläder och skor, t.ex.
disk- och tvättmedel, dammsugarpåsar, glödlampor och skokräm.
Dagstidning, telefon, TV-avgift mm.
I denna post ingår kostnader för en helårsprenumeration på en dagstidning, avgift för TV-licens och
kvartals- och samtalsavgift för telefon eller kostnad för mobiltelefon och mobiltelefonsamtal. Posten
omfattar också vissa kostnader för att skicka kort och brev. Kostnader för internetabonnemang och
dator ingår inte, enligt Riksnormen.
79
4.2 Förhöjning av normen
Delegation: enhetschef/verksamhetsledare
Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl kan försörjningsstödet enligt norm beräknas till en högre
nivå. Det gäller när någon har förhöjda kostnader för en eller flera av de budgetposter som ingår i
riksnormen och om dessa kostnader inte täcks av annan ersättning som handikappersättning,
vårdbidrag eller underhåll. Bland annat motiverar följande skäl en förhöjning av normen:
4.2.1 Uteätartillägg
Kan bli aktuellt när den enskilde inte har möjlighet eller förmåga att själv laga sin mat i bostaden.
Uteätartillägg beviljas med max 20 procent av basbeloppet. Uteätartillägg kan beviljas om klienten till
exempel endast hyr ett rum och helt saknar möjlighet att laga mat eller har en funktionsnedsättning
som gör att klienten saknar förmåga att laga mat. Tillfälligt uteätartillägg kan beviljas om klienten till
exempel deltar i en utbildning eller ett NA-konvent (anonyma narkomaner) under en period där det
saknas möjlighet att laga mat/värma medtagen mat..
Uteätartillägg skall ej medges till förvärvsarbetare som pga. avstånd till arbetsplatsen ej kan åka hem
och äta lunch. Det förutsätts att sökande tar med sig lunch hemifrån.
4.2.2 Pensionärer
Pensionärer som saknar förmåga att själv laga sin mat och där hemtjänsten ombesörjer måltiderna för
att senare debitera kostnaden för måltiderna på hemtjänstfakturan. Detta medför en fördyrning av
matkostnaden, vilket gör att riksnormens matnorm ej täcker den faktiska matkostnaden. Vid den
ekonomiska beräkningen sätts uteätartillägget på utgiftssidan samt hemtjänstfakturans belopp minus
kostnaden för måltiden på fakturan.
4.2.3 Skolmåltider
När den enskilde betalar avgift för skolmåltider. Mellanskillnad mellan aktuell måltidsnorm och
faktisk kostnad kan beviljas.
4.2.4 Merkostnader för särskild kost vid vissa sjukdomar
Skälet till behov av särskild kost ska alltid styrkas med läkarintyg. Det ska framgå av intyget hur länge
läkarens bedömning gäller. Tillägg görs enligt Konsumentverkets beräkningar av merkostnader för
särskild kost vid vissa sjukdomar Om den sökande har väsentligt ökade matkostnader, ska möjligheten
till handikappersättning undersökas. De som behöver proteinfattig kost, sondnäring, energi- och
näringsberikning samt konsistensanpassning betalar endast halva kostnaden upp till 1400
kronor per månad, därefter står Region Halland för kostnaderna. Sökande som har av läkare
konstaterad glutenallergi kan ansöka om bidrag för fördyrade matkostnader hos Region Halland,
SÄRNÄR 035-14 61 03. För att få bidrag krävs läkarintyg. Ansökan görs i september varje år och
är inte inkomstbeprövad. 2010 var beloppet på 1910 kronor.
I de fall näringstillskott är ordinerat av läkare och bidrag ej utgår kan normen höjas med merkostnaden
om det inte står helt klart att näringstillskottet ersätter vanlig mat och inte innebär någon merkostnad.
Extra tillägg med 450:- kan utgå vid behov av modersmjölksersättning. Se Konsumentverkets hemsida
80
4.2.5 Merkostnad vid umgänge med barn
Delegation: socialsekreterare
Barnets föräldrar har enligt föräldrabalken ett ansvar att tillgodose barnets behov av umgänge med den
förälder som barnet ej stadigvarande bor hos.
Vid gemensam vårdnad när barnet bor växelvis hos båda föräldrarna ska normalt inkomster och
utgifter som rör barnet delas lika mellan föräldrarna och halvt barnbidrag och halv månadsnorm för
barnet räknas in i den biståndssökande förälderns normberäkning.
• I första hand skall de biologiska föräldrarna, vårdnadshavarna, göra upp om de ekonomiska
förehavandena mellan sig. Enligt Socialstyrelsen är en tvist mellan föräldrarna ingen
anledning till att bevilja ekonomiskt bistånd. Exempel på en sådan situation är när
huvudmannen för barnen inte vill medverka till att överlämna en del av de för barnen avsedda
bidragen till umgängesföräldern.
• Minderåriga räknas som hushållsmedlemmar oavsett om de bor hos den som uppbär
försörjningsstöd eller om de vistas där endast under umgängestid.
• Efter uppvisande av umgängesavtal, dom från tingsrätt eller att den enskilde på annat sätt
verifierar, skall personliga och gemensamma kostnader beräknas utifrån det antal dygn
barnet vistas hos respektive förälder.
• 5 dygn sammanhängande eller sex dygn under en kalendermånad ger rätt till avdrag utifrån
underhållsbidraget.
Att tänka på:
• Även föräldrar med endast umgängesbarn skall söka bostadsbidrag.
• Frånskilda föräldrar kan ha inkomster av underhållsstöd som inte syns på kontoutdrag och
Försäkringskassans information, då Försäkringskassan numera vill att föräldrar i första hand
löser detta problem sinsemellan.
• Barnperspektivet.
• Växelvis boende – se Försäkringskassans hemsida.
Beträffande resor i samband med umgänge med barn, se avsnittet om Resor, Bistånd till livsföring i
övrigt.
4.2.6 Behov av särskilda kläder eller skor
Här avses engångskostnader för specialbeställda kläder eller skor som inte täcks av
handikappersättning, behov av kläder vid snabba viktförändringar eller för personer som, pga. sin
kroppsstorlek, inte kan köpa konfektionssydda kläder eller skor i vanliga affärer.
Ytterligare exempel är vinterkläder till nyanlända.
Efter individuell prövning kan vid behov extra klädnorm beviljas om den sökande på grund av
särskilda omständigheter saknar grundutrustning gällande kläder.
Detta gäller även personer med missbruk som genomgår behandling där träning ingår som en del i
rehabiliteringen/vårdplanen. I dessa fall kan träningskläder beviljas utöver vanlig klädnorm.
4.2.7 Arbetskläder
När behov föreligger av nödvändiga arbetskläder och arbetsskor om det inte tillhandahålls av
arbetsgivare. Innan bistånd beviljas skall kontroll göras med arbetsgivaren.
4.2.8 Begravning
Begravningskostnader kan beviljas om dödsboets tillgångar inte täcker kostnaderna. Rimlig kostnad
till detta är max 50% av basbeloppet. I detta ingår även traktering samt kostnader för gravsten.
Vid begravning av minderåriga bör behovet av bistånd prövas i förhållande till vårdnadshavarens
ekonomi.
81
Som nära anhörig betraktas förälder, egna eller makes barn och syskon. Individuell bedömning får
göras om vem som räknas som anhörig.
För dessa kan bistånd utgå enligt följande:
• Resa till begravning inom Norden
• Blommor max 1 % av basbeloppet (bb), krans max 2% av basbeloppet (bb)
• Sorgkläder max 2% av basbeloppet (bb)
4.2.9 Vid brott, skadegörelse eller brand
Kan bli aktuellt när sökanden har tillfälligt höga kostnader till exempel för livsmedel, kläder och skor,
som beror på att hon eller han varit utsatt för brott. Vid brand eller inbrott kan ovanstående ha blivit
stulet eller förstört. Den enskilde kan också behöva vistas på annat ställe en tid och därmed få extra
utgifter för till exempel livsmedel. Kontrollera om hemförsäkring finns och täcker utgifterna.
Alla normala utgifter för kläder och skor ingår i normen. Ansökan ska prövas utifrån detta och
eventuellt bistånd ges endast till merkostnader.
4.3 Övrigt försörjningsstöd - i förekommande fall och till skälig
kostnad
Socialtjänstlagen saknar bestämmelse som ger bostadslösa en allmän rätt att
få bostad av socialtjänsten. Tre grupper har en lagstadgad allmän rätt till
bostad, nämligen:
Personer med funktionshinder, äldre som ej klarar sitt boende, personer som söker asyl i Sverige.
För de två förstnämnda grupperna finns i socialtjänstlagen det yttersta ansvaret genom
bestämmelserna som regleras i 5 Kap 5 och 7 §§, samt biståndsrätten i 4 Kap 1§ samma lag.
De som blir föremål för bedömning och beslut om IFO boende är: Personer, som saknar hyreskontrakt
eller riskerar att förlora hyreskontrakt och som har svårigheter att på egen hand skaffa sig en bostad
eftersom de av olika anledningar inte blir godkända/accepterade som hyresgäster på den reguljära
bostadsmarknaden. Det är utrett att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt och den sökandes egna
resurser är tillvaratagna. Enda lösning för den här målgruppen är att kommunen tecknar
förstahandskontrakt. En förutsättning för detta är att personen sköter sina åtaganden som hyresgäst och
inte skuldsätter sig under kontraktstiden.
Hyreslagens regler gäller i relationen mellan fastighetsägare/hyresvärd och Falkenbergs kommun. Ett
kontrakt är i sig inte ett bistånd enligt socialtjänstlagen. Bistånd boende beviljas utifrån hjälp med
anskaffning och att behålla ett boende.
Målet är att den enskilde genom ”referensboende” ska kvalificera sig för ett eget kontrakt på den
reguljära bostadsmarknaden.
För att förebygga uppkomsten av hyresskulder och för att rätt inkomst- och utgiftsberäkning ska göras
avseende kommande månad ska sökanden som huvudregel styrka att föregående månads hyra är
betald.
Ansökan om prioritering görs utav klienten själv hos socialförvaltningen. Om det finns starka sociala
skäl kan det vara nödvändigt att komplettera ansökan med intyg från handläggare.
Prioritering enligt följande:
1.
2.
3.
4.
5.
styrkta separationer där det finns minderåriga barn
starka medicinska eller sociala skäl
bostadslösa som väntar barn
våld i nära relation
äldre
82
6. styrkta separationer utan barn
7. trångboddhet
8. ungdomar som på grund av mycket svåra och bekräftade konflikter inte kan bo kvar i
föräldrahemmet (utredning av socialsekreterare krävs)
4.3.1 Socialt kontrakt
Delegation: Enhetschef/verksamhetsledare
Socialt kontrakt innebär att socialtjänsten håller värden skadeslös för såväl obetalda hyror som
onormalt slitage av lägenhet. Eventuell ersättning till hyresvärd effektueras först när hyresgästen är
avhyst. Viktigt att besiktningsprotokoll erhålles när hyresgäst flyttar in i lägenhet samt att
socialtjänsten är med vid besiktningen av lägenheten efter avhysningen om onormalt slitage
förekommit.
Socialt kontrakt är det starkaste stödet som socialtjänsten kan ge en bostadslös person.
Villkor för socialt kontrakt: Klienten tillhör Fabos och Socialnämndens prioriterade grupper,
alternativt att synnerliga skäl föreligger.
4.3.2 Bostadsanvisningsgruppen (BAG)
BAG är gemensamma möten en gång i månaden där kommunens hyresvärd FABO, Vuxenpsykiatriska
mottagningen (VPM), Biståndsenheten och Individ & Familjeomsorg är representerade.
Förutsättningen för att föredras i BAG är att den sökande är inskriven i bostadskön på FABO samt att
den sökande till exempel har skulder hos Kronofogdemyndigheten (KFM), hyresskulder eller har
blivit avhyst på grund av störande beteende. Synnerliga skäl som kan föreligga för att erhålla boende
snarast är till exempel medicinska skäl, psykisk ohälsa, sociala skäl eller som ett led i behandling.
Barnperspektivet skall beaktas. Alla enheter inom Individ & Familjeomsorg omfattas av ovanstående.
Beslut fattas i samråd med boendesekreterare och enhetschef eller verksamhetsledare. Detta sker
genom att en boendeblankett skrivs och lämnas till ansvarig boendesekreterare.
4.3.3 Bistånd i bostadsfrågan
Rätten till bistånd innebär att bostadslösa människor har rätt till bistånd med att få ”tak över huvudet”,
om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
Det åligger den enskilde att först själv försöka ordna inkvartering genom att;
- skriva in sig som sökande hos FABO
- annonsera efter hyresrum eller lägenhet i andra hand, inneboende
- kontakta Turistbyrån angående hyresrum
- söka via privata bostadsförmedlare i kommunen och kommunerna runt omkring
Hänsyn skall alltid tas ifall det finns hemmaboende omyndiga barn i hushållet.
4.3.4 Bostadsnorm
Utgångspunkten vid bedömning av vad som är skälig boendestandard bör vara vad en
låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. För att ett hushåll inte skall anses
trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök / kokvrå.
Vid bedömningen av vad som är skälig boendestandard vid byte till dyrare bostad bör utgångspunkten
vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Hänsyn kan dock tas till
t. ex hälsotillstånd, förekomst av rörelsehinder och familjens sammansättning. Vuxna som inte är
sambor bör inte behöva dela sovrum. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande
ålder och personlig integritet, bör barn emellertid ha eget sovrum.
83
F d Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) pekar på ett antal vägledande principer,
se mål nr 887-05 fr 2008: En sökande kan aldrig nekas försörjningsstöd för merkostnaden för hyra
med hänvisning till att han eller hon inte har samrått med nämnden innan bostadsbytet.
För att försörjningsstöd ska kunna utgå för den högre boendekostnaden får denna inte gå utöver vad
som är skäligt. Utgångspunkten för denna bedömning är vad en låginkomsttagare på orten normalt kan
kosta på sig. Kommunen kan här hämta ledning från sina egna riktlinjer, som dock inte kan ersätta en
individuell behovsprövning.
Om boendekostnaden efter bostadsbytet klart överstiger det normala på orten kan det vara så att
sökanden inte anses berättigad till försörjningsstöd för hela denna kostnad
4.3.5 Hyresrätt
Skälig boendekostnad är vad en låginkomsttagare på orten har möjlighet att kosta på sig. Möjlighet
till individuella bedömningar ska finnas. Den högsta godtagbara hyresnivån enligt norm får dock inte
överskridas annat än om synnerliga skäl bedöms föreligga.
Avgift för ej obligatorisk parkeringsplats eller garage som ingår i hyran godtas inte. Skäligt rådrum för
uppsägning bör dock ges, normalt tre månader. Inte heller avgift för medlemskap i hyresgästförening
godtas. Kostnad för kabel-TV och andra tillval ska inte godtas utom i de fall då den sökande inte har
kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställs under period då den sökande
har bistånd ska inte godtas.
Tillsammans med boendekostnaden ska även prövas om storleken på bostaden är skälig.
Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av försörjningsstöd inte bedöms vara tillfälligt
(högst tre månader) ska den sökande uppmanas sänka bostadskostnaden. När socialtjänsten ålägger en
sökande att byta till ett billigare boende och talar om att man efter en viss tid inte längre kommer att
acceptera den nuvarande boendekostnaden, innebär det ett förvaltningsrättsligt beslut som kan
överklagas och därför ska en besvärshänvisning bifogas.
Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden beaktas:
• Bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal.
• Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna
med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för t.ex. skolgång,
barnomsorg och socialt nätverk.
• Sökandens ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning.
• Sökandens möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte p.g.a. exempelvis arbetslöshet
och betalningsanmärkningar.
• Bostadens bytesvärde.
• Sökandens möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara den höga hyran.
Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökanden ska uppmanas ändra
sin bostadssituation ska skäligt rådrum ges för att genomföra flyttning eller på annat sätt sänka
boendekostnaden. Sökande ska redovisa sökta bostäder. Hjälpbehovet kan t. ex vara kortvarigt. Med
ett kortvarigt bidragsbehov avses i detta sammanhang ett bidragsbehov som understiger 3 månader i
följd. I ett sådant fall är det inte rimligt att den enskilde byter bostad. Det kanske inte heller är möjligt
att byta bostad. Finns det inget billigare boende att få tag i är detta ett förhållande som måste beaktas.
Det kan också finnas starka sociala och/eller humanitära skäl för att en familj ska få bo kvar i sin
bostad. Om det bedöms att den enskildes boendekostnad inte kan anses som skälig, bör den faktiska
boendekostnaden vanligtvis godtagas under en övergångstid. Denna tid kan variera men bör
normalt inte understiga fyra månader ( skäligt rådrum) räknat från det att den enskilde informerats om
förhållandet.
Om sökanden har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta, men avstår från försök att
sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran nedsättas i nivå med vad som ovan sägs om vägledande
hyreskostnad.
84
4.3.6 Byte till dyrare bostad (Se aktuella rättsfall)
Om någon som har försörjningsstöd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och
detta medför ökad boendekostnad bör detta ske i samråd med socialtjänsten. Det är dock viktigt att
socialtjänsten gör en individuell bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Flyttningen bör
vara en förutsättning för att den enskilde ska uppnå skälig levnadsnivå.
Sådana omständigheter kan t.ex. vara:
• Medicinska eller starka sociala skäl
• Svåra personliga motsättningar mellan hushållsmedlemmar
• Oskälig standard i bostaden avseende fysisk miljö och utrustning
• Om ett vuxet barn genom att bo i föräldrahemmet förhindras att leva ett normalt vuxenliv och
bli självständig.
• Om den enskilde måste flytta till följd av att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller
andra övergrepp av närstående eller för något annat brott.
• Vid trångboddhet
Socialtjänsten skall i samråd med den enskilde medverka till bostadsbyte om den enskilde eller
familjen har svårigheter att få en annan bostad
4.4 Boendekostnader
4.4.1 Högsta godtagbara boendekostnad exkl hushållsel
Prisnivån anpassas efter allmännyttans (Fabos) justeringar 2013
Hushållssammansättning
boendekostnad
max. boendeyta
1-2 vuxna under 25 år (utan barn)
4 100
60 kvm
1-2 vuxna
5 200
80 kvm
1-2 vuxna + 1 barn
6 400
80 kvm
1-2 vuxna + 2 barn
1-2 vuxna + 3 barn
1-2 vuxna + 4 barn
1-2 vuxna + 5 barn
7 500
8 000
8 300
8 900
100 kvm
120 kvm
140 kvm
160 kvm
Den begränsning som gäller beträffande bostadsyta motsvarar den yta vid vilken bostadsbidrag för
barnfamiljer reduceras. Anledningen till begränsningen i bostadsyta är att bortfallet av bostadsbidrag
pga för stor boendeyta inte skall kompenseras med försörjningsstöd.
4.4.2 Hushållsel
Bistånd beviljas till faktisk skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta
kostnaden för hushållsel, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar. Då elpriserna
varierar är det den beräknade medelförbrukningen av hushållsel för olika hushållsstorlekar som är
vägledande, men får inte ses som ett tak. Möjlighet till individuella bedömningar ska finnas.
Hushållsel – enligt Falkenbergs Energirådgivare 20120626 beräknad medelförbrukning
2000 kWh/år lägenhet/bost.rätt 2 400 kWh / år villa
1 person
3000
3 600 kWh / år
2 personer
3400
4 200 kWh / år
3 personer
3800
4 800 kWh / år
4 personer
4200
5 400 kWh / år
5 personer
85
4.4.3 Uppvärmning inkl varmvatten exkl hushållsel
Hyreslägenhet / bostadsrätt
Medelförbrukning
Villa
110 kWh per kvadratmeter och år
150 kWh per kvadratmeter och år
4.4.4 Elavtal
Elkostnaderna består av två delar; förbrukning av el – betalas till valt elhandelsföretag. Nättariff –
överföring av el till bostaden – betalas till elnätsföretag som äger elnätet på bostadsorten. Kan ej
väljas.
Ellagen ger rätt att byta elhandlare den första i varje månad och i samband med inflyttning på ny
adress.
4.4.5 Fast elpris
Elpriset är bestämt för viss tidsperiod
4.4.6 Rörligt elpris
Priset följer utvecklingen på den nordiska elbörsen. Priset kan gå upp och ner under avtalstiden
4.4.7 Tillsvidarepris
Konsument som ej tecknat avtal brukar ha ett tillsvidare. Över tid har dessa priser varit högre.
Om sökande ej har elavtal: de har ett tillsvidarepris, dvs det dyraste alternativet idag. För att minska
kommunens kostnader för försörjningsstöd: använd brevmall och skicka hem till sökande där de
uppmanas att kontakta sin elleverantör och teckna ett avtal. Brevet är utformat för kunder hos
Falkenbergs Energi och ändras därför vid behov. Vid kontroll på baksidan av faktura från
Falkenbergs Energi och om där uppges en elhandel som kostar 87 öre/kwh, skicka brevet! Falkenberg
tillhör Elområde 4, har ett elpris som är mellan 3-6 öre dyrare än övriga Sverige.
4.5 Bostadsrättsinnehavare/villaägare
Vid försörjningsstödsberoende kan fastighetsägare/bostadsrättsinnehavare inte garanteras att få behålla
sin
bostad.
Socialtjänsten
kan
inte
vara
en
garant
mot
förlustaffärer.
En
fastighetsägare/bostadsrättsinnehavare kan tvingas sälja till aktuellt marknadsvärde oberoende av
inköpspris och taxeringsvärde.
Bostadsrätt eller villa är en realiserbar tillgång om den genom försäljning kan ge inkomster till
försörjningen. Den som uppbär försörjningsstöd är skyldig att minska behovet av försörjningsstöd, t.
ex minska onormalt höga kostnader för bostaden. Om biståndsbehovet bedöms bli långvarigt, mer än
tre månader, utgör detta skäl för försäljning av bostaden. Krav ska då ställas på att sökanden gör vad
han/hon kan, för att skaffa annan bostad, så att bostadsrätten/villan kan lämnas till mäklare för
försäljning. När sökanden fått erbjudande om annan bostad ska ställning tas om bostadsrätten betingar
ett intäktsöverskott som motiverar kravet på försäljning. Även om ett överskott talar för en försäljning
kan en sådan vara olämplig av andra skäl, individuell bedömning måste göras.
I övrigt gäller vad som sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på flyttning och
överväganden i samband med det samt att besvärshänvisning ska lämnas. Som boendekostnad för
bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. I
boendekostnad för villa ingår tillsammans med räntan eventuella kostnader för vatten, uppvärmning,
sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Under förutsättning att den sökande har möjlighet att
göra skatteavdrag räknas 70 % av räntan som kostnad.
86
Sökande med lån på bostad ska alltid uppmanas söka skattejämkning för räntekostnaden. Inte i något
fall ska amortering på lån räknas in i boendekostnaden då den utgör kapitalbildning.
4.5.1 Kammarrätten i Stockholm 2012-04-23, mål nr 5091-11
Det skulle inte medföra oskäliga konsekvenser för den biståndssökande kvinnan, som var sjukskriven
utan inkomst och hade bott i sin bostadsrätt i 20 år, att sälja sin lägenhet och flytta. Och eftersom hon
hade fått ett skäligt rådrum att sälja så skulle bostadsrätten räknas som en realiserbar tillgång vid
bedömningen av hennes rätt till ekonomiskt bistånd, ansåg kammarrätten.
En kvinna beviljades försörjningsstöd och medgavs samtidigt ett fyra månaders rådrum för att sälja sin
bostadsrätt. Kvinnan var sjukskriven utan inkomst. Hon överklagade och yrkade på att få ytterligare
några månaders uppskov med försäljningen. Hon anförde att hon skulle må sämre psykiskt om hon
tvingades flytta. Förutom med sina grannar hade hon nästan inget socialt liv.
Kvinnan hade bott i sin bostadsrätt i över 20 år. Hon hade redan en gång tidigare beviljats ett rådrum
för försäljning.
Av Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5, ändrade genom SOSFS
2009:23) framgår att en bostadsrätt betraktas som en realiserbar tillgång om en försäljning kan tänkas
ge ett överskott. Men även om det uppstår ett överskott kan en försäljning vara olämplig av andra skäl,
bland annat om en flytt medför negativa sociala konsekvenser eller om det rör sig om en person med
ett särskilt behov av kontinuitet den fysiska miljön kring boendet.
Förvaltningsrätten ansåg att det i det här fallet var olämpligt att betrakta kvinnans bostadsrätt som en
realiserbar tillgång och biföll kvinnans överklagande.
Kammarrätten
När målet kom upp i kammarrätten hade kvinnan redan sålt sin bostadsrätt och flyttat. Men
kammarrätten ansåg att det ändå fanns ett intresse av att pröva frågan. Kammarrätten påpekade att
kvinnans biståndsbehov inte hade varit kortvarigt och att bostadsrätten hade ett betydande ekonomiskt
övervärde. Visserligen skulle en försäljning påverka kvinnans hälsa negativt, men det hade inte visats
att det skulle innebära oskäliga sociala konsekvenser för henne. Kammarrättens slutsats blev därför att
bostadsrätten varit en realiserbar tillgång vid beräkningen av försörjningsstöd. Hon hade dessutom fått
skäligt rådrum för försäljning. Kammarrätten biföll stadsdelsnämndens överklagande.
4.5.2 Beräkningsgrunder
Huvudregeln för beräkning av bidrag till bostadskostnader är att sökandens faktiska nettokostnader för
bostaden och dess uppvärmning beaktas helt, om bostadsstandarden och bostadskostnaderna inte
överstiger vad som är skäligt.
Bostadskostnaden utgörs av;
- ränta
- tomträttsavgäld, typ arrende
- uppvärmningskostnader, el/olja
- vatten / avlopp
- vägunderhåll
- försäkring
- renhållning
- sotning
Kompletteringsberäkning
Den faktiska inkomsten vid ansökningstillfället och bruttokostnaden utslagen per månad men med
amorteringarna avdragna skall utgöra kompletteringsunderlaget.
87
Om skattejämkning inte sökts eller den bedöms utgå med för lågt belopp skall den enskilde uppmanas
att omedelbart söka (ny) jämkning hos Skatteförvaltningen.
4.5.3 Oskäligt hög boendekostnad
Kan tillämpas i följande situationer:
- kortvarigt biståndsbehov (max 6 mån)
- omöjligt att få någon annan bostad
- barnfamiljer, där det finns skäl att anta att barnen skulle få svårigheter att anpassa sig
till ett nytt område eller ny skola.
- andra sociala skäl
4.5.4 Skäligt rådrum
Delegation:
1-3
månader
enhetschef/verksamhetsledare
socialsekreterare,
mer
än
3
månader
I vissa situationer måste den enskilde få skälig tid att avyttra bostaden. Respittiden är 3 månader +
beslutsmånad, i undantagsfall 4-6 månader.
Om det är rimligt att den bidragssökande flyttar till en billigare bostad men inte gör det, kan biståndet
till boendekostnader fastställas till ett skäligt belopp helt utan beaktande av den faktiska
boendekostnaden.
4.5.5 Hemförsäkring
Bistånd beviljas med faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och
egendomsskydd med lösöresbelopp i förhållande till hushållets storlek. I de fall den sökande har årseller halvårsinbetalningar ska denne uppmanas begära månadsinbetalningar om möjligt. Möjlighet till
nedsatt premie via fackförening ska beaktas.
Extra försäkringar såsom allrisk-, oturs- och hemplusförsäkring etc. ingår inte i vad som betecknas
som grundförsäkring.
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken i hemförsäkringen, om självrisken understiger
kostnaden för ersättning av förstört/förlorat gods enligt riktlinjerna för ekonomiskt bistånd och om det
som ska ersättas bedöms nödvändigt för att uppnå skälig levnadsnivå.
Alla som är folkbokförda på en adress täcks av lägenhetsinnehavarens hemförsäkring. Det gäller
personer som har någon form av hushållsgemenskap med lägenhetsinnehavaren, t.ex. unga vuxna som
bor kvar hemma hos föräldrarna, syskon eller kamrater som delar lägenhet. Inneboende utgör undantag
och ska uppmanas skaffa en egen hemförsäkring.
Bostadsrättsinnehavare skall ha bostadsrättsförsäkring som är en godtagbar utgift utöver
hemförsäkringen.
4.5.6 Boendekostnad vid dubbelt boende
Kostnad för dubbelt boende under uppsägningstid vid flyttning skall normalt ej godtas. Undantag kan
ske t. ex vid våld i nära relation, separationer samt med tanke på barnperspektivet.
Den enskilde kan ha rätt till bistånd för kostnader för dubbelt boende om det sker i samband med
förvärvsarbete, studier eller annan situation som är att jämställa med detta, och där övriga familjen bor
kvar. Om ingen annan familjemedlem har förvärvsarbete eller det finns särskilda skäl att bo kvar (t. ex
barnens skolgång) skall inte dubbelt boende godtas längre än sex månader.
Kostnaden för det extra boendet skall motsvara kostnaden för enkel övernattning. Vid dubbel
bosättning ska den enskilde söka skattejämkning för dubbel hyra, reskostnader till och från bostaden
och den andra bostaden samt för andra fördyrade levnadsomkostnader.
88
4.5.7 Vid skilsmässa
Under betänketid vid skilsmässa är makar ömsesidigt försörjningsskyldiga gentemot varandra och
gentemot barnen. Har den ena partnern otillräckliga medel därför att den andre, trots inkomst, inte
bidrar till familjens försörjning, skall socialnämnden i första hand få den andra partnern att skjuta till
de medel som behövs. Nämnden är skyldig att under tiden täcka försörjningsstödsbehovet till hyra
och bevilja reducerad norm för att förhindra att nödsituation uppkommer. Samma förhållande råder
om den ena partnerns inkomster inte kan utredas. När sökande bedöms ha gjort vad som är möjligt
beviljas försörjningsstöd i sin helhet.
Under betänketiden då makarna lever åtskilda och har två boenden med hyreskontrakt skall kostnaden
för båda boendena beaktas vid beräkning av försörjningsstöd. Norm tillämpas så som för
ensamstående.
Vid våld i nära relation kan det, utifrån skyddsaspekt, vara nödvändigt att se den drabbade parten som
ett eget hushåll även under betänketiden och bevilja försörjningsstöd i sin helhet.
4.5.8 Boendekostnad vid vandrarhemsboende, hotellboende, husvagn
m.m
Kostnad för vandrarhemsboende kan beviljas om den enskilde i annat fall är bostadslös och inte kan
lösa sin situation på annat sätt. I första hand skall den enskilde själv kontakta och boka vandrarhem
samt betala för sig på egen hand. Vid längre tids boende på vandrarhem kan oftast bättre
boendekostnad förhandlas fram än vad dygnspriset är. Under högsäsong kan kostnaden för
vandrarhemsboende bli något dyrare än vad högsta godtagbara boendekostnad tillåter men under en
kortare period kan detta beviljas om behovet av boende absolut ej kan lösas på annat sätt, individuell
prövning får göras från fall till fall.
Kostnader för hotellboende beviljas mycket restriktivt, endast i akuta nödfall och endast för
något/några dygn.
Vid boende i husvagn kan kostnaden för tillgång till dusch och tvättmaskin beviljas som en
boendekostnad.
Högsta godtagbara boendekostnad exkl hushållsel beräknas i enlighet med Försäkringskassans
föreskrift FKFS 2009:10 gällande 2010.
Prisnivån anpassas efter allmännyttans justeringar
4.5.9 Andrahandsboende
För andrahandsboende gäller samma regler beträffande skälig kostnad samt krav på eventuell flyttning
som vid förstahandskontrakt.
Ett av hyresvärden godkänt andrahandskontrakt ska eftersträvas, men kan inte krävas utom i de fall då
hushållet genom att hyra utan godkänt andrahandskontrakt går miste om bostadsbidrag. Det gäller
barnfamiljer och personer 18-28 år som genom bostadsbidrag kan tillgodose sitt behov helt eller delvis
på annat sätt än genom försörjningsstöd.
Ett skriftligt avtal mellan sökanden och förstahandshyresgästen ska alltid uppvisas. Detta bör innehålla
överenskommelse om hyrestidens längd, ömsesidig uppsägningstid, hyrans storlek och vad som ingår i
hyran. Lägenhetens adress ska framgå. Förstahandskontrakt eller hyresspecifikation ska begäras in,
men kan inte uppställas som krav för rätt till försörjningsstöd.
Om andrahandskontraktet inte är godkänt av hyresvärden ska som huvudregel hembesök göras för att
kontrollera kontraktets riktighet, att lägenheten existerar, antalet boende i bostaden och att personen
kan anses vistas i kommunen. Den sökande ska vara folkbokförd på adressen.
4.5.10 Inneboenderum - För sökande som ej bedöms ingå i
hushållsgemenskap
Gäller inte inneboende hos nära släkting eller delad bostad med någon typ av hushållsgemenskap. För
att betraktas som ett separat hushåll i normberäkningssammanhang ska den sökandes hushåll som
huvudregel disponera ett eget rum i bostaden.
89
Hyran för inneboenderum ska bedömas utifrån vad den sökande disponerar enligt uppvisat avtal med
hyresvärden. Den faktiska hyran ska beviljas om den inte är oskälig. Den sökande bör vara
folkbokförd på adressen. Vid inneboende i någon form bör hembesök göras för att kontrollera avtalets
riktighet, antalet boende i bostaden och att personen kan anses vistas i kommunen. Den sökande bör
vara folkbokförd på adressen.
Inneboendet skall styrkas med kontrakt. Boendekostnad som kan beviljas kan aldrig vara högre än vad
andelen av hyran delat med antalet vuxna personer i hushållet är.
Hyresvärden behöver ej ge sitt godkännande till att en hyresgäst har en annan person inneboende så
länge hyresgästen själv bor kvar i lägenheten.
Bostadsbidrag från Försäkringskassan kan utgå.
4.5.11 Delad lägenhet
När syskon eller kamrater delar lägenhet ska hushållsgemenskap förutsättas om inget talar emot det.
Med hushållsgemenskap menas att man mer eller mindre delar på kostnaderna i hushållet. Om
hushållsgemenskap inte finns gäller reglerna vid inneboende. (Se dom Kr 2004-09-30 mål nr 7340-02)
Skäligt rådrum: 3 + innevarande månad kan beviljas om den sökande aktivt letar boende.
Vid prövning av försörjningsstöd när sökanden delar lägenhet ska nettohyran delas på antal boende i
lägenheten, inklusive barn.
4.5.12 Vuxet hemmaboende barn eller förälder boende hos barn Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till
föräldrarna
Se även Regeringsrättsdom 1994-10-17, Allmänna Råd från Socialstyrelsen SOSFS 2003:5 (S)
Ekonomiskt bistånd, boende sidan 6-7.
Huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Endast ungdomar som dessförinnan av egna
inkomster fortlöpande under minst fyra månader betalat en del av den gemensamma boendekostnaden
kan få bistånd till hyra. När hyresdel ej beviljas kan däremot kostnader för drift t.ex hushållsel, vatten
o avlopp, gas och ved godtas. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har
försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det vilket kan bli aktuellt på grund av att
förälders bostadsbidrag minskar eller dras in. Hyresdel för den unge kan beviljas utifrån
enhetsberäkning.
4.5.13 Hushåll endast med barn över 18 år
Inkomst av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel för
den unge kan beviljas utifrån enhetsberäkning.
4.5.14 Hushåll med barn både under och över 18 år
Föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj. Försäkringskassan räknar ut en hyresdel som det
vuxna barnet ska betala vilket minskar föräldrarnas hyra och bostadsbidrag. Bistånd till hyresdel kan
beviljas utifrån enhetsberäkning med den summa som försäkringskassan fastställt som hyresdel.
4.5.15 Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna
Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en sammanhängande period av minst fyra månader själv
betalt hyresdel av egna förvärvsinkomster. Hyresdel räknas ut enligt det beräkningssätt som
försäkringskassan använder: enhetsberäkning:
Exempel: Om den biståndssökande bor hos sina föräldrar och disponerar ett rum i föräldrarnas
bostad om 4 rum och kök, innebär det att han eller hon disponerar totalt 2 av 9 enheter (4 rumx 2 = 8
90
+ kök, totalt 9 enheter). Den totala boendekostnaden är 6000:- av vilket den biståndssökande ska
betala 2/9, dvs. 2/9 x 6000:- = 1333 kr/månad. (se Riksförsäkringsverkets föreskrifter 1998:9)
4.5.16 Ungdom över 25 år kvarboende hos föräldrar
Vid beräkning av boendekostnad för inneboende över 25 år skall man räkna på andelar av
boendekostnaden. Varje vuxen person i hushållet räknas som två andelar, varje minderårigt barn i
hushållet räknas som en andel.
Exempel: Om den biståndssökande bor hos sina föräldrar i föräldrarnas bostad om 4 rum och kök
samt att det i familjen också finns två minderåriga syskon, innebär det att sökande utgör två andelar
av totalt 8 andelar. (3 vuxna+ 2 barn, 3x2 andelar + 2x1 andel =8 andelar). Total boendekostnad är
6000 kr av vilket den biståndssökande ska betala 2 andelar av 8, dvs 2/8x 6000 kr = 1500 kr
4.5.17 Ungdom under 21 år utan egna inkomster som tecknat hyresavtal
Huvudregeln är att bistånd till boendekostnad inte beviljas om hyresavtalet tecknas under period då
den sökande saknar inkomst och möjlighet att själv betala hyran. Undantag från huvudregeln kan
göras om det föreligger starka sociala skäl till flyttningen.
4.5.18 Förälder boende hos barn
Endast om bostaden införskaffas för att föräldern ska få plats och boendekostnaden då ökat ska bistånd
till hyresdel beviljas. Hyresdelen beräknas då som för kvarboende ungdom över 25 år.
4.5.19 Övriga boendeformer
Med övriga boendeformer menas tredjehandskontrakt, campingboende, hyra av stuga, husvagn eller
båt, inneboende hos kamrat som bor i andra hand, hotell, etc.
Bistånd till boendekostnader ska i dessa fall prövas mycket restriktivt och beviljas endast om den
sökande har mycket stora svårigheter att få annat boende och socialtjänsten inte kan erbjuda något
alternativ.
4.6 Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa
Försörjningsstöd beviljas till medlemsavgift i fackförening och arbetslöshetskassa.
Fackföreningsavgift bör godtas även vid arbetslöshet, sjukskrivning och föräldraledighet. Avgiften ska
vara baserad på den enskildes aktuella inkomstuppgifter. I de fall avgiften erläggs 1 gång/år, och den
tidpunkten infaller när den enskilde är berättigad till försörjningsstöd, beviljas bistånd till hela
kostnaden.
Den enskilde kan ha rätt till försörjningsstöd till medlemsavgift i fackförening och arbetslöshetskassa
under tid för boende på institution för vård eller behandling samt under tid för häktning eller
avtjänande av fängelsestraff (här följer man den begränsning på 6 månader som gäller för att man ska
ha rätt till boendekostnad under fängelsestraff) under förutsättning att den enskilde bedöms vara
betjänt av fortsatt medlemskap.
4.7 Studie- och arbetsresor
Ersättning lämnas till skäliga kostnader för resor till och från arbete/studier samt till resor för att söka
arbete. Handläggare skall beakta om arbetsförmedlingen ersätter resekostnaden, egenavgift kan då
beviljas.
För förvärvsarbetande, arbetslösa som bor utanför centralorten eller har annat skäl /behov av resor kan
månadskort räknas som en godtagbar kostnad vid biståndsbedömning. Ungdomspris gäller fram till
dagen innan man fyller 26 år.
Försörjningsstöd till arbetsresor med bil beviljas med riksskatteverkets schablon för milersättning (se
hemsida www.skatteverket.se) då tidsvinsten för resan till arbetet inklusive resa till barnomsorg är
minst en timme enkel väg jämfört med resa med allmänna kommunikationer. I milersättningen ingår
91
alla drifts- och reparationskostnader. (För bedömning av rätt till bilinnehav, se kap 6 Tillgångar)
Om försörjningsstödsbehovet överstiger tre månader ska en sammanvägning av kostnader för
bilinnehav/arbetsresor och boendekostnader göras och flyttning till annat boende krävas om
kostnaderna överstiger högsta godtagbara boendekostnad.
Skattejämkning för resekostnader i samband med lönearbete skall vara begärd innan resekostnader
beviljas.
- Avståndet måste vara minst 5 km och tidsvinsten minst 2 tim per dag.
- Saknas allmänna kommunikationer, godkänns bilkostnader oavsett tidsvinst om
avståndet är minst 2 km.
- Den som i sin tjänst använt bilen under minst 60 dagar och minst 300 mil för år
räknat, medges bilkostnader för alla de dagar som bilen använts för arbetsresor. Intyg
från arbetsgivaren som styrker behovet av bil i tjänsten krävs.
4.7.1 Ej arbetsrelaterade resor
Om behov av regelbundna resor föreligger av andra skäl än arbetsrelaterade, såsom exempelvis
behandling eller rehabilitering, ska det ändamålsregistreras som övrigt ekonomiskt bistånd. Övriga kan
vid behov erhålla kontoladdning för max 300 kr/månad för besök hos läkare, affärer, vänner och för
fritidsaktiviteter.
4.8 Försörjningsstöd vid vistelse på institution eller i kriminalvård
Fängelsevistelse
För kriminalvårdens klienter gäller som huvudregel att de skall ha samma rätt till bistånd
enligt 4 kap. 1§ SoL som andra medborgare.
• Ekonomiskt bistånd kan utgå till personer som ingår i frivårdens verksamhet. Staten svarar för
alla med vården förknippade kostnader, för personer som är intagna på kriminalvårdsanstalt
eller vårdas i familje-/behandlingshem jämlikt Lag om kriminalvård i anstalt 2 Kap 34§.
Kriminalvårdsstyrelsen skall svara för alla kostnader så länge straffet verkställs. Ett undantag utgör
dock kostnader för bostad under anstaltvistelsen. För den klient som befinner sig i kriminalvårdens
förvar, kan socialnämnden medge bistånd till hyra i max 6 månader. Hänsyn skall dock tas till det
aktuella läget på bostadsmarknaden. En förutsättning är att biståndet är vitalt för den sökandes
rehabilitering och om det är rimligt utifrån strafftidens längd.
Faktorer som kan påverka bedömningen är bl.a.:
• Lämpligheten av eget boende
• Tidigare bostadsförhållanden (hur har vederbörande klarat lägenhet tidigare, varaktighet)
• Kan den sökande själv eller maka/make/sambo betala hela eller delar av hyran (se nedan)
• Hyrs lägenheten möblerad eller omöblerad
• Rimlig bostadsstorlek
Kostnadsansvaret övergår till kommunen fr.o.m. dagen för villkorlig frigivning eller
frigivningspermission. Därefter har den frigivne rätt till biståndsprövning enligt 4 kap. 1§ SoL under
samma förutsättningar som alla andra.
•
Den som väntar på fängelsestraff skall anmäla sig till anstalten och påbörja detta snarast. Domar i
Förvaltningsrätten och Kammarrätt har slagit fast att den enskilde bör avverka sitt straff så tidigt som
möjligt, då han/hon annars försvårar sina möjligheter till självförsörjning.
Kammarrätten beslutade mot socialnämndens förslag att krav ej kunde ställas på att klient skulle
inställa sig vid anstalt direkt för att avtjäna straff. I kammarrätten anförde mannen att han hade
diagnosen ADHD och problem med missbruk. Kriminalvården hade beslutat att placera honom vid en
92
viss anstalt eftersom han där skulle kunna få bäst möjlighet att få hjälp och behandling för sina
problem. Det var inte rimligt att kräva att han skulle avtjäna sitt straff på en annan anstalt.
Kammarrätten konstaterade att det framgick av Kriminalvårdens placeringsbeslut att mannen placerats
vid anstalten på grund av sitt missbruk och ADHD-diagnos. Den specifika anstalten bedömdes vara
lämplig bl.a. utifrån anstaltens verksamhetsinnehåll.
Fängelsepåföljden har två syften, påtalade kammarrätten; ett bestraffande och ett rehabiliterande.
Kriminalvården hade tagit hänsyn till mannens problematik och för att han skulle få den vård han
behövde var det nödvändigt att han kunde avtjäna fängelsestraffet i enlighet med Kriminalvårdens
beslut, ansåg kammarrätten.
Den enskildes skyldighet enligt socialtjänstlagen är inte så långtgående att den innefattar en skyldighet
att inställa sig i förtid och vid en annan anstalt än vad Kriminalvården beslutat. Socialnämnden hade
inte haft rätt att ställa det kravet och därför bifölls mannens överklagande.
OBS! Vid kortare fängelsevistelser, exempelvis en eller två månader för rattfylleri, har den sökande
ofta hygglig tid på sig att planera för sin frånvaro och kan i viss utsträckning själv välja tidpunkt för
vistelsen. I sådant fall bör krav ställas att man förutsett och planerat för att betala hyran under
anstaltvistelsen. I övrigt bör hänsyn tas till storleken av lön, flitpengar eller fickpengar under
anstaltsvistelsen. Det synes rimligt att ett belopp motsvarande fickpengar till patienter som vistas i
hem för vård eller boende får disponeras fritt av den intagne. För inkomster utöver detta bör krav
ställas att utgift för hyra betraktas som en prioriterad utgift.
Bedömning/ beaktande av andra accepterade utgifter bör ske som vid prövning av ekonomiskt bistånd
till sådan utgift. Rimlig hänsyn måste dock tas till kostnader för permissioner. Akut tandvård skall
beviljas av kriminalvården. Inför permission kan eventuellt kläder beviljas. Detta under förutsättning
att klienten inte kunnat arbeta (brist på arbete). Kontrollera med anstalten.
(Delegation verksamhetsledare)
Umgängesresor gällande familjen, kontakta alltid aktuell kriminalvårdsanstalt.
4.8.1 Boendekostnad vid institutionsvistelse/behandlingshem/fängelse
Delegation: Tid upp till 6 mån socialsekreterare
Delegation: Tid över 6 månader enhetschef/verksamhetsledare
Vid boende på institution eller för personer som avtjänar fängelsestraff kan försörjningsstöd till
boendekostnad beviljas under högst 6 månader om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt, och/eller
personen annars riskerar att bli bostadslös. Vägledande vid prövning ska vara den sökandes
hyresförhållande, straffets längd, egen förmåga att betala hyran eller del av hyran, samt
rehabiliteringsaspekten. I första hand ska möjligheten till andrahandsuthyrning av lägenheten
undersökas, eftersom bostad efter frigivning är betydelsefull för fortsatt rehabilitering. Det är den
faktiska domen för strafftiden som ska vara högst 6 månader, inte vilken tid klienten faktiskt avtjänar
sitt fängelsestraff. Handläggaren kan begära in domen från tingsrätt/hovrätt, det är en offentlig
handling. Fängelsevistelse är giltigt skäl för uthyrning av lägenhet i andra hand och hyresvärden har
där mycket små möjligheter att neka. Dock har de rätt att godkänna/neka föreslagen
andrahandshyresgäst. I fall den sökande hyr andrahandslägenhet eller inneboenderum kan bistånd
beviljas om hyresrätten kvarstår efter frigivning. Om hyresavtal sägs upp kan det bli aktuellt med
bistånd till kostnad för förvaring av bohaget. Denna kostnad bör ses i förhållande till kostnad för
nyanskaffning av möbler och husgeråd i kombination med förvaring av en mindre del personligt
lösöre.
För klienter som dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning är det svårt att i
förväg veta hur lång tid personen kommer att vara intagen för vård. Handläggaren bör samråda med
ansvarig läkare eller dylikt för att få en uppfattning om hur lång tid klienten kan tänkas vara intagen
för vård.
Försörjningsstöd beviljas vid vistelse på institution eller i familjehem om behovet inte kan tillgodoses
med egen inkomst.
93
I vissa fall kan även kostnader för egen bostad under placeringstiden ingå i försörjningsstödet och
beroende på vilken typ av placering som är beslutad kan egenavgift för kost och logi ingå.
4.8.2 Fickpengar
Fickpengar beviljas vid vistelse på exempelvis behandlingshem eller sjukhus om behovet inte kan
tillgodoses med egen inkomst. Fickpengar är försörjningsstöd där normposterna kläder, skor, lek och
fritid, hälsa och hygien och dagstidning, telefon och TV-avgift ingår. Aktuellt månadsbelopp för
fickpengar fås genom summering av beloppen i dessa normposter.
Fickpengar till barn ska inte beviljas då föräldern har barnbidrag.
4.8.3 Kläder och skor
Bistånd till i köp av kläder och skor prövas separat och beviljas med beloppet för motsvarande post i
riksnormen. Beroende på årstid och sökandens behov görs överenskommelse om hur utbetalning ska
ske.
4.8.4 Kostnader i samband med egen bostad
För personer som under placeringstiden har kvar sin bostad ingår även kostnader med anknytning till
bostaden i försörjningsstödet. Dessa kostnader är hyra, hemförsäkring, abonnemangskostnad
hushållsel, abonnemangskostnad för fast telefon, och TV-avgift. Bistånd till dessa kostnader beviljas
efter sedvanlig prövning. TV-avgift om vistelsen understiger 2 månader. Längre vistelse ger möjlighet
begära avgiftsbefrielse.
4.8.5 Egenavgift vid vård och behandling
Egenavgiften vid placering för vård och behandling av vuxna missbrukare i HVB och familjehem är
densamma som vid sjukhusvård. Om personen inte har tillräckliga egna inkomster att betala avgiften
med ska avgiften sättas ned eller efterges i samband med placeringsbeslutet.
Försörjningsstöd ska ej beviljas till egenavgift vid placering för vård och behandling.
4.8.6 Egenavgift vid stöd - / omvårdnadsboende
Vid stöd och hjälpåtgärder i form av olika boenden ska den enskilde betala egenavgift för mat och
logi. Till dessa boenden räknas inackorderingshem, skyddat boende för misshandlade kvinnor/män,
familjehem samt korttidsboenden. Om den placerade saknar egna inkomster kan egenavgift för kost
och logi beviljas i form av försörjningsstöd.
4.9 Avgift vid sjukhusvård
Patientens egenavgift vid sjukhusvård utgör avgift för kost och logi och ryms delvis inom
försörjningsstödets kostnadspost för mat. Mellanskillnaden, patientavgiften reducerad med
matpengar för samma antal dagar, beviljas.
4.10 Utlandsvistelse
Huvudprincipen är att försörjningsstöd inte beviljas vid utlandsvistelse. Undantagsfall är bland annat
en kortvarig, högst en månads tids, utlandsvistelse som varken påverkar försörjningen eller försämrar
möjligheterna till framtida försörjning i Sverige. Det kan undantagsvis också finnas rätt till bistånd
under vistelse utomlands, om det exempelvis är nödvändigt i samband med sjukdom.
94
5. BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT
I detta avsnitt ges riktlinjer för ändamål utöver försörjningsstödet som det enligt erfarenheten är
vanligt att ansökan om ekonomiskt bistånd gäller.
Vissa av ändamålen ingår vanligtvis i en skälig levnadsnivå om kostnaden är skälig och sökanden i
övrigt uppfyller förutsättningarna för försörjningsstöd. Det gäller löpande kostnader för läkarvård,
medicin, barnomsorg och färdtjänst.
När det gäller rätten till bistånd till övriga ändamål krävs särskilda förutsättningar. Utgångspunkten för
bedömningen är vad en låginkomsttagare i allmänhet kan kosta på sig. En noggrann prövning ska ske
av om behovet kan tillgodoses på annat sätt eller till lägre kostnad. Den sökandes tidigare och väntade
möjligheter att själv tillgodose behovet ska alltid beaktas vid prövningen.
5.1 Särskilt förebyggande och rehabiliterande insatser till barn och
ungdomar
Ekonomiskt bistånd kan beviljas, till barn och ungdomar upp till 18 års ålder, till särskilt förebyggande
och rehabiliterande insatser med 10% av basbeloppet, person och år. Biståndet är till för de barn och
ungdomar som lever i familjer med långvarigt biståndsbehov, 10 månader eller mer. Samråd med
andra enheter vid behov.
Det ekonomiska biståndet skall vara riktat direkt till det enskilda barnet/ungdomen, det ska bidra till
barnet/ungdomens utveckling, det ska sträcka sig över tid och/eller vara kopplat till skola eller
fritidsverksamhet. Även bistånd i samband med student kan beviljas.
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till ex. fritidsaktiviteter (medlemskap i förening, utrustning i samband
med fritidsaktiviteten, lägerverksamhet), skolaktiviteter, studenten (studentmössa, kläder). Se även
(rekreationsresor). Gäller barnfamiljer med behov av ekonomiskt bistånd 10 mån eller mer. OM
sökande bedöms vara i behov av och berättigad till fritidssysselsättning i form av träning ska billigaste
alternativ med jämförligt utbud vara riktmärke. I Falkenberg t ex Klitterbadet, Friskis & Svettis eller
Motionshuset.
Vid bistånd till kostnad för exempelvis lägerverksamhet, idrottsresor eller kolonivistelse utanför
skolans ram ska biståndet reduceras med beloppet för matpengar för motsvarande antal dagar.
5.2 Avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Alla barn som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds plats i förskola, familjedaghem eller
fritidshem. Ekonomiskt bistånd beviljas till faktisk barnomsorgsavgift. Barnomsorgsavgift bör
godkännas även vid arbetslöshet/sjukskrivning. Bistånd till avgift för förskoleverksamhet 1-5 år
(erbjuds alla), och fritidshem 6-12 år (ej arbetslösa eller föräldralediga) beviljas sökande som uppbär
försörjningsstöd eller har inkomster i nivå med försörjningsstödet. Taxan för fritidshem följer
barnomsorgstaxan, Skollagen kap 14 § 6.
Förälder kan ej välja nedsättning i arbetstid på grund av barn under 8 år och kompensera detta med
försörjningsstöd.
Barn med särskilda behov 2 kap. 6§, 2 kap. 9§ Skollagen.
Plats i barnomsorgen som bistånd enligt 4 kap. 1§ SoL kan beviljas som individuell stödinsats för barn
som behöver det stöd och den stimulans som en förskola, familjedaghem eller fritidshem kan ge.
Dessa grupper bör särskilt uppmärksammas:
- fysiskt funktionsnedsatta
- medicinskt handikappade
- emotionellt störda
- psykiskt utvecklingsstörda
- geografiskt isolerade
- sjukdom i familjen
- bristande hemförhållanden
95
- flyktingbarn med svåra separationer eller traumatiska upplevelser bakom sig
Tjänsteman inom Barn- & Utbildningsförvaltningen utreder och beslutar. Beslutet omprövas var sjätte
månad på områdets förskolas initiativ.
Förskolebarn har rätt till max 15 tim/vecka avgiftsfritt, Skollagen Kap 8 §7.
En familj har inte rätt till försörjningsstöd om man väljer att avstå barnomsorgsplats för att själva ta
hand om sina barn. Barnomsorgsavgiften är en godtagbar kostnad vid bedömning av försörjningsstöd.
Kommunen har tecknat en kollektiv olycksfallsföräkring som gäller för barn/ungdomar i
förskoleverksamhet, grundskola, gymnasium, familjehem, friskola på grundskolenivå, elever i
kommunal
vuxenutbildning,
ungdomar
i
KPU
(uppföljningsansvar),
arbetslösa
i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, socialbidragstagare i kommunala projekt, flyktingar i
arbetslivsintroduktion m m.
5.3 Läkarvård
Ekonomiskt bistånd beviljas till kostnad för läkarvård. Avser alla typer av läkarvård och behandlingar
som ingår i högkostnadsskyddet. Kostnaden ska stämplas in i högkostnadskort. Högkostnadsskyddet
är för närvarande 1100 kronor (1/1 2012)för en tolvmånadersperiod. Ekonomiskt bistånd kan beviljas
till kostnader som ej ingår i högkostnadsskyddet enligt följande: mammografi, gynekologisk
hälsokontroll samt urologisk hälsokontroll.
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till vårdkostnadsavgift vid sjukhusvård, men avdrag i beräkningen
görs samtidigt för normbelopp för mat, för samma period som sjukhusvården varat. Sjukvård för barn
upp till 20 år är gratis.
5.4 Alternativmedicin
Delegation: socialutskott
Ekonomiskt bistånd beviljas generellt sett inte till alternativ medicinsk behandling. Socialtjänsten ska
inte bedöma värdet av alternativ medicinsk behandling, utan denna prövning görs av hälso- och
sjukvården. Undantag kan i vissa fall göras om läkare, som är verksam inom en av hälso- och
sjukvårdslagen reglerad verksamhet, skrivit remiss till alternativ medicinsk behandling som ej ingår i
högkostnadsskyddet.
5.5 Medicin
Ekonomiskt bistånd beviljas till kostnad för medicin mot uppvisande av receptkvitto alternativt mot
uppvisande av faktura på avbetalning. Ekonomiskt bistånd beviljas endast till receptbelagd medicin
som ingår i högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet är för närvarande 2200(1/1 2012) kr för en
tolvmånadersperiod. Kontrollera först om man kan få Apotekskonto med avbetalningsmöjlighet.
Ekonomiskt bistånd kan även beviljas till hjälpmedel och förbrukningsmaterial som föreskrivits av
behörig hälso- och sjukvårdspersonal. Blodsockermätare kan beviljas för diabetiker.
Vad gäller medicin som ej ingår i högkostnadsskyddet måste en individuell prövning göras. Det skall
framgå vad för slags medicin det rör sig om och läkarintyg inkrävas för bedömningen av medicinens
nödvändighet och att medicinen ej är utbytbar. Preventivmedel som beviljas på recept kan beviljas,
likaså influensavaccinering för riskgrupper.
5.6 Månadsbaserat högkostnadsskydd
För folkbokförd i Halland finns förutom högkostnadsskydd för en 12-månadersperiod (1100 kr) också
ett högkostnadsskydd på 400 kr per kalendermånad. Det innebär att NN behöver betala eller visa
kvitton på erhållna fakturor på max 400 kronor per kalendermånad för sjukvård och viss tandvård i
Halland. Det är NN själv som ska bevaka sin rätt att få ta del av högkostnadsskyddet. Både det
årsbaserade och månadsbaserade högkostnadsskyddet är personligt. I det månadsbaserade
högkostnadsskyddet räknas de patientavgifter som betalats till landstingen och regionerna Halland,
Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Skåne och Västra Götaland. Möjligheten att utnyttja 400kronorsgränsen gäller dock uteslutande i Halland.
96
Alla patientavgifter NN betalar, eller kvitton på erhållna fakturor, noteras som vanligt i
högkostnadskortet och kan räknas in i det vanliga högkostnadsskyddet (1100 kr) även om NN tidigare
räknat in dessa avgifter i det månadsbaserade (400 kr).
När det gäller det halländska, månadsbaserade högkostnadsskyddet skrivs inget frikort ut. Istället visar
NN upp sina kvitton eller högkostnadskortet. Om NN glömt sitt högkostnadskort eller kvitton, som
visar att NN betalat 400 kronor, kan inte det månadsbaserade skyddet utnyttjas vid det besöket. NN
betalar då avgift som vanligt. Ingen återbetalning görs heller i efterhand.
5.7 Psykoterapikostnader mm
Psykoterapi är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Huvudprincipen är därför att bistånd till kostnad för
psykoterapi inte ska beviljas. Den som söker sådant bistånd ska hänvisas till vårdcentral eller närmast
lämplig verksamhet inom individ & familjeomsorg. Vid behov av krisstöd ska den sökande hänvisas
till Vårdcentralen. Undantag kan göras för den som i en krissituation har behov av terapeutiska samtal
och inte omedelbart kan erbjudas detta genom landstinget. Det ska stå klart att behovet är akut och att
det kan få svåra konsekvenser för den enskilde om det inte tillgodoses. Dessa förhållanden ska vara
styrkta med läkarintyg.
Bistånd beviljas efter sedvanlig ekonomisk prövning till egenavgiften för läkarföreskrivna hjälpmedel
som t.ex. hörapparat, batterier, etc., om behovet inte kan tillgodoses via landstinget eller
försäkringskassan (handikappsersättning).
5.9 Tandvård
Socialstyrelsens riktlinjer för tandvård ska vara vägledande. Bl.a. föreskrivs att socialnämnden bör ge
ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. Hit räknas också förebyggande
åtgärder mot karies och tandlossning. Tandvård är kostnadsfri för barn/ungdom upp till 20 år.
5.9.1 Förebyggande tandvård
Rätt till förebyggande tandvård föreligger en gång per år utan särskild prövning, under förutsättning
att den sökande har ett långvarigt försörjningsstödsberoende (minst 10 mån).
5.9.2 Akut tandvård
Kostnad för akut tandvård ersätts. Fakturan på redan utförd tandvård medräknas som godtagbar utgift
om behandlingen varit akut.
5.9.3 Omfattande tandvård
Delegation: Max 15% av basbeloppet för socialsekreterare. Upp till 50 %
verksamhetsledare/enhetschef. Överstigande 50% av basbeloppet – socialutskott. Gäller
patientkostnad.
Omfattande tandvård skall alltid föregås av kostnadsförslag.
Nämnden bör i regel grunda sin bedömning på behandlande tandläkares val av åtgärd och vad denne
anser vara nödvändig tandvård. Nämnden bör väga in om biståndsbehov beräknas bli kort- eller
långvarigt. Förutom rent medicinska aspekter bör socialnämnden beakta de sociala konsekvenser som
kan uppstå vid utebliven tandvård.
Följande ska beaktas vid ansökan om bistånd till tandvård:
• Kostnadsförslag skall begäras in från tandläkare
• Omfattningen av tandvården och kostnaden ska jämföras med vad en låginkomsttagare har råd
att kosta på sig.
• Bedömningstandläkare ska konsulteras vid kostnadsförslag överstigande 12 000 kr
totalkostnad.
• Röntgenbilder på CD eller USB-minne ska begäras in från tandläkare vid totalkostnad över
12 000 kr.
97
•
•
Bedömningstandläkares rekommendationer avseende åtgärder ska vara vägledande.
Socialnämnden ersätter åtgärder för tandvård i nivå med nationellt referenspris och
Folktandvårdens taxa.
Avgift för narkos eller annan motsvarande smärtlindring kan ingå i tandvårdskostnaden för personer
med extrem tandvårdsrädsla. Denna ska vara styrkt med läkarintyg.
Sökande som har egen inkomst över försörjningsstödsnivå men ändå söker bistånd till
tandvårdskostnad kan beviljas bistånd för nödvändig tandvård i vissa fall. Individuell prövning måste
då göras. I första hand ska den sökande dock hänvisas till avbetalning hos tandläkaren.
Ett beslut om bistånd till tandvård sträcker sig ofta över flera månader. Rätten till ekonomiskt bistånd
ska prövas månad för månad och en omprövningsklausul ska därför tilläggas beslutet.
Tandvård som utförts före ansökan ska inte beviljas utan betraktas som en skuld.
Ekonomiskt bistånd utgår ej till uteblivna tandläkarbesök.
5.10 Behandling av spelberoende, etc.
Kommunen har skyldigheter när det gäller åtgärder mot missbruk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel, dvs. missbruk av kemiska preparat. Det är landstingets ansvar att vårda
sådana yttringar av psykisk ohälsa som kan ge upphov till olika former av beroenden och missbruk
som inte avser alkohol eller drogmissbruk såsom exempelvis spelmissbruk, matmissbruk, köpmissbruk
och sexmissbruk.
5.11 Glasögon eller kontaktlinser
Inköp av glasögon – använd blankett i MC.
Ersättning utgår till skäliga kostnader för nödvändiga glasögon om behovet är styrkt av legitimerad
ögonläkare/optiker eller om den enskilde på grund av olycksfall behöver ett par nya glasögon. Om
försäkring vid olycksfall föreligger skall denna nyttjas.
Försörjningsstöd utgår till synundersökning, bågar samt faktisk kostnad för ofärgade standardglas till
paketpris motsvarande 2,5 % av basbeloppet som 2012 är 44000. Sökanden bör vända sig till någon av
lågprisbutikerna på orten. Vid behov av förnyade glas pga. förändrad syn, utgår försörjningsstöd till
glasen med faktisk kostnad.
Progressiva glas kan beviljas efter individuell bedömning och på inrådan av ögonläkare/optiker.
Kostnader för färgade glas eller andra specialglas beviljas endast av medicinska skäl och efter
ordination av ögonläkare. Den extra kostnaden godtas om speciell slipning eller behandling är det
enda alternativet för att korrigera sökandens synfel.
Glasögon prioriteras framför kontaktlinser då det är en billigare lösning på sikt. Läkarintyg eller
psykologutlåtande som styrker behov av linser erfordras.
5.11.1 Glasögon till barn
Region Halland lämnar bidrag till glasögon för barn enligt nedanstående;
– 0-7 år 500kr varje gång de har intyg från ögonläkare
– 8-19 år vartannat år
Beloppet avdrages av optikern.
5.12 Hemutrustning, se även separat hemutrustningslista
Allmänt
Om hushållet till följd av långvarigt försörjningsstöd eller om hushållet har inkomster i nivå med
försörjningsstöd och inte klarar att bekosta nödvändig nyanskaffning och/eller komplettering av
hemutrustning, kan bistånd utgå för att upprätthålla en standard i bostaden som en låginkomsttagare
kan kosta på sig.
För ungdomar gäller att man här godtar en betydligt enklare standard. De har rätt till 8% av
98
basbeloppet. Säng tillkommer. Se hemutrustningslistan. Frakt beviljas eventuellt utöver.
Vid ansökan om grundutrustning bedömer handläggaren den sökandes försörjningsförmåga. Om den
sökande inte bedöms bli självförsörjande inom 6 månader kan hemutrustning beviljas. Om det är
oklart om den sökande är självförsörjande efter 3 månader beviljas den hemutrustning som bedöms
vara mest nödvändig. Därefter görs en ny bedömning om det sker en förändring i ärendet. Nödvändig
hemutrustning avser säng, sängutrustning, handdukar, köksbord och stolar, lampor, köksutrustning,
samt enkel städutrustning. Vid hel grundutrustning tillkommer bl.a. soffa, soffbord, TV samt
digitalbox (se hemutrustningslista).
Grundutrustning kan beviljas till personer som vistats på psykiatrisk institution, kriminalvårdsanstalt
eller behandlingshem. Grundutrustning kan också beviljas till äldre utländska medborgare som erhållit
permanent uppehållstillstånd och egen lägenhet men som inte kan få bosättningslån, CSN. Även till
personer som varit utsatta för brott och omgående behöver flytta till en annan bostad kan bistånd utgå.
Flyktingar eller utländska medborgare som fått uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till flykting, ska
hänvisas att ansöka om hemutrustningslån hos CSN.
Prisnivån hos lågprisvaruhus har använts som riktmärke vid fastställande av hemutrustningslistan.
5.12.1 Spis, kyl, frys, tvättmaskin/torktumlare och diskmaskin
Delegation enhetschef/verksamhetsledare
I det fall reparationsfond ej finns, kan bistånd beviljas till spis, kyl, frys, tvättmaskin/torktumlare och
diskmaskin enligt hemutrustningslista.
Bistånd till inköp av tvättmaskin/torktumlare beviljas endast om det finns ett fysiskt eller psykiskt
funktionshinder som är styrkt med läkarintyg, som gör det omöjligt att använda fastighetens tvättstuga.
Bistånd kan även beviljas till personer som av medicinska skäl är tvingade att tvätta mycket mer än
normalt. Behovet ska styrkas med läkarintyg.
Om behov av tvättmaskin uppstått p.g.a. att fastigheten saknar tvättstuga ska sökanden i första hand
hänvisas till värden, hyresgästföreningen eller hyresnämnden.
Bistånd till diskmaskin beviljas endast om det finns ett medicinskt behov som är styrkt med läkarintyg
och behovet inte kan tillgodoses genom exempelvis handikappersättning eller annan boende i
hushållet.
5.12.2 Telefon
I de fall då den biståndssökande pga. tex. betalningsanmärkningar eller obetalda telefonavgifter inte
kan få ett abonnemang på telefon men är i behov av telefon kan bistånd till inköp av mobiltelefon med
kort beviljas. Denna möjlighet gäller bl.a. barnfamiljer och arbetssökande.
Bistånd till öppning av nytt telefonabonnemang beviljas endast hushåll med styrkt behov av stationär
telefon. Mobiltelefon med telefonkort kan jämställas med och utgöra ett billigare alternativ till fast
installation. Se hemutrustningslista.
I följande fall kan behov av stationär telefon motiveras.
• Personer som på grund av ålder, sjukdom eller skada inte har förmåga att använda en
mobiltelefon.
• Fast telefoni är en förutsättning för att läkarföreskrivna tekniska hjälpmedel, som exempelvis
trygghetslarm, ska kunna installeras.
Kostnader för telefoninstallation på grund av intensivövervakning med fotboja ska inte beviljas då
detta bekostas av kriminalvårdsmyndigheten.
Alla löpande kostnader för telefon ingår i riksnormen.
99
5.12.3 Depositionsavgift telefon
För de hushåll enligt ovan som kan beviljas ekonomiskt bistånd till fast telefonabonnemang kan det bli
nödvändigt att också bevilja bistånd till gammal skuld och till depositionsavgift om den sökande har
akut behov av fast telefoni och inte inom rimlig tid kan reglera eventuell skuld och betala
depositionsavgift. Depositionsavgiften betalas direkt av förvaltningen till teleleverantören. Det ska
anges på beställningen av abonnemanget vem som betalt depositionsavgiften och vart den ska
återbetalas. Om ny skuld uppkommer under tid som depositionen gäller kan teleleverantören ta ur
depositionsavgiften för reglering av skulden. Det är därför viktigt att löpande följa dessa hushålls
betalningar av telefonräkningarna
5.12.4 Skilsmässa/separation
Vid skilsmässa/separation kan det i vissa situationer bli aktuellt att bevilja ekonomiskt bistånd till
kompletterande hemutrustning. Vid separation skall befintlig hemutrustning delas lika mellan
makarna. Ekonomiskt bistånd kan inte beviljas till en part som väljer att inte ta med sig något från det
gemensamma hemmet.
Undantag från detta kan göras vid t ex hot eller våld i familjen där den ena parten ej vågar/bör ha
kontakt med den andra parten för att få ut sin del av bohaget. Den enskilde har möjlighet att ansöka
om handräckning hos KFM för att få hjälp att få ut sina saker från det gemensamma hemmet om den
andre parten vägrar lämna ifrån sig något. Arvodeskostnad till bodelningsförrättare täcks inte av
hemförsäkringen. Man kan dock hos Tingsrätten ansöka om bodelningsgaranti och få hjälp med en del
av kostnaden.
5.12.5 Umgängesbarn
Enligt praxis har umgängesbarn rätt till en egen vrå. Det innebär att ekonomiskt bistånd kan beviljas
till säng och skrivbord samt förvaringsmöbel.
5.12.6 Spädbarnsutrustning
Om hushållet till följd av långvarigt försörjningsstöd eller inkomster i nivå med försörjningsstöd inte
klarar att bekosta nödvändig spädbarnsutrustning vid första barnets födelse kan ekonomiskt bistånd
beviljas med max 12 % av basbeloppet.
Om det är 4 -5 år mellan barnen kan det anses som skäligt att bedöma andra barnet som "första barn"
och acceptera att inget är sparat/alternativt sålt. Vid nästa barns födelse kan ekonomiskt bistånd
beviljas för komplettering av befintlig spädbarnsutrustning.
Bistånd till spädbarnsutrustningen betalas delvis ut före barnets födelse, delvis efter barnets födelse.
Rimligt är att betala ut bistånd högst 1 månad innan barnets beräknade födelse.
Flyktingfamiljer, som får barn inom 2 år efter kommunplaceringen, uppmanas söka kompletterande
hemutrustningslån från CSN till spädbarnsutrustning.
5.12.7 Cykel
Försörjningsstöd till inköp av cykel och hjälm, med högst 2% av basbeloppet kan beviljas om behov
av cykel föreligger för att ta sig till arbete/skola/praktik/daghem som ligger mer än tre km från
hemmet /vård och behandling. Max tre cyklar per barn för åldrarna 6-15 år. Före 6 år hänvisas till
fritidsnormen.
Ekonomiskt bistånd till barnsits prövas separat.
Begagnade cyklar till barn och ungdomar kan beviljas då behov finns för lek och motion och för att ta
sig till skolan. Ekonomiskt bistånd utgår till cykelhjälm. Barn under 15 år ska ha cykelhjälm enligt lag.
5.12.8 Bilbarnstol
Bistånd till bilbarnstol kan beviljas vid behov. Bilbarnstol ska i första hand lånas eller köpas begagnad
(max 2% av basbeloppet).
100
5.13 Reparationskostnader avseende bil
Enklare reparationer och slitage upp till 10 % av basbeloppet per år kan täckas med försörjningsstöd.
Innan bidrag till bilkostnader beviljas skall möjligheterna att få skattejämkning för arbetsresor
undersökas.
Kostnader för drift överstigande 10 % av basbeloppet.
Kostnad för vinterdäck skall betraktas som en godtagbar kostnad vid upprättande av ekonomisk
beräkning om behovet av bil för övrigt är godkänt.
Driftskostnader och skatt beviljas med den faktiska kostnaden. Halv eller trafikförsäkring beviljas med
den faktiska månadskostnaden.
5.14 Reparationskostnader avseende boende
Avser kostnader för reparation p.g.a. onormalt slitage eller skadegörelse i hyreslägenhet. Bistånd ska
prövas mycket restriktivt och endast beviljas om kostnaden utgör ett hinder för den sökande att
genomföra en flyttning. Det ska finnas medicinska, ekonomiska och/eller sociala skäl till bostadsbytet.
5.15 Flyttkostnader
Inom landet
Delegation: högst 10 % av basbeloppet – socialsekreterare, över 10 % av basbeloppet –
Enhetschef/verksamhetsledare
Utgångspunkten är att de flesta människor själva organiserar sin flyttning med hjälp av släkt och
vänner (Socialstyrelsen 2004, Ekonomiskt bistånd, s. 68).
Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl till annan kommun skall möjlighet att få bidrag från
arbetsförmedlingen nyttjas. Om sådant bidrag ej kan utgå eller om flyttningen är nödvändig av andra
skäl kan bidrag till flyttkostnader beviljas. Det gäller även flyttningar inom kommunen. Andra skäl än
arbetsmarknadsskäl kan vara behov av större eller mindre bostad, rehabilitering, sociala skäl såsom ex.
hot m.m.
Om den enskilde har godtagbara skäl för flyttningen och har behov av försörjningsstöd beviljar
socialnämnden i utflyttningskommunen försörjningsstöd till hyra och uppehälle under första månaden
i nya kommunen.
Om den enskilde har godtagbara skäl för flyttningen kan kostnad för flytt av telefonabonnemang och
adressändring beviljas.
Flyttfirma får anlitas endast undantagsvis, vid medicinsk eller godtagbara sociala skäl.
Om den enskilde bedöms bli i behov av bistånd i den nya kommunen tas kontakt med den nya
kommunen av den sökande själv. Vid samtycke tas kontakt för överlämning. Har den enskilde inte
godtagbara skäl för flyttningen skall den enskilde informeras om att den nya kommunen kan komma
att vägra utbetala försörjningsstöd åtminstone inledningsvis. Att denna information har givits skall
dokumenteras.
Flyttning skall ske på billigaste sätt. Den enskilde ska i första hand hyra släp och/eller fordon.
Anlitande av flyttfirma skall ske i sista hand då inga andra möjligheter står till buds. Skriftligt eller
muntligt kostnadsförslag skall inhämtas Den enskilde anlitar själv sådan firma. Det åvilar den enskilde
att se till att den som genomför flyttningen har försäkringsskydd.
101
5.15.1 Ansvarig kommun
Det är vistelsekommunen som ska pröva ansökan om försörjningsstöd till flyttkostnader vid flyttning
till annan kommun, alltså i regel utflyttningskommunen. Om den enskilde ansöker om försörjningsstöd
till flyttkostnader först när flyttningen har ägt rum, är det inflyttningskommunen som ska pröva
ansökan. Då är det ofta så att den enskilde skuldsatt sig för att klara flyttkostnaderna.
5.15.2 Arbetsmarknadsskäl
Om den enskilda har fått ett stadigvarande arbete i annat land och den enskilde har behov av
försörjningsstöd, kan socialnämnden bevilja försörjningsstöd till hyra och uppehälle under den första
månaden. Arbetsgivarintyg skall uppvisas. Den enskilde skall själv ombesörja flyttning.
5.15.3 Återvandring
Vid återvandring finns möjligheter att erhålla hjälp hos Migrationsverket. Särskilda regler gäller för att
erhålla ekonomisk hjälp vid återvandring. Bistånd kan dessutom utgå till uppehälle under 3 månader
och flyttning av bohag. Kostnadsförslag skall inhämtas.
5.15.4 Magasineringskostnad
Ekonomiskt bistånd till magasineringskostnad kan beviljas. Den sökande har själv ansvaret för sina
ägodelar och skriver avtal med den som magasinerar. Handläggare skall undersöka om personen har
en hemförsäkring som täcker kostnaden för magasineringen. Handläggaren bör i inledningsskedet inte
ta beslut som omfattar längre tid än tre månader, för att sedan göra en ny prövning. Handläggaren bör
från början ha en handlingsplan i det fall det blir aktuellt med långvarig magasinering.
Bedömningen ska även grunda sig på bohagets skick och storlek samt om kostnaderna för
magasineringen överstiger kostnaden för nyanskaffning av bohag.
5.16 Resor
Beviljade resor ersätts med avgift som motsvarar billigaste transportsätt. Vid resa med egen bil utgår
ersättning enligt gällande bensinpris. Avståndet mellan hemmet och den platsen man ska besöka måste
vara så långt att allmänna kommunikationer eller bil måste användas.
5.16.1 Till och från sjukvård - sjukresor i Halland
Boende i Halland har i vissa fall rätt till ersättning för resor i samband med läkarvård, sjukvårdande
behandling och tandvård. En viss del av resekostnaden måste den sökande alltid stå för själv. I första
hand ska egen bil användas eller åka med kollektivtrafik. Om sökande är så sjuk eller skadad att det
inte går, finns alternativet sjukresebil eller sjukresetaxi, men då krävs ett intyg, skrivet av legitimerad
sjukvårdspersonal.
5.16.2 Vad utgår reseersättning för?
Under förutsättning att billigast möjliga färdsätt används ersätter Region Halland sjukresa till:
Den vårdinrättning närmast bostaden som kan ge nödvändig vård (gäller även om inrättningen ligger
utanför länet).
•
•
•
•
•
Vald vårdenhet inom Vårdval Halland, oavsett avståndet mellan enheten och bostaden.
Sjukgymnast som är knuten till den vårdenhet inom Vårdval Halland, som sökande valt att
vända sig till.
Tandläkare i Halland som sökande valt att vända sig till. Sjukhusen i Halland, oavsett
avståndet till bostaden.
Avancerad vård på regionsjukhus eller universitetssjukhus, så kallad högspecialiserad vård, dit
läkare vid något av sjukhusen i Halland remitterat sökande.
Vårdgarantivård.
102
•
Vid resa till vårdinrättning som hänvisats av Vårdgarantiservice på grund av att region
Halland inte klarar att ge vård inom garantitiden. För att kunna få ut reseersättning krävs ett
vårdgarantiintyg (utfärdas av Vårdgarantiservice).
5.16.3 Besöksresor
Region Halland ersätter en besöksresa per vecka för att besöka barn upp till 16 år.
5.16.4 När reseersättning ej är tillämplig?
Exempel på när reseersättning ej utgår:
•
•
•
Hälsovård, exempelvis vaccination, mammografi eller hälsoundersökning.
Om Region Halland kan erbjuda vård inom ramen för vårdgarantin, men sökande väljer att
resa till annat län för att få vården där.
Om remiss skrivs direkt från läkare på vårdenhet eller från privat vårdgivare till annat
landsting (avsaknad av vårdgarantiintyg).
Observera: Om klinik meddelat att vård inte kan erbjudas inom vårdgarantitiden och reseersättning
för vård i annat landsting önskas, kontakta Vårdgarantiservice för att få ett intyg om vårdgaranti.
Saknas vårdgarantiintyg kan reseersättning inte betalas ut.
5.16.5 Den enskilde betalar alltid en viss del själv
Den enskilde måste alltid själv stå för en viss del av reskostnaden: 28 kronor för resa
kollektivtrafik, 59 kronor med egen bil, 80 kronor med taxi och 0 kronor med sjukresebil/linje.
med
5.16.6 Resa med egen bil
Resa med privatbil ersätts för resor som är längre än 4 mil (gäller enkel resa). Ersättningen är 14:80
kr/mil, minus 59 kronor/enkel resa. Den ges för en person oavsett hur många som är i bilen.
Egenavgift tas ut på samtliga resor.
5.16.7 Sjukresebil och sjukresetaxi
Den som är för sjuk för att åka med egen bil eller kollektivtrafik kan få åka med regionens
sjukresebilar som är avgiftsfria. De går mellan olika sjukvårdsinrättningar.
Det finns också viss möjlighet att åka sjukresetaxi om sträckan inte trafikeras med sjukresebil. Att resa
med sjukresetaxi kostar 80 kronor/enkel resa, oavsett hur långt (förutsatt att det finns ett intyg - se
nedan), godtagbar utgift.
För att få åka med sjukresebil eller sjukresetaxi måste plats bokas i förväg via Resambokningen, tfn
0771-91 00 90.
5.16.8 Intyg krävs för att få resa med sjukresebil och sjukresetaxi
För att få resa med sjukresebil och sjukresetaxi krävs ett intyg, skrivet av legitimerad
sjukvårdspersonal, till exempel läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast. Intyget ska skickas direkt från
vårdenheten till Regionkontoret, Resam (se adress under kapitlet Resamservice). Saknas intyget så får
sökande stå för hela reskostnaden. En faktura på beloppet skickas då hem.
5.16.9 Sjukresa med taxi via apotek
Den som har rätt till sjukresa med sjukresetaxi och har besökt en vårdinrättning som saknar apotek,
kan åka via apoteket på väg hem för att hämta ut din medicin. Många recept skickas elektroniskt från
läkaren direkt till apoteket.
103
5.16.10 Hur får jag ut min reseersättning?
För att få reseersättning utbetald ska kontakt tas med Resamservice i kommunen.
(Vårdgarantipatienter ska dock vända sig till Vårdgarantiservice, se nedan.)
Reseersättning med egen bil eller med kollektivtrafik, för resa till sjukhusen i Halland, kan betalas ut
kontant direkt av sjukhusens Resamservice som finns vid informationsdiskarna. Kvitto på betald
vårdavgift måste visas upp.
För resa med sjukresetaxi utgår givetvis ingen ersättning i efterhand, eftersom den sökande endast
betalade 80 kronor per resa.
Den som använt sig av vårdgarantin och vill ha ersättning för resan, måste av Vårdgarantiservice ha
fått ett vårdgarantiintyg och en blankett för reseräkning. Ifylld blankett skickas tillsammans med
besökskvitton till Vårdgarantiservice.
Observera: Ej rätt till reseersättning om sökande valt att bli behandlad utanför Halland, trots att
Region Halland kunnat erbjuda motsvarande vård inom ramen för vårdgarantin.
Tänk på att begära ersättning i tid
Region Halland ersätter inte kvitton som är äldre än 12 månader.
5.16.11 Högkostnadsskydd för sjukresor – frikort
Högkostnadsgränsen för sjukresor är 1 600 kronor. Det innebär att om kostnader för sjukresor blir
högre än 1 600 kronor inom en 12-månadersperiod, kan frikort (Resamkort) utgå för den tid som
återstår av 12-månadersperioden.
Sjukresekvitton tillsammans med intyg från vårdinrättningen från samma tillfälle som då resan gjordes
sparas!
För frikort skickas kvitton och intyg till Resamservice i hemkommunen. Frikortet skickas sedan hem
till sökande.
Billigaste färdsätt ska användas även vid frikort.
För mer information eller beställa sjukresa kontakta Resambokningen, tfn 0771-91 00 90.
5.17 Egenavgift vid färdtjänstresor
Egenavgiften är 25% av taxameterkostnaden för taxi, dock lägst 20 kr per enkelresa. Antalet
enkelresor är maximerat till 30 per månad.
Egenavgiften vid färdtjänst ingår till en del i skälig levnadsnivå. Om det finns starka sociala eller
medicinska skäl, kan högre kostnader beviljas.
5.18 Rekreationsresor
Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte beviljas. För ensamstående vuxna ska biståndet
prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns mycket starka sociala eller medicinska skäl för
en resa till anhörig i rehabiliterande syfte.
Rekreationsresa kan beviljas för barnfamiljer med särskilda behov som långvarigt har haft
försörjningsstöd och som inte beräknas få egna inkomster inom överskådlig tid. Behovet ska prövas
utifrån barnets behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömning ska även göras huruvida
behovet av rekreation kan tillgodoses genom lek och fritidsposten i riksnormen. Nivån på det beviljade
biståndet ska prövas utifrån vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd med.
5.19 För besök av närstående inom landet
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till resor för att besöka föräldrar, make/maka, sambo, barn på
institution, familjehem eller häkte/fängelse. Resorna ska vara motiverade ur behandlingssynpunkt.
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till resa inom landet med anledning av nära anhörigs sjukhusvistelse,
svåra sjukdom eller bortgång. Med nära anhörig avses make/maka/sambo, mor- och farföräldrar,
föräldrar, syskon och barn.
Vid långvarigt behov av ekonomiskt bistånd kan ekonomiskt bistånd beviljas till enstaka resa för att
besöka barn, syskon eller föräldrar på annan ort inom landet om särskilda skäl föreligger.
104
5.20 Umgängesresor
Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder skall kunna umgås
med sitt barn som bor på annan ort. Med annan ort kan avses en ort utanför Sverige. Avgörande för
vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge bör
anpassas till vad en familj på orten i allmänhet har råd med. I två rättsfall har Regeringsrätten (numera
högsta förvaltningsdomstolen) uttalat att det under de omständigheter som rådde i dessa fall var rimligt
att bevilja bistånd till en resa till Italien respektive Finland för umgänge. (Socialstyrelsen 2004,
Ekonomiskt bistånd, s. 69)
I varje enskilt fall måste en bedömning göras utifrån individuella förhållandena där man gör en
sammanvägning av:
• barnets behov av umgänge
• vårdnadshavarens förutsättning att ta ansvar för att tillgodose barnets behov av umgänge
• rimliga kostnader
• beaktande av vad som har reglerats genom dom eller beslut av domstol eller genom avtal om
umgänge
Hade klienten, innan försörjningsstödsbehovet uppstod, umgängesresor, är det skäligt att jämföra
intensiteten i tidigare resor.
• Ekonomiskt bistånd till umgängesresor kan efter särskild prövning beviljas med faktisk
kostnad. Huvudregel är att billigaste färdsätt skall användas.
• Kostnad för bilresa kan beviljas om detta är nödvändigt p.g.a. avsaknad av andra
resmöjligheter eller att andra starka skäl talar för att bilresa är lämpligare.
Enligt Föräldrabalken 6 kap. 15b § skall båda föräldrarna ta ansvar för resekostnaderna, men det
primära ansvaret ligger på umgängesföräldern.
Hovrätten har i mål nr T 3317-10 beslutat att modern skulle befrias från skyldigheten att hämta och
lämna dottern hos pappan eftersom hon saknade egen inkomst.
5.21 Resor till och från skola
Förvaltningen för grundskola står normalt för kostnader för skolresor. Busskort erhåller eleven om
hon/han bor längre än 4 km från skolan - alltså det beror lite på var de bor.
Om den enskilde fått avslag från grundskola kan ekonomiskt bistånd beviljas om synnerliga skäl
föreligger.
5.22 Returresa till hemkommun/hemland
Kommunerna har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de
behöver. För personer som tillfälligt befinner sig i kommunen är ansvaret inte lika omfattande. I de fall
personens behov kan tillgodoses genom att han eller hon ges tillfälle att åka hem, kan bistånd till
hemresor vara rätt form av bistånd. Hemresan ska ske med billigaste färdsättet till hemorten.
Nordiska medborgare likställs med svenska medborgare och kan beviljas resa till hemorten.
För EU-medborgare och övriga finns särskilda regler och får prövas från fall till fall.
Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos
Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av reskostnad, dels som en allmän schablon per person.
Ibland önskar en person rekognosera i hemlandet innan eventuell återvandring. Inte heller i dessa fall
ska kommunen gå in med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen till reskostnad.
105
5.23 Resa till begravning
Bistånd kan beviljas för resa inom Sverige om den avlidne är nära anhörig eller annan närstående. Med
nära anhörig menas make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor- och farförälder och
barnbarn. Med annan närstående menas person som, utan att vara nära anhörig, stått den sökande
mycket nära. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd till.
5.24 Återföreningsresor
Bistånd till denna typ av resor beviljas inte utan synnerliga skäl och då endast avseende återförening
av förälder och minderårigt barn utan vårdnadshavare. När Röda Korset beviljat hjälp till reskostnaden
för barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige kan bistånd beviljas till egenavgiften.
5.25 Juridiska kostnader och pass/ID m.m
5.25.1 Advokatkostnader
I första hand ska den sökande utnyttja det rättskydd som ingår i hemförsäkringen. Detta rättsskydd
gäller t.ex. för tvister angående vårdnad och underhåll men inte för tvister som rör äktenskapsskillnad,
upplösning av samboförhållanden eller bodelning.
5.25.2 Rättshjälp
För den som inte har rättsskyddsförsäkring kan Staten under vissa förutsättningar gå in och betala en
del av kostnaderna, rättshjälpslagen 1996:1619 2§.
Möjlighet finns att sätta ner avgiften med hälften om den rättssökandes ekonomiska förhållanden ger
anledning till det.
Förutsättningar:
- 6§ Sökandens beräknade årsinkomst får inte överstiga 260 000:-.
- 7§ Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver
rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Rättshjälp får inte
beviljas i sådana angelägenheter där hjälp genom offentlig försvarare eller offentligt
biträde kan komma i fråga.
- 8§ Rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och
betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att Staten
bidrar till kostnaderna.
5.25.3 Rättshjälpsavgiften
Rättshjälpsavgiften utgör en viss procentuell andel vid ersättningen till rättshjälpsbiträdet. Den
beräknas procentuellt på sökandens inkomster och stiger progressivt med inkomsterna. Det
ekonomiska underlaget skall beräknas med hänsyn till sökandens beräknade årsinkomst med hänsyn
tagen till försörjningsbörda och ekonomiska förhållanden i övrigt, underhållsskyldighet, såsom
skuldsättning och förmögenhet.
Jämkning av procentsatsen får ske om sökandens ekonomiska underlag förändrats väsentligt innan
rättshjälpsärendet har avslutats, om en väsentlig felbedömning har skett när procentsatsen tidigare
bestämdes eller om oriktiga uppgifter har legat till grund för beslutet. Jämkning kan aldrig avse redan
betald avgift.
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till självrisken vid rättsskydd och till den kostnad som tillkommer
sökanden vid statlig rättshjälp om målet gäller familjerättsliga ärenden. Bistånd i övrigt till
advokatkostnader beviljas endast om det av sociala skäl är mycket viktigt att en person får behålla sin
bostad.
Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1§ till advokatkostnader kan utgå till:
Delegation: socialsekreterare
- Max 2 timmars rådgivning för ärenden ingående i rättshjälpslagen
106
-
Självrisken i en rättsskyddsförsäkring om ändamålet med advokatkontakten kan anses
ingå i skälig levnadsnivå.
Rättshjälpsavgiften om jämkning inte kan ske och ändamålet med advokatkontakten
kan anses ingå i skälig levnadsnivå.
Delegation: socialutskottet
Alla advokatkostnader som är högre än 10 % av basbeloppet skall beslutas av socialutskottet.
5.25.4 Uppehållstillstånd, medborgarskap och pass/ID
Kostnader för identitetskort för personer över 15 år kan beviljas.
Avgift vid tingsrätt för ansökan om äktenskapsskillnad kan beviljas.
Avgift vid stämningsansökan av make/maka vid skilsmässa kan beviljas efter individuell bedömning.
Kostnader i samband med ansökan om svenskt medborgarskap beviljas inte. Kostnader för pass
beviljas som huvudregel inte.
Migrationsverkets avgifter för ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd beviljas inte eftersom
skyddsbehövande och sökande av humanitära skäl inte behöver betala för det. För asylsökande i
Sverige och för make, maka eller sambo samt barn under 18 år som vill återförenas med en utlänning
som har fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller av humanitära skäl tas ingen avgift ut. Flera
stora medborgargrupper och vissa studerande är också undantagna från avgift.
Migrationsverket tar ut en avgift för ansökan om uppehållstillstånd av personer som söker förlängt
uppehållstillstånd och saknar asylskäl eller humanitära skäl. Dessa personer är inte förhindrade att
vistas i sitt hemland och bör därför normalt själva få betala avgiften.
5.26 Skulder
Bistånd till skulder som avbetalning på studielån eller banklån, kontokortskulder, privata skulder, etc.
samt böter och underhållstöd beviljas inte. Undantag ska endast göras om lån tagits för att undanröja
en akut situation och där den sökande annars skulle ha beviljats bistånd. Om sökanden p.g.a. skulder
har dålig kontroll över sin ekonomi ska han eller hon erbjudas hjälp av budget- och skuldrådgivare.
5.26.1 Hyresskulder
Delegation: 1 månad socialsekreterare, 2 månader verksamhetsledare, 2-5 månader
enhetschef, över 5 månader socialutskottet
Undantag kan göras för hyresskuld i följande fall:
• Skuld som uppstått under tid då sökanden av godtagbara skäl ej haft egna inkomster som räckt
till hyra. Om ansökan hade gjorts när hyresskulden uppkom hade han eller hon haft rätt till
bistånd.
• Då de sociala konsekvenserna för barnen i en familj skulle bli för stora vid eventuell
avhysning.
• För gamla och sjuka där alternativt boende inte går att ordna.
• Då synnerliga skäl föreligger, ex avhysning riskerar medföra social utslagning och/eller
försämrad möjlighet till egen försörjning.
Vid upprepade hyresskulder ska restriktivare bedömning göras.
För att undvika upprepning ska hushåll som beviljats bistånd till hyresskuld så långt det är möjligt
följas upp. I samband med reglering av en hyresskuld i en barnfamilj ska en arbetsplan för hur
uppföljningen ska genomföras upprättas tillsammans med den sökande. Det ska särskilt
uppmärksammas om hyresskulderna kan vara ett uttryck för omsorgssvikt från förälderns sida och om
det därmed finns anledning till oro för barnens hälsa och utveckling.
107
Ekonomiskt bistånd ska aldrig ges till betalning av böter, skadestånd och skatteskulder. Skatteskulder
och böter avskrivs normalt efter fem år.
Bistånd till lagsökning- och inkassokostnader beviljas endast då bistånd till skuld beviljas.
I första hand skall klienten hänvisas till att göra upp en avbetalningsplan på skulden med
fordringsägaren. Socialnämnden kan vara behjälplig i dessa kontakter om klienten så önskar.
För barnfamiljer samt personer med funktionshinder eller med andra särskilda behov får särskild
hänsyn tas vid bedömningen om rätt till bistånd till ovanstående skulder.
5.26.2 Värme-, vatten- och el skulder
Delegation: 1 månad socialsekreterare, 2 månader verksamhetsledare, 2-5 månader
enhetschef, mer än 5 månader socialutskottet
Avgörande vid bedömningen är huruvida sökanden haft egna inkomster att betala räkningar med eller
inte.
Då den enskilde flyttat till annan kommun och söker bistånd för värme-, vatten- eller elskuld för
tidigare boende skall ansökan prövas av inflyttningskommunen. Prövning utifrån förfallodag.
Vid bedömningen av om rätt till bistånd föreligger till ovanstående skulder ska särskild hänsyn tas till
alltför stora sociala konsekvenser för barnfamiljer samt personer med funktionshinder eller med andra
särskilda behov
5.26.3 Äldre- och handikappomsorgsskuld samt barnomsorgsskuld
Delegation: verksamhetsledare
Skulderna bedöms som skulder i övrigt. Möjligheten att få äldre- och handikappomsorgsskulden
avskriven eller att få avgiftsbefrielse i socialnämnden skall undersökas före det att bistånd beviljas.
Om barnomsorgsskulden uppkommit under tid då den enskilde inte skulle ha varit berättigad till
försörjningsstöd motsvarande skulden, görs en bedömning av barnets och familjens behov av fortsatt
barnomsorg, innan beslut om bistånd fattas. Möjligheten att få en avbetalningsplan för skulden är goda
och skall undersökas före bistånd prövas. Är betalningen av skulden en förutsättning för barnet att få
vara kvar i barnomsorgen och det är önskvärt kan bistånd till skulden beviljas.
5.26.4 Skuld till a-kassa och/eller fackförening
Delegation: verksamhetsledare
För att förhindra avstängning kan skuld beviljas.
5.26.5 Kvarstående skatt och bostadsbidragsskuld
Bistånd utgår ej till ovanstående skulder.
5.27 Begravningskostnad
Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångar i dödsboet eller genom
försörjningsskyldigas, dvs. föräldrars och efterlevande makars/registrerade partners, inkomster eller
tillgångar. Begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet. Vid
bedömning av försörjningsskyldigas betalningsförmåga prövas detta mot gällande norm för
försörjningsstöd. Hänsyn ska tas till hushållets totala tillgångar, exempelvis i form av
banktillgodohavanden eller försäkringar. Begravningskostnader ska som huvudregel endast beviljas
vid ansökan från dödsbodelägaren eller från den som är försörjningsskyldig för den avlidne.
Alla kända tillgångar som finns på dagen för dödsfallet avräknas direkt vid ansökan om
begravningskostnad, även eventuell kommande skatteåterbäring.
Som huvudregel ska kända innestående inkomster ej förskotteras utan sökanden får begära avbetalning
hos begravningsbyrån. Återkrav ska upprättas mot tillgångar som kan visa sig senare. För begravning
beviljas maximalt 50% av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader som ska styrkas.
Traktering, kostnader för gravsten ingår.
108
Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten.
Kostnader för hemtransport vid dödsfall utomlands beviljas inte. Om en svensk resenär avlider på
utlandsresan är det antingen personens hem- eller reseförsäkring, eller de anhöriga, som får betala
kostnaden för transport av den avlidna till Sverige. Om försäkring saknas och anhöriga inte har
ekonomisk möjlighet att betala för hemtransport, hjälper ambassaden till med att ordna en enkel och
värdig begravning utomlands.
Som nära anhörig betraktas förälder, egna eller makes barn och syskon. Individuell bedömning får
göras om vem som räknas som anhörig.
För dessa kan bistånd utgå enligt följande:
- resa till begravning inom Norden
- blommor max 1 % av basbeloppet, krans max 2 % av basbeloppet
- sorgkläder max 2 % av basbeloppet
109

Handbok ek bistånd aug 2012 rev t om dec 2012.pdf

Transcription

Similar documents

Riktlinjer för bistånd till boende - Boendeportalen

Ansökan om ekonomiskt bistånd

KNUT folder MIX vÃ¥r..

dokumentation

Ledighetsansökan Östra Real(117 kB, pdf)

Ekonomiskt bistånd

Bistånd minskar mest i Sollefteå