Första matåret

Första matåret
Arbetsgrupp:
Tuija Pusa, legitimerad näringsterapeut, HvM,
Finlands Hjärtförbund
Anna Kara, LVK
Kirsi Pietiläinen, docent, LVM
Redaktion:
YTM, redaktör Virve Järvinen
Sakkunniga:
Arja Lyytikäinen, näringsterapeut
Sanna Talvia, näringsterapeut
Helinä Keskinen, tandläkare
Finlands Tandläkarförbundet
Ett varmt tack till studerandena i
restaurangskolan Perho Sanna Uusiportimo,
Jari Tikkanen och Ella Virta för tillredningen
av matportionerna och arrangemangen kring
fotograferingen av portionerna.
Mannerheims
Barnskyddsförbund
Andra linjen 17
00530 Helsingfors
tel. 075 324 51
mll@mll.fi
www.mll.fi
Beställningar:
tilauspalvelu@mll.fi
tel. 075 324 5480
beställningsnumret: 30153
Finlands Hjärtförbund
Oltermansvägen 8
00620 Helsingfors
sydanliitto@sydanliitto.fi
www.sydanliitto.fi
Layout: Hahmo
Dtp arbete: Virpi Liinoja
Foton: Leena Louhivaara, Antero Aaltonen
Wellprint 08.2014 (2008)
Babyn behöver kärleksfull omsorg
Babyn får också annat än bara mjölk vid bröstet. Amningen är basen
för en trygg människorelation, grunden för tillgivenheten mellan
mamman och barnet. Under amningstiden producerar mammans
kropp hormoner som gör henne känslig för att ta emot babyns
signaler.
Men amningen lyckas inte alltid. Fast maten skulle komma från
nappflaskan kan babyn ändå njuta av mammans närhet och kärlek
precis som vid amningen, i famnen, hud mot hud. När barnet äter ur
flaska, kan barnet och pappan på ett nytt sätt njuta av varandra.
Den här broschyrens anvisningar och råd baserar sig på den allra
nyaste informationen om spädbarnens näring. Anvisningarna kanske
känns schablonmässiga men i vissa fall är det ytterst viktigt att följa
rekommendationerna.
Varje baby är en individ och varje baby berättar om sina behov på
sitt eget sätt – det gäller bara för föräldern att ställa in sig på samma våglängd med barnet och svara på barnets behov med kärleksfull omsorg. Förälderns glada ansikte, milda röst och varma och
trygga famn berättar för babyn att den är älskad.
Mannerheims Barnskyddsförbund
Finlands Hjärtförbund
Första matåret
3
Modersmjölk
– spädbarnets styrkemat
Modersmjölken är den bästa maten för
ett spädbarn. Rekommendationen är att
spädbarn ända upp till sex månaders ålder
endast äter modersmjölk med D-vitamin-
4 Första matåret
tillskott och om det är möjligt fortsätter
att dricka det som mjölk ända upp till första födelsedagen. Amningen kan fortsätta
ännu efter att barnet fyllt ett år.
Modersmjölken
• innehåller i rätt proportion och lämp. lig upptagningsform alla näringsämnen
som barnet behöver förutom D-vitamin.
• skyddar barnet mot infektioner
• skapar en bra bakteriestam i tarmen
• är hygieniskt ”förpackad”, alltid färsk
och förmånlig
• sammansättningen ändras enligt spädbarnets behov
• är delvis mammans näringsprodukt
eftersom hon med sitt eget ätande kan
inverka på halten av vattenlösliga vitaminer och på fettkvaliteten i mjölken.
Därför lönar det sig för mamman att äta
mångsidigt, äta mycket färska grönsaker och frukter, fullkornsprodukter och
fettsnåla mjölk- och köttprodukter. När
mamman äter fisk ett par gånger i veckan och använder vegetabilisk margarin
och olja vid matlagning får både mamman och barnet fettsyror som är nödvändiga för kroppen.
När spädbarnet suger på bröstet njuter
det samtidigt av mammans varma famn
och trygghet. Amningen stärker relationen
mellan mamman och barnet. Barn som
ammas har ofta mindre matsmältningsproblem än barn som matas med nappflaska. Eftersom barnet som äter vid bröstet
får äta efter sin egen matlust samlar barnet i regel inte på sig bestående övervikt.
Vilostund för mamman,
mjölk till babyn
Det produceras tämligen lite modersmjölk
under dagarna genast efter förlossningen.
Även en liten mängd av den här första
mjölken är viktig för spädbarnet eftersom
den innehåller närings- och skyddsämnen som spädbarnet behöver. Man borde
lägga babyn till bröstet genast när babyn
verkar hungrig. De första veckorna kan
spädbarnet äta 10–12 gånger om dygnet
och med mellanrum på en timme till fyra
timmar. En tät amningsrytm och barnets
sugande stimulerar för sin del mjölkproduktionen. För att det ska komma tillräckligt med mjölk borde man inte genast
efter födelseln ge barnet en napp utan
låta barnet stilla sitt sugbehov vid bröstet. Barnet suger inte bara för att det är
hungrigt utan för att det söker värme och
trygghet. Amningsrytmen är bra när både
mamman och barnet är nöjda.
För det mesta blir barnet mätt på en
halv timme, men ibland tar amningen en
kortare eller längre tid. Om måltiden endast tar en liten stund kan barnet bli utan
de sista fettrika mjölkdropparna. Ett mätt
barn är lugnt. Barnet somnar lätt och är
belåtet efter måltiden. Fem till sju blöta
blöjor om dygnet och senapsgul, ärtsoppsaktig avföring berättar att barnet har fått
tillräckligt med vätska.
Då mamma har god kondition, äter
månsidigt och vilar tillräckligt stimuleras mjölkproduktionen, så man borde inte alltför lätt övergå till flaskmatning. Om
mamman är stressad, bekymrad och överansträngd kan det fördröja mjölkproduktionen. Amning och vård av ett litet barn
tar på krafterna och lyckas inte om mamman inte får vila och koppla av ibland.
Hjälp och stöd av partnern, vänner och
mor- och farföräldrarna välkomnas ofta.
Första matåret
5
En tillåten bastuöl?
Föräldern till
ett spädbarn är
hela tiden ansvarigt
för sitt barn.
6
Första matåret
Ett glas vin vid måltiden eller en bastuöl
hindrar inte amningen bara du dricker drycken ett par timmar före du matar babyn. Större
mängder än de här borde undvikas eftersom
alkoholen som mamman dricker överförs till
modersmjölken och det finns då lika mycket alkohol i modersmjölken som i mammans
blod. Föräldern till ett spädbarn är hela tiden ansvarigt för sitt barn. Alkoholbruket kan
även störa förälderns förmåga att ta hand om
barnet.
Det lönar sig också att fimpa cigaretten
helt, eftersom alla dess skadliga ämnen överförs via bröstmjölken till barnet. Upprepade
inflammationer i luftvägarna och astma hotar
ett barn som blir utsatt för cigarettrök och
nikotin kan skada barnets utveckling. Om du
ändå röker undvik att röka några timmar före
amningen. Samma tidbegränsning gäller även
om du ger ditt barn modersmjölksersättning.
Det tar tid innan cigarettröken försvinner från
din hud, ditt hår och dina kläder.
Bekväm och trevlig amning
Se till att du har tillräckligt med tid för
amningen så att du kan vila och ta det
lugnt själv. Sätt dig bekvämt eller lägg dig
på sidan i sängen. Om brösten känns spända eller överfulla kan du först mjölka ur
brösten lite. Då får barnet ett bättre grepp
om bröstet och mjölken rinner inte för
snabbt in i barnets mun.
1. Lägg barnet i din famn så att ansiktet
och kroppen är mot din kropp och
benen är under det andra bröstet.
2. För barnet nära bröstet och låt det
själv hitta bröstvårtan och börja suga.
Barnet borde få ett så stadigt grepp
som möjligt om vårtgården som omger bröstvårtan. Om barnets grepp
om bröstvårtan gör ont är bröstvårtan
fel i munnen. Försök då att byta ställning annars kan huden kring bröstet
gå sönder.
3. För barnet närmare din kropp så att
bröstet inte tänjs ut. Tryck på bröstet
vid barnets näsa om barnet verkar ha
svårt att andas och äta samtidigt.
4. Låt barnet varje gång suga bröstet
tomt så att barnet även får den fettrika mjölken som produceras i slutet.
5. Lossa barnets grepp genom att trycka
på bröstet bredvid barnets mun; då
slutar barnet suga och luft strömmar
in i munnen. Barnet slutar suga även
om du rör vid barnets mungipa.
6. Du kan låta barnet amma på båda
brösten varje gång. Byt bröstet du
börjar med vid varje amning.
7. Pressa till slut ut ett par droppar mjölk
för att skydda bröstvårtorna.
8. Lyft upp barnet mot din axel för att
rapa efter måltiden eller vid behov
under måltiden.
9. Ta hand om den dagliga brösthygienen, men undvik att tvätta med tvål
som torkar huden. Byt till ren bh
varje dag.
10. Om det gör ont i bröstvårtorna
eller om brösten är såriga kan det vara
skönt att låta brösten luftbada. Se till
att såren läker och blir bra.
11. Även om du lider av bröstkörtelinflammation och äter medicin mot det, kan
du oftast ändå amma ditt barn –
kontrollera detta på rådgivningen.
Du blir snabbare frisk och värken lättar om du mjölkar ur brösten med en
bröstpump.
12. Du behöver inte gå och grubbla på
eventuella amningsproblem ensam.
Ta kontakt med din rådgivningsbyrå.
Du hittar också råd och tips på internet och i amningsstödgrupper som
samlas på många orter.
Första matåret 7
Mjölk i flaska
Modersmjölksersättning behövs tills barnet fyller ett år om bröstmjölken inte
räcker till eller om mamman av något skäl
inte kan amma. Diskutera gärna om flaskmatning på rådgivningsbyrån.
Oavsett om mjölken kommer från bröst
eller flaska så är matstunden också en
stund för närhet, ömhet och smek. Barnet
vet när det har ätit tillräckligt – flaskan
behöver inte ätas tom.
Modersmjölksersättningarna som efterliknar modersmjölken är tillverkade av
komjölk och anpassade för barn. Soja-,
frö- och spannmålsdrycker lämpar sig inte
för spädbarn. För barn som följer en speci-
8 Första matåret
alkost finns egen modersmjölksersättning
som används enligt läkarens instruktioner.
En lugn matstund
1. Tillred modersmjölksersättningen alltid i en vältvättad och avsköljd nappflaska. Om barnet är under sex månader ska
flaskan kokas i cirka fem minuter – även
om flaskan har tvättats i diskmaskin.
Napparna kokas eller doppas i varmt
vatten till dagens slut. När barnet börjar
äta tilläggsmat behöver flaskorna och
napparna inte längre kokas.
2. Om du använder pulveraktig ersättning
mät pulvermängden noggrant. Blanda
pulvret i det kokta och nerkylda vattnet
som du har tagit från kallvattenkranen.
Varmt kranvatten kan innehålla mikrober
och upplösta metaller som är skadliga för
spädbarn. När barnet äter fast föda behöver vattnet inte längre kokas.
3. Om du använder ersättning i vätskeform
värm den fingervarm antingen på spisen i vattenbad i sin egen förpackning
eller i nappflaskan eller i mikrovågsugnen i nappflaskan. Mikrovågsugnen kan
värma mjölken ojämnt och därför måste
mjölken skakas om före matandet. Kom
ihåg att kontrollera att mjölken är lagom
varm och inte smakar konstigt innan du
ger den till barnet. Släng bort mjölken
som blir över. När barnet dricker överförs det bakterier från barnets mun in i
mjölken och bakterierna börjar förökas
i mjölken som redan en gång har värmts
upp. Mjölken behöver inte längre värmas upp när barnet klarar av att dricka
ur mugg.
4. Flaskans napphål är lagom stort när
mjölken eller vattnet droppar ut, vätskan ska alltså inte spruta ut.
5. Underlätta barnets ätande och håll barnet i famnen i halvt upprätt ställning eller bredvid dig på sängen med upphöjt
huvud. En bra amningsställning minskar
på barnets gasbesvär och hindrar mjölken från att rinna in i öronen.
6. Påskynda inte barnet att dricka flaskan
till slut. Mattiden är en lugn gemensam
stund. När barnet slutar suga är måltiden slut för den gången.
7. Lyft upp barnet mot din axel för att
rapa efter måltiden eller vid behov
under måltiden.
Vägledande ersättnings
mängder för barn i olika
åldrar
Ålder
Modersmjölkersättning
ml/dygn
0–1 mån
1–2 mån
2–3 mån
3–5 mån
5–6 mån
6–8 mån
8–12 mån
500–600
600–800
700–1000
700–1200
700–1000
600–800
600
Det viktiga D-vitaminet
För att skelettet och tänderna ska utvecklas behöver barnet kalcium och D-vitamin.
Spädbarnet får tillräckligt med kalcium
från modersmjölken och/eller modersmjölksersättningen och ett barn som är
över ett år gammalt får tillräckligt med
kalcium från komjölken. Från och med två
veckors ålder behöver barn D-vitamintillskott året om. På rådgivningen får du mer
information om D-vitaminpreparat och
doseringen.
På vissa orter finns det inte tillräckligt
med tandstärkande fluor i dricksvattnet
och då ger man barnet fluorpreparat
enligt rådgivningsbyråns anvisningar.
Matstunden är också
en stund för närhet,
ömhet och smek.
Första matåret
9
Smakvärlden växer
Modersmjölken rekommenderas som barnets enda mat de första sex månaderna.
När barnet är från fyra till sex månader
gammalt kan barnet börja vänja sig vid
nya smaker och nya munrörelser med små
portioner av grönsaks-, frukt- och bärpuréer (se tabellen i mittuppslaget). Det
är bäst att låta barnet smaka på vällingar först vid sex månaders ålder eftersom
välling kan störa amningen. Gröt passar
bättre än välling när barnet lär sig äta. Diskutera på rådgivningsbyrån om barnets
tilläggsmat.
10 Första matåret
Fast barnet får lite fast föda nu är det
bra att fortsätta amma tills barnet är ett
år gammalt.
En tesked åt gången
Att bli van vid nya smaker börjar med små
smakportioner – en tesked åt gången.
Man låter barnet smaka på smaken många
dagar i rad och förstorar portionen med
små steg. Barnet behöver smaka 15–20
gånger för att vänja sig vid smaken. På en
vecka ryms det högst två nya smaker.
Om barnet vägrar att smaka på en ny mat
flera dagar i sträck är det bäst att låta den
maten vara och smaka på den på nytt
senare.
Som första smakupplevelser passar potatis, grönsaker, bär och frukter som finfördelade och lösa puréer bra. Puréerna
är i början tillagade av kokta grönsaker
och efter några veckor kan man bjuda på
finriven råkost. Fast maten skulle vara färdigmat på burk serveras den på tallrik.
Samtidigt lär sig barnet matvanor.
När barnet börjar äta fast föda är det
dags att övergå till en regelbunden måltidsrytm.
Potatis är basmat
Potatispuré är babyns basmat. Koka potatisarna med skalen på i en liten mängd
vatten eller ånga dem. På så sätt bevaras
näringsämnena bäst. Du kan också sticka
några hål på en potatis och grädda den
färdig på några minuter i mikrovågsugnen.
Skala och skiva potatisen och mosa ner
den i kokvattnet. Du kan göra purén lös
genom att tillägga bröstmjölk eller
modersmjölksersättning. Mosa potatisen
snabbt så att purén inte blir klistrig. Tillsätt inte salt i babyns grönsakspuréer. Du
kan smaksätta potatispurén med morot,
blomkål, broccoli, majs, zucchini, batat
och palsternacka. De här grönsakerna kan
man även servera som egna puréer. Färsk
morot, gurka, zucchini och tomat passar
som finhackad råkost. Under vintertiden
kan grönsakssortimentet utvidgas med
saltfria djupfrysta grönsaker.
Tillsätt inte salt i
babyns grönsakspuréer.
Första matåret
11
Rekommendationer för barnets kost under det första levnadsåret
Måltid
0 – 4 mån.
> 4 mån.
> 6 mån.
Full amning – spädbarnsvård
1.
Mm
(matande enligt
barnets egen takt)
2.
Vid behov kan barnet bekanta sig med
mat i puréform, vissa
bassmaker från tallriken, skeden och
pipmuggen
Barnet kan smaka
på fast föda, äta
puré, lära sig att
dricka ur pipmugg
och att hålla skeden i egen hand
Mm (matande enligt
barnets egen takt) + barnet vänjer sig i
individuell takt vid
purémat i smakportioner en smak åt gången,
start med potatis-, grönsaks-, bär- och fruktpuréer > 5 mån. kött
eller gröt
Mm
varierar med
— kött
— fisk
— ägg
+ potatis- eller
grönsakspuré
3.
Mm
4.
Mm
bär- eller fruktpuré
5.
Mm + gröt
6.
Mm vid behov
D-vitaminpreparat i alla åldersgrupper från 2 veckors ålder
Mm = modersmjölk, modersmjölksersättning enligt barnets individuella behov om ej tillgång
till modersmjölk eller om modersmjölken tar slut. Modersmjölksmåltider vid behov oftare,
även på natten. Amning om möjligt bra att fortsätta ända upp till 12 månaders ålder.
Tabellen är vägledande. I praktiken matas barnet enligt barnets egna behov.
12 Första matåret
> 8 mån.
> 10 mån.
Delvis amning upp till 12 månaders ålder
Måltider: fast föda, fingermat
och pincettgrepp, sitter vid
bordet, tuggövningar genom
att suga och gnaga på brödbitar, gurka eller morot
Lite grövre mat, aktiva
övningar med sked,
dricker ur pipmugg, nya
smaker och samma mat
tillsammans med familjen
gröt
Mm
gröt
Mm
varierar med:
— kötträtter
— fiskrätter
— äggrätter
— grönsaksrätter
+ potatis, grönsaker finfördelad, råriven
vatten eller Mm
varierar med:
— kötträtter
— fiskrätter
— äggrätter
— grönsaksrätter
+ potatis, grönsaker finfördelad, råriven
vatten eller Mm
Mm
vid behov frukter
eller bär
frukter eller bär, saltfattigt bröd, yoghurt
eller fil, Mm
som 2. måltid vatten
eller Mm
som 2. måltid vatten
eller Mm
gröt + Mm
som 3. måltid eller gröt
Första matåret
13
Färdigmaten serveras
också på tallrik, inte
ur förpackningen.
Frukt är gott
En cirka halvåring smakar på gröt, först
i små portioner och senare en eller två
gånger om dagen som en daglig grötmåltid. Gröten kan vara av olika sädesslag och
den kokas på vatten. Salt tillsätts inte i babyns gröt. En liten färgklick i gröten får
man med bär- och fruktpuréer.
En halvåring behöver en liten mängd
kött, fisk, kyckling eller ägg på måltiden,
det räcker med en tesked i början. Portionsstorleken blir gradvis större så att
portionen det första året är en till en och
en halv tesked per måltid. Kött kan vara
turvis kyckling, kalkon, griskött eller nötkött. För omväxlingens skull kan man också välja ren, lamm och vilt. Det vore bra
14
Första matåret
att äta olika slags fisk ett par gånger i
veckan.
Gröt dagligen,
kött som tillägg
I den här åldern lär sig barnet att så småningom äta grövre mat. Tuggandet, tungans rörelser och sväljandet utvecklas när
barnet måste mala maten i munnen. Barnet kan med egna händer äta fingermat,
till exempel skalad gurka eller saltfattigt
bröd. En del av maten måste man dock ännu mosa färdigt så att barnet kan äta den.
All mat behöver man inte göra själv. Industriellt tillverkad barnmat underlättar
i vardagen och är praktiskt på resor och
när man går på besök. Det står på förpack-
ningen för vilken ålder produkten passar.
Färdigmaten serveras också på tallrik, inte ur förpackningen. Använd inte samma
sked att portionera färdigmaten med som
barnet äter med eftersom det med skeden överförs barnets saliv in i maten, vilket gör att maten inte håller så länge.
Komjölk och vatten
När den första födelsedagen närmar sig
kan barnet gradvis börja använda fettfria och fettsnåla mjölkprodukter, till en
början vid sidan av modersmjölken eller
modersmjölksersättningen. Man kan börja med fil, kvarg, surmjölk, icke smaksatt
yoghurt eller grynost, antigen som sådan
eller med bär och frukter. Man kan börja använda fettfri mjölk i matlagningen, i
gröt och till slut som dryck till maten. Man
ökar så småningom den totala mängden
av mjölkprodukter till fem till sex deciliter per dag. En under tvååring som dricker
fettfri mjölk behöver två till tre teskedar
matolja eller bordsmargarin så att barnet
får tillräckligt med fettsyror som säkrar
uppväxten. Oljan kan man tillägga i gröten
eller i grönsakspuréerna. Glass, ost, smaksatt yoghurt och fil får vänta till senare.
Modersmjölken och modersmjölksersättningen tillfredställer vanligtvis en
under halvårings vätskebehov. Barnet bekantar sig med pipmugg ungefär samtidigt
som med fast föda. Barnet kan dricka såväl modersmjölksersättning som vatten ur
muggen.
En ettåring kan dricka fettfri mjölk eller surmjölk till maten och vatten till törst.
Saft skadar barnets tänder och kan få aptiten att försvinna. Hjärtmärket hjälper till
att välja matprodukter som
är bra med tanke på deras
salt- och fetthalt.
www.sydan.fi/ruokaohjeet
Första matåret 15
Undvik tillsvidare
• Alla grönsaker passar inte. Grönsaker
och rotfrukter med nitrathalt passar inte
för barn under ett år eftersom nitrat kan
störa syretillförseln i den lilla kroppen.
Ge inte barnet kålrot, rova, spenat, rödbeta, nässla, rädisa, kinakål, liten nypotatis, olika blad- och trädgårdssallader
eller rotsaft. Ärter, bönor och kål kan orsaka gasbesvär. Dem kan man pröva på
först när barnet är sju månader. Koka
dem och börja med väldigt små portioner. Torkade ärter och bönor smälter dåligt, så de får ännu vänta.
• Inget socker, tack! Tandtrollet spanar efter tänder som håller på att bryta fram.
Dessutom tar den sockriga maten plats
från den ordentliga maten i den lilla magen. Barn under tolv månader ska inte
äta honung.
• Inget salt, tack! Ett under ettårigt barns
njurar klarar inte av att behandla salt ordentligt och därför är babyns mat saltfritt och -snålt. Bjud inte babyn på korv,
kallskuret och marinerat kött, färdigmat
för barn går bra att bjuda på. Glöm buljonger och andra saltrika smaksättare.
Saltsnålt bröd med under 0,7 % salt passar en baby.
• Lämna bort helt. Groddar, svampar,
rabarber, fruktkonserver, produkter av
havstång, kakao, örtte, nötter, mandlar
och olika slags frön är inte mat för spädbarn, inte heller starka kryddor. Levermat innehåller för mycket A-vitamin för
barnet.
16
Första matåret
Farväl till modersmjölken
Barn bestämmer ofta själv när modersmjölken inte smakar mer. Samtidigt när
amningsgångerna minskar produceras det
allt mindre mjölk. Det vore bra att sluta
amningen gradvis om det är möjligt. Fast
mjölken från bröstet eller flaskan tar slut,
finns närheten och tryggheten i famnen
kvar.
Det vore bra om barnet inte utsätts för
andra stora förändringar under avvänjningen, t.ex. dagvårdstart.
Matdags för hela familjen
Vid ettårsålder börjar barnet äta samma
mat som den övriga familjen. Senast då
är det dags att kontrollera hela familjens
matvanor och fundera över om man äter
mångsidigt. Föräldrarnas exempel är viktigt för barnet – det lilla barnet härmar de
stora i allt.
Det är bra att fästa uppmärksamhet vid
fettkvaliteten från första början. Ett barn
behöver omättade fettsyror och fettlösliga vitaminer för att växa. De finns i mjuk
vegetabilisk fett, olja och bordsmargariner samt fisk. Fettfri mjölk eller surmjölk,
mjuka fetter, fettsnåla mjölk- och köttprodukter, fisk, fiberrika spannmålsprodukter
och grönsaker passar för hela familjen. Ett
småbarn behöver inte heller tillsatt salt.
Det gäller att vara noggrann med dold salt
och därför undvika färdigmat, buljonger
och salta kryddmix. Man kan smaksätta
maten med grönsaker och örter.
Bjud inte babyn på korv,
kallskuret och marinerat
kött, färdigmat för barn
går bra att bjuda på.
En liten mage behöver påfyllning ofta.
Om det till dagen ingår förutom frukost
och två måltider även ett par näringsrika
mellan- och kvällsmål, orkar barnet leka
och stoja. Klara och tydliga mellanmål
hindrar småätandet.
Vid åtta månaders ålder har barnet
samma måltidsrytm som den övriga
familjen.
Fast mjölken
från bröstet eller
flaskan tar slut,
finns närheten och
tryggheten i famnen
kvar.
Första matåret
17
Hemlagat mat
Det är lätt att tillverka puréer till babyn.
Man kan göra puréer med gaffel, vitlökspress och stavmixer. Den färdiga purén
håller ett par dagar i kylskåp.
Det lönar sig att mosa en större mängd
grönsaker och frukt och frysa in purén i
engångsportioner i t.ex. små fryspåsar,
plastfolie, barnmatsburkar av glas eller i
en iskubslåda.
18
Första matåret
Grönsaker
1. Tvätta, skala och skär grönsakerna
i lika stora bitar.
2. Låt vattnet koka och sätt grönsakerna
i vattnet. Om du använder olika grönsaker sätt de i vattnet enligt deras
kokningstid. Potatis kokar på en kvart,
mjuka grönsaker, såsom blomkål och
djupfrysta grönsaker som tillsätts i vattnet frysta, kokar snabbare. Grönsakerna är färdiga när de går att mosa med
gaffel.
3. Mosa de mjuka grönsakerna i kokvattnet. Du kan tillägga modersmjölk eller
modersmjölksersättning i purén.
Grönsakernas koktid
1/2 l grönsaker i bitar, t ex:
4 medelstora potatisar
eller 4 morötter
eller 1/2 blomkål
eller 1 broccoli
eller 1/2 zucchini
eller 2 potatisar och 2 morötter
Sätt bara så mycket vatten att grönsakerna täcks.
Koktid
15–30 min.
20–30 min.
15–20 min.
10–20 min.
10–15 min.
20–30 min.
Puré från kött till fisk
Fisk
Man kan också göra puréer av kött och
ägg. Ett kokat ägg är lätt att mosa med
gaffel, tillagad kött med kniv eller mixer.
Det lönar sig även att köpa en större
mängd kött, kyckling eller ägg och koka eller grädda dem i ugnen eller mikrovågsugnen. Benfria och skinnfria köttbitar och
fisk kan man mosa i en liten mängd vatten och frysa in i portionsbitar. När du har
både grönsaks- och köttpuréer i frysen är
det lätt att laga mat till babyn. Köttet och
grönsakerna kan du koka samtidigt innan
infrysningen.
Fettsnål stek och filéer är bäst för det
lilla barnet. Styckat kött kokar lika snabbt i
vatten som grönsaker. Köttbitar som innehåller mycket bindväv kokar långsammare
och kyckling kokar snabbare än gris- eller
nötkött.
En kycklingbröstfilé gräddas i ugnen i
175 grader i 30–40 minuter. Kycklingen är
färdig när vätskan som sipprar ut är klar
och köttet ljust. Färdigkokat gris- eller nötkött kan man mosa med gaffel.
Fisk lagar du lätt genom att koka. Låt vattnet sjuda och lägg fiskbitarna eller -filéerna i vattnet. Det ska vara så mycket spad
att fisken täcks. Se till att spadet inte kokar utan sjuder och håller sig vid kokpunkten. Fisken är färdig på 15 minuter. Benfri
fisk går att koka samtidigt med grönsakerna. Koka då först de hårda grönsakerna
och tillägg fisken när de har mjuknat lite.
Fisken blir färdig i ugnen på cirka 20 minuter i 175 graders värme. Avlägsna fiskbenen och mosa fisken med en gaffel eller
mixer.
Köttet och grönsakerna
kan du koka samtidigt
innan infrysningen.
Första matåret
19
Recept på kräm
2 dl kallt vatten
En rejäl msk potatismjöl
Cirka 2 dl bär- eller fruktpuré
1. Värm upp blandningen av vatten och
potatismjöl och rör om hela tiden tills
ytan börjar bubbla lite.
2.Ta kastrullen från plattan.
3.Tillägg bär- och fruktpurén. Sötsätt vid
behov med lite socker eller fruktsocker.
Purén kan du tillverka av bär och frukter
så att du låter dem koka i en liten mängd
vatten och mosar dem när de har mjuknat. Djupfrysta bär som du köpt i affären
måste kokas minst två minuter.
20 Första matåret
Smaksätt gröten
med bär- och
fruktpuréer.
Grötrecept
Mannagrynsgröt
Gröt, en portion:
2 dl vatten/fettfri mjölk
1 dl ris-, havre-, korn-,
råg- eller vetegryn eller
fyrkornsflingor
En portion:
2 dl fettfri mjölk
2 msk mörka mannagryn
På spisen i kastrull: Låt vätskan koka upp.
Blanda grynen i vätskan. Koka ungefär
5–10 minuter, rör om då och då.
I mikrovågsugnen: Mät upp vätskan och
grynen i en tillräckligt stor skål som tål
mikrovågsugn. Värm på full effekt i cirka
två minuter och rör om emellanåt.
På spisen i kastrull: Värm upp mjölken,
tillsätt mannagrynen i den varma mjölken.
Låt sjuda cirka tio minuter, rör om ordenligt hela tiden.
I mikrovågsugnen: Värm upp mjölken en
minut på full effekt. Tillsätt mannagrynen
och låt koka en minut på full effekt.
Rör om gröten, sänk effekten och värm
ännu tre minuter och rör om då och då.
Första matåret 21
Hjälp i vardagens problem
Små uppkastningar
Om barnet har ätit för mycket åt gången kan barnet kasta upp det överflödiga.
Det är vanligt att spädbarn som glufsar i
sig mjölken eller får mjölk i rask takt får
små uppkastningar. Man kan minska på
uppkastningarna genom att mata och hålla barnet även efter matandet i upprätt
position. Kortare måltidsmellanrum och
mindre portioner minskar också på uppkastningarna.
Kontakta rådgivningen om
barnet kastar upp mycket eller
om den överflödiga mjölken
sprutar ut ur munnen som
när man kräks.
Dålig aptit
Dålig aptit behöver inte betyda att barnet
är sjukt. När tänderna bryter fram kan det
göra ont i munnen. När uppväxtfasen står
stilla kan aptiten saknas, likaså kan aptiten vara dålig när fasen är i full fart och på
gång igen. Maten smakar inte om barnet
är törstigt och inte hungrigt, vilket fallet
kan var t.ex. när barnet har feber. Om barnet upprepade gånger vägrar att äta en
viss mat, kan det bero på att just den maten inte passar barnet.
22 Första matåret
På rådgivningsbyrån får du
mer information om hur man
tar hand om ett sjukt barn.
Diarré
Ett litet barn som har diarré behöver alltid vård. En plötslig, svår diarré kan torka
ut kroppen, speciellt om barnet har feber och kräks. Vätskan som kommer ut
med avföringen måste ersättas med t.ex.
drycker för diarré. Sådana drycker finns
att köpa på apotek.
Kontakta rådgivningen och
fråga om vätskeersättning.
Förstoppning
Förstoppning talar man om när avföringen är hård, barnet har svårt att bajsa och
bajsar mer sällan än vanligt. På apoteket
kan man köpa maltextrakt som kan underlätta tillståndet och det kan man blanda i
modersmjölkersättning eller vatten och ge
även till ett litet barn.
Morot, zucchini, äpple, plommon och
nypon håller avföringen mjuk, vitt spannmål och socker gör magen hård. En hård
mage kan man sköta med gröt på fullkornsspannmål med lite kli i. Regelbundna
måltider, rikligt med vatten och motion,
t.ex. babygympa, får magen att fungera
igen.
Om förstoppningen inte går
över eller om det verkar göra
ont när barnet bajsar kontakta
rådgivningen.
Matallergier
Matallergier uppstår vanligtvis när barnet är under ett år och lättar vid treårsålder. För det mesta är allergierna ett minne
blott i skolåldern. Allergi orsakar t.ex.
eksem, klåda, snuva, små uppkastningar,
kräkning, diarré och förstoppning. Symtomen börjar vanligtvis några dagar eller
veckor efter att barnet första gången smakat på födoämnet som orsakar allergin
– ibland kommer symtomen redan efter
första gången. Barnet kan få allergisymtom av att bara äta modersmjölk. Amningen kan dock skjuta upp allergireaktionen.
Man behöver inte undvika någon mat för
att förebygga allergier.
Barnet vänjer sig vid nya födoämnen ett
ämne åt gången och i små portioner. Då
är det lättare att upptäcka allergisymtom
som har med födoämnen att göra. Man
bör inte själv utelämna någon mat som
man tror orsakar symtom, utan prata med
en läkare om saken först. En professionell
person som är insatt i saken kan berätta
om det utelämnade födoämnet behöver
ersättas eller om barnet behöver vitamineller mineralämnestillskott.
Läkarens eller näringsterapeutens anvisningar om utelämningar i kosten gäller
för en viss tid. Vanligtvis prövar man på
födoämnet på nytt om ett halvt år eller
ett år och senare med två års mellanrum.
Man prövar alltid på maten på nytt enligt
läkarens anvisningar.
Ibland avslöjas en matallergi så att barnet vägrar att äta en viss mat. Symtomen
kanske är över men barnet minns de tråkiga symtomen från tidigare och vägrar
att äta. Barnet får bekanta sig med födoämnet precis som med nya smaker: i små
portioner flera gånger utan tvång.
Allergi kräver alltid läkarvård.
Om du misstänker att ditt
barn har allergi kontakta
rådgivningen.
Första matåret 23
Barnets kost under det första levnadsåret,
amning och flaskmatning, att pröva på nya
maträtter, matvanor, vitaminer och mineralämnen, matallergier.