nr 2 - Skånska Gårdar

Informationsblad för Skånska Gårdar nr 2/2010
Kalkens historia sidan 4
Tema: kalk
Olika typer av kalk sidan 5
Böcker om kalk sidan 7
Studieresa till Gotland sidan 8
Studiebesök på Målarkalk sidan 9
Presentation av Nordiskt forum för byggnadskalk sidan 13
Kalksläckning i Århus Gamleby under Kalkforums möte. Foto: Ewa Sandström Malinowski
Årsmöte i Burlöv
Provbakning i Tomelilla
Den 5 juni är det dags för årsmöte, denna gång i
Kronetorps mölla i Burlöv. Efter årsmötesförhandlingarna får vi bese möllan
sidan 3
I september i fjor arrangerades en provbakning i bakugnen på Tomelilla Byagård. Karl-Gustav Wahlund
var där. Läs mer på
sista sidan
Skånska gårdar
Kalender
• 4 maj
Fruktträd i odlingslandskapet, Arr. Regionmuseet
• 9 maj
Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3
juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner.
Höns- och växtbytardag
Arr. Föreningen Tomelilla Byagård
• 15 maj
Föreningen Skånska Gårdar
Box 6128
200 11 Malmö
epost info@skanskagardar.se
Studiebesök på Målarkalk i Hyllinge
• 18 maj och 24 maj
Alléer, Arr. Regionmuseet
• 27 maj
Lerbruk och lersten, Arr. Regionmuseet
Styrelsen
Ordförande Eleonore Nilsson Odén
tel 0417-31106, 0709-499722
epost eleonore@hnbyggnadsvard.se
• 5 juni
Sekreterare Tore Persson
tel 040-450279, 070-5918327
epost tp.arkitekt@telia.com
Kalkbränning, Resa till Gotland
Årsmöte på Kronetorps mölla, Burlöv
• 2-4 juli
• 4 september
Studiebesök, Backstuga vid Immeln
Kassör Claes-Göran Kind
tel 0730-961265
epost claes.kind@telia.com
• 12 september
Kulturarvsdagen, Arr. Riksantikvarieämbetet
Webbredaktör Christer Fahlström
tel 046-209106
epost christer@fahlstrom.nu
• 19 september
Redaktör Marianne Rosén
tel 0415-12652
epost marianner@telia.com
• September
Eva Jönsson
tel 040-461640
epost evaj.ostragard@minpost.nu
Öppen gård –Verandor och lusthus
Pålssonhusets dag
Arr. Käglinge egnahemsförening
Kurs i att pappspänna väggar
• 17 oktober
• 13 november
Seminarium om isolering
Ingmar Melin
tel 044-123773
epost ingmar.melin@telia.com
Henrik Nilsson
tel 0708-697368
epost info@hnbyggnadsvard.se
Du behövs i styrelsen!
Styrelsen behöver nya medlemmar, bl a en kassör
och dessutom behöver föreningen en revisor. Är du
intresserad, så hör av dig till valberedningens ordförande Georg Welin, tel 0413-54 21 64.
Du behöver absolut inte vara någon fullfjädrad
byggnadsvårdare för att delta i styrelsearbetet – det
räcker att du är intresserad!
Fredrik Trane
tel 0414-331180
fredrik.trane@gmail.com
Maria Trane
tel 0414-331180
mia.trane@gmail.com
2
Välkomna till årsmötet!
Lördag 5 juni kl 14.00
Vi börjar med årsmöte och Skånska Gårdar
bjuder på kaffe. Efter årsmötesförhandlingarna guidar möllans ordförande, Rune
Jönsson, oss runt på möllan.
Om du önskar kaffe och kaka, mejla ditt
deltagande till info@skanskagardar.se.
Kronetorps mölla
Kronetorps mölla stod färdig 1841 och var i bruk
ända till 1961. Den är ett riktmärke längs motorvägen mellan Malmö och Lund och en av de största
holländaremöllorna i Skandinavien. Numera ägs
den av Burlövs kommun. Söndagarna i juni, juli och
augusti visas möllan och olika föreningar i kommunen har kaffeservering med underhållning . Visningar kan även bokas under hela året.
Vägbeskrivning
E22 söderifrån (från Malmö): kör av motorvägen mot Arlöv/Burlövs Center, sväng
vänster efter nerfarten, därefter strax höger
(skyltat till möllan) och uppför grusvägen
mot möllan.
E22 norrifrån (från Lund): kör av mot Åkarp,
sväng vänster mot Arlöv vid trafikljusen. I
rondellen vid Burlövs Center sväng vänster,
fortsätt under motorvägen och sväng höger
och strax därefter vänster på grusvägen mot
möllan. Goda parkeringsmöjligheter.
Några utflyktstips
Besök gärna Ingeborrarps friluftsmuseum i sommar om ni har möjlighet. För mer information gå in på
www.orkelljungahembygdsforening.se
Bosjökloster är också väl värt ett besök. Mer information finner ni på www.bosjokloster.se
I Käglinge, utanför Malmö, finns Pålssonhuset. Den 19 september äger Pålssondagen rum, men huset visas också varje
söndag kl 14-16 under tiden 16 maj till 19 september. Läs mer på web.telia.com/~u12214089/
3
Tema Kalk
Redan de gamla grekerna..
murade kyrkorna var byggda av natursten murade med
kalkbruk. Tegel kom först på 1200-talet. Inlånade byggmästare från länderna vid Medelhavet tog kunskaperna
med sig om framställning och utförande, dock var det
lokala råvaror som användes. Kalkbruk har traditionellt
framställts på byggplatsen av kalk, sand och vatten, samt
eventuella tillsatser såsom tegelkross, nöthår och aska.
Detta har medfört att brukets egenskaper, dess styrka, har
varierat utifrån de lokala förutsättningarna och skapat de
olikheter som man kan finna i vårt land.
Kalkbruk är det som traditionellt används för murning
och putsning, kalkfärg är den typiska fasadfärgen för
putsade hus. Idag är de ofta vita, men bevarade färgspår
på äldre byggnader visar att färgerna varierat en hel del,
beroende på regioner och olika kalkkvaliteter.
Fram till början av 1900-talet murades nya byggnader
med kalkbruk, därefter kom kalken som bindemedel att
trängas undan av cement eller blandningar av cement/
kalk. Inte för att kalken var sämre utan för att den inte passade in i den nya tidens snabba byggprocess. Från att det
hade varit materialet som var det som var dyrt på de olika
byggarbetsplatserna, med den följden att man tog tillvara
på allt material även om arbetet var tidskrävande och
krävde stor yrkesvana, blev det arbetskostnaderna som
stod för den största kostnaden. För att få ner kostnaderna
sökte den växande marknaden i efterkrigs-Sverige efter
nya produkter som kunde effektivisera byggprocesserna.
Kunskapskedjan och traditionerna hade brutits.
När kalken börjades användas som bindemedel i byggnadskonsten vet man inte med säkerhet men med hjälp
av arkeologiska studier hos antika lämningar, främst i
Främre Orienten och Medelhavsområdet, har man funnit bl.a. golvkonstruktioner med kalkbindemedel från
tiden 7 000 f kr i Yifah El, Galiléen. Kring Medelhavet
spreds olika kulturer från öster. De som befolkade det
grekiska området hade sannolikt fått sin materialkunskap från fenicierna, kanske ännu äldre kontakter med
folken i Främre Orienten. Mycket gamla städer var
t.ex. Jeriko, och den äldsta staden som fortfarande är i
bruk, nämligen Damaskus. Bland de grekiska byggarna
finns tidiga belägg att kalk används som bindemedel
såsom på Kreta. Men det var emellertid romarna, som
skapade sitt mäktiga imperium vid tiden något före vår
tideräknings början, som vidareutvecklade den grekiska
byggnadskonsten. Kunskapen om kalk och kalksten var
säkerligen ett nödvändigt bidrag till att romarriket fick
sin storhetstid. Det som räknas som romarnas stora insats
var att blanda kalk med puzzolan (vulkanisk aska) för att
få den s.k. romerska betongen som var en förutsättning
för deras monumentala byggnader. Att kunskaperna var
långt framskridna kan bekräftas av de recept som skapats
av romarna användes ända fram till mitten av 1700-talet
utan större förädlingar och kan tillämpas även idag.
Till Sverige och Norden kom kunskapen om byggnadskalken med det medeltida kyrkobyggandet. De tidigaste
Medeltida kalkmålning i taket på S:t Olofs kyrka
4
Materialet kalk
Råvaran för kalk som bindemedel är kalksten, som i
Sverige finns på många fyndigheter över hela landet.Den
har som huvudbeståndsdel kalciumkarbonat (CaCO3).
Själva karbonatets kemiska sammansättning är 56 %
kalciumoxid (CaO) och 44 % koldioxid (CO2). Mycket
”ren” kalksten – med en hög halt av kalcit – ger en vit
kalk, speciellt lämplig till avfärgning, men kalksten med
mer ”orenheter”– halt av lerinnehåll, kisel-, järn- och aluminiumoxid ger en mörkare färg och hydrauliska egenskaper. Hydrauliska bindemedel är de som kan hårdna
under vatten och kan bedömas som vattenbeständiga.
Kalksten i sin naturliga form
Illustration: Eleonore Nilsson Odén
Bränd kalk
För att kunna utnyttja kalkstenen som bindemedel är
det första steget bränningen. Kalkstenen bränns i ugnar
av olika storlekar och konstruktioner, allt utifrån de lokala förutsättningarna, detta kan i korthet beskrivas som
följer. Ugnen fylls med den brutna kalkstenen, större
stenar staplas nedtill och mindre upptill, och sedan görs
en eld upp i ugnens öppning som får brinna med så stor
intensitet som möjligt under ca tre dygn. Vid upphettning sönderfaller stenen i kalciumoxid och kolsyra. För
att kolsyran skall avgå krävs en temperatur av lägst 700
grader. Den ideala temperaturen är dock 900 grader. Då
kalciumkarbonatet innehåller 44 % koldioxid är det stora
mängder som ska drivas ut. Den kvarvarande kalkstenen
ser fortfarande likadan ut men den är naturligtvis mycket
lättare och porösare. Denna produkt, som kallas packsten
eller bränd kalk, absorberar allt vatten som finns i närheten och måste alltså behandlas med försiktighet. Förr
levererades kalken ofta till bygget i denna form, idag
kommer den nästan alltid i släckt form - som våtsläckt
kalkdeg eller som pulver, torrsläckt kalk.
Kalkugn Ö. Tommarp
5
Hydrauliskt kalk
Det finns några andra sätt att bereda kalkbruk som inte
är så vanliga, men historiskt viktiga då dessa säkert användes lokalt och bidrog till de olika skillnader som man
kan hitta i landet .
Hydrauliskt kalk tillverkas genom att bränna kalksten
som innehåller ”orenheter” i form av lermineraler, innehållande kisel-, järn- och aluminiumföreningar. Allteftersom lermineralerna i olika kalkstenssorter varierar och
förekommer i varierande kvantiteter, får man kalk med
mer eller mindre hydrauliska egenskaper; alltifrån ”mager kalk”, svagt hydraulisk kalk till höghydraulisk kalk.
Kalk med hydrauliska egenskaper måste i regel torrsläckas, ty i vått tillstånd börjar den hårdna omedelbart. Endast
”magra kalksorter” och de mycket svagt hydrauliska har
traditionellt våtsläckts (t ex Kinnekullekalk). Hydraulisk
kalk kan även fås genom olika tillsatser i luftkalk, bl.a.
bränd alunskiffer, tegelkross eller vulkanisk sand. I
Sverige importeras den hydrauliska kalken. Ett exempel
är Jurakalk (ursprungligen tillverkad av kalksten från
Jurabergen) som importeras ifrån bl.a. Tyskland och
Frankrike.
Jordsläckt kalk
Jordsläckt kalk erhålls när packstenen läggs direkt i
markgravar utan tillsats av vatten och där markfukt,
grundvatten och regnvatten under en längre tid får släcka
kalken. Sådan kalk måste lagras i minst fem år innan
användning. Dessutom måste kalken ”piskas” för att den
ska bli rinnande och blandningsbar. Nu för tiden används
ofta en planblandare, en horisontell bruksblandare med
roterande armar, som ”piskar sönder” kalken, men före
mekaniseringens tidsålder utfördes detta tunga arbete för
Släckt kalk
Den brända kalken måste släckas för att kunna användas
som bindemedel, till detta används vatten. Den brända
kalken (CaO) suger upp vatten (H2O) och en kraftig reaktion sätter in tills allt omvandlats till kalciumhydroxid
(Ca(OH)2). Förloppet åtföljs av stark värmeutveckling
och volymutvidgning ca 20 % ökning. Kalken kan ”våtsläckas” eller ”torrsläckas”. Våtsläckning är släckning
med ett överskott av vatten. Den går till så att den brända
stenen töms i ett kar fyllt med vatten. Packstenen löses
då upp till en vit massa som efter omröring får karaktären av en klumpfri välling. Torrsläckning innebär att
vattenmängden är anpassad till vad som erfordras för den
kemiska omvandlingen. Den torrsläckta kalken bildar ett
pulver.
Stukasläckning av kalk
Stukasläckt kalk
Våtsläckt kalk
Den stukasläckta kalken får man när packstenen
släcks tillsammans med sand. På en sandbädd placeras
packstenen som sedan också täcks helt av sand. Vatten
hälls sedan försiktigt över sanden och denna procedur
gör att packstenen ganska långsamt släcks i sanden.
Efter några timmar kan sedan ett kalkbruk röras samman. Detta kalkbruk bör lagras under några dagar för
eftersläckning innan den används. Även i stukasläckt
kalk återfinns de små kalkklumparna som är typiska för
äldre tiders kalkbruk. Stukasläckt kalk bör rimligtvis ha
använts vid murningsarbeten långt tillbaka i tiden, medan
den jordsläckta kalken under samma tidsperiod användes
vid in- och utvändiga putser.
Våtsläckt kalk är historiskt vanligaste metoden att
bereda kalk. Kalkdegen förvaras i fuktigt tillstånd i
kalkgravar under marken, under lagringstiden försvinner
överskottsvattnet och eventuella osläckta kalkpartiklar
hinner släckas. Lagringstiden bör vara minst ett år. Ju
längre kalken lagrades, desto högre kvalité. Man fick en
smidig och lättbearbetad kalkpasta väl lämpad till puts
och avfärgning.
Torrsläckt kalk
Vid tillverkning av torrsläckt kalk används bara så
mycket vatten som behövs för att den kemiska omvandlingen ska kunna äga rum. Torrsläckt kalk är idag den
mest använda kalktypen och saluförs i säckar. Denna produkt är ”färskvara”. Den bör blötläggas i minst ett dygn
innan den används för beredning till mur- och putsbruk.
Text och foto: Henrik Nilsson
6
Några böcker om kalk
Litteraturtips för kalk
Hantverket i gamla hus Ð Svensk byggnadsvårdsföreningen 1998
Hantverkets bok, mureri Ð 1936
Handledning i allmänna byggnadsläran Ð E.E. Rothsten 1890
Kalkputs 1980-1990 Ð Raä, 1998
Kalkputs 2 Ð Raä 1984
Kalk och hantverk Ð Ewa Sandström Malinowski 2000
Besök Skånska gårdars hemsida
www.skanskagardar.se
medlemsinloggning: ID gardar74 Lösenord: medlem0302
7
Följ med på en resa i kalkens tecken till Gotland
En tredagars studieresa med buss till
raukarnas ö Gotland, 2-4 juli 2010
Ett urval av programmet;
Fredag 2 juli
Avresa från Hässleholm. Bussresa till Oskarshamn där
vi åker båt över till Gotland. Besök på Gotlands museum
med unik utställning om gotländska kakelugnar. Inkvartering och gemensam middag.
Ett unikt tillfälle att besöka den vackra ön Gotland och
samtidigt fördjupa era kunskaper om kalk och kalksten.
Vi får en guidning och förevisning om den gotländska
kalktillverkningen, från brytning av kalksten till bränning, släckning och lagring av den vita gotlandskalken.
Vi får en inblick i restaureringstankar och tillvägagångssätt för att skydda kulturbyggnader då pågående restaureringsprojekt visas upp. Även rosornas stad Visby hinner
vi stifta bekantskap med, i sällskap av kunniga guider, när
vi tar en promenad innanför ringmuren. Vi kommer att
åka i helturistbuss som tar oss från Skåne och tillbaka.
Resan är ett samarrangemang mellan Skånska Gårdar,
Föreningen BEVIS, Byggnadsvård i Skåne och Svenska
Byggnadsvårdsföreningen.
Lördag 3 juli
Avresa till Byggnadshyttan på Gotland där vi får ta del
av kalkens hemligheter. Besök på pågående restaureringar, där kalken har sin givna roll. Guidning av Visby
samt egen tid för att upptäcka stadens gränder. Gemensam middag.
Söndag 4 juli
Föredrag om gotländsk byggnadsvård. Återresa med båt
till fastlandet och Skåne.
Reservation för ändringar i programmet.
Deltagarantalet är begränsat till 55 personer, så det gäller att boka snabbt och senast 1 juni.
Pris 3 400 kronor inklusive moms för medlemmar, 3 800 kronor inklusive moms för övriga.
Avgiften inkluderar resekostnader, buss och båt, guidningar, ev. entréavgifter, övernattningar samt gemensamma måltider och föredrag. Anmälan är bindande.
Ytterligare information se hemsidan, www.skanskagardar.se eller ring Henrik Nilsson 0708-697368.
Vi tar emot er anmälan genom Henrik Nilsson, epost: info@hnbyggnadsvard.se eller tel 0708-697368.
När ni fått bekräftelse ska angivet belopp betalas in till Skånska Gårdars plusgiro: 82 92 32-8.
Dags att betala medlemsavgiften!
Sätt in 150 kr på postgirokonto nr 82 92 32-8 Föreningen Skånska Gårdar
Glöm inte att ange avsändare och att inbetalningen avser medlemsavgiften 2010
8
Studiebesök hos Målarkalk AB
Lördagen den 15 maj öppnar Målarkalk sin
fabrik för Skånska Gårdars medlemmar.
Vi får en guidning av ägarfamiljen där de visar bland
annat sin satsning på egentillverkad våtsläckt kalk,
kalkgravar där kalken långtidslagras för att få optimala
egenskaper. Vidare visas fabriken och vi får tillfälle att
ställa frågor. Butiken är öppen och sortimentet är till specialpriser för föreningens medlemmar.
Det kommer även att serveras en förmiddagsfika, så
anmälan krävs.
Plats: Målarkalk AB, Brogårdaväg 11, Hyllinge.
Datum: lördag 15 maj 2010
Tid: 10.00 - 12.30
Anmälan till info@skanskagardar.se senast 12 maj
Har ni frågor ring Henrik Nilsson 0708-697368
Vägbeskrivning
Från E4:an sväng in till Hyllinge, mot centrum Åstorpsvägen, sväng in på Brogårdaväg. Kör 300 m, fastigheten
ligger på vänster sida.
Våra egna böcker
Våra egna böcker kan beställas via
info@skanskagardar.se.
Priser:
Golv, fönster, färg & kalk 80 kr
Skånelängans traditionella utformning 50 kr
Paketpris på ovanstående 100 kr.
Prästens Ö och Mjära Nabbe kostar 240 kr.
Priserna inkluderar moms & frakt.
9
Internationell byggnadsvård på Jordberga slott
ning om internationell byggnadsvård.
Cathrine von Arnolds berättade om
sitt arbete som ordförande i Europa
Nostra, Sverige, hur föreningen jobbar med att bla slå larm när värdefulla
kulturmiljöer i Europa på olika sätt
hotas, prisa bevarandeinsatser och
sprida kunskap och erfarenheter
mellan de europeiska länderna. Vidare fick medlemmarna en personlig
guidning av det vackra slottet, och
förklaringen till den omfattande renoveringen av salen där föreläsningen
ägde rum: levande ljus i en torr julgran! Skadorna blev som tur var
begränsade till den aktuella salen och
slottet i övrigt klarade sig bra, dock
fick värdparet hånfulla kommentarer
om nyttjande av svedjebruk inomhus av sina bekanta.
För mer information om Europa Nostras arbete sök på
www.europanostra.se.
Svedjebruk inomhus? Nja, men kanske faran med levande ljus i julgran..
Värdparet Otto och Catherine von Arnolds bjöd på både
lokala likaväl som internationella historier när Svenska
byggnadsvårdsföreningen bjöd in Skånska gårdars medlemmar för en visning av Jordberga slott och en föreläs-
Henrik Nilsson
text och foto
Hallå gårdsägare! Uppmärksammade ni inbjudan
från Historiska museet? Här kommer den en gång
till.
Höns & växtbytardag Tomelilla Byagård
Fler gårdar behövs till inventeringen!
Söndag 9 maj kl 10-13
Med anledning av att Lunds universitets historiska museum har påbörjat ett forskningsprojekt i kulturhistorisk
bildkommunikation har föreningen Skånska gårdar uppmärksammats och kontaktats för framtida samarbete.
Skånska gårdars medlemmar har bedömts äga en ovärderlig kunskap kring en negligerad del av det Skånska
kulturarvet och vi vill uppmana till en ny gårdsinventering riktad till det nya (stressade) informationssamhället.
Ett förändrat samhälle och nya sätt att söka information
gör att vi måste agera nu. Genom att samla in och bygga
upp en ovärderlig bildskatt och kunskapsbank, säkrad i
ett av världens äldsta museer, garanterar vi att framtida
generationer har fortsatt tillgång till de skånska gårdarna!
Fokus kommer att ligga på vad Du som den nuvarande ägaren anser är viktigt och värdefullt att
bevara för framtiden. En av Lunds bästa fotografer (Gunnar Menander) står också till förfogande
om man inte känner att de egna fotografierna är av
bästa kvalité. Genom att anmäla sig till mig:jerry.rose
ngren@luhm.lu.se kan vi tillsammans gå vidare och
diskutera medverkan. Ovanstående samarbetsprojekt ger
också goda möjligheter att publicera ett populärvetenskapligt praktverk som lyfter fram de estetiska kvalitéerna hos de skånska gårdarna. Av säkerhetsskäl kommer
inga adresser eller namn att vara sökbara för allmänheten.
Alla bilder och kunskap är av värde.
Välkomna att sälja, byta & köpa!
Föreningen Tomelilla Byagård arrangerar årligen en
växtbytardag. Alla som vill är välkomna att bidra med
egna trädgårdsskatter. I år kommer medlemmar i Österlens fjäderfäklubb och visar olika hönsraser. Höns, tuppar
och kycklingar finns till försäljning.
Kaffeservering
Vägbeskrivning:
Från YstadKristianstadsvägen, väg
19, sväng in
mot Tomelilla.
Vid trafikljus (Bo
Ohlssons varuhus
på vänster sida)
sväng höger. Kör
ca 500 m, gården ligger på vänster sida.
Jerry Rosengren
Antikvarie och gårdsägare
10
Hemsidans utveckling – en kort historik
Hemsidan skapare flyttade långt norrut, vilket i
praktiken gjorde att det blev svårt med kommunikationerna. Bladets redaktör gick in och gjorde
vissa uppdateringar, men ett visst missnöje uppstod med hemsidan. Det var liksom ingen som
riktigt höll i den eller hade ansvar för den. Försök
gjordes att bygga om sidan, och det kom så långt,
att det fanns en ny del och en gammal del.
Jag erbjöd mig då att gå in (hösten 2008) och
uppdatera sidan, så att den åtminstone var aktuell, men ej färdig. I det sammanhanget dök det
upp ett praktiskt tekniskt problem. Vi slog huvudet i taket med de 200 MB som vi disponerade
på servern. Bladets redaktör hade fått radera
uppgifter från hemsidan för att få plats med nya
uppgifter osv. Det visade sig att vårt dåvarande
avtal var mycket oförmånligt. Efter jämförelser
(Internetworld) mellan olika serverhotell hittade
vi ett med mycket förmånliga priser.
Den nuvarande hemsidan.
För att i lugn och ro kunna bygga upp en ny hemsida
registrerade jag domännamnet skanskagardar.se, Den
nya hemsidan byggdes upp från grunden och består av
sätta den gamla och nygamla. Avtalet med det gamla
serverhotellet sades upp efter det att allt material sparats
ner och förts över på en extern hårddisk hos mig. Vår
domän skanskagardar.org flyttades över till det nya
serverhotellet och länkades därefter över till den nya
skanskagardar.se.
I höstas havererade min dator, hårddisken ville inte vara
med längre, dock hann jag spara över på en extern hårddisk allt som rörde den nya hemsidan. All programvara
försvann och ny fick inköpas då de gamla inte gick att
använda på den nya datorn.
Med tanke på framtiden skulle jag nog vilja gå över
och göra hemsidan dynamisk, speciellt med tanke på
bildgalleriet.
En hemsida blir aldrig färdig utan det händer alltid saker
som måste ändras, förutom innehåll även utseende osv.
Christer Fahlström
Hemsidan 2006.
två nivåer, en lägre dit alla har tillträde och en högre för
medlemmarna (kräver inloggning).
Den lägre nivån, för alla, är tänkt som ett smakprov,
aptitretare osv. samt reklam för föreningen, för att locka
till oss fler medlemmar bland ”gårdsfolket”.
Den högre nivån innehåller då givetvis allt material som
vi har. Här har tillkommit en del nya avdelningar, bl.a.
skall vi försöka bygga upp en bildbank m.m.
Under arbetet med den nya hemsidan har många i styrelsen kommit med synpunkter, inte minst från vår kära
bildlärare, som även bidragit med förslag till utformning
av sidor osv.
Styrelsens medlemmar har på ett tidigt stadium haft
tillgång till den nya sidan och tyckte att den skulle erHemsidan 1999.
11
Öppen gård 2010
Årets tema är verandor & lusthus
Har du en äldre
veranda där hemma
eller ett nybyggt
lusthus kanske?
Vill DU vara med?
Hör av dig till info@skanskagardar.se
Medsänd foto på verandan/lusthuset och berätta
kortfattat i text. Glöm inte ditt namn och telefonnummer så att vi kan höra av oss till Dig för närmare
information.
Öppen gård 2010 söndag 17 oktober kl 10-16
Skador i gamla huskatastrof eller utmaning?
Tema Invändigt fortsätter!
I höst planeras en kurs i att pappspänna väggar med
Katarina Olsson. Katarina har mycket erfarenhet av
pappspänning från sin egen gård i Oppmanna, där hon
och hennes sambo har pappspänt ”i stort sett hela huset”.
Kursen kommer att innehålla materialkännedom, teknik, hur man pappspänner väggar, lagar pappspänt tak,
samt hur man tapetserar på pappspända väggar.
För er som inte hade möjlighet att närvara vid föreläsningen av Johan Mattsson med flera (3 oktober 2009),
kommer det ett reportage i medlemsbladet längre fram
i höst. Dagen var ett samarrangemang med Föreningen
Skånska Gårdar och BEVIS (Byggnadsvård i Skåne).
Skulle Du vara intresserad av att vara värd för en
kursdag i att pappspänna väggar?
Tema Isolering
Seminariedag 13 november 2010
Kursen kommer att bli en heldagskurs i september och
Skånska Gårdar efterlyser nu en plats att vara på. Det som
behövs är ett hus där du har planer på eller kan tänka dig
att upplåta ett par väggar till pappspänning.
Hör av dig till info@skanskagardar.se senast 1 juli.
Skicka med foto på rum/väggar och kort beskrivning av
huset. Glöm inte att meddela namn och telefonnummer
så vi kan höra av oss för närmare detaljer.
Skånska Gårdar arrangerar en dag kring de frågor som
alltid är aktuella för oss som har gamla hus. Hur isolerar
man dem på rätt sätt? Olika experter kommer att bjudas
in för att ge sin syn på saken.
Säljes!
Intresseanmälan!
Är Du intresserad av att gå på pappspännarkurs? Mejla
till info@skanskagardar.se så reserverar vi en plats till
Dig! Mer utförlig information kommer i bladet nr 3
2010.
3-längad gård från början av 1800-talet, centralt belägen mellan Malmö och Lund, säljes. Tomt om 6 500
kvm, boningshus om ca 120 kvm. Lämplig för verksamhet /rörelse.
Upplysningar genom Eva Jönsson, tel 040-46 16 40
Eleonore Nilsson Odén
Hur eldar man i en AGA-spis ?
Det undrar Bengt Anderberg. Vet du hur man gör blir
han glad om du ringer honom på tel 046-23 42 12.
12
Kalk så in i Norden
Nordiskt forum för byggnadskalk
Nordiskt Forum för byggnadskalk firade förra året sitt
10-årsjubileum genom att anordna en konferens på Kalmar slott. 140 kalkentusiaster från hela Norden deltog i
konferens och festligheter den 1-2 oktober. Vi fick ta del
av restaureringsarbeten på såväl befästningarna kring
Kalmar slott som domkyrkan och Borgholms slottsruin.
Vid kalkugnen intill Borgholms slott fick vi vara med
om släckning av ölandskalk. Vi fick höra föredrag om
kalkprojekt i de nordiska länderna och om verksamheter
som våra syskonorganisationer i Europa bedriver: Building Limes Forum (Storbritannien och Irland) och Forum
Italiano Calce (Italien).
ner startar, kontakter knyts och samarbeten etableras.
Medlemmarna presenterar – på de nordiska språken pågående projekt och forskning, utbyter information och
lär känna olika nordiska miljöer utanför turiststråken.
Många ”inbitna” kalkvänner återkommer år efter år.
De årliga Kalkforum både speglar utvecklingen på kalkfronten och påverkar denna utveckling.
Vad har hänt på kalkfronten under de 10 år som har
gått?
Kalkmångfald
Vi erfar idag ett ökande intresse för lokala och regionala
material inom byggnadsvården. Vi har blivit varse att den
kalk och den sand som har använts under historiens gång
oftast har hämtats i byggplatsens närområde. Långväga
transporter förekom endast vid praktbyggen. Vi har idag
återvunnit vetskapen om att olika kalkstensfyndigheter
ger bindemedel med vitt skilda egenskaper. Vid restaureringsarbeten nöjer man sig inte längre med de få
kalksorter som marknaden erbjuder. Gotlandskalken har
fått efterföljare. Några exempel: Läckö slott putsas om
med lokalt framställd kalk från Kinnekulle. Borgholms
slottsruin och befästningarna runt Kalmar slott fogas
om med Ölandskalk. Manteltornet på Hammershus på
Bornholm restaureras med kalk som besitter hydrauliska
egenskaper tillverkad av den lokala kalkstenen. På Nidar-
Vem är vi och vad vill vi?
Nordiskt forum för byggnadskalk är en ideell förening
och ett nätverk som samlar yrkesfolk och andra med
intresse för murat byggande och kalk. Det bildades som
en reaktion mot den ”utveckling” som gjort att kalk har
blivit undanträngt av ”snabbare och starkare” material
baserade på cement.1 Dess syfte har varit och är att främja
erfarenhetsutbyte, kunskapsuppbyggnad och samarbete
över gränserna; att sprida kunskaper om kalk och dess
användning i byggnadsvård och nyproduktion.
Kalkforums verksamhet vänder sig till alla inblandade
yrkesgrupper: projektörer, konstruktörer, förvaltare,
murare/hantverkare, entreprenörer, materialproducenter,
materialforskare, arkitekter, antikvarier, konservatorer,
representanter för myndigheter, teknikhistoriker, husägare och husbrukare – både teoretiker och praktiker. Styrelsen representerar de fyra nordiska länderna: Danmark,
Finland, Norge och Sverige. Sekretariatet har under hösten 2009 flyttats från Danmark till Norge.
Nordiskt forum vill genom möten och seminarier främja
kontakter och samarbete tvärs över yrkes- och landsgränserna. Föreningen verkar för att:
•
murade och putsade byggnader ska vårdas med
kunskap – med anpassade material och metoder – och
med hänsyn till de långsiktiga miljömålen,
•
traditionella hantverkskunskaper ska bevaras
och anpassas till modern byggnadsteknik
•
byggnadsmaterial med regional särart/prägel ska
utvecklas och tillgängliggöras
•
lärdomarna från traditionell byggnadskonst ska
utnyttjas även i nybyggandet.
Målet är att bygga och sprida kunskap som ger frihet att
välja material och utförande som motsvarar de kulturhistoriska ambitionerna – nu och i framtiden.
Alltsedan starten har Nordiskt forum anordnat årliga
möten/seminarier som har alternerat mellan de nordiska
länderna. I Sverige har man haft kalkseminarier på Läckö
slott, på Gotland, på Bäckaskogs slott i Skåne och senast
på Kalmar slott.2 Det första nordiska kalkmötet på Läckö
slott, 1999, samlade 165 deltagare från hela Norden.3
Efterföljande möten har fått något mindre uppslutning
och har därigenom blivit mer intima, vilket har främjat
åsiktsutbyte och samling kring praktiska övningar/
demonstrationer. Det är på årsmötena som diskussio-
Kalkugn och kalkbränning i friluftsmuseet i Ballenberg,
Schweiz. Kalk produceras för att underhålla byggnaderna. Foto: Ewa Sandström Malinowski.
13
osdomen i Trondheim väljer man bindemedel
efter att ha prövat bränt kalksten från olika lokala kalkstensfyndigheter.
Intresse för hydrauliska kalkbindemedel och
speciellt de hydrauliska kalkbrukens olika
egenskaper har också vaknat. Den hydrauliska
kalkens ursprung, bränningsförhållanden och
framställningsprocess diskuteras och vägs in
vid val av material. Speciellt intresse ägnas
de magra kalksorterna eller kalkbindemedel
med svagt hydrauliska egenskaper: sådana
som man funnit i de flesta gamla bruk i historiska byggnader.
Småskalig kalkframställning
Det finns idag ett intresse för småskalig
kalkbruksframställning, för hela produktionskedjan från bränning och släckning, via Demonstration av kalksläckning intill kalkugnen vid Borgholms
bruksframställning till applicering och under- slottsruin. Foto: Lotta Hanner Nordstrand.
håll. Utforskandet av teknikhistorien – hur
man gjorde förr – är viktig del av byggnadsvården och
Det livliga intresset för närproducerade material kan tolrestaureringsverksamheten. Små periodiska kalkugnar
kas som ett försök att kompensera för centraliseringen av
har uppförts i experimentsyfte och för att leverera kalk
materialproduktionen (ett fåtal stora, globala koncerner)
till en del av de projekt som nämns ovan. På Gotland
och ett minskat utbud av traditionella material som tegel
fortsätter Byggnadshyttan att bränna kalk i den allmooch kalk. Det är också en motreaktion till att några få
gekalkugn som har restaurerats och återtagits i bruk för
prefabricerade bruk får dominera marknaden (det saknas
fyra årtionden sedan. På Öland bränner man kalk i en ny
oftast fullständiga varudeklarationer).
traditionell kalkugn; så också på andra ställen i Europa, t
ex Ballenberg i Schweiz eller i Alentejo i Portugal. Också
Teori och praktik
moderniserade traditionella varianter har uppförts; t ex
Fler hantverkare och entreprenörer är idag specialiseden vid Scottish Lime Centre utanför Edinburgh eller
rade på restaurering än för 10 år sedan; fler firmor kan
ugnen i Mariestad som bränner kalk för restaureringen
idag åta sig komplicerade murnings- och putsningsuppav Läckö slott och Västergötlands medeltida kyrkor.
drag. Alltfler restaureringar fungerar idag som utvecklingsprojekt där ”forskning/teori och praktik” möts, där
man försöker dokumentera, kvantifiera och utvärdera
olika sätt att framställa och applicera bruk. Sådana projekt fungerar ofta som ”universitet” för såväl forskare,
hantverkare som projektörer. Ett tidigt exempel från
1990-talet är restaureringsarbeten på Mälsåkers slott4.
Putsrestaureringar på Gotlands kyrkor eller på Läckö
slott, som också är forsknings- och utvecklingsprojekt,
är bara två av fler färska exempel.5
Miljö
Kalk tillhör de miljövänliga materialen. Kalktillverkning förbrukar mindre energi än cementproduktion. Den
koldioxid som släpps ut vid kalktillverkningen ”fångas
tillbaka” i kalkbruket och putsen vid karbonatiseringen.
Kalkbruk är idag självklart material i byggnadsvården.
Nyproduktion där man använder tegel och kalkbruk
förekommer, men är i Sverige och i övriga Norden fortfarande sällsynt. I detta avseende är utvecklingen på andra ställen i Europa värd att uppmärksamma. Kalk är ett
viktigt material i det s k ekologiska byggandet. Kalkbruk
används som skyddande ytskikt för ”svaga” byggnadsmaterial som t ex soltorkat tegel, jord och lera. I Frankrike
uppförs nya byggnader6 av soltorkad tegel och stampad
lera som putsas med kalkbruk. I Storbritannien pågår experimentbyggen med byggnadsblock av kalk och fibrer
(block av ”hempcrete”, hemp-concrete) 7. Kalk med
tillsats av olika används som isoleringsmaterial och som
puts.
2009 års Kalkforum i Kalmar. Befästningarna fogas
om med bruk av ölandskalk. Foto: Ewa Sandström
Malinowski.
14
Nästa årsmöte i Stevns, Danmark
•
Danmark: i Raadvad utanför Köpenhamn, i Århus gammelby, på Hammarshus på Bornholm och
•
Finland: på Sveaborg.
Två konferenser i samarbete med Building Limes Forum i Storbritannien har också hållits; i Bergen 2005 och
i Greenwich (Naval Accademy) utanför London 2007.
3 Mötet resulterade i rapporten ”Kalk och hantverk för
byggnadsvård och nybyggnad”, red. Ewa Sandström
Malinowski, RAÄs förlag, 2000.
4 Projekt ”Byggnadshyttan Mälsåker” i Riksantikvarieämbetets regi.
Se också:
www.raa.se/cms/extern/kulturarv/byggnader.html
5 Stiftelsen byggnadshyttan på Gotland och Kyrkliga
samfälligheten är huvudmän för de Gotländska projekten, Statens fastighetsverk på Läckö.
6 Se föreningen CRATERRE. I Grenoble har man uppfört bostadsområden av stampad lera.
Se också: http://terre.grenoble.archi.fr/accueil.php
7 Block av ”hempcrete”, hemp-concrete, d v s block av
”hampa och kalkbetong”.
Se också: http://www.limetechnology.co.uk/pages/
hemcrete.php
Kalk som byggnadsmaterial har tjänat människan och
byggnadskonsten i tusentals år. Vi börjar nu återhämta
oss från den kris som brottet i kalkbrukstraditionen efter andra världskriget ledde till. Men trots att kalkbruk
numera är det självklara materialvalet vid restaurering,
upplevs kunskapsluckorna och behovet av mer kunskap
fortfarande som stora. Exemplen ovan visar att mycket
fortfarande är outforskat. Kunskaperna, hantverket och
diskussionen måste föras vidare. Det är i det sammanhanget som Nordiskt forum för byggnadskalk fortsätter
att spela roll.
Planeringen av 2010 års kalkmöte är i full gång. Det
kommer att äga rum i Stevns på Själland från torsdag-fredag, den 30 september till den 1 oktober 2010. Basen blir
den pittoreska staden Köge, vid Kögebukten söder om
Köpenhamn. I planerna ingår besök på Faxe kalkbruk,
den medeltida borgen Gjorslev, det nedlagda Boesdal
kalkværk, ett besök i Höjrup kyrka på kanten av Stevns
klint samt demonstrationer och praktiska kalkövningar.
Välkomna!
Ewa Sandström Malinowski
(Footnotes)
1 Kalken har i all sin svaghet egenskaper som är helt
nödvändiga i det murade byggandet, bl a ”underhållbarhet”, bearbetbarhet, fuktegenskaper och energibesparing.
2 Övriga konferenser hållits på olika orter i:
•
Norge: i Oslo på Akershus, vid Nidaros domen
i Trondheim, i Bergens historiska kvarter och på fästningen i Fredriksstad,
Ewa Sandström Malinowski är restaureringsarkitekt,
ansvarig för kalkputsforskningen på Läckö slott, verksam vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon är medlem i styrelsen för nordiskt forum
för byggnadskalk.
Kursutbud på Regionmuseet i Kristianstad
Alléer (kod 8626), 18 maj kl. 18-21, Lund, samt 24
maj kl. 09.00-16.00. Kursen startar med ett teoretiskt
innepass gällande alléns historik och dess biologiska
värden. Heldagen, fokuserar framförallt på trädvård och
deltagarnas frågor och funderingar. Eftermiddagen genomförs i fält hos någon av deltagarna, med en allé som
innehåller såväl äldre som nyplanterade träd. En arborist
medverkar och visar bland annat hur en korrekt beskärning av grenar går till.
Hos oss lär du dig om olika historiska dimensioner i
det skånska landskapet. Vi vill inspirera och uppmuntra
till att ta hand om det äldre landskapets spår i form av
till exempel byggnader, stengärden och alléer, men även
fruktträd, växter och djur som länge funnits i människans
närhet.
Regionmuseet i Kristianstad tillsammans med länsantikvarien ger följande kurser i vår:
Frukträd i odlingslandskapet — ympning (kod
8632), 4 maj kl. 13-16, Löderup. Hur går ympning av
fruktträd till? Hur gör man för att ympa in en äldre sort på
en ung grundstam? Hur tar man ympris? Vilka sorter är
hotade? Kursen hålls i fält och kursdeltagarna får själva
pröva på att ympa. Kursledaren berättar och visar tillvägagångssättet vid ympning.
Traditionell lieslåtter (kod 8633), 22 juni kl. 15-21,
Bertilstorp, Brösarp. Kursen omfattar en eftermiddag/
kväll, motsvarande en heldag i fält under ledning av
liekännaren och slåtterexperten Kjell Gustafsson från
Växjö. Under eftermiddagen får deltagarna kunskap om
liens olika delar, om slipning och jordläggning av lien,
om slåtterteknik och om flora och fauna som gynnas av
lieslåtter. Under kvällen får alla prova på lieslåtter med
hjälp av en instruktör.
Anmälan på internet till www.kompass.lrf.se eller direkt till Regionmuseet:
Cissela Olsson, tel. 044-135727, e-post: cissela.olsson@
regionmuseet.se,
alternativt Tony Svensson, tel. 0733-171922,
e-post: tony.svensson@regionmuseet.se
Lerbruk och lersten (kod 8637), 27 maj kl. 9.0016.00, sydöstra Skåne. Många ekonomilängor är helt
eller delvis uppförda av lerbaserade byggnadsmaterial.
Denna kursdag ger en ökad teoretisk och praktisk kunskap om lera och lerbruk. Tränar handlaget med att arbeta
med materialet på ett kulturhistoriskt riktigt sätt. Kursdeltagarnas egna erfarenheter och frågeställningar är viktiga
utgångspunkter..
15
Bakning i bagarugnen på Tomelilla Byagård
I september i fjor var det bakdag på Tomelilla
Byagård och Skånska gårdars medlemmar bjöds in.
Karl-Gustav Wahlund var där och rapporterar här
om provbakningen.
En längre version av texten och många fler bilder
finns på vår hemsida:
www.skanskagardar.se/bakibagarugn.pdf
Eldningen av ugnen sköttes av Per-Ingvar de la Motte.
Han har själv en bagarugn som han bakar i två ggr per år.
Han lärt sig hur den skall användas genom att rådfråga
familjen på gården Borvalund i Tomelilla kommun.
Bagarugnen är en stor oval eller cirkelrund anläggning med ett välvt tak murat med eldfasta tegelstenar.
På Borvalund eldade man ugnen endast med ”baske”
som är risknippen av bok men idag är det svårt att samla
ihop så mycket baske som behövs. Därför har Per-Ingvar
modifierat eldningen. Han säger att det är en fördel att
använda småpinnar eftersom det då är lättare att reglera
temperaturen. Kraftiga vedträn hinner inte brinna ut i tid
dvs när ugnen är färdigeldad och skall tömmas på glöd
innan bröden skall in.
Per-Ingvar eldar med buntade knippen av ris och kvistar av lövträd, buntar av diverse grova pinnar och en del
smärre brädbitar. Proceduren är att först elda i ugnen tills
man fått upp temperaturen, sedan rakas all glöd ut och
ugnsbottnen, ärnan, sopas ren, gärna med en eneruska,
varefter bröden stoppas in.
Text: Karl-Gustav Wahlund
Innan bröden kan stoppas in i ugnen måste all glöd
rakas ut och läggas i en plåtbalja för att svalna. Foto:
Eleonore Nilsson Odén
Per-Ingvar de la
Motte flyttar på brasorna med en raka.
Foto: Eleonore Nilsson Odén
16