VINJETTER - Sveriges Radio
Transcription
VINJETTER - Sveriges Radio
VINJETTER SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 1 KNOPPEN & KROPPEN INNEHÅLL 25 BLAND DE MEDVERKANDE: JENNY MATTSSON, chefredaktör, reporter 05 PÅ RADION I VÅR 07 PUBLIC SERVICE – så funkar det 08 RADIORÖSTEN Kim Ohlsson ULRIKA OLSSON, reporter 09 KORRESPONDENTERNA ANNA UNSGAARD, reporter 10 LOTTEN COLLIN – rösten i Rio ANNA-LENA WALMSLEY, reporter 15 RADIORÖSTEN Emmy Rasper 16 RICHARD MYRENBERG, Nairobi HELENA SJÖKVIST, reporter 19 KOLL PÅ MUSIKEN HENDRIK BERGSTÉN, reporter 37 JOHAN WANGSTRÖM, reporter 20 SÅ TYCKER LYSSNARNA 22 BEATRICE JANZON, Paris KALLE LEKHOLM, reporter 24 RADIORÖSTEN Ella Petersson MARIA HAGSTRÖM, reporter 25 MUSIKHJÄLPEN MATTIAS AHLM, fotograf 27 NATTRADION – Vaken i P3 och P4 MICKE GRÖNBERG, fotograf och reporter 29 P3 NYHETER 31 1000 MODIGA FRÅGOR om kropp och sex ANDREAS KINDLER, fotograf 32 MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO – så fick vi drömjobbet ANNA HÅLLAMS, fotograf ALFRED SKOGBERG, reporter och fotograf 34 PODDAR – hitta din favorit 36 RADIORÖSTEN Dilan Apak MATS CARLSSON-LÉNART, reporter 37 P3 GULD ULRICA BENGTSDOTTER, reporter 41 HUR LYSSNAR DU HELST? 10 LISA ULLENIUS, illustratör 42 TRAFIKREDAKTIONEN – alltid beredd 46 SVENSKTOPPEN NÄSTA! MARTINA HOLMBERG, fotograf 49 SÖNDAGSINTERVJUN med Martin Wicklin MOA BARTLING, illustratör 50 VI I FEMMAN SOFIA FALK, reporter 52 DIGITALRADIO STEFAN VITERSTEDT, AD Ansvarig utgivare: HELEN HELLSTRÖMER, kommunikationsdirektör på Sveriges Radio. 54 AVGÖRANDE ÖGONBLICK – Sveriges Radio fyller 90 28 58 KRÖNIKA Linnéa Wikblad Grafisk formgivning/design: JG COMMUNICATION Tryck: TRYCKSERVICE AB Sveriges Radio-magasinet är en publikation från Sveriges Radio, riktad till vår publik. Den delas ut till bland annat skolor och bibliotek, samt vid våra evenemang. Vill du ha fler exemplar? Beställ kostnadsfritt inrikes via e-post till kommunikation@sverigesradio.se LÖRDAGSMORGON I P2 Med Eric Schüldt. Lördagar kl 9.00 i P2 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play. 2 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET sverigesradio.se/p2 Omslag: Lotten Collin, fotograferad av Mattias Ahlm. Grafisk form: Stefan Viterstedt 07 46 SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 3 VD HAR ORDET AKTUELLA PROGRAM PÅ RADION I VÅR I RADION HÖR DU HISTORIENS AVGÖRANDE ÖGONBLICK Cilla Benkö, vd FÖLJ CILLA BENKÖS NYHETSBREV MED LYSSNINGTIPS UR SVERIGES RADIOS ARKIV! Scanna koden med din mobil. TEXT Helena Sjökvist Mattias Ahlm RING SÅ SPELAR VI ttia sA hlm En riktig radioklassiker som sedan 60-talet bjudit på trivsamma samtal och uppfyllda önskningar. Programledare är Lisa Syrén. ■ ◆ Sänds lördagar kl 07.03 Ma MATTIAS AHLM gör du det då snarare digitalt via en mobiltelefon. För oss är det viktigaste inte att du får de »Avgörande Ögonblicken« genom att komma till oss – via radioapparaten eller vår hemsida. För oss är det viktigaste att du tar del av vårt material. Därför jobbar vi gärna via sociala medier tillsammans med er som är vår publik. Så nästa gång du hör något som för dig är ett avgörande ögonblick får du gärna hjälpa till att dela det och sprida det i dina sociala nätverk. I det här magasinet kan du läsa om några av våra största profiler och kunnigaste röster. Kanske har någon av dem bidragit till din bild av vad som händer ute i världen, eller gett dig nödvändig kunskap för att du ska klara din vardag. Vår ambition är att vi ska finnas till för alla. Vi hoppas att ni alla är med om avgörande ögonblick med hjälp av Sveriges Radio. Och vill du vara med och påverka? Hör i så fall gärna av dig till oss genom att kontakta oss där du bor, eller genom att besöka oss på sverigesradio.se, eller som sagt – för en dialog med oss via sociala medier. Rösta på ditt mest avgörande ögonblick via sverigesradio.se/ avgörandeögonblick Mattias Ahlm startades 1925. I år fyller vi alltså 90 år. En födelsedag som vi vill fira tillsammans med dig. Vårt firande går under parollen »Avgörande Ögonblick«. Det handlar både om vilka avgörande ögonblick vi gett er lyssnare under den historiska tid som varit men det handlar också om att blicka framåt – vilka avgörande ögonblick tror vi kommer de kommande 90 åren! Vi letar efter rösterna. Vi letar efter bilderna som har formats med ord. För radio det handlar om att förmedla bilder via rösterna och de unika berättelserna. Under den tid som varit har dessa röster oftast nått dig via den traditionella radioapparaten i hemmet eller i bilen, men nu och de kommande åren kommer det mer och mer bli så att du själv väljer när du vill lyssna och troligtvis SVERIGES RADIO Upptäck nya favoriter bland alla våra program och kanaler. Lyssna direkt när vi sänder, eller när det passar dig via vår app Sveriges Radio Play. Martin Wicklin. MORGONPASSET Oförutsedda oljud, oväntade gäster, okristligt tidigt – men trots det en ganska trevlig start på dagen. ■ ◆ Sänds i P3 och SVT Play, måndag – fredag kl 06.30 och lördag – söndag kl 08.05 Eric Schüldt. P2 Elektroniskt Untz untz. Blip-blop. Untz untz. Bada-blipp. Sänds söndagar kl 20.00. ■ KONTAKTA SVERIGES RADIO DÄR DU BOR: Sveriges Radio AB 105 10 Stockholm B E S Ö K Oxenstiernsgatan 20 T E L 08-784 50 00 F A X 08-784 15 00 Sveriges Radio Berwaldhallen 105 10 Stockholm B E S Ö K Dag Hammarskjölds väg 3 T E L 08-784 50 00 F A X 08-784 15 00 Sveriges Radio Sameradion Box 225 981 24 Kiruna B E S Ö K Österleden 21 T E L 0980-750 20 Sveriges Radio Sisuradio 105 10 Stockholm B E S Ö K Oxenstiernsgatan 20 T E L 08-784 50 00 Sveriges Radio Blekinge Box 305 371 25 Karlskrona B E S Ö K Högabergsgatan 3 T E L 0455-36 68 00 Sveriges Radio Dalarna Box 123 791 23 Falun B E S Ö K Engelbrektsg 27–29 T E L 023-77 77 00 Sveriges Radio Gotland Box 1324 621 24 Visby B E S Ö K Östra Hansegatan 28 T E L 0498-75 00 00 Sveriges Radio Gävleborg Box 311 801 74 Gävle B E S Ö K Nygatan 29, 3 tr T E L 026-66 65 00 Sveriges Radio Göteborg Pumpgatan 2 405 13 Göteborg T E L 031-83 70 00 Sveriges Radio Halland Box 133 301 04 Halmstad B E S Ö K Köpmansgatan 41 T E L 035-17 27 00 Sveriges Radio Jämtland Lingonvägen 7 B 831 62 Östersund T E L 063-16 06 00 4 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET Sveriges Radio Jönköping 551 92 Jönköping B E S Ö K Barnarpsgatan 35 D T E L 036-215 66 00 Sveriges Radio Kalmar 391 83 Kalmar B E S Ö K Norra vägen 22 T E L 0480-45 80 00 Sveriges Radio Kristianstad Box 505 291 25 Kristianstad B E S Ö K Gasverksgatan 2 T E L 044-775 12 00 Sveriges Radio Kronoberg 359 40 Växjö B E S Ö K Västergatan 1 T E L 0470-72 60 00 Sveriges Radio Malmö 211 01 Malmö B E S Ö K Baltzarsgatan 16 T E L 040-666 55 00 Sveriges Radio Norrbotten 971 71 Luleå B E S Ö K Nygatan 3 T E L 0920-27 53 00 Sveriges Radio Sjuhärad Box 27 503 05 Borås B E S Ö K Katrinedalsgatan 22 T E L 033-17 75 00 Sveriges Radio Skaraborg 541 24 Skövde B E S Ö K Norra Bergvägen 4 T E L 0500-77 30 00 Sveriges Radio Västerbotten 906 15 Umeå B E S Ö K Mariehemsvägen 4 T E L 090-17 17 00 Sveriges Radio Stockholm 105 10 Stockholm B E S Ö K Oxenstiernsgatan 20 T E L 08-784 95 00 Sveriges Radio Västernorrland 851 79 Sundsvall B E S Ö K Krönvägen 18 T E L 060-19 03 00 Sveriges Radio Sörmland Box 641 631 08 Eskilstuna B E S Ö K Rademachergatan 1 T E L 016-16 16 00 Sveriges Radio Västmanland Box 850 721 22 Västerås B E S Ö K Mäster Ahls gata 6 T E L 021-495 25 00 Sveriges Radio Uppland Box 1552 751 45 Uppsala B E S Ö K Bredgränd 7 T E L 018-17 40 00 Sveriges Radio Örebro 701 80 Örebro B E S Ö K Västra Bangatan 15 T E L 019-19 20 00 Sveriges Radio Värmland Box 98 651 03 Karlstad B E S Ö K Verkstadsgatan 20 T E L 054-777 26 00 Sveriges Radio Väst Box 654 451 24 Uddevalla B E S Ö K Södergatan 11 T E L 0522-67 00 00 Karin Gyllenklev. P1: SÖNDAGSINTERVJUN Ett personligt möte mellan fyra ögon. Och några fler öron såklart. Läs mer på s.34 ◆ Sänds söndagar kl 08.05 P2: LÖRDAGSMORGON I P2 Klassiska klanger och melodisk jazz under veckans mysigaste timmar. ◆ Sänds lördagar kl 09.03 Sveriges Radio Östergötland Box 500 601 07 Norrköping B E S Ö K Västgötegatan 13 A T E L 011-495 41 00 P3: INSTITUTET Erik Mikael Karlsson, Lisa Wall och Johanna Olofsson. Virus, valvaginor och vinkeldiskordans i programmet som varvar vetenskap med humor. ◆ Sänds lördagar kl 11.03 SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 5 AKTUELLA PROGRAM AKTUELLA PROGRAM Du har väl inte missat Barnradion i vår app? Gonattsagor för de riktigt små, julkalendrar att lyssna på tillsammans hela familjen och kropp och knopp-podden 1000 modiga frågor. I appen Sveriges Radio Play finns något för alla barn. Läskigt, roligt och intressant. Appen finns gratis i App Store och på Google Play. Bara att hämta hem och sätta igång att upptäcka gamla och nya favoriter. EFTER SEX MED ULF ELFVING Radiolegendaren Ulf Elfving, som firar 50 år som programledare på Sveriges Radio, presenterar musik från 60och 70-talen i programserien Efter sex i P4. Han berättar om låtarna och artisterna samt bjuder på en och annan egen musikanekdot. – Jag är helförtjust! Att få tillbringa en hel timme med de här outslitliga låtarna är som att komma in i en godisbutik. Det kan bli roligt att få en paus från det vanliga intervjuandet i Elfving möter. Det programmet sänds inte i vår men återkommer till sommaren, säger Ulf Elfving. Musiken är vald av Sveriges Radios musikproducent Kerstin Behrendtz. Hon har valt ut odödliga låtar av svenska och utländska artister i en blandning som väcker minnen, skratt och kanske en och annan tår. ■ ◆ Efter sex – Ulf Elfving med låtarna du aldrig glömmer, sänds i P4 söndagar kl 06.03-07.00 Ulf Elfving 6 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET STIL I P1 HALLÅ P2LYSSNARE! Visste du att P2 har ett musiknätverk där du som lyssnare kan vara med och påverka vad som hörs i kanalen? Tanken är att fler publikröster ska höras i P2:s program och att tips och idéer om vilken musik som ska spelas ska komma in från publiken via Musiknätverket. Alla som vill dela med sig av sin kunskap om och engagemang kring musik kan anmäla sig till Musiknätverket på P2:s hemsida: sverigesradio.se/p2 – På P2 finns ett stort kunnande om den musik vi spelar och bevakar men vi kan förstås inte allt. Tillsammans med publiken och med hjälp av deras kunskap och tips kan vi göra inslag om fler artister och musikscener och bredda musikbevakningen, säger Olle Björkman, publikredaktör för Musiknätverket i P2. ■ Alla bär vi kläder och alla gör vi varje dag val – vad ska vi sätta på oss? Men vad ligger bakom valen av våra kläder och accessoarer? Om detta handlar programmet Stil i P1. Programmet spinner trådar genom ekonomi, psykologi och samtidshistoria och passar samtidigt på att berätta spännande historier om människor som påverkat vår stil, på olika vis. Kanske kan man helt enkelt säga att vi sätter kläder och mode i ett historiskt sammanhang. För mode är inte något fristående fenomen, utan har förgreningar in i konst- och litteraturhistorien, affärsvärlden och är i allra högsta grad närvarande i allas vår vardag, oavsett vad man har för åsikt om just »mode«. ◆ Stil sänds i P1, fredagar kl 10.00. ■ VEM BETALAR? Alla som äger en tv-apparat ska betala radio- och tv-avgift till Radiotjänst, som sen fördelar pengarna till Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Pengarna gör att bolagen kan vara oberoende av sponsorer och att sändningarna kan vara fria från reklam. Enbart radioapparater kräver ingen radio- och tv-avgift och den som tittar på tv bara via sin dator, surfplatta eller mobil behöver inte heller betala någon avgift. ■ PUBLIC SERVICE – SÅ FUNKAR DET Public service är ett engelskt begrepp för ”media i allmänhetens tjänst”. Sveriges Radio är, precis som Sveriges Television och Utbildningsradion (UR), ett public service-bolag. Hos oss är det fritt från reklam och det betyder att vi kan vara oberoende. Den som jobbar på Sveriges Radio får tycka vad hen vill. Men man får inte ta ställning politiskt eller uttala stöd för andra grupper. Däremot är man skyldig att säga emot den som uttalar sig odemokratiskt. Det finns ingen reklam i Sveriges Radio. Du som lyssnar slipper avbrott och reklamjinglar och våra medarbetare är inte beroende av pengar från olika företag för att kunna göra bra radio. Det gör Sveriges Radio oberoende. Du betalar. Pengarna från radiooch tv-avgiften fördelas mellan Sveriges Radio, SVT och UR. Det bidrar till vårt oberoende, eftersom pengarna kommer från publiken och inte från politikerna via t ex skatt. HEJ HALLOJ RADIOAPAN! I Radioapans värld är det kalas som gäller. Här kan alla barn baka tårta, blåsa ballonger, dela ut ljudpaket och lyssna på smakprov från Barnradion. – »Radioapans banankalas« är så otroligt uppskattad av både barn och föräldrar och det är väldigt kul att kunna utöka med fler mysiga sånger och sagor som vi vet efterfrågas, berättar Kristina Pérez på Barnwebben/Underhållning som har varit med och tagit fram appen »Radioapans banankalas«. »Radioapans banankalas« lanserades 2012 och riktar sig till barn mellan 3 och 8 år. Den är framtagen i samarbete med barn och noga testad så att den ska vara både rolig och lätt att använda. Fokus ligger på lek och att alla barn ska kunna lösa de olika momenten i sin egen takt. »Radioapans banankalas« är gratis och det finns inga köp inne i appen. Appen finns för Iphone, Ipad, Ipad Air och Ipad Mini samt smarta telefoner och surfplattor med Android 2.3 och uppåt. Sök på »Radioapan« i Appstore eller i Google Play. ■ Ansvarig utgivare bestämmer. Ingen politiker eller annan utomstående kan påverka vad som sänds i Sveriges Radio. Om du tycker att något vi har sänt är fel kan du anmäla till Granskningsnämnden, som kontrollerar om vi har följt reglerna. – NU DYGNET RUNT Från och med i år sänder P1 hela dygnet. Förutom Ekonyheter varje timme kommer P1 att sända ett utbud som innehåller veckans aktuella program men också en del äldre program som är värda att Nina Glans höra igen. Det blir bland annat dokumentärer, vetenskapsprogram, kulturprogram, en repris av populära Naturmorgon och både yngre och äldre minnen ur Sveriges Radios arkiv. Lyssnarna guidas mellan programmen av P1:s programpresentatörer. – Vi är glada att vi äntligen kan erbjuda P1:s stora utbud av talad radio även till dem som vill lyssna på nätterna. Under åren har vi fått många önskemål både från människor som arbetar på nätterna och från lyssnare som vill ha sällskap när sömnen sviker, säger Nina Glans, kanalansvarig för P1. Sveriges Radio P1 har fram till 2015 haft sändningsuppehåll mellan 01.30 och 05.30 eftersom P1-frekvensen nattetid använts för överföring av taltidningar. Den verksamheten upphör nu då taltidningarna fått andra tekniska möjligheter. P1 får därmed tillgång till sin FM-frekvens dygnets alla timmar. ■ SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 7 att förmedla. I tider när många journalister i konfliktdrabbade områden tystas av de grupper och politiker som de försöker rapportera om är utrikesbevakningen viktigare än någonsin. tycker att det är viktigt att vara på plats där det händer, att leva i den region man bevakar som korrespondent. Genom sin kunskap om regionerna de bor och verkar i kan våra korrespondenter ge lyssnarna berättelser och ögonvittnesskildringar som annars hade varit svåra grannländer Danmark, Norge och Island, genom korrespondenter baserade i Sverige. Medan många andra medier skär ner på sin utrikesbevakning väljer Sveriges Radio istället att satsa, för att ge våra lyssnare en bred bevakning av vad som händer runt om i världen. Vi Sveriges Radio har Nordens största nätverk av korrespondenter, som är placerade över hela världen. Vi har också kunniga ämneskorrespondenter, som rapporterar om sina specialområden från olika länder med Sverige som bas. Vi har också extra bevakning av våra on Jan Anderss Bryssel Inger Are na Washingto nder n Vi finns över hela världen! Kristian Åst röm Ekonomi Beatrice Janzon Paris Johanna Melén Östeuropa Cecilia Uddén Kairo Anna Landelius Danmark Roger Wilson Kultur ik Agneta Furv New York LYSSNA PÅ KIM OHLSSON I JUNIOR I P4: Scanna koden med din mobil. Johan Bergendorff Hälsa Thella Jonsson Helsingfors HÖRS Programledare för Junior i P4, för killpanelen i podden 1000 modiga frågor samt för rikssändningarna av Vi i femman i radio och TV. BOR I Malmö. ÅLDER 34. GJORT TIDIGARE Började som programledare på P4 Kronoberg. Har även varit nyhetsreporter på P3 Nyheter, webbredaktör och producent för flera olika program. FÖREBILD Min mellanstadielärare Lasse som i femman såg att jag inte hade några kompisar i min nya klass. Han snackade med dom andra i klassen som därefter gav mig en ny chans att få vara med. Staffan Sonning London Kort om Kim: Paloma Vangpreecha Ungt perspektiv 8 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET Han erkänner att han är arbetsnarkoman, att fritiden får forma sig efter jobbet, men när han väl är ledig gillar han att laga mat. Gärna med kompisar och gärna länge, så att samtalen får ta ordentlig plats. Att resa är också något som står högt upp på ledighetslistan. Han åker gärna till Kroatien och när han växte upp tog familjen ofta med sig husvagnen till Österrike. – Jag har helt klart en förkärlek för Europa. Barcelona och London är också platser där jag trivs extra bra, avslutar han. ■ Daniel A lling Berlin J A G H A R J U en unik chans att träffa många människor som jag inte skulle fått träffa annars. Det jag gillar allra bäst är att jag får träffa många barn och ungdomar. Sen har jag ju chansen att göra skillnad genom att prata om saker som är viktigt för unga människor. Det är ett häftigt jobb och det är en stor ära, säger Kim Ohlsson. Under vintern är han programledare för Junior i P4 och producent och programledare för en ny säsong av Vi i femman, i både radio och tv. Han finns också att lyssna på i poddformat, då som programledare för killpanelen i 1000 modiga frågor, ett program för unga om kroppen. Innan han landade i att arbeta med radio, och det på Sveriges Radio, hade han hunnit prova på en hel del annat. Erfarenheter finns från att ha stansat plåt, tryckt tidningar och gjort kaffe som barista i London. Intresset för radiomediet fanns dock redan i högstadiet då han sände närradio i Landskrona. 2004 kom han till Sveriges Radio, och då som programledare på P4 Kronoberg. Efter att sedan ha provat ett antal olika befattningar i Stockholm befann han sig vid ett vägskäl: – Valet stod mellan webben i Stockholm och Junior i Växjö. Då valde jag Junior och Växjö, berättar Kim Ohlsson. Ett val han anser sig vara mycket nöjd med. tröm Margita Bos Bangkok Ulrika Olsson | F O T O Mattias Ahlm Jens Möller land Norge och Is TEXT Katja Magnusson Istanbul DET ÄR 10 ÅR SEDAN HAN VALDE ATT TACKA JA TILL ATT ARBETA MED BARNPROGRAM PÅ SVERIGES RADIO, OCH HAN ÄR NÖJD MED BESLUTET. STÄNDIGT AKTUELLE KIM OHLSSON TYCKER ATT DET ÄR EN LYX ATT FÅ MÖTA SÅ MÅNGA BARN GENOM JOBBET. Lotten Collin Rio de Janeiro KIM OHLSSON Richard Myrenberg Kigali Radiorösten i P4: David Carlqvist Peking Maria Persson Löfgren Moskva RADIORÖSTEN SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 9 KORRESPONDENTERNA KORRESPONDENTERNA Latinamerika-korrespondenten Lotten Collins bevakningsområde är över tjugo miljoner kvadratkilometer stort. Det är inte enkelt att bevaka en hel kontinent, med över tjugo länder, där det både finns energi och framtidshopp men samtidigt våldsamma protester, korruption och fattigdom. Enligt Lotten är det ett drömjobb. Vi åker till staden som är hennes bas: Rio de Janeiro. TEXT Maria Hagström | FOTO Martina Holmberg DRÖMJOBBET I RIO DE JANEIRO 10 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 11 ➊ KORRESPONDENTERNA KORRESPONDENTERNA »JAG TYCKER ATT DET ÄR EN ENORM LYX ATT VARA KORRE, JÄMFÖRT MED ATT VARA FRILANS.« Bilen kör med ansträngd motor uppför en favelas branta gata, förbi enkla hus, människor på moped och några poliser med händerna stadigt placerade på batongen. Längst upp ligger en liten inhägnad fotbollsplan. Här ska det arrangeras en alternativ fotbollsturnering för folk som blivit negativt påverkade av fotbolls-VM i somras och kommande OS. Men det blir inte som det var tänkt. En upprörd man vandrar runt där och skriker, någon fotbollsmatch tillåter han inte här. – Det är extremt dåliga resurser i favelorna och när de anar att det finns en möjlighet att få ekonomiskt bistånd så händer det här. Kanske tänker han att någon tjänar på det och vill ha en del av kakan, säger Lotten Collin, som hade hoppats på att hitta människor här som blivit tvångsförflyttade på grund av byggen kring de stora sportevenemangen. » ALLA BÄR PÅ HISTORIER « På den lilla fotbollsplanen i favelan står några tjejer och sparkar lite på en boll med besviken uppsyn. De berättar för Lotten att de är emot fotbolls-VM, men också att ingen bryr sig om damfotboll. Hon tar deras telefonnummer, ifall hon skulle göra ett reportage om damfotboll i framtiden. Hon strävar alltid efter att låta kvinnor höras i sina reportage, men för att det ska ske måste ÅLDER Sveriges Radios korrespondent i Latinamerika. Utrikesutrikesredaktör på Ekot, sommarvikarie som korrespondent i USA och Afrika samt producent på utrikesmagasinet Konflikt i P1. BAKGRUND där Che Guevara dödades. Idag, som korrespondent, hade hon haft råd att tänka på säkerheten och tagit en taxi dit, men då hade hon inga pengar. – Jag fick åka bland kycklingar och grisar, jag stod på ett ben tillsammans med kvinnor från urfolksgruppen guaraní i den skakande vagnen med träsidor, säger hon och skrattar åt minnet. FRÅN MUSIK TILL RADIO Lotten känner sitt Latinamerika väl och hon pratar både spanska och portugisiska. Det är en kontinent hon tycker andas framtidshopp och utveckling och där hon känner sig hemma. Det var också här i Latinamerika Lotten Collin fick upp intresset för radiojournalistik. När hon som en redan resvan 18-åring åkte till Chile för att studera musik började hon snart engagerade sig i ett radioprojekt för fattiga tonåringar. Hon blev »svinpeppad« på radio, ville lära sig mer, studerade och började frilansa och resa runt. – Jag tror att alla som blir korrespondenter skulle gynnas av att ha levt ett frilansliv utomlands. Jag tycker att det är en enorm lyx att vara korre, jämfört med att vara frilans. Som frilans har jag bott på så sunkiga ställen. Jag har åkt med så hemska bussar och en gång även i en boskapsvagn, säger Lotten och berättar om när hon skulle göra ett reportage i den bolivianska byn 30 år. TITEL hon ofta insistera på deras medverkan och leta särskilt efter kvinnor. Hon letar också efter historier som hon själv tycker är intressanta. – Men ofta är det som att historierna letar upp mig istället. Jag lever i en miljö där uppslag kan komma när som helst. Och alla människor bär på historier som borde berättas. 1) Rios kåkstäder klättrar högt uppför bergen som omger staden. 2) Lotten talar både portugisiska och spanska, Latinamerikas två största språk. 3) Valet att blir journalist i Latinamerika var ingen slump. Lotten kom hit första gången redan som 18-åring. 4) Hemmet i Rio är också kontor och radiostudio. Det är här många av radioinslagen görs klara. 12 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET Kort om Lotten: MED MINIMAL PACKNING ➋ ➌ ➍ Lottens hem och kontor ligger på en udde vid Rio de Janeiros stadskust, med havet glittrande av höstsolen åt ena hållet och den energiska stadskärnan åt det andra. Omgiven av flermiljonstaden som hon tycker har oförtjänt dåligt rykte. Hon menar att det ibland finns uppfattningar om att vissa platser är farligare än de är. Som stadens favelor: »bara för att folk är fattiga är de inte farliga«. Lotten har varit på betydligt farligare platser, har blivit rånad, sett flygplan krascha och legat i baksätet på en bil i Jemen med skottlossning runtomkring. – Det är klart att jag tänker på min säkerhet här och har allmän koll på omgivningen. Men efter att ha rest så mycket som jag har gjort, så är det så inkorporerat i mig, det är något helt naturligt. Hon tar aldrig med sig mer än det nödvändiga när hon beger sig ut på jobb och hon är också väldigt noga med att göra backup på allt ljud som hon spelar in. Det finns flera hårddiskar med inspelat ljud gömda på olika ställen i hennes lägenhet, i fall det skulle bli inbrott. Inte för att hon är rädd – utan för att slippa vara det. LÅNGA ARBETSDAGAR I sitt arbetsrum spenderar hon mycket tid mixandes radioinslag vid sin provisoriska dator. Den riktiga datorn har hon väntat på i månader – den har fastnat i tullen, precis som pengar från Sveriges Radio ofta brukar fastna i pengatvättkontroller. Det är också här i arbetsrummet som hon startar arbetsdagen med ett samtal till utrikesredaktören på Ekot klockan 8.45 brasiliansk tid, då hon berättar vad som finns att göra för dagen. Hon har mycket kontakter och det är oftast hon som kommer med förslag på reportage. På grund av tidsskillnaden tar hennes arbetsdag aldrig riktigt slut. Det sista gör hon vid midnatt, kollar av i olika medier om något hänt, innan hon skickar sitt material. STORA SKILLNADER Bevakningsområdet är över tjugo miljoner kvadratkilometer stort. Att bevaka samtliga länder lika mycket är en omöjlighet, fokus ligger på de större. – I Venezuela och Argentina är det extremt politiskt polariserat, något man hela tiden måste tänka på. Tidningar, ekonomer, statsvetare – alla är väldigt partiska. I Venezuela är det dessutom ganska våldsamt, mycket vardagskriminalitet och protester med tårgasbomber. Mexiko och Colombia är de länder hon tycker bäst om, för energin och att människor är ärliga – »de pratar ur skägget«. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 13 RADIORÖSTEN KORRESPONDENTERNA KORRESPONDENTERNA Radiorösten i P1: EMMY RASPER DET MULLRADE BLAND SVENSKA SPRÅKPOLISER NÄR EMMY RASPER TOG ÖVER SOM PROGRAMLEDARE FÖR SPRÅKET I P1 I FJOL. SJÄLV VISSTE HON INTE VAD HON GAV SIG IN PÅ, MEN NU HAR STORMEN I MEJLKORGEN BLÅST ÖVER. TEXT I Även i fotbollstokiga Brasilien har damfotbollen svårt att få samma uppmärksamhet som herrlagen. Lotten intervjuar spelare i ett damlag. ‒ Colombia har en väpnad konflikt och gerillagrupper, men jag känner mig aldrig rädd, i alla fall inte i städerna. Jag har bott där i två år och mitt hjärta klappar extra för Colombia. Det är en kultur som är väldigt inbjudande. » DET VAR NÄSTAN MAGISKT « Ett av de reportage hon fått mest respons på kom till henne när hon skulle ta sig från Colombia över gränsen till Venezuela. Där tog det stopp – Venezuela hade plötsligt stängt gränsen. Lotten blev stående på en bro mellan två länder omgiven av desperata människor som inte kunde ta sig hem. Där fanns folk som bara gått över för att handla bananer och människor som lämnat en sjuk släkting i hemmet 14 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET för en stund. Där myllrade av historier och folksamlingen växte. ‒ Det var en sådan scen, nästan magisk: alla dessa människor som stod på bron och nedanför bars folk på andras axlar över floden in i sitt eget land. Lotten Collin gjorde ett reportage om det till P1-morgon. Och efter sju timmar blev även hon buren över floden till Venezuela. Var hon har fått sitt mod ifrån kan hon inte riktigt svara på, kanske beror det på att hon reste mycket redan som liten. Hon säger att hon alltid försöker att göra det hon själv vill och inte leva som det förväntas av henne. SKATT – EN BRÄNNANDE FRÅGA Ett ämne som hon brukar försöka lyfta fram, men som ofta klingar trist i mångas öron, är skatt. Just för att det framkallar gäspningar ser hon det som en utmaning att få det att bli spännande. Dessutom tycker hon att skatt säger mycket om ett samhälle. ‒ Man borde prata mer om skatt och jag skulle kunna prata i en evighet om det, säger hon och börjar prata om skatteparadis. Hon pratar om att det i Latinamerika är svårt att få in företagsskatt och inkomstskatt, om hur många länder istället ökar momsen för att få in pengar till statskassan, om hur det blir en dold platt skatt som slår lika för alla, fattig som rik. Och hon pratar om att många brasilianare inte vill betala skatt för att de tänker att det ändå försvinner in i korruption. ‒ Jag skulle vilja ha en folkrörelse när det gäller skatt, men det har jag svårt att se skulle hända, säger hon och skrattar. Hon försöker prioritera sådant som hon själv tycker är spännande. Och hon trivs väldigt bra med livet som korrespondent. ‒ För mig är det inte så viktigt med en fast bostad, jag tycker om att vara på resande fot. Jag kan inte tänka mig något bättre än att jobba som korre. ■ LYSSNA PÅ LOTTEN COLLINS RAPPORTERING: Scanna koden med din mobil. LYSSNA PÅ SPRÅKET I P1. Scanna koden med din mobil. Kalle Lekholm | F O T O Mattias Ahlm INTERVJUER HAR Emmy beskrivit sig själv som språkanarkist – hon berättar att hon har svårt för diskussioner om rätt och fel vad gäller språk. En del lyssnare har också hört av sig med synpunkter på hennes eget uttal av vissa ord. – Jag får kanske ett mejl i veckan om att jag säger »ijengkligen« i stället för »egentligen«. Men jag känner att jag inte vill rätta mig – jag tycker inte att det är ett fel utan en uttalsvariation, säger hon och skrattar. Att reaktionerna blev starka var kanske inte så konstigt med tanke på att hennes föregångare Anna Lena Ringarp tillbringat 16 år på programledarstolen. – Det var ganska stormigt ett tag. Språket är ett folkkärt program som bygger på interaktion, och lyssnarna är väldigt engagerade. Det där kan man bara vara ödmjuk inför. Därför hade jag en tydlig strategi att inte ändra så mycket på programmets format. Intresset för journalistyrket vaknade tidigt hos Emmy. Redan som 16-åring började hon på Göteborgs-Postens ungdomsredaktion Graffiti. Sedan blev det bland annat journalistutbildning på Göteborgs Universitet och jobb som redaktionschef på klubbguiden Djungeltrumman innan hon landade på Sveriges Radio. – Jag har alltid gillat radio och hade nog länge haft en tanke i bakhuvudet om att jag vill jobba med det. Rösterna kommer så nära inpå. Det blir en närvaro, och människor har radion som sällskap. Jag kommer ju i princip och sätter mig och tar plats vid folks köksbord, så det är inte så konstigt att de kan bli väldigt berörda. Eller irriterade. ■ Kort om Emmy : 32. I Göteborg. HÖRS Programledare för Språket i P1 sedan början av 2014, då hon tog över efter Anna Lena Ringarp. RESER Helst ensam: Jag har ett stort ensambehov. Och det är superbra att man inte behöver kompromissa – vill jag stå kvar i ett gathörn i fem minuter och stirra på något kan jag göra det. FÖREBILD Monica Saarinen, programledare för Ekots Lördagsintervju i P1. Jag jobbade med henne på Studio Ett och det var coolt – hon är så oerhört kompetent och erfaren. ÅLDER BOR SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 15 KORRESPONDENTERNA »JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA JOBB« HAN HAR RAPPORTERAT OM TERRORATTACKEN MOT KÖPCENTRET WESTGATE I NAIROBI, OM VÄRLDENS SNABBASTE LÖPARE OCH OM TEKNIK SOM REVOLUTIONERAR UTVECKLINGEN FÖR FATTIGA SMÅBÖNDER. HAN TAR SIG GÄRNA FRAM PÅ MOTORCYKEL I ETT AV VÄRLDENS MEST TRAFIKKAOTISKA LÄNDER. MÖT RICHARD MYRENBERG, SVERIGES RADIOS KORRESPONDENT I AFRIKA. TEXT OCH FOTO R Alfred Skogberg ICHARD MYRENBERG kommer med stora steg och sätter sig iklädd mc-utrustning på en caféstol i ett köpcentrum i ett ljummet Nairobi, Kenyas huvudstad där han bodde fram till nyligen. Sedan några månader tillbaka är han stationerad i Kigali, Rwanda. Han är reslig, kortklippt och har en djup radioröst. När han ser hur jag fumlar med mobilens inspelningsfunktion blir han nyfiken. – Spelar du in med din Iphone? frågar han och beställer in en kaffe. Hittills har han bland annat rapporterat från platser som Sydafrika, Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Kenya. Söker man på Richard Myrenbergs namn på sverigesradio.se kan man snabbt se att han gjort krönikor och reportage om det allt allvarligare säkerhetsläget i Kenya, Sydafrikas förre president Nelson Mandelas död och om den islamistiska sekten Boko Haram i Nigeria. Han säger sig inte vara så sportintresserad men har gjort reportage om Kenyas framgångar inom långdistanslöpning och han har även träffat den svensk-etiopiska löparstjärnan Abeba Aregawi. SKRATTET ALLTID NÄRVARANDE Afrika är mer än tre gånger så stort som Europa och det bor nästan en miljard människor på kontinenten. Det som fascinerar Richard mest är att många länder i Afrika är inne i en fas av nationsbyggande. Det rör på sig på många sätt. – Det finns en glädje och en lätthet som när man kommer in i det ger energi. Som i Centralafrikanska republiken. Där pågår en fruktansvärd konflikt men samtidigt finns skrattet alltid närvarande. Det är fascinerande och tilltalande, säger Richard. Säkerhetsläget i Kenya är även det något Richard Myrenberg gjort reportage om. Ett antal minibomber, attacker mot kyrkor och handgranater mot bussar gjorde att Storbritannien uppmanade sina medborgare att inte resa till landet. På tv kunde man se hur brittiska medborgare köade på flygplatser för att åka hem. Därpå minskade turismen kraftigt och tusentals människor tvingades gå från sina arbetsplatser på grund av arbetsbrist. Men i stället för att ta terrorhotet på allvar kritiserade den kenyanska regeringen Storbritanniens agerande för att vara en »ovänlig handling«. Sedan dess vill Kenyas president locka turister från Kina. INGA ONÖDIGA RISKER – Istället för att ta terrorhoten på allvar och göra något åt det, så riktas ilskan mot Storbritannien, säger Richard. Men trots att säkerhetsläget är spänt och att vakter och taggtråd syns överallt i Nairobi så känner sig inte Richard otrygg. Han tar inga onödiga risker och berättar att när han skulle göra reportage i den oroliga stadsdelen Eastleigh i Nairobi så tog han hjälp av en fixare som såg till att han kunde träffa rätt personer. När han kom till området gick han in i ett hus, gjorde intervjun och åkte sedan därifrån. – Tidigare var det lättare att röra sig där men nu får man ta hänsyn till säkerhetsläget, säger Richard. SNABBAST FÄRD PÅ MC För att ta sig runt i det hårt trafikerade Nairobi kör han ofta en 1000 kubiks BMW-motorcykel från 1982 som han köpte av en tysk hjälparbetare som skulle resa hem. – Det är ett roligt sätt att ta sig runt i stan på. Tar man det lugnt går det bra och hittills har det inte hänt något. Motorcykelintresset gjorde att han reste runt i Sydafrika på mc inför valet 2014. Han rapporterade från flera platser. Bland annat från Natalprovinsen, ett område där president Jacob Zuma är väldigt populär. Där, i en by såg han en ung svart man gå omkring med en t-shirt som det stod DA på. Alltså Democratic Aliance. Det partiet uppfattas som de vitas parti. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 17 KORRESPONDENTERNA KOLL PÅ MUSIKEN I P4 Undrar du hur vi väljer vilka låtar som spelas i P4? I nya programmet P4 Musik som sänds varje lördag bjuder programledaren Carolina Norén på samtal om musiken med artister och P4:s musikproducenter. Richard och säkerhetsvakten Yuma Whycliffe Richard Myrenberg. TEXT FOTO – Det var slående att han som svart kunde gå där, utan att bli trakasserad för sina politiska åsikter, i hjärtat av Jacob Zuma-land. Det visade att demokratin kanske går framåt. VÄXANDE MEDELKLASS Det är just det här Richard Myrenberg strävar efter: att hitta en liten scen som möjligtvis beskriver något större. – Och så fick Democratic Alliance ganska många röster i valet också. Något som intresserar honom är att försöka hitta indikationerna på berättelser om den ekonomiska utvecklingen. För stora framsteg görs på kontinenten. Och i den berättelsen försöker han hitta den växande medelklassen, och han försöker förstå vad utvecklingen kan innebära på sikt. Ett exempel på det är när han undersökte hur sms och äldre mobiltelefoner snabbt förbättrat utvecklingen för fattiga småbönder. Detta genom att ge dem priskoll på råvaror och möjligheten att skicka pengar via mobil. I Kenya finns 25–30 miljoner mobilanvändare och en tredjedel av pengaflödet skickas med hjälp av mobiler. – I dag kan en fattig städerska bli nådd i Nairobi och en bilolycka kan rapporteras på nolltid. Det var omöjligt förut. Mobiltelefonin har revolutionerat Afrika, säger han. Annars är han inte överdrivet teknikintresserad men berättar att han alltid har med sig en satellitsändare. För ibland blir det elavbrott och internet kan sluta fungera. Är det sändningsdags så springer han ut med satellitsändaren. Den är så liten att den får plats i handbagaget. Och hittills har han aldrig missat en deadline. »MOBILTELEFONIN HAR REVOLUTIONERAT AFRIKA.« 18 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET STARKA UPPLEVELSER Under den senaste tiden är det framför allt två länder i Afrika där det mesta kollapsat efter inre strider med kaos som följd. Det ena är Centralafrikanska republiken och det andra är Sydsudan. Berättelser därifrån blir till en del i en större historia om nationer som försöker hitta sig själva, berättar Richard Myrenberg och kallar det för nationsbyggande som går fel. Han säger att det inte är lätt men spännande att vara på plats där det händer. Som när terrorister gick till attack mot shoppande personer i ett köpcentrum i Westgate i Nairobi, när Mandela dog och inbördeskriget i Sydsudan. – Det som gjorde mig mest berörd var nog ändå krisen i Centralafrikanska republiken. Jag hade knappt hunnit fram förrän det var skottlossning i centrala Bangui, jag såg massgravar och fick höra gripande berättelser av folk som ville fly därifrån, säger han. För att bearbeta upplevelserna pratar han med kollegor. Samtidigt får han energi av att rapportera om vad som sker. Just det intensiva vid stora nyhetslägen och han väntar på att släppas in i direktsändning till Studio ett eller Ekot, det är då han kan drabbas av en stark känsla av närvaro och intensitet. – Just i sådana stunder kan jag känna att jag har världens bästa jobb. ■ LYSSNA PÅ RICHARD MYRENBERGS RAPPORTERING: Scanna koden med din mobil. KORT OM RICHARD 48 år. Sveriges Radios korrespondent i Afrika. BOR I Kigali, Rwanda. FAMILJ Sambon Malin som är medföljande och deras fyraåriga dotter. Vuxen dotter som bor i Sverige. OANAD TALANG Har ganska gröna fingrar och gillar att pyssla i trädgården. ÅLDER YRKE Susanne Tellinger Mattias Ahlm JAG ÄR JÄTTEGLAD för att musikjournalistiken nu får ett eget program i P4. Och jag är extra glad för att cheferna kom att tänka på mig som programledare, säger Carolina Norén, med ett leende på läpparna. En viktig del i programmet är att lyssnarna får ta del av hur musikredaktörerna resonerar om den nya musiken som läggs in i P4:s spellistor. Skiv- och turnéaktuella artister intervjuas och reportage varvas med trendspaningar och recensioner. Dessutom bjuder P4 Musik varje vecka på en musikkrönika signerad Michael Cederberg, som också är innehållsproducent. Programmet avslutas med att en känd artist får avslöja sin »skämsskiva« hemma i skivsamlingen, dock inte i premiärprogrammet. – Jag vet att det här kan vara ett känsligt ämne, så jag börjar med att outa mig själv. Jag tror att det blir någon skiva från min tid som pudelrockare, avslutar Carolina Norén. ■ ◆ P4 Musik sänds lördagar kl 22.05–23.00 i P4 Sveriges Radio. Lyssna i efterhand på sverigesradio.se och i appen Sveriges Radio Play. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 19 LYSSNARRÖSTER LYSSNARRÖSTER A N R A N S S masY e c i L v r e s r R a E K och Lyssn ciala medier r e C n o i t Y k a SÅ T eriges Radios olika redr, via telefon, e-post, so ninga får Sv Varje dag tioner på våra sänd ra lyssnarbrev: åg ak sor med re pperspost. Här är n pa och vanlig JA G » TACK TY dål CK i jou gt att E R D E r T är » nalist mång är e a res tjenis r och av e « p r är » ektiv och repor a » e t »he hej Jo part du« m rar i Nä j Ann nas«, ledarn ed ie« mn » a alla dem … O hej G . Det u ä p s r rof vid tav som på gäl det hela fsigt! «, kla ler. n ra m amn ed , så vad hela sommaren på jobbet med P3 Dokumentär i öronen. Det har räddat många trista, monotona uppgifter. Följande har jag kommit fram till: Sluta aldrig, ALDRIG, med programmet. Ta gärna med fler reportage om händelser i Sverige som skett i »modern« tid, 90, 00- tal. Ge Anton Berg en kopp finkaffe och kaka. Det är han värd. Han är bäst och har en väldigt behaglig röst att lyssna på. Ha en bra dag! /Nela JAG HAR SPENDERAT BÖRJAR INTE KARLAVAGNEN förrän 23:15? Då vill jag verkligen klaga – det är alldeles för sent. Men det spelar väl ingen roll att man klagar – jag har påpekat detta förut och det händer ju inget! TACK OCH ÅTER TACK ! Tack och åter tack! Tomas Ramberg, du är en klippa i initierade reportage och analyser av svensk inrikespolitik! Du gestaltar public serviceuppdraget när det genomförs som bäst i kritiska situationer. I den kunniga och seriösa rapporteringen kan du också infoga humor och en personlig röst. Det är då rapporteringen i radion blir som allra bäst. /Hälsningar från en glad lyssnare 20 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET LYSSNAR MYCKET PÅ VILL BARA SÄGA vilket helt FANTASTISKT media ni levererar. När man lyssnar på program som God morgon världen, Filosofiska och Teologiska rummet, Konflikt, P1 dokumentär, Studio Ett, P1 morgon, Ekots lördagsintervju och Vetandets värld för att nämna några, känns det tunt och onödigt att läsa morgontidningarna. /TACK! Peter P4 men blir så frustrerad att det tjatas med samma musik flera ggr om per dag och i veckor. Det finns ett enormt utbud av ny o gammal musik så varför spela 10 låtar 10 ggr per dag. Jag vill höra mer Country, dansband och äldre musik! re, mleda progra m r o fö s t n tälle att ma jugi« is t t N ok » E r IG e L g . sä t de VERK ar m.m tiskt at S DET t ANSE ndning ag tycker fak ä s ver de s t le e J yh k. Upp ses u r b och i n ller »tjuge«? k å an spr «e uttalet ch larvigt »tjugo « och s tone. Vet att t ,o a t d m r u å ara d är »ov på sis b r e r e ner? t a g lå et anli endatio m m blivit v men tycker d o rek t, a språk trendig mot all gar e l ä v r in det gå a hälsn ntsson /Vänlig er B r a m Inge RADIOSPORTEN för alla proffsiga referat, reportage och duktiga medarbetare. Ni är toppen!« » MARIKA i P4 vilket lyft! Sen har vi ju Morgan och Christer, tack! Väldigt trevligt att lyssna på dessa tre.« » VARFÖR NÄMNER inte programledarna en vanlig adress som går att skriva till, många pensionärer ha ingen jävla app eller vad fan ni tipsar om.« du också och berätta vad du tycker! Lyssnarservice@sverigesradio.se eller Lyssnarservice, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Vi finns även på sociala medier. Och tillhör du dem som gillar appar kan du ladda ner Sveriges Radio Play och lyssna på alla sändningar, både direkt och i efterhand. KONTAKTA LYSSNARSERVICE SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 21 KORRESPONDENTERNA Mitt i hetluften i Paris Ingen dag är den andra lik för Beatrice Janzon, Sydeuropakorrespondent baserad i Paris. Från reportage om kultur och sport kan hon kastas in i direktsändning från våldsamma händelser. Som till exempel när hon en förmiddag i januari satt i ett plan på flygplatsen i Paris. TEXT Anna Unsgaard | FOTO Andreas Kindler M OTORERNA på flygplanet hade precis startat, hjulen rulllade sakta framåt och Beatrice Janzons destination Madrid i Spanien skulle nås två timmar senare. Precis när hon skulle stänga av sin mobiltelefon kom en nyhetsflash. – Det stod att det skett ett terrorattentat i Paris mot tidningen Charlie Hebdo. Beatrices Janzons första tanke var att hon måste försöka ta sig av planet. Hon hann fundera att hon kanske kunde åka en bagagetransport tillbaka innan planet hann lyfta. Men det gick inte. Hon tvingades sitta två timmar i ett plan i total nyhetsskugga utan kontakt med omvärlden och utan att kunna rapportera. – Så fort jag landat i Madrid rusade jag till incheckningen för att komma med första bästa plan tillbaka till Paris. TOLV MÖRDADE SAMMA DAG När hon väl landat i Paris igen hade fyra timmar av nyhetsrapportering redan gått och hon kände sig väldigt frustrerad. I taxin in till Paris laddade hon sin mobiltelefon i taxichaufförens uttag till cigarettändare, så att hon skulle kunna börja rapportera direkt till sina lyssnare. Väl hemma åkte hon direkt till Place de la Republique där det hölls en stor manifestation för att hedra offren och press- och yttrandefriheten. Första attentatsdagen hade 12 personer kallblodigt mördats av terrorister som sade sig vilja skapa upprättelses för den muslimska profeten Mohammed. Åtta av de mördade personerna arbetade som tecknare på satirtidningen Charlie Hebdo, därav det massiva stödet för yttrandefrihet. När terroristerna 22 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET lokaliserats och dödats och allt var över, hade antalet mördade personer stigit till 17 stycken. För under den gigantiska polisjakten tog terroristerna även gisslan i en judisk matvaruaffär där flera av dem mördades innan poliserna stormade butiken. – Jag var med i direktsändning hela första kvällen och följde sedan polisjakten på mördarna under natten. Det var ett extremt nyhetsläge och det som hände de där dagarna påminde om en thriller på TV. Det gick inte att slita sig. Det blev några intensiva dygn för Beatrice. Det första dygnet sov hon inte alls, det andra dygnet blev det två timmars sömn. Reportrar från Ekot i Stockholm åkte ner till Paris och gjorde nyhetsreportage för att avlasta henne. Totalt uppskattar hon att hon gjorde ett 20-tal nyhetsreportage och direktsändningar på ett par dagar. – De här händelserna har satt djupa spår hos fransmännen. Och för mig var det väldigt starkt att se manifestationen med över en miljon människor i Paris som tillsammans med ledare från hela världen tågade i en protest mot terrorism. Men långt ifrån alla dagar ser ut så här för en utrikeskorrespondent. När Magasinet är på besök hos Beatrice Janzon i Paris är det lugnare. Vi sitter inne på hennes kontor som är ett omgjort rum i lägenheten och hon berättar om sin vardag. Att vara utrikeskorrespondent innebär att man är utsänd av en redaktion för att berätta för lyssnare om viktiga händelser i bevakningsländerna som kan var intressanta för Sverige och svenskarna. Beatrice bevakningsländer är förutom Frankrike även Spanien, Portugal, Italien, Tunisien, Marocko och Algeriet. KORRESPONDENTERNA Kort om Beatrice: 40 år. Sambo, två barn. BOR Paris. UTBILDNING Journalistutbildning Södra Vätterbygdens Folkhögskola, Internationella relationer vid Stockholms universitet, Mellanöstern- och Nordafrikastudier vid Oslo universitet. 15. Engelska, spanska, franska, norska och håller på att lära sig italienska. LÄNGTAR TILL Öar i Bohuslän och fjällstationen Blåhammaren i Jämtland ibland. ÅLDER ÅR PÅ SVERIGES RADIO FAMILJ TALAR Hon reser sig upp och drar ut en låda ur bokhyllan. Där ligger en liten vit väst med texten PRESS över bröstet, en liten sjukvårdsväska skymtar också men det som sticker ut mest är gasmasken. – Det här är utrustning som alla utrikeskorrespondenter måste ha, även om jag sannolikt inte behöver använda den så ofta i mina bevakningsländer. INGA VANLIGA KONTORSTIDER Béatrice Janzon intervjuar en judisk man utanför den butik där gisslandramat utspelade sig. Gatan framför butiken är fylld av blommor, ljus och hälsningar till dem som dödades där. Telefonen ringer när vi sitter inne på kontoret. Det är Ekot som ringer från Stockholm och vill diskutera ett reportage om flyktingar. De diskuterar fram och tillbaka hur hon ska göra. – Så här är jobbet som korrespondent. Man är alltid tillgänglig och har mobilen påslagen dygnet runt. Det är inte kontorstider. På en och samma vecka kan jag få förfrågningar om att göra nyhetsreportage om helt skilda saker. Det kan vara båtflyktingar i Italien, en invigning av ett museum i Paris eller en demonstration i Spanien. Hon säger att det är just det här som det roligaste med att vara korrespondent. Variationen på jobben. Som utrikeskorrespondent måste hon även vara bred i sitt kunnande. Varje dag ringer redaktioner från hela radion och vill ha reportage. Det kan vara alltifrån Radiosporten och Kulturnytt till P4 Extra och P3. – Jag reser cirka två gånger i månaden. Jag tycker det är väldigt spännande att fördjupa mig i länder och andra människors vardag. Och att göra reportage från grunden. VIKTEN AV ÅTERHÄMTNING Hon berättar att det blivit flera uppföljningsreportage som handlar om terrorattackerna i januari. Bland annat har hon gjort ett nyhetsinslag till Ekot som handlade om en 24årig muslimsk man från Mali som räddade flera kunder i den judiska matbutik där terroristerna förskansat sig och tagit gisslan. När Beatrice var där för att göra ett reportage, hyllades mannen som hjälte och människorna som Beatrice pratade med på gatan tyckte han hade gjort en heroisk insats. – Alla jag talade med var stolta över det 24-åringen hade åstadkommit. Det var känslosamt att vara på plats vid en av attentatsplatserna. Det fanns tusentals färska blommor, ljus och kort liggandes på marken. Även om livet som korrespondent innebär mycket jobb finns det även tid för återhämtning och fritid. Då är hon tillsammans med sin familj och utforskar allt som finns att uppleva i världsmetropolen Paris. – Det finns massor av spännande saker att göra med barn här. Vi har åkt till franska gårdar som har självplock av frukt och vi har varit på experimentverkstäder. Men det som jag nog gillar allra bäst, är Paris på kvällen. Att se alla ståtliga byggnader som är upplysta är väldigt vackert. Men inget slår Eiffeltornet som glittrar som en diamant! ■ LYSSNA PÅ BÉATRICE JANZONS RAPPORTERING: Scanna koden med din mobil. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 23 RADIORÖSTEN MUSIKHJÄLPEN Radiorösten i P2: ELLA PETERSSON DET LYSER I HELA ANSIKTET OCH HON LER NÄR HON SKA BERÄTTA VAD OPERA BETYDER FÖR HENNE. »DEN FRIA TONEN! NÄR NÅGON SJUNGER LIVET UR SIG. DET ÄR EN TON MAN INTE KAN VÄRJA SIG MOT«. TEXT Anna Unsgaard | F O T O Mattias Ahlm J stämt träff med Ella Petersson på det produktionsbolag hon sitter på i Stockholm. Hon har precis avslutat sin nudellunch och hon föreslår att vi går och tar en kaffe tillsammans på ett café i närheten. På vägen dit berättar hon om sitt operamagasin som sänds i P2 på lördagar. Det sänds 22 program varje år och hon har fria tyglar att lägga upp programmen som hon vill. Det är det enda magasinprogrammet i svensk etermedia som bara handlar om opera. Det hela startade för två år sedan när radion behövde ett operaprogram och Ella skickade in en idé. – Min idé med »Bänkad med Ella« är att jag ska bevaka Sveriges operautbud på både stora och små scener. Men framför allt vill jag komma bakom kulisserna och vara på plats. Ella Peterssons operaintresse är djupt och passionerat och från början satsade hon på att bli operasångerska. Men hon hoppade av studierna och kom inte tillbaka. – Jag är fortfarande på min »halvårspaus« från sången säger hon med ett skratt. Halvårspausen blev till 10 år för Ella Petersson började istället jobba med radio och det är hon AG HAR väldigt glad över idag. Hon tycker att hon har världens bästa jobb. Hon ser i princip alla operor som sätts upp i Sverige och genom jobbet så ser hon även en hel del utländska uppsättningar. – Ofta när jag gör ett program utgår jag från platsen som programmet ska handla om. Sedan gräver jag i arkiv och ibland hittar jag gamla tonsättare som pratar om sig själva och sina gamla verk. Det är en sådan lyx att få göra sådana här program. När hon varit ute på inspelningsplatsen, och enligt henne själv spelat in alldeles för mycket material, så kommer hon hem och gör det hon tycker är det roligaste med det här jobbet – redigerar. Hon menar att det är då hon skapar en berättelse. – Jag brukar säga till mina intervjupersoner att jag har en enda talang – och det är att redigera! Så jag lovar att vi alla kommer att låta intelligenta i etern sen. Programmet sänds på utvalda lördagar efter 18-nyheterna. För varje lördag sänds en opera från någonstans i världen men innan den drar igång sänds »Bänkad med Ella«. – Min publik är den mest initierade operapubliken. Det är för alla som älskar opera. Sådana som jag. LYSSNA PÅ BÄNKAD MED ELLA. Scanna koden med din mobil. N E P L Ä J r e H x ä K v I a r S a b U m o M s n é c c u –s I OCH BERR A G M E PEN DECE MLAD DER EN A S N I N IN U DE I D, BÅ AMLADES R O K G RE OR S N SLO ER KRON E P L N Ä J O USIKH 30,5 MILJ AV M A R N . Ä E ÅNG LIKEN. N EN AV HIV OMG E PUB T S NING SENA ANG FRÅN OT SPRID N E D M ÄVEN ENGAGEM KAMPEN L L A L Ahlm ANT 4, TI attias A 201 O M FOT | VECK n attso TEXT Jenny M Kort om Ella : 37 år. Stockholm. FAMILJ Man, två döttrar. UTBILDNING Musikvetenskap, Magister i radioproduktion DI, Kulturvetarlinjen, Operastudion. ÅLDER BOR 24 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET HÖJDPUNKT I KARRIÄREN Var Kulturnytts utsände hemma hos Tomas Tranströmer just när han fått Nobelpriset i litteratur 2012. UTMÄRKELSER Vunnit Stora Radiopriset Årets musik 2008, Vunnit Tempo Radio Award 2011. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 25 MUSIKHJÄLPEN NATTRADION Radion är trygghet för den som är vaken »Äntligen är nattrösten tillbaka«, står det i nattens första lyssnarmejl. På natten är radion det självklara – och ibland det enda – sällskapet för tusentals människor. Så här går det till på jobbet hos gänget som sänder Vaken i P3 & P4. TEXT Sofia Falk | ILLUSTRATION Istock Kodjo Akolor, Petter Alexis Askergren och Linnea Henriksson. »NÄRA 30,5 MILJONER KRONOR SAMLADES IN UNDER EN DECEMBERVECKA 2014« 26 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET F ÖRRA ÅRET hölls Musikhjälpen i Uppsala. Över 235 000 engagemang drogs igång runt om i landet och det fanns många olika sätt att engagera sig och bidra till insamlingen. Många önskade en låt, andra startade egna insamlingar i skolan, på jobbet eller i den egna släkten. Vad sägs till exempel om de här initiativen? Morgan i Stockholm och hans vänner skänkte en peng för varje gång någon på jobbet sa något rasistiskt, homofobiskt, funkofobiskt eller allmänt otrevligt. »Så kan vi känna att varje idiotiskt uttalande kan generera något bra«. Emil, nio år, skänkte familjens »svärburk« till Musikhjälpen och uppmanar alla familjer att göra samma sak. Enligt Emil är det mamma som är den som stoppar flest slantar i familjens svärburk. Broder Daniel-fansen gick samman för att få höra favoriten Shoreline så många gånger som möjligt under veckan. Samtidigt skänktes en krona för varje gång låten spelades i Musikhjälpen. De tre programledarna Kodjo Akolor, Linnea Henriksson och Petter Alexis Askergren turades om att sända dygnet runt under en vecka från en glasad studio på Stora torget. Förutom publikens önskelåtar bjöds det också på livemusik i glasburen. – Jag blev så emotionell därinne, det kom liksom tuffa rapkillar från Stockholm och jag ville bara krama dem, säger Petter. – Eller när man inser att man stått och diggat till musiken som, shit jag gör verkligen den här tanten på Allsången dansen, säger Linnea. Musikhjälpen, som startades 2008 som ett samarbete mellan Sveriges Radio och SVT, växer sig allt större. Genom åren har programmet samlat in pengar till exempelvis kampen för rent vatten till alla och alla tjejers rätt att överleva sin graviditet. Pengarna fördelas genom Radiohjälpen till projekt inom det utvalda temat. ■ Micke Grönberg M ÖKRET HAR sedan länge sänkt sig över Stockholm. Det är lugnt, nästan stilla, i trafiken. Endast några taxibilar rullar längs gatorna i den kyliga vinden. Radiohusets korridorer ligger öde och ljuset är dämpat. Men det lyser från Ekots redaktion och kaffemaskinen surrar i pentryt intill rummet där kvällens Vaken-team Henrik Olsson och Elin Fredriksson jobbar med innehållet till nattens program. – Det bästa med att göra nattradio är att man får mycket mer fria händer än när man jobbar med dagradio där tiden är så begränsad, säger Henrik Olsson som varit värd för Henrik Olsson. Vaken i två år. Våra fyra timmar känns som ett hav av tid och det enda inslag som egentligen är förberett är tävlingen. Allt övrigt innehåll skrivs av programledarna innan sändning, för att få det så nytt och fräscht som möjligt. Vaken med P3 & P4 ska vara »underhållande, lättsamt och aktuellt«, ett ganska brett och tillåtande kriterium. – Om man vill ha massor av samtal och mejl med åsikter och reaktioner finns det tre ämnen som alltid funkar: trafik, sömn och språkfrågor, berättar Henrik Olsson. På natten bör det inte vara alltför tunga ämnen som döden eller brott, utan mer vardagliga saker som »vilken är din favoritpizza?«. Det var efter mordet på Olof Palme som nyheter började sändas dygnet runt i radio. Nu för tiden gör Ekots uppläsare även ett inhopp hos Vaken och presenterar senaste nytt på ett personligare sätt i samtal med programvärdarna. – Bara för att Sverige sover så sover ju inte resten av världen, säger Henrik Olsson. Vi har ju förmånen att kunna berätta världsnyheter precis när de händer, nu behöver det inte vänta till morgonen. Klockan i studion visar 00.03 och Henrik och Elin rullar igång nattens program med glada röster. Det märks att de har rutin. Första låten ut är »Cool kids« med Ecosmith. Det första samtalet kommer 00.37. Det är en taxichaufför som berättar om sitt livs flygresa då han mötte sin blivande fru, eftersom Henrik Olsson har bett lyssnarna berätta om hur de träffade sin partner. – Det unika med nattradio är att folk lyssnar under en längre tid på natten, säger Henrik Olsson. Det har gjort att vi programledare får en speciell relation med lyssnarna, de tycker att de känner oss och vi blir en slags trygghet för dem. ■ VAKEN MED P3 & P4 LYSSNA PÅ VAKEN: Scanna koden med din mobil. ◆ Cirka 770 000 människor lyssnar en vanlig natt. På helgerna är det något färre. ◆ Numera hör lyssnarna även av sig via Facebook och Twitter. ◆ Tävlingen »Nattjakten« har funnits i drygt tio år och genererar varje natt hundratals svar. ◆ Lyssnarna vill helst höra musik från 1970-90-talet men svensk, ny house som Avicii går också bra. VARFÖR LYSSNAR DU PÅ NATTRADIO? Anna-Karin Hed, barnsjuksköterska, Göteborg. – Jag lyssnar på natten för att få en andhämtning i mitt jobb på sjukhuset. När jag står i läkemedelsrummet och fixar mediciner och dropp är det väldigt skönt med musik eller någon som babblar i bakgrunden, eller något att skaka lite rumpa till. I mitt jobb kan man behöva en paus från tunga och deppiga situationer, då passar dans alldeles utmärkt. Mikael Forsgren, väktare, Stockholm. – »Vaken« får mina nätter att gå snabbare och de har en väldigt bra mix av prat och musik. Inte samma musik om igen. Radion blir lite som en familjemedlem, jag skulle bli tokig utan den! Irma Saarikoski, pensionär, Stockholm – Jag är en riktig nattuggla och då är det naturligt att lyssna på radion. Jag löser ofta korsord samtidigt. »Vaken« har många inslag som jag gillar, aktuella ämnen som diskuteras och som jag ofta kommenterar, och inte minst Nattjakten. Den är kul att klura ut. ■ SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 27 P3 NYHETER P3 NYHETER Goda nyheter! Ulrika Lindqvist Hur får journalisterna tag i alla nyheter som du hör i radion varje dag? Våra nyhetsredaktioner är igång dygnet runt och våra reportrar har många olika sätt att försöka ta reda på vad som händer i omvärlden, nära och långt bort. TEXT Jenny Mattsson Hallå Ulrika Lindqvist, nyhetschef på P3 Nyheter! Vad är egentligen en nyhet? – En nyhet kan vara så mycket. Ofta är det något som överraskar, men ibland är det mer en bekräftelse av något de flesta kände till. Jag tänker att kravet på en nyhet hos oss på P3 Nyheter är att den handlar om något som vår publik vill veta, som de tycker är intressant eller känner igen sig i och allra helst att nyheten väcker någon reaktion hos den som lyssnar/ läser – att hen kanske blir arg eller glad till exempel. Varför blir vissa nyheter större än andra, t ex när radion berättar om dem i flera dagar? – Vissa nyheter blir ju väldigt omtalade. Ofta är det när de innehåller ett avslöjande. Då brukar det ta tid bara att förklara vad det är som faktiskt har hänt, innan man väl går in på reaktionerna. Blir det mycket debatt om händelsen kan ju diskussionen fortsätta länge, särskilt om det blir krav på ändrad lagstiftning och så vidare. Ibland kommer det också fram ännu fler sidor av en nyhet när den väl är »ute«. Varför är det så få nyheter som handlar om bra eller roliga saker som har hänt? – Det finns många förklaringar till det, men jag tror att en viktig orsak är att många journalister gärna vill lyfta upp saker som är fel i samhället för att vara med och påverka. Att berätta om sådant som – lite förenklat – redan är bra smäller inte riktigt lika högt då. Men jag tror också att det handlar om att man som lyssnare faktiskt inte lägger märke till de positiva nyheterna i samma utsträckning som de negativa – de är inte lika dramatiska. Tar ni emot tips, även om man inte vet om det är en »riktig« nyhet eller inte? – Ja, vi tar absolut emot tips! Det är det bästa vi vet när publiken hör av sig till oss med sina berättelser. Ofta handlar det om saker de har varit med om som känts fel, men som man inte är säker på om det är en nyhet eller inte. Det är precis så det ska fungera, att man hör av sig till oss och får hjälp med den värderingen. Det är det som är vårt jobb. TIPSA OSS! tipsap3nyheter@sverigesradio.se Caroline Kernen gör en intervju inför dagens nyhetssändningar. I P3 nyheter får människor säga vad de tycker om politik och stora nyhetshändelser. Så skapas en nyhet: 1) Gräva! ◆ Jobbet med att ta fram nyheter som inte är så lätta att hitta kallas ofta för grävande journalistik. Det kan ta flera veckor eller månader innan en reporter har fått fram tillräckligt med fakta och berättelser från olika människor för att kunna göra ett reportage. 2) Följa! ◆ Nyhetsreportrar följer vad andra medier rapporterar om, men också vad makthavare eller du och dina kompisar skriver om på twitter, instagram eller andra sociala medier. När något händer märks det snabbt i nyhetsflödena och journalister söker efter någon som finns på plats och kan berätta mer om det som händer. Du kan också själv kontakta våra journalister via sociala medier för att lämna tips eller skicka bilder. 28 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET 3) Fördjupa! ◆ När en politiker i regeringen lovar någonting blir det oftast en nyhet. Under sommaren kom många löften inför valet, som journalister granskade och gjorde nyhetsinslag om. För att den som lyssnar ska kunna få koll på olika sidor av en nyhet är det viktigt att flera personer får komma till tals och att reportern inte tar ställning och berättar vad hen själv tycker. VILL DU TIPSA VÅRA REDAKTIONER? Nummer och adresser hittar du längst fram i tidningen! TIPSA ANONYMT? Sverigesradio.se/ radioleaks, eller scanna koden med din mobil: P3 NYHETER IBLAND ÄR EN NYHET EN SJÄLVKLAR HÄNDELSE SOM ALLA KAN RELATERA TILL. VI FÖLJDE MED P3 NYHETER EN DAG FÖR ATT FÖRSÖKA TA REDA PÅ VAD EN NYHET FAKTISKT ÄR. TEXT Anna Unsgaard | F O T O Micke Grönberg D ET HÖRS skratt inifrån sammanträdesrummet. Och röster som pratar i munnen på varandra. Det är uppsluppen stämning på P3 Nyheter på Sveriges Radio i Stockholm den här dagen när Magasinet kommer på besök. Ute är det regnigt och slaskigt och den första höstkylan har kommit. Men inne på redaktionen är det heta diskussioner om vilka nyheter som redaktionen ska presentera idag. Det sitter fem personer i ett rum med illröda väggar. Mitt i rummet står en TV där ytterligare fem reportrar är med på länk. De diskuterar livligt vilka nyheter som ska produceras. Nyheter bygger ofta på vad reportrarna tycker sticker ut och som många lyssnare kan vara intresserade av. – Jag kan göra en uppföljning på jobbet om rädslor, säger reportern Caroline Kernen. EN BRA NYHET , VAD ÄR DET ? När morgonmötet är slut följer Magasinet med Caroline Kernen för att under dagen få en inblick i hur en nyhetsreporter arbetar och hur man egentligen kan veta vad som är en bra nyhet. – En bra nyhet upprör eller be- rör. Och det är någonting som man bör känna till, säger Caroline. Den här gången är nyheten en uppföljning på en undersökning som visar att unga människor är mer rädda för ebolaviruset än för trafikolyckor, trots att risken är mycket större att drabbas av en olycka än att drabbas av ebola. Det är en nyhet eftersom svaret på ungas rädslor är irrationellt och väcker SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 29 Mattias Ahlm KNOPPEN & KROPPEN KOLL PÅ KNOPPEN OCH KROPPEN När kommer puberteten? Varför får jag stånd utan anledning? Eller ett helt program om det härliga, jobbiga och kladdiga ämnet mens. I podden 1000 modiga frågor får frågorna om kroppen och knoppen svar av jämnåriga som är i precis samma situation. TEXT Ulrika Olsson | I L L U S T R AT I O N Istock O frågor om hur unga resonerar och hur de kan komma till en sådan slutsats. LETAR ALLTID NYHETER Inför jobbet om 18-åringars olika rädslor sitter Caroline på redaktionen och googlar på några olika psykologer som är experter på rädsla. Sedan ringer hon upp dem och gör en intervju på telefon. Det gör hon för att bestämma sig för vilken psykolog som är bäst för sammanhanget. – Den psykolog jag fastnade för var inte bara expert på rädsla utan han föreläste även om det på Karolinska institutet så han kunde lägga ut texten bra och lättfattligt. Caroline Kernen är 26 år och har jobbat med nyheter i två års tid. Hon letar jämt nyheter säger hon när vi sitter i taxin på väg till Gamla stan för att träffa den psykolog som hon ska intervjua om rädslor. – Det gäller att hänga med i 30 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET nyhetsflödet. Lyssna, läsa och titta på nyheter. Väl på plats hos psykologen kontrollerar Caroline att bandspelaren fungerar och hon gör ett litet ljudprov innan hon drar igång intervjun. Ljudprovet hon gör är att hon spelar in psykologen när han förmanar sin hund att ligga snällt i sin korg under hela intervjun. Efter intervjun är hon nöjd. – Det gick bra, säger hon när vi kommit ut på gatan. Han gav några tydliga och konkreta exempel på rädsla som jag kommer att använda i inslaget. Hon börjar gå ner mot T-centralen för nu vill hon hitta några 18-åringar för att ställa några korta frågor om deras rädslor. Ett nyhetsinslag måste nämligen också beröra. Forskaren i detta inslag får stå för fakta och kunskap om varför unga resonerar så irrationellt. De unga som Caroline ska intervjua ska stå för igenkänning så att lyssnaren själv kan referera och tänka sig in i nyheten. De första som Caroline försöker få att ställa upp på intervju säger nej. Men sedan går det lättare. Till slut har hon fått tag i sju stycken killar och tjejer som hon intervjuar. VÅGA PROVOCERA ! – En var rädd för döden, en annan för ebola och någon var rädd för att drabbas av trafikolyckor så det blev en bra blandning. På vägen till radiohuset säger hon att så fort hon är klar med en intervju börjar tankeprocessen hur inslaget ska sättas ihop. – På det sättet vet jag på ett ungefär hur jag ska klippa ihop intervjuerna för att det ska bli ett bra nyhetsinslag. Det jag letar efter är om något oväntat sägs, eller kanske något roligt eller avslappnat. Men för att få bra svar måste man ställa bra frågor. Caroline förklarar att hon funderar ganska mycket på hur hon formulerar sina frågor. – Det är de klassiska frågorna vad, hur och varför? Ställer man dem så får man beskrivande svar. Och ibland ställer jag lite provocerande frågor för att få intervjupersonen att reagera. Då får jag alltid de bästa svaren. Caroline sitter vid sitt skrivbord på redaktionen och redigerar ihop inslaget. Intervjuer varvas med hennes skrivna texter i så kallade prator som spelas in i en studio. När inslaget är klart kan Caroline pusta ut. En stund. – Hur känns det när du är helt klar för dagen. – Då är man i hamn. Men jag slutar aldrig att jobba. På tunnelbanan hem sitter jag och kollar nyheter i mobilen och funderar på vad jag kan göra imorgon. Man är aldrig ledig från idéarbetet! ■ NANI , komplex, mobbning, svett, ätstörningar, dåligt självförtroende, lögner, bröst, målbrottet, första gången, hångel, skilda föräldrar, humör, finnar, bråkiga syskon, tvångstankar, rädslor. I början av tonåren händer det mycket både i kropp och huvud. Det finns många frågor och några av dem besvaras i Sveriges Radios podd 1000 modiga frågor. En tjejpanel och en killpanel turas om att svara på alla de frågor som kommer in via 1000 modiga frågors hemsida. Tjejpanelen består av Maja, 16 år, Ella, 13 år och programledaren Soraya Kim Ohlson Hashim. Killpanelen leds av Kim Ohlsson och han har med sig Fabian, Felix och Timmy, samtliga 14 år gamla. OLIKA SORTERS STÅND Tjejpanelen var först ut och hela första avsnittet avhandlar ämnet mens ur en mängd olika aspekter. De som inte har fått men vill ha, de som har men inte vill ha och det pinsamma i att prata om mens med sina föräldrar. Maja och Ella berättar också om hur de, precis som tjejen som skrivit in, tycker att det var svårt att veta hur man skulle bete sig när man ville använda tampong för första gången. Killpanelens första podd handlar om, i panelens ordval, Soraya kukar och bånge. Det Hashim. snackas om storleken, om det olämpliga i att jämföra sig med andra och om hur det plötsligt händer. Om olika sorters stånd och om huruvida stånd är en bra eller dålig sak och vid vilka tillfällen man verkligen inte vill att det ska hända. Andra frågor som tas upp är hur det är att vara kär och hur man gör för att vara sig själv. Hur vågar man ta kontakt med någon man gillar, vem berättar man för att man är bieller homosexuell och är det OK att göra slut via SMS? gör programmet så bra. De som lyssnar kan verkligen känna igen sig och på så vis få ett annat typ av stöd än de kan få från vuxna. Ibland har man ingen att prata med, och att ta upp vissa saker med föräldrar eller kompisar kan vara otänkbart. Då är det är lätt att känna sig ensam och därför är det viktigt att vi kan finnas där och ge stöd, råd och tips. Även tjejpanelens programledare Soraya Hashim är inne på samma spår. Hon tycker att det är toppen att det är just Sveriges Radio, givet sitt uppdrag, som erbjuder ungdomar att få ta del av jämnårigas tankar och funderingar. Soraya Hashim beskriver arbetet med podden, och då speciellt inspelningarna med Maja och Ella, som vansinnigt roliga: ‒ 1000 modiga frågor är det roligaste jag har gjort. Vi har skitkul tillsammans, berättar hon. ■ INGA PEKPINNAR Både Kim Ohlsson och Soraya Hashim tycker att 1000 modiga frågor är ett viktigt inslag i Sveriges Radios utbud. Att det är viktigt att det finns en möjlighet för ungdomar i yngre tonåren att ta till sig av jämnårigas tankar i en period i livet när det händer väldigt mycket: ‒ Det som 1000 modiga frågor framför allt erbjuder är en plattform där vi kan prata om de här frågorna utan pekpinnar och på ett sätt som killar och tjejer i målgruppen känner igen sig i, säger Kim Ohlsson. Han fortsätter: ‒ Tjejerna och killarna i panelerna är fantastiska och vågar verkligen dela med sig av sina egna erfarenheter och det är just det som LYSSNA PÅ 1000 MODIGA FRÅGOR: Scanna koden med din mobil. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 31 MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO FERNANDO ARIAS, REPORTER »Jag får stort utrymme att göra det jag vill.« TEXT Anna Unsgaard | F O T O Martina Holmberg Vad gör du på Sveriges Radio? – Jag är allmänreporter på Ekot och har min placering på P1 Morgon. Jag tycker det är ett roligt jobb för jag får träffa så många människor och förklara skeenden i samhället genom människors berättelser. Hur ser en vanlig dag på jobbet ut? – Just nu jobbar jag mycket med reportage så det ser väldigt olika ut beroende på vad jag gör. Antingen gör jag intervjuer, eller så redigerar jag eller så hittar jag nya uppslag. Jag arbetat mycket YASMINE EL RAFIE, UTVECKLINGSREDAKTÖR »Lägg tid på att bli bäst« TEXT nns lika fi o i ad ängd o R s e g arm ri d e n e v e S m På bb inom öt tre M hur det jo grupper. ttar om ä yrkes e som ber jobb. betar sitt dröm k de fic 32 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET Anna Unsgaard | F O T O Mattias Ahlm Vad gör du på Sveriges Radio? – Jag är utvecklingsredaktör, alltså specialist inom social och digital journalistik på Digitala medier, som är Sveriges Radios journalistiska utvecklingsavdelning. Hur fick du ditt jobb? – När den så kallade arabiska våren satte igång 2011 var det andra aktörer än de vanliga som var relevanta för bevakningen. Jag upptäckte att jag fick ett försprång genom att kunna kombinera erfarenheterna från många års vikarierande inom utrikes- och nyhetsjournalistik med det jag lärt mig om källkritik på journalistikprogrammet JMK. Det förde in mig på sociala medier-spåret inom journalistiken och när sedan det här jobbet annonserades ut, då som en programanställning, så sökte jag. Hur ser en vanlig dag på jobbet ut? – Det låter så klyschigt men få dagar är de andra lika. Man springer mellan möten, dragningar, konferenser, paneler och redaktioner, sitter vid datorn eller smartmobilen och scannar sociala medier-flöden från företaget och utanför. Vad är det bästa med att jobba på Sveriges Radio? – Det är ett stort företag med tryggare framtidsutsikter de närmaste åren än de flesta andra mediehus. Och jag stolt över att jobba på ett företag med så fantastiskt många olika program på 11 olika språk – det är public service. Har du något råd till andra som skulle vilja jobba med samma sak som du? – Börja med att acceptera att ett fast jobb alltid påverkas av tur, tajming och kontakter, och att man måste vara beredd på att lägga tid på att bli bäst inom sitt område. Konkurrensen är stenhård. Vad gör du om fem år? – Jag hoppas på att så småningom få mer ansvar som arbets-/projektledare eller chef. Och förhoppningsvis har jag även då arbetsuppgifter där jag kan fortsätta att utveckla själva journalistiken till det bättre. Den har en så viktig plats i demokratin. ■ utanför Radiohuset just nu och försöker också träffa människor och organisationer för att utöka mitt kontaktnät. Hur fick du ditt jobb? – Efter att ha pluggat på folkhögskola och universitet började jag min journalistbana på ett magasin och sedan som frilans. Första radiojobbet var på P4 Gävleborg. Efter det fick jag ett sommarvikariat på P1 Morgon på Ekot som förlängdes flera gånger innan jag blev inlasad för ett år sedan. Vad är det bästa med att jobba på Sveriges Radio? – För mig är det att det är så mångfacetterat. Och jag får stort utrymme att göra det jag vill göra. Och det finns olika plattformar att nå ut. Att få träffa så många människor som har så intressanta saker att berätta. Dessa små djupdyk i andras verkligheter! Har du något råd till andra som skulle vilja arbeta med samma sak som du? – Man kan tro att det är att jobba hårt men det handlar tyvärr inte om det. Det spelar ingen roll hur duktig du är eller hur hårt du arbetar, jag har varit med om kollegor som vunnit både Guldspaden och Stora journalistpriset men som hotas av utlasning. Det handlar mycket om tillfälligheter. Att din kompetens efterfrågas vid ett visst tillfälle. Jag har många duktiga anställda kollegor, men jag har också sett många minst lika begåvade journalister som lasas ut efter ett år. Vad gör du om fem år? – Jobbar som journalist någonstans där jag utvecklas. ■ MARTINA THUN, PROGRAMLEDARE »Det blir roligare och roligare för varje år« TEXT Anna Unsgaard | F O T O Mattias Ahlm Vad gör du på Sveriges Radio? – Jag är programledare på Morgonpasset på P3. Jag tycker det är ett jätteroligt jobb. Det är himla fritt och varierat. Jag tycket det blir roligare och roligare för varje år som går. Hur ser en vanlig dag på jobbet ut? – Jag går upp vid fem på morgonen och är på jobbet kvart i sex. Då startar jag upp allt i studion och sätter på kaffe till mig och så väntar jag på att mina kollegor ska komma. Under en sändning är det inte en dag som är den andra lik. Vi använder oss inte av manus så vi har aldrig någon aning om vad den andra ska säga och så har vi extremt varierade och roliga gäster. Det kan vara allt ifrån Idol till professorer. Efter programmet pratar vi lite kort om sändningen. Hur fick du ditt jobb? – Jag fick ett samtal från Sveriges Radio där de undrade om jag var intresserad av det här jobbet. Det var ett av de bästa samtalen jag fått i mitt liv. Det var som julafton! Vad är det bästa med att jobba på Sveriges Radio? – Det är högt i tak och det är resursstarkt. På Morgonpasset finns det en redaktion som är smart och kunnig och hittar roliga gäster. Och de är så bra på att hitta bra vinklar på ämnena som vi tar upp. Jag kommer ju från reklamradio där man fick göra allt själv. Och här har man tillgång till korrespondenter och en massa annat kunnigt folk. Har du något råd till andra som vill jobba med samma sak som du? – Ligg på! Försök göra dig hörd genom bruset. Jag tycker man ska utbilda sig, men det finns andra vägar, till exempel att höra av sig och tjata lite. Ta kontakt med redaktioner och visa framfötterna. Vad gör du om fem år? – Jag hoppas att jag fortfarande sänder radio! ■ SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 33 PODDAR PODDAR Lyssna när du vill RADIOFÖLJETONGEN GÖR PODDSUCCÉ Programledaren för P3:s valbevakning Henrik Torehammar slår sig samman med Sveriges Radios tyngsta röster inom politisk bevakning, Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach, för fördjupande och livliga samtal om den inrikespolitiska veckan. Ett nytt avsnitt släpps varje fredag. ■ Spårvagnskyrkogård, Detroit. MUSIKGUIDEN I P3: SOUL GETTOTECH – KORKAD KONST ◆ Historien har gång på gång gett Detroit rätt. Spökstaden som aldrig släppte taget om den elektroniska dansmusiken. Istället muterade den, blev skitigare, brutalare och mer getto. Svett och snusk i ett svindlande tempo. Hör specialen om den en gång baktalade bas-bastarden som på vägen fick upprättelse i mittfåran. DJ Godfather, DJ Assault, Juan Atkins med flera bidrar till berättelsen. ■ 34 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET Klara Zimmergren och Frasse. P1: HUNDLAND – EN KÄRLEKSFÖRKLARING TILL MÄNNISKANS BÄSTA VÄN ◆ Hunden tar plats i allt fler samhällsfunktioner, som vakt, nos, livsviktigt sällskap eller vårdare. Varför väljer över en miljon svenskar att leva med en hund och vilken är hundens viktigaste uppgift? Möt den hemlösa Anne som inte skulle klara tillvaron utan Tjabo och hockeyproffset Tommy som fortfarande darrar på rösten när han pratar om Roffe. Hör Annika Östberg berätta om hundens förlösande kraft i fängelset och etologen Per om vad som skiljer hunden från vargen. Och är det verkligen av lojalitet som hunden skyddar sin ägare, eller vill den bara ha godis? ■ P3 DOKUMENTÄR: KIDNAPPNINGEN AV UPPSALA-STUDENTEN ◆ Plötsligt var han bara borta. Telefonen avstängd, hans lägenhet tom och olåst. Efter att ha firat jul med familjen hemma i Linköping var Alexander Åhman, bara tre dagar senare, spårlöst försvunnen. Till hans familj och fästmö sa polisen att det med största sannolikhet rörde sig om ett frivilligt försvinnande. Men, i själva verket hade han fallit offer för en brutal och hänsynslös kidnappning. P3 dokumentär berättar den osannolika historien om ett ungt kärlekspar bestående av en läkarstudent och en psykologstudent som tillsammans med ett tidningsbud hotade, slog ner och drogade Alexander med sömnmedel och därefter gömde honom i en förfallen skola i Västerbotten utan varken värme, vatten eller el. För första gången träder både offret Alexander Åhman och hans kidnappare fram, de gör det i exklusiva intervjuer för P3 Dokumentär. ■ Jason »Timbuktu« Diakité. SOMMAR I P1 ◆ Missade du programmen i somras, eller vill du höra dem igen? Lyssna exempelvis på Jason »Timbuktu« Diakité berätta om det som ledde fram till hans omtalade framträdande i riksdagen hösten 2013. ‒ Det här är en berättelse om varför jag – som är född och uppvuxen i Sverige – behövde ställa mig i riksdagen och visa mitt svenska pass. ■ LIGGA MED P3 ◆ Din knullkompis på nätet där allt som har med sex och relationer att göra samlas i en enda härlig klickbar orgie. Vi lär dig allt om hur du kan njuta av sex, ger dig relationsråd och lyfter fram sexuella problem. Dessutom kan du alltid bli uppkåtad av vårt stora erotiska novellarkiv. ■ Julia Blomberg, Matilda Berggren och Robert Jacobsson. STINA GULLANDER ◆ Efter supervalåret 2014 fick vi ett av de mest svårtolkade valresultaten på årtionden. Vad kommer egentligen hända i Sveriges riksdag den kommande mandatperioden och hur går spelet bakom Fredrik den faktiska Furtenbach. politiken till? JÖRGEN HINDER DET POLITISKA SPELET VERKLIGHETEN I P3: UNG OCH SKALLIG ◆ Tänk dig att du står framför spegeln. Så upptäcker du att en liten fläck hår fattas. Lite senare hittar du ytterligare en fläck. Håret faller av. Sen ögonbrynen, och sen ögonfransarna. Hur skulle du hantera det, att plötsligt se helt annorlunda ut? Skulle du försöka dölja det till varje pris? Eller göra det till din grej och söka upp dina likar? I Verkligheten i P3 möter du Therese Hansson och Denise Hallbäck som båda tappade håret i tonåren. ■ JANNE WIESLANDER Poddradio är ljudfiler som du kan ladda hem. Filerna är i formatet mp3 som du kan lyssna på i en dator, i en speciell mp3-spelare och i många mobiltelefoner. Om du har en Iphone eller en Android-telefon kan du ladda hem vår app Sveriges Radio Play och lyssna på poddradio direkt i den. Appen är gratis. RADIOFÖLJETONGER HAR VARIT EN ÄLSKAD DEL AV SVERIGES RADIOS UTBUD I 75 ÅR. FRÅN OCH MED I HÖSTAS GÅR DET ATT PODDA PROGRAMMEN, EN TJÄNST SOM PÅ KORT TID MER ÄN FÖRDUBBLADE RADIOFÖLJETONGENS EFTERHANDSLYSSNING. TEXT Mats Carlsson-Lénart D boken som blev radioföljetong var »Rosen på Tistelön« av Emilie Flygare-Carlén. Året var 1939. Sen dess har hundratals böcker – nya och gamla, kända och okända – lästs in för radio av kända skådespelare. En tidig jättesuccé var Selma Lagerlöfs »Anna Svärd« som under de sista krigsåren 1944–45 sändes i 44 delar. Ett exempel på en uppskattad följetong på senare tid (2009) är »Huset vid moskén« av Kader Abdolah i uppläsning av Christian Fex. En roman som på ett mycket levande sätt skildrar Irans historia. – Den första boken som gick att podda var Kjell Westös »Hägring 38«, säger Kerstin Wixe i Luleå som ansvarar för Radioföljetongen. Westös bok, inläst av Stina Ekblad och även belönad med Sveriges Radios romanpris 2014, bestod av 36 delar men för att podda behöver man inte vänta tills hela följetongen sänts i radio utan samtliga delar går att ladda ner från dagen då del 1 sänds i radio. – Hela följetongen kan poddas fram till en månad efter sändningen i radio av den sista delen av den aktuella serien, förklarar Kerstin Wixe. Även Radionovellen, alltså noveller specialskrivna för Sveriges Radio, kan numera poddas. – Novellerna kan till skillnad från Följetongen laddas ner under ett helt år efter sändning i radio, påpekar Kerstin Wixe. I snitt produceras 12 nya radionoveller per år, vardera cirka 20–25 minuters kittlande lyssning. – I Radionovellen provar vi också många nya röster. Ännu okända röstar om varje bok vi ska producera och tre av fyra måste säga ja för att det ska bli något, förklarar Kerstin Wixe. Men ett grundkrav är att det ska finnas en tydlig berättarroll, annars blir det svårt att göra en bra radioföljetong. EN FÖRSTA skådespelare får chansen att gestalta ett helt nyskrivet verk. Att spela in en radioföljetong tar ofta kring en vecka. Sen följer efterarbetet som tar några veckor till. Inspelningarna görs dels i olika radiohus runt om i Sverige, men de flesta produceras av externa produktionsbolag. – Det är en rätt svår konst att göra en radioföljetong. Alla delar ska vara 24 minuter, inte mer inte mindre. Uppläsaren ska ha en viss regi. Varje del behöver en välskriven resumé och så vidare, säger Kerstin Wixe som har 30 års erfarenhet som följetongsproducent. Hur väljer ni ut böckerna som blir radioföljetonger? – Vi är en redaktion på fyra litterärt intresserade personer som sitter på olika platser i landet Hela tiden läser vi nya böcker och skriver lektörsutlåtanden. Varje månad har vi en telefonkonferens där vi lägger fram förslag. Vi har väldigt olika smak och det blir ofta diskussioner. Vi Men varför ska man då lyssna på böcker i radio? – För att det är en stor upplevelse med en extra dimension! Skådespelarna tillför berättelsen så mycket. Vi arbetar också med musik för att förstärka romanens ton. Även om man läst boken är det en ny upplevelse att lyssna på den som följetong, förklarar Kerstin Wixe. – Många gånger vet våra lyssnare inte att de är intresserade av den här boken. Men med de berättarverktyg vi har till buds kan vi fånga in publiken i en historia och få dem att bara vilja höra mer. Och det blir mycket enklare för lyssnarna nu när vi fått börja podda, säger Kerstin Wixe. Vår efterhandslyssning steg med hela 110 procent bara under de första månaderna. Man får helt enkelt en fri ljudbok av högsta kvalitet! ■ ◆ RADIOFÖLJETONGEN I radio sedan: 1939 Redaktion: Ulla Strängberg, Mia Gerdin, Ludvig Josephson, Kerstin Wixe Se vilka följetonger och noveller som går att podda just nu. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 35 RADIORÖSTEN P3 GULD Radiorösten i P3: DILAN APAK TANKESMEDJAN I P3 ÄR SVERIGES ENDA DAGLIGA SATIRSHOW OCH DEN SOM HÅLLER SAMMAN PROGRAMMETS PANEL AV HÄCKLANDE VÄRLDSBETRAKTARE ÄR DILAN APAK, JURISTEN SOM VALDE RADIOSTUDIONS GRÖNA LAMPA FRAMFÖR RÄTTSSALENS HÖGTIDLIGA AURA. TEXT Mats Carlsson-Lénart | F O T O Mattias Ahlm K 1 6 varje eftermiddag måndag-torsdag bävar makthavarna då Dilan Apak och hennes kollegor i Tankesmedjan träder in i studion i Malmö. – Förutom att vi skriver manus brukar vi på förmiddagarna spela en del med varann, avslöjar Dilan – det ingår liksom i uppladdningen. Dilan Apak är uppvuxen i en medelklassig förortsmiljö norr om Stockholm. – Som kurd i vita Täby så stack man ut, oavsett om man ville det eller inte. Det har säkert bidragit till att göra mig till den jag är. Teater fångade Dilan tidigt och hon drömde om att bli skådespelare men till slut blev det juristlinjen i stället. – Mina föräldrar hade en önskan: ta en »riktig« utbildning först, sen kan du göra exakt vad du vill Redan medan hon gick på Juristlinjen halkade Dilan in på radiokomik – Sommaren 2013 fick jag chansen att medverka i LOCKAN Humorhimlen Lab i P3 där nya komiker släpps fram. Samtidigt som jag skrev radiosketcher höll jag på med min tunga juridikuppsats. Samma dag som Dilan mejlade in sin uppsats skrev hon kontrakt om att leda Tankesmedjan. – Jag lockades av att leda ett program som sparkar rakt uppåt. Makten mår bra av att hånas. Provocerar gör vi också. Nu i vinter har vi haft en tävling om Sveriges sämsta vinterkommun (för hemlösa) som retat politikerna, säger Dilan. Det tog lite tid innan hon självklart visste hur ett medvetet politiskt statement eller en lite för snabbt fälld kommentar från en makthavare skulle hanteras i Tankesmedjan. – Men nu är det här jag gör och min högsta önskan är att aldrig någonsin behöva arbeta juridiskt. Jag skulle vara en usel jurist! Men jag drömmer fortfarande om att bli skådespelare, säger Dilan Apak. ■ Kort om Dilan: 24 år. I Malmö, men uppvuxen i Täby där familjen bor kvar. HÖRS I Tankesmedjan i P3 varje måndag-torsdag, tillsammans med ÅLDER BOR LYSSNA PÅ TANKESMEDJAN. Scanna koden med din mobil. Johannes Finnlaugsson, FAVORITPOLITIKER Marit Ahmed Berhan och Petri- Paulsen! »Hon är orimligt na Karlsson. passionerad, den enda som fruktar antibiotikaSOMMARTRADITION Sända Tankesmedjan från resistensens annalkande politikerveckan i Almeda- katastrof, och så verkar hon väldigt mysig också«. len. 36 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET A R I P d A l u G D 3 P N I L– drottning på låt. s t e r å a blev alan. r i P a ld-g Lind u d e G m 3 P « emix) op/soul vid R ( r a fingr Årets hiph a n i m iset per »Knäp fick också pr n artiMsattetias Ahlm FOT O SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 37 P3 GULD P3 2015: E R A N N I GULD-V ◆ ÅRETS ARTIST Timbuktu – För livet till döden ◆ ÅRETS GRUPP First Aid Kit – Stay gold Little Jinder live på P3 Guld 2015. nder Stina Gulla SAMTLIGA ◆ ÅRETS LÅT Knäpper mina fingrar (Remix) – Linda Pira NYKOMLING ◆ GULDMICKEN ( ÅRETS Veronica Maggio First Aid Kit. LIVE - AKT ) Mattias Ahlm ◆ ÅRETS Tove Lo P3 GULD . ktu Diakite Jason Timbu ◆ ÅRETS DANS La Fleur – samlad produktion ◆ ÅRETS HIPHOP / SOUL Linda Pira – Matriarken ◆ ÅRETS POP Beatrice Eli – Die another day ◆ ÅRETS ROCK / METAL Crucified Barbara – In the red I de fem första kategorierna har P3-publiken röstat fram vinnarna på egen hand. I de fyra sista kategorierna har publikens och genre-jurygruppernas röster vägts samman. P3 Guld 2015 leddes av Kodjo Akolor och Tina Mehrafzoon och följande artister uppträdde: Albin feat. DMA, Galantis, José González, Joy, Lorentz, Little Jinder, Linnea Olsson, Say Lou Lou & Lindstrøm, Silvana Imam & Marlene och Thomas Stenström. Veronica Magg io. Mattias Ahlm Per Palmqvist Missade du galan? ◆ P3 Guld 2015 går att höra igen på www.sverigesradio.se och tv-sändningen som visades i SVT1 finns att se på SVT Flow och SVT Play. ■ P3 MUSIK SVENSKA STJÄRNOR FÖDS I P3 Nyfiken på det senaste i musikvärlden? Sveriges Radio P3 är kanalen där flest okända artister lyfts fram. TEXT Hendrik Bergstén E Sveriges Radios musikpolicy ska musiken i P3 spegla nuet och i första hand den nya populärmusiken inom genrer som pop, rock, soul, hiphop och modern dansmusik. Mest ska det vara låtar från det senaste året, men även äldre hits. – Vi spelar mycket ung svensk musik och det är verkligen det vi musikredaktörer brinner för. För oss är det inte så viktigt om de är signade på skivbolag utan att det är musik som vi gillar och att den passar in i vår mix, säger Linda Nordeman som är en av fyra musikredaktörer på P3. Linda Nordeman har följt utvecklingen för vad som spelas i NLIGT radio under många år eftersom hon började jobba på radion redan som 19-åring 1996. Sedan dess har hon varit radion trogen. – Det här hänt ganska mycket på bara det senaste åren. Det märks inte minst på 2014 som var ett mycket bra år, med en bra bredd och hög kvalité på många olika plan, speciellt när det gäller kvinnliga artister och hiphop. Hon pekar på Sveriges Radios pris, P3 Guld, som en bra mätare på vad som är inne och hett just nu. Priset hyllar det bästa från det gångna svenska musikåret och delas ut i början av nästföljande år. Här ryms både de som är på väg upp som Albin, Seinabo Sey, Silvana Imam, Little Jinder, Linda Pira, Lorentz, Rebecca & Fiona och Tove Lo, men även mer etablerade artister som Timbuktu, Linnea Henriksson, Veronica Maggio, Zara Larsson och First Aid Kit. Gemensamt för dem alla är att de är flitigt spelade i P3. Linda Nordeman menar att den musikaliska bredden handlar mycket om att det är billigare att göra musik idag, att fler är närmare tekniken och att många därför har möjlighet att göra musik. Varje måndag samlas musikredaktörerna och tar fram listor på vad som ska spelas i veckan. Populära låtar läggs på så kallad A-rotation, och spelas då två, tre gånger per dygn. Låtar som ligger på B-rota- tion spelas en eller två gånger per dygn, C-rotation två, tre gånger i veckan och D-rotation var tredje till fjärde dag. – Vi upprepar inte hits lika ofta som många kommersiella radiostationer som i regel roterar sina hits 8-10 gånger om dagen. Det gör att vi lämnar plats för ny musik som inte är lika etablerad. Under alla åren som Linda jobbat som musikredaktör på P3 är det ett par artister som hon ser som de riktigt stora radioframgångarna. – Det är definitivt Håkan Hellström och Kent. Vi var ganska ensamma om att spela dem i början. Både Håkan Hellström och Kent står för ett typiskt P3 sound tycker jag. ■ Mest spelade låtarna i P3 2014 1) Rather Be – Clean Bandit feat. Jess Glynne 2) Waves (Robin Schulz Remix) – Mr. Probz 19) Chandelier – Sia 28) Shower 20) Slå Mig Hårt I Ansiktet – Thomas Stenström 29) Love Runs Out 12) Do It Again 21) Shake It Off – Taylor Swift 30) Fancy 13) Holler 22) Annie Leibovitz – Timbuktu – Linnea Henriksson 10) Younger – Seinabo Sey 11) Rude – Magic 3) Stay With Me – Sam Smith – Röyksopp & Robyn 4) Stay High (Habits Remix) – Rebecca & Fiona 5) Prayer In C 14) All Of Me (Tiësto Remix) – John Legend – Tove Lo & Hippie Sabotage – Lilly Wood & the Prick & Robin Schulz 6) My Silver Lining – First Aid Kit 7) Happy – Pharrell Williams 8) A Sky Full Of Stars – Coldplay 9) Halmstad 40 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET 15) Carry You Home – Zara Larsson 16) Din Soldat – Albin & Kristin Amparo 17) Summer – Calvin Harris 18) Knäpper Mina Fingrar (Remix) – Linda Pira med vänner – Becky G – OneRepublic SVERIGESRADIO.SE är vår webb, som har omkring en miljon besökare varje vecka. Här kan du lyssna på våra sändningar direkt eller i efterhand, få nyheter via text och bild samt läsa mer om Sveriges Radio och våra program. SVERIGES RADIO PLAY är vår app för mobiler och surfplattor. Här finns våra 50 direktsända kanaler, inklusive de lokala P4-kanalerna och digitala kanaler. Här finns också hundratals poddradiosändningar och extrasändningar från stora händelser och evenemang som du kan lyssna på i efterhand. För sportintresserade finns även appen Radiosporten Play. PODDSÄNDNINGAR kan laddas ner från vår app, från webben, Spotify eller via vår inbäddade spelare som vem som helst kan lägga upp på sin egen hemsida. När podden är nedladdad kan du lyssna på programmet utan att vara uppkopplad mot något nätverk. Idealiskt exempelvis på flyget. DIGITALRADIO (DAB) Digitalradio (DAB) sänder vi i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå och den går att lyssna på via en digital radioapparat. Just nu utreder regeringen möjligheten att sända digitalradio i större skala via ett digitalt marknät, på samma sätt som TV redan gör. – Iggy Azalea Linnea Henriksson. 23) Dark Horse HUR LYSSNAR DU HELST? – Katy Perry & Juicy J 24) Jubel – Klingande 25) All About That Bass – Meghan Trainor 26) Hard Out Here – Lily Allen 27) Demons – Imagine Dragons Zara Larsson. Coldplay. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 41 TRAFIK TRAFIK NÄR DET GÄLLER SEKUNDER »TA-DAAAA!!« DEN SKARPA SIGNALEN BRYTER IN I PROGRAMMET MED NÄRMAST BRUTAL AUKTORITET. DET KAN HANDLA OM SEKUNDER NÄR TRAFIKREDAKTIONEN GÅR UT MED SITT VIKTIGA MEDDELANDE. TEXT Johan Wangström | F O T O Anna Hållams B mest brådskande är bilar som kör i fel riktning mot trafiken, förklarar Peter Blomquist, brandmannen som gett lyssnarna trafik och servicerapporter i snart tjugo år. Det är fortfarande mörkt när Peter Blomquist kliver in genom entrén till radiohuset i centrala Jönköping. Ännu sover de flesta, men om någon timme är morgonrusningen i full gång och tiotusentals bilister, tågresenärer och andra trafikanter kommer att ha sällskap av just honom på sin resa till jobbet eller skolan. Den arla timmen är inget problem för Peter, han är van vid att arbeta på natten efter snart fyrtio år inom ambulanssjukvården och på räddningstjänsten där han har sitt ordinarie yrke som brandman. – Jag är morgonpigg men i natt har jag sovit dåligt. Jag gick över gränsen igår kväll och blev pigg igen, säger Peter och skickar iväg nästa sändning, en kort rapport till grannlänet. »Trafikinformation P4 Östergötland, fortsatt väldigt LAND DET »BILAR I FEL RIKTNING – DÅ KAN MAN TILL OCH MED BRYTA KUNGENS BEGRAVNING« 42 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET lugnt i trafiken denna morgon, inga olyckor eller störningar«. Det är lustigt, Östergötland har inte haft någonting på hela morgonen, medan Kronoberg har haft »häcken full«, konstaterar Peter framför raden av skärmar, kartor och sändningsutrustning. SIFFERMINNE EN FÖRDEL Trafikredaktionen i Jönköping är en av fem i landet. Här arbetar två personer på varje pass med att sända trafik och servicerapporter över åtta olika kanaler i P4, en stor del av mellansverige. Tempot är högt och för en utomstående är det närmast obegripligt hur man klarar att hålla reda på alla vägavsnitt och tåglinjer som slingrar över skärmarna. Peter halkade in som inhoppare på redaktionen för snart tjugo år sedan och har med åren blivit en välbekant stämma i radion. Extrajobbet är en perfekt kombination med hans yrke inom räddningstjänsten tycker han. – Ingen klår mig på att kunna vägarna, jag har nog kört på de flesta av vägarna i våra sändningsområden och det hjälper mig när jag rapporterar. Peter förklarar att han har ett enormt sifferminne, vilket gäller exempelvis vägnummer. En vanlig morgon på redaktionen inleder han med att checka av läget med bland annat Trafikverket, »vad har hänt under natten? Är det avstängda vägar, olyckor, översvämningar?« Vid 06.00 inleds sändningarna med täta inhopp i de olika kanalerna. Framför honom ligger ett körschema med en lång rad planerade rapporter, till detta kommer de varningar och händelser som kommer in allt eftersom. Tekniken är viktig för att samla information om olika störningar från exempelvis kommuner och myndigheter, men minst lika värdefull är kontakten med lyssnarna. Telefonnumret 020-999444 är etablerat och används ungefär 100 000 gånger varje år, extra mycket vid dåligt väder. Och det märks på redaktionen, bakom oss ringer telefonerna ideligen med tips och ibland frågor, även om redaktionen helst vill undvika att ge enskilda lyssnare egna färdtips, det tar för mycket tid. Trafik och serviceverksamheten har funnits i Sveriges Radio i många år, men har blivit allt viktigare, berättar Johan Wiberg som är en av de ansvariga för verksamheten. Mätningar visar att sändningarna är de som publiken uppskattar allra mest i radions utbud, och internt har medarbetarna fått en mer journalistisk roll där de också förser nyhetsredaktionen med material till nyhetssändningarna. AKUT VARNING GÅR FÖRST Verksamheten är igång dygnet runt, men på nätterna sköter redaktionen i Stockholm rapporteringen över hela landet. Med ny teknik kan man därifrån sända varningar till enbart de berörda delarna av landet. Morgonen håller på att bli förmiddag när stämningen plötsligt skärps till ytterligare på redaktionen. En lastbil har tappat sitt släp mitt på E6 söder om Kungälv och nu visar Peter Blomquist, brandman och trafikreporter. sig styrkan i lyssnarkontakten. Trycket ökar på telefonerna, med lyssnare som vill varna sina medtrafikanter för faran på motorvägen. –Det kan bli stressigt, säger Peter. Det gäller att skaffa sig en så korrekt bild av vad som inträffat som möjligt samtidigt som det blinkar för fullt på telefonerna. Och dialekterna kan också vara svårt, det gäller att kolla en extra gång så att betoningen blir rätt och ofta kallas saker som de formellt inte heter. Det viktigaste rådet till dem som ringer är att de ska försöka ta reda på var de befinner sig. Peters kollega Clarence Hansson går ut med en akut varning i SR Väst, men nu måste informationen ut också i SR Göteborg. Det gäller att vara snabb och att försöka se faran i ett större perspektiv, en bil som kör mot trafiken på E4 kan snabbt ha flyttat sig från ursprungspositionen, till och med in i ett annat län. – Bilar i fel riktning är bland det mest brådskande, förklarar Peter. Då kan man till och med bryta kungens begravning. Jag har brutit Ekot några gånger, men då gäller det livet. Bilar som kör mot trafiken visar sig förvånansvärt nog vara ganska vanligt, och redaktionen har varit med om att varna för just en sådan som dessvärre frontalkrockade strax efteråt. En lyckligare utgång blev det när Johan Wiberg lotsade en brådskande ambulanstransport genom semestertrafiken och blev uppringd med ett tack från sjukvårdspersonalen när de kommit fram, sådant värmer. Och ibland blir situationen rent komisk, som när varningen gäller förrymda kameler på Öland, berättar Peter. Den här morgonen har varit ganska »stimmig«. Ett par trafikolyckor och en större lastbilsbrand har man också hunnit hantera tillsammans med servicemeddelanden om en havererad kommunal telefonväxel och ett vattenavbrott. Och som vanligt mängder av samtal med de engagerade lyssnarna. Det kanske allra viktigaste för den viktiga Trafikredaktionen. ■ SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 43 PUBLIC SERVICE PUBLIC SERVICE LARMET GÅR »VMA SÄNDS UT VID RISK FÖR OMEDELBAR OCH ALLMÄN FARA FÖR LIV OCH HÄLSA« VISSTE DU ATT DU SKA SÄTTA PÅ RADION NÄR DU HÖR UTOMHUSSIRENERNA SOM VARNAR FÖR EXEMPELVIS UTSLÄPP I LUFTEN? OFTAST ÄR SIGNALERNA ETT TEST AV ATT SIRENERNA FUNKAR SOM DE SKA, MEN DET ÄR VIA SVERIGES RADIO SOM DU FÅR VETA VAD DET HANDLAR OM. TEXT Anna-Lena Walmsley | I L L U S T R AT I O N Lisa Ullenius D VMA – Viktigt meddelande till allmänheten. Om det brinner i en soptipp och giftig rök sprider sig över området där du bor – då är det Sveriges Radios uppgift att varna dig för det. Eller om vattnet i kranen är förorenat – då är det vi som ska se till att du får reda på det. Innan du dricker vattnet! Hur meddelandena ska gå till är beskrivet i detalj i ett avtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Meddelandena finns i två nivåer; varning och information. ‒ När det ringer i den röda telefonen här på redaktionen då vet vi att något har hänt, berättar Åke ET KALLAS FÖR som är kort och begripligt. Inom Brulin på Sveriges Radios sändett par minuter bryter man sedan ningsledning, där man ansvarar för Sveriges Radios kanaler P1, P2, att sända ut VMA. P3 och P4 i tur och ordning och Den röda telefonen är en sänder. Meddelandet sänds direktlinje till SOS Alarm, även i reklamradiokanalarmcentralen som samlerna och syns som en ordnar all räddningstextremsa i tv. Oavsett tjänst som ambulans, vilken radiokanal du polis och brandkår. lyssnar på kommer – Att samtalen du alltså att höra går genom dem är meddelandet. Så här en garanti för oss, Åke Brulin. kan det låta: då vet vi att den som »Här är Sändningsledringer har rätt att begära VMA, säger Åke. ningen vid Sveriges Radio med Så fort telefonsamtalet med ett viktigt meddelande till allmänheträddningsledaren via SOS är avsluen i Täby i Stockholms län. På grund av en brand i återvinningscentralen i tat börjar jourhavande sändningsleHagby uppmanas känsliga personer i dare att skriva ihop ett meddelande närområdet att stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Radio Stockholm.« Åke Brulin berättar att man försöker att bryta radioprogrammen så snyggt som möjligt, men det är inte alla gånger det går. Det viktiga är att varningen når så många människor som möjligt i det drabbade området. I bästa fall räddar man liv. ‒ Då är det ju tydligt att vårt jobb är viktigt. Radion är en viktig del i samhällets beredskapssystem och Sveriges Radio är en väg att nå alla i landet. Om det händer nåt farligt ska man lyssna på radio, säger Åke Brulin. ■ I ÖVERENSKOMMELSEN MED MSB STÅR: ◆ »VMA Varningsmeddelande – sänds då risk bedöms föreligga för omedelbar och allmän fara för liv och hälsa, betydande skada på egendom eller miljö eller vid risk för spridning av en allvarlig smittsam sjukdom.« ◆ »VMA Informa- ◆ Varningsmeddelan- sänds för att förebygga och begränsa väsentliga och omfattande skador på liv, hälsa, egendom eller miljö och vid smittspridning.« och samtidigt i de berörda lokala kanalerna och i Sveriges Radios rikskanaler. Informationsmeddelandena sänds inom några minuter i en kanal åt gången så snart det passar bra för de pågående radioprogrammen. tionsmeddelande – 44 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET dena sänds genast ◆ Det är inte vem som helst som kan kräva att Sveriges Radio ska sända ut varningsmeddelanden. Bland dem som har rätt att begära ett VMA är till exempel räddningsledare, polisen, smittskyddsläkare och strålsäkerhetsmyndigheten. ◆ Sveriges Radio sänder i genomsnitt cirka 20 VMA-information per år och ett varningsmeddelande. Sändningsledningen sänder även trafik- och service-meddelanden i Sveriges Radios kanaler. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 45 SVENSKTOPPEN NÄSTA SVENSKTOPPEN NÄSTA Radions stjärnskott KALLE JOHANSSON KLAR FÖR MELODIFESTIVALEN NÄR 17-ÅRIGE KALLE JOHANSSON FRÅN KALMAR I SOMRAS KAMMADE HEM SEGERN I SVERIGES RADIO P4:S RIKSTÄCKANDE MUSIKTÄVLING SVENSKTOPPEN NÄSTA, KNEP HAN OCKSÅ EN GARANTERAD PLATS I STARTFÄLTET TILL ÅRETS MELODIFESTIVAL. NU TÄVLAR HAN MED LÅTEN FÖR DIN SKULL. TEXT Johan Wangström | F O T O Janne Danielsson T »MIN HÖGSTA DRÖM ÄR ATT LIVNÄRA MIG PÅ MUSIKEN.« kan bli! För ett år sedan pluggade Kalle Johansson som vanligt på artistutbildningen Stage4you Academy i Torsås söder om Kalmar, när skolans ägare sa att han »måste skicka in något till Svensktoppen nästa«. – Kanske såg han potentialen i mig, säger Kalle. Rätt hade han i sådana fall för frågan är om någon kunde ana vad som skulle hända sedan. Efter att ha letat efter låtar utan att ha hittat någon som riktigt passade, skrev Martin Eriksson och Thomas Karlsson som också är kopplade till skolan en ny låt, »Den där dan«, åt Kalle. I mars skickade de in sitt bidrag, en av fler än 1100 låtar, som under våren nöttes och sållades bland lyssnare och jurygrupper på Sveriges Radios lokala P4-stationer runt om i landet. ÄNK SÅ DET » JÄTTETAGGAD « I juli hade Kalle Johansson tagit sig till deltävlingen på Larmtorget i Kalmar, där »Den där dan« tävlade mot 17 andra låtar. 3500 personer fanns i publiken på torget när Kalle 46 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET klev upp på scen. – Jag var jättetaggad över att få spela inför så mycket folk och glad redan där, men sedan rullade det bara på, minns han. Plötsligt var Kalle i riksfinal, på Liseberg i Göteborg. HÅRD KONKURRENS – Jag trodde verkligen inte att jag skulle komma till Göteborg, det var väldigt hård konkurrens med artister som gått igenom samma gallring som jag. Men när jag väl visste att jag skulle dit, så kände jag att det kan gå bra nu. Och gissa vems namn som ropades upp av Svensktoppens programledare Carolina Norén den där sensommarkvällen? Jovisst, Kalle Johansson hade sopat hem hela tävlingen och var plötsligt i diskussioner med Christer Björkman om upplägget inför Melodifestivalen. – Det är ju jättekonstigt egentligen, han är ju ingen liten pys. Och det var ett år med hård konkurrens som Kalle lyckades knipa segern, betonar projektledaren för Svensktoppen nästa, Maths Broborg på Sveriges Radio. Aldrig tidigare under de sju år som tävlingen funnits har så många låtar skickats in. – Kalle är den yngste vinnaren vi har haft, en ung man med glimten i ögat och en väldigt bra röst. Han gjorde ett väldigt bra framträdande på Liseberg och låten har fungerat jättebra i radio, säger Maths, som nu håller på att förbereda en ny säsong av Svensktoppen nästa. Nu under våren, samtidigt som Kalle Johansson tävlar i Melodifestivalen, är det dags för den som vill få chansen i årets Svensktoppen nästa att skicka in sin låt till Sveriges Radio. Inspelningen ska vara av bra kvalitet och en färdiginspelad sändningsbar version. – Tävlingen fångar in många låtskrivare i landet, både de som kanske ägnar sig åt annat i livet nu och de som lever på att skriva musik. Den är öppen för både nya och etablerade låtskrivare, som får sina tävlingsbidrag bedömda av jurygrupper på de lokala stationerna och sedan också lyssnarna via röstning. Maths Broborgs tips är att välja SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 47 SVENSKTOPPEN NÄSTA en låt som representerar dig själv, och som du känner dig bekväm med. – I Kalles fall vet jag att de diskuterade flera olika låtar, men så skrev de en sprillans ny som kändes »javisst, det här är jag«. Och då är det lättare att lägga till hjärta också, det ser man på Kalles leende, glimten är äkta, förklarar Maths. ÖVAR INFÖR TV - KAMEROR Under hösten och vintern har Kalle ägnat sig åt att träna på att framträda i TV, att följa den röda lampan som visar vilken av kamerorna det är som följer honom. Skolan har också en medieutbildning så resurserna finns på nära håll. Artistskolan som Kalle går i är ett slags »Fameskola« med olika inriktningar och ligger bara tio minuter hemifrån. Redan när den startade bestämde sig Kalle för att han en dag skulle gå där. Det är också i skolans studio han tillbringar mycket tid. Samtidigt med förberedelserna inför Melodifestivalen arbetar Kalle och låtskrivarna bakom »Den där dan« med ett album, där också den legendariske Thomas G:son som bland annat skrivit Euphoria medverkar. – Han har ju skrivit en del låtar som det gått bra för, konstaterar Kalle. Man förstår om det gångna året varit omtumlande för Kalle Johansson från Söderåkra utanför Kalmar, och förmodligen blir LÄS MER OM SVENSKTOPPEN NÄSTA OCH HUR DU TÄVLAR PÅ SVERIGESRADIO.SE Scanna koden med din mobil. SÖNDAGSINTERVJUN I P4 det kommande knappast mycket lugnare. Kalle hoppas naturligtvis att lyssnarna och tittarna ska stanna kvar vid hans musik även efter Melodifestivalen. – Det här är vad jag vill göra, min högsta dröm är att livnära mig på musiken och att arbeta som artist. Och även om vägen ser ut att vara utstakad i just den riktningen avslöjar han att det finns en lite otippad reservplan i bakfickan, att han kan tänka sig att bli polis. Men nu är fokus på att fånga hela svenska folket. Som artist i Melodifestivalen. ■ KORT OM KALLE 17 år. I Söderåkra utanför Kalmar. SÄLLSKAP Singel. AKTUELL Tävlar i Melodifestivalen med låten För din skull. FÖREBILDER Jag har inga som jag försöker efterlikna men lyssnar mycket på Adele. ÅLDER BOR MÖTEN MED AKTUELLA PERSONER, UTFRÅGADE PÅ GRUNDVAL AV GENUIN NYFIKENHET OCH GEDIGEN KUNSKAP. DET SKA VARA KÄNNETECKNANDE FÖR NYA SÖNDAGSINTERVJUN I P1 MED MARTIN WICKLIN. FAVORITLÅT PÅ SVENSKTOP PEN Strövtåg i hembygden, den är skön och harmonisk. TEXT Mats Carlsson-Lénart | FOTO Micke Grönberg FAVORITLÅT I MELLO Euphoria, det är en väldigt bra låt. Naken, men jag kan inte förklara varför. MELLOLÅT JAG INTE SKULLE GJORT Vindar i håret och alltför schlageraktigt blir det nog inte. LYSSNAR PÅ P4 Kalmar väldigt ofta, särskilt eftermiddagsprogrammet. GÖR FÖRUTOM ATT BLI STJÄRNA Jag fotograferar mycket, men musiken tar ganska mycket tid. NÄRA & PERSONLIGT S kl 08.05 varje söndag är ett nytt program som sedan nyår intar en framskjuten plats i P1-tablån, före det legendariska och internationellt utblickande veckomagasinet God morgon världen. – Vi vill gärna synas i medielandskapet och påverka agendan för vad som blir aktuellt, säger Martin Wicklin, vars bolag Tredje Statsmakten producerar denna en av P1:s största satsningar på länge. Konceptet är enkelt – en 45 minuter lång och mer eller mindre oklippt intervju med en enda person per program. I den meningen liknar Söndagsintervjun Ekots lördagsintervju men sedan upphör likheterna. – Det här är absolut ingen utfrågning utan det handlar om djupgående, personliga intervjuer med intressanta och aktuella personer, förklarar Martin Wicklin som sedan tidigare är välkänd som programledare för Medierna i P1. Martin har länge drömt om att få ÖNDAGSINTERVJUN arbeta just i det grundläggande format som en välförberedd intervju är. – Det här är det jag tycker allra mest om, journalistik i sin renaste form! Jag tror också det är väldigt underhållande att lyssna på långa intervjuer om de är väl genomförda. Tillsammans med programmets producent letar Martin fram de mest intressanta intervjupersonerna just nu och sedan lägger man mycket tid på en grundlig research. – Utifrån researchen skriver jag frågor och manus. Men faktum är att jag strax före inspelningen brukar slänga alltihop. Det blir ofta bäst så, att inte vara låst till ett upplägg utan att i stället helt fokusera på intervjupersonen och det han eller hon säger. Det som verkligen är viktigt att jag vet har jag ändå redan i huvudet, förklarar Martin. Förutom lång erfarenhet av intervjuande i olika sammanhang är Martin Wicklin utbildad på Dramatiska Institutets radiolinje, där just intervjuande i radio var en viktig del. – Även om Söndagsintervjun inte är utfrågningar är det inte lika med att frågorna är snälla eller okontroversiella. En lång intervju handlar ju om att komma nära en människa och få höra spännande och oväntade berättelser. Och man ska alltid ha med sig en fråga som man är lite rädd för att ställa, förklarar Martin. Något som ger intervjun lite »svärta«. Martin berättar att han alltid sätter sig nära den han ska intervjua. Mycket nära, till och med. – Jag tror det gynnar samtalet att sitta så vi mer eller mindre har kroppskontakt. Det liksom händer nånting då. Men det är min filosofi. Det finns radioproducenter som tänker tvärtom, som sitter så långt från sin intervjuperson att de måste använda en lång bom till mikrofonen. Ett par gånger under pratstunden med Martin råkar han i olika sammanhang nämna Zlatan Ibrahimovic och det är inte svårt att gissa att han är en potentiell drömgäst i Söndagsintervjun. – Det stämmer, det vore fantastiskt att få honom till vår lilla studio. Ulf Lundell står förresten också högt upp på listan. På frågan om Martin har några förebilder inom sin yrkesroll så nämner han Stina Dabrowski med alla sina stora intervjuer av världskändisar och andra på framförallt 1980- och 90-talen, i vilka hon ställde just de där lite känsliga frågorna även till exempelvis Muammar Khadaffi och Margaret Thatcher. – Men en helt annan slags intervjuare som också är en förebild för mig heter Studs Terkel, amerikansk författare och radiopratare. Han brukade gå fram till folk på gatan och få berättelser om de mest fantastiska levnadsöden. Tack vare sin genuina nyfikenhet, och just den tror jag är kärnan i att en intervju blir riktigt bra, säger Martin. ■ LYSSNA PÅ SÖNDAGSINTERVJUN: Scanna koden med din mobil. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 49 VI I FEMMAN VI I FEMMAN sentera sin klass. En uppgift som kom som en överraskning: – Jag var inte alls beredd på att det skulle bli så. Det var kul och jag blev helt förvånad att jag hade svarat mest rätt, säger Otto. vinnare av Förra säsongens dda to Åberg och He Vi i femman, Ot n i Visby. ola ask ack rrb No Roswall från i Vi i femman valde Ulrika Nikolausson att väva in förberedelsen av klassen i den vanliga undervisningen: – Jag följde läroplanen men hade fokus på allmänbildning. Vi tittar alltid mycket på Lilla Aktuellt, och nu med supervalår och allt så tittade vi extra mycket på nyheter. Problemlösning har vi också jobbat mycket med de senaste tre åren. Inför matte-frågorna var jag kolugn, säger Ulrika Nikolausson med ett skratt. Hedda och Otto tycker också att det är viktigt att förbereda sig väl. Till de femteklassare som nu ska tävla har de följande tips gällande förberedelse: – Träna mycket på allt möjligt. Inte bara på en sak, tipsar Hedda. Otto fortsätter: INFÖR MEDVERKAN – DET ÄR ÄNNU EN GÅNG DAGS FÖR LANDETS FEMTEKLASSARE ATT VISA VAD DE KAN. EN NY SÄSONG AV VI I FEMMAN ÄR I GÅNG, OCH I ÅR VAR DET 73 864 FEMTEKLASSARE SOM DELTOG I UTTAGNINGEN. DET ÄR DET HÖGSTA ANTALET PÅ TIO ÅR. TEXT Ulrika Olsson | F O T O Carl-Johan Söder/SVT »KLASSEN FICK HELT KLART EN BÄTTRE SAMMANHÅLLNING« D 50 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET att vara med i Vi i Femman, men nervöst för många. Därför är programmet i år mer lekfullt än tidigare, och frågorna blir allt bättre anpassade till 11-åringar och deras förutsättningar. Ett utvecklingsarbete som har pågått under några år. Ett annat område där det också märks skillnad är mångfalden bland de tävlande barnen. – Vi i femman måste spegla hela Sverige, och de senaste fem åren har ET ÄR POPULÄRT det skett en stadig ökning i antal elever med utomnordisk bakgrund som representerar sina klasser, säger Kim Ohlsson, programledare i både radio och TV. MEDVERKAN I Vi i femman har ofta också en positiv inverkan på sammanhållningen i klassen. Det kan Ulrika Nikolausson intyga. Hon är lärare för klass 6 i Norrbackaskolan från Visby. Förra året vann klassen Vi i femman: – Klassen fick helt klart en bättre sammanhållning av att arbeta tillsammans mot samma mål, berättar hon. Hon fortsätter: – Vi fick en bättre gemenskap över lag. På tisdagarna, när det var delfinaler, hade alla en uppgift. Även de som var hemma vid radioapparaterna var viktiga. Alla hjälptes åt att peppa Hedda och Otto som tävlade. De var de två elever som hade bäst resultat, och som därmed fick repre- Annika Lantz och Kim Ohlsson är domare respektive programledare i Vi i femman. Mattias Ahlm FÖRNYELSE I KLASSIKERN VI I FEMMAN LYSSNA PÅ NYHETERNA , och var inte för nervös. Man ska vara lugn men också vara på hugget, särskilt när det är snabbtryckningar. Och det visade sig vara en riktig satsning. Segern firades, som sig bör, på storartat sätt. Finalen såg klassen tillsammans på storbilds-TV på en restaurang i Visby. De bjöds på bullkalas på ett bageri, lunch på en hamburgerrestaurang och utflykt till Lilla Karlsö. Hela våren var ett enda långt firande. – Vi firade massor av gånger och åt hur mycket tårta som helst, berättar Hedda och Otto. Efter sommarlovet startade terminen med en resa till nöjesfältet Kneippbyn, och innan nästa sommarlov bär det av på klassresa. Så även om Vi i femman förändras så sakteliga till formen, så förmedlar programmet alltid det som varit Vi i femmans paroll sedan 1963 – kunskap är roligt. Att nästan 75 procent av landets femteklassare deltar i uttagningen skvallrar ju onekligen om ett gediget engagemang. – Vi i femman skapar radio och tv av det som är femteklassarnas vardag, konstaterar programledare Kim Ohlsson. ■ SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 51 DIGITALRADIO DIGITALRADIO Digitalradio – så funkar det SVERIGE Förslag om utbyggnad av digitala nätet finns, väntar på politiskt beslut. FRAMTIDENS RADIO ÄR DIGITAL, DET ANSER BÅDE SVERIGES RADIO OCH DEN KOMMERSIELLA RADION. EN VIKTIG ANLEDNING TILL DET ÄR ATT FM-NÄTET ÄR FULLT OCH FÖR ATT RADIOMEDIET SKA KUNNA UTVECKLAS BEHÖVS PLATS FÖR FLER KANALER. DÄRFÖR ARBETAR DE OLIKA RADIOBOLAGEN I SVERIGE TILLSAMMANS FÖR ATT FÅ IGÅNG DIGITAL MARKSÄND RADIO, OFTA KALLAD DAB, ELLER EN MODERNARE VARIANT; DAB+. TEXT STORBRITANNIEN 51% lyssnar på digitalradio varje vecka och 50% av alla nya bilar utrustas med digitalradio. Ulrica Bengtsdotter Vad är egentligen skillnaden mellan digitalradio och FM? Digitalradio ger lyssnarna möjlighet att höra fler kanaler i radion och dessutom med högre ljudkvalitet än i det analoga FM-nätet, som är fullt. FM är ljudvågor genom luften och om de vågorna sänds ut på frekvenser som ligger för nära varandra stör sändningarna varandra. I digitalradion tar signalerna inte upp plats på samma sätt och många fler kanaler får plats. Dessutom kan kanaler som idag sänder lokalt även sända över hela Sverige. Vad är DAB+? DAB är en förkortning för Digital Audio Broadcasting och är den tekniska benämningen för ett nytt digitalt sändarnät för radio. DAB+ är en sändningsteknik för digital radio som bygger på samma plattform som DAB, men som utnyttjar en modernare ljudkodning. Därför kan man få plats med minst dubbelt så många kanaler med DAB+ som DAB. När går Sveriges Radio över till digitalradio? Det är långtifrån bestämt. Det finns stöd från politiskt håll att bygga ut det digitala marknätet, men det finns inga beslut. En utredare har föreslagit att utbyggnaden av digitalradion drar igång snarast, så 52 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET att FM-nätet kan släckas år 2022. Nu ligger frågan hos politikerna i regeringen och riksdagen. Om beslut sedan fattas om släckning av FM-nätet kommer man att sända parallellt i flera år så att övergången blir smidig. Vad vinner jag som lyssnare på att radion digitaliseras? Framförallt kommer det att finnas utrymme för många fler nya kanaler att lyssna på (och ljudkvaliten blir bättre). Men många människor lyssnar ju i dator och mobil, varför behöver vi ett DAB-nät också? Kapaciteten för internet räcker inte till och nätet är dessutom sårbart. Sveriges Radio måste ha beredskap att sända i kriser, utan att vara beroende av uppkoppling från internetleverantörerna. Det är via Sveriges Radio som människor får information vid exempelvis oväder, spridning av giftig rök etc vilket gör att vi behöver marksänd radio. Men samtidigt kommer internet att spela en stor roll för radiolyssnandet. Radion behöver både och. Hur är läget just nu för digitalradio i Sverige? (Kan man lyssna på något i DAB-mottagare nu?) Nu når Sveriges radios DABsändningar bara ut i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Sändningarna är alltså begränsade. Hur ser det ut i andra länder? Norge, Storbritannien, Schweiz och Danmark är exempel på länder där man kommit långt i utvecklingen och där det säljs många digitalradiomottagare. Även Tyskland och Holland lanserar digitalradio. Norge planerar att släcka sitt FM-nät och endast sända digitalt från 2017. NORGE Planerar att helt sluta sända FM år 2017. DANMARK Digitalradionätet är nästan fullt utbyggt. NEDERLÄNDERNA Sänder digitalt i DAB+. DET HÄR ÄR DIGITALRADIO: ◆ FM - NÄTET (där radiokanalernas frekvens anges i MHz) är på TYSKLAND Snabb ökning av digitalradio, som sänds i DAB+. BELGIEN Digitalradionätet nästan helt utbyggt, har gått över till sändningar i DAB+. FRANKRIKE Bygger ut digitalradionätet över hela landet. Hur skiljer sig en DAB-radio från en FM-radio? Faktum är att skillnaden inte är så stor för dig som användare. Den avgörande fördelen är att du kan ta emot många fler radiokanaler. Ljudet är digitalt och brusfritt och frekvensratten ersätts med kanalsökning. Man behöver inte leta stationer bland frekvenserna utan alla tillgängliga kanaler visas i en display. ■ väg att bli fullt och räcker inte till för alla som behöver sända där: tex både radiostationer och militären. ◆ DIGITALRADION ger plats för fler radiokanaler genom att ljudet »förpackas« till ettor och nollor och färdas genom digitala kablar = digital marksänd radio. Därmed finns inga ljudvågor som behöver »svängrum« i luften, vilket alltså behövs i FM-nätet. ◆ DIGITALRADIO ÄR INTE samma sak som webb-sänd radio, dvs sändningar direkt eller efterhandslyssning (podd) via internet. Marksänd digitalradio är tåligare än webbsändningar, och dessutom oberoende av internetleverantörens täckning och kapacitet. SCHWEIZ 25% har digitalradio i hemmet. ITALIEN Digitala sändningar i DAB+ igång sedan 2012. SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 53 KNOPPEN & KROPPEN 90 års folkbildning via radion HELA 2015 FIRAR VI ATT SVERIGES RADIO FYLLER 90 ÅR. REDAN VID STARTEN 1925 VAR FOLKBILDNINGEN EN VIKTIG DEL AV UPPDRAGET FÖR SVERIGES RADIO, ELLER RADIOTJÄNST SOM FÖRETAGET HETTE DÅ. BÅDE VUXNA OCH BARN SKULLE FÖRSES MED »BILDNING OCH GOD SMAK«. TEXT Sofia Falk | F O T O Sören Hoffman R ADION FICK redan från början en självklar plats i skolundervisningen. Genom Skolradions sändningar fick lärarna tillgång till spännande och lärorika program som eleverna kunde lyssna på tillsammans i klassrummet. När allt började 1928 var det Skolöverstyrelsen som stod för sändningarna innan Radiotjänst tog över tre år senare. Programmen kunde handla om allt från sexualundervisning (om än något stelare än idag), till porträtt av kulturpersonligheter som Selma Lagerlöf. Forskningsresanden Sten Bergmans föredrag om resor till fjärran länder var populära. »Lärjunge infinne sig snyggt och ordentligt klädd...« ett program för stora och små skolbarn den 3 september 1943 Upprop i klass 3a Djursholms samskola. FOSTRAN OCH BILDNING R A L LY S IL B D Å L Å P G IN 1943: JERR Jenny Mattsson | F O TO SVT Bild gram som i radio. Men det pro pionjärerav en var G st känd för RIN me vit JER SV EN Sven Jerring bli dio, som vid Ra s m sändes ge so eri , Sv da m vlå ino Bre na är Barnens . nst tjä dio Ra tte . Hela 1 785 den här tiden he mellan 1925 och 1972 n rte sta n frå an red Jerring var d h Han var me program blev det oc . Men han an llåm allihop. ha m var de h för oc 1925 programledare m med mikso er dag, ort od »G rep as kså sfr oc ing var Hans öppn redd gjorde klassisk en är r!« jka po rofonen ständigt be h oc flickor året sp ps op sal Va i de bå intervjuer radioreplik. k. Eller som av och hemma i folks kö I en inspelning gjord n Grand Prix frå e 1963 ag d ort un rep rkl ett Bjö r, ar hä Lars-Gunn i oktober om hur g rrin Je en Sv för lådbilar i Stockholm e tad berät öppen enbart dent anmälde 1943. Tävlingen var han som 21-årig stu lomattjänst i dip r. till jka för po sig som frivillig m so g rrin Je en e mitt i den Många minns Sv Ryssland och hamnad ota e rad ere ref n Ha 18. sportreporter. ryska revolutionen 19 spel a isk mp oly h oc er liga match TEXT n och – När jag kom hem ige r var die stu na mi skulle återuppta e som mm nsa de n ifrå gt jag ju lån av få levande innan. Jag är nog en ningen av rm ögonvittnen till sto de sett ha Jag . Vinterpalatset kunde jag h Oc s. uta folk dö, skj nk lbä en så inte sitta kvar på sko rnalistiken, jou jag gav mig in på g. rrin berättade Je i mellanHan gav sig iväg ut m frilankrigstidens Europa so porterade rap h sande reporter oc r, innan ga nin tid a hem till svensk ge och eri Sv till ka ba till han kom en ing i Movia jobb på lokaltidn s magasinsförtala kom till Bonnier Radiotjänst r lag i Stockholm. Nä ar 1925 ing dn sän startade sina blerad eta en an red g var Jerrin erad som ryt journalist och blev rek hallåman. rig i penSven Jerring gick ald Sveriges sion, utan jobbade på d 1979. Han Radio fram till sin dö Radiohuset i r står nu staty utanfö kt intervjuanpis sty tid Stockholm – er Hägg. ■ de storlöparen Gund VILKET RADIOÖGONBLICK HAR VARIT MEST AVGÖ RANDE FÖR DIG? Scanna koden med din mobil. På sextiotalet slogs skolradion samman med skol-tv och 1978 bildades Utbildningsradion, som liksom Sveriges Radio är ett public service-bolag och bekostas genom radio- och tv-avgiften. Men radion skulle även ”fostra lyssnarna till goda levnadsvanor”, om nyheterna och reportagen finns gärna i kombination med att roa Sveriges största vetenskapsredakpubliken. Under andra världskriget tion i samarbete med ett nätverk av fick man därför följa den fiktiva lyssnare, kunniga på olika områden. Familjen Björk i en radioteaterfölDe renodlade expertpanelerna är därmed ett minne blott. jetong där familjen bland – Vi människor annat gjorde potatisland Lena Nordlund. behöver vetenskap för av sin gräsmatta. att kunna fatta beslut Ransonering och i livet, säger Lena självförsörjning var Nordlund, produbudskapen. Det fanns en hel cent och programleföredragsavdelning dare. Det kan handla om vardagliga beslut som komplement till om vad man ska handla, musik och teater, ända till 1956 då man lade ner och lät när man vet att produkter som kunskapen komma fram genom innehåller bakteriedödande medel reportage och samtal i stället. gör att resistenta bakterier blir vanPå sextiotalet började den nya ligare. Men också om stora frågor, sortens kunskapsprogram som Vesom hur ebola sprids och hur man ska få kontroll över det. Sen vill vi tandets värld att sändas. Programockså berätta om alla spännande met finns än i dag men benämns saker och världar som vi vill att oftare som Vetenskapsradion. Bak- folk ska känna till. Kunskap och fascination, helt enkelt. – Vi har en kunskapsorienterad vardag i dag, man behöver kunna mycket. Därför vill vi visa att vetenskap inte är någon nördig sidogrej, utan något som faktiskt är en del av det dagliga livet. KLIMAT , DJUR OCH RYMDSONDER Vetenskapliga nyheter ingår därför sedan 1998 som ett fast inslag i de vanliga morgonnyheterna i P1. Men vad är det då som gör Vetenskapsradion trovärdig? – Jag tror att det dels beror på att vi är en stor redaktion, att vi har ett bra kontaktnät med experter och att flera av oss också har en annan bakgrund än enbart journalist som gör att vi kanske bättre förstår hur forskarvärlden fungerar och därför kan ställa rätt sorts kritiska frågor, förklarar Lena Nordlund. Ämnen som engagerar lyssnarna extra mycket är till exempel klimatfrågan, men också fascinerande nyheter om djur. På senare tid har de också sett ett stort engagemang i rapporteringen om ebolaepidemin. – Landningen med rymdsonden Rosetta var också ett otroligt hett ämne som många följde via radion, säger Lena Nordlund. ■ FLER FOLKBILDANDE PROGRAM I SVERIGES RADIO: ◆ Tjugo frågor (1950-talet) ◆ Vi i femman (har funnits i över 50 år) ◆ Svar i dag (1968–1991) SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 55 AVGÖRANDE ÖGONBLICK AVGÖRANDE ÖGONBLICK REN A T S Ä M S D RG L O R B Ä E V T : Ö G I 1959 S A L YL H O G N I prövar tchen om Efter ma slut att e b es dio sitt g a FOTO ri | R e s n v o e S g i ss ri tt Sve g och ds inte enny Ma ra boxnin TEXT J loyd sän ing är re F n x fe o Jore b ts te S in ngvik t mellan JOHAN Radio. Tu g sport att sänreturmöte on året IN G O « r » e d R n A ä re s M ta pli ers IN G E ärldsmäs och Patt ingen läm dioledningen, io ybliven v hansson ra dar r riges Rad n e r SON, n e k la v e c , S rt g ty . o , 0 in p a 6 n d 9 x re a 1 o n , b e å lä ts r därp med tt an et låte i tungvik nattvaka r på aren om iställ terben s å te e p r rk o a o k d n Y li e e rd m n o i New slag med h borg. Ha på plats llningsin rhand. r vi i Göte en underhå en i efte n h a »Vi vänta k tc t ri n Nya Ulle a e e e ll m k m tä ri a a b is tt it r ru rä g e lj m la ä s ra v is den prog venskar har prec en match io n«, med Många s tterson i n via Rad Johansso e å h aren p d tc h a c le o m m Floyd Pa n k progra att följa nder frå re gendaris ä s lä le u v m p o ta le o s s b p rg, program som i hem år Luxembu Fürst som publiken ka och g s e n n g å e fr v ig s t t S e å le v p jub agen matchen ge via här junid värd. ■ på i Sveri a t är boxden den n g s li s ts ly lö tt P a r. e s n . rä inga g i Sverige kortvåg. tor sport och o g ning en s In n mella Matchen SVT Bild 56 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 57 KRÖNIKAN Linnéa Wikblad: »ALLA RADIOJOURNALISTER GÖR FEL!« bland gnälls det över att radio utvecklas för långsamt. Att vi inte hänger med. Jag hade en lärare på producentlinjen som förde den här typen av agenda. Jag minns till exempel denna uppmaning: man skall ABSOLUT inte vicka mikrofonen fram och tillbaka! Alla radiojournalister gör fel! Mikrofonen skall ställas in på rätt nivå för att sedan hållas helt stilla i bröstvårtehöjd mellan intervjuare och objekt! Hålla på och »sportspegelnswisha« fram och tillbaka ser inte bara dumt ut, det bidrar också att vissa ordsvansar försvinner samt att själva »swishandet« faktiskt hörs på inspelningen. Noterat. Andra saker jag lärde mig på radiolinjen var att man vid en överlämning från studio till fält bör hålla sig ifrån att inleda med »ja jag står här…«. Det finns nämligen ingenting som är så uttjatat som att börja en stå-uppa på detta vis. Jag fick även med mig att aldrig någonsin, i en livesändning, »smyga upp« en låt. En låt skall dras på pang bom tjo faderittan direkt upp till nollan, allt annat är förskräckligt fult. Dessa kunskaper krånglade till det i början av mitt radiolajf. Jag insåg nämligen att det är väldigt svårt att intervjua någon med hållamikrofonen-stilla-tekniken. Dels på grund av att det är knepigt att få till jämna nivåer eftersom jag själv i princip vrålar ut vad jag själv tror är normal samtalston medan de flesta andra människor inte gör det. Men också av den mycket enkla anledningen att när en mikrofon sträcks fram betyder det: tala nu. Det är liksom så det går till. På samma sätt som när du för en sked mot ett spädbarns mun så denna öppnar sig magiskt. Att smyga upp musik i sändningar höll jag mig ifrån i början meeeen det varade inte speciellt länge. Man har kanske exempelvis inte gjort sin läxa och kollat hur låten börjar. Kanske har man ingen koll på om det kommer ett lite somrigt intro man kan prata på eller om låten örfilar upp en redan i första takten. Och när jag hör en reporter inleda med frasen »ja nu står jag här på östermalms IP och det regnar« så känner jag mig trygg. För det där som radiojournalister gjort i all evighet beror kanske till viss del på harvande i upptrampade stigar men också på grund av att det är mycket enklare och skönare att gå där. Man skall inte underskatta det, jag är en stark förespråkare av enkla stigar. Ja, det är samma sak som att vara lat. Dock skall det sägas att när jag hör intervjuer där ordsvansar försvinner tänker alltid på att man borde hållit mikrofonen stilla i bröstvårtehöjd. Just saying. ■ 58 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET Linnea Wikblad. LINNÉA WIKBLAD ÄR PROGRAMLEDARE I P3. Lyssna på henne i programmet PP3. MICKE GRÖNBERG »I JUKEBOXEN I P4 Med Jerry Williams, Nanne Grönvall, Joacim Cans, Janne Schaffer, Robert Wells, Gladys de Pilar och Anne-Lie Rydé. Lördagar kl 19.00 i P4 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play. sverigesradio.se/p4 STIL Alla bär vi kläder, och alla gör vi varje dag ett val – vad ska vi sätta på oss? Men vad ligger bakom valen av våra kläder och accessoarer? Om det handlar programmet STIL. sverigesradio.se/p1