FAKTA Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet

FAKTA
2015-07-08
Barn 1-3 år: Skador i eller
kring hemmet
Kontakt
Varje år skadas nästan 20 000 barn i åldern ett till och med tre
statistik@msb.se
år i eller kring bostaden. Med skada menas att den varit så
ida@msb.se
allvarligt att man uppsökt akutsjukvård. Det är fler pojkar än
Mer statistik om
flickor som råkar ut för dessa olyckor. Flest skador drabbar
personskador
ett-åringarna.
http://ida.msb.se
Hur du själv kan förebygga
Andel i procent
25
olyckor
Pojkar
http://DinSäkerhet.se
Flickor
20
15
Källa
10
Denna studie bygger på en
5
genomgång av fritexter med
mera från Injury Data Base,
0
1
2
IDB för åren 2000 – 2007
3
Ålder i år
avseende barn mellan ett och
Andel skadade barn efter ålder och kön.
tre år som skadats i hemmet.
Totalt har 8 761
skadehändelser studerats
De flesta ettåringarna, 84 procent, skadas inomhus. För treåringarna har
som sedan skattas till
denna siffra minskat till 71 procent. Den vanligaste skadeplatsen är
nationella nivåer.
vardags- och sovrum följt av köket.
Vardags-, sovrum
Kök
Trädgård
Trappa
Garage, promenadväg
Altan, veranda
Badrum
Lekplats
Källare, vind
MSB-89.5
Annat eller ospecificerat
0
5
10
15
20
Andel (i procent) skadade barn efter plats.
25
30
35
40
45
50
Den vanligaste orsaken bakom skadorna är fall, 55 procent, följt av
klämning, skärning eller stick, 13 procent. Därefter kommer skador som
uppstått genom att barn kolliderat med varandra, med dörrar eller andra
föremål eller fått saker över eller på sig, tolv procent. Skador som uppstått
genom att barnen stoppat småsaker i näsan, munnen eller öronen utgör
nästan åtta procent av alla skador och att barnen bränner sig på heta
vätskor mm förekommer i fem procent av skadorna. Härefter följer
förgiftningsolyckor, elolyckor samt olyckor som uppstått genom vridvåld
med mera.
Fallolyckor
Nästan 11 000 barn skadas i fallolyckor varje år i eller kring bostaden.
Drygt 40 procent av fallolyckorna är fall från låg höjd på mindre än en
meter. 25 procent beror på att barnen snubblat, snavat, knuffats i samma
plan och 13 procent genom fall i trappor.
Halkning i
samma plan
5%
Annat eller
ospecificerat fall
10%
Fall från hög
(> 1 m) höjd
6%
Fall från låg
(< 1 m) höjd
41%
Fall i trappa
13%
Snubbling,
snavning,
knuffning i
samma plan
25%
Andel fallskador efter olika orsaker.
Vid fall från låg höjd är det oftast fall från soffor, föräldrarnas sängar,
stolar, barnstolar och bord. Barn faller också från toalettstolar, leksaker
och bänkar, till exempel diskbänkar och ibland tappas de också av
föräldrar eller syskon.
Vid fall från högre höjd än en meter är det oftast vånings- eller loftsängar
som är inblandade. Därefter följer barnstolar, klätterställningar,
studsmattor och rutschkanor. I de här olyckshändelserna finns också ett
antal där barnet fallit ut ur ett fönster eller från en balkong samt från träd
och kojor. Hälften av skadorna drabbar huvudet och en fjärdedel de axlar
och armar. Hela 23 procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt
vård.
Vid fall i trappa har oftast barnet snubblat, halkat eller på annat sätt tappat
balansen och ramlat. Det finns dock ett antal olyckor då barnet burits och
tappats, då det kört utför trappan i en gåstol eller åkleksak/bobby car eller
då grinden glömts öppen. I 70 procent av dessa olyckor är det huvudet
som drabbas följt av axlar och armar. 15 procent av barnen blir inlagda på
sjukhus för fortsatt vård.
Vid fall i samman plan genom halkning, snubbling, snavning eller knuffar
skadas huvudet i två tredjedelar av händelserna. De axlar och armar
skadas i 18 procent av händelserna och de nedre i tolv procent. Orsaken till
dessa fallolyckor är ofta att barnen snubblar över leksaker, skor eller på
annat sätt tappar balansen. Många fall inträffar också under lek med andra
barn. Att barnen halkar i badkaret eller i duschen är också vanligt. Sex
procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
Klämning, skärning och stick
Ungefär 2 500 barn skadas varje år i eller kring bostaden genom att de
klämmer sig, skär sig eller blir stuckna av insekter med mera. I ungefär en
tredjedel av dessa händelser beror skadan på att barnen klämt sig i dörrar
inklusive bildörrar. Nästan lika många blir bitna och stuckna av insekter
såsom myggor, getingar och fästingar, av hundar och katter, ormar samt av
kamrater. Cirka 500 barn skär sig varje år genom att dricksglas går sönder,
på saxar, knivar, trasiga konservburkar med mera. Ett par hundra barn
sticker sig på flisor, glasskärvor, fiskekrokar, topps och nålar varje år. Den
här typen av skador är ofta inte lika allvarliga som fallskadorna och cirka
tre procent blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
Kollisioner med andra barn och föremål
Ungefär 2 400 barn skadas varje år i eller kring bostaden genom att de
kolliderar med andra barn och vuxna, kolliderar med olika föremål,
knuffas samt genom att de får saker på sig eller över sig. Hälften av dessa
skador drabbar huvudet och drygt en fjärdedel axlar och armar, framförallt
armbågarna. Cirka 15 procent drabbar bäcken och ben och här är det
särskilt fötter och tår som är mest utsatta.
Den vanligaste skadetypen är sårskador, 40 procent, följt av
krosskador/blåmärken, 25 procent och urledvridningar, 17 procent.
Hjärnskakningar förekommer i två procent av dessa händelser. Tre
procent av de skadade barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
Saker i näsa, mun med mera
Ungefär 1 600 barn skadas varje år i eller kring bostaden genom att de fått
eller stoppat saker i näsan 50 procent, munnen 26 procent, örat tio
procent eller ögat tio procent. Vad är det då barnen stoppar in i kroppen?
Den i särklass vanligaste saken som stoppas in i näsan men också i örat är
plastpärlor. Kulor av sten, glas, plast och metall stoppas in i näsa och öra
men de sväljs också.
Mat återfinns också i näsan och i örat, till exempel makaroner. Stenbitar
hittas i såväl näsan som i örat. Leksaker, inte sällan legobitar, stoppas in i
munnen såväl som i näsan. Många barn sväljer mynt och tiokronan verkar
populärast. Popcorn hittas både i näsan och i örat och många barn stoppar
också in växtdelar i näsa och öra. När det gäller ögat är det ofta kemikalier
i form av rengöringsmedel, lim etcetera som föranleder ett besök på
akutmottagningen men också sand-, trä- och metallpartiklar. Fem procent
av dem som uppsöker akutmottagningen blir inlagda på sjukhus för
fortsatt vård.
Kvävning
Knappt 100 barn om året råkar ut för hinder i andningsvägar av så
allvarlig art att de behöver uppsöka en akutmottagning. Ofta är det mat,
till exempel fiskben, eller godis som av olika anledningar fastnat. I den här
gruppen finns också några barn som ramlat ner i trädgårdsdammar,
pooler, badtunnor etcetera. En tredjedel av dessa barn blir inlagda på
sjukhus för fortsatt vård.
Förgiftning med mera
Knappt 600 barn i åldrarna ett till och med tre år råkar varje år ut för
olyckshändelser med kemisk påverkan. Två tredjedelar av dessa är pojkar.
Giftverkan står för tre fjärdedelar av skadorna och frätverkan för resten.
Den i särklass vanligaste orsaken till skadorna är att barnen fått i sig olika
former av mediciner såsom föräldrars, syskons eller mor- och farföräldrars
mediciner, 32 procent. Därefter följer tändvätska tolv procent, rengöringsmedel nio procent, lacknafta sex procent, maskindiskmedel fem procent,
lampolja fyra procent, växter tre procent och tvättmedel tre procent.
Nästan hälften av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
Bränn- och skållningsskador
Varje år skadas ungefär 900 barn i åldrarna ett till och med tre år på heta
vätskor, varma föremål och öppen eld. Drygt 60 procent är pojkar. Drygt
hälften av skadorna beror på att barnen bränner sig på varma föremål och
drygt 40 procent på att de skållar sig på heta vätskor. Öppen eld, till
exempel levande ljus, står för en procent av skadorna. De vanligaste
orsakerna till skållnings- och brännskador är att barnet kommer år en het
spisplatta 27 procent, kaffe eller te 22 procent, varmt vatten 14 procent,
kamin och kakelugn sju procent, varm mat sex procent, grill fyra procent,
strykjärn fyra procent samt ugnslucka tre procent. Barnen bränner sig
också på varma motorfordon och gräsklippare. Drygt 15 procent av barnen
blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård och fem procent blir remitterade
till specialistvård. Händer, fingrar och underarmar är de kroppsdelar som
är mest utsatta för den här typen av skador.
Skador genom kontakt med elektrisk ström
I genomsnitt skadas 150 barn i åldrarna ett till och med tre år varje år efter
att ha kommit kontakt med elektrisk ström. Två tredjedelar är pojkar. Den
vanligaste orsaken till skadorna är att barnen stoppar saker i vägguttagen
eller att dessa sitter lösa eller är ur funktion på annat sätt 41 procent. Den
näst vanligaste orsaken är tomma lamphållare som barnen stoppar in
fingrarna i eller att de själva skruvar ur lamporna, 23 procent. Trasiga
sladdar och trasiga skarvanordningar står för 20 procent av skadorna
medan felaktig och strömförande utrustning orsakar övriga elolycksfall.
Nästan 40 procent av barnen blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.
Skador som uppstått genom akut överbelastning
Drygt 500 barn skadas varje år genom akut överbelastning på grund av
drag och knuffvåld, vridvåld, tunga lyft etcetera. Det är något fler flickor än
pojkar som erhåller de här skadorna. Den kroppsdel som skadas oftast är
armbågen 56 procent följt av underben, fotled och fot 16 procent.
Skadorna är oftast relativt lindriga och endast en procent av barnen
behöver vårdas på sjukhus.