Marken berättar

Transcription

Marken berättar

Omslag0915.qxp_Layout 1 2015-09-14 11:06 Sida 2
Giftfritt: Allt fler Smidig skotare
väljer mekaniska imponerar med
plantskydd. . . . . . . . . . s 49 precision. . . . . . . . . . s 40
Släktträd: Tre
generationer
i ett arbetslag. . . s 14
Förra året ökade bruttoavverkningarna i Sverige med
7 procent till den
högsta nivån sedan 2007.
#9
2015 • Pris: 66 kr
Den oberoende
skogstidningen
Marken
berättar
Lär dig läsa skogens
historiska spår
Viltfoder
skonar
skogen
WELCOME TO
THE CUTTING AGE
Så hög kapacitet. Så låg bränsleförbrukning.
Den var marknadsledande låg redan innan, men med vår nya skördargeneration sänker vi
bränsleförbrukningen till rekordsnåla nivåer. Vad beror det på? Ja, bland annat en överlägsen
motorteknologi som ger avsevärt effektivare förbränning och insprutning. Viktig faktor är också vår
helt nya och unika 3-pumpshydraulik vars två kretsar kan jobba med olika trycknivåer. Det kräver lägre
effektuttag från motorn vilket sänker bränsleförbrukningen ytterligare. Produktiviteten däremot ökar
eftersom fler arbetsmoment kan göras samtidigt – precis som det moderna skogsbruket kräver.
www.komatsuforest.se
SKOGEN0915A.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:15 Sida 3
LEDARE
INNEHÅLL
”Genom att styra
betestrycket ska
det inte behöva
vara riskfyllt att
satsa på tall”
Johan Asp,
Skogssällskapet
24
40
Tio träd låter
mer än en miljon
DET FINNS 3,04 BILJONER TRÄD i världen, 3 040 000 000 000
stycken. Åtminstone om man får tro de forskare som står
för den senaste bedömningen. Talet i sig säger väl inte så
mycket, det intressanta är att man tidigare kommit fram
till en åttondel så mycket – bara 400 miljarder. Skillnaden uppges bero på metoden, där man nu har vägt samman satellitdata med många kontroller på marken.
I Sverige har vi noga räknat våra träd sedan 1920-talet.
Som jämförelse kan man därför konstatera att vi har
ungefär 60 miljarder träd. Många, kan det låta, men i
Sverige räknar vi alla träd som nått upp till brösthöjd,
alltså 1,3 meter. Den internationella gruppen av forskare
räknar bara träd som är tio centimeter grova i brösthöjd.
MED DEN NYA TRÄDRÄKNINGEN blottas alltså en okunskap om
32
14
VIRKESMARKNADEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18-21
VIRKESPRISER SCA kan komma att delas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
FASTIGHETSVÄRDERING Digitala verktyg och tjänster blir allt smartare . . . . . . . . . . . . . . . . .20
FOKUS: VILTVÅRD
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24-32
VILTFODER Majs och sparat löv ska locka bort djuren från plantorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
TIO TIPS Så komponerar du en attraktiv meny för vilt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30
UGGLEHOLK Tacksam hyresgäst håller sorken kort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
TEKNIK
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35-41
PREFAB Färdig matta gör det lättare att skona marken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35
världen som för tankarna till antagandet att jorden är
platt.
Men några nollor hit eller dit – biljoner eller miljarder
– är nog ganska ointressant i den breda allmänhetens
ögon. Kalenderbitande svenskt skogsfolk kan däremot
lätt förföras av fakta. Som att vi sätter 400 000 000
plantor om året i Sverige. Men troligen väcker Skogsstyrelsens statistik mindre intresse hos de flesta än det
klädföretag som sätter två plantor för varje såld kalsong.
Eller musikföretaget som låter plantera ett träd för varje
såld gitarr (banjo och mandolin ingår inte i erbjudandet).
Därför tänker Iggesund helt rätt när företaget skänker
bort plantering av tio träd till den som köper deras
kartong. Samtidigt som man utan omsvep medger att
man hade satt träden ändå. (Eller snarare satt 30 miljoner träd per år i Holmenkoncernen, där Iggesund ingår.)
– Självklart skulle vi ändå ha planterat de tio träden,
i enlighet med lagen och i enlighet med gott skogsmannaskap. Men en stor del av våra kunder ute i världen är inte
medvetna om vårt ansvarstagande för återplantering,
skriver Iggesund på sin hemsida.
PIRTATSÅG Varning för kinesisk motorsåg under falskt namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
HÖG KAPACITET Rejäl huggarvagn håller vad den lovar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37
UTBILDNING Gymnasieelever lär sig kranspetsstyrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38
SKOGEN TESTAR Liten smidig skotare ger stormaskinskänsla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .40
SKÖTSEL
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49-51
PLANTSKYDD Försäljningen av giftfritt ökar snabbt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49
RENBETE Marklaven har minskat, markbered försiktigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50
CONTORTA Nu ska självspridningen kartläggas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51
DESSUTOM
Månadens fråga 4, Aktuellt 6–12, Ett arbetslag – tre generationer 14,
Utepedagogik är inne 16, Nya rön 22, Lära nytt: förändringsarbete
i fält 42, Utflykt i historiska spår 46, Föreningen Skogen 52, Jobb
och skola 54, På väg 56, Sista ordet: Här är jättesläktens rötter 58.
.........................................................................
SKOGEN – En oberoende tidning utgiven av Föreningen
Skogen som verkar för god skogs- och naturvård. Vi vill väcka
läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta
– målet är nöjda och aktiva läsare.
Släktträd: Tre
generationer
Förra året ökade bruttoavverkningarna i Sverige med
7 procent till den
#9
högsta nivån sedan 2007.
2015 • Pris: 66 kr
Den oberoende
skogstidningen
Marken
berättar
historiska spår
JAG HAR SVÅRT ATT HÅLLA mig borta från fakta. Jag tycker
att 30 miljoner träd är mer än tio stycken, men
nästa gång jag talar med ”vanliga människor” ska jag försöka att inte dänga dem
i huvudet med statistik.
– Jag har planterat ett träd, ska jag säga
till dem. Det ska växa i hundra år.
Men jag ska försöka att inte säga:
– Enligt Skogsstyrelsen sätter vi
närmare 400 miljoner plantor
varje år i Sverige.
Trots att jag tycker att det är
fantastiskt.
Viltfoder
skonar
skogen
OMSLAGSFOTO
Bosse Backström
Bengt Ek
chefredaktör och
ansvarig utgivare
LÄSARNAS SIDA
JA. Men ingen
flyttar in
JA. Sparar rönn
Den oberoende skogstidningen
Tidningen SKOGEN ges ut av
Föreningen Skogen som verkar
för god skogs- och naturvård.
Växel: 08-412 15 00
Adress: Box 1159, 111 81 Sthlm
Besöksadress: Vasagatan 50
E-post: info@skogen.se
Internet: skogen.se
Facebook: facebook.com/
ForeningenSkogen
Twitter: @SkogsForeningen
Chefredaktör och ansvarig
utgivare
Bengt Ek 08-412 15 30
bengt@skogen.se
Redaktion/grafisk form
Peter Björck 08-412 15 40
peter@skogen.se
Anders Danielsson 08-412 15 35
anders.danielsson@skogen.se
Leif Zetterberg
Annonser
Thomas Bogár 08-412 15 50
thomas@skogen.se
Webbansvarig
Annika Perslid 08-412 15 70
annika@skogen.se
Ekonomi
Rose-Marie Högberg
08-412 15 95,
rose-marie@skogen.se
Sparar rönn och vildapel. Skapar och vidmakthåller bryn. Fäller
en och annan asp som
får ligga kvar okvistad
under vintern.
12%
Pris helår (11 nr): 577 kr
Medlem i föreningen: 517 kr
Se även skogen.se/skogenpren
eller sidan 50
Adressändring: info@skogen.se
eller på skogen.se (inloggning)
Upplaga
14 900 ex (enligt TS 2014)
105 000 läsare (enligt Orvesto
Konsument 2015:1)
Tryck: Sörmlands Grafiska AB
VÅR EGEN BILDBYRÅ
Vi har också en bildbyrå,
SKOGENbild, (skogenbild.se)
JA
88%
KERSTIN FRID
PER ANDERSSON
JA. Två tallar
på 24 år
NEJ. Jag gör
allt för att
minska skadedjuren!
NN
JA. Skjuter
predatorer
Jag sparar täta partier
i planteringar från röjning, sparar skog på
berg och runt bäckar,
har satt salix i ledningsgata, salt och viltstenar,
fodrar från höst till vår
med ensilage, skapar
”evighetsträd”, skjuter
predatorer.
CHRISTIAN
NEJ. Vargen
sköter det
Bedriver
du viltvård
i skogen?
JA, SÄGER EN ÖVERVÄLDIGANDE
MAJORITET SOM ÄVEN VAR FLITIGAST MED ATT KOMMENTERA.
109 PERSONER SVARADE.
Tidigare bedrev jag
”Nätverk mot viltskador i Värmland”,
men nu är det nedlagt eftersom
vargen sköter viltvården så att
skadorna nu är minimala.
BENGT NYSTRÖM
Prenumerationer
Anna Stålhand
08-412 15 80
anna.stalhand@skogen.se
Har skapat foder,
men ingen har ätit
av det. Har satt upp
holkar men ingen
har flyttat in.
NEJ
JA. Jag bedriver
viltvård: Skjuter så
mycket älg jag kan.
NN
NEJ. Mata inte svinen!
Viltvård är bra, men inte om det
gäller att lägga åtel till vildsvin.
Vi har sett mer och mer skador
efter vildsvin på åkermark och
trädgårdar i närheten av jägarnas åtlar. De matar in vildsvin,
men de skjuter inte av särskilt
många. De vill föda upp en vildsvinstam att jaga på i stället för
den sjunkande älgstammen här
i Bergslagen. Ett känsligt problem.
INGRID JOHANSSON
JA. Bra för spannmålen
Viltvården ger vitalare viltstammar och mindre skogsskador.
Och ett något mindre vilttryck
på min spannmålsodling.
CARL BONDE
JA. Sår en åker
Mycket positiva resultat. Sår en
viltåker varje år på två hektar.
Ska utöka det med en hektar till
nästa år.
HÅKAN TOOLANEN
JA. Men i vissa fall
ökar skadorna
eftersom mer djur
dras till området.
KARL GÖRAN BENGTSSON
JA. En skyldighet
Jag tycker att viltvård är skogsägarens skyldighet.
GÖRAN JOHANSSON
Jag sparar all rase och
tall, men allt betas ned.
Har lyckats få upp två
tallar på 24 års skogsbrukande. Båda stod
på en klipphylla.
GÖRAN ÖRLANDER
JA. Men trots
viltvård har
vi haft betydande betesskador.
ANN-SOFIE
JA. Viltet
ska må bra
Självklart tänker jag
på viltet när jag planerar åtgärder i skogen,
de bor ju där och ska
må bra. Men oavsett
om jag vill ha mångfald i min skog saknas sälg, en,
rönn, tall, ek, rallarros med mera
om man inte sätter upp hägn
som hindrar viltet.
MCW
NEJ. Ökar skadorna
Viltvård ökar skadorna. Drar till
sig älg och rådjur. Räven borde
vara tillfälligt fridlyst där rådjursstammarna är för stora. Men de
flesta jägare bryr sej bara om jakten och skiter i att både granoch tallplanteringar förstörs.
REYMOND
JA. Vid alla åtgärder
I mitt skogsbruk ingår viltvård
som en självklarhet, i allt från
hyggesutformning, plantering,
röjning och gallring till riktade
åtgärder som skapande av balningsplatser för skogshöns, hargömmor, våtmarker med mera.
KJELL MOHLIN
Var med och svara! Läs vårt nyhetsbrev eSKOGEN så missar du inte nästa månads fråga. Se skogen.se.
4 SKOGEN
HÅLL DINA SKOGSMASKINER RULLANDE.
VÄLJ DRIFTSÄKRA DÄCK, GARDERA MED DYGNET-RUNT SERVICE!
NOKIAN NORDMAN FOREST.
KVALITETSDÄCK FÖR VÅRA NORDISKA SKOGAR.
Nokians Nordman-serie är skogsmaskinsdäck med ett
oslagbart pris-kvalitetsförhållande, framtagna för att
NOKIAN NORDMAN
FOREST F
BRETT SORTIMENT,
SNABB SERVICE,
HELA VÄGEN FRAM TILL DIG.
Våra VIANOR-verkstäder är specialister på däck för skogsmaskiner och erbjuder ett heltäckande däcksortiment för
24/7, med leverans och montering där dina maskiner står
"#$%&
'(
)
'*+
...
Luleå
Järpen
Hudiksvall
Hofors
Falun
Borlänge
!
Hällefors
Kil
Degerfors
#
Skövde
Svenljunga
SERVICENUMMER FÖR TUNGA MASKINER
Vi är redo att hjälpa till – dygnet runt, alla dagar!
NOKIAN NORDMAN
FOREST TRS
Umeå
Sundsvall
Gävle
Sandviken
Hedesunda
Örsundsbro
Uppsala
"
Hallsberg
Norrköping
Valdermarsvik
Linköping
Jönköping
Visby
Sävsjö
Växjö
Karlskrona
Osby
Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild
AKTUELLT
Storfavorit
slog spurtande
skata
NATIONALFÅGEL Koltrast är
fortfarande – eller igen – Sveriges
nationalfågel. Högoddsaren skata
spurtade starkt efter ihärdig lobbying, men var ändå chanslös. Den
svartvita utmanaren klättrade
(ursäkta – flög) från sjuttonde till
andra plats efter en kampanj i en så
kallad podcast (ett radioprogram
via internet). Anledningen: Bara
vackra, skönsjungande fåglar var
med i finalomgången, enligt podcasten ett utslag av fågelrasism.
Koltrasten fick 12 914 röster mot
skatans 9 241 och vann även redan
1962, då Sveriges nationalfågel
röstades fram förra gången.
Tio i topp: 1. Koltrast. 2. Skata.
3. Blåmes. 4. Korp. 5. Havsörn.
6. Domherre. 7. Sädesärla. 8. Rödhake. 9. Talgoxe. 10. Bofink. Källa:
Sveriges ornitologiska förening
Lathund hjälper
träbyggare
PUBLIKATION Organisationen
Svenskt Trä har uppdaterat sin lathund om användningen
av trä. Den heter just
Lathunden och innehåller bland annat
beräkningsverktyg för
virkesåtgången och rätt
dimension på konstruktionsvirke och limträ. Den
riktar sig exempelvis till hantverkare,
arkitekter och bygg- och trävaruhandeln men även privatpersoner.
Lathunden kan beställas på
Svenskt Träs webbplats men finns
också som gratis app till mobiltelefoner. Den kan laddas ned från
svenskttra.se/lathunden.
6 SKOGEN
 Biobränsleuttaget kan öka kraftigt,
konstaterar Lars Rytter på Skogforsk.
Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild.
Energi lämnas kvar
BIOBRÄNSLE Vi kan öka använd-
ningen av biobränsle kraftigt
redan i dag. Virket finns på plats
– och det kan användas utan risk
för skadliga effekter i skogen.
mycket, för i själva verket avverkar vi bara 65 procent av tillväxten, säger Lars Rytter.
EN SÅDAN ÖKNING är inte orealistisk. I Estland avverkas till
exempel 83 procent av tillDet säger Lars Rytter, forskare
växten i dag.
på Skogforsk. Han har
Skogsavverkningarna
räknat på skogstillgångarskulle alltså kunna öka
na kring Östersjön – det
med 66 miljoner kubikgäller Sverige, Danmark,
meter om året i de här
Norge, Finland, Estland
länderna. Därtill finns
och Lettland.
stora mängder grot, unga
– Varje år växer skogen
träd – och stubbar, om
med 276 miljoner kubik- Lars Rytter
man vill.
meter stamved. Allt kan
Enligt beräkningar kan
man förstås inte avverka, men vi
skogarna kanske ge över 400
skulle i stort sett kunna använda
terawattimmar. I dag ger bio90 procent. Och det är ganska
bränslet omkring 125 terawatttimmar.
– Sedan kan man förstås öka
produktionen av biomassa
ytterligare genom växtförädling,
snabbare trädslag och snabbare
start på de nya bestånden efter
avverkning. Gödsling kan också
ge mycket, även om den är kontroversiell, säger Lars Rytter.
– OCH SÅ KAN VI ODLA skog på mer
mark. Studier visar att det finns
1,5 till 2 miljoner hektar tillgängliga i de här länderna för
beskogning. Bara i Sverige kan
det röra sig om uppemot en
halv miljon hektar.
BENGT EK
Tallolja slår ut bensin
BIODIESEL En prognos från Energimyndigheten
visar att oljeförbrukningen fortsätter att minska
de närmaste åren, främst användningen av bensin
som drivmedel. Istället ökar användningen av förnybara biobränslen, till exempel så kallad HVO
från tallolja som används till biodiesel.
Under de senaste åren har försäljningen av
dieseldrivna bilar ökat på bekostnad av bensindrivna. En anledning kan vara att förnyelsebara
drivmedel även för dieselbilar har seglat upp
som miljösmarta alternativ.
– Användningen av fossil diesel har legat
relativt stilla de senaste åren och väntas göra
det också under de närmaste två åren. I stället har
den ökade efterfrågan på diesel i stort sett kunnat
täckas upp av biodiesel, i form av FAME och
HVO, säger Alexander Meijer, handläggare på
Energimyndigheten till media.
Enligt prognosen är det användningen av HVO
som fordonsbränsle som kommer att öka, som ren
biodiesel eller som låginblandad i fossil diesel. PE
FAKTA BIODRIVMEDEL
Fatty acid methyl esther (FAME) har funnits på den
svenska bränslemarknaden sedan början av 2000-talet.
Tillverkas främst av rapsolja.
Hydrogenated vegetable oil (HVO) från tallolja introducerades i Sverige 2010. Sedan 2012 tillverkas den även
av andra råvaror. Den främsta skillnaden är att HVO i
princip är identiskt med fossil diesel. Därför kan en
avsevärt högre andel blandas in i fossil diesel.
Källa: Energimyndigheten
AKTUELLT
Godkänt betesskydd
måste godkännas
STOPP! Skogma har hejdat
lanseringen av det finska viltbetningsskyddet Ecopulp, eftersom
produkten saknar tillstånd från
Kemikalieinspektionen.
– Vi har tills vidare stoppat produkten, säger Tommy Carlsson,
produktansvarig hos Skogma.
Skyddet är gjort av papp i
form av en kon som är behandlad med viltavskräckningsmedelt Trico. Enligt Tommy Carlsson är det inte är skadligt på
något sätt, i själva verket är produktens aktiva substans som är
baserad på fårfetter och vatten
Saknar tillstånd. Lanseringen av viltskyddet Ecopulp stoppas till vidare.
redan godkänd av Kemikalieinspektionen. Även pappkonen
är godkänd, men när medlet
appliceras på pappen uppstår en
ny produkt som kräver ett nytt
tillstånd och ett produktnummer från myndigheten.
– Då produkten för närvarande saknar detta väljer vi att dra
tillbaka den, säger Tommy
Carlsson som inte tror att det
kommer att vara några svårigheter att få det produkttillstånd
som krävs.
När det aktuella viltbetningsskyddet åter finns på marknaden återkommer SKOGEN med
ett test.
PER ERICSSON
Våtmarker renar avlopp
LÄKEMEDEL Forskare ska undersöka om våtmarker kan bryta ner
läkemedelsrester i avloppsvatten på ett naturligt sätt.
Stora mängder läkemedelsrester
hamnar dagligen i vårt avloppsvatten. Men sådana substanser
kan endast delvis stoppas i
reningsverken.
Resten hamnar i våra vattendrag, där vattenlevande organismer och djur påverkas negativt
och känsliga ekosystem riskerar
att rubbas.
UNDER AUGUSTI INLEDDES ett prov
där förorenat avloppsvatten
passerar en våtmarksanläggning
i Halland. Syftet är att studera
den naturliga nedbrytningen av
ett antal läkemedelssubstanser.
Det rör sig om antibiotika,
epilepsimedicin och fyra smärtstillande medel.
Vid varje utsläppsprov
passerar det förorenade vattnet
under fem dygn genom våtmarken. Forskarna beräknar att
nedbrytningen av läkemedelsresterna kommer att ske bland
 Konstgjorda våtmarksanläggningar
– OM VÅR STUDIE VISAR att
våtmarker är lika effektiva att
bryta ner läkemedelsrester som
vi tror kan vattnet renas utan
tillförsel av onödiga kemikalier,
säger Per-Magnus Ehde, universitetslektor i kemi vid Högskolan i Halmstad och en av
Sista helgen i augusti 2016 blir det
Elmia Game Fair Skåne på Ellinge
slott, ett av Skånes äldsta gods
med anor från 1100-talet.
Jaktmässa
läggs ned
TROTS VINST En av Sveriges
främsta jaktmässor, Fäviken game
fair, upphör. Beslutet är fattat av
ägaren till Fävikens egendom,
Patrik Brummer, som även driver
arrangemanget. Mässan som
arrangerats ett tjugotal år satsade
i år på en skoglig profil.
Nedläggningen beror inte på
bristande lönsamhet, mässan har
varit en lysande affär. I stället vill
Patrik Brummer satsa på en
gourmetkrog och en charkfabrik
på egendomen.
För Åre- och Kallbygderna är
nedläggningen av Game Fair ett
dråpslag. Om det blir någon fortsättning för jaktmässan i annan
PE
regi är ännu oklart.
Klockgentianan
mår bättre
har en viktig roll för vattenreningen.
Här Ekeby reningsverk i Eskilstuna.
annat biologiskt och genom
påverkan av solljus.
Jaktmässa
flyttar till slott
de ansvariga i projektet.
Projektet genomförs i samarbete mellan forskare på Våtmarkscentrum vid Högskolan
i Halmstad och forskare vid
Högskolan Kristianstad.
Undersökningen kommer att
pågå från augusti till oktober.
Resultaten beräknar man kunna
presentera under januari 2016.
PER ERICSSON
NATURVÅRD För ett år sedan
fräste medlemmar från Partille
trialklubb runt på motorcykel i
skogen kring Åkersjön i Partilles
skogar, något som SKOGEN skrev
om i nummer 12-2014.
Målet var att hjälpa den hotade
arten klockgentiana att sprida sina
fröer och det verkar ha gått bra. På
ett år har antalet stänglar ökat från
36 till 55.
SKOGEN 7
AKTUELLT
Skogskontot kan avskaffas
Flera av remissinstanserna är
kritiska till utredningens förslag
och menar att de brister i analys
av konsekvenserna. LRF understryker att möjligheterna försämras för dem som på ett fördelaktigt sätt vill planera avverkningar. Skatteverket menar att
risken för osund skatteplanering
kommer att öka och medföra
minskade skatteintäkter.
SKATTEREGLER En utredning vill
förenkla skattereglerna för bland
annat skogsägare, men föreslår
också att en företagsfond
ersätter skogskontot. Bollen
ligger hos regeringen.
Deklarationen och skattereglerna för enskilda näringsidkare ska bli enklare. Det föreslår Skatteförenklingsutredningen, men det är inte bara
till fördel för skogsbrukarna.
Utredningen föreslår också
att skogskontot ska försvinna
och ersättas av en företagsfond.
Avsättningarna av vinsten i
lantbruksfastigheten kan maximalt bli 40 procent mot tidigare
i princip 60 procent av likviden
vid en avverkning.
MEN DET FINNS MÖJLIGHETER enligt
förslaget att lindra effekterna av
det slopade skogskontot. Skogsavdraget föreslås bli 100 procent,
men naturligtvis med reservationer. Bland annat har skogsägaren
bara fem år på sig att använda
pengarna. Företagsfondens
pengar är i princip eviga.
Det finns dock vissa begränsningar i extremfallet. Skogsavdragets möjliga storlek är
50 procent av köpeskillingen.
 I förslaget finns sådant som
missgynnar skogsägarna, men
också det som är till fördel.
SKATTEFÖRENKLINGSUTREDNINGEN
Foto: Bosse Backström/SKOGENbild
Värdet på fastigheten ska
enligt förslaget bestämmas med
uppräkning utifrån taxeringsvärdet 1996 (det så kallade stickåret) eller inköpspriset efter det
året. Det har betydelse vid reavinstberäkningen, som förenklas
i och med detta.
EN FÖRENKLING AV skattesystemet
för skogsägare är nödvändigt.
Hela utredningen är väl ett bevis
på det, den är en lunta på 350
sidor. Ekonomerna kallar alla
regler i skogsskattesammanhang
för ”möjligheter till resultatregleringar”, i klartext olika sätt
att minska skatten. Man kan
också se det som ett sätt att
stimulera avverkningar i lagom
omfattning för att industrin ska
få sitt virke.
Tillsammans med skogskontot
försvinner enligt förslaget även
expansions- och periodiseringsfonder. Även skogsskadekontot
föreslås avskaffas, men vid
exempelvis brand och storm kan
avsättningar rejält höjas till företagsfonden. Försäkrings-ersättningar eller räddning av stora
volymer brandskadat virke kan
tillfälligt ge mycket höga intäkter, men ska alltså fortsättningsvis kunna fördelas under flera år.
Räntefördelning ska bli kvar,
alltså möjligheten att omvandla
en inkomst från näringen till
avkastning av kapital med en
skatt på 30 procent.
tillsattes av den förra regeringen
och lämnade sitt slutbetänkande
i oktober förra året. Sedan har
det gått på remiss. Huruvida den
sittande regeringen tänker gå
vidare med utredningens förslag
är oklart och enligt departementsrådet Niklas Ekstrand på
finansdepartementet finns det
inte någon fastställd tidsplan
för proposition för närvarande.
LARS ÅKERMAN
FAKTA
Utredningens slutbetänkande
(SOU 2014:68) heter Förenklade
skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är
delägare i handelsbolag och finns
i sin helhet på korta.nu/CV8.
Elmiapremiär i framtidsland
RUMÄNIEN I skrivande stund är
det bara några dagar kvar till
Elmias första skogsmässa utomlands. Det sker i Rumänien som
enligt Elmia är sydöstra Europas
största skogsland och som har en
stor utvecklingspotential. Fortfarande är mycket skog statligt
ägd, men all avverkning utförs av
entreprenörer. Cirka 18 miljoner
kubikmeter avverkas per år.
– Elmias skogsmässor har ett
nära samarbete med de nordiska
skogsmaskintillverkarna, som är
världsledande inom avverkningsteknik. Dessa företag har
ett intresse av att komma in på
nya marknader med stor meka-
8 SKOGEN
niseringspotential och därför
etablerar vi nu en skogsmässa i
en intressant region, säger Tor-
björn Johnsen, ansvarig för
Elmias skogsmässor, i ett pressmeddelande.
 Nordiska maskintillverkare ser en potentiell
marknad i Rumänien, där
mycket avverkning fortfarande görs manuellt.
Mässan heter Forest och
Romania arrangeras nära staden
Braşov i landskapet Transsylvanien. På utställningsområdet
finns en två kilometer lång
skogsslinga och dessutom
arrangeras seminarier och
andra aktiviteter.
– Mer än 130 olika företag är
representerade. Det är mer än vi
vågade hoppas på när vi startade,
säger Anamaria Deliu som är
Elmias projektledare för mässan
i ett pressmeddelande.
Mässan arrangeras i samarbete
med tyska DLG och kommer
även att arrangeras 2017 och
2019 på samma plats.
AD
MS 261 C-M
PRIS:6.990
Rek. 8.290:-
Keine kompromisse
– därför kan du bara köpa våra motorsågar
hos utvalda återförsäljare.
Våra hårda krav på kvalitet
och säkerhet innebär att vi har
skapat ett nät av utvalda och
kunniga återförsäljare som är
experter på våra produkter och
dessutom duktiga på service.
Det är bara hos dem du kan
köpa en STIHL motorsåg för
ingen kan den bättre. Inga
kompromisser med andra ord.
Det gäller också motorsågen
MS 261 C-M, en mångsidigt
och robust såg med många
användningsområden.
Just nu är det extra bra pris på
ADVANCE GTX skyddskänga.
För säkerhets skull.
Erbjudandet gäller t.o.m 151231.
Med reservation för tryckfel.
Hitta din närmaste återförsäljare på stihl.se
Skyddskänga ADVANCE GTX.
Kampanjpris 2.495:Ord pris: 3.000:-
AKTUELLT
Varning för harpest i norr
SMITTRISK Ovanligt många döda
harar har påträffats i Norrbotten
och ett antal människor har
insjuknat i harpest. Nu befaras
en begynnande epidemi.
Fågelmöten
på pränt
Utbrott av den mycket smittsamma bakteriesjukdomen harpest (tularemi) dyker upp med
jämna mellanrum. Bakterien
sprids främst av smittade myggor och gnagare, men även
inandning av damm som är förorenat av sjuka djurs urin och
avföring sprider smittan.
Harpesten är vanligast under
sensommar och tidigt på hösten
och drabbar varmblodiga djur.
Även människor är utsatta för
sjukdomen som kan ge riktigt
besvärliga symptom med hög
feber. Även lunginflammation
är vanlig. Inkubationstiden är
kort, i genomsnitt tre dygn. Sjukdomen behandlas med antibiotika och dödligheten även
utan behandling är låg, högst
någon procent.
Prisbelönade fotografen Brutus
Östling berättar om fåglar och
deras livsmiljöer världen över i sin
nya bok ”Bevingat – magiska möten
i fågelmarker” (Bonnier Fakta).
Svårt leva på
naturturism
CITATET”Träd
är som folk är
mest, vissa är
mer sjukliga,
andra är friska
och vitala”
Gunnar Isacsson, ekolog på
Skogsstyrelsen, berättar för
Sveriges Radio om hur lövträd
i södra landet angrips av fjärilslarver.
10 SKOGEN
 Harpest kan spridas mellan
djur och människa.
Foto: Bosse Backström/SKOGENbild
– MEN ÄVEN STATENS veterinärmedicinska anstalt (SVA) är
intresserad av att undersöka
utbredningen och omfattningen
av utbrottet. Vi ber därför jägare
och allmänhet att rapportera
in fynd av döda harar, samt om
möjligt skicka in döda harar som
är i gott skick, säger biträdande
statsveterinär Jonas Malmsten
hos SVA i ett pressmeddelande.
Sjukdomens förekomst varierar mycket från år till år, men
det finns en klar koppling till så
kallade sorkår. Den som handskas
med djur som kan ha dött av
harpest rekommenderas stor
försiktighet och bör använda
skyddsklädsel och handskar.
Om man handskas med hö, löv,
sågspån eller andra dammande
material i områden där harpest
förekommer bör man använda
andningsskydd.
PER ERICSSON
Rådjursparasit här för att stanna
PARASIT Insekten rådjurets nässtyng har etablerat sig i Sverige,
konstaterar Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) efter
att flera fynd av larver har gjorts
på trafikdödade rådjur.
Insekten är en typ av fluga
som sprutar in en vätskedroppe
med mikroskopiska larver i
nosen eller munnen på rådjur.
Larverna fäster sig i slemhinnan
i svalget och utvecklas
till cirka två centimeters
storlek innan de kryper
eller hostas ut och så
småningom förpuppas
och blir flugor. När det finns
många larver i svalget kan det
innebära halsirritation och svårigheter för värddjuret att äta.
Sedan tidigare finns renens
och älgens nässtyng i Sverige.

ENKÄT Skog, vatten, jaktbart vilt
och stjärnklara nätter – men bara
vart femte företag inom naturturism klarar sig utan andra
näringsgrenar vid sidan av. Det
visar en enkät till 2 000 företag
och organisationer som arbetar
med svensk naturturism.
– Företagarna lyfter fram hög
kompetens, tillgång till natur och
starkt personligtengagemang som
vägar till framgång, säger Peter
Fredman, professor på Mittuniversitetet till Landsbygdsnätverkets
nyhetsbrev. Problemen är dålig lönsamhet, brist på eget kapital, ingen
egen mark och svårigheter att förstå regler som rör markanvändning.
Då harpest är en anmälningspliktig sjukdom ska misstänkta
fall rapporteras till smittskyddsläkaren i respektive landsting
eller region eller till Folkhälsomyndigheten.
Rådjurets nässtyng
påverkar beteende och
kroppsvikt. Foto: Stefan
Örtenblad/SKOGENbild
Vanligen söker insekterna sig
till sina normala värdjur, men
det händer att de tar fel och
angriper hund eller människa.
Fall av älgens nässtyng har konstaterats hos människor i Norge,
Finland och Sverige.
AD
 Skogsstyrelsen kollar
återväxt från luften i år.
Tillsyn flyger i luften
HELIKOPTER Under september tar Skogsstyrelsen helikopter till
hjälp för att inspektera återväxt och miljöhänsyn vid avverkningar
i Norrbotten.
– Skogsstyrelsen genomför fältbesök varje år när vi kontrollerar
om det kommer ny skog efter avverkning. Genom att använda
helikopter kan vi effektivisera vårt arbete och snabbare uppmärksamma skogsägarna på var skogen inte växer tillräckligt bra, säger
Maria Sundén, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten var 26 procent av skogsföryngringarna i
Norrbottens län inte godkända sju år efter avverkning, det vill
säga det växer inte ny skog i tillräckligt stor omfattning. Det visar
en uppföljning av skogens återväxt under perioden 2011 till 2014.
Under tillsynsinsatsen räknar Skogsstyrelsen med att flyga över
cirka 600 hyggen. Det man ska kontrollera är vilka åtgärder som
utförts, om åtgärden är lämplig på marken och om skogsvårdslagens krav på antal plantor per hektar uppfylls.
På ett urval av hyggena kommer myndigheten även att inspektera hur markägarna har följt upp de miljöhänsyn de vid avverkning angav att de skulle ta.
AD
I KORTHET
TOPSAR VIRKESLASTER Danmark har prövat dna-testning för
att kontrollera att virket inte kommer från olagliga källor.
GRATTIS Det finländska skogsbolaget UPM firar att man introducerades på börsen för hundra år
sedan. År 1915 behövde företaget
pengar för att haka på den boom
som första världskriget skapade.
PLANTAGER LOCKAR INTE
Indonesien kommer inte att nå sitt
mål på två miljoner hektar skogsplantager, meddelar myndigheterna. Företagen vill inte investera och
det beror på förbudet att exportera
rundvirke.
TRÄHUS TAR ÖVER I Spanien
börjar skogsindustrin återhämta
sig lite efter att krympt med 75
procent under krisen. En växande
marknad är småhus i trä. Hittills
har sten och betong dominerat
men trä är mer miljövänligt,
konstaterar en spansk importföreträdare.
MEST LÄST Vad toppade diskussionerna på Skogsforum i sommar? Ny teknik, meddelar Fredrik
Reuter. Mest läst var tråden om
nya traktorn Valtra N4. Sedan kom
skogsvagnen Mannfolk Johan 83.
Trea blev en Husqvarnasåg som
skurit.
Höstplantera
– och skörda nya
framgångar direkt
Vänta inte till våren, utan plantera
din nya skog redan i höst!
Om du beställer plantor som är behandlade
med Conniflex så får du ett både effektivt och
miljövänligt skydd mot snytbaggeangrepp.
Och beställer du för leverans under hösten
2015 bjuder vi på en behandling med Trico
– ett biologiskt och miljövänligt medel som
skyddar mot viltbetning.
Ring 0771-355 355 eller kontakta din
säljare redan i dag och gör din beställning!
Behandla med Conniflex
och få Trico på köpet!
+
www.skogsplantor.se
SKOGEN 11
AKTUELLT
Storstadsparker
bildar nät
”Infofilm”
passar på dagis
KLIMATNYTTA Ett nätverk för
storstadsparker i hela världen har
bildats. Bland initiativtagarna
finns Världsnaturfonden WWF
som påpekar att parker och gröna
ytor spelar en stor roll i kampen
mot klimatförändringar, eftersom
de dämpar temperaturökningen
och absorberar skyfall.
SÅGNING I våras presenterade
Sveaskog sex animerade kortfilmer i utbildnings- och marknadssyfte. De ingår i kampanjen
”Skogsbruk på ren svenska” vars
mål är att nyansera bilden av det
svenska skogsbruket. Nu får
filmerna kritik.
– De kan kanske passa på
dagis en regnig dag, kommenterar företrädare för Naturskyddsföreningen som anser
att filmerna inte är nyanserade
men möjligen nyanserande.
Enligt Sveaskog fokuserar
filmerna på miljön och besvarar
frågor om avverkning och hållbart skogsbruk, men ger även
fakta som belyser skogens inverkan på samhällsekonomin.
Sveaskog ska nu se över filmerna
och utvärdera hur man går
vidare.
PE
Måttlig träning
räcker
31
MILJARDER
… träd finns det i Sverige enligt
tidskriften Nature. I hela världen
finns det drygt tre biljoner (tolv
nollor), en halvering sedan början
av den mänskliga civilisationen.
12 SKOGEN
Årets trädfotograf har korats
av Vi-skogen och Tidningen Vi.
Vinnarfotot som fick en tredjedel
av de 2 500 rösterna togs av
Jonna Jinton (t v), bloggare och
Grundtjärns-bo.
Foto: Jonna Jinton
Foto: Le Carlsson/SKOGENbild
BELASTNINGSSKADOR Forskare
vid Hälsohögskolan i Jönköping,
Eleonor Fransson och Sofi Fristedt,
har på uppdrag av Arbetsmiljöverket sammanställt kunskap om
arbetsrelaterade belastningskador.
De lägger också fram förslag på hur
man kan förebygga skadorna. Deras
bästa recept är fysisk träning. Helst
ska aktiviteterna spridas över hela
veckan.
– De generella rekommendationerna för att behålla eller förbättra
hälsan är att man ska utföra måttligt fysiskt ansträngande träning
under sammanlagt två och en halv
timme i veckan. Vid mer högintensiv fysisk aktivitet räcker det med
halva tiden, framhåller Eleonor
Fransson.
För att träningen ska ge bästa
effekt är det även viktigt att att
det ges tillräckligt med tid för återhämtning. Att se över arbetsplatsen med målet att minska ogynnsamma arbetsställningar är också
av största vikt framhåller ArbetsPE
miljöverket i rapporten.
Sabotör på gång
igen i Jämtland
JAKTTORN För tredje året i rad
Fler olyckor nära
foderplatser
TRAFIK Det tycks ske fler vilt-
olyckor i områden där det finns
utfodringsplatser för vilt, även
när avståndet är upp till 1,5 kilometer till vägen. Det tycker sig
polisen i Småland se.
– Det är ingen vetenskaplig
undersökning, men jag har konstaterat att det är en högre koncentration av viltolyckor där jag
vet att det finns mat för viltet,
säger Mats Berg, viltolyckssamordnare vid polisen i Kalmar och
Kronoberg, till tidningen Land.
Slutsatserna baseras främst på
studier av en del av E22:an norr
om Oskarshamn, skriver Land.
– Där det finns en utfodringsplats med stor mängd sockerbetor har vi en ökning av viltolyckor med 25 till 30 procent,
ibland upp till 50 procent, säger
Mats Berg.
Statistiken visar också att
olyckorna ökat nära majsodlingar,
skriver tidningen.
AD
har älgjakten i Jämtland fått
en tung inledning.
Under jaktens första morgon
upptäcktes att fem jakttorn
sågats ner. Sammanlagt uppskattar jaktlag och polis att fler
än 200 torn har förstörts sedan
2012.
Den här typen av brott är
ytterst försåtliga och kan innebära livsfara, då flera höga torn
med beräkning försvagats så
att de kan störta samman när
någon klättrar upp. Men i de
flesta fall har tornen sågats ner
och krossats när de fallit mot
marken.
Tillvägagångssättet gör att
polisen ånyo intresserar sig den
cykelburne djurrättsaktivist som
greps i fjol. Han kunde dock inte
med säkerhet bindas till något
av brotten utan släpptes.
PE
Nordea Bank AB (publ)
Ibland ser man inte skogen för alla träd
Vi vet att du har att göra från morgon till kväll och därför behöver en bra bank som förstår.
Det gör vi på Nordea och vi ger dig stöd och hjälp i alla frågor som rör din ekonomi och framtiden.
Vare sig det gäller investeringar, skatter eller generationsskiften.
Fråga oss, för vi kan och förstår.
Gör det möjligt
Läs mer på nordea.se/jord&skog
SKOGEN 13
SLÄKTTRÄD I SKOGEN
I BASTUTRÄSK BLEV SOMMARENS AVVERKNING EN
REN FAMILJEANGELÄGENHET. TRE GENERATIONER NILSSON
ÄR MASKINFÖRARE I SAMMA LAG. JAKT OCH UTELIV VÄGDE
TUNGT NÄR DE VALDE YRKESBANA.
Text & foto: MATTS BILDSTRÖM
D
irekt efter utbildningen på skogsbruksgymnasiet i
Burträsk började
Isak Nilsson som
maskinförare på företaget
Skogsavverkaren i Jörn. Därmed blev han den femte generationen Nilsson som arbetar
i skogen – och den tredje i
samma arbetslag.
När SKOGEN besökte en
slutavverkning utanför Bastuträsk i Västerbotten bestod
nämligen det ena skifteslaget
av Isak, hans pappa Morgan
och farfar Brynolf.
LAGETS ÄLDSTE HAR dessutom
upplevt samma situation förr.
Fast den gången var han yngst.
– År 1974, det år jag började
arbeta för Domänverket i Överkalix, var jag ungtuppen i det
arbetslag där även min pappa och farfar jobbade, berättar Brynolf Nilsson.
Han minns de första arbetspassen med ett slags markberedare som drogs av en lunnare, en typ av äldre skogsmaskin som användes för att släpa ut hela stammar från
skogen till skogsvägen.
Det är nog anledningen till
att även Isak har valt skogen
som arbetsplats, tror han.
– Isak har varit med på
jakterna sedan han var liten.
Han har en jämthund och har
redan fällt flera älgar, säger
farfar Brynolf.
DAN LINDGREN SOM ÄGER företaget
där de tre i familjen Nilsson
arbetar tror att arbetets
flexibilitet har flera fördelar.
– Med självgående arbetslag
varken vill eller behöver jag
lägga mig i hur de jobbar och
planerar så länge som produktionen fungerar bra och alla är
nöjda. Den flexibiliteten är
nog omöjlig att uppnå i ett
 Isak Nilsson (t v) är yngst i
högpresterande 7 till 16-jobb.
det arbetslag som mönstrar tre
generationer av samma familj.
Allt bygger på förtroende och
I bakgrunden farfar Brynolf och
även uppdragsgivaren Holmen
till höger pappa Morgan.
ger oss mycket bra förutsättningar att jobba effektivt, säger Dan Lindgren.
Osökt leder samtalet in på vilka kategorier av människor som blir maskinförare i skogen och dessutom
stannar kvar i jobbet.
– Vanan från jakt och uteliv tycks vara genomgående
egenskaper, säger Dan Lindgren och tar familjen Nilsson
som ett exempel.
BRYNOLFS HUMOR OCH glada humör skiner hela tiden
igenom. På frågan hur han kort skulle sammanfatta
skogsbrukets utveckling genom åren kommer svaret
blixtsnabbt:
– Jobbet har blivit lättare främst genom att det blivit
långt mindre skruvande i maskinerna.
Att behöva reparera mindre har gjort jobben mer trivsamma, tycker han.
Stämningen i kojan tyder på att det handlar om en
harmonisk arbetsplats. Jakt tycks vara det gemensamma
fritidsintresset och Morgan som har tre jämthundar där
hemma ser redan fram mot älgjakten.
– Jobbet är tämligen fritt och vi kan flexa en hel del
för att få mer ledig tid under jakten, säger han.
14 SKOGEN
DÄRFÖR TYCKER HAN att branschen aktivt borde söka
maskinförare i dessa intressekategorier. Dessutom vill
han se högre inträdeskrav till dagens utbildningar. Det
skulle öka statusen på jobben, säger han.
Själv har han haft tur med låg omsättning på arbetskraft och hoppas att det ska fortsätta så.
– Brynolf har jobbat sex år i företaget och hans son
Morgan dubbelt så länge. Om den trenden fortsätter
borde Isak jobba här i åtminstone 24 år, filosoferar
Dan Lindgren.
Det vill inte Isak lova riktigt.
– Men vi kör på och ser vad som händer under resans
gång, säger han. n
Utnyttjandegrad, produktivitet och bränsleförbrukning.
Vi lanserar våra första G-seriemodeller under senhösten. I de nya maskinerna kombineras
en mängd förbättringar i styrsystemet och drivlinan med ökad effekt och ökat vridmoment.
I John Deeres nya motorer samverkar styrkorna hos både EGR- och SCR-systemen vilket
resulterar i en bränsleeffektivitet som gör skillnad.
Tillsammans med vår nya Forest Sight satsning ökar produktiviteten och utnyttjandegraden,
samtidigt som kostnaderna sänks. G-serien – More than a machine
JohnDeere.se/forestry
Ute är inne
 – Jag har sett ett träd
som är femhundra år!
Träd kan bli tusen år!
De kan bli SÅ tjocka!
UTOMHUSPEDAGOGIK Fler och fler undervisar
utomhus. I Höör fick skolbarn gå ut i skogen
för att lära sig nyttan med avverkning.
När granskogen intill Sätoftaskolan i Höör
skulle avverkas ryckte utomhuspedagogerna
ut. Kerstin Engblom, Eva Warelius och Mats
Svensson kom till skolan på uppdrag av
Stiftelsen Skånska Landskap som äger och
förvaltar marken. Skogsarbetaren Calle
Olsson var också med och berättade om
skogsbruk. De var med före, under och
efter avverkningen.
– Självklart skulle barnen bli ledsna om
det plötsligt stod en avverkningsmaskin i
deras skog, berättar Åsa Johansson, verksamhetschef för utomhuspedagogik på
Stiftelsen Skånska Landskap.
Hon berättar att stiftelsen tidigt tog
kontakt med skolan för att få komma dit
och förbereda barnen.
– VI VILLE LÄRA BARNEN om skogen utifrån
avverkningen, vända något som kunde
upplevas som negativt till något positivt.
På plats tog man med barnen ut i skogen
och förklarade att den var stormskadad
och gammal nog för avverkning och att
16 SKOGEN
träden skulle användas som virke.
– Skogsmaskinsförarna visade maskinen
och pratade med barnen. De berättade även
vad det finns för olika jobb i skogen. Osby
naturbruksgymnasium var här och berättade bland annat att tjejer ofta är bättre
maskinförare än killar, säger Åsa Johansson.
Eleverna fotograferade skogen innan
avverkning och fick även spara en hel del
virke att använda till ett uteklassrum på
skolgården. Via trissorna togs
tidsperspektivet in: Hur länge
har skolan respektive träden
funnits på platsen?
– Vi hade även en fortbildningsdag i samarbete med
Skogsstyrelsen för alla intresserade lärare på skolan.
det inomhus i klassrummet. Kunskapen lagras både i kropp och huvud, konstaterar Åsa
Johansson.
Enligt henne kan utomhuspedagogik
användas i alla ämnen.
– Vi arbetar mycket med det konstnärliga
och kreativa skapandet inspirerat av naturen. Via en berättelse tränas språkförståelse
och fantasi. Försök att förklara begreppet
murken för en sjuåring – det är nästan omöjligt utan att visa. Man känner
och luktar och tar in hela
innebörden av murket trä.
”Det är lättare
att uppfatta
omkrets, volym
och höjd utomhus. Man får in
begreppen i
kroppen”
STIFTELSEN VILLE ÄVEN lyfta de
höga naturvärden som redan
fanns i området och återplantera med ädellöv i stället för gran. I våras slöts cirkeln, då
eleverna var med och planterade sin nya
skog.
– Det är det som utomhuspedagogiken
handlar om, att hämta kunskap i så autentisk
miljö som möjligt. Efter det fördjupas läran-
ÄVEN ÄMNEN SOM matte och
svenska kan vinna på utomhuslärande.
– Det är lättare att uppfatta
omkrets, volym och höjd
utomhus. Man får in begreppen i kroppen, säger Åsa
Johansson.
– Sedan har vi alla andra värden, inte
minst hälsan. Ett arbete utomhus ger såväl
motorisk som social och mental träning.
Ofta måste eleverna samarbeta i olika
problemlösningar på plats.
Text & foto: KARIN BERNLE
Försäkring
k
för
f din
d nya
skogsmaskin
AB Svensk Skogsmaskinförsäkring är en
oberoende försäkringsförmedlare med
många års erfarenhet av både branschen
och maskinerna. Vi erbjuder
j
digg som kund en
förmånlig försäkring, där både omfattning
och självrisker är anpassade till dina behov.
Som ny kund får du en prova-på-försäkring
till kraftigt rabatterad premie (30 %) på
samtliga dina skogsmaskiner.
För mer information om våra försäkringar
och prova på-erbjuda
på erbjudandet
andet är du välkommen
att ringa AB Svensk Sk
S ogsmaskinförsäkring,
på tel. 026-51 52 09.
www.svenskskogsmaaskinförsäkring.se
POSITIVA EFFEKTER
Emilia Fägerstam på Linköpings universitet har gjort
studier som visar på en rad positiva effekter med utomhuspedagogik. Bland annat:
1. Eleverna lärde sig mer och blev mer engagerade i undervisningen.
2. Sammanhållningen och samarbetsförmågan i klassen
ökade.
3. På språklektionerna vågade eleverna prata mer och kände
sig tryggare i klassrummet.
4. Det var lättare för eleverna att lära sig adjektiv ute, att
beskriva hur vinden blåser och löven rör sig.
5. Även i matematik presterade eleverna bättre resultat
med utomhuspedagogik.
MÅNGA SATSAR PÅ BARN
Hittills i år har 12 000 barn varit ute med Stiftelsen Skånska Landskap, men det finns många fler som arbetar för att
utomhuspedagogik ska bli ett normalt inslag i skolan,
främst grundskolan.
Utenavet är det nationella nätverket för många av dessa.
Här finns organisationer som I Ur och Skur, Movium, Naturskoleföreningen och Skogen i Skolan.
Skogen i Skolan finansieras av näringen och samordnas
av Föreningen Skogen. Nyligen har man startat en verksamhet som riktar sig mot skolor i storstäderna som SKOGEN
kommer att berätta om längre fram.
svenskskogsmaskinforsakring.se
SKOGEN 17
VIRKESMARKNADEN
Bra att SCA delas?
just nu är att SCA tänker dela upp bolaget
i två divisioner, skog och hygien. Ett definitivt beslut kan
dröja in på 2017, men aktien steg vid beskedet. För skogsägaren betyder nog inte ett självständigt bolag eller dotterbolag i skog så mycket. Uppdelningen ska leda till ett bättre
fokus på koncernens båda verksamheter. Förhoppningsvis
betyder det att det nya skogs-SCA kommer närmare sina
leverantörer med bättre service.
Holmen har höjt listpriserna på timmer med 15 till 20
kronor per fub i Mellansverige och i Mälardalen. Holmens
beslut sedan i somras att även börja såga tall i Braviken är
ett av skälen till höjningarna. Bolaget behöver furan!
Sörmlandspriserna har länge legat under östgöta- och
smålandspriserna, men avståndet har nu krympt en aning.
Eftersläpningen av timmerpriserna och massavedspriserna
i Sörmland och Mälardalen har retat skogsägarna i området.
Söderut till den stora avnämaren sågverket Braviken är det
inte mer än tio mil från Mälaren – och i södra Sörmland
bara några mil.
Mellanskogs prislistor på Gotland är nu i paritet med de
höjningar som genomfördes i somras på fastlandet. På furu
är nu Mellanskogs priser på Gotland till och med högre än
Holmens i Sörmland.
DEN STORA SNACKISEN
i Mellansverige fortsätter att vara ett
sorgebarn, inga höjningar i lågprisdiket. En cynisk tröst är
att jätteprojektet Angara Paper i Sibirien har gått i konkurs.
Det skulle bli den största massafabriken i världen med en
årsproduktion på 1,2 miljoner ton med exportinriktning i
första hand på Japan och Asien. Visserligen är Sveriges massaexport till Asien inte ens tio procent av den totala exporten,
men på sikt hade den anläggningen kunnat bli ett hot.
MASSAVEDSPRISERNA
Den anmälda arealen slutavverkning ökade
med tio respektive elva procent under juni och juli jämfört
med motsvarande månader förra året, visar Skogsstyrelsens
statistik. Ökningen har skett i Norrland och Götaland.
Men med statistik kan man förstås bevisa det mesta. Ser
man på en längre period, januari till juli, har det i år anmälts
14 procent mindre areal.
Grotpriserna har slutat sjunka under året. Men i jämförelse
med för tre år sedan är priserna på grot
cirka tio procent lägre.
LITE MER POSITIVT:
JÄMFÖRPRISER
SKOGENS VIRKESSPECIAL 14 SEPTEMBER 2015
Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd.
Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning
TIMMER, NORMALBESTÅND
TALL
BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3)
452
327
BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3)
476
369
Norra Skogsägarna, Norrbotten kust
418
329
SCA, Norrbotten kust
444
332
Sveaskog, Norrbotten
449
357
Holmen, Västerbotten
388
362
Norra Skogsägarna, Västerbotten norra
421
339
SCA, Västerbotten
444
346
Sveaskog, Västerbotten kust
449
364
Nätraälven, Ångermanland
452
402
Norra Skogsägarna, Ångermanland
397
351
Norrskog, södra Lappland/Jämtland
405
340
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
392
348
Norrskog, Västernorrland kust
405
340
SCA, Västernorrland/Jämtland
437
360
Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland
400
322
Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl
418
338
BillerudKorsnäs, Hälsingland
407
375
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
434
347
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
398
353
Holmen, Dalarna/Gästrikland
426
343
Mellanskog, Dalarna/Gästrikland
434
347
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
379
328
BillerudKorsnäs, Dalarna
384
349
BillerudKorsnäs, Gästrikland
394
357
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
406
341
VVDS, Värmland2)
425
382
Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro
363
344
Forimp, södra Värmland
456
398
Mellanskog, Västm/Uppl/N Sthlm/N Örebro/N Värml
409
356
Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland
391
347
Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland
379
328
Holmen, Uppland
404
357
Holmen, norra Örebro/Västmanland
401
393
BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl/Shlm/Uppl
393
358
Mellanskog, S Örebro/S Värml/Sörml/S Sthlm
421
379
Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland
366
353
Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland
406
364
Stora Enso, Sörmland
388
375
Holmen, Sörmland/södra Örebro/S Sthlm
406
392
BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland
400
381
VVDS, Dalsland2)
452
411
Stora Enso, Västra Götaland
388
328
Sveaskog, Skaraborg
LARS ÅKERMAN
virkesmarknad@skogen.se
Bygghandelns försäljning
har ökat hittills i år. Om
den trenden fortsätter
under resten av året kan
det innebära en liten press
uppåt för timmerpriserna.
18 SKOGEN
Skogsvårdsåtgärderna blev dyrare förra
året, enligt Skogsstyrelsen. Om den trenden fortsätter kan det betyda
ökade kostnader efter avverkning.
GRAN
Sveaskog, Götaland
432
412
Inga uppgifter
Inga uppgifter
Holmen, Östergötland
476
478
Holmen, Småland
472
455
Södra, Region Öst
491
474
Södra, Region Väst
491
465
Mellanskog, Gotland
416
356
Finland södra v36, €9,42
617
531
Utvecklingen för svenska aktier, statsobligationer och skogsmark
350
Svenska aktier (SPX CAP Index) 12,4% per år
300
Svensk skogsmark (kr/m3) 7,7 % per år
250
BARR
BillerudKorsnäs, Norrbotten
250
–
290
Holmen, Norrbotten/Västerbotten
280
–
290
N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm
275
–
275
SCA, Norrbotten/Västerbotten
250
–
290
Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten
275
–
300
Nätraälven, Ångermanland
300
-
300
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
280
280
290
Norrskog, Västernorrland
250
250
271
SCA, Västernorrland
250
262
290
Holmen, Hälsingland
230
245
270
Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed/S Jämtl
230
245
270
Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
230
245
270
Mellanskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
270
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml
230
245
265
Holmen, Uppland
230
245
270
Holmen, Sörmland/Västmanl/Örebro/S Sthlm
230
245
270
Mellansk, Mälardalen/Västmanl/Uppland
230
245
275
Stora Enso, Mälardalen1)
230
245
270
BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1)
230
245
270
Sveaskog, Västmanl/Uppl/Sörmland
230
245
270
VVDS, Värmland1)
230
245
270
Mellanskog, Värmland
230
245
270
Stora Enso, Värmland
230
245
265
Sveaskog, Örebro
230
245
270
Sveaskog, Värmland
230
245
265
Forimp, Värmland1)
230
245
265
Stora Enso, Värmland/Örebro
230
245
270
Mellanskog, Örebro
230
245
275
Stora Enso, Bohuslän/Dalsland
250
265
290
VVDS, Dalsland
280
295
295
Holmen, Östergötland/Småland
280
295
320
Sveaskog, Östergötland/norra Småland
280
295
320
Södra, Västra Götaland
280
280
320
Södra, Östra Götaland
280
295
320
Mellanskog, Gotland
250
250
290
Sveaskog, Skaraborg
280
280
295
Finland södra v36, €9,42
286
278
265
Lettland Nord v33, €9,35
282
285
299
Lettland Syd v33, €9,35
281
281
293
Förklaringar jämförpriser och massaved
• Listan på jämförpriser återspeglar priset per
kubikmeter när ett normalbestånd avverkas.
Timrets längd, kvalitet, diameter och andel
massaved vägs ihop.
• Gäller avverkningsuppdrag.
• Exkl. avverkningskostnader.
• Underlaget för jämförpriserna är köparnas
prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder,
vilket innebär att visade priser är något för
höga i norr och för låga i söder.
GRAN
BJÖRK
• Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat.
• Massaved anges exkl. transportavdrag.
Norr om E 18 finns transportavdrag.
Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du
läsa på skogen.se/jamforpriser.
1) Ej transportavdrag.
2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag.
3) Transportavdrag på timmer.
200
150
100
Statsobligationer (OMRX T-bond) 4,9 % per år
50
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Skog stabiliserar portfölj
Med allt lägre räntor och höga värderingar av till exempel aktier och obligationer
har intresset för att investera i realtillgångar som jord- och skogsmark ökat rejält.
I en analys i SEB:s i nyhetsbrev betonas att skog ger förutsägbar och långsiktig
avkastning. Råvaran växer ständigt och är oberoende av konjunktur och politik.
Enligt SEB kan det vara värt att överväga en blandad portfölj, där innehavet i
skogsmark sänker portföljens totala risk samtidigt som avkastningen i stort kan
behållas på samma nivå som för en portfölj utan skogsmark.
För att jämförelsen i diagrammet ska vara enkel har man för skogens del
använt LRF Konsults siffror och räknat på två procents årlig direktavkastning som
återinvesteras. Även de andra indexen är återinvesterade. Det syns tydligt att
skogsmark har en korrelation med ränteutvecklingen, men ligger lägre än aktiemarknaden. Källa: Greenroom.seb.se
Foto: Per-Anders Sjöquist
MASSAVED 14 SEPTEMBER 2015
Kamera tar över mätningen
VIRKESMÄTNING Snart kommer en
stor del av virket i Sverige att mätas in
med kamera. Bilderna från obemannade stationer skickas in till en virkesmätare som sitter på en central och
bestämmer volym och kvaliteter med
hjälp av dem. Nio stationer har testats
under första halvåret och under resten
av året och nästa kommer det att byggas uppåt fyrtio anläggningar till.
Men hur pålitlig blir mätningen?
– Redan nu ligger vi gott och väl i
nivå med den vanliga, manuella mätningen. Tekniken kommer att utveck-
las ytterligare och då kan vi räkna med
ännu högre mätningsprecision, säger
Lennart Stenquist, affärschef på Stora
Enso Skog.
Dessutom ska den nya teknikenge
högre trovärdighet i virkesaffären,
eftersom bilderna på varje leverans
sparas en tid och kan analyseras igen
vid behov.
Vid större fasta anläggningar kan
kameratekniken kombineras med
laserteknik. En sådan anläggning
finns vid Bravikens pappersbruk.
BE
SKOGEN 19
VIRKESMARKNADEN
3 SNABBA
JOSEFIN THORELL
Presstalesperson, IKEA-gruppen
1
Nyligen köpte Ikea 33 600 hektar skog i Rumänien. Varför?
– Vi vill försäkra oss om att det
finns miljömässigt hållbart trämaterial till våra produkter. Vi
köper träråvara från många länder,
men den enda skogen vi äger finns
i Rumänien och i Baltikum. Vi förvaltar inte själva i Baltikum, det är
för litet. Vi förvaltar skog även i
länder där vi arrenderar skog. Det
vanliga är dock att andra förvaltar
skogen utifrån våra krav.
2
Ni säger att ni fäster stor vikt
vid hållbar skogsförvaltning,
vad innebär det?
– All skog som köps upp ska
FSC-certifieras. Vårt mål är att allt
trä i våra produkter ska komma från
certifierad skog eller återvunnet
material år 2020. Vi följer skogsvårdslagarna i respektive land,
men har även ett eget övergripande
regelverk. Vi har dessutom skogsexperter som jobbar i fält i olika
länder.
3
Har ni fabriker i alla länder
där ni äger skog?
– Nej, Rumänien är första landet
med hela tillverkningskedjan. Därifrån exporterar vi en del till andra
länder i Europa. Vi försöker ha så
korta transportsträckor som möjligt. I Rumänien har vi över tjugo
leverantörer som främst tillverkar
KB
soffor, bord och stolar.
UNDVIK RYSSLANDSFONDER om
du vill slå vakt om hur
skogarna mår. Den
släppte ut 16 kilo koldioxid per 100 kronors
omsättning. Kina- och
Indienfonderna ligger
kring sju kilo, uppger
Handelsbanken.
20 SKOGEN
 Det finns ett antal värderingstjänster för skogsägare.
Norras är den senaste.
Foto: Matts Bildström
Allt fler verktyg
värderar skog
FASTIGHETSVÄRDERING Några
mäklare erbjuder numera verktyg
som uppskattar värdet på skog.
Norra Skogsägarnas webbtjänst
är en av de mer avancerade.
Ända ned på sockennivå kan man
nu ta reda på vad skogen på en
fastighet är värd. Norra lanserade en webbtjänst i våras som på
grundval av försäljningsstatistik
från lagfarter och mäklarannonser räknar fram ett värde på skog
eller en skogsfastighet.
Tjänsten kallas Värdeindikator Skog & Mark och har arbetats fram av Torbjörn Sundelin
och hans företag TOP Skogliga
beräkningssystem. Det utnyttjar
statistiska samband mellan försäljningspriser och data i skogsbruksplanen, lokala virkespriser
samt kostnader för avverkning
och skogsvård.
TOLV VARIABLER SOM finns i skogs-
bruksplanen ska matas in för att
verktyget ska kunna ge en uppskattad prisuppgift. Det handlar
om belägenhet (kommun och
församling), skogsförråd, bonitet,
ålder och trädslagsfördelning.
Värderingen ställs också i relation till priser på närliggande
fastigheter. Om det inte finns
Tolv uppgifter är allt som behöver matas
in i Norras webbverktyg för värdering av
skogsfastigheter.
tillräckligt många inom församlingen som grund sträcker systemet ut sökningen i närområdet
tills minst åtta fastigheter ingår.
SKOGEN GJORDE DENNA snabbkalkyl
på en fastighet i Lofta församling, Västerviks kommun. Värdet
på de 39 hektaren skog blev 2,5
miljoner kronor, men Torbjörn
Sundelin gjorde också en djupanalys med alla de detaljer som
finns i datorprogrammet; förutom bonitet, virkesförråd,
ålder, trädslagsfördelning också
sådant som skotningsavstånd,
arrondering, gallringsbehov och,
inte minst, kapitaltäthet – i klarspråk hur många rika personer
som bor inom rimligt avstånd
från skogsfastigheten.
Nu blev värdet på vår testfastighet något lägre, 2,26 miljoner
kronor, vilket berodde på att
underlaget för Lofta församling
inte var tillräckligt stort under
2014. Det såldes inte åtta fastigheter där under året, utan systemet behövde en radie på 66 kilometer för att få ihop åtta försäljningar att jämföra med och då
inkluderades flera fastigheter
med lägre värde i beräkningen.
Den mer avancerade analysen
kallas totalvärdering och kostar
mellan 4 000 och 5 000 kronor.
Den här typen av värdering
tar dock bara hänsyn till värdet
på skogen. När byggnader, åker
och härlighetsvärden läggs till
blir prisbilden förstås en annan.
NORRA ERBJUDER ÄVEN några andra
tjänster kring värdering på sin
webbplats. En är Prisstatistik
Skog & Mark, där man kan se
prisutvecklingen per hektar de
senaste fem åren i fem olika
regioner. En annan är Prisindex
Skog & Mark som utgår från
indexet 100 vid årsskiftet
2011/12. Det steg till 105 fram till
2012, men började sedan sjunka
och planande ut till 88 i juli i år. u
Prisklyftan ökar
mellan norr och syd
Per vet att din gård
inte bara är siffror.
SKOGSMARK Prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige när
det gäller skogsfastigheter är rekordstora. Under första halvåret
sjönk priserna i norr, samtidigt som de steg i de södra och mellersta
delarna av landet.
Det framgår när LRF Konsult summerar första halvårets försäljningar av skog.
– Skillnaden känns inte motiverad, säger Markus Helin som är
chefsmäklare på LRF Konsult i ett pressmeddelande.
I södra Sverige ökade genomsnittspriset per
m3sk under första halvåret med två procent
jämfört med 2014. I mellersta Sverige är
ökningen i år hela åtta procent, medan prisnivån i norr sjönk med två procent.
Skillnaderna är de största sedan företaget
började sammanställa denna statistik 1995. På
LRF Konsult tror man att en bidragande orsak
till trenden är skillnaderna i råvaruprisermellan de olika landsdelarna.
– Man får generellt bra betalt för skogsmark
i Sverige i dag och marknaden fungerar väl,
säger Markus Helin. Den låga räntan är en stor
bidragande anledning till att skogsmarkpriserna
hålls på en fortsatt hög nivå. Ett för marknaden
lägre utbud jämfört med föregående år är också
en anledning. Vidare upplever vi en större
efterfrågan av stora skogsfastigheter.
I kronor räknat är snittpriset i landets södra delar 549 kronor per
m3sk, uppger LRF Konsult. I norr är motsvarande siffra 243 kronor.
Det finns dock regionala skillnader och i norr drar markpriserna
i inlandet generellt ner snittet. Enligt LRF Konsult bör man också
komma ihåg att de flesta försäljningar av skogsfastigheter i norr
sker under det andra halvåret.
AD
-2%
+8%
+2%
u
Dessutom finns Utbudshistorik Skog & Mark som bland
annat visar att flest fastigheter
säljs under mitten av maj och
mitten av oktober. Totalt handlas cirka 1 300 till 1 400 fastigheter på öppna marknaden per
år i Sverige.
FLERA ANDRA AKTÖRER erbjuder
alternativ till Norra skogsägarnas värderingstjänst. Areal har
till exempel en som kallas
Värderingssnurran som i viss
mån liknar Norras, men som
enbart bygger värderingarna på
företagets egna försäljningar.
Areal har i dag ungefär 17 procent av marknaden.
LRF Konsult med cirka
40 procent av marknaden bygger
också sin statistik på egna för-
säljningar, men räknar sedan om
priserna till kronor per m3sk och
kronor per hektar.
Även Skogssällskapet med en
marknadsandel på fyra till fem
procent bygger sitt prisindex på
egna förmedlingar. Låg kvot
innebär att man får mycket skog
för pengarna, hög att du betalar
för annat än virke. Det kan till
exempel vara närhet till storstad, bra jakt eller dylikt.
NAI Svefa ger varje år ut rapporten Fokus Skog som ger en
mycket generell bild av prisutvecklingen länsvis. Bolaget
erbjuder detaljerade analyser
och värderingar vid köp och försäljningar för enskilda objekt – i
regel större skogsförsäljningar,
inte enskilda mindre gårdar.
Per Wahl
Areal | Linköping
Reg. fastighetsmäklare och
Johan W
gårdsägare.
Per är en av våra kunniga
fastighetsmäklare som vet det
mesta om vad det innebär att
köpa, äga och sälja en gård.
Precis som alla våra fastighetsmäklare och ekonomiska
rådgivare.
Vill du också köpa och äga en
egen bit land?
Välkommen till Areal.
LARS ÅKERMAN
SKOGEN 21
NYA RÖN
Hormon stärker
granens skydd
SNYTBAGGE I en studie vid SLU
i Uppsala har forskare lyckats minska
snytbaggarnas skador på granplantor
genom att stärka plantans försvar.
När plantorna behandlades med
ämnet metyljasmonat som liknar ett
växthormon märkte man att baggarnas ätbeteende ändrades och angreppet blev lindrigare. Skadedjuren
blev inte helt avskräckta, men gnagfläckarna blev dels färre, dels mindre
i storlek. Om plantan på så sätt inte
blir helt ringbarkad av gnaget minsAD
kar risken för att den ska dö.
Svamp hämtar
sig långsamt
FORSKNING Mykorrhizasvampar
som lever i symbios med träd
behöver lång tid för att återhämta
sig när skogen de lever i avverkas.
Forskning visar att de vanligaste
svamparna har kommit tillbaka
först efter sextio år. Det hjälper om
det finns gammal skog i närheten
där det fortfarande finns svamp
kvar som kan sprida sporer, säger
Kerstin Varenius, svampforskare
AD
vid SLU, till Sveriges Radio.
Alla vinnare
på samarbete
TEAMWORK Båda parter tjänar på
goda relationer och nära samarbete
i affärsrelationer mellan skogsentreprenörer och tjänstemän. Slutsatsen
i en studie är att parterna är beroende
av varandra för att lyckas. ”För att
kunderna – skogsägarna – ska bli
nöjda bör parterna arbeta som ett
team i allt från avverkningsplanering
till förhandling och avtalsprocess,”
skriver Skogforsk i ett pressmeddelande. Studien är ett examensarbete vid Skogsmästarskolan. AD
22 SKOGEN
 Palmen som grott ur ett
2 000 år gammalt frö fyller
tio och ska förhoppningsvis
bli anfader till en hel oas.
Tio år gammal, på det 2 011:e
ANTIKBOTANIK Dadelpalmen som
har grott ur ett frö från Herodes
dagar fyller tio och mår fint, men
har blivit av med rekordet.
För tio år sedan lyckades forskare
i Israel få ett drygt 2 000 år gammalt frö från en utdöd art av
dadelpalm att gro. National Geographic berättar att Methuselah,
som den nu tioåriga palmen
kallas, mår bra. Den har blivit
tre meter hög och satt sidoskott
och pollen från denna hanplanta
har använts till att pollinera
nutida dadelpalmer.
Den israeliska jordbruksforskaren Elaine Solowey har
även lyckats få palmfrön från
andra utgrävningar att gro.
Målet är att återskapa en oas
med dadelpalmer som de såg ut
och smakade för 2 000 år sedan.
För att lyckas med det måste
hon också få fram en honplanta
från något av de gamla fröna.
METHUSELAHS DNA studeras nog-
grant och jämförs med dagens
palmers. Bland annat är det
intressant att undersöka denna
och andra palmers medicinska
egenskaper. Dess dadlar lär inte
bara ha varit de godaste, de
användes även som botemedel
för bland annat tuberkulos och
cancer för 2 000 år sedan.
TROTS SIN ÅLDER ÄR Methuselah
– som är döpt efter den 969-årige
man som är Gamla Testamentes
äldsta person – inte längre det
äldsta frö som väckts till liv. År
2011 slog ett ryskt forskningsteam rekordet med cirka 30 000
år när de lyckades få liv i ett sibiriskt blomfrö.
KARIN BERNLE
Trähus ska bli högre och säkrare
gäller trähus och ett
område där det
Ett nytt forskbehövs mer kunskap,
ningsprojekt ska
anser konsultföretaget
utveckla bygganBriab som kommer att
det av höga trädelta i projektet tillhus. Syftet är att
sammans med en rad
undersöka dels
olika aktörer som arkihur trähus med
tekter, projektörer,
minst 20 våningar
byggherrar och forskan konstrueras
kare. Det leds av SP
enligt dagens
Sveriges tekniska
byggregler, dels
Den danska arkitektfirman Berg/CF Møller har ritat ett förslag till ett 34- forskningsinstitut,
vilka områden
vånings bostadshus i trä för HSB i Stockholm.
finansieras av forsksom behöver
ningsrådet Formas och går
cykelperspektiv och tekniska
utforskas ytterligare.
lösningar. Just brandsäkerhet är under namnet ”Tall Timber
Några aspekter som ska prioBuildings – Concept studies”. AD
en springande punkt när det
riteras är brandsäkerhet, livsBYGGFORSKNING
Med "TQFO'VMM3BOHF
5FDIOPMPHZ får du ett bränsle
som passar alla luftkylda motorer, av alla märken, som tankas
med 2 % oljeblandad bensin. Det
används av proffs över hela Europa som uppskattar maximal prestanda, optimal smörjning och att
motorn hålls extremt ren.
Aspen har utvecklats i Sverige
sedan 1988 för alla som vill ha
en smartare bensin i skogen, till
trädgårdsmaskinerna, på
bygget, scootern, mopeden
eller go-karten.
När du väljer Aspen 2 eller Aspen
4 istället för vanlig bensin, blir
motorn enklare att starta, avgaserna mycket renare och driftssäkerheten högre.
Kom in till våra 1000-tals återförsäljare (du hittar en nära dig
på aspen.se) så berättar vi mer
om innovationen som gör
skillnad.
Välkommen!
."9*."-13&45"/%"r015*."-4.¸3+/*/(r&953&.53&/.0503r'¸3"--".¨3,&/
SMARTARE BENSIN.
'ÕSBMMBNÅSLFO
www.aspen.se
SKOGEN 23
FOKUS / VILTVÅRD
Om det finns gott om annan mat
minskar viltskadorna. Det går
att avsätta mark till foder utan
att det drabbar produktionen av
andra värden, inklusive virke.
VILTMAT
vårdar skogen
En genomtänkt strategi för viltvård
kan minska betesskadorna rejält
och dessutom ge positiva bieffekter. På
Selesjö bidrar foderproduktionen till
att fastighetens värde ökar.
Text & foto: BOSSE BACKSTRÖM
24 SKOGEN
SKOGEN 25
FOKUS / VILTVÅRD
 Johan Asp är skogs-
förvaltare på Skogssällskapet och ansvarig för
skötseln av Selesjö. F
ÖR FEM ÅR SEDAN började Skogssällskapet
ändra skötseln av sin fastighet Selesjö i
norra Östergötland. Här är klövviltsstammarna stora och så vill man att det ska
förbli. Med målet att minska betestrycket
på planteringar och ungskogar utformade
man därför en strategi för kraftigt ökad produktion av
viltfoder.
– Att skapa mer viltbete är en viktig del av vårt övergripande mål att förädla och utveckla fastighetsförvaltningen på Selesjö, berättar skogsförvaltare Johan Asp.
– Bättre fodertillgång innebär att vi kan bibehålla
stora viltstammar och en värdefull jakt. Genom att styra
betestrycket ska det inte behöva vara riskfyllt att satsa
på tall. Boniteten ska avgöra vilket trädslag som väljs
– inte rädslan för viltbetning. Annars kan det medföra
att gran planteras på boniteter där tall egentligen är
ett naturligare val. Dessutom har satsningen på viltfoder fått flera andra
positiva effekter, till exempel att det skapas nya natur-
26 SKOGEN
värden och bättre kulturmiljövård. Skogens sociala
värden har också fått en skjuts framåt. Selesjö har blivit
mer varierat med högre andel löv och, framför allt,
ljusare och öppnare genom att tio hektar åkermarksgran har avvecklats.
På den marken återskapades en öppen kulturmark med
viltåkrar som kompletterades med ytterligare sex hektar
obrukad jordbruksmark. De sexton hektaren är fördelade
på åtta viltåkrar. Runt dem har man skapat totalt sju
hektar bryn. Johan Asp säger att dessa övergångszoner
mellan skog och åker bör vara runt trettio meter breda
samt trädbevuxna och sluttande i höjd ut mot viltåkern.
– BRYNEN ÄR VIKTIGA både som foderproducenter och för
att skapa naturvärden. Här vill vi producera löv och öka
den biologiska mångfalden. Vi räknar med att behöva
röja bort inväxande gran med vissa intervall.
Viltåkrarna sköts i femårsperioder. Första året odlas
fodermärgkål alternativt foderraps. Andra år odlas
spannmål med insådd av främst klöver. Därpå följer tre
”Brynen är
viktiga både
som foderproducenter
och för att
skapa naturvärden.”
 Ett viltvatten är
anlagt och ytterligare
fem är planerade.
års vallodling innan cykeln börjar om. En av viltåkrarna
följer dock inte mönstret. Här odlas i stället majs på
0,8 hektar. Majsodling är inte beroende av växelbruk,
utan kan odlas upprepat år efter år.
– Viltåkrarna fungerar även som skyddsåkrar för att
minska skadorna på kringliggande fastigheters kommersiella åkrar, säger Johan Asp.
När stödrätterna räknats av kostar skötseln av viltåkrarna strax över 400 kronor per hektar och år.
Ett viltvatten är anlagt i anslutning till en viltåker.
De närmaste fem åren räknar Skogssällskapet med att
anlägga ytterligare ett per år.
FÖRUTOM RIKTADE INSATSER för att skapa hög foderproduktion på särskilda lokaler genomförs andra åtgärder inom
skötseln av skogsmarken. Johan Asp tar ett exempel:
– Granplanteringar är inte det första man tänker sig
när man ska producera viltfoder, men genom anpassad
röjning går det att skapa stora mängder lövbete utan att
huvudstammarna hämmas. Vi röjer först när lövet på
allvar konkurrerar med huvudstammarna. Granplanteringen är då normalt runt tio år gamla.
Genom att brunnsröja runt granarna sparas det löv
som inte konkurrerar med dem. Det innebär att man
rensar ett cirkelformat område runt huvudstammen.
Brunnsröjningen är för övrigt mycket kostnadseffektiv,
berättar Johan Asp, eftersom den röjda arealen inte
blir så stor.
RUNDTUR
Gå en runda på Selesjös
marker med den virtuella
exkursionen på adressen
korta.nu/wF8
– VID NÄSTA RÖJNING midjeröjs lövet och kan då inte längre
hämma tillväxten hos granen som är långt före. Däremot
bibehålls en betydande foderproduktion hos det tuktade
lövet. Han påpekar också att de lövträd som är mest begärliga, för främst älgen, är helt fridlysta vid röjningen.
Rönn, asp, sälg och ek (rase) sparas alltid och han framhåller även björkens betydelse som foderträd.
– Lövträdslag på rase-listan betas hårt och i brynen
kring viltåkrarna kan det vara en tanke att plantera
blommande, alternativt bärande trädslag. För att dessa
SKOGEN 27
FOKUS / VILTVÅRD
 Funderingar finns
om att plantera rönn‚
en av älgens favoriter,
och andra begärliga
trädslag i brynen mot
viltåkrarna.
begärliga betesträd ska ha en chans att växa upp till
träd måste planteringarna hägnas.
Gallringarna utförs mer konventionellt med normal
naturhänsyn. Skogssällskapet är dock noga med att
spara ogallrade kantzoner mot kärr och andra våtmarker.
Lövet minskas i takt med gallringsåtgärderna, men
huggs inte bort i sin helhet. Målet är att öka lövandelen.
– Avverkning av talldominerade bestånd utför vi vintertid, vilket även gäller naturvårdshuggningar i lövdominerade bestånd. Vi ser alltid till att lägga tall- och lövriset
överst i grothögarna och kvistar inte ut topparna maximalt. På så vis kan hjortdjuren dra nytta av en stor fodermängd som blir extra lättillgängligt vid stora snödjup. En
enkel insats som minskar betestrycket på ungskogarna.
FÖR VARJE AVVERKNING som genomförs ökar arealen för vilt-
foder, eftersom man avsätter avläggsytorna till detta när
virket är bortforslat. Genom att anlägga avlägg på bara
ena sidan av skogsbilvägen blir vältorna dessutom avsevärt längre än om virket lossas på båda sidor vägen.
22 SKOGEN
28
”Valfriheten
gör det också
enklare att
balansera årsvolymerna.”
– De cirka fyra meter breda stråken utmed vägarna
ökar i takt med våra avverkningar. I förlängningen kommer arealen att uppgå till omkring elva hektar.
De frihuggna stråken gör dessutom att skogsvägarna
torkar upp snabbare, till exempel efter regn.
Även ett moget slutavverkningsbestånd kan bidra
till ökad foderproduktion. SKOGEN hinner med en
avstickare till en avdelning, trettio hektar stor. En del
slutavverkades, men på ett stort parti högg Johan Asp
bort granen och behöll en timmerställning med 250
tallar per hektar. – Här var trädslagsfördelningen 60 procent tall och
40 gran. Där hygget togs upp var det tvärtom och därför
valde jag en traditionell slutavverkning där.
Att bärriset gynnas i det utglesade beståndet bidrar till
bättre vinterbete åt älg, hjort och rådjur, men även för
skogsägaren innebär timmerställningen flera fördelar.
– Den ger mig framtida valfrihet. Ur ett landskapsperspektiv var jag givetvis inte intresserad av ett trettio
hektar stort hygge. Jag var heller inte betjänt av att avverka
 En kronhind med
sin kalv i brynet till
majsodlingen.
9000 kubikmeter virke på ett bräde. Nu kan jag i stället
välja hur timmerställningen ska användas i förlängningen.
– Och det är ingen brådska. Tallarnas tillväxt blir mycket god efter urglesningen. Den lite högre kostnaden för
att enbart hugga ut granarna är snart inhämtad. – Jag kan till exempel välja att ställa ut väl rotade
fröträdställningar som markbereds efter tre till fem år
när fröträden producerar som mest frö. Alternativt
slutavverkas vissa partier på vanligt vis.
– VALFRIHETEN GÖR DET också enklare att balansera årsvolymerna och även pricka in när efterfrågan är störst.
Som sagt, det är ingen brådska och att bärriset växer till
under tiden är förstås bara bra, säger Johan Asp.
Det är med ganska enkla medel Skogssällskapet ökar
foderproduktionen på Selesjö för att minska betesskadorna. Två år i rad har heltäckande inventeringar av 336
provytor visat att skadorna är stora och att rasearterna
ofta saknas. En tredje är planerad och sedan ska man
inventera vartannat år. Då kommer man också att få svar
på hur klövviltets betesvanor förändras med fastighetsskötselns nya inriktning och om viltskadorna minskar.
Vad som redan nu syns är att fastighetsvärdet har ökat
med tio procent under de senaste fem åren och den
modifierade skötseln är en delförklaring. Bland annat
medverkar den ökade foderproduktionen till bättre
spridning av viltbetet och minskar betestrycket. Dessutom höjs kvaliteten på tallproduktionen när betesskadorna minskar, förklarar Skogssällskapets fastighetsmäklare Ulrik Abelsson. Han framhåller också att
avkastningen på jakt blir större när man kan bibehålla
stora viltstammar. n
FAKTA SELESJÖ
Areal: 1 090 ha (exkl vatten). Produktiv skogsmark: 900 ha.
Viltåkrar: 20 ha. Foderproducerande kantzoner runt viltåkrar: 7 ha. Zoner längs skogsbilsvägar: 11 ha (under uppbyggnad).
SKOGEN 29
FOKUS / VILTVÅRD
Spara rase till
älgens meny
Foto: Matts Bildström/SKOGENbild
TIPS Man kan man göra mycket för att
skapa mer viltmat utan att det kostar
särskilt mycket, säger Magnus Strandberg (t v), silverkvistvinnare och viltförvaltare på Skogssällskapet, som tillsammans med sin kollega Johan Asp ger tips på hur man
Text & foto där annat ej anges: KARIN BERNLE
kan kan göra.
LEDNINGSGATOR Kraftledningsgatorna producerar
stora mängder löv- och kvistbete på mark som man
inte kan odla något högväxande på. Här har kanterna
på videbuskarna och brakveden betats hårt.
RASE Spara rönn, asp, sälg och ek (rase-trädslagen) vid röjning. Kulturmiljövård, naturvård
och estetiska värden som landskapsvård går
nästan alltid hand i hand med de åtgärder
som gynnar viltfoderproduktionen.
HALVFÄLLNING Man ska vara
rädd om rase-träden. De blir
gamla och producerar massor
med kvistbete. Om ett träd måste
tas bort kan man halvfälla det
och göra ett barträd. Här får viltet
maten serverat i mulhöjd, det är
bara att hugga in.
30 SKOGEN
Foto: Magnus Strandberg
SNÖ På vintern betas gärna
fällda tallar av älgar, oavsett om
det är vind eller maskiner som
fällt dem. Både rådjur och älgar
äter gärna ljung och blåbärsris
om snön inte är alltför djup och
det blir för energikrävande att
krafsa fram.
BETADE TRÄD Återkommande betning har fått ekarna
att stanna i knähöjd. På bilden ser vi ett bergimpediment som fungerar som rena viltåkern. Betade träd
bör man alltid spara, även på produktiv mark. De smakar bättre och ger obetade en chans att klara sig.
Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild
VILTÅKER Enklast är
att återställa tidigare
jordbruksmark. På
viltåkern hittar rådjur
och många andra
växtätare mycket
mat. I kantzoner kring
både naturliga och
anlagda våtmarker
finns mycket lövsly
som ger kvistbete på
vintern och lövbete
på sommaren.
Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild
LÖVRIS ÖVERST
Det finns flera goda
skäl att lägga tall- och
lövriset överst vid
slutavverkning med
skördare. Djuren hittar
stora mängder kvist
som annars vore dolda
av granriset. De når
kvistarna även om det
är mycket snö. Djuren
lockas dessutom ut till
öppna ytor i stället för
att vara hänvisade till
bete i känsliga ungskogar.
BRYN Undvik raka beståndsgränser
mot viltåkrar och annan öppen mark.
Skapa i stället cirka trettio meter
breda bryn, där lövet gynnas.
RÖJ Röj granoch tallföryngringar med tanke
på foderproduktion. Brunnsröj
kring huvudstammarna och
spara det löv
som inte konkurrerar. Midjeröj
lövet i en andra
röjning.
VÄGKANT Gallra bort
all gran tre till fem meter
från vägkanten, men
spara tall och björk. Tre
år senare har det kommit brakved, lingonris,
blåbär och ljuskrävande
träd som rönn, asp, sälg
och björk. Dessutom torkar vägen upp snabbare
efter regn och tjällossning. Du får också bättre
jaktpass på köpet. Om
zonen inte betas tillräckligt hårt är det lätt att
röja den maskinellt.
SKOGEN 31
Skogen0915B.qxp_Layout 1 2015-09-15 11:45 Sida 32
FOKUS / VILTVÅRD
 Vårkvällar är bästa tiden
att se pärluggla. I norra Sverige
lite senare i början av juni.
Holk bra bot mot sork
De bästa sorkjägarna är billiga i drift. Tak över huvudet
räcker. Gott samarbete utlovas.
Varje markägare borde inleda ett samarbete
med den charmiga lilla pärlugglan. Förutom
att minska sorkskadorna kan relationen bli
en angelägenhet för hela familjen och öka
skogsengagemanget i kommande generationer. Barn som får vara med och tillverka och
placera ut holkar vill förstås ha koll
på om någon sedan bor i dem.
Det kan skapa band till skogen
och marken och vara guld
värt inför kommande generationsskiften.
PÄRLUGGLAN ÄR EN EMINENT
sorkfångare. Under ett gott
sorkår kan varje individ fånga
uppåt tusen sorkar. Ugglor är
samlare och under perioder med god
tillgång på föda lagrar de sork för kommande bruk, ofta i andra fågelholkar. Därför
är det viktigt att rensa holkarna inför varje
häckningssäsong.
Man kan hitta ett trettiotal sorkkadaver
eller mer i holkar och för en skogsägare kan
de utgöra skillnaden mellan acceptabla eller
förödande sorkskador, eftersom sorkarna
32 SKOGEN
inte fick chansen att föröka sig under det
skyddande snötäcket.
INVENTERINGAR VISAR ATT det finns flest pärlugglor i områden med många holkar uppsatta. Speciellt i barrskogsområden i nära
anslutning till hyggen eller blivande
hyggen kan ett antal uggleholkar
vara en bra investering som
ofta inte kostar något annat
än lite tid.
Pärlugglan kan i likhet
med vissa andra fågel- och
djurarter öka bestånden flerfaldigt under år när betingelserna är de rätta. Ibland kan
honan tack vare ett överskott på
föda överlåta ansvaret för den första
kullen till hanen för att föda fram en ny kull,
med en annan hane på en annan plats.
Omvänt kan samma hane ha ungar med två
honor samtidigt under riktigt goda sorkår.
Då är det extra viktigt att det finns gott om
holkar för att maximera antalet ugglor när
de gör som mest nytta.
Text & foto: MATTS BILDSTRÖM
SJU TIPS FÖR GOD GRANNSÄMJA
1
Det naturliga boträdet för en pärluggla är en
asp eller ett gammalt träd där spillkråkan har
hackat upp ett bohål. Spara alla hålträd och träd
som på sikt kan bli hålträd, inte bara asp.
I ett kortsiktigt perspektiv är fågelholkar
bra. I naturen finns inga mallar för naturliga
boplatser, det är bättre att bygga en udda holkvariant än att inte bygga alls.
Placera holken tre till fem meter över
marken, helst i gammal tallskog. I motsats
till stora ugglor tycks pärlugglan gilla en nedhängande kvist dryga metern framför holköppningen som skydd för insyn.
Holken tillverkas lämpligen av ohyvlade
bräder, gärna grånade. Det är viktigt att
insidan inte är för slät. Då får inte ungarna fotfäste och har svårt att nå hålet.
Holken bör vara 40 till 50 centimeter djup
med en bottenyta på minst 20x25 centimeter. Ugglor inreder inte sina holkar, så spån
eller flis eller liknande är bra.
Pärlugglor häckar ofta i knipholkar med ett
ingångshål på 120x120 millimeter. Ett bättre
anpassat ingångshål kan vara 90 till 100 millimeter. Då kan holken även locka sparvugglor.
Googla på pärluggla så hittar du ännu fler
praktiska tips, kanske anpassade för just ditt
geografiska område. Du kan också hitta råd för
givande samarbete även med andra uggelarter.
2
3
4
5
6
7
Högeffektiva traktorprocessorer
för ett hållbart skogsbruk
HYPRO 755 med FG45 FÄLLGRIP
HYPRO 450 XL
HYPRO 300
För mer information, kontakta HYPRO på
tel. 0479 220 59 eller besök www.hypro.se
TEKNIK
Se upp för piratsåg! Ärlig huggarvagn. En lektion i kranspetsstyrning.
Idéer till artiklar om skogsteknik mejlas till teknik@skogen.se.
Redaktör:
Per Ericsson
teknik@skogen.se
Färdig matta stoppar skador
MARKSKONING Färdiga
skogsmattor som tas med
på skotaren kan spara tid
och arbete när det gäller att
förebygga markskador.
Nu finns det skogsmattor särskilt utformade
för att tas med på skotare. Lillevrås sågverk
säljer och hyr ut egentillverkade och måttanpassade mattor.
Företaget har länge tillverkat stockmattor
för grävmaskiner och efter att ha lyssnat på
sina kunder på Elmia för några år sedan
bestämde man sig för att även börja göra
skotarmattor. Man har också tagit fram mattor som är avsedda för skördare.
En skogsmatta för skotare är cirka
90 centimeter bred och 4,5 meter lång.
Tjockleken är 20 centimeter, men det går
också att måttbeställa dem.
SVANTE BJÖRNBERG som skotar åt Kristers
skogsservice i Horred är en nöjd användare.
– Nästan på varje avverkning bygger vi
broar, säger han.
Han beskriver hur han dagen innanSKOGEN träffar honom har lagt ut en matta
över en liten bäck och risat ovanpå för att
den ska hålla bättre.
– Man måste vara rädd om mattorna. Jag
vill gärna att de ska vara svetsade i båda
ändar, då håller de ihop. Man vill inte ha järn
som sticker ut och hamnar i hjulen.
FYRA SKOGSMATTOR per maskin och en driven
chaufför kan vara ett bra recept för markskoning. Många maskinlag i området kör för
Södra som numera har en markskoningsgaranti och förser sina maskinlag med fyra
mattor per maskin. Dessutom har man ett
större lager med mattor som kommer med
lastbilen när det behövs.
 För att undvika markskador bygger Svante Björnberg gärna en bro över vatten. Risad bro håller längre.
Infälld bild: Skogsmattan har två svetsade brickor,
en i var ände, för att hålla ihop bra.
– Det är det fina med markskoning, säger
Svante Björnberg. Om du sköter den rätt så
höjer det produktionen. Det skonar även
maskinen och därmed blir alla glada.
En mattmodell för skördare går att lyfta
med kvistkniven via en vajer fäst på mattan,
och man kan då ta två samtidigt. Annars är
det samma typ av matta, tillverkad av sågbart barrträ.
– MÅNGA TROR ATT det hänger på skotarföraren
om det blir spår, men det första felet är att
man ÄR på objektet och det är ju aldrig
skotarförarnas fel, påpekar Svante Björnberg.
Sedan måste skördarföraren göra ett bra
jobb och risa och framför allt ska hela gänget
dra åt samma håll.
Text & foto: ULLA SUNDIN BECK
FAKTA SKOGSMATTA
Tillverkare: Lillevrå såg (lillevra.se)
Mått: Finns i längderna 4,5, 5,5 och 6 meter.
Tjockleken är 17,5 eller 20 centimeter. Det går
även att beställa mattor med specialmått.
Pris: En skotarmatta med måtten 20 x 90 x 450
cm och dubbla brickor kostar 1 650 kr plus moms.
Slipmaskin endast för röjklingor
PRODUKTNYTT Raite är marknadens
första slipmaskin som är helt och
hållet anpassad för röjklingor. Den är
tillverkad i förzinkad plåt och slipar alla
typer av röjklingor som inte är av
hårdmetall. Maskinen som är tillverkad
i Finland och säljs av Skogma drivs
med 240 volt och effekten är 220
watt. Den kan djupjusteras med en
stoppklack och tillåter slipvinklar på
plus/ minus 20 eller 15 grader.
Maskinen väger 4,7 kilo och är lämplig
för 200- och 225-millimetersklingor
med 20 respektive 25,4-millimeters
centrumhål.
SKOGEN 35
TEKNIK
Delbar stolpe
lätt att ta med
PRODUKTNYTT Nordforests
förlängningsbara rågångstolpe
passar till exempel på slyig
mark eller högbevuxna åkrar.
Varje del är 75 centimeter hög
och därför förhållandevis lätt
att få med sig, exempelvis i en
ryggsäck. Med två delar och en
förlängningsdel blir stolpen
2,25 meter hög. Stolparna är
tillverkade av 1,8-millimeters
glasfiberförstärkt och UV-stabiliserande plast och levereras
omonterade i tjugopack. Knopp
och skarvhylsa ingår. Vikt: 220
gram. Pris: 713 kronor.
 Klisterlappar i stället för gjutna
bokstäver på kopplingskåpan skiljer
kopian från en äkta Stihl-motorsåg.
Avståndet mellan handtagsbygeln
och kastskyddet på kopian är också
för tajt. Foto: Niclas Zetterberg/Stihl
Rund duk
räddar spill
PRODUKTNYTT Företaget Denios
har tagit fram en rund duk, så kallad absorbent, som kan suga upp
miljöfarligt spill vid av- och
omtappning på fatlock. Den är
måttanpassad till locken på 200litersfat och har hål för fatpump.
Duken kan suga upp samtliga
ickefrätande vätskor, till exempel
olja, vatten och kyl- och smörjmedel, och uppsugningskapaciteten är 29 liter. Pris: 994 kronor
plus moms för 25 dukar.
40
kilo koldioxid släpptes ut när
man tillverkade ett ton pappersmassa förra året. 2003
var siffran 120 kilo, uppger
Skogsindustrierna.
36 SKOGEN
Piratsågar kan
vara farliga
PLAGIAT Motorsågstillverkaren
Stihl har drabbats av varumärkesintrång. Kinatillverkade plagiat säljs under företagets namn
och nu varnar Stihl för att de kan
vara farliga att använda.
Plagiaten som säljs på den
svenska marknaden liknar med
sin färgkombination originalen
och bär dessutom välkända modellbeteckningar och falska klistermärken med företags- namnet.
– Det var när flera av
de kopierade motorsågarna blev funktionsodugliga efter bara en kort tids
användning som plagiaten upptäcktes. Serviceverkstäderna
blev misstänksamma och slog
larm, berättar Niclas Zetterberg,
produktchef hos Andreas Stihl
Norden.
Han varnar för att de falska
sågarnas skyddsanordningar
inte fungerar eller till och med
saknas.
– EN FÖRFALSKAD MOTORSÅG kan
vara direkt farlig att använda.
Varken material eller tillverkning uppfyller några som helst
kvalitets- och säkerhetskrav.
Här finns inga certifieringar.
den förfalskade sågen till ett
attraktivt pris som ligger strax
under originalproduktens. Det
förstärker känslan av att det är
en äkta Stihl-produkt, säger
Niclas Zetterberg.
Även på internet har plagierade Stihl-sågar dykt upp till
försäljning. När Niclas Zetterberg har kontaktat webbplatserna har annonserna
snabbt plockats bort.
”En förfalskad motorsåg kan
vara direkt farlig att använda.
Varken material eller tillverkning uppfyller några som helst
kvalitets- och säkerhetskrav.”
Varumärkesintrånget är polisanmält, men enligt polisen
i Västra Götaland är det svårt att
komma åt sådana här bedrägerier
då det rör sig om insmugglade
sågar som säljs av kringresande
personer.
– I många fall erbjuder man
– RIKTIGA REDSKAP säljs
bara av auktoriserade
fackhandlare. Stihl
säljer aldrig motorsågar
på lågprismarknader,
genom dörrknackning eller på
loppis, betonar han.
Den som är tveksam kan
vända sig till närmaste återförsäljare av Stihls motorsågar
eller direkt till Andreas Stihl
Norden.
PER ERICSSON
TEKNIK
Tystare
bromslänk
PRODUKTNYTT Vimeks bromslänk/svängdämpare för kranspetsmontering är
tillverkad av
gjutet material
och försedd
med en axiell
upplagring. Ett
särskilt material ska minska
gnisslet och
hydraulslangarna har fått en mer
skyddad dragning genom rotatorns
topp till bromscylindern.
 K.T.S. garanterar att
Fyrhjulingen
fullastad
den nya 13-tonsvagnen
verkligen rymmer de
utlovade 2,8 kvadratmetrarna.
Foto: Thomas Adolfsén
Huggarvagn håller löfte
KONTROLLMÄTT K.T.S Produktion
har presenterat en ny, lite större
huggarvagn.
– Det är en 13-tonsvagn där vi
har ökat lastarean betydligt så
att det finns en rimlig chans att
faktiskt få på de där 13 tonnen,
säger Morgan Nordin, vd på
företaget.
Det kan annars vara lite si och
så med det, berättar han och förklarar att en huggarvagn som
uppges lasta tio ton kan ha en
lastarea på två kvadratmeter,
medan en skotare som också
lastar tio ton har en area på tre
och halv kvadratmeter.
– HÄR ÄR DET VERKLIGEN 2,8 kva-
dratmeter. Om man tittar på
den rakt bakifrån ser man hur
mycket bredare och hur kraftigt
bockade stöttorna är, säger
Morgan Nordin och berättar att
det faktiskt händer att kunder
kommer med måttband för att
kontrollmäta.
– Blir man då påkommen med
att ljuga är det genant.
Vagnen har en flyttbar boggi
som kan anpassas för kortare
och längre stockar. Den är 2,45
meter bred utvändigt, så det är
precis att den går att få på en
vanlig lastbil.
– Det är väl kanske inte någon
riktig storsäljare i Sverige, utan
mer nere i Europa där man fortfarande yrkesmässigt kör med
huggarvagnar.
PRODUKTNYTT En svensktillverkad lastkorg gjord i pulverlackerat
stål och impregnerade bräder
passar de flesta fyrhjulingar (ATV)
som har lastgaller. Korgen är förhållandevis rymlig, man får till
exempel plats med sex plantkartonger. Brädorna på framsidan går
att ta bort så att man enkelt kan nå
det som ligger i lastkorgen.
Återförsäljaren Skogma erbjuder
även en kassettinsats med två
hyllor. Med dessa monterade får
man tre lasthyllor (se bilden). Måtten är 100 x 80 x 44 centimeter och
vikten 20 kilo. Pris: 2 355 kronor,
508 kronor för kassettinsatsen.
THOMAS ADOLFSÉN
Arméskotaren klar för test
BANDDRIVNING För tre år sedan
presenterade den svenska militärfordontillverkaren BAE
Systems Hägglunds sina planer
på att utveckla en skogsmaskin
med låg vikt och som smidigt
och snabbt tar sig fram i terrängen. Markskadorna ska vara
minimala, lastförmågan stor och
hydrauliken ska ha kapacitet för
de största bitarna.
Efter många turer, med bland
annat EU-medel som inte beviljats, beräknas en prototyp vara
klar för test i höst. Skotaren har
en överbyggnad från Komatsu,
Ungefär så här ser det nya skotarkonceptet ut.
där drivbanden hämtas från BAE
Systems militära bandvagnar.
Under ett halvår ska forskare
studera maskinens terrängfunktioner, markpåverkan samt helkroppsvibrationer hos förarna.
Projektet är ett samarbete
mellan beställaren SCA Skog,
Komatsu Forest, BAE Systems
samt Skogforsk och har en budget på fyra miljoner kronor.
Björn Löfgren, projektledare
vid Skogforsk, tror att en skogsmaskin med den här typen av
banddrivning kan vara avsevärt
skonsammare mot marken jämfört med dem som går på hjul.
Han hoppas också att de kan
minska de helkroppsvibrationer
som föraren utsätts för. Sammantaget anser Skogforsk att den
maskin som BAE Systems nu vill
utveckla kan öka produktiviteten
med hela 15 procent.
PE
Kniven i kåsan
PRODUKTNYTT Noliamässans
mest praktiska pryl? Koskniven
kombinerar en kniv med en kåsa
för dryck i ett och samma redskap.
Knivens handtag är också kåsans
skaft. Säljs av företaget Svedjekojan, kostar 149 kronor.
SKOGEN 37
TEKNIK
Kranspets på schemat
UTBILDNING Det är lättare att lära sig kran-
spetsstyrning än konventionell. Det tyckte
förstaårseleverna på Vretagymnasiet som
deltog i ett försök.
Kranspetsstyrning eller konventionell styrning? Under hösten har Vretagymnasiet i
Östergötland i ett samarbete med Skogforsk
och John Deere testat vilken teknik som är
lättast att lära sig.
– När förstaårseleverna på skogsinriktningen började hade de i princip aldrig kört
skogsmaskin, säger Martin Englund som är
forskare inom teknik och virke på Skogforsk.
– Vi kunde se med egna ögon att det var
lättare för eleverna att lära sig kranspetsstyrningen och de blev snabbare duktigare
än de som började med konventionellt.
Däremot uppfattade han att det kunde vara
svårare för dem som först lärt sig kranspetsstyrning att sedan lära sig konventionell
styrning. Å andra sidan hade de som först
lärde sig konventionell styrning lättare att
lära sig kranspetsstyrning.
MARTIN ENGLUND TYCKER att eleverna behöver
lära sig båda metoderna.
– Det här försöket hjälper skolorna att
veta vilken metod som är mest praktisk att
lära ut först, säger han och hoppas att man
framöver kan göra samma försök även med
erfarna förare.
Just nu håller han på att analysera rådata
Pulka tål
tuffa tag
MÅNGSIDIG Pulkor kan användas till
att dra fram såväl vilt som virke ur
skogen. Nordforests variant har en lite
kantig form som gör det enkelt att lasta och fästa mycket gods på den. Den
profilerad plasten undertill ger stadga
och gör att pulkan glider utan att fastna. Pulkan beskrivs som slit- och slagtålig i alla temperaturer och finns både
med och utan dragstång och kulkoppling för snöskoter eller fyrhjuling. Olika
slags tillbehör finns för att förenkla
hanteringen, till exempel dragrep och
38 SKOGEN
 På ett övningsfält fick eleverna
träna på att placera stockar på olika
uppläggsplatser. Foto: Skogforsk
från undersökningen och vill ännu inte uttala sig om resultaten, men enligt skogsläraren Bernt Lachan på skolan talade försöket sitt tydliga språk.
– Eleverna tyckte att det var fantastiskt
att köra kranspetsstyrning, eftersom det var
lättare.
ENLIGT BERNT LACHAN kan skillnaden mellan de
två styrningssätten liknas vid skillnaden
mellan en bil med automatlåda och manuell
växellåda.
– Med kranspetsstyrningen tar ett data-
spänningsremmar vid jakt eller en
särskild kedja vid lunning av virke. Vill
man öka stabiliteten för att använda
den som packpulka efter en skoter
finns ett slitstål med styrskena
som tillbehör.
Måtten är 215 x 80 centimeter och
vikten 14 eller 25 kilo med drag.
Pris: 2 849 kr eller 3 905 kr med
drag hos Skogma (finns även hos
andra leverantörer). Frakt tillkommer.
Alternativ
till älgdragare
DRAGVINSCH Friktionsvinsch
1800 för drag-, lyft- och firningsarbeten kan vara ett bra alternativ
till skrymmande och stora älgdragare,
men också för att säkra träden innan
program bort en del svåra delar som ställer
krav på simultanförmåga, förklarar han.
Föraren behöver inte tänka lika mycket och
blir inte lika trött, eftersom det inte är lika
många spak- och knapprörelser.
I FÖRSÖKET KONSTRUERADES en bana där eleverna fick flytta stockar fram och tillbaka. De
delades in i två grupper, varav den ena fick
lära sig kranspetsstyrning och den andra
konventionell styrning. Efter höstterminen
bytte grupperna sätt.
man går in i stormfälld skog. Motorn är
en tvåtaktare på 3,3 kilowatt som inte
är känslig för att lutas, vilket en fyrtaktsmotor är.
Tekniken bygger på att draglinan
läggs några varv runt vinschtrumman
och sedan förs vidare under gasrullen.
När man drar i linan accelererar
motorn och vinschen börjar rotera.
Släpps den går motorn på tomgång,
vinschen står still och lasten hålls fast.
För att fira av last frigörs linan från
klämanordningen och lasten sänks ner
under kontrollerad
bromsning med
hjälp av vinschen.
Vinschen
väger 14 kilo och
drageffekten är
1 800 kilo på första
TERESIA BORGMAN
växeln, 900 på den andra. Pris: 26 246
kr plus moms hos Skogma (finns även
hos andra leverantörer).
Handenhet
hör hund
SKALLDETEKTOR HD Bark Detect
från Garmin är en detektor som övervakar jakthundens skällande. Funktionen fås via en kostnadsfri uppdatering
som fungerar tillsammans med hundspårningssystemet Alpha 100 och
T 5 hundhalsband.
Detektorn visar genomsnittligt
skall per minut i en handenhet så att
jägaren vet när hunden har fått upp ett
spår. Det kan förenkla beslut hur jakten
ska fortlöpa, även om man inte ser
eller hör hunden.
HÖSTKAMPANJ PÅGÅR!
UNIKA MASKINER
FÖR LÖNSAMMA PROJEKT
MOBILA SÅGVERK & ALLT FÖR SNICKERIET
R
sk äd
og da
en
WWW.LOGOSOL.SE
LÄTT AT
ATT
T HANTERA – LÄT
ÄTT AT
TT SPRUTA – Å RET RUNT
T
KAN NU ANVÄ
Ä
ÄNDAS
AV ALLA!
Stoppa viltsk
kador året run
nt!
Arbinol B harr den unika fördelen att den kan anvä
ändas året runt för att skydda löv- och
h barrträdsplantor mot
g Effter flera års väl beprövad
viltbetning.
p
användning
g i övriga
g Europa
p kan nu äntligen
g vi i Sveerige
g också skydda
y
vår
skog mot viltb
betning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.
Arbinol B stö
ör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter
smak och en doft
d
av naturliga eteriska oljor.
Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagrosko
og.se
Ytterligare en av våra viltskydd
dsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens
effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformation
nen före användning.
SKOGEN 39
SKOGEN TESTAR
För dig som är ute efter en smidig, skonsam
och mer ekonomisk maskin för gallring.
STORT INTRYCK,
SMÅ AVTRYCK
SKOTARE Fantastisk precision, utropar vår testare om
tiltgripen på Vimek 610. Men annat kan förbättras, hostar
han genom ett avgasmoln.
PRECISION I KRANARBETET. Erfarna entrepre-
nörer sneglar allt mer åt mindre maskiner
för gallring. Vimek 610, till exempel.
– Små, effektiva och ekonomiska skogsmaskiner gör intryck utan att lämna några
större avtryck i skogen, konstaterar
SKOGENs testproffs Peter Lindroth på
Jipe Skog och Trä.
Under en månads intensiv provkörning
har han skotat fram det mesta från klent
gallringsvirke till mäktiga stolpfuror och
säger att kranarbetet ger stormaskinskänsla.
Framför allt blev han förtjust i Vimeks
kranspetsmonterade utrustning.
– Den nya bromslänken och tiltgripen är
fantastiska! Tillsammans ger de en precision
jag aldrig har upplevt tidigare. Att ändslå
stockarna går snabbt och enkelt. Det blir
snyggt på vagnen och skadorna på kvarstående skog blir färre.
SÅ TESTADE VI
Vår testare Peter Lindroth på Jipe Skog och Trä
testade Vimek 610 vid skotning av dels siktröjt
gallringsvirke, dels 120-årigt talldominerat
bestånd. Skotningsavståndet var 100 till 400
meter. Under testets fyra veckor rådde vårvinterförhållanden med tjällossning.
40 SKOGEN
Stabil
Låg bränsleförbrukning
Hyttens utrustning
Bromslänken
Kran med stormaskinskänsla
Trång, bullrig hytt
Golvplacerade spakar
Saknar bränslemätare
Obekväm bränslepåfyllning
Avgasrörets riktning
TAR SIG FRAM ENKELT. Väl tilltagen markfrigång
gör att ojämnheter och stubbar passeras
utan svårigheter. Stora drivhjul ger komfortabel gång i terrängen, men gör också att
bärigheten på riktigt dåliga marker blir
lidande.
VILKET OLJUD! Motorn gör sig dessvärre
BRA DRAGKRAFT. Även Mowi-kranen får högt
betyg av Peter som efter att ha lyft tjugometers stolpfuror vid roten också konstaterar att skotarens stabilitet håller hög klass.
Under huven sitter en fyrcylindrig Catmotor på 60 hästkrafter. Hydrostat från
Bosch Rexroth och mekanisk kardandrift
med Robsonrullar på vagnen ger mer än tillräcklig dragkraft för de fem ton som får
lastas.
– Kapacitetsmässigt överträffar Vimek
610 förväntningarna. Fullt lass och rejäla
motlut innebär inga problem, säger Peter
Lindroth.
påmind på ett annat sätt också.
– Det var länge sedan jag körde en maskin
med motsvarande ljudnivå i hytten. Att vara
utan hörselskydd är helt otänkbart.
NÄR SKA JAG TANKA? Bränsleförbrukningen är
behagligt låg, men det finns ingen mätare i
hytten. Ett måste på en sådan här maskin,
anser Peter Lindroth och pekar på det enkla
nivåröret på tankens baksida, utom synhåll
för föraren.
Ett högt sittande tanklock gör också
bränslepåfyllningen obekväm och skapar
risk för spill.
– En fällbar stege hade underlättat tank-
SKOGEN TESTAR
FAKTA: VIMEK 610
TEKNISKA DATA
Motor: Cat C2 2T fyrcylindrig,
vätskekyld dieselmotor.
Stark och snål
Effekt: 44 kW (60 hk)
vid 2 700 varv/min.
Kraftöverföring: Hydrostat Bosch Rexroth
0-20 km/tim.
Hydraulik: Max flöde 60 l/min vid 175 bar.
Elsystem: tolvvolts.
Bredd: 197 cm fram och bak.
Längd: 680 eller 750 cm.
Markfrigång: 40 cm.
Marktryck: Uppgift saknas
Lastarea: 1,65 eller 1,85 m².
Tjänstevikt: 4 700 kg.
Kranutrustning: Mowi P25 med 520 cm
räckvidd och 330 kg
lyftkapacitet vid
Stormaskinkänsla
full räckvidd.
Skogspaket/tillval: minispakar, klimatanläggning (Webasto), tiltbar grip (0,16 m² med bromslänk), krandämpare (sväng och lyft), luftfjädrad
stol, vinsch (hydraulisk radiostyrd) radio med
bluetooth, solgardiner, dieselvärmare med
mobiltelstart, takbåge, xenonbelysning, dollyvagn, sprinkler, skoptillsats, slirskydd, band
till vagnen.
PRIS
 Tiltgrip och bromslänk på Vimek 610 får
högsta betyg och ger tillsammans med
kranen precision och stormaskinskänsla.
Två fullstora timmerstockar ändslås lätt.
 Kolla klättervinkeln.
Kapaciteten i skogsterräng imponerar.
ningen och även åtkomsten av kranens
nocknipplar som nu är svåra att nå för
smörjning. Men övriga servicepunkter är
lättåtkomliga, säger Peter Lindroth.
 Fördel Vimek 610 för
reglage av joysticktyp.
bidrar till en utomordentlig arbetsmiljö –
som dock hade kunnat bli ännu bättre om
hytten varit större.
TVEKSAMMA SPAKAR. Peter Lindroth störs av
HELT OKEJ ARBETSMIJÖ. Reglage av joysticktyp
med minispakar är inte självklara på mindre
maskiner, men finns på Vimek 610. Generösa
rutor ger god sikt. Plant golv och luftfjädrad
stol, luftkonditionering, kylning och värme
de tre golvmonterade spakarna.
– Stubbade växelspakar med mekanisk
överföring placerade där man har fötterna
känns väldigt mycket gammal jordbrukstraktor.
Inte fastställt. Kontakta tillverkaren.
 Tyngdlyftning. En
utfällbar stege hade
underlättat tankningen.
SMÅ JUSTERINGAR BEHÖVS. Peter sammanfattar
Vimek 610 som en maskin med många bra
egenskaper som med små insatser kan göras
ännu bättre. Till exempel avgasutblåset.
Ingen förare gillar att bli rökt när man kliver
ur maskinen med motorn igång. Att rikta om
röret borde vara en enkel åtgärd för tillverkaren.
Text & foto: PER ERICSSON
Test: PETER LINDROTH
SKOGEN 41
 Maskinförare Stefan
Transbäck har sin chef Dan
Nilsson på besök på gallringen, där markskadorna
ska ner till ett minimum.
PILOTPROJEKT
öppnar nya vägar
Göra nytt, ändra arbetssätt, lära om. Dan Nilsson och Stefan
Transbäck får erfarenhet av förändringsarbete på fältet.
De är med i ett pilotprojekt kring markskadegaranti.
N
U SKA VI UTVECKLA, förändra, helst
lösa problem. Markskadorna, till
exempel. Och någon ska utföra jobbet på ett nytt sätt. Hur går det till?
SKOGEN har träffat en entrepenörsfirma som har ställts inför delvis nya utmaningar.
– Jag gillar att hålla mig framme och se vad som kan
bli bättre. Vi var till exempel tidiga med flerträdshantering på Södra, säger Dan Nilsson, maskinentreprenör
i Ullared.
42 SKOGEN
En öppen inställning till nyheter är en bra start för
förändringar. Dans maskiner går mycket för Södra och
Göteborgs stift. Just i dag kör Stefan Transbäck en
gallringsskördare öster om Landvetter flygplats när
Dan kommer ut. Solen steker äntligen marken i Västsverige. Det är goda förutsättningar att rulla även tunga
maskiner.
SÖDRA INFÖRDE FÖR ett par år sedan en markskoningsgaranti vid avverkning och nu driver man pilotprojekt
för att se om man i framtiden även kan erbjuda det vid
 Nya sätt att jobba och nya rutiner
kräver att alla i skogskedjan är ense om
nyttan av förändringen. Det är inte bara
maskinföraren som ska tänka nytt.
gallring. Som entreprenör i området deltog Dan på en
kursdag hos Södra med sina förare. Även röjare och
planerare deltog jämte andra entreprenörsfirmor.
– Vi talade om varför markskoningsgarantin är aktuell
även vid gallring och hade fältövning i att planera basstråk. Målet var att ha så lite last som möjligt på de
svagaste ställena. Därefter gick vi igenom varför varje
grupp hade planerat just så. Alla lade inte vägarna på
exakt samma ställe, berättar Dan.
Att diskutera olika lösningar med erfarna kolleger och
dra slutsatser av detta är ett bra sätt att tänka nytt. Mark-
skoning är inte så nytt, men nu ska de tysta kunskaperna
upp till ytan och praktiken ska spegla vad man kan.
Det går dock inte att trolla.
– OM DET BLIR FOKUS på markskoning så blir det bättre, så är
det. Det kommer inte att bli helt utan spår nu heller, men
vi har befogenheter att fälla fram ris om det är blött och
får lite extra tid betalt – en morot. Vi hade krav på oss
även tidigare, men nu gäller det att uppfylla en garanti,
säger Dan.
– Alla ställer samma fråga: Hur ska vi lösa detta i
SKOGEN 43
 Finns det tillräckligt med ris för
att bygga basvägar under gallringen?
Stefans erfarenhet och en chef som
gillar förändring är en bra kombination i Södras pilotprojekt.
gallring, medger Stefan Transbäck och fortsätter:
– Jag tror inte att någon satte sig på tvären. Vid slutavverkning finns det ris att köra på, det har vi tänkt på
ett bra tag, men vid gallring får man inte så mycket ris
att bygga basvägar med.
I maskinen visar Stefan hur han måste tänka till:
– Jag tar några träd fram i vägen först – men inte för
långt fram, då blir krantiden för lång. Och de här träden
kör jag inte över till den sidan, utan vänder runt aggregatet och lägger där.
TALLSKOGEN ÄR SKÖRARE att risa med och täcker inte lika
bra som granskogen, även om tallens större toppar kan
kompensera.
Hela ansvaret för markskoning ligger dock inte på
Stefan och Dan. Kedjans alla länkar måste vara lika
starka om det ska fungera.
– Det är lite upp till inköparen att köpa in flera objekt,
så vi kan vänta med de blötaste tills det passar att köra
där och kan välja, påpekar Stefan.
Inspektorer, skördare, skotare, markberedare och planerare jämte flisare måste alla ta nytt ansvar. Det krävs
information och utbildning, men också att nya rutiner
verkligen används. Vem kontrollerar att det fungerar
som tänkt?
DAN VILL INTE använda ordet kontroll.
– Det är mest en fråga om kommunikation. Inspektorn
gör ”bokslut” och stickprov på våra objekt, sedan får vi
resultat och synpunkter på vad vi är bra på och vad vi
kan förbättra. Men det brukar vara bra när Stefan kör,
säger Dan Nilsson.
– Om markägaren är nöjd, så är jag nöjd, säger Stefan
Transbäck. n
Engagera, provkör, utvärdera
STEG FÖR STEG För att lyckas med
förändringar är det viktigt att alla
berörda ser nyttan med dem. Jakob
Henriksson på Södra tipsar.
Hur lång tid tar det innan en förändring
märks?
– Det är först när skogsägarna ser skillnad som vi har fått till en verklig förändring.
Och visst tar det tid, säger Jakob Henriksson som är projektledare för Södras pilotprojekt kring markskoningsgaranti i gallringstjänsten som bedrivs i områdena
kring Broby, Kinna och Vimmerby.
44 SKOGEN
Som exempel nämner han Södras markskoningsgaranti vid avverkning som infördes 2013. Antalet underkända trakter sjönk
från omkring 16 procent till hälften, men
året därefter sjönk antalet igen, till fem
procent.
– Det viktigaste för att få till en verklig
förändring är att alla berörda ser nyttan
med förändringen, säger Jakob Henriksson
och räknar upp ytterligare några framgångsfaktorer:
• Fånga upp, utveckla och sprid goda
exempel mellan entreprenörer.
• Använd duktiga entreprenörer för
att utbilda övriga organisationen.
• Låt pilotområden utveckla, provköra
och utvärdera rutinen så att allt är ordentligt genomarbetat innan hela organisationen ska genomföra den. Det gäller särskilt
i en stor organisation.
• Berörda chefer bör få tidig information
och möjlighet att påverka. Då tar de större
ansvar vid genomförandet.
• En verklig förändring måste följas upp
och repeteras. Man riskerar att misslyckas
om målen är otydliga och uppföljningen
dålig.
USB
r
a
r
e
t
n
e
s
e
r
p
a
Skogm
Markeringsband med skylt
Stolpvinsch
Moment
- för professionellt bruk
- två storlekar
www.alfera.fi
- Bandet expanderar med trädet, år efter år.
- Skriv direkt på skylthållaren eller beställ
speciellt framtagna skyltar med egen text
eller logo.
Fästes på träd
eller stolpe
Vi stödjer och är
medlemmar av FSC
t!
Nyhe
Mot viltskador
Trico är en naturlig produkt som består av
fårfetter. Den har god och långvarig bortstötande
effekt mot rådjur, älg och hjort. Plantorna kan
behandlas under hela säsongen.
Ring oss så berättar vi mer eller besök skogma.se
skogma.se
dygnet S
Skogsbrukarens varuhus
Sk
Vår kunskap och bredd - Er fördel! öppet
runt
06
0
0644-72100 - skogma.se
Organox AB utvecklar och marknadsför
biologiska medel för areella näringar i nära
samarbete med forskare och företag.
Tel: 070-581 82 30 eller 073-980 06 36
info@organox.se · www.organox.se
Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten
och produktinformationen före användning.
M AT R I K E
S KOG SA
Knyt nya kontakter
inom branschen
L
SVE R IG E
S
KAD E M I
KER
2014 –2 01
5
– BESTÄLL MATRIKELN
SVERIGES SKOGSAKADEMIKER
2 01 4 – 2 01
Matrikeln kostar 600 kronor, inklusive moms och porto,
för icke medlemmar. Blir du medlem i Naturvetarna och
Skogsakademikerna får du den utan extra kostnad.
5 SVE R I G
E
S S KO G S
AKA
DEMIKER
1
LY F T E R
N AT U R V E TA R E
Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom naturvetenskap. Våra
31 000 medlemmar arbetar inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska
vetenskaperna, matematik och data. Vi coachar, företräder och stöttar naturvetare
genom hela arbetslivet. Oavsett om man är chef, student, doktorand eller företagare.
Bli medlem! naturvetarna.se/skogsmatrikeln
SKOGEN 45
 KOLBOTTEN
En svag rundning i
marken och tre
bryggor visar var
kolbottnen låg.
 BIOLOGISKA
lämningar finns
också. Liljekonvaljblad skvallrar om att
här fanns en äng.
 ÖRJAN HILL
vet vad man ska
titta efter och hur
tecknen i landskapet ska tolkas.
LÄS LANDSKAPET
Markerna berättar sin egen historia. Spår, lämningar
och växtlighet visar hur din skog såg ut förr – om du bara
lär dig läsa. Skogshistorikern Örjan Hill vet hur.
V
ad kan du veta om din skogs
historia? Använd ögonen och
gå ut en tidig morgon eller
afton, då solen står snett. Då
avtecknar sig landskapets
former bäst. En rotvälta kan ge inblick i vad
som döljer sig i jordlagren. Försiktigt! Men
kanske hittar du kolfragment som visar på
äldre svedjebruksmarker?
Sök själv historisk kunskap om din skog,
uppmanar Örjan Hill, silverkvistpristagare
och entusiast i skogshistoria. Tipsen på det
här uppslaget utgår från hans arbete med
Ods skog i södra Västergötland, men tänk
på att i din landsända kan andra förutsättningar gälla.
JUST SVEDJEBRUK ÄR en faktor som i hög grad
har påverkat våra skogars utseende. Det
vanliga svedjebruket hade en omloppstid
på cirka trettio år. Marken gärdades, ris och
kvistar fick brinna. I askan såddes råg eller
rovor. Därefter betades marken, bär och
46 SKOGEN
småris återkom, det blev en god jaktmark
för småvilt och till slut växte ungskogen upp
till omkring trettio års ålder, då man kunde
svedja på nytt.
Ofta när man hittar historiska spår vill
man veta: När? Men det är svårt att exakt
fastställa, om man inte är professionell
arkeolog. Ett exempel är odlingsrösen, också
kallade hackerör. De svenska skogarna koloniserades i perioder då mark behövdes för
KÄLLOR – LÄR DIG MER
• Läs mer i Örjan Hills och fotografen Jan Töves
bok ”Kunskap om skogens historia” (Skogshistoriska sällskapet, 2003).
• Titta på gamla kartor över din mark. Ladda
ner från lantmateriet.se och riksarkivet.se.
• Bokserien ”Ortnamnen i (ditt) län” ger bland
annat en uppfattning om när vissa trakter
röjdes och koloniserad av odlare.
• Andra källor är jordeböcker och kyrkoböcker.
• På arkivdigital.se finns mängder av material
och du kan prenumerera i olika perioder för att
söka i dokument.
att försörja en växande befolkning. Rösenas
historia sträcker sig från tvåtusen år före
Kristus till svedjebruken för några hundra
år sedan.
JU LÄGRE RÖSE, desto äldre. Ofta har rösena
lagts upp under den första odlingen för att
byggas på hundratals år senare. Därför kan
man inte med säkerhet fastställa åldern utan
att undersöka med vetenskapliga metoder.
Vissa hackerör och odlingsrösen skyddas
av fornminneslagen. Odlingsrösen i torparmiljöer skyddas av skogsvårdslagen.
FÖRUTOM FYSISKA SPÅR och tecken i markerna
kan man dra slutsatser utifrån biologiska
lämningar. Finns det till exempel enebuskar?
De vill ha fritt, det har troligen betats här
tidigare. En tjärdal visar att marken var tallbevuxen.
Hamlade träd pekar på bebodda trakter.
Den skedde för att marken skulle behålla
näringen och samtidigt gav trädet foder.
 ODLINGSRÖSEN Det typiska odlingslandskapet i södra Sverige bestod länge
av små åkrar med mängder av rösen.
Stenarna fungerade som värmelement
för jorden – de behöll solvärmen länge.
 GRÄNSSTENAR Gamla gränsmarkeringar väcker fantasin. Om du har hittat
en sådan kan du leta dig vidare till fler.
På äldre kartor finns de ofta inritade.
SKOGSHISTORIA TILLSAMMANS MED ANDRA
Skogshistoriska Sällskapet
anordnar utflykter och föreläsningar om skogen med ett
historiskt perspektiv, där
biologi, industri och kultur
möts. Medlemskap kostar
300 kronor per år och inkluderar bland annat fyra nummer av medlemstidningen
och en årsskrift. Se skogshistoria.se.
SKOGEN 47
malla.se
VI ÄR SANNA TRÄDKRAMARE
Vill du vara med och stödja och utveckla svenskt skogsbruk är
du välkommen i Föreningen Skogen. Vi anordnar bland annat
möten, exkursioner och diskussioner för våra medlemmar.
Genom verksamheter som Skogen i Skolan och ’Skogssverige’
vill vi öka intresset för skogen i vår omvärld.
Föreningen ger ut tidningen SKOGEN, en oberoende
och självklar röst i Skogssverige. Vi ger även ut böcker om
skogsbruk och delar ut utmärkelser till personer som främjat
skogarnas vård och skörd, för ett uthålligt samhälle. Vi är med
andra ord sanna trädkramare.
För bara 0 kr per år får du ut mycket mer av ditt skogsbruk! Läs mer och bli medlem nu på www.skogen.se/foreningen
Bli medlem nu på www.skogen.se/bli-medlem
Skötsel
Marbered inte i onödan – ett av flera tips på nästa uppslag om hur man
sparar lav åt renarna. Idéer om skötsel mejlas till skotsel@skogen.se
Redaktör:
Karin Bernle
skotsel@skogen.se
Foto: Björn Svensson/SKOGENbild
Tidigare
slutavverkning
får hård kritik
 Johan Jonsson på
Södra visar granplantor
behandlade med skyddet
Cambiguard. Foto: Södra
Nu tar giftfritt
plantskydd över
SKIFTE Södra kommer att
ställa om produktionen av
plantskydd för att på sikt bara
sälja plantor med mekaniskt,
giftfritt skydd.
Förutom miljönyttan med giftfria plantor blir
planteringen och arbetsmiljön bättre. Man behöver varken skyddsutrustning eller handskar
och barnen kan vara med i skogen och lära sig
plantera. Skyddet är litet dyrare, men varar
betydligt längre eftersom det är tänjbart och vidgar sig allt eftersom plantan växer. Därför varar
det upp till två år.
Södra satsar 15 miljoner på en ny anläggningen
i Flåboda utanför Tingsryd i Småland, där giftigt
plantskydd ersätts med det egenutvecklade snytbaggeskyddet Cambiguard. Skyddet är mekaniskt och består av en vit beläggning som
skyddar plantans bark mot snytbaggar.
I DAG APPLICERAS MEDLET endast på granplantor,
DET FUNGERAR ENLIGT företaget så bra att produk-
tionen av plantor med plantskydd nu ställs om
för att bli helt giftfri. I framtiden kommer man
bara att jobba med det mekaniska skyddet.
men en del av projektet består i att anpassa
linjen även för tallplantor.
Hälften av alla snytbaggeskyddade plantor
som såldes under första halvåret i år var giftfria.
Försäljningen för hela året väntas öka med
80 procent jämfört med i fjol. Investeringen
i Flåboda innebär att man kommer att kunna
dubbla produktionen av plantor behandlade
med Cambiguard under nästa år.
FÖRSLAG Skogsstyrelsen arbetar på
ett förslag om att sänka lägsta tillåtna
ålder för slutavverkning med fem till
tio år, beroende på ståndortsindex.
Förslaget har väckt blandade reaktioner. Jan Falck, skogsskötselexpert och
universitetslektor på SLU i Umeå, är
kritisk och befarar att andelen gammal
skog kommer att sjunka. Till tidningen
Land säger han att myndighetens förslag är ”ansvarslöst”. Även Naturskyddsföreningens Malin Sahlin är
starkt kritisk.
– Det skulle kunna medföra negativa effekter på en rad olika områden
såsom rennäringen, biologisk mångfald, skogens åldersklassfördelning,
kulturmiljövärden och möjligheter till
rekreation, säger hon till tidningen LT.
Sven-Erik Hammar, ordförande i
LRF Skogsägarna, är mer positiv.
– I grunden är det ett bra förslag,
då vi inte tycker det är motiverat att
ha olika åldersgränser i norra och
södra Sverige, säger han till LT.
Skogsstyrelsen har i uppdrag att
utreda flera föreslagna förändringar i
skogsvårdslagstiftningen, varav frågan
AD
om slutavverkningsålder är en.
NYORD: Batag
Röjning av björk, asp, tall, al och
gran. Lämplig åtgärd vid trädsäkring av kraftledningsgator för att
utan stor artkunskap skapa stormfasta, miljövänliga och vackra
bryn med till exempel buskar, en,
sälg och rönn.
KARIN BERNLE
SKOGEN 49
Skötsel
 Den drastiska minskningen kan
delvis bero på markberedning, men
inte enbart. Mer forskning behövs.
Foto: Matts Bildström/SKOGENbild
Så skonar du renbetet
MARKLAV Sedan femtiotalet har
marklaven minskat med cirka
sjuttio procent. Den är renens
viktigaste vinterbete och en förutsättning för renskötsel.
Både finska och svenska undersökningar bekräftar minskningen
som gärna kopplas till skogsbruket och i första hand markberedning.
Enligt Hans Winsa, forskningsledare på Sveaskog, räcker
dock inte det som förklaring.
– Det bedrivs skogsbruk i
50 SKOGEN
nästan hela renskötselområdet,
men långt ifrån sjuttio procent
av lavmarkerna har markberetts
under de senaste femtio åren,
säger Hans Winsa.
– Den finska studien visar
också att laven minskat nästan
lika mycket på marker där
skogsbruk inte bedrivs.
HAN SÄGER OCKSÅ att dagens skogs-
bruk tar stor hänsyn till laven,
åtminstone på marker som
berörs av samråd enligt skogsvårdslagen och av FSC-standar-
den. För att förstå och lösa
marklavsfrågan är det därför
viktigt att bredda bilden och ta
med andra faktorer än skogsbruket.
EN ÄR ATT SKOGENS ekosystem blir
allt grönare och frodigare. När
humuslagren byggs upp konkurreras laven ut av bland annat
lingon och ljung.
Andra faktorer är betestryck
och tillväxt. När laven minskar
ökar betningen i de områden där
den finns kvar och för att ha koll
på hur betesresursen utvecklas
måste man veta både hur lavtäcket förändras och hur stor
tillväxten är. Tillväxten avgör
hur resursen går att nyttja utan
att förrådet och tillväxten minskar med tiden.
VIDARE HAR DET i princip inte
etablerats några nya lavmarker
sedan femtiotalet. På det här
området behövs det mer forskning, anser Hans Winsa.
KARIN BERNLE
Skötsel
Foto: Björn Svensson/SKOGEN bild
Laven avtar
längre norrut
SAMRÅD Leif Jougda är Skogsstyrelsens specialist på frågor
om rennäring och skogsbruk och
har kallats Renbruksplanernas
pappa. Han berättar att marklavsförekomsten gradvis avtar
uppåt landet.
I Jämtland är det bra, sedan
minskar förekomsten ju längre
norrut man kommer. Leif Jougda säger att tidigare markberedningsmetoder har skadat laven,
men att man nu har nya.
– Det är även målbilder för
skonsamma markberedningsmetoder på gång som båda parter förhoppningsvis kan acceptera, säger Leif Jougda.
Han berättar att det hålls
många samråd kring detta varje
år, både lagstadgade och frivilliga.
– Vi måste få en bild av var
renarna kan beta och hur de ska
kunna flytta mellan betesmar-
”Vi måste få en bild
av var renarna kan
beta och hur de ska
kunna flytta mellan
betesmarker.”
Contortans spridning kartläggs
Leif Jougda har goda erfarenheter av
samråd om renbetet.
ker. Samebyarna upplever att
samråden är konstruktiva, men
önskar ett större hänsynstagande från skogsbruket.
– Hänglavsbärande skogar
och marklavsbetet på vinterbetesmarkerna är ständigt återkommande frågor. Från skogsbrukets sida initieras olika
skogsskötselförsök tillsammans
med byarna.
Contortaföryngringar är en
het fråga.
– Samebyarna anser att förnanedfallet förstör marklaven och
föryngringarna är så täta att
renarna inte kommer igenom
vid flyttning, säger Leif Jougda.
SKÖTSELRÅD FÖR LAVRIKA MARKER
För dig som har marklav på din fastighet finns flera saker att ha i åtanke
när du brukar din skog. Till exempel går harvar och högläggare att köra mer
eller mindre skonsamt och resultatet beror till stor del på föraren och vilka
instruktioner han/hon har fått.
• Prata med renägarna innan du utför åtgärder på lavrika marker.
• Röj och gallra i tid så att marklaven får ljus.
• Markbered inte i onödan. Undersök först om det finns tillräckligt med små
plantor före avverkningen. Det kan ge billigare föryngring utan att skada
marklaven.
• Om du ändå måste markbereda så gör det så skonsamt som möjligt. Lås
rotationen på tallriken och ha svagt tryck på harven.
• Högläggaren kan göra kortare eller längre fläckar genom att trycka det
låsta rivhjulet mot marken. Högläggning bör ske på kort sträcka och så
små högar som möjligt.
• Huminmix är en skonsam metod där ett cirka 30 till 40 centimeter brett
spår fräses. Tyvärr finns det bara två-tre maskiner i hela landet som kan
göra det. Snart kommer också ”Kicken” som än så länge bara finns som prototyp. Den vänder upp och ner på humuslagret på samma plats där det tas.
KB
INVENTERING Det saknas kunskap kring contortans självspridning, till
exempel hur långt den kan sprida sig och om det finns risk för oönskad spridning till till exempel värdefulla naturområden. Det ska ett projekt som leds av
Skogforsk råda bot på. Genom att inventera områden runt tidigare planteringar
mellan Norrbotten och Dalarna ska man försöka kartlägga självspridningen.
Förutom Skogforsk deltar Bergvik Skog, Holmen Skog, SCA Skog och Sveaskog i projektet.
Enskilda
röjer mest
GUDRUNEFFEKT Enligt statistik
från Skogsstyrelsen ökar röjningen i
landets skogar och störst ökning står
de privata skogsägare för. I fjol ökade
arealen röjd skog från 392 000 till
426 000 hektar.
Det är ett trendbrott som pågår.
Under nittiotalet sjönk röjningen
kraftigt, bland annat sedan röjningsplikten avskaffades, och de privata
skogsägarna kritiserades ofta för att
röja för lite. Sedan har det dock vänt
och nu ökar den röjda arealen för
tredje året i rad.
En förklaring är den så kallade
Gudruneffekten. Nu när det är tio år
sedan stormen drog fram har det
blivit dags att röja i ungskogen som
planterades i dess spår.
25
procent av skogsägare
i Krokoms kommun vill ha
röjningsplikten tillbaka. Det
framgår av ett examensarbete
av Johan Persson på Skogsmästarprogrammet.
För hårt gallrat
TILLVÄXTTAPP Uttagen i gallringen
var ofta för stora. Det visar Hampus
Ekskär på Skogsmästarprogrammet
som har inventerat SCA:s gallringar i
egen skog i Västerbotten och Ångermanland. Den hårda gallringen ger
tillväxtförluster, konstaterar Ekskär.
DU SOM ÄLSKAR SNABBA TRÄD kan nu gå
med i en förening. Nationella poppelkommissionen var förut en inåtvänd grupp av specialister,
men nu är alla entusiaster välkomna. Goda råd
och många intressanta diskussioner med
forskare utlovas.
SKOGEN 51
FÖRENINGEN SKOGEN
Foto: Ulla Sundin Beck
Oviktigt
3%
Inte så
viktigt
15%
Ganska
viktigt
41%
Mycket
viktigt
Föreningen bör
jobba för att stora
och små skogsägare ska sköta
sin skog.
39%
Vi vill se
välskött skog
MEDLEMSENKÄT Föreningen Skogen ska uppmuntra och driva på stora och små skogsägare
att sköta sin skog. Det tycker en stor majoritet
av medlemmarna i den senaste medlemsundersökningen. Engagemanget för våra skogar är
stort. Föreningen kan inspirera, tipsa, granska
och hålla liv i debatten om hur skogarna sköts.
Tid för såghistoria
HELHETSGREPP På
Skogsnäringsveckan i april
presenterade Föreningen
Skogen och Skogshistoriska
sällskapet det stora arbetet
om sågverksindustrins historia. Nu är boken klar.
”Sågad skog för välstånd –
Sågverksindustrins historia
i Sverige 1850–2010” (KSLA, 592 sidor, red Ronny
Pettersson) tar ett helhetsgrepp.
I centrum står den kraftfulla expansionen från
mitten av 1800-talet och därefter beskrivs branschen fram till våra dagar. Här finns både sociala,
ekonomiska och politiska aspekter. Boken kan
köpas för 400 kronor plus frakt från KSLA:s kansli
(ksla.se/arkiv/publikationer).
BELÖNA INSPIRATÖRERNA
Vem har fått dig att sköta
skogen ännu bättre? Ännu mer
uppfinningsrikt? Ännu mer
lönsamt? Har hon eller han
inspirerat fler? Då förtjänar hen
kanske en av Föreningen Skogens
utmärkelser. Kom med förslag!
Läs mer på skogen.se/foreningen/
utmarkelser.
52 SKOGEN
 Förra året fick Bosse
Backström en Örtug för
sin bok, det vill säga
Skogshistoriska sällskapets utmärkelse till
framstående amatörhistoriker.
Bosse berättar
skogens historia
SKOGSHISTORIA Bosse Backström djupdök
i historiska källor under arbetet med sin bok
”En bruksskogs historia” och kom upp med
nya insikter. Föreningens medlemmar kan
köpa boken för en spottstyver.
Den fint illustrerade boken ”En bruksskogs
historia – Finspångs Bruk under 300 år” har
tagits fram av fotografen och skribenten
Bosse Backström tillsammans med Lars Östlund, professor i skogshistoria på SLU. Med
hjälp av omfattande dokumentation beskriver de de skogar som en gång hörde till bruket och hur tillståndet påverkats och förändrats i Finspångsskogen.
Finspångs järnbruk var även kanongjuteri
och länge centrum för den svenska vapenindustrin. Verksamheten var stor. Som mest
fanns här fler än 500 kolmilor!
– I dessa källor finner man massor av
exakta fakta, till exempel hur mycket virke
som togs fram, sortiment, användning och så
vidare, men här finns också gott om personliga åsikter, kritik och funderingar. Det gav
mig en insikt i hur man tänkte på den tiden
– min bild är att det här inte var några dumskallar utan ytterst kompetenta, streetsmarta människor, berättar Bosse.
– I källor som virkesredogörelser och
skogsförvaltarnas beskrivningar märks
LÅGPRIS FÖR MEDLEM
En bruksskogs historia (Future
Forests/SLU 2013, 248 sidor)
kan beställas på skogen.se/
shop. Pris: 295 kronor – men
medlemmar i Föreningen
Skogen betalar bara 195 kronor.
vilken förmåga som fanns för att på ett effektivt sätt kunna organisera en stor verksamhet med ganska primitiva redskap. Kanontillverkningen krävde att gigantiska mängder kol och virke skulle fram ur skogarna.
Bosse framhåller att Finspångs bruk var
tidigt ute med ett ordnat skogsbruk.
– Det tillkom redan på 1840-talet och
accentuerades med näringsfriheten på
1860-talet. Då satte man igång att kalhugga
och plantera för ny skog. Som en jämförelse
kom skogsvårdslagen 1903.
– EN MINDRE SMICKRANDE bild som framkommer
i dokumenten är de omfattande virkesstölder
som förekom i brukets skogar. Det var främst
de egna arrendebönderna och torparna som
utnyttjade det faktum att övervakningen ofta
var dålig, men även de egna skogvaktarna
kunde olovligen förse sig av skogen.
Bruket var mycket en mans verk, industrioch finansmannen Louis de Geer.
– Louis var nederländaren som skaffade
sig en helt osannolik position i landet. Han
drev inte bara Finspångs bruk, utan även de
uppländska och åtskilliga andra. Han var
synnerligen skicklig i affärer. Till exempel
löste han en fordran på staten genom att köpa
loss skatterätter så att de självägande bönderna runt Finspång fick betala sina skatter till
de Geer istället för till kronan. Skatterna till
Finspång utgjordes till stor del av träkol.
MEDLEMS
SFÖRMÅN!
Föreningen Skogen i sa
amarbete med Skogma
Kedjeslipmaskinen Maxx
den vilket alltid ger ett bra resultat.
Slipar från utsidan till insidan tand
Med diamantslipskivan kan även hår
h dmetallkedjor slipas.
4” - .0325” - 3/8”och .404” ingår.
3 olika slipskivor för kedjedelning 1/4
Läs mer om produkten på: www.sk
. ogma.se. Artnr 183018.
Ord.pris 3900 kr. Medlemspris 2895
2
kr inkl. moms.
Erbjudandet gäller 1 gång per medllem och längst till och med
2015-10-26. Frakt tillkommer.
Alla priser är inkl. moms.
Spara!
1005:-
TIDNINGEN SKOGEN
BOSSE BACKSTRÖM HAR FÅTT föreningens Guld-
kvist för sitt arbete med att sprida kunskap
och dessutom Skogshistoriska sällskapets
pris boken. Han kan tänka sig att gå vidare
som amatörforskare.
– Ja, kanske. I så fall med en inspirationsbok som lyfter fram de värden som finns
i dagens skogar. Målet skulle vara att öka
insikterna om den dynamik som finns i ett
brukat skogslandskap och kan förhoppningsvis locka till fördjupad forskning.
PETER BJÖRCK
Svarspost 190 164 400
110 01 Stockholm
JA, JAG BESTÄLLER:
Kedjeslipmaskinen Maxx
Jag vill bli medlem i Föreningen Sk
S ogen och ta del av detta erbjudande,
300 krr/år
/ .
Medlemsnummer
...................................................................................................................
Namn
...................................................................................................................
Adress
...................................................................................................................
VI ÄR FÖRENINGEN SKOGEN
En ideell och obunden förening med ditt och
skogens bästa för ögonen. Vi vill utveckla såväl
skogens alla ekonomiska värden som miljövärden
och upplevelser. Bli medlem – läs mer på
skogen.se/foreningen/bli-medlem.
Frankeras ej
Mottagaren
betalar portot.
...................................................................................................................
Tel
...................................................................................................................
E-post
...................................................................................................................
SKOGEN 53
JOBB OCH SKOLA
För få kvinnor
i skogsbruket
JÄMSTÄLLDHET Nära fyrtio procent av de svenska skogsägarna är
kvinnor, men i yrkeslivet är de färre.
– Ojämställdheten skadar
skogsbruket, säger Norra Skogsägarnas vd Pär Lärkeryd.
Han anser att skogsägande och
brukande är en familjeangelägenhet.
Under Skogsnolia var Norra därför
den första organisation som hade
aktiviteter även för barn.
– Vi vill gärna att barnen som
lekte i vår monter ska arbeta åt oss
PE
om 20 år.
CITATET ”De
är inriktade
på resultat”
Börje Börjesson på skogsmästarskolan i Skinnskatteberg säger
till tidningen Å&T att de kvinnor
som söker utbildningen är
”mer målmedvetna och har
mer skinn på näsan”, även om
de är i minoritet.
Blogg inspirerar
nya jägmästare
UTBILDNING Studenterna på
jägmästarprogrammet vid SLU i
Umeå driver en blogg för att väcka
intresse för utbildningen. Främsta
skälet var att eleverna i årskull
14/19 oroades av att inte tillräckligt
många söker sig till programmet
och därmed yrket och därför
startade bloggen i våras.
Syftet är att fler ska få upp ögonen för ”skog, skogsbruk och de
jobbmöjligheter som finns inom
denna gröna näring”, som de skriver
på bloggen (jagmastare.com). AD
95
... personer hade angett SLU:s
jägmästarprogram som förstahandsval i år. 2009 var det 172.
54 SKOGEN
 Skolskogen i Dorotea ger eleverna möjlighet att varva stillasittandet i klassrummet
med praktiskt arbete. Daniel Abrah Angesom
spikar ytpapp. Foto: Peter Ahlqvist
SLU lockar skogsfolk via SFI
UTBILDNING Med en distanskurs
kopplad till utbildningen i svenska
för invandrare hoppas SLU locka
fler invandrare till skogsbranschen. Först ut är en grupp elever
i Dorotea.
Kursen ska ge eleverna grundläggande kunskaper om skog
och om skogliga utbildningar
och yrken.
– Vitsen är att personer från
andra länder ska bli intresserade
av skog, säger Ann Dolling,
universitetslektor och forskare
på Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) och initiativtagare till
utbildningen.
HON SER POTENTIAL att rekrytera
fler invandrare till yrken inom
exempelvis skogsvård, men
också till skogliga universitetsutbildningar.
– Bland annat kommer många
flyktingar från Syrien som läst
naturvetenskapligt gymnasium
och som skulle kunna läsa vidare
till jägmästare, säger hon.
Först ut att testa den nya lärplattformen är en grupp elever
som går svenska för invandrare
(SFI) i Dorotea.
– De kommer från Afghanistan, Mongoliet, Irak och Eritrea.
Väldigt mycket är nytt för dem,
säger Peter Ahlqvist, SFI-lärare.
– Vi har precis presenterat
plattformen för dem. De ska få
testa och utvärdera materialet
och vi ska försöka förbättra sajten tillsammans, fortsätter han.
PLANEN ÄR ATT distansutbildningen
ska dra igång 2016, men för att
det ska bli verklighet krävs fortfarande ett regeringsbeslut. Ann
Dolling hoppas att projektet ska
få långsiktig finansiering.
– Vi vill inte att man bara ska
pytsa in lite projektmedel, utan
vill ha en stadigvarande finansiering.
Enligt henne rör det sig om
ett par miljoner kronor per år
för att kunna täcka de praktiska
delarna i utbildningen via naturbruksgymnasierna.
Hittills bådar initiativet gott
för rekryteringen till branschen.
I en förstudie tog nio deltagare
röjsågskörkort. Av dem fick fem
senare jobb hos en lokal skogsentreprenör. Både Ann Dolling
och Peter Ahlqvist tror att
landsbygden kan vinna på att
fler invandrare väljer att stanna
på orten i stället för att flytta till
större städer.
– MÅNGA SÖKER SIG till större städer
och hinner inte riktigt stadga sig
på orten och se vad som finns att
göra här. Det gäller att vi visar
dem vad vi gör på fritiden här
i inlandet, som till exempel friluftsliv och fiske, säger Peter
Ahlqvist.
TERESIA BORGMAN
Finska chefer ska bli bäst
LEDARSKAP Den finska skogs-
sektorn ska ta ytterligare ett
steg framåt genom bättre ledarskap. Det är stiftelsen Metsämiesten Säätiös vision med en
storsatsning på kurser för folk
i ledande ställningar.
Inledningsvis riktar sig kurserna till toppchefer, sedan är
tanken att mellanchefer och
unga talanger ska kunna delta.
Målet är att 120 chefer ska ha
deltagit innan 2017 är slut.
– Vi betraktar oss redan som
bäst på skogsbruksfrågor. Vårt
nästa mål är att ligga i framkant
även när det gäller ledarskap,
säger stiftelsens vd Ilari Pirttilä
i ett pressmeddelande.
Satsningen har enligt stiftelsen sin utgångspunkt i dess eget
långvariga arbete med olika
projekt som syftar till att skogssektorns personal ska trivas och
må bra. Där har det framkommit att bra ledarskap är av avgörande betydelse, inte minst för
att skapa motivation.
AD
EXbÚZTa
:ì7/3+7/32790)28)6ì
ì
<TaX]Uâ\PcX^]^\cYÈ]bcT]
]]b_É
fffbZ^VbbchaT[bT]bTY^QQ
BillerudKorsnäs erbjuder högkvalitativt papper och spetskunskap inom
förpackningar. Tillsammans med vårt globala nätverk av konverterare
utvecklar vi smartare förpackningslösningar som sparar kostnader,
stärker varumärken genom förbättrad design, bidrartill smidigare
logistik och en renare miljö. Vi omsätter 20 miljarder SEK och har 4300
anställda i 13 länder. www.billerudkorsnas.se
BillerudKorsnäs Skog
söker Virkesköpare
till region Syd
Vi söker virkesköpare till region Syd med placering i Närke och
Västmanland.
Läs mer om tjänsten och ansök senast
11 oktober på www.billerudkorsnas.se
MER INFORMATION FINNS PÅ WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE
EN AV SVERIGES STÖRSTA FASTIGHETSÄGARE SÖKER:
Domäntekniker
till Eskilstuna
Vi söker dig som har relevant arbetslivserfarenhet inom skogsförvaltning
och vill stödja enhetens domänförvaltning.
Du kommer arbeta med skogsförvaltning och även till viss del fungera
som biträdande skogsförvaltare. I rollen ingår även att fungera som
miljösamordnare.
Anställningen är ett vikariat på cirka 12 månader.
fortifikationsverket.se/jobb
SKOGEN 55
PÅ VÄG
Redaktör: Lars Åkerman larsakerman@telia.com
Thomas Persson
Lars Ejervall
Lars Magnusson
Sven Gustafsson
Monika Magnusson
n Thomas Persson är ny säljare på
n Mats Thörlind är ny vd för Skogs-
SDC
Komatsu Forest i området Jämtland,
Härjedalen och delar av Hälsingland.
Thomas har en gedigen erfarenhet av
skogsmaskiner efter trettio år i branschen, senast som metodinstruktör i
egen regi. Han har dessutom arbetat
på Komatsu tidigare som demoförare
och metodinstruktör.
åkarna. Han efterträder tillförordnade
vd:n och ordföranden Jan Isaksson.
Mats Thörlind är civiljägmästare och
har tidigare varit transport- och
avdelningschef på Korsnäs och vd
på Trätrans.
n Sven Gustafsson arbetar sedan
Mellanskog
i augusti på SDC:s avdelning Virkesmätningsutveckling (VMU) i Uppsala
med fokus på utveckling av trädbränslemätning. Han är jägmästare och har
arbetat som virkesmätare inom VMF
Nord och som skogsvårdsledare
inom Stora Enso Skog.
mäklare på LRF Konsult i Ulricehamn.
Han är utbildad fastighetsmäklare,
skogsmästare och viltmästare och har
arbetat flera år med inte bara fastighetsförmedling utan också värderingar
och intrångsärenden. Han har dessutom arbetat en tid som virkesinköpare.
med november ny virkeschef på Mellanskog. Han kommer närmast från
motsvarande position på Holmen Skog
region Iggesund, där han ansvarade för
virkesförsörjningen till bolagets industrier i Mellansverige norr om Mälaren.
På Mellanskog kommer han att ansvara för försäljning och logistik för
rundvirke och biobränsle.
n Adam Svensson är ny virkesinköpare Sydveds Kalmardistrikt och Jacob
Rehnman detsamma på distrikt Aspa.
Båda kommer från Södra Skog.
Södra
n Niklas Fogdestam är ny virkesområdeschef i vo Västmanland med
stationeringsort Västerås. Han
Varför tog du det här jobbet?
– Det finns så mycket spännande att ta itu med.
Det kan vara avverkning, skogstransporter, entreprenörer och sågverk.
2
Macklean presenteras med ordet ”strategiutveckling”, vad innebär det?
– Det innebär kreativa sätt att se på skogsbranschen och göra den effektivare och därmed lönsammare. Bland oss finns generell kompetens inom
ekonomi, marknadsföring, kundkunnande och organisation. Massaindustrin lämnar vi nog däremot
utanför.
3
Vilken är den viktigaste frågan för skogsbranschen just nu?
– Det är inte lätt att svara kort på det, men
56 SKOGEN
tor på Svärdsjö-Enviken vo Södra
Dalarna med stationeringsort Falun.
Han var tidigare entreprenör inom
planläggning och skogsvård.
och docent på SLU, har också börjat
på SDC:s VMU i Uppsala. Hon har
erfarenhet av skoglig forskning inom
framför allt SLU.
1
seniorkonsult på Macklean
n Mikael Sjöberg är ny skogsinspek-
n Monika Magnusson, jägmästare
STEN FROHM HAR LÄMNAT chefskapet på LRF Skogsägarna och är nu seniorkonsult på Macklean, ett
företag som arbetar med strategiutveckling. Där ska
han bygga upp verksamheten inom skogssektorn.
Macklean ägs av LRF. Bland de andra större aktörerna i konsultbranschen är det få som är inriktade
på strategiutveckling inom skogsföretagandet i vid
mening. Den mest närliggande och kända är Pöyry.
NY PÅ JOBBET
STEN FROHM,
kommer från Skogforsk där han var
forskare.
Sydved
n Lars Magnusson blir från och
n Lars Ejervall är ny fastighets-
Niklas Fogdestam
Den 1 september började åtta aspiranter på Södra Skog (se gruppbilden
till höger). Det är andra året i rad som
råvaruanskaffningen kan bli effektivare och en viktig
del är att få igång produktivitetsutvecklingen inom
hela skogsbruket. Utborna blir fler och fler och hur
ska vi förhålla oss till det? Jag tror att det behöver
utvecklas nya tjänster för att tillgodose behoven
hos en ny generation skogsägare.
– Även samarbetet mellan skogen och sågverken
kan förbättras. Många sågverk har utvecklat sin
vidareförädling och det skapar möjligheter att
utveckla och effektivisera råvaruförsörjningen.
Målning av bräder och lister är några exempel och
Sten Frohm är även inne på att koppla byggföretagen
närmare till sågverken.
– En viktig fråga för hela branschen är att på olika
sätt öka byggandet av flervåningshus i trä, men mitt
huvudfokus kommer att vara inom skogsbruket.
4
Har du något skoglig påbrå?
– Min morfar var jägmästare och chef för
Avesta järnbruks skogar. Annars är jag uppvuxen i
Stockholms södra utkanter. Någon skog äger jag inte.
5
Jagar du?
– Jag följer gärna med på älgjakten, men är inte
någon intensivjägare.
LARS ÅKERMAN
Mikael Sjöberg
Adam Svensson
Södra rekryterar aspiranter till sin
fältorganisation. Under nio månader
varvas utbildning, egen utveckling
och studiebesök med inspektors-
Jacob Rehnman
uppgifter på ett verksamhetsområde.
Efter aspiranttiden erbjuds en tjänst
som inspektor på ett verksamhetsområde.
Letar du efter nya
medarbetare?
Annonsera i SKOGEN!
Vid minst en 1/4-annons i tidningen så ingår en
platsannons på vår webb www.skogsjobb.se.
Kontakta thomas@skogen.se eller 08-412 15 50.
Årets aspiranter på Södra är (bakre raden fr v) Simon Edberg, Marcus Wågbrant,
John Jakobsson och Alexander Andersson samt (främre raden fr v) Pontus Fyhr,
Louise Magnusson, Jaanice Windelberg och Thomas Nilsson.
Växjö Stift söker
Stiftsjägmästare
Till egendomsenheten söker vi en stiftsjägmästare
och chef för enheten med ansvar för förvaltningen av
prästlönetillgångarna i stiftet, vilka består av jordbruk, skog och fondkapital.
Sista ansökningsdagen är 19 oktober 2015.
UTMÄRKELSE BERTIL SVENSSON
n Bertil Svensson från Olofstorp
prisas av Södra för sitt skogliga
arbete och får årets pris till LarsEric Åströms ära inklusive en prissumma på 30 000 kronor. Han har
under många år varit förtroendevald i Södra och en engagerad ledare
inom kampanjen Skogens vatten.
Han har ordnat exkursioner och
skogsvandringar på sin egen fastighet och på så sätt spridit kunskap. Bertil har tidigare också fått
ett miljöpris från Lerums kommun
för sitt arbete med att kombinera
skogsproduktion och miljövård på
fastigheten.
Läs mer om tjänsten på www.svenska kyrkan.se/
vaxjostift/egendomsforvaltningen.
I denna rekrytering samarbetar vi med
Anna-Karin Yngwe, annpocon AB, som nås på mobil
070-60 60 613. Sök tjänsten på www.annpocon.se
SKOGEN 57
SISTA ORDET
Släkten
är störst
sten med den i vårbruket.
Grävmaskinen använder jag
för täckdikning och skogsvägar åt folk runt-omkring.
I ett band av släktboken står
Lennart intill sin far. Samt
många, många andra, för
Långarydssläkten är mycket
väl kartlagd. Världens dittills
största släktmöte hölls i
Långaryd 1991. Då kom drygt
2 500 släktingar.
– Det är kanske mest om
man kommer någonstans
och säger att man är från
Långaryd som Långarydssläkten är ett begrepp, säger
Anneli som jobbar på
Värnamo sjukhus.
BLODSBAND Familjen Erlandsson i Långaryd
har kanske fler släktingar i världen än träd i
sin egen skog.
Långarydssläkten har haft två världsrekord
i Guinness rekordbok: största antal kända
släktingar och största släktträffen. Just nu
intar andra släkter den tätpositionen, men
världsbäst i Sverige är släkten i alla fall.
Ursprungsorten Långaryd ligger i Hallands län och landskapet Småland. Där har
Lennart Erlandsson vuxit upp.
– Jag brukar säga att jag bor centralt – det
är två mil till Södra Unnaryd, Smålandsstenar och Hyltebruk, säger Lennart
som är sjunde generationen på gården i Hokhult.
Visserligen tyckte inte Trafikverket att det fanns något att se som
skulle motivera en sevärdhetsskylt
i Långaryd, men släktens gärningar
har satt avtryck i hela bygden.
Lennart är – liksom 45 procent av Hylte
kommuns befolkning, Lennarts fru Anneli
och några till – medlem i Långarydssläkten.
SKOGEN SKÖTER LENNART, men
hon och barnen har varit med
och planterat. En son bor
 Lennart och Anneli Erlandsson
hemma, de andra två barnen
letar upp sig själva i ett av de sex
en kort bit bort.
släktband som har givits ut. Till
Betyder medlemskapet i
vänster släktens vapensköld.
Långarydssläkten och banden
bakåt någonting?
han orkade åt grannar och andra.
– Ja, jag vill inte sälja gården i alla fall,
– Jag hade inte så mycket som blåste
utan det får bli ett generationsskifte framner själv. Maskinen var sju år redan då,
över, säger Lennart Erlandssson.
men jag lagar allting själv utom datorerna.
Skotaren går mest hela året, man kan plocka
SMÅ VÄGAR LEDER till Långaryd genom skog
och mark, förbi ett och annat hus med
stengärdsgårdar och rätt mycket gran
mellan åkrarna. Jakthunden säger hej när
man kommer. I lagårn står amkor av rasen
Charolais.
– Dem betecknar jag som naturvård, de
betar runt om i byn och håller öppet.
Lennart har också en grävmaskin, en
skotare och en skördare. Den sistnämnda
köpte han efter Gudrun och körde så mycket
EN KVARTS MILJON LÅNGARYDARE
LÅNGARYDSSLÄKTEN OMFATTAR cirka 254 000 personer om ättlingar i olika led och ingifta räknas in.
• Närmare två procent av Sveriges befolkning är medlemmar.
• Släkten är representerad i alla kommuner i Sverige utom en (Bjurholm) och i alla världsdelar.
• Hittills har sex släktböcker givits ut.
• Kända artister i släkten är Joakim Thåström, Titiyo Jah, Magnus Carlsson och Amanda Jenssen.
• Släkten hade före fjolårets val nio riksdagsledamöter, men nu är det bara en, Michael Svensson (M) från
Falkenberg.
• Entusiasterna Per Andersson och Johan Lindhardt leder arbetet med att kartlägga släkten som förstås
har en egen webbsida (langarydsslakten.se) och en egen vapensköld.
Prenumerera på
□ Helår
Ja tack! Jag vill ha elva nummer för 577 kr.
□ Prova på
Jag vill prova SKOGEN, tre nummer för bara 99 kr.
Priserna gäller t o m 2015-12-31
58 SKOGEN
– den oberoende skogstidningen
Namn
Adress
Telefon
E-post
Skicka in talongen eller gå in på skogen.se/skogenpren
Å!
PROVA P
99 kr
MER
TRE NUM
Släktträd: Tre
generationer
Andelen röjd skog ökade
med 9 procent under
2014. Enskilda skogsägare
stod för störst ökning..
#9
2015 • Pris: 66 kr
Den oberoende
skogstidningen
Marken
berättar
historiska spår
Viltfoder
skonar
skogen
Frankeras ej – vi betalar portot
Tidningen SKOGEN
Svarspost 190 164 400
110 01 Stockholm
Copyright © 2015 Husqvarna AB (publ). All rights reserved.
ARBETA SNABBT
HÖG SÄKERHET
Husqvarnas motorsågar testas konstant under tuffa förhållanden
där det krävs kraft, precision och tålighet. Våra ingenjörer har
balanserat kraften och hastigheten med låg vikt och ergonomi
i världsklass. Tillsammans ger det enastående manöverförmåga
som gör att du kan jobba både snabbare och säkrare.
För mer information besök husqvarna.se
KAMPANJPRIS!
MOTORSÅG 445e-series TrioBrake
Stark och lättstartad allroundsåg med X-Torq®-motor som kombinerar
råstyrka med låg bränsleförbrukning och låga utsläpp. Med TrioBrake™
kan kedjebromsen utlösas automatiskt, eller mekaniskt med vänsteralternativt högerhandsbygeln. Erbjudandet gäller tom 31/12 2015.
45,7 cm³, 2,1 kW, 33-50 cm, 5,2 kg
X-TORQ® motor • Smart Start® • TrioBrake™
3.990:Ord. pris 6.000:- inkl. moms
Testvinnare ”Gör Det Själv” Mars 2015
Posttidning B
Vid obeställbarhet retur till:
SKOGEN, Box 1159,
111 81 Stockholm
1 9 0 1 6 4 4 0 0
Din bäste vän
i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det
finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete
i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.
Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se
FTG Cranes AB
Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: info@ftgforest.com
www.ftgforest.com

Marken berättar

Transcription

Similar documents

visar vägen

EU-PENDLARNA

Intressentbild och väsentlighetsanalys

Läs PDF

Skoglig ordlista

SKOGENS NYA ANSIKTE

Äta lavar?

Föryngringsavverkning

Klubben på Holmen

Lönelistan 2012

Stortest av motorsågar

2010 nummer 2