Gastroenterit, akut, Primärvården Landstinget Dalarna

Innehållsförteckning, Gastroenterit
Sid
Syfte
2
Omfattning
2
Berör
2
Ansvar
2
Definition
2
Symptom
2
Prevalens, epidemiologi
3
Komplikationer
3
Förebyggande
3
Handläggning
4
Flödesschema
4
Differentialdiagnos
5
Behandling
5
Remissindikation
5
Sammanfattning
5
Journalmall
6
Referenser
6
1
Tre olika sjukdomsbilder kan identifieras
Icke inflammatorisk gastroenterit
Domineras av frekventa, vattentunna ofta voluminösa avföringar utan blod eller
slemtillblandning. Initialt förekommer kräkningar, mer sällan feber eller buksmärtor.
Orsaken är infektion i tunntarmen med virus eller enterotoxinbildande bakterien till
exempel E-coli, kolera eller rotavirus.
Inflammatorisk gastroenterit
Ofta slemmig och blodig diarré i regel förenad med feber och buksmärtor. Orsakas
med smittämnen med förmåga att invadera och skada mukosan i tjocktarmen (kolit),
till exempel campylobacter, salmonella, shigella, C.difficile och Entamoeba histolytica.
Systemisk infektion:
Symtombilden domineras av feber och allmänpåverkan snarare än av diarré och
buksmärtor. Orsakas av invasiva bakterier, i första hand av salmonellabakterier, t.ex.
S.typhi.
Prevalens, epidemiologi
Magsjuka orsakas till 99 procent av virusinfektioner (rotavirus, eller calicivirus).
Calicivirus är den grupp av virus som orsakar den så kallade vinterkräksjukan. Dessa
virus ger en ytlig skada på tarmslemhinnan. Skadan gör att tunntarmen ökar sin
utsöndring av vätska och salter. Matförgiftning och förändring i normala tarmfloran
(turistdiarré) kan ge samma symtom.
Komplikationer
Intorkning.
Intensiva diarréer, hög feber och små urinmängder är ett allvarligt tecken på
vätskebrist och förekommer oftare vid gastroenterit hos barn och gamla. Om barnet
inte kissar på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet dessutom slött skall
läkarbedömning ske omgående. Tillståndet kan snabbt försämras eftersom små barn
är mycket känsligare för vätske- och saltförluster än vuxna.
Förebyggande
Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har
mycket stor smittsamhet.
 Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid.
Tvätta även barnets händer och mun.
 Använd flytande tvål.
 Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta.
 Rengör toaletten.
 Byt sängkläder dagligen och vid förorening.
 Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan med
detsamma.
 Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand.
 Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta.
 Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är
symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter
tillfrisknandet.
 Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se PM Diarré hos vårdpersonal
Tillbaka till innehållsförteckning
3
Handläggning i telefon
Vuxna
Följ flödet för vuxna med gastroenterit. Informera om egenvård. Patienter som
medicinerar med ACE-hämmare/ARB ( tex Enalapril, Losartan) och/eller metformin
ska inte ta dessa mediciner under pågående magsjuka eftersom uttorkning i
kombination med dessa mediciner kan leda till njursvikt/laktacidos. Vid oklarhet bör
läkare rådfrågas.
Barn
Följ flödet för barn med gastroenterit. Informera om egenvård. Magsjuka är vanligt
hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn kräks ofta i samband
med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget att oroa sig för. Det
beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat.
Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet
dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att
ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning.
Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat.
Hög feber och täta diarréer ökar behovet av vätska
• Under 6 månader - Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl)
• Mellan 6 – 12 månader - Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 – 10 dl)
• Äldre än 1 år - Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter)
• En vuxen person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck
och mat.
Barn som ammas fortsätter man att amma men ammar oftare. Om barnet inte vill
suga, pumpar du ur bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar
behöver dricka mer vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som
komplement om barnet har mycket täta diarréer eller verkar törstigt.
För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5
matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden görs ett uppehåll i 5-10 min,
fortsätt sedan på samma sätt. Se Egenvårdsråd.
Mottagning
Vid påverkat allmäntillstånd, allvarlig grundsjukdom, blodiga diarréer, små
urinmängder, buksmärtor, svårighet att ta emot och behålla vätska, barn under två
månader eller litet för åldern, barn som inte kissat på sex timmar behövs läkartid akut
för ställningstagande till fortsatt vård.
Flödesschema
Tillbaka till innehållsförteckning
4
Kliniska fynd
Man känner igen en begynnande intorkning på att
• slemhinnorna i munnen blir torra
• det bildas mindre saliv och tårar
• dålig hudturgor
• urinen blir mörkare till färgen
dessutom för barn:
•
•
•
barnet kissar mindre än vanligt (ett riktmärke kan vara att barn åtminstone ska
kissa tre gånger per dygn eller var sjätte timme)
barnet är påtagligt törstigt
vikten går ner på grund av den vätska barnet förlorar • barnet blir slött och/eller
irritabelt
Differentialdiagnos
Inflammatoriska tarmsjukdomar
Akut buksjukdom t.ex. appendicit
Akut hjärtåkomma
Diabetesacidos
Läkemedelsutlösta symtom
Intoxikation
Cerebrala skador/sjukdomar
Behandling
Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen
person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat.
Obs! att tillfällig utsättning av vissa mediciner kan vara nödvändig, se Handläggning i
telefon
Vätske- och diet behandling. Se Egenvårdsråd.
Uppföljning
Håll telefonkontakt med föräldrarna till sjuka barn.
Om barnet inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist. Är barnet
dessutom slött skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att
ersätta vätskeförluster och förhindra intorkning.
Remissindikation
Svårighet att ersätta vätskeförluster i tillräcklig omfattning.
Misstanke om alvarligare bakomliggande orsak till symtomen än ”vanlig” magsjuka.
Sammanfattning
Tillfällig diarré och kräkning beror oftast på en mag-tarminfektion och orsakas av
virus eller bakterier.
Infektionen brukar gå över efter något eller några dygn.
Väska är det primära behovet.
Allmäntillståndet avgör om man behöver läkarbedömning. Diarré
kan också vara en biverkning av antibiotika- eller annan
läkemedelsbehandling.
Vid diarré hos vårdpersonal efter utlandsresa se; PM Diarré hos vårdpersonal
Tillbaka till innehållsförteckning
5
Journalmall
TakeCare
Referenser
Sjukvårdsrådgivningen, 1177 Magsjuka
Rikshandboken barnhälsovård
Tillbaka till innehållsförteckning
6
Egenvårds- och hygienråd för vuxna
Vätskebehandling är det primära, därefter långsam introduktion av mat. En vuxen
person behöver normalt cirka 2,5 liter vätska per dygn genom dryck och mat.
Dietschema
Dygn 1
Drick minst en liter vätskeersättning dessutom fritt intag av majsvälling, yoghurt,
långfil/dofilus eventuellt med lite socker/druvsocker.
Dygn 2
Lika som dygn ett och dessutom börja med kokt potatis, ris, kokt fisk/kött, kokta
morötter och rårivet äpple. Tillsätt gärna extra fett i maten. Låt aptiten styra!
Dygn 3
Om Du fortfarande har lös avföring, fortsätt som dygn två.
Om Du har normal avföring kan Du äta ”vanlig” mat. Undvik mjölk så länge Du är lös i
magen
Vätskan intas i början med sked och när Du ska börja äta mat ska Du äta små,
täta portioner.
Hemgjord vätskeersättning
1 liter vatten
1 knapp tesked salt
2 strukna matskedar druvsocker (dextropur) alternativt knappt 3 matskedar
strösocker. Smaksätt eventuellt med 2 teskedar fruktjuicekoncentrat per liter
vätskeersättning.
Läkemedel tas endast vid utlandsdiarré
Vuxna och barn över 12 år kan rekommenderas Loperamidpreparat till exempel
Travello eller Imodium.
Hygienråd
Hygienråd. Hygienen viktig för att minska smittspridning eftersom magsjuka har
mycket stor smittsamhet.








Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning, måltid.
Använd flytande tvål.
Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta.
Rengör toaletten.
Byt sängkläder dagligen och vid förorening.
Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand.
Den som är smittad ska inte tillreda mat som någon annan ska äta.
Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Personen är smittfri när han/hon är
symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48 timmar efter
tillfrisknandet.
Tillbaka till innehållsförteckning
7
Egenvårds- och hygienråd för barn
Magsjuka är vanligt hos barn och orsakas av en infektion i mag- tarmkanalen. Barn
kräks ofta i samband med diarréer. En eller ett par enstaka lösa avföringar är inget
att oroa sig för. Det beror oftast på att barnet har prövat någon ny mat. Om barnet
inte kissat på 6 timmar är det ett tecken på vätskebrist, är barnet dessutom slött
skall läkarbedömning ske omgående. Målet med behandlingen är att ersätta
vätskeförluster och förhindra intorkning.
Vätskebehov första dygnet
Barnets ålder
Vätska (hög feber och täta diarréer
ökar behovet av vätska)
Under 6 månader
Cirka 1,5 dl per kg kroppsvikt (ca 6-8 dl)*
Mellan 6 – 12 månader
Cirka 1,25 dl per kg kroppsvikt (ca 8 – 10
dl)
Cirka 1 dl per kg kroppsvikt (minst 1 liter)
Äldre än 1 år
* Det späda barnet har relativt sett större vätskebehov.
Dietschema
För att minska risken för kräkning ges vätskan långsamt, skedvis, motsvarande 3-5
matskedar i halvtimmen. Om barnet kräks under tiden, gör ett uppehåll i 5-10 min,
fortsätt sedan på samma sätt.
Barn som ammas
Fortsätt att amma men amma oftare. Om barnet inte vill suga pumpar du ur
bröstmjölk och matar med sked. Kom ihåg att den som ammar behöver dricka mer
vid ökad amning. Eventuellt kan vätskeersättning ges som komplement om barnet
har mycket täta diarréer eller verkar törstigt.
Barn som inte ammas
Dygn 1:
Under de första 4-8 timmarna ges cirka ½ dl vätskeersättning per kg kroppsvikt. Så
länge barnet kräks ges vätskeersättning teskedsvis.
Under resten av dygnet tillförs vätska, cirka 1dl per kg kroppsvikt. När barnet slutat
kräkas prova med modersmjölkersättning eller välling, fil av a-filtyp eller annan mat
som barnet accepterar, fortfarande motsvarande cirka 1 dl per kg kroppsvikt. (Cirka
mängder per dygn se tabell ovan.)
Dygn 2:
Ge små täta mål.
Ge cirka 1 dl vätska per kg kroppsvikt, bestående av 1/3 vätskeersättning och 2/3
majsvälling, risvälling, låglaktosvälling eller modermjölksersättning
Om barnet är över 6 månader pröva morotspuré, kokt potatis, kokt fisk/kött, ris, ett
rårivet äpple (eller annan mat som barnet tycker om) motsvarande ungefär en
barnmatsburk, uppdelat på fyra måltider. Var generös med extra fett i maten, till
exempel olja eller margarin.
Tillbaka till innehållsförteckning
8
Dygn 3:
Om avföringen fortfarande är lös ge som dygn 2 och gå gradvis över till barnets
normala mat. Vid normal avförning ges barnets vanliga mat. Undvik
fullkornsprodukter och ren mjölk och ge sparsamt med rå frukt och råa grönsaker.
Undvik godis och söta drycker. Det kan ta upptill två veckor innan avföringen blir helt
normal.
Tag alltid kontakt med läkare/BVC/sjukvårdsrådgivning om barnets allmäntillstånd
försämras eller vid funderingar.
Tips
 Smaksätt vätskeersättningen med 1-2 tsk koncentrerad fruktjuice per 1 liter.
 Frys vätskeersättningen till isglass, äldre barn kan tycka att det är lättare att få i
sig.
 Använd alltid måttsats när Du mäter vätska, räkna med och ta alltid strukna mått.
 Vägrar barnet ta emot vätskeersättning, prova med svag saft eller svagt te sötat
med 1 matsked druvsocker (eller strösocker).
 Större barn som inte vill ha eller får i sig vätskeersättning kan dricka sodavatten.
Sockerdricka och Coca-cola rekommenderas inte eftersom mycket socker kan ge
diarré. Dessa drycker kan eventuellt användas utspädda som smaksättare.
Hemgjord vätskeersättning
 1 liter vatten
 ½ tesked salt
 strukna matskedar druvsocker (dextropur)
alternativt strösocker.

Smaksätt eventuellt med 2
tsk
fruktjuicekoncentrat per liter
vätskeersättning.
Morotsoppa
 1 barnmatsburk morotspuré (inte dryck)
 1½ burk kokt vatten
 1 struket kryddmått salt
 1 struken matsked strösocker
Om barnet tycker om morotsoppa är det att
föredra, blåbärsoppa går också bra men en
bieffekt kan vara omtapetsering av
sjukrummet.
Hygienråd
Magsjuka har stor smittsamhet. Därför är hygienen viktig för att minska
smittspridning.
 Tvätta händerna ofta, före och efter blöjbyten, toalettbesök, matlagning,
måltid. Tvätta även barnets händer och mun.
 Använd flytande tvål.
 Alla i familjen ska ha egen handduk som byts ofta.
 Rengör toaletten.
 Byt sängkläder dagligen och vid förorening.
 Blöjor läggs i plastpåse som knyts ihop ordentligt och slängs i soptunnan
med detsamma.
 Tvätta smutsig tvätt i tvättmaskin, inte för hand.
 Stanna hemma - magsjuka smittar mycket. Barnet är smittfri när han/hon
är symptomfri, undantag är vinterkräksjuka som smittar ytterligare 48
timmar efter tillfrisknandet.
Tillbaka till innehållsförteckning
9
TELEFONRÅDGIVNING
MAGSJUKA
VUXNA
Diarré: Hur många gånger/dygn?
Kräkningar: Hur många gånger/dygn?
Debut?
Tillbaka till innehållsförteckning
Förekomst hos fler i familjen/närområdet
Nyinsatt medicin
Vinterkräksjukan
Restaurangbesök
Ätit kyckling
Utlandsvistelse
Allmänpåverkan?
Feber?
Urinmängd/ koncentration?
Intag av mat/vätska?
Medicinerar med ACT-hämmare/ARB Metformin?
Påverkat allmäntillstånd men kissar och kan
inta viss föda
Påverkat allmäntillstånd, små urinmängder,
svårt att behålla vätsak och/eller mat
Egenvårdsråd/
hygienråd
Egenvårdsråd/
hygien råd
Provtagning:
omvårdnadspersonal
vård- och
livsmedelspersonal
Avvakta, håll ev.
telefonkontakt med
patienten
egenvårdsråd/
hygienråd
Se handläggning i telefon
Akut läkartid
Smärta: vilken typ av smärta
Smärta hö sida? Appendicit?
Intervallsmärta? Ileus?
Utseende på diarré
Blodiga slemmiga diarréer.
TELEFONRÅDGIVNING
MAGSJUKA
BARN
Diarré: Hur många gånger/dygn?
Kräkningar: Hur många gånger/dygn?
Debut?
Allmänpåverkan?
Feber?
Urinmängd/koncentration?
Intag av mat/vätska?
”Hålögd”?
Ålder på barnet?
Tillbaka till innehållsförteckning
Förekomst hos fler i familjen/
närområdet
Nyinsatt medicin
Vinterkräksjukan
Egenvårdsråd/hygienråd
Ev. rekommendera
egenvård på
http://www.1177.se
Restaurangbesök
Ätit kyckling, ”hjälpt till” i köket
Utlandsvistelse
Egenvårdsråd/hygienråd
Ställningstagande
för provtagning
Påverkat allmäntillstånd men kissar
och kan inta viss mat
Påverkat allmäntillstånd
Inte kissat på 6 timmar
Slö
Svårt att ta emot och behålla vätska
Yngre än 2 månader
Låg vikt för sin ålder
Varaktighet mer än tre dygn
Kronisk sjukdom? Diabetes? Immunbrist?
Smärta: vilken typ av smärta?
Smärta hö sida? Appendicit?
Kraftiga ihållande buksmärtor?
Intervallsmärta? Ileus?
Utseende på diarré
Blodiga och slemmiga diarréer
Avvakta, håll ev. telefonkontakt med familjen.
Egenvårdsråd/hygienråd
Akut läkartid
10