klicka här för mycket intressant sommarläsning

Transcription

Det blåa står för hopp, det röda står
för kärlek
–
En utvärdering av hur Östers IF:s sportsliga resultat har
påverkat dess seniorverksamhet, med fokus på organisation,
kultur och identitet.
Markus Jansson Pravitz & Lukas Rydén
Idrottsvetenskapligt examensarbete (2IV31E)
2015-06-18
Datum: 2015-06-18
Handledare: Tobias Stark
Examinator: Marie Hedberg
Det blåa står för hopp, det röda står för kärlek
”Stort tack för att ni väljer att skriva er C-uppsats om Östers IF! Det låter kanske löjligt, men
jag blir alltid lika rörd och glad när någon annan lägger ner jobb på föreningen i mitt
hjärta”.
- Respondent
2
Abstract
Titel: Det blåa står för hopp, det röda står för kärlek
Författare: Markus Jansson Pravitz & Lukas Rydén
Examinator: Marie Hedberg
Datum: 2015-06-18
Nyckelord: Östers IF, Utvärdering, Organisation, Identitet, Kultur
Östers IF var fram till 1988 föreningen som aldrig hade åkt ur en serie och samlat på sig fyra
SM-guld och ett cup-guld. Idag är det föreningen som två gånger under 2000-talet har åkt
raka vägen från Allsvenskan till division 1 på två säsonger.
I denna studie, vars syfte är att utvärdera Östers IF och dess seniorverksamhet, har vi velat
skapa en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats
av seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren. Vi har även velat se vilka effekter
detta har gett för föreningens strävan efter att återigen stabilisera sig som ett svenskt
elitfotbollslag.
Vi har i vårt arbete använt oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som
metod.
Resultatet visar att Östers IF under en lång tid har verkat utan en röd tråd och kontinuitet har
saknats inom föreningen både hos den administrativa organisationen och inom den sportsliga
verksamheten. Det har gjort att Östers IF idag är en förening som kämpar med att hitta sin
identitet. Det är oklart vad föreningen står för och vilken väg den vill ta för att nå tillbaka till
elitfotbollen. Det som behövs är att antingen en stark man eller en stark grupp tar sig an
utmaningen att styra upp föreningens organisation. För förutsättningar att lyckas rent
sportsligt finns det gott om, både om vi ser till föreningens egna förutsättningar och den
miljön som den verkar i.
3
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till våra respondenter som har ställt upp i denna studie.
Tack för ert trevliga mottagande och era intressanta svar, utan er hade denna studie inte
kunnat genomföras.
Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Tobias Stark. Vi tackar dig för att du hade is i
magen när vi inte hade det och att du med din vägledning gjorde denna studie möjlig. Tack
för tiden och tålamodet du har lagt ner på oss.
Vi hoppas att du som läser denna studie finner den intressant och läsvärd. Vi önskar er en
trevlig läsning.
Markus Jansson Pravitz
Lukas Rydén
mp222ka@student.lnu.se
lr222be@student.lnu.se
4
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .............................................................................................................. 5
1 Inledning ............................................................................................................................ 6
1.1 En resultatmässig berg- och dalbana ......................................................................... 6
1.2 Syfte ........................................................................................................................ 9
1.3 Frågeställningar ....................................................................................................... 9
1.4 Avgränsningar.......................................................................................................... 9
1.5 Problemdiskussion ................................................................................................... 9
2 Bakgrund ...........................................................................................................................11
2.1 Östers IF - “Ängagänget” som blev svenska mästare .............................................. 11
2.2 – Teoretisk bakgrund ............................................................................................. 15
2.2.1 Den moderna fotbollen växer fram .................................................................. 15
2.3 Vid sidan om spelplanen - Idrottsorganisationen och dess olika former .................. 21
2.3.1 Begrepp........................................................................................................... 21
3 Metod ................................................................................................................................26
3.1 Fallstudie ............................................................................................................... 26
3.2 Utvärderingsforskning............................................................................................ 26
3.3 Forskningsmetod.................................................................................................... 27
3.4 Kvalitativa intervjuer ............................................................................................. 28
3.5 Urval...................................................................................................................... 29
3.6 Bearbetning av intervjuer ....................................................................................... 30
3.7 Etik ........................................................................................................................ 30
3.7.1 Informationskrav ............................................................................................. 30
3.7.2 Samtyckeskrav ................................................................................................ 30
3.7.3 Konfidentialitetskravet .................................................................................... 31
3.7.4 Nyttjandekravet ............................................................................................... 31
3.8 Studiens pålitlighet ................................................................................................. 31
3.9 Studiens trovärdighet ............................................................................................. 32
3.10 Källkritisk reflektion ............................................................................................ 32
4 Resultat .............................................................................................................................34
4.1 Beskrivning av respondenternas första kontakt med Östers IF ................................ 34
4.2 Respondenternas beskrivning av Östers IF resa genom tiden .................................. 35
4.3 Respondenternas uppfattning om Östers IF kultur, identitet och organisation ......... 36
4.4 Respondenternas uppfattning om Östers IF styrkor ................................................ 39
4.5 Respondenternas uppfattning om Östers IF svagheter ............................................. 40
4.6 Respondenternas åsikter om hur Östers IF ska bli ett stabilt svenskt elitlag igen ..... 41
5 Analys ...............................................................................................................................43
5.1 Östers IF:s Historia ................................................................................................ 43
5.2 Hur Östers IF:s organisation, kultur och identitet har påverkats genom åren ........... 45
6 Diskussion .........................................................................................................................48
7 Vidare forskning ................................................................................................................52
8 Slutsats ..............................................................................................................................53
Referenslista .........................................................................................................................54
Bilagor .................................................................................................................................57
Bilaga 1 ....................................................................................................................... 57
Intervjuguide ............................................................................................................ 57
5
1 Inledning
I detta kapitel ska vi introducera det valda ämnet och avslutningsvis presenterar vi studiens
ämnesval, syfte och frågeställningar.
1.1 En resultatmässig berg- och dalbana
“Men inte ens den positive stockholmaren visade sig vara immun mot den loser-mentalitet
som gjort att Östers IF nu blir först i landet med att en andra gång rasa från allsvenskan till
division 1 på två år” (Magnusson, 2014).
Följande rader är skrivna av Smålandspostens Dan Magnusson och gick att läsa den 10
november 2014, dagen efter att Östers Idrottsförening (Vi kommer härmed benämna Östers
idrottsförening som Östers IF genomgående i arbetet) åkt ur Superettan efter att förlorat
kvalmatcherna mot IK Frej. Detta innebar att Östers IF för andra gången under 2000-talet
blev laget som åkte ner från Allsvenskan till division 1 på två säsonger.
Degraderingen från Superettan innebär denna gång att Östers IF blir tvingade att genomgå ett
ekonomiskt stålbad. Dan Magnusson (2014) skriver att tjänstemän och spelare kommer
behöva lämna klubben. Även den positive stockholmaren, tränaren Roberth Björknesjö
kommer att lämna föreningen och blir därmed den 16:e tränaren att lämna föreningen under
de senaste 18 åren. När degraderingen till division 1 är ett faktum beskriver Magnusson
(2014) att spelarna i laget känner en stor “skam och skuld” gentemot lagets trogna supportrar.
Vad de trogna supportrarna anser om lagets insats under 2014 konkretiseras på
supporterklubben East Fronts egna hemsida,
“Just nu känns allt mörkt. Laget har varit skit hela året.” (East Front, 2014)
Att supporterklubben kände hopplöshet efter förlusten kan kanske förstås bättre om vi sätter
den emot Östers IF resultat de senaste tio åren, det är minst sagt en resa med höga toppar och
djupa dalar.
6
Östers IF gör en stark säsong 2005 och slutar på en andraplats i Superettan och tar därmed
steget upp i Allsvenskan 2006. Följande citat är taget från Östers IF supporterförening East
Front när det var klart att laget gick upp i Allsvenskan. .
“Vi tar ju adjö av denna andradivision för gott nu, och detta på 75-årsjubileumet av klubben!
75 år av stolt tradition. ”De ä grannt de” som vi kronobääjare säger.
Denna gången ska vi stanna kvar, och Stig är med oss såklart. I hjärtat och i Östersjälen!”
(East Front 2005).
Dock så blev den framgången kortvarig för föreningen. Först så åkte laget ur Allsvenskan
2006 efter en trettonde plats och året efter blir det inte bättre. Östers IF åker även ur division 1
år 2007 och fiaskot var ett faktum.
“För 39 år sedan idag vann Öster sitt första SM-guld. Idag åkte vi ur Superettan. Växjö har
blivit en fattigare stad, en stad som för första gången på över 40 år står utan ett elitlag i fotboll.
(...) Man kommer att tala om Lex Öster i fotbollssverige. Det är det här, det som vi upplevt idag
som vi kommer att vara kända för i modern tid” (East Front, 2007)
Citatet speglar reaktionerna som Östers IF supportar känner efter att föreningen degraderats
två divisioner två år i rad. Första året i division 1 slutar Östers IF tvåa och missar
uppflyttning. Året efter blir det dock gladare tongångar då laget lyckas ta sig tillbaka till
Superettan efter att laget tagit hem division 1.
Från 2010 spelar Östers IF i Superettan i tre år med blandade resultat. 2010 klarar sig de kvar
efter kvalspel och 2011 blir det en mer positiv placering då laget slutar fyra. Men 2012 gör
Östers IF en bra säsong och vinner Superettan överlägset och är därmed klara för spel i
Allsvenskan.
“Det har varit jobbiga år som supporter till Öster. Vi har blivit hånade och bespottade, men
idag kan vi stå rakryggade och konstatera att Öster äntligen är klara för Allsvenskan igen –
vi har varit nere i skiten och vänt!” (Svenskafans, 2012).
Östers IF inleder säsongen 2013 starkt men slutar tyvärr desto sämre och återigen blir besöket
uppe i Allsvenskan bara ettårigt och degraderingen är ett faktum. Det som ingen trodde skulle
7
hända 2005-2006, att laget åkt ner två divisioner två år, upprepar tyvärr sig igen. Östers IF
måste efter en svag säsong i Superettan kvala sig kvar mot IK Frej. Ett kval som Östers IF
tyvärr förlorar och återigen åker laget ner till division 1. Så spel i division 1 år 2015 är ett
faktum.
Att Östers IF har hamnat i en resultatmässig berg- och dalbana och 2015 befinner sig i en
division utanför svensk elitfotboll är än mer anmärkningsvärt om vi ser det ur ett historiskt
perspektiv. Östers IF var föreningen som från sin start 1930 och fram till 1988 aldrig hade åkt
ur en serie. När Jan Törnqvist skrev sin bok Ett sånt där ängagäng (2005), till Östers IF 75årsjubileum valde han följande inledning.
“Tänk dig ett gäng 15-åringar som startar en egen fotbollsklubb. Som börjar spela fotboll i lägsta
serien. Som vinner serie efter serie. Som till slut hamnar i Allsvenskan. Och som blir svenska
mästare i fotboll första året i högsta serien. Du, den skrönan kan du dra för nån annan…”
(Törnqvist, 2005)
Det skulle visa sig att historien inte slutade med ett SM-guld, utan Östers IF var under en
period ett ledande lag inom svensk fotboll som kom att vinna ett cupguld (1979) och fyra SMguld (1968, 1978, 1980, 1981).
Men tillbaka till 2015 och den bistra verkligheten för föreningen, spel i division 1 södra och
East Front bitterhet efter kvalförlusten mot IK Frej. Med några månaders återhämtning och en
stundande seriepremiär hade de luttrade supportrarna återhämtat sig och vi kan läsa följande
rader på deras hemsida
”Det röda står för kärlek det blåa står för hopp
Vi är East Front ifrån Växjö och aldrig ger vi upp” (East Front, 2015).
Hur kunde det då bli så här för klubben som aldrig hade åkt ur en serie? Idag kan vi räkna in
16 tränarbyten på de 18 senaste åren och fyra degraderingar på bara de senaste 10 åren. Vad
är det som har hänt på vägen, och hur påverkar det klubben nu när den än en gång siktar på att
ta sig tillbaka till elitfotbollen?
8
1.2 Syfte
Syftet med studien är att utvärdera Östers IF med fokus på seniorverksamheten. Detta för att
ge en övergripande bild av hur föreningens kultur, organisation och identitet har påverkats av
seniorverksamhetens sportsliga resultat genom åren, och vilka effekter det har gett för
föreningens strävan att återigen stabilisera sig som ett svenskt elitfotbollslag.
1.3 Frågeställningar

Hur har seniorverksamhetens resultat påverkat föreningens kultur, organisation och
identitet genom åren?

Vilka förutsättningar har Östers IF att återigen bli ett stabilt svenskt elitfotbollslag?
1.4 Avgränsningar
Vi kommer endast att undersöka hur Östers IF seniorverksamhet har påverkats av dess
resultat. Vi kommer därför inte undersöka bland annat deras ungdomsverksamhet eller
tillhörande verksamhet som till exempel hur restaurangen som drivs på Myresjöhus Arena har
påverkats av seniorverksamhetens resultat. Dock kan sådant dyka upp i våra intervjuer men
det är inte vårt syfte att undersöka detta.
1.5 Problemdiskussion
Vi har under vår treåriga utbildning skapat och bildat oss en uppfattning om att de flesta
idrottsföreningar runt om i Sverige verkar i en liknande verklighet Östers IF som gör att de
ofta ställs inför liknande problem. Detta gör att vi tror att denna studie, som trots att det är en
enfallsstudie på Östers IF, innehåller både teori och resultat som kommer att kunna appliceras
mot en bredare publik än bara Östers IF. Det anser vi för att de problem som kommer fram i
studien inte enbart är något som är unikt för Östers IF utan det är något som de flesta
idrottsföreningar i Sverige kan relatera till. Vidare så anser vi att den forskning som vi
använder oss av och även den diskussion som faller sig naturlig efter studien är överförbar
även utanför Östers IF:s verksamhet.
9
Varför vi väljer att göra denna studie på just Östers IF är för att vi anser att det är en intressant
förening som har genomgått höga toppar och djupa dalar från det att föreningen grundades
och fram till idag. Detta har gjort att föreningen har genomgått flera förändringsprocesser
framförallt på senare år, vilket har givit oss mer intressanta fakta att arbeta med i vår studie.
Att dessa förändringsprocesser har genomförts i den nuvarande och mer kommersialiserade
idrottsvärlden gör att studien är väl uppdaterad och anpassad till dagens moderna
idrottsklimat. Till sist så är det faktum att föreningen är tydlig med att den vill tillbaka till
elitfotbollen viktig för oss. Detta gör syftet med vår studie blir än mer relevant.
10
2 Bakgrund
I detta kapitel av uppsatsen ska vi ge en bakgrund till Östers IF samt redogöra för för studien
relevant forskning jämte undersökningens teoretiska grund. Bakgrunden beskriver vi genom
att skriva fram föreningens historia grundat på Tomas Andersson kapitel om Östers IF i
boken “Spela fotboll bondjävlar”.
Eftersom vårt forskningsområde, Östers IF, är relativt outforskat så inleder vi vår
forskningsredogörelse med en framställning av svensk fotbolls framväxt i stort. Vi avrundar
kapitlet med en inriktning på för oss relevanta delar utav forskning av en organisations
uppbyggnad.
2.1 Östers IF - “Ängagänget” som blev svenska mästare
Vi kommer att studera ett problem systematiskt och försöka öka kunskapen inom ett specifikt
ämne på det sätt som Chris Gratton & Ian Jones (2010, s.1) skriver om vad forskning innebär.
Detta ska vi göra genom att göra en fallstudie upplagd som en utvärderingsstudie på Östers
IF. Det är viktigt att vi gör ett väl strukturerat arbete som underlättar för läsaren att orientera
sig i arbetet. Vi kommer därför använda oss av en tematisk och kronologisk disposition för att
skapa en röd tråd som är enkel för läsaren att följa (Schött 2015, s. 92 & 98).
Vi inledde därför studien med att beskriva Östers IF i ett historiskt perspektiv för att sedan
flytta fokus till temat svensk fotboll och dess framväxt i vårt land. Avslutningsvis fokuserade
vi på faktorer som påverkar byggandet av en organisation och sedan avslutade vi med
forskning om idrottsorganisationer utifrån ett ishockeyperspektiv. Anledningen till att vi
använde oss av en studie om ishockey beror på att det är en av få studier som gjorts på
svenska idrottsorganisationer.
När det misslyckade året 2014 ska sammanfattas på Östers IF:s årsmöte så kan vi dagen efter
läsa ett uttalande från klubbens ordförande Sven Johannesson i Smålandsposten,
“2014 är ett år som vi inte vill uppleva igen, men vi kan inte springa ifrån vår historia utan
måste lära av den (Ferm, 2015)
11
För att kunna beskriva den historia som Johannesson talar om har vi tagit rygg på Torbjörn
Andersson och hans avhandling “Spela fotboll bonddjävlar” där han skriver om Östers IF
under rubriken, “Växjö: Östers IF - vems stolthet”.
Torbjörn Andersson, som är historiker och lektor på Malmö högskola, har beskrivit Östers IF
utveckling från starten 1930 och vilken plats som föreningen har tagit i ett Växjö som hade en
stark framväxt under mitten på 1900-talet.
Inledningsvis beskriver Andersson (2011, s.249) att Växjö fick sin plats i ett Kronoberg som
skapades utifrån de befintliga folklanden som då existerade. Växjö tillhörde folklandet
Värend som till en början kände en svag känslomässig koppling till sitt nya län. Det Småland
som växte fram saknade under lång tid ett tydligt centrum vilket gjorde att den idrott som
bedrevs under 1800-talet ofta endast skapade intresse inom sin egen socken.
När så Östers IF startade sin verksamhet 1930 konstaterar Andersson (2011, s.250) att de inte
kunde anspela på en Kronobergsidentitet då folket i regionen inte kände någon större
koppling till denna. I det större perspektivet fanns det samma problem inom Småland som är
uppdelat i tre större län (Kalmar, Kronoberg och Jönköping) och här har det också skapats en
sportslig konkurrens där framförallt Kalmar har gått till attack genom att lansera sig själva
som ”Smålands Stolthet”.
Andersson (2011, s. 254) belyser Östers IF resa från starten som ”ett djävla ängagäng” som
inte tillhörde Växjö stad och som fick vänta tio år innan de inkluderades till staden och fick ta
del av kommunens faciliteter. Vidare tar Andersson (2011, s. 254) ett grepp på den
legendariska ledaren Stig Svensson och hans intåg i föreningen och hur det gav
förutsättningar för klubbens resa mot fotbollens finrum. Föreningens medlemmar drog in
pengar till föreningens kassa genom att arrangera fester, lotterier och sedan inte minst så bjöd
de in utländska storlag till uppvisningsmatcher, vilket kom att bidra till stora inkomster till
lagkassan (Andersson, s.255)
När sedan 1960-talet kom så beskriver Andersson (2011, s.259) att både Växjö som stad och
Östers IF genomgår en framgångsperiod där Östers IF och deras kvalavancemang till
Allsvenskan sammanfaller med stadens befolkningsökning på 55 %. Detta underlättar för det
breda nätverk med företag, press och publiksiffror som gjorde det möjligt för Östers IF att
12
driva igång den professionalisering som skedde inom svensk fotboll i samband med
amatörregelns avskaffande 1967.
När så Östers IF gör sin första säsong i Allsvenskan 1968 och slutar säsongen som svenska
mästare så beskriver Andersson (2011, s.261) att Östers IF blir hyllade runt om i landet.
Göteborgsposten skrev följande dag efter Östers IF:s triumf.
“Det torde vara svårt att leta upp någon stad i landet där en allsvensk seger är så populär
som i Växjö. Hela stan hyllar sina hjältar”
Det här visar också prov på att Östers IF vid den här tidpunkten har blivit hela Växjös stolthet
och det belyser Andersson (2011, s.262) med att lyfta fram att Östers IF har högst publiksnitt
i hela landet (15 622 i snitt). Med den här bakgrunden menar Andersson (2011, 263) att
Östers IF stod för något nytt och innovativt i svensk fotboll. Växjö som kommun investerade
vid den här tiden inte bara i fotboll och Östers IF utan de byggde även Europas mest moderna
simhall och i början av 70-talet hade det växt fram en rad moderna idrottsanläggningar i
Växjö (Andersson, 2011, 263).
Att Östers IF kunde bygga upp en stor popularitet i sin region och även runt om i landet
menar Andersson (2011, s.264) till stor del beror på att föreningen är relativt ung och därmed
inte hunnit bygga upp en rivalitet gentemot övriga klubbar i fotbollssverige. Denna
popularitet skulle komma att sjunka och redan på mitten av 1970-talet så hade publiksnittet
halverats och därmed infann sig också något av uppvaknandets tid för föreningen. Effekterna
blev enligt Andersson (2011, s.265) ekonomiska problem som föreningen klarade av genom
fortsatta stora reklam- och sponsorintäkter som stöttades upp med hjälp av intäkter från
spelarförsäljningar.
När klubben vann sitt andra SM-guld 1978 så hade publiksnittet sjunkit till 7 472. Detta var
dock i en tid där publiksnittet sjönk överlag inom svensk fotboll. Det medförde också att
reaktionerna bland Östers IF supportrar inte nådde samma nivåer som 1968, då det var 4000
personer som hyllade laget på stortorget, 1978 var det 500 personer på plats på torget för att
fira guldet med laget.
13
Andersson (2011, s.267) visar också upp att Växjö under den här perioden hade en stor
idrottslig bredd, både genom friidrott och kanske främst genom tennis med Mats Wilander i
spetsen. Det innebar också att fotbollskulturen inte förankrades i staden. Något som är
intressant är att Östers IF, trots det publika tappet, lyckades öka sina sponsorintäkter och det
är enligt Andersson (2011, 268) ännu ett tecken på att Östers IF mer och mer blev en klubb
som inte bars upp av folket utan uppifrån av sponsorer och kommunen.
Författaren (2011, s.270) beskriver att landshövding Astrid Kristensson utnämner Östers IF
till “länets största PR-vapen” när de bärgar sitt tredje och fjärde SM-guld (1980, 1981) men
något börjar hända med intresset för laget då publiksnittet på lagets matcher fortsätter att
sjunka. Att stadens invånare fick svårare att identifiera sig med Östers IF kan enligt
Andersson (2011, s.270) ställas emot det faktum att Stig Svensson mer och mer som en ledare
som styr och ställer med allt inom föreningen och det kom att talas om Svenssons IF.
När Östers IF går in i mitten på 80-talet så inleder de en sämre sportslig period och 1984
väljer Tommy Svensson att lämna Östers IF och sin managerroll i föreningen. I samma tid
börjar styrkan och svagheten i föreningen, Stig Svenssons stora inflytande, att bli en
belastning främst genom att han ville ha stöd från företaget utan att föreningen behövda
erbjuda något tillbaka. Han menade att företagen skulle vara tacksamma som fick sponsra
Östers IF (Andersson, 2011, s.277). Det kom med tiden bli mer fokus på marknadsföring och
sponsorfrågor för att utveckla föreningen, vilket gjorde att Tommy Svensson valde att flytta
till Norge och arbeta där istället för att ersätta sin far på ordförandeposten (Andersson, 2011,
s.281).
När så Stig Svensson blev av med ordförandeklubban 1989 efter 46 år vid rodret så beskriver
Andersson (2011, s.281) att han nästan kastades ut och att den nya styrelsen ville arbeta sig
bort ifrån Stigs arv, vilket gav dem problem när de saknade kunskapen. Östers IF åkte 1988 ur
en serie för första gången i föreningens historia. Trots att de gick upp i Allsvenskan direkt året
efter så är det tydligt att Östers IF storhetstid är förbi.
Andersson (2011, s.282) tar sig sedan vidare i sin avhandling med att ta upp att Stigs avhopp
leder till prat om konkurshot och under hela 90-talet fortsatte det att gå trögt för klubben. Det
skulle komma ett ödeskval 1999 mot Ljungby där det handlade om att hänga kvar i landets
näst högsta serie. Samma år är ekonomin så svag att skulderna låg på fem miljoner kronor och
14
som så många gånger innan så visade nätverket kring klubben att de sluter sig samman i
kristider (Andersson, 2011, s.282).
När Östers IF återkommer till Allsvenskan 2003 så blir även Växjö smittade av den
fotbollsfeber som växt fram i landet och trots att de åker ur serien så är publiksnittet på 7 025
det högsta som klubben har haft sedan 1978 (Andersson, 2011, s. 287). Efter degraderingen
till Superettan så dröjer det två år till innan laget tar sig upp till Allsvenskan igen 2006.
Under den här tiden, beskriver Andersson (2011, s. 292), att det även växt fram en idrottslig
konkurrent i Växjö Lakers som för första gången i modern tid tävlar om platsen som stadens
ledande idrottsförening. När sedan Östers IF inte bara åker ur Allsvenskan 2006 utan även
Superettan 2007 är det med en bristande representation av lokala spelare som fått stå åt sidan
vid globaliseringens intåg i svensk fotboll (Andersson, 2011, s.293).
Som avslutning så beskriver Andersson (2011, s. 294) att Östers IF position har stärkts under
2000-talet och att Östers IF har en viktig plats i staden. Trots detta så anser Andersson (2011,
s.294) att Växjö är på väg att ömsa skinn från att varit en stor och framstående fotbollsstad till
att bli en stor ishockeystad.
2.2 – Teoretisk bakgrund
Vi ska i denna del presentera det aktuella och relevanta forskningsläge för vår studie.
2.2.1 Den moderna fotbollen växer fram
Svensk fotboll har en gedigen historia och fotbollens historia går i många avseenden parallellt
med det moderna samhällets utveckling. Men trots det har fotbollen mycket som inte
samhället har, samtidigt som likheterna är många. Peter Billing, Mats Franzén och Tomas
Peterson väljer att förklara fotbollen så här
“För den engagerade, spelaren eller åskådaren, inrymmer den både leken och allvaret,
rationaliteten och spektaklet. Spelet innehåller det oförutsägbara, spänningen, intensitet.
Resultatet innebär samtidigt det absoluta, det oemotsägbara: vinst, förlust eller oavgjort. En
fotbollsmatch garanterar således både total otrygghet och absolut trygghet - till skillnad från
15
resten av livet som vanligtvis inte tillhandahåller någondera. Fotbollen går således i mycket på
tvärs mot det moderna samhället, som den samtidigt är en självklar del av.” (Billing 1999)
Fotbollen berör många på flera olika sätt, gamla som unga, AIK:are eller Hammarbyare, man
som kvinna. Precis som Peter Billing beskriver så innehåller fotbollen det oförutsägbara, att
det på något vis kan vara så konkret men i andra stunden så långt bort. Fotbollen bjuder på
både framgång och motgång och det är oftast när motgången kommer som fotbollen och dess
anhängare får bekänna färg.
För att skapa oss en överblick om fotbollens framväxt i Sverige har vi tagit hjälp av Torbjörn
Andersson och hans avhandling Kung Fotboll (2002). Den beskriver den svenska fotbollens
kulturhistoria från 1880-talets slut till 1950.
Andersson observerar med hjälp av tidigare forskning att när fotbollen gjorde sitt intåg i
Sverige under 1800-talets slut så fanns det ett stort stycke patriotism i landet och det
idrottsliga området i Sverige var begränsat till linggymnastiken som var uppburen nationellt
av staten. Under den här perioden hittade dock fotbollen sin plats genom att den var
kroppsligt friare än linggymnastiken vilket gjorde att den fick en plats i det fria föreningslivet
som växte fram (Andersson 2002, s. 299-300).
Andersson lyfter att fotbollen till en början var starkt förknippad med de borgerliga engelska
idealen som gentlemannaskap, fair-play och amatörism. Samhället genomgick under den här
perioden en demokratiseringsprocess som ledde till en klasskillnad i inställningen till sporten.
Arbetarklassen såg fotbollen som en plats där de kunde leva ut en dryckeskultur tagen från
England vilket påverkade sportens utbredning negativt.
Fotbollen knöt sig närmare de mer skötsamma demokratiska idealen som fått en allt starkare
ställning i samhället. Fotbollen som först var en plats för att fostra gentlemän genomförde en
identitetsförändring genom den framväxt som nu skedde inom arbetarrörelsen där fotbollen
tog en allt större plats. Det skapades också genom denna förändring rivalitet på läktarna till
matcherna där lokalderbyn kunde karakteriseras som klasskamper mellan borgerliga och
folkliga lag. (Andersson 2002, s. 300-301)
16
Samverkan och utvecklingen mellan fotbollen och samhället har under en länge tid gått
parallellt och vid tiden runt första världskriget hade det enligt Andersson (2002, s. 302)
skapats en fotbollsideologi som låg i takt med den samhällsutveckling som rådde. Steget mot
en mer professionell och sund fotboll var att minska den dryckeskultur som fanns i samband
med sporten. Detta skedde i och med mer framgångsrika föreningar och även med hjälp av att
landslagsfotbollen växte sig starkare vilket gjorde att kraven ökade på alla inblandade i
sporten.
Utvecklingen inom fotbollen fortsatte och detta satte även sina spår utanför själva planen
enligt Andersson. Nästa steg tog fotbollen under 1920-talet då såväl publik som
spelarunderlag ökade kraftigt, kommersialiseringen ökade kraftigt och vi fick också det första
nationella seriesystemet i form av allsvenskan. I takt med att resultatens vikt ökade så blev det
också vanligare att spelare fick förmåner för att välja en specifik förening. Detta gjorde att en
viss smygprofessionalism pågick redan nu, mycket på grund av ett bristande regelverk. Detta
skulle med tiden stävjas och det skapades en kontrollkommitté som kontrollerade att allt gick
rätt till mellan föreningar och deras spelare när det kom till utbetalningar. Detta tillsammans
med att ett tidsenligt regelverk skapades så fanns här nu en funktionell ideologi att förhålla sig
till. (Andersson, 2002 s. 510-513)
Under den sista period som Andersson (2002, s. 606-607) tar upp i sin avhandling (19371950), får vi läsa om fotbollens guldålder i vårt land. Nu växer sig sporten stark och kan
titulera sig som nationalsport, det skapas ett närmre och starkare band med politiken och det
görs en utformning av den svenska modellen inom och utom fotbollen. Detta gör att den
övergripande bilden av svensk fotboll blir mer stabil, såväl när det kommer till publik och
utövare som förhållandet mellan klubbar och landslaget
I boken “Fotbollsindustrin” (2008), skriven av Bill Sund, är författarens syfte att klarlägga
och analysera den fotbollsindustriella utveckling som skett i Sverige. Sund tar in både den
sportsliga och som Sund uttrycker det “den övriga biten”, och tar avstamp om att fotbollen
idag består av mer än bara själva spelet. Boken är uppbyggd runt tesen att fotbollen blivit
alltmer globaliserad och att fotbollskulturerna blivit mer integrerade med varandra (Sund
2008, s. 7).
17
Sund påpekar att med tiden har fotboll som fenomen blivit allt mer globalt uppmärksammat
och forskningen om fotbollen har tagit rygg på det spåret. Bredden på forskning blir större
men den blir även djupare när till exempel forskningen kopplas ihop med fotbollens roll i
samhället och vad fotbollen betyder i ett större perspektiv. Det sker inte enbart forskning på
separata spelare eller spelsystem utan även på den betydelse som en förening kan ha till
exempel för en stads identitet.
Sund belyser att den svenska forskningen till stor del är lik den internationella. Dock ser Sund
att det ligger ett fokus på det socialhistoriska perspektivet inom den svenska
fotbollsforskningen, med inriktning på det kulturella och de berättande dimensionerna (Sund
2008, s. 24 & 26).
Sund menar att fotbollen blir att mer lik en industri och måste därför bedrivs som en sådan
med allt fler utomstående faktorer som påverkat fotbollen att bli som den blivit idag.
I boken “Vem vinner i längden” har Peter Billing, Mats Franzén och Tomas Peterson sin
utgångspunkt när den svenska fotbollen blev professionell år 1967. Detta konkretiseras genom
en jämförelse mellan två fotbollsklubbar i fotbollssverige, nämligen Hammarby IF och
Malmö FF.
Författarna poängterar att de flesta studier som görs på fotboll oftast koncentrerar sig på
resultat, spelstil eller spelarna på plan. Denna bok har dock en annan synvinkel. Författarna
gör analysen utefter tre stycken grundbultar - föreningen i sig, spelet ute på planen och det
samhälle som omger de båda klubbarna. Den utgår ifrån att själva fotbollen är en del utav det
svenska samhället. Den gör det genom att beskriva att samhället föregår fotbollen och detta
faktum ger viktiga villkor för fotbollens utformning.
Om vi drar en generell slutsats utefter detta så är Malmö FF och Hammarby IF en indirekt
produkt av det svenska samhällets utveckling. Grunden i boken är att övriga föreningar i
fotbollssverige står inför liknande utmaningar men att alla har möjligheten att tackla
problemen på olika sätt och att det inte finns en rätt väg till vem som vinner i längden (Billing
1999, s. 11, 20 & 158).
18
För att beskriva vilken roll som Östers IF har spelat för svensk fotbolls utveckling genom åren
har vi tagit hjälp av Tomas Petersson som är professor på idrottsenheten på Malmö Högskola
och hans verk, ”Den svengelska modellen” (1993).
Här tar Petersson (1993, s.160) upp den spelmässiga maktkamp som pågick under 1970-1980
talet inom svensk fotboll. Vi får här följa två läger där Halmstad BK, Malmö FF och IFK
Göteborg blev fanbärare för det som kallades för ”den engelska modellen” som stod för en
mer försvarsinriktad primitiv fotboll. I den andra hörnan som stod för den anfallsinriktade
“svenska modellen” fann vi i främsta ledet Östers IF. Östers IF hade alltid arbetat efter ett
anfallsinriktat spel, vilket blev ännu tydligare när de tog in den förre förbundsinstruktören
Lars ”Laban” Arnesson som tränare under 1977-1978. “Laban” skulle sedan gå vidare och bli
svensk förbundskapten under åren 1980-1985 .
Vi får följa med genom kampens tre faser, 1974-1980, 1980-1982 och 1982-1985. Under den
första fasen var Georg ”Åby” Ericsson förbundskapten för Sverige. Åby stod för en annan typ
av fotboll än vad de engelska tränarna (Roy Hodgson & Bob Houghton) stod för. Det gav i
förlängningen ”Åby” ett svårhanterat landslag rent spelmässigt. Det stora beviset på att
landslaget inte fungerade fick vi i form av ett misslyckat VM 1978 i Argentina.
Peterson beskriver (1993, s. 177) att det finns olika former av organiserad fotboll i Sverige
från 1977. Det fanns den engelska modellen som funnits ett tag och när ”Laban” gjorde sitt
intåg som tränare i Östers IF så utvecklade han en spelstil som var till för att besegra den
engelska modellen. Det skulle komma att driva fram en debatt om rolig versus tråkigt fotboll i
landet där främst de framgångsrika engelskt styrda Halmstad BK och Malmö FF stod för den
tråkiga, målfattiga fotbollen.
När Östers IF med “Laban” som tränare blev svenska mästare 1978 så blev de också
fanbärare av den roliga fotbollen. Det var många som ansåg att Östers IF spelade en fin
anfallsfotboll som samtidigt utvecklande unga talanger som genom en frejdig spelande fotboll
tog steget till stjärnor (Petersson, s.186).
När det verkade som att Östers IF hade tagit platsen som ledande inom svensk fotboll så gick
istället Malmö FF hela vägen fram till final i Europacupen 1979. De förlorade förvisso den
mot Nottingham Forrest men de kunde nu titulera sig näst bäst i Europa. Trots denna
19
europeiska framgång av Malmö FF så fortsatte Östers IF att vara den nationellt ledande
föreningen och 1980 vann de ett nytt SM-guld. Detta är samma år som ”Laban” blev ny
förbundskapten och inledde sitt arbete med att föra in sin ”svenska” modell, som rönt
framgång i Östers IF, i det svenska landslagets sätt att spela fotboll.
Under den här perioden var det många som förespråkade Östers IF sätt att spela fotboll.
Petersson (1993, s.209) lyfter fram en tidningsartikel skriven av Bo Alm där han skriver att
”Det vore inte dumt om den här spelmodellen bildade en ny svensk linje, som kontrast mot
den som styrts av den säkra, effektiva, tråkiga Malmö-Halmstad-stilen”
Petersson (1993, s.213) utnämner Östers IF som det stora hoppet för att svensk fotboll ska
kunna stå emot den ” engelska modellen”. Detta belyses i den artikel som Petersson (1993,
s.213) lyfter vilken är skriven av Lars Bexbo,
”visst kan Öster bilda skola – helt enkelt av den anledningen att även detta lag spelar efter ett
system som kallas ”positivt tänkande”. Jag tror att alla lag vill spela så här, även Malmö FF
och Halmstads BK, spelarna vill, publiken vill”.
”Laban” var förbundskapten för Sverige och Östers IF hade inlett 1980-talet med två raka
SM-guld. Vid den här tiden såg det ljust ut för den ”svenska” modellen att gå segrande ur den
maktkamp som pågått under snart ett decennium (Petersson, 1993, s.238). Östers IF
dominerade på hemmaplan men i 1981-82 års Europacup fick de respass i första omgången
mot det tyska storlaget Bayern München. Efter matchen konstaterade Torsten Lindberg i
Kvällsposten,
”Europa får vänta. Än har de suveräna svenska mästarna långt kvar till den internationella
eliten” (Petersson, 1993, s. 241).
Det som blir brytpunkten för Östers IF position i svensk fotboll är när IFK Göteborg med sin
nya unga tränare vid namn Sven-Göran Eriksson, som var en stor förespråkare och utbildare
av den ”engelska” modellen växer sig allt starkare. Petersson (1993, s.245) visar upp att
”Laban” misslyckas att ta landslaget till VM 1982 med den spelmodell som var så lyckosam i
Östers IF. Samma år så vinner IFK Göteborg UEFA-cupen och det gör att pendeln än en gång
20
börjar svänga inom svensk fotboll och det blir även slutet för den maktkamp som pågått under
flera år.
Med den här maktkampen i åtanke är det intressant att ta upp det som Erik Niva belyser i sin
bok “Den nya Världsfotbollen” (2008). När Sveriges fotbollslandslag nådde sina största
framgångar i modern tid, semifinal i EM på hemmaplan 1992 och brons i VM-94 i USA så
var det med Österikonen Tommy Svensson som förbundskapten. Tommy, som till sin fars
Stig Svenssons missnöje aldrig tog det naturliga steget att bli tränare för Östers IF, tog istället
vägen via Alvesta och Tromsö innan han blev svensk förbundskapten. Tillsammans med sin
assisterande tränare Tord Grip, som var en stor förespråkare för den “engelska” modellen,
lyckades Tommy hitta en spelmodell som enligt Niva kan anses som det närmsta en fulländad
“svensk” modell vi har sett utföras på en fotbollsplan. Under turneringen 1994 fick Sverige
betyget turneringens taktiskt mest mogna manskap av ansedda tidningen France Football
(2008, s.51).
2.3 Vid sidan om spelplanen - Idrottsorganisationen och dess olika former
Vi börjar detta avsnitt med att beskriva och definiera för denna studie relevanta begrepp.
Definitionen som vi har valt att användas oss av är inte kopplad enbart till Östers IF utan kan
även appliceras på andra föreningar runt om i Sverige samt även utanför idrottens värld.
Dessa begrepp kommer vi använda som utgångspunkt när vi återkopplar och analyserar våra
respondenters svar i analys och diskussion.
2.3.1 Begrepp
(Organisation)Kultur - “A pattern of shared basic assumptions that the group learned as it
solved it´s problem of external adaption and internal integration, that has worked well enough
to be considered valid and, therefore, to be taught to new members as the correct way to
perceive, think, and feel in relation to those problems” (1992, sid. 12).
Organisation - … är en medvetet koordinerad social enhet (med minst två personer) med
syftet att nå ett eller flera mål (Forslund, 2009, s.18)
21
Identitet - Den upplevda självbilden. Kopplat till företag och organisationer så blir det i sin tur
företagets självbild och dess utmärkande egenskaper (Nationalencyklopedin u.å.)
Det finns mycket på det akademiska fältet när det gäller till organisationer. Vi kommer i
denna del av arbetet att beskriva olika delar av organisationsuppbyggnad och arbete som vi
tycker är av betydelse för vår studie. Vi har tagit hjälp av Forslund (2009, s.18) att definiera
begreppet organisation och en organisation kan uttryckas som en medveten koordinerad enhet
som är skapad med syftet att uppnå ett eller flera mål.
För att en organisation ska kunna följa med i den utveckling som ofta kommer i nya tider så
gäller det att en organisation har förmågan att anpassa sig till de nya spelreglerna. Det som
oftast påverkar att en organisation inte klarar av att följa med i förändringens tid är att det
finns en viktig aspekt som inte tagits in i beräkningarna. Denna aspekt är den
organisationskultur som finns i föreningen, kulturen kan antingen hjälpa eller stjälpa
organisationen med den tänkta förändringen (Alvesson 2009, s.17).
Tittar vi på en organisation med en identitet som utmärker sig så leder detta till en speciell
social identitet mellan medlemmarna inom organisationen. Det gör att de vill ses i positiva
sammanhang och visa upp sin organisation och sin tillhörighet vilket ger en närhet
medlemmarna emellan som ger en positiv självuppfattning (Alvesson, 2009, s.18). Vid en
svagare identitet så beskriver Alvesson (2009, s.18) att det kan uppstå en splittring inom
organisationen där medlemmarna finner sin identitet inom sin avdelning, projekt eller
arbetsuppgifter. Personerna inom organisationen identifierar sig inte med hela företaget och
det kan leda till subkulturer inom företaget eller i värsta fall en splittring av organisationen
(Alvesson, 2009 s.18).
Något som är nära kopplat med kultur är strategi. I detta fall pratar vi om kultur som ett
synsätt inom företagsvärlden och då är kultur vad företaget står för - vad finns det för normer,
vanor och traditioner inom företaget. Kulturen styr sättet att tänka, vara och handla i en
organisation. Oftast har kulturen en så stor genomslagskraft att den har en avgörande inverkan
på företagets framgång (Bengtsson & Skärvad 2011, s. 135). Om det går att förändra en kultur
råder det delade meningar om. Vissa forskare anser att kulturen är lika lätt att byta ut som att
byta skjorta medan andra anser att kulturen ses som något som är djupt rotad i organisationen
och människorna och därför tar lång tid att förändra (Bengtsson & Skärvad 2011, s. 137).
22
När man binder ihop kultur och strategi finner vi att åsikterna ofta går isär bland forskare.
Vissa säger att kulturen antingen är ett stöd eller ett hinder för att en organisation ska kunna
genomföra en ny strategi. Oavsett om organisationen väljer att se kulturen som ett hinder eller
ett stöd så kommer den att ha inverkan på om organisationens nya strategi kommer att kunna
genomföras eller inte. Det är svårt att ge ett exakt svar på hur mycket kulturen påverkar en
organisation eftersom den är immateriell (Bang 1999, s. 21 & 140).
För att en organisation ska kunna skapa en unik kultur inom organisationen är det enligt
Schein (1992) viktigt att lösa två problem, intern integration och extern anpassning (Forslund,
2009 s.130). För att beskriva intern integration talar Forslund (2009) om ett arbete för att hitta
ett sätt att “leva tillsammans”. Detta kan en organisation uppnå genom att skapa ett
gemensamt språk som innehåller fackspråk eller speciella termer som sammanför
medlemmarna inom organisationen. Vidare bör det finnas tydliga gränser för inkludering och
exkludering till gruppen, allt för att skapa en grupp med rätt människor. (Forslund, 2009
s.131).
Vi har vidare studerat “Structures Beyond the Rink – On Organizations in Swedish
Icehockey” (2006), en avhandling av Josef Fahlén där han har gjort en studie på elva svenska
elitföreningar i ishockey där han har lagt fokus på att analysera den sportsliga organisationen,
hur den gestaltar sig och vilka former den kan ta.
Han inleder med att beskriva att idrotten utvecklats från att ha varit en plats för välmående
och rekreation för den stora massan till att bli en enorm affärsverksamhet som har en
omsättning i Sverige på flera miljarder kronor om året. Det är tydligt i de studier som gjorts
att utvecklingen mot en mer kommersialiserad idrott har fått effekten att både uppgifter inom
organisationerna och makten har förflyttats ifrån volontärer till anställda administratörer inom
föreningar.
Fahlén menar i sin avhandling att det minskade behovet av volontärer har lett till att antalet
anmälda frivilliga volontärer har minskat. Det har i sin tur lett till att medlemmarna inom
föreningen distanserats ifrån de beslut som föreningen tar och i Sverige fått effekten att den
demokratiska värdegrund som idrotten är skapad utifrån har blivit svagare. Dessa nya
aspekter att ta hänsyn till har gjort att svenska idrottsorganisationer har nya förutsättningar att
23
arbeta efter. Dessa förändringar kan förklaras först och främst på tre sätt, antalet aktörer eller
vad dessa sysslar med, relationen mellan dessa aktörer och vilket existerande regelverk som
finns för verksamheten.
Nu står idrotten på två olika ben där det ena är kvar i den traditionella amatörinriktade
idrotten medan det andra har gått in i den nya professionellt inriktade idrotten. Fahlén (2006)
menar att denna förändring inte är lätt att hantera då organisationerna har förväntningar på sig
från sin omvärld att konkurrera sportsligt och ekonomiskt med sina konkurrenter samtidigt
som de gamla idealen ska leva kvar inom föreningen.
Enligt Fahlén (2006) är den stora utmaningen för organisationerna att kunna införa ett
fungerande system som kan skapa en god balans mellan de två benen. Fahlén beskriver att
organisationen kan utsättas för press från olika håll som till exempel Riksidrottsförbundet
(RF), sponsorer, andra idrotter och andra typer av underhållning. Hur en organisation hanterar
den pressen kan ge en bild av hur organisationens värderingar kan förändras över tid. Det kan
också ge en bild av hur en ökning i professionalism och kommersialisering kan påverka
ledarskapet och utövandet inom föreningen, eller om det inte gör det.
När det kommer till strukturen hos en ishockeyförening menar Fahlén att det finns likheter
mellan två strukturellt olika föreningar när det kommer till hur de upplever frågan om elit vs
ungdom samt formell utbildning och träning. Men när det kommer till strukturella frågor som
specialisering och centralisering blir skillnaderna tydliga. De individer som arbetar i mer
utvecklade strukturer har enligt Fahlén (2006) i stort mer positiva upplevelser än motsvarande
som arbetar i mindre utvecklade strukturer.
Avhandlingen som Fahlén (2006) har skrivit visar att upplevelser och erfarenheter när det
kommer till distribution och koordinering av arbete och beslutsfattande skiljer sig mellan
styrelsemedlemmar, tränare och volontärarbete. Fahlén (2006) beskriver vidare att
upplevelserna skiljer sig mycket från dem som har höga positioner till dem med lägre rang.
Det är även skillnad mellan de som är avlönade och de som arbetar som volontärer. Likheter i
frågan finns inom området som berör arbetsbörda och vem som ska göra vad.
Vidare visar Fahléns (2006) resultat prov på att värdet ändras när det kommer in nya aktörer
på marknaden som har andra mål än att bara spela ishockey. Hit räknas sponsorer, media och
24
nyanställd personal. Men även aktörer som varit med en längre tid kan påverka marknaden
genom att deras roll förändras, här räknar Fahlén (2006) in staten, förbundet, klubbarna,
tränarna och även spelarna.
Resultatet av Fahléns (2006) studie visar att beslut inte bara är bundet till rationalitet utan att
också kultur, traditioner, trender, förväntningar och ideal ska blandas in. Den mesta tiden
inom en organisation läggs på att diskutera resursfördelningen mellan avlönad personal och
volontärsarbetarna och mellan dem som är engagerade i elit- respektive
ungdomsverksamheten.
En av de viktigaste frågorna i de icke-vinstgivande idrottsorganisationerna enligt Fahlén
(2006), är att de klarar av att förvalta de demokratiska principerna inom organisationen och
har tydliga rättigheter för medlemmar och personal. Något som Fahlén lyfter är det faktum att
alla inom organisationen, förutom just styrelsen själva, gärna ser att styrelsen är mer
involverad i det dagliga arbetet.
Avslutningsvis beskriver Fahlén (2006) att ishockey och troligen andra idrotter också har
blivit mer än att bara vinna matcher. Det är tuffa styrelsebeslut, sponsorpaket ska sys ihop,
personal ska anställas och spelare ska värvas och för att vara konkurrenskraftig på plan måste
föreningarna även vara det vid sidan om planen.
25
3 Metod
I detta avsnitt ska vi redogöra för vårt val av forskningsmetod och dess upplägg, studiens
pålitlighet och tillförlitlighet och urval för denna studie. Avslutningsvis följer en etisk och
källkritisk reflektion.
3.1 Fallstudie
Denna studie genomförs i form av en fallstudie. Studien är utformad utefter en enfallsstudie
där ett enskilt fall studeras för att kunna ge ett större djup i frågan. I och med detta val kan vi
se om våra hypoteser stämmer eller om det krävs fler alternativa förklaringar till problemet
(Yin 2007, s. 17 & 61). Vi anser att denna form av studie är lämplig då vi får en djupare insikt
i ett specifikt fall vilket ger oss möjligheten att svara upp mot vårt syfte. Fallstudien kommer
som vi tidigare nämnt att ske på Östers IF.
3.2 Utvärderingsforskning
Vi kommer att göra en utvärdering av Östers IF och dess seniorverksamhet. Utvärdering är
något vi ägnar oss åt i stort sett varje dag. Vi utvärderar olika saker utifrån vårt personliga
tycke och smak. Denna typ av utvärdering kallas för informell. I vår studie kommer vi
använda oss utav formell utvärdering. Med detta menas en utvärdering som sker med ett
specifikt syfte och den görs på ett systematiskt och genomtänkt sätt (Karlsson 1999 s.14).
Ove Karlsson (1999), (hämtad från Statistiska centralbyrån) väljer att använda sig av följande
definition.
“Utvärdering är en systematiskt genomförd undersökning av värdet eller förtjänsterna hos ett
givet föremål/aktivitet, som kan vara exempelvis ett åtgärdsprogram, ett projekt eller en
produkt.” (s. 15)
Det finns olika områden där ett utvärderingsangrepp går att applicera. Vi ska dock använda
oss av när en utvärdering används för forskning. Denna typ av utvärdering passar bra när
utvärderaren är styrd av sitt uppdrag och målet är inriktat på att göra en bedömning av något.
26
Denna metod styrs till stor del av forskaren själv då det som utvärderas är till forskarens
intresse och forskaren själv bestämmer hur länge utvärderingen ska pågå, samt att
utvärderingen görs för att skapa kunskap och förståelse utifrån de mål som forskaren själv satt
upp (Karlsson 1999, s. 19).
3.3 Forskningsmetod
Inom forskning finns det två huvudstrategier som forskaren kan välja att använda sig av i
forskningshänseende, nämligen kvantitativ eller kvalitativ metod. Dessa två metoder utgör
exempel på olika tillvägagångssätt inom vetenskaplig forskning.
Kvantitativ metod handlar om en insamling av numerisk data och att relationen mellan den
teoretiska delen och själva forskningen är av ett deduktivt slag (Bryman 2011, s. 149). Det
bakomliggande syftet när forskaren väljer att göra en kvantitativ studie är att undersöka
studiens syfte på så bred front som möjligt för en större grupp av individer, för att kunna hitta
något som är representativt för en större grupp. Det är även viktigt att det som undersöks går
att mäta, annars är det svårt att göra en kvantitativ studie på området. För att lättast kunna
använda sig av en kvantitativ studie använder sig oftast forskaren av enkäter eller
frågeformulär för att kunna utläsa och göra något mätbart av resultatet. (Hassmén & Hassmén
2008, s. 104)
Kvalitativ forskning har länge förknippats med och tillämpats av samhällsvetare (Bryman
2011) och är ett forskningssätt som utvecklats under flera decennier (Markula & Silk 2011).
Syftet med en kvalitativ studie är att skapa en förståelse för hur människor föreställer sig
världen och hur de tolkar vissa företeelser som sker i deras omvärld. Metoderna i en kvalitativ
studie skapar en beskrivande data som kan användas till att beskriva och skapa förståelse för
processer i sociala situationer (Hassmén & Hassmén 2008, s. 104).
De vanligaste metoderna som förknippas med kvalitativ forskning är deltagande observation
och o/-strukturerade intervjuer. Deltagande observation innebär att forskaren under en längre
tid ägnar sig åt forskningen i syfte att få en heltäckande och djupgående bild. Det kan röra sig
till exempel om en grupp, en organisation eller något annat som ska studeras. Deltagande
observation är kanske den metod som förknippas mest med kvalitativ forskning men även
ostrukturerade intervjuer ligger nära till hands. Ostrukturerade intervjuer är uppbyggda på så
27
sätt att forskaren styr så lite som möjligt så att respondenten kan utforma sina svar som denne
vill genom att forskaren ställer öppna frågor (Bryman 2011, s. 340).
Kvalitativ metod ämnar undersöka sådant som inte går att kvantifiera som till exempel
känslor, tankar och erfarenheter. Svaren som framgår ur en kvalitativ studie går oftast inte att
omvandla till siffror och statistik (Gratton & Jones 2010, s.30)
Efter hur vår studie är uppbyggd anser vi att en kvalitativ angreppspunkt är det bästa för oss.
Eftersom att en kvalitativ studie bygger mycket på att samla in data och utifrån dessa skapa en
teori och analysera datan anser vi att en kvalitativ studie passar oss bättre än en kvantitativ
studie. Även våra metoder att samla in data går mer ihop med en kvalitativ studie då vi ska
använda oss utav ostrukturerade eller semistrukturerade intervjuer.
3.4 Kvalitativa intervjuer
En kvalitativ intervju består av en serie av förutbestämda frågor som kan liknas vid en
intervjuguide. Oftast ter sig uppbyggnaden av en kvalitativ intervju som en ostrukturerad eller
semistrukturerad intervju och därför kan följden på frågorna variera. Vid valet av kvalitativa
intervjuer som metod för insamling av data ges forskaren en större frihet att styra intervjun
efter respondentens svar och även respondenten ges en större möjlighet att svara mer utförligt.
Forskaren får även möjlighet att under själva intervjun lägga till frågor som dyker upp under
intervjuns gång (Bryman 2011, s. 413).
I en semistrukturerad intervju är den fria interaktionen mellan intervjuledaren och
respondenten viktig och till stor fördel, metodiken ger en möjlighet och få djupare svar av
respondenten (Stukát 2011, s. 44).
Innan alla intervjuer påbörjades tillkännagavs respondentens rättigheter, de fick information
att de gjorde intervjun på en frivillig basis och kunde lämna den om de så ville. Vi
informerade dem även om att de kunde välja att inte svara på någon fråga om de inte kände
sig bekväma att uttala sig. Slutligen berättade vi att alla intervjuer skulle framställas anonymt.
Den sista frågan under varje intervju var även om respondenten godkände att intervjun
användes som underlag för studien vilket alla respondenter godkände. En respondent var vid
28
intervjutillfället under 18 år vilket krävdes ett intyg från dennes målsman vilket vi såg till att
skaffa innan intervjun började.
Intervjuerna i vår studie gjordes på plats tillsammans med författarna till denna studie som
intervjuledare och respondenten. Genom att göra på detta sätt hade vi möjligheten att tolka
kroppsspråket hos respondenten, vilket är en viktig del i dennes svar eftersom kroppsspråket
förstärker och tydliggör det respondenten vill få fram. Samtliga intervjuer har med
respondentens godkännande spelats in. Dock så gjordes två av intervjuerna utan att ett fysiskt
möte skedde. En av intervjuerna gjordes via telefon och en gjordes skriftligt via det sociala
mediet Facebook och dess chattfunktion. Den intervju som skedde via Facebook gick till så
att vi skickade vår intervjuguide till respondenten och sedan fick denne svara i lugn och ro
och sedan skicka tillbaka den till oss. Att dessa två intervjuer fick genomföras på ett
annorlunda sätt berodde på att vi inte lyckades hitta en tid för att ha ett fysiskt möte med dessa
respondenter.
Vi skapade vårt upplägg av hur intervjun genomfördes och dess utgångspunkt utifrån vår
intervjuguide (Bilaga 1) och alla respondenter informerades om vad syftet med intervjun var.
Själva intervjun inleddes med att de första frågorna var öppna, allmänna och inriktade på
bakgrunden för att respondenten skulle känna sig trygg och bekväm i situationen samt för att
vi skulle skapa oss en bild av vårt intervjuobjekt. Därefter ställde vi frågor som var kopplade
till studiens syfte. Avslutningsvis så ställdes frågan om det fanns något som respondenten
hade att tillägga eller förtydliga och sedan frågade vi om vi fick använda intervjun som
underlag till vår studie.
3.5 Urval
Vi valde att använda oss utav ett målinriktat urval till våra intervjuer vilket innebär att vi
gjorde medvetna och strategiska val av våra respondenter. Detta gjorde vi för att hålla
respondenterna så relevanta som möjligt för att bibehålla studiens syfte (Bryman 2011, s.
392).
I vårt urval har vi försökt skapa en så bred respondentbas som möjligt. Vi har intervjuat folk
som finns inom Östers IF idag, folk som tidigare arbetat inom Östers IF och vi har intervjuat
29
folk som är supportrar till föreningen. Vi var även noga med att få respondenter som varit i
kontakt med föreningen under olika tidsepoker för att kunna binda ihop dåtid och nutid.
3.6 Bearbetning av intervjuer
Bearbetning av data handlar generellt sett om att organisera och få en struktur på den data
som samlats in och att sedan bryta ner datan i mer lätthanterliga beståndsdelar. Detta görs för
att underlätta arbetet när analysdelen ska börja för att forskaren på ett enklare sätt ska kunna
dra sina slutsatser utifrån de hypoteser som i början inledde den egentliga
forskningsprocessen. Vi har designat våra frågor för att de ska svara direkt mot studiens syfte,
både för att ge respondenten en röd tråd genom intervjun samt för att underlätta vid analysen
av datan från intervjuerna. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 261)
3.7 Etik
Etiken i forskningen kan diskuteras utifrån flera olika perspektiv. Hassmén och Hassmén
(2008, s. 382) belyser speciellt två av dessa. Det första tar sin utgångspunkt från forskarens
agerande och hur denne väljer att utföra sin studie. Som forskare gäller det att vara ärlig, ha
en öppenhet, visa ordningssamhet och hänsynsfullhet gentemot sin forskning. Den andra
delen handlar om kontakten med dem som ställer upp i studien. Det handlar om hur
undersökningsdeltagarna och andra som berörs av den forskning som bedrivs skyddas och att
det som sägs stannar inom studien.
Vetenskapsrådet har fyra riktlinjer för vetenskapligt skrivande. Det är dessa fyra riktlinjerna
som vi kommer använda oss av i vår forskning och riktlinjerna är följande,
3.7.1 Informationskrav
Forskaren är skyldig att informera respondenterna och uppgiftslämnarna vad forskningen går
ut på samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. De ska påminnas om att de deltar
frivilligt och att de kan hoppa av när de vill samt att de ska få all den information om
forskningen som kan påverka deras val att medverka (Vetenskapliga rådet 2002, s. 7).
3.7.2 Samtyckeskrav
30
Forskaren behöver uppgiftslämnarens samtycke för att denne ska kunna medverka i studien
och att denne har rätt att lämna undersökning när den vill utan att förklara varför.
(Vetenskapliga rådet 2002, s. 9)
3.7.3 Konfidentialitetskravet
Uppgifter på alla som deltar skall förvaras och skyddas på så sätt att obehöriga ej kan ta del av
dem (Vetenskapliga rådet 2002, s. 12).
3.7.4 Nyttjandekravet
Uppgifter som är insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål
(Vetenskapliga rådet 2002, s. 14).
För att leva upp till de etiska riktlinjer som nämns ovan har vi valt att göra alla intervjuer
anonyma. Därför spelades intervjuerna in anonymt och svaren framställs även i textform
anonymt. För att våra respondenter skulle vara medvetna om vilka etiska riktlinjer vi följde
och vilka rättigheter de hade inleddes varje intervju med att deras rättigheter lästes upp - att
det gjorde intervjun anonymt, helt frivilligt och att de kunde avbryta den när som helst samt
att de inte behövde svara på alla frågor om de inte ville.
De svar som kommit fram under intervjuerna kommer endast att användas till denna studies
syfte och inget annat. Svaren och respondenterna kommer att förbli anonyma. Dock har alla
respondenter godkänt att deras svar använts i studien.
3.8 Studiens pålitlighet
Hur tillförlitlig en studie är handlar om huruvida resultatet blir detsamma som första gången
studien genomfördes om studien genomförs på nytt. Blir resultatet detsamma är
tillförlitligheten stor (Hassmén & Hassmén 2008, 135). Detta är dock svårt att uppnå i en
kvalitativ studie då mycket kan vara situationsanpassat i en kvalitativ studie beroende på
studiens uppbyggnad där studien går ut på att gå in på djupet i till exempel respondentens
svar. Dessa svar kan komma att vara förändliga och i och med detta kan inte forskaren räkna
med att få samma svar igen (Bryman 2011 SIDA).
31
3.9 Studiens trovärdighet
När det gäller studiens trovärdighet handlar det om hur överförbar och hur representativ den
är för forskningsfrågan. Detta är dock något som kvalitativa forskare bortser ifrån ibland. De
gör detta eftersom studien oftast är riktad mot något specifikt och ger då inte en övergripande
bild. Vilket leder till att det är svårare att dra generella slutsatser utifrån kvalitativ studie.
Dock är det fortfarande viktigt att diskutera kvalitén på den genomförda studien (Hassmén &
Hassmén 2011, s. 155).
3.10 Källkritisk reflektion
När det gäller att ta ut information från källorna är det viktigt att det görs på ett kritiskt sätt.
Det är viktigt att se till äktheten i källan så den är trovärdig (Thurén 2013, s. 17). Det gäller att
veta när informationen publicerades. Skrevs informationen för länge sedan kan det vara så att
den är förlegad och att det finns mer uppdaterad information att tillgå. Då saker och ting kan
förändras så gäller det att ha så uppdaterade källor som möjligt. En annan viktig aspekt när
det gäller våra källor är att vi har gått till den primära källan när vi har haft den möjligheten.
Eftersom informationen i källan kan skrivas om för att låta bättre i vissa fall är det säkrast att
gå till den primära källan för undersöka vad som ursprungligen skrevs. De källor vi har använt
oss av i denna studie anser vi vara tillförlitliga och är valda för att vi anser att de tillför något
till studiens syfte. Författarna och forskarna till våra källor anser vi har ett syfte att vara så
vetenskapliga som möjligt i sina val av fakta. Vidare har inga citat som används redigerats
eller korrigerats för att passa studien bättre. I den empiriska delen av denna uppsats så har
citaten klistrats in för den empiriska insamlingen och det finns ingen anledning till att redigera
dessa svar då alla respondenter i denna studie är anonyma.
Utöver de fysiska intervjuerna vi har gjort på plats med respondenterna har vi i vår studie
tillämpat två andra metoder för våra intervjuer. Vi använt oss utav telefonintervju och
chattfunktionen på Facebook. Nackdelen med att dessa två intervjuer inte utfördes fysiskt
med respondenten är att vi tappar möjligheten att tolka respondentens kroppsspråk, men vi
tyckte att nackdelarna övervägdes av det positiva att ha med dessa respondenter i vår studie.
Vi har även försökt att skapa en så bred bild till studien som möjligt med hjälp av våra
respondenter. Vi har intervjuat personer som är aktiva i föreningen, personer som har varit
32
aktiva inom föreningen samt supportrar till föreningen. Detta har givit oss en inblick i
föreningen från olika synvinklar vilket gjorde det möjligt för oss att belysa och svara upp mot
vårt syfte på ett tydligare sätt.
33
4 Resultat
Vi ska i detta kapitel presentera vår insamlade data som vi fått in via våra intervjuer. Vi
kommer att presentera empirin efter våra frågeställningar. Alla citat som lyfts fram är
oredigerade och de framställs anonymt.
Vi kommer att redovisa våra intervjufrågor tagna från vår intervjuguide och ställa dem mot
våra frågeställningar för att kunna svara upp mot dessa. Vi har valt att inte redovisa alla frågor
från vår intervjuguide i denna del. Detta har vi valt att göra för att vissa frågor inte är
relevanta sett till studiens syfte. En annan faktor är att svaren på vissa frågor kan ha dykt upp
under respondentens svar på andra frågor. Våra två frågeställningar är följande 
Hur har seniorverksamhetens resultat påverkat föreningens kultur, organisation och
identitet genom åren?

Vilka förutsättningar har Östers IF att återigen bli ett stabilt svenskt elitfotbollslag?
Vi lägger upp framställningen av resultat utifrån den ordningen frågorna ställdes under
intervjuerna.
4.1 Beskrivning av respondenternas första kontakt med Östers IF
Våra respondenter har alla en mer eller mindre tydlig koppling till Östers IF. Det innebär allt
ifrån en anställning hos föreningen till att de är hängivna supportrar till föreningen eller att de
har haft en kontinuerlig kontakt med föreningen i sin dagliga profession. Merparten av
respondenterna hade sin första kontakt med klubben vid en tidig ålder, ofta tack vare sin egen
idrottsbakgrund eller att de följde med sin far på Östers IF:s matcher. Det som skiljer mellan
respondenterna är vid vilken tidpunkt de kom i kontakt med Östers IF. Vissa av våra
respondenter gjorde det under 1960-1980 talet och fick uppleva föreningens storhetstid vilket
har gjort att de har burit med sig känslan av Östers IF som en storklubb sedan dess. Det är
annorlunda för de respondenter som kommit i kontakt med Östers IF under senare tid på
1990-2000-talet. Deras syn är en förening som pendlar mellan divisionerna och lever i
skuggan av sin framgångsrika historia.
34
För att belysa i vilka skilda världar som respondenterna upplevde sitt första minne med
föreningen befann sig en respondent i en tidsålder där Östers IF mötte Bayern München i
Europacupen och för en annan spelade Östers IF i Superettan mot Café Opera. Trots att den
senare matchen innebär glädje och avancemang till Allsvenskan så var det fortfarande långt
ifrån en match i Europacupen mot ett av världens mest kända lag.
”Detta är ju 1979, det är ju Östers absoluta guldålder (…) Jag börjar i Öster när det är som
allra bäst, kontakten där är ju bara att Öster är liksom da shit, det blir ju inte bättre liksom”
4.2 Respondenternas beskrivning av Östers IF resa genom tiden
Det genomgående svaret på denna fråga har varit att resan som våra respondenter har upplevt
har varit turbulent. Många har dragit likheter med att Östers IF sportsliga resa och deras
personliga relation till klubben har varit likadan, mycket upp och ner, växlandes mellan hopp
och förtvivlan. Många av de respondenter som har en relation med Östers IF som inleddes
efter klubbens storhetstid talar om att när det funnits chans till bestående framgång, vid till
exempel avancemang, har de gång på gång blivit besvikna och fått se sitt lag åka ur igen.
Något som en stor del av våra respondenter lyfter är att det även varit en tuff resa för Östers
IF rent organisatoriskt med bland annat de nedskärningar som kommer som en följd av en
degradering till en lägre serie. Vi upplever också att respondenterna har olika syn på
föreningens resa beroende på om de haft en roll inne i organisation eller en mer passiv utanför
densamma.
“Som ledare vet man så mycke… man vet så mycke mer om vad de innebär för föreningen att
åka ur serie liksom. Man ser ju allting me, de gör man som spelare men inte på samma sätt”
Våra respondenter upplever att den tydligaste faktorn till bestående framgång är bristen på
kontinuitet. Det har gjort att det inte byggts upp en röd tråd inom föreningen under en lång
tid, varken sportsligt eller organisatoriskt och det har gjort det svårt att skapa sig en tydlig bild
både externt och internt om vad Öster IF är och vad föreningen står för.
35
4.3 Respondenternas uppfattning om Östers IF kultur, identitet och organisation
4.3.1 Kultur -
Precis som vid andra delar av svaren vi fått fram i intervjuerna finns det många gemensamma
nämnare som påverkar olika delar av föreningen.
Bland annat lyfts Östers IF historia fram som något som har en positiv inverkan på
föreningens dragningskraft hos media, sponsorer och publik. Men samtidigt finns historien
hela tiden där och sätter press på alla inblandade att nå upp till den nivån som Östers IF en
gång hade. Men enligt våra respondenter är det viktigt att föreningen inte bara lever på det
gamla, det är viktigt för föreningen att inte romantisera historien, utan det är viktigt att finna
något nytt och eget för att kunna skapa en kultur som passar nuläget för föreningen.
De sportsliga resultat som föreningen har uppnått har självklart satt sina spår i föreningens
alla led. Flera respondenter lyfter exemplet från 2012, där allt var positivt och i samband med
avancemanget till Allsvenskan så fanns det en framåtanda och positivism inom föreningen.
När sedan laget inte klarade sig att hålla sig kvar i Allsvenskan och laget sedan även åkte ur
Superettan så har en annan känsla infunnits sig. Det är flertalet av respondenterna som
nämner en form av ”losermentalitet” som tillsammans med den tunga ryggsäcken med att det
var bättre förr har skapat en kravfylld kultur inom föreningen idag.
Något som respondenterna lyfter fram som positivt är att Östers IF finns i Växjö som är en
idrottsstad som står bakom sina idrottslag vilket gör att intresset för Östers IF alltid är aktuellt
i staden. Växjö är inte bara en idrottsstad utan en framgångsrik sådan vilket gör att det
historiskt finns en vinnarkultur i staden som Östers IF borde kunna ta rygg på för att vända på
den negativa trend som de just nu är inne i.
För att belysa hur viktig klubbens kultur och historia ändå är både för föreningen och för
personerna som följer Östers IF så har vi valt att lyfta fram ett citat från en av våra
respondenter.
”Östers och vår gemensamma saga är helt enkelt för bra för att vi ska kunna låta den dö.”
36
4.3.2 Identitet -
Våra respondenter som upplevt Östers IF under ett längre tidsintervall är överens om att
Östers IF under 1960-1980-talet identifierade sig som ett storlag som varje år hade både
förhoppningen och potentialen att konkurrera om att vinna Allsvenskan. Klubbens
framgångar under denna period skapade även enligt respondenterna en identitet för
föreningen som en positiv företeelse vilket gjorde att Östers IF lockade till sig supportrar över
hela landet. Det gjorde och gör än idag att Östers IF är något som berör många människor och
att många har ett intresse i klubbens öde.
De respondenter som har en längre bakgrund med föreningen beskriver att under sin
storhetstid så var Östers IF så pass stora att de bar upp Växjö som stad. Klubben hade ingen
konkurrens varken i staden eller i regionen och det gjorde att de fick ett stort publikunderlag
och även att de kunde locka till sig de bästa spelarna i närområdet. Något som några av
respondenterna lyfter fram som en ny situation för klubben är att trots att Östers IF har åkt ur
serier förr så blir denna gången än mer utmanande då det växt fram konkurrenter inom andra
idrotter i staden. Det gör att Östers IF nu måste tävla med nya aktörer när det kommer till
utövare, sponsorer och publik. För att de ska klara detta så lyfter flertalet av våra respondenter
att den nuvarande identiteten måste tydliggöras.
“Öster hade en identitet, under många år som en storklubb (...) Östers IF idag är helt
identitetslöst, vilket är ett jätteproblem för klubben”
Våra respondenter har känslan att klubben vill tona ner sin historia som storklubb och skapa
en mer ödmjuk approach mot sin omgivning. Men upplevelsen hos några av respondenterna
är att klubben numer är identitetslös och att det viktigaste arbetet framöver blir att skapa en ny
identitet som klubben kan bygga upp något nytt omkring, något som tar bort fokus på den
historiska faktorn som ändå alltid finns närvarande och upplevs som ett tungt ok för
föreningen att bära.
För att detta ska kunna genomföras så är det resultaten som behöver bli jämnare och bättre.
Respondenterna lyfter fram att framgång föder framgång. Framgång i sig ger också en
möjlighet att skapa en bättre ekonomi som är en förutsättning för att kunna skapa den
kontinuitet som saknas inom föreningen. För är det något som enligt respondenterna har
37
påverkat identiteten på senare år är det faktum att det kommit och gått väldigt mycket folk
inom föreningen vilket har gjort det väldigt svårt att skapa en röd tråd i föreningen.
Av de respondenter som har ett supporterperspektiv så upplever de att det är svårt att locka
nya supportrar genom det historiska perspektivet. Det är inget som nya anhängare kan
förknippa sig med utan de upplever att klubben behöver utforma en identitet som kan locka
ny publik till Östers IF:s matcher. De kände att under den senaste säsongen i Allsvenskan så
växte supporterklubben väldigt mycket och de såg där att intresset för fotboll och Östers IF
fortfarande är stort i Växjö men att det behövs stabilare resultat för att det ska bli mer
”accepterat” för fler att öppet stödja Östers IF.
Något som de respondenter som har en anställning inom föreningen lyfter fram är att Östers
IF har inlett flera samhällsprojekt i Växjö för att bygga upp en positivare syn på föreningen i
staden. Det är något som de tycker är viktigt för att visa att Östers IF är mer än en
fotbollsklubb, det är också något de gör för att komma i kontakt mer yngre personer i staden
så att dem får chansen att skapa en relation med Östers IF som förening. Våra respondenter
som arbetar inom föreningen belyser det faktum att det är viktigt att få in nya yngre förmågor
till föreningen, både inom organisationen och på läktaren på lagets matcher. Det är också
något som är viktigt för att få ungdomar att vilja representera Östers IF, det är idag en större
utmaning att få utövarna att stanna inom fotbollen och Östers IF. Detta med tanke på den
ökade konkurrensen med andra idrotter som vuxit fram i staden under 2000-talet.
4.3.3 Organisation -
Genom de svar som vi fått av våra respondenter så ser vi ett mönster i att alla är medvetna om
att organisationen har påverkats mycket av de instabila sportsliga resultaten de senaste åren,
vilket har gjort att mycket folk har kommit och gått inom organisationen. Det har enligt
respondenterna gjort det svårt att skapa en kontinuitet inom organisationen som är så viktig att
ha för att kunna bygga upp en stabil förening. Respondenterna är medvetna om att det blir
nedskärningar när det sportsliga inte går vägen men vissa lyfter att det trots allt måste finnas
en kontinuitet genom föreningen. Det är flertalet av respondenterna som pratar om att
tålamodet inom föreningen är ett stort problem. Bristen på tålamod påverkar föreningens
dagliga arbete och är enligt vissa av respondenterna en faktor till att det byts ut så mycket folk
både på kontoret och inom det sportsliga. Detta i sin tur leder till att det blir svårt att skapa ett
38
långsiktigt tänk vilket de flesta av respondenterna påpekar. Det arbetas för mycket med
kortsiktiga lösningar utan att de ingår i en plan som sträcker sig över tid.
Flera av våra respondenter berättar att det sliter mycket på organisationen att vid flertalet
tillfällen byta serietillhörighet då det kraftigt påverkar de ekonomiska förutsättningarna För
att lyfta fram de organisatoriska förändringar som Östers IF har upplevt de senaste tre åren
lyfts ett citat fram som beskriver hur mycket Östers IF:s omsättning har förändrats under
denna period.
”Östers IF föreningen omsatte drygt 40 miljoner i Allsvenskan 2013. Å i år har vi en
budgeterad omsättnings på 12 miljoner så att de e liksom 40 till 12 miljoner på två år å de e
klart de blir väldigt väldigt stora konsekvenser av en sån… av ett sånt bortfall.”
För att kunna ta sig tillbaka till elitfotbollen belyser flera respondenter att det är viktigt för
föreningen att inse sitt nuläge och att organisationen bygger upp klubben steg för steg så att
den är redo för att stanna när den väl kommer tillbaka. Ett viktigt steg för detta säger vissa av
respondenterna är att fortsätta den föryngringsprocess som har inletts inom organisationen
som i längden kommer ge föreningen förutsättningar att skapa sig en ny identitet som kommer
vara till hjälp att locka till sig en ny, yngre publik.
Något som kommit fram under våra intervjuer är att det saknas en tydlig ledare inom
föreningen, någon som kan ta snabba och tuffa beslut som kan hjälpa föreningen att drivas
framåt. Det är flertalet respondenter som har påpekat att det finns många bra idéer och tankar
inom föreningen men att vägen från idé till beslut är alldeles för lång och det gör att en stor
andel av dessa idéer aldrig blir genomförda. Det finns även en känsla hos respondenterna som
pekar på att det är för många personer som vill vara inblandade i besluten som ska tas. Det
gör att det både tar lång tid och att personer blandar sig i beslut som de inte har kompetensen
för. Resultatet av detta blir att det enligt respondenterna skapas en irritation inom föreningen
då den kompetens som föreningen besitter inte används på rätt sätt.
4.4 Respondenternas uppfattning om Östers IF styrkor
Våra respondenter har lyft fram föreningens historia, tradition och de faciliteter som finns
uppe på arenastaden som de största styrkorna. Styrkan visar sig genom att klubben alltid är
39
intressant för spelare och ledare och det gör att klubben alltid har en ambition att sikta uppåt.
Just historien och traditionen visar på att föreningen har uppnått framgång genom åren och då
finns alltid drivkraften att komma tillbaka den nivån.
Att klubbens varumärke fortfarande är starkt och fortfarande i allra högsta grad levande inom
svensk fotboll kan vi styrka med ett uttalande från en av våra respondenter.
”De va ju Hasse Backe för nåra dar sen står i studion där, vilka va de som spelade (…) då
stod han och snacka om Öster liksom i tre fyra minuter.”
Våra respondenter är alla överens om att allt finns på plats för att ta steget till Superettan. Det
finns en modern arena, en fungerande organisation och de sportsliga förutsättningarna är
bland de bästa i hela landet. Det var även flertalet som lyfte fram den befintliga spelartruppen
som en stor styrka då den är väldigt slagkraftig för att befinna sig i division 1.
En av våra respondenter sa följande när vi diskuterade föreningens träningsmöjligheter,
”Träningsförhållanden runt omkring, som som, är bl, ja dem är bäst i Sverige nästan (…)
men det känns nästan som att det blivit som ett litet ok också. Att, att bara för att vi har det så
tror folk, ja eller så tror folk utifrån eller folk som är inblandade, att bara för därför ska man
lyckas, men det är ju inte riktigt så enkelt bara, men vi har alla förutsättningar för att göra
det”
Flertalet av våra respondenter lyfter fram föreningens ungdomsakademi som en styrka och att
den kommer bli ännu starkare om några år då den nyligen genomgått en förändring i sin
utformning med ett större fokus på utbildade ledare i alla ungdomslag. Det gör att flera
respondenter sätter en stor förhoppning till att det kommer generera fler och bättre egna
produkter som kan ta steget upp i föreningens A-lag.
4.5 Respondenternas uppfattning om Östers IF svagheter
Den första svagheten som våra respondenter lyfte fram var något som de även nämnde som en
styrka, det är föreningens historia. Den är en svaghet för att den alltid finns närvarande och
40
tillsammans med känslan av att det var bättre förr skapar höga förväntningar på laget som
skapar en press som inte alltid är så lätt att hantera för hela föreningen.
Det är till och med några av våra respondenter som beskriver att det funnits perioder där
spelarna i laget inte trivts med att spela på hemmaplan då de varit rädda för att bli sågade av
publiken. De anser att publikens krav inte är rimliga sett till vad föreningen gått igenom de
senaste 20 åren, men publiken jämför hela tiden dagens Östers IF med det som har vunnit fyra
SM-guld vilket ofta påverkar spelarnas prestationer till det negativa.
Den här pressen menar våra respondenter även påverkar föreningens organisation och deras
möjlighet att få tid på sig att arbeta upp en kontinuitet. De ska hela tiden bekräfta
omgivningens jakt på något bättre. Respondenterna upplever att det finns en stress runt
föreningen att allt måste ske nu, eller helst igår, vilket gör att föreningen aldrig kan landa med
sitt nuläge och arbeta efter det. För att tydliggöra detta så nämner en av respondenterna att på
årsmötet 2014 när Östers IF har åkt ner i division 1 så väljer styrelsen att presentera en vision
som innebär att Östers IF ska vinna Allsvenskan med lokala talanger. Här tycker
respondenten att det hade varit mer på sin plats att prata om hur de skulle kunna bli ett stabilt
Superettanlag till att börja med. Men det är ännu ett tecken på att klubben har svårt att
identifiera sig med sitt nuläge och hela tiden strävar för att bekräfta sin mer lyckosamma
historia.
4.6 Respondenternas åsikter om hur Östers IF ska bli ett stabilt svenskt elitlag igen
När det kommer till vad som talar för att Östers IF ska ta sig tillbaka till Allsvenskan så är
våra respondenter överens om att allting finns på plats i staden för att det ska bli verklighet.
Faciliteterna håller väldigt hög klass och klubbens träningsförhållanden är bland de bästa i
Sverige. Alla de faciliteter som finns tillgängliga för föreningen bildar tillsammans med
klubbens tradition och den idrottskultur som finns i Växjö en god grund för att klubben ska
kunna ta sig tillbaka till elitfotbollen.
Det är även flertalet respondenter som lyfter fram klubbens nyutformade arbete med sin
ungdomsverksamhet och akademi. Det talas dock om att det bör ta några år innan den nya
strukturen börjar ge resultat. Men om klubben har tålamod så bör den egna akademin bli
något som bör räknas som en styrka.
41
De spelare och supportrar som vi har intervjuat är alla övertygade om att det finns en stor
styrka i den befintliga spelartruppen, där finns den kvalité som krävs för att kunna ta sig
tillbaka. Några av dessa lyfter också fram det faktum att den nuvarande serietillhörigheten ger
chansen för de yngre i truppen att ta en plats i startelvan. Det är på sikt en styrka och det finns
det bevis på genom att senast klubben låg i division 1 så kom det fram ett antal spelare som
sedan var med på resan tillbaka till Allsvenskan den gången. Så serietillhörigheten kan enligt
respondenterna, om den inte blir för långvarig, vara en styrka på det viset att yngre spelare får
chansen att ta för sig som de kanske inte hade fått om Östers IF hade varit kvar i elitfotbollen.
I våra intervjuer har det kommit fram en bild av att Östers IF hör hemma i Allsvenskan, att
klubb- och varumärket är så pass starkt att det alltid kommer att komma tillbaka. Det anser
flertalet respondenter är en styrka för föreningen att det alltid kommer finnas ett intresse och
folk som bryr sig. Att Östers IF alltid satsar uppåt är också är en styrka som kommer göra att
dem lyckas med att ta sig tillbaka till elitfotbollen, som en av respondenterna valde att svara
på frågan om vad som talar för att Östers IF ska ta sig tillbaka till elitfotbollen,
“Allt. Vi har intresset, arenan, klubbmärket och en småländsk envishet”
42
5 Analys
Vi ska i detta kapitel analysera vårt resultat och det gör vi genom att ställa det mot den
tidigare forskningen som presenterats i arbetet. Vi kommer att bygga upp analysen efter våra
frågeställningar.
I denna studie använder vi oss av en utvärderingsforskning. Detta valde vi för att få klarhet i
ett specifikt område, nämligen Östers IF. Eftersom vi har använt oss av detta tillvägagångssätt
så har resultatet blivit riktat mot Östers IF och det stämmer överens med studiens syfte.
Utvärdering, som är en systematisk genomförd arbetsprocess har underlättat arbetet och gett
det en klarhet som blir lättare att analysera och sedan diskutera resultatet kring.
5.1 Östers IF:s Historia
Det som vi har funnit under våra intervjuer är det faktum att Östers IF och dess historia har en
stor påverkan på klubben idag. Tar vi oss tillbaka till klubbens storhetstid så beskriver våra
respondenter som var med under lagets guldålder 1960-1980-talet en bild som stämmer väl
överens med den som Torbjörn Andersson skriver fram i sin avhandling “Spela fotboll
bonddjävlar” (2011). Östers IF var under den tiden en förening som berörde folk i Växjö men
även i hela regionen. Det fanns då inga konkurrenter till klubben och det gjorde att Östers IF
kunde ta platsen som nummer ett när det kom till idrott. Detta syntes både på vilka spelare de
kunde locka till sig och på den stora publik som kom och tittade på matcherna på
Värendsvallen. Östers IF var, precis som Andersson (2011) beskriver, laget som aldrig hade
åkt ur en serie hela föreningens utveckling var en tydlig framgångssaga. Det styrks av det som
våra respondenter har beskrivit att Östers IF innehöll flera landslagsspelare under många år
och att det också gjorde att Östers IF var en förening som spelare ville representera och
föreningen utstrålade framåtanda och innehöll en positiv vinnarkultur.
Men som Andersson (2011) beskriver så skulle storhetstiden komma till ett slut och hans
beskrivning av en förening som kom att kämpa mot sin historia med växande problem med
sin ekonomi är en bild som vi känner igen från våra intervjuer. När väl den ”jo-jo-liknande”
resan tog sin början i slutet av 1990-talet så hade klubben en svag ekonomi och en historia
som hela tiden var närvarande och talade om att det var bättre förr. Men precis som
Andersson (2011) tar upp så har Östers IF en förmåga att sluta sig samman i kristider, vilket
43
vi fick bevis på i våra intervjuer där flertalet av respondenterna berättade att deras intresse för
föreningen blev starkare när föreningen upplevde motgång.
I Anderssons (2011) avhandling kan vi läsa att invånarna i Växjö redan under mitten på 1980talet började få problem att identifiera sig med klubben och att det började bli svårare att
locka publik till matcherna samtidigt som det började växa fram andra konkurrenter runt om i
regionen. Denna bild stämmer överens med den som våra respondenter beskriver och det är
till och med så att denna identitetskonflikt mellan Växjös invånare och Östers IF fortsätter än
idag och det gör att det fortfarande är svårt för föreningen att locka till sig nya supportrar.
Precis som Andersson (2011) tar upp så är den stora skillnaden idag att Östers IF har en stor
konkurrent i sin egen stad i ishockeylaget Växjö Lakers. Detta belyser även våra respondenter
och att det gäller att vara medveten om att det kommer bli ännu svårare än senast att ta sig
tillbaka till elitfotbollen beroende på den nya konkurrenssituationen. De största faktorerna
som våra respondenter lyfter fram som hot för Östers IF på grund av den konkurrens som nu
finns i staden är inte bara sponsorer, publik och uppmärksamheten bland stadens invånare,
utan en ny faktor som kommit in och det är valet som ungdomar gör av idrott i staden idag.
Förr i tiden var det givet att merparten av ungdomarna i staden valde att spela fotboll i Östers
IF. Idag är det valet inte lika givet och där gäller det att Östers IF är ödmjuka inför uppgiften
och vidhåller sitt arbete för att utveckla sin ungdomsverksamhet för att fortsätta att attrahera
ungdomar till föreningen.
Det som lyfts fram från flertalet av våra respondenter är att det är mycket som förändrats
sedan klubbens storhetstid under 1960-, 1970- och 1980 talet och fram till dagens spel i
division 1. Att Östers IF:s resa rent sportsligt varit kantad med divisionsförändringar, både
positiva och negativa sådana har i sin tur gett alla runt omkring Östers IF en lika turbulent
resa. Precis som många av våra respondenter beskriver så är det inte enkelt att följa ett lag
som Östers IF, med tanke på lagets resultatmässiga resa. Trots det så lyfter flera av
respondenterna fram att det är en del av tjusningen med att hålla på Östers IF, att de aldrig
kan vara säkra på någonting. Det får styrka i det som Billing (1999) skriver, att tjusningen
med att vara fotbollssupporter är att spelet innehåller det oförutsägbara och fotbollen har idag
blivit en stor del i folk liv och är en del av dagens samhälle.
44
5.2 Hur Östers IF:s organisation, kultur och identitet har påverkats genom åren
Något annat som är intressant att notera är att även om vissa av våra respondenter inte är eller
har varit insatta i själva organisation och arbetet bakom det sportsliga, så finns det en
förståelse för hur svårt det måste vara att arbeta i Östers IF. Det som de flesta av våra
respondenter lyfter fram är att det måste skapas en kontinuitet inom föreningen. Det skulle
göra det lättare för alla runt omkring att skapa sig en bild av vad föreningen är idag och vad
den står för. Sund (2008) lyfter i sin forskning att fotbollen blir allt mer lik en industri och att
fotbollsföreningar börjar drivas mer och mer som företag för att kunna följa med i den globala
utvecklingen. Med tanke på detta så är det extra viktigt att Östers IF hittar en kontinuitet i sin
organisation som den kan bygga vidare på under en längre tid istället för att som nu behöva
stöpa om och kompromissa med organisationen inför så gott som varje säsong.
Det som blir konsekvensen av att Östers IF har varit tvungna att omorganisera sig många
gånger under de senaste åren är att det växer fram en osäker kultur inom föreningen. Ser vi till
Scheins (1992) definition av kultur så är det resultatet av åsikter och mönster inom till
exempel en förening. Blir då dessa mönster och åsikter till en negativ spiral finns det risk för
att kulturen i föreningen går samma väg. En respondent sa under sin intervju att det har börjat
infinna sig en ”losermentalitet” inom föreningen vilken blir svårare och svårare att bryta för
varje säsong som den får chansen att växa sig in i organisationen. Precis som en vinnarkultur
kan växa sig stark kan motsatsen också göra det och precis som Alvesson (2009) skriver så
kan en kultur antingen hjälpa eller stjälpa en organisation. Två andra forskare som vi har
kommit i kontakt med i vår studie, Bengtsson & Skärvad (2011) påpekar att kulturen kan ha
en så stor genomslagskraft att den påverkar organisationens prestation. I detta fall är det
Östers IF sportsliga resultat som påverkas och har då kulturen en negativ påverkan innebär det
också att det blir svårt för Östers IF att prestera ute på planen.
Något som är kopplat nära till kulturen är föreningens identitet. Många av våra respondenter
har berättat att de upplever Östers IF och föreningens identitet som svag eller nästintill
obefintlig. Det har kommit fram frågetecken under våra intervjuer för vad föreningen står för
idag och vad de vill stå för i framtiden. Det kan komma att bli ett stort problem i framtiden,
för som Alvesson (2009) lyfter fram att om det inte finns en klar identitet hos en organisation
så finns det en risk för att människorna inom organisationen inte vet vad de ska identifiera sig
med. Det kan i sin tur leda till att de istället identifierar sig med ett visst projekt eller att det
bildas olika grupperingar inom organisationen. Hamnar en organisation i detta mönster
45
riskerar det att skapas en splittring i organisationen där alla i den inte står för samma sak. För
att motverka att detta inträffar så kan organisationen arbeta med att, som Forslund (2009)
uttrycker det, ”hitta ett sätt att leva tillsammans”. Effekterna av att ha en klar identitet som
visar tydligt vad en organisation står för blir att kulturen inom organisationen kommer att
följa efter och det kommer underlätta för organisationen att skapa en röd tråd att arbeta efter.
Här kan vi också koppla till det som Petersson (1993) tar upp om Östers IF:s och hur de under
sin storhetstid under 1970-1980-talet hade en så tydlig identitet och stark tro på sin egen
förmåga att de kunde utropa sig som laget som spelade en offensiv och positiv fotboll. Vid
denna tiden var föreningen så stark att den kunde gå in i en maktkamp i svensk fotboll om
vilket spelsystem som var bäst.
Under våra intervjuer återkommer respondenterna ofta till dagens stora problem inom
föreningen och till det faktum att det saknas kontinuitet inom föreningens organisation. Det
som forskningen visar upp är att det är viktigt att kunna bygga upp en organisation som får tid
på sig att sätta ett arbetssätt som organisationen kan följa efter. För precis som Forslund
(2009) beskriver så är en organisation en medveten koordinerad enhet som arbetar för att
uppnå ett eller flera mål. Det är därför viktigt att skapa en kontinuitet så att den grupp som får
förtroendet att arbeta inom föreningen ges den tid som krävs för att kunna bli den
koordinerade enhet som kan styra föreningen mot dess mål. För att kunna uppnå mål så är det
också viktigt att ha klara och tydliga mål och någon som ser till att de efterföljs. Att få ihop en
sammansvetsad organisation ökar också möjligheterna för en organisation att, som Fahlén
(2006) beskriver, klara av de krav som ställs på dagens idrottsorganisationer. En organisation
som får tid på sig att sätta ett arbetssätt blir också starkare och har större möjligheter att klara
av den idrottsliga verkligheten som den omges av. Det gör också att de är bättre rustade för att
stå emot den utomstående press som uppstår på grund av de nya aktörer som rör sig runt en
idrottslig organisation idag.
Det som är intressant av de svaren som vi har fått av våra respondenter är att många av dem
lyfter att Östers IF:s styrkor kan även ses som deras svagheter. Som vi redan varit inne på så
är Östers IF:s historia en stor del av deras kultur och även nutid. Detta innebär att det ständigt
påminns för spelare och folk i föreningen att det var bättre förut. Återigen handlar det om att
skapa en ny identitet, som Alvesson (2009) också belyser, att alla kan stå för och känner att de
kan relatera till.
46
Även en stark ledare i gruppen är något som saknas. En stark ledare är någon som kan få ihop
alla delar, skapa en identitet och en kultur som alla kan vara stolta över. Det gäller att alla vet
vad som är målet och hur det ska uppnås. Här kan vi koppla till det som Andersson (2011) tar
upp om Stig Svensson och hans förmåga att styra klubben i en tydlig riktning vilket gav
Östers IF en identitet som var tydlig för föreningen och dess omgivning. Nackdelen med en
stark man lyfter Andersson (2011) också fram. att föreningen blev så starkt förknippad med
Stig Svensson och hans familjemedlemmar att den ibland kallades för Svenssons IF var en
nackdel. Det är även som Fahlén (2006) beskriver viktigt för en idrottsförening att bygga upp
sin organisation så att den klarar av att stå emot dem aktörer som idag hela tiden vill vara med
och påverka den idrottsliga organisationen. Så idag är den stora frågan om en stark man klarar
av att styra en hel organisation eller om det är som en annan respondent lyfte fram, att det
gäller att vara en stark grupp för en elitidrottsorganisation är idag inte en mans verk.
Trots att det lyftes fram flera negativa sidor hos föreningen så fick vi också fram flera positiva
sidor som talar för att Östers IF kan lyckas att komma tillbaka till finrummet inom svensk
fotboll. Östers IF har de sportsliga förutsättningarna för att lyckas med goda faciliteter, en
ungdomsakademi som är under utveckling och även en befintlig spelartrupp som innehåller
tillräckligt med kvalité för att avancera upp från division 1. Med dessa faktorer i ryggen så
finns det förutsättningar men det är som Fahlén (2009) skriver i sin avhandling att för en
idrottsorganisation idag handlar det om mer än att bara vinna matcherna som spelas på
planen. Det handlar om att kunna ta de tuffa besluten i styrelserummet som formar
föreningen, intäkter ska skapas, rätt personer ska in i föreningen och fel personer ska ut. Det
gäller att skapa en organisation som kan arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål. För det
är som Fahlén skriver att om en organisation ska lyckas på plan gäller det att den också lyckas
vid sidan om, och detta gäller i allra högsta grad även Östers IF.
47
6 Diskussion
I detta kapitel avser vi att diskutera vårt resultat av analysen. Diskussionen ämnar behandla
studiens slutsatser.
Något som vi har upplevt under vårt arbete med studien är hur mycket Östers IF fortfarande
engagerar människor och hur villiga de respondenter som vi har varit i kontakt med är att
prata om Östers IF. Det spelar ingen större roll vilket ämne inom klubben som berörs, alla vill
dela med sig av sin åsikt om hur klubben ska skötas eller om hur laget ska spela. Vår
gemensamma upplevelse är att trots att Östers IF just nu spelar i division 1 så finns det ett
väldigt stort intresse för klubben, inte bara i Växjö utan klubbens varumärke står sig
fortfarande starkt hos fotbollsintresserade runt om i landet.
Vad är det då som har kommit fram i vår undersökning som behöver rättas till för att Östers
IF ska kunna ta sig tillbaka till elitfotbollen?
Först och främst är det tydligt att Östers IF kämpar med att hantera sitt förflutna för att kunna
skapa en väg för en ljusare framtid. Just nu är känslan att föreningen inte riktigt vet vad den
vill stå för och vart den är på väg. Vi upplever att det är för många som vill vara med och
påverka inom klubben vilket gör att personerna som faktiskt är anställda inom föreningen får
sina händer bakbundna. Det gör att de får svårt att driva igenom förändringar inom
föreningen. Eftersom så många vill vara med och påverka så blir även kommunikationen
lidande mellan inblandade parter. Detta för att det inte finns någon klar och tydlig ledare som
kan sätta ner foten, ta tag i saken och driva igenom de beslut som tas och tydligt kommunicera
ut dem till de parter som berörs.
Här känner vi att det är viktigt att de som inte har en formell roll inom föreningen inte lägger
sig i för mycket i det dagliga arbetet och sätter en än större press på den befintliga
organisationen. Vi upplever även att merparten av dessa utomstående personer har följt
föreningen under en lång tid vilket också gör att trycket om att det var bättre förr fortfarande
lever kvar. Denna yttre press gör att klubben inte får chansen att landa i sitt nuläge för att
utforma en plan hur den på bästa sätt arbetar utifrån de givna förutsättningarna som finns
idag. Istället har vi fått känslan av att de hela tiden måste jaga efter sin historia och bekräfta
det gamla, att Östers IF ska vinna SM-guld. Det är inte nog med det, de ska helst göra det med
48
lokala talanger som spelar en offensiv fotboll som på det glada 1980-talet. En annan bieffekt
som kommer av känslan att folk alltid vill vara med och lägga sig i är att folk inom
organisationen tröttnar och väljer att lämna sina åtaganden, vilket än mer försvårar arbetet att
utforma ett långsiktigt arbete inom föreningen.
Under arbetet med vår studie är det frågan om klubbens identitet som väckt mest tankar hos
våra respondenter. Nästan alla har pratat om att Östers IF har haft en identitet som en
storklubb. Vissa av våra respondenter menar att den identiteten lever kvar än idag fastän
klubbens resultat på senare år vittnar om en annan verklighet. Men ett annat vanligt svar är att
respondenterna inte kan peka på vilken identitet föreningen har och några respondenter lyfter
att klubben idag inte har någon identitet alls. Det är både forskningens, vår egen och våra
respondenters tydliga åsikt att det är här Östers IF har sitt viktigaste arbete framöver. Det är
identiteten som måste tydliggöras, vad står Östers IF, vilka personer vill de ska förknippas
med föreningen, vad representerar föreningens anställda och vad är det som föreningens
anhängare ska känna stolthet över?
Tittar vi på arbetet med organisationen så är det viktigaste enligt vår studie att de hittar en
kontinuitet bland sina anställda. Det behövs även byggas upp en stark gruppkänsla där
antingen en stark man kliver fram eller att gruppen i sig blir så stark och synkroniserad så att
den kan agera som en gemensam kraft. Det kommer leda till att beslut inom föreningen
kommer tas snabbare och det kommer att bli en effektivare kommunikation inom föreningen.
Detta är något som förespråkas hos både anställda och anhängare till föreningen. Anledningen
till att det är viktigt att ha antingen en stark man eller en stark grupp är att Östers IF berör
många människor, det är många som anser att föreningen är deras och att den ska skötas på ett
visst sätt. Det är därför viktigt att antingen de personer som inte har en formell roll inom
föreningen släpper på sin prestige och litar på dem som redan finns inom föreningen, eller att
det kan skapas en grupp anställda inom föreningen som sluter sig samman och visar upp en
enad front mot omgivningen där de visar vad Östers IF står för och vart föreningen är på väg
och hur den ska komma dit.
Vi upplever att den organisation som finns idag är medveten om föreningens nuvarande
situation och arbetar för att höja föreningens anseende till att börja med i Växjö. De har startat
upp både välgörenhets- och samhällsprojekt som gör att föreningen är mer synlig i staden än
vad den varit förr om åren. Här ser vi något som kan likna en inledning av ett nytt
49
identitetsbyggande för föreningen men det är viktigt att detta arbete fortsätter konsekvent och
att denna mer ödmjuka attityd även gäller gentemot andra föreningar och organisationer runt
om i staden, så att det byggs upp goda relationer som gör att dessa vill förknippas och
samarbeta med Östers IF. Lyckas klubben med detta kan det innebära både mer publik på
matcherna, fler samarbetspartners, förbättrad ekonomi och mer ungdomar som vill spela i
föreningen.
Något som kommit fram under vår studie är att det finns en stor tro på Östers IF som
förening. Det är ingen av våra respondenter som tvekar om att föreningen kommer att ta sig
tillbaka till elitfotbollen. Det finns som många av dem nämner redan allting på plats för att det
ska bli verklighet, men vi fick också ta del av en respondents tankar om att alla fina faciliteter
också har kommit att bli lite av ett ok. Bara för att allting finns på plats så är den allmänna
uppfattningen att framgångarna kommer av sig själv, men som respondenten sa, det är inte så
enkelt tyvärr. Vi fick också kommentarer från våra respondenter om att det är viktigt även för
spelare och ledare inom föreningen att inse nuläget. Inga resultat eller individuell utveckling
sker bara för att det finns bra faciliteter. Det gör att även spelare och ledare i föreningen har
ett stort ansvar att vara med och skapa en ny kultur inom spelartruppen där de kan sluta sig
samman för att ta sig tillbaka till elitfotbollen och tvätta bort den stämpel som ”loserförening”
som smugit sig in under de senaste åren.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de sportsliga resultaten har haft en stor påverkan på
Östers IF som förening. Det som har påverkat mest är de tre degraderingar de har haft från
Allsvenskan under 2000-talet, speciellt vid de två senaste som även slutade i degradering från
Superettan ner till division 1. Vid båda besöken i Allsvenskan så hade föreningen det mesta
på plats för att etablera sig i svensk fotbolls finrum.
Det som har kommit fram under vår studie är hur viktigt det är för föreningen att få till en
stabilitet i sina resultat och först och främst stabilisera sig i Superettan för att kunna förbättra
sin ekonomi och få en möjlighet att skapa en kontinuitet inom organisationen. I dagsläget har
Östers IF haft 16 tränare på 18 år vilket gör det svårt att skapa en röd tråd spelmässigt och
även att bygga upp en stark kultur inom spelartruppen. Den osäkra, sportsliga resan har även
haft en stor påverkan på organisationen vilket har gjort det svårt att bygga upp något
bestående inom föreningen. Som en av våra respondenter uttryckte det ”Sportslig och
ekonomisk motgång nöter ut folk till slut”. I ett första läge inser vi att det är väldigt viktigt att
50
klubben snabbt tar sig tillbaka till Superettan för att bli en del av svensk elitfotboll igen. Men
väl där behöver föreningen visa tålamod så att den kan bygga upp en organisation som kan ta
sig till Allsvenskan för att stanna. Vi har dock fått en känsla under vårt arbete att folk som
bryr sig om Östers IF är trötta på att klubben talar för mycket om att den ska tillbaka till
Allsvenskan och att den ska vinna SM-guld igen. Istället är det många som förespråkar en
självrannsakan där föreningen inser sitt nuläge och arbetar med de resurser som faktiskt finns
istället för att fokusera på det som inte finns och vad som har varit.
51
7 Vidare forskning
Det som kan vara frustrerande när en studie görs är att den väcker fler frågor än vad det finns
tid till att besvara. Likaså har det varit för oss under denna period som vi har arbetat med
denna studie.
Det som lyfts under studien är självklart ett flertal olika saker. Men när vi går igenom det
mest centrala är det några saker som sticker ut och som det skulle kunna göras ytterligare
studier på.
Det första är hur en enskild person kan påverka en organisation. Det har lyfts olika synpunkter
på att Östers IF saknar en tydlig och stark ledare och att föreningen har gjort det under en
längre tid. Så därför skulle det vara intressant att undersöka hur mycket en person kan påverka
en hel organisation?
Vi har även fått synpunkter på att elitidrott idag inte är en mans verk så det är också något
som skulle kunna vara med i studien - om det är förlegat med en starke man - eller om det
faktiskt är möjligt 2015 att driva elitidrott med en tydlig ledare.
Det andra som har lyfts upp är Östers IF brist på en stark identitet. Vi har i denna studie lyft
att en identitet är viktigt för en organisation att ha. Det skulle vara intressant att se hur mycket
den egentligen påverkar och betyder i ett bredare perspektiv.
Det skulle även vara intressant att göra en studie på hur en identitet kan förändras, hur den
processen är möjlig och i så fall hur den har gått till.
Slutligen skulle det även vara intressant att göra en studie likt vår, fast där föreningen eller
organisationen har gått samma väg som Östers IF men kommit lite längre i sin
förändringsprocess och faktiskt är etablerad på elitnivå igen, till exempel Skellefteå AIK inom
ishockeyn eller något liknande exempel.
52
8 Slutsats
Att det finns gott om klassiska idrottslag som kämpar för att återvinna sin forna glans är ingen
hemlighet. Vi kan nämna Örgryte och Landskrona BOIS inom fotbollen och tittar vi utanför
fotbollen och använder ishockeyn som exempel så hittar vi exempelvis AIK Hockey, Västerås
IK och Leksands IF. Vi skulle kunna fortsätta att nämna andra lag inom både fotboll och
ishockey och även plocka in föreningar från andra idrotter som gjort samma resa och innehar
samma position i den idrottsliga näringskedjan som lagen ovan.
Att det går att finna flera föreningar inom olika idrotter med liknande problem tycker vi
bevisar att syftet med vår studie bidrar med kunskap inte bara till Östers IF, utan att den
kommer att vara intressant för idrottssverige i stort. Det anser vi för att vi i vår studie har
använt oss av relevant forskning som täcker ett brett fält inom idrottsverige vilket gör att även
förening X kommer att kunna använda sig av vår studie och vårt resultat.
Sammanfattningsvis anser vi att vi har bidragit till att förbättra det idrottsvetenskapliga fältet i
stort. Då vi har tagit fasta på att undersöka hur en idrottsförening kan drabbas av
resultatmässiga förändringar och vilken påverkan det har på föreningens framtida möjligheter
att ta sig tillbaka till idrottens finrum. Att vi har lagt fokus på hur identitet, kultur och
organisation påverkas tycker vi ökar intresset för vår studie då det är faktorer som i allra
högsta grad finns närvarande och påverkar många föreningar i deras dagliga arbete runt om i
landet.
53
Referenslista
Alvesson, Mats (2009). Organisationskultur och ledning. 2., [omarb.] uppl. Malmö: Liber
Billing, Peter (1999). Vem vinner i längden?: Hammarby IF, Malmö FF och svensk fotboll.
Lund: Arkiv
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1.
uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker
Fransson, Malin, Dagens Nyheter (Nr. 108), 2015-04-18, s. 20-21 (Sportdelen)
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet - Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Fagerström, Johan. Resan tillbaka (2012-10-21) [2015-06-18]
http://www.svenskafans.com/fotboll/oster/Resan-tillbaka-458826.aspx
Forslund, Magnus (2009). Organisering och ledning. 1. uppl. Stockholm: Norstedts
Akademiska
Gratton, Chris & Jones, Ian (2010). Research methods for sports studies. 2nd ed. London:
Routledge
Karlsson, Ove (1999). Utvärdering - mer än metod: tankar och synsätt i
utvärderingsforskning: en översikt. Stockholm: Svenska kommunförb.
Magnusson, Dan, Smålandsposten (NUMMER), 2014-11-09.
http://www.smp.se/sport/kronikan-nu-tvingas-tranare-spelare-och-tjansteman-ga/
Markula, Pirkko & Silk, Michael L. (2011). Qualitative research for physical culture.
Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan
54
Peterson, Tomas (1993). Den svengelska modellen: svensk fotboll i omvandling under
efterkrigstiden. Lund: Arkiv
Schein, Edgar H. (1992). Organizational culture and leadership. 2. ed. San Francisco: JosseyBass
Schött, Kristina (2015). Studentens skrivhandbok. 3. [bearb.] uppl. Stockholm: Liber
Sund, Bill (2008). Fotbollsindustrin. 2. uppl. Visby: Nomen
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Thurén, Torsten (2013). Källkritik. 3., [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Yin, Robert K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber
Internetkällor
East Fronts forum, 75 år av kärlek och ett hopp om framtiden, 2005-10-18
http://www.eastfront.se/2005/10/75-ar-av-karlek-och-ett-hopp-om-framtiden/ (2005-10-18)
[2015-05-18]
East Fronts forum, Krönika: Ett fattigare Växjö, 2007-10-27
http://www.eastfront.se/2007/10/kronika-ett-fattigt-vaxjo/ (2007-10-27) [2015-05-18]
East Fronts forum, Tack!, 2014-11-10 http://www.eastfront.se/2014/11/tack/ (2014-11-10)
[2015-05-18]
East Fronts forum, Verksamhetsberättelse 2014, 2015-03-29
http://www.eastfront.se/2015/03/verksamhetsberattelse-2014/ (2015-03-29) [2015-05-18]
Ferm, Kristian, Östers IF gjorde förlust på 18 miljoner kronor, 2015-02-26
http://www.smp.se/sport/osters-if-gjorde-forlust-pa-18-miljoner-kronor/ (2015-02-26) [201505-19]
55
Uppslag av ordet Identitet. Definierat av Roland Knutsson & Jan-Otto Ottosson (u.å.) [201505-28]
Östers IF historik http://www.ostersif.se/historik (u.å.) [2015-04-17]
56
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Hur ser din egna idrottsliga bakgrund ut?
Hur såg din första kontakt med Östers IF ut?
Hur ser din kontakt ut med Östers IF idag?
Hur har du upplevt Östers IF resa under den tid du har haft kontakt med klubben?
Hur upplever du att den sportsliga resan som du har varit med om har påverkat klubbens
kultur -identitet? -organisation?
Vilka anser du är föreningens styrkor?
Vilka anser du är föreningens svagheter?
Hur upplever du Östers IF idag?
Vad talar enligt dig för att Östers IF ska kunna bli ett stabilt svenskt elitlag igen?
Har du något som du vill tillägga?
Godkänner du att denna intervju användas i vår studie?
57

klicka här för mycket intressant sommarläsning

Transcription

Similar documents

Om att använda fokusgrupper i forskningen En

Här - Uppsala Politicesstuderande – UPS

Omslag SmFF 2010.indd

Blomsterlök i Årstidernas park

Konferera i solen?

Hälsa i sociala medier

Examensarbete ”Att få ett jobb har betytt mycket”

Patienters upplevelser av vården för självskadebeteende