Studiehandledning för kursen - Utbildning, Göteborgs universitet

Göteborgs universitet
Institutionen för socialt arbete
Höstterminen 2013
Studiehandledning för kursen
SW2451; Praktikhandledning, 7,5 högskolepoäng
Kursansvarig:
Lilja Cajvert
STUDIEHANDLEDNINGEN till kursen Praktikhandledning, SW2451.
Studiehandledningens syfte är att vara en vägledning genom kursen och skall ses som hjälp i
kunskapsinhämtandet. Meningen är att studiehandledningen ger dig riktlinjer, så att du kan
planera (få översikt över) dina studier.
Kursbeskrivning
Kursen Praktikhandledning ges som fristående kurs på Institutionen för socialt arbete. Kursen
vänder sig till personer som i sin yrkesutövning handleder studenter från
socionomutbildningen. Förutsättningen för att kunna gå kursen är att man är handledare för
minst en socionomstudent under studentens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) samtidigt
som kursen ges. Kursen är på avancerad nivå och omfattar 7.5 högskolepoäng.
Kursplan
Kursplanen anger lärandemålen dvs. vad studenten förväntas kunna efter genomförd kurs och
hur resultat ska uppnås. Den ger också vägledning till lärare som deltar på kursen.
Lärandemålstyrd undervisning bygger på att undervisningsform, läraktiviteter och
examination har ett klart strukturerat samband med lärandemålen. Denna kurs växlar mellan
föreläsningar, litteraturseminarier, lärarledd grupphandledning, kollegial grupphandledning
och gruppdiskussion.
Nedan följer allmän information om kursens uppläggning samt mer detaljerad information om
själva genomförandet av kursen.
Teman och lärandemål
Följande teman behandlas:
• Mål för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
• Handledningsbegreppet och handledningsteorier
• Faser i handledningsprocessen
• Metoder och hjälpmedel i handledning
• Relationens betydelse mellan handledare och socionomstudent, samt relationens
betydelse mellan socionomstudent och den målgrupp som socionomstudenten möter i
den verksamhetsförlagda utbildningen
• Inlärningsprocesser
Följande lärandemål ska uppnås:
Kunskap och förståelse:
• beskriva och redogöra för hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap i socialt arbete
kan förmedlas genom handledning i verksamhetsförlagd utbildning
• identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande
handledning inom verksamhetsförlagd utbildning
Färdighet och förmåga:
• självständigt tillämpa olika handledningsmetoder inom verksamhetsförlagd utbildning
i syfte att stödja socionomstudentens professionella utveckling och yrkesidentitet
• beskriva och reflektera över den egna inlärningsprocessen
2
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
• problematisera och värdera olika handledningsmetoder
• kritiskt granska hur de egna handledningsmetoderna påverkat socionomstudentens
professionella utveckling
• kritiskt granska och reflektera över den egna rollen som handledare i
verksamhetsförlagd utbildning
Undervisningsformer
Föreläsningar
Föreläsningarna har till syfte att göra kursdeltagarna bekanta med olika handledningsteorier,
begrepp och metoder i VFU handledning liksom med innehållet i litteraturen och inspirera till
diskussion och vidare läsning. Genom föreläsningarna får kursdeltagarna också bekanta sig
med forskning kring VFU handledning och hur studentpraktik och handledning kan
organiseras för socionomstudenter.
Det kommer att ges sju föreläsningar. För innehåll i dessa se lektionsplan på sidan 9.
Föreläsningarna är kopplade till samtliga lärandemål och har som syfte att belysa dessa.
Kursdeltagarna kommer att vara aktiva på föreläsningarna genom diskussion i små grupper
och på detta sätt knyta an sina erfarenheter till lärarnas presentation. Föreläsningarna är inte
obligatoriska moment under kursen.
Handledning på handledning av studenten – kollegial och lärarledd
Handledning på handledning av socionom studenten bedrivs i grupp. Kursdeltagarna kommer
att, så långt som möjligt, delas in i handledningsgrupperna om cirka 5 - 7 personer, efter vad
de har för arbetsuppgifter, erfarenhet av praktiskt socialt arbete och erfarenheter av att vara
VFU handledare. Varje grupp görs heterogen för att få en varierad erfarenhet och en dynamik
i gruppen. Det är tre lärarledda och fyra kollegiala handledningar.
I handledningen ges möjlighet till förståelse, reflektion, kunskapsfördjupning, möjlighet att
utveckla sina färdigheter och förmågor som VFU handledare samt att ta del av varandras
erfarenheter, få olika perspektiv på sin handledarmetod och sin roll som handledare.
Handledningen är ett obligatoriskt moment under kursen
Kollegial handledning
Kollegial handledning är ledarlös handledning där gruppmedlemmarna vägleder varandra och
diskuterar gemensamma frågeställningar och eventuella svårigheter i sin roll som VFU
handledare. I litteraturen finns det olika metoder för kollegial handledning. Gemensamt för de
alla är att gruppmedlemmarna turas om att ta olika roller dvs. att ge handledning, ta emot
handledning och kommentera handledningsinsatser. Kollegial handledning kräver fast och
tydlig struktur och engagemang från alla gruppmedlemmar. Den ger möjlighet att man tränar
sig i sin roll som VFU handledare, att ta emot handledning av en kollega och att kunna ge
feedback till den som har handledarrollen. Kursdeltagarna kommer att bekanta sig med
modellen för kollegial handledning både genom föreläsning och genom övningar.
Fyra kollegiala handledningar är schemalagda och varje deltagare ska ha haft rollen som
handledare.
3
Lärarledd handledning
Lärarledd handledning innebär att vid tre tillfällen under kursen kommer en lärare som är
handledarutbildad och har erfarenhet av att handleda VFU handledare träffa
handledningsgrupperna. Gruppmedlemmar kan använda läraren på olika sätt. Några exempel
hur läraren kan bidra med sina kunskaper:
•
•
•
•
•
Genom att handleda VFU handledarna, t ex två vid varje tillfälle så har alla fått
erfarenhet att bli handledda av en lärare i denna roll
Gruppmedlemmar kan förberedda frågor som de vill diskutera med läraren och som
kommit upp under kollegial handledning
Gruppen kan fortsätta kollegial handledning och läraren ger sina reflektioner på det
som den som handleder vill ha belyst i sin roll som handledare
Läraren kan användas att reflektera över grupprocessen och gruppdynamiken
Gruppen kan diskutera inlärningsprocessen och rollen som VFU handledare
Gruppen gemensamt eller den gruppmedlem som vill ta upp sin student till handledning kan
välja vem som ska handleda dvs. lärare eller någon av gruppmedlemmarna.
Med handledning kommer följande lärandemål att uppnås.
Kunskap och förståelse
•
identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande
handledning inom verksamhetsförlagd utbildning
Färdighet och förmåga
•
självständigt tillämpa olika handledningsmetoder inom verksamhetsförlagd utbildning
i syfte att stödja socionomstudentens professionella utveckling och yrkesidentitet
•
beskriva och reflektera över den egna inlärningsprocessen
Värderingsförmåga och förhållningssätt
•
problematisera och ta ställning till olika handledningsmetoder
•
kritiskt granska hur den egna handledningsmetoden påverkat socionomstudentens
professionella utveckling
•
kritiskt granska och reflektera över den egna rollen som handledare i
verksamhetsförlagd utbildning
Litteraturseminarier
Ett moment i kursen är två lärarlösa litteraturseminarier som genomförs i handledningsgrupper. Tanken är att ge möjlighet till fördjupning och konkretisering av det innehåll som
behandlas vid föreläsningar och i kurslitteraturen. Kursen bygger på aktivt deltagande och
kursdeltagarna förväntas därför läsa (delar av) kurslitteraturen före seminarierna och delta i
formuleringen av seminariefrågor.
4
Två schemalagda litteraturseminarier ingår i kursen.
1. Kursansvarig väljer ut litteratur/artiklar kring teorier och metoder för att
kursdeltagarna ska identifiera och jämföra dessa i VFU handledning inom socialt
arbete
2 Kursdeltagarna väljer själva litteratur som de vill fördjupa sig i, som hjälper dem att
motivera och reflektera över den egna inlärningsprocess och utveckla sin
handledarroll.
För seminarierna gäller obligatorisk närvaro. Dessutom måste var och en bidra genom att
formulera två frågor kring litteraturen till seminarierna. Det kan handla om resonemang som
är problematiska, en jämförelse mellan olika handledningsmetoder eller hur man skulle kunna
tillämpa begrepp eller teorier på sin handledningsmodell. Frågorna ska framför allt uppmuntra
till diskussion och därför vara öppet formulerade. Syftet är också att seminarierna skall knyta
an till gruppens erfarenheter av att handleda socionomstudent och kunna reflektera över den
egna inlärningsprocessen som VFU handledare.
Vid varje tillfälle ska finnas seminarieledare och protokollförare. Seminarieledarnas uppgift är
att hålla i diskussionen och strukturen. Att skriva protokoll innebär en kortfattad redogörelse
från seminariets diskussioner och slutsatser. I protokollet ska också finnas allas frågor som
man tagit med sig till diskussion samt närvarolista. Protokollet lämnas eller mejlas till
kursansvarig. Varje deltagare ska ha varit seminarieledare eller fört protokoll vid ett av
seminarierna.
Litteraturseminarierna har till syfte att bidra till följande lärandemål:
Kunskap och förståelse
•
identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande
handledning inom verksamhetsförlagd utbildning
Färdighet och förmåga
•
beskriva och reflektera över den egna inlärningsprocessen
Närvaroplikt och obligatoriska moment/frånvaro
Närvaro vid föreläsningarna är frivillig. Seminarierna och handledning är obligatoriska och
kräver aktivt deltagande för godkänt.
Frånvaro vid något av de obligatoriska momenten ska kompenseras genom att skriftligt
besvara och reflektera kring seminariets frågeställningar på 1,5–2 referensanknutna A4-sidor,
som mejlas till kursansvarig senast 3 januari 2014.
5
Examination
Kursen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter såväl i grupp som enskilt.
I examinationen ingår:
a) obligatorisk närvaro på litteraturseminarier, handledning och slutseminariet.
Kursdeltagarna turas om att vara seminarieledare respektive handledare och protokollförare
och lämna skriftligt protokoll till kursansvarig lärare.
b) inlämning av skriftlig examinationsuppgift till kursansvarig lärare, max fem sidor
c) muntlig presentation i en grupp av kursdeltagarna som har valt att behandla liknande
begrepp eller teman i sina individuella skriftiga examinationsuppgifter. Därefter sker en
presentation vid ett avslutande seminarium där varje grupp presenterar de
examinationsuppgifter som behandlats
Skriftligt självständigt arbete
På denna kurs kommer en skriftlig examinationsuppgift att användas vilket har till syfte att
fördjupa kursdeltagarnas förståelse och ge möjlighet att utveckla deras analytiska och
kommunikativa förmåga. Med hjälp av kurslitteraturen och erfarenhet som VFU handledare
väljer varje kursdeltagare ett begrepp som man finner intressant och vill fördjupa sig i. Det
valda begreppet ska kopplas till lärandemålen. Man ska problematisera och kritiskt granska
det valda begreppet i relation till den egna handledningsmetoden; hur påverkas
socionomstudentens professionella utveckling respektive rollen som VFU handledare. Den
skriftliga enskilda examinationen följs upp med en muntlig gruppresentation och
gruppdiskussion på examinationsdagen. Den skriftliga uppgiften skickas eller mejlas till
kursansvarig lärare och alla kursdeltagare senast 3 januari 2014. Syftet är att kursdeltagarna
ska kunna läsa varandras paper, speciellt de med liknande tema.
Formen för den skriftliga uppgiften
Ett paper är i det här sammanhanget ett relativt kortfattat, skrivet arbete (max fem sidor) som
behandlar ett specifikt fenomen eller ämne. Ett paper är aldrig ett rent referat, utan bör
innehålla någon sorts poäng, t.ex. en tes, en idé, eller en forskningsfråga. I akademiska
sammanhang följer ett paper samma formregler som en uppsats. Det innebär att man är noga
med att ange referenser i texten, inte referera utan att ange vilken text man använt sig av.
Börja tidigt med att skissa vad ni vill fördjupa er i så att ni kan ta fram en plan för ert arbete.
Konsultera kursansvariga lärare om ni undrar något över den skriftliga uppgiften.
Ämnesval
Ämnesvalet skall ha anknytning till kursens område. Det kan exempelvis vara ett begrepp eller
problem ni själva stött på i rollen som VFU handledare och diskutera hur detta beskrivs och
diskuteras i kurslitteraturen. Varje paper bör även innehålla en redovisning och diskussion av egna
erfarenheter och av vad litteraturen säger om detta ämne.
Struktur
Uppsatsens titelsida ska innehålla uppgifter om var texten är skriven, i vilket sammanhang
(nivå ni skriver uppsats på), termin och av vem. Frågeställningen/ämnet/begreppet presenteras
inledningsvis, så att läsaren lätt kan följa med i texten och avgöra om ni besvarar det ni vill
belysa. Avsluta med en kort summering av vad ni kommit fram till. Tänk på att ett paper är ett
självständigt dokument, som visar att ni kan inhämta, problematisera och förmedla kunskap.
6
Dela in texten i avsnitt med rubriker. Använd typsnitt Times New Roman. Rubriken skall vara
i fetstil och 14 punkter och resten av texten i 12 punkter med enkelt radavstånd.
Referenser
Det är en akademisk norm och krav att det framkommer tydligt var man hämtat teorier,
påståenden, definitioner och dylikt. Det ska alltid anges när ni använder andras texter genom
att använda korrekt citeringsteknik. Det innebär att citat ska markeras med citationstecken
före och efter det citerade och vara exakt återgivet enligt källan.
Referenser i löpande text enligt det s.k. Harvardsystemet innebär att man inom parentes anger
efternamn på textens författare, årtal när texten publicerades och eventuellt sidnummer.
Referensens fullständiga uppgifter ska finnas i referenslistan samt uppgifter om förlag och
förlagsort.
Sista inlämningsdatum för ert paper är den 3 januari 2014 som skickas/mejlas till kursansvarig
och kurskamrater som kan ta del av ert arbete.
Muntlig examination
På slutseminariet kommer ni att delas in i grupper utifrån tema som ni presenterat i era
individuella uppgifter. Små grupper kommer att, under en och en halvtimme, förbereda en
presentation som muntligt framföras i klassrummet. Schemat för den muntliga redogörelsen
görs av kursansvariga lärare.
Examinationsformerna har till syfte att uppfylla följande lärandemål:
Kunskap och förståelse:
• beskriva och redogöra för hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap i socialt arbete
kan förmedlas genom handledning i verksamhetsförlagd utbildning
• identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande
handledning inom verksamhetsförlagd utbildning
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
• problematisera och värdera olika handledningsmetoder
•
kritiskt granska hur den egna handledningsmetoden påverkat socionomstudentens
professionella utveckling
•
kritiskt granska och reflektera över den egna rollen som handledare i
verksamhetsförlagd utbildning
Betyg och kriterier för bedömning
På hela kursen ges betyg väl godkänd (VG), godkänd (G), eller underkänd (U). Betygen visar
hur väl lärandemålen har uppnåtts.
För betyg godkänd (G) krävs att lärandemålen uppfyllts, samt att du deltagit och blivit
godkänd på samtliga obligatoriska moment.
7
För väl godkänd (VG) krävs dessutom en mycket god förmåga att sammankoppla teoretiska
analyser med praktiska konsekvenser för VFU handledning, en självständig och god analytisk
förmåga samt att den skriftliga uppgiften uppfyller högt ställda akademiska krav på struktur
och språkbehandling.
Utvärdering av kursen
Kursutvärdering genomförs tillsammans med kursdeltagarna, både i muntlig form fortlöpande
under kursen och skriftligt i slutet av kursen. Den fortlöpande utvärderingen har som syfte att
vara vägledande för genomförande av pågående kurs. Den avslutande kursutvärderingen
sammanställs av kursansvarig.
Förändringar av kursens innehåll, litteratur eller pedagogik presenteras vid nästa
kursintroduktion.
8
5. Lektionsplan
Datum Tid
6/9
9.15 12.00
Lokal
D 240
Föreläsning/Tema
Introduktion av kursen
Lärandemål och kontrakt. Praktikhandledning syftet definition
em.
13.15 16.00
9.15 –
12.00
D 240
Definitioner: psykosocialt arbete och handledning i
psykosocialt arbete: Fokus i handledning
Lärande i praktiken och lärandestilar
Att ta emot handledning. Kollegial handledning - en modell.
13.15 –
16.00
9.15 12.00
D 224
Kollegial handledning
226, 227
D 240
Handledarrollen och metoder i handledning. Faser i
inlärningsprocessen
13.15 15.30
9.15 12.00
D 224
Kollegial handledning
226, 227
D 224, Litteratur seminarium 1 SAS - handledningsmodell
226, 227
13.15 15.30
9.15 12.00
D 224
Handledning på handledning
226, 227
D 240
VFU- handledaren: uppgift och funktion
Handledningsrelationen
13.15 15.30
9.15 12.00
D 224
Kollegial handledning
226, 227
D 240
Omedvetna processer och projektiva processer i handledning
13.15 15.30
9.15 –
12.00
D 224
Kollegial handledning
226, 227
D 224, Litteraturseminarium 2 Valfri litteratur
226, 227
13.15
15.30
9.15 –
12.00
D 224
Handledning på handledning
226, 227
D 240
Avslut och bedömning
20/9
4/10
em.
18/10
em.
1/11
em.
15/11
em.
29/11
13/12
D 240
Lärare
LC
AS
LC
LC
EB
LC
BL, ST,
MT
LC
LC
LC
BL, ST,
MT
LC
13.15 – D 224
Handledning på handledning
BL, ST,
15.30
226, 227
MT
10/1
9.15 D 240
Examination (alla skriftliga uppgifter lämnas senast 3/1 2014) LC
2014
16.00
Utvärdering av kursen
Lärare: Lilja Cajvert (LC), Anette Skårner (AS), Elenor Billö (EB).
Handledare: Bett Larsdotter, (BL), Susan Turesson (ST), Marie Törnbom (MT).
Vi i lärarlaget önskar dig varmt välkommen och hoppas att du ska finna kursen intressant!
9
6. Litteraturlista
Litteraturlistan fastställd av institutionsstyrelsen 2000-05-30 med ändring 2002-05-14, 200806-03, 2009-06-02, 2013-06-03 att gälla från och med höstterminen 2013.
Obligatorisk litteratur
Bie, Kristin (2009): Reflektionshandboken. Malmö: Gleerup. 96 s.
Cajvert, Lilja (1998): Behandlarens kreativa rum: om handledning. Lund: Studentlitteratur.
188 s.
Carroll, Michael (2009): ”Supervision: Critical Reflection for Transformational Learning, Part
1 i The Clinical Supervisor 28. ss. 210-220. 10 s.
Franke, Anita (2011): Praktikhandledning: att låta lära och att lära ut. Lund:
Studentlitteratur. 79 s.
Hess, Tanya H. & Hess, Allen K. (2008): ”On Being Supervised” i Hess Allen K., Hess
Kathryn D. & Hess, Tanya H. (eds) (2008): Psychotherapy Supervision: Theory, Research,
and Practice. Hoboken N.J.: Wiley. 14 s.
Holloway, Elizabeth (1997): ”Structures for the Analysis and Teaching of Supervision” i
Watkins, C. Edward (ed.)(1997): Handbook of Psychotherapy Supervision. New York: Wiley.
27 s.
Killén, Kari (2008): Professionell utveckling och handledning ett yrkesövergripande
perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 260 s.
Mogensen Ester, Ekstrand Thorell Ingrid & Löfmark, Anna (2010): Klinisk utbildning i
högskolan: perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning. Lund:
Studentlitteratur. 157 s.
Selander, Staffan & Selander, Ulla-Britt (2007): Professionell handledning. Lund:
Studentlitteratur.
81 s.
Zorga, Sonja (1997): ”Supervision Process Seen as a Process of Experientel Learning” i The
Clinical Supervisor 16(1). ss 145-161. 16 s.
10