Studiehandledning V15

Studiehandledning
Introduktion till välfärdsrätt, 7,5 hp
Introduction to Legal Discipline and Welfare Law, 7,5 ECTS
Kurskod 745G61
Kursansvarig: Jan-Åke Sandell, jan-ake.sandell@liu.se
Examinator: Jan-Åke Sandell, jan-ake.sandell@liu.se
Kursadministration: socionomstudent@isv.liu.se
1
Introduktion till välfärdsrätt, 7,5 hp
745G61
Inledning
Det är en förhoppning att den här studiehandledningen ska orientera dig genom
introduktionskursen i Välfärdsrätt. Välfärdsrättens breda fokus innebär att en rad
rättsområden såsom arbets-, barn-, EU-, familje-, förvaltnings-, social-, straff- och
migrationsrätt omfattas. Kursen utgör bland annat en förberedelse inför ett yrke där
myndighetsutövning utanför den traditionella rättskedjan ingår.
I kursplanen, som styr vad denna introducerande kurs ska innehålla, står:
Kursens lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande på en grundläggande nivå kunna:
- demonstrera kunskap om rättsystemets uppbyggnad samt visa förmåga att tillämpa
relevanta delar av det juridiska regelsystemet i relation till det sociala arbetet,
- kritiskt reflektera över rättsliga normers utformning, tillämpning och tolkning i socialt
arbete,
- demonstrera kunskap om internationella konventioner om mänskliga rättigheter samt
redogöra för hur EU-rätten förhåller sig till svensk rätt och grundlagen,
- visa färdighet och förmåga att tillämpa kunskaper i straffrätt och val av påföljd, utifrån det
sociala arbetets perspektiv,
- redogöra för allmän avtalsrätt, arbetsrätt, familjerätt, boenderätt och skadeståndsrätt
utifrån det sociala arbetets perspektiv,
- reflektera kring rättsliga aspekter ur ett mångfaldsperspektiv med relevans för socialt
arbete.
Kursen innehåll
Kursen inleds med en introduktion till rätten som normsystem och arbetsmetod genom att
behandla rättsreglers betydelse; grundläggande rättsprinciper, rättskällor, rättstillämpning
med betydelse för socialt arbete. Grundlagens betydelse för att förstå rättssystemets
uppbyggnad genomsyrar kursen. En översikt av straff- och processrätten med betoning på
unga lagöverträdare samt psykiskt störda lagöverträdare ges. Vidare behandlas mänskliga
rättigheter och relevanta internationella konventioner där även grunder i EU-rätten och dess
förhållande till svensk rätt ingår. Utlänningslagen studeras dels vad gäller skyddet för
flyktingar och skyddsbehövande, dels processuella regler i anslutning till detta. I kursen
belyses allmän avtalsrätt samt grundläggande frågor i konsumenträtt med relevans för
socialt arbete. Därefter upptas arbetsrätt där särskild vikt läggs vid kollektiv arbetsrätt,
anställningsskydd, arbetsmiljö och rehabilitering samt jämställdhet och diskriminering. Ett
avsnitt behandlar familjerätt, vilket omfattar äktenskapsrätt, andra samlevnadsformer, barnoch föräldrarätt samt successionsrätt. Vidare ingår boenderätt i vid bemärkelse samt
skadeståndsrätten där betoningen ligger på regler om vållande till person- eller sakskada.
2
Vikten av att reflektera kring rättsliga aspekter, särkilt ur klass-, genus- och
etnicitetsperspektivet med relevans för socialt arbete genomsyrar kursen.
Examination
Examinationen av kursen grundar sig på ett flertal olika uppgifter samt en avslutande
salstentamen.
Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda
rubriker senare i studiehandledningen.
Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i arbetsgruppen. Examinationerna
ska även ses som lärtillfällen.
Information om undervisning/arbetsformer
Introduktion
Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en
närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av
litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare
kursvärdering och ev. förändringar i kursen.
Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället.
Föreläsningar
Föreläsningarna introducerar eller fördjupar olika delar i kursen. De ska också belysa aktuell
forskning samt rättsutvecklingen inom de berörda rättsområdena. Föreläsningarna har också
en funktion att underlätta bearbetning av svårtillgängliga ämnesområden. Genusperspektivet beaktas genomgående i kursen. Inledningsvis sker en introduktion till
välfärdsrätten inom socialt arbete. Allmän rättslära och rättsteknik ger viktig information för
att förstå juridik liksom tillämpning av traditionell juridisk metod för att fastställa gällande
rätt. Regeringsformen och centrala rättsprinciper är av betydelse för offentlig rätt.
Föreläsningarna behandlar vidare straffrätt och allmän processrätt. Därtill ges: föreläsningar
i arbetsrätt, avtalsrätt, skadeståndsrätt och familjerätt. Kunskaper inom EU-rätt och
mänskliga rättigheter behandlas i kursen. Dessutom ges en introduktions- och en
avslutningsföreläsning. Mer ingående information om varje föreläsning kommer att ges
löpande under kursens gång via Lisam.
Seminarier
Seminarierna ger tillfälle att bearbeta och redovisa det aktuella kursinnehållet under
seminarietillfället. Seminariet är ett lärtillfälle där alla förväntas delta i en aktiv diskussion
om kursinnehållet och de frågor som lyfts. Seminarierna är obligatoriska och vid frånvaro ska
momentet tas igen enligt ansvarigs instruktioner. (se nedan under ”examination”).
3
Seminarium om Vårdnad, boende och umgänge.
Uppgiften innebär att ett av Högsta domstolens avgörande ska analyseras och diskuteras i
relation till regelverket i 6 kap. föräldrabalken (1949:381). Varje student skriver ett PM enligt
anvisningar nedan.
A. Födda 1-15: NJA 2006 s. 26 Vanligen uppfattas gemensam vårdnad som den bästa
vårdnadsformen för barn vars föräldrar inte lever tillsammans. Förklara varför Högsta
domstolen kommit till den motsatta slutsatsen i NJA 2006 s. 26.
B. Födda 16-31 NJA 2007 s. 3825 Vanligen uppfattas gemensam vårdnad som den bästa
vårdnadsformen för barn vars föräldrar inte lever tillsammans. Förklara varför Högsta
domstolen kommit till den motsatta slutsatsen i NJA 2007 s. 382.
Promemorian seminariebehandlas först och det innebär att du ska vara beredd att ge ett
kort referat av det PM du skrivit med anledning av frågan om gemensam eller enskild
vårdnad. Lämpligt material är Proposition 2005/06:99 och Schiratzki J.
Frågor att behandla på seminariet är: Vad innebär gemensam respektive enskild vårdnad?
Vilka rättsföljder har respektive vårdnadsform?
Syftet med denna uppgift är att fördjupa sig inom området av kursen och redovisa denna i
skriftlig form. Ämnet ska avhandlas på en sida. I detta inkluderas inte försättsblad eller
referenslista. Typsnittet skall vara 12 punkter, 1 1⁄2 radavstånd. Av inlämnat PM ska framgå;
rubrik, namn, kurs samt inlämningsdatum.
Sök argument inom och gärna utom kurslitteraturen samt lämna även egna konklusioner.
Ge källhänvisningar!
Beskriv problemområdet och avgränsa en frågeställning.
Tillämpa bearbetningen på det problem du valt.
Analysera och diskutera.
Skriv också ned dina egna reflektioner.
Senast tre dagar innan seminariet ska du se till att seminariehandledaren och
gruppdeltagarna får din rapport. Promemorian skickas till jan-ake.sandell@liu.se.
Seminariehandledaren kommer att lämna muntlig feedback på din rapport. En
grundförutsättning för godkänt på kursen är att ålagd uppgift fullgörs samt aktiv närvaro i
samband med genomgång. Samtliga seminariedeltagare ska i förväg ha läst alla artiklar som
behandlas på aktuellt seminarium.
Seminariedeltagarna ansvarar själva för att publicera sitt PM på Lisam (under samarbetsyta)
tre dagar innan examinationstillfället. Efter seminariet skickas den korrigerade promemorian
till examinator senast den 27 april.
4
Seminarium om kränkning och diskriminering
Seminariet utgår från tre domar om kränkning eller diskriminering som avgjorts av
Arbetsdomstolen. De har beteckningarna AD 2005 nr 60, AD 2011 nr 2 och AD 2011 nr 25.
Det första fallet handlar bland annat om kränkning av en vårdtagare och de arbetsrättsliga
konsekvenserna för den personal som kränkt. Det andra fallet rör diskriminering av en
kvinnlig arbetstagare där det påstås att det är diskriminering med stöd både av
föräldraledighetslagen och av diskrimineringslagen efter att hon under praktiktjänstgöring
drabbats av missfall och därefter gått miste om en anställning. Det tredje fallet handlar om
påstådd diskriminering på grund av funktionsnedsättning (synskada).
Din uppgift är att läsa igenom fallen så noggrant att du kan göra en kort föredragning på
seminariet och så att du kan delta i en diskussion kring dem. Ta med dig en eller flera frågor
för varje fall till seminariet. Det kan röra sig om frågor eller funderingar som dykt upp när du
läst rättsfallen. På seminariet diskuteras sedan dina frågor. Försök att bedöma varför
utgången blev som den blev i de olika fallen. Vad är din inställning till utgången i de olika
målen? Skulle man med tillämpning av lagstiftningen ha kunnat tänka sig en annan utgång?
När det gäller AD 2005 nr 60 ska du försöka bedöma varför utgången i Arbetsdomstolen blev
olika för de två vårdbiträdena. Förbered också genom att läsa det korta avsnittet om
Diskrimineringsfrågor i Civilrättsboken (avsnitt 13.4.3, 23 uppl.).
Anvisningar, instuderingsfrågor, eventuellt extra material delas ut inför olika
seminarietillfällen genom Lisam.
Färdighetsträningar
Färdighetsträning/biblioteksövningar Att erbjuda studerande möjlighet till en personlig och
professionell utveckling (PPU) ingår i socionomprogrammens uppdrag från UHÄ. En del i PPU
är de olika typer av färdighetsträningar som sker i kurserna. Biblioteksövningen innebär
bland annat informationssökning i databaser med juridiskt material samt tillhörande
relevanta övningar ingår i kursens arbetsformer och ger färdighetsträning. Målet är att
känna till och kunna använda databaser med juridiskt material relevant för socialt arbete.
LISAM
Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM http://lisam.liu.se. All
kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Där kan du
också hitta studiehandledning, övningsuppgifter och annat material som kontinuerligt läggs
ut där.
Schema
Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit
https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/ . Var uppmärksam på uppdateringar och
5
förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Glöm
därför inte läsa det elektroniska schemat kontinuerligt. Vi försöker undvika större ändringar i
schemat. Studierna är på heltid varför du förväntas ha möjlighet att hantera även sena
ändringar av schemat samt eventuella lokaländringar.
Lärare som medverkar i kursen
Kursansvarig lärare är Jan-Åke Sandell, jan-ake.sandell@liu.se
Vidare medverkar professor Karsten Åström, karsten.aström@liu.se och
bibliotekarie Anna Pettersson, anna.pettersson@liu.se
Som extern lärare medverkar Karl Dahlstrand.
Examination och obligatoriska moment
Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer
Moment
(Här anges
provkod, som
rapporteras till
Ladok)
Uppgift
(vilka uppgifter som ingår i
momentet/provkoden)
Poäng
(Antal hp)
INL1
SEM1
OBL1
TEN1
PM samt familjerättssem
1 hp
Diskrimineringsseminarium
Biblioteksövning
Tentamen
6,5 hp
Betyg
(Uppgiftens
betygsnivåer, ex U
el G, alternativ D,
alternativt U, G el
VG)
U/G
D
D
U/G/VG
Kriterier för betygssättning
A. Skriftlig PM samt familjerättsseminarium
Ett av kursens examinationsmoment består av att studenten skriver och muntligen
presenterar en kort PM i familjerätt. Deltagandet är obligatoriskt och dispens ges enbart om
det finns allvarliga skäl (t.ex. sjukdom). Vid missat seminarium tilldelas extra uppgift (ev.
muntlig) efter överenskommelse med läraren/kursansvarig. Igentagning sker för dem som
inte har genomfört detta moment. Tidpunkt presenteras på Lisam och timeedit.
Betygen för denna uppgift är Godkänt eller Underkänt.
6
Betygskriterier
För betyg Godkänt krävs att studenten kan:
– redogöra för grundläggande juridiska begrepp och rättsregler och visar god förståelse av
dessa
– hitta och hänvisa till relevanta lagrum
– använda den juridiska metoden, dvs. kan tillämpa sina kunskaper i syfte att lösa och ge
svar på konkreta frågor – redogöra för mer juridiska begrepp och regler
– använda och hänvisa till flera rättskällor än enbart lagtext (ex. rättsfall)
– skriva på ett mycket tydligt, begripligt och precist sätt
– kritiskt reflektera över frågornas uppgifter och fakta och reglernas tillämplighet.
Underkänt som betyg ges när något av lärandemålen eller de uppsatta kriterierna för
betyget Godkänt inte uppnås eller uppfylls, när texten i huvudsak baseras på oklara
antaganden och tyckanden, när svaret är så uppbyggt att det blir svårt eller omöjligt att följa
ett resonemang.
B. Diskrimineringsseminarium
Obligatorisk närvaro med ett aktivt deltagande krävs för momentet.
C. Biblioteksövning
Obligatorisk närvaro med ett aktivt deltagande krävs för momentet.
D. Salstentamen
Kursen avslutas med en salstentamen. Tentamen är anpassad och motsvarar kursens
lärandemål. Syftet är alltså att kontrollera om studenten har inhämtat kunskap i de
rättsämnen som täcks av kursen och kan tillämpa dessa kunskaper på ett kritiskt och
reflekterande sätt. Tentamen betygssätts med U, G eller VG. Salstentamens betyg blir
kursens slutbetyg. Godkänt resultat på tentan ger 6,5 hp. Omtentamen anordnas vid ett
senare tillfälle.
Betygskriterier
För betyg Godkänt krävs att studenten kan:
– redogöra för grundläggande juridiska begrepp och rättsregler och visa god förståelse av
dessa
– hitta och hänvisa till relevanta lagrum
– använda den juridiska metoden, dvs. kan tillämpa sina kunskaper i syfte att lösa och ge
svar på konkreta frågor
För betyg Väl Godkänt krävs att studenten har uppnått nivå G och, dessutom kan
– redogöra för mer komplexa juridiska begrepp och regler
– använda och hänvisa till flera rättskällor än enbart lagtext (ex. rättsfall)
7
– skriva på ett mycket tydligt, begripligt och precist sätt
– kritiskt reflektera över frågornas uppgifter och fakta och reglernas tillämplighet.
Underkänt som betyg ges när något av lärandemålen eller de uppsatta kriterierna för
betyget Godkänt inte uppnås eller uppfylls, när texten i huvudsak baseras på oklara
antaganden och tyckanden, när svaret är så uppbyggt att det blir svårt eller omöjligt att följa
ett resonemang.
Inlämning icke fullgjorda obligatoriska moment ska ske senast i samband med tentamina.
OBS! Anmälan till tentamen ska ske senast tio dagar innan tentamenstillfället.
Fusk och plagiat
Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda
examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en
student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd
(www.student.liu.se/regler/disciplinarenden/atgard ), som sedan utreder ärendet och fattar
beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när
man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som
student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras
texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här:
www.urkund.se/SE/support_handboken.asp. För att kunna upptäcka plagiat kan en
examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger
lagrade i Urkunds databas.
Återkoppling
Återkoppling sker vid gemensam tentamensgenomgång. Tidpunkt anges via Lisam.
Återkoppling sker också genom ett ingående lösningsförslag som lämnas ut inför
tentamensgenomgång.
Kursutvärdering
Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i
samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar.
Kursen utvärderas också kontinuerligt i samband med föreläsningarna.
Kursråd/kursdialog
I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På
kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera
kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje
årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid studentrådet.
Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två
gånger per termin.
8
Kurslitteratur
En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för
socionomutbildningen
http://www.liu.se/utbildning/program/socionom/student/kurser/Termin_1_2/hoger745g61/1.619685/Litteraturlista745G61VT15v2.pdf
Övrigt
Planering och genomförande av kursen ska utgå från kursplanens formuleringar. Den
kursutvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen
överensstämmer med kursplanen. Det finns en strävan att bedriva kursen på ett sådant sätt
att både äldre och yngre, mäns och kvinnors samt studerandes olika etnicitet får betydelse
när erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Jag som är ansvarig för kursen heter Jan-Åke Sandell. I kursen medverkar också Karsten
Åström, Anna Pettersson och Karl Dahlstrand.
Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med er och hoppas att kursen kommer att inspirera
till studier, diskussioner, reflektioner och lärande.
9