Dina rättigheter under tvångsvård

Transcription

Dina rättigheter under tvångsvård
LPT
Dina rättigheter
under tvångsvård
Om barns rättigheter i vården och LPT,
lagen om psykiatrisk tvångsvård
Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska
källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
krävs upphovsmannens tillstånd.
Illustrationer Kari Moden
2
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Det här gäller
för alla barn
Du har mänskliga rättigheter, precis
som vuxna. Du har rätt att bli sedd och
vara dig själv.
Du har rätt att säga vad du tycker, rätt att
bli lyssnad på och att mötas med respekt.
Du har rätt att vila, leka och lära, men också
att vara med och bestämma över ditt liv och
din framtid.
Du har rätt att få skydd och hjälp mot
att bli utnyttjad, utsatt för övergrepp eller
misshandel.
Här förklarar vi vilka rättigheter du har för
att du ska känna till dem och kunna säga
ifrån om något är fel.
Det blir inte alltid som du
vill, men du har rätt att
säga hur du vill ha det
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
3
4
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Du har rätt
till god vård
Det här gäller
för alla barn
Du har rätt till god vård. Det betyder att det ska vara
lätt att söka och få hjälp när du är sjuk eller mår dåligt.
All vård du får ska vara trygg och säker. Du har rätt att
undersökas och få behandling av vårdpersonal med rätt
medicinsk kunskap.
Du har rätt att vara delaktig. Du kan kräva att få
vara med och påverka det som läkare och annan
vårdpersonal bestämmer om din vård.
Personalen ska särskilt ta hänsyn till vad som är bäst för
dig när de ger dig vård eller behandling. De ska så
långt som möjligt ta reda på vad du tycker om din vård
och behandling och ta hänsyn till det utifrån din ålder
och mognad.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
5
Psykiatrisk
tvångsvård
När kan du vårdas mot din vilja?
För att få sluten psykiatrisk tvångsvård
måste du uppfylla tre krav.
1. För det första måste du må väldigt dåligt psykiskt.
2. För det andra ska du ha ett absolut behov av
psykiatrisk vård dygnet runt.
3. För det tredje ska du inte frivilligt vilja ta emot vård.
Målet är att du ska vilja få stöd och vård
Målet med tvångsvården är att du ska må så bra som möjligt
så att du kan få stöd och vård utan tvång.
Du ska ha en vårdplan
Personalen ska så fort som möjligt göra en vårdplan. Planen
ska innehålla vilken vård du behöver och hur den ska bli så
bra så att du inte längre behöver vara i psykiatrisk tvångsvård.
6
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Sluten och öppen tvångsvård
Sluten tvångsvård betyder att du vårdas på ett sjukhus
dygnet runt.
Vård enligt LPT
Öppen tvångsvård betyder att du får vård, men du sover
inte på sjukhuset.
Tvångsvård börjar alltid med sluten tvångsvård. Men efter en
tid behöver du kanske inte vara på sjukhuset dygnet runt. Då
kan du få öppen tvångsvård. Det innebär att du måste följa
de villkor som du får. Det kan vara att du ska bo på ett visst
ställe, ta en viss medicin eller delta i terapi.
När slutar tvångsvården?
Det finns ingen bestämd tidsgräns för hur länge du kan
tvångsvårdas. Men läkaren ska hela tiden bedöma om de tre
kraven för tvångsvård fortfarande gäller för dig.
Om något av kraven inte längre finns ska tvångsvården
omedelbart upphöra. När tvångsvården upphör har du rätt att
lämna sjukhuset.
Du kan när som helst be läkaren att tvångsvården ska upphöra.
Då räcker det med en så kallad muntlig begäran, vilket betyder
att du säger att du inte går med på tvångsvård.
Om läkaren ändå tycker att tvångsvården ska fortsätta har du
rätt att få veta varför och hur du kan överklaga beslutet.
Målet är att du ska
må så bra så att du
kan få det stöd och
den vård du behöver
utan tvång.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
7
8
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Du har rätt
till information
Det här gäller
för alla barn
Med rätt till information menas att du har rätt att få veta
saker som handlar om ditt liv och din hälsa. Det kan
vara saker som hänt tidigare eller förändringar som ska
hända i ditt liv.
Du har också rätt att få information om hur din kropp
påverkas av mediciner, terapi och andra saker du är
med om under din vårdtid.
Du har rätt att fråga om allt från mediciner till maten
du serveras. Om du vill prata med någon om dina
funderingar eller fråga saker har du även rätt till det.
Personalen har ett stort ansvar för att ge dig information
som du förstår.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
9
Du har rätt till information Berätta det du vill
Du har rätt till egna tankar, man brukar prata om integritet.
Där ingår rätten att själv bestämma vad man vill berätta och
vad man inte vill berätta.
Du har rätt att berätta vad du upplever och vad du är med om
för någon som lyssnar och förstår vad du säger.
De personer som vårdar dig ska lyssna och visa att de förstår
vad du säger. De ska ta så stor hänsyn de kan till det du vill.
Du kan be om att få ett samtal där du bestämmer vem eller
vilka du vill ska vara med och lyssna. Säg till personalen om
du vill ha ett sådant samtal.
Information om mediciner och behandling
Du har rätt att få information om vilken vård och behandling
du kan få.
Personalen ska berätta hur olika behandlingar och mediciner
kan påverka dig och din kropp. Du har också rätt att få veta
om det finns risker med behandlingen, om något kan hända
när du har tagit medicinen en tid och vilka biverkningar du
kan få av läkemedlet.
Du får läsa din journal
Du har rätt att läsa din egen journal. Men i vissa särskilda
undantagsfall får information om din hälsa hållas hemlig till
och med för dig. Det kan vara så om din vård eller behandling
blir sämre om du får all information.
Föräldrar får ta del av information
Huvudregeln är att dina föräldrar eller vårdnadshavare får
information om din hälsa och annat personligt. Men om du
skulle må väldigt dåligt av att informationen når fram till dina
föräldrar kan den hållas hemlig. Din ålder och mognad spelar
också roll för om dina föräldrar har rätt att få information om
dig.
10
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Sekretess
Det här gäller
för alla barn
Sekretess betyder att personalen inte får berätta om
din hälsa eller annat personligt för andra personer eller
myndigheter. Personalen får däremot berätta sådana saker
om det är tydligt att det inte skadar dig eller dina närstående.
Det är bara de personer som behöver information om dig för
att göra sitt arbete i vården som får veta information om dig.
Vårdpersonalen får lämna information om dig till ett sjukhus
eller till socialtjänsten om det behövs för att du ska kunna få
vård, behandling eller annat stöd som du behöver.
Att bryta mot sekretessen är ett brott
Om personalen berättar något om dig som han eller hon inte
får avslöja så kan det vara ett brott. Om du vill kan du göra en
polisanmälan.
Personalen ska anmäla om du far illa
Om personalen misstänker eller får veta att du far illa ska de
genast anmäla det till socialtjänsten.
Exempel på sådana situationer kan vara att de tror att du missbrukar droger eller alkohol, att du har varit utsatt för våld eller
att du inte blir ordentligt omhändertagen av dina föräldrar.
När en anmälan har gjorts ska socialtjänsten ta reda på om du
behöver stöd och hjälp från dem. Hälso- och sjukvården ska
samverka med socialtjänsten och du har rätt att få information
och säga vad du tycker.
Du har rätt att fråga
tills du förstår vad
personalen säger
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
11
Du har rätt till information Telefon och dator
I de flesta fall har du rätt att hålla kontakten med
dina föräldrar, vårdnadshavare, släkt och vänner.
Därför får du använda telefon och dator och kontakta vem du vill under vårdtiden.
Personalen får inte avlyssna dina telefonsamtal
eller ta del av det du säger.
Förbud att använda telefon och dator
I undantagsfall kan du få förbud
att ringa eller använda datorn
under en period.
Det kan bero på att kontakterna
får dig att må sämre eller gör det
svårare att ge dig vård. Ett annat
skäl kan vara att du trakasserar
någon genom din telefon eller din
dator.
Förbudet får gälla högst två månader, men kan förlängas med två
månader i taget. Så fort skälet till
att du inte fick använda dator eller telefon
försvinner, har du rätt att använda din dator och telefon igen.
Ta emot brev
Du har rätt att ta emot brev utan att personalen läser dem.
Däremot får chefsöverläkaren besluta att personalen får
kontrollera om brev eller paket innehåller exempelvis alkohol,
narkotika eller annat som kan skada dig eller ordningen på
sjukhuset. Om personalen hittar sådana saker får
de tas om hand.
12
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Skicka brev
I undantagsfall får chefsöverläkaren besluta att brev
som du har skrivit får läsas och stoppas.
Vård enligt LPT
Det får ske om det är nödvändigt för din vård eller för att
undvika att någon annan skadas. Om det räcker med att
övervaka brev till en person ska inte brev till andra personer
stoppas eller läsas.
Dina brev får övervakas i högst två månader
från att det bestämdes av chefsöverläkaren.
Det finns ingen gräns för hur många beslut
läkaren får ta. Så fort skälet till att dina
brev övervakas försvinner ska personalen
sluta läsa dina brev.
Post som alltid får gå fram
Du har alltid rätt att skicka brev till
en advokat, ett offentligt biträde
eller en myndighet utan att personalen först läser brevet.
Personalen får kontrollera dina saker
Personalen får kontrollera att du inte har saker som du inte
får ha om chefsöverläkaren har bestämt att det är nödvändigt.
Det kan vara alkohol, narkotika eller något annat som kan
skada dig eller någon annan.
Vid kontrollen kan personalen gå igenom dina kläder och din
väska. De kan även be dig ta av dina kläder så att de kan se på
din kropp naken. Personalen får däremot inte ta på din kropp.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
13
Du har rätt till information 14
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Du har rätt till
en stödperson
Vård enligt LPT
Du har rätt att få en stödperson om du vill det.
Det är en vuxen person som ger dig stöd när du
tvångsvårdas och en tid efteråt.
Stödpersonen ska hjälpa dig med dina personliga
saker. Vara en medmänniska att prata med och få
hjälp och stöd av.
Stödpersonen är ditt stöd, inte personalens
eller dina föräldrars.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
15
Du har rätt till en stödperson
Så får du en stödperson
Personalen ska fråga om du vill ha en stödperson när du blir
inskriven. Om du vill ha en stödperson är det patientnämnden
som väljer en person åt dig. Om du vill byta person eller har
klagomål kan du prata med vårdpersonalen eller direkt med
patientnämnden. Vårdpersonalen kan berätta hur du kontaktar
patientnämnden.
Regler för stödpersoner
Din stödperson får besöka dig regelbundet, men avdelningens
tider och rutiner kan ibland styra över besöken. Stödpersonen
har tystnadsplikt när det gäller din hälsa och annat personligt
och får inte annat än i undantagsfall berätta det för andra.
Besök
Du har rätt att träffa de som är viktiga för dig under vårdtiden.
Dina föräldrar, vårdnadshavare, syskon och vänner får komma
när det är besökstider på avdelningen.
I undantagsfall kan dina besök begränsas. Det beror i så fall
på att de får dig att må sämre.
Vistas utanför sjukhuset
Du får inte lämna avdelningen, eller sjukhusområdet, när du
får tvångsvård. Däremot kan du få gå ut tillsammans med
personal.
För att få vara utanför sjukhuset på egen hand måste du ha
tillstånd från chefsöverläkaren. Det kallas permission.
16
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Fastspänning
och avskiljning
Vård enligt LPT
När du tvångsvårdas får vårdspersonalen i speciella undantagsfall göra saker som är direkt mot din vilja för att hindra att
du skadar dig själv eller andra personer. Det kallas för tvångsåtgärder.
Personalen får använda visst tvång om det är nödvändigt för
att hindra dig från att lämna avdelningen. De får också ta
farliga saker ifrån dig för att vården ska vara säker.
Bara som en sista utväg
Tvångsåtgärder får bara användas om det inte finns något
annat sätt att vända på en akut situation som är farlig eller
skadlig.
Om det finns tid och möjlighet ska läkaren prata med dig och
dina föräldrar när hon eller han ser att det kommer att behövas
en tvångsåtgärd.
Fastspänd med bälte
Chefsöverläkaren kan bestämma att du ska spännas fast med
ett bälte, men bara om det finns en stor risk att du skadar dig
själv eller någon annan person allvarligt. Du får aldrig hållas
fastspänd längre än vad som är absolut nödvändigt och vårdpersonal ska finnas i rummet med dig hela tiden.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
17
Fastspänning och avskiljning Huvudregeln är att du endast får vara fastspänd under en kort
tid, det kan vara några timmar. Så fort det inte längre finns anledning att hålla dig fastspänd ska du omedelbart släppas fri.
Fastspänd en längre tid
I extrema undantagsfall får du spännas fast med bälte i mer än
bara några timmar. Det finns ingen regel som säger vad som är
det absolut längsta antalet timmar du får vara fastspänd. Men
du får bara spännas fast så länge det finns en omedelbar fara
för att du skadar dig själv eller någon annan allvarligt.
Om du ska vara fastspänd längre tid än fyra timmar ska en
läkare undersöka dig.
Avskiljning; stanna på rummet
Om ditt beteende är så störande att det är väldigt svårt att
vårda andra patienter får chefsöverläkaren besluta att du ska
avskiljas.
Det betyder att du blir inlåst eller hindrad att lämna ett rum.
Men vårdpersonalen ska titta till dig med jämna mellanrum.
Ett beslut om avskiljning gäller i högst åtta timmar. Det finns
ingen gräns för hur många beslut chefsöverläkaren får ta.
Så fort du inte längre gör det väldigt svårt att vårda andra
patienter ska du omedelbart släppas fri.
Avskild en längre tid
I extrema undantagsfall får chefsöverläkaren besluta att du ska
hållas avskild längre än åtta timmar i följd. Om du ska vara
avskiljd längre tid än 8 timmar ska en läkare undersöka dig.
18
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
!
För att få avskiljning räcker det
inte med att vara irriterande.
Du måste störa andras vård
på ett allvarligt sätt
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
19
Så tas beslut
om tvångsvård
Polisen kan omhänderta
Polisen kan omhänderta dig för att se till att du får hjälp av
vårdpersonal. Det kan de göra om de tror att du mår mycket
dåligt psykiskt och behöver omedelbar hjälp eller att du är
farlig för någon annan.
Två läkarundersökningar
Om en läkare tror att du behöver tvångsvård kan han eller hon
skriva ett vårdintyg. Innan intyget skrivs ska läkaren undersöka dig, beskriva dina besvär och berätta för dig varför du
behöver vård.
När du har fått ett vårdintyg måste en till läkare undersöka dig
för att du ska kunna tvångsvårdas.
Chefsöverläkare beslutar om tvångsvård
En chefsöverläkare kan besluta att du ska vårdas mot din vilja
om de tre kraven för tvångsvård är uppfyllda. Utifrån det
beslutet får din tvångsvård pågå i högst fyra veckor från att du
skrivs in.
Du kan överklaga beslutet om tvångsvård
till förvaltningsrätten.
20
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Vård enligt LPT
Förvaltningsrätten kan förlänga vårdtiden
Förvaltningsrätten kan besluta att den slutna tvångsvården
ska fortsätta under längre tid eller att du istället ska få öppen tvångsvård. Domstolen kan också ta beslut om att du inte
längre behöver tvångsvård. Med ett beslut från förvaltningsrätten får din tvångsvård pågå i högst fyra månader från att du
skrivs in.
Förvaltningsrätten kan fortsätta förlänga
Förvaltningsrätten kan sedan besluta att den öppna eller slutna
tvångsvården ska fortsätta ännu längre. Den får pågå under
högst sex månader räknat från domstolens senaste beslut.
Det finns ingen gräns för hur många gånger förvaltningsrätten
kan förlänga tvångsvården.
Du kan överklaga förvaltningsrättens beslut
till kammarrätten.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
21
22
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Du har rätt
att överklaga
Vård enligt LPT
Vissa beslut kan du överklaga
Om du tycker att beslut som tas om din vård är fel
kan du protestera till en domstol, det kallas att
överklaga. Men alla beslut går inte att överklaga.
Du kan överklaga chefsöverläkarens beslut att
tvångsvårda dig.
Du kan även överklaga andra beslut du tycker
är felaktiga. Som att du inte får använda telefon
eller dator, eller att du inte får permission.
Du kan inte överklaga beslut om fastspänning i bälte,
avskiljning eller de mediciner du får.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
23
Du har rätt att överklaga
Personalen ska berätta hur du överklagar
Personalen ska berätta för dig vilka beslut du kan överklaga.
De ska också underlätta för dig att överklaga, genom att berätta hur man gör och hur man skriver en överklagan.
Du överklagar till en domstol
Om du vill överklaga chefsöverläkarens beslut gör du det till
en domstol som heter förvaltningsrätten. Om förvaltningsrätten tycker att chefsöverläkaren har gjort rätt så kallas det att
du får avslag. Om du vill fortsätta att överklaga till en högre
domstol så gör du det till kammarrätten.
Du har rätt till ett offentligt biträde
Om du överklagar ett beslut till förvaltningsrätten ska de i
vissa fall se till att du får kontakt med en person som kallas
offentligt biträde. Det är en vuxen person som hjälper dig att
överklaga och att ha kontakt med domstolen.
Det kostar ingenting att få hjälp av ett offentligt biträde. Om
du vill ha ett offentligt biträde kan du skriva det när du överklagar till förvaltningsrätten.
Ditt offentliga biträde kan också hjälpa dig att fortsätta överklaga beslut till kammarrätten.
24
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Lagar och regler
Det här gäller
för alla barn
I hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientlagen och patientsäkerhetslagen (PSL) finns bestämmelser som gäller för alla
patienter i svensk vård.
Särskilda regler för tvångsvård finns i två andra lagar; lagen
om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).
Barns övergripande rättigheter finns i FN:s konvention om
barnets rättigheter.
Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och
sekretesslagen (OSL).
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
25
Om du är missnöjd
eller har frågor
I första hand kan du alltid prata med din vårdpersonal, läkare
eller stödperson. De är där för att hjälpa dig och ansvarar för
att du får god vård.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO
Om du tycker att personalen inte lyssnar på dig eller att dina
rättigheter inte respekteras, kan du vända dig till Inspektionen
för vård och omsorg (IVO).
Barnlinjen har telefonnummer 020-120 06 06.
Den är öppen alla vardagar klockan 12–19.
När linjen är stängd kan du lämna meddelande på telefonsvararen eller mejla till beratta@ivo.se.
Du har rätt att vara anonym.
www.ivo.se/beratta
Patientnämnden
Landstingets patientnämnd ska ge dig den information och
hjälp du behöver för att kunna ta till vara dina intressen i
vården. De utser också stödperson om du vill ha det. Hur du
kontaktar patientnämnden kan vårdpersonalen berätta för dig.
26
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
Det här gäller
för alla barn
Polisen
Om du anser att någon har begått ett brott mot dig, som misshandel eller sexuellt utnyttjande, kan du göra en polisanmälan.
Socialstyrelsen
Till Socialstyrelsens upplysningstjänst kan du ringa för att få
reda på vad det står i lagen om sjukvård och socialtjänst.
Ring 075-247 30 00 och be att få prata med upplysningstjänsten.
Justitieombudsmannen
Om du tycker att du eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller någon som jobbar där kan du klaga
till Justitieombudsmannen (JO). De granskar att myndigheterna arbetar enligt de lagar och regler som gäller.
DINA RÄTTIGHETER UNDER TVÅNGSVÅRD
SOCIALSTYRELSEN
27
Du har alltid rättigheter i vården,
även när du vårdas under tvång enligt
lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
I den här broschyren berättar vi
om rättigheter du har och i vilka
speciella fall tvång kan användas.