Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby – analys och förslag till

Stöd & Process
Sofia Gullberg
 08-590 974 79
sofia.gullberg@upplandsvasby.se
2015-09-22
Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby – analys och
förslag till insatser
Innehåll
1.
Bakgrund ............................................................................................................................. 2
1.1 Metod ................................................................................................................................ 3
2.
Analys ................................................................................................................................. 4
2.1 Orsaker till psykisk ohälsa bland unga tjejer .................................................................... 4
2.2 Verksamheternas upplevda behov .................................................................................... 8
3.
Förslag till insatser ............................................................................................................ 11
3.1 Översyn och förstärkning av vissa verksamhetsområden ............................................... 11
3.2 Samordning ..................................................................................................................... 12
3.3 Förebyggande metoder och riktade insatser ................................................................... 14
4. Sammanfattning och avslutande rekommendationer ........................................................... 15
Referenser................................................................................................................................. 17
Bilagor ...................................................................................................................................... 19
Bilaga 1. Tabeller och figurer ............................................................................................... 19
Bilaga 2. Sammanfattning av intervjuade verksamheters uppdrag, arbete och insatser för
ungas psykiska hälsa ............................................................................................................. 22
Bilaga 3. Kartläggning av aktuella preventiva metoder och föräldrastödsprogram ............. 27
Bilaga 4. Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) - Överenskommelse mellan
Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län ............................................... 30
1
1. Bakgrund
I Stockholmsenkäten 1 genomfördes våren 2014 sticker Upplands Väsbys flickor ut på ett
oroväckande vis på ett flertal parametrar. Vad gäller psykisk hälsa sticker flickor i årskurs 9 ut
på ett särskilt negativs vis i indexet för graden av god psykisk hälsa. Av de 16 kommuner i
Stockholms län som deltagit i undersökningen har Upplands Väsbys flickor näst lägst grad av
god psykisk hälsa sett till länet. Sett till enskilda påståenden ligger vi dock lägst i länet, t.ex.
vid självskattning av hur härligt flickor i årskurs 9 tycker det är att leva.
Även vad gäller drogvanor sticker flickor i årskurs 9 ut i enkätsvaren. Rökning och narkotika
har ökat sedan senaste undersökningen 2012 och alkoholkonsumpitonen ligger ungefär på
samma nivå. Andra indikatorer som sticker ut för flickor i årskurs 9 gäller skolk och trivsel i
skolan. Flickorna i årskurs 9 ligger lägst i länet vad gäller om de trivs i skolan, nivån av skolk
ligger näst högst i länet och flickor i årskurs 9 uppger sig vara mobbade mer via internet och
sms än pojkar i samma årskurs. Sammanfattningsvis visar det en oroande utveckling och ett
behov av insatser för tjejers psykiska hälsa.
Även nationell statistik visar på att tjejer i större utsträckning rapporterar psykisk ohälsa och
har en högre förekomst av självmordsförsök. Psykisk ohälsa anses dessutom av FN (2014)
vara det största hotet mot folkhälsa både i Sverige och i resten av världen. Psykisk ohälsa i
ungdomen är även något som starkt påverkar risken för psykisk ohälsa som vuxen (Lewinsoh,
et al., 1999; Fichter et al., 2009; Fombonne et al., 2001).
På Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer, är de vanligaste temana för tjejers
kontakt psykisk ohälsa i form av självskadebeteenden, självmordsförsök, ångest, depression,
magont, upplevd stress, sexuellt våld samt ätstörningar. Samtidigt kan man se att killar större
utsträckning genomför självmord (MUCF, 2015). Självmord har minskat bland alla
åldersgrupper i Sverige utom just bland unga i åldrarna 15-24, där man snarare ser en liten
ökning (Wasserman et. al, 2014).
I MUCF’s rapport När livet känns fel (MUCF 2015) antas att konstruktioner av kön påverkas
individers sätt att hantera och uttrycka psykisk ohälsa. Konstruktioner av femininitet innebär
att tjejer oftare uppmärksammar och pratar om sin ohälsa, medan konstruktioner av
maskulinitet gör att killar ofta avstår från att uttrycka sig om psykisk ohälsa och att söka hjälp.
Killar skäms alltså oftare för sin depression och känslosamhet, vilket kan innebära ett stort
mörkertal kring killars psykiska ohälsa. Tjejer har en stress som kommer från upplevda krav
på att lyckas med sitt liv, men även från erfarenheter av kränkningar, våld och sexuella
övergrepp (MUCF, 2015).
1
Stockholmsenkäten besvaras av elever i skolår 9 och skolår 2 på gymnasiet. I enkäten kartläggs ungas
levnadsvanor vad gäller bland annat droger, brott och utsatthet, skol- och familjesituation och psykisk hälsa. I
den senaste Stockholmsenkäten som genomfördes våren 2014 bland skolelever i Upplands Väsby ställdes ett
antal frågor som kan sägas mäta graden av god psykisk hälsa. Exempelvis ställs frågor om psykosomatiska
besvär (huvudvärk, magont), sömnsvårigheter och nedstämdhet. Fysiska symptom kan vara en viktig indikator
för psykisk ohälsa, även om den inte ger en fullständig bild. Enkäten innehåller också frågor om livskvalité,
självskattning och självbild, såsom hur nöjd personen är med sitt utseende och om man tycker det är härligt att
leva. Svarsfrekvensen år 2014 var 85 %.
2
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att även om det finns en betydligt större andel tjejer
som rapporterar psykisk ohälsa så finns det stor anledning att rikta insatser även mot killar,
och att det med stor sannolikhet finns stora behov av stöd även bland dem.
Målet för såväl det nationella som kommunala folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. Många av de
strukturella förutsättningar som främjar en god psykisk hälsa bland ungdomar finns inom
ramen för den kommunala verksamheten. Att se till att förskola och skola håller en hög
kvalitét, att främja möjlighet till positiva fritidsaktiviteter och att verka kompensatoriskt för
barn med en otrygg hemmiljö är kommunens ansvar. För att motverka den växande psykiska
ohälsan bland unga i Upplands Väsby, och specifikt för unga tjejer, behövs kunskap om
orsakerna till den växande ohälsan och medvetenhet om vad som främjar en god psykisk
hälsa.
Den här rapporten presenterar en analys av möjliga orsaker bakom de oroande resultaten från
Stockholmsenkäten 2014. Rapporten ger också förslag på ett antal insatser som kan stärka den
psykiska hälsan bland kommunens unga.
1.1 Metod
För att få en helhetsbild av orsaker till utvecklingen, pågående insatser och förslag till
förbättringar har en intervjustudie genomförts tillsammans med olika samhällsfunktioner i
Upplands Väsby. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka vad som ligger bakom de
höga ohälsotalen för flickor i årskurs 9 i kommunen, vilka insatser som görs för att förebygga
psykisk ohälsa samt vilka insatser som kan behöva förstärkas. En arbetsgrupp bestående av
tjänstemän från social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret
samt preventionssamordnare och folkhälsosamordnare har tillsammans genomfört studien.
De verksamheter som intervjuats inom social- och omsorgsområdet är Väsby
behandlingsteam, fältverksamheten, ungdomsmottagningen och familj- och skolservice samt
Väsby tjejjour, Kvinnojouren Klara och polisen (närpolis samt polisområde nord).
Inom utbildningsområdet har skolsköterskor och kuratorer i både kommunala och fristående
grundskolor i kommunen som har årskurs 4-9 intervjuats. Utbildningskontoret har även haft
samtal med kommunala rektorer.
Inom kultur- och fritidsområdet har kommunens fritidsgårdar och Rädda Barnen intervjuats.
Kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare har bidragit med information
om pågående arbete inom sina respektive arbetsområden samt aktuell forskning kring orsaker
och verkningsfulla arbetssätt för att stärka ungas psykiska hälsa. Synpunkter från
elevrådsordföranden i kommunen har tagits emot vid två olika tillfällen.
En fokusgruppsstudie med ett antal tjejer boendes i Upplands Väsby har också genomförts av
en student i folkhälsa. Då studien inte kommer att färdigställas, kan endast ett urval av
tjejernas egna funderingar kring psykisk ohälsa redovisas. Intervjuerna med tjejer i Upplands
Väsby kompletteras med en intervjustudie genomförd av Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (MUCF). MUCF:s rapport När livet känns fel bygger på intervjuer med
3
730 unga mellan 13-25 år och beskriver ungas egna upplevelser av psykisk ohälsa (MUCF,
2015).
Arbetsgruppen har utifrån intervjuerna och övrigt material sammanställt en gemensam rapport
som presenterar en helhetsbild av orsaker till utvecklingen och behovet av insatser.
Som bakgrund till rapporten presenteras i bilaga 1 presenteras elevhälsans sammansättning
samt antalet besök hos elevhälsan på fristående och kommunala skolor i kommunen som har
högre årskurser (6-9). I samma bilaga presenteras korrelationen mellan den vuxna
befolkningens medelinkomst samt eftergymnasial utbildning och graden av psykisk hälsa hos
flickor årskurs 9.
Bilaga 2 innehåller en beskrivning av de verksamheter som intervjuats kring pågående arbete
som direkt eller indirekt främjar en god psykisk hälsa bland ungdomar. Intervjumaterialet
finns tillgängligt att läsa i kommunens dokumentdatabas, men bifogas i inte som en bilaga i
sin helhet.
I bilaga 3 presenteras ett antal metoder som kan användas för att förebygga psykisk ohälsa hos
unga samt föräldrastödsprogram.
I bilaga 4 presenteras Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
I nästa del analyseras olika orsaker till den ökning vi ser i psykisk ohälsa bland unga, i
Sverige och i Upplands Väsby. Därefter presenteras ett antal förslag till insatser inom olika
områden. Till sist görs en kort sammanfattning av resultaten.
2. Analys
I det här avsnittet analyseras olika möjliga orsaker till psykisk ohälsa bland unga, dels sådant
som de intervjuade verksamheterna pekar på samt vad som stödjs utifrån forskning inom
området. Det följs av en genomgång av de behov som har framförts av verksamheterna för att
de ska ges rätt förutsättningar att förebygga ungas psykiska ohälsa.
2.1 Orsaker till psykisk ohälsa bland unga tjejer
Det finns ingen konsensus kring en ensam orsak bakom de ökade nivåerna av psykisk ohälsa.
Det talas ofta om det paradoxala i hur bra levnadsvillkor som unga i Sverige har samtidigt
som de rapporterar så höga grader av psykiska besvär (Lindblad & Lindgren, 2010). Det
finns dock flera hypoteser på både samhällelig och individuell nivå.
• Ökad individualisering
Bland de kommunala och fristående skolorna kan man se ett mönster när de pratar om orsaker
till psykisk ohälsa bland unga flickor i kommunen. En orsak som lyfts fram är svårigheten för
flickor att hitta sin egen identitet. Några skolor lyfter även fram nyanlända flickor som får
handskas med olika typer av krav hemifrån och i skolan, vilket tillför ännu en svårighet i att
4
hitta sin identitet. Den så kallade individualiseringen i samhället är något som lyfts fram i
forskningen som en betydelsefull orsak till psykisk ohälsa (SOU 2006:77).
Det finns idag en ”betoning på ungas frihet parallellt med ansvar[…]där ”allt är möjligt”
under förutsättningarna att individen gör goda och strategiska val” (MUCF, 2015, s. 156).
Detta skapa en känsla av oro och ängslan hos många unga som både ska klara av att välja rätt
och framhäva sin identitet och kompetens (Wiklund et al., 2010).
• Press i skolan, normer och ideal kring kön, utseende och status
I stort sett alla intervjuade verksamheter lyfter fram en ökad press från skolan, press och stress
kring normer, utseende och hur tjejer ”ska vara” som bidragande orsaker till den ökade
psykiska ohälsan.
Ur fokusgruppstudien med tjejer från kommunen är en tolkning av vad tjejerna säger att tjejer
generellt sett bryr sig mycket om sitt utseende och påverkas av kändisar, medias bild och vad
andra personer tycker om dem. Även elevrådsordföranden från kommunens skolor tror att
västvärldens syn på prestation, utseendefixering och medier helt enkelt ”blir för mycket” för
tjejer. De tror att skolk till stor del beror på att unga är pressade att prestera och att de inte
orkar. De menar också att uppmärksamheten i media kring att Väsbys skolresultat är dåliga
påverkar ungas självbild på ett onödigt negativt vis.
Även fritidsgårdspersonal vittnar om ett hårdare klimat i samhället och hårdare attityder bland
ungdomar. Personalen menar att vissa unga är hårt hållna hemma och därför lägger på en
”fasad”. Denna ”fasad” verkar vara något som även tjejer från fokusgruppsintervjuerna pratar
om, och att fasaden kan dölja känslor och inte behöver stämma överrens med hur en person
faktiskt känner. Fritidsgårdarna har också märkt av att unga har svårt att ta komplimanger och
inte är vana vid att få positiv bekräftelse.
I forskningen lyfts det fram att den psykosociala skolmiljön såsom mobbning och rang i
kamratgrupp samspelar med ungas stress och hälsa (Almquist & Brännström 2014; Hjern,
Alfven & Östberg 2008). Ökade stressnivåer och skolstress har kunnat kopplas till en ökad
psykisk ohälsa (Rutter and Smith, 1995; Sweeting, 2010). Vad gäller just tjejers psykiska
ohälsa lyfts i forskningen fram känslan av att inte hålla måttet och att det egna värdet kommer
utifrån hur väl de lyckas prestera och leva upp till de normer som finns (Danielsson et al.,
2011 ). Den reformerade grundskolan, med tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6,
kan spela en roll då den högsta ökningen av upplevd stress återfinns bland den första årskullen
inom det nya systemet (Folkhälsomyndigheten, 2014).
I de intervjuer med unga som MUCF (2015) genomfört kommer det fram att både killar och
tjejer möter begräsningar utifrån stereotypa könsroller. I tjejrollen ingår att lägga stor vikt vid
det egna utseendet, på skolarbetet och på sociala relationer. Annan forskning på barn och
ungdomars hälsa visar att flickor upplever mer stress än pojkar, samt att flickor generellt
underskattar sin kompetens, medan pojkar överskattar sin kompetens. Trots att flickor som
grupp presterar bättre än pojkar, lyckas de inte behålla en positiv självbild. Detta
sammantaget kan bidra till de högre stressnivåerna och den psykiska ohälsa som vi ser bland
5
unga tjejer. Man kan anta att de höga prestationerna innebär en bortprioritering av
fritidsaktiviteter, vilket är viktigt för att må bra och uppnå balans mellan plikter och
avslappning (MUCF, 2015).
Bekräftelse för denna hypotes går att se i kommunen. I bilaga 1, tabell 3 visas skillnaden i
måluppfyllelse mellan pojkar och flickor i årskurs 9, under läsåret 2013/2014. I både Grimsta
och Väsby skola är måluppfyllelsen hos flickor högre än måluppfyllelsen hos pojkar, medan
måluppfyllelsen i Södervik ser likadan ut för flickor och pojkar. Enbart i Runby skola är
måluppfyllelsen högre bland pojkar än bland flickor. Trots att flickors självskattade psykiska
ohälsa är sämre i kommunen jämfört med pojkars, så har flickor, med undantag av Runby
skola, en högre grad av måluppfyllelse än pojkarna.
• Minskade antal skolkuratorer och psykologer
En genomgående upplevelse hos de intervjuade verksamheterna är att resurserna till
elevhälsan vid skolorna brister, att det har skurits ner för mycket på kuratorer och att
landstinget är högt belastat. Även pedagogers och rektorers brist på kompetens att identifiera
ungas ohälsa lyfts upp. Man menar vidare att unga som mår dåligt inte fångas upp tidigt i
tillräcklig stor utsträckning i skolan och av elevhälsan. Skolkuratorer är inte tillgängliga för
elever i den utsträckning som behövs. Dessa signaler kommer främst från omgivande
verksamheter utanför skolorna, men även från några av skolkuratorerna själva. På både Väsby
och Runby skola lyfts det fram att de har svårt att hinna med förebyggande arbete och att det
ofta handlar mer om att ta tag i problem när de väl uppstår.
Under en längre tid har antalet skolkuratorer och psykologer i Sverige minskat i antal. Då
lärare oftast inte har kompetensen att hitta och hantera psykisk ohälsa bidrar det minskade
antalet skolkuratorer och psykologer till att försvåra arbetet med att identifiera och slussa
vidare elever som mår dåligt till vården. Enligt Nationell prevention av suicid och psykisk
ohälsa (NASP, 2015) var det ungefär dubbelt så vanligt med utbildning i hur man hanterar
elever i kris för ett par decennier sedan än vad det är idag.
• Föräldrars utbildningsnivå, socioekonomiska status och hälsa
Ytterligare en tänkbar orsak till den höga psykiska ohälsan bland unga tjejer i Upplands
Väsby är föräldrars hälsa, utbildningsnivå och socioekonomiska status. Väsby
behandlingsteam tror att det även bland vuxna finns en högre ohälsa i kommunen. För flickors
del kan det betyda att de tvingas ta ett stort ansvar för vuxna som mår dåligt i hemmet, vilket i
sin tur riskerar deras välmående. Ungdomsmottagningen bekräftar att det är en stor andel av
de ungdomar som söker sig till ungdomsmottagningen på grund av psykisk ohälsa som har
föräldrar med psykiska problem.
Familj- och skolservice tror sig se ett samband mellan en något lägre utbildningsnivå i
kommunen bland föräldrar, generellt sämre ohälsotal bland den vuxna befolkningen och
ungas psykiska mående. De menar att vissa områden i kommunen är mer socioekonomiskt
utsatta än andra. Polisen tror även de på att frånvarande föräldrar, framförallt frånvarande
pappor är en aktuell orsak till att unga i Väsby mår psykisk dåligt.
6
Genom en statistisk analys av den vuxna befolkningens medelinkomst och utbildningsnivå
jämfört med graden av psykisk hälsa hos flickor i årskurs 9 i olika kommuner i Stockholms
län kan dessa gissningar bekräftas till viss del. Generellt sett visar analysen att de kommuner i
länet som har en högre medelinkomst och en högre andel av befolkningen med eftergymnasial
utbildning också är de kommuner där flickor i årskurs 9 har ett högre värde på grad av god
psykisk hälsa. Ett undantag från detta förhållande är Södertälje kommun som trots lägst
inkomst och näst lägst utbildningsnivå ändå placerar sig i toppskiktet vad gäller grad av god
psykisk ohälsa bland de utvalda kommunerna. Upplands Väsby ligger dock i den lägre halvan
av de aktuella kommunerna vad gäller medelinkomst och utbildningsnivå, vilket korrelerar
med det låga värdet för flickor i årskurs 9 vad gäller grad av god psykisk hälsa (se bilaga 1,
figur 1 och figur 2).
Teorin att föräldrars socioekonomiska situation påverkar ungas psykiska hälsa får även stöd i
forskningen. Studier visar att barn till föräldrar med kort utbildning och lägre socioekonomisk
position har större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa (Hagquist 2007). Barn till
föräldrar med ekonomiskt bistånd är särskilt utsatta (Mörk, Sjögren & Svaleryd, 2014). Även
föräldrars mentala hälsa och föräldraskap som brister är starka indikatorer för ungdomars
psykiska ohälsa (Merikangas et al., 1999; Rice et al., 2005). Det går dock inte att säga att
dessa faktorer ensamt förklarar de höga ohälsotalen bland unga tjejer i kommunen.
• Sociala medier och näthat
Sociala medier lyfts fram som en bidragande orsak av de intervjuade verksamheterna i
Upplands Väsby. Fritidsgårdspersonal menar att sociala medier ställer högre krav på
ungdomar i hur de ska se ut eftersom man syns överallt. Detta trappas upp av TV-såpor såsom
Paradise hotel som handlar om mobbning, intriger och utseendefixering. Det skapas också en
distansering bakom datorskärmen och unga använder allt hårdare ord som en följd av det.
Väsby tjejjour upplever också att nätmobbningen ökar, att det blivit allt lättare och vanligare
att mobba genom nätet och sociala medier.
Enligt BRIS och SE har 61 % av alla unga i Sverige någon gång känt sig taskigt behandlad på
nätet (2014).
• Ungdomsarbetslöshet
Minskad framtidstro lyfts även som en möjlig orsak till psykisk ohälsa, då det idag krävs mer
av unga än tidigare för att etablera sig på arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2014). I
forskningen har ett samband kunnat urskiljas mellan den psykiska ohälsan och nivåer av
ungdomsarbetslöshet (Lager & Bremberg 2009; Strandh et al., 2014).
• Liberalisering av droger
Något som polis, fältare, skolorna och elevrådsordföranden i kommunen vittnar om är att det
blivit allt lättare för unga att få tag i droger. Två skolkuratorer berättar om att droger numera
är lättillgängligt via nätet och att de flickor som vill ”prova på” åker till bl.a. Märsta och
Tumba. Den ökade användningen av tobak och narkotika som kan urskiljas i
Stockholmsenkäten kan vara en orsak till psykisk ohälsa. Det är dock troligare att den ökande
7
användningen av droger är en konsekvens av ohälsan, snarare än orsak till den. Oavsett är det
en faktor att ha i åtanke vid beslut om olika insatser.
2.2 Verksamheternas upplevda behov
En generell upplevelse bland de intervjuade verksamheterna är att behoven av insatser
återfinns inom de verksamheter inom kommunen som först möter ett barn eller en ungdom
med ett indikerat problem. Dessa verksamheter brukar benämnas första linjen verksamheter.
Elevhälsan, ungdomsmottagningen och första linjens psykiatri är några exempel på sådana
verksamheter. Till första linjen hör även elevpersonal i skolan såsom fritidspedagoger eller
fritidsledare på ungdomsgårdar. De verksamheter i kommunen som framförallt upplever att de
inte hinner med att samtala med unga i den utsträckning som det finns behov av är första
linjen verksamheter.
Vad gäller specifika behov och utmaningar inom respektive verksamhetsområde så pekar de
intervjuade verksamheterna på olika faktorer. Nedan beskrivs de i mer detalj.
Skola och elevhälsa:
På frågan kring vad som behöver stärkas i det befintliga arbetet menar två av de kommunala
skolorna att det behövs mer tid och resurser för att finnas tillgänglig för eleverna, samt ett
bättre och mer öppet samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där väntetiderna
ofta är mycket långa.
Som tidigare nämnt ses ett behov av utökade resurser inom elevhälsan. Elevhälsans
förebyggande uppdrag framgår tydligt i Skollagen (2010:800), 2 Kap, Huvudmän och
ansvarsfördelning 25-28 §§:
25 § … Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande.
Elevernas utveckling mot utbildningsens mål ska stödjas.
Lagen styrker att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
Det ska också finnas personal med specialpedagogisk kompetens.
I bilaga 1, tabell 1 visas elevhälsans sammansättning på kommunala och fristående skolor i
kommunen. I samtliga skolor köps tjänster som skolläkarare och skolpsykolog in vid behov. I
majoriteten av skolorna finns skolsköterskor tillgängliga i högre utsträckning än kuratorer
(med undantag för Södervik och Väsby skola).
I bilaga 1, tabell 2 visas antalet och andelen elever på kommunens grundskolor, som sökt stöd
hos elevhälsan på grund av psykisk ohälsa. Det är viktigt att notera att detta inte
nödvändigtvis behöver spegla det faktiska antalet elever som är i behov av stöd. Exempelvis
kan faktorer som tillgänglighet hos elevhälsan påverka det faktiska antalet elever som
uppsöker elevhälsan för stöd.
Andra saker som återkommer i samtalen med skolorna är att samarbetet med socialtjänsten
kan förbättras, och att skolorna saknar återkoppling från socialtjänst kring vad som sker i
8
olika elevärenden. Denna återkoppling behöver endast innebära en signal angående de elever
som skolan anmält om att ärendet fortgår eller om det blivit nerlagt.
Behov av tätare samordning talas det också om då många elever och föräldrar ofta har kontakt
med många olika instanser samtidigt; BUP, elevhälsa, etc. Detta kan bli svårt och förvirrande
för barnen som slussas runt då de får höra olika saker från olika aktörer. Även kommunala
rektorer pekar på behovet av en särskild samordningsfunktion ”så att skolan inte bli ensamt
ansvarig”.
Kommunala rektorer lyfter även fram en kuratortjänst som tidigare funnits i kommunen och
som varit avsatt för att komma tillrätta med arbetet kring hemmasittare i kommunen. Detta
nämns som en tidigare framgångsrik åtgärd, då denna kurator helt och hållet har kunnat
fokusera på elever som inte kommer till skolan, samt varit en länk mellan socialtjänst och
utbildningskontor.
I samtal med rektorer framkommer även att någon typ av mer riktad verksamhet mot flickor
är önskvärt. Detta kan exempelvis ske som en förstärkning av samtalsgrupper med enbart
flickor.
Social- och omsorgsområdet:
En genomgående upplevelse är att elevhälsan vid skolorna brister och att landstinget är högt
belastat, vilket i sin tur bidrar till en högre belastning inom socialtjänsten och andra stödjande
sociala verksamheter. Detta vittnar ungdomsmottagningen, Familj- och skolservice, Väsby
behandlingsteam samt tjejjouren och kvinnojouren om.
Bland annat är en upplevelse att skolan och elevhälsan inte har resurser nog att göra
grundläggande kartläggningar (basutredningar) av elever. Detta skapar problem för
verksamheter som Väsby behandlingsteam som menar att de får ta hand om elever som
egentligen faller utanför deras ansvar, samt att de får svårt att avgöra behovet av en
behandling på grund av att ingen basutredning gjorts av eleven. Man menar vidare att unga
som mår dåligt inte fångas upp tidigt i tillräcklig stor utsträckning i skolan och av elevhälsan.
Skolkuratorer är inte tillgängliga för elever i den utsträckning som behövs.
Vidare menar man att samarbetspartnern vid skolor när det gäller enskilda elever ofta blir
rektorn pga. att skolan inte har tillräcklig elevhälsa. Detta upplevs som ett problem på grund
av att rektorer och pedagoger inte har den kompetens som krävs i socialt arbete för att förstå
elevernas situation. Vissa upplever det som att det förebyggande arbetet i skolorna helt
saknas.
Ytterligare en genomgående svårighet är att det skett en förändrad ansvarsfördelning inom
vården vad gäller psykisk ohälsa. Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP:s) uppdrag har blivit
mer restriktivt, vilket gör det svårare för unga att få hjälp hos BUP. Det framkommer också att
ansvarsfördelningen är otydlig. Man upplever det som att unga slussas runt mellan olika
instanser och att frivillorganisationer även tagit över viss verksamhet. Detta tros bero på de
begränsade uppdragen som olika verksamheter/myndigheter har.
9
Bilden av begränsade uppdrag bekräftas av Kvinnojouren. De menar att de har svårt att få
kontakt och samverkan med myndigheter och socialtjänst i olika ärenden. De upplever ibland
dåligt bemötande från myndigheter och en brist på förståelse för psykisk ohälsa och
våldsutsatthet. Bland annat vad gäller boende och skola upplever de alltför restriktiv hjälp från
socialtjänsten.
Alla verksamheter som intervjuats som utför socialt arbete upplever att det finns en stor törst
efter vuxenkontakt hos just unga tjejer. Framförallt ungdomsmottagningen och Väsby tjejjour
upplever att unga tjejer söker upp dem i stor utsträckning. Detta tror de beror på att de är
öppna verksamheter med en låg tröskel för tjejerna att ta kontakt. Samtidigt menar de att de
inte har tillräckliga resurser att samtala med alla de unga som uppsöker dem.
Vad gäller föräldrastöd så finns det ett gott utbyggt individuellt föräldrastöd i kommunen.
Familj- och skolservice har inte behövt neka någon förälder individuellt stöd. Däremot menar
de att det generella föräldrastödet i grupp kan behöva utökas för att nå fler.
Kultur- och fritidsområdet:
Fritidsgårdarnas personal säger att det finns ett stort behov hos eleverna av personalens
uppmärksamhet och ett stort behov av att få prata med de vuxna. De upplever att de inte
hinner med. Det händer ganska ofta att personalen kopplar vidare tjejer till kurator, skolsyster,
meddelar fältare etc. De upplever att ropen på hjälp har ökat. Cirka sju flickor har det senaste
året har haft akut behov av hjälp och ofta är det ett aktuellt ämne på personalmöten att tjejer
på gården mår dåligt.
Gårdarna upplever också att de har svårt att locka ungdomar att delta i meningsfulla
fritidsaktiviteter. Fältarna, Väsby behandlingsteam samt elevrådsordförandena lyfter upp att
de ser en brist på billiga fritidsaktiviteter som lockar tjejer. T.ex. lyfter elevrådsordföranden
upp att träningskort på gym i kommunen är dyra. Vidare upplevs att det finns många
aktiviteter som främjar fysisk hälsa men inte så mycket för den psykiska hälsan. Vad gäller
fördelningen av aktiviteter runtom i kommunen ser olika verksamheter en brist på aktiviteter
på östra sidan av kommunen och ett behov av t.ex. ytterligare en fritidsgård öster om
motorvägen.
Till sist anser gårdarna att det råder en bristande samverkan mellan olika aktörer i samhället
kring unga i risk för psykisk ohälsa. Gårdarna upplever att de står ganska ensamma i sitt
uppdrag och efterfrågar samordning.
Ungdomars behov:
Ur fokusgruppstudien med tjejer från kommunen kommer det fram en uppfattning om att ett
stärkt självförtroende för tjejer och träning i att inte bry sig så mycket om vad andra tycker
skulle bidra till att öka den psykiska hälsan. Ett annat sätt att öka den psykiska hälsan som tas
upp kan vara genom att ägna sig åt gruppaktiviteter; exempelvis en fysisk aktivitet eller annan
aktivitet i en grupp, för att få en känsla av gemenskap.
10
I MUCF:s (2015) undersökning av hur unga själva tänker kring det stöd de skulle vilja ha är
svaren samstämmiga. Unga vill kunna prata med någon utifrån ett stöttande och utforskande
perspektiv, snarare än utifrån att den andre antar ett tolkningsföreträde om hur den ungas
livssituation ska lösas. De intervjuade ungdomarna i studien uppger att de vill få stöd på
platser där de känner sig trygga och med vuxna som de känner tillhörighet till. Vissa vill
kunna träffa någon personligen och andra vill använda chatt eller telefon, men tillgängligheten
i tid och rum är viktig.
3. Förslag till insatser
I detta avsnitt ges ett antal förslag till insatser som grundar sig på de orsaker till psykisk
ohälsa bland unga som kan identifieras, samt de upplevda behov som de intervjuade
verksamheterna har gett uttryck för. Förslagen är uppdelade under tre rubriker som beskriver
de olika insatserna som utredarna menar behövs. Först ges en beskrivning av de
verksamhetsområden i kommunen som är i behov av en översyn och utökade resurser.
Därefter beskriver vi arbetsområden som vi ser är i behov av en tydligare och mer effektiv
samordning. Till sist kommer ett antal förslag som handlar om specifika metoder och riktade
insatser.
3.1 Översyn och förstärkning av vissa verksamhetsområden
Att avsätta tillräckliga medel till första linjen verksamheter nämns av flera aktörer som en
väldigt viktig åtgärd för att fånga upp unga i behov av stöd (SKL, 2015; CES, 2015). Detta
eftersom dessa verksamheter redan finns i ungdomarnas närhet.
• Utbildningsområdet - Förstärk elevhälsan
I intervjuerna med olika verksamheter är en genomgående upplevelse att det förebyggande
och hälsofrämjande arbetet brister i vissa skolor på grund av resursbrist inom elevhälsan.
Skolkuratorer vid två kommunala skolor och de förebyggande verksamheterna inom Individoch familjeomsorgen pekar på att det finns behov av utökade personalresurser för att kunna
bedriva förebyggande arbete.
Det pågår i skrivande stund en översyn av elevhälsans organisation i kommunen. Översynen
beräknas vara klar under hösten 2015. Utbildningskontoret kommer därefter att ge förslag till
Utbildningsnämnden om vilka delar av elevhälsan som kan behöva förstärkas.
• Social- och omsorgsområdet - Förstärk de förebyggande insatserna för ungdomar
inom Ung & Trygg
Idag bedrivs preventivt arbete inom ramen för Ung & Trygg. Ung & Trygg ansvarar för
trygghetsskapande och alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsförebyggande arbete för
ungdomar. Arbetet leds av preventionssamordnare med placering inom Individ- och
familjeomsorgen med finansiering ur kommunstyrelsens medel. Ung & Tryggs
verksamhetsmedel ska användas till förebyggande insatser, exempelvis riktade uppdrag till
kommunens fritidsgårdar och utbildningar till skolpersonal i preventiva metoder.
11
Skolorna i kommunen efterfrågar erbjudande om kurser i förebyggande metoder för lärare och
personal inom elevhälsa. Även annan typ av fortbildning och handledning för elevhälsa,
såsom utbildningar kring alkohol-, narkotika- och tobaksanvändning, efterfrågas.
Fritidsgårdarna önskar medel för att kunna bedriva samtalsgrupper och aktiviteter riktade till
tjejer. Ett förslag är därför att utöka budgeten för Ung & Trygg för dessa ändamål.
Inom ramen för Ung & Trygg kan även det drogförebyggande arbetet (ANDT) intensifieras
och utvecklas i samarbete med skola, socialtjänst, polis och civilsamhälle.
•Kultur- och fritidsområdet – Förstärk fritidsaktiviteter och samtalsgrupper för unga
tjejer
Att öka gruppaktiviteterna för tjejer där tjejers självbild och självförtroende står i fokus skulle
enligt tjejer själva kunna vara ett sätt att öka den psykiska hälsan. Det kan dels handla om
fysiska aktiviteter men också samtalsgrupper med ett stöttande förhållningssätt. Ett sätt är att
ge mer verktyg och resurser till fritidsgårdarna, t.ex. medel till utökad personal eller för
riktade gruppaktiviteter för tjejer. Pengar kan öronmärkas till ideella föreningar som planerar
att arrangera billiga och stärkande fritidsaktiviteter för tjejer.
3.2 Samordning
Ett behov som har uppmärksammats genom intervjuer med lika verksamheter är behovet av
mer effektiv samordning av olika insatser i unga tjejers närhet.
• Utbildningsområdet och social- och omsorgsområdet - Tydliggör ansvarsfördelningen
kring barn i behov av stöd (BUS) samt utöka BUS överenskommelsens ansvar till att
även omfatta förebyggande insatser för barn
Sedan 2012 finns det en överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd,
BUS-överenskommelsen, som är antagen av samtliga kommuner och Stockholms läns
landsting. Barn i behov av särskilt stöd är ingen enhetlig grupp. Det kan vara barn som är
asylsökande eller som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa
Enligt BUS-överenskommelsen ska det finnas en lokal BUS-grupp i varje kommun och
stadsdel med förvaltningschefer och verksamhetschefer. Följande verksamheter ska vara
representerade: socialtjänst, utbildningsförvaltning och/eller förskolan och skolan, barn-och
ungdomspsykiatrin (BUP), habiltering samt barn och ungdomsmedicinska mottagningen
(BUMM). Även andra enheter, exempelvis elevhälsa och husläkarmottagningen ska kunna
medverka.
Som ett stöd för arbetet kring BUS, finns en mall för samordnad individuell plan, SIP. Syftet
med planen är att förbättra samarbetet kring barn mellan berörda myndigheter och underlätta
för familjer som är i kontakt med många olika myndigheter. Planen ska ge en helhetsbild av
situationen och se till att barnets behov inte faller mellan olika verksamheter.
BUSSAM är länets regionala forum med chefstjänstemän från kommunerna och landstinget.
Deras uppdrag är att årligen följa upp länets BUS-överenskommelse och den lokala BUS-
12
gruppens arbete. Under 2015 pågår en översyn för att ta reda på hur BUS-grupperna tycker att
SIP-mallen fungerar.
BUS-överenskommelsen och SIP-mallen, ska täcka in många av de områden som skolorna
menar brister idag; dvs. samarbete och stärkt samordning mellan BUP, socialtjänst och skola.
Att både rektorer och elevhälsa ändå lyfter fram samarbete och samordning kring barn och
unga som ett problemområde tyder på att ansvaret för den lokala BUS-gruppen inte är tydligt
och behöver ses över. Här är det viktigt att tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan
olika myndigheter inom gruppen, inte minst var ansvaret för sammankallande av gruppen
ligger.
Därför föreslås att ansvaret för den lokala BUS-gruppen ska ses över och att dess funktion när
det gäller samverkan mellan socialtjänst, utbildningsförvaltning och/eller förskolan och
skolan, barn-och ungdomspsykiatrin (BUP), habiltering samt barn och ungdomsmedicinska
mottagningen (BUMM) ska tydliggöras.
För att säkerställa att barn som mår psykisk dåligt fångas upp i tid föreslås också en tydligare
samordning för det förebyggande arbetet mellan tidigare nämnda verksamheter. Detta föreslås
ske inom ramen för den befintliga BUS överenskommelsen, som även omfattar ungdomar
med psykisk ohälsa.
• Social-och omsorgsområdet, utbildningsområdet och kultur och fritidsområdet –
organisering av samtalsgrupper om normer och attityder
Många verksamheter i kommunen, såsom ungdomsmottagningen, fältassistenterna,
fritidsgårdspersonal, samt ideella föreningar så som Rädda barnen och Väsby tjejjour är
intresserade av att hålla i samtalsgrupper för ungdomar om normer och attityder. Dessa
samtalsgrupper kan äga rum både i och utanför skolan.
Det är viktigt att ta tillvara den kompetens och det engagemang som finns hos dessa
verksamheter. Av tidmässiga skäl finns det samtidigt ett stort behov av att samordna och
prioritera bland de samtalsgrupper som sker under skoltid. Här är det viktigt att aktörer inom
social-och omsorgsområdet, utbildningsområdet och kultur- och fritidsområdet tillsammans
möts och diskuterar vilka typer av samtalsgrupper som det kan finnas behov av på olika
skolor och vilka aktörer som ska ansvara för att leda dessa. Ett förslag är att denna
organisering sker inom ramen för utbildningskontorets rektorsmöten.
• Social- och omsorgsområdet - Tydligare information till unga om vart de kan vända sig
För att underlätta för unga att ta kontakt finns det ett behov av att synliggöra, sammanställa
och sprida all den hjälp som finns att få för unga som mår psykisk dåligt.
• Kultur- och fritidsområdet - Samordnare mot unga och civilsamhälle
För att kartlägga utbudet av aktiviteter för unga, locka unga att ta en mer aktiv del av
föreningslivet i kommunen och främja ungas meningsfulla fritid föreslås en särskild
samordnartjänst. Samordnaren kan se över och samordna kommunala verksamheter, ideella
13
krafter och även fritidgårdarna i att främja en meningsfull fritid för unga och skapa
delaktighet för unga i samhället.
3.3 Förebyggande metoder och riktade insatser
Till sist finns det ett behov i kommunen av ett antal riktade insatser.
• Arbeta med förebyggande metoder
Det är viktigt att i skolan arbeta med olika metoder för att förebygga psykisk ohälsa, och för
att få bort tabut kring psykisk ohälsa. De metoder som finns idag för skolan i att stärka
ungdomars psykiska hälsa har inte utvärderats under särskilt lång tid. Men ett antal metoder
och stödprogram har utvärderats varav vissa visat sig ha god effekt medan andra visat sig inte
ha någon effekt alls. I bilaga 3 beskrivs ett antal metoder och föräldrastödsprogram som
används idag i kommunen eller som är aktuella för användning.
I dagsläget har varje skola själv stor valfrihet när det kommer till val och användningen av
olika förebyggande metoder. Men det har genom analysen av befintliga insatser mot psykisk
ohälsa visat sig att vissa skolor arbetar med förebyggande metoder som har utvärderats men
inte har någon bevisad effekt. Ett exempel är metoden Friends som används vid flera skolor,
men som inte har vetenskaplig evidens. För att resurserna ska prioriteras rätt och att skolorna
ska arbeta med program som har önskad effekt finns det ett behov av riktlinjer eller
information till skolorna om att välja metoder som är evidensbaserade.
En ny metod som kommunen inte arbetar med i dagsläget men som visat sig ha positiv effekt
på ungas psykiska mående är Youth Aware of Mental Health (YAM). Stockholms läns
landsting satsar nu totalt 15 miljoner under tre år för att implementera YAM i Stockholms
skolor. YAM har som mål att göra ungdomar medvetna om vad psykisk hälsa är och hur den
kan vårdas, om psykiska problem, både intellektuellt och emotionellt, samt ge kunskaper om
friskvård och sunda livsvanor. Resultaten visar att för ungdomar som genomgått programmet
var antalet självmordsförsök efter ett år bara hälften så många som i kontrollgruppen
(Wasserman et. al, 2015). Den 17:e november har ansvarig person för implementeringen av
metoden bjudits in till Upplands Väsby för att föreläsa om metoden och om psykisk ohälsa
bland unga. Föreläsningen riktar sig till skolpersonal och övriga intresserade. En
rekommendation är att Upplands Väsby kommun funderar över att delta i implementeringen
av YAM i kommunens skolor och avsätter medel för utbildning av gruppledare.
• Utvidga föräldrastödet
I bilaga 3 beskrivs de föräldrastödsprogram som används idag i kommunen. Med anledning
av att Familj- och skolservice lyft upp behovet av att utöka det generella föräldrastödet i
kommunen, samt att man i forskning tydligt kan se ett samband mellan föräldrars livssituation
och barnens psykiska mående, är ett förslag att utöka det generella föräldrastödet. Det kan
göras genom att avsätta medel ur kommunstyrelsens budget för 3-4 extra ABC grupper per
termin plus eventuella utbildningar för gruppledare.
• Öronmärk bidrag till Väsby tjejjour
14
Öronmärk utökade resurser till Väsby tjejjour för bidragsåret 2016. Att tjejerna kan kontakta
jouren anonymt gör denna verksamhet viktig. Därför föreslås att kommunstyrelsens allmänna
utskott öronmärker medel för Tjejjourens verksamhet även för år 2016.
4. Sammanfattning och avslutande rekommendationer
Upplands Väsbys flickor i åk 9 sticker ut på ett oroväckande vis vad gäller psykisk hälsa i den
nyligen genomförda Stockholmsenkäten. Kommunstyrelsen gav därför berörda nämnder och
utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor sticker ut på ett
oroväckande sätt och en genomlysning av hur det förebyggande arbetet riktat mot denna
målgrupp kan stärkas. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från social- och
omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret samt preventionssamordnare
och folkhälsosamordnare har tillsammans genomfört den fördjupade analysen.
Både i Sverige och i resten av världen har tonåringars psykiska ohälsa ökat under de senaste
decennierna. Det är svårt att säga exakt vad detta beror på och vad som gör att Upplands
Väsbys flickor i skolår 9 sticker ut i självskattad psykisk ohälsa. Det en förväntan i den
typiska killrollen om att du ej ska visa känslor och den höga självmordsfrekvensen bland
killar tyder på att det kan finnas ett mörkertal med en större psykisk ohälsa även bland pojkar.
Den här rapporten presenterar dock ett antal olika orsaker. En orsak som tas upp är att unga
tjejer upplever en stor press från omgivningen i hur de ska vara, se ut och prestera i skolan.
Ytterligare faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa är föräldrars livsituation och
socioekonomiska status och minskningar i antalet skolkuratorer och psykologer.
För att motverka den negativa trenden med en hög psykisk ohälsa bland unga, och specifikt
unga tjejer, krävs ett helhetstänk kring hur olika faktorer och samhällsfunktioner tillsammans
påverkar ungas mående. Genom en analys av viktiga samhällsaktörers nuvarande
verksamheter har kommunens arbetsgrupp kommit kunnat se ett antal områden där det behövs
en förstärkning, samordning eller prioritering av insatserna. En slutsats är att utökade
personalresurser inom de verksamheter som främst möter unga i samtal om psykisk ohälsa,
såsom personal inom elevhälsan, fritidsledare, ungdomsmottagning med flera skulle bidra till
att motverka den höga ohälsan. Personalen agerar förebilder i vardagen för de unga, men det
krävs också mer riktade förebyggande insatser. Det kan dels handla om samtalsgrupper om
normer och attityder, men även evidensbaserade metoder vars syfte är att specifikt motverka
psykisk ohälsa genom att medvetandegöra unga om psykisk ohälsa. Dessa samtalsgrupper kan
ske både i och utanför skolan.
Det finns också ett behov av att samordna olika aktörer i såväl det förebyggande arbetet mot
psykisk ohälsa, som när problem väl har uppstått kring enskilda elever. Unga som mår dåligt
har svårt att veta var de kan vända sig, och ett upplevt problem är att unga dessutom slussas
runt mellan olika myndigheter/instanser. Framförallt kan man se att det finns behov av ett
utökat samarbete mellan skola och socialtjänst men även landstinget. En ytterligare åtgärd är
att sammanställa och synliggöra informationen till unga om vart de kan vända sig.
15
Ytterligare en slutsats av studien är vikten av en meningsfull fritid för ungdomar för att främja
en god psykisk hälsa. Detta är särskilt viktigt för högpresterande tjejer, som kan antas
försumma fritidsaktiviteter som en följd av hög press i skolan. Ett behov är att särskilt se över
aktiviteterna i kommunen för tjejer, då flera verksamheter vittnar om att de fritidsaktiviteter
som lockar tjejer idag är relativt dyra. Ett förslag är att ge en särskild samordnare i uppdrag att
kartlägga aktiviteter riktade till ungdomar och specifikt unga tjejer, samt aktivt uppmana
föreningar och kommunens fritidsgårdar att organisera aktiviteter som stärker unga tjejers
självförtroende och självbild. Ett ytterligare sätt att uppmuntra till detta i samhället är att
öronmärka pengar ur kommunens budget till föreningar och fritidsgårdar som organiserar
aktiviteter vars syfte är att främja en god psykisk hälsa bland ungdomar.
Till sist bör kommunen stötta föräldrar i att hantera och fånga upp sina barns psykiska ohälsa.
Barn till föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa och föräldrar som har en lägre
utbildningsnivå samt en lägre inkomst är särskilt i risk för att må psykisk dåligt. Det vittnar
om att föräldrar i dessa målgrupper kan behöva särskilt stöd i sitt föräldraskap.
16
Referenser
1. Almquist & Brännström (2014). Childhood peer status and the clustering of social
economic and health-related circumstances in adulthood. Social Science & Medicine,
Vol. 105, s. 67-75.
2. BRIS & SE (2014). Motverka nätmobbning! Råd till dig som är vuxen. Stockholm.
Bris.
3. CES, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2015). Personlig
kommunikation 2015-06-24 med Christina Dahlman, chef psykisk hälsa.
4. Danielsson, Bengs, Samuelsson & Johansson (2011). “My greatest dream is to be
normal”: the impact of gender on the depression narratives of young Swedish men and
women. Qualitative Health Research, Vol. 21, No 5, s. 612-624.
5. Fichter, Kohlboeck, Qaudflieg, Wyschkon, & Esser (2009). From childhood to adult
age: 18-year longitudinal results and prediction of the course of mental disorders in the
community. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44: 792-803.
6. FN (2014). Mental health matters. Social Inclusion of Youth with Mental health
Conditions. New York: Division for Social Policy and Development. Department of
Economic and Social affairs.
7. Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14.
Grundrapport.
8. Fombonne, Wostear, Cooper, Harrington & Rutter (2001).
9. Hagquist (2007). Health inequalities among adolescents- the impact of academic
orientation and parent’s education. European Journal of Public Health, Vol. 17, No 1,
s. 21.26.
10. Hjern, Alfven & Östberg (2008). School stressors, psychological complaints and
psychosomatic pain. Acta Paediatrica, Vol 97, No 1, s. 112-117.
11. Lager & Bremberg, (2009). Association between labour market trends and trends in
young people’s mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public
health, Vol 9, No 1, s. 325.
12.Lewinsohn, Rohde, Klein, & Seely, (1999). Natural course of major depressive
disorder: I. Continuity into young adulthood. Journal of American Academy of Child
and Adolescent Psychiatry, 38:1.
13. Lindblad & Lindgren (2010). Välfärdslandets gåta. Varför mår inte barnen lika bra
som de har det? Stockholm, Carlssons bokförlag.
14. MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) (2015). När livet känns
fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa.
15. Mörk, Sjögren, & Svalerud, (2014). Hellre rik och frisk- om familjebakgrund och
barns hälsa: Stockholm: SNS.
16.NASP Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (18 maj 2015). Hämtad 2
september 2015 från: http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv
17. SKL, Sveriges kommuner och landsting (2015). Personlig kommunikation 2015-07-13
med Carina Cannertoft, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Uppdrag
Psykisk hälsa.
17
18. SOU, 2006:77. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till
åtgärder. Hämtad 24 juli 2015 från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statensoffentliga-utredningar/2006/08/sou-200677/
19. Strandh, Winefield, Nilsson, & Hammarström, (2014). Unemployment and mental
health scarring during the life course. The European Journal of Public Health, Vol.
24, No 3, s. 440-445.
20. Wasserman, Jiang, Hadlaczky (2014). Självmord i Sverige, Data 1980-2013. NASP,
Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
21. Wasserman et al., (2015). School-based suicide prevention programmes: the SEYLE
cluster-randomised, controlled trial. Lancet. Vol. 38, nr: 9977: pp,1536-1544.
22. Wiklund, Bengs, Malmgren-olsson & Öhman, (2010). Young women facing multiple
and intersecting stressors of modernity, gender orders and youth. Soc Sci Med, Vol.
71, No 9, s. 1 567-1 575.
18
Bilagor
Bilaga 1. Tabeller och figurer
Tabell 1. Bemanning elevhälsa Upplands Väsby kommun Ht 2015
Skolor
Specialpedagog
Kurator
SYV
Skolsköterska
Skolläkare
Skolpsykolog
Bollstanäs
skola
200%
Köps in vid behov
0
80%
Köps in enligt
ramavtal
Breddenskolan
200%
Köps in vid behov
0
80%
Grimstaskolan
80%
Köps in vid behov
50%
100%
Runby skola
360%
40%
20%
80%+50%
Väsby skola
200%
55+100%
30%
80%+40%
14 h
(tidigare
12h)/veckan
14 (tidigare
12 h)/h
vecka
14 (tidigare
12 h)/vecka
14 (tidigare
12) /vecka
14
(12)/vecka
VNG
200%
40%
150%
100%+15%
Södervik
140%
100%
3
dagar/vecka
1 dag/ vecka
Vittra
2 dagar/vecka
Vik
Rektor och
biträdande
rektor
50%
Håller på att rekryteras
för 1 dag/vecka
Pedagoger
är SYV
1 dag/vecka
Sandbergska
100%
Heldag varannan
vecka
2 dagar/vecka
SvFinska
100%
Vid behov (har varit
på skolan var tredje
vecka)
Köps in vid
behov för
åk 8-9.
rektor
4
dagar/läsår
4 dagar/vecka
1 dag
varannan
vecka
Köps in enligt
ramavtal
Köps in enligt
ramavtal
Köps in enligt
ramavtal
Köps in enligt
ramavtal
Köps in enligt
ramavtal
Köps in vid
behov
Köps in vid
behov
Några
dagar/år +
vid behov
Vid behov
Köps in vid
behov
Några dagar
per/ läsår
Köps in vid
behov
Köps in vid
behov
Tabell 2. Besök hos elevhälsan under läsåret 14/15
Skolor
Grimsta skola
Antal elever som uppsökt
elevhälsan för psykisk
ohälsa
15
Andel elever (%) som
uppsökt elevhälsan för
psykisk ohälsa
4%
Runby skola
45
8%
Sandbergska
26
10%
Smedby skola
10
6%
Södervik
60
13%
Vittra
15
5%
Väsby skola
100
19%
Vik
5
2%
SvFinska
250
De kriterier som skolorna tittat på är oro, sömnstörning, ängslan, ätstörning, självskadebeteende.
19
Samtliga skolor har uppskattat att antalet flickor som sökt stöd är något högre än antalet pojkar, samt att de flesta
som söker stöd går i åk 4-9. Sverigefinska har ej kunnat lämna uppgifter om antal elever i elevhälsa.
Tabell 3. Jämförelse mellan måluppfyllelse flickor och pojkar under läsåret 13/14
Grimsta skola
Andel flickor som uppnått
kunskapskraven i alla
ämnen(%)
74
Andel pojkar som uppnått
kunskapskraven i alla
ämnen(%)
62
Runby skola
53
74
Sandbergska skolan
100
..
Smedby skola
..
..
Sverigefinska sk, Uppl Väsby
.
..
Södervikskolan
85
85
Vittra Väsby
77
..
Väsby skola
65
51
Skolor
Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..)
Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall.
Notera att Vikskolan inte finns med, då skolan ej hade åk 9 under läsåret 14/15.
Figur 1. Psykisk ohälsa bland flickor i årskurs 9 och medelinkomsten i utvalda kommuner i Stockholms
län
Not: Index med värde 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde
Källa: Länsstyrelsen Stockholm och SCB
20
Figur 2. Psykisk ohälsa bland flickor i årskurs 9 och andelen vuxna med eftergymnasial utbildning i
utvalda kommuner i Stockholms län
Not: Index med värde 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde
Källa: Länsstyrelsen Stockholm och SCB
21
Bilaga 2. Sammanfattning av intervjuade verksamheters uppdrag, arbete och
insatser för ungas psykiska hälsa
Skola och elevhälsa
Insatserna som görs när det gäller det förebyggande arbetet varierar mycket mellan skolorna.
På både Väsby och Runby skola lyfts det fram att det är svårt att hinna med förebyggande
arbete och att det ofta handlar mer om att ta tag i problem när de väl uppstår. På båda dess
skolor förklarar skolsköterskorna att det finns behov att tidigare börja med gruppsamtal för
eleverna.
På Väsby skola har man hälsosamtal i årskurs 5 och 8, en gång per termin. Då pratar man om
pubertet, normer och hur man fungerar i grupp. Här kan enligt skolsköterskan finnas behov att
börja tidigare med samtalen, redan i årskurs 3. Det kan även finnas behov av en mer riktad
satsning på nyanlända elever.
På Runby har skolsköterskan och kuratorn haft tjej-och killgrupper i årskurs 7 där man pratat
om jämställdhet och attityder. Detta startades dock utifrån problem i vissa klasser och var
därmed inte en förebyggande insats, utan handlade mer om att ”släcka bränder”. Dock gav
samtalen effekt. Man har även haft ett projekt tillsammans med ungdomsmottagningen, kring
unga tjejer och killar i åk 7, där man har pratat om genus och normer. Projektet pågick från
slutet av HT 14, till början av VT 15.
På Grimsta finns kamratstödjare och mobbningsteam som består av lärare/mentorer,
biträdande rektor och skolsköterska. Mentorer slussar ofta elever vidare till skolsköterskan
och även studie-och yrkesvägledaren fångar upp en del.
Vidare håller ett frånvaroteam på att starta upp, som ska jobba mer metodiskt med frånvaro. I
frånvaroteamet ingår två personer från Kunskapscentrum, en assistent, skolsköterska, SYV
och specialpedagog. Så fort elever får någon typ av frånvaro ska man följa upp detta i teamet,
och beroende på graden av frånvaro blir eleven kontaktad av olika personer i teamet.
På Södervik har man tjejgrupper för varje årskurs, vid sju tillfällen per läsår för varje årskurs.
På Vikskolan arbetar man övergripande med trygghetsfaktorer och startar varje läsår med
övergripande trygghetsarbete. Där fokuserar man på att starta bra grupprelationer. Detta
inbegriper just psykisk hälsa. Man arbetar även med organisationen Friends och bjuder in
föreläsare för att tala om nätetik. Elevhälsan kopplas dock in mer vid behov.
Sedan 2012 finns även en överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt
stöd, BUS-överenskommelsen, som är antagen av samtliga kommuner och Stockholms läns
landsting. Enligt överenskommelsen ska det finnas en lokal BUS-grupp i varje kommun och
stadsdel med förvaltningschefer och verksamhetschefer. Följande verksamheter ska vara
representerade: socialtjänst, utbildningsförvaltning och/eller förskolan och skolan, barn-och
ungdomspsykiatrin (BUP), habiltering samt barn och ungdomsmedicinska mottagningen
(BUMM). Även andra enheter, exempelvis elevhälsa och husläkarmottagningen ska kunna
medverka.
22
Som ett stöd för arbetet kring BUS, finns en mall för samordnad individuell plan, SIP. Syftet
med planen är att förbättra samarbetet kring barn mellan berörda myndigheter och underlätta
för familjer som är i kontakt med många olika myndigheter. Planen ska ge en helhetsbild av
situationen och se till att barnets behov inte faller mellan olika verksamheter.
BUSSAM är länets regionala forum med chefstjänstemän från kommunerna och landstinget.
Deras uppdrag är att årligen följa upp länets BUS-överenskommelse och den lokala BUSgruppens arbete. Under 2015 pågår en översyn för att ta reda på hur BUS-grupperna tycker att
SIP-mallen fungerar.
Förebyggande verksamheter inom Individ- och familjeomsorgen (IFO)
Väsby ungdomsmottagning: Väsby ungdomsmottagningen möter ungdomar från 12 år upp till
25 år och ungdomarnas livssituation speglar hela skalan från det enkla till det mycket
komplexa, till exempel alltifrån ungdomar som har en självklarhet i sin sexuella identitet till
ungdomar som önskar göra ett könsbyte. Verksamheten utgår från ungdomars situation och
initiativ och med respekt för deras mognad i utveckling. Ungdomsmottagningen ska vara
lättillgänglig och en lågtröskelverksamhet. Idag arbetar två barnmorskor, två kuratorer, en
gynekolog och en venereolog på ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningens personal är
HBTQ-diplomerade.
Fältverksamhet: Upplands Väsbys fältarbetare verkar för att tidigt upptäcka och förebygga
psykisk ohälsa och destruktivt beteende bland ungdomar i kommunen. I det uppdraget ingår
att arbeta drog- och brottsförebyggande. Fältarbetarna arbetar utifrån kommunens mål att
verka för trygghet och goda uppväxtvillkor för alla ungdomar i Upplands Väsby. Idag är
fältarna 3 heltidsanställda.
Väsby behandlingsteam (VBT): Väsby behandlingsteam är kommunens egen öppenvård för
barn och ungdomar. VBT får uppdrag av ungdomshandläggarna, t.ex. om unga kriminella.
Tillsammans med familjehem och socialsekreterare gör Väsby behandlingsteam upp en plan
kring behandling för barnet. De håller många terapeutiska samtal, aktiviteter, skolbesök,
gemensamma möten och träffar familjer. Barn, 0-20 år, kan komma till VBT utan remiss.
Familj- och skolservice (SSE): Familj- och skolservice uppdrag är att stödja vuxna runt de
barn och ungdomar som bor i kommunen och att stärka samarbetet mellan familj och förskola
eller skola. SSE erbjuder:
-
Föräldrarådgivning angående små och stora funderingar kring barn och ungdomar.
Vägledning till föräldrar som vill ha ett bättre samarbete med sina barns förskola eller
skola.
att vara samtalspartner när föräldrar och förskola/skola träffas för att tillsammans hitta
lösningar på barn och elevers problem.
att handleda och utbilda förskolans och skolans personal i hur man möter barn och
elever och deras föräldrar.
att vara bollplank till skolornas elevstödjande personal när deras egna resurser inte
räcker till eller man kört fast.
23
-
att vara mötesledare när viktiga frågor ska avhandlas och många parter är inblandade.
föreläsningar för föräldrar och pedagoger om barns behov.
På Familj- och skolservice arbetar 3 familjeterapeuter.
Fritidsgårdarna
På fritidsgårdarna; Smedbygården, Grimbogården, Väsbygården och Runbygården, finns
ambitionen att ha regelbundna träffar för bara tjejer och även för bara killar med tid för olika
aktiviteter, att prata om olika aktuella saker eller bara få tid själva. Tjejkvällar och tjejgrupper
finns på några av gårdarna och på en gård kommer finnas åldersindelade tjejkvällar med
smågrupper utifrån att de olika åldrarna har olika frågor.
Gårdarna har flera olika aktiviteter riktade till tjejer. De ordnar temakvällar och föreläsningar,
bl.a. om att stärka självbilden och att ta för sig som tjej. De arrangerar myskvällar med olika
”tjejiga” rum (ett rum för sminkning, t ex), de går ut och äter och pratar med tjejerna och
arrangerar läger för tjejer.
Gårdarna jobbar för att försöka få in mer tjejer i aktiviteter som vanligtvis är killdominerade
för att bryta mönstret omkring vad som är aktiviteter för tjejer och killar. Exempel på
aktiviteter är frisbeegolf, pingis, biljardturneringar och FIFA (tv-spel). Man vill också se,
stärka och utmana tjejerna genom att låta dem pröva på nya sporter, som t ex amerikansk
fotboll. En gård säger att det är ett genusarbete att bryta mönstret om vad som är killars/tjejers
intresse, t ex genom att gå på fotboll med tjejerna istället för killarna.
När det gäller lokalerna så arbetar gårdarna för att skapa en miljö som är inbjudande för tjejer,
t ex genom att skapa ett dansrum.
Någon gård väljer ut tjejer som hjälpledare, det är tjejer i verksamheten som man vill lyfta och
peppa genom att låta dem ta ansvar, t ex sommarjobba på fritidsgården.
När det gäller samtalsklimat och kontakt med tjejer i det dagliga arbetet så försöker man fånga
upp unga tjejer som rör sig runt gården men som inte riktigt kommer in i verksamheten. Man
är mån om att se alla, även de som inte är inne på gården. Man är även medveten om vikten
att ta diskussioner om olika ämnen och frågor när de kommer upp i verksamheten.
Gårdarna vill vägleda och hjälpa tjejerna vidare, fånga upp deras intressen och hjälpa dem att
hitta föreningsliv där de kan aktivera sig och även prova nya saker.
Ideella organisationer
Rädda barnen:
Rädda barnen jobbade tidigare med samtalsgrupper för killar och tjejer. Samtalsgrupperna
fanns i Runby och grupperna träffades några gånger men sedan slutade ungdomarna att
komma. Rädda barnen tror att det beror på att ungdomarna påverkar och styr varandra att inte
gå (grupptryck).
24
Rädda Barnen har försökt erbjuda sig att vara rastvakter/läxhjälp på olika skolor i kommunen
men upplever att de inte riktigt blir insläppta i skolorna.
Rädda barnen arrangerar också föreningsutbildningen High Five (tillsammans med SISU och
Upplands Väsby kommun) - en utbildning för att motverka mobbning och toppning i
föreningslivet.
Genom kommunen så finansieras timlön till gymnasieungdomar som extraledare på helgerna
vilket Rädda barnen tycker är bra.
Väsby tjejjour:
Väsby tjejjour är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Väsby tjejjour
fungerar som stödverksamhet för alla som definierar sig som tjej i åldrarna 12-20. Syftet med
jouren är att vara ett stöd för unga tjejer som behöver någon att prata med. Jouren startade i
juli 2014. Just nu är de 9 stycken frivilliga. De söker fler volontärer och de vill så småningom
ha råd att anställa någon. Under 2015 och 2016 ska de se över möjligheterna att starta
tjejgrupper, hålla i en tjejgård och nattvandra.
Kvinnojouren Klara:
Kvinnojouren Klara bildades i februari år 2013 och är en partipolitiskt och religiöst obunden
förening. Verksamheten bedrivs i Upplands Väsby till stöd och hjälp för utsatta kvinnor och
deras barn. Jouren har två skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor. De arbetar också med
stödsamtal, är med vid rättegångar och hjälper till vid myndighetskontakter (även för kvinnor
som inte bor skyddat). De nekar ingen kvinna och uppger att många kvinnor mellan 18-22 år
kontaktar och tar hjälp av jouren, varav alla har mått extremt psykiskt dåligt. Däremot
kontaktar inte yngre kvinnor än så jouren, vilket de tror beror på att de upplever att stöd
endast ges till vuxna. Kvinnojouren har 2-4 anställda och ett antal volontärer.
Folkhälsoarbete
Pågående arbete och insatser inom folkhälsoområdet:
-
-
-
Barnrättsnätverk. Upplands Väsby kommun ingår sedan 2013 i det regionala nätverket
för barns och ungas delaktighet och inflytande. Arbetet syftar till att öka barns och
ungdomars inflytande, se till att barnkonventionen får genomslag i kommunala
aktörers styrprocess och utveckla arbetsformer för att implementera den nationella
strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige i nätverket/regionen
Möten med elevrådsordföranden. I kommunens lokala verksamhetsplan framgår att
möten med elevrådsordföranden från kommunens grundskolor ska ske. Mötena syftar
till att få information om hur elevråden fungerar samt vilka aktuella frågor som tas upp
ute i skolorna.
Kartläggning av hur förskolor och skolor arbetar med delaktighet, inflytande och
Barnkonventionen. En inventering av hur förskolor, skolor och fritidsgårdar arbetar
med delaktighet och inflytande samt Barnkonventionen har påbörjats under våren
2015 och pågår fortfarande.
25
-
Föreläsning om psykisk ohälsa höst 2015. I november kommer kommunen att erbjuda
en föreläsning som handlar om psykisk ohälsa. Upplägget på föreläsningen är ännu så
länge i planeringsskedet.
Preventionsarbete inom Ung & Trygg
Ung & Trygg ansvarar för trygghetsskapande och alkohol-, narkotika-, tobaks- och
dopningsförebyggande arbete i kommunen och arbetet leds av en preventionssamordnare med
placering inom Individ- och familjeomsorgen. Preventionssamordnaren arbetar tätt
tillsammans med kommunens fältare. Tillsammans bedriver de ett långsiktigt förebyggande
arbetet för Upplands Väsbys unga medborgare. Pågående arbete och insatser inom
preventionsområdet är bland annat:
-
-
Uppföljning av kommunens ANDT-strategi
Samordning och kommunikation av resultaten för Stockholmsenkäten
Anti-langningskampanjer som TÄNK OM kring riskhelger och mobilisera föreningar
att delta.
Samordning av arbetet med Effekt (evidensbaserad förebyggande information till
föräldrar gällande alkoholkonsumtion)
Genomföra tobakskontroller (tillsammans med alkoholhandläggare, 6 st per år)
Stöttning till skolorna i ANDT-arbetet så som att ta fram en policy, jobba med rökfria
skolgårdar och bjuda in föreläsare, anordna en årlig seminariekväll riktad till
tonårsföräldrar ”Grattis du har en tonåring” (där polis, ungdomsmottagning med flera
pratar om ämnen som rör unga).
Utveckling av samarbetet mellan gymmen och sträva efter att fler diplomeras enligt
”100 % ren hårdträning”.
Organisering av övergripande och lokala trygghetsråd.
Genomförande av trygghetsvandringar i samarbete med Kontoret för samhällsbyggnad
(KSB)
Uppföljning upp samverkansavtalet med polisen för ett särskilt valt område (Smedby
2015-2017)
Samordning av ”Alla ute på fältet”- möten som samlar de som möter unga ute i
kommunen (helger, kvällar och nätter)
”En kommun fri från våld” (ett genusförändrande värderings- och dialogbaserat
projekt som tar sin utgångspunkt i machokulturen).
Polisen
Polisen arbetar främst med faktorer som orsakar psykisk ohälsa och eventuellt efterverkningar
av psykisk ohälsa. Polisen har inte uppdrag att arbetar direkt med tjejer som lider av psykisk
ohälsa utan hänvisar då vidare. Men de menar att det är svårt att veta var de ska hänvisa och
därför ofta ändå tar många samtal med tjejer som mår dåligt och försöker lyssna och bekräfta.
26
Bilaga 3. Kartläggning av aktuella preventiva metoder och
föräldrastödsprogram
Befintliga metoder mot psykisk ohälsa
DISA – utvärderad i USA och i Sverige för tjejer, har effekt
DISA är en metod med rötterna i Kognitiv Beteendeterapi för att förebygga stress och
depressiva symtom hos unga tjejer.
Namnet står för Depression in Swedish Adolescents (även om de flesta gruppledare kallar den
för Din Inre Styrka Aktiveras) och är till stor del baserat på Gregory Clarke and Peter
Lewisons studier i USA. Metoden är omarbetad för att passa svensk kultur och svenska
förhållanden.
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms sjukvårdsområde, Stockholms
Läns Landsting, har anpassat den för det svenska skolsystemet och för svenska förhållanden.
Den är vetenskapligt utvärderad och vänder sig främst till tjejer, men den kan även
genomföras med killar i gruppen eller i rena killgrupper. I USA är den utvärderad för båda
könen men i Sverige är den ännu så länge bara utvärderad för tjejer.
Vad går metoden ut på?
Fokus ligger på att göra gruppmedlemmarna medvetna om hur deras tankar och handlingar
påverkar hur de mår. Det kan i sin tur ge dem en känsla av att kunna påverka och styra sitt liv,
få bättre koll och därför må bättre.
DISA-metoden är manualbaserad. Gruppledaren och eleverna träffas i grupp i 1,5 timme, tio
gånger. Man jobbar med ett tema vid varje träff. DISA-gruppledaren har till sin hjälp en
gruppledarmanual och eleverna en elevmanual.
Cirka 20 pedagoger, kuratorer, fältare och skolsköterskor erhöll DISA utbildning år 2011.
Under åren har DISA grupper funnits i Runby, Smedby och på Grimsta. Mest framgångsrikt
har DISA varit i Runbyskolan, där både skolsköterskan och kuratorn har lett grupper. I
dagläget pågår inga grupper. Den personal som är utbildad vill leda grupper, men har stora
svårigheter att få tid till det. Under hösten 2015 kommer ytterligare en fältare genomgå DISA
utbildning.
Friends - utvärderad i Sverige och har ingen effekt
Friends är en icke-vinstinriktad organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning och andra
kränkningar inom skolan och idrottsföreningar runtom i hela Sverige. Verksamheten
finansieras genom insamling från privatpersoner och företag, samt via arvoden från
utbildningar som de genomför. Friends har ett så kallat 90-konto och granskas av Svensk
Insamlingskontroll.
Friends arbetar långsiktigt genom utbildning, rådgivning och opinionsbildning för att öka
kunskap och engagemang. De har idag ca 40 anställda med varierande bakgrunder.
Gemensamt för Friends utbildare är att alla har erfarenhet av arbete med barn och unga såsom
pedagoger, lärare, idrottstränare, beteendevetare och liknande.
27
Friends utbildningar riktar sig till alla barn och elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet,
all skolpersonal samt föräldrar. Sedan 2003 har Friends även varit aktiva inom idrottsrörelsen.
Friends har utvärderats i Sverige men har visats sig inte ha bevisad effekt.
Fler av Magnetica koncernens skolor arbetar idag med Friends. Även Grimstaskolan och
Bollstanäs skola har arbetat med Friends.
Mentor – utvärderad, har ej effekt
Mentor är en ideell organisation som jobbar med mentorskap för unga mellan 13 och 17 år.
Mentorprogrammet har även detta utvärderats men inte visat sig ha önskad effekt.
Mentor används på Södervikskolan.
Nya långsiktiga och hållbara metoder mot psykisk ohälsa och våldsprevention
YAM – utvärderad i Europa och USA, har effekt
Stockholms läns landsting satsar totalt 15 miljoner under tre år för att implementera det
medvetandegörande interventionsprogrammet Youth Aware of Mental Health (YAM) i
Stockholms skolor. Programmet har tagits fram av Nationellt centrum för suicidforskning och
prevention av psykisk ohälsa (NASP) tillsammans med Columbia University, USA.
YAM har som mål att göra ungdomar medvetna om vad psykisk hälsa är och hur den kan
vårdas, om psykiska problem, både intellektuellt och emotionellt, samt ge kunskaper om
friskvård och sunda livsvanor. Resultaten visar att för ungdomar som genomgått programmet
var antalet självmordsförsök efter ett år bara hälften så många som i kontrollgruppen.
Forskarna anser att programmets effektivitet delvis beror på att medvetandeträning ger
ungdomar verktyg att hantera stress och kriser samt träning i att uttrycka och diskutera
psykisk ohälsa, självmordstankar och i att söka hjälp (Wasserman et. al, 2015).
Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet och chef för
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa säger att YAM är ett
innovativt metodutvecklingsprojekt som kommer att ha betydelse för hela Sverige.
Första hjälpen till psykisk hälsa ungdom - Utvärderad i Sverige, har effekt
Första hjälpenprogrammet med särskild inriktning mot ungdomar i åldersgruppen 12-18 år är
en 14-timmarskurs avsedd för vuxna som i sin vardag har nära kontakt med ungdomar. Det
kan exempelvis vara skolpersonal, socialtjänstpersonal eller föräldrar/vårdnadshavare. I
kursen ingår beskrivning av de vanligaste psykiatriska diagnosgrupperna samt ett avsnitt om
ungdomsutveckling, ett om ätstörningar och ett om reaktioner vid traumatiska händelser hos
ungdomar. Huvudmålet är att lära ut en handlingsplan som inriktar sig mot mötet med en ung
person i kris eller som visar tecken på psykisk ohälsa. Programmet är översatt till svenska och
anpassat till svenska förhållanden.
En kommun fri från våld – Utvärderats i USA, har effekt
En kommun fri från våld är ett tre-årigt projekt som syftar till att utveckla en modell för
systematiskt och samordnat våldspreventivt arbete med barn och unga i en kommunal kontext.
28
Två tjänstemän drog igång arbete med att bli referenskommun till pilotprojektet En kommun
fri från våld i slutet av 2014, och under 2015 arbetar tre tjänstemän som projektledare för att
sprida information i kommunen samt för att få skolor intresserade av metoden.
Mentors in violence prevention (MVP)/En kommun fri från våld har effektutvärderats i USA
vid tre tillfällen på liknande sätt, dels med gymnasieelever och (Ward 2000, 2001, 2002, Katz
et al. 2011) dels med universitetsstudenter (Cissner 2009). Utvärderingarna som både är
process- och effektutvärderade visade att programmet förändrade deltagarna i positiv riktning.
Ingen skola i Upplands Väsby har i dagsläget bundit sig till programmet, men två skolor har
visat intresse.
Föräldrastödsprogram
ABC (Alla barn i centrum) – utvärderad i Sverige och har effekt
Under föräldraträffarna ingår till exempel att reflektera kring hur barnet kan ha upplevt olika
situationer, att visa kärlek till sitt barn utifrån barnets behov och att bekräfta barnets känslor.
Materialet är baserat på forskning om föräldraskap som sammanställts av Karolinska Institutet
och Stockholms Stad. Syftet är att erbjuda hjälp och vägledning till föräldrar. ABC är
utvärderat i Sverige och har bevisad effekt (evidensbaserat). I dagsläget erbjuds 1-2 ABC
grupper per år till föräldrar i Upplands Väsby som har barn i åldern 3-12 år.
Effekt – utvärderad i Sverige och har effekt
Föräldraprogram om ungdomar och deras användande av alkohol, tobak och narkotika. Enligt
Riksrevisionen är det Sveriges mest spridda föräldrastödsprogram. Syftet med det
förebyggande programmet är att ge föräldrar kunskap om hur de ska kommunicera med sina
barn, i syfte att skjuta upp debuten och minska användandet av alkohol, tobak och narkotika.
Programmet är evidensbaserat.
I dagsläget ska alla skolor utom Vittra och Grimsta använda Effekt på sina föräldramöten höst
2015. Vittra ska hålla programmet på våren medan Grimstaskolan är tveksamma till om de
kommer arbeta med programmet.
29
Bilaga 4. Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i
Stockholms län
Bilaga 4 bifogas i en separat pdf fil.
30