Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby

Transcription

Arbetsgrupp 5; mellanrapport
Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster
Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre
Innehållsförteckning
1. Arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster .......................................................................... 3
2. Arbetsprocessen april-september .............................................................................................................. 3
3. Presentation av bildningsväsendets organisation i de enskilda kommunerna. ....................................... 7
4. Faktainsamling och analys av nuläget ...................................................................................................... 20
5. Samarbete och utökat samarbete ............................................................................................................ 28
6. Strukturell reform av andra stadiets utbildning, särskilt gymnasieutbildningen, inom utredningsområdet .............................................................................................................................................................. 40
7. Kommunsammanslagning; SWOT-analys ................................................................................................ 46
8. Det fortsatta utredningsarbetet ............................................................................................................... 58
9. Tabellförteckning ...................................................................................................................................... 59
2
1. Arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster
Medlemmar
Pedersöre:
Rolf Sundqvist (ordf.)
Roger Eriksson
Nykarleby:
Boris Sundell
Elli Flén
Jakobstad:
Jan Levander
Juha Paasimäki (sekr.)
Kurt Hellstrand
Evijärvi:
Päivi Lappinen
Jyrki Järvinen
Kronoby:
Leif Jakobsson
Jan-Erik Hästö
Larsmo:
Carola Lassila
Malin Källman
2. Arbetsprocessen april-september
Arbetsgruppen överlämnar föreliggande mellanrapport till ledningsgruppen för kommunutredningen i Jakobstadsregionen.
I samband med utredningsarbetet har vi i arbetsgruppen konstaterat att man kan man lära sig och
få idéer av andra kommuner (benchmarking), även om det inte skulle bli någon egentlig kommunsammanslagning. Det finns redan mycket samarbete i regionen, t.ex. inom skolvärlden, men nu är
det möjligt att fördjupa samarbetet inom hela bildningsväsendet.
Arbetsgruppen har fram till den 16 september haft sju möten. Dessutom har tjänstemän och förtroendevalda deltagit i olika möten som anslutit sig till utredningsarbetet. Tjänstemännen har också
haft möten i olika konstellationer då arbetsgruppens möten förberetts. Mellanrapporten återspeglar de diskussioner och den faktainsamling som arbetsgruppen hittills utfört. Arbetet har följt uppdraget så att arbetsgruppen inledningsvis behandlat och analyserat nuläget i kommunerna beträffande bildnings- och undervisningstjänster. Arbetsgruppen har också utrett möjligheter till utökat
samarbete. Arbetsgruppen har gjort SWOT-analyser då konsekvenser av en kommunsammanslagning behandlats. Speciellt andra stadiets utbildning har uppmärksammats efter sommaren och ytterligare utredningar och analyser angående bl.a. gymnasiernas fortsatta verksamhet och processen med upprättarhållartillstånd torde utgöra ett fortsatt tyngdpunktsområde för arbetsgruppen då
slutrapporten uppgörs.
Arbetsgruppens mellanrapport innehåller största delen av det material som insamlats under perioden april-september. En fortsatt analys och bearbetning av materialet kommer att genomföras under hösten fram tills dess att slutrapporten färdigställs. Arbetsgruppens material, protokoll och utredningar finns också tillhanda i en gemensam dropbox som arbetsgruppens sekreterare administrerar.
3
Arbetsgruppens möten och innehåll presenteras kort enligt följande:
Möte 1:
Jakobstad 11 april kl. 10-12
Arbetsgruppen konstitueras. Organisering av arbetsgruppens arbete och den fortsatta arbetsprocessen
1. Arbetsgruppens medlemmar (presentation)
2. Genomgång av utredningsuppgiften
3. Tidtabell för arbetet och arbetsprocessen
4. Behov av resurser
5. Presentation av frågeformulär (exempel)
Uppgift till nästa möte:
• Med vilka mätare vill vi beskriva nuläget? Varje kommun föreslår 5-20 mätare. (Skickas in
till Utbildningsverket i Jakobstad)
• Varje kommun beskriver sin nuvarande organisation (förvaltning) med ett organisationsschema. Personalens storlek anges för varje förvaltningsområde
• Elevstatistik 5 år bakåt och så lång framåt som uppgifter finns
Möte 2:
Pedersöre 24 april kl. 10-13 (kommunstyrelsens rum)
Beskrivning av nuläget
1. Den egna verksamheten (presentation av organisationsschema och översikt av förvaltningen i respektive kommun)
2. Genomgång och beslut kring de mätare som ska användas.
• Varje kommun samlar in uppgifterna. Inlämnas till utbildningsverket i Jakobstad
• Varje kommun listar de samarbetsområden som redan fungerar idag! Inlämnas till utbildningsverket i Jakobstad
• Lista på verksamhetspunkter (daghem, skolor, bibliotek, ungdomslokaler och idrottsanläggningar) Sätts in på karta!
Möte 3:
Nykarleby 21 maj kl. 10-13
Analys av nuläget
1. Analys av de uppgifter som insamlats kring nuläget
2. För och nackdelar med att kommunerna fortsätter som förr
3. Genomgång av befintligt samarbete
4
• Varje kommun listar exempel på möjligt utökat samarbete. Sänds in till utbildningsverket i
Jakobstad.
Möte 4:
Evijärvi 17 juni kl.10-13
Utökat samarbete
1. Genomgång av möjliga nya samarbetsområden
2. För- och nackdelar med att kommunerna går in för utökat samarbete.
3. Invandrarfrågor, invandrarundervisning
• Varje kommun listar för- och nackdelar med en kommunsammanslagning.
• Språkliga aspekter på utökat samarbete och eventuell kommunsammanslagning. På vilket
sätt kan tvåspråkig service erbjudas. Hur garanteras de språkliga rättigheterna.
• Utredningsgruppens nästa möte i Larsmo kommun kl. 10-15. Då behandlas enbart andra
stadiets utbildning och gymnasieutbildningen, och samtidigt kan man bereda kommunernas
gemensamma ställningstagande med tanke på modellen för gymnasiernas verksamhetstillstånd
Möte 5:
Larsmo 19 augusti kl. 10-14
Andra stadiets utbildning
1. Genomgång av SWOT (en ny storkommun)
2. Ansökning av utbildningstillstånd. Vilka är villkoren? Vem kan söka?
3. Vilka alternativ har vi? (Lista på alternativ och analys (+ och -)
5
Möte 6:
Pedersöre 21 augusti kl. 10-13
Kommunsammanslagning
1. Genomgång av SWOT-analyser
2. Konsekvenser av en kommunsammanslagning. För- och nackdelar.
3. Språkliga aspekter på serviceutbudet.
Möte 7:
Kronoby 16 september kl. 10-13
Mellanrapporten behandlas
1. Mellanrapporten godkänns av arbetsgruppen (översättning?)
2. Rapporten sänds in till styrgruppen 17.9.
3. Arbetsgruppens fortsatta utredningsarbete diskuteras.
Arbetsgruppens fortsatta arbete
Oktober-December
1. Fortsatt analys av materialet
2. Tilläggsutredningar (beroende på kommunernas utlåtanden)
3. Inlämnande av slutrapport i december
6
3. Presentation av bildningsväsendets organisation i de enskilda kommunerna.
Larsmo är en enspråkigt svensk kommun och Evijärvi är en enspråkigt finsk kommun medan de övriga kommunerna i regionen är tvåspråkiga. I Larsmo finns verksamhet från dagvård till grundläggande utbildningens årskurs nio. Övriga kommuner i det aktuella utredningsområdet har gymnasieutbildning i den egna kommunen. I alla kommuner i utredningsområdet underlyder följande verksamheter bildningsväsendet:
• Dagvård (Evijärvi som köptjänst)
• Förskola
• Morgon- och eftermiddagsverksamhet (i Kronoby som köptjänst i övriga kommuner är det
kommunalt) (Jakobstad både som köptjänst och kommunal verksamhet)
• Grundläggande utbildning
• Gymnasium (Larsmo har inte eget gymnasium)
I alla kommuner utom Pedersöre hör följande verksamheter även till bildningsväsendet:
• Kulturverksamhet
• Idrottsverksamhet
• Biblioteksverksamhet
• Ungdomsverksamhet
• Fri bildning (Larsmo har en filial som underlyder Jakobstad)
De kommunvisa förvaltnings- och organisationsmodellerna presenteras i detta kapitel. Arbetsgruppen har även samlat in kartor där servicepunkterna inom de olika förvaltningsgrenarna finns utmärkta. I mellanrapporten finns dock inte kartorna med. Arbetsgruppen konstaterar att utredningsområdet innefattar en omfattande service.
7
JAKOBSTAD
Jakobstads förvaltning är delad i tre nämnder: Social- och hälsovårdsnämnden, Bildningsnämnden
och Tekniska nämnden. Bildningsnämnden har elva (11) medlemmar. Sex (6) av dem sitter i svenska
sektionen och fem (5) i finska sektionen.
Till bildningsväsendet hör: administrationen, dagvården, den svenskspråkiga och finskspråkiga förskoleundervisningen
och
grundläggande
utbildningen
samt
gymnasieutbildningen,
Jakobstads svenska arbetarinstitut, Pietarsaaren suomenkielinen työväenopisto, Jakobstadsnejdens musikinstitut/Pietarsaaren seudun musiikkiopisto, ungdomsverksamheten, biblioteksverksamheten, musei- och arkivverksamheten, kulturverksamheten samt idrottsverksamheten.
Underställda bildningsnämnden är direktionerna för Jakobstads svenska arbetarinstitut, Pietarsaaren seudun suomenkielinen työväenopisto samt Jakobstadsnejdens musikinstitut/Pietarsaaren seudun musiikkiopisto. Underställd bildningsnämndens svenska skolsektion är Jungmans skolas direktion.
Skoldirektören Jan Levander ansvarar för den svenska skolsektionen och koulutoimenjohtaja Juha
Paasimäki ansvarar för den finska skolsektionen.
I Jakobstad ordnas dagvård i daghem och familjedaghem samt som lekverksamhet. Till Jakobstads
dagvård hör följande daghem: Barnabo daghem, Kyrkostrands daghem, Maria-Marjala daghem,
Permo daghem, Sveden daghem, Tomtebo daghem, Vestersundsby daghem, Viktoria daghem, Västermalm daghem, Östanlid daghem Tallbo och Pursisalmi daghem.
Förskoleundervisning ordnas i skolorna.
Till Jakobstads utbildningsväsende hör följande svenska skolor inom den grundläggande utbildning
samt allmänbildande gymnasieutbildningen: Lagmans skola, Bonäs skola, Vestersundsby skola,
Kyrkostrands- och Jungmans skola, Språkbadsskolan, Oxhamns skola (åk 6-9) och Jakobstads gymnasium.
Till Jakobstads utbildningsväsende hör följande finska skolor inom den grundläggande utbildning
samt allmänbildande gymnasieutbildningen: Länsinummen koulu, Itälän koulu, Ruusulehdon koulu,
Kielikylpykoulu, Etelänummen koulu (åk7-9) och Pietarsaaren lukio.
I Jakobstad finns det två arbetarinstitut, ett svenskt och ett finskt. De upprätthåller den traditionella
verksamheten. Instituten har en viktig roll i processen med att integrera invandrare och asylsökande. År 2013 grundades det en språkskola för invandrare. Språkskolan har två finskspråkiga klasser
och en svenskspråkig klass. Det svenskspråkiga arbetarinstitutet har verksamhet också i Larsmo.
Jakobstads stadsbiblioteket, som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället, verkar så
att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Biblioteket finns i Jakobstads centrum.
Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten stöder lokala projekt, som berör sina invånare. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer. Kulturbyrån värnar om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i
staden Jakobstad. Städ- och köksfunktionerna köps internt.
8
JAKOBSTAD / PIETARSAARI
BILDNINGSNÄMNDEN, SIVISTYSLAUTAKUNTA
Bildningsdirektör, sivistysjohtaja: Jan Levander
DAGVÅRD, PÄIVÄHOITO
Tom Enbacka
FINSKA SEKTIONEN, SUOMENKIELINEN JAOSTO
Juha Paasimäki
SVENSKA SEKTIONEN, RUOTSINKIELINEN JAOSTO
Jan Levander
JUNGMANS DIREKTION
Bertil Klingenberg
KULTURSEKTIONEN, KULTUURIJAOSTO
Guy Björklund
ARBETARINSTITUTETS DIREKTION
Mari-Louise Björndahl
TYÖVÄENOPISTON JOHTOKUNTA
Päivi Rosnell
MUSIKINSTITUTETS DIREKTION, MUSIIKKIOPISTON JOHTOKUNTA
Bo-Anders Sandström
IDROTTSSEKTIONEN, LIIKUNTAJAOSTO
Tove Jansson
9
NYKARLEBY STAD
Av tradition förknippas Nykarleby med bildning, utbildning och undervisning. Meningsfulla fritidsaktiviteter finns för alla. Nykarleby har ett rikt föreningsliv; motionsanläggningar är högklassiga både
sommar och vinter och det finns många olika aktiviteter för den som är intresserad av kultur. Närheten till landsbygd och skärgård sätter sin prägel på livet i staden.
Bildningsväsendets ledning och administration finns koncentrerad till bildningskansliet, med undantag av bibliotekets administration som finns vid stadsbiblioteket. Till verksamhetsområdet hör utbildning, elevvård, barndagvård, morgonoch eftermiddagsverksamhet, arbetarinstitut, studiecenter, konstskola för barn och unga, kulturverksamhet, museer, idrotts- och fritidsverksamhet, ungdomsverksamhet och bibliotek.
Bildningskansliet handhar övergripande ärenden som berör ledning, ekonomi, personal, planering,
utveckling m.m. Inom bildningsväsendet arbetar ca 260 personer. Elevvården och kanslifunktionerna lyder direkt under bildningskansliet. Bildningsnämnden, som består av tio (10) medlemmar, leder verksamheten.
Skolväsendet är språkligt uppdelat. Det svenskspråkiga skolväsendet omfattar nio (9) lågstadieskolor, Carleborgsskolan (åk 7-9) och Topeliusgymnasiet. Förskolan är integrerad i skolan och åtta (8)
förskolor finns i Nykarleby. I vår strävan att erbjuda eleverna en god och trygg inlärningsmiljö satsar
vi på ändamålsenliga undervisningsgrupper och nära internt samarbete, speciellt med biblioteket
och fritidsverksamheten. Den svenska skolsektionen, bestående av sju (7) medlemmar, leder verksamheten.
Det finskspråkiga skolväsendet omfattas av Metsäkulman koulu med förskola och åk 1-6. Till förskolan kan också antas 5-åringar som önskar finskspråkig dagvård. Finskspråkig undervisning för åk 7-9
sker i Jakobstad och regleras av avtal mellan kommunerna. Metsäkulma och Skogsparken (åk 1-2)
finns i samma byggnad och skolorna samarbetar aktivt över språkgränserna. Den finska skolsektionen, bestående av fem (5) medlemmar, leder verksamheten.
Dagvårdsveksamheten är den verksamhet som ökat mest under senaste år. Dagvården har verksamhetspunkter i centrum, Socklot, Munsala, Hirvlax, Ytterjeppo, Jeppo, Pensala och Kovjoki. Sektionen för småbarnsfostran, bestående av 5 medlemmar, leder verksamheten.
Arbetarinstitutet, biblioteken samt kulturoch fritidsverksamheten är skilda resultatenheter under
ledning av fritidssektionen, som består av fem (5) medlemmar. Arbetarinstitutet erbjuder förutom
traditionell verksamhet även tjänster inom personalrekrytering för både privata och offentliga sektorn. Arbis har specialiserat sig på s.k. torsdagsföreläsningar med nordiska toppföreläsare.
Biblioteket har verksamhet i Nykarleby centrum med sidobibliotek i Munsala och Jeppo. Biblioteket
har utvecklat specialitet inom handikappservice och skolspråk.
Kultur-och fritidsverksamheten innefattar kultur, fritid, ungdom, idrott och muséum. Bland en omfattande verksamhet kan nämnas Kuddnäs, Stjärnhallen, Rådhusgalleriet, Munsalagården, Skogsvallen och Pepparkakshuset (ungdomsgård).
Från den 1 augusti 2006 köper vi köks och städfunktionerna internt.
10
NYKARLEBY STAD
BILDNINGSVÄSENDET
Organisationsschema
ADMINISTRATION
Ansvarig: direktör för bildningsväsendet
Antal anställda: 5,5
Bokslut 2013: 259 000, Ospeciferad utbildning: 286 000
SKOLVÄSENDET (svenskspråkiga)
Ansvarig: direktör för bildningsväsendet
Antal anställda: 116, bokslut 2013: 7 065 000
Topeliusgymnasiet: 1 048 000, Elevvård: 117 700
SKOLVÄSENDET (FINSKSPRÅKIGA)
Ansvarig: skoldirektör
Antalet anställda: 6
Bokslut 2013: 401 500
DAGVÅRD
Ansvarig: Dagvårdschef
Bokslut: 2013: 3 890 000
KULTUR & FRITID
Ansvarig: kulturoch fritidschef
Bokslut 2013: 517 800, varav Kuddnäs: 34 000
BIBLIOTEK
Ansvarig: bibliotekschef
Bokslut 2013: 391 300
ARBETARINSTITUT
Ansvarig: Rektor
Bokslut 2013: 333 700
11
LARSMO KOMMUN
Nämnden för barnomsorg och bildning har sju (7) medlemmar. Under nämnden för barnomsorg
och bildning (NBB) i Larsmo sorterar dagvård, skola, kultur, bibliotek och fritid. Administrativt har
Larsmo två avdelningar; avdelningen för barnomsorg och bildningsavdelningen.
Bildningsavdelningen finns vid kommungården i Larsmo och leds av en bildningschef, som till 80 %
är bildningschef och till 20 % kultursekreterare. Till bildningsavdelningen hör även fritidsavdelningen och biblioteksverksamheten.
Avdelningen för barnomsorg finns på andra våningen vid Grev daghem. Avdelningen för barnomsorg leds av en barnomsorgschef, 100 %.
Kanslitjänster köps internt från kommunens allmänna avdelning.
Finsk skola och dagvård köps/ordnas i Staden Jakobstad.
I Larsmo finns fyra skolor för åk 1-6: Bosund skola, Näs skola, Holm skola och Risö skola.
Förskolorna är likaså fyra till antalet: Bosund förskola, Näs förskola, Holm förskola samt Risö förskola. Förskolorna finns i anslutning till skolan, rektorerna är förmän. I Cronhjelmskolan i Holm ordnas
utbildning för årskurserna 7-9. Cronhjelmskolan invigdes hösten 2001 och är enspråkigt svensk.
Finskspråkiga elever, från förskola till årskurs 9, går i finskspråkiga skolor i Jakobstad. Elever på
andra stadiet kan fritt söka till vilket gymnasium eller vilken yrkesutbildningsenhet som helst i landet.
Barndagvården ordnas i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvård i vårdarens hem. Dagvård före och efter förskolan samt morris och eftis för skolbarn ordnas i gemensamma utrymmen
med förskolan.
På fritidsavdelningen arbetar en person, fritidssekreteraren. Fritidssekreteraren handhar utrymmesbokning, två fritidsgårdar, idrotts- och parkområden m.m. samt kontakt till föreningarna i
kommunen. Larsmo kommun beviljar olika typer av bidrag för ideella föreningar inom folkrörelseområdet som bedriver regelbunden verksamhet inom kommunen.
I kommunen finns två allmänna bibliotek. Biblioteket i Holm lånar ut biblioteksböcker samt kassetter, cd-skivor, tidningar och tidskrifter. I bibliotekets utrymmen kan alla läsa tidningar och tidsskrifter, söka alster av lokala skribenter och ta del av utställningar som hålls i biblioteket. Biblioteket
ordnar regelbundet sagostunder och tävlingar för barnen. Biblioteket i Bosund lånar ut biblioteksböcker, cd-skivor, kassetter, tidningar och tidskrifter. Bibliotekets utrymmen erbjuder möjligheter
till att läsa tidningar och tidskrifter samt till att använda uppslagsverk. I biblioteket i Bosund kan
barnen delta i olika tävlingar och spela spel.
Skolbiblioteken i Näs, Holm och Risö lånar ut material åt skolornas elever.
Arbetarinstitutet är gemensamt med staden Jakobstad.
Köks- och städtjänster köps internt.
12
LARSMO KOMMUN
NÄMNDEN FÖR BARNOMSORG OCH BILDNING
Budget 2013: 11.3 milj. euro
149,5 tjänster och befattningar
BILDNINGSCHEF
Carola Holm Palonen
0,8 bildningschef, 0,2 kultursekreterare
sektorchef
FRITIDSSEKRETERARE
REKTORER
4 st i förskola och åk 1-6
1 st i åk 7-9
BIBLIOTEKTSCHEF
BARNOMSORGSCHEF
Malin Källman
1,0 sektorchef
DAGVÅRD
1 dagvårdsledare 60 %
3 föreståndare i barngrupp
MORRIS OCH EFTIS
för förskolbarn och barn å 1-2
13
HEMVÅRDSSTÖD
Öppen verksamhet
EVIJÄRVEN KUNTA
Sivistyslautakuntaan kuuluu yhdeksän (9) jäsentä. Toimialaan kuuluvat varhaiskasvatus (1.8.2014
alkaen), perus- ja lukio-opetus, koululaisten iltapäivätoiminta, kirjasto- kulttuuri-, museo-, liikuntaja nuorisotoimet sekä taiteenperusopetus. Kansalaisopiston kuntaosuus kuuluu sivistystoimen talousarvioon, muuten kansalaisopisto on itsenäinen yhdistyspohjainen toimija.
Sivistystoimen osastopäällikkönä on sivistystoimenjohtaja (kuuluu muitakin tehtäviä). Sivistystoimella on toimistonhoitaja.
Varhaiskasvatus ostetaan tällä hetkellä kuntayhtymältä, 1.8.2014 alkaen Kauhavan kaupungilta.
Esioppilaiden opetus sekä aamu- ja iltapäivähoito järjestetään itse.
Alakouluja on kolme: Kirkonkylän koulussa oppilaita 116, kuusi luokanopettajaa, yksi erityisopettaja
ja esikoulunopettaja. Esikoulu on omana ryhmänä. Lisäksi koulussa järjestetään esikoululaisten aamu- ja iltapäivähoito ja koululaisten apip-toimintaa.
Lahdenkylän koulussa oppilaita on 53, kolme luokanopettajaa, tarpeen mukaan oma esikouluryhmä
ja opettaja, yhteinen erityisopettaja Särkikylän koulun kanssa. Yhdysluokat 1-2, 3-4 ja 5-6. Koulussa
järjestetään koululaisten ip-toimintaa tarpeen mukaan.
Särkikylän koulussa oppilaita on 35, kaksi luokanopettajaa, yhteinen erityisopettaja Lahdenkylän
koulun kanssa. Yhdysluokat 0-2 ja 3-6. Koulussa järjestetään ip-toimintaa tarpeen mukaan.
Yläkoulussa oppilaita on 98, aineenopettajia 16, joista 10 yhteisiä lukion kanssa, erityisopettaja,
opo, yhteinen rehtori lukion kanssa.
Lukiossa opiskelijoita 58. Lukiossamme voi suorittaa kemian perusopinnot Tampereen teknillisen
korkeakoulun tutkintovaatimusten mukaan, vuosittain 5-7 opiskelijaa suorittaa. Lukiolla on tasokas
kemian laboratorio. Edelleen on valmius tehdä myös tietotekniikan perusopinnot Jyväskylän yliopiston mukaan.
Yläkoulu ja lukio sijaitsevat samassa rakennuksessa, eli välineet, tilat yms. ovat yhteisiä. Kirkonkylän
alakoulu on samassa pihassa. Näillä kouluilla on yhteinen keittiö ja siivoojat. Muilla alakouluilla on
keittäjä-siivooja ja ruoka valmistetaan koululla.
Liikuntatoimessa on urheilualueidenhoitaja-liikunnan ohjaaja. Kunnalla ei ole omia liikuntatiloja, liikunta-alueita on.
Nuorisotoimi hoidetaan ostopalvelulla naapurikunnilta (esim. etsivä nuorisotyö) ja kolmannelta sektorilta. Nuorten yhteistyötiimi NYT vastaa nuorisovaltuustoa.
Kulttuuritoimella on hallinnassaan yksi näyttelytila. Lähes kaikki toiminta tehdään yhteistyötä seurakunnan ja kolmannen sektorin kanssa.
Museoita on kaksi, joista Limutippu – limonaaditehdasmuseo on auki kesäisin tilauksesta ja Iitin
kioskin aukiollessa. Väinöntalo on auki toukokuusta elokuuhun. Väinöntalon rakennuksia on korjattu Museoviraston avustuksella neljänä vuonna peräkkäin. Vakiintuneita tapahtumia ovat kesäteatteri, kesäseurat ja koululaispäivät. Museolla on museokauppa.
Kirjasto kuuluu YTY-kirjastoihin (Alajärvi, Evijärvi, Lappajärvi, Perho, Soini, Veteli, Vimpeli). Kirjastoilla käytössä yhteinen lainausjärjestelmä ja aineistorekisteri sekä hankintarengas.
14
Taiteen perusopetusta annetaan musiikissa. Evijärvellä on K-P:n Konservatorion sivutoimipiste. Oppilaspaikkoja on 20.
Kansalaisopisto on yhdistyspohjainen, opiston kannatusyhdistyksen jäseniä ovat Evijärven ja Lappajärven kunnat sekä Kauhavan kaupunki. Opistolla on 3 päätoimista tuntiopettajaa, yli sata tuntiopettajaa, rehtori sekä koulutus- ja kehittämissuunnittelija. Opetustunteja vuonna 2013 oli noin
14 000.
EVIJÄRVEN KUNTA
SIVISTYSLAUTAKUNTA
9 jäsentä
Tilinpäätös 2013: 3 778 566 €
70,49 virkaa ja tointa
Sivistystoimi
Sivistystoimenjohtaja
Toimistonhoitaja
Päivähoito
Perusopetus, lukio
Kirjasto
1 rehtori
3 koulunjohtajaa
kirjastonjohtaja
Museo
Liikunta
(ostopalveluna)
Liikunnanohjaaja/
urheilualueiden hoitaja
15
Nuoriso
Kansalaisopisto
KRONOBY KOMMUN
Till bildningsnämndens område hör administration, dagvård och förskola, grundläggande utbildning, gymnasium, bibliotek, medborgarinstitut, folkhögskolan och specialanslag för undervisning.
Bildningsnämnden har nio medlemmar. I allmänhet behandlar bildningsnämnden de frågor som berör båda språkgrupperna, dvs. dagvård och förskola, bibliotek, medborgarinstitut och helhetsansvaret för budgeten medan skolsektionerna behandlar enbart frågor för den egna språkgruppen. Förvaltningsmässigt har kommunen gått inför delgering av löpande frågor och det operativa arbetet till
tjänstemännen medan de förtroendevaldas uppgift är att dra upp de stora riktlinjerna och frågor av
principiell art.
Det finns två skolsektioner, en svensk med sju medlemmar och finsk med fem medlemmar. Det
finns ingen finsk skola i kommunen, utan elever som vill gå i finsk skola går i Karleby eller Kaustby.
Kronoby kommun har avtal med båda. Avtalet med Kaustby är ömsesidigt dvs. elever i Kaustby som
vill gå i svensk skola går i Kronoby.
Bildningskansliet är beläget i kommungården. Bildningschefen är förman för fritidskoordinatorn.
Fritidskoordinatorn arbetar annars under fritidsnämnden, som enda anställd.
I kommunen finns tre skolor med åk 1-4, fem skolor med åk 1-6 och en skola med åk 7-9 samt Kronoby gymnasium.
Förskola och dagvård utöver förskola ordnas i fem förskolor. Dagvård ordnas i åtta daghem, tre
gruppfamiljedaghem och hos fem familjedagvårdare i Kronoby, Jeussen, Nedervetil, Terjärv och
Småbönders.
Biblioteket består av ett huvudbibliotek, beläget i Kronoby centrum och två filialbibliotek, ett i Nedervetil och ett i Terjärv. Kommunen har även en bokbuss, som kompletterar utbudet av bibliotekstjänster.
Medborgarinstitutet och dess kansli är beläget i samma fastighet som Kronoby Folkhögskola. Rektorstjänsten köps via avtal av folkhögskolan. Kurser ordnas i olika delar av kommunen.
Kronoby Folkhögskola äga av en samkommun med Kronoby som största ägare. Skolan är belägen i
Kronoby centrum. I bildningsnämndens budget finns ett anslag för att täcka kostnaderna för studerande från Kronoby som går i folkhögskolan
I momentet specialanslag för undervisningen finns hemkommunersättningen, kostnaderna för elever i skolor utanför kommunen och därtill hörande skjutskostnader.
Mat- och städfunktionerna sköts av ett privat företag ISS.
16
KRONOBY KOMMUN
BILDNINGSNÄMNDEN
9 medlemmar
bokslut 2013: 12 649 259 €
174,72 tjänster och befattningar
SVENSKA SKOLSEKTIONEN
7 medlemmar
FINSKA SKOLSEKTIONEN
5 medlemmar
BILDNINGSKANSLIET
BILDNINGSCHEF/
SEKTORCHEF
DAGVÅRDSCHEF
10 REKTORER
BIBLIOTEKSCHEF
MI-REKTOR 0,1
AVDELNINGSSEKRETERARE
KANSLIST
SPECIALBARNTRÄDGÅRDSLÄRARE
4 DAGVÅRDSLEDARE
1 DAGHEMSFÖRESTÅNDARE
17
KANSLIST
FRITIDSKORDINATOR
Obs! skild nämnd o budget
PEDERSÖRE KOMMUN
Dagvårds- och utbildningsavdelningen ansvarar för dagvården, förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i kommunen. Förtroendeorganen består av Dagvårds- och utbildningsnämnden, svenska och finska sektionen samt skolornas egna direktioner.
Statistikcentralens beräkningar för Pedersöre visar att befolkningen förväntas öka. Nativiteten i Pedersöre ligger klart över riksgenomsnittet. Elevstatistiken är ett viktigt styrinstrument då servicen
långsiktig ska planeras i kommunen. Skolornas upptagningsområden utgör grunden för planeringen.
Befolkningstillväxten leder till ett ökat investeringsbehov. Kommunen har haft en relativt låg andel
barn som varit i kommunal dagvård. En tydlig trend har varit de senaste åren att antalet barn i dagvård ökar. Båda föräldrarna arbetar mera och man går ut i förvärvsarbete allt tidigare när barnen är
små. Detta påverkar även behovet av dagvård i kommunen.
Dagvård erbjuds i
- ca 20 familjedaghem
- 2 gruppfamiljedaghem
- 5 daghem för barn 1-5 år
- 5 kombinerade enheter med både daghemsavdelningar och förskolverksamhet
- 5 förskolenheter med dagvård före/efter förskolan, varav 1 finskspråkig
Skiftes- och helgvård ordnas i daghemmet Hoppetossan i Sandsund.
Den grundläggande utbildningen omfattar 14 svenska skolor inom den grundläggande utbildningen
samt en finskspråkig skola för åk 0–6. En del elever med 11-årig läroplikt och med individuell läroplan går i kommunens egna skolor, medan andra enligt avtal går i Jungmans skola. Elevantalet uppgår till ca 1500 inom den grundläggande utbildningen. Pedersöre gymnasium med ca 200 studerande verkar i anslutning till Sursik skola åk 7-9.
Kulturavdelningen omfattar bibliotek, Medborgarinstitutet, kultur-, ungdoms- och nykterhetsarbete. Till kulturavdelningen hör även idrottsbyrån (som svarar inför idrottsnämnden). Kulturnämnden
ska med sin verksamhet skapa förutsättningar för en meningsfull fritid och för livslångt lärande. Avdelningen arbetar aktivt med kommunens sociala kapital, dvs. kulturlivet och tredje sektorn, som
har stor betydelse för kommunens livskraft och folkhälsa. Arbetet är inriktat på att öka den positiva
hälsan; gemenskapskänsla och välbefinnande bland kommuninvånarna. Välmående och aktiva
kommuninvånare är nöjda invånare som trivs. Ett rikt kulturliv ökar kommunens attraktionskraft
hos både invånare, företagare och besökare. Riskerna för utanförskap och utslagning minskar.
Idrottsnämnden fungerar som en expertnämnd för idrottsrelaterade ärenden. Nämnden erbjuder
genom Pedersöre idrottscentrum samt genom ett rikligt antal bas- och näridrottsanläggningar förutsättningar för en mångsidig idrottsservice. Till idrottsnämndens ansvarsområden hör bl.a. administration, förvaltning och ekonomi, planering, underhåll och byggande av idrottsanläggningar samt
kompletterande idrotts- och motionsverksamhet.
Städ- och köksfunktionerna köps internt.
18
PEDERSÖRE KOMMUN
DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
SVENSKA SEKTIONEN
FINSKA SEKTIONEN
DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN
FÖRVALTNING
Ansvarig: Utbildningsdirektör
Bokslut 2013: 243 471,58
UTBILDNINGSAVDELNINGEN (svenskspråkiga)
Ansvarig: Utbildningsdirektör
Bokslut 2013: 13 094 0921,12
UTBILDNINGSAVDELNINGEN (finskspråkiga)
Ansvarig: Skoldirektör (10 %)
Antal anställda: 7
Bokslut 2013: 585 642,10
FÖRSKOLA/DAGVÅRD/
EFTERMIDDAGSVERKSAMHET
Ansvarig: dagvårdschef
Bokslut 2013: 7 492 478,93
Pedersöre gymnasium
Bokslut 2013:1 490 521,12
KULTURNÄMNDEN
KULTURAVDELNINGEN
FÖRVALTNING
Ansvarig: Kulturchef
Antal anställda:
Bokslut 2013: 39 572
BIBLIOTEK
Ansvarig: Bibliotekschef
Bokslut 2013: 607 661
MEDBORGARINSTITUTET
Ansvarig: Rektor
Bokslut 2013: 472 583
UNGDOMSARBETE
Ansvarig: Ungdomssekreterare
Antal anställda: 1
Bokslut 2013: 140 694
KULTURARBETE
Ansvarig: Kulturchef
Antal anställda: 1
Bokslut 2013: 91 239
IDROTTSNÄMNDEN
Ansvarig: Idrottssekreterare
Bokslut 2013: 641 764
19
4. Faktainsamling och analys av nuläget
Arbetsgruppen har erhållit faktamaterial från de olika verksamhetsområdena I kommunerna. (ansvariga tjänstemän I kommunerna). Arbetsgruppen noterar att faktainsamlingen bör omfatta enbart gemensamma verksamhetsområden som går att jämföra. I kommunerna finns också funktioner som inte är direkt jämförbara. De utvalda jämförelserna har också behandlats av ansvariga
tjänstemän i kommunerna. Utredningsområdet är som sagt omfattande och tilläggsanalyser och
ytterligare insamling av material kan bli aktuellt att genomföra ännu under hösten. I denna mellanrapport bör det understrykas att arbetsgruppen ännu kommer att kontrollera siffermaterialet med
tjänstemännen i de enskilda kommunerna. Inledningsvis presenteras i detta kapitel en sammanställning på den språkliga fördelningen i de olika kommunerna.
Språklig
fördelning; tabell 1
Andel av språk i närliggande kommuner
___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Befolkning 31.12.2013 Svenskspråkiga, % 31.12.2013
Antal
Evijärvi
2685
1,90
51
Kruunupyy - Kronoby
6682
80,70
5392
4685
Luoto - Larsmo
5065
92,50
Pedersören kunta - Pedersöre
10970
89,70
9840
Pietarsaari - Jakobstad
19633
55,80
10955
Uusikaarlepyy - Nykarleby
7524
87,30
6568
52559
71,33 %
37492
Befolkning 31.12.2013 Finskspråkiga, % 31.12.2013
Antal
Evijärvi
2685
95,20
2556
Kruunupyy - Kronoby
6682
17,00
1136
Luoto - Larsmo
5065
5,70
289
10970
8,30
911
19633
38,20
7500
7524
7,30
549
52559
24,62 %
12940
Befolkning 31.12.2013 Övriga, % 31.12.2013
Antal
Evijärvi
2685
2,90
78
Kruunupyy - Kronoby
6682
2,30
154
Luoto - Larsmo
5065
1,80
91
10970
2,00
219
19633
6,00
1178
7524
5,40
406
52559
4,05 %
2126
20
Dagvård
Småbarnsfostran; tabell 2
Småbarnsfostran
Daghem
31.12.2013
Gruppfamiljedaghem
Antal
daghem
Antal
platser
1
36
537+39
210
74
262
440
Familjedagvård
(I hemmet)
Antal
platser
Antal
gruppfamiljedaghem
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
10* + 2 priv.
9
3
9
10
0
7
3
4
2
1
0
52
36
32
16
10
Kostnad/dagvårdsplats/år
Antal
Antal
familjedag- platser
vårdare
14
68
22
82
5
10
39
10
36
17
65
I
daghem
11 139 €
10 510 €
11 340 €
15 924 €
11 213 €
10 795 €
I grupp- Familjefamilje- dagvård
daghem i hemmet
0
7 669 €
14 787 €
9 935 € *9 + öppet daghem
18 900 € 12 348 €
19 980 € 11 628 €
10 161 € 10 956 €
9 881 €
8 663 €
Andelen barn i dagvård %; tabell 3
Andelen barn i dagvård %
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Under 1 år Antal födda
2%
36 lasta
1,50 %
204
0%
73st
0%
109st
0%
66st
0%
166st
1år
21 %
33 %
29 %
12 %
32 %
21 %
Antal födda
19 lasta
193
68st
100st
92st
179st
2 år
55 %
55 %
55 %
23 %
46 %
37 %
Antal födda
38 lasta
183
67st
126st
92st
160st
3 år
65 %
65 %
76 %
32 %
72 %
53 %
4 år
75 %
82 %
67 %
30 %
81 %
57 %
Antal födda
32 lasta
203
89st
101st
87st
189st
Förskola
Finsk- och svenskspråkig förskoleundervisning; tabell 4
Finskspråkig
Förskoleundervisning
Antalet elever
i daghem
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
0
0
0
0
0
0
31.12.2013
Antalet elever
i skolor
31 paikkaa
94
0
0
10 barn
8
AKTA
3 koulua
4 koulua
UKTA
x
x
1 skola
1 koulu
x(biträden)
x
x
x(förskolärare)
x
Svenskspråkig
Förskoleundervisning
Antalet elever
i daghem
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
31.12.2013
Antalet elever
i skolor
0
0
0
146 elever i 5 skolor
81 i 8 grupper
0
0
0
185 i 9 daghem
0
AKTA
UKTA
x(biträden)
x
x(biträden)
x(biträden)
x
x(förskolärare)
21
x(förskolärare)
x(förskolärare)
Antal födda
28 lasta
214
75st
99st
86st
189st
5år
60 %
75 %
83 %
57 %
88 %
60 %
Antal födda
25 lasta
216
87st
107st
109st
189st
Grundläggande utbildning
En väsentlig faktor för kommunernas verksamhet beträffande framförallt undervisningstjänster är
naturligtvis elevtillströmningen. Årskullarna i Finland har minskat och detta återspeglar sig också till
en del i utvecklingen också i vårt område. Faktum är dock att elevantalet sammantaget ser ut att
öka igen i efter en nedgång på några år. Här finns dock stora skillnader mellan kommunerna.
Elevstatistik för nejden; tabell 5
22
Förskolans och den grundläggande utbildningens förverkligade kostnader jämfört med erhållna statsandelar; tabell 6
ESI- JA PERUSOPETUKSEN TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA RAHOITUKSEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN
VERTAILU
ESIOPETUS
-PERUSOPETUSOpetuksen järjestäjä
vl 1-9
josta
mamu Oppilas- Toteut.
Rah.
Erotus
Rah.
Kokonais
lask.
ero
lisäop. yli 17v
valm.
määrä
kust.
peruste e/opp
perus.
euroa
yhteensä
e/opp
e/opp
osuus
kust.%
Kunta
2010
000523 Evijärven kunta
005983 Jakobstads stad
002883 Kronoby kommun
004403 Larsmo kommun
008933 Nykarleby stad
005993 Pedersöre kommun
28
215
80
101
75,5
192,5
301
2.149,5
733,5
774
732,5
1.549,5
0
0
0
0
0
0,5
0
20,5
0
0
18
0
329
2.385,0
813,5
875
826
1.742,0
7.571
6.856
7.886
6.896
8.423
7.532
7.434
7.407
8.258
6.802
8.415
7.705
138
-551
-373
94
7
-174
98
45.323
108 -1.314.838
105
-303.215
99
82.263
100
5.924
102
-302.334
2011
22,5
204,5
86,5
104,5
68,5
190,5
287,5
2.102,5
716,5
772,5
723,5
1.530,0
0
2,5
0
0
0
0
0,5
40
4,5
4,5
14
5
310,5
2.347,0
807,5
881,5
806
1.725,5
8.077
7.257
8.358
7.083
8.622
8.023
7.789
7.625
8.201
6.843
8.448
7.902
288
-368
157
241
174
121
96
105
98
97
98
98
2012
25,5
220,5
71,5
99
83
184,5
273,5
2.062,0
710,5
782,5
717
1.512,5
0
3
0
0
0
0
0,5
26
5
4,5
4
5,5
299,5
2.308,5
787
886
804
1.702,5
8.674
7.509
8.435
7.251
9.029
8.337
8.402
8.113
9.058
7.430
8.970
8.650
273
-603
-624
-179
59
-313
97
81.645
108 -1.392.844
107
-490.745
102
-158.571
99
47.514
104
-533.221
89.474
-863.606
127.054
212.318
140.157
208.527
I tabellen framgår hur de förverkligade kostnaderna förhåller sig till den beräknade statsandelen. I sista kolumnen framgår hur mycket
statsandelen och de förverkligade kostnaderna skiljer sig från varandra. Minus före summan innebär att den kalkylerade statsandelen täcker
mera en de förverkligade kostnaderna inom sektorn. Den angivna procentsatsen i tabellen anger hur stor andel av de förverkligade kostnader
som statsandelen täcker.
Skolnätet är en faktor som skiljer kommunerna från varandra. I följande tabell anges hur elevtillströmning och skolstorlek skiljer sig åt mellan kommunerna. I tabellen framgår också landets medeltal.
Skolnät och elevtillströmning; tabell 7
Asukkaita
Suuralue
Oppilaita/
koulu
Kouluja
Asukkaista
oppilaita (%)
52 430
54
114
11,72
4 924
5
155
15,72
Pedersören kunta
10 933
15
103
Pietarsaar
19 623
11
195
Uusikaarlepyy
7 517
10
Evijärvi
2 750
Kruunupyy
Luoto
Koko Suomi
6
391
14,18
1
542
10,96
2
427
73
9,75
1
282
4
75
10,95
1
119
6 683
9
82
10,98
1
288
5 373 693
2 653
194
9,57
358
557
Peruskouluikäisiä 2011
Suuralue
16-18-vuotiaita/
lukio
Lukioita
Peruskouluikäisiä 2025
Muutosprosentti
16-18-vuotiaita 16-18-vuotiaita
2011
2025
Muutosprosentti
6 104
6 724
10,16
2 346
2 174
-7,33
778
941
20,95
299
278
-7,02
Pedersören kunta
1 580
1 838
16,33
541
558
3,14
Pietarsaari
2 024
2 120
4,74
807
713
-11,65
Uusikaarlepyy
712
855
20,08
285
297
4,21
Evijärvi
262
215
-17,94
119
74
-37,82
Kruunupyy
748
755
0,94
295
254
-13,90
Luoto
23
Skolornas storlek; tabell 8
Finskspråkig
Skolornas storlek
Antal et
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
0-49
elever
1
0
0
0
1
0
50-99
elever
1
1
0
0
0
1
100-149
elever
1
2
0
0
0
0
150-199
elever
0
1
0
0
0
0
200elever
0
0
0
0
0
0
Antal et
el ever
s kol or
Åk 7-9
s a mma nl a gt
98
267
0
0
0
0
4
5
0
0
1
1
Antal et
Antal et
Elever finns i annan kommun
Elever finns i annan kommun
Svenskspråkig
Skolornas storlek
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
0-49
elever
0
1 (specialskola)
5
0
4
4
50-99
elever
0
0
0
0
4
3
100-149
elever
0
2
3
3
1
4
150-199
elever
0
3
0
1
0
1
200elever
0
0
1
1
1
0
el ever
s kol or
Åk 7-9
s a mma nl a gt
0
509 (åk 6-9)
243
263
246
491
0
7
9
5
10
13
Antal elever i grundläggande utbildning; tabell 9
Antalet elever i gundläggande utbildning 31.12.2013
Finskspråkig
Svenskspråkig
Elever
Evijärvi
Jakobstad
Jungmans
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Bosatta utanför
288
698
12
59
19 åk 1-9
21
51
1
Elever
Bosatta utanför
0
1241
16
696
801 åk 1-9
691
1447
0
13
27
4
?
7
7
Gymnasieutbildning
Antalet studerande inom gymnasieutbildning; tabell 10
Antalet studerande inom gymnasieutbildning 31.12.2013
Finskspråkig
Svenskspråkig
Elever
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Bosatta utanför
45
102
0
2
0
0
Elever
10
13
0
0
0
0
Bosatta utanför
0
204
106
41
99
149
24
0
62
59
18
19
Gymnasieutbildningens förverkligade kostnader jämfört med statsandelen; tabell 11
TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA VALTIONOSUUDEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU
Koulutuksen järjestäjä
1)
Opisk.
määrä
Yli
18 v.
aloit.
Aineop. Laskenn. Toteut. Valt. osuuden
kurssien opisk.
kust. lask. peruste
määrä
määrä e/opisk.
e/opisk.
Edell.
erotus
YH:n
Kokonaisero
osuus
euroa
kustann.
%
Kunta
2010
69
480
166
131
172
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
69
480
166
131
172
9.419
6.114
6.628
7.055
6.646
8.767
5.854
6.295
7.201
6.052
652
259
333
-146
594
93
96
95
102
91
44.728
124.337
55.128
-19.196
102.010
2011
64
461
180
119
156
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
64
461
180
119
156
9.948
6.615
6.075
8.101
7.781
8.822
5.987
6.300
7.519
6.368
1.126
629
-225
582
1.413
89
90
104
93
82
71.878
289.646
-40.579
69.401
221.007
2012
58
427
179
111
141
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
58
428
179
111
141
10.431
7.469
6.564
9.310
9.892
9.850
6.636
6.363
8.510
7.513
581
833
201
800
2.379
94
89
97
91
76
33.716
356.547
36.041
88.953
336.202
I tabellen framgår hur de förverkligade kostnaderna förhåller sig till den beräknade statsandelen. I sista kolumnen framgår hur
mycket statsandelen och de förverkligade kostnaderna skiljer sig från varandra. Minus före summan innebär att den kalkylerade
statsandelen täcker mera en de förverkligade kostnaderna inom sektorn. Den angivna procentsatsen i tabellen anger hur stor
andel av de förverkligade kostnader som statsandelen täcker.
25
Medborgar- arbetarinstitut
Medborgarinstitut kostnader; tabell 12
Medborgarinstitut
Nettokostnad/undervisningstimme
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Evijärvi 15,95€
73,50 €
55,76 €
10,00 €
56,20 €
61,91 €
Nettokostnad/invånare
Nettokostnad/kursdeltagare
Undervisningstimmar/invånare
Koko alue 112 €
114,04 €
85,82 €
1
0,64
1,04
62,00 €
78,03 €
0,84
0,70
Evi, Lavi & Kauhava 49, Evi 1
47,54 €
57,76 €
47,37 €
43,18 €
Bibliotek
Bibliotek antal lån och kostnader; tabell 13
Bibliotek
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Lån/invånare
€/Invånare
Bok- och annan
mediaanskaffning/
invånare
19,11
15,82
16,17
21,75
11,78
13,58
58,91 €
71,63 €
73,90 €
56,54 €
51,97 €
55,28 €
15,59
9,88 €
0,6
0,78
0,48 (7,34€)
8,1
Ungdomsarbete
Ungdomstjänster kostnader; tabell 14
Ungdomstjänster
Nettokostnad/invånare
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
8,56 €
26,60 €
6,00 €
8,00 €
12,00 €
12,86 €
Idrott
Antal idrottsplatser; tabell 15
Antalet idrottsplatser
Gräs- och konstgräsplan
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Andra utomhus plan
Rinkar/skrinnskoplan
Privata ishall
3
15
7
5
10
13
0
1
2
4
3
5
9
6
3
1
2 (+grus pl a ner vi d s kol or 4s t)
4
1
8 (seriespel) 5(byapla)
3
0 (Kri s ta l l en i Ja kobs ta d)
1
1
Antal idrottsföreningar; tabell 16
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Antalet idrottsföreningar
Kommunal
bidrag/invånare
(Idrottsföreningar)
5
25
10
3
22
12
2,00 €
2,03 €
11,00 €
4,00 €
4,00 €
5,00 €
26
€/invånare
33,00 €
139,65 €
40,00 €
34,00 €
41,00 €
Underhållna
skidsprår/km
35km
38km
72 km
18,8km
20km
13(bel)+5(obel)=80km
Vandringsleder/km
69km
52 km
35,4km
10km
4/73km
Kultur
Kulturtjänster kostnader; tabell 17
Kulturtjänster
Evijärvi
Jakobstad
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
€/invånare
Bidrag €/invånare
1,50 €
15,10 €
5,00 €
1,41 €
9,00 €
11,96 €
0,74 €
1,90 €
4,00 €
7000€ utbet. totalt i kult.bidrag
2,00 €
1,82 €
27
5. Samarbete och utökat samarbete
Allmänt kring samarbete beträffande dagvård och undervisning
Det har funnits ett synnerligen omfattande samarbete mellan kommunerna i kommunutredningsområdet och att det har underlättat skötseln av många ärenden. Det har förekommit samarbete
bl.a. inom invandrarundervisningen och fortbildningen. Dessutom träffas skoldirektörerna och dagvårdscheferna regelbundet. Evijärvi har också haft ett omfattande samarbete med då med de närliggande finskspråkiga kommunerna. Arbetsgruppen noterar att samarbetet med Evijärvi och de nu
aktuella kommunerna i utredningen kunde utvecklas eftersom behoven och utmaningarna i många
fall är de samma. I detta kapitel presenteras också Evijärvis nuvarande samarbete.
Arbetsgruppen har gått genom det projektsamarbete som finns mellan kommunerna. Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen har de senaste åren finansierat gemensamma utvecklingsprojekt för kommunerna, t.ex. projektet Edu Arena/Kunnig och projektet för kvalitetskriterier
inom den grundläggande utbildningen. Se nedan.
Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre
Redovisning av samarbetsprojekt inom kommunernas bildningsväsenden
Projektets namn
Företagsamhetsfostran
Team Nord
Dialogen
Diagonalen 1
Projekttid
2000-2001
20082003-2005
2009
Diagonalen 2
Administrativ
kommun
Beviljat understöd
(euro)
Kommunal
självfinansiering
(euro)
Finansiär
Jakobstad
Jakobstad/Karleby
Karleby/Pedersöre
100 000, 00
2010-2011
Pedersöre
20.000,00
Edu Arena
31.8.2010 - 31.12.2011
Kronoby
104 000,00 €
Edu Arena II
1.1.2012 - 31.12.2013
Kronoby
68 000,00 €
Edu Arena III
1.5.2013 - 31.12.2014
Kronoby
80 000,00 €
Larsmo
Larsmo
65 000,00 €
40 000,00 €
Gemensam upphandling (omfattar inte Karleby)
(alla kommuner gör separata beslut/3 års avtal))
Pedersöre
660 000,00 €
140 000,00 €
www.ostrobotniajob.fi
Uppföljning av timresurs och gruppstorlekar
Gemensam undervisning av flyktingar
Läroplansarbetet
Skoldirektörerna har möten ca 1 gång/månad
Nykarleby
Nykarleby
olika
gemensam tjänsteansökningsportal
(som en del i Kvalitetsprojektet)
Gemensam undervisning inom den förberedande undervisningen
olika
Gemensamma linjedragningar/planerings- och utvecklingsarbete
Kvalitetskriterieprojektet
1.8.2010 - 31.12.2012
Kvalitetskriterieprojektet, forts. 1.1.2013 - 31.12.2014
Kulturfonden/UBS
50 % Svenska kulturfonden
UBS
Huvudsakligt projektinnehåll
6 000 € UBS
Regionförvaltningsverket i
10 400,00 € Västra och Inre Finland
Gymnasiesamarbete/Virtuella kurser
Utveckling av läsning, modersmål
Utvecklande av matematikundervisningen
Utbildningsstyrelsen
Utbildningsstyrelsen
Utvecklande av matematikundervisningen
Kartläggning av undervisningspersonalens kompetens (webbenkät),
Anordnande av fortbildningar
Kompetensutveckling i samråd med kollegor via benchmarking, IKTfortbildningar, handledande lärare och utvecklingsplaner
Kompetensutveckling via benchmarking och digitala lärmiljöer,
introduktion av kompetensutvecklingssamtal, lärplattformer
Ibruktagande av kvalitetskriterier för den grundläggande
utbildningen
Vidareutveckling av kvalitetskriterierna
Kommunerna
kommunerna
Gemensam upphandling av läroböcker
Gemensam upphandling av skolmaterial
Annat samarbete:
utgifter/år
utgifter/år
Fortbildning förskolan/se barnet
Arbetsgruppen har även diskuterat personalrekryteringen och möjligheten till samarbete, t.ex. vid
rekryteringen av lärare. Den nyaste tjänsten som kunde utnyttjas är Kuntarekry, men i dagsläget
används inte denna tjänst i någon större utsträckning i nejden eftersom de svenskspråkiga skolväsendena har tillgång till tjänsten www.ostrobotniajob.fi. Det finskspråkiga skolväsendet kunde
eventuellt också ansluta sig till den. Det skulle vara bra att i fortsättningen sköta rekryteringen koordinerat. Vikariebanken kunde vara gemensam.
28
Kommunerna är med i nätverket Teamnord, som främjar inlärning via nätet inom gymnasieutbildningen. I Jakobstad har det finskspråkiga gymnasiet samarbete med läroanstaltsnätverket på andra
stadiet i Karleby.
Skolväsendet i Evijärvi har samarbete med kommunerna i Södra Österbotten och i Sjönejden. Evijärvi är också med i nätverket Opinlakeus. Man har gemensamma lärartjänster med Lappajärvi.
Gymnasiet i Evijärvi har samarbete med det tekniska universitetet i Tammerfors (grundläggande
studier i kemi, 7 studerande).
Personalutbildning och fortbildning genomförs också i samarbete, det här kunde visserligen ännu
fördjupas. Gymnasieutbildningens gemensamma kursbricka kunde också vara föremål för fördjupat
samarbete.
Invandrare, utbildningen av invandrare
Kommunerna i Jakobstadsnejden har samarbetat kring invandrarundervisningen, t.ex. samarbetet i
anslutning till mottagandet av kvotflyktingar. Planeringen försvåras av att man inte alltid vet exakt
när det kommer invandrare och behovet är svårt att förutse. I Evijärvi bildas en grupp inom den
förberedande undervisningen om det finns fem elever. Det finns möjligheter att utveckla samarbetet inom den grundläggande utbildningen och den förberedande utbildningen på andra stadiet.
Små kommuner kan inte anställa en modersmålslärare åt invandrareleverna. I Jakobstad har man
kunnat göra det, eftersom det finns fler invandrarelever. Arbetsgruppen noterar att samarbetet
kring vuxna invandrare borde utvecklas. Det skulle vara mycket viktigt med tanke på sysselsättningen att invandrarna lär sig språket. Konstaterades att en invandrarplan har utarbetats i samarbete,
och den borde alla sätta sig in i.
Regionens samarbete kring kvalitetsuppföljningen inom den grundläggande utbildningen.
Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen. Kommunerna i Norra svenska Österbotten arbetar förnärvarande aktivt och gemensamt
med dessa kriterier. Deltagande kommuner har erhållit extra statsunderstöd från ministeriet för utvecklande och implementering av kriterierna i verksamheten. Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen är ett verktyg med vilket man kan producera information på lokal nivå om den
grundläggande utbildningens strukturella och funktionella kvalitet. Kvalitetskriterierna utgörs av 13
utvecklingsområden eller kvalitetskort. I UKM:s beskrivningen av arbetet med kvalitetskriterierna
sägs att i en utvecklingsinriktad skola får självskattning och verksamhetsförbättrande insatser grundade på systematiskt insamlade utvärderingsdata hög prioritet. Utvecklingsprocessen bör alltid ta
hänsyn till den rådande verksamhetskulturen. Självskattningen består av fyra grundläggande frågor:




Var befinner vi oss nu?
Var vill vi vara i framtiden?
Hur kan vi bäst nå vårt mål?
Hur bedömer vi de genomförda förändringarna?
(Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:30)
29
Kvalitetskriterierna har i Norra Svenska Österbotten (kommunerna Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo, Kronoby och Karleby sv.) omvandlats till checklistor och utvärderingsinstrument. Några av kvalitetskorten har omsatts i praktiken medan en del är under arbete. I nejdens kommuner
finns nu gemensamma konkreta utvärderingsmodeller för uppföljning av kvalitetskriterierna. Kvalitetskriterierna gör det möjligt för kommunala beslutsfattare att på ett praktiskt plan utvärdera hur
de beslut som omfattar skolväsendet i ett kort respektive långt perspektiv inverkar på skolornas
verksamhet. Kvalitetskorten har omformats till utvärderingsinstrument för nejdens skolor.
De fyra första kvalitetskorten avspeglar strukturerna inom följande områden:
1. ledarskap
2. personal
3. ekonomiska resurser
4. utvärdering
Övriga sju kvalitetskort, som påverkar den studerande:
1. läroplanens verkställande
2. undervisningen och undervisningsarrangemangen
3. stödet för inlärning, tillväxt och välbefinnande
4. delaktighet och påverkan
5. samarbetet mellan skolan och hemmet
6. fysisk lärmiljö
7. inlärningsmiljöns trygghet
8. klubbverksamhet
9. Eftermiddagsverksamhet
Skolans och kommunens kvalitetsarbete styrs av en årsklocka som anger när de olika kvalitetskorten ska behandlas. Inom varje kort finns angivet vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Årsklockan har utarbetats gemensamt för Jakobstadsnejdens kommuner. Tanken är att resultaten och utvärderingarna kan användas också för hela regionen gemensamt. Vi kan gör jämförelser
regionalt! I bilaga presenteras hela kvalitetsdokumentet som ännu inte är färdigt till alla delar. Speciell kortet kring läroplansarbetet är på hälft.
Alla utvärderingsbanketter som utarbetats sätts in på systemet Webropol som alla deltagande
kommuner i nejden använder sig av. Webropol är ett webbaserat enkätprogram som möjliggör insamlande av data via webben. Utgångspunkten för arbetet är att vi med hjälp av utvärderingskunskap som baserar sig på kvalitetskriterierna i bästa fall kan identifiera missförhållanden som upptäcks inom utbildningen. Det blir då också möjligt att åtgärda missförhållandena när man på ett heltäckande plan på årlig nivå planerar kommunernas verksamhet och ekonomi.
Grundläggande utbildning; utökat samarbete
-
Kvalitetskriterierna gör det också möjligt att fördjupa samarbetet på ett regionalt plan.
Den nya elevhälsolagen kan medföra att kuratortjänsterna sammanförs i regionen
30
Dagvård; samarbete
Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby och Jakobstad har tillsammans med Institutionen för barnpedagogik vid ÅU startat upp ett gemensamt svenskspråkigt skolningssamarbete som kallas ”Se
barnet”. Inom detta samarbete ordnas det så att varje anställd inom kommunerna skall kunna delta
i någon form av fortbildning eller kursverksamhet varje termin. ”Se Barnet” har en fortbildningssekreterare anställd som sköter om det praktiska arbetet och bl.a. fördelar platserna till de olika tillfällena. Den finskspråkiga fortbildningen sköter Jakobstad om dock så att även grannkommunernas
finskspråkiga personal erbjuds möjlighet att delta. Samma kommuner (Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo, Kronoby) har också gjort en överenskommelse om en gemensam avgiftspolitik
inom dagvården. Det betyder i praktiken att när familjer flyttar mellan kommunerna så skall det
inte inverka på dagvårdsavgiften om inkomsterna inte förändras. Kommunerna har också gjort det
möjligt för familjer att i mån av möjlighet få dagvård i en annan kommun än hemkommunen. Det är
i sista hand producentkommunen som avgör om platser finns att sälja. Producentkommunen fakturera sedan hemkommunen för månadskostnaden. Detta förfarande används oftast när familjer flyttar mellan kommunerna och man vill fortsätta på den gamla dagvårdsplatsen t.ex. verksamhetsåret
till slut. Från grannkommunerna kommer också till en del finskspråkiga barn till Jakobstad. Dagvårdscheferna i dessa kommuner träffas regelbundet ca 8 ggr/år och diskuterar gemensamma frågeställningar.
Dagvård; utökat samarbete
Från dagvårdens sida framhålls följande möjligheter till utökat samarbete.
1. Gemensam vikariebank
2. Gemensam uträkning och fakturering av dagvårdsavgifter i regionen. Dessutom kunde
samma ekonomiförvaltningsprogram användas i alla kommuner.
3. Gemensamma specialbarnträdgårdslärare.
Bibliotek; samarbete
Bibliotekssektorn har varit banbrytare när det gäller samarbete mellan kommunerna. Man kan låna
på biblioteket i vilken kommun som helst. Biblioteken samarbetar sedan 1990-talet mer än många
andra sektorer och i och med att Fredrikabiblioteken övergår till CS Library under hösten kommer
biblioteken att samarbeta ännu mer. Till Fredrikabiblioteken hör biblioteken i Jakobstad, Korsholm,
Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Larsmo, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre och Vörå. Tillsammans har biblioteken över 1.000.000 volymer. Samarbetet inleddes 1992. Biblioteken är aktivt med
i utvecklandet av dataprogrammet Gemini med Abilita. Bibliotekscheferna utgör Fredrikas ledningsgrupp som överenskommer om Fredrikas utveckling. Se: www.fredrika.net
Fredrika-samarbete är en stor tillgång för biblioteksverksamheten i Jakobstadsregionen och i Österbotten.
31
Nätverkets fördelar:
-
katalogposter köps gemensamt, samköp ger rabatterat pris
fjärrlånebeställningar elektroniskt
gemensam kompetensutveckling
gemensamma riktlinjer
konkret samarbete över kommungränserna
ny gemensam webbplats ger en tydligare helhet för kunderna och större möjlighet att integrera olika e-tjänster
Genom de allmänna bibliotekens råd tas också nya samarbetsformer fram, konkretiserade senast
genom Konsortiet för de allmänna biblioteken, som bl.a. arbetar för gemensam upphandling av eböcker.
Bibliotek; utökat samarbete
Följande samarbetsformer kunde ännu testas:

Gemensamma annonser, t.ex. om förändringar i öppettiderna vår och höst (sommar- och
vintertider).

Logistiken mellan biblioteken (rör bl.a. fjärrlån) kunde utvecklas. Itella flyttar bara längre
bort från kunderna och postkostnaderna ökar. Samarbete över sektorgränserna kunde också
utredas i detta sammanhang.

Samarbete kring författarbesök, barnprogram o.a. evenemang förekommer i viss mån men
kunde
utvecklas.

Biblioteken söker externa medel för olika projekt och tillför på detta sätt både extra resurser
och kunnande till regionen. Fortsättningsvis bör dessa projektbidrag sökas lokalt (=mera externa medel till regionen?), men det kunnande och de idéer som föds via projekten kunde
spridas bättre inom regionen. Benchmarking och personalutbyte kunde vara ett sätt.

Köp av (juridiska) experttjänster. Fortbildning kan ordnas inom landskapsbiblioteksdistriktet
eller av finlandssvenska biblioteksföreningen, men specifika behov kan uppstå. T.ex. inför
ett evenemang kan vi behöva ansöka om rätt att använda texter och bilder och det är inte
alltid helt klar vart man kan vända sig. Också bibliotekens tjänster och samlingar kan ge
upphov till frågor som behöver lösas för ett större område, men inte nödvändigtvis för hela
(Svensk-)Finland.

Ev. gemensam upphandling av tidskrifter och e-tidningar och biblioteksmaterial (ex. bokplast) kunde utredas. (Stående direkta prenumerationer på dagstidningar och vissa tidskrifter innefattas ej). Kan ev. bli för byråkratiskt och tungrott, speciellt uppföljningen av uteblivna tidskrifter kan komma att halta. Gemensam upphandling av biblioteksböcker uppnår
tröskelvärdet för konkurrensutsättning inom EU = ännu mera byråkrati och sämre service för
32
våra kunder. (Inom bibliotekssektorn finns ingen kanslipersonal utan all ökad byråkrati
drabbar kunderna direkt eftersom tiden måste tas från egentligt biblioteksarbete).
Medborgarinstitut (Norra Ligan)



















Vissa gemensamma kurser -> delade kostnader, inbesparing i arbetstid, möjlighet till större
utbud och bättre service för kunderna
Vissa gemensam annonsering -> delade kostnader, större genomslagskraft
Vissa gemensamma sidor/texter i kurskatalogerna -> större spridning, delade kostnader
Gemensamma lärarmöten inför höstterminen -> delade kostnader, bättre kvalitet, bättre
möjligheter att genomföra
Gemensamma lärarkvällar efter avslutad vårtermin -> delade kostnader, bättre kvalitet, bättre möjligheter att genomföra
Vissa gemensamma lärare -> bättre rekryteringsmöjligheter
Gemensam terminsvis utvärdering -> bättre kvalitet genom delade erfarenheter
Månatliga rektorsmöten -> effektiv informations- och kunskapsspridning, gemensamt beslutsfattande
Kanslistmöte -> effektiv informations- och kunskapsspridning
Gemensamma projekt -> bättre möjlighet att få extern finansiering till regionen, möjlighet
att effektivt fördela arbetsinsatserna
Gemensam projektpersonal -> bättre kontroll och överblick
Gemensam representation/uppvaktning vid olika tillfällen -> mindre kostnader som ytterligare delas
Vissa gemensamma specialkurser -> delade kostnader, större rekryteringsområde, bättre
möjlighet att genomföra
Gemensamma tenttillfällen -> bättre service
Gemensamma fortbildningstillfällen för lärare -> bättre möjligheter att genomföra olika teman
Vissa gemensamma inköp -> mindre kostnader som ytterligare delas
Gemensam pressinformation -> större genomslagskraft
Gemensamma datakörkortslicenser -> mindre kostnader som ytterligare delas
Gemensamma ställningstaganden och utlåtanden -> större tyngd
Ovanstående exempel på samarbetsformer innebär i de flesta fall kvalitetsökningar samt inbesparingar jämfört med om verksamheten/aktiviteten skulle genomföras enskilt i respektive kommun.
Utökat samarbete; Norra ligan



fakturering från ett ställe
löneutbetalning från ett ställe
ett gemensamt kansli
33
Pietarsaaren seudun työväenopisto
Pietarsaaren seutukunnan opistotoiminnan laadun ja osaamisen turvaamiseksi tarvitaan seudullista
yhteistyötä. Pietarsaaren kielellisesti jakautuneet opistot toimivat liian pienen vakinaisen henkilökunnan turvin, on järkevintä ehkä yhdistää voimavarat. Näin saadaan laajennettu organisaatiomalli,
joilla on hyvä osaaminen ja asiantuntijuus opetusaloillaan ja monipuolinen opetustarjonta.
Opistojen rehtoreilta vaaditaan joustavaa ja seudullisesti liikkuvaa työskentelytapaa, jotta paikallistuntemus säilyy jatkossakin. Tulevaisuuden keskeisiä haasteita ovat väestön ikä- ja koulutusrakenteen huomioon ottaminen opetuksessa sekä tietoyhteiskunnan tuomat opetussisältöjen ja opetusteknologian muutokset.
Pietarsaaren suomenkielinen työväenopisto on vasta alussa opetukseen osallistumisen ja opintojen
saavutettavuuden haasteissa, jossa teknologiset mahdollisuudet osataan hyödyntää perinteisen
opetuksen rinnalla. Keski-Pohjanmaan kesäyliopiston sivutoimipisteenä on haluttu etsiä ratkaisua
mm. opistoverkostojen avulla. Laadun- ja kehittämisen hanketta tehdään myös yhteistyössä. Työväenopisto tekee myös yhteistyötä muiden maan yliopistojen kanssa järjestämällä ja ottamalla vastaan tenttejä.
Alueellinen yhteistyö keskittyy koko Pohjanmaan alueeseen hankkimalla ja ideoimalla koulutuksia
sekä värväämällä opetushenkilökuntaa. Lähin yhteistyökumppani on Kokkolanseudun opisto. Kokkolan kanssa on haettu mm. yhteistyökoulutusrahoitusta opetushallitukselta. Kolmas sektori Kokkolan Taito ry. tuottaa Pietarsaaren opistolle vuosittain kädentaitojen lyhytkursseja.
Ruotsinkielisestä kurssitarjonnasta vastaa Arbis, mutta satunnaisia yhteistyökeskusteluja on käyty
alueen ruotsinkielisten opistojen kanssa koskien suomenkielisen palvelun laajentamisesta. Keskusteluissa on virinnyt ideoita siitä, että Pietarsaaren suomenkielinen opisto tuottaisi heidän opistoilleen joitakin suomenkielisiä kursseja.
Museiverksamhet
Jakobstads museum har under hela sin 110-åriga historia haft samarbete med övriga museer i regionen som en naturlig del av verksamheten. Bakgrunden är vår gemensamma historia. Då museet
grundades 1904 var avsikten att museet skulle bli ett museum för hela regionen och man skapade
från början ett nätverk av medarbetare.
Vartefter hembygdsoch museiverksamhet utvecklades på landsbygden förändrades samarbetet,
speciellt under 1970-talet, då hembygdsrörelsen blommade upp. Samarbetet skedde bl.a. genom
hembygdskurser i medborgarinstituten där Jakobstads museums personal var handledare. Genom
detta deltog museet aktivt i museiverksamheten i Larsmo och Pedersöre och bistod med grundläggande arbeten. Denna typ av samarbete har förändrats i och ned att hembygdsmuseerna har utvecklats och blivit mera självständiga.
Från mitten 1970-talet hade museet egna budgetmedel för det regionala samarbetet, men har sparades bort under 2000-talet.
34
Museet har också verkat som motor för grundandet av museiföreningar i staden, som Nanoq och
Motormuseet. Museet har styrelseplats i Nanoq och staden äger idag största delen av Motormuseets föremål.
År 2009 ingick Jakobstads museum och museiverksamheten i Nykarleby stad ett samarbetsavtal
inom ramen för vad som stadgas i museilagen. Detta innebär att Jakobstad och Nykarleby statsandelar dirigeras via Jakobstad museum, som också sköter rapporteringen till Utbildningsstyrelsen.
År 2010 startades en museisamarbetsgrupp för regionen. Samarbetspartners är ca 60 hembygdsoch museiföreningar, från Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby kommuner. Samarbetsgruppen har regelbundna möten och har bl.a. ordnat de s.k. Museikarnevalerna, som fått genklang i hela landet. Samarbetet forsätter i år med fortbildning och en gemensam tidsresa under
hösten 2014.
Jakobstads museum har ingen officiell status som regionmuseum, men som enda professionella
museum i regionen, delegeras ärenden från statliga myndigheter, Museiverket och Österbottens
landskapsmuseum till Jakobstads museum, speciellt då det gäller byggnadsskydd och planläggningsärenden.
Museets största ”kundkrets” är regionens skolor, vars elever regelbundet besöker museet och museets utställningar och deltar i evenemang. Information om verksamheten riktas också till regionens
skolor.
Samarbete; Kultur och fritid
Samarbetet i nejden varierar men det vanliga är att kommunerna samarbetar kring olika evenemang. Samarbetet sker dock i olika konstellationer och mellan olika kommuner. En viss tradition
finns att även årligen träffas som sektorkolleger inom regionens fritidssektor vid planering och uppföljning av olika gemensamma projekt.
För Kronobys del sker det mesta samarbetet av tradition och av geografiska orsaker med Karleby.
Utökat samarbete; kultur och fritid
Arbetsgruppen noterar att en större samordning kunde gagna hela sektorn. Här kunde bl.a. gemensam marknadsföring av evenemang utgöra ett samarbetsområde vilket också de sektorsansvariga
påpekar.
Ungdomsarbetet; samarbete
Det uppsökande ungdomsarbetet i anslutning till After Eight utgör ett bra exempel på samarbete
inom ungdomssektorn i nejden. I Jakobstadsnejden finns också en regional droggrupp som är aktiv.
Ungdomsportalen Decibel finns också med som ett samarbetsprojekt där Jakobstadsregionens
kommuner deltar. (förutom Larsmo).
35
Ungdomsarbete; utökat samarbete




Man kunde eventuellt ha ett gemensamt regionalt påverkningsorgan för unga, och samtidigt
en gemensam koordinator, som handleder ungdomarna i gruppen.
Sportlovsresor/evenemang
Marknadsföring
Samarbete kring evenemang/resor för finskspråkiga ungdomar tex teaterresor där språket
är avgörande om man kan deltaga
Jakobstadsnejdens musikinstitut
Musikinstitutet upprätthålls av Staden Jakobstad som också är musikinstitutets hemkommun. Samarbetskommuner är Pedersöre, Larsmo och Nykarleby. Utbildningen vid musikinstitutet är tvåspråkig. Kronoby ingår inte i avtalet men köper tjänster av oss vid behov. Avtalet ger alla barn och ungdomar i nejden samma rätt att studera grundläggande konstundervisning hos oss.
Jakobstads Sinfonietta
Finansieringen av Jakobstads Sinfonietta har fördelats så att Jakobstad stått för 75 %, kommunerna
i Jakobstadsregionen, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre för 15%, samt övriga kommuner
inom SÖFUK för 10% av de kommunala betalningsandelarna.
Jakobstads Sinfonietta har en roll som "den finlandssvenska professionella utbildningsorkestern"
och fungerar alltså som praktikplats för studerande vid Musikhuset. Vi konserterar också i grankommunerna.
Kulturskola
Hela nejden borde gemensamt enas kring hur hela spektret grundläggande konstundervisning i nejden ska koordineras. På detta kunde vi bygga upp en gemensam kulturskola som erhåller statsandelar och där alla former är representerade
Samarbetsområden för Evijärvi kommun
PERUSOPETUS
Laajin yhteistyö tällä hetkellä niin maantieteellisesti kuin asiallisestikin on maakunnallisen opetussuunnitelman tekeminen.
Työpajan kanssa tehdään oppilaskohtaista yhteistyötä (oppilas voi tehdä osan oppiaineesta pajalla).
Meillä on ystävyyskoulu Vändrassa Virossa, yhteistyö viime vuosina ollut aika vähäistä. Kouluilla on
myös Comenius -hankkeita eri maiden koulujen kanssa.
Kuraattori on yhteinen Lappajärven kunnan kanssa.
Kansalaisopiston musiikin opettaja on sivutoimisena tuntiopettajana perusopetuksessa.
Saksankielen opettajan tunteja myydään Kauhavan Kortesjärven yläkoululle ja uskontoa Lappajärven yläkoululle.
36
Väinöntalon museo järjestää kouluille koululaispäivät, joiden teema vaihtelee vuosittain.
Naapurikuntien kanssa on jonkin verran yhteistä koulutusta.
Syksyllä aloitamme yhteistyötä Yrittäjäyhdistyksen kanssa.
Syvennetyssä yhteistyössä voisi järjestää henkilöstön koulutusta ja vesoja. Sekä oppilaiden yhteistä
tekemistä ja tutustumista, esim. vierailut, yhteisiä retkiä, muut yhteiset tapahtumat sekä "kielikylpy" (ruotsin kielen merkityksen kohottaminen opiskelussa).
LUKIO
JÄRVISEUTU
Lappajärven lukion kanssa on kaksi opettajan virkaa: Äidinkielen ja kirjallisuuden lehtorin virka sekä
uskonnon ja psykologian päätoiminen tuntiopettaja. Viimeksi mainittu opettaa myös yläkoulussa
molemmilla paikkakunnilla tänä lukuvuonna.
Tulevan lukuvuonna Lappajärven lukiosta opetetaan virtuaalisesti yhteiskuntaopinkurssi meille ja
meiltä opetetaan maantiedon kurssi Vimpeliin. Virtuaalikursseilla Järviseudun alueella on pitkät perinteet ja yhteistyöajat ovat soviteltavissa. Joka lukuvuosi joku syventävistä lukiokursseista opetetaan virtuaalisesti, jopa vieraita kieliä.
Lukion ruotsinkieliset opiskelijat ovat suorittaneet verkkokursseina Vaasan aikuislukiolle ruotsi äidinkielenä -kursseja, saadakseen päättötodistukseen myös ruotsista äidinkielen arvosanan.
Evijärven lukion opiskelijat ovat voineet suorittaa kemian yliopisto-opintoja lukiokurssien ohessa.
Yhteistyö Tampereen teknillisen yliopiston kanssa on jatkunut pitkään. Alimman yliopistoarvosanan
suorittamisen suosio on pysynyt suurena ja opiskelijat ovat innostuneita tästä ainutlaatuisesta
mahdollisuudesta lukiossamme. Opetus annetaan meiltä ja todistus tulee yliopistolta.
Yhteinen kuraattori Lappajärven kanssa.
KAUHAVA JA HÄRMÄ
Kauhavan lukion kanssa on tehty yhteistyötä vieraan kielen kanssa, viime lukuvuonna espanja.
Yhteinen projektiviikko. Lisäksi on ollut yhteinen vesopäivä lukion opettajille, Digabi-koulutus Kauhavalla.
SYVENNETTY YHTEISTYÖ JATKOSSA
Syvennetty yhteistyö lukion osalta voisi olla samaa, mitä olemme tehneet muiden kanssa tähän asti.
Suomenkielisten lukioiden kanssa yhteiset kurssit ja virtuaaliopetus. Ruotsi äidinkielenä -opintojen
kanssa yhteistyötä Pietarsaaren seutukunnan ruotsinkielisten lukioiden kanssa.
Lukio-opetuksen järjestämislupien hakeminen ja valtionosuusuudistus, mitä ne tuovat tullessaan?
37
KIRJASTO
Eniten yhteistyötä on YTY-kimpan (Alajärven kaupunki, Evijärven, Lappajärven, Vimpelin, Perhon,
Soinin ja Vetelin kunnat) kanssa. Seitsemän kirjastoa muodostavat YTY –kimpan. Tässä yhteistyössä
on mukana kirjastoja kolmesta seutukunnasta ja kahden maakuntakirjaston alueelta.
YTY -kirjastoilla on yhteinen asiakas- ja aineistorekisteri (Axiell Aurora). Sama kirjastokortti käy kaikissa YTY -kirjastoissa ja kokoelmat ovat yhteiskäytössä (esimerkiksi lainoja voi palauttaa maksutta
mihin tahansa YTY -kirjastoon). YTY -kirjastojen välisiä lainoja hoidetaan paikasta toiseen yhteisellä
logistiikalla - kuljetuslaatikot kulkevat kerran viikossa. Yhteinen palvelin sijaitsee Alajärvellä ja Järvinet OY hoitaa operoinnin.
YTY –kimpassa kilpailutetaan yhdessä hankinnat, anotaan avustuksia yhteisiin projekteihin ja hankkeisiin sekä järjestetty yhteisiä koulutuksia kirjastojen henkilökunnille ja/tai koulutustilaisuuksiin on
järjestetty yhteiskyyditystä.
Nykytilanne kirjaston yhteistyöstä muiden tahojen kanssa:
Suurinta yhteistyö on koulujen ja päiväkodin kanssa. Esimerkiksi kouluilla / luokilla on omat kirjastokortit ja näille lainataan ns. pulpettikirjoja. Säännöllisesti annetaan kirjastonkäytönopetusta esikoululaisille ja seitsemäsluokkalaisille. Päiväkodissa pidetään kuukausittain satutunti. Sekä päiväkodissa että kirkonkylän esikoululaisten luona vierailee säännöllisin väliajoin pehmosiili mukana iso
reppu täynnä kirjoja. Yhteistyötä koulujen ja päiväkodin kanssa kehitetään jatkuvasti.
Uusin yhteistyötoiminta on kirjaston seniorityö. Siinä tehdään yhteistyötä Aijoos –hankkeen, Kaksineuvoisen ja 4H-yhdistyksen kanssa.
Muiden tahojen kanssa yhteistyö on satunnaista (esimerkiksi seurakunta, kansalaisopisto). Ollaan
kuitenkin valmiina kehittämään monipuolista yhteistyötä!
Tulevaisuudenvisioita – mitä voisi olla syvennetty yhteistyö kuntien kanssa
YTY – kirjastojen osalta realistinen olisi vaihtoehto, että nykyisen yhteistyön pohjalta voisi syntyä
aluekirjasto, ns. hybridikirjasto, missä on perinteistä ja digitaalista aineistoa rinnakkain. Kirjastojen
tilat jokaisessa kunnassa olisivat olohuoneen jatketta, mihin voisi tulla viettämään monipuolisesti
vapaa-aikaa. Kirjasto voisi olla jokaisessa kunnassa paikallinen ja alueellinen sivistys- ja kulttuurikeskus, mihin kaikki ovat tervetulleita.
Aluekirjastossa olisivat yhteiset keskitetyt palvelut (hallinto, kehittäminen ja markkinointi, hankinta
ja luettelointi) ja ammattitaitoinen henkilökunta keskittyy jokaisessa kunnassa laadukkaaseen asiakaspalveluun. Tätä aluekirjastomallia voisi sitten tarvittaessa laajentaa.
KULTTUURI
Lähes kaikki kulttuuritoimen tapahtumat järjestetään yhdessä kolmannen sektorin, seurakunnan tai
koulujen kanssa. Kunta myös tukee yhdistysten järjestämää kulttuuritoimintaa, esim. antamalla tiloja käyttöön, järjestämällä kuljetuksia, ilmoittamalla tapahtumasta.
Kulttuuritoimella on taidenäyttelytila. Kunta tarjoaa tilan ja näytteilleasettaja hoitaa järjestelyt.
Näytteilleasettaja voi olla yhdistys, yhteisö, yksityinen henkilö tai kuka vain.
38
Evijärvi on mukana kulttuurireittihankkeessa Järviseudun kuntien kanssa, mukana ovat myös Ähtäri
ja Töysä.
Yhteistyö voisi olla yhteinen hallinto useamman kunnan kanssa, yhteisiä työntekijöitä, tapahtumia,
esitteitä, hankkeita.
MUSEO
Museolla on ollut useita hankkeita Järviseudun museoiden kanssa, tällä hetkellä ei ole menossa yhtään. Museo tekee yhteistyötä eri yhdistysten kanssa sekä koulujen kanssa. Väinöntalon museo tarjoaa kesäteatterille esityspaikan ja Harrastajateatteri järjestää ohjelman. Iitin kioskin vuokraaja pitää auki myös Limutippu –limonaaditehdasmuseota.
Museolla ei ole ammatillista henkilöstöä.
Yhteistyössä voitaisiin hoitaa museoiden hallinto, mainonta, kotisivut, yhteisiä hankkeita, museoverkko jne.
LIIKUNTA
Liikuntatoimi järjestää yhteistyössä urheiluseurojen kanssa kilpailutoimintaa mm. lasten viikottaiset
yleisurheilukilpailut heinä-elokuussa ja viikottaiset hiihdot helmi-maaliskuussa. Kunta vuokraa tiloja
talollisilta yhdistyksiltä muiden yhdistysten ja yhteisöjen liikuntatoimintaan.
Naapurikuntien kanssa järjestetään vuosittain neljän osakilpailun ”tourit” hiihdossa ja juoksussa,
mukana on myös neljän kunnan liikuntaseuroja sekä Järviseutu seura.
Kansalaisopiston kanssa järjestetään yhteisiä kursseja ja liikuntaryhmiä.
Yhdessä kannattaisi järjestää erityisryhmien liikunta, liikunnan ohjaus (etenkin harvinaisemmissa lajeissa), uimaopetusta, ”kiertävä” valmentaja.
NUORISO
Etsivä nuorisotyö on järjestetty yhdessä Kauhavan kaupungin ja Lappajärven kunnan kanssa Nuorten työpaja ja nuorten ohjaus- ja palveluverkosto toteutetaan yhdessä Kaksineuvoisen ja Kauhavan
kaupungin kanssa. Nuorisotiedotuspiste on perustettu yhdessä Järviseudun kuntien kanssa toteutetussa hankkeessa.
Tapahtumat, NYT:n (nuorten yhteistyötiimi) aikuisen tuki sekä tilatoiminta ostetaan 4Hyhdistykseltä. Yhteistyötä tehdään tapahtumien ja toiminnan osalta myös muiden yhdistysten ja
seurakuntien kanssa.
Yhteistyössä voitaisiin hoitaa esimerkiksi nuorisotiedotus ja etsivä nuorisotyö sekä koordinoida
kolmannelta sektorilta ostettava toiminta.
KANSALAISOPISTO
Kansalaisopisto on kolmen kunnan yhteisen yhdistyksen ylläpitämä Järvilakeuden kansalaisopisto ja
tekee siis jo tältä pohjalta yhteistyötä kolmen kunnan kanssa. Lisäksi opisto tekee yhteistyötä paikallisten yhdistysten (mm. hallinnoi monia hankkeita) kanssa sekä naapuriopistojen ka
39
6. Strukturell reform av andra stadiets utbildning, särskilt gymnasieutbildningen, inom utredningsområdet
Arbetsgruppen har diskuterat och analyserat olika framtidsscenarier för andra stadiets utbildning
speciellt ur gymnasieutbildningens synvinkel. Arbetsgruppen har i kommunutredningsuppdraget
gjort en SWOT-analys av hur gymnasieutbildningen kunde se ut i en sammanslagen kommun.
De ungas värld har förändrats. De reser och kan redan mycket. Undervisningen måste utvecklas
med tanke på framtiden och framtida yrken. En profilering och pedagogisk utveckling av gymnasieutbildningen skulle vara viktig i inledningsskedet, om gymnasieutbildningens förvaltning förändras.
SWOT-analys gymnasieutbildning
Utgångspunkterna idag




Etablerat samarbete mellan de svenskspråkiga gymnasierna ”Team Nord”. Virtuella kurser,
gemensamma kurser. Gemensamma projekt och gemensam marknadsföring.
Statsandelarna räcker inte till.
Olikheter i tjänstestrukturer. (Gemensamma tjänster med högstadiet och skilda tjänster)
Gymnasiebenägenheten varierar ganska mycket från kommun till kommun och från år till
år. Kan leda till oändamålsenliga grupper. Blir dyrt.
40
SWOT-analys sammanslagen kommun
STYRKOR
SVAGHETER
1. Platsantal slås fast på förhand
2. Styrning av studerande
3. Tydligare profilering av de olika gymnasierna
4. Mera specialkurser
5. Studerande får mera valmöjligheter
6. Lärarrekrytering underlättas
7. Kvalitetsaspekter kan betonas (krav på höjt
medeltal för inträde, snabbare studietakt)
1. Mindre konkurrens leder till mindre kreativitet
2. Dyr förvaltning i en stor organisation
3. Kan man styra studerandeströmar?
4. Gemensamma lärare med grundläggande
utb. (hur ordnas tjänstestrukturen förvaltningsmässigt?)
MÖJLIGHETER
HOT
1. Samarbete kring lärare (ämnesexperter
som kan flyttas)
2. Gemensam marknadsföring (De studerande vet vad de får)
3. Ett stort gymnasium kan bli ekonomiskt
bärkraftigt på sikt
4. Tvåspråkig organisation
5. Optimala studerandegrupper möjliga i ett
stort gymnasium
6. verksamhetspunkter utvecklas enligt behov
(studerandes behov)
1.
2.
3.
4.
5.
Studerande kan få längre skolväg
Det allmänbildande gymnasiet försvinner
Ett gymnasium på sikt? (en verksamhetspunkt)
Vad händer med befintligt samarbete i
regionen (är alla kommuner med?)
Virtuellt gymnasium (ett hot eller möjlighet?)
Kommentarer SWOT; Gymnasieutbildning

Samarbetet mellan gymnasieutbildningen och den grundläggande utbildningen får inte glömmas
bort. Gymnasierna och grundskolorna har gemensamma lärare.

Kan eller skall gymnasieutbildningen koncentreras till ett enda stort gymnasium, som eventuellt
skulle få en ny byggnad. Det här ”regiongymnasiet” kunde också vara tvåspråkigt. Ur ekonomisk
synvinkel skulle det här vara en mycket kostnadseffektiv modell.

Är ett stort gymnasium det allra bästa ur elevens synvinkel? Arbetsgruppen konstaterar att i en
större enhet är undervisningens innehåll och kvalitet samt kursutbudet bättre för eleverna, men
en enskild elev kan lämnas ensam utan stöd.

Tillgänglighet och närhet till gymnasieutbildning skall inte underskattas då de studerande väljer
studieplats. Även om gymnasieutbildningen har en gemensam upprätthållare kan det finnas flera verksamhetsställen, bl.a. beroende på de språkliga förhållandena och nåbarheten.
41

Pedagogiskt är det viktigt att uppmärksamma t.ex. användningen av IT i undervisningen. Det
kommer att ändra gymnasieutbildningen. I många gymnasier sker en betydande del av undervisningen redan på nätet. Distans- och nätundervisningen ökar hela tiden och är en möjlighet
när undervisningen ska utvecklas. Digitalt undervisningsmaterial och användningen av detsamma ökar likaså.
Nya upprätthållartillstånd och förnyad finansiering
De befintliga upprättarhållartillstånden dras nu in via en förordning och ansökningsprocessen för
att få nya tillstånd inleds vårvintern 2015. Denna process gäller hela andra stadiets utbildning och
den gäller också fria bildningen innefattande Medborgarinstituten/Arbetarinstituten. För närvarande vet vi att verksamhetstillståndet ska ansökas redan nästa år och verksamheten ska inledas
1.1.2017. Även finansieringsgrunderna kommer att ändras och i stället för som nu att kommunerna
får ett enhetspris för antalet studerande så kommer den nya finansieringsmodellen att innehålla
även kvalitetskriterier som avgör finansieringens storlek. I ministeriets utkast till kriterier sägs bl.a.
följande:
Koulutuksen tarve


Arvioinnissa keskeistä on riittävä opiskelija- ja väestöpohja.
Arvioitaessa otetaan huomioon koulutukseen hakeutuminen ja alueella oleva tai sinne rakennettava lukiokoulutuksen koulutustarjonta.
Taloudelliset edellytykset




Koulutuksen järjestämistä kustannustehokkaasti, opiskelijan joustavia opintopolkuja ja opintovalintoja mahdollistavaksi edellyttää taloudellisesti riittävän vahvaa koulutuksen järjestäjää.
Lähtökohtaisesti hakijan on kyettävä järjestämään koulutuksensa siihen kohdennettavan valtionosuuden turvin laadukkaasti ja tuloksellisesti.
Hakijan on myös osoitettava vakavaraisuutta siinä määrin, että se kykenee selviytymään yllättävistä kustannusvaikutuksia aiheuttavista muutostilanteista kuten esimerkiksi opiskelijamäärien
vaihteluista.
Arvioinnissa otetaan huomioon mm. hakijan kulurakenne, arvioitu tulokehitys, opiskelijamäärän
vakaus.
Ammatilliset edellytykset




Koulutuksen järjestäminen edellyttää lainsäädännön ja tutkintojen ja opetussuunnitelman perusteista annettujen määräysten täyttymistä.
Hakijalla on käytettävissään koulutuksen järjestämiseen tarvittavat pedagogisesti ajanmukaiset,
opiskelun kannalta turvalliset ja terveelliset tilat ja välineet.
Hakijalla on tehtävän hoitamiseksi tarvittava määrä kelpoista henkilöstöä.
Hakija toimii yhteistyössä alueella toimivien muiden koulutuksen järjestäjien sekä työelämän
kanssa. Hakijalla on koko sen toiminnan kattava toimintajärjestelmä ja toimivat laadunhallinnan
menettelyt.
42
Arbetsgruppen noterar att i utkastet till ansökningskriterier så talas det om att flera kommuner ska
vara med i ansökan. Detta utesluter naturligtvis inte att en enskild kommun kunde söka upprättarhållartillstånd om det finns tillräckligt med studerande.
Olika alternativ för upprätthållande av gymnasieutbildning i regionen
Arbetsgruppen har diskuterat olika alternativ då det gäller ansökningsprocessen för upprättarhållartillstånden.
Olika anordnarmodeller för den fortsatta gymnasieutbildningen i regionen presenteras nedan.
Nuvarande organisationsmodell fortsätter
Regionen har idag ett gymnasienät som är väl utbyggd. Totalt sett finns ett bra studerandeunderlag
men fluktuationerna i de enskilda gymnasierna beträffande studerandeantal kan vara stor. Detta
kan leda till att dyra små undervisningsgrupper bildas. Samarbetet inom gymnasieutbildningen kan
dock utvecklas betydligt. I tidigare utredningar har tjänstemännen utrett vad ett utökat samarbete
skulle innebära. Nedan ges ett exempel genom vad, hur och varför frågorna kring utökat samarbete. Naturligtvis kan ett ytterligare utökat samarbete ännu åstadkommas.
VAD
- gemensamt kursutbud till vissa delar
- gemensam personal till vissa delar
- gemensamma tekniska lösningar
- skapande av framtida nya inlärningsmiljöer
- samarbetsavtal
HUR
- samordning av kurser, scheman och tider
- respektive gymnasium har nischspecialisering
- användande av distansundervisning
- gemensam fortbildning
- gemensam fortbildning
- gemensam marknadsföring
- möjliggöra flexibilitet gällande studerandenas undervisningsplats
- möjliggöra flexibilitet gällande lärarnas arbetsplats
- företrädarna för undervisningsämnena skall samarbeta
- gemensamma stödfunktioner vid behov
- gemensamt skoladministrationsprogram
- gemensam övergripande styrgrupp bestående av ledande tjänstemän inom skolsektorn
- gemensamma årliga utvärderingar
- gemensam koordinering*, t.ex. via Team Nord
* koordineringsfunktionerna består av distansundervisning, vuxengymnasiestudier, gemensam teknik samt förbindelselänk till andra kuranordnare och externa finansiärer.
43
VARFÖR
- möta kraven på utökat kursutbud
- möjliggöra ett komplett kursutbud också i små gymnasier
- kostnadseffektiva undervisningsgrupper
- stävja kostnadsutvecklingen
- bibehålla attraktionskraften för gymnasieutbildningen i nejden
- bibehålla kommunens egna gymnasium
- stärka kommunens attraktion
- svara mot kommun- och servicestrukturreformens krav på utökat samarbete och tillräckligt
stort studerandeunderlag
Ett tvåspråkigt gymnasium för 800–900 elever grundas och en samkommun för gymnasieutbildningen
En möjlighet att ansöka om verksamhetstillstånd och ordna gymnasieutbildningen inom utredningsområdet är att kommunerna grundar en gemensam samkommun som ansvarar för gymnasieutbildningen. Rektorerna för de svenskspråkiga gymnasierna i regionen har på sitt möte diskuterat
anordnarmodellen och gemensamt konstaterat att grundandet av en egen samkommun för gymnasieutbildningen skulle vara en helt tänkbar verksamhetsmodell. . En samkommun kan också fungera
med en lättare organisation, där en del tjänster skulle köpas (t.ex. löneräkning)
Värdkommunmodell som upprätthållare
Modellen med en samkommun för gymnasieutbildningen och värdkommunmodellen har båda sina
fördelar och nackdelar. Värdkommunmodellen skulle vara den kostnadseffektivaste modellen att
sätta i gång verksamheten. D.v.s. värdkommunens befintliga förvaltningsstruktur kunde utnyttjas
utan att man behöver skapa nya dyra förvaltningsstrukturer.
Optima som upprätthållare av en samkommun för yrkesutbildningen
Ett samarbete med Optima, som anordnar yrkesutbildning, är också möjligt.
Håkan Storbacka har tidigare kartlagt möjligheten att sammanslå yrkesutbildningen och andra stadiets utbildning till en utbildningskoncern. Som ett resultat av utredningen skapades en modell för
ordnandet av andra stadiets utbildning (gymnasie-utbildning och yrkesutbildning) inom en gemensam utbildningskoncern. Gymnasiet erbjuder allmänbildande utbildning för elever som har för avsikt att fortsätta med högskolestudier. Skolformerna är olika innehållsmässigt och verksamhetsmässigt. Frågan är om man kan uppnå pedagogiskt innehållsmässiga synergier i en dylik samkommun.
44
Arbetsgruppens synpunkter inför det fortsatta utredningsarbetet





På vilka sätt kan verksamheten utvecklas, om den är förlagd till flera olika ställen? Detta bör
noggrant utredas.
För att uppnå en hållbar ekonomi borde gymnasiernas intagning av studerande styras så att
lämpliga studerandegruppen kan bildas.
Andra nätverk och riktningar borde ännu kartläggas, t.ex. är Karleby intresserat?
Yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen kan tekniskt finnas i samma koncern, t.ex. i Jyväskylä är gymnasieutbildningen integrerad i koncernen för yrkesutbildning. Effekterna av en dylik
sammanslagning kunde utredas via studiebesök t.ex. till Jyväskylä.
Alternativen för den finskspråkiga gymnasieutbildningen bör utredas grundligt. Gymnasiet i Evijärvi är det minsta i utredningsområdet i fråga om elevantal, för närvarande 65 elever. Evijärvi
kan också samarbeta med kommunerna och anordnarna av yrkesutbildning i närområdet.
Vad händer under hösten 2014?

Arbetsgruppens medlemmar pejlar läget i den egna kommunen. Vilka åsikter finns det om de
olika upprätthållarmodellerna? Just nu finns ingen enhetlig linje utan olika modeller diskuteras.
Dialog bör föras!

Innan de slutgiltiga kriterierna kommer från ministeriet kan man inte slutgiltigt bestämma vilken
upprätthållarmodell som regionen går in för.

En aktiv dialog behöver föras med alla aktörer inom andra stadiets utbildning under hösten. Arbetsgruppen gruppen bjuder in aktörerna till ett gemensamt möte i oktober

Undervisnings- och kulturministeriet informerar om de strukturella reformerna i Helsingfors den
25.9.
Arbetsgruppens förslag
1. Om inte nuvarande läge kan fortsätta, ser arbetsgruppen fördelar med en övergripande
organisation med gymnasieexpertis där den språkliga aspekten beaktas.
2. Gymnasieorganisation omfattar en finskspråkig och svenskspråkig avdelning med en ledande finsk rektor, en ledande svensk rektor.
3. På sikt skall organisationen klara sig på enhetspriset.
45
7. Kommunsammanslagning; SWOT-analys
SWOT-analys dagvård och förskola
Nuläge
Förskolverksamheten är i de enskilda kommunerna ordnad på olika sätt. I Pedersöre och Kronoby
anordnas förskolundervisningen i huvudsak i anslutning till daghemmen. De övriga kommunerna
har förskolverksamheten i anslutning till skolorna. Detta betyder också att förskollärarna lyder under olika tjänstekollektivavtal. I en sammanslagen kommun torde en sammanjämkning av tjänstevillkoren äga rum. Likaså är organiseringen av förskolebarnens dagvård och skolbarnens morgonoch eftermiddagsverksamhet är organiserad på olika sätt, även externa aktörer finns med i Jakobstad och Kronoby.
Dagvårdsbenägenheten varierar ganska mycket mellan kommunerna. Dagvårdens och skolans verksamhet är inte jämförbar. Dagvårdens verksamhet är varierande och mera svårplanerad pga. ändringar under året som ofta sker med kort varsel. Byråkrati kring avgifter, fakturering och placering
av barn sker månatligen.
46
STYRKOR
SVAGHETER
1. Mindre sårbart tack vare större organisation
2. Uträknande av dagvårdsavgifter och fakturering kan centraliseras
3. Redan i dag finns ett samarbete och en
gemensam syn på dagvården i nejden
1. Små enheter kan ev. hotas av indragning
MÖJLIGHETER
HOT
1. Större flexibilitet för vårdnadshavarna att
få dagvård utanför ”gamla hemkommunen”.
2. Finska kommuninvånarnas ställning/möjligheter kan stärkas med ev. ”finsk
ledare i regionen”.
3. Gemensam vikariepool
4. Administrationen inom dagvården stärks,
specialkunnande och större bredd.
5. Bredare organisation då led. tjänstemän
ev. kunde ha specifika ansvarsområden
t.ex. Pedagogiska ledningen, budget och
ekonomi, familjedagvården, fortbildning,
personaladministration, utveckling och
kvalitet. Dessa är grundpelarna i verksamheten som helhet.
6. Större enheter – mera ekonomiskt och enheterna mindre sårbara.
1. Dagvårdens lagstiftning från 1973 och lagen
om barnavårdsstödet ändras, vilket påverkar
regionen.
2. Att dagvårdens organisation ytterligare
slimmas.
Kommentarer SWOT; Dagvård och förskola
•
•
•
•
•
Det finns mer styrkor och möjligheter inom området än hot och svagheter. Den finskspråkiga servicen kunde t.ex. förbättras.
Det skulle vara mer ekonomiskt att bilda större enheter.
Erbjuda mer flexibel service åt kunderna.
Evijärvi köper dagvårdstjänster av de omgivande kommunerna.
Jakobstad har problem med gamla fastigheter för verksamheten, dessutom alltför många
små dagvårdsenheter i dagsläget.
47
SWOT-analys övriga bildningstjänster
Nuläge
 övriga bildningstjänster är idag väldigt olika organiserade i våra kommuner
 tredje sektorns roll viktig inom många områden
 fastigheter o anläggningar finns i olika grad och med olika organisation bakom
STYRKOR
1.
2.
3.
4.
SVAGHETER
Profilering
Tvåspråkighet
Flerspråkighet
Regionens intressebevakning
1.
2.
MÖJLIGHETER
1.
2.
3.
4.
5.
Besluten längre från verksamheten (lilla
människan)
Informationsgången
HOT
Effektivare användning av fastigheter
och anläggningar
Personalresurser
Evenemang
Flexibel personalpolitik
Ny service, projekt
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Ekonomiska resurser
Befintliga servicepunkter hotas
Påverkningsmöjligheter
Attityder
Talkoanda och föreningsaktivitet minskar
Prioriteringar i verksamheten
Kommentarer SWOT; Övriga bildningstjänster
•
•
•
Effektivering av tjänsterna och överenskommelse om olika roller och tjänster kunde utvecklas i en storkommun.
Tjänsterna är inte lagstadgade och hotet är att de här tjänsterna bantas ner eller utarmas
Talkoarbetet minskar eller villigheten att ställa upp kan upphöra
48
Bildningsväsendets förvaltning i en ny kommun bestående av tidigare kommuner Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby och Evijärvi.
En sammanslagen kommun i nuläget
I kommunen finns 52 559 invånare, av dessa har 37 492 svenska som modersmål dvs. 71,33 % och
finska som modersmål har ca 12 940 invånare dvs. 24, 6 %, återstoden 2126 invånare 4,05 % talar
annat språk än svenska och finska. (31.12.2013)
I kommunen finns 55 skolor inom den grundläggande utbildningen, av dessa är 44 skolor med
svenska som arbetsspråk och 11 skolor med finska som arbetsspråk. Antalet elever i den grundläggande utbildningen är 4950 i den svenska sidan och 1057 i den finska sidan. Antalet gymnasier är
sex, fyra svenska och två finska, ca 760 i de svenska gymnasierna och 170 i de finska gymnasierna.
Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen jobbar ca 435 lärare och 82 biträden, inom
den finska ca 123 lärare och 22 biträden, detta räknat i årsverk.
I kommunens finns 34 daghem med 1598 platser, 17 gruppfamiljedaghem med 146 platser och 78
familjedagvårdare med 290 platser. I förskolorna finns 143 finskspråkiga elever och 630 svenskspråkiga elever. I Kronoby och Pedersöre är förskoleleverna i 14 daghem medan förskoleleverna i
de övriga kommunerna är i 28 skolor.
Kommunen är tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk. Utbildningslagstiftningen är uppdelad
på språklig grund. En bildningsnämnd med representanter för både språkgrupperna och underställd
den två sektioner, en svensk och en finsk skolsektion, är den mest naturliga lösningen.
Som jämförelsestad kunde Raseborg i Västra Nyland fungera, den har ca 45 000 invånare men en
jämnare fördelning mellan språkgrupperna eller Borgå 50 000 invånare och en språklig fördelning
70-30 finska/svenska. Närmare info om dessa kommuners förvaltning hittar du på deras webbplatser.
Bildningskansliet kunde bestå av en bildningsdirektör och en undervisningschef för den svenska och
en för den finska sidan, en dagvårdschef och en ekonomiechef samt kanslipersonal. Löneräkningen
kunde vara en del av kommunens lönekontor eller som egen verksamhet. Med tanke på nuvarande
läge skulle antalet bildningschefer, dagvårdschefer och bibliotekschefer minskas i jämförelse med
en motsvarande kommun idag. Kanslipersonalens volym skulle troligen vara nära den nuvarande.
Medborgarinstituten och biblioteksväsendet kunde förvaltas under bildningskansliet med rektor
och en bibliotekschef samt kanslipersonal. Verksamheten skulle fortsätta i kommunens olika delar
som tidigare.
Med tanke på kommunens geografiska omfattning kunde man i de ”gamla” kommunerna ha en ledande rektor inom den grundläggande som har en viss beslutande rätt inom ett geografiskt begränsat område. Samma modell kunde även användas inom dagvården/förskolan.
49
STYRKOR
1.
2.
3.
4.
5.
SVAGHETER
Mindre personal på chefsnivå
Lägre lönekostnader
Samordning av bildningssektorn
Stark bildningsenhet
Specialiserad kunskap inom förvaltningen
1.
2.
3.
4.
MÖJLIGHETER
1.
2.
3.
Olik verksamhetskultur
Långt till tjänstemännen
Lokalkännedomen minskar
Lägre kostnader på långsikt
HOT
Effektiv förvaltning
Stark arbetsgivare
Volym i verksameten
1.
2.
3.
4.
Minskat medborgarinflytande
En konstgjord kommun
Splittring inom kommunen
Mera chefer på mellannivå
Kommentarer SWOT; Förvaltning
•
•
•
•
•
Mera specialister behövs i förvaltningen. Man kunde dela upp uppgifterna enligt särskilda
kompetensområden.
Den nya kommunen skulle vara tvåspråkig med svensk majoritet 71,3 %, finskspråkiga 24,6
% och invånare med främmande språk 4,05 %
Mindre förvaltningspersonal eftersträvas men risken finns att antalet mellanchefer ökar.
Lokalkänndedomen minskar i en storkommun.
Rent geografiskt skulle en kommun med de nu aktuella kommunerna upplevs som en
konstgjord kommun.
50
Kommunstrukturutredning/Ekonomi
Driftsekonomi
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde revideras andra stadiets utbildning
och det fria bildningsarbetets strukturer under 2014-2016. Målet är att effektivera utbildningssystemets verksamhet och utbildningsanordnarnas förutsättningar att på ett mera flexibelt sätt genom undervisning och utbildning av hög kvalitet svara på studerandes, arbetslivets, det övriga samhällets och regionernas föränderliga behov. Till helheten som omfattar revideringen av andra stadiets utbildning hör också en revidering av reglerings- och finansieringssystemet för gymnasieutbildningen. Prestationer och resultat fastslår finansieringen, inte studietiden. Finansieringsgrunderna samt de nya tillstånden att anordna utbildning för andra stadiets utbildning tillämpas första
gången 2017.
Därutöver genomförs en reform av struktur- och finansieringssystemet inom det fria bildningsarbetet.
Hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin minskar de tillgängliga resurserna och ökar
kraven på effektivitet. Strukturförändringarna inom ekonomin och kostnadsinbesparingarna inom
utbildningen på andra stadiet och det fria bildningsarbetet förutsätter att verksamhetspraxis och
strukturerna revideras på ett genomgripande sätt och de minskande resurserna för utbildningen
används på ett effektivare sätt.
Finansministeriets budgetförslag för 2015 innebär att den kommunala ekonomin stramas åt ytterligare. Samtidigt som befolkningen åldras och trycket på kommunernas hälsovårdsutgifter är stort,
minskar statens finansieringsandel av utgifterna för den grundläggande utbildningen från 29,57
procent till cirka 25 procent. Statsandelarna minskar till följd av de omfattande statsandelsnedskärningar som redan tidigare gjorts. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel för år 2015 är för
många kommuners del negativ. En indexjustering på 1,2 % görs i statsandelgrunderna inom undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde (ett avdrag i indexjusteringen görs inte, eftersom indexjusteringen skars ner inom den här sektorn år 2013). Nedskärningar i priserna per enhet
görs så, att det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen sänks nettomässigt med
ca 400 euro per elev då index- och övriga höjningar beaktats.
Vid sidan av inbesparingarna inom konst och kultur föreslår man att man i högre grad använder
tipsvinstmedel. Förverkligandet av ungdomsgarantin säkras.
Inbesparingarna på ca 100 miljoner euro under 2015 riktar sig bl.a. till gymnasieutbildningen,
grundläggande yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, finansieringen av yrkeshögskolorna,
statsandelarna för läroanstalternas anläggningskostnader, finansieringen av det fria bildningsarbetet samt till finansieringen av teatrar, orkestrar och museer.
En höjning på 40 miljoner euro föreslås för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet och
för att minska undervisningsgrupperna.
51
Investeringar
Finansieringsandelen för läroanstalters anläggningskostnader överförs enligt rambeslutet till
statsandelsmomentet för kommunernas basservice. Från och med 2015 deltar staten inte längre i
finansieringen av läroanstalters nya anläggningsprojekt, vilket innebär en inbesparing på 12,1 miljoner euro under 2015.
Byggnadsinvesteringar, behov (milj. €) / Rakennusinvestoinnit, tarve (milj. €)
Jakobstad 18,1
Kronoby 1,3
Larsmo
10,5
Pedersöre
Nykarleby
Evijärvi
9
12,6
0,5
Totalt ca 50 milj €.
Kommunal kostnadsjämförelse
Resultatet för 2012 för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Ett exempel på statsandelar och kommunens finansiering av undervisningsverksamheten.
52
STYRKOR
1.
2.
SVAGHETER
Ökad flexibilitet i större ekonomisk helhet
Större ekonomiskt helhetsansvar med större enheter och mindre sårbarhet
1.
2.
Den nationella politikens och ministeriets
osäkra besked hämmar långsiktig planering
Kommunernas skuldsättning kan inte hållas
i balans
MÖJLIGHETER
1.
HOT
1.
2.
Samarbete med placering av barn inom
dagvård och skola utgående från elevstatistikens fluktuationer
3.
4.
Minskade statsandelar
Fastighetsunderhållets bristfällighet skapar
stora investeringsbehov
Behov av ökad kommunal service inom
bl.a. dagvård och skola, vilket medför att
frivillig bildningsverksamhet måste sparas
bort
Statsmakten ålägger kommunerna nya
uppgifter för vilka statsandel inte beviljas
Kommentarer SWOT; Bildningsväsendets ekonomi
•
•
•
Statsandelarna täcker gott och väl verksamheten inom den grundläggande utbildningen
i nuläget, t.o.m. så att de hjälper kommunernas ekonomi
Gymnasiernas statsandelar räcker inte till.
Kommunerna stor inför ett betydande investeringsbehov oberoende av om man är en
kommun eller flera i framtiden
53
Suomenkieliset palvelut
Kielelliset näkökohdat laajennetun yhteistoiminnan ja mahdollisen kuntaliitoksen osalta.
Selvitysalueen kunnat ovat enemmistöltään ruotsinkielisiä Evijärveä lukuun ottamatta. Kaksikielisiä kuntia, ruotsi asukkaiden enemmistön kielenä, ovat Kruunupyy, Pedersöre, Uusikaarlepyy ja
Pietarsaari. Luoto on ruotsinkielinen kunta ja Evijärvi suomenkielinen kunta. Suomenkielisiä
asukkaita on eniten Evijärvellä ja Pietarsaaressa. Lisäksi seutukunnan alueella asuu huomattava
määrä muita kieliä äidinkielenään puhuvia. Monikielisyys on alueen rikkaus, joka toisaalta aiheuttaa myös kuluja palveluiden tuottamisessa.
Mahdollisessa kuntaliitoksessa varhaiskasvatuksen ja perusopetuksen osalta vähemmistökielisten kuntalaisten palveluiden hankkiminen yksinkertaistuu hallinnollisesti ja on taloudellisesti tehokasta.
Toisen asteen koulutuksen järjestämislupia uudelleen haettaessa kaksikielisyys voidaan hyödyntää alueen kaikkien nykyisten kuntien hyväksi sekä laajennetussa yhteistoiminnassa että kuntaliitoksessa. Alue/kunta voi hakea lukiokoulutuksen järjestämislupaa kaksikieliseen lukioon, jolla
on opetuspisteitä kaikissa nykyisissä lukioissa.
Laajennetussa yhteistoiminnassa tai kuntaliitoksen toteutuessa muiden sivistyspalveluiden (taiteen perusopetus, kirjasto-, kulttuuri-, museo-, nuoriso- ja liikuntatoimet) hallinto voidaan järjestää nykyiseen verrattuna tehokkaammin ja samalla kuitenkin paremmin toiminnan näkökulmasta.
tilastokeskus 2013:
Kunta
suomenkielisiä
ruotsinkielisiä
muut kielet
Pietarsaari
7346
10965
1320
Pedersöre
969
9835
166
Luoto
309
4683
73
Uusikaarlepyy
551
6569
404
Evijärvi
2557
52
76
Kruunupyy
1142
5391
149
54
SWOT-analys finskspråkig service
VAHVUUDET
1.
HEIKKOUDET
Opetus-, päivähoito-, kirjasto-, kulttuuri- ja
vapaa-ajanpalveluiden organisaation, kehittämisen ja toiminnan vahvistuminen ja
tehostuminen
Alueen valtakunnallinen painoarvo kasvaa
ja näkyvyys paranee
Voimavarojen kokoaminen, joka lisää mahdollisuuksia suunnitteluun ja kehittämistoimintaan
2.
3.
1.
2.
3.
MAHDOLLISUUDET
1.
UHAT
Hallintorakenteiden uudistaminen kaksikielisiksi
Tehtävien uudelleenjärjestyy
Alueen vetovoima suomenkielisille paranee
Suomenkielisten määrä lisääntyy ja joitakin
palveluja voidaan turvata paremmin
monikielisyys
2.
3.
4.
5.
Alueen maantieteellinen laajuus ja hajautunut rakennevaikeuttavat suomenkielisten
palveluiden järjestämistä ja lisäävät kustannuksia.
Kasvottomuus ei tunneta päättäjiä, viranhaltijoita eikä asiakkaita
Vetovoima ei jakaudu tasaisesti, vaan keskittyy keskusalueelle
1.
2.
3.
4.
Suomenkieliset palvelut hajautuvat maantieteellisesti
Palvelutason yhtenäistämisen ja kielellisten
palvelujen takaamisen aiheuttama menojen kasvu
yhteisöllisyyden väheneminen ja identiteetin heikkeneminen
Isoimmalla kieliryhmällä mahdollisuus sanella päätöksiä
Kommentarer SWOT; Finskspråkig service
•
•
•
Utredningsområdet skulle ur språkligt perspektiv bilda en ny helhet.
Det skulle vara möjligt att utveckla den finskspråkiga servicen som en helhet.
Regionen kunde bli intressantare för finskspråkiga och på riksnivå
55
Den grundläggande utbildningen
Nuläget
I en sammanslagen kommun skulle idag 6047 elever inom den grundläggande utbildningen gå i
någon av de 55 skolorna. Detta om vi utgår från att elevantalet 31.12.2013. Elevstatistiken för åk
1-9 visar att det totala elevantalet ökar till 6233 elever fram till 2019. Variationerna i elevutvecklingen mellan kommunerna och framförallt inom dagens kommungränser varierar dock kraftigt.
I en sammanslagen kommun skulle högst antagligen skolnätets struktur granskas speciellt i en situation där ekonomin är ansträngd. En översyn av skolnätet görs hur som helst i de enskilda
kommunerna ifall elevutveckling och ekonomi påtvingar detta. De berörda kommunerna har ett
varierande skolnät där bl.a. Larsmo och Jakobstad har ett mera koncentrerat skolnät medan de
övriga kommunerna har ett skolnät som består av både små och relativt stora skolor. Sen kan
man ju konstatera att en översyn av skolnäten i sig inte har att göra med om kommunen är stor
eller liten, men eftersom skolnätsstrukturen idag är så varierande torde det inte vara konstigt
ifall en översyns görs. I vissa fall kunde också skolor som idag ligger nära en kommungräns få
ändrade upptagningsområden då kommungränser försvinner. I en sammanslagen kommun torde timresursen få en översyn och man får hoppas att den skulle få bibehållas på samma nivå
som nuläget. Förskolverksamheten är i de enskilda kommunerna ordnad på olika sätt. I Pedersöre och Kronoby anordnas förskolundervisningen i huvudsak i anslutning till daghemmen. De övriga kommunerna har förskolverksamheten i anslutning till skolorna. Detta betyder också att
förskollärarna lyder under olika tjänstekollektivavtal. I en sammanslagen kommun torde en
sammanjämkning av tjänstevillkoren äga rum.
Elevstatistik 2009-2019
56
STYRKOR
1.
2.
SVAGHETER
Skolnätet ses som en helhet
Kommungränser inget hinder för elevupptagningsområden
utvecklande av stödfunktioner (tillgång till
kuratorer och psykologer)
Specialistkunskap kan utvecklas inom en
större organisation
(större volym möjliggör att klasser kan bildas)
3.
4.
5.
1.
2.
Stor organisation med olika typer av skolnät i de olika kommundelarna. På sikt skall
detta sammanjämkas.
Närservicen i förvaltningen försvinner (lokalkännedom)
MÖJLIGHETER
1.
2.
3.
HOT
Utveckla skolskjutsnätet (ekonomiskt)
Språkbad kan erbjudas i större utsträckning
Pedagogiskt utvecklingsarbete kan också
prioriteras
Rektorernas ledarskap lyfts fram
En skild projektorganisation kan byggas
upp
Förskolverksamheten sammanjämkas
Skapa enhetsskolor: förskola – åk 9
4.
5.
6.
7.
1.
2.
3.
4.
Små skolor hotas av indragning (kostar
mera).
Långa skolskjutsar ifall skolnätet tunnas ut
Timresursen skärs ned i alla skolor men
speciellt i de små skolorna
Befintliga strukturer som fungerar försvinner.
Kommentarer SWOT; Den grundläggande utbildningen
•
•
•
•
Den grundläggande utbildningen omfattar i nuläget ca 6000 elever och sammanlagt 55
skolor.
Elevantalet ökar i flera kommuner, bl.a. Larsmo, Pedersöre, Nykarleby. De största skolorna finns i Jakobstad. Elevantalet minskar i Jakobstad, Kronoby och Evijärvi.
Ansökan till Språkbadsskolan måste man fundera igenom på nytt i en ny kommun. Kan
bli stort intresse och alla bör ha lika rätt att söka.
Volymen skulle öka och det skulle bli möjligt för skolor att specialisera sig, t.ex. musikklasser och språkbad
57
8. Det fortsatta utredningsarbetet
Arbetsgruppen fortsätter under hösten sitt arbete med kontroll av jämförelsematerialet. Ansvariga
tjänstemän i de olika kommunerna gör detta.
Arbetsgruppen fortsätter diskussionerna med aktörer inom andra stadiets utbildning. Beträffande
gymnasieutbildningen i regionen föreslår arbetsgruppen följande:
1. Om inte nuvarande läge kan fortsätta, ser arbetsgruppen fördelar med en övergripande organisation med gymnasieexpertis där den språkliga aspekten beaktas.
2. Gymnasieorganisation omfattar en finskspråkig och svenskspråkig avdelning med en
ledande finsk rektor, en ledande svensk rektor.
3. På sikt skall organisationen klara sig på enhetspriset.
Arbetsgruppen fortsätter utredningarna beträffande gymnasieutbildning i regionen. Effekterna av
det nya finansieringssystemet för gymnasieutbildningen utreds också under hösten. Enligt de uppgifter som finns tillhanda kommer statsandelarna att sjunka kraftigt.
Fria bildningens upprätthållartillstånd kommer också att dras in under vintern. Här behövs också en
diskussion om hur ansökningsprocessen för nya upprätthållartillstånd ska gå till.
Arbetsgruppen gör kompletteringar och tilläggsutredningar enligt ledningsgruppens förslag.
58
9. Tabellförteckning
tabell 1:
tabell 2:
tabell 3:
tabell 4:
tabell 5:
tabell 6:
tabell 7:
tabell 8:
tabell 9:
tabell 10:
tabell 11:
tabell 12:
tabell 13:
tabell 15:
tabell 16:
tabell 17:
tabell 18:
Språklig fördelning
Småbarnsfostran
Andelen barn i dagvård %
Finsk- och svenskspråkig förskoleundervisning
Elevstatistik för nejden
Förskolans och den grundläggande utbildningens förverkligade
kostnader jämfört med erhållna statsandelar
Skolnät och elevtillströmning
Skolornas storlek
Antal elever i grundläggande utbildning
Antalet studerande inom gymnasieutbildning
Gymnasieutbildningens förverkligade kostnader jämfört med
statsandelen
Medborgarinstitut kostnader
Bibliotek antal lån och kostnader
Ungdomstjänster kostnader
Antal idrottsplatser
Antal idrottsföreningar
Kulturtjänster kostnader
59

Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby

Transcription

Similar documents

Esityslista 4

PAJALA KOMMUN INFORMERAR

stadsdel 12 KARVIKEN, kvarter 6,7 och 8

31.3 - 1.4.2012 Tellushall

(VASU)/ Småbarns fostran i Sidofickans daghem (pdf).

henkilostolehti_2014_2.pdf

Julkishallinnon sanasto – Ordlista över termer i offentlig förvaltning

Kuituliittymä & palvelut

Kiinteistöjen kauppahintatilasto 2014