EU-PENDLARNA

Transcription

EU-PENDLARNA

Omslag0615.qxp_Layout 1 2015-06-12 11:24 Sida 2
Blåst på stugan.
Romantik på
Konsulten upphävde SkogsElmia:
sitt eget avtal. . . . . . . . . . . . . . .s 4 Här får han ja. . s 37
Mot strömmen:
Därför satsar
Björn på gran. . . s 44
Nu kommer vändningen!
Skogsindustrin investerar
för 9 miljarder
utropar Danske Bank.
#6-7
2015 • Pris: 66 kr
Skogsfolkets
oberoende tidning
Visa upp!
Så lockar du besökare
till din fina skog
EU-PENDLARNA
säkrar svensk återväxt
TimberCare™
PREMIUM
Nyhet!
Nya TimberCare PREMIUM
lanseras under hösten!
Nya TimberCare PREMIUM är serviceavtalet som verkligen lönar sig för dig som
maskinägare. Gäller för John Deeres E-modeller med IT4-motor samt givetvis för
den kommande G-serien!
I TimberCare PREMIUM ingår förlängda serviceintervall – 750 timmar – samt utökad
maskingaranti upp till 9 000 drifttimmar och reservdelsgarantin Parts Promise.
Oljeanalyser och mer förebyggande service genom utökade maskininspektioner
medföljer också i vårt nya serviceavtal.
TimberCare PREMIUM kan du betala månadsvis över 36 månader. Och detta helt
utan extra avgifter. Uppdelad betalning ger fördelen av perfekt kostnadskontroll och ett
TimberCare PREMIUM lönar sig!
JohnDeere.se/forestry
LedareInnehall06.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:32 Sida 3
INNEHÅLL
LEDARE
Tokoptimistens
fagra löften
”Vi som jobbar
med detta är
skogsbrandmän
med lång
utbildning och
erfarenhet.”
ÄLSKAR, ÄLSKAR INTE. Älskar, älskar inte, inte, inte, älskar,
älskar inte. Så kan det kännas när man går där med röjsågen. Den man älskar vårdar man – gran, tall eller
björk. Därför röjning.
Ändå sätter sig en liten tokoptimist gärna på skogsbrukarens axel och viskar andra smekande löften i
hennes eller hans öra. Det fick vi en påminnelse om
på Föreningen Skogens vårexkursion i Gudrunland
(se föreningssidorna, sidorna 46 till 47).
Den lille optimisten nynnar att du hinner röja nu på
semestern. Eller att träden självgallrar sig till ett fint
bestånd. Att träd klarar sig bra med små gröna tofsar
upptill. Och att vi om några år har system för vrållönsam
energigallring i ”konfliktbestånden” av tusenbröder.
I dag är arealen med röjningsbehov sju gånger så stor
som den årliga avverkningsarealen. Varför lejer inte fler
ut jobbet? På andra axeln kan en liten pessimist väsa
fram de historier som går om gästarbetande röjare som
trott att björk betyder gran och sådant har faktiskt
förekommit enstaka gånger.
Thomas Aronsson. s 24
VIRKESMARKNAD
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18–23
VIRKESPRISER: Svagare flöde av lövvirke pressar upp priserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18
SKOGSTEXTIL: Efterfrågan på skoglig textilmassa ökar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20
USA: It-jätten Apple avsätter skog till produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22
FOKUS: NATURVÅRD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24–29
NATURVÅRDSBRÄNNING: Ett hundratal arter gynnas av planerade skogsbränder . . . . . . . .26
TEKNIK
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31–35
MOBILT: Verktyg i telefonen övervakar maskinernas driftsäkerhet med mera . . . . . . . . . . . .31
IT: Prylarnas internet kan öka säkerheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32
SKOGEN TESTAR: Amerikansk pickup går en match mot den svenska vintern . . . . . . . . . . . .34
SKOGSMÄSSORNA
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36–39
VÅR FRÅGA TILL ER läsare om ni lejer ut skogsvården
(se sidan 10) gav många tänkvärda svar. ”Det är vid
skogsvården jag har möjlighet att forma min framtida
skog som mest” skriver en läsare. Det är sant. Därför
vill man göra det själv. Och kanske bör man det – om det
blir av. Och om man är hyggligt insatt i röjning. Det är
lätt att skaffa sig onödigt arbete genom att missbedöma
stubbskottens växtkraft eller, som de flesta, röja för
svagt.
Men bristfällig kunskap om skogsskötsel löser man
tyvärr inte heller genom att leja ut jobbet. Alla entreprenörer är inte skötselgurus. Vare sig man ”kan själv”
eller går med på att ta hjälp måste man som enskild
skogsägare formulera sina önskemål. Vilket nästa steg
ska röjningen förbereda? Var ska lövet förbli oröjt?
Vad ska sparas med tanke på älgen och hur mycket
vågar man öppna runt rönn och sälg.
(Spara förresten mest hansälgar, med tanke
på allt pollen till insekterna.)
SKOGSELMIA: Romantik, fina priser och maskiner för hela familjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36
SKÖTSEL
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43–45
GRATIS: Utbudet av gratiskartor och andra nyttiga resurser på nätet ökar . . . . . . . . . . . . . .43
EKONOMI: För Björn Mauritzon är gran det givna valet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44
DESSUTOM
Aktuellt 4–8, SKOGENs läsarfråga 10, Skogstips i Sommarsverige 12,
Utländsk personal sköter om svensk skog 14, Gör det själv: Vårdad
skog välkomnar vandrare 40, Föreningen Skogen: Rapport från en
exkursion 46, På väg 48, Sista ordet: F d rebell full av åsikter 50.
Blåst på stugan.
Romantik på
Konsulten upphävde SkogsElmia:
sitt eget avtal. . . . . . . . . . . . . . .s 4 Här får han ja. . s 37
Mot strömmen:
Därför satsar
Björn på gran. . . s 44
Nu kommer vändningen!
Skogsindustrin investerar
för 9 miljarder
#6-7
utropar Danske Bank.
2015 • Pris: 66 kr
Skogsfolkets
oberoende tidning
Visa upp!
Så lockar du besökare
till din fina skog
RÖJNINGEN AVGÖR SKOGENS framtid. Även
bolagen släpar efter, men den som sköter sin
egen skog har ett privilegium: Man kan göra
jobbet själv. För det är ju som signaturen Anders H skriver i månadens
enkät: ”Skogsvården är det bästa
med att äga skog!”
Men, som sagt, hinner du?
Planera din sommar realistiskt.
Det är du värd.
.........................................................................
EU-PENDLARNA
SKOGEN – En fristående tidning utgiven av Föreningen
Skogen som verkar för god skogsoch naturvård. Vi vill väcka
läsarnas nyfikenhet, granska, ge nya impulser och skapa nytta
– målet är nöjda och aktiva läsare. Läs mer på sidan 46.
säkrar svensk återväxt
OMSLAGSFOTO
Bosse Backström
Bengt Ek
chefredaktör och
ansvarig utgivare
SKOGEN0615A.qxp_Layout 1 2015-06-15 15:58 Sida 2
AKTUELLT
Kvarn i stan
får nya vingar
STOCKHOLM Landmärket Skanskvarn nära Globen i södra Stockholm har fått nya vingar. Gysinge
kulturbygg har tillverkat repliker i
linoljad gran av de ruttnande originalen, uppger Dagens Nyheter. Den
kulturskyddade väderkvarnen från
1859 inhyser i dag en restaurang.
 – Vi betalade för stugan i samband med köpet och har renoverat
upp den rejält. Den var vår bas när
vi arbetade på skogsfastigheten,
säger Susann och Rune Viklund.
Miljögrill
går upp i rök
FRILUTSLIV Nu finns grillen
som man inte behöver släpa med
sig hem efter utflykten. Den går
nämligen upp i rök utan att lämna
några miljöpåverkande rester.
Finska Muurikkas Eco-Grill är
tillverkad i form av en urgröpt liten
kubbe av klibbal som fylls med
grillkol. Den tänds genom att man
sätter eld på en liten träkloss i
mitten och är klar att använda
efter ungefär 20 minuter. Att
stocken så småningom tar eld gör
inget, eftersom al inte sprätter.
Eco-grill finns i två storlekar och
med en vikt på 1,5 kilo är den enkel
att ta med. Den är dessvärre inte
billig: 160 och 250 kronor.
CITATET ”Vi har
ju inte flyttat
till stan för att
bo i skogen”
Ordföranden i en bostadsrättsförening i Örnsköldsvik vill att
kommunen tar ner fler träd nära
föreningens hus.
4 SKOGEN
Foto: Matts Bildström
LRF Konsult
underkände
eget avtal
ARVSTVIST Susann Viklund för-
lorade sin stuga när LRF Konsult
ogiltigförklarade ett avtal. Men
avtalet hade företaget självt
utformat 24 år tidigare. Nu varnar
Susann för att fler avtal kan vara
skrivna på samma sätt.
Susann Viklund och hennes två
systrar samt deras mor kom
1989 överens om hur moderns
skogsfastighet i närheten av
Kalvträsk i Skellefteå kommun
skulle fördelas mellan barnen.
Ett avtal som alla var överens
om upprättades av konsultföretaget Driftsbyrån.
Arvsskiftet gjordes i god sämja och för att undvika framtida
oklarheter lät man Driftsbyråns
jurister sköta hela processen
ända fram till lagfarten.
NU SÄGER DOCK LRF Konsult, som
Driftsbyrån heter i dag, att det
fanns felaktigheter i avtalet som
i praktiken gör det värdelöst.
– Vi förlorade utan ekonomisk
ersättning den stuga som vi
bevisligen köpt, säger Susann
Viklund.
Hon och hennes make Rune
anser att företaget därmed har
satt betyg på sig själva och att
man borde ta de ekonomiska
konsekvenserna.
– Det är tragiskt att ett så stort
företag inte ens kan betala tillbaka de pengar det kostade oss
att få alla handlingar som senare
visade sig vara värdelösa, säger
Susann.
Hon säger att ärendet är
alarmerande: Enligt den jurist
som upprättade handlingarna
skrevs det på samma sätt som de
flesta andra upplåtelseavtal från
den tidsperioden.
SUSANN OCH HENNES ena syster
blev därmed ägare till cirka
180 hektar skogsmark. Samtliga
byggnader inklusive den lilla
stuga som tillföll de två kom
dess-utom att ligga på deras
mark. Eftersom den tredje
”När vi i efterhand
granskar deras
hantering finner vi
många motsägelsefulla uppgifter”
Vindkraftverk – så många finns i Sverige
3048
2640
2385
Foto: Charlie Bennet/Tele 2
AKTUELLT
2036
1655
1359
Stugan som konflikten handlar om finns
utanför Kalvträsk i norra Västerbotten.
Foto: Privat
systern skulle överta bostadshuset, som ligger mycket nära
stugan, rekommenderade Driftsbyrån att skifteslinjen drogs om
av praktiska och skattetekniska
skäl, så att även stugan kom att
ligga på den tredje systerns mark.
Därför upprättade man, också på
konsultföretagets inrådan, ett
nyttjanderättsavtal för stugan,
vägar och kringliggande mark.
Eftersom det tydligt framgår
av det köpeavtal som Driftsbyrån upprättade att de köpt och
betalat stugan misstänkte aldrig
Susann och Rune att något kunde
gå fel.
MEN 2013 FICK Susann ett brev
från en jurist på LRF Konsult
som på uppdrag av systern som
ärvde huvudbyggnaden hade
synat uppgörelsen från 1989.
Man hade upptäckt felaktigheter i nyttjandeavtalet. Därmed
hade juristen i praktiken ogiltigförklarat företagets tidigare
arbete, anser Susann och Rune.
– Även om LRF Konsult i dag
erkänner att de gjorde ett fel
1989 finns det skäl att undra
över om det är bättre ordning
där i dag. Var ligger deras moraliska, ekonomiska och etiska
ansvar, undrar Rune Viklund.
– De skyller på en preskriptionstid på tio år och när vi
i efterhand granskar deras hantering finner vi många motsägelse-fulla uppgifter, fortsätter han.
DEN UPPKOMNA TVISTEN gäller
endast stugan. SKOGEN har
kontaktat LRF Konsult i Umeå
som avböjer att kommentera
ärendet med hänvisning till att
de tillämpar tystnadsplikt i alla
sina kundärenden.
MATTS BILDSTRÖM
År 2009
2010
2011
2012
2013
2014
Utbyggnaden har varit kraftig de senaste åren, men nu spås en avmattning.
Källa: Energimyndigheten & Svensk Vindenergi
Byggtakten avtar
VINDKRAFT Trots att investering-
arna i vindkraft ökar under första
kvartalet 2015 spår Svensk vindenergi långsammare utbyggnad
de kommande tre åren.
Under 2014 installerades 1 050
megawatt vindkraft, den högsta
nivån hittills. Fram till och med
2018 förväntas den genomsnittliga installationen i stället ligga
på drygt hälften per år, enligt
branschorganisationen Svensk
vindenergis prognos.
– Även om de fasta investeringarna ökade jämfört med kvartalet
före är trenden ändå nedåtgående. Det som skulle kunna motverka nedgången är om riksdagen
bifaller regeringens proposition
om höjd ambition i elcertifikatsystemet, säger Mattias Wondollek, elnäts- och marknadsansvarig på Svensk vindenergi.
Enligt organisationen skulle
en höjd ambitionsnivå för den
förnybara elproduktionen kunna
motverka nedgången.
– Att det fortsätter att tas
investeringsbeslut trots rekordlåga priser på både el och elcertifikat visar att vindkraften
är väldigt konkurrenskraftig.
Sverige och svensk industri har
allt att vinna på en fortsatt
satsning på förnybar el, säger
Charlotte Unger som är vd på
Svensk vindenergi.
PE
Mer 4G – men
inte i skogen
FAKTA Ur Post- och telestyrelsens
statistikbibel ”Svensk Telemarknad
2014” som släpptes i slutet av maj
noterar vi att det i slutet av året
fanns 14,4 miljoner mobiltelefonabonnemang i landet. Fyra miljoner
av dem hade kopplat upp sig till 4G,
den senaste mobila tekniken som
bland annat ger bättre möjligheter
att överföra bilder och datafiler
från till exempel skogsmaskiner.
Det är en ökning med 2, 5 miljoner
abonnemang sedan 2013.
SKOGEN kan dock konstatera
att den största ökningen sker i
storstäder, tätbebyggda områden
samt längs de större vägarna.
48 projekt får nya pengar
LANDSBYGDSSTÖD Två nya
miljarder gör att 48 så kallade
Leader-områden får möjlighet
att fortsätta sitt arbete med
att utveckla landsbygden.
Leader är en långsiktig EU-satsning på att stärka landsbygdens
ekonomi, där de offentliga,
ideella och privata sektorerna
samarbetar. De boende på landsbygden uppmuntras också att
själva göra satsningar på företag
och sysselsättning i sin bygd.
Nu fördelar Jordbruksverket
två miljarder kronor från landsbygdsprogrammet för åren 2014
till 2020. Det innebär att 48
Leader-områden kan fortsätta
sitt arbete.
– Runt om i landet har det
arbetats hårt med att ta fram nya
utvecklingsstrategier. I de 48
Leader-områden vi nu ger klartecken till ser vi att det finns förutsättningar och tillräcklig kapacitet för att utveckla området
och företagandet, säger Niclas
Purfürst, chef för landsbygdsavdelningen på Jordbruksverket.
Ursprungligen inlämnades
utvecklingsstrategier från 53
områden, men efter en prioritering föll fem bort.
PE
Vindelälven
först i norr
BIOSFÄROMRÅDE Vindelälven
kommer under tre år att kandidera
till att bli ett biosfärområde. Det
blir i så fall det första i norra Sverige
och landets sjätte totalt, enligt
Västerbottens Folkblad. Projektledaren Malin Karlsson hoppas
att det kommer att öka besöksnäringen. Ett biosfärområde ska
vara en modell för ett hållbart
samhälle och fokusera på samspelet mellan människan och miljön.
SKOGEN 5
AKTUELLT
Oj, vilken reaktion
LÄSARRÖSTER Digitala kartor
Glesbygd ska
bli tryggare
AKUTHJÄLP Bättre akutsjukvård
i extrem glesbygd är målet för ett
samarbete mellan landstingen i
Västerbotten och Norrbotten samt
Region Jämtland Härjedalen.
Sjukvård, polis, SOS Alarm och
helikopterföretag kopplas ihop och
en informationsbok, AXG, kommer
att finnas vid olika turistanläggningar och i samebyar.
Den beskriver hjälpinsatser vid
sjukdom och olycksfall, bland
annat ABCDE- konceptet, i väntan
på professionell hjälp. Instruktionerna finns även på nordsamiska,
lulesamiska och sydsamiska.
som inte stämmer berör verkligen. När SKOGEN skrev om
markägaren som drabbats av
felaktigheter i lantmäteriets
digitala kartmaterial rasade
kommentarerna in.
Artikeln fanns att läsa i
SKOGEN nummer 5/2015
och när den publicerades i
eSKOGEN och på Facebook
hettade det till så pass att vår
webbsida började krångla.
En av alla som hört av sig är
signaturen Markägare som
skriver: ”Det finns mängder av
fel i de digitala kartorna! I blockkartorna har gränser för åkermark dragits där skuggan från
den angränsande skogen slutar,
inte där åkermarken verkligen
slutar.”
Han eller hon skriver också
att många markägare har förlorat mycket pengar för att ytan
blivit felbestämd. ”Det är fruktansvärt att det ligger på fastighetsägarens ansvar och kostnad
att få till stånd ändringar!”
En annan skogsägare ringde
oss och berättar hur en digital
karta gjorde att ett påbörjat
vägbygge fick göras om när
man upptäckte att vägen drogs
på fel fastighet.
På kartan låg fastighetsgränsen som vägen skulle följa mer
än 30 meter fel och när vägbyggaren kontaktade Lantmäteriet
blev svaret att man i stort sett
fick skylla sig själv om man
använt en digital karta.
PE
Klassiker
bäst i test
MYGGPLÅGA Den som vill skydda
sig mot mygg ska inte använda
ekologiska preparat, plåster,
specialarmband eller telefonappar,
konstaterar tidningen Råd & Rön
som har testat olika produkter
och metoder.
Bäst effekt har klassiska myggmedel som US 622 från Cederroth
– ofta kallad Djungelolja – och
Protection Plus från Autan. Nackdelen med dem är att de innehåller
en giftig tillsats, varför begränsad
användning rekommenderas.
De två testade apparna till
mobiltelefoner hade ingen som
helst effekt. Testet av myggavvisande armband fick hastigt
avbrytas, då försökspersonerna
utsattes för närgången uppvaktning av de blodtörstiga insekter
som skulle hållas på avstånd.
6 SKOGEN
Vindkraft flyttar väg
ISREGN En allmän väg vid SCA-Statkrafts nybyggda
vindkraftparker nära Ramsele ska flyttas. Orsaken
är att is från tre av vindsnurrorna kan träffa förbipasserande bilar.
Under vintern har man observerat att is kan
kastas längre än man trodde när de mycket höga
vindkraftverken byggdes i höstas.
– Det finns rekommendationer om att det ska
vara minst 342 meter till närmaste allmänna väg,
säger Henrik Berglund, projektledare på Statkraft.
Vägflytten bekostas av SCA-Statkraft och
påbörjas under 2016.
PE
Tvära kast i mål
om avverkning
FORNMINNESBROTT Södertälje
tingsrätt har fällt två bolag i
samband med avverkningen
av ett antal träd inom strandskyddszonen vid Taxingeån
nära Mälaren. Bland annat skadades flera järnåldersgravar.
De strandnära träden stod på
mark klassad som nyckelbiotop
och avverkningen berövade
området nästan alla naturvärden, uppger Länstidningen.
Gravfältet hade körts över av
skogsmaskiner som skadat
cirka 75 procent av gravarna.
Per Fimmerstad på Taxinge
gods tog på sig ansvaret för det inträffade, men ville inte
medge någon skuld.
– Jag såg en fara
och tog initiativet
till att åtgärda den
osäkra situationen
med att ha livsfarliga träd stående på området, där otroligt många barn
och vuxna rör sig, säger han.
det inträffade och medgivit
att allt inte gått rätt till.
Försvaret ansåg vidare att
avverkningen gjordes inom
ramen för Skogsstyrelsens tillstånd. När det gäller gravfälten
hävdade man att bolaget inte
var inblandat och att skadorna
inte är tillräckliga för att medföra straffansvar. Man lade
dessutom över ansvaret på
entreprenören som enligt advokaten borde ha skött sin uppgift
utan att orsaka skador. Denna
slog dock tillbaka och sade att
man fick uppdraget av Taxinge
gods och att ansvaret låg på
bolaget, berättar
Länstidningen.
”Jag såg en
fara och tog
initiativet till
att åtgärda
den osäkra
situationen”
MEN NÄR RÄTTEGÅNGEN inleddes
tvärvände försvaret och förnekade ansvar. Man hävdade
att Taxinge gods inte alls var
inblandat vid avverkningen,
utan bara hade förmedlat kontakten mellan entreprenören
och markägaren Uppsala
akademiförvaltning som
beställde den. Det tillbakavisades av markägarens skogschef som vittnade och sade att
man inte alls gett tillstånd till
avverkningen. Han berättade
också att Per Fimmerstad strax
efter avverkningen tagit på sig
SÖDERTÄLJE TINGSRÄTT
går i stort sett på
åklagarens linje, det
vill säga att det var
Taxinge gods som
låtit utföra avverkningen och anvisat hur virket
skulle transporteras ut. Taxinge
gods döms att betala 250 000
kronor i företagsbot, samma
summa som åklagaren yrkat på.
Entreprenören döms att betala
25 000 kronor för fornminnesbrott, men inte för brott mot
områdesskydd. Det är hälften
av vad åklagaren yrkade.
När det gäller fornminnesbrottet gav åklagarsidans och
försvarets respektive expertvittnen, båda arkeologer, mycket olika bild av skadorna. Försvarssidans vittne dömde ut en
tidigare undersökning av det
ena gravfältet och såg endast
en lindrig körskada.
KARIN BERNLE
KOLLA VAD VÄGEN KOSTAR. Gå in på webbplatsen Kunskap Direkt, verktyget Kostnad för
vägunderhåll. Skriv in antalet grushyvlingsturer
per år, läge i landet, trafikintensitet och tio andra
uppgifter. Sen kommer svaret.
SKOGEN i plattan
Alla dina tidningar på ett ställe.
Qiozk
Tidningsaffären
www.qiozk.com
Stolpvinsch
- för professionellt bruk
- två storlekar
Moment
www.alfera.fi
Fästes på träd
eller stolpe
Praktiska skötseltips!
Planera avverkningen, hitta
rätt gallringsform, hur du lejer
bort arbete och får ordning på
ekonomin. 332 sidor.
Ordinarie pris 495 kr.
Medlemspris 395 kr.
Pris inkl 6% moms. Frakt tillkommer.
Medlemspris
395 kr
Beställ på www.skogen.se/shop eller 08-4121500.
Föreningen Skogen • 08-412 15 00 • info@skogen.se • www.skogen.se
SKOGEN 7
AKTUELLT
Översiktskarta fri att ladda ner
Folksam sågar
farliga färger
LANTMÄTERIET Den första juli blir det fritt att
ladda ner Lantmäteriets översiktskarta över
Sverige i skala 1:250 000.
Kartorna kan hämtas som nedladdningsbara
filer i vektorformat och i form av en öppen geodatatjänst.
Nästa år blir även ytterligare kartor tillgängliga
när Lantmäteriet släpper ensamrätten till terrängkartan i skala 1:50 000 samt väg- och fjällkartorna
i skala 1:100 000.
I ett pressmeddelande skriver Lantmäteriet att
efterfrågan på kartor och kartinformation har
ökat kraftigt de senaste åren. Man pekar samtidigt
på att det saknas finansiering för ett fullständigt
öppnande av myndighetens geografiska data- och
adressinformationssystem. För det skulle bli
möjligt att genomföra krävs ett årligt anslag på
100 miljoner kronor.
Även Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
tillhandahåller karttjänster. På skogskarta.slu.se
finns digitala skogskartor för nedladdning.
PE
TEST 41 av de 45 vanligaste utomhusfärgerna håller inte måttet. Det
visar en undersökning som försäkringsbolaget Folksam har gjort. De
underkända färgerna innehåller
farliga ämnen eller är så dåliga att
mögel började växa på väggarna
kort tid efter att de målats.
Klimatet oroar
 Snart i din dator. Fri nedladdning gör Lantmäteriets
kartor tillgängliga för alla.
GRANSKNING Hela 75 procent
av de svarande i en undersökning
gjord av Världsnaturfonden WWF
uppger att man känner sig orolig
för klimatförändringarna. Mest
oroliga är kvinnor och personer
med högre utbildning. De som har
doktorerat i ett akademiskt ämne
är mest bekymrade, hela 95 procent uppger att man oroar sig för
klimatförändringar.
Living Lab i HSB
Värmländsk present
Ny fågel
BOSTÄDER Långsiktigt hållbart, ekologiskt, resurs-
NATURSKYDD bland alla lysningspresenter som
effektivt och återvinningsbart. Det är några av
nyckelorden i HSB:s nya projekt Living Lab.
Tanken är att HSB tillsammans med forskare
och en rad samarbetspartner ska utveckla metoder för hur framtidsmänniskan kan komma att
bygga och bo på sätt som är långsiktigt hållbart
och samtidigt resurseffektivt. Projektet som ska
drivas på Chalmers Campus i Göteborg under tio
år kretsar kring ett nybyggt hus och involverar
hyresgästerna. De första trettio flyttar in under
våren 2016 och kommer att få testa innovationer
som stöttar en långsiktigt hållbar livsstil, bland
annat klimatneutrala och ekologiskt baserade
material som träprodukter.
– Huset blir flexibelt. Det innebär till exempel
att fasaden lätt kan bytas ut och att de boende får
prova nya ytskikt och tekniker i hemmet. På så
vis kan vi testa egenskaper hos olika material och
livsstilar, säger Sanna Edling, projektledare för
Living Lab till tidningen Hemma i HSB.
PE
prins Carl Philip och hans fru Sofia fick inför sitt
bröllop märks ett åtagande att skydda naturen
i det snart bildade naturreservatet Byamossarna
i Arvika kommun. Gåvan symboliserades av en
kyanitskiva där reservatets namn ristats in.
Kyanit är Värmlands landskapssten.
KINA Forskare från bland annat
Sverige har enligt TT upptäckt en
ny fågelart i bergsområden i centrala Kina. Den förekommer bland
annat i Sichuanprovinsen och har
därför döpts till Sichuansmygsångaren. Den närmaste svenska
släktingen är gräshoppsångaren.
8 SKOGEN
För få brandsläckare
BRANDSKYDD Hela 70 procent av Sveriges hushåll
saknar brandsläckare i bostad och fritidshus. Det
visar en undersökning gjord av Brandskyddsföreningen som uppmanar fler att snarast skaffa
brandsläckare och att välja en modell på minst
sex kilo.
För att garantera säkerhet och funktion när
släckaren behövs som bäst ska den dessutom bytas
ut eller lämnas in på service minst vart tionde år.
Nu finns moderna brandsläckare med spännande
design som alternativ till de klassiskt röda.
PE
100
miljarder dollar om året ska de
rika länderna betala till en klimatfond. I juni sa G7-länderna att de
ska betala sin del.
PONSSE
MODELLSERIE 2015
PONSSE TILLVERKAS FÖR SKOGSMASKINSPROFFS.
Uppgraderingen av Ponsses modellserie som inleddes med
PONSSE Scorpion fortsätter. Vårt mål är att erbjuda våra
kunder bästa tänkbara användarvänlighet, produktivitet och
service på avverkningsplatsen.
PONSSE 2015
SERIEN
=
ÖKAD
PRODUKTIVITET
MODELLSERIEN ÄR EN STARK INDIKATION på vikten
av kundsamarbete i produktutvecklingen av skogsmaskiner:
de nya lösningarna möjliggör mer kraftfull, tillförlitlig och
ergonomisk avverkning. Utgångspunkten för utvecklingen av
den nya modellserien var tanken på en skogsmaskin som inte
kompromissar.
REJÄL
TILLFÖRLITLIGHET
SMIDIG
SERVICE
BÄTTRE
ERGONOMI
Ponsse AB Lisjövägen 40, Västsura,
735 91 Surahammar, tel: 0220 399 00
A logger’s best friend
www.ponsse.com
LÄSARNAS SIDA
NEJ. Kan, orkar, vill
NEJ. Anlitar inte
sådana som jag…
Därför att jag har kunskap,
utrustning, tid, vilja och ork
att göra det själv.
Skulle aldrig vilja ha min egen
skog röjd enligt gängse normer.
Är själv röjentreprenör.
NEJ
BURMAN
41%
JA. Inget hyckleri
JA
Det är det enda sättet att kunna
ligga i fas med skogsvården.
Hittills har jag bara träffat
någon enstaka självverksam
markägare som röjer själv och
som: 1. Ligger i fas med röjningen. 2. Röjer tillräckligt
hårt för att det ska ge effekt.
59%
NN
NEJ. Kan själv :-)
LARS KUTTAINEN
JA. Sonen hinner
inte allt
STAFFAN LEVIN
NEJ. Lycka
Jag är en mindre skogsägare och
så länge jag orkar vill jag sköta
skogsvården själv. Det är till stor
del varför jag är skogsägare!
THORD HEDMAN
JA. Åtgärden ska
göras när det
behövs och inte när
jag själv har tid.
PER H
NEJ. Håller BMI-värdet
under kontroll
Vill inte gå miste om tillfredställelsen att själv skapa en trivsam miljö för mig och mina
efterkommande samt skogens
fauna. Dessutom är det rena
friskvården – jag är snart sjuttio
år med BMI under 25!
BÖRJE PÅ SOLLERÖN
JA. Himla tråkigt
Det är så himla tråkigt och stressigt med en massa plantor som
ska i jorden så snabbt som möjligt. Hanteringen av barrotsplantorna är värst. Täckrot går
väl bättre att hantera. Tycker att
skogsbolagen ska ta ett större
ansvar för att återväxten sköts
på ett rätt sätt. Har man köpt en
avverkning borde man se till att
återväxten blir bra, det är kanske
inte högsta prioritet hos skogsägaren.
Lejer du ut
skogsvården?
KNAPP MAJORITET. AV MÅNADENS
199 SVARANDE ANLITAR
59 PROCENT HJÄLP UTIFRÅN.
JA. Finns roligare
NEJ. Formar framtiden
Är för gammal och har mycket
annat roligt att göra också!
Att själv forma den nya skogen
är bland det bästa jag gör. Att
röja just de delar på ett område
som är lämpligt just nu gör att
det blir mindre jobb på hela
området över tid.
NN
NEJ. Vården av
ungskogen är den
största behållningen med skogsägandet.
OLOF
JA. Köper röjningsskog
Plantering lejer jag ut, men
trettio till fyrtio hektar röjer jag
själv varje år. Köper skogsfastigheter med stort skogsvårdsbehov och som har avverkningsförbud enligt 50-procentsregeln.
GABRIEL MEYER
MATS PÅ HÖJDEN, MÅNGFALDSSKOGSBRUKARE, SMÅLANDSSTENAR
JA. Röjer lite själv
Utför röjning och plantering
närmast bostaden. Det som
ligger lite längre bort lejer jag
bort. Svårt att få tid när man
har annat jobb.
ERIC NILSSON
NEJ. Äkta kärlek
Kvinna, född 1941, utan motorsågs- eller röjsågskort, så jag
lejer bort det mesta. Min stadsboende son med annat jobb och
småbarn hinner göra några
dagars eller någon veckas jobb
med plantering, röjning och
översyn.
LENA B
JA. Ont om tid
Tidsbrist, och man riskerar stora
värden om det inte blir gjort.
CAROLINA, SUNNERÄNGA
NEJ. Litar inte dem
Jag vill ha full koll på skogsvården och litar inte på dagens
skogsvårdsföretag. Röjningen är
den viktigaste åtgärden i skogen.
Då måste man veta vad man
håller på med.
OS
JA. Proffs gör självfallet ett bättre
arbete. Självfallet
klipper jag inte mig
själv, utan anlitar
en professionell
frisör. Man skall
respektera varandras yrkesroller.
URO
NEJ. Äntligen pensionär
Det är pensionärens privilegium
att vårda egen skog.
MARTIN BRÄNNSTRÖM
Älskar min kedjeröjsåg.
ANDERS I SKOGEN
MIKAEL HJELMQVIST
Svara nästa månad! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev eSKOGEN så påminner vi när nästa månads fråga dyker upp. Se skogen.se
10 SKOGEN
Nordea Bank AB (publ)
Ibland ser man inte skogen för alla träd
Vi vet att du har att göra från morgon till kväll och därför behöver en bra bank som förstår.
Det gör vi på Nordea och vi ger dig stöd och hjälp i alla frågor som rör din ekonomi och framtiden.
Vare sig det gäller investeringar, skatter eller generationsskiften.
Fråga oss, för vi kan och förstår.
Gör det möjligt
Läs mer på nordea.se/jord&skog
SKOGEN 11
SKOGEN TIPSAR
1
2
3
5
4
7
6
10
9
11
8
KUL OCH KULTUR
I SOMMARSKOGAR
1 LYCKSELE
6 KARLSTAD
Textilkonstutställningen Björk på Skogsmuseet visar de västerbottniska bidragen från vävmässan Väv 2014 till den 25
augusti. (skogsmuseet.se)
Alsters herrgård har fått en ny lekskog
med balansbanor, lekhus, olika gungor
och lekskulpturer, det mesta utformat av naturmaterial. (karlstad.se)
2 OVIKEN
7 FRÖVI
Träbadurerna och träskallen Leif underhåller hos Wikners i Persåsen den 31 juli.
Först en timme i verkstan, sedan supé
med musik och underhållning. Föranmälan krävs. (persasen.se)
På Frövifors pappersbruksmuseum
pågår en sommarutställning om
återbruk i konst och hantverk till den
29 augusti. (froviforsmuseet.com)
3 MORA
På Zornmuseet visas en utställning om
Morahästen, vår kanske främsta Sverigesymbol vars ursprung skapades av
skogsarbetare. Utställningen pågår till
den 30 augusti. (zorn.se)
4 EKOMUSEUM
BERGSLAGEN
omfattar över 60 besöksmål med allt
från Grangärde Finnmark till Skinnskattebergs herrgårdsmiljö, där Skogsmästarskolan ligger. (ekomuseum.se)
5 SUNNE
Sommarens uppsättning på Västanå
teater bygger på Lars Anderssons bok om
vandringsmusikern Lomjansguten och
hans möten och samtal med skogsväsen. Premiär på midsommardagen.
(vastanateater.se)
12 SKOGEN
8 SIGTUNA
Trä – tiden är ingenting heter en utställning på Sigtuna museum som pågår till
den 31 augusti. Tusen år av arkeologi,
konst, kulturarv och design knyter
samman historia och nutid.
(sigtunamuseum.se)
9 SPJUTARETORP
I Stensjöäng som ligger mitt mellan Älmhult och Tingsryd ställer Gunnel Oldenmark ut skulptur, objekt och fotogravyr
mellan den 2 juli och den 2 augusti, både
i galleriet och i den vackra skogskatedralen. Fullmåne utlovas. (agetorp.se)
10 LAHOLM
På Teckningsmuseet pågår utställningen
#Träd till den 6 september. Femton
konstnärer med olika förhållningssätt har avbildat träd.
(teckningsmuseet.se)
SKOGEN TIPSAR
11 KNISLINGE
Gammal sugga mellan träd av Hannelie Coetzee är ett specialgjort konstverk på temat Barriärer som visas
i Wanås skulpturpark. Sex konstnärer verksamma i Sydafrika tar fasta på gränstänkande, på barriärer som
både utestänger och ger skydd. Det tog tre veckor att bygga suggan. En stomme av stålställningar bildar
konturerna av huvudet som består av hundratals träd och grenar från Wanås gods skog. Materialet kom på
plats med hjälp av skotare och kapades manuellt om det behövdes för att passa in. Utställningen i den vildvuxna slottsparken pågår till den 1 november. (wanas.se)
Foto: Wanås konst
SKOGEN 13
 Darek Haltof från södra Polen jobbar
i Sverige för femte året och har kunnat
spara ihop till en motorcykel.
SVENSK SKOG
I POLSKA HÄNDER
DEN SVENSKA SKOGSVÅRDEN SKÖTS TILL STORA DELAR
AV UTLÄNDSK PERSONAL. SKOGEN HAR PRATAT
MED TRE ARBETARE FRÅN POLEN OM ARBETSVILLKOREN
OCH VARFÖR DE SÖKT SIG TILL SVERIGE.
Text och foto: MATTIAS WESTERBERG
A
NDERS RISING, ombud på Sundins Skogsplantor i norra
Östergötaland och Mälardalen
sticker ut hakan och hävdar
att svenskt skogsbruk stannar
utan utländsk arbetskraft.
Sundins riktar in sig på polsk arbetskraft och
har under högsäsong runt 200 plantörer
anställda, de flesta säsongsanställda.
Anders sköter kontakten med kunder,
delar ut traktdirektiv, ordnar plantor, ser till
att de anställda får arbetskläder och mycket
annat. SKOGEN träffar Anders och Darek
Haltof vid plantlagret.
– Det är mitt femte år i Sverige, säger
Darek som kommer från de kuperade och
bergiga södra delarna av Polen.
– Från mitt hem har jag femtio kilometer
till Slovakien och sjuttio kilometer till
14 SKOGEN
Men om det var möjligt att tjäna samma
Ukraina. Jag brukar åka till Ukraina och
pengar hemma skulle han välja att stanna
köpa billig bensin.
i Polen.
Darek är utbildad mekaniker och gillar att
– Trots allt finns min familj och många
köra allt som rullar. Han arbetar bland annat
vänner där.
med service, underhåll av maskiSundins rekryterar ofta genom
ner och redskap samt logistik,
MINST HÄLFTEN
att fråga anställda om de känner
som att hämta och leverera
På en SLA-konferens
plantor.
2012 uppskattade facket någon som är intresserad. Samtidigt ordnar de varje år rekryVarför kommer han hit och
för skog, trä och grafisk
jobbar? Det självklara svaret:
bransch, GS, att andelen teringsdagar i Polen.
– Bra jobb och bra pengar gör
utländsk arbetskraft i
att drömmar blir sanna. Jag har
– DET ÄR VIKTIGT ATT VI har schysta
svensk skogsvård är
kunnat köpa en motorcykel. Ett
villkor, förklarar Anders. Bland
minst femtio procent.
år körde jag den till Sverige och
annat har vi en bra kontakt med
Exakt statistik är svår
kom i kontakt med lokala motor- att få fram, eftersom
facket och Försäkringskassan.
cyklister. Till hösten planerar jag nästan alla arbetare
Vi erbjuder avtalsenliga löner,
att skaffa en egen lägenhet och ta kommer från EU/EESarbetsbilar, kläder, bra redskap
hit min flickvän från Polen, säger området där det råder
och ett boende med bra standard
han.
och så vidare. Det ger en trygghet
fri rörlighet.
 Wiesław Czarnecki sätter
med stor erfarenhet en av de
1500 barrotsplantor han dagligen planterar.
SKOGEN 15
 Anders Rising på besök i skogen hos Wiesław och Samuel. Ett radarpar som bildar ett mindre planteringslag.
för både arbetsgivare och arbetstagare.
Omsättningen på personal är mycket låg.
Andra exempel där Sundins stöttar sina
anställda är när de hjälpt Darek att börja
betala in till A-kassan eller när de har sett
till att det betalas ut barnbidrag till de
anställdas barn under den tid de betalar
sin skatt i Sverige.
I SKOGEN FINNS SAMUEL ZUR och Wiesław
Czarnecki. Samuel talar engelska och
berättar att han arbetat i
Sverige förut. Då hade han
med sig sin fru och ett barn.
Tyvärr blev det problem med
arbetsgivaren och de valde att
åka hem igen.
– Idag har jag fyra barn,
men nu har familjen stannat
hemma, berättar Samuel. Jag
är utbildad lantbrukstekniker
och har jobbat på många
lantbruk hemma i södra
Polen. Vi äger själva fyra hektar mark där vi odlar lite och
har några kor och andra djur för självhushåll. Det var en vän som rekommenderade
Sundins, och nu har jag varit här i några
säsonger. För att få allt att gå ihop måste jag
arbeta även de månader jag är hemma.
16 SKOGEN
Samuel tolkar åt Wiesław, som inte
behärskar engelska. Wiesław har arbetat ett
tiotal år i Sverige på olika platser. Hemma
har han en fru och två söner, som också har
arbetat i Sverige vid några tillfällen. Till
skillnad från Darek och Samuel kommer
Wiesław från norra Polen.
Han är utbildad skogstekniker och har
alltså studerat skog från femton till tjugo års
ålder och sedan arbetat under sjutton år
med skogsbruk. Även om jobbet varit bra
och det finns jobb, främst i
norra Polen, lockar pengarna
på andra sidan Östersjön.
– UNDER MINA FÖRSTA SJU ÅR i Sverige hade jag huvudvärk när
jag såg alla nedblåsta träd som
fick ligga kvar i skogarna,
hemma plockar vi bort dem
direkt, säger han och skrattar.
Andra skillnader är att stora
delar av Polen är platt mark
och finkorniga jordar utan
stenar, vilket gör det lättplanerat. Istället för gran planterar man mer
tall, lärk, ek, bok, björk och al. En plantering
kan gå till så att två personer samarbetar, en
mäter avståndet mellan planteringsraderna
och plantorna och den andra sätter plantan.
Avståndet kan vara tätt, en meter mellan
plantorna.
Wieslaws stora passion är jakt.
– Tillsammans med min hund och sextio
andra personer jagar jag på 15 000 hektar
statlig mark, med mycket kronvilt, rådjur
och vildsvin, berättar han ivrigt. Vi måste
hålla en av staten fastställd avskjutning,
annars förlorar man jakträtten.
BÅDE SAMUEL OCH WIESŁAW är nöjda med att
arbeta med Sundins. Det finns tvåspråkiga
personer de kan ringa, vilket underlättar
kontakten med arbetsgivaren. De tycker
även att de blir väl bemötta av svenskarna
i allmänhet.
– Under planteringen får vi betalt per
planta, säger Samuel. Vi sätter upp till 1 500
barrots- och 2 500 täckrotsplantor per dag
och person. När vi röjer är det oftast betalt
per timme, vid enstaka fall per hektar.
I botten finns en avtalsenlig timlön och
vid långa resor utgår restidsersättning. Normalt arbetar man sex dagar i veckan och
åker hem två veckor på våren och två veckor
på hösten. Under juli ligger hela verksamheten nere, och alla har ledigt. De säsongsanställda arbetar sju–åtta månader per år
i Sverige. Och nu är planteringssäsongen
i full gång. n
Malwa, i en helt egen klass
Trendbrott i skogen! Stort fokus på Malwa -serie. Kompakta maskiner med stora egenskaper.
För effektiv gallring och modern skogsvård med minsta möjliga miljöpåverkan.
Tack alla som kom till oss
på Elmia och Nolia.
Ring eller kom gärna på besök. Vi finns på
Fältspatsvägen i Skene. Välkommen!
www.malwa.se
Vi på Handelsbanken
pratar gärna skog och
lantbruk med dig.
Välkommen in.
Handelsbanken Skog och lantbruk
SKOGEN 17
VIRKESMARKNADEN
Sug efter björk
FÖRRA MÅNADEN HÖJDE Södra priset på björkmassaved och nu följer
både Holmen och Sveaskog efter. De betalar alla 320 kronor
per fub.
Den milda och nederbördsrika vintern tillsammans med
stormupparbetning av barr har medfört ett svagare flöde av
lövvirke samtidigt som efterfrågan på löv är god. Och det gäller
såväl lövmassaved som sågbart löv. I övrigt ligger massavedspriserna still i hela Sverige.
I sydligaste Sverige höjer flera köpare listpriset på både talloch grantimmer. Det kan tyckas egendomligt eftersom många
företrädare uttrycker stor osäkerhet om marknaden.
Återigen är det Södra som är prisledande. De höjer priset på
normaltimmer av tall och gran med 20 kr per fub. Samtidigt
införs en tillfällig kontrakteringspremie på 20 kr per fub. Holmen
skog har följt efter och har högre listpriser än Södra på fura.
Produktionen av sågade trävaror är hög i Sydsverige, vilket
driver upp efterfrågan på timmer, konstaterar föreningen i en
pressrelease.
JÄMFÖRPRISER
SKOGENS VIRKESSPECIAL 10 JUNI 2015
Se vad bolagen och skogsägareföreningarna erbjuder för ditt normalbestånd.
Pris i kr/m3 fub. exkl. moms Grön = prishöjning Rött = prissänkning
TIMMER, NORMALBESTÅND
TALL
BillerudKorsnäs, Norrbotten inland3)
452
327
BillerudKorsnäs, Norrbotten kust3)
476
369
Norra Skogsägarna, Norrbotten kust
400
319
SCA, Norrbotten kust
425
330
GRAN
Sveaskog, Norrbotten
449
357
Holmen, Västerbotten
388
362
Norra Skogsägarna, Västerbotten norra
404
327
SCA, Västerbotten
426
344
Sveaskog, Västerbotten kust
449
364
Nätraälven, Ångermanland
452
402
Norra Skogsägarna, Ångermanland
381
340
Norrskog, södra Lappland/Jämtland
405
340
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
392
348
Norrskog, Västernorrland kust
405
340
SCA, Västernorrland/Jämtland
407
357
Stora Enso, Jämtland/Härjedalen/Hälsingland
389
326
Holmen, Hälsingl/Härjedalen/Medelpad/S Jämtl
403
329
BillerudKorsnäs, Hälsingland
407
375
ÄVEN SVEASKOG HÖJER sina priser, uppger Fredrik Klang, bolagets
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
419
331
marknadschef i Götaland, som inte vill lämna ut prislistorna.
Så nu försvinner de från vår jämförprislista.
– Vi arbetar på en ny och har samtidigt flera listor beroende
på vem vi levererar till.
Men hur vet då säljaren vilket pris denne får?
– Vi värderar skogen och gör en bedömning och lämnar ett
pris och skickar en lista till skogsägaren och sedan gäller
inmätning vid industrin. Eller kan de få betalt som rotpost.
Varje lista är alltså anpassad till leverantörens skog och
kundens önskemål?
– Ja det kan man säga. Vi maximerar listan genom att leverera
till fem till sju lönsamma kunder (läs sågverk). Därför kan vi
inte bygga någon standardlista, den varierar mycket var man är.
SKOGEN:s råd till skogsägare som vill sälja till Sveaskog är
då att begära ett pris per volym, antingen genom att få besked
genom inmätt volym eller ännu säkrare använda sig av skördarnotan som betalningsgrund. En annan variant är att begära
prislistan, som ska användas just i den specifika affären och
sedan köra den i eSkogs prisverktyg. Se artikeln på nästa sida.
Som vanligt mörkas hela prisbilden av att inte få veta hur
stora premierna kan bli.
Begär därför offerter
från flera köpare
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
398
353
LARS ÅKERMAN
virkesmarknad@skogen.se
Landsbygdsminister
Sven-Erik Bucht lovar
att det ska bli fler
attachéer för Sverige
som ska marknadsföra svenska
jord- och skogsprodukter i världen.
18 SKOGEN
Regeringen har aviserat att man ska
begränsa möjligheterna att visstidsanställa personal. Det kommer att slå mot skogsbruket.
Holmen, Dalarna/Gästrikland
411
334
Mellanskog, Dalarna/Gästrikland
418
339
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
379
328
BillerudKorsnäs, Dalarna
384
349
BillerudKorsnäs, Gästrikland
394
357
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
406
341
VVDS, Värmland2)
425
382
Stora Enso, norra Värmland/norra Örebro
363
344
Forimp, södra Värmland
456
398
Mellanskog, Västm/Upps/N Sthlm/N Örebro/N Värml
396
349
Sveaskog, Västmanland/Uppland/N Värmland
391
347
Stora Enso, Uppsala/Sthlm/Västmanland
379
328
Holmen, Uppland
391
348
Holmen, norra Örebro/Västmanland
381
349
BillerudKorsnäs, N Örebro/Västmanl/Shlm/Uppl
393
358
Mellanskog, S Örebro/S Värml/Sörml/S Sthlm
408
369
Stora Enso, södra Örebro/södra Värmland
366
353
Sveaskog, Närke/södra Värmland/Sörmland
406
364
Stora Enso, Sörmland
388
375
Holmen, Sörmland/södra Örebro
403
372
BillerudKorsnäs, södra Örebro/Sörmland
401
381
VVDS, Dalsland2)
452
411
Stora Enso, Västra Götaland
388
328
Sveaskog, Skaraborg
432
412
Sveaskog, Götaland
506
440
Holmen, Norrköping, Tranås, Vimmerby
502
452
Södra, Region Öst
498
474
Södra, Region Väst
434
464
Mellanskog, Gotland
407
348
Finland södra v22, €9,34
612
527
MASSAVED 10 JUNI 2015
BARR
BillerudKorsnäs, Norrbotten
250
–
290
Holmen, Norrbotten/Västerbotten
280
–
290
N. Skogsägarna, Norrb/Västerb/Ångerm
275
–
300
SCA, Norrbotten/Västerbotten
250
–
290
Sveaskog, Norrbotten/Västerbotten
275
–
300
Nätraälven, Ångermanland
300
-
300
Holmen, Västernorrland/N Jämtland
280
280
290
Norrskog, Västernorrland
250
250
271
SCA, Västernorrland
250
262
290
Holmen, Hälsingland
230
245
270
Holmen, Dalarna/Gästrikl/Härjed/S Jämtl
230
245
270
Stora Enso, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
Sveaskog, Hälsingland/Härjedalen
230
245
265
Mellanskog, Hälsingland/Härjedalen
230
245
270
Mellanskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
270
Stora Enso, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
Sveaskog, Dalarna/Gästrikland
230
245
265
BillerudKorsnäs, Dalarna/Gästrikl/Värml
230
245
265
Holmen, Uppland/Örebro
230
245
270
GRAN
BJÖRK
Holmen, Västmanl/Sörmland1)
230
245
270
Mellansk, Västmanl/Uppland/Mälardalen1)
230
245
275
Stora Enso, Mälardalen1)
230
245
270
BillerudKorsnäs, Mälardalen/Örebro1)
230
245
270
Sveaskog, Västmanl/Sörmland/Uppl1)
230
245
270
VVDS, Värmland2)
230
245
270
Mellanskog, Värmland/Örebro
230
245
270
Stora Enso, Värmland
230
245
265
Sveaskog, Örebro
230
245
270
Sveaskog, Värmland
230
245
265
Forimp, Värmland
230
245
265
Stora Enso, Värmland/Örebro
230
245
270
Stora Enso, Bohuslän/Dalsland
250
265
290
VVDS, Dalsland2)
280
295
295
Holmen, Östergötland/Småland
280
295
320
Sveaskog, Östergötland/norra Småland
280
295
320
Södra, Västra Götaland
280
280
320
Södra, Östra Götaland
280
295
320
Mellanskog, Gotland
250
250
275
Sveaskog, Skaraborg
280
280
295
Finland södra v22, €9,34
286
277
258
Lettland Nord, €9,34
286
294
309
Lettland Syd, €9,34
280
289
321
Förklaringar jämförpriser och massaved
• Listan på jämförpriser återspeglar priset per
kubikmeter när ett normalbestånd avverkas.
Timrets längd, kvalitet, diameter och andel
massaved vägs ihop.
• Gäller avverkningsuppdrag.
• Exkl. avverkningskostnader.
• Underlaget för jämförpriserna är köparnas
prislistor och VMF Qberas stambank för Mellansverige. Avsmalningen är olika i norr och söder,
vilket innebär att visade priser är något för
höga i norr och för låga i söder.
• Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat.
• Massaved anges exkl. transportavdrag.
Norr om E 18 finns transportavdrag.
Mer om hur jämförpriserna fungerar kan du
läsa på skogen.se/jamforpriser.
1) Ej transportavdrag.
2) Västra Värmlands och Dals Skogsägareförening. Ej transportavdrag.
3) Transportavdrag på timmer.
Trä ersätter glasflaskor
NEDBRYTBART Danska bryggerijätten Carlsberg har initierat ett projekt för att
ersätta glasflaskor med nedbrytbart material där huvudkomponenten är träfiber.
Det handlar om hela flaskan, även korken.
– Om projektet blir framgångsrikt kommer det att bli en vändpunkt för sättet
att förpacka vätskor, och vara ett viktigt steg mot en kretsloppsekonomi, säger
Andrea Dawson-Shepherd, vice vd på Carlsberg i ett pressmeddelande.
Det är Danmarks Tekniska Universitet tillsammans med Danska innovationsfonden och förpackningsföretaget Exopac som ska utveckla ”träflaskorna”.
Projektet är treårigt.
Nytt prisverktyg
räknar ut värdet
LOGGA IN Nu kan du enkelt få
reda på cirkavärdet för en avdelning i din skogsbruksplan.
Företaget eSkog lanserar ett
prisverktyg som räknar ut vad
köparnas prislistor kan ge.
Utifrån det kan du begära in
offerter och sedan är det lätt
att avslöja skambuden och
hitta guldkornen.
Logga in på hemsidan och
klicka på ”Prisverktyg”. Skriv
sedan in några grundläggande
uppgifter från prislistorna. Det
är faktiskt ganska enkelt.
I regel räcker uppgifterna i
skogsbruksplanen om volymen.
Dividera med antalet stammar
ur planen för att få medelstamvolym.
FÖRETAGET ESKOG går från klarhet
till klarhet. Lite får man dock
anstränga sig som skogsägare.
Verktyget har fortfarande några
barnsjukdomar som till exempel
att det inte automatiskt räknar
om m3sk till fub.
– Och bäst är att gå ut i skogen
och själv mäta grundyta, höjd
och antal stammar, säger Jens
Bergström, talesperson för företaget. Det ger säkrare siffror än
skogsbruksplanen. Tänk vad
vinsten kan bli om det blir möjligt att urskilja den köpare som
betalar bäst. Det är dessutom
ganska enkelt att föra över uppgifterna från skogen till datorn
med hjälp av en app.
SKOGEN prövade en slutavverkning på 253 m3sk med 90
procent tall. Det skilde sig ganska
rejält mellan olika köpare:
Södra Vimmerby: 85 579 kr.
Holmen Småland: 95 921 kr.
Sveaskog Götaland: 106 552 kr.
ATT SVEASKOG TOPPAR är inte så
konstigt, företagets listpris
på tall var enligt deras gamla
lista, som publicerades i förra
numret av SKOGEN, det klart
högsta.
Självklart ska köparnas förhandlingspremier och andra argument med i kalkylen före beslut.
Logga in på eSkog och skicka
in din skogsbruksplan, kostnad
drygt 300 kronor. Sedan är det
bara att lägga in eventuella
köpares prislistor.
LÅ
SKOGEN 19
VIRKESMARKNADEN
Bra tillväxt för skogs t
5%
11 %
51 %
33%
Mjuka värden
dominerar
51 procent av alla skogsägare
tycker att mjuka faktorer som jakt,
rekreation och känslan av att äga
skog är de viktigaste faktorerna
för det egna ägandet.
33 procent tycker främst att
det är en god och långsiktig investering. Endast 11 procent anser
att en bra löpande avkastning är
det som betyder mest.
Resterande 5 procent hade
lite olika bevekelsegrunder, bland
annat ha skogen som ett eget
naturreservat.
(Källa: Skogsbarometern 2014)
SVENSKA FABRIKER Allt eftersom
efterfrågan på skoglig textilmassa
ökat har antalet fabriker i världen
blivit fler. I Sverige finns två producenter. Hur ser de på framtiden?
På Domsjö Fabriker utanför
Örnsköldsvik återupptogs tillverkningen av specialcellulosa
(textilmassa) i början av 1990talet. Den hade legat nere några
år, främst av miljöskäl. Arbetet
med att förbättra processen blev
lyckosam och mer textilmassa
producerades i takt med att
pappersmassa minskade. År 2009
var den helt utfasad.
CHRISTIN NORBERG, chef för produk-
tionen på på Domsjö Fabriker,
förklarar att det fungerar bra att
använda samma process för båda
kvaliteterna.
– Textilmassan kokas litet
annorlunda än pappersmassan.
Målet med den är ju att få cellulosan så ren som möjligt.
Efter kokningen tvättas och
bleks den, då renas den ytterligare.
Efter torkning och packning är
den klar för leverans.
Christin berättar att idag är
målet att öka produktionen med
30 000 ton per år till 255 000. Det
mesta som produceras går det till
fabriker i Asien.
– I dagsläget har vi inte några
utbyggnadsplaner, ökningen sker
genom att trimma processen.
DOMSJÖ FABRIKER använder bara
barrved i sulfitprocessen. Det
skapar möjligheter.
– Vi är ett bioraffinaderi där det
gäller att få ut så mycket som möjligt av trädet. Till
exempel åker ligninet i sodapannorna
och blir bränsle, och
lignosulfonaten säljs
till betongindustrin,
säger Christin Norberg.
process där textilmassan tas
fram av lövved.
JOHANNES BOGREN, teknisk produkt-
chef, berättar varför man beslutade att satsa på textilmassa.
– Ett av våra huvudsegment
minskade. Trots att andra delar
växte behövde vi göra något för
lönsamhetens skull. Efter en
ordentlig analys bestämde vi oss
för textil. Det har inte varit någon
jättehård satsning, men ett bra
komplement till pappret. Idag
används cirka tio procent av
massaproduktionen till textil.
”De är mindre miljöfarliga.
Syntettyg görs ju av olja, och
bomullen är en av våra
största miljöbovar.”
SÖDRA CELL I MÖRRUM, landets andra
tillverkare av textilmassa, fick till
skillnad från Domsjö fabriker
investera rejält när de väl bestämt
sig för att satsa på skogstextil.
Bygget tog ett år och stod klart i
slutet av 2011.
I Mörrum används en sulfat-
–Textilmassa har onekligen
skapat en ny möjlighet för oss på
Södra Cell Mörrum. Vi har fått en
ytterligare avsättningsmöjlighet
för veden. Årsproduktionen ligger
nu på 150 000 ton, konstaterar
Johannes Bogren. Under 2015
kommer vi att göra nya investeringar. Målet är att utöka produktionen till 170 000 ton.
Certifierad lyx
HÅRBORSTAR Varumärket Björn
Axén lanserar en lyxig borstserie
med sex hårborstar för olika behov
i FSC-certifierat lönnträ.
Byggarna gör
inte vågen
TRÄSTOMMAR Kerstin Hemström vid Linnéuniversitetet i
Växjö har doktorerat på hur trähus
uppfattas och värderas av olika
aktörer.
Intervjuer med arbetschefer
på byggföretag och enkätsvar från
arkitekter visar att de uppfattar att
trästommar medför flera nackdelar
och osäkerheter jämfört med
betongstommar. Många svarade
att de saknade tydliga normer och
att erfarenheterna av att bygga
med trästommar är för få i dag.
(Källa: Linnéuniversitetet)
20 SKOGEN
2
1
4
3
Lång produktionskedja. Trädet (1) görs till dissolvingmassa (2) som skeppas till utländska textilfiberfabriker.
Där spinns en textilfiber, antingen viskos eller lyocell, från massan. Textilfibern säljs sedan vidare till spinneri
som tillverkar garn (3). Garnet säljs sedan till väveri (4) i som gör ett tyg (5) som färgas. Det färdiga tyget säljs
sedan till manufaktur som tillverkar kläder (6) som säljs till klädkedjor. Ill: Per Torneus/Pictoform
3 SNABBA
STAFFAN
SJÖBERG
1
Du är informationschef på Iggesund Paperboard som har en lång
tradition av att tillverka kartongprodukter. Hur går det för kartong-
industrin, skriker den efter mera
massaved?
– Jag kan inte glädja skogsägare
som vill ha mer betalt för sina granar,
men rent generellt kan man säga att
produktionen av förpackningsmaterial
varken går upp eller ner, den är stabil.
Handlar du oxjärpar ligger de i en förpackning, och oxjärparna går ju åt i
både hög- och lågkonjunktur.
2
Den växande näthandeln sägs
vara viktig?
– Det är en komplex bild. Man har
trott att näthandeln skulle påverka
förpackningsindustrin negativt. Man
ser ju varan på skärmen, det behövs
egentligen ingen lockande förpackning. Men förutom marknadsföringen
har förpackningen även informationsbärande funktioner vad gäller innehåll
2
4
s textilier
– FOKUS I DEBATTEN har legat på de
kemikalier i färg och antibakteriella medel som behövs i senare
led av processen, i viskosfabrikerna. Detta är dock något som
man börjar få bukt med.
– Att skogstextil ökar globalt
beror till stor del på att de har
lägre miljöpåverkan än mycket
annan textiltillverkning. Syntettyg görs av olja, och bomullen är
en av våra största miljöbovar.
Johannes Bogren avslutar
med att säga att det är en nackdel för textilbranschen generellt
och i synnerhet för mer miljömässiga material att det inte
finns någon miljömärkning för
kläder.
– Märkning ger konsumenten
en chans att skapa efterfrågan.
Nu hoppas jag att textilbranschen gör samma positiva resa
som massabruken gjort miljömässigt, avslutar han
KARIN BERNLE
FAKTA
Många namn. Massan benämns oftast dissolvingmassa, specialcellulosa eller
textilmassa.
Produkter. Från massan produceras till exempel disktrasor, våtservetter,
cellofan, korvskinn och hjälpämnen i läkemedel. Och så förstås textilier. Sveriges
enda viskosfabrik ligger i Norrköping och tillverkar Wettexdukar.
Nya material. De senaste åren har fibrer som lyocell och det sidenliknande
triacetat tillkommit. Lyocell påminner om bomull och är den mest hållbara av
skogstextilierna. Processen är mera sluten än viskosen och kemikalierna återanvänds.
Ökande efterfrågan. Fattiga länders ekonomier blir bättre och efterfrågan på
kläder ökar. Detta i kombination med begränsningar i bomullsproduktionen gör
att skogstextilsproduktionen nu är all time high.
Tillväxten i textilmassa är stor, den beräknas till nio procent per år fram till
2020. 2010 fanns det 22 produktionsenheter i världen. Förra året hade de ökat
till 38. Sedan 2010 har kapaciteten ökat med 106 procent.
Polyester vanligast. Den globala textilproduktionen i är nu uppe i 90 miljoner
ton. Det vanligaste textila materialet idag är polyester som är oljebaserat. Det har
63 procent av marknaden och bomull 30 procent. Viskosen har 7 procent men är
den textil som växer snabbast.
5
2
4
och användning. I näthandeln tror man
att en välgjord förpackning kan fungera
som en bekräftelse på att du gjort ett
bra val.
3
Har du märkt någon förändring
i efterfrågan?
– Vi har märkt ett ökat tryck på
färsk-fiber de senaste åren. Returfibrerna innehåller föroreningar och
Apple räddar
produktionsskog
USA Miljontals hektar produktionsskogar har gått förlorade
till kommersiell exploatering.
Därför har IT-jätten Apple
beslutat att skydda nästan
15 000 hektar.
Tillsammans med Conservation Fund, den amerikanska
fonden för skydd av mark och
vatten har Apple beslutat skydda totalt 14 587 hektar produktionsskog fördelat på två områden i delstaterna Maine och
North Carolina.
Köpet syftar till att garantera att skogarna fortsätter
vara produktionsskogar som
sköts och avverkas på ett långsiktigt och uthålligt sätt. Samtidigt vill Apple kompensera
för företagets egen påverkan
på miljön.
I ett pressmeddelande pekar
Conservation Fund på att de
skogar man slår vakt om är
menade för produktion, inte
att bevara urskogar.
”Av USA:s runt 300 miljoner
hektar skog är cirka 170 miljoner hektar produktionsskogar
som ger konstruktionsvirke
och fiber till papper och för-
packningar. Av dessa skogar
riskerar över 18 miljoner
hektar att gå förlorade genom
exploatering, framför allt
genom att de styckas av och
säljs som tomtmark eller för
kommersiell exploatering.”
LISA JACKSON, miljöchef på
Apple, konstaterar att bara
under de senaste femton åren
har mer än nio miljoner hektar
produktionsskog gått förlorad.
Hon anser att det är en av de
största förändringar av markanvändningen i USAs historia
och en de mest förbisedda
miljöfrågorna.
Lisa Jackson skriver också
att årsproduktionen av
pappersfibrer från de två
skogsområden som man nu
vill skydda motsvarar nära
hälften av den mängd jungfrufiber som Apple använde i sina
förpackningar under 2014. PE
6
lättflyktiga ämnen som är svåra att få
bort. En trend är att byta till färskfibrer
i förpackningar för livsmedel.
– Det har hygieniska och säkerhetsmässiga anledningar. Säg att det som
finns i förpackningen är värt tio gånger
mer än emballaget. Om man bara
minskar litet på den redan billiga förpackningen skadas kanske varan, och
KB
det blir dyrt.
Grönt patent prisas
FÖRÄDLING Patentmetoden Generation xWoodline, belönas i år med Skapa
utvecklingspris i Västerbotten. Metoden, som tidigare beskrivits i SKOGEN,
går ut på att man skapar designade träinredningar med hjälp av gravyrtryck.
Idéerna hämtar kontrakterade konstnärer från traditionell ådringsmålning.
– Genom att tillföra design till en mogen produkt ökar värdet och efterfrågan på träinredningar, säger vd Eva Zwahlen (mitten) som uppfunnit metoden.
Nu går hennes innovation vidare till riksfinal i Stockholm i november.
SKOGEN 21
 Det är viktigt att få fram
beståndets rätta volym vid
värderingen, vilket görs
med relaskopet.
Foto: Mattias Westerberg
Vad får värderingen kosta?
Det går inte att svara enkelt på den frågan. För det beror på.
Fastighetsvärdering kan vara allt från den enklaste
skrivbordsprodukt till komplicerade klyvningar.
H
ar du en färsk skogsbruksplan och av någon anledning vill låta värdera din
fastighet? Då kan du komma undan med ett par
tusenlappar. Det vill säga – om du nöjer dig
med att en värderingsman i stort sett tittar
på papperen och bedömer utifrån planen
och taxeringsuppgifter.
– Typfallet kan vara en styrelse som vill ha
en värdering som underlag inför en anbudsgivning och nöjer sig med denna enkla
värdering, säger Mikael Gröndahl på
Värderingsbyrån i Växjö, en av flera aktörer
som värderar skogsfastigheter och finns i
södra Sverige.
Men en värdering är sällan bara pappersarbete, och priset på värderingen beror på
vilken typ man önskar. I de flesta fall
22 SKOGEN
behöver man en mer grundlig värdering
än skrivbordsvarianten.
Om det då inte finns någon skogsbruksplan eller om den är föråldrad, så måste en
inventering göras.
– TILLVÄXTTABELLERNA i en skogsbruksplan slår
ofta väldigt fel, säger Martin Lindskog, vd
för Areal som erbjuder förmedlings- och
rådgivningstjänster inom jord och skog.
Areal deltar i ett examensarbete på KTH
om statistisk behandling
av ortspriser. Nyligen
varnade flera oberoende
mäklarföretag i tidningen
ATL för att genomsnittspriset på skogsmark
verkar vara en dålig
utgångspunkt vid fastig-
hetsaffärer. En majoritet av åttio undersökta
fastighetsaffärer såldes för ett pris klart över
eller under genomsnittspriset. Rådet blev att
kalla in en värderingsman i stället för att utgå
från ett genomsnittspris vid exempelvis
generationsskifte.
Men vad kan det kosta?
– I botten ligger förstås hur mycket arbete
och därmed tid som går åt, och det är väldigt
stor variation, säger Martin Lindskog på
Areal. Det är ganska ovanligt att vi bara
värderar, ofta är
det andra tjänster
som krävs därtill.
Enligt Mikael
Gröndahl på
Värderingsbyrån
är fastighetens
storlek och under-
”DET ÄR GANSKA
OVANLIGT ATT VI BARA
VÄRDERAR, OFTA ÄR
DET ANDRA TJÄNSTER
SOM KRÄVS DÄRTILL.”
laget i form av skogsbruksplanen viktiga
faktorer som påverkar värderingens pris.
– Finns inget underlag, så måste vi inventera – ett stort jobb av samma slag som inför
en skogsbruksplan. Om två parter vill veta
värdet inför en överlåtelse och de är överens
om att värderingen ska grundas på planens
uppgifter, så gör vi en kontroll i fält och ser
bland annat på tillgänglighet och kvalitet.
I övrigt utför vi ortsprisanalyser och avkastningskalkyler. Men priset på vårt arbete
är avhängigt fastighetens storlek, eftersom
vi måste lägga in väldigt många bestånd
i avkastningskalkylen.
DETTA KAN MYCKET VÄL kosta hundratusentals
kronor om objekten är stora. Andra faktorer
som påverkar värderingens pris kan vara
om det är en fastighet med mycket ädellöv
i södra Sverige:
– Då måste vi granska noggrannare i fält,
eftersom värdet kan skilja mycket. Ek kan
exempelvis ge de absolut högsta värdena
men även de lägsta, beroende på skötselhistorik och markens lämplighet för trädslaget. Antingen är det bara brännved eller
också tusentals kronor kubiken, och det
framgår inte tillräckligt av planen. Detta till
skillnad från en granfastighet i Kronoberg
– där räcker det kanske med färre stickprovskontroller.
MEN OM MAN ÖNSKAR en värdering inför en
klyvning av fastigheten?
– Där ställs helt andra krav! En så kallad
officialvärdering ska hålla i domstol och
följer särskilda regler enligt Fastighetsbildningslagen. I korthet gäller att om två ägare
ska dela en skogsfastighet rätt av, så ska de
ha femtio procent var av fastighetens långsiktiga produktionsförmåga.
– Man plockar i teorin bort allt – hus, skog
– och ser till markens värde långsiktigt
utifrån dess bonitet och delar den så i två
hälfter. Sedan ”sätter” man tillbaka skog och
hus och ser vilka värden som hamnar på
respektive sida. I allmänhet måste då den
ene betala den andre något.
DETTA INNEBÄR VÄSENTLIGT mycket mer arbete
för värderaren och sällan räcker en befintlig
skogsbruksplan, vilket innebär att skogen
måste inventeras bestånd för bestånd.
– En klyvning är aldrig billig. Och vi är
sakkunniga och bara en del av kostnaden.
Sedan tillkommer lantmätaren, förrättningen ska avslutas med en ny gräns, uppgifterna
ska in i fastighetsregistret, kartor ska uppdateras med mera , påminner Mikael Gröndahl på Värderingsbyrån.
ULLA SUNDIN BECK
 Enklaste formen av värdering baseras på skogsbruksplanen, men vid till exempel en delning av en fastighet
krävs betydligt mer arbete – till högre kostnad.
”Rena ockret”
SKOGSÄGARE Priset på värderingen var
ocker. Det säger Sven-Ove Svensson,
skogsägare i Jämtland.
Hans släkt bestämde sig 2010 för att begära klyvning av en fastighet i södra Jämtland. Den omfattar
800 hektar, varav 660 produktiv skogsmark. Delfakturan från Lantmäteriet hamnade på 450000
kronor, varav värderingen stod för 187 500 kronor.
– Första värderingen gjordes som en skrivbordsprodukt, men där fick de bakläxa. Sedan anlitade
Lantmäteriet Nai Svefa som lät två man inventera.
Jag bedömer att de lade ner ungefär tre timmar var
i skogen på 660 hektar.
Förberedelsetimmar inför värderingen ingår
också i fakturan. Men Sven-Ove är sannerligen inte
nöjd och har överklagat till mark- och miljödomstolen.
– Priset! Jag anser att det är ocker, och det beror
säkert på att Lantmäteriet saknar konkurrens. Jag
har från två andra stora aktörer fått offerter på
samma arbete för mellan 25 000 och 30 000 kronor. För det andra värderingen – det finns till exempel områden som är taxerade som contorta, men
där är det svensk tall. Och fäbodvallsskiftet har hög
bonitet på papperet, men där är vindpinat och produktionen är låg. Har fått hjälp av Skogsstyrelsen
att beräkna och de visar att boniteten där i stället
är lägre än på övriga delar av fastigheten.
Enligt Sven-Ove har man inventerat 18 bestånd
av cirka hundra med volymfel upp till 21 procent,
och han anser helt enkelt att värderingen inte är
korrekt. Men främst vänder han sig mot att han
inte har fått se all dokumentation.
– Jag har flera gånger begärt att få ut det kompletta materialet. Först fick jag besked att det inte
fanns något mer, sedan fick jag till slut en del. Men
jag har fortfarande inte fått de beståndsvisa värdena som behövs för alternativa förslag till delning.
– Nu har processen hållit på i fem år, och under
den tiden har skogen legat i träda. Vem står för den
USB
kostnaden?
”Komplicerat kostar”
LANTMÄTERIET Enhetschef Thomas Öberg
på Lantmäteriet i Gävle påpekar att detta är
ett mycket komplicerat ärende med fjorton
delägare i fastigheten.
Thomas Öberg säger att det handlar om sammanläggning och klyvning av fem skogsfastigheter med
en sammanlagd areal om cirka 800 hektar. Fjorton
delägare är inblandade i klyvningen.
Om delägarna är överens om hur en klyvning ska
ske, till exempel efter att man på egen hand har
låtit värdera fastigheterna, behöver inte Lantmäteriet göra någon värdering. Då kan delningen
i stället genomföras enligt delägarnas önskemål
inom ramen för fastighetsbildningslagens krav
att varje ny fastighet ska vara lämplig för sitt
ändamål.
– I det här fallet fanns det ett dussin olika
yrkanden från början på hur fastigheterna skulle
delas upp mellan delägarna. Värdering vid klyvning,
med oeniga delägare, är alltså långt mer komplicerad än en ”vanlig” värdering, konstaterar Thomas.
Han berättar att Lantmäteriet har upphandlat
värderingstjänsterna från de värderingsföretag
som finns på marknaden och både kompetens och
pris är avgörande.
– Att skogen ligger i ”träda” under processen
med klyvningen är en följd av att ägarna är oeniga
om hur fastigheterna ska förvaltas och uppdelas
USB
och kan bara påverkas av dem själva.
SKOGEN 23
FOKUS / NATURVÅRD
På 1800-talet brann i genomsnitt
en procent av den svenska skogsarealen
årligen av naturliga skäl. Idag nästan
ingenting. Därför hjälper man arterna
genom planerade naturvårdsbränningar.
24 SKOGEN
FÖRBJUDET
ATT ELDA
– då tänder de på
Branden startar i ena kanten av skiftet.
Elden slocknar. Startar igen. Slocknar.
Säkerhet och planering är ledorden
när naturvårdsbränningar utförs.
Text: KARIN LARSSON Foto: BO BACKSTRÖM
SKOGEN 25
FOKUS / NATURVÅRD
 Med kontroll på lågorna. En naturvårdsbränning
är något helt annat än en okontrollerad skogsbrand.
Branden anpassas för att nå den tänkta naturvårdsnyttan och för att flertalet tallar ska överleva.
V
I KAN TILL 99 PROCENT garantera att branden
kommer att hålla sig inom det område den
ska hålla sig.
Det säger Thomas Aronsson som är vd
på SITS i Sverige AB, ett företag med
specialkompetens vid naturvårdsbränningar. När skogsbranden i Sala rasade förra året
arbetade han som insatschef.
I juni 2014 genomförde hans företag en bränning på
femtio hektar i Hjälmstorp i Finspångs kommun, ett
skifte som ägs av Holmen Skog AB.
Bolaget har som mål att bränna fem procent av föryngringsarealen på torr och frisk mark under en femårsperiod. Vädret avgör vilka år det blir mest eldar. I dessa
fem procent ingår både så kallade hyggesbränningar på
26 SKOGEN
produktionsmark och naturvårdsbränningar i områden
avsatta för naturvård.
– Vid bränning kan inte säkerhetstänk och planering
betonas tillräckligt mycket, enligt Thomas Aronsson.
Men med hjälp av noggranna förberedelser, kunskap
och rätt utrustning är spridningsrisken minimal.
– Naturvårdsbränning ska gynna naturvärdena, konstaterar Sanna Strömberg, produktionsledare Miljö på
Holmen Skog AB i Norrköping.
EFTER BRÄNNINGEN gör man oftast ingen artinventering, i
alla fall inte i Region Norrköping. Det görs endast grova
uppföljningar där Sanna registrerar det hon ser på skiftet vid besök efteråt. Holmen Skog AB har även specifika
naturvårdsmål som att nå ett visst bränningsdjup och att
HUNDRATALET
ARTER GYNNAS
En planerad skogsbrand
i ett avgränsat område
i syfte att öka den biologiska mångfalden.
Ungefär hundra arter
är direkt beroende av
brand för sin överlevnad.
Bränning sker oftast
från maj till september
när det är som torrast i
markerna.
Källa: Sanna Strömberg, Holmen Skog AB
en viss yta på skiftet måste ha brunnit. Likaså finns
ett mål om exempelvis hur stor andel tall och gran som
bör överleva branden.
När kunden kontaktar Thomas Aronsson för att
diskutera uppdraget går de igenom flera steg innan
bränning blir aktuellt. Steg ett är att granska kartor för
att se om det är ett lämpligt skifte att bränna. Därefter
upprättas en omfattande brandplan på 75 till 80 sidor.
Före bränningen ges planen till bland annat markägaren,
kommunens räddningstjänst, SOS Alarm och polismyndigheten.
Sedan följer Thomas Aronsson och hans kollegor
vädret noga hos olika digitala vädertjänster tre gånger
per dag. När de märker att vädret verkar bli lämpligt
åker de ut på plats. Det ideala bränningsförhållandet
är en brandriskprognos på 4 till 5, vilket innebär
eldningsförbud i skog och mark.
− Bränning ska ske när det är som torrast för att allt
finbränsle som kvistar, mossa, löv och barr ska brinna
upp. Annars blir det obrända fläckar kvar, vilket utgör
en risk. Där kan det ligga och pyra i finbränslet efteråt.
DAGEN FÖRE BRÄNNING lägger personalen ut begränsningslinjer med slangar runt objektet, längs med till exempel
en väg, en å eller någon form av begränsning i naturen
där elden ska stanna. De har 1,3 mil slang uppdelat i
25-meterslängder. Stationer upprättas med pumpar och
reservpumpar som är byggda att transportera vatten
långa sträckor och till höga höjder. Ett basläger byggs
upp och personalen provkör slangsystem och pumpar.
”Bränning ska
ske när det är
som torrast
för att allt
finbränsle ska
brinna upp”
SKOGEN 27
FOKUS / NATURVÅRD
På bränningsdagen görs en sista genomgång med personalen, och om en provbränning visar att väderförhållandena fortfarande är optimala inleds arbetet. Eldningsgruppen bränner inledningsvis av en halvmeter,
låter elden slockna av sig själv, bränner en halvmeter till,
låter elden slockna. Efter ett tag bränns ett bredare
område av tills skiftet är genomgånget. Brännkannor
med en blandning av bensin och diesel används.
− De som eldar har branden framför sig hela tiden. Det
som brunnit en gång kan inte brinna igen om vi bränner
i rätt väderleksförhållande, säger Thomas Aronsson.
SLÄCKGRUPPEN SPRUTAR vatten i förebyggande syfte, till
exempel vatten utanför begränsningslinjerna, så att
eventuella glödbränder hamnar i ett blött område.
− Vi försöker genomföra bränningen under ett dygn.
28
22 SKOGEN
Thomas Aronsson
Ju längre tid arbetet tar desto större risk. Personalen
går inte i skift utan måste klara långa arbetspass, säger
Thomas Aronsson.
Eftersläckning och bevakning påbörjas dagen efter
bränning.
− Det går inte att säga hur lång tid efterarbetet tar. Det
kan ta upp till tre veckor. Det beror helt på objektet och
vädret. När det gått tre dagar utan rök är objektet helt
släckt.
I rollen som bränningsledare ska Thomas Aronsson
ha koll på all utrustning och personal, räddningstjänst,
markägarrepresentanter, journalister och nyfikna.
Visst får han reaktioner från grannar som märker
att något är i görningen, men han tror att de som är
skeptiska blandar ihop övervakad naturvårdsbränning
med okontrollerad skogsbrand.
 Bränningsområdet före
branden. Ett brandhävdat
bestånd med spår av flera
tidigare bränder.
 Kvällsmörkret sänker
sig över brandfältet. Här
drog branden förbi några
timmar tidigare.
PLANERAR I DETALJ
•De som ska utföra bränningen går igenom kartor från kunden
som äger skiftet.
•Upprättar brandplan som distribueras till alla berörda.
•Håller koll på vädret hos flera vädertjänster.
•Åker ut till skogsskiftet när vädret ser ut att bli lämpligt.
•Organiserar personalen, lägger ut slang, upprättar pumpstationer och ett basläger.
•Bränningsdag, cirka ett dygn.
•Eftersläckning och bevakning, upp till tre veckor.
Källa: Thomas Aronsson, vd på SITS i Sverige AB
”Vi försöker
genomföra
bränningen
under ett dygn.
Ju längre tid
arbetet tar
desto större
risk.”
− Vi åker runt och presenterar oss, låter dem ställa
frågor och bjuder in dem för att visa hur bränningen går
till. Vi kan inte neka någon att komma ut i skogen och då
kan de gå i bakkant när vi bränner.
I just Hjälmstorp brändes fyra slangar för att elden
hoppade över begränsningslinjen. Personalen fick då ta
till handverktyg men det fanns ingen risk att elden
skulle sprida sig, enligt Thomas Aronsson.
− VI SOM ARBETAR med detta är skogsbrandmän med lång
utbildning och erfarenhet och med anpassad utrustning
för att klara jobbet, säger Thomas som är kritisk till att
det inte finns något regelverk som till exempel styr den
personliga skyddsutrustningen.
− En del skogsägare bränner själva, i gummistövlar
och keps, och räknar inte på vind- och temperaturför-
hållanden. Då får Räddningstjänsten ibland rycka ut och
släcka om något går fel.
− Man försöker efterlikna en naturlig störning, säger
Sanna Strömberg på Holmen Skog. Många arter är
anpassade till brand och rök och vissa är till exempel
beroende av att det brinner för att reproducera sig, säger
hon.
Hon räknar upp arter som brand- och svedjenäva och
olika skalbaggar. Andra arter gynnas indirekt när landskapet öppnas upp, det kommer in mer sol och finns en
stor mängd död ved kvar.
Bränningen i Hjälmstorp var ett skifte med äldre tallskog, inslag av uppvuxen gran och lite död ved.
− Om det inte sker någon brand i till exempel Hjälmstorp tar granen på lång sikt över helt och hållet. Arter
som är knutna till öppna miljöer kommer att dö ut. n
SKOGEN 29
SKOGEN0615B.qxp_Layout 1 2015-06-15 16:58 Sida 1
malla.se
VISSA FORDON TESTAR VI INTE
(HUR GÄRNA VI ÄN VILL)
Vi skriver om saker som verkligen betyder
något i och för skogen. Oavsett om du är
skogsägare, entreprenör eller jobbar på annat
sätt med skogen ska du ha nytta och glädje
av det vi skriver. Här hittar du allt från tester
till tips & råd.
Tidningen SKOGEN ges ut av Föreningen
Skogen vars syfte är att stödja och utveckla
svenskt skogsbruk. I hundra år har vi skrivit
för och om Sveriges skogsbrukare. Vårt mål
är att vara en självklar vän i skogen. En oberoende tidning som skogsbrukare verkligen
har nytta av.
Skaffa en prenumeration du också på www.skogen.se/pren
TEKNIK
Om sakernas internet och fördelen med svängdämpande bromslänk. Idéer till artiklar om skogsteknik mejlas till teknik@skogen.se.
Redaktör:
Per Ericsson
teknik@skogen.se
Plattform i
mobilen ger
maskinkoll
SKOGSNOLIA John Deeres
plattform för alla produkter
och tjänster som samverkar
för att ge ägaren möjlighet
att optimera maskinen heter
ForestSight. Den presenterades på Skogsnolia.
Totalkoll på maskiner och produktion blir en allt
viktigare del i jakten på bästa ekonomin. Men att
hålla kostnaderna nere är inte alltid detsamma
som ”bara” maskinteknik. Mycket handlar också
om det stöd maskinleverantören kan erbjuda
ägaren efter köpet av maskinen.
– Vi träffar ofta våra kunder för att se vad vi
kan förändra och hur vi kan skapa lösningar som
på bästa sätt kan bidra till att ägandet ska bli så
bra som möjligt, säger Dieter Reinisch, kommunikationsansvarig hos John Deere.
Det senaste resultatet är Forest Sight som är
John Deeres plattform för, bland annat, alla
”smarta” produkter och tjänster som ger ägaren
möjlighet att via mobilen, surfplattan eller
datorn enkelt och i realtid övervaka driftsäkerheten, följa produktionen och mycket mer.
GENOM ATT OPTIMERA företagets skogsmaskiner kan
maskinägaren uppnå bättre resultat på kortare
tid. JDLink är ett av verktygen inom ForestSight
som kan medverka till detta.
– Med hjälp av JDLink och fjärruppkoppling
kan maskinägaren även låta vår servicepersonal
följa upp företagets maskinpark.
Med programsviten TimberOffice samlas och
analyseras all relevant information från skördare
Håller värmen
 ForestSight ger
maskindata i din
telefon.
och skotare, vilket hjälper arbetsledningen att
kunna ta snabbare beslut som i längden leder till
bättre lönsamhet.
Hög driftsäkerhetsgrad minskar risker för
kostsamma produktionsstopp. Även inom detta
område hjälper ForestSight till. Maskinägaren
kan till exempel upprätta serviceavtal med en
auktoriserad John Deere-serviceexpert. TimberCare-serviceprogram ger ett utökat skydd även
när standardgarantin har löpt ut.
För John Deeres senaste maskingeneration
omfattar serviceavtalet TimberCare även regelbunden analys av oljeprover från maskinerna.
FÖR ATT PÅ BÄSTA SÄTT förbereda den framtida
föraren har John Deere lanserat en portabel
skrivbordssimulator som gör det enkelt att öva
på arbetsmetoder och system såsom John Deeres
styrsystem TimberMatic.
– Genom att höja förarens färdigheter och
kompetenser på den aktuella maskinen och
samtidigt använda exempelvis TimberOffice
så anser jag att man får större möjligheter att
utnyttja maskinen på ett bättre sätt. Det bidrar
till att uppnå högre effektivitet i produktionen,
avslutar Dieter.
PE
”Det är ju en hajnyckel”
INSÄNDARE Anna Runesson, medlem i Föreningen
Skogen och prenumerant på tidningen, har med klar
glimt i ögat skickat in ett genmäle. Det handlar om en
ny typ av skiftnyckel som presenterades i SKOGEN
nummer 4-15.
”Läser att Bond Tools kommit ut med en ny skiftnyckel,
en krokodilkäft. Det är väl ingen krokodilkäft, det är ju en
hajnyckel. Det finns till och med en Facebookgrupp för oss
som gillar hajnycklar”.
TEST Biltema satsar rejält inom fritidssektorn. Deras ”vildmarksstövel”
lanserades för dryga året sedan. Den är
tillverkad av hälften naturgummi och
fodrad med syntetmaterialet neopren.
SKOGEN:s omdöme är att stöveln är
bekväm och känns stabil i sulan. Men i
likhet med många andra stövlar märks
svagheterna när man går i ojämn och
lutande terräng. Främst är det kring
vristerna som de inte riktigt håller
måttet.
De håller värmen bra. Under fisket
på kalla vårisar får vildmarksstöveln
högsta betyg.
Stövlarna tycks hålla normal storlek. Beakta att neopren går ut en del
vid flitig användning. Undvik därför
att köpa för stor storlek.
Det justerbara spännet på sidan
gör det enkelt att justera bredden på
stövelskaftet.
Stövlar i storlek 43 väger 2,3 kg.
Priset, 499 kr, gör definitivt denna
stövel till ett prisvärt alternativ.
MATTS BILDSTRÖM
Byt redskap
enkelt
PRODUKTNYTT YstaMaskiner lanserar redskapsbäraren GreenTec HXF
2302. Den har en utfällbar arm på
vilken olika redskap monteras med
mekaniska och hydrauliska snabbfästen. Maskinen kundanpassas så
att den kan användas med alla sorters
lastbärare. Bland redskapen finns
grensåg och kantklippare.
SKOGEN 31
TEKNIK
Husqvarna
får designpris
SKYDDSKLÄDER Teknikföretagen
tilldear Husqvarna 2015 års Stora
Designpris för Technical Extreme,
skyddskläder för skogsbruk, park
och trädgårdsskötsel.
Tålig kärra
PRODUKTNYTT Punkteringsfritt
hjul och en korg gjord i extra tjock
Hdpe-plast gör skottkärran
Rmb-100 extremt tålig. Epox
Maskin AB utökar sitt program av
byggutrustning med denna skottkärra från Fort, Europas största
tillverkare av skottkärror.
Enklare timring
med knutmall
PRODUKTNYTT På Skogsnolia
presenterade Bamseprodukter en
mall som förenklar tillverkningen
av knutar vid hustimring. Med hjälp
av den ritar man upp en komplett
knut, utan att timmerblocket på
föregående varv behöver lyftas.
Mallen passar fyra- till sextums
blocksågat virke och kostar runt
1 500 kronor.
App gör ägarbytet enklare
FORDONSAFFÄRER Transportstyrelsens mobilapp Mina fordon
satte nytt användarrekord i mars.
Den används inte minst vid anmälan av ägarbyten, men även när
man ställer av eller på ett fordon,
eller för att få fram fordonsuppgifter. Den anses säker, då den kräver
tillgång till flera värdehandlingar
som kräver att alla parter i ägarbytet identifierar sig.
32 SKOGEN
 Petra Sundström leder Husqvarna
Group Connectivity Hub som undersöker vilka prylar som i framtiden borde
snacka med varandra och brukarna.
Nu snackar prylarna
med varandra
VAD BLIR DET härnäst? Ska motor-
ske inte alltid önskvärt eller säljbart.
– Vi har möjligen varit lite för
produktorienterade. Vi måste
titta på hur skogsarbetare jobbar
och vilka behov som finns.
Där kan det exempelvis handla om kommunikation i arbetslaget: Var är manuellarbetaren
när skördaren är i gång? Säkerheten återkommer Petra Sundström till flera gånger. Ett gyro i
arbetsselen skulle kunna indikera att någon har fallit omkull
och blir liggande. Sensorer kan
tala om när klingan kommer för
nära kläderna, men det är svårt:
– Det handlar mycket om att
ta fram saker där användaren
själv får bestämma säkerhetsnivån. Alla kanske inte vill att
klingan stannar just då.
sågen kommunicera med hjälmen? Projektion i hjälmvisiret
kan ge fastighetsgränser och tala
om vilka träd som ska stå kvar.
Blir det ett gyro och en metallsensor i sågen? Lasermätning?
Nej, Petra Sundström kan inte
avslöja sådant. Det mesta är
redan tekniskt möjligt, men kan-
KOMMER PRODUKTIONEN att gynnas
av IOT?
– Nja, det finns tankar runt
att mäta växtlighet, ha bättre
koll på träden – men vi vill också
bygga nya affärsmodeller. Det
betyder att kunden ska få ett
mervärde av att använda just
INTERNET De stora maskinerna är
redan uppkopplade mot internet.
Nu är det dags för IOT, Internet Of
Things. Kanske börjar de mindre
enheterna snacka med varandra.
Men om vad?
– Nu är det tekniskt möjligt att
låta mindre enheter kommunicera med varandra i skogen,
säger Petra Sundström som
leder Husqvarna Groups satsning på uppkopplade prylar.
– Vi måste titta på det. Annars
kanske någon konkurrent kommer med en lösning före oss. Vi
måste förstå hur man i skogen
tar till sig ny och gammal teknik.
Men IOT finns egentligen redan
– exempelvis drönare.
våra kläder och sågar. Nu använder man kanske Husqvarnas
hjälm men Peltors hörselkåpor.
Där måste vi ju tänka till.
Petra Sundström talar om
att gå in i tjänstesektorn, bygga
faktureringssystem kopplade
till de maskiner som används
och samla information för den
entreprenör som vill hålla koll
på serviceintervall och utbildningsbehov hos användaren.
MEN UPPKOPPLINGEN i skogen är
ju inte alltid den bästa, som
bekant:
– Data kan man samla in utan
internet och det viktiga är data
som stöder användaren. Sedan
kan man lägga in uppgifterna till
exempel i faktureringssystemen,
när man når internet. Vi behöver
inte alltid realtidsdata, säger
Petra Sundström.
ULLA SUNDIN BECK
HUSQVARNA
lade 2013 en miljard på forskning
och utveckling.
TEKNIK
a)
a)
b)
c)
Vindrutan
visar vägen
c)
b)
NAVIGATOR Öppna din smartphone och kör en app från Navigation eller Streetpilot. Via bluetooth
låter du sen gps:en Garmin Hud
visa vägen på vindrutan.
På vindrutans insida fästs en
transparenta film. Där projiceras
väganvisningar och hur du ska
navigera dig fram. Synfält och
trafikuppmärksamhet påverkas
inte och ljusstyrkan på information
regleras automatiskt efter de yttre
ljusförhållanden som råder.
Garmin Hud kostar 1 500 kronor.
Övre ill. visar griptilt kombinerat med dynamisk svängdämpare. Virket kan kontrolleras bättre genom att knippet lyfts upp
a)
c)
stående innan det jämndras mot marken.b)
Föraren kan lyfta in rundvirkesknippet vertikalt
mot lastutrymmet. Det minskar
risken för kollisioner med kvarstående träd i beståndet. Den undre ill. visar förloppet utan griptilt. Ill: Göran Nilsson
Färre träd skadas
BROMSLÄNK Teknikforskarna
Mikael Öhman och Carola Häggström vid SLU i Umeå har utvärderat fördelar och nackdelar med
kranspetsmonterade svängdämpande bromslänkar som
utvecklats av Vimek.
Undersökningen har gjorts vid
skotning i gallring med tre olika
utrustningar: vanlig obromsad
grip, bromsad grip och bromsad
griptilt.
Man har fokuserat på produktivitet kopplat till tidsförbrukning i förarmiljö, skador i kvarstående bestånd vid lastning
samt helkroppsvibrationer.
Man kom till följande resultat
för griptilt med bromslänk som
kranspetsstyrning jämfört med
vanlig grip utan extra utrustning:
Plus
•Lastningsjobbet går något
snabbare. Tidsåtgången minskade med två procent när grip
med bromslänk användes och
med fem procent med både
griptilt och länk.
•Skadorna på de kvarstående
träden i gallringsbestånden
minskar. 7,2 trädskador per lass
jämfört med 19,2 för skotning
med vanlig grip utan extra
utrustning.
•Förarmiljön förbättras.
Föraren blir mer avslappnad
och kranarbetet blir mer
kontrollerat.
•Sortering vid på- och avlastning möjliggörs.
Varken eller
•Forskarna kunde inte notera
någon minskning av helkroppsvibrationer.
Sämre
•Griptilt med bromslänk
visade sig vara mer bränslekrävande.
Komatsu håller
ställningarna
Eco Log 6 st
(7 %)
SKOTARTOPPEN Den hårda kampen mellan skogs-
maskinsgiganterna John Deere och Komatsu fortsätter. Under perioden januari till april 2015 var
Komatsu fortsatt marknadsledande, men mycket
knappt. Det skiljer endast fem maskiner.
Transportstyrelsens registrerade siffror pekar
på en uppgång, om än svag, för bägge märkena.
Värt att notera är att EcoLog pekar uppåt med
sex registrerade maskiner. Samma period i fjol
registrerades endast en skotare. Även Rottne noterar en ökning medan Ponsse går åt motsatt håll.
Mindre maskiner som Vimek och Terri fortsätter
att hävda sig. Totalt registrerades 90 skotare.
Källa: Transportstyrelsen
Ingen risk för
feltankning
PE
Övriga: Terri 2 st,
Log bear 1 st.
Ingen reg. av Tigercat och Gremo.
Ponsse 6 st
(7 %)
Komatsu
31 skotare
(34 %)
Vimek 8 st
(9%)
Rottne 10 st
(11 %)
John Deere 26 st
(29 %)
PRODUKTNYTT Råkar du tanka
bensin i dieselbilen kan konsekvensen i
värsta fall bli
en kostsam
motorrenovering. Men
med tanklocket Solodiesel försvinner den risken.
Tekniken bygger på att bensinpumpens smalare påfyllningsrör
stoppas av lockets skyddshakar.
Dieselpumpens grövre påfyllningsrör skjuter däremot undan skydden
och tillåter tankning.
Solodiesel är avsett för permanent montering och fungerar som
ett vanligt tanklock.
Cirkapriset är 600 kronor.
Drönare
går ihop
BRANSCHORGANISATION Under
våren bildades UAS, Unmanned
Aerial System, branschorganisationen för drönare i Sverige.
Enligt Kim Mortensen som är
ordförande använder cirka 600
personer och företag drönare
professionellt för skogsinventering, 3d-kartor och mätningar.
SKOGEN 33
SKOGEN TESTAR
För dig som vill ha en stor och bekväm
pickup där motoreffekt och dragkraft har
större betydelse än priset.
STOR, STARK
OCH TÖRSTIG
AMERICAN STYLE Jättepickupen
Dodge Ram klarade vårt tuffa vintertest
förvånansvärt bra. Men det dröjde länge
innan vi fick upp värmen i kupén.
DEN 2,8 TON TUNGA Dodge Ram 1500 Laramie
Crewcab Ecodiesel är en halvmeter längre
än de flesta andra pickuper. Den har också
mer motoreffekt, lastutrymme och dragkraft. Och den som förväntar sig bekväma
lädersäten med minnesfunktioner och höga
ryggstöd blir inte besviken. Förvånande nog
har den dessutom bra terrängkompetens.
Men priset och bränsleförbrukningen vid
fyrhjulsdrift gräver hål i plånboken.
SVÅRT FÅ UPP VÄRMEN. Det dröjde en evighet
innan vi fick upp värmen i kupén – bilen saknade nämligen motor- och dieselvärmare.
Därför blev den uppvärmda ratten en favorit
vid kallstarter i minus 20 grader! Bra bullerdämpning gör annars sitt för komforten.
Inte ens kraftigare gaspådrag gör dieselV6:an påträngande.
Förarmiljön är logisk: klimatanläggning,
mediasystem, navigation med svenska
kartor och bluetoothfunktion med mera
styrs enkelt från mediacentrets pekskärm.
Samtliga säten är klädda i ett oömt skinn-
34 SKOGEN
Lastutrymmet
Förarmiljö med lyxkänsla
Generösaste baksätet
Inspirerande motor
Kvalitetskänslan
Priset
Kupéns värmefördelning
Backkamerans placering
Bränsletörstig vid fyrhjulsdrift
Motorvärmare rekommenderas
inte
material. Elstyrda framstolar med värme
och kylande ventilation är standard. Frånvaron av inkräktande vinklar i kombination
med generöst avstånd mellan de två pedalerna passar förare med grova arbetsskor.
KROCKKUDDE STANDARD. Dodge Ram är standardutrustad med krockkuddar på förarplatsen och den främre passagerarplatsen.
Dessutom finns krockkuddar även som
skydd vid sidokollisioner och för huvudet.
TVEKSAM KAMERA. Tyvärr är backningskameran placerad i bakluckans övre del.
Inte vidare vintersmart när snön sögs upp
bakom bilen och murade igen både kameraöga och bakljus. Motsvarande inträffar
säkert lätt på blöta grusvägar sommartid.
BEKVÄM ATT KÖRA. Dodge Ram har stadigare
och behagligare köregenskaper än de flesta
andra bilar. Det karaktäristiska ”pickupstudsandet” finns inte tack vare att bladfjädrarna
bak har ersatts med ”individuell” femlänkad
upphängning. Start-i-backe är en finess som
förhindrar bilen att rulla baklänges i motlut.
Förmodligen fungerar den bättre på barmark. Inkopplingen av fyrhjulsdriften kan
göras i låg fart, men fyrhjulsdrift med lågväxel kräver att bilen stannas.
IMPONERANDE LASTUTRYMME. Dodge Ram är inte
lika lastkrävande som andra pickuper. Även
SKOGEN TESTAR
FAKTA: DODGE RAM
TEKNIK
Motor: V6 3.0 l turbo diesel
Drivning: Tvåhjulsdrift. Inkopplingsbar
fyrhjulsdrift
Växellåda: åttaväxlad automat
Effekt: 180 kW (240 hk)
MILJÖ
Bränsleförbrukning: Landsväg 1,1 liter/mil, blandad körning 1,18 l/mil, fyrhjulsdrift cirka 1,4 l/mil.
Utsläpp CO2/km: 122 g blandad körning,
321 g landsväg
EKONOMI 2015
Pris: Från cirka 450 000
Kolla plånboken
kronor + moms
Fordonsskatt: 8 976 kr/år
Intervallservice:
Mellanservice 3 978 kr inkl. moms
Fullservice 7 524 kr inkl. moms
Oljebyte inkl. arbetskostn. 2 203 kr
Garantier och assistansservice: Nybil 3 år eller
10 000 mil. Serviceavtal 1–3 år upp till 7 500 mil.
Rostskyddsbehandlad ram och kaross.
1
1. Nästan sex meter långa Dodge
Ram tar upp kampen med Volkswagen Amarok i den större pickupklassen. 2. Klassens generösaste baksäte. 3.Utdragbar bädd
ger bra åtkomlighet. 4. Backningskameran ger bra uppsikt, men blir
lätt övertäckt av snö och is.
2
om lastutrymmet var tomt blev bilen inte
lika lätt stående med spinnande hjul vid
starter i hårdpackad snö. Några hundra kilos
last, fyrhjulsdrift, lågväxel, 23 centimeters
markfrigång och en råstark motor gör den
ruskigt kompetent.
Lastförmågan i kilo är inte exceptionell
– den klarar 800 kilo – men lastutrymmets
storlek imponerar. En lastbredd på 126 centimeter gör att EUR-pallen går in på tvären
– mellan hjulhusen. LED-slingor infällda i
3
övre delen av det inbyggda lastutrymmets
långsidor ger bra belysning.
Den maximala släpvagnsvikten får uppgå
till hela 3 500 kilo. Fast bara för den som har
E-behörighet. Med B-kort får bilen bara dra
750 kilo. Utökad B-behörighet ger ytterligare 50 kilo.
MÄKTIG MEN TÖRSTIG MOTOR. Motorn ger en
riktig wow-känsla. V6-ecodieselmotorn i
vårt testexemplar ger 240 hästkrafter och
MÅTT/VIKT
Tjänstevikt: 2 820 kg
Tungviktare
Längd/bredd/höjd: 582, 202, 198 cm
Hjulbas: 356 cm
Lastyta: längd 165 cm, bredd 169 cm (mellan
hjulhusen 126 cm)
Tank: 98 liter
Totalvikt: 3 450 kg
Max. lastvikt: 630 kg
TIDIGARE BILTESTER I SKOGEN
VW Amarok 5-2012, Nissan Navara 4-2013
Ford Ranger 11-2013, Isuzu D-Max 3-2014
4
har ett vrid på hela 570 Newtonmeter. Dessutom kan den fjärrstartas på 100 meter.
Maskinen på tre liter har tagits fram av den
italienska dieselspecialisten VM Motori.
Men styrka och storlek kräver bränsle – den
blev riktigt törstig när vi kopplade in
fyrhjulsdriften. Den automatiska växellådan
med åtta steg arbetar mjukt och fint. Växel
väljs smidigt genom ett roterbart vred på
instrumentpanelen.
TEST OCH FOTO: PER ERICSSON
SKOGEN 35
SKOGSMÄSSOR
DE STORA SKOGSMÄSSORNA PROFILERAR SIG.
AVVERKNING DOMINERAR PÅ NOLIA, PÅ ELMIA ÄR
SKÖTSEL MER I FOKUS. SAMTIDIGT TAR MILJÖTÄNK
OCH SKONSAM TEKNIK ALLT STÖRRE PLATS.
Familjedag på
skogens tivoli
MÄSSDEBUT Här finns något för alla. Skogens
eget tivoli, skogsmässorna, har haft säsong.
Vad tyckte förstagångsbesökaren Tyra?
Lilla Tyra har egen vilja och kan både gå och
springa själv, men i dag sitter hon i en vagn
som styrs av föräldrarna Sofie Brandt och
Johan Erlandsson rakt in
på SkogsElmia. I förra
numret av SKOGEN
pratade vi med familjen
om förväntningarna inför
mässan, nu möts vi igen
– på plats.
JOHAN ÄR VAN mässbesökare,
medan det är premiär för
både Sofie och Tyra. Farmor och farfar är också
med och kan avlasta
småbarnsföräldrarna.
Amstaffen Dixie är kopplad – fortfarande en unghund på nio månader.
– Maskinerna tittar
jag mest på för Tyras skull
– och för Johans, säger
Sofie som till vardags är
kommunanställd sjuksköterska. Men hon är
uppväxt på landet, har
planterat skog med sina
föräldrar och kört traktorns vajerspel och
är enligt Johan inte rädd att skita ner sig.
– Jag är intresserad av allt på mässan,
säger Johan, som är anställd maskinförare
och den i familjen som mest sköter om den
egna skogen om drygt hundra hektar.
För en ung familj finns det mycket annat
att göra en ledig dag än att gå på skogsmässa.
Det gäller för mässan att locka till sig nya
generationer och olika intressen. Maskiner
lockar dock alltid, verkar det som. Barn-
vagnen styr mot en monter med rejäla
grejer:
– Det är ju bra att Ponsse är här, de får
bättre reklam och drar folk. Det kostar förstås
massor att ställa ut, säger Johan apropå att
inte alla maskinmärken har montrar.
– Synd också för markägarna, som gärna
vill se vad entreprenörerna kör.
DE STORA MASKINERNA
lockar även Tyra.
Pappa och farfar turas
om att klättra upp och
sitta med Tyra i hytten och se ner på alla
andra från för dagen
ovanligt rena hytter.
Allt på mässan är
putsat och lackerat
i klatschiga färger.
Sofie måste fråga om
alla hjulkedjor verkligen levereras i färg.
Den vardag hon har
sett Johan jobba i ser
ganska annorlunda ut.
– Tjena, säger
några på slingan. Och
det här är underverket?
Johan presenterar
Tyra och Sofie. Han
har jobbat för Sydved, Vida och nu Södra,
och inköpare och bekanta hejar under dagen.
Att mässan är en social tillställning är klart.
Vilt främmande, vänliga människor som har
läst förra numret av SKOGEN gläder sig åt
att träffa Tyra i verkligheten. Andra frågar
om valpen som stretar i kopplet. Moderna
barnvagnar har markskonande, breda däck
och tar sig enkelt fram på flisbädden.
– Vi har med lämplig mat till Tyra. Det
finns knappast mikro här i dag, säger Sofie
Moderna barnvagnar
har markskonande,
breda däck
36 SKOGEN
som är förberedd. Hon hoppas på en smula
shopping där man kan hitta kläder, bra grejer. Johan och Sofie jämför snabbt:
– Vi kan ta ut arbetskläder och skor när
vi behöver, man måste se respektabel ut
och signalera att det är Södras egen maskingrupp. Och jag kan påverka arbetsmiljön i
hytten, till exempel ha önskemål om stol,
säger Johan som anser att han orkar tio–tjugo
procent mer om hyttmiljön är den bästa.
SOFIE HAR DET INTE riktigt så på jobbet och passar på att prova massagestolen tillsammans
med farmor. Solen gassar, det är toppenväder
för en familjeutflykt. Det gäller bara att dra åt
samma håll som valpen och Tyra, som gärna
pinnar på om hon släpps ner från vagnen.
SKOGSMÄSSOR
Grattis till sågen, Henric!
Foto: Thomas Bogár
VINNARNA Många hoppfulla mässbesökare ville
vara med i SKOGENs
tävling där förstapriset
var en proffsmotorsåg
från Stihl värd 7490
kronor. Därför lär nu
många avundsjuka blickar riktas mot östgötska
Skänninge och den
lyckliga vinnare Henric
Lagercrantz. Per Ewö
från Jämjö i Blekinge
blev inte heller lottlös,
utan vann varseljackan
EIA Stretch. Katarina
Nilsson i småländska
Hestra, slutligen, vann
tredjepriset, en helårsprenumeration på
SKOGEN. På bilden
visar Hannah Björk
(till vänster) och Lina
Forsberg upp förstapriset i SKOGENs
monter.
FÖRST UT: SKOGSELMIA
Plats: Bratteborgs gård, Vaggeryd.
Datum: 4-6 juni.
Antal besökare: 26 168.
Antal utställare: 314 från elva länder.
Störst snackis: Glasögon som visar fakta om
det bestånd man tittar på.
Väder: SKOGENs tält blåste i väg kvällen före.
Hipstervarning: Noll, enligt Twitter.
Kändisspaning: Bosse Bildoktorn.
Överraskning: Äntligen god vegmat! Gulasch
med låtsasfrikadeller.
Journalistkäk: Köttfärsbaguette i presscentret.
Argaste besökaren: Innovatör som försöker
få banker och tillverkare med sig.
SKOG, MASKINER OCH ROMANTIK Ett
frieri i skogsmaskinsanda i Ponsses
monter överraskade Elmiabesökarna
på fredagen.
 Pappa Johan och Tyra delar intresset
för de stora maskinerna och även Tyra vill
provsitta i hytten. Foto: Ulla Sundin Beck
På Skogforsks gallringsyta blossar en kort
diskussion upp mellan far och son om hur
man skulle göra på bästa sätt för att rätta till
tallskogen. Den borde ha gallrats tidigare,
anser dock båda.
– Gör en försiktig gallring, öppna upp men
så det inte blåser ner. Det är viktigt hur man
lägger stickvägen, så det inte blir något vindfång, säger Johan.
DEMOYTOR I ALL ÄRA, men det är när det rör sig
och låter som alla stannar till och tittar. Vid
skotartävlingen lyser Tyra upp:
– Titta! säger hon.
Första mässan avklarad! Kommer hon att
hitta något på nästa?
ULLA SUNDIN BECK
Det börjar med att Johan Dalslätt från Bottnaryd
demonstrerar skotaren Buffalo Active Frame
i Ponsses monter. Active Frame är ett hyttfjädringssystem med aktiv dämpning av sidorörelser, vilket gör att föraren sitter stadigt
även om marken är ojämn.
Efter att ha kört fram skotaren en bit och
klivit ur hytten börjar Johan berätta lite om
varför han är där i dag och antyder något om
giftermål, smått på skoj. Sedan ställer han sig
på ett bord och ropar fram sin sambo Therese
Gunnarsson. Med kärleksfulla ord berättar han
hur mycket han älskar Therese, hur hon ställt
upp för honom och om deras fina familj.
– Allt är så jäkla bra med dig, så därför
undrar jag …, säger Johan och går ned på knä
medan Therese ler och skakar lite lätt på
huvudet av förvåning.
– … vill du gifta dig med mig?
Till tonerna av Ellie Gouldings ”Love me like
you do” får Johan med ett stort leende och en
nickning ja från Therese och deras kärlek fyller
publiken med känslor, glädjetårar och applåder.
TEXT OCH FOTO: EMILY KARLSSON
HACK I HÄL: SKOGSNOLIA
Plats: Hörnefors, utanför Umeå.
Datum: 11-13 juni.
Antal besökare: Preliminärt 13000.
Antal utställare: Ca 220 från ett dussin länder.
Störst snackis: Mässkrockarna! Flera års
planering gav två stora mässor inom en vecka.
Väder: Växlande, både småkyligt och varmt.
Jämställt kvinnoperspektiv: Knappast.
Hipsterfaktor: Ja, skägg och andra försöksodlingar.
Kändisspaning: Lisa Miskovsky, Björn Ferry,
Göran Persson och Mikael Tornving.
Exotisk mässmat: Björnburgare, 80 kronor.
Tävling: Skotar-SM.
(Skogsnolia pågick vid SKOGENs pressläggning, vi återkommer med mer rapportering.)
ÄNNU FLER MÄSSOR väntar
efter Elmia och Nolia: skogsbruksparad i Alaska, skogsfundraising i brittiska Wychwood,
linbaneavverkning i Rumänien
och skogsmat i Kina är bara några.
SKOGEN 37
SKOGSMÄSSOR
 Woodtiger GJ30 som har både hydrostatisk
drivning för skogen och mekanisk transmission
för vägen dit. Foto: Thomas Adolfsén
Skotare blir traktor på vägen
VÄRLDSPREMIÄR Hybridteknik gör Woodtigers skotare lättare att köra på väg samtidigt som den har sexhjulsdrift i skogen.
Woodtigers nya sexhjuliga skotare GJ30
är bara 185 centimeter bred, men eftersom
den är snäppet större än marknadens minsta
modeller kan den passa som gårdsmaskin
för större självverksamma skogsägare som
kanske även kör lite på entreprenad.
– Den väger inte mer än drygt tre ton,
säger Åke Johansson som är ägare och
grundare till Woodtiger.
Grunden till GJ30 lanserades för flera
år sedan, men nu har den bland annat fått
hybriddrift.
– Den här maskinen kör du med hydrostat
i skogen och manuell låda som en vanlig
traktor på vägen. Då behöver du inte hålla
reda på drivning bak eller så.
på 30 hästkrafter och går lika fort framåt
som bakåt. Transmissionen sänker dessutom bränsleförbrukningen och gör att
skotaren kan användas även för andra
uppgifter.
DEN HAR ÄVEN MER nytänkande i form av ett
NACKDELEN MED HYDROSTAT är att maskinen
går långsamt på väg och det finns risk för
varmgång, förklarar Åke Johansson. Därför
har man även installerat mekanisk transmissionen som bara driver framhjulen, men i
skogen är maskinen alltså sexhjulsdriven.
Skotaren har en trecylindrig dieselmotor
lastutrymme som är dimensionerat för
massaved i fallande längder upp till fem
meter. Kapaciteten är cirka 2,5 kubikmeter
fub. I samma utförande som demomaskinen
på mässan, med hydrostat, kostar Woodtiger
765 000 kronor.
THOMAS ADOLFSÉN
Elmotor spar dyra dieseldroppar
HYBRIDDRIFT Finska Keslas lastbilshugg
modell 860 har både diesel- och elmotor.
Det sänker både dieselförbrukningen och
ljudnivån. Modellen är en prototyp med en
inmatningsöppning på 80x60 centimeter.
Eldriften gör att maskinen sparar ungefär
två liter diesel per kubikmeter flis och ger
också en lägre ljudnivå än normalt.
NORMALT DRIVS EN lastbilsmonterad flishugg
via kardan av lastbilens motor, men här drivs
de två elmotorerna av en Volvo-Penta-motor
på 160 kilowatt via en generator. Den ena
elmotorn driver rotorn, den andra
38 SKOGEN
hydrauliken. Rotorn har en diameter på 830
millimeter och 4+4 knivar ger kapaciteten
160 till 200 kubikmeter flis per timma.
– DET RÄCKER PLÖTSLIGT med en lite mindre
motor på lastbilen. Den här storleken på
flishugg kräver annars en ganska stor lastbilsmotor om man ska köra med kardandrift,
säger säljaren Johan Niklasson på generalagenten Rosenqvist Maskin. Här kan man
alltså hålla ned kostnaderna och bilens vikt.
Maskinen är tänkt som lastbilshugg,
men man kan också ha den på en separat
vagn med motor från Volvo-Penta. Johan
 Kapaciteten hos Kesla 860 är 160 till 200
kubikmeter flis i timmen. Foto: Thomas Adolfsén
Niklasson berättar att intresset för den är
stort och många är nyfikna på möjligheten
att spara lite av den dyrbara dieseln.
TA
SKOGSMÄSSOR
Stor vagn med nytänkande
MIDJELÅSNING Den nya huggarvagnen från
Anders Skördare är stor och har flera
ovanliga funktioner, till exempel midjelåset
som låses automatiskt. Där sitter en halv
bromsskiva med ett bromsok som låser
med en kraft av 5 000 Newtonmeter.
Alphavagnen kopplas inte som
normalt i traktorns lyftkrok,
utan är fäst med två kraftiga
järn i lyfttapparna för att
kunna få midjelåsning.
– VI KOMMER ATT göra en
modell framöver med annat
drag, men nu ville vi visa att
man kan få med midjelåsning
och vi vill slåss med de andra stora
grabbarna, säger Johan Schultz på Anders
Skördare och syftar på renodlade skotare.
Lastaren är densamma som på en Gremoskotare eller John Deere 810, men ekonomin
talar för Alphavagnen, menar han.
– Ska man räkna pengar kvar i plånboken
så är man ju redan hemma med den här. Och
då har man ju fördelen med transporthastigheten på vägen och även bränsleförbrukning, inköpskostnad och andrahandsvärde.
DET FINNS ÄVEN EN funktion som hjälper till att
trycka upp traktorn för backar när den
är inkopplad – och det omvända,
en nedförsfunktion som håller
emot när det börjar gå utför.
– Och när man styr åt höger
börjar vänsterhjulen överdriva och högerhjulen underdriva för att hjälpa till och
göra så lite markskador som
möjligt, säger Johan Schultz
och tillägger att man kan använda
kedjor på alla fyra hjulen, eftersom
vagnen har fyra separata drivmotorer.
Vagnen är avsedd för Valtras traktorer
i serierna N och T. Den kostar 1,1 miljon
kronor inklusive hydraulisk frontpump
till kranen och hjulmotorerna som kräver
280 bars tryck.
THOMAS ADOLFSÉN
Komatsus motorer sänker utsläppen
MILJÖTÄNK På Skogsnolia visade Komatsu
upp en serie nya dieselmotorer som tack
vare bland annat förbättrad insprutning
uppfyller de senaste utsläppskraven.
Komatsu tillverkar inga egna motorer utan har ett
mångårigt samarbete med finska AGCO, tidigare
Sisu. På Skogsnolia visade Komatsu upp de nya
sexcylindriga dieselmotorerna i sin nya skördargeneration 901, 911, 931 samt 951. Tack vare
vidareutvecklad SCR-teknik med högt insprutningstryck och vid exakt rätt tillfälle samt
effektivare laddluftkylning uppfyller motorerna
EU:s utsläppskrav Stage IV och den amerikanska
motsvarigheten EPA Tier 4 Final. Motorerna finns
även i två av företagets skotarmodeller.
– Jämfört med det tidigare miljökravet Stage
IIIB får de nya motorerna marknadens lägsta
utsläppsnivåer utan att det inverkar på bränsleförbrukning eller motorstyrka, säger Roland
Lundqvist, marknads- och informationschef
på Komatsu i Sverige.
En annan skillnad är att AD-blue-tillsatsen som
minskar dieselns utsläpp av kväveoxider tillsätts
i något större mängd, berättar han. Dessutom är
två av de komponenter som ingår i avgasreningen
större än på tidigare motorversioner.
Motorn i den minsta skördaren, 17-tonnaren
Komatsu 901, heter AGCO Power 66 AWI. Den är
 AGCO:s motorer ger
skördarna lägre utsläpp.
David Ronkvist från Karlskrona, sju och ett halvt år,
är fullt koncentrerad på skördarsimulatorn. Pappa
Anders tittar på. Foto: Thomas Adolfsén
Här är första
simulatorn för
små skördare
VERKLIGHETSTROGET I Vimeks monter
på Elmia visades den första professionella
skördarsimulatorn för små skördare.
Visualisering på tre bildskärmar ger
enligt utvecklaren Anders Hansson en
upplevelse nära verkligheten. Simulatorn
har samma styrsystem och reglage som
den riktiga skördaren Vimek 404 T5.
Huvudsyftet är inte samma som för
de stora maskintillverkarnas simulatorer
– att undervisa i körning och utbilda
kunder, säger Fredrik Lundberg, vd på
Vimek, till Elmia.
– Vi vill belysa alternativen med att
gallra med små skonsamma maskiner som
ett alternativ till det stora maskinkonceptet. Vi har tagit fram ett program som
också visar lite siffror på det här så besökarna kan se beståndet före gallring, efter
en Vimek-gallring och efter en gallring
med de stora maskinerna.
THOMAS ADOLFSÉN
på 6,6 liter och har turbo och intercooler. Effekten
uppges vara 150 kilowatt DIN eller 201 hästkrafter
vid 1 900 varv per minut. Vridmomentet är 950
Newtonmeter vid 1 500 varv.
I den största, modell 951, sitter en AGCO Power
74 AWF på 7,4 liter som ger en effekt på 210 kilowatt eller 282 hästkrafter vid 1 900 varv. Vridmomentet är 1 200 Newtonmeter vid 1 500 varv.
För att utnyttja de nya motorernas höga
prestanda och förbättra skördarnas egenskaper
i brant terräng samverkar motor, styrsystem och
transmission så att dragkraften automatiskt ökas
när hastigheten blir lägre. Därmed tar sig skördarna
över hinder betydligt lättare än maskiner med
traditionella, hydrostatiska transmissionssystem
utan att bränsleförbrukningen ökar.
PER ERICSSON
CITATET
”Nu kan
jag gå
en extra
dag på
mässan”
Martin Liepe från Växjö fick en av SKOGEN:s
gratisbiljetter till Elmia av sin pappa Jörgen
som är medlem i Föreningen Skogen. Det
intressantaste på mässan var enligt Martin
de nya giftfria skogsskydden samt att träffa
hans gamla lärare från Ryssbygymnasiet.
TEXT OCH FOTO: EMILY KARLSSON
SKOGEN 39
GÖR DET SJÄLV
SÅ VISAR DU
VANDRARNA
RÄTT VÄG
Vill du locka besökare till din skog? Med
uppmärkta leder, kartor och rastbänkar kan
du både hjälpa och styra dem – bort från
kantarellstället och de känsliga områdena,
till den bästa utsikten och finaste skogarna.
INFORMERA Det ska finnas en stor och tydlig
informationstavla, gärna vid parkeringen. Märk
ut lederna på en karta. Texten på informationsskyltarna ska vara kort och informativ. Rubriken
ska fånga intresset. A3-format räcker gott.
Text och idé: KARIN BERNLE
PLATS FÖR ALLA Om du vill tillgänglighetsanpassa området måste du tänka på
att leden ska vara tillräckligt bred för rullstolar. Även lutningen är viktig. Spänger
och broar måste ha avåkningsskydd och glöm inte att skapa plattformar där man
kan vila med rullstolen. Skyltar ska gå att läsa från sittande ställning.
FIKA MED UTSIKT Bord
och bänkar för kaffepausen ska placeras där
det är som vackrast.
SKATTJAKT Göm en skatt
som barn kan leta efter. Lägg in
koordinater och bilder i appar som
Geocaching och Groundspeak.
40 SKOGEN
HÅLL RENT En soptunna
är förstås inte fel.
DASS Om du
vill ha en toa är
latrintank den
enklaste lösningen, men
tänk på att
slamsugbilen
måste kunna
komma fram.
GÖR DET SJÄLV
VISA VÄGEN Lägg lederna där det finns mest att se. Målade ringar eller prickar
på träden räcker som markering.
SKOLSAL? En
vindskyddad grillstuga kan ha
många funktioner,
till exempel som
uteklassrum eller
möteslokal.
TORRSKODD Glöm inte att
anlägga spänger och broar där
det behövs och färist om leden
går över beteshagar.
GODA RÅD
Gör en plan Vad vill du visa? Vad
får det kosta? Bygga själv eller
anlita? Glöm inte att informera om
området eventuellt är skyddat.
BARBECUE En grill blir säkrast om den byggs av lecablock eller av ett
cementrör. Tänk på brandriskavastånd till byggnader och att man måste
kunna tömma askan.
Säkerhet Fuska inte med skötsel
och underhåll, det påverkar säkerheten. Gör översyn en gång om
året. Snickra inte jakttorn och
utsiktstorn själv. Det finns säkerhetskrav för sådana.
Sök bidrag Allt detta kostar, men
det går att få stöd från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.
RÄTTA VIRKET Välj kärnvirke av ek,
lärk och fur. Linolja är miljövänligt och
låter träet åldras naturligt. Ek kan oljas
med en gång, men vänta drygt ett år
med lärken. Använd rätt skruvar för
träslaget. Låt inte träet nudda marken,
använd betongplint.
Resurser I Fornsök och Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet (raa.se) kan du hitta kartor och
information om ditt område.
Kartor finns även på Riksarkivet
och Lantmäteriet. På swedenreviewers.se kan du läsa om geocaching, gps-baserad skattjakt.
FRILUFTSTRÄNING Bli först med det senaste – bygg ett utegym.
Stort tack till Peter Strömberg på
Utform för bra tips och lån av bilder.
SKOGEN 41
VI ÄR SANNA
TRÄDKRAMARE
Vill du vara med och stödja och utveckla
svenskt skogsbruk är du välkommen i
Föreningen Skogen. Vi anordnar bland annat
möten, exkursioner och diskussioner för våra
medlemmar. Genom verksamheter som
Skogen i Skolan och ’Skogssverige’ vill vi öka
intresset för skogen i vår omvärld.
Föreningen ger ut tidningen SKOGEN, en
oberoende och självklar röst i Skogssverige.
Vi ger även ut böcker om skogsbruk och
delar ut utmärkelser till personer som främjat
skogarnas vård och skörd, för ett uthålligt samhälle. Vi är med andra ord sanna trädkramare.
För bara 0 kr per år får du ut mycket mer
av ditt skogsbruk! Läs mer och bli medlem nu
på www.skogen.se/foreningen
R
sk äd
og da
en
Bli medlem nu på www.skogen.se/bli-medlem
LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNT
KAN NU ANVÄNDAS AV ALLA!
Stoppa viltskador året runt!
Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot
viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår
skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.
Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter
smak och en doft av naturliga eteriska oljor.
Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se
Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens
effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.
Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.
42 SKOGEN
Skötsel
Redaktör:
Karin Bernle
skotsel@skogen.se
Granglädje i Örkelljunga och kanske har det vänt för tallen.
Idéer om skötsel mejlas till skotsel@skogen.se
Foto: Thomas Adolfsén
Enklare att
rapportera
På Skogsstyrelsens gratistjänst
Skogens pärlor finns kartbilder som
visar fornminnen, biotopskydd och
nyckelbiotoper och mycket annat.
Bild: Skogsstyrelsen/Lantmäteriet
Gratis är gott!
TIPS De bästa sakerna i livet
är gratis – men finns det
andra resurser som inte
kostar så mycket? SKOGEN
har några tips. Du har i de
flesta fall redan betalat dem
(via skattsedeln).
Skogsstyrelsen erbjuder fina gratiskartor på
nätet. Mina pärlor visar fornminnen, biotoper
och naturskyddsområden, naturreservat och
skogshistoriska lämningar bland mycket annat.
Du kan söka på din egen fastighetsbeteckning och snabbt
kolla till exempel fornminnenas läge. Om de ligger kvar.
svenska och många språk. En broschyr att ladda
ner eller beställa berättar på svenska, engelska,
thailändska, ryska, polska, estniska, lettiska och
litauiska. Den är gratis.
LANTMÄTERIET ger dig möjlighet till detaljerad
information om din egen fastighet, om du har
e-legitimation. Det är faktiskt gratis – men du
måste installera att särskilt bildvisningsprogram,
och det fungerar inte med alla datorers operativsystem.
En annan, fantastisk resurs är de historiska
kartorna. Lantmäteriet har en av världens största
kartskatter – ett digitalt arkiv med mer än en
miljon historiska kartor från 1628 och framåt.
Det är gratis att titta på kartorna, men även här
ställs vissa krav på datorn. Kartorna kan också
beställas från Lantmäteriet för
att hängas på väggen – men då
kostar det. Ganska mycket.
SKOGSSKADOR Lantbruksuniversitetet uppdaterar verktyget Skogsskada. Den nya versionen innehåller
fler trädslag och fler beskrivningar av
skadeorsaker. Samtidigt har det blivit
enklare för användare att rapportera in
skogsskador. Det rör sig totalt om ett
fyrtiotal trädslag och cirka 300 skadeorsaker (vilt, svampar, insekter,
andra).
Bilden visar hur granbarkborren har
slagit till.
Ingen ny skog
FORSKNING Det behövdes en hel del
brännved och byggnadsvirke i fjälldalarna under år 800 till 1100. Avverkningen ledde till avskogning på de
plana sedimentterrasser som användes
till boplatser.
Och de näringsfattiga markerna
har inte återbeskogats sedan dess.
Resultaten visar tydligt hur känsliga
fjällens ekosystem är för störningar
och att effekterna kan finnas kvar
under väldigt lång tid, enligt ett pressmeddelande från SLU.
RIKSANTIKVARIEÄMBETET har
en rolig resurs där du söker i
flera av Sveriges museers och
telefon – en bra gratiskurs eller
arkivs samlingar. Titta på
ett verktyg för den som vill
www.kringla.nu
veta mer om skogsbruk. VerkKringla.nu är en tjänst där man kan söka i
tyget är framtaget i samarbete ett flertal av Sveriges museers och arkivs
ULLA SUNDIN BECK
mellan Skogsforsk, LRF Skogs- samlingar efter till exempel kartor, bilder,
föremål och böcker.
ägarna och Skogsstyrelsen och
GRATISBOK Konsten att odla skog
mycket handfast och lättanvänt. Läs och lär!
(2015) är utgiven av Holmen Skog. Du kan ladda ner hela
KUNSKAP DIREKT finns för mobil-
har många publikationer och
de flesta går att ladda ner till datorn utan kostnad. Du kan också skicka efter i pappersform.
Bland annat finns informationsmaterial om
allemansrätten och bärplockning på enkel
NATURVÅRDSVERKET
boken och läsa på din dator eller skriva ut den själv om du
vill ha den på papper, 120 sidor med många fina färgbilder.
Konsten att odla skog är delvis en omarbetad version av
skriften Riktlinjer för uthålligt skogsbruk. Första halvan är
dock helt nyskriven.
24
PROCENT
av föryngringarna hos Holmen
är sådder. Man siktar på 30
procent. Men potentialen är
ännu större, visar ett examensarbete på SLU.
USB
SKOGEN 43
Skötsel
Miniskördare
ökar vinsten
STICKVÄGSFRITT Tio bestånd
som avverkats med en beståndsgående miniskördare gav 10 000
kronor mer jämfört med när de
avverkats med stickvägsgående
maskiner.
Skillnaden låg främst i antalet
lämnade träd och i stamvolym.
Detta framkommer i ett examensarbete som Liza Edlund på
Lantbrksuniversitetet i Umeå.
Foto: Kerstin Jonsson
Uppåt för tallen
TRENDBROTT Efter många års
tillbakagång ser Södra nu att
andelen sålda tallplantor ökar.
– Denna vår går det ut cirka
1,7 miljoner tallplantor från plantskolan i Flåboda och nästa år
räknar vi med 2,5 miljoner plantor.
Totalt kommer Södra att leverera
3,5 miljoner tallplantor under 2015,
vilket är drygt två miljoner mer än
när det var som sämst, säger
plantskolans chef Ida Karlsson.
Ökningen beror till stor del på att
Södra engagerat sig på olika sätt i
att öka andelen tall i de Sydsvenska
skogarna, exempelvis i älgbetesinventeringen (Äbin). Fjolårets
inventering visade att tallmarkerna
beskogas på ett dåligt sätt eller
med fel trädslag. I dag är tjugo
procent av skogsmarken tallmark,
men endast tio procent föryngras
med tall. För något år sedan var den
siffran nere på fem procent.
Ett annat skäl till engagemanget
för tall är att en framtida klimatförändring ökar risken för gran som
planterats på tallmark. Trädslaget
riskerar att drabbas av vatten- och
näringsbrist på grund av torka.
PE
44 SKOGEN
 Växer så det knakar. I Örkeljunga är gran det lönsammaste
trädslaget – även om man drabbas av storm. Foto: Karin Bernle
Grankalkylen håller i all
EKONOMI Björn Mauritzon är
lycklig ägare till 19 hektar enastående produktiv granskog
sedan 1980. I en solig glänta
utanför Örkelljunga, där han är
född och bor, berättar han
varför det blev gran.
Björn säger att beståndet är
planterat med 5:3-bidrag i början av 80-talet. Man fick gratis
plantor från Svenska Skogsplantor som var statligt då.
Innan dess var det dålig hagmark med inslag av ek, tall och
björk som betades av boskap
fram till mitten på 70-talet.
– Örkelljunga ligger i norra
delen av bokens utbredningsområde och början av granens.
Boniteten är för dålig för bok,
men man måste bevara den
som finns. Tallen däremot växer
alltför snabbt och blir kvistig.
Men för gran är förhållandena
perfekta. Står valet mellan gran
och dålig bonnaskog, är granen
ett självklart val, den ger mer per
hektar, säger Björn Mauritzon.
– Vid förra sekelskiftet fanns
det inte gran här i trakten, allt
har planterats. Det har visat sig
vara helt outstanding vad gäller
ekonomi. 600 till 800 m3sk per
hektar vid slutavverkning är inte
ovanligt, mot 400 till 500 nor-
malt. Även om man räknar bort
cirka tjugo procent till massa
och röta ger de återstående åttio
procenten prima sågvirke. Det
blir bra pengar!
BJÖRN ÄR OCKSÅ skogsförvaltare på
Södra där han ansvarar för 9500
hektar skog på de större skogsegendomarna i närheten.
Får man plantera hur mycket gran som helst i Skåne?
– Enligt FSC måste andelen
gran och främmande trädslag
begränsas till halva den produktiva arealen. Det gör att en del
av markägarna enbart certifierar
sig enligt PEFC som inte har
Skötsel
Foto: Mattas Bildström
Björn Mauritzons
elva bästa tips
1
2
3
4
4
6
7
alla väder
samma krav. Folk certifierar
sig för att visa att de tar naturhänsyn, men produktion och
naturvård ska gå hand i hand.
Generell hänsyn är viktig.
Är du inte rädd för storm?
– Väljer man gran i Skåne får
man kalkylera med den risken.
Vi har ett inarbetat lag för att få
ut stormfällena. Samma killar
har jobbat här i 25 år och lärt
sig var fällena brukar vara.
Björn Mauritzon kommer
sedan in på hur skogsägarna kan
säkra sig ekonomiskt vid storm.
– Det är ett stort kapital
som står där i slutet på omloppstiden. Storm innebär oftast pris-
EFTER SLUTAVVERKNING – samla
ihop riset om du inte har
behövt det att köra på. Det
blir bättre markberett och du
tjänar en slant på att sälja det
som skogsbränsle.
RENSA DIKENA efter avverkning.
MARKBERED! Det ger en säker
och bra föryngring.
VÄLJ GÄRNA FÖRÄDLADE plantor,
det ger bättre tillväxt och
kortare omloppstid.
TÄCKROTSPLANTOR ANVÄNDS på
markberedda hyggen på fast
mark. De måste sprutas mot
viltet första året, vilket oftast
inte behövs med barrotsplantor. Behandla mot snytbaggen
även andra året om du inte
har använt ett flerårigt snytbaggeskydd.
BARROTSPLANTOR VÄLJS på hyggen som inte är markberedda
och på hjälpplanteringar och
där grästillväxten är kraftig.
PLANTERA INTE GRAN på för
fuktiga marker.
fall. Även om den egna skogen
klarar sig, så påverkas marknaden. Har man inte skrivit
kontrakt blir det svårare att
avsätta sitt virke. Skogsförsäkringen är viktig, den kan
fungera som katastrofräddning
om stormen härjar på just din
fastighet.
FÖRÄDLAD BJÖRK går bättre än
ädellöv. Björn planterar en del
på förvaltningarna, speciellt på
fuktig mark där man har satt
gran tidigare.
– På vissa ställen har före-
”Skogsförsäkringen
är viktig, den kan
fungera som katastrofräddning om
stormen härjar på
just din fastighet.”
8
TVÅ RÖJNINGAR KRÄVS oftast i
mina trakter samt en förröjning innan gallringen. Gör
förröjningen i god tid innan
gallringen, minst två år innan.
8 GÖR FÖRSTA GALLRINGEN hellre
för tidigt än för sent. Sluta
gallra när träden har kommit
upp till 20-22 meters höjd.
Gör alltid gallringen i rätt tid,
det är bättre än att försöka
tajma in när det är bra pris
på virket. Du lär inte bli rik
av att vänta.
10 SPRID RISKERNA med att ha skog
i alla åldrar och olika trädslag.
Var därför aktiv i din skogsskötsel, det växer mer än du
tror.
11 JOBBA MED DIN SKOGSBRUKSPLAN
så du ser hur tillväxt och
avverkning förändras över
tid. De flesta skogsbolag har
webbaserade planer som man
kan skriva fram. Du kan föra
in egna anteckningar, både
viktiga och oviktiga.
trädarna planterat gran för långt
ut i sankmarken. Det är bättre
med björk där. Fast granen
växer bra i blötan, tills den blåser
omkull! På femtio- och sextiotalet satte man gran överallt.
– Marginalskatten var åttionittio procent då, vilket gjorde
det lönsamt att plantera gran.
Granskogsbruket gynnades.
Det fanns nya industrier som
behövde barrmassaved.
BJÖRN MAURITZON har jobbat 33 år
nu och lärt sig av alla de erfarenheter han gjort.
– Vid pensionen har jag jobbat
fyrtio år, men det är inte ens en
omloppstid! Det går inte att
jämföra med jordbruket, som
får bokslut varje höst. Skogsbruksplanen är därför en viktig
dokumentation, både för efterträdaren och för mig.
KARIN BERNLE
Ugglor hjälper
Norrskog
SORKJAKT Norrskogs ”Projekt
pärluggla” syftar till att minska
sorkskadorna i nyplanteringar.
Bland annat har Strömsunds
skogsbruksområde i norra Jämtland beslutat ta pärlugglan till
aktiv hjälp. Man satsar på attraktiva
miljöer och bra möjligheter för
fåglarna att bosätta sig i sorktäta
områden. Som ett led i detta får
skolungdomar möjligheten att lära
sig att bygga holkar av spillvirke.
Holkarna säljs sedan till medlemmar i Norrskog. Det skriver man i
ett meddelande på Facebook, där
man uppmanar till holkköp.
Skyddet
höll inte
INSÄNDARE Olle Linder, Svenljunga i Västergötland har skickat
in bilder som tydligt visar hur snytbaggarna ätit sig igenom vaxet.
Vaxbehandling görs för att ge granplantan behövligt skydd under
första åren. Olle skriver att planteringen gjordes i fjol, för mindre än
ett år sedan.
Vax är ett sätt att försöka
ersätta kemisk behandling av
plantor, vilket är ett av kraven
för att bli FSC-certifierad.
Vad har du för erfarenheter av
plantskydd som inte bygger på
gifter? Mejla till skotsel@skogen.se
SKOGEN 45
FÖRENINGEN SKOGEN
Katarinas
ledarskap
guld värt
GULDKVISTEN Katarina Levin är chef för
Sveriges näst största sågverk och sågar mer än
en miljon kubikmeter timmerstockar varje år.
Men Föreningen Skogens utmärkelse Guldkvisten
får hon för ett ledarskap där hon försöker utveckla
varje medarbetare. Katarina Levin finns dessutom med på Veckans Affärers lista över de 101
mäktigaste kvinnorna i svenskt näringsliv och
röjer väg för hundra- och tusentals andra
kompetenta och kunniga kvinnor.
Påläst Christer prisad
SILVERKVISTEN Christer
Karlsson, försöksledare för
Siljansfors försökspark, fick
i april Föreningen Skogens
utmärkelse Silverkvisten. En
av hans insatser för skogen är
att utveckla Siljansfors skogsmuseum. Han har bland annat sett till att inventarier från Silvanum i Gävle och flottningsmuseet
i Gysinge har tagits tillvara efter nedläggning.
En del har gått till Skogsmuseet i Lyckelse och
i Siljansfors krävdes en ny museihall för att få
plats med alla inventarier. Christer Karlsson är
påläst, noggrann med fakta och en uppskattad
guide med ingående kunskaper om utvecklingen
i skogen och i samhället i övrigt.
61
PROCENT
…av medlemmarna i Föreningen Skogen
är med för att de vill stödja arbetet med
att sprida skogskunskap till skolorna.
46 SKOGEN
 Gudruns största hygge ligger nära Toftaholm i Småland.
Exkursionen lämnade aldrig ungskogen, där lövet och granen
nu fungerar ihop – om man röjer. Foto: Bengt Ek
Heldag på Gudruns s
VÅREXKURSION Vilka blev miljöeffekterna
efter stormen, hur gick det med föryngringen
och hur planerar vi för framtiden? Det
var några diskussionsämnen på årets
Vårexkursion som aldrig lämnade Gudruns
största hygge.
Vi vill prata om skogsskötsel, vi vill se
konkreta exempel på de problem vi pratar
om och det ska finnas tid för diskussion. Det
är tre krav på en exkursion med Föreningen
Skogen. Årets vårupplaga utgick från
Toftaholm nära Värnamo i Småland och
gick i Gudruns fotspår – stormen, alltså.
Vi besökte det största av det drabbade
områdets hyggen, som ägs av Södra och är
ett monument över dåtidens skogsskötsel:
250 hektar blåste ner. Efter 2005 vill ingen
längre överhålla granskogen, trots att den
växer bra långt upp i åren. Och ingen
gallring efter tjugo meters höjd.
MEN TIO ÅRS ERFARENHET av gallring, slut-
avverkning och virkesmarknad är redan
avklarade på Höstexkursionen hos Sydved.
Göran Örlander är skogschef på Södra och
tydlig med vad han vill få fram för budskap:
Vi måste röja mer!
FÖRENINGEN SKOGEN
Anna ny i styrelsen
FORSKARE Anna Furness är
ny ledamot i Föreningen
Skogens styrelse. Anna är jägmästare och civilingenjör i
industriell ekonomi, sedan
november 2014 vd i SMF
Skogsentreprenörerna.
Din syn på föreningen – och på skogen?
– Jag är benhård förespråkare för skogen och
bruket av skogsråvaran – som en del av ett hållbart samhälle. Väck mig mitt i natten så håller
jag ett brandtal för vikten av vårt skogsbruk!
 Den small aldrig, kolbomben, intygar Göran Örlander på Södra längst till vänster. Man talade
länge om att massor av koldioxid skulle frigöras på Gudruns hyggen, men redan efter sju år vände
det, visar forskning. Nu kommer skogen att växa och ta upp stora mängder kol i många årtionden.
Längst till höger: Minnesstenen från kungens besök i stormskogen. Foto: Bengt Ek
Skogen söker debatt
PÅ GÅNG Årsmötet fick en fyllig genomgång av
vd Bengt Ek och ordförande Herman Sundqvist
vad som är på gång, bland annat att Föreningen
ska ta en position i debatten om skogen och
skogsbrukets alla positiva värden.
3 SNABBA
JÖRGEN J LIEPE,
skogsägare och medlem i Föreningen Skogen
1
Hur länge har du varit medlem?
–I fyra-fem år. Det blev jag efter en av skogsmässorna och i samband med att jag läste kurser
inom hållbart familjeskogsbruk.
2
Varför är du medlem?
– Framför allt för att jag är vansinnigt intresserad av skog. Jag har varit ute i skogen sedan jag
var barn och är nu skogsägare och delägare i en
skogsfastighet. Intresset har även smittat av sig
till min fru och mina barn.
s största hygge
– Det borde Föreningen Skogen propagera
mer för, säger han. Röjningen på Gudrunhyggena behöver öka med femtio procent.
ordförande för Södra skogsägarna, är med på
exkursionen och tar chansen att berätta om
Södras lobbyarbete efter stormen. Forskare
visar på planscher hur mycket bättre det nya,
förädlade plantmaterialet växer.
ETT ANNAT BUDSKAP är att hyggena efter
stormen inte blev någon kolbomb, som
media skrev. Redan efter sju år har de slutat
läcka koldioxid och i stället börjat binda
växthusgasen.
– Ja, det borde tidningarna skriva nu,
muttrar någon av exkursionsdeltagarna.
– Det beror väl på hur mycket vi i skogen
berättar om det, svarar grannen.
Christer Segersteen, till nyligen styrelse-
ATT SOLEN SKINER är inget krav för skogsfolk,
men sol är skönt – om gruppen är placerad
så att man inte får den i ögonen. Redan
Linné visste att exkursioner är ett bra sätt
att mötas. Föreningen Skogens medlemmar
har gjort det i ungefär 120 år. Det är dessutom det bästa sättet att diskutera skog.
3
Vad borde föreningen göra mer av?
– Jag gillar saklig debatt och tycker inte att
naturvårdsfrågorna riktigt kommer fram
ordentligt. Många privata skogsbrukare bedriver
naturvård på sina gårdar.
VI ÄR FÖRENINGEN SKOGEN
En ideell och obunden förening med ditt och
skogens bästa för ögonen. Vi vill utveckla
såväl skogens alla ekonomiska värden som
miljövärden och upplevelser. Bli medlem – läs
mer på skogen.se/foreningen/bli-medlem.
BENGT EK
SKOGEN 47
PÅ VÄG
1
■ Helene Biström (1) har utsetts till
ny styrelseordförande i Sveaskog och
efterträder därmed Göran Persson.
Hon har varit ledamot i Sveaskogs
styrelse sedan 2014 och är civilingenjör
(maskin) vid KTH. Hon har tidigare
varit vd på Norrenergi AB och anställd
på Vattenfall mellan 1983 och 2010 på
olika befattningar, från 2009 som vice
vd. Hon är även styrelseordförande
i Cramo Oyj (Finland) och styrelseledamot på KTH.
■ Skogsmästare Anders Sjöström
2
3
stationeringsort Delsbo. Han var innan
planerare på Stora Enso Skog. Hannes
på vo Uppsala, stationeringsort, Uppsala, tidigare skogskonsulent på
Skogsstyrelsen i Sala.
■ Olof Nordenström har anställts
som planerare avverkning, vo Uppsala.
■ Lena Andersson har anställts
som virkes- och fältadministratör
på Mellanskogs huvudkontor med
stationeringsort Västerås. Hon har
varit kundtjänstspecialist hos SDC
i Sundsvall.
(2) har anställts som skogsrådgivare
Stora Enso
för HS Konsult AB/Hushållningssällskapet i Örebro. Hans verksamhetsområde blir Örebro, Södermanland och
Västmanlands län. Han har tidigare
arbetat som skogskonsult på Skogsstyrelsen i Örebro och Lindesberg samt
som skogsinspektor, skogsvårdsledare
och planläggare på Mellanskog i Örebro.
Nya virkesköpare:
■ Håkan Thelin i Ludvika och
Ljusnarsberg. Håkan kommer direkt
från Skogsmästarskolan.
■ Peter Lojander i Smedjebacken.
Peter jobbade tidigare som köpstöd
i marknadsområde Bergslagen.
■ Johan Femling i Norra
Uppland/Gästrikland. Han kommer
från Södra Skogsägarna där han var
inspektor i Linköping.
■ Kimmo Airaksinen är ny virkesköpare i Norra Uppland/Gästrikland.
Nya vikarierande produktionsledare:
■ Johan Karlsson i Hagge, Per
Mellqvist i Rättvik och Erik Persson i
Torsby.
Mellanskog
■ Elin Beckman är nu verksamhetsutvecklare, Skog-Tjänster, huvudkontoret. Hon var tidigare projektledare på CGI Sverige.
■ Erik Andersson (3) och Hannes
Parlow (4) är nya skogsinspektorer.
Erik på vo Nordöstra Hälsingland,
region halland söker
Skogslärare
till Munkagårdsgymnasiet i Tvååker, Varberg
Vi söker lärare, gärna utbildad men inget krav. Ska helst
ha jobbat praktiskt inom skog, gärna i utbildningssyfte.
Mer information om
tjänsten hittar du på
www.regionhalland.se/jobb
48 SKOGEN
4
5
6
■ Andreas Alexandre är ny
Södra
transportledare för flödesområdena
Bollnäs, Ockelbo och Tierp. Han var
tidigare virkesköpare för Stora Enso
Skog i Ludvika och Ljusnarsberg.
■ Maria Andrén Castagna är ny på
funktionen Strategi och Utveckling.
Hon kommer senast från en tjänst
som HR-specialist på Stora Enso Skog.
■ Thomas Nyström är ny maskinförare i produktionsområde Sydväst.
■ Emma Bergström är vikarierande
planerare i Dalarna.
■ Kristina Berg har anställts på
it-avdelningen i Falun.
■ Per Bertland (5) är nyanställd
som skogsinspektor på Ronneby vo.
■ Glenn Faxhag Raymond (6),
Mönsterås vo, Sofie Petersson,
Ljungby vo och Erik Axelsson,
Billingsfors vo är alla provanställda
som skogsinspektorer. De kommer
alla tre närmast från studier.
Redaktör, På väg
Lars Åkerman
larsakerman@telia.com
■ Guldyxan 2015 har tilldelats
UTMÄRKELSE
CAMILLA LOGARN
Caamilla Logarn från småländska
Värends Nöbbele. Hon får den för
sina insatser för att sprida kunskap
om och på ett ansvarsfullt sätt
värna och vårda skogens vatten.
Camilla Logarn har arbetat flera
år med vattenvård i skogen, lett
studiecirklar om skogens vatten,
arrangerat vattendragsvandringar,
skogsdagar och skogskvällar.
Guldyxan delas ut av Skogsland,
LRF Skogsägarna och Elmia.
Vill du också bli
en Sydvedare?
Vill du bli en del av ett starkt skogsföretag med
framtiden i fokus? Till distrikt Jönköping och distrikt
Aspa söker vi nu flera självständiga och framåt
virkesinköpare som ser skogen som sin framtid.
Läs mer på sydved.se
Sydved köper virke och erbjuder
skoglig fullservice till skogsägare i
södra Sverige. Bolaget, med omkring
130 anställda, omsätter ca 2,5 miljarder
kronor. Årligen anskaffar Sydved
5 miljoner kubikmeter virke.
Kärnverksamheten i HäradSkog är att sköta den skog som våra 15
Häradsallmänningar äger. Vi omsätter ca 150 miljoner och förvaltar ca 50.000 ha
skog till allmänningar, stift och stora privata ägare. Kärnverksamheten är avverkning,
plantering, försäljning av virke och andra skogliga åtgärder. Vi sköter även en del
annan verksamhet som är kopplat till våra uppdragsgivares ägande som arrenden
och uthyrning av torp mm. Verksamheten är i huvudsak i Södermanland och Närke.
Vi är 14 anställda och har kontor i Örebro och Malmköping.
söker Skogvaktare
En av våra skogvaktare i Södermanland ska nu efter många års arbete på
HäradSkog med ålderns rätt trappan ner. Vi söker nu hans efterträdare. Som
skogvaktare ska Du i vardagen förvalta allmänningarnas skogar och några av
våra externa förvaltningsuppdrag i sydöstra Södermanland. Du får ett långtgående eget ansvar för att utveckla och sköta skogen på ett långsiktigt sätt
– dvs allt från avverkning och skogsvård till att hålla i vägbyggen och arrenden.
Arbetet innebär mycket kontakter med entreprenörer, förtroendevalda och
kunder. Varje skogvaktare ska dessutom driva något eget projekt – eller
specialområde tex FSC.
Vi har en platt organisation och Du rapporterar direkt till VD. Vi ser gärna att
den som söker har arbetat några år med praktiskt skogsbruk. Det är viktigare
att Du är en positiv och drivande person som passar in i vårt team än vilken
formell utbildning Du har, men vi tror att Du är en skogs- eller jägmästare.
Vi vill ha Din ansökan senast 20 augusti 2015 till erik.petre@haradskog.se alt till
Erik Petré
HäradSkog AB
Mer information:
Fabriksgatan 54 D
VD Erik Petré, 070 52 44 333
702 23 ÖREBRO
www.haradskog.se
söker
Skogsförvaltare
Orsa Besparingsskog är ett delägarägt företag med
31 anställda och ett produktivt skogsinnehav om
ca 62 000 ha. Som ett komplement till skogsförvaltningen driver vi en modern plantskola som odlar och
säljer ca 12 miljoner skogsplantor per år.
Orsa Besparingsskog äger även vindkraft och ett kraftföretag som producerar ca 30 GWh per år i 8 st vattenkraftverk.
Vi har ambitionen att vara i framkant inom utveckling
av våra olika verksamhetsgrenar såväl inom teknik som
metodik. Vi arbetar med långsiktiga mål, har korta
beslutsvägar, verkar nära och till gagn för våra delägare och utvecklingen av vårt lokala samhälle.
Läs mer om tjänsten på www.orsaskog.se
SKOGEN 49
SISTA ORDET
”Nu är man
slut som
skogsrebell”
GRATTIS! Bengt-Åke Alriksson, Alrik, får
Föreningen Skogens silverkvist för sitt
arbete med att utveckla teknik och metodik
i ungskogsröjning.
Hur känns det att få kvisten?
– Nu är man slut som rebell! säger han lite
glatt.
Alrik är en temperamentsfull mångsysslare.
Skogsteknikern och den före detta skogsjournalisten har hållit på med röjning i i de
sydsvenska ungskogarna i snart fyrtio år.
Han har även utvecklat en kedjeröjsåg som
tillverkas och säljs av Husqvarna.
– Utvecklingsarbetet har tagit femton år
och varit tungt. När jag, som är praktiker,
visat potentialen i ny teknik har jag mötts av
ett artigt ointresse – även från den statliga
myndigheten. Samtidigt gnälls det över att
det röjs för litet. Men vad har SLU eller
SkogForsk gjort för utvecklingen av motormanuell röjning under de senaste
decennierna?
Sen 2007 har Alrik kört stora fältskaliga
försök med samarbetspartnern Södra.
– Med smartare röjning där metodvalet
hela tiden ståndortsanpassas i förhållande
till beståndsstruktur och markfuktighetsklass går det att sänka kostnaderna och
samtidigt få bättre ungskogar.
ALRIK JÄMFÖR UTVECKLINGEN sedan sjuttiotalet
mellan avverkning och röjning.
– Forskningen har helt fokuserat på
avverkningsmaskinerna, medan skogsägarna
står kvar med sin röjsåg. Inte ens röjningsmetoderna har utvecklats. Men det märk-
SKOGEN ges ut av Föreningen
Skogen som verkar för god skogsoch naturvård.
Chefredaktör
ansvarig utgivare
Bengt Ek 08-412 15 30
bengt@skogen.se
Redaktion/grafisk form
Peter Björck 08-412 15 40
peter@skogen.se
Leif Zetterberg
50 SKOGEN
 ”Det borde vara nöjesskatt på röjning”. Med stor
entusiasm och kunskap har
”Alrik” onekligen bevisat att
man kommer långt.
Foto: Sven-Eric Petersson
ligaste är att röjningsinstruktionerna är i
stort samma som för fyrtio år sedan, trots
att björken numera betalas mer än granmassaved.
Alriks förklaring är bristen på lövskötselkultur i det svenska skogsbruket.
– Så länge björken sköts enligt gamla
myter kommer den aldrig att uppskattas
som det goda produktionsträdslag den är
på bättre marker. Dagens ”lövsaneringar”
på lövbenägna marker resulterar i kraftig
stubbskottsbildning, och de totala röjningskostnaderna på beståndsnivå kan bli hur
höga som helst. Det röjs för mycket stubbskott i det här landet. En konsekvens av
felaktigt utförd tidigare röjning!
– Men ingen verkar bry sig. Skogsbolagen
möter ökade kostnader genom att importera
Annonser
Thomas Bogár
08-412 15 50
thomas@skogen.se
arbetskraft och bemanningsföretag. En
utväg som kommer att nå vägs ände. Detta
är ju en viktig näringspolitisk fråga, där
skogsnäringen har ett stort ansvar.
– HUR SKA LANDSBYGDEN fortleva om ingen
betalar kommunal löneskatt där arbetet
utförs? Vi måste få tillbaka en välutbildad
yrkeskår med små, lokala entreprenörer
med spetskompetens.
– Samtidigt försvåras rekryteringen på
landsbygden av att skogsbranschen har en
inre fiende. Det är GS-facket som i sin
bakåtsträvande verklighetsflykt aktivt
försvårar för unga som vill starta eget, säger
Bengt Alrik Alriksson, full av åsikter och
röjningsförslag.
Ekonomi
Rose-Marie Högberg 08-412 15 95
rose-marie@skogen.se
KARIN BERNLE
Upplaga
14 900 ex (TS 2014)
105 000 läsare (Orvesto Konsument
2015:1)
Tryck Sörmlands Grafiska AB
Prenumeration
Lena Olofsson
08-412 15 80
lena@skogen.se
Webbansvarig
Annika Perslid 08-412 15 70
annika@skogen.se
Växel 08-412 15 00
Besök Vasagatan 50
Postadress
Box 1159, 111 81 Stockholm
Pris år 2015 (11 nr) 577:(Medlem i Föreningen Skogen 517:-)
Internet
www.skogen.se
info@skogen.se
Vi finns på:
Facebook www.facebook.com
/ForeningenSkogen
Twitter @SkogsForeningen
H.K.H. Prins Carl Philip delade ut utmärkelserna vid Skogsnäringsveckans högtidliga invigning 2015. Foto: Johan Ardefors/oneday photography
Nominera pristagare
till Greve Carl Bernadottes Skogspris och Guldkvisten
Genom Föreningen Skogen uppmärksammar skogsbranschen varje år
personer som gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna.
Känner du någon som du tycker borde få pris? Föreningen Skogens
styrelse bjuder in dig att nominera pristagare. Inbjudan gäller utmärkelserna Greve Carl Bernadottes Skogspris, Guldkvisten och Silverkvisten. De
två förstnämnda priserna delas ut på Skogsnäringsveckan i Stockholm i
april 2016. För mer information och mottagare från tidigare år, se
www.skogen.se/foreningen/utmarkelser.
Motiveringen skickas med post eller e-post senast den 30 augusti till
Föreningen Skogens kansli: Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm,
info@skogen.se. Skicka en motivering på upp till en A4. Den ska ta utgångspunkt
i Föreningen Skogens stadgars riktlinjer för respektive utmärkelse.
Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 STOCKHOLM
www.skogen.se • info@skogen.se • 08-412 15 00
Posttidning B
Vid obeställbarhet retur till:
SKOGEN, Box 1159,
111 81 Stockholm
1 9 0 1 6 4 4 0 0
Din bäste vän
i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det
finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete
i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver.
Se hela programmet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se
FTG Cranes AB
Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: info@ftgforest.com
www.ftgforest.com

EU-PENDLARNA

Transcription

Similar documents

visar vägen

Marken berättar

Förenade Liv Diagnosförsäkring 3 veckor - Svenska-Re

Frågor och rätta svaren Julpromenad 2015

Skansen – Sveriges största klassrum Svenskt eller inte?

Checklista inför din resa till Svenska Re