Gerd Ahlström-Föreläsning ETIK SSK Termin 1

2015-02-04
Introduktion till etik i
omvårdnaden
GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA
OCH PERSONCENTRERAD VÅRD
Innebörden av Etik och Moral idag
(Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/
Etik står för den
systematiska reflektionen
över mänskliga värderingar
och handlingar och motiven
för dessa. Utmärks av att
man försöker ge skäl till
varför man handlar som
man gör eller varför man
valt de värden man valt.
Moral rör människans
praktiska och faktiska
handlande. Det är alltså
den handlande personen
eller personens konkreta
handling som är moralisk
eller omoralisk.
Etisk modell med fyra principer
(Beauchamp och Childress 2009)
Göra
gott
Icke
skada
Autonomi
Rättvise
Etik handlar i hög
grad om att lära
sig reflektera,
argumentera och
rättfärdiga varför
vi väljer att
handla på vissa
sätt i stället för på
andra sätt.
1
2015-02-04
Reflektion
Egen reflektion
• Hur handlade jag? Varför?
• Vad kände jag? Varför?
• Vad tänkte jag? Varför?
Gruppreflektion
Etikombud
Dialogtorg, eller etikforum
Etikronder
Grund till etiska problem i omvårdnad
Makt ”övertag”: Att
personalen alltid har mer
makt, äger kunskap om
patientens hälsa, och
befinner sig i sin egen
institutionella miljö. Har en
kollektiv samhörighet med
facktermer och gemensam
medicinsk kompetens.
Paternalism rätt att till viss
del styra andras liv för
deras eget bästa.
Sårbarhet: Patienten är
beroende av sjuksköterskan/
personalen för att klara sitt
dagliga liv och överlevnad.
Behöver kunskapen som
personalen har.
Är i främmande miljö, skild
från egna hemmet och sin
nära familj och sociala
nätverk.
Förstår ej facktermer och
det medicinska språket
Sårbarhet som grund till etiska problem
i omvårdnad
Att patienterna ofta inte
är ”beslutskompetenta”
på grund av chock,
förvirring, sänkt kognitiv
förmåga eller demens.
Anhörigas kan dölja
egen sorg, utmattning
och patientens vilja
döljs.
Nära kroppskontakter vid
personlig vård berör det mest
intima.
Skamliga känslor och social
tabu vid urinläckage, avföring,
kräkningar, slem och svett.
2
2015-02-04
Värdegrunden
beskriver, utifrån en
humanistisk
människosyn,
centrala värden
av betydelse för
omvårdnad.
En värdegrund ska
genomsyra
verksamheten och
ha en tydlig koppling
till vardagsarbetet.
En värdegrund är ett gemensamt förhållningssätt,
en gemensam etisk plattform som grund för det
dagliga arbetet.
Omvårdnad bygger på en
humanistisk grundsyn:
människan betraktas som
en fri individ som har
förmåga att göra val och
ta ansvar och förstås både
som en generell och unik
varelse. Människan är
unik och ska bemötas
individuellt efter sina unika
förutsättningar.
En värdegrund
Får inte innehålla värden som är
exkluderande för någon,
beroende på
ålder,
hudfärg,
trosuppfattning,
kultur,
funktionsnedsättning,
sexuell läggning etc.
3
2015-02-04
De centrala värdena i omvårdnadens
värdegrund
Respekt
för det
sårbara
Värdighet
Integritet
Hälsa och
minskad
lidande
Hopp och
mening
Självbestämmande
Upplevelse
av tillit
Respekt för det sårbara
• Människans sårbarhet utmanas särskilt i svåra
livssituationer i samband med beroende och ohälsa.
• Sårbarhet innefattar både den biologiska sårbarheten, där
kroppen är utsatt för fysiska ingrepp eller övergrepp, den
sociala sårbarheten som omfattar människors utsikter och
handlingsmöjligheter samt den kulturella sårbarheten som
handlar om traditioner och värdeuppfattningar.
• Genom olika sätt att värna och respektera människors
sårbarhet kan också människans värdighet värnas och
respekteras.
Respekt för värdighet
• Refererar till alla människors lika värde.
• Oavsett yttre omständigheter ska en personen bemötas
med full respekt för hennes absoluta värde och hennes
sätt att skapa ett meningsfullt liv på sina egna villkor.
Denna respekt innefattar också respekt för personens rätt
till sina upplevelser.
• Respekten för patientens värdighet är betydelsefull i möten
och samtal mellan vårdare och patient eftersom samtalen
inte enbart handlar om utbyte av information utan också
om att visa omtanke om den andra.
4
2015-02-04
Respekt för integritet
• Integritet betyder hel och okränkbar. Det som utmärker
integriteten är att den inte upphör för att man själv inte
förmår hävda den.
• Respekt för integriteten definieras ofta som respekt för
patienten som person, lyhördhet för människors
olikheter och lyhördhet för människors sårbarhet.
• Respekten för patientens integritet innebär att
sjuksköterskan/vårdaren tar hänsyn till patientens
livshistoria, livssammanhang och kulturella
värdenormer.
Respekt för självbestämmande/autonomi
• Respekt för patientens självbestämmande inkluderar
patientens rätt till information och kravet på informerat
samtycke vid vård och behandling.
• När patientens förmåga till självbestämmande av olika
anledningar är nedsatt så har vårdaren ett ännu större
ansvar att så långt det är möjligt främja patientens
förmåga till självbestämmande.
• En patient kan också vara oförmögen att använda sin rätt
till självbestämmande på grund av fysiska och kognitiva
funktionsnedsättningar, medvetslöshet eller demens. Små
barn kan vara delvis oförmögna att använda sin rätt till
självbestämmande, då är vårdnadshavarens viktig.
Upplevelse av tillit
• Upplevelsen av tillit är involverat i alla mänskliga möten
och kan beskrivas inom tre områden: tilliten till sig själv,
tilliten till andra och tilliten till system. Tillit är en
grundhållning som växer fram genom livet. Tilliten till sig
själv och andra skapar grundförutsättningar för närhet
och delande av erfarenheter.
• Genom tolerans mot varandra kan tilliten skapas och
växa. I en vårdrelation kan tilliten därmed beskrivas
som en förutsättning för att patienten skall kunna
anförtro sig åt vårdaren. En känsla av tillit i
vårdrelationen kan växa fram genom vårdarens
öppenhet, engagemang, förtroende och pålitlighet.
5
2015-02-04
Upplevelse av hopp
• Hoppet är alltid närvarande, men kommer i förgrunden
när man är svårt sjuk, eller har ont. Samtidigt finns ”ickehopp”, hopplöshet och misströstan. I svåra situationer,
även i livets allra sista tid/dygn kan hoppet för många
människor utgöra en källa till förtröstan och glädje.
• Hopp är en drivkraft som innehåller en önskan, vägran
och längtan och är att inte ge upp, motsatsen innebär att
man inte finner livet värt att levas.
• Sjuksköterskan/vårdaren ska stödja patientens
upplevelse av hopp, oavsett vilket tillstånd eller livsfas
hon/han befinner sig i. Patientens behov av hopp kan
ibland stå i kontrast till vårdarens kunskap om
ohälsotillståndet.
Upplevelse av mening
• I samband med ohälsa och lidande ställs människan ofta
inför frågor om vad som är viktigt och oviktigt i livet, vad
som är väsentligt och oväsentligt, kort sagt vad som är
meningsfullt och meningslöst.
• Olika personers hållning och inställning till livet har
betydelse för upplevelsen av meningsfullhet. Det är
endast människan som kan omvandla lidandet till en
uppgift och Viktor Frankl menar att det inte finns någon
livssituation som är helt meningslös.
• I personliga samtalen kan sjuksköterskan stödja
patienten att finna mening i situationen.
6