Polisens planeringsförutsättningar 2014

Transcription

Polisens planeringsförutsättningar 2014
Polisens
planeringsförut­
sättningar 2014
Rikspolisstyrelsen februari 2014
Följande förändringar har skett i nedanstående
avsnitt/bilagor sedan Polisens planeringsförutsättningar 2014 (prel.) beslutades.
‹‹ Rikspolischefen har ordet: nytt stycke om
Polisens it inför nya Polismyndigheten.
‹‹ Verksamhetens inriktning: mindre tillägg och
omformuleringar under de olika avsnitten.
‹‹ Intern styrning och kontroll: vissa omformu-
leringar i avsnitt 3.1. Brister och risker.
‹‹ Ekonomi: nytt stycke under 4.1 avseende
pc-arbetsplats med angivande av fördelningsgrunder för kostnader.
‹‹ Kompetensförsörjning: smärre språkliga
förändringar.
‹‹ Nationella mål för brottsbekämpningen:
mindre tillägg och omformuleringar.
‹‹ Polisens it-baserade verksamhetsstöd:
ny text anpassad efter inriktningen av pågående utvecklingsarbete.
‹‹ Rapportering till RPS: uppdaterad text.
‹‹ Bilaga 1 Uppföljning 2014 har uppdaterats
utifrån regleringsbrevet för år 2014.
‹‹ Bilaga 2 Medelsfördelning är uppdaterad i
enlighet med beslutad medelsfördelning för
år 2014.
‹‹ Bilaga 3 Fördelning av polisaspiranter har
uppdaterats.
‹‹ Bilaga 4 Trafiksäkerhet har ett tillägg
av­seende angivande av kontrollområden.
Förord
3
Förord
Polisens planeringsförutsättningar är Rikspolisstyrelsens (RPS) styrdokument för att utveckla
och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen
och regeringen beslutar för polisverksamheten
samt förmedla detta till polisorganisationen.
Den primära målgruppen för Polisens planeringsförutsättningar är länspolismästarna eller
motsvarande samt polisstyrelserna.
I planeringsförutsättningarna fastställer RPS
nationella mål för ett antal områden inom kärnverksamheten. I planeringsförutsättningarna
fastställs också medelsfördelningen för polis­
organisationen för det innevarande året.
De nationella målen i planeringsförutsättningarna anger en riktning och prioritering inom ett
antal områden. Andra områden målsätts utifrån
lokala förutsättningar. En stor del av verksamheten är inte målsatt, men den är givetvis inte
mindre viktig för det. Hela Polisens uppdrag ska
utföras.
Det beslut som fattas om Polisens planeringsförutsättningar i juni är ett preliminärt beslut.
Det slutliga beslutet fattas i början av det år som
planeringsförutsättningarna gäller dvs. efter det
att riksdag och regering beslutat om anslag och
regleringsbrev.
Innehåll
5
Innehåll
Förord...............................................................3
1. Rikspolischefen har ordet............................6
2. Verksamhetens inriktning...........................9
2.1 Ny organisation 2015................................9
2.2 Polisen ska bidra till att minska brottslig­
heten och öka tryggheten i samhället........9
2.3 Polisens verksamhet ska vara rättssäker
och enhetlig............................................10
2.4 Polisens värdegrund.................................11
2.5 Polisen och likabehandling.......................11
2.6 Uppföljning är en viktig del av styrningen.12
2.7 Effektivitet och produktivitet....................12
2.8 Inriktning av kriminalunderrättelse­
verksamheten..........................................13
2.9 Andra utgångspunkter att beakta............13
2.9.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan.....13
2.9.2 Personsäkerhetsarbete.......................13
2.9.3 Internationell verksamhet och inter­
nationellt samarbete i vardagen.........14
2.9.4 Krisberedskap....................................14
2.9.5 Miljöledning för en hållbar utveckling.15
2.9.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete...........15
2.9.7 Verksamhetsskydd.............................15
2.9.8 V
erkställighetsarbete och
gränskontroll.....................................16
3. Intern styrning och kontroll......................17
3.1 Brister och risker......................................17
4. Ekonomi......................................................18
4.1 Polisen ska ha en ekonomi i balans..........18
5. Kompetensförsörjning...............................19
5.1Chefs- och medarbetarskap......................19
5.2 Arbetsgivarpolitik.....................................19
5.3 Kompetensutveckling..............................20
5.3.1 Utbildning.........................................20
5.4 T illvaratagande av internationella
erfarenheter............................................20
5.5 Kompetensförsörjning och
likabehandling.........................................20
5.6 Aspirantfördelning...................................20
6. Nationella mål för brottsbekämpningen.21
6.1 Våldsbrottslighet......................................21
6.2 Mängdbrott.............................................22
6.3 Organiserad brottslighet..........................24
6.4 Ungdomars brottslighet...........................25
6.5 Trafiksäkerhet..........................................26
6.6 Narkotikabrott.........................................27
6.7 It-relaterad brottslighet............................27
6.8 Brottsofferarbete.....................................28
6.9 Service.....................................................29
6.10 Effektiv, enhetlig och rättssäker hand­
läggning av polismyndighetsärenden.....29
7. Polisens it-baserade verksamhetsstöd.....30
8. Rapportering till RPS..................................31
8.1 Verksamhetsplan och kompetens­
försörjningsplan.......................................31
8.2 Lokalförsörjningsplan...............................31
8.3 Prognoser................................................31
8.4 Intern styrning och kontroll......................31
8.5 Förordning (1995:1300) om statliga
myndigheters riskhantering......................31
BILAGOR
1. Uppföljning 2014.......................................33
2. Medelsfördelning.......................................36
3. Fördelning av polisaspiranter...................38
4. Trafiksäkerhet............................................39
5. Mallar för polismyndigheternas verksam­hets- och kompetensförsörjningsplaner...40
Rikspolischefen har ordet
6
1 Rikspolischefen har ordet
I planeringsförutsättningarna för 2014 har
Rikspolisstyrelsen tagit bort mål på detaljerad
nivå och fokuserar på de övergripande målen
för att nå vårt uppdrag att minska brottsligheten
och öka tryggheten.
Våldet ska minska, fler mängdbrott ska
klaras upp, organiserad brottslighet och seriebrottslighet ska bekämpas, ungdomars brottslighet ska vara i fokus, trafiken ska bli säkrare,
narkotikan ska bekämpas och brottsofferarbetet
ska utvecklas för ökad trygghet.
Nu är det upp till ledningen i myndigheterna
att i dialog med medarbetarna utifrån den lokala
problembilden formulera lokala verksamhetsplaner i syfte att bidra till de övergripande
målen och genomförandet av uppdraget.
Ett nytt mål som gäller den it-relaterade
brottsligheten har tillkommit. Vi ska förbättra
vår förmåga att bekämpa it-relaterad brottslighet. Brottsligheten förändras, de kriminella
använder ny teknik och ändrar sitt beteende
när det gäller vilka brott som begås. Vart tionde
brott är idag ett bedrägeribrott varav de flesta
begås med hjälp av internet. Här måste Polisen
vässa sin förmåga.
inte tappa siktet på målet – en sammanhållen
myndighet kommer att ge bättre förutsättningar
för att åstadkomma ökad enhetlighet, kvalitet,
effektivitet och flexibilitet.
Vi ska inte stå stilla i väntan på den nya
organisationen. Vi ska fortsätta att utveckla
och förbättra verksamheten med full kraft.
Polisens it inför nya Polismyndig­
heten
Under 2014 kommer ett arbete att pågå med
att färdigställa, anpassa och säkerställa att
ett hundratal olika system fungerar inför bild­
andet av den nya Polismyndigheten. För att
snabba upp arbetet inrättades i slutet av 2013
en interimistisk it-organisation med uppdrag
och mandat att samla all utveckling av it inför
nybildningen den 1 januari 2015. Vid halvårsskiftet 2014 ska utvecklingsarbetet vara färdigt.
Under andra halvåret genomförs tester och
driftsättningar av system och systemändringar.
Under ledning av Genomförandekommittén
tas under 2014 en it-strategi för den nya Polismyndigheten fram.
Fortsatt utveckling 2014 och resan
mot en ny organisation
Vi har alla ett ansvar för Polisens
uppdrag
2014 är året då många bitar inför den nya
organisationen kommer falla på plats. Arbetet
kommer att ställa krav på förändringsvilja och
engagemang. När frågorna är många får vi
Vi har alla inom Polisen, oavsett roll och funktion, ett ansvar för att bidra till verksamhetens
utveckling, så att uppdraget genomförs och att
förtroendet för Polisen förblir högt.
Rikspolischefen har ordet
7
Polisens uppdrag ska löpa som en röd tråd
via övergripande nationella mål och vidare till
verksamheten. På så sätt blir Polisens uppdrag
nedbrutet och tydligt i alla led. Genom öppna
diskussioner och genom att det ställs frågor om
grunderna för tagna beslut, minskar riskerna
för missförstånd och möjligheterna till bra
beslut ökar.
Vi ska ta tillvara det stora engagemang som
finns bland polisanställda och skapa delaktighet för att utveckla verksamheten och nå målen.
Grunden i det arbetet är att skapa förståelse
för vad som ska göras utifrån Polisens uppdrag
och allmänhetens förväntningar.
Vi ska arbeta vidare med att förbättra kostnadseffektiviteten i verksamheten för att skapa
bästa förutsättningar för den nya organisa­
tionen 2015. Detta är ett arbete vi alla har
ansvar för.
Bengt Svenson
Rikspolischef
Verksamhetens inriktning
9
2 Verksamhetens inriktning
Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är
den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet.
Tillsammans med andra myndigheter inom
och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina
insatser bidra till målet för kriminalpolitiken
– att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt
att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och
annan hjälp.1
I regleringsbrevet understryker regeringen att
Polisen ska bidra till en utveckling där brottsligheten ska minska och människors trygghet öka.
Polisen ska arbeta brottsbekämpande, bland
annat genom att förhindra att brott begås, och
utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisen
ska även tillförsäkra allmänheten skydd och
hjälp. Förtroendet för Polisen ska vara högt och
Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras.
Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav
på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt
präglas av långsiktighet och helhetssyn på verksamheten. Polisen ska kontinuerligt utveckla
sin verksamhet för att leva upp till de krav som
ställs på en professionell och framgångsrik
brottsbekämpande verksamhet, samt bidra till
effektivitet i rättskedjan.
2.1
Ny organisation 2015
Rikspolisstyrelsen och dagens 21 polismyndigheter övergår i en sammanhållen myndighet den 1
januari 2015. Genomförandekommittén för nya
Polismyndigheten har påbörjat förändringsarbetet som genomförs stegvis. Större förändringar
i Polisens planeringsförutsättningar har därför
undvikits.
Myndigheterna ska för 2014 ta fram verksam1 1 § polislagen (1984:387)
hetsplaner och övriga styr- och uppföljningsdokument samt rapportera till RPS i likhet med
tidigare år. Myndigheterna bör samtidigt nära
följa Genomförandekommitténs arbete och ha
flexibilitet och omställningsförmåga utifrån de
uppdrag som kommittén lämnar.
2.2Polisen ska bidra till att
minska brottsligheten och öka
trygg­heten i samhället
Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt:
vi ska bidra till att minska brottsligheten och
öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige
ska känna sig trygga där de bor och vistas. En
utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre
resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom
att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens
inriktning.
Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt
brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott
begås.
Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett
systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska
användas när det finns sådana.
Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom
sin utredande verksamhet verka för att fler brott
klaras upp.
Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas
i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och Polisens metodstöd för
utredning av grova våldsbrott (PUG).
Verksamhetens inriktning
10
Människor ska känna sig trygga. Polisen ska
bidra till att människor känner trygghet och mindre oro
för brott.
Polisen ska arbeta för att öka tryggheten genom
att använda metoder som ökar närvaron och
synligheten i samhället.
Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt
metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för
allmänheten.
Serviceverksamheten står för en betydande del
av allmänhetens kontakter med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten
och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir
nöjda med Polisens service. Polisens webbplats
ska användas planerat och samordnat för att nå
aktuella målgrupper och för att öka tillgängligheten. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet
på Polisens webbplatser med lokalt innehåll.
Polisen ska använda sociala medier så att syftet
med närvaron uppnås.2
Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska
slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för
oss och arbeta för att det stärks ytterligare.
Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant
bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat
samt värna och stärka förtroendet för Polisen.
2 RPS Rapport 2013, dnr. A033.554/2013
Människors bild av Polisen är avgörande för
förtroendet. Polisens kommunikation måste
därför bygga på en välgrundad kunskap om hur
människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar bildas. Utifrån den kunskapen kan
Polisen förbättra sin kommunikation. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är
till hjälp i det arbetet.
2.3Polisens verksamhet ska vara
rättssäker och enhetlig
Verksamheten ska utövas på ett rättssäkert sätt.
Detta innebär bland annat att arbetsmetoderna
måste vara proportionerliga och ändamålsenliga.
All personal inom Polisen måste ta ansvar för att
utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Detta är en
grund för Polisens legitimitet i samhället. För fullgörandet av regeringens uppdrag till RPS avseende
Polisens behandling av personuppgifter måste
samtliga myndigheter säkerställa att det inom
denna verksamhet finns erforderliga riktlinjer och
rutiner samt att gällande regelverk efterlevs.
För allmänheten och den enskilda individen
är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsägbar. En förutsättning för det är att
lagar och andra författningar tillämpas på ett
enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga
inte minst ur enskildas perspektiv. Polisen måste
noggrant följa rättsutvecklingen och sträva efter
en rättstillämpning som tillgodoser kravet på
likabehandling.
För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen
är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna,
mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal
nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör
därför vidareutvecklas och förstärkas.
Verksamhetens inriktning
11
2.4
Polisens värdegrund
Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska
brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professio­
nellt och skapar förtroende genom att vara:
Engagerade – med ansvar och respekt.
Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om
allas lika värde.
Effektiva – för resultat och utveckling.
Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig
utveckling.
Tillgängliga – för allmänheten och för varandra.
Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande.
Polisens värdegrund ska användas för att
utveckla verksamheten och är vägledande i allt
från övergripande inriktning och prioritering
till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare
ska ha regelbunden dialog om verksamheten och
hur alla kan medverka till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett
roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som
vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat
förtroende för Polisen.
Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet
ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även
för en sådan diskussion.
Polisen har nolltolerans mot kränkande
yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska
känna till rutiner och riktlinjer för hur man ska
hantera brister i bemötanden, attityder och beteenden. Detta gäller också när medarbetare representerar svensk polis i andra länder. Medarbetare som reser i tjänsten ska följa Polisens etiska
riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag.3
3 Etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag;
HR 749-3297/10
2.5
Polisen och likabehandling I Polisens uppdrag ligger att beakta och värna
de mänskliga rättigheterna. Vi har stor möjlighet att bidra till att allmänheten ges likvärdiga
möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet.
Ett möte med Polisen kan göra stort avtryck i en
människas liv. Polisens nationella inriktning för
likabehandling finns i Polisens plan för likabehandling 2013-2016.4
Polisens plan för likabehandling är en del av
styrningen i utvecklingen av Polisens verksamhet och organisation. Den är ett komplement
till Polisens planeringsförutsättningar. Det
övergripande syftet med de mål som är formulerade i planen för likabehandling är att ta ut en
gemensam riktning och tydliggöra förväntningar
kring hur likabehandling ska inkluderas som en
parameter i vår verksamhet.
Målen i Polisens plan för likabehandling
utgörs av:
‹‹ Grundläggande förhållningssätt
‹‹ Rätt kompetens på rätt plats
‹‹ Träffsäker verksamhet
Utöver det utvecklingsarbete som följs upp utifrån Polisens plan för likabehandling, har varje
polismyndighet t.o.m. år 2014 ett eget ansvar att
säkerställa att myndighetens verksamhet förvaltas och utvecklas på ett sätt som främjar likabehandling och motverkar diskriminering i enlighet med de lagar, förordningar och föreskrifter
som reglerar statliga myndigheters ansvar. I det
ingår bl.a. att skydda och främja de nationella
minoritetsspråken och att verka för att myndigheters lokaler och information är tillgängliga för
personer med funktionsnedsättning.
4 Polisens plan för likabehandling 2013-2016;
HR 749 A000.216/2013
Verksamhetens inriktning
12
2.6Uppföljning är en viktig del
av styrningen
Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med
hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader
i resultat mellan polismyndigheterna krävs
utvecklade former för uppföljning, utvärdering
och tillsyn. För att styra och leda verksamheten
framåt krävs bland annat kunskap om Polisens
mål, tidigare prestationer och resultat. Tidigare
verksamhetsresultat och annan kunskap ska
utgöra grunden för den kommande planeringen,
goda exempel och erfarenheter ska spridas
inom organisationen. Tillsynsverksamheten ska
utgöra en del av den strategiska styrningen av
Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla
nivåer inklusive individnivå ska vara ett ständigt
närvarande och naturligt inslag i den dagliga
verksamheten.
Tidredovisningen ska utgöra ett av underlagen
för att kunna leda och styra verksamheten, både
centralt och lokalt. Sammantaget ställer allt
detta stora krav på planering, uppföljning samt
ledning och styrning inom varje polismyndighet
med flera.
Polisen har ett omfattande uppdrag som framgår av lagar och förordningar. Uppdraget ska
genomföras med beaktande av verksamhetskraven – effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlig och
rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel.
Självutvärderingen ger underlag för att identifiera risker. Med hjälp av den går det att göra
riskanalys även av de delar av verksamheten som
inte målsätts i planeringsförutsättningarna men
som ändå är en viktig del av uppdraget. Riskanalyserna ska ingå som en del i planerings- och
uppföljningsprocessen.
RPS kommer även fortsättningsvis att varje
månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått
inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier samt
antalet genomförda alkoholutandningsprov.
Även mängdbrottskategorierna kommer att
följas upp månadsvis. Informationen om utfallet
finns tillgänglig i verksamhetsuppföljningssystemet VUP. Informationen i VUP kompletteras
av statistik från Åklagarmyndigheten i form av
lagförda brottsmisstankar. RPS kommer också
att följa upp i vilken omfattning de internationella informationskanalerna används av polismyndigheterna. Informationen i form av statistik
per polismyndighet kommer från Rikskriminalpolisen. Ledningen vid polismyndigheterna
ansvarar för att samtliga medarbetare kan ta del
av resultatet.
En beskrivning av RPS planering för uppföljning finns i bilaga 1, Uppföljning 2014.
2.7
Effektivitet och produktivitet
Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet
kännetecknas av att man gör rätt saker på rätt
sätt, och att en god resultatkultur och resultatutveckling står i fokus för samtliga chefer och
medarbetare. I en verksamhet med god resultatkultur, skapar chefer förutsättningar för dialog,
delaktighet och återkoppling samt synliggör den
enskilda medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. För Polisen innebär det att vi ska
fullfölja vårt uppdrag och att verksamheten ska
bedrivas med hög kvalitet och produktivitet.5
För att skapa förutsättningar för en hög
kvalitet och produktivitet ska verksamheten
bedrivas på ett rättssäkert sätt och i enlighet med
5 Produktivitet är generellt ett mått på hur mycket som
produceras för en given resursmängd eller under en
viss tid. Inom Polisen används produktivitetsmåttet
arbetsproduktivitet, det vill säga förhållandet mellan
prestationer och arbetad tid.
Verksamhetens inriktning
13
beslutade metoder och strategier. Uppföljningen
ska utgöra underlag för ett löpande förbättringsarbete och styrning av verksamheten. Vi ska
nyttja it-stöden och den samlade kompetensen
på bästa sätt, samtidigt som vi ska bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar.
Polisens resurser har ökat de senaste åren vilket
ställer höga krav på att produktionen utvecklas
positivt. Förhållandet mellan produktionen och
resursinsatsen (produktiviteten) är tillsammans
med kvaliteten i verksamheten viktiga faktorer
för att man ska kunna bedöma om Polisens verksamhet är effektiv.
2.8Inriktning av kriminalunder­
rättelseverksamheten
Rikskriminalpolisen ansvarar för att ta fram
den nationella lägesbilden om grov organiserad
brottslighet och organiserad seriebrottslighet
i Sverige. Detta görs utifrån underlag från de
lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna. När lägesbilden är beslutad i Polisens
nationella strategiska ledningsgrupp ger Rikskriminalpolisen ut det årliga inriktningsbeslutet för
kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet
anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom
Polisen.
2.9Andra utgångspunkter att
beakta
Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, det vill säga bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska
ramar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och
Polisens nationella utredningskoncept (PNU)
är centrala utgångspunkter för verksamhetens
bedrivande.
2.9.1
Utvecklad samverkan i rättskedjan
Det är viktigt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och övriga
myndigheter i rättskedjan. RPS och Åklagarmyndigheten träffade därför i mars 2011 en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan
myndigheterna i rättskedjan. Ett centralt samverkansforum har inrättats för att ge rikspolischefen
och riksåklagaren ett gemensamt underlag för
den strategiska inriktningen av brottsbekämpningen. Även företrädare för Domstolsverket och
lokala tingsrätter bjuds in när så är lämpligt. För
att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala
samverkansforum där åklagarkamrarna bjuder
in företrädare för respektive polismyndighet till
sammanträden. Här behandlas frågor som avser
utveckling av den lokala brottsbekämpningen,
hur brottsbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och
övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur
brottsbekämpningen ska inriktas.
2.9.2Personsäkerhetsarbete
Hot och våld mot människor i samhället kan
utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet
och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv
rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten
och möjliggör ett mer effektivt och objektivt
utredningsarbete.
Hot och våld mot politiskt förtroendevalda,
anställda inom rättsväsendet utgör ett allvarligt
problem som riskerar att påverka demokratiska
värden och rättsäkerheten och hot och våld mot
andra företrädare för samhälleliga organisationer så som föreningar och företag, kan riskera
viktiga samhälleliga värden. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade
Verksamhetens inriktning
14
personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller
fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med
de nationella riktlinjerna.
2.9.3Internationell verksamhet och
internationellt samarbete i vardagen
Internationella förhållanden påverkar Polisens
verksamhet i allt högre grad. Sverige medverkar i
polissamarbetet i Europeiska unionen (EU) och
ska uppfattas som en av dess ledande medlemsstater. Polisens arbete ska bidra till att Sverige
följer de internationella åtaganden som följer av
medlemskapet i EU. Det innebär bland annat att
svensk polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att brottsligheten
minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i
andra länder.
Polisen ska delta i samarbetet inom EU:s
gränskontrollbyrå Frontex. Detta ska främst ske
genom att vi deltar i gränskontrolloperationer
vid Schengenområdets yttre gränser och genom
deltagande i gemensamma verkställighetsresor
(”Joint Return Operations”).
Polisens förmåga att förebygga, upptäcka
och utreda brott ska vara densamma oavsett om
ett brott har en lokal, regional, nationell eller
internationell dimension. Det finns möjligheter
för utbyte av information och underrättelser
samt för operativt samarbete genom Europol och
Schengen inom EU samt Interpol och sambandsmännen runt om i världen. Polismyndigheterna
ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga
polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar
för en effektivare nationell polisverksamhet och
ett förbättrat verksamhetsresultat.
Polismyndigheterna ska också använda sig av
EU:s finansieringsprogram för att i samarbete
med andra länder utveckla polisverksamheten
eller för att genomföra operativa åtgärder i så
kallade gemensamma utredningsgrupper. Polisen
ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete har Polisen också ett
uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i ett tredje land.
Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt
man vill delta i ett sådant samarbete. Polisen ska
arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor
till internationella uppdrag.
Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta
delar av verksamheten.
Kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att
inom hela organisationen höja förmågan att fullt
ut använda de internationella samarbetsformer
som finns och utvecklas.
2.9.4Krisberedskap
En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden
för att Polisen vid större händelser ska kunna
samla sina resurser och genomföra de insatser
som krävs. Krisberedskap handlar dels om att
förebygga kriser, dels om att motstå och hantera
de kriser som inträffar. Genom att systematiskt
identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt
åtgärder sättas in i form av bland annat utbildning och övning. Ett viktigt verktyg i detta arbete
är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till regeringen i
enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.
RPS samordnar Polisens övningsverksamhet
för att höja Polisens krishanteringsförmåga.
Genom samverkansområdena ska polismyndigheterna delta i samordningsråd för att
utveckla arbetssätt för lägesuppföljning och
Verksamhetens inriktning
15
dokumentation för att erfarenheter ska kunna
tillvaratas.
Polisen ska fortsätta att utveckla sin förmåga att
förhindra och hantera grova vålds- och terroristbrott genom bland annat de åtgärder som framgår
av RPS beslut den 18 april 2013. 6
2.9.5
tidigt och den enskilde individens arbetsförmåga ska tillvaratas. Handledning och psykosocialt
stöd ska finnas och aktiviteterna ska integreras i
den ordinarie verksamheten. Riskbedömningar
ur arbetsmiljöperspektiv ska genomföras enligt
Polisens metodstöd. Arbetsmiljön ska vara fri
från kränkande särbehandling och trakasserier.
Miljöledning för en hållbar utveckling
För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska
miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. I förordningen (2009:907) om miljöledning
i statliga myndigheter anges att myndigheterna
ska ha ett miljöledningssystem som integrerar
miljöhänsyn i myndighetens ordinarie verksamhet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de
betydande miljöaspekterna inom verksamheten,
vilka för Polisen är bl.a. resor och transporter i
tjänsten samt energianvändning i våra fastigheter.
För att minska användningen av fossila bränslen
ska polismyndigheterna m.fl. arbeta för att:
‹‹ Öka antalet resfria möten genom att t ex
använda video och telefonkonferenser
‹‹ Öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel och därmed minska andelen
resor med bil och flyg (särskilt flygresor kortare än 50 mil)
‹‹ Minska utsläppen av fossil koldioxid från
tjänstefordon
‹‹ Minska energiförbrukningen.
2.9.7Verksamhetsskydd
Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Eventuella
förändringar i sjukfrånvaron ska bevakas och
insatser för att minska arbetsrelaterade ohälsa
ska genomföras. Rehabilitering ska påbörjas
Polisens verksamhetsskydd ska vara riskbaserat
och anpassat efter verksamhetens behov. Med
riskbaserat menas att verksamhetsskyddsarbetet
utgår från att riskanalyser genomförs i syfte att
sätta in rätt säkerhetsåtgärder.
Polisens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete. Skydd av medarbetare ska
stödja arbetsmiljöarbetet med förebyggande
skyddsåtgärder och i förekommande fall även
direkta stödjande satsningar vid inträffade hot,
angrepp och andra incidenter. Information
ska skyddas i syfte att uppnå konfidentialitet,
riktighet och tillgänglighet. Polisens egendom
utgör en avsevärd del av statens tillgångar och
ska hanteras säkert för att förebygga risker,
skador eller kostnadsförluster. Utrustning ska
finnas på plats och fungera när den behövs.
Lokalerna ska vara utformade så att de skyddar och stödjer verksamheten.
Under planeringsperioden fortsätter RPS
arbetet med att utveckla ett ledningssystem för
informationssäkerhet (LIS)7.
Det är viktigt att polismyndigheterna med
flera bidrar i arbetet med att öka den nationella
samordningen av Polisens verksamhetsskydd.
En nationell strategi för Polisens verksamhetsskydd ska tas fram och polismyndigheternas
deltagande i det arbetet genomförs med hjälp
av Samordningsgruppen för Polisens verksamhetsskydd. Nationella styrdokument inom
6 VLK 32/13, VLK-060-5113/12
7 I enlighet med standarden SS ISO 27001.
Uppföljning av Polisens miljöledningsarbete
sker årligen och rapporteras till Naturvårdsverket.
2.9.6
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Verksamhetens inriktning
16
verksamhetsskyddsområdet ska ses över under
planerings­perioden.
2.9.8Verkställighetsarbete och gräns­kontroll
Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och
utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som
krävs för att öka andelen verkställda beslut.
Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna
åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet.
Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till
centrala gränskontrollenheten.
Under 2013 har Polisen tillsammans med
Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat
en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Under 2014 kommer arbetet gå
över i linjeverksamhet och polismyndigheterna
ska fortsatt arbeta med verkställighetsfrågor i
enlighet med denna arbetsmetodik. Verkställighetsresor samordnade av den europeiska
gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta
är möjligt. Det är viktigt att polismyndigheterna
kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med
EU:s regelverk. Polismyndigheterna ska även
planera för att kunna delta i Frontex gräns­
kontrolloperationer.
Intern styrning och kontroll
17
3 Intern styrning och kontroll
Det är respektive myndighets ledning som
ansvarar för den process som syftar till att
myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de
krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. Detta framgår av förordningen
(2007:603) om intern styrning och kontroll. Polis­
myndigheterna med flera ska ha en betryggande
process för intern styrning och kontroll. Den är
en förutsättning för att Polisen ska nå sina mål
och fullgöra sitt uppdrag. Den interna styrningen och kontrollen ska ingå som en del i verksamhetsstyrning och uppföljning. Det är viktigt att
polismyndighetens medarbetare är engagerade
i processen.
3.1
Brister och risker
Obligatoriska moment som ska ingå i processen
för intern styrning och kontroll är:
‹‹ riskanalys
‹‹ kontrollåtgärder
‹‹ uppföljning
‹‹ dokumentation.
För att intern styrning och kontroll ska bli
effektiv, måste det finnas en tydlig ansvarsför­
delning på olika nivåer i organisationen. Det
måste vara klarlagt hur man ska hantera och
åtgärda identifierade risker som kan hindra
Polisen att nå sina mål, utföra sitt uppdrag eller
följa det regelverk som styr verksamheten. En
förutsättning är att det finns dokumenterade
rutiner och kontroller som säkerställer att processen följs upp och att verksamheten styrs så
att riskerna minimeras.
Närmare bestämmelser om processen finns
i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd om intern styrning och kontroll inom
Polisen. Föreskrifterna har uppdaterats 2013.
RPS har även beslutat om riktlinjer. Som ett
första steg i planeringsprocessen för att identi­
fiera och värdera risker används Självutvärderingsmall. Mallen finns att tillgå på Intrapolis.
Rikspolischefen gör årligen en bedömning av
den interna styrningen och kontrollen inom
Polisen, baserat på länspolismästarnas m.fl.
bedömningar av hur den interna styrningen
och kontrollen genomförts inom respektive
myndighet.
Ekonomi
18
4Ekonomi
4.1Polisen ska ha en ekonomi
i balans
All verksamhet inom Polisen ska bedrivas
effektivt och inom ramen för tillgängliga medel.
Det är respektive myndighets ledning som
ansvarar för att myndigheten hushållar väl med
statens medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras.
Genomfört och pågående effektiviserings- och
besparingsarbete ska följas upp.
RPS har tillsammans med polismyndigheterna
utvecklat en ny metod för medelsfördelningen.
Metoden är i huvudsak baserad på respektive
myndighets belastning och problembild.
Utgångspunkten för den nya fördelningsmetoden är att polismyndigheterna över tid ska få
likartade förutsättningar att bedriva verksamheten. Övergången till den nya fördelningsmetoden
kommer att innebära att flertalet myndigheter
måste anpassas till en annan nivå när det gäller
resurser. Anpassningen ska i första hand ske
genom aspirantfördelning och naturliga avgångar men även genom övrig personalrörlighet.
Omfördelningen sker genom att de myndigheter
som ska öka tillförs fler aspiranter än de beräknade avgångarna.
Medelsfördelningen för 2014 för polismyndigheterna m.fl. finns i bilaga 2, Medelsfördelning.
Utgångspunkt för medelsfördelningen för 2014
är tilldelningen för 2013. Fördelningen för 2014
består av en generell uppräkning av basen med
1,46 procent samt fördelning för aspiranter och, i
förekommande fall, nettoförändring av assistenter. Därefter har ett par justeringar gjorts av den
preliminära fördelningen, som beslutades i juni
2013. Justeringarna framgår av bilaga 2.
Principerna för fördelning av kostnader för
pc-arbetsplats kommer inte att förändras under
2014. Myndigheterna kommer även i fortsätt-
ningen att hyra användarutrustning från PVS
och kostnaden för drift och förvaltning av
tjänsterna kommer att belasta PVS. Hyrespriset
för pc-arbetsplats kommer inte att höjas år 2014,
men införandet av Polar kan av verksamhetsmässiga skäl motivera en högre andel bärbara
datorer, vilka har ett högre hyrespris än stationära pc-arbetsplatser.
Kostnaderna för Microsoft-licenser kommer
att öka med fem procent på grund av att Polisen har varit tvungen att höja antalet licenser
från 21 500 till 26 500. RPS kommer att ändra
faktureringsmodellen avseende kostnader för
Microsoft-licenser, så att beräkningsgrunden
blir antalet pc-arbetsplatser i stället för som tidigare antalet anställda. Det nya beräkningssättet
kommer inte att höja kostnaden, under förutsättning att polismyndigheterna anpassar antalet
persondatorer så att det totalt sett inte överstiger
26 500 för Polisen.
Kompetensförsörjning
19
5Kompetensförsörjning
Strategisk kompetensförsörjning innebär att
säkerställa att myndigheten har den kompetens
som krävs för att nå verksamhetens mål. Den
strategiska kompetensförsörjningen utgår från
verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en
verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens
samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen.
Den är en integrerad del i planeringen och uppföljningen av verksamheten och bidrar därmed till att
resultat och utveckling står i fokus. Till stöd för
detta finns metodstöd för kompetensplanering,
rekryteringsprocess och karriärväxling. Polisens
kompetensförsörjning inriktas mot tre prioriterade områden:8
‹‹ Genomföra uppdraget professionellt och
skapa förtroende
‹‹ Synlighet och tillgänglighet
‹‹ En flexibel verksamhet för att lösa uppdraget
Kompetensförsörjningen inom Polisen ska
vara systematisk och enhetlig. Det ska finnas
tydliga krav på vilken kompetens som behövs i
verksamheten, och vägarna för utveckling och
karriär ska vara kända. Detta kräver enhetlighet
vad gäller anställnings- och tjänstebenämningar
samt funktionstitlar.
Den strategiska kompetensförsörjningen utgår
även från nationella styrdokument och stöder
därmed tillämpningen av metodutveckling och
de förändrade arbetsformer detta medför.
I strategisk kompetensförsörjning ingår även
chefsförsörjning och försörjning av kompetens
till verksamhetskritiska nyckelfunktioner. Kompetensförsörjning innefattar en mängd olika slags
aktiviteter, från att systematisk arbeta med att
attrahera, rekrytera och utveckla rätt kompetens
8 Polisens strategi för kompetensförsörjning;
dnr HR -799-3190/11
till åtgärder för växling och avveckling av kompetens. För de kommande åren ser Rikspolisstyrelsen ett behov att förstärka organisationen med
särskild kompetens som kompletterar den rent
polisiära, så att Polisen långsiktigt både breddar
och fördjupar organisationens samlade förmåga.
5.1
Chefs- och medarbetarskap
Verksamhetsutveckling och goda resultat förutsätter ett bra samspel mellan chefer och medarbetare. Det är med förståelse för varandras roller
och med delaktighet som vi skapar motivation
för uppdraget.
Cheferna ska tydliggöra Polisens uppdrag
och mål samt koppla detta till uppföljning och
utveckling av både verksamhet och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för sitt bidrag till
verksamheten och medverkar till att Polisen
genomför uppdraget professionellt. Dialogen
mellan chefer och medarbetare ska vara av sådan
kvalitet att individens engagemang och kompetens tas tillvara. Alla medarbetare ska även få
regelbunden uppföljning och återkoppling på
individuell prestation. Förväntningarna på alla
medarbetare och på chefer framgår av Polisens
medarbetarpolicy.
5.2Arbetsgivarpolitik
Arbetsgivarpolitiken ska ange normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap
av arbetsgivare.
Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivar­
företrädare och en utvecklad arbetsgivarsamverkan ska vara en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling.
Polisen ska bedriva en lönebildningsprocess
och genomföra en lönesättning som bidrar till
resultatkultur och utveckling av verksamheten.
Kompetensförsörjning
20
Grunden för detta är individuell lönesättning.
De nationella avtalen om Polisens allmänna
löne- och förmånsvillkor, inklusive arbetstidsavtalet, ska tillämpas så att de främjar effektiviteten i verksamheten. Arbetstiden ska förläggas
utifrån verksamhetsanalyser som visar kompetens- och bemanningsbehov.
5.3Kompetensutveckling
Kompetensutvecklingen ska utgå från verksamhetskraven och stödja individens drivkraft och
vilja att utvecklas samtidigt som den ska främja
den lärande organisationen. Utgångspunkten är
att olika perspektiv och metoder ska användas
för att utveckla den kompetens som verksam­
heten behöver.
Kompetensutveckling ska vara effektiv när det
gäller innehåll, genomförande och kostnader.
Kompetensutvecklande insatser ska utformas
så att de bäst anpassas till verksamhetens och
medarbetarnas skiftande förutsättningar. Det är
viktigt att man använder den egna arbetsplatsen
som utgångspunkt för utveckling och lärande och
att man arbetar systematiskt med olika typer av
kompetensutveckling som t.ex. praktik, handledning och utbildning. Kompetensutveckling måste
även vara framåtsträvande för att kunna motsvara föränderliga kompetenskrav inom Polisen.
5.3.1 Utbildning
En viktig del i våra strävanden att bli framgångsrika i våra uppgifter är att tillhandahålla
rätt utbildning för våra medarbetare. Har våra
medarbetare rätt kompetens är grunden lagd för
att vi gemensamt ska klara Polisens olika uppdrag med ett bra resultat. Det är också viktigt
att vi kontinuerligt utvecklar vår utbildning så
att det motsvarar de krav som samhället ställer
på Polisen i olika delar. De närmaste åren är det
särskilt viktigt att vi inriktar vår utbildning mot
att säkerställa att vi har grunden för en positiv
resultatutveckling. 5.4Tillvaratagande av inter­
nationella erfarenheter
Deltagande i internationell verksamhet och
internationell tjänstgöring ska uppmuntras.
Erfarenheter från sådan verksamhet ska tas
tillvara på ett strukturerat sätt och spridas inom
polisorganisationen.
5.5Kompetensförsörjning och
likabehandling
Likabehandling stärker rättssäkerheten, ökar
möjligheterna till mångfald och skapar förutsättningar att tillvarata allas kompetens. Kompetensförsörjning som präglas av transparens och
spårbarhet med tydligt specificerade kompetenskrav, ger bästa förutsättningar till rätt kompetens på rätt plats. Medarbetare med rätt kompetens ska ha likvärdiga möjligheter till utveckling
hos Polisen.
5.6Aspirantfördelning
Vid halvårsskiftet 2010 uppnådde Polisen regeringens mål om 20 000 poliser. Antagningen till
polisutbildningen ska anpassas så att antalet
inte minskar under planeringsperioden. Varje
polismyndighet ska ta emot de tilldelade aspiranterna. Under planeringsperioden kommer polisaspiranterna att anställas på RPS med placering
på någon av polismyndigheterna.
I bilaga 3, Fördelning av polisaspiranter, finns
en tabell med planeringsinriktning för polis­
aspiranter 2014.
Nationella mål för brotts­bekämpningen
21
6Nationella mål för
brotts­bekämpningen
Utifrån statsmakternas krav utvecklar och
preciserar RPS mål och riktlinjer samt förmedlar dessa till polisorganisationen. I dokumentet
Rikspolischefens inriktning ger rikspolischefen
sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska
genomföras. Där identifieras de viktigaste utmaningarna som Polisen står inför. Utmaningarna
är målsatta i Polisens planeringsförutsättningar.
Gemensamt för Polisens brottsbekämpande
arbete är att det ska inriktas mot
‹‹ de som vi vet begår brott
‹‹ de som utsatts för brott
‹‹ särskilt brottsutsatta platser.
Allmänhetens bild av Polisens förmåga
påverkas till stor del av hur Polisen bekämpar
brott och säkerställer allmänheten skydd och
hjälp, baserat på förmågan att agera utifrån den
händelsestyrda delen av verksamheten.
Allt operativt polisarbete ska bedrivas i enlighet med PUM. I PUM-A ska det finnas en tydlig
dokumentation av arbetet. Dokumentationen
ska omfatta kartläggning och analys av problemets omfattning, spridning och orsak. Den
arbetsmetod som utifrån analysen ska användas
ska beskrivas och uppföljning/utvärdering ska
dokumenteras.
Polisen ska inom samtliga brottsområden
arbeta så att färre brott begås och så att Polisen
bidrar till hög lagföring. Brottsbekämpningen
ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med
en hög och jämn kvalitet. Arbetet ska genomföras i samverkan med andra samhällsaktörer
när så behövs.
Relevanta och möjliga utredningsåtgärder ska
vidtas i samband med att brott inträffar eller då det
anmäls till Polisen. Det är särskilt viktigt att möjligheter till spårsäkring alltid beaktas och tillvaratas.
På så sätt ska fler brott klaras upp och kvaliteten i
den brottsutredande verksamheten höjas.
All anmälningsmottagning inom Polisen måste
betraktas och bedrivas som en del i den brottsutredande verksamheten. Detta förutsätter bland
annat att det finns tillräckligt mycket personal
med rätt kompetens i Polisens kontaktcenter och
i receptioner. Utöver personal i yttre tjänst och
operatörer ställer detta också krav på att förundersökningsledarna inom Polisen har tillräckligt
hög kompetens för uppgiften.
Polisen ska vara tydlig och aktiv i sin information till allmänheten om handläggningstider m.m.
Särskild uppmärksamhet ska riktas mot den
it-relaterade brottsligheten för att säkerställa att
de särskilda kompetenskrav som denna brottslighet ställer kan tillgodoses i alla delar av det
brottsbekämpande arbetet.
Det är också av stor vikt att Polisen i samarbete
med andra myndigheter utvecklar arbetet med att
återta brottsvinster. Förverkande av brottsvinster
ska vara en väl etablerad del av all brottsbekämpning, från underrättelsearbete till åtal.
6.1Våldsbrottslighet
Vi ska förbättra vår förmåga att förebygga och
beivra brottslighet som riktar sig mot människors
liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser
och tider där risken för våldsbrott är stor.
Mål: Våldsbrottsligheten ska minska.
6.1.1Metod
6.1.1.1 Våld i offentlig miljö
Utifrån lokala, noggrant identifierade och väl
beskrivna problem med våld i krogmiljö, ska
polismyndigheterna genomföra åtgärder för att
minska brott. Varje åtgärd ska vara relevant i
förhållande till identifierade problem och i möjligaste mån tidigare prövad. Exempel på sådana
Nationella mål för brotts­bekämpningen
22
metoder är Kronobergsmodellen och Ansvarsfull
alkoholservering.
6.1.1.2 Brott i nära relationer
Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott
i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska
förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi
ska klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning samt våldsoch sexualbrott mot kvinnor och barn.9
En viktig del i arbetet med brott i nära relationer är att öka andelen ärenden redovisade till
åklagare av inkomna ärenden. För att minimera
upprepad utsatthet bör en målsättning vara att
genomföra strukturerade riskanalyser vid brott
i nära relationer. Strukturerade riskanalyser
ska upprättas vid samtliga brott som gäller grov
misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år
i nära relation, grov kvinnofridskränkning, grov
fridskränkning och olaga förföljelse. Det är viktigt att pröva om en strukturerad riskanalys ska
upprättas även vid andra våldsbrott i enlighet
med Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld
på individnivå 10. Riskanalysen ligger till grund
för de skyddsåtgärder som vidtas.
Ett effektivt brottsbekämpande arbete vid
brott i nära relationer förutsätter att Polisen
har en väl utvecklad samverkan med åklagare,
socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra
relevanta aktörer. Polismyndigheterna ska ha
rutiner för anmälan till socialnämnden enligt
14 kap. 1 § socialtjänstlagen.
Polismyndigheterna ska höja personalens förmåga genom att använda den av RPS framtagna
interaktiva utbildningen som RPS utvecklat,
den fördjupade nationella utbildningen samt
handboken för brott i nära relationer. Polismyn9 Ur Rikspolischefens inriktning.
10 Dnr PoA-400-1222/09.
digheterna ska ha rutiner för dokumentation av
målsägandeförhör enligt riktlinjer i handboken
Brott i nära relationer. De metoder som tagits
fram i samarbete med Åklagarmyndighetens
Metodutvecklingsprojekt11 ska tillämpas. Hur
arbetet ska bedrivas bör diskuteras i de lokala
samverkansforumen. Detta ska leda till att
genomströmningstiderna kortas och kvaliteten i
bevissäkringen ökar. Ur ett brottsofferperspektiv är det av särskilt stor vikt att brott i nära relation utreds skyndsamt. Särskilt viktigt är detta
vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska
vidtas så att de lagstadgade tidsfristerna hålls.
6.1.1.3 Grova våldsbrott
Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent
och effektivt sätt ska varje polismyndighet ha
en handlingsplan som ser till att utredningsarbetet kan bedrivas i enlighet med det nationella
metodstödet för utredning av grova våldsbrott
(PUG). Särskild vikt ska läggas vid samverkan
med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten.
6.2Mängdbrott12
Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott
med stor påverkan i vardagen för dem som
drabbas. Många människor drabbas av tillgreppsbrott, bedrägerier och skadegörelse, men
11 Ett bästa arbetssätt för vålds- och sexualbrott i nära
relation och mot barn - Promemoria över det arbetssätt som utvecklats i metodutvecklingsprojektet,
Åklagarmyndigheten, UC Göteborg, april 2013.
12 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en
förundersökning som leds av polismyndighet.
Nationella mål för brotts­bekämpningen
23
för få gärningsmän lagförs. Eftersom brotten
är integritetskränkande och upprepad utsatthet
är vanlig ska arbetet mot mängdbrott vara högt
prioriterat. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott.
Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott
i bostad.
Mål: Fler mängdbrott ska förebyggas och klaras upp.
6.2.1 Metod
Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet
att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effektivt och rättssäkert. Genom ökad effektivitet och
förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp
och de totala handläggningstiderna minska.
Utredningsarbetet ska i största möjliga
utsträckning genomföras i direkt anslutning till
att brottet har inträffat. Antalet överlämnanden
av ärenden inom och mellan de brottsutredande
myndigheterna ska minska.
Polismyndigheterna ansvarar för att tillräcklig
resurs och kompetens finns för att utredningsverksamheten ska kunna bedrivas effektivt och
med tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt viktig roll. Ambitionen ska vara att alla förundersökningsledare ska ha genomgått den nationella
förundersökningsledarutbildningen.
Mängdbrott begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i
lokalsamhället. Rikspolisstyrelsens vägledning
för arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet
ska tillämpas. Efter att den särskilda satsningen
avslutats den 31 december 2013 ska insatserna
mot livsstilskriminellas brottslighet ingå i polismyndigheternas linjeverksamhet.
En del av mängdbrottsligheten, särskilt till­
grepps­­brott och bedrägeribrott, begås av krimi-
nella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och berör många
gånger flera polismyndigheter och länder. Polismyndigheternas användning av Rikskriminalpolisens kontaktpunkt för internationella frågor,
Single Point of Contact (SPOC), utgör en viktig
förutsättning för en effektiv brottsbekämpning av
seriebrott. En utveckling av denna användning är
att polismyndigheterna rutinmässigt kan involvera
SPOC för stöd med internationella kartläggningar.
Polismyndigheterna ska samarbeta vid seriebrottslighet, framförallt när detta är det effektivaste
sättet att hindra en serie av brott.
En effektiv bekämpning av seriebrottslighet
förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet, enskilda brottsutredningar och
brottssamordning rutinmässigt involverar de
polismyndigheter och de brottsbekämpande
myndigheter i andra länder som berörs. Bekämpningen av seriebrott som berör flera polismyndigheter kan samordnas genom den Nationella
operativa ledningsgruppen (NOLG).
Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som
informationsutbytet inom EU i enlighet med
Prümrådsbeslutet och Schengenöverenskommelsen. De nya möjligheterna till byte och sökning
av information ska användas maximalt och de
resultat som erhålls, till exempel träffar avseende fingeravtryck, DNA och efterlysningar ska
omhändertas på ett effektivt sätt.
Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna
att i så stor utsträckning som möjligt kunna
använda sig av förenklad delgivning vid stämning
i brottmål och kallelse till huvudförhandling.
6.2.2
Inbrottsstöld i bostad
Polisen ska minska antalet tillgreppsbrott med
särskilt fokus på inbrottsstöld i bostad. För att
få större kunskap om hur, var och när nya brott
planeras eller utförs är en grundlig underrät-
Nationella mål för brotts­bekämpningen
24
telseinhämtning viktig. Polisens insatser mot
tillgreppsbrottslighet ska också riktas mot att
öka den upplevda och faktiska upptäcktsrisken
genom ökad bevakning på brottsfrekventa platser och tider.
För att öka uppklaringen av tillgreppsbrott
ska spårsäkring och forensisk analys genomföras. Det är viktigt att relevanta uppgifter tas
tillvara vid anmälningstillfället.
Brottsplatsundersökningar vid inbrott i bostad
eller annan lokal där betydande värden förvaras
ska alltid genomföras av lokal brottsplatsundersökare eller kriminaltekniker. Brottsplatsundersökning ska alltid ske där det uppfattas som
möjligt att säkra spår. Som en ytterligare åtgärd
krävs att den operativa brottsanalysen utvecklas
så att förmågan att upptäcka brottsmönster och
seriebrottslighet ökar. Möjligheterna att söka i
internationella databaser ska användas om det
kan finnas internationella kopplingar. Möjligheterna till så kallad DNA-/registertopsning samt
signalements- och fingeravtrycksupptagning
(daktyloskopering) ska finnas vid kontakt med
personer som är skäligen misstänkta för brott
som kan leda till fängelse.
6.3
Organiserad brottslighet
Grov organiserad brottslighet13 drabbar många
människor och företag, och det förekommer att
grova brottslingar försöker störa den rättsliga
processen. Mot den bakgrunden är Polisens
arbete för att bekämpa den organiserade brottsligheten viktigt och vi ska göra det allt svårare att
13 För definition och beskrivning av grov organiserad
brottslighet, se: Dokument 6204/2/97 Enfopol 35
Rev 2, Brå rapport 2011:20, Bekämpning av organiserad brottslighet och Brå Idéskrift nr 18, Lokala
åtgärder mot organiserad brottslighet.
bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige.
Insatserna ska ske på bred front och i samverkan
med andra myndigheter så att bekämpningen
av den grova organiserade brottsligheten blir
effektiv och uthållig.14
Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt
hot mot samhället, inte minst när den tar sig
uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet
yrkeskriminella grupperingar har ökat under
senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som grupperna
utövar är ett omfattande problem som påverkar
stora delar av samhället och därigenom Polisens
arbete. Grov organiserad brottslighet berör all
polisverksamhet. Områden att uppmärksamma
är människohandel, narkotika och miljöbrottslighet, illegal införsel av skjutvapen samt korruption.
Mål: Polisen ska bidra till att försämra förutsättning­
arna för att bedriva såväl organiserad brottslighet som
grov organiserad och systemhotande brottslighet.
6.3.1Metod
Ekonomisk vinning utgör den starkaste drivkraften bakom grov organiserad brottslighet. Det är
därför av stor vikt att Polisen i samarbete med
andra myndigheter utvecklar arbetet med att
återta brottsvinster. Förverkande av brottsvinster ska vara en väl integrerad del av brottsbekämpning, från underrättelsearbete till åtal.
Den nationella inriktningen för kriminalunderrättelsearbete, som utges av Rikskriminalpolisen, anger inriktningen för underrättelseverksamheten när det gäller grov organiserad
brottslighet. Underrättelseverksamheten ska
14 Ur Rikspolischefens inriktning.
Nationella mål för brotts­bekämpningen
25
fortsätta att utvecklas för att säkerställa ett samordnat och effektivt underrättelseflöde inom och
mellan lokal, regional och nationell och internationell nivå. Det är en förutsättning för framtagandet av strategiska lägesbilder och underlag
för operativa insatser av hög kvalitet. Polisens
arbete mot den grova organiserade brottsligheten ska inriktas mot
‹‹ särskilt utpekade personer och organisationer
vilka genom underrättelseuppgifter har visat
sig vara nyckelpersoner,
‹‹ huvudorganisationer eller andra viktiga
personer för verksamheten inom denna typ av
brottslighet.
samt för operativt samarbete. Det rör sig framför
allt om Europol- och Schengenkanalerna inom
EU, Interpol med 190 medlemsländer och de
nordiska polis- och tullsambandsmännen i ett
trettiotal länder runt om i världen.
Polismyndigheterna ska höja kompetensen
inom området människohandel och prostitution.
RPS har utarbetat en interaktiv webbutbildning
för detta. Effektivare brottsbekämpning vad
avser människohandel och prostitution förutsätter en väl fungerande samverkan med åklagare,
socialtjänst och Migrationsverket.
Polisen ska försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk.
Den illegala införseln av skjutvapen till Sverige utgör ett allvarligt samhällsproblem. Det är
främst kriminella nätverk som står för efterfrågan. I samarbete med Tullverket ska Polisen
arbeta för att minska införseln av skjutvapen till
Sverige, bland annat genom ett fördjupat underrättelsesamarbete mellan myndigheterna och
genom att effektivisera kontrollverksamheten
genom fler gemensamma operativa insatser.
När myndigheter och näringsliv påverkas av
korruption kan effekterna vara mycket allvarliga. Även mindre omfattande korruptionsbrott
kan, när de läggs samman, ha en systemhotande
påverkan. Därför måste Polisens arbete, på alla
nivåer, vara tydligt inriktat mot att förebygga
och upptäcka korruptionsbrott. Polismyndigheterna ska i detta arbete ha ett nära samarbete
med Rikskriminalpolisens nationella resurs för
bekämpning av korruptionsbrott.
Polismyndigheterna ska även använda sig av
det internationella samarbetets alla möjligheter
för utbyte av information och underrättelser
Insatser mot ungdomars brottslighet motverkar
allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda
ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår
förmåga att identifiera ungdomar som riskerar
att hamna i en kriminell bana och göra insatser
för dem.
6.4
Ungdomars brottslighet
Mål: Polisen ska bidra i arbetet med att identifiera
ungdomar som riskerar att välja en kriminell livsstil.
Ungdomsutredningar ska bedrivas skyndsamt och
effektivt.
6.4.1Metod
Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där
ungdomar är misstänkta gärningspersoner. De
lagstadgade tidsfristerna som finns ska hållas.
Polismyndigheterna ska löpande se över sin
ungdomsverksamhet och utveckla och förbättra
rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Polismyndigheterna ska också höja kompetensen hos
ungdomsutredare och i samband med detta ta
hänsyn till RPS nationella utbildning för området.
Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Polismyndigheterna ska vidta de åtgärder som krävs
Nationella mål för brotts­bekämpningen
26
för att uppfylla statsmaktens krav på tidiga och
tydliga reaktioner på ungdomars brottslighet.
De ungdomar som vill lämna en kriminell livsstil eller väljer att hoppa av ett kriminellt nätverk
ska få hjälp att återetablera sig i samhället. För
Polisen förutsätter detta ett bra lokalt personsäkerhetsarbete och samverkan med andra myndigheter och aktörer som kan bidra, till exempel
med sysselsättning, boende och inkomst. Polisen
ska verka för att arbetet sker i sociala insatsgrupper om det finns förutsättningar för detta. Samtliga polismyndigheter ska arbeta aktivt för att
samverkan, främst med socialtjänsten, förbättras
på alla orter i landet.
Brott som begås av och mot ungdomar kräver
särskilt fokus. För att effektivisera och förbättra
utredningsarbetet ska Polisen aktivt samverka
med andra berörda aktörer i samhället, främst
åklagarna och socialtjänsten.
Det är viktigt att polismyndigheterna, i
samtliga beslut som rör barn och unga, beaktar
de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa
situationer.
6.5Trafiksäkerhet
Antalet dödade och skadade i trafiken ska
minska. Vår del i arbetet är att bidra till att regelefterlevnaden ökar på trafikområdet vilket också
leder till ökad trygghet i samhället. Alla poliser i
yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet.
Mål: Polisen ska bidra till att antalet skadade och
dödade i trafiken minskar.
6.5.1Metod
Trafikkontroller ska genomföras på rätt plats,
vid rätt tid och med rätt resurs. Polisen ska i samverkan med Trafikverket, Transportstyrelsen och
övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ta
fram tillförlitliga analyser. Analyserna ska sedan
ligga till grund för de insatser som kan förväntas
ge störst effekt för trafiksäkerheten.
I enlighet med Polisens trafiksäkerhetsstrategi
och arbete mot kriminella på vägnätet15 ska alla
poliser i yttre tjänst aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriterade områden är hastighets- och
nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande
av ordningsbot.
Forskning visar att en sänkning av medelhastigheten bidrar till en minskning av antalet döda
och skadade i trafiken. För att detta ska vara
möjligt måste särskilt fokus läggas på hastighetsrapportering ifrån 6 km/tim över tillåten
hastighetsgräns.
Alkoholutandningsprov ska i normalfallet
utföras vid varje polisinitierat möte med förare
av motordrivet fordon.16 Rattfyllerimisstänkta,
oavsett om det gäller alkohol- eller drogpåverkan, ska erbjudas samtal med beroendevården
inom arbetet i Samverkan mot alkohol och
droger i trafiken (SMADIT). Forskning styrker
också antalet personer som kör påverkade står
i relation till det antal alkoholutandningsprov
som Polisen utför. Mot denna bakgrund är det
angeläget att polismyndigheterna analyserar
orsakerna till de senaste årens generella minskning
av antalet alkoholutandningsprov och vidtar de
åtgärder som krävs för att vända denna utveckling.
Detta allmänpreventiva arbete ska kompletteras med situationell brottsprevention där
kontrollerna genomförs på platser och tider
där Polisen utifrån erfarenhet, kunskap och
underrättelser kan förvänta sig att onyktra eller
drogpåverkade förare finns.
15 POA-325-4941/10
16 Ur Rikspolischefens inriktning
Nationella mål för brotts­bekämpningen
27
Cyklister är den största gruppen svårt skadade i trafiken, vilket ska beaktas särskilt i
trafiksäker­hetsarbetet. Polisen ska bidra till
måluppfyllelsen genom att förhindra att farliga
situationer och regelbrott uppstår i trafiken.
I samband med kontroll av förare och fordon
kan annan brottslighet uppmärksammas och
därför måste den enskilde polisanställde ha god
kunskap om de personer som kan vara aktuella.
Den polisanställde ska också ha god kunskap om
möjligheterna till slagning mot internationella
databaser. Det är också av vikt att information
om brottsaktiva personer som framkommer vid
kontroller vidarerapporteras som underrättelser.
Det finns även ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor.
En förutsättning för att denna underrättelsebaserade verksamhet ska fungera är att polismyndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet
aktivt engageras i trafiksäkerhetsarbetet genom
beslut i de operativa ledningsgrupperna.
En viktig del av trafiksäkerhetsarbetet är
kontrollen av yrkestrafiken vilket innebär att
personal med specialistkompetens måste finnas i
nödvändig omfattning för att uppnå de kontrollnivåer som EU fastställt. Verksamheten styrs i
stora delar av direktiv beslutade av Europeiska
unionens ministerråd och innebär ökade och
mer effektiva kontroller av yrkestrafiken. RPS
har tillsammans med Transportstyrelsen tagit
fram en gemensam kontrollstrategi för den
tunga yrkestrafiken. Strategin omfattar även ett
riskvärderingssystem, regler för myndighetssamverkan och fördelning av de kvantitativa kraven
på kontroller enligt EU- direktiven.
6.6Narkotikabrott
Narkotika orsakar mänskligt lidande och är en
drivkraft för annan brottslighet. Vi ska bidra
till att minska tillgången på och användningen
av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska
utvecklas både nationellt och internationellt.17
Narkotikamissbruk leder många gånger även
till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder för
att motverka ungdomars missbruk. Narkotika
utgör också en viktig inkomstkälla för den grova
organiserade brottsligheten, vilket ska beaktas i
arbetet mot narkotikabrott.
Mål: Polisen ska bidra till att tillgången på och
användningen av narkotika minskar.
6.6.1Metod
Polisen ska medverka aktivt till att individer som
påträffas med narkotika lotsas vidare till vård
och behandling för att skapa möjligheter för
individen att bli drogfri. Dessa insatser vidtas i
samverkan med andra samhällsaktörer.
Det är viktigt att Polisen identifierar ungdomar tidigt i deras missbruk och att det finns samverkan med andra organisationer i samhället så
att den unge kan få vård. Polisens brottsbekämpande åtgärder ska i första hand inriktas mot
försäljning till och bland ungdomar för att på så
sätt minska narkotikamissbruket och motverka
att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil.
6.7
It-relaterad brottslighet
Utvecklingen och användandet av informationsteknik påverkar i hög grad vårt moderna
samhälle och därmed även vår utsatthet för
it-relaterad brottslighet. Särskilt allvarliga är de
situationer när denna brottslighet orsakar den
enskilde individen stort lidande och utsatthet,
17 Ur Rikspolischefens inriktning
Nationella mål för brotts­bekämpningen
28
påverkar vår samhällskritiska infrastruktur och
genererar stora ekonomiska vinster för dem som
begår dessa brott.
utsatte och för en effektiv brottsbekämpning.
Detta är en viktig del i Polisens trygghetsskapande arbete.
Mål: Polisen ska öka sin förmåga att bekämpa
Mål: Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen
it-relaterad brottslighet.
ska öka.
6.7.1Metod
6.8.1Metod
För att stärka bekämpningen av den it-relaterade
brottsligheten krävs att Polisen ökar sin generella
kompetens att både förebygga och utreda denna
brottslighet. En förutsättning för detta är att
it-brottsperspektivet beaktas i alla delar av den
brottsbekämpande verksamheten. Genom ökad
teknisk kompetens samt ett till it-miljön anpassat
underrättelsearbete skapas förutsättningar för
ökad uppklaring och lagföring av it-relaterade
brott.
Som ett led att öka kvalitet och effektivitet i
bekämpande av denna brottslighet ska åtgärder
vidtas som leder till en väl fungerade ärendesamordning. Detta är av särskilt stor vikt för att
brottsuppklaringen ska kunna öka i samband
med utredning av ungdomsrelaterade brott och
bedrägerier där it ofta används som brottsverktyg. Polisen behöver även fortsätta utveckla
förmågan att bekämpa de mest avancerade
it-relaterade brotten och de it-angrepp som riktas
mot samhällskritisk infrastruktur.
För att det viktiga kunskaps- och underrättelse utbytet ska kunna utvecklas på önskvärt sätt,
ska polismyndigheterna arbeta för att ytterligare
öka sin förmåga till nationellt och internationellt
samarbete.
En viktig del i arbetet med att stärka brottsoffers förtroende för Polisen är arbetet för att öka
andelen brottsoffer som är nöjda med kontakterna de haft med Polisen. Brottsofferarbetet
ska ske i nära samverkan med andra relevanta
aktörer i samhället och bör syfta till att ge information, stöd och skydd till brottsoffer. I arbetet
ska särskilt sårbara brottsoffers behov beaktas.
Förundersökningsledaren ska ha en viktig roll i
att säkerställa att brottsoffer får information till
exempel gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna
ärendet. Brottsoffersamordnare på lokal strategisk nivå ska finnas att tillgå vid varje polismyndighet. Dessa bör ha genomgått RPS utbildning i
kvalificerad brottsofferkompetens.
Polisen ska använda sig av den kunskap som
finns om upprepad utsatthet, till exempel vid
våldsbrott i nära relationer. Det ska även finnas
väl utvecklade rutiner för kontaktförbud och
användning av elektronisk övervakning i samband med detta, i enlighet med nationella riktlinjer. De skyddsåtgärder som vidtas ska baseras
på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet
med de nationella riktlinjer som finns.
Polismyndigheterna ska med stöd av RPS följa
upp resultaten från de nationella brottsofferundersökningar som genomförs. De åtgärder som
vidtas utifrån dessa ska öka andelen brottsoffer
som är nöjda med Polisens arbete.
6.8Brottsofferarbete
Ett väl fungerande brottsofferarbete är av stor
vikt för att underlätta situationen för den brotts-
Nationella mål för brotts­bekämpningen
29
6.9Service
Polisens service är central i kontakterna med
allmänheten. Uppfattningen om hur väl Polisen
fungerar påverkas i hög grad av hur tillgängligheten och bemötandet upplevs. Detta gäller
bland annat vid förfrågningar om handläggningstider och kompletteringar av exempelvis
en ansökan om demonstrationstillstånd, eller då
behov uppkommer att göra en polisanmälan.
Mål: Andelen personer som är nöjda med Polisens
service ska öka.
6.9.1Metod
Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service
och vara tillgänglig i flera olika kanaler, till
exempel i reception, via telefon samt information
och e-tjänster på www.polisen.se. Utvecklingen
i respektive kanal ska ske anpassat till allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska
skapa förtroende. Det är viktigt att Polisen
erbjuder likvärdig service i hela landet.
Tillgänglighet i form av svarstider, bemötande
och utförande inom Polisens kontaktcenter
(PKC) är av stor betydelse för hur allmänheten
uppfattar Polisen. PKC är en betydande kanal
för initial information till efterföljande processer
i enlighet med PUM och PNU. God tillgänglighet för allmänheten och bra informationskvalitet
i dokumentationen av såväl tips som brottsanmälan skapar goda förutsättningar för ökad
kvalitet i efterföljande led.
6.10Effektiv, enhetlig och rättssäker
handläggning av polismyndig­
hetsärenden
En viktig kontakt med allmänheten har Polisen i
samband med handläggningen av polisrättsären-
den. Besluten i sådana ärenden innefattar oftast
myndighetsutövning mot enskilda och syftar till
att upprätthålla ordning och säkerhet i samhället. Besluten kan få ingripande konsekvenser för
den enskilde och negativa beslut kan överklagas
till domstol.
Mål: Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polis­
myndighetsärenden på ett effektivt, enhetligt och
rättssäkert sätt.
6.10.1Metod
Polisens handläggningsrutiner ska bli mer
rationella och enhetliga genom att man utvecklar
och tillämpar nationella rutiner och ett digitalt
arbetssätt. Nya systemstöd har redan införts
för allmän ärendehantering och handläggning
av vapenärenden, vilket medför förändringar
i arbetssätt och rutiner. Förändringsarbetet
kommer kräva delaktighet och engagemang av
samtliga polismyndigheter.
Ordningsvakters uppgift är att medverka i
Polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning.
Målet ska nås genom att man ser till att tillräckligt många ordningsvakter rekryteras och att
varaktiga kontaktytor skapas mellan polismyndigheten och ordningsvakterna.
Polisen ska genom utbildning öka vapenhandläggarnas kunskap och se till att delegationsordningen är avfattad i enlighet med 3 kap. 8 §
polisförordningen (1998:1558).
Polisen ska vidare särskilt se till att resurser
och beslutade villkor för genomförande av
offentliga tillställningar är anpassade till att det
i första hand är anordnaren som ska sköta ordning och säkerhet vid tillställningen.
Polisens it-baserade verksamhetsstöd
30
7Polisens it-baserade
verksamhetsstöd
Under 2014 kommer it-utvecklingen främst att
fokusera på att anpassa Polisens befintliga itsystem till den nya Polismyndigheten 2015,
vilket bedöms kräva dels stora utvecklings­
resurser inom RPS, dels utbildnings- och mottagarresurser ute i respektive polismyndighet.
Under 2014 kommer även ett antal pågående
prioriterade utvecklingsprojekt att genomföras,
t. ex. införandet av den nya it-arbetsplatsen Polar,
vilka är av stor vikt för den nya Polismyndig­
heten.
En införandegrupp vid RPS kommer att
koordinera, styra och planera införandet av nya
anpassningar, verksamhetsförändringar m.m.
under 2014, via mottagargrupper på respektive
polismyndighet. Polismyndigheterna måste dock
säkerställa erforderlig utbildningsplanering,
förändringsledning och kommunikation samt
säkerhet kopplade till utveckling och införande
av verksamhetsstöd och arbetssätt.
Moderniseringen av Polisens it enligt it-strategin behöver prioriteras ned under 2014 till
förmån för anpassningarna till en sammanhållen polismyndighet 2015. En ny it-strategi inför
2015 arbetas fram under ledning av Genom­
förandekommittén, varvid polismyndigheterna
är djupt involverade
Rapportering till RPS
31
8 Rapportering till RPS
8.1Verksamhetsplan och kompe­
tensförsörjningsplan
I myndigheternas verksamhetsplaner omsätts de
nationella målen och strategierna till lokala mål
och handlingsplaner genom att anpassas och kompletteras utifrån lokala förhållanden. Som stöd vid
framtagandet av verksamhetsplaner finns en mall
som polismyndigheterna med flera kan använda,
se bilaga 5, Mallar för polismyndig­heternas
verksamhets- och kompetensförsörjningsplaner.
Polismyndigheternas, Rikskriminalpolisens och
Statens kriminal­tekniska laboratoriums verksamhetsplaner och kompetensförsörjningsplaner ska,
när de beslutats, göras tillgängliga på Intrapolis.
8.2Lokalförsörjningsplan
En lokalförsörjningsplan ska årligen tas fram
av respektive polismyndighet med flera och avse
fem år. Lokalförsörjningsplanen ska omfatta
större planerade ny-, till- eller ombyggnadsprojekt där beräknad årshyra överstiger 120 prisbasbelopp, cirka 5 miljoner kronor, eller hyresavtal
med beräknad avtalstid längre än 6 år. Planen
ska sändas till RPS funktionsbrevlåda:
nationella-fastighetssektionen.rps@polisen.se
i samband med att verksamhetsplanen beslutas.
Särskilda instruktioner vad gäller rapporteringen av lokalförsörjningsplanen kommer att
sändas till myndigheterna. För större planerade
projekt gäller att samråd ska ske mellan polismyndigheten med flera och RPS enligt FAP 9101. Polismyndigheterna med flera ska årligen även
redovisa eventuella vitesklausuler för avflyttning
i befintliga avtal. Detta eftersom RPS har till
uppgift att redovisa vitesbelopp i hyreskontrakt,
som inte tecknats enligt förordningen (1993:528)
om statliga myndigheters lokalförsörjning i
delårsrapporten.
8.3Prognoser
Prognoser över anslagsanvändning i förhållande
till beslutad budgetram ska lämnas till RPS
enligt de anvisningar som lämnas inför varje
prognostillfälle.
8.4
Intern styrning och kontroll
Polismyndigheterna med flera ska senast den 21
januari 2014 inkomma med plan för kontrollåtgärder samt bedömning av intern styrning och
kontroll i samband med årsredovisningen 2013.
Planen ska sändas till RPS, ekonomiavdelningens funktionsbrevlåda:
hk-ekonomiavd-expedition.rps@polisen.se
8.5Förordning (1995:1300)
om statliga myndigheters
riskhantering
Varje myndighet ska identifiera vilka skador
eller förluster som finns i myndighetens verk­
samhet. Resultatet ska sammanställas i en
riskanalys. Varje myndighet ska vidta lämpliga
åtgärder för att begränsa risker och förebygga
skador eller förluster. Frågor om riskanalysen
ingår i den årliga EA-värderingen och utgör ett
stöd i att planera verksamhetsskyddet. Riskanalysen ska sändas till RPS, verksamhetsskyddets
funktionsbrevlåda ” HK Verksamhetsskydd
RPS” senast den 21 januari 2014. Särskild mall
finns på Intrapolis i anslutning till Polisens
planeringsförutsättningar 2014.
Bilaga 1
33
Bilaga 1. Uppföljning 2014
Resultatuppföljningens betydelse
En effektiv verksamhet kännetecknas av att en
god resultatkultur och resultatutveckling ska
stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare.
Polismyndigheterna m.fl. ska säkerställa att
samtliga medarbetare får kunskap och information om resultatutvecklingen inom Polisen och
inom den egna myndigheten. Polismyndigheterna ska därmed löpande kunna följa upp och
analysera verksamhetsresultatet.
RPS regelbundna resultatuppföljning utökas
vid behov med fördjupad uppföljning. Utvärderingsverksamheten och tillsynen i form av
bland annat inspektioner och särskilda besök vid
polismyndigheterna är centrala delar i resultatuppföljningen och därmed i styrningen.
Tidredovisningen är en viktig del av verksamhetsredovisningen, både i den löpande
uppföljningen och i Polisens årsredovisning. Av
förordningen (2005:605) om årsredovisning och
budgetunderlag framgår bland annat att resultatredovisningen ska beskriva utvecklingen av
verksamhetens prestationer avseende volym och
kostnader. För att kunna uppfylla regelverkets
krav om fördelning av verksamhetens kostnader
behövs en tidredovisning med god kvalitet18.
Resultatuppföljning
RPS kommer under 2014 fortsätta att månatligen
följa upp samtliga brottsområden och brottskategorier, mängdbrott och antalet genomförda alkoholutandningsprov. Uppföljningen sker med hjälp
av information och rapporter i VUP och genomförs nationellt samt per polismyndighet. Uppföljning av antal anställda och av löneutveckling
under avtalsperioden kommer att ske månadsvis.
18 För mer information om polisens tidredovisning se
”Polisens tidredovisning enligt PRR för år 2011” dnr.
EA-900-3326/10.
Vid tertialredovisning och årsredovisning kommer
RPS att göra en fördjupad uppföljning av: tillgänglig arbetstid, sjukfrånvaro, årsarbetskrafter,
nyanställningar, avgångar, semesteruttag, kommer, efter behov, att brytas på olika bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, personalkategori och
kompetenskategori etc. Uppföljningen kommer att
genomföras nationellt och per polismyndighet.
Tertialrapporter
I tertialrapporter till regeringen redovisar RPS
varje myndighets resultat när det gäller förändring i verksamhetsresultat, ekonomi och kompetensförsörjning. En sammanställning görs också
för hela Polisen.
Regeringen har i regleringsbrevet för 2014 beslutat vilka återrapporteringskrav som gäller för
Polisen i samband med tertialrapporterna för
2014. I regleringsbrevet finns bland annat krav
på att RPS ska redovisa och bedöma resultatet
av utredningsverksamheten. Av redovisningen
ska bland annat framgå
‹‹ antal ärenden redovisade till åklagare
‹‹ andel ärenden redovisade till åklagare av
inkomna ärenden
‹‹ andel positiva lagföringsbeslut av beslutade
brottsmisstankar där förundersökning letts
av polismyndighet.
Därutöver ska RPS redovisa
‹‹ antal inkomna ärenden
‹‹ antal anmälda brott
‹‹ antal och andel ärenden som lagts ned på
grund av beslut av åklagare respektive polismyndighet om förundersökningsbegränsning
‹‹ antal ärenden redovisade till åklagare per
1 500 utredningstimmar
‹‹ medelgenomströmningstider avseende
be­arbetade ärenden
‹‹ uppgift om i vilken utsträckning de lagstad-
Bilaga 1
34
gade tidsfristerna enligt lagen (1964:147) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och 2 a § förundersökningskungörelsen
(1947:948) har hållits
‹‹ antal öppna ärenden
Resultatutvecklingen ska noga analyseras.
I analysen bör interna och externa faktorer
som bedöms påverka Polisens brottsutredande
arbete såväl positivt som negativt beaktas.
Delredovisningar av resultatutvecklingen,
nationellt, och per polismyndighet, lämnas
senast den 10 juni 2014 för perioden januari
till och med april och senast den 10 oktober
2014 för perioden januari till augusti.
Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten
ska också gemensamt analysera och bedöma
resultatet och utvecklingen nationellt för
verksamheten utredning och lagföring. Även
de insatser som myndigheterna gemensamt
har vidtagit, eller som pågår, i syfte att för­
bättra brottsutredningsverksamheten ska redovisas. Redovisningen ska bestå av gemensam
rapport som ska lämnas till regeringen
den 31 mars 2015.
Årsredovisning
I regleringsbrevet för 2014 betonar regeringen
vikten av att Polisens brottsförebyggande arbete
är planlagt, proaktivt och problemorienterat och
att det utförs på eget initiativ och i samverkan
med andra samhällsaktörer. I årsredovisningen
för 2014 ska RPS bedöma ett urval av de planlagda brottsförebyggande insatserna, för polismyndigheterna sammantaget samt var för sig.
Bedömningen ska utgå från Polisens underrättelsemodell. En redogörelse för de resurser som
använts för det planlagda brottsförebyggande
arbetet ska också lämnas.
Av redovisningen ska bland annat framgå
‹‹ det utvecklingsarbete som bedrivits för att ta
fram kunskapsbaserade och effektiva brottsförebyggande arbetsmetoder
‹‹ vilka åtgärder som har vidtagits avseende
resultatet av den nationella trygghetsundersökningen (NTU) samt resultatet av dessa
‹‹ vilken typ av brottsförebyggande verksamhet
som bedrivits inom ramen för samverkans­
överenskommelserna, resultatet av dessa
samt hur många överenskommelser som har
ingåtts.
För den brottsutredande verksamheten ska RPS
redovisa och bedöma resultatet på nationell nivå.
Vad avser kompetens och ledarskap ska RPS i
årsredovisningen för 2014 redovisa
‹‹ hur arbetet fortskrider med att utveckla
kompetensförsörjningen i syfte att säkerställa
en effektiv och fungerande verksamhet som
bland annat beaktar jämställdhetsintegrering, främjar mångfald och ökar samsynen
inom organisationen kring värdegrund och
likabehandling. Av redovisningen ska särskilt
framgå hur polisen arbetar med kompetensförsörjning för att säkra verksamheten som
bedrivs i yttre tjänst.
Därutöver ska RPS enligt regleringsbrevet 2014
redovisa följande avseende PKC:
‹‹ hur verksamheten vid PKC fortsätter att
utvecklas med avseende på kvaliteten i de
brottsutredande åtgärderna, svarstiderna,
bemötandet och kostnaderna.
I årsredovisningen för 2014 kommer, utöver de
uppdrag som ålagts RPS, även följande områden
att följas upp/bedömas:
Bilaga 1
35
‹‹ bekämpning av mängdbrott
‹‹ internationella verktyg
‹‹ brottsutbytesfrågor
‹‹ internationell civil krishantering och
utvecklingssamarbete
För en närmare beskrivning av uppföljningen
av respektive område hänvisas till Polisens
regleringsbrev för 2014. Myndigheternas arbete
med den strategiska kompetensförsörjningen
kommer att följas upp under planeringsperioden.
Likaså kommer RPS att följa upp chefs- och
ledarutvecklingen vid myndigheterna.
RPS gör en årlig uppföljning av hur polis­
myndigheterna m.fl. genomför den interna
styrningen och kontrollen. Polismyndigheternas
underlag utgör grund för den bedömning rikspolischefen gör av polisens interna styrning och
kontroll i årsredovisningen.
RPS kommer att följa upp myndigheternas
arbete med polisrättsärenden med inriktning
på större enhetlighet. RPS kommer även att
följa upp myndigheternas åtgärder i frågor
som rör rättssäkerhet och enhetlig rättstillämpning till exempel där brister uppmärksammats
i inspektioner, domstolsavgöranden, JO- eller
JK-avgöranden. Särskild uppföljning genomförs
avseende personuppgiftsbehandling utifrån
genomförd extern tillsyn.
RPS följer upp samtliga myndigheters tid­
redovisning avseende genomförda aktiviteter
föranledda av Genomförandekommitténs
uppdrag. Detta som ett led i att förbereda redovisningen kring regeringsuppdraget till RPS att
förbereda ombildningen av Polisen till en sammanhållen myndighet.
Bilaga 2
36
Bilaga 2. Medelsfördelning
Av nedanstående tabell framgår fördelningen
av Polisens medel för 2014. Medelsfördelningen
ska ge förutsättningar för samtliga myndigheter
inom polisen att bedriva verksamheten under
planeringsperioden. Utgångspunkt för respektive polismyndighets medelsfördelning för 2014
är tilldelningen för 2013. En ny bas har räknats
fram genom att tilldelningen för 2013 kompletteras med
‹‹ en helårsberäkning av kostnaden för nettoökningen av assistenter som blev följden av
aspiranttilldelningen för 2013
‹‹ en nettominskning som blir konsekvensen för
de myndigheter som får en lägre aspiranttilldelning 2014 än prognosticerade avgångar.
Den preliminära fördelningen för 2014 består
av en generell uppräkning av basen med 1,46
procent samt fördelning för aspiranter och, i
förekommande fall, nettoförändring av assistenter. Myndigheterna kommer att tilldelas ett
schablonbelopp på 165 000 kr per aspirant och
termin för det faktiska antalet aspiranter som
kommer till myndigheten.
Därutöver har en omfördelning gjorts med
anledning av att ansvaret för verksamheten för
bombskyddet den 1 juli 2013 överförs till RKP.
Verksamheten ska utökas i RKP:s regi. Den
preliminära fördelningen har därefter justerats
enligt beslut A-047.394/2013, protokoll EA 1/14.
Fördelningen inkluderar preliminär tilldelning
av aspiranter. Justering för den faktiska placeringen kommer att göras.
Bilaga 2
37
Medelsfördelning 2014, belopp anges i tkr
Stockholm
Tilldelning
2013
Preliminär
fördelning 2014
inkl. aspiranter*
Omfördelning av
aspiranter m.m.
Kompletterande
fördelning
Fördelning
2014
4 860 847
4 997 288
4 997 288
Uppsala
495 044
508 756
508 756
Södermanland
463 725
478 756
478 756
Östergötland
668 313
675 936
-459
Jönköping
485 393
495 256
827
496 083
Kronoberg
260 459
263 909
-921
262 989
Kalmar
359 771
364 186
-1 433
Gotland
98 625
100 118
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
675 477
362 753
100 118
234 294
236 962
236 962
2 334 837
2 425 670
2 425 670
489 337
495 298
-1 839
2 872 326
2 894 719
4 652
384 234
389 382
Örebro
470 782
481 595
Västmanland
445 901
460 578
493 458
30 000
2 929 371
389 382
481 595
6 000
466 578
Dalarna
399 011
403 544
403 544
Gävleborg
392 329
402 384
402 384
Västernorrland
379 341
383 801
383 801
Jämtland
209 431
212 502
212 502
Västerbotten
381 694
396 752
396 752
Norrbotten
TOTAL
RPS
444 332
449 848
17 130 026
17 517 240
2 069 955
2 130 240
RKP
808 016
889 838
SKL
247 225
260 842
Centrala medel för aspiranter
109 179
Polisens gemensamma medel
141 840
141 840
20 506 240
20 940 000
TOTAL
Kredit som fördelats
TOTAL
Kredit som disponeras av RPS
449 848
827
36 000
17 554 067
2 130 240
30 000
21 700
941 536
260 841
0
-30 000
23 960
135 800
-111 035
-12 484
20 395 205
20 940 000
21 010 000
236 000
266 000
266 000
* Tilldelning till aspiranter är beräknat på den preliminära placeringen. Den faktiska fördelning görs då aspiranterna är på plats.
Överföringsbelopp
De medel som tilldelats för de nationella aktionsgrupperna mot grov organiserad brottslighet och
som inte förbrukas av grupperna under året kommer att dras in. Indragningarna av eventuellt överskott i verksamheten avseende grov organiserad brottslighet (GOB-verksamheten) kommer att göras
innan anslagssparande beräknas. Myndigheterna får behålla ett anslagssparande motsvarande 0,5
procent av tilldelade medel. Under 2014 ska ekonomin för myndigheterna balansera. Ett eventuellt
ingående ackumulerat underskott vid ingången av 2014 får inte öka under året.
Bilaga 3
38
Bilaga 3. Fördelning av
polisaspiranter
2014
Myndighet
1:a halvåret*
2:a halvåret**
145
153
Uppsala
12
13
Södermanland
Stockholm
16
16
Östergötland
8
5
Jönköping
8
9
Kronoberg
2
0
Kalmar
4
0
Gotland
0
2
Blekinge
3
2
102
114
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
4
0
25
30
4
3
Örebro
10
9
Västmanland
14
14
4
4
10
8
Västernorrland
6
5
Jämtland
2
2
11
12
Dalarna
Gävleborg
Västerbotten
Norrbotten
Summa polismyndigheterna
* Beslut 2013-04-20, dnr. A009.319/2013. ** Beslut 2013-10-02, dnr. A209.413/2013.
4
3
395
404
Bilaga 4
39
Bilaga 4. Trafiksäkerhet
Bilagan innehåller fördelningen av de kvantitativa nivåerna för yrkestrafikkontroller polismyndigheterna ska genomföra. Kontrollerna av
kör- och vilotider på väg ska genomföras med
lämpliga metoder och med en geografisk spridning så att så stort vägnät som möjligt täcks.
För måluppfyllelse krävs det i dessa kontrollsammanhang personal med specialistkompe-
tens. Under 2014 ska Polisen kontrollera 579 000
transportarbetsdagar. Kontrollerna ska göras
på väg enligt förordning (SFS 2004:865) om köroch vilotider samt färdskrivare m.m. För en ökad
regelefterlevnad bör kontrollerna även omfatta
kontrollområden, såsom transporttillstånd,
viktkontroll, lastsäkring, teknisk fordonskontroll m.m.
Kontroll av kör- och vilotider på väg
Antal tillsyner transporter av farligt gods på väg
Antal arbetsdagar 2014
Antal tillsyner 2014
Stockholm
75 270
Stockholm
910
Uppsala
23 160
Uppsala
280
Södermanland
23 160
Södermanland
280
Östergötland
28 950
Östergötland
350
Jönköping
23 160
Jönköping
280
Kronoberg
17 370
Kronoberg
210
Kalmar
17 370
Kalmar
210
Gotland
Se Sthlm
Gotland
Se Sthlm
Blekinge
17 370
Blekinge
210
Skåne
75 270
Skåne
910
Halland
23 160
Halland
Västra Götaland
92 640
Västra Götaland
Värmland
17 370
Värmland
210
Örebro
23 160
Örebro
280
Västmanland
23 160
Västmanland
280
Dalarna
17 370
Dalarna
210
Gävleborg
17 370
Gävleborg
210
Västernorrland
23 160
Västernorrland
280
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Summa
5 790
Jämtland
17 370
Västerbotten
17 370
Norrbotten
579 000
Summa
280
1 120
70
210
210
7 000
Bilaga 5
40
Bilaga 5. Mallar för polismyn­
digheternas verksamhets- och
kompetensförsörjningsplaner
Mallarna utgör ett stöd för polismyndigheterna
i framtagandet av verksamhetsplaner och kompetensförsörjningsplaner.
Verksamhetsmallen är utformad efter strukturen i planeringsförutsättningarna i syfte att
underlätta spårbarheten mellan de nationella
målen och polismyndigheternas anpassning av
de nationella målen till lokala mål. Mallarna
finns att tillgå på Intrapolis, i anslutning till
Polisens planeringsförutsättningar för perioden
2014.
Bilaga 6
41
Utgivare
Rikspolisstyrelsen
Produktion
Polisens verksamhetsstöd,
Informationsenheten
Beställning
Rikspolisstyrelsen
Kundcentrum, telefon 114 14
Diarienr.
A-047.394/2013
Upplaga
300 ex
Tryck
RPS Tryckeri, Stockholm, 2014
Grafisk form
Citat
Foto
Rikspolisstyrelsen
www.polisen.se