Dokumentation från BUP-kongressen i Linköping 2015

Bup-kongressen 2015
– tema skola
XX TEMA SKOLA
Malin Gren Landell hade satt samman programmet och agerade dessutom huvud­
moderator för Bup-kongressen 2015.
Statssekreterare Helene Öberg från Utbildningsdeparte­
mentet berättade att tidiga insatser, en jämlik skola och
läraryrkets attraktivitet är de tre prioriteringar de arbetar
efter i departementet.
Med skolan som tema och högintressanta namn på
programmet, lockade Bup-kongressen 2015 rekord­publik.
Under två dagar fick 950 deltagare lyssna till såväl internationella toppnamn som de mest fram­stående svenska
forskarna på området.
Fullsatta föreläsningar och symposier tog upp ämnen
som ätstörningar, hjärnans utveckling, mobbning och
suicid­prevention. Och i pauserna fortsatte deltagarna
diskussionerna med både gamla och nya bekantskaper.
Precis som det ska vara på en riktigt bra kongress.
Skådespelerskan Maria Norah gav en gripande bild av hur oerhört
mycket hennes skolkurator hade betytt för henne som ung.
2
Av de 27 postrar som hade anmälts till årets kongress fick två pris för bästa pos­
ter. Lotta Omma från Bup Gällivare (till vänster) fick pris för postern ”Ung same i
Sverige” och Elin Nylander, Göteborgs universitet (till höger) fick pris för postern
”Ettårsuppföljning av barn med adhd”. Priset delades ut av Maria Unenge Haller­
bäck, vetenskaplig sekreterare i SFBUP (mitten).
Bup-kongressen 2015 – tema skola
XX TEMA SKOLA
Helping behaviorally challenging students
Dr. Ross W. Greene, PhD, Harvard Medical School
Lös problemet – tillsammans med barnet
För att hjälpa barn med utmanande beteenden måste vuxna sluta fokusera på beteendet och i stället lösa
det bakomliggande problemet – tillsammans med barnet. Det budskapet levererade Ross W Greene i sitt
öppningsanförande under BUP-kongressen.
Alla barn sköter sig om de kan. Det är den allra viktigaste kunskapen för den som vill förstå och hjälpa stökiga och utmanande barn, menar Ross Greene. Om ett barn inte sköter sig,
så beror det inte på att det saknar vilja utan på att det saknar
vissa förmågor. Och för att hjälpa barnet måste man se vilka
förmågor det saknar och vilka problem det orsakar.
– Vi har fokuserat för mycket på barnens beteende och på att
få barnen att vilja sköta sig, menar Ross Greene. Vi måste titta
uppströms i stället för nedströms. Time-out, avstängning eller
klistermärken utvecklar inte barnens förmågor.
– I stället måste vi arbeta proaktivt och lösa problemen. Vi
behöver identifiera vilka förmågor barnet saknar och lära dem
de förmågorna. Och den goda nyheten är att vi inte behöver
göra det själva, vi har världens bästa partner i det arbetet –
barnet.
Arbeta tillsammans
Ross Greene kallar sin modell ”Collaborate and proactive solutions”. Han menar att problemen måste lösas tillsammans
med barnet och att barnet kommer att vilja vara med, eftersom
det vill göra rätt. Problemen måste också lösas proaktivt, inte
i stundens hetta.
– Många undrar hur de ska kunna arbeta proaktivt när de inte
vet när barnet blir ledset. Men barn är inte oförutsägbara. Vi vet
vad som gör barnet upprört.
Men för att kunna hjälpa barnen måste de professionella vuxna visa förståelse och se till att deras egna känslor inte kommer
i vägen i mötet med barnen.
– Forskningen har hjälpt oss att förstå de här barnen, men
varför återspeglas inte den kunskapen i hur vi hanterar barnen?
När en lärare i ett klassrum säger att barnen inte får gå ut på
rast den vanliga tiden, så reagerar det här barnet och säger att
det går ut ändå.
– När läraren insisterar hårdare och till slut säger att om barnet går ut ändå, så får det inte rast på en månad – då smäller
det. Och det är inte så konstigt, jag brukar säga att det här är
svart-vita personer som lever i en grå värld.
Problemlösning i tre steg
Alla barn sköter sig om de kan. Det var Ross Greenes viktiga budskap.
Bup-kongressen 2015 – tema skola
Ross Greene menar att den stora insikten är att utmanande
barn inte alltid är utmanande. De blir det först när det krävs
förmågor de inte har. Framför allt handlar det om exekutiva
förmågor, kommunikativa förmågor, impulskontroll, kognitiva
förmågor och sociala förmågor.
– För att lösa problemen krävs tre steg. Empatisteget är det
första, där handlar det om att förstå och samla information.
Och den får man från barnet. Nästa steg är att ta in vuxenperspektivet på problemet. Det tredje steget är att bjuda in till
samarbete och tillsammans brainstorma fram lösningar som
båda är nöjda med.
– Det som brukar visa sig i den här modellen är att det vuxna
tror är problemet, nästan aldrig är problemet. De här tre stegen
tar fram det bästa i oss alla. ●
3
XX TEMA SKOLA
School based suicide prevention: results from the SEYLE project
Vladimir Carli, docent vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet
Elevers medvetenhet minskar
självmordsrisk
Att öka skolelevers medvetenhet om psykisk ohälsa och kunskapen om hur man söker hjälp, kan minska antalet
suicidförsök med 50 procent. Det visar det internationella forskningsprojektet SEYLE, som Vladimir Carli från
Karolinska Institutet berättade om på kongressen.
Vladimir Carli är en av forskarna i det stora internationella
forskningsprojektet SEYLE (Saving and Empowering Young
Lives in Europe). Totalt har 11 000 högstadieelever i tolv
europeiska länder ingått i studien. Genom att jämföra tre
olika typer av självmordspreventiva interventioner, har forskargruppen studerat vilken metod som har bäst effekt för att
minska antalet självmordsförsök.
– I ett antal klasser gick vi in och utbildade lärarna för att
de skulle fungera som gate-keepers och upptäcka kriser, berättade Vladimir Carli. I en annan grupp lät vi professionell
personal i barn- och ungdomspsykiatrin göra screeningar för
att upptäcka riskelever.
– I den tredje gruppen arbetade vi direkt med ungdomarna
för att öka deras medvetenhet om psykisk ohälsa och självmordshandlingar, så att de skulle söka hjälp tidigt. Vi hade
också en kontrollgrupp där vi inte gjorde större interventioner
än att sätta upp affischer i klassrummen.
Lyckad metod
Uppföljningar av antal självmordsförsök och antal elever
med allvarliga självmordstankar gjordes efter tre och tolv
månader. Och efter tolv månader visade studien signifikanta
resultat för den tredje metoden; att arbeta direkt med ungdomarna.
– Antalet självmordsförsök för den tredje metoden hade
minskat med 50 procent, berättade Vladimir Carli. Dessutom
visade studien att ungdomarna gillade insatserna.
Ny riskgrupp
Ett resultat av studien är också att en helt ny grupp skolungdomar med förhöjd risk för
självmord upptäcktes, ”den osynliga gruppen” som Vladimir Carli
kallar den. Den gruppen skattar
högt på riskbeteenden som hög
medieanvändning, lite sömn och
låg fysisk aktivitet, men inte på
vanliga riskbeteenden som droger, alkohol och rökning.
– Det här är tonåringar som använder media mer än fem timmar
per dag, som inte sportar och som
sover för lite. De utgjorde nästan 30 procent av den undersökta
gruppen och vi blev överraskade
att de var så många och skattade
så högt. Dessa elever ser inte ut
att ha så hög risk och därför ringer det oftast inga varningsklockor
hos lärare och andra.
– Men den här gruppen hade tre
gånger så hög frekvens av självmordsförsök. Den största risk­
faktorn för dem är att de inte sover tillräckligt. Det är en grupp vi
behöver identifiera på skolorna. ●
Vladimir Carlis studie har omfattat 11 000 elever i tolv europeiska länder.
4
Bup-kongressen 2015 – tema skola
XX TEMA SKOLA
Den moderna skolan och hjärnans utveckling
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap
vid Karolinska Institutet
Flera faktorer styr
hjärnans funktion
Kognitiva funktioner beror på en rad olika faktorer,
inte bara generna. Det innebär att hjärnan
är formbar och att exempelvis arbetsminnet
går att träna upp för att stärka barn med
uppmärksamhetssvårigheter.
– Därför är det så viktigt att vi hittar de barnen tidigt,
poängterade Torkel Klingberg i sin föreläsning.
Adhd, dyslexi eller dyskalkyli är diagnoser som är
problematiska ur ett forskningsperspektiv, eftersom de
inte går att mäta med objektiva, biologiska mått. Ett
alternativt angreppssätt för att studera dessa diagnoser
är därför att studera de funktioner som är associerade
med dem, som exempelvis arbetsminnet när det gäller
adhd.
I grunden fungerar adhd, dyslexi och dyskalkyli på
samma sätt. Det handlar om beteenden som beror på
nedsättningar av olika kognitiva funktioner. Dessa kognitiva funktioner har kopplingar till olika delar av hjärnan och påverkas av både gener och miljöfaktorer.
– Det innebär att det inte går att hitta en genvariant
som direkt påverkar en diagnos, säger Torkel Klingberg.
Man måste lägga pussel mellan olika faktorer för att nå
fram till mer kunskap.
Interaktion mellan arv och miljö
Läsning till exempel, är en komplex färdighet som aktiverar många olika delar i hjärnan, framför allt i tre Arbetsminnet går att träna upp, menar Torkel Klingberg.
olika områden. Torkel Klingberg och hans forskarteam
har upptäckt att personer med dyslexi också har förändringar i nedsatta arbetsminne är det som har störst relevans för deras
hjärnaktiviteten i dessa tre områden. Men det är inte det enda akademiska prestationer.
som påverkar hur dyslexi utvecklas.
– Det finns en normal variation i våra förmågor när det gäl- Går att träna arbetsminnet
ler läsning, vi föds med olika förutsättningar. Det som händer Men arbetsminnet går att förändra. Torkel Klingberg och hans
senare är att vi ser en stark effekt av interaktion mellan genetik forskarteam har gjort ett antal studier där barn med adhd har
och miljö.
fått träna arbetsminnet med programmet Robomemo. Trä– Om man har sämre förutsättningar läser man mindre, och ningen har pågått 35 minuter per dag, fem dagar i veckan i
det förstärker de genetiska effekterna så de blir mer uttalade fem veckor. Och resultaten visar att barnen som genomgick
efter några år i skolan. De med sämre förutsättningar skulle träningen förbättrade både sitt arbetsminne och sin förmåga att
egentligen behöva läsa dubbelt så mycket som de andra bar- följa instruktioner jämfört med kontrollgruppen.
nen.
– Flera studier visar samma resultat, förklarar Torkel KlingNär det gäller adhd är arbetsminnet en kognitiv förmåga som berg. Det går att förbättra arbetsminnet och därmed uppvanligtvis är nedsatt hos personer med diagnosen. Forskning märksamheten som en kognitiv förmåga i det dagliga livet.
visar att de områden i hjärnan som styr arbetsminnet till stora Arbetsminnet påverkas inte bara av generna, utan även av mildelar överlappar de områden som aktiveras vid uppmärksam- jöfaktorer som träning.
het.
– Så det här är inte determistiskt. Därför är det viktigt att vi
– Det betyder att arbetsminnet hänger nära samman med identifierar barnen i riskzonen tidigt så att de får rätt intervenuppmärksamhetssvårigheter, säger Torkel Klingberg. Barns tioner. ●
Bup-kongressen 2015 – tema skola
5
XX TEMA SKOLA
Många trivdes på lyckad middag
Deltagarna minglade glatt inför kvällens middag med laxrulle, kalvinnanlår och bakad choklad på menyn. God mat
tillsammans med acapella-gruppen Men och överraskningen Louise Hoffsten på scen, gjorde kvällen till en succé.
Carl-Göran Svedin, professor vid Bup i Linköping träffade Peter Engelsöy
och Margarita Tuenter från Bup Malmö i vimlet.
Verksamhetschefen vid Bup Linköping Elisabeth Kristiansen, som
ansvarade för årets kongress, ger lite insider-tips till Roger Wester­
lund och Marie Hed Engberg från Bup Gävleborg som arrangerar
kongressen 2017.
Julia Öjebo och Elisabeth Hackelsjö kom
från Råd, Stöd och Hälsa i Linköping.
Från Bup Köping kom ett gäng glada deltagare. Från
vänster Sara Axelsson, Åsa Göransson och Miyabi
Watanabe.
Ett helt gäng från Psykiatripartner Mjölby/Motala. Från vänster Jonna Engstrand, Helena Björäng,
Ksenija Gmajnicki, Rebecca Malm, Rikard Andersson och Emma Pettersson.
6
Sanam Rad från Bup Sundsvall och Eneida Kouremenou från Bup
Linköping hade mycket intressant att diskutera.
Bup-kongressen 2015 – tema skola
XX TEMA SKOLA
Martin Terins och Jens Holmberg representerade företaget
Sensor Detect.
Stefan Nybom från Bup Hudiksvall och
Margareta Jonson från Bup Umeå.
Sebastian Svahn, ekonom vid Bup Linköping, var
den som höll i kassan för hela kongressen.
Linda Larsson och Jenny Knutsson från Bup,
Köping.
Hanna Hartleb från Bup Skärholmen tillsammans med Peter Ericson från Bup Stockholm, VO
Sydväst.
Bup-kongressen 2015 – tema skola
Malin Gren Landell, huvudmoderator för kon­
gressen och huvudansvarig för programmet såg
fram emot kvällens middag.
Margot Nilsson från Bup Lycksele och Helen Rönnquist från Bup Umeå
hade rest långt för kongressen.
Tord Ivarsson, från Göteborgs universitet, laddade för både middagen och
onsdagens moderatorsuppdrag.
7
XX TEMA SKOLA
Från diagnos till funktion: neuropsykiatri i DSM-5, ICD-11 och ICF – state of the art
Sven Bölte, professor vid KIND, Centre of Neurodevelopment disorders, vid Karolinska Institutet
Fokus på funktion – inte diagnos
För att hjälpa barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver vi tänka mer utifrån funktion
och mindre utifrån diagnos.
Det menade Sven Bölte, som i sin föreläsning beskrev WHO:s internationella klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa – ICF.
När barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver man titta på individen utifrån tre koncept – symtom,
funktion och livskvalitet. Barnets verklighet beror på en
kombination av dessa koncept. Hur funktionerna påverkas
av symtomen är den objektiva verkligheten, medan den
subjektiva verkligheten beror på hur symtomen påverkar
livskvaliteten.
– Inom barnpsykiatrin fokuserar man ofta på symtomen,
men det är minst lika viktigt att titta på funktionen och även
livskvaliteten, menade Sven Bölte.
Det finns många skäl till varför det är bättre att utgå från
en funktionsskattning än diagnos i stödet till barnen. Det
är mindre stigmatiserande, mindre kontroversiellt och ofta
mer meningsfullt.
Bättre vägledning
Att utgå från funktioner förenklar kommunikationen mellan
profession, familj och omgivning eftersom det blir mer konkret
och det beskriver dessutom individens utmaningar och svårigheter bättre, menar Sven Bölte. Det ger en bättre vägledning
för vilka interventioner som ska göras, och möjlighet att också
betona de starka sidorna hos varje barn.
Ett verktyg för att göra en funktionsskattning är WHO:s system ICF, International Classification of Functioning, Disability
and Health. Syftet med det är att skapa ett internationellt ramverk och gemensamt språk för
att beskriva funktionsnedsättningar.
– ICF ska fungera för alla som på något sätt
möter personer med funktionsnedsättningar, så
att man kan kommunicera på samma nivå, förklarade Sven Bölte. Det ska vara ett övergripande språk som alla kan förstå, oavsett profession och i vilken organisation man jobbar.
Komplement
WHO:s system ICF kan fungera som ett komplement till en diagnos, menar Sven Bölte.
8
ICF är inte tänkt att ersätta diagnos enligt ICD
utan snarare fungera som ett komplement. När
individen har en diagnos kan ICF användas för
att i detalj beskriva hur en person fungerar och
var svårigheterna ligger, vilket gör det lättare
att skräddarsy interventioner.
– Modellen bygger på att man beskriver individen - kroppsfunktioner, kroppsstrukturer,
aktivitet och delaktighet – men även samspelet
med omgivande miljöfaktorer och personfaktorer, allt som kan vara relevant för hur personen fungerar
Totalt finns det 1 500 kategorier för att beskriva en persons funktioner, vilket gör ICF
mycket omfattande. För att göra klassifikationen mer användbar pågår därför ett arbete med
att skapa så kallade core sets, evidensbaserade
urval av kriterier för olika diagnoser.
– KIND driver just nu arbetet när det gäller
autismspektrumtillstånd och adhd, vilket är en
omfattande vetenskaplig process som vi räknar med att vara klara med 2016. ●
Bup-kongressen 2015 – tema skola
XX TEMA SKOLA
Ätstörningar hos barn och ungdomar: Riskfaktorer, tidiga insatser, bedömning och behandling, State of the Art
Ata Ghaderi, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
”Ätstörning en lömsk sjukdom”
Dissonansstrategier, med fokus på att utveckla kritiskt tänkande och skapa aktiva attityder, är det enda preventiva
programmet som har visat god effekt mot utveckling av ätstörningar. Det berättade Ata Ghaderi som höll den
avslutade plenarföreläsningen på Bup-kongressen.
Kunskapen om vad som orsakar ätstörningar är fortfarande inte
fullödig, men klart är att det är många faktorer som påverkar
uppkomst och utveckling och att generna har betydelse, precis
som miljön.
– Ätstörningar är en lömsk sjukdom där den som drabbas
upplever sig stark, förklarade Ata Ghaderi. Ofta finns det en
komponent av störd kroppsuppfattning. Man förnekar allvaret
och hela ens väsen kopplas till det man äter. Går man upp ett
halvt kilo är man dålig, går man ned ett halvt kilo är man
bra. Upptagenheten av vad man äter är enorm.
Smalhetsideal en risk
Det finns flera riskfaktorer för att utveckla ätstörningar,
en av dem är internalisering av smalhetsidealet. Reklambilder där smal betyder vacker och ett samhälle där alla
äter hälsosamt bygger ideal som innebär risker. Att vara
missnöjd med vikt och figur är en annan riskfaktor liksom låg självkänsla, social osäkerhet och perfektionism.
– Tidiga varningssignaler på ätstörningar är viktnedgång, starkt kroppsmissnöje, strikt återhållsamhet i
ätandet och överdrivet tränande.
För att förebygga ätstörningar finns det olika strategier, men alla är inte lika bra. Information om skadliga
effekter av bantning är en strategi som Ata Ghaderi bestämt avråder från. Att informera om hälsosamt ätande
är åtminstone inte skadligt, men visar liten effekt. Ett
par program med fokus på självkänsla och avslappning
har visat vissa resultat, men de enda programmen som
har visat tydliga effekter är de som bygger på dissonansstrategier.
”Kritiskt tänkande viktigt”
Internalisering av smalhetsidealet är en riskfaktor för ätstörningar, förklarade Ata
Ghaderi.
Bup-kongressen 2015 – tema skola
– Där ligger fokus på att utveckla kritiskt tänkande, att
skapa aktiva attityder och diskutera fram förhållningssätt tillsammans, berättade Ata Ghaderi. Man gör också
saker i praktiken. Exempelvis kan patienten skriva brev
till en tjej i sin egen ålder som kämpar med tankar om
sin vikt eller göra en lista på hur tjejer kan stå emot
smalhetsidealet.
– Det visar sig att man kan uppnå en 60-procentig
minskning av uppkomsten av ätstörningar med dissonansprogram.
För majoriteten av patienterna som drabbas av ätstörningar är behandling i öppenvård fullt tillräckligt. Det
är viktigt att sätta in behandling tidigt och fokus bör
ligga på snabb viktuppgång.
– Man bör också engagera familjen, menade Ata Ghaderi. Men man ska vara försiktig med användningen av
antidepressiva ångestdämpande medel, det finns ingen
evidens för det. ●
9
XX TEMA SKOLA
Nedslag bland symposier och postrar
Symposium
Mobbning – vi behöver förstå och göra mer.
Aktuell forskning på mobbning och processer
i kontext av jämnåriga och lärare.
skrivning av barn och unga bör inte vara en del i behandlingen,
det riskerar att öka passiviteten. Symposiet tog också upp KBT
som nästa steg i behandlingskedjan och slutligen Interpersonal
Psychotherapy for adolescents IPT-A.
Poster
Individually tailored internet-based cognitive
behaviour therapy for adolescents with anxiety
disorders: a pilot study
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg
Barn som utsätts för mobbning vill ha vuxna
som agerar och vill vara med och påverka hur
situationen ska hanteras. Det var några lärdomar
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg delade från
myndighetens rapport ”Välkommen till verkligheten”.
Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings
universitet beskrev i sin föreläsning begreppet moraliskt disengagemang, som har ett starkt samband med mobbning
och som innebär att utövare rättfärdigar inhumana handlingar på olika sätt. Det kan exempelvis vara att frånsäga sig
ansvaret för handlingen, att förringa konsekvenserna eller
att lägga förklaringen på den som utsätts.
Fredrik Malmberg gick därefter vidare till att berätta om
rapporten ”Välkommen till verkligheten”, där syftet var att
fråga barn och unga som har varit utsatta för mobbning hur
de skulle vilja ha det. Och många av barnen beskrev hur
svårt det var att berätta om att de var utsatta. De efterlyste
närvarande vuxna som kunde se och agera.
– När mobbningen väl blev känd, upplevde många också
att de tappade kontrollen och att saker hände över deras huvud. De kände bristande delaktighet i processen.
– Efteråt ville de bara bli trygga och få en ursäkt, men det
var få som fick det. Och även om kränkningarna upphörde
var det tydligt att det kunde finnas behov av fortsatt stöd för
barnen.
Symposium
Psykosociala behandlingsvägar ur depression
En bra kartläggning är den viktigaste grunden vid psykosocial
basbehandling vid depression hos barn och unga, enligt Anna
Santesson, överläkare vid Bup Halland. Utifrån den kan man
sedan skräddarsy behandling och börja där det är enkelt. Sjuk10
Kristin Silfvernagel, doktorand vid Linköpings universitet.
Internetbaserad skräddarsydd KBT-behandling kan vara ett
bra komplement till standardbehandling för unga som lider
av ångest och nedstämdhet. Det visar en studie som Bup
Linköping och Linköpings universitet presenterade i posterutställningen. I en pilotstudie har elva ungdomar med ångest
och nedstämdhet fått en internetbaserad KBT-behandling
utifrån individanpassade textmoduler, med återkoppling via
nätet eller på telefon. Studien visar signifikanta förbättringar
av ungdomarnas symtom.
Symposium
Skolklimat och psykisk hälsa.
Hur kan vi möta oro och rädsla på ett bra sätt i skolan och
hur behandlas selektiv mutism?
Det sociala klimatet i lärmiljön, relationen till lärare och andra elever, påverkar elevers välbefinnande, motivation, självuppfattning och lärande. Och svårigheter i skolan ökar risken
för psykisk ohälsa senare i livet. Det berättade Mara Westling
Aloudi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Därför måste lärarna börja se också känslornas roll i lärande. Malin Gren Landell från Bup Linköping beskrev att många
barn lider av oro och rädsla i skolan, men att det inte uppmärksammas tillräckligt.
Bup-kongressen 2015 – tema skola
XX TEMA SKOLA
Poster:
Ettårsuppföljning av barn med adhd
– vad hjälper?
Symposium
Begåvningens betydelse för den psykiska hälsan
Eva Tideman, psykolog och docent vid Lunds universitet.
Barn med svagare teoretisk begåvning får ofta bristande stöd
och uppmärksamhet i skolan. De far illa av oro i klassrummet och kan till och med få fel diagnos, berättade Eva Tideman, psykolog och docent vid Lunds universitet. Bland barn
med adhd-diagnos finns det en grupp som egentligen har svag
begåvning. De har svårt att koncentrera sig därför att de helt
enkelt inte förstår. Petra Boström från Göteborgs universitet
berättade om sin studie om psykisk hälsa och ohälsa bland barn
i särskolan. Den visar att alla psykiatriska tillstånd också finns
hos barn med intellektuell funktionsnedsättning men ofta förblir odiagnistoserade.
Symposium
Elin Nylander, doktorand vid Göteborgs universitet och Håkan Jarbin,
chefsöverläkare på Bup i Region Halland.
Förskolan och skolan som skydd för psykisk
ohälsa, beteendeproblem och senare
utanförskap
Farmakas del i behandlingen är avgörande för förbättring
av symtom och funktionsnivå hos barn med adhd. Det visar
en ettårsuppföljning av alla patienter som fick adhd-diagnos
i Region Halland mellan mars 2010 och maj 2011. Barnen
som fick läkemedelsbehandling vid sidan om psykosociala
insatser hade svårare symtom och lägre funktionsnivå vid
vårdsökandet än barnen som enbart fick psykosociala intsatser, men visade sig efter ett år ha lindrigare symtom och
högre funktionsnivå.
Symposium
Adhd – polyfarmaci eller bara insatser i skolan?
Per-Anders Rydelius gjorde en historisk tillbakablick i symposiet. Han ställde frågan varför det fanns färre barn med adhd
förr och menade själv att det berodde på den tidens undervisningsform där alla barn blev skolmognadstestade. Dagens inkluderande skola, där barn ska klara sig utifrån kronologisk
ålder är ett problem, menade han. Kerstin Malmberg, med dr
vid Bup Stockholm, höll inte med. I sitt föredrag lyfte hon att
de här barnen inte bara går i skolan och att deras symtom får
svåra konsekvenser i de flesta sammanhang i livet. Det kräver
ofta läkemedelsbehandling.
Bup-kongressen 2015 – tema skola
Bo Vinnerljung, professor vid Socialhögskolan i Stockholm.
Barn som klarar sig dåligt i skolan har hög risk för psykosocial problematik. Och socialt utsatta barn klarar sig sämre
i skolan, trots att de inte är svagare kognitivt. Det berättade
Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms
universitet. Den enskilda faktor som starkast ökar risken för
negativt utfall för utsatta barn är dåliga betyg. Skolprestationer är alltså en determinant för utsatta barns utveckling.
Men skolprestationer kan påverkas. Socialt utsatta barn får
i dag sämre betyg och lägre utbildning än andra barn med
samma begåvning och därför måste insatser göras för att
hjälpa dem att klara sig i skolan.
11
XX TEMA SKOLA
Tack Linköping
– och välkomna till Uppsala!
- Jag är mycket nöjd med
konferensen. Vi har haft två
dagar med en hög veten­
skaplig nivå, bra bland­ning på
föreläsare och internationella
toppnamn i programmet.
Nu ser vi fram emot nästa års
kongress i Uppsala.
Så sammanfattar SFBUP:s
ordförande Lars Joelsson
årets Bup-kongress i
Linköping.
15-586 Byrå4
Ett 70-tal föreläsare och moderatorer på scen och omkring 950 deltagare fick vara
med om två fullmatade dagar
i Linköping. Föreläsningar
och symposier var fullsatta
Lars Joelsson var mycket nöjd efter kongressen i Linköping.
och diskussionerna många och
spännande.
– Vi har haft två väldigt trevliga och positiva dagar, säger ibland och därför är det extra viktigt att ha de här arenorna
Lars Joelsson. Det har varit roligt att träffa alla kollegor där vi kan träffas.
och vi hade en mycket trevlig middag med bra underhållMissbruk nästa tema
ning.
– Det viktigaste med de här dagarna är att ta till sig ny Nu går stafettpinnen vidare till Uppsala som arrangerar 2016
kunskap, men också att träffa kolleger och diskutera med års BUP-kongress. Den får temat ”Missbruk” och Lars Joelsdem, menar Lars Joelsson. Det ger en hel del inspiration i son hoppas på en lika lyckad konferens nästa år.
– Det är ett viktigt tema som behöver lyftas upp och jag hopvardagen.
Årets kongress, där temat ”Bup och skolan” stod i centrum, pas att det kommer många från kommun och socialtjänst till
hade lockat många deltagare från skolans värld. Och det tror den konferensen. Vi behöver verkligen samarbeta mer i de här
frågorna.
Lars Joelsson var en extra vinst.
– Det händer att man behandlar patienter för depression där
– Jag hoppas att personal från Bup och skolan har minglat med varandra, pratat, diskuterat och lärt känna varan- det visar sig att det ligger ett missbruk i botten. Uppsala har
dra. Det förekommer en del gnissel mellan Bup och skolan valt ett bra och viktigt tema för nästa års konferens. ●