Respekt Trygghet Ansvar Mångfald Empati

Respekt
Trygghet
Ansvar
Mångfald
Empati
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.1 Vision och ledord
s. 3
1.2 LAGAR OCH STYRDOKUMENT
s. 3
1.3 Definitioner
s. 4
2. FÖRVÄNTANSDOKUMENT
s. 5
3. Årlig plan för att förhindra och förebygga kränkande behandling.
s. 6
4. Förebyggande åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling.
s. 7
5. Nulägesanalys
s. 7
6. Övrigt pågående arbete för att främja likabehandling på skolan.
s. 9
7. Handlingsplan vid misstanke om diskriminering, trakasserier och/eller
kränkande behandling.
s. 10
8. Gunnesboskolans trygghetsteam.
s. 12
10. Ordningsregler och åtgärder.
s. 13
2
1. VISION
1.1Vision för skolområdet Gunnesbo/Nöbbelöv
•
•
•
•
Förskolan, skolan och fritidshemmen är en trygg miljö för alla, fri från diskriminering och
kränkande behandling och präglas av respekt för människors olikheter.
Alla går till förskolan, skolan och fritidshemmen och känner glädje och trygghet
Alla på förskolan, skolan och fritidshemmen vågar se, vågar säga ifrån och vågar bry sig!
Alla pratar med varandra - inte om varandra!
Gunnesboskolans fem ledord är:
Respekt: jag bemöter andra med artighet och acceptans.
Trygghet: jag känner mig säker och kan lita på min omgivning.
Ansvar: jag gör det jag ska och står för det jag gör.
Empati: jag kan leva mig in i hur andra känner och mår.
Mångfald: jag känner stolthet för min egen kultur och respekterar andra kulturer.
1.2 LAGAR OCH STYRDOKUMENT
Diskrimineringslag (2008:567)
§1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Skollagen (2010:800) 1 kap. 5§ (utdrag)
Utbildningen i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människors okränkbarhet, individens frihet och
integritet, allas människors lika värden, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling.
Skollagen (2010:800) 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling. (utdrag)
7§ Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och
elever utsätts för kränkande behandling.
10§ En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektor. En förskolechef eller en rektor som får kännedom
om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
3
1.3 DEFINITIONER
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas indirekt
diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev. Om till exempel alla elever serveras samma
mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till en av de
skyddade diskrimineringsgrunderna: kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet
och religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Kränkande behandling är en kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till
diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är
mobbning. Kränkningar kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar)
psykosociala (utfrysningar, blickar)
texter och bilder (sms, mms, msn, webcommunities med mera)
materiellt (förstörelse av kläder, böcker etc)
4
2. FÖRVÄNTANSDOKUMENT
Förväntningar människor emellan skall vara ömsesidiga och tydliga. Dokumentet ligger till
grund för hela likabehandlingsarbetet.
2.1 Det här kan ni förvänta er av Gunnesboskolans skolledning:
•
•
•
•
•
Att vi ansvarar för att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och kränkande behandling inte är tillåtet på skolan.
Att vi ansvarar för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja alla elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering i enlighet med de sex
diskrimineringspunkterna.
Att vi ansvarar för att utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om
att diskriminering eller kränkande behandling förekommer.
Att vi ansvarar för att skolpersonal har gemensamma rutiner när de dokumenterar
anmäld/upptäckt diskriminering och kränkande behandling.
Att vi ansvarar för att likabehandlingsplanen årligen utvärderas och revideras i samarbete
med personal och elever.
2.2 Det här kan ni förvänta er av Gunnesboskolans personal:
•
•
•
•
•
•
Att alla barn blir sedda utifrån sina förutsättningar och behov.
Att vi alltid agerar som goda förebilder.
Att alla samarbetar och har ett gemensamt ansvar för alla barn.
Att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö.
Att vi ingriper mot alla former av kränkningar.
Att vi bemöter alla barn och vuxna med respekt.
2.3 Våra förväntningar på Er föräldrar:
•
•
•
•
•
•
Att du hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet.
Att barnet är utvilat och har ätit frukost innan skoldagen börjar.
Att du ställer upp på skolans ordningsregler.
Att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkar illa ut i skolan.
Att du meddelar oss om ditt barn är frånvarande på skoltid/fritidstid.
Att du tillsammans med ditt barn försöker lösa konflikter som har uppstått utanför skoltid.
2.4 Våra förväntningar på dig som elev:
•
•
•
•
•
Att du följer de regler som vi tillsammans har utarbetat
Att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut.
Att du använder ett vårdat språk.
Att du bemöter alla med hänsyn och respekt.
Att du tar ansvar för dina arbetsuppgifter och hemuppgifter.
5
3. ÅRLIG PLAN FÖR ATT FÖRHINDRA OCH FÖREBYGGA KRÄNKANDE
BEHANDLING
Skolans kartläggning, målsättning, åtgärder och utvärdering förebygger och främjar
arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggning
På skolan genomförs: trivselenkäter, utvecklingssamtal, hälsosamtal, klassråd, elevråd och
sociogram.
Tidpunkt
Enkäter genomförs på skola/fritids en gång per läsår.
Utvecklingssamtal hålls i alla klasser varje termin.
Klassråd hålls i varje klass en gång i veckan.
Elevråd hålls på skolan ungefär varannan vecka och pratbubblan hålls i en del klasser varje vecka.
Sociogram utförs på fritids och resultatet sammanställs i slutet av terminen.
Målsättning
Skolans målsättning är att alla elever ska känna sig trygga och bli sedda i skolan.
Åtgärder
Efter trygghetsenkäterna följer trygghetsteamet upp resultatet och har samtal med berörda elever.
Varje höst genomförs en likabehandlingsvecka där skolans värdegrund aktualiseras, temat på
likabehandlingsveckan varierar utifrån de behov som framkommer i enkäter och anmälningar om
kränkande behandling.
Vid kränkande behandling inlämnas dokumentation och anmälan till skolledning. Åtgärd och
uppföljning dokumenteras på samma blankett (bilaga).
Möten i trygghetsteamet hålls vid behov eller ca en gång per månad.
Rastvaktsschema för personal finns på skolan, personal finns även i omklädningsrum före och
efter idrotten.
Personal äter tillsammans med eleverna i matsalen.
Resurstilldelning
Ansvaret för att trivselenkäterna genomförs och utvärderas ligger hos trygghetsteamet.
Skolledningen ansvarar för att eventuella ekonomiska resurser finns medräknade i skolans budget.
Ansvar
Rektor ansvarar för att tid och resurser finns för att genomföra enkäterna.
Rektor ansvarar för att all personal vet hur en anmälan om kränkande behandling görs.
Rektor ansvarar för att trygghetsteamet håller regelbundna möten.
Arbetslaget ansvarar för att rastvaktsschema upprättas.
Arbetslaget ansvarar för att det alltid finns personal som äter tillsammans med eleverna i
matsalen.
6
Uppföljning och utvärdering
Rektor tillsammans med trygghetsteamet ansvarar för att utvärdering och uppföljning av enkäten
genomförs i varje arbetslag.
4. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER mot diskriminering och kränkande behandling
Enligt skolverkets allmänna råd bör likabehandlingsplanen innehålla en beskrivning av hur
planen skall göras känd och förankras i hela verksamheten och hos elevens vårdnadshavare.
Mål
Gunnesboskolans likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling samt
likabehandlingsarbete skall göras känt för alla anställda på skolan, vikarier, eleverna och deras
vårdnadshavare.
Åtgärder
Trivselenkät för F-5 på Gunnesbo övre, genomförs en gång per läsår. Enkäten utvärderas och
analyseras av trygghetsteamet och arbetslagen i anslutning till genomförandet.
Varje hösttermin genomförs en likabehandlingsvecka där alla elever och vuxna på skolan deltar.
Vidare behandlas likabehandlingsplanen i klasserna, på fritids, på föräldramöten, i kvalitets – och
utvecklingsgruppen och på en arbetsplatsträff.
Likabehandlingsplanen läggs också ut på skolans hemsida och skickas hem med väskposten.
Vikarierande personal informeras om likabehandlingsplanen, skolans regler och hur man
rapporterar kränkande behandling.
Utvärdering och revidering
Likabehandlingsplanen är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.
Utvärdering för personalens del sker under vårterminen.
För elevernas del sker utvärdering på klassråd och elevråd.
Vårdnadshavarna utvärderar i kvalitets – och utvecklingsgruppen.
Tidpunkt
Varje läsår.
Ansvar
Rektor och pedagoger på skolan.
7
5. NULÄGESANALYS
Denna del av likabehandlingsplanen revideras varje läsår, eventuella ändringar läggs ut på
skolans hemsida under likabehandlingsplanen.
Kränkande behandling
Anmälan om och dokumentationen av kränkande behandling följs upp av rektor och arbetslag.
I anslutning till utvecklingssamtal tas eventuella anmälningar om kränkande behandling upp.
Utvärdering
En likabehandlingsvecka med mål att få inblick i olika funktionsnedsättningar har genomförts ht
2014.
Trivselenkäten för 2014/15 har genomförts och utvärderats. Enkäten 3-5 visade att 99% trivdes i
skolan och att 97% har kompisar i skolan. Enkäten F- 2 visade att 98% trivs i skolan och att 100%
har kompisar i skolan. Trygghetsteamet analyserar trivselenkäten och pratar med berörda elever,
fortgår.
Anmälningar om kränkningar som kommer till trygghetsteamet från enskilda elever, lärare eller
arbetslag följs upp, fortgående arbete.
Dokumentation av kränkande behandling lämnas till rektor som analyserar och följer upp
händelserna, fortgående arbete.
Ansvar
Trygghetsteamet och rektor
Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet, och ålder
Gunnesboskolan har en likabehandlingsplan som vänder sig mot diskriminering och kränkande
behandling.
Kartläggning
I trivselenkäten tas diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion och annan
trosuppfattning och funktionshinder upp.
Angående diskrimineringsgrunderna: könsöverskridande identitet, sexuell läggning och ålder är
de inte i dagsläget relevanta frågor för F-5 på Gunnesboskolan.
Mål
Att i alla klasser jobba för att tydliggöra frågeställningarna gällande kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning och funktionshinder.
8
Åtgärder
Frågorna har omformulerats av trygghetsteamet.
Ansvar
Trygghetsteamet och rektor
Nytt mål för läsåret 2014/15
Inkomna anmälningar om kränkande behandling under läsåret 2014/15
Under vt 2014 och ht 2014 har 40 anmälningar kommit in till rektor. Merparten av dessa handlar
om fysiskt våld och några om verbalt.
De inkomna anmälningarna åtgärdas och arkiveras på skolan, ett exemplar skickas också till
huvudmannen för kännedom och arkivering.
I anmälningarna framkommer att det sker många verbala kränkningar bland eleverna på
Gunnesbo övre.
Mål
Tryggare raster med bland annat rastaktivitet för eleverna.
Handlingsplan för läsåret 2014/2015
Mål
Åtgärd
Ansvarig
Trygga raster
Rastvaktsschema Arbetslag och
med aktiva
skolledning
rastvakter.
Erbjudande om
styrda
rastaktiviteter
för eleverna
vissa dagar.
När
Vid skolstart
Utvärderas
Juni 2015
Utvärdering
Målet utvärderas, vid läsårets slut, tillsammans med eleverna i samtliga klasser och för
personalen under junidagarna 2015.
Ansvar
Alla vuxna, trygghetsteamet och rektor.
9
6. ÖVRIGT PÅGÅENDE ARBETE FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING PÅ
SKOLAN
Utbildning/utveckling. En av skolans pedagoger har utbildats i likabehandlingsarbetet på
Malmö högskola i kurserna: Värdegrund och likabehandling i teori och praktik 7,5 hp (2010) och
Hedersrelaterad problematik(2013).
Gunnesboskolans personal arbetar på olika sätt, till exempel med pedagogiskt drama,
värderingsövningar och samtal, för att förebygga ohälsa och mobbing bland barnen.
Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor genom samtal som pågår kontinuerligt i klasserna och i
personalgruppen.
Alla pedagoger på skolan har tagit del av och diskuterat ”Arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling” (skolverkets allmänna råd).
Skolans ledord: Respekt, Empati, Mångfald, Trygghet och Ansvar arbetar vi kontinuerligt
med i klasserna.
Trygghetsteamet. En grupp bestående av rektor och pedagoger från olika arbetslag träffas
kontinuerligt och jobbar aktivt med trygghetsfrågor och antimobbningsfrågor.
Regler och konsekvenser. Inför varje läsår utvärderas, omarbetas och fastställs ordningsregler
som ska gälla i skolan t ex i klassrum, på raster och i matsal. Detta görs av pedagoger, elever och
föräldrar. Reglerna skickas hem och skrivs under av varje elev och dess vårdnadshavare. Därefter
anslås reglerna på skolan i t ex klassrum och matsal.
Pedagogiskt drama och värderingsövningar. I många klasser arbetar man med pedagogiskt
drama och olika värderingsövningar.
Elevråd. Varannan vecka har elevrådet möte där man diskuterar trivsel och andra
värdegrundsfrågor. En gång per termin deltar rektor på elevrådet där resultatet av trivselenkäten
gås igenom och diskuteras.
Temaveckor/dagar. Ett par veckor varje läsår arbetar alla på Gunnesboskolan med
likabehandling och mångfald.
10
7. HANDLINGSPLAN VID MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER
OCH/ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING. NÄR ELEVER KRÄNKER ELEVER.
Kännetecken hos den utsatte/utövare- se bilaga 3
1. Skolpersonal får information om misstänkt diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling, från elev, barn, förälder eller annan person. Använd bilaga 1 (pedagogen)
2. Rapport lämnas till rektor. (pedagogen)
3. Pedagogerna undersöker genom samtal med de inblandade barnen om det är diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling. Viktigt att den utsatta elevens upplevelser
tas på allvar. (pedagogen)
4. Vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling beslutar
pedagogen om anmälan ska ske till trygghetsteamet. (pedagogen)
5. Berörda föräldrar informeras. (pedagogen)
6. Åtgärder vidtas för att häva situationen och eventuella uppföljningar och tidpunkter för
dessa fastställs. (pedagogen)
Handlingsplan när personal kränker elev.
Personalen förbinder sig att i sin yrkesutövning gestalta och förmedla de värden som skolan ska
arbeta för:
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta…
(Lgr 11)
1. En anställd som upplever att en kollega eller annan vuxen kränker elev ska omedelbart
prata med den som agerat tvivelaktigt. Viktigt att elevens upplevelser tas på allvar.
2. Rapportera kränkningen till Rektor som dokumenterar, kallar till samtal och fyller i
händelserapport. ( bilaga 1)
3. Vid upprepade kränkningar av elev ska Rektor kontaktas direkt och Rektor utreder vad som
hänt. Samtal med berörd elev ska ske i förälders närvaro. Om så bedöms kontaktas
polismyndigheten och arbetsmiljöverket.
11
Arbetsgång/åtgärder vid elevers dåliga uppförande som inte bedöms som kränkande,
diskriminering eller trakasserier.
1. Direkt tillsägelse (all personal)
2. Allvarssamtal med eleven i enrum (all personal)
3. Medlingssamtal, samtal med alla inblandade för att medvetandegöra allas upplevelser.
(all personal)
3. Vid upprepade händelser se ”Handlingsplan vid misstanke om diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling”.
Vid medlingssamtal ska personalen lägga stor vikt vid att alla inblandades upplevelser tas på
allvar och att det skapas en miljö där alla kommer till tals.
12
8 . GUNNESBOSKOLANS TRYGGHETSTEAM
Gunnesboskolans trygghetsteam består av personal som arbetar med barn och elever
år F – 5. Sammankallande i trygghetsteamet är rektor.
Veronika Pierreville, Rektor
veronika.pierreville@lund.se
046 - 35 79 66
Eva Axelsson, Elevassistent
Eva.axelsson@lund.se
Annika Prahl, Elevassistent
Annika.prahl@lund.se
Maria Levin, Lärare
maria.levin@lund.se
Lina Hedhill, SvA –lärare
Lina.hedhill@lund.se
Clara Graumann, förskollärare
Clara.graumann@lund.se
Gun Bauhn, förskollärare
Gun.bauhn@lund.se
Eva Svärd, barnskötare
Eva.svard@lund.se
Pernilla Olofsson, lärare
Pernilla.olofsson@utb.lund.se
Andra användbara telefonnummer:
Kajsa Holmberg, skolsköterska
Annika Sannerstedt, Socialsekreterare
Kjell Alsanius, Skolpsykolog
046 – 35 75 64
046 – 35 79 57
046 - 35 76 58
13
Gunnesboskolan F-5
bilaga 2
Ordningsregler och åtgärder
Allmänna
•
Under skoldagen och fritidshemstid befinner jag mig innanför skolans gränser
•
Jag ägnar mig åt lekar som inte skadar någon eller något
•
Jag är en god kamrat och bemöter mina kompisar och vuxna med ömsesidig respekt
utan svordomar och andra nedvärderande uttryck
Åtgärd: dokumentation enligt plan mot kränkande behandling
•
Jag håller mobiltelefon, Ipod med mera avstängd under skoldagen och på fritids.
Vid speciella överenskommelser samt i undervisningssyfte får mobiltelefon med
mera användas.
Åtgärd: mobiltelefoner och liknande som används på ett störande sätt
omhändertas
•
Jag hjälper till att hålla skolan ren, snygg och ansvarar för mina egna saker
Åtgärd: elev blir ansvarig för att städa upp och kan i vissa fall bli
ersättningsskyldig
Ute
•
Inom skolans område går jag till fots. Cyklar, inlines och dylikt placeras på anvisad
plats
•
Jag spelar boll och kastar snöboll på anvisad plats
Inne
•
Jag ger mina klasskamrater arbetsro
Åtgärd: om elev uppträder störande kan elev visas ut ur klassrummet
•
Jag kommer i tid till skolan
•
Jag har med mig det som jag behöver till skolarbetet
Generella åtgärder
Samtal med elev samt att vid återkommande avvikelser från ordningsreglerna kontaktas
vårdnadshavare
14
Eventuella kännetecken hos den utsatte/utövaren: ·
bilaga 3
Den utsatte:
Utövaren:
Nedstämdhet, magont, huvudvärk
Dålig aptit och ofta sjukanmäld
Aggressivt beteende
Har inga eller få vänner.
Positivt inställd till våld.
Trasiga och ofta nedsmutsade kläder.
Har starkt behov att dominera andra.
Blyertsstreck eller sönderrivna böcker.
Saknar empati.
Ovilja att berätta om skolan,
Är mer populär än den utsatte.
Håller sig i närheten av vuxna.
Har ofta tre till fem kamrater omkring sig.
Överdrivet clownbeteende.
Är fysiskt/psykiskt starkare än den utsatte.
Ovilja att gå till skolan.
Blåmärken på kroppen.
Gråter och drar sig undan vid angrepp.
Försämrade skolresultat.
Dröjer sig ofta kvar i klassrummet, och är
orolig och okoncentrerad inför eller efter rasten.
Uppgiven: ” ingen idé”
Passiv: ”vill inte”, ”ingen lust”, ”orkar inte”.
Håglös, tystlåten och grubblande.
Håller sig under de andra, går eller står för sig själv.
15
LITTERATURTIPS
För personal och föräldrar:
•
•
•
•
Mobbning i skolan
Utstött
Inneslutning och uteslutning
Fem gånger mer kärlek
Dan Olweus
Christina Thors
Marie Wrethander Bliding
Martin Forster
Skönlitteratur vuxen/tonår:
•
•
•
•
•
•
Ondskan
Låt den rätte komma in
Tusen strålande solar
Pepparkakshuset
En komikers uppväxt
Ett Ufo gör entre
Jan Guillo
John Ajvide Lindqvist
Khaled Hosseini
Carin Gerhardsen
Jonas Gardell
Jonas Gardell
Skönlitteratur för högläsning och diskussion med barn 6-11 år:
•
•
•
•
•
•
•
Pricken
Lill-Zlatan och morbror raring
Världens elakaste fröken
Lägerhästarnas natt
Svarta kängor med gul söm
Gabriella, stjärna eller fiende
Leka tre
Magret Rey
Pija Lindenbaum
Petter Lidbeck
Erik Eriksson
Mårten Melin
Anna Charlotta Gunnarsson
Carin och Stina Wirsèn
Filmtips
•
•
•
•
”Det finns bara en Jimmy Grimble”
”Elina- som om jag inte fanns
”Lejontämjaren”
”Ondskan”
16