Radiotidningen 1, 2015

Transcription

Arbetsmiljö:
SÅ HÅLLER DU MÖTEN
SOM FOLK VILL GÅ PÅ
Stockholm:
EUROPAS VASSASTE
STORSTADSRADIO
STARTAR I VÅR
Reportage:
FRÅN NOLL TILL HUNDRA
PÅ TRAFIKREDAKTIONEN
Arkivbilden:
EN OFÖRGLÖMLIG KVÄLL
MED ANITA EKBERG
90år
I ALLMÄNHETENS TJÄNST
– DET SKA VI FIRA!
tidningen
Nr 1 2o15
För oss som jobbar
på Sveriges Radio
Hallå!
Vill du vara m
ed
och bidra me
d ditt
avgörande ra
dioögonblick?
Sofia Taavitsainen, Sisuradio:
”Vi representerar så många
– inte bara sverigefinnar”
Avgörande ögonblick
1925-2015
2
#1/2015
FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO
Chefredaktören:
Full fart framåt!
J
Trafikreportern Clarence Hansson jobbar i
Jönköping. Han och hans kollegor sköter trafikrapporteringen i åtta P4-kanaler, sid 16-19.
Innehåll:
06 SÅ GJORDE VI: Evelina Crabb och Katarina
Larsson på P4 Sörmland om #minP4vardag.
07 EN DAG PÅ JOBBET: Med Ida Brännström på
P4 Norrbotten/Meänkieli.
08 PORTRÄTTET: Sofia Taavitsainen (omslaget) –
från ungdomsreporter till kanalchef.
Ulf Elfving minns
Anita Ekberg, sid 24.
11 UTVECKLING: Paradigmskifte – all analog
teknik blir digital.
12 STOCKHOLM: I vår är det premiär för de omgjorda kanalerna i den växande huvudstaden.
14 ARBETSMILJÖ: ”Bra möten är fantastiska –
dåliga möten är slöseri med tid.”
16 ARBETSPLATSREPORTAGE:
Trafikredaktionen i Jönköping håller kollen.
21 LOKALRADION: Nytt uppdrag för P4-kanalerna – vassare och mindre mellanmjölk.
22 KULTURKOLL: Poddradiotips och annan
kulturkonsumtion som kan avnjutas i soffan.
chefredaktör :
Ulrica Bengtsdotter
Suzanna Nilson, Anna-Lena
Walmsley, Johan Wangström, Helena
Sahlén Folke, Elin Claeson Hirschfeldt,
Lovisa Ohlson, Eva Göransson, Mina
Benaissa, Karin Forsmark, Cilla Benkö,
Ulf Elfving, Thomas Deutgen m fl
skribenter :
tidningen
”Avgörande ögonblick” är temat för
Sveriges Radios 90-årsfirande. Men firandet
går ut på att blicka framåt, minst lika
mycket som att lyfta fram vad som hänt
sedan starten 1925. Sveriges Radio ska
fortsätta leverera avgörande ögonblick
är devisen. Och för att lyckas med
det måste vi förstås hänga med i
hur omvärlden ser ut. Därför sker
stora förändringar på flera håll. Inom
Sveriges Radio är det full fart framåt
2015! All analog teknik blir digital,
Stockholmskanalerna laddar inför att
bli Europas vassaste storstadsradio,
P4 växlar upp och Sisuradio är i full gång
med att utveckla kanalen. Vi får också veta
mer om trafikrapportering och Meänkieliredaktionen och inte minst får vi en fläkt
av la dolce vita. Ulf Elfving berättar om hur
det gick till på en Sveriges Radio-middag
med Anita Ekberg.
Varmt välkommen till
Radiotidningen!
26 CILLA HAR ORDET: Avgörande ögonblick –
igår, idag och imorgon.
28 EFTER JOBBET: David Tallbäck drar till
skogs för att stressa av.
det känns skönt att göra något
konkret på jobbet. Om det så bara handlar om
att skriva en kort notis och välja bild. Är man
van att jobba med produktion – av text, radioprogram
eller vad som helst – är det ovant att gå hem utan
att ha svart på vitt att man faktiskt har åstadkommit något. Men om man då har en kalender som är
fulltecknad med möten, kan det ju inte bli mycket
gjort – eller? Förhoppningsvis kan man det, fast på
ett annat plan, som en del i en process där resultatet
kanske inte syns förrän långt senare. Eller som Annika
Engström, doktor i pedagogik, säger i en intervju på
våra arbetsmiljösidor: ”Om vi inte möts kommer vi
inte utveckla vår verksamhet. Men vi behöver träna oss
mer på att hålla möten.”
ag tycker att
Ulrica Bengtsdotter
chefredaktör
Möten, möten, möten – så blir
de bättre, sid 14.
fotografer :
Mattias Ahlm, Micke Grönberg, Anna Hållams m fl
omslagsfoto : Mattias Ahlm
illustratör : Christina Andersson
layout : Anna-Lena Walmsley
ansvarig utgivare : Helen Hellströmer,
kommunikationsdirektör
ulrica.bengtsdotter@sverigesradio.se
design :
JG Communication
Tryckservice AB
Radiotidningen är Sveriges Radios
interntidning, som kommer ut med fyra
nummer per år. Vi vänder oss till alla
som jobbar på Sveriges Radio.
radiotidningen@sverigesradio.se
tryck :
#1/2015
3
FOTO: MICKE GRÖNBERG
Söndagsintervjun. Martin Wicklin
leder P1:s nya intervjuprogram med
drag av tidningarnas söndagsintervjuer. ”Det
är ett drömuppdrag. Intervjun
är journalistikens
grund och första
byggsten.”
FOTO: MATTIAS AHLM
Lena Cousins ny språkvårdare.
Lena kommer
senast från BBC
där hon har jobbat
med deras motsvarighet till Språkvården, Pronunciation
Unit. Att nu jobba
på svenska känns både ovant och
välbekant på samma gång. ”Jag
har alltid varit lite av en uttalsnörd,
och studerade fonetik på universitet
i London. Min fonetikprofessor fick
nys om att BBC letade fonetiker till ett
sommarprojekt, och föreslog att jag
sökte jobbet.” Lena Cousins efterträder
Stefan Lundin som går i pension i vår.
4
#1/2015
Micke Grönberg
lägger upp bilder
backstage som han
och Mattias Ahlm
precis har tagit av
bland andra ...
FOTO: STINA GULLANDER
Kalle Oldby går i pension. Hans
imponerande kunskap inom musiken har varit mycket uppskattad av
publiken,
det märks
inte minst
på alla
lyssnarmejl.
Listan med
artister
som han
intervjuat är lång. ”För att få bra artistintervjuer kan man börja med att
prata om annat än musik. Jag visste
att Paul McCartney gillade att cykla
och köpa sin egen mjölk och det var
vägen in till honom”, säger Kalle.
Hårt arbete i galakulisserna
Årets P3 Guld-gala har precis gått av stapeln på Scandinavium i Göteborg. Fetaste akten – åtminstone om man ser
till antal folk på scenen – var José Gonzales. Med sig upp
hade han 40 pers varav 27 i en gigantisk kör. Och även om
det låter mycket, så är det ändå ingenting mot hur många
som jobbar bakom scenen för att detta evenemang ska bli
till.
– Man fattar ju att det är mycket logistik, men att det var
så sjukt mycket folk inblandade visste jag inte. Det är folk som bygger
scenen, sen är det hela apparaten kring
tv-produktionen samtidigt ska det funka
för galapubliken på plats och därtill
kommer radiologistiken, efterfesten och
alla pressackrediteringar, säger Diana
Esposito, projektledare, som i år jobbar
med P3 Guld för första gången. Uppåt
200 personer jobbar med produktionen,
varav cirka 40 personer från Sveriges
och
ö
Benk
Cilla
...Morgan Larsson,
Radio.
■
an.
Christer Lundberg på röda matt
”Attentatet är en
attack mot det fria
ordet och saknar
motstycke i
närtid.”
Cilla Benkö om terrorattacken
mot Charlie Hebdo.
1584
så många dagar reste korrarna sammanlagt i fjol – rekordmycket! I år
har vi 20 utrikeskorrespondenter och
en tjänst som trainee till minne av
Nils Horner. Ämneskorrespondenter
finns på områdena global ekonomi,
kultur, unga perspektiv och snart
också inom global hälsa och medicin.
PINGISPAUSER
Lekfull lunch på jobbet.
– Kul, nyttigt och man rensar
hjärnan en liten stund, säger
Anna Tigerström, sportansvarig
på P4 Kronoberg om att redaktionen har fått ett pingisbord.
– Just nu står det i lunchrummet. Jag vet inte var det slutgiltigt kommer att hamna men
här går det att stänga dörren
ut till redaktionen och det kan
vara bra för att de som är djupt
inne i redigering ska slippa höra
diverse svordomar, säger Anna Jerry Sandberg och Anna Tigerström går en match på P4 Kronoberg.
Tigerström. ■
FOTO: EMMA KVENNBERG
Silvia Tolomanoska
ny chefsförhandlare.
Hon ser fram emot
att jobba mer
strategiskt och
vill verka för en
bra balans mellan gott arbetsgivarskap och
goda villkor för
medarbetarna.
FOTO: MICKE GRÖNBERG MATTIAS AHLM
FOLK:
FOTO: MATTIAS AHLM
Välkommen in!
GRATTIS SVERIGES RADIO!
I år fyller vi 90 år. Det är stort och ska firas på en mängd
olika sätt under året. Det övergripande temat är ”Avgörande ögonblick”.
MITT RADIOMINNE:
– Avgörande ögonblick finns det gott om i Sveriges Radios
historia och det är dem vi ska ta fram tillsammans med vår
publik och berätta om under 2015. Men firandet kommer
också handla mycket om att blicka framåt, vi kommer att
ge våra lyssnare avgörande ögonblick även framöver, säger
Cilla Benkö.
Så vad händer i år? Förutom radioprogram och jubileumspoddar blir det bland annat en utställning, en utbildningsdag och en stor SR-fest i Radiohuset i Stockholm. Boka
in den 21 och 22 augusti i almanackan redan nu.
– Som en del i firandet ska vi be publiken rösta fram de
avgörande ögonblick som de tycker att vi ska bevara till
eftervärlden, säger Helen Hellströmer, kommunikationsdirektör.
Läs mer längst ner på sidan om hur du kan bidra.
Radiotidningen frågade några medarbetare om deras
mest avgörande ögonblick. Läs här intill och på nästa sida.
JAS-kraschen över Långholmen
”Mitt livs mest dramatiska ögonblick och den mest
snabba nyhetsrapporteringen inträffade när jag i godan ro stod på Västerbron i Stockholm och tittade på
en stor flyguppvisning över 350 000 besökare på den
pågående Vattenfestivalen, den 8 augusti 1993.
Som ett toppnummer skulle det nya JAS-planet
visas och efter några dramatiska svängar över Riddarfjärden styrde det upp mot Västerbron och liksom
stannade i luften. Jag som
är utbildad inom Flygvapnet insåg snabbt att nu går
det åt helvete – piloten
skjuter ut sig i samma
ögonblick och planet
singlar mot marken och
exploderar i ett eld- och rökhav.
Jag och en polis springer mot platsen, alla andra
åt andra hållet. Mina händer darrar när jag försöker
ringa upp Radio Stockholm och Ekot. Jag rapporterar efter några minuter i Radio Stockholm och så
småningom i Ekot. Jag kan mitt i paniken och kaoset
”Nu går det
åt helvete!”
rapportera att ett under större än flygkraschen i
Gottröra inträffat.
Endast några få skadade. Att så snabbt nå ut till
lyssnarna var något helt nytt för mig – vi är ju sällan
på plats just när det inträffar – men det var jag denna
gång.
Både radiodramatik på
högsta nivå – ett stridsflygplan störtar i centrala
Stockholm och så inom
30 minuter kunna berätta
att ingen dödats – det är
mitt största nyhetsögonblick.” ■
L eif E riksson ,
K analchef
P4 G ävleborg
Radiominnen efterlyses!
Under året kommer en speciell sajt att öppna där lyssnarna får möjlighet
att rösta på sina favoritklipp. Nu pågår insamlingen av ljudklipp, så ta och leta
i skåp och lådor efter de klipp du tycker borde vara med och mejla dem till
avgorandeogonblick@sverigesradio.se.
Efter sommaren avslutas omröstningen och de mest populära klippen omvandlas till en bild- och ljudutställning som får sin invigning den 21 augusti på
Kulturhuset i Stockholm. Utställningen kommer sedan att turnera runt till de
lokala kanalerna där det också finns möjlighet att lägga till lokala avgörande
ögonblick. ■
Mats Dahlberg
minns OS i
Atlanta.
”HI MOM. THIS IS ERIC.
I’M ALIVE.”
Vi ställde frågan ”vilka är dina
avgörande ögonblick” till några
medarbetare. Så här svarade
Mats Dahlberg på Radiosporten.
”Jag låg och sov när telefonen
ringde 01.25.
– Hej, det är Pelle. Det har
smällt en bomb. Du och Lasse får
åka.
Jag och Lasse Grankvist
bevakade OS i Atlanta 1996. Pelle
Josefsson var Radiosportens chef.
Lasse och jag tog bilen ner mot Atlantas centrum, förbi flera avspärrade gator. Till slut var vi nästan
nere vid OS-torget där bomben
smällt. Vi hade varsin mobiltelefon och ringde in till studion i
Stockholm. Kan du leta upp en fast
telefon, det är lite dålig kvalitet på
mobilen, sa tekniken i Sverige.
– Lägg in mig i bordet, jag står
mitt på gatan där det smällt en
bomb!
Jag kunde beskriva läget med
alla ambulanser, polishelikoptrar
i luften, poliser, folk som sprang
runt. Det var då en kille kom fram
till mig och undrade om han kunde
få låna mobilen och ringa ett samtal. Visst, sa jag. Om jag får banda.
Och det fick jag.
– Hi mom. This is Eric. I´m
alive!
Bara de orden, typ tre sekunder. Det blev en löpning tre
kilometer hem till hotellet och
väckning av en tekniker som kunde
spela över sekunderna som sedan
gick i Ekot hela dagen. 1996 var
mobiltelefoner inte var mans egendom. Och inspelningen gjordes
på en DAT-bandspelare som var
hi-tech då. Men det gjorde att
vi kunde vara snabbare än andra
medier.”
Mats Dahlberg, Radiosporten
P4 Örebro
Läs fler avgörande ögonblick på nästa sida.
#1/2015
5
Röster inifrån:
Avgörande ögonblick är
temat för Sveriges Radios 90årsfirande. Vad har varit ett
avgörande ögonblick för dig i
SR:s 90-åriga historia?
E nkät : Suzanna Nilson
Billy Abraha, reporter, nyhetspresentatör, P4 Västernorrland:
– Ett avgörande ögonblick för
mig var när jag första gången
hörde P3 Dokumentär. Det är
ett briljant program som jag föll
för omgående. P3 Dokumentär
har bidragit till att utveckla mitt
radiointresse, och det är jag
evigt tacksam för.
Åsa Stöckel, webbredaktör, P4
Radio Stockholm:
– Såklart 11 september, Anna
Lindh-mordet och massakern på
Utöya. Vi är bäst när det är som
värst. Personligen kommer jag
också ihåg hur jag som höggravid
reporter jagade Björn Rosengrens medarbetare med en Nagra på axeln tills jag nästan födde
barn i en park. Då stannade han.
6
#1/2015
P4 Sörmlands
publikredaktör
Evelina Crabb i
skolbänken.
Så gjorde vi: #minP4vardag
På P4 Sörmland bestämde sig
publikredaktören och webbredaktören för att själva kasta sig
ut i sörmlänningarnas vardag. Så
här berättar Evelina Crabb och
Katarina Larsson.
bestämt oss för att gå i skolan och
praktisera på arbetsplatser.
Vi kände att om vi verkligen menar allvar med att lyssnarna ska vara
en del av vår redaktion så måste vi
söka upp dem och ta oss tid att lära
känna dem. Vi vill veta om och hur
”Det hela började med att vi satte de lyssnar på radio, hur de använoss på ett fik med varsin latte
der sociala medier, vad de pratar
för att diskutera hur vi kan jobba
om på jobbet och få in tips. Genom
tätare ihop för att utveckla puatt vara i deras egen miljö är chanbliknätverket och sociala medier.
sen större att de får förtroende för
När latten var urdrucken hade vi
oss och vågar vara ärliga samtidigt
Katarina Larsson, webbredaktör
Evelina Crabb, publikredaktör,
P4 Sörmland
Yrkeshemligheter:
Trailern – som ett litet smakprov
D
et ska vara som
en ny parfym, som
en doft som dröjer
sig kvar. Så beskriver
trailerproducenten Dagge Laurell en riktigt bra trailer.
”En trailer är en kombination
av röster, ljudeffekter och oftast
någon form av musikbädd som
tillsammans säger något. Vad är
det jag vill berätta? I bästa fall
ska det vara som en liten film på
30 sekunder. Jag försöker hitta
det typiska i varje program och
plocka fram de detaljer som sticker
ut och göra dem ännu tydligare
för lyssnarna. Jag lyssnar igenom
gamla program. Är det en färgstark
programledare, som till exempel
Tony Irving, klipper jag ut typiska
one-liners och staplar på varandra
tills jag har något att jobba med.
En annan programledare kanske
har ett tydligt socialt patos, då är
det det jag letar efter. Det gäller
att plocka fram det unika och hitta
programmets själ, som sedan ska
återspeglas i musiken, i rytmen.
På 30
sekunder
försöker
jag berätta vad
man kan
Dagge
förvänta
Laurell.
sig och
ge en
bild av programmet – ett smakprov, en munsbit. En bra trailer
ska kännas som en ny parfym, som
en doft som dröjer sig kvar.”
FOTO: EVA DALIN
Malin Björk, redaktionsassistent
och reporter, P4 Värmland:
– Ett radioögonblick för mig,
kanske inte så avgörande, men
jag minns det väldigt väl var när
jag som liten flicka på 70-talet
hör min mamma på ”Ring så
spelar vi”. Hon bodde då på
annan ort för hon studerade.
Övriga i familjen var hemma och
åt frukost en lördagsmorgon och
helt plötsligt var hon där med
oss i köket. Jag minns att hon
svarade fel på frågan, men det
gjorde inget, hon blev så nära
oss och det var härligt minns jag.
Sedan dess har radio alltid betytt
närhet och närvaro för mig.
som vi får ett roligare innehåll i
sociala medier med bilder från vardagen i Sörmland. På sikt vill vi att
våra lyssnare själva börjar använda
vår hashtag #minP4vardag för att
berätta vad de gör och tänker när
de lyssnar på P4. Att vi själva är ute
gör också att vi fyller på vår egen
kunskap och får nya intryck att ta
med oss hem till redaktionen.
Skolan till exempel, är något
som många har en uppfattning om
men det var länge sedan de flesta
av oss gick där. Därför ville vi följa
en klass och prata med elever och
lärare, äta skolmat och ha läxförhör.
Vi möttes av långa och intensiva
lektioner, korta raster och mycket
läxor. Dessutom hamnade vi i en naturklass och får erkänna att vi hade
svårt att hänga med. Vi skyllde på
att vi läst samhälle.
Att delvis ändra arbetssätt för
att bättre spegla Sörmland handlar
mycket om att våga utmana oss
själva. Därför valde vi bort att
vara utrustade med mikrofon och
lurar och istället låta det förtroliga
samtalet och sociala medier vara i
fokus. Däremot ligger bandaren i
väskan och vi tar med oss intervjuer
hem när något dyker upp som är
lätt att prata om där och då. Annars
är syftet att använda den kunskap vi
samlar på oss för att utveckla framtida innehåll i radion och sociala
medier – tillsammans med sörmlänningarna.”
Berättat för Anna-Lena Walmsley
En dag på jobbet
IDA BRÄNNSTRÖM, PROGRAMLEDARE, PRODUCENT & REPORTER
P4 NORRBOTTEN/MEÄNKIELI
Röstträning på schemat
07:00 Kvack, kvack…kvaack, kvaaack.
Den där irriterande signalen som jag varje
morgon tänker att jag måste byta ut gör sig
påmind. Veckans sista arbetsdag börjar snart.
I sängen hinner jag scrolla igenom Instagram,
Facebook och Twitter – och världen verkar vara
densamma som igår.
0 7 :3 0
07:30 Fixar en rejäl frukost idag. Nästan
som på instagram där den ena matbilden
avlöser den andra. Medan jag äter passar jag på
att skicka in gårdagskvällens justerade manus
till Helene Alm som är producent för P1-dokumentären som jag jobbar med just nu.
10 :3 0
08:00 Åhh…alla dessa beslut.
Sneakers eller klack? Det är ju
ändå finfredag så jag kör på klack.
Kan aldrig bli fel…eller? Känns
helrätt med mitt senaste loppisfynd – en magisk blå klänning.
08:40 Fyller på kaffekoppen
och sätter mig på morgonmöte
med det svenska gänget. Alltså
de som jobbar med nyheter och
program på svenska. Lyssnar om
de har något spännande på gång.
1 0 :3 0
1 7 :0 0
09:00 Får av kanalchefen på
P4 Norrbotten, Patrik Boström,
veta att vi fått klartecken att
inreda vilo- och kreativitetsrummet efter mitt förslag på
möblemang. Jippii!! Hur kul
som helst. Jag tror och hoppas
att det blir perfekt. Just nu är
vårt öppna redaktionslandskap
väldigt grått och i alla fall min
hjärna behöver nya intryck för
att komma igång.
09:20
Börjar klippa
ihop inslag till nästa veckas
Gränslöst-program. Det är
ett trespråkigt program – på
meänkieli, finska och svenska
som riktar sig till unga vuxna. Nästa vecka är
jag på möten i Stockholm med Sisuradio, så jag
måste ha ett program klart som någon av mina
kollegor på Meänraatio får sända ut.
10:30 En spännande dag – röstträning står
på schemat! Är taggad till tusen. Har väntat på
den här dagen i flera år. Jag tar gärna emot tips
och råd om det är något jag kan förbättra. Hela
gruppen verkar peppad, kul!
12:00 Sushilunch med kollega/bästa vän.
Bra att man kan slå så många flugor i en smäll.
Det är ju ändå fredag, den tråkiga matlådan får
vänta.
14:30 Klipper färdigt det jag inte hann i
morse. Programmet blir klart, 50 minuter finns
nu för nästa veckas sändning. Kommer att
handla om Sofia som tog den urgamla tornedalska sticktraditonen till något modernt och
eftertraktat i världen. Bockar av i min att-göralista. Webbandet hinner jag göra på måndag
innan flyget till Stockholm.
17:00 Ännu en vecka försvann. Hoppar på
cykeln. Hämtar väskan som står färdigpackad i
hallen hemma. Skrapar bilens ruta och laddar
ner några SR-dokumentärer i appen för att ha
ressällskap upp till min hemby i Tornedalen.
Jag blir glad för att jag jobbar på ett företag
som producerar så grymma program, och längtar i hemlighet ännu mer tills min dokumentär
sänds, som i skrivandet stund har arbetsnamnet
”Eliten i bärskogen”.
19:20 ”Ida, sauna oon valmis, bastun är
klar”, är bland det första pappa säger när jag
kliver in genom ytterdörren. Jag kikar in i köket, och ja – middagen står också och väntar på
mig. Familjen och Tornedalen i kombination
kan aldrig bli fel. ■
Hur ser en dag på jobbet ut för dig? Mejla oss
gärna om du har lust att vara med,
radiotidningen@sverigesradio.se.
#1/2015
7
” Vi
representerar
så många i
Sverige, inte bara
sverigefinnar.
Vi har andra
erfarenheter, jag
tror att vi har
en viktig roll att
spela.”
SISURADIO
visar vägen
8
#1/2015
Sofia Taavitsainen
Hon är ny som kanalchef men gammal i gården. Sisuradios Sofia Taavitsainen, 34, har varit
en del av Sveriges Radios finska kanal sedan tonåren. De första sändningarna minns hon
med fasa. Idag står hon inför helt andra utmaningar.
text :
Anna-Lena Walmsley foto : Mattias Ahlm
S
OFIA TAAVITSAINEN pratar
i telefon. Hon vinkar in mig i rummet medan hon avslutar samtalet.
Jag tjuvlyssnar lite men uppfattar
bara enstaka ord som jag inte förstår. Hon pratar finska, men växlar
över till svenska så snart hon lagt på luren.
– Min telefon är så långsam, det tar sån tid att
avsluta samtal, säger hon med ett kvickt leende.
Hon slår sig ner i en fåtölj i det högst ordinära
kanalchefsrummet i Radiohuset i Stockholm.
Standardmöblering av äldre modell. Skrivbord,
sittgrupp, några hyllor, ett ensamt klädskåp.
34-åriga Sofia Taavitsainen är liten och blond,
hon känns yngre och betydligt modernare än
inredningen.
Sedan september är hon kanalchef för Sisuradio. Men hon är inte ny på kanalen, började som
ungdomsreporter redan i 18-års åldern. Hon beskriver sig som både första och andra generationens sverigefinne. Sofia föddes i Sverige av finska
föräldrar, men växte upp i Finland. När hon var
sjutton flyttade hon tillbaka till Sverige.
– Jag blev kär i en svensk och ville flytta hemifrån. Mamma grät, men jag stod på mig.
Resan gick till Stockholm och Sofia började i
Tumba gymnasium. Hon utmärkte sig bland de
andra tonåringarna. Inte nog med att hon pratade annorlunda, hade knallrött hår, nätstrumpor
och en allmänt punkig stil – hon åt som en häst!
– Jag älskade skolmaten, jag var alltid hungrig
och tyckte maten var jättegod. Jag smugglade med mig knäckebröd och smör för att ha
hemma.
Hemma var en liten lägenhet som hon delade
med pojkvännen och hans brorsa. De var fattiga
men fixade det.
– Man får ganska mycket skinn på näsan av
att klara sig själv i den åldern, konstaterar hon
krasst.
Någon på Sisuradio fick nys om Sofia, visste
att hon pratade finska och hon fick jobb på kanalen som precis hade startat en tvåspråkig ungdomssatsning. Det första sommarjobbet minns
hon med skräckblandad förtjusning, Sisuradio
hade egen DAB-kanal, det fanns sändningstid
att fylla på sommaren och hon fick nästan fria
händer… En lätt rodnad drar över Sofias kinder.
Idag är hon chef för samma kanal och det är
just den där friheten hon lyfter fram. Tycker att
det är chefens roll att sätta ramarna och ge rätt
förutsättningar, men medarbetarna måste ges
frihet under ansvar. Därmed inte sagt att man
får göra vad som helst. Efter ett par månader
i den nya rollen konstaterar hon att det är lite
ensamt på toppen. Besluten är hennes att fatta,
det är hon som har ansvaret. Chef har hon
förvisso varit ett tag redan. Hon blev uttagen
till chefsförsörjningsprogrammet 2010 och blev
sedan programchef, men någon karriärplan har
hon inte haft.
– Verkligen inte, utbrister hon.
Kanalchefsjobbet fick hon för sin vilja att förändra, tror hon. I kombination med sina många
år på kanalen och att hon känner medarbetarna
väl. Hon vet att det finns en lust till något
nytt hos de allra flesta. Det är inte minst den
framgångsrika kampanjen #vågafinska ett bevis
på. Med den nådde man en grupp lyssnare som
man inte hittat till tidigare, samtidigt som även
de trogna lyssnarna var med. Man lyfte på locket
och lät folk dela med sig av sina erfarenheter av
att inte våga prata sitt eget modersmål. Att kampanjen blev lyckad var dock ingen slump.
– Vi hade en publikredaktör långt innan man
började prata om publikredaktörer och publiknätverk på andra håll. Kampanjen var välplanerad, säger Sofia.
För även om Sisuradios uppdrag i mångt och
mycket är sig likt sedan starten för över 40 år
sedan – att göra radio på finska för sverigefinnar
– så ser lyssnargruppen annorlunda ut idag.
– Omvärlden förändras, människor förändras, det gäller även våra lyssnare. För att vara
relevanta måste vi också förändras.
Av de runt 700 000 svenskar med finskt påbrå
som bor i Sverige idag är många andra och tredje
generationens finnar, som inte kan språket lika
bra längre.
– Att få höra sitt eget språk i radio är viktigt
av identitetsskäl. Vi representerar så många i
Sverige, inte bara sverigefinnar. Vi har andra
erfarenheter och jag tror att vi har en viktig roll
att spela.
Finska har sedan 15 år tillbaka minoritetsspråksstatus i Sverige. En nationell minoritet är
en etnisk grupp som har ”historisk hemortsrätt i
riket”. Det gör att man har en plattform, vilket
inte alla minoriteter har. Sofia tror att många andra invandrare kan identifiera sig med sverigefinnarna. Man står inför liknande utmaningar.
– När mina föräldrar blir äldre faller det på
min lott att hjälpa till även om de bor i ett annat
land. Det är många som har det så i Sverige idag.
Vi har andra perspektiv än de som inte lever i ett
mångkulturellt sammanhang.
Och de perspektiven ska nu komma fler till
del, både lyssnare och redaktioner. Sisuradio står
inför många förändringar. I den nya beställningen står bland annat att de ska höras i P1,
P2, P3 och P4. Hur det ska gå till och hur det
ska låta är något kanalen kommer att arbeta med
under 2015.
– Jag vill att Sisuradio ska vara en resurs och
en naturlig del av Sveriges Radio. De erfarenheter vi har av att vara den största invandrargruppen i Sverige är en tillgång som bättre kan tas
tillvara. Apropå allt prat om mångfald... ■
Sofia Taavitsainen
bor :
i Enskededalen.
är kanalchef på Sisuradio.
familj : sambo och två söner.
ålder : 34 år.
intressen : Jag gillar att träna och att
äta lösgodis, helst lakrits.
bakgrund : Jag är en återvändare: dagis
i Sverige, grundskola i Finland, gymnasium och högskola i Sverige. Förutom ett
år som butiksbiträde och datainsamlare
under studietiden har jag alltid jobbat
med radio – det roligaste som finns!
sofia om tvåspråkighet : Att kunna
två språk är att förflytta sig mellan två
världar. I tvåspråkiga sällskap blir dessa
världar ett ännu större sammanhang med
jättestor nyansrikedom! På grund av min
uppväxt i Finland har jag dock en starkare
finska än svenska – jag har till exempel lärt
mig att läsa på finska. Därför känner jag
mig alltid lite tråkigare, mindre intelligent
och färglösare på svenska.
gör :
#1/2015
9
Digitalradion
Värt att veta
om digitalradion
Sveriges Radios hållning, var sänder vi nu, vad tycker reklamradion
och varför är det just DAB+ som
gäller? Här är en snabb checklista.
2022 ska vi lämna FM, enligt
slutrapporten om digitalradion.
Digitalradio om två år?
I år är det mycket som står på spel när det gäller beslut om marksänd
digitalradio, som åter är en het fråga. Det kan bli en lansering redan
om två år. Men bollen ligger nu hos politikerna.
text :
Ulrica Bengtsdotter foto : Alexander Donka
– NU ÄR DET DAGS för politikerna att
slutgiltigt bestämma sig. Inom radiobranschen är
vi överens om att även radions marknät behöver digitaliseras, klargjorde vd Cilla Benkö när
beskedet kom.
I december 2014 kom en plan för en
övergång från FM till marksänd digitalradio.
Det var regeringens branschsamordnare Nina
Wormbs som då lämnade sin offentliga utredning till kulturministern. I korthet går den ut
på att Sveriges Radio och den kommersiella
radion ska lansera digitalradio tillsammans
och att sändningarna i FM upphör 2022, med
förbehållet att vissa villkor ska vara uppfyllda.
När kan ett politiskt beslut fattas då? Efter
en remissomgång och ett förslag från kulturdepartementet skulle det slutgiltiga beslutet
kunna fattas i riksdagen innan utgången av
2015. Men då får det inte uppstå några förseningar.
10
#1/2015
Ett viktigt argument som Sveriges Radio
lyfter fram är att marksänd digitalradio skulle
innebära ett mervärde för publiken i form av
fler kanaler och en större mångfald i utbudet,
utan att publiken behöver betala extra avgifter
till operatörer och leverantörer. För Sveriges
Radios del finns sedan tidigare planerat ett eget
frekvensutrymme som enligt företagets beräkningar skulle kunna rymma 10-12 kanaler.
Men det handlar också om att marksänd
radio är mer stabilt och bättre klarar belastning vid till exempel oväder och kriser och
det handlar om täckning. På lång sikt blir det
också billigare att sända digitalradio.
Det finns ingen motsättning mellan behovet
av ett digitalt marknät och ett starkt digitalt
utbud i mobilen, anser Sveriges Radio.
– Parallellt satsar vi nu på att utveckla vårt
innehåll i de smarta mobiltelefonerna, säger
Cilla Benkö. ■
För att FM ska ersättas av ett digitalt
nät har Sveriges Radio sagt att följande
förutsättningar måste finnas:
• En finansiering av den parallellsändning som kommer att behövas under en
övergångsperiod.
• Särskilda programmedel för nytt
utbud.
• Beslut av en riksdagsmajoritet eftersom radions digitalisering är en fråga om
svensk infrastruktur.
• Övergången ska harmoniseras med
utvecklingen i Europa.
• Digitaliseringen måste omfatta hela
branschen.
Här sänder Sveriges Radio i DAB just
nu:
Nu når Sveriges radios DAB-sändningar
bara ut i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Luleå. Sändningarna är alltså begränsade.
Tillstånd för kommersiell radio
De privata reklamradiokanalerna som domineras av företagen SBS och MTG fick
redan i höstas tillstånd att sända digitalt
för sammanlagt omkring 20 radiokanaler
som kan nå hela Sverige. Men företagen
bakom reklamradion har förklarat att de
avvaktar med att sätta igång tills Sveriges Radio börjar utbyggnaden av DAB+.
Vad är DAB+?
En sändningsteknik för digital radio
som bygger på samma plattform som
DAB, men som utnyttjar en modernare
ljudkodning. Därför kan man få plats med
minst dubbelt så många kanaler med
DAB+ som med DAB.
DAB + är den teknik som Radio- och
tv-verket 2008 kom fram till var lämplig;
det är den teknik som den svenska radiobranschen – SBS, MTG och SR – stått
bakom sedan dess; det är den teknik
som EBU – European Broadcasting Union
– så sent som 2013 rekommenderar för
digitala marksändningar, det är den teknik som Norge håller på att gå över till.
Och det är en teknik som anses helt
förenlig med krav på effektiv kris- och
beredskapsinformation. ■
Utveckling
– Den nya tekniken gör oss
ännu mer flexibla, säger
Jyrki Elo.
Mer lättjobbat när analog
teknik blir digital
Sveriges Radio står inför ett stort paradigmskifte under 2015, där all analog teknik blir digital.
Allt ljud kommer skickas via internetprotokoll och datanätverk, så kallat ljud över IP.
text :
Suzanna Nilson foto : Micke Grönberg
– VI KOMMER ATT BLI ännu mer flexibla.
Redan nu direktsänder vi radio från t-banan och
andra ställen vi tidigare inte kunnat sända ifrån,
säger Jyrki Elo, direktör för radions Ekonomioch teknikavdelningar.
– På sikt kommer varje dator kunna fungera
som en egen sändande studio och då kommer vi
att ha 2500 studior på Sveriges Radio. Men vi är
inte där riktigt än.
Jyrki Elo berättar att de på ett chefsmöte redan
2009 ritade upp en visionsbild av hur framtidens
radiohus, nätverk och teknik skulle kunna se
ut. Förändringarna var nödvändiga och Sveriges
Radio hade en rad tekniska utmaningar framför
sig. Som att vi inom en snar framtid skulle vara
tvungna att lämna tillbaka det radiofrekvensutrymme som vi lånat av militären för att sända
analog HF. Även ISDN Duo hängde med tiden
löst – de förbindelserna Telia Sonera försett Sveriges Radio med när vi sänt från sportarenor.
– Vi har aldrig kunnat leva med osäker
teknik. Det har pushat oss att ta fram alternativa
lösningar. Det häftiga är att vi nu håller på att genomföra den sista delen av den tekniska visionen
vi målade upp 2009. Vi hade inga lösningar klara
då, men undan för undan har vi bestämt oss
för kompletterande tekniker och arbetssätt som
kommer ge reportrar och redaktioner mycket
större flexibilitet och mobilitet än förr, säger Jyrki
Elo.
Basen för allt det nya stavas IP och datanätverk
– digital ljudöverföring eller IP-ljud. Förutsättningen har varit att Sveriges Radio under senare
år byggt upp ett eget, säkert nätverk som knyter
ihop servrar och lagringsyta – molnet. Där finns
alla verktyg, tjänster och innehåll samlade och
tillgängliga, oberoende av var man befinner sig.
– Förr var varje lokalt radiohus en egen isolerad
ö vad gäller servrar, nätverk och verktyg. Men
med Sveriges Radios nya nätverk och moln blir
allt successivt sammanlänkat, gemensamt och
delningsbart. Och det är tack vare att allt vi nu
inför talar samma dataspråk, IP, oberoende av om
det exempelvis är mobil sändningsteknik eller
satellitbilar, säger Jyrki Elo. ■
Bondväskan – en av fyra nyheter på teknikfronten i år:
1. E-WAN – ersätter ISDN Duo. Sveriges Radio utvidgar sitt nätverk med fasta förbindelser på sportarenor, riksdagen och andra platser där radion ofta sänder ifrån.
2. Satellitbilar – ersätter analog HF. Dessa är dubbelriktade och enklare att använda.
Reportern kan själv koppla upp förbindelsen ända fram till studion och kan via samma
förbindelse koppla in sig på datorn och få tillgång till Digas och andra arbetsverktyg.
27 satellitbilar ska vara i drift i början av 2015.
3. Bondväskan – ersätter analog HF. Väskan kopplar ihop SIM-kort från många 3G/4Goperatörer, och använder mobiloperatörernas nät för att transportera ljudströmmar
som alstras via en ljudapp i iPhonen. En mottagarenhet plockar sedan ihop ljudet utan
att någon fördröjning märks. Den mobila sändningsutrustningen levereras i olika format, från en ryggsäck till en större variant för bilar.
4. Rakel – livbojen – är blåljusmyndigheternas egna telefonnät. Det är ett kriskommunikationssystem som Sveriges Radio har tillgång till på grund av sitt VMA-uppdrag
(viktigt meddelande till allmänheten) och som det går att sända exempelvis nyheter via,
om inget annat fungerar. Ej IP-baserad.
#1/2015
11
Hässelby strand (33)
T17
T18
T19
gå
J
rd
(3 oha
0) n
ne
lu
nd
Vä
(2 lli
8) ng
by
Rå
(2 ck
7 s
Bl ) ta
(2 ac
6) ke
be
Is
rg
(2 lan
4) d
st
or
g
STOCKHOLMS
H
(3 äss
1) e
lb
y
nya kanaler
tar form
Orange kanal
Sveriges Radio i Stockholmsområdet står inför stora förändringar 2015.
I vår kör de omgjorda storstadskanalerna i gång, där det bästa från
Metropol 93,8 och P4 Radio Stockholm ska tas till vara och utvecklas.
Allt för att möta en befolkning som stadigt växer och förändras.
text :
Ulrica Bengtsdotter, Suzanna Nilson ill :SL
– DET ÄR FANTASTISKT och ligger helt rätt
i tiden. Stockholm förändras i rekordfart och helt nya
människor kommer hit. Vi måste anpassa vårt radioutbud till den publik vi jobbar för. ”Min radio ska
låta som min stad”, det har du väl hört? säger Lotta
Mossberg, kanalchef på P4 Radio Stockholm.
År 2022 kommer det att bo 2,5 miljoner människor
Lotta Mossberg i Stockholms län, det är en fjärdedel av landets befolkning. Av dem kommer var fjärde att vara född i ett
annat land. Fakta som är grunden till att Sveriges Radio gör om kanalerna i
Stockholmsområdet i år.
– Stockholm växer och publiken blir mer mångfacetterad och då var vårt
uppdrag att se över kanalerna, säger Robert Frisk, projektledare för det så
kallade Stockholmsuppdraget, som ingår i SRPU, publicistisk utveckling.
DET SOM IDAG är P4 Radio Stockholm går under arbetsnamnet
orange kanal. Visionen är att det ska bli Europas vassaste storstadsradio.
Medan Metropol 93,8 kallas lila och ska bli Europas mest sociala kanal.
Nyhetskonceptet i lila kanal ska vara helt nytt och passa en urban livsstil.
Det blir en stor del inrikes och utrikes händelsenyheter, nöje och sport i
ett rappt format med korta illar och prator. Ingen pliktrapportering, utan
redaktionen ska våga välja bort. Nyhetsflödet kommer att vara integrerat
i programmet och inte ligga på fasta klockslag. Vid stora händelser ska
programmen ha blixtsnabba nyhetsuppdateringar.
En kartläggning av kanalernas styrkor och svagheter ligger till grund för hur
visionerna ser ut. Det ska vara som två vänner som bekräftar varandra. Identite-
12
#1/2015
Vad:
Aktuell
Fördjupning
Reaktioner
Polemik
Först på plats
S
Hur:
Vårber
Oväntad
Snabb
Vårby gård (2
Underhållande
Energirik
VassMasmo (31)
Fittja (32)
Alby (34)
Hallunda (36)
terna är olika, men det ska puffas och tipsas mellan kanalerna hela tiden.
Kanalerna ska ha en gemensam desk där utbudet samordnas för att man
också kunna använda varandras material. Tanken är att jobba nära publiT13 Norsborg
T14 Fruä
ken, att reportrar och programledare rör sig(38)
mycket ute bland folk. Bland
(20)
annat blir det förstärkning med särskilda reportrar i tätbefolkade kommuner och förorter.
– Vi satsar på en rejäl förstärkning inom strategiska områden. Det gäller
mångfald, sociala medier och större närhet till stockholmarna. Vi kommer
att synas ute mer och vi kommer dessutom att sända kvällar och helger,
säger Lotta Mossberg.
LEDNINGEN SKA VARA gemensam för de båda kanalerna. Det är
ännu inte klart i detalj hur organisationen ska se ut, men det blir absolut
inte några nedskärningar, försäkrar Lotta Mossberg.
Inför omläggningen har man gjort en fördjupad
publikanalys.
– Vi har tänkt bort ålder, det är ett ganska trubbigt
sätt att dela in publiken. Istället har vi valt att se till
livsstil, säger Robert Frisk.
Målet är att man ska öka lyssningen i båda kanalerna inom gruppen 20-65 år. Framförallt ska andelen
med utomnordisk bakgrund öka från nuvarande niRobert Frisk
våer, liksom gruppen med enbart gymnasieutbildning.
Livsstil, inte ålder kommer att styra hur man tänker
kring målgrupper i kanalerna. Man har utgått från nio olika grupper, olika
profiler med olika attityder, värderingar och intressen.
Blå linje 10 och 11
Observera att alla tider är
Fr
i
(9 dhe
–G m
rö spl
S:
na an
tE
) (4
rik
–
Od spla
en
n
(7
pl
)
Rå an (
dm 2)
an
sg
Hö
at
t
an
o
(2 r
) ge
(3
t
)
Vad:
Dialog
Trendsättande
Bredäng (20)
Uppdaterande/
Sätra (22) Aktuell
Urban
OmvärldsSkärholmen (25)
orienterande
rg (26)
28)
T11 KungsT10 trädgården
(2)
Rådhuset (2)
or
ge
t
m
Gamla stan (2)
Slussen (4)
M
a
(6 ria
) t
Zi
n
(7 ken
) s
da
Ho
(9 rns
) tu
ll
m
en
n
Östermalmstorg (2)
T-Centralen
A
Kr (13 lvik
(1 is )
2) tin
eb
er
Th
g
( 1 or
1) il
ds
pl
an
Li
l
(1 jeho
1) lm
Lila kanal
As
(1 p ud
3) de
Ax
(1 elsb
7) e
rg
Ör
n
(1 sb
5 ) er
g
ge
Ä
t
(2 ng
3) by
pl
an
Åk
(2 es
Br 0) hov
( 1 om
9) m
ap
Ab
la
(1 ra
n
8) h
am
sb
S
er
g
( 1 t or
6) a
m
os
se
n
Stadshagen
(5)
Medborgarplatsen (6)
Hur:
Mälarhöjden
(18)
Lekfull
Pulserande
Utmanande Midsommarkransen (13)
Passionerat
Gatujournalistik
Skanstull (8)
Gullmarsplan (10)
Skärmarbrink (12)
Globen
(12)
Enskede
gård (14)
Sockenplan (15)
Telefonplan (15)
Hammarbyhöjden (14)
Blåsut
(14)
Sandsborg
Björkhagen (15)
(15)
Skogskyrkogården
Svedmyra (17)
(16)
Hägerstensåsen (17)
(18) och det trorKärrtorp
(17)
Stureby
(18)
arbetet. De känner att de ägerTallkrogen
den här processen
jag är nödvänI kartläggningen har man valt ut ett antal ”typlyssnare” som man vill ska
digt, säger Lotta Mossberg.
vara motorer i respektive kanal. Alltså personlighetstyper som har ett driv
Gubbängen (19)
Bandhagen (19)
och ett stort engagemang och som kan bli aktiva lyssnare och medskapare
ENLIGT DEJAN COKORILO på Metropol 93,8, verkar de flesta
till innehållet.
Hökarängen
(21)
Bagarmossen
Högdalen (21) vara införstådda med att en förändring
Västertorp
är nödvändig:
Lila(19)
kanal är den ”glokala”, som tittar på världen ur ett Stockholmsper(19)
spektiv. Här tänker man sig en profil som grovt sett ligger åt det äventyrliga
– Det är svårt att säga hur alla berörda ser på den
Farsta (23)
Rågsved
(23)
hållet, är obunden, rörlig och ser världen som sin plats.
kommande förändringen men rent generellt uppfattar
Medan orange kanal ska locka profilen ”balanserad, vetgirig, orienterad
jag att det finns en förståelse för varför en ombildning
kring sin hemmaplan”. Det är i orange kanal som P4-riksutbudet även i
och omorganisering på sikt är nödvändig. Stockholm
ängen fortsättningen kommer att höras.
strand Skarpnäck
T17
T19 Hagsätra
T18 Farsta
har förändrats
och förändras fortfarande
(25)
(21)både geogra(25)
fiskt och demografiskt och det måste även speglas i vårt
utbud.
ROUZBEH DJALAIE SOM startat och drivit lokaltidningarna Södra
– Jag välkomnar utmaningen och ser fram emot
sidan och Norra sidan är speciellt rekryterad för att
Dejan Cokorilo
utvecklingen men misstänker att det kan bli lite turjobba som en av fyra kanalproducenter.
bulent, i alla fall i starten. När allt är på banan och alla
– Alla stockholmare oavsett var de bor ska känna
väl har landat i sina nya roller är jag övertygad om att vi kommer att vara
sig tilltalade av och inkluderade i vår bevakning. Det
mer relevanta för fler stockholmare än vad vi är idag.
känns både spännande och viktigt att vara med och
Förklaringar Key to symbols
lansera två nya kanaler som har det uppdraget.
Tunnelbana
linjenJOHANSSON
Metro Red Line
MAUD
PÅ P4 Radio StockholmLokalbanor
har en liknandeLight
bild rail
Vad kan du bidra med för erfarenheter
från ditt Röda
Tunnelbana
Gröna
linjen
Metro
Green
Line
av läget:
Rouzbeh Djalaie arbete med Södra och Norra sidan?
Pendeltåg Commuter rail
– Reaktionerna
från personalen
– Jag har startat och drivit två lokaltidningar
i de Blå linjen
Tunnelbana
Metro Blue
Line ser lite olika ut – enFjärrtåg Rail
del är
tröttatåg.
på omorganisationer,
en del undrar vilken
delar av Stockholm som haft minst mediebevakning. Under
åren har vi
Slutdestination
för
vissa
Använd om möjligt
plats de ska ha i det nya. Men jag tror att de flesta
utvecklat metoder för att engagera läsarna både i att läsa tidningen och att
reseplaneraren på sl.se.
faktiskt tycker att det är viktigt med en förändring och
göra den tillsammans med oss. Vi har arbetat med medborgarperspektiv
Some trains will ser
terminate
here.
We
fram mot nya
kanaler
ochrecommend
ny organisation.
och inkluderande journalistik. För mig är det public service!
you to och
useut-the Journey
at sl.se.
– Vi harplanner
ju redan tvåonline
kanaler idag,
men att få utveckla
Omgörningen av Stockholmskanalerna är ett stort förändringsvecklingsarbete, där personalen har varit involverad från början med många
dem till att bli så vassa och relevanta som möjligt känns
diskussioner och konferenser.
både kul och spännande. Det är nödvändigt med en
Maud Johansson
– Alla har jobbat hårt och vi kommer inte att slå av på takten. Nu närmar
översyn av två storstadskanaler på allt från innehåll, publik och sändningstider. Det kan bli riktigt bra det här!
vi oss genomförandet och alla deltar. Men allt förändringsarbete påverkar.
Fotnot: Kanalerna ska ha premiär i slutet av april. Vad de ska heta var inte
Personalen ska dessutom leverera radio som idag, under hela genomförandefasen. Entusiasmen är stor och alla delar av organisationen har deltagit i
bestämt vid Radiotidningens pressläggning.
Hjulsta/Akalla – Kungsträdgården
Kungsträdgården – Hjulsta/Akalla
Mån–Fre
Mon–Fri
Fre–Sön
Fri–Sun
#1/2015
Sön–Tor
Sun–Thurs
Mån–Fre
Mon–Fri
Fre–Sön
Fri–Sun
13
Sön–Tor
Sun–Thurs
Arbetsmiljö
Det finns en mängd
olika sorters möten.
Ju tydligare syfte
desto bättre möte.
Konsten att hålla ett möte
Att ha möte – hur svårt kan det vara egentligen? Jo, så svårt att de flesta vet precis hur det känns att
sitta på ett riktigt segt arbetsmöte. Men möten behöver inte vara ett nödvändigt ont. Annika Engström
har forskat i ämnet och ger tips på hur möten kan bli en tillgång.
text :
Carin Hedström foto : Micke Grönberg
E
NLIGT ANNIKA ENGSTRÖM,
doktor i pedagogik vid Tekniska högskolan i Jönköping, behöver vi förstå hur
viktiga våra vardagliga arbetsmöten faktiskt är.
– Möten måste vi ha. Om vi inte möts kommer
vi inte utveckla vår verksamhet. Men vi behöver
träna oss mer på att hålla möten. Ett tips är att
filma möten, det är billig kompetensutveckling.
Titta på filmen tillsammans så kommer
ni upptäcka många
intressanta saker, säger
hon.
När Annika
Engström arbetade
med sin avhandling
deltog hon i tretton
Annika Engström
arbetsmöten på ett
litet industriföretag.
I analysen upptäckte hon massor. Parallella samtal
som pågick utan att någon märkte det, möten som
avslutades utan sammanfattning, konflikter som
inte togs om hand, ansvar som delades ut men inte
14
#1/2015
togs emot, medarbetare som satt tysta eller som
inte lyssnade. Och en insikt utkristalliserade sig:
På utvecklingsmöten var nya idéer och ifrågasättanden en nödvändighet. På utförarmöten blev nya
idéer och ifrågasättanden ett hinder. För att möten
ska bli effektiva behöver formen alltså variera med
innehållet.
– På morgonmöten på en redaktion måste saker
gå fort och då störs mötet av om man ifrågasätter
eller kommer med idéer som inte kan tas om hand
just då. Till skillnad från utvecklingsmöten som behöver ha högre i tak och som måste få ta längre tid.
Olika möten ställer också olika krav på ledaren.
Utvecklingsmöten kräver is i magen och en
förmåga att stå ut med osäkerhet. Utförarmöten
kräver en förmåga att sätta gränser, här och nu.
Och oavsett möte är gemensamma spelregler
alltid viktigt. Är det till exempel ok att sitta tyst på
mötet?
– Vi vinner mycket på att prata ihop oss om hur
vi vill ha det och många svar finns i gruppen. Men
chefer tar ofta på sig att de ska klara allt själva. De
behöver bli bättre på att involvera medarbetarna. ■
Så fixar du mötesglöden:
Annika Engström, doktor i pedagogik, ger sina bästa tips.
Tydliggör syftet och sätt agenda. Vad ska mötet leda till?
Anpassa mötesformen efter
mötets innehåll. För envägs-information kan webb och mejl ersätta
mötet.
Sätt spelregler. Ska alla bidra?
Får man avbryta? Vem ansvarar
för vad?
Lämna inte mötet utan gemensamma överenskommelser. Vet
alla vad mötet resulterade i?
Träna på möten! Pröva olika
former. Utvecklingsmöten utan
bord gör att hela rummet kan
användas.
Var extra tydlig vid icke-fysiska
möten – tänk på att kroppsspråket
försvinner. ■
Arbetsmiljö
Fler hjärnor är bättre än en
ENKÄTEN:
VAD ÄR ETT BRA MÖTE?
Människor är olika, möten är
olika. Vi bad några medarbetare fundera över hur ett bra
möte ska vara.
Augustin Erba är chef
för nyhetsnavet på Ekot.
För Augustin Erba handlar möten om delaktighet, problemlösning och diskussioner. Information kan mejlas.
– Bra möten är fantastiska. Dåliga möten är slöseri med andras
tid, säger den nya chefen för nyhetsnavet på Ekot.
text :
Jennifer Erlandsson, publikredaktör, P4
Halland:
– Ett möte där man är öppen för andras synvinklar, där alla ger input och där alla respekterar varandra är ett bra möte. Där de som
är med inte håller på med något vid sidan av,
utan är här och nu. När folk är stressade blir
det inga bra möten.
Carin Hedström foto : Mattias Ahlm
ETT BRA MÖTE för Augustin Erba är ett
möte med ett tydligt syfte, och med tydlighet
kring vilka punkter som är beslutspunkter, diskussionspunkter och informationspunkter.
– Jag vill att möten så lite som möjligt ska
handla om information och försöker istället
skicka information via mejl. Men för att kunna
diskutera behövs möten. Och när jag väl samlar
gruppen vill jag använda hela gruppens förmåga
att lösa problem. Tillsammans kan vi komma
fram till mycket bättre saker än om jag sitter
ensam på min kammare.
Efter ett antal år på Sveriges Radio och en
frilansverksamhet som bland annat redaktionsutvecklare har Augustin Erba en stor verktygslåda
för olika typer av möten och workshops.
– Jag har försörjt mig på att hålla workshops
när jag jobbade med redaktionsutveckling. I
min verktygslåda finns därför olika saker, från
övningar till rollspel och lekar. Man behöver inte
begränsa sig utan det gäller att anpassa workshopen efter vad som ska lösas.
Just nu lär han känna sina nya medarbetare
och prioriterar de enskilda mötena. Men som
chef för en stor grupp som jobbar dygnet-runtskift är det inte enkelt att hitta bra mötesformer.
Lync och telefon i all ära – men det förutsätter
att gruppen även ibland träffas fysiskt.
– Det handlar inte bara om att skapa meningsfulla möten utan att också skapa möjlighet
för medarbetarna att komma på möten. Vi har
väldigt mycket att göra och jag vill inte kalla till
ett möte bara för att kunna säga att man i alla fall
har haft ett möte. Jag ska göra vad jag kan för att
ha bra möten, säger han. ■
”Planera
före, under
och efter”
Thomas Lindevall, teknisk områdeschef,
Stockholm:
– Bra möten är möten med agenda och ett
tydligt mål som leder till åtgärder. Jag tycker
att jag är på för många möten och hinner inte
alltid förbereda mig som jag skulle önska. Jag
hinner framför allt inte alltid göra det jag ska
göra mellan mötena.
Att lära sig hantera
möten ingår som en del i
Sveriges Radios chefsutKjerstin Oscarson bildningar.
– Möten är en jätteviktig kommunikationskanal. De skapar förutsättningar för att dela bilder
med varandra och bygger delaktighet, säger
Kjerstin Oscarson, organisationsstrateg på SR.
Som chef gäller det att tänka till i förväg
kring vad mötet ska vara till för, hur det ska
genomföras och hur det ska följas upp.
– Man måste göra olika beroende på mötets
uppgift och som ledare måste du veta vad du
vill med mötet och vad ni ska ha uppnått när
mötet är klart. Det är också viktigt att vara tydlig med sin egen roll och vad man förväntar sig
av deltagarna – annars blir det inte effektivt. ■
Marianne Brush, SR-assistent, P4 Västerbotten, Umeå:
– Ett bra möte är strukturerat, inte alltför utdraget och har en bra agenda. Möten via Lync
har varit en stor framgång, det är smidigt, man
kan se och höra varandra och dela skrivbord.
Samtidigt sparar vi på resekostnaderna.
#1/2015
15
”Det gäller att fatta snabba beslut”
Trafikreportern Tova Juhlin hade Trafikredaktionen i sikte
redan när hon pluggade. ”Jag har alltid tyckt att det är
intressant för att det är så händelsebaserat, det händer
här och nu och det gäller att ta snabba beslut”.
16
#1/2015
Reportaget
HALLÅ
trafikant
Från ”nördig” pionjärverksamhet till en av Sveriges Radios
viktigaste uppgifter. Trafikredaktionens resa har gått från
noll till hundra på fyrtio år.
text :
Johan Wangström
foto :
Anna Hållams
B
ORTSETT FRÅN NÅGRA bleka
ljuspunkter utmed gatan är det beckmörkt utanför den gamla brandstationen i Jönköping där Sveriges Radio
håller till sedan ett par år tillbaka. Klockan är
halv sex på morgonen.
På redaktionen råder känslan de flesta som jobbat tidig morgon känner igen, lysrör, kaffe och
kanske lite slappare klädsel. Ett lugn men också
en skärpa, intensivt arbete pågår inför morgonens
sändningar.
– Det är blött och milt, konstaterar Clarence
Hansson rutinerat och startar utrustningen vid
sin arbetsplats, en rad stora bildskärmar där
Casus är hjärtat i verksamheten, ett redaktionellt
system byggt för Trafikredaktionen.
Det milda vädret betyder normalt ett bättre
väglag, men, konstaterar Clarence, vädret i
Jönköping behöver inte vara representativt för
hela sändningsområdet, det kan vara ”skithalt” i
Kronoberg.
– På vägen från Västergötland har temperaturen pendlat rejält, bekräftar morgonens andra
trafikreporter Sebastian Gustafsson framför
sin länga av nystartade skärmar och färgglada
kartbilder.
UTANFÖR REDAKTIONENS fönster
är det fortfarande lugnt, de flesta som snart ska
myllra vid busshållplatsen utanför eller parkera
bilen på väg till jobb och skola sover ännu. Lite
tillspetsat formulerat kan man säga att det är Clarence och Sebastian som ska se till att de kommer
dit de ska, vid den tid de planerat.
Det förpliktigar, särskilt med tanke på att
Trafikredaktionen i Jönköping sänder i åtta P4kanaler, vilket kräver en imponerande logistik.
Den här morgonen har Sebastian valt P4 Kronoberg, P4 Kalmar, P4 Jönköping och P4 Östergötland, medan Clarence sitter med ryggen mot
honom och sköter P4 Skaraborg, P4 Halland, P4
Väst och P4 Sjuhärad.
– Den som kommer först väljer sida, förklarar
Sebastian, som själv är västgöte och skojar om att
de i Skaraborg har svårt att förstå vad Clarence
säger.
Sebastian har fått en överlämning av natten
från Trafikredaktionen i Radiohuset i Stockholm. Där sköter en person rapporteringen över
hela landet under natten och kan numera bryta
programmet för att varna i enbart valda delar av
landet. En älgvarning i Jämtland behöver alltså
inte störa programmet i Skåne, som förr.
OM CASUS ÄR HJÄRTAT i verksamheten så kan lyssnarna kanske beskrivas som
blodkropparna. Vid sidan av den stora mängd
information som strömmar in i systemet från
SMHI, myndigheter, larmcentraler, kraftbolag
och kommuner, så är trafikanterna som ringer in
viktiga för att informationen ska bli så korrekt
som möjligt. Ett par mänskliga ögon på platsen
#1/2015
17
Trafikredaktionen i Jönköping sköter trafiken i P4
Kronoberg, P4 Kalmar, P4 Jönköping, P4 Östergötland, P4 Skaraborg, P4 Halland, P4 Väst och P4 Sjuhärad. Clarence Hansson har morgonpasset.
Trafikreportern Sebastian Gustafsson
tar emot ett av dagens alla tipssamtal.
Trafikredaktionen tar emot uppåt 100 000
samtal per år.
är mycket värdefulla även om redaktionen kan
klicka in på kartan för att se foton av vägsträckan
och avläsa temperaturer.
– Det är en trygghet för den som ringer, att
vi kan se var han eller hon befinner sig. ”Är du
vid krysset där vajerräcket börjar?”, förklarar
Clarence.
Klockan 05.40 kommer det första samtalet till
redaktionen och Sebastian svarar. ”Trettiofemman ..
var var det någonstans .. mot Åtvid .. jättebra, tack
så mycket”. Någon har sett älgar utmed vägen, men
de befinner sig på ett gärde så rapporten blir inte
akut utan får vänta till första sändningen. De planerade inhoppen är många, och allt eftersom klockan
får upp farten ökar trycket på redaktionen.
NÄR STARTADE TRAFIKRADION och
av vem? Det är inte helt enkelt att svara på den
frågan men det verkar ha skett parallellt i Stockholm och Malmö i slutet av sjuttiotalet. Under
ett dramatiskt snöoväder visade Radio Malmöhus
Karsten Erichs radiomusklerna till den grad att
han senare fick Stora journalistpriset.
18
#1/2015
Detta har också Sven-Roland Engström fått,
en färgstark trafiklegend som hördes i Radio
Stockholm och den som värvade en av dagens
trafikprofiler i huvudstaden, Lars-Åke Gustafsson.
– Sven-Roland var en mycket speciell person,
han hade kontakt med bilister som byggt upp ett
eget radionät för att hålla kontakt med varandra i
trafiken. En sådan radio satte han upp på redaktionen och fick rapporter ifrån. Ordet ”nörd” har
lite tråkig stämpel, men han var det, intresserad
av det mesta som hade med blåljus att göra och
kände otroligt många inom den yrkesgruppen,
minns Lars-Åke som fortfarande jobbar på Trafikredaktionen.
När Radio Stockholm startade ”Storstadspuls”
fick man en massa sändningstid utöver de fönster
i P3 där den nystartade lokalradion sände och
trafikrapporterna blev en del av pulsen.
Trafikredaktionen har vuxit sedan dess, konstaterar Lars-Åke med sin karaktäristiska röst,
både geografiskt över landet och när det gäller
uppdraget. Från att mest handlat om olyckor och
köer gäller rapporterna idag allt från elavbrott till
blodbussar.
P4 ÄR NU HELA landets beredskapskanal
vilket innebär att en räddningsledare kan begära
ett s k VMA, viktigt meddelande till allmänheten, som vid behov också bryter de kommersiella
kanalernas sändningar. Också inställningen inom
företaget har förändrats menar han.
– För tio år sedan var det ett jävla snack, då
fick rapporterna inte vara mer än en minut,
programledarna var galna om man skulle in
längre. Men attityden har svängt, vår publik
vill ha trafik och det har blivit väldigt mycket
enklare att skjuta in en trafikrapport. Dessutom
har nyhetsredaktionerna vaknat, vi är ju för fasen
deras bästa intake, vi har ett jättestort kontaktnät
på stan.
Men samtidigt som ”blåljusentusiasterna” haft
en avgörande betydelse för trafikradions framväxt
håller jobbet på att bli alltmer journalistiskt.
Lars-Åke välkomnar det, till en viss gräns.
– Om man har en journalistisk utbildning så
blir det här jobbet lättare. Men man kan vara för
mycket nyhetsjournalist för att göra ett bra trafikjobb. Vi är intresserade av samma händelser men
vi ska inte hålla på med den granskande delen.
Lars-Åke vill vara diskret, men berättar att
Trafikredaktionen får uppgifter som bara ska
användas i trafiksammanhang. Det är en svår
balansgång som gjort sig påmind när Trafikredaktionen nu börjar få tillgång till den nya digitala
polisradion Rakel. Det krävs visserligen en
”inbjudan” för att komma in i samtalen där, men
vad som händer den dag Trafikredaktionen får
avlyssna en större händelse men inte nyhetsredaktionen, det tål att fundera på.
TOVA JUHLIN ÄR EN av de senaste
rekryteringarna på Trafikredaktionen i Jönköping. Redan när hon började plugga media och
kommunikation på högskolan hade hon sikte på
Trafikredaktionen. Ovanligt, men bra för henne
skrattar hon.
– Jag har alltid tyckt att det är intressant för att
det är så händelsebaserat, det händer här och nu
och det gäller att ta snabba beslut, säger Tova.
Klockan närmar sig 07 under passet med
Clarence och Sebastian och de båda sprutar ur sig
rapport efter rapport i de olika kanalerna, ibland
direkt i sändningen, ibland som några förinspelade sekunder i replicatorn. Allt varvat med glada
hälsningar och lite snack med morgonsändarna.
DET BLIR EN LUGN morgon bortsett från
några mindre störningar och ett kortare stopp i
tågtrafiken på stambanan i Östergötland. Ingen
har, ännu, ringt om bilister som kör mot trafiken,
bland det mest dramatiska i jobbet på Trafikredaktionen.
Clarence lyfter luren för ännu ett samtal.
”Irrar den fram och tillbaka?” En räv har synts
på vägen, men det räcker knappast för en rapport. Clarence avrundar samtalet, trevligt och
fokuserat.
För Tova Juhlin har rätt, saker händer fort.
– Från inget till kaos på någon minut. Man
har att göra med saker som är på riktigt och gör
skillnad i vardagen, det är ett drömjobb. ■
24 trafikreportrar bevakar
trafiken i hela landet
Trafikredaktionen finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Jönköping.
24 trafikreportrar sänder runt
100 000 sändningar i de 25 lokala
kanalerna per år och tar emot ca
100 000 samtal från allmänheten
på tipstelefonnumret 020-999444.
Trafikredaktionen sänder också
viktigt meddelande till allmänheten, VMA, i alla kanaler – till
exempel om branden i Västmanland. Under 2014 sändes totalt
tolv VMA.
#1/2015
19
Språk
NYORDSLISTAN 2014 innehåller ett
urval av de ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året.
På listan finns exempel på nya ord som
säger något om samtiden och om språkliga trender och ord som visar på språklig
kreativitet. Årets nyordslista är resultatet
av ett samarbete mellan Språkrådet och
Språktidningen.
40
NYA ORD:
Attefallshus, blåbrun, cisperson, digital valuta, en,
fotobomba, frisparkssprej,
genusbudgetering, gurlesk,
gäri, icke-binär, kippavandring, klickfiske, kringis, krislåda, kärrtorpa, köttnorm,
matnationalism, mellanförskap, mobilzombie, nerväxt,
nettokrati, normcore, parkera bussen, plastbanta, pultvätta, rasifierad, ryggprotest,
rödgrönrosa, sekelsiffror,
selfiepinne, sms-anställning,
spoilervarning, trafikmaktordning, tvodd, tvåkönsnorm, usie, virtuell våldtäkt,
yoloa och åsiktskorridor.
”Talspråk är
fint , jag har
hittat rätt med
min närvaro i direktsändning.”
Pernilla Eskilsdotter,
en av språkpristagarna 2014.
20
#1/2015
Tvekljud undanbedes
Lyssnarna tvekar inte att höra av sig när de
hör något de inte gillar på radio. Och ibland
får de medhåll av Språkvården.
text :
Eva Göransson ill : Christina Andersson
DAGLIGEN NÅR OSS mejl och telefonsamtal med åsikter om språket i radio och tv.
Att säga att lyssnarna är på hugget är inte en
överdrift: ”Som språkpolis vill man efterlysa
repressalier.” ”När anställda på SR drabbas av
denna smitta är det ju oacceptabelt.” ”När vuxna
och i övrigt duktiga journalister utarmar språket
måste jag göra något innan jag exploderar.”
Ett av de stora hatobjekten är ”ähh” och
”öhh”: ”Tvekljudet låter lika illa som om
radiorösten rapar mellan varje andning. Ta bort
oljudet från radiokanalen”, skriver Kjell.
Carin blir irriterad på en reporter som drar
ljudligt efter andan innan han säger något: ”Till
all lycka bor jag nära Danmark och när SR blir
alltför oprofessionellt byter jag till DR.”
Lars stör sig på att vi förenklar svåra ord: ”Att
översätta vanliga termer till något slags barnspråk
tycker jag är att starkt undervärdera lyssnarna.”
Också andra ordval irriterar lyssnarna. Göran,
som är 72 år, tycker inte om att journalister
kallar människor över 65 för åldringar: ”Ordet
fråntar mig mänsklig värdighet på något sätt.”
Medan Janne inte gillar att vi talar om tjugohundratalet: ”Jag tvivlar på att majoriteten av era
lyssnare verkligen uppskattar det här tjugohundranyset som Språkrådet hittat på. Jag gör det i
alla fall inte.”
Lyssnarna har också krav på att medarbetarna
ska ha rätt uttal:
”Det är generande att radiomedarbetarna inte
har förstånd att vilja lära sig uttalen i Nederlands-och Vlaams-språken. Hu!”, tycker Hans.
Och Ulf anser att det inte är snyggt att tala om
flicker och kvinner: ”Även om jag läst att ni
förordar ledigt talspråk finns det väl gränser.”
Ibland håller vi på Språkvården med den arga
lyssnaren, ibland är det något som den fått om bakfoten. Men engagemanget för ord, språk, uttal och
läten i Sveriges Radio är inte att ta miste på. ■
Språkvårdarna
Eva & Stefan
Behöver du hjälp
i språkfrågor är det
Eva Göransson och
Stefan Lundin som
hjälper dig. För
språkhjälp dygnet
runt – besök http://
dixi.sr.se.
Nya P4-uppdraget
Ny modell för lokala kanaler
Tredelat uppdrag
Det nya lokala uppdraget är en del av
SRPU – Sveriges Radios publicistiska
utveckling. De tre benen i det nya P4uppdraget är snabb nyhetsuppdatering,
agendasättande journalistik och profilerade programledare.
En av de tre hörnstenarna i det nya P4-uppdraget
är profilerade programledare. På bilden tre av P4
Upplands programledare: Henrik Skarstedt, Christer
Engqvist och Mona Wahlund.
”Det blir ett mer renodlat och tydligt P4, där vi väljer och väljer
bort för att få de snabba och agendasättande nyheterna i fokus.
Det blir mindre mellanmjölk!”, säger Lena Tideström-Sagström.
text :
Suzanna Nilson foto : Martina Holmberg
UNDERHÅLLANDE INNEHÅLL och
profilerade programledare är dock lika viktiga som nyheterna, betonar Lena TideströmSagström. Hon är chef för Område Mitt och är
huvudansvarig för det nya lokala uppdraget – en
del av paraplyprojektet SRPU – som sjösattes
efter nyår.
– Lokalradion ska bli
snabbare och vassare, och
engagemanget från publiken
öka. Vi vill jobba mer planerat på alla plattformar – i
FM, digitalt och på sociala
medier.
Så sammanfattar hon
Lena Tideström- kort det stora förändringarSagström
bete som pågått med febril
aktivitet under 2013 och
2014 för att uppgradera P4-uppdraget. Detta har
resulterat i att nyhetstempot ökar, och gränserna
mellan nyheter och program suddas ut. Allt för
att få en uppdaterad lokalradio som låter mer
enhetlig över landet. En radio som är angelägen,
lokal och på plats när det händer saker – det
gäller nyheter men även sport och annat som
engagerar lyssnarna. Vi måste jobba närmare publiken för att bli agendasättande och relevanta,
säger Lena Tideström-Sagström.
Dessutom blir det mer fokus på den fördjupande journalistiken, och mer utrymme och
resurser satsas på egna granskningar.
– Den granskande journalistiken blir ännu
viktigare för Sveriges Radio i och med tidningsdöden, säger Per Hylén, som är projektledare för
hela SRPU-projektet.
Första steget tas i januari med förändringar
av beställningen, medan organisationen som ska
förverkliga det nya uppdraget lanseras i augusti
2015. Förändringarna i arbetssätt och arbetsledning innebär bland annat att det blir en agendachef som ska ha ett mer långsiktigt fokus och
ansvar för den agendasättande och granskande
journalistiken, medan en dagproducent håller
koll på och samordnar det löpande arbetet under
dagen oavsett var det publiceras. Det planerade
innehållet förankras i publiceringsplaner som
är både på lång och kort sikt, och planeras för
publicering på alla plattformar – FM, digitalt
och på sociala medier.
– Det finns väldigt stora möjligheter för
kanalerna att trots det nya uppdraget göra olika
när det gäller till exempel reportrarna. Det viktiga är att reportrarna ska veta om de ska jobba
för dagen eller mer långsiktigt när de kommer
till jobbet. Det kan betyda att några reportrar
alltid jobbar med den granskande journalistiken
SRPU handlar om på viken grund den journalistiska och den skapande verksamheten
ska stå på under tillståndsperioden 20142020. SRPU vilar på tre grunder: journalistiken, publiken och distributionen. Det
finns tretton direktiv, eller fokusområden,
för utveckling och konkret förändring. Projektledare är Per Hylén.
Det lokala uppdraget – som är ett av de
13 direktiven – var att:
1) Inventera och förtydliga uppdrag och
metoder.
2) Justera och uppdatera nuvarande
beställning.
3) Föreslå en modell för en framtida lokal
kanal.
medan andra växlar mellan att vara dagreportrar
och agendareportrar. Här kommer kanalerna säkert hitta olika lösningar säger Lena TideströmSagström.
Den tredje arbetsledarrollen är programutvecklingschefen, som ska motivera och
utveckla profilerade programledare som vågar ta
ut svängarna.
Per Hylén berättar att
Sveriges Radio tidigare visste
väldigt lite vad publiken
tyckte – lyssnarundersökningarna var inte på så
detaljerad nivå. Men att det
blev uppenbart när PPMmätningarna infördes att det
Per Hylén
försvinner många lyssnare
vid nyhetssändningarna, både lokalt och vid
Ekonyheterna.
– Kunskapen om nyhetsdipparna och hur publiken numera lyssnar på radio gjorde det tydligt
att vi måste ändra hur vi tänker kring radions
innehåll och hur vi jobbar för att vara relevanta
för lyssnarna. Samtidigt ska vi inte bara göra
radio som publiken vill ha, utan vi måste också
bestämma agendan. Sveriges Radio ska inte bara
kommunicera utan även folkbilda och granska,
säger Per Hylén. ■
#1/2015
21
Kulturkoll
Lyssna på Serial och fundera på
hur denna podd kan påverka
’vanligt’ radioberättande.”
FOTO: MATTIAS AHLM
FOTO: MATTIAS AHLM
GALA MED
JOJK OCH
HIPHOP
FOLKMUSIK & VÄRLDSMUSIK
Den 14 mars går folkmusikens
motsvarighet till P3 Guld av stapeln
i Berwaldhallen. P2 är en av arrangörerna bakom Folk & Världsmusikgalan 2015, som är den sjätte i
ordningen. På scen står bland andra
Stefan Sundström, Lena Willemark,
den samiska sångerskan Maxida
Märak som blandar jojk och hiphop.
Dessutom medverkar Ramy Essam
som blev en av frontfigurerna på
Tahrirtorget i Kairo under den
arabiska våren. Det delas ut priser i
åtta kategorier, de nominerade artisterna avslöjas i mitten av februari.
– Jag ser mycket fram emot att
höra Ramy Essam, vars sånger
fick ett sådant enormt genomslag
under den arabiska våren, och P2:s
beställningsverk till Looptok som
jag tror kommer bli något alldeles
extra, säger producenten Mats
Einarsson.
Folk & Världsmusikgalan direktsänds i P2 den 14 mars med start
kl. 19.00. Galavärdar är Kristofer
Lundström och Nadin Al Khalidi. ■
”En högtid
för alla som gillar
extremt processade
ljud och sofistikerat
oljud.”
Nenne Zetterberg-Sundqvist om P2
Art’s Birthday Party 2015.
22
#1/2015
Poddradioredaktionen
består av Lovisa Ohlson,
Helena Sahlén Folke och
Elin Claeson Hirschfeldt.
Poddradiotipsen
du inte vill missa
Utbudet av poddar är enormt. Sveriges Radios
nystartade poddradioredaktion tipsar om vad du
ska lyssna på i vår.
”HAR NI HÖRT senaste avsnittet av Serial?”
Under hösten har det inte gått en dag utan att folk
runt om oss har ställt frågan. Svaret har alltid varit
ett rungande ja! Få har missat WBEZ Chicagos
supersuccépodd, där programledaren Sarah Koenig
lotsar lyssnaren genom en 15 år gammal mordutredning. Lyssna gärna om ni inte har gjort det, och
fundera över hur denna podd kan påverka ”vanligt”
radioberättande.
Möjligheten att lyssna på poddar, framförallt från
Sveriges Radio, har funnits länge, men för några år
sedan började efterhandslyssningen öka märkbart.
Och trenden fortsätter, fler lyssnar när de vill och på
vad de vill. Utbudet av poddar är enormt, gå in på
iTunes (eller använd apparna Instacast, Podcaster
eller Podkicker) och botanisera. Här kommer några
tips från oss på Poddradioredaktionen:
Det politiska spelet, en poddradiospecial från
oss på Sveriges Radio. Henrik Torehammar och
Ekots inrikespolitiska kommentatorer tar oss med
bakom de
politiska
kulisserna
i podden
som snabbt
blir vanebildande.
Mattson & Helin, där Expressen och Aftonbladets chefredaktörer avslöjar lite mer än de brukar.
Ett måste för alla journalister som vill höra både
skvaller och insatta diskussioner om aktuell journalistik.
Blankens & Swanbergs, en ”typisk podd” med
två småbarnsmorsor som på ett lättsamt och småputtrigt vis pratar om både familj- och arbetsliv med
utgångspunkt från Los Angeles och Stockholm.
Manager Tools, en amerikansk ”så här gör du
podd” för alla som har någon form av arbetsledarroll, med handfasta tips och goda råd.
Welcome to Night Vale, en fiktiv berättelse om
den lilla ökenstaden Night Vale, suggestivt musikoch ljudlagd och hypnotiskt berättad av Cecil
Baldwin. ■
text :
Lovisa Ohlson, Helena Sahlén Folke och
Elin Claeson Hirschfeldt
FOTO: MIKAEL ANDERSSON
Kulturkoll
Bra kompis!
FOTO: NIKLAS MANNHEIMER RUBERG
MINA BENAISSA OCH KARIN
FORSMARK I GÖTEBORG JOBBAR
PÅ KULTURNYTT I P4. DE TIPSAR
OM KULTUR FÖR DIG SOM INTE
GÄRNA LÄMNAR SOFFAN.
Danspjucken på
DANSBAND I FINRUMMEN
Thomas Deutgen, programledare
i P4 Dans, siar om framtiden för
dansbandskulturen.
Jag noterar blygsamt att riksmediernas tidigare njugga inställning
till dansbandskulturen långsamt
håller på att ändras. Från att ha
varit ständigt bespottad får den
nu utrymme i Kulturnyheterna, ja
till och med i P1:s God morgon
Världen. Evighetsturnerande Lasse
Stefanz har fått kultstatus och nu
diskuteras även medverkan i Så
mycket bättre. Hur kunde det bli
så? Dansbandsbranschen har ju
BEKÄNNELSER FRÅN TVÅ SOFFPOTATISAR
text :
Mina Benaissa och Karin Forsmark
HÄR SKULLE VI kunna
skriva att vi springer på filmer,
teater och utställningar stup i
kvarten men varför hymla?
Varsågoda: här har ni två soffpotatisars bekännelse.
Vintern 2015 är otäck och grå
i så många olika nyanser att de
knappt går att räkna. Somliga
kvällar finns det liksom ingen
anledning att lämna soffan över
huvudtaget.
En av soffans stora fördelar
är att den är placerad i hemmet och således är det nära
till allt man behöver. Här finns
böckerna, musiken, filmerna
och teveserierna. En och annan radiodokumentär. Och så
kylskåpet.
Hemma finns inget som distraherar, ingen som prasslar med
popcornspåsen eller gastar för
högt i mobilen.
I soffan kan man trycka
paus, lägga ifrån sig eller spola
tillbaka. Hålla en kudde framför
ögonen när det blir för läskigt.
Eller pinsamt.
I soffan sitter man på första
parkett till olika berättelser,
platser och tider. Ostört och
bekvämt.
Du är drottningen och boken/
serien/filmen är ditt rike. ■
Tre soff-favoriter från Mina och Karin:
TV: BLÅ ÖGON
Svenskt drama som
haltade rejält i början
men som i avsnitt
två fick oss fast
fullständigt. Otäck,
aktuell och omöjlig
att förutspå. Adam
Lundgren (bilden)
gör sitt livs roll och är
skrämmande i rollen
som våldsam nazist.
TV: THE
HONOURABLE
WOMAN Briljanta
Maggie Gyllenhaal
i konfliktfylld serie
med oväntade vändningar. För den som
gillar Homeland.
MUSIK: Rapparen
Parham har på sin
skiva ”Pojk” har orden
i fokus. Det handlar
om uppväxt, relationer,
förutsättningar och
rötter. En av förra årets
starkaste skivor.
varit i kris ända sen 70-talet, men
överlevt gång på gång. Jag tror
det är droppen som börjat urholka
stenen. Kulturjournalisterna har
äntligen börjat förstå kraften
i dansen och musiken som ett
nödvändigt ont. Om 100 år spelas
unika konserter med Lasse Stefanz
och Streaplers i P2, kultureliten
hummar medryckande och drar sig
i bockskägget i takt till Inget stoppar oss nu. Olle Jönsson står som
vaxdocka på Moderna Museet
och P4 Dans går in på sin andra
generation programledare…Kom
ihåg var ni läste det först! ■
text :
Thomas Deutgen
#1/2015
23
Arkivbilden
Från vänster: Maria
Leissner, Bakhtiar Amin,
Anita Ekbergs assistent
Giovanna, Jörgen M
Andersson, Bibi Rödöö,
Ulf Elfving, Anita Ekberg
och Peter Örn.
2005: MÖTE MED EN ÄLSKAD DIVA
text :
Ulf Elfving
foto :
Privat
För anita Ekberg! En älskad
diva, som lämnat oss. Och en
gång sommarvärd i P1.
För några år sen åt jag middag med
henne. En fullständigt oförglömlig
kväll! Champagneflaskor korkades
upp – men det slutade med en
ostbit…
Året var 2005 och Anita var den
stora stjärnan i årets uppsättning
av Sommarvärdar. Min sedvanliga
uppgift var att intervjua värdarna
när de presenterades i direktsändning i P1.
Vår världsstjärna hade flugits in
från Italien för presskonferensen,
och på kvällen förväntade sig Anita
Ekberg att Sveriges Radio åt middag
med henne. Det blev en show!
Jag åtog mig att leda Anita från
hotell Reisen, där vi för billigaste peng
ordnat bästa sviten åt henne, till Den
Gyldene Freden, där middagen vän-
24
#1/2015
tade. Arm i arm masade vi oss över
kullerstenarna uppför Nygränd mot
Österlånggatan, där Freden ligger. Vi
hade väl 200 meter att gå.
Knappt halvvägs blev det vätskepaus. När vi passerade restaurangen
Fem Små Hus höll hovmästaren på
att dåna när han genom fönstret
plötsligt såg den levande legenden
Anita Ekberg knalla förbi, tänk er
själva. Han for ut på gatan:
– Champagne! Får vi bjuda på
champagne?
Visst fick han det. Vi hade ju
trots allt gått 75 meter och plågades
av en viss törst.
När La Ekberg sen trädde in på
Freden blev det alldeles tyst. Anita!
Livs levande! Det enda som hördes
var Anita själv, som högt kommenterade:
– Här luktar fisk!
På Freden var det laddat. Krogen
bjöd på en magnumflaska av sin
bästa champagne. Till stor glädje för
Sveriges Radio, vars representationsvanor var mycket blygsamma.
Sommarchefen Bibi Rödöö
var förstås värdinna, denna kväll
förstärkt av dåvarande radiochefen
Peter Örns värdskap. Bibi hade
larmat vd om att Sommar-kassan
inte räckte för större utsvävningar
och Peter Örn räddade situationen
genom att öppna kontot för ”vdrepresentation”. Anita Ekberg har
man inte till bordet varje dag. Inte
ens som vd på SR.
Peter dricker inte alkohol. Vilket
gjorde Anita förbannad.
– Men det ordnade sig bra ändå,
minns Peter.
– Du är ju en riktig man i alla
fall, Peter! Berömde Anita lite senare
på kvällen.
Dessförinnan hade hon hunnit
visa vem det hela kretsade kring
vid bordet, när hon först beställde
en köttbit för att sen skicka ut den.
Hon hade ändrat sig. Fastnade till
sist, efter en timmes funderande,
för – ost.
– Det här med Sommar är inte
så dumt i alla fall, ropade Anita till
Bibi Rödöö när de stod ute på kullerstensgatan efter middagen.
– Hennes karisma var obruten, men
det var en liten pärs att vara värdinna för hennes Stockholmsbesök.
Hennes divaliteter orsakade mycket
extrajobb och inte minst kreativt
tänkande, minns Bibi.
Men kul var det. Frid, Anita! ■
Texten finns i en annan, längre
version på Ulf Elfvings blogg på
Expressen, www.mittkok.se.
Mentor
FAKTA OM MEÄNKIELI:
Meänkieli har minoritetsspråksstatus. Sveriges Radios meänkiele-redaktion har fyra
medarbetare och sänder sex dagar i veckan.
Språket talas främst i sex kommuner i norra
Sverige, de egentliga Tornedalskommunerna
Haparanda, Övertorneå och Pajala samt
Kiruna, Gällivare och Kalix.
I dessa kommuner brukar antalet meänkielianvändare uppskattas till 25 000–60 000.
För hela Sverige kan antalet uppskattas till
cirka 75 000. Det finns flest meänkielitalare
i Pajala.
Meänkieli är ett finskt-ugriskt språk, närmast
besläktat med finska, men också med estniska, karelska och kvänska.
Språkpristagarna Pernilla Eskilsdotter,
Bertil Isaksson och Christer Engqvist på
prisutdelningen.
Exempel på nya ord som Meänkieliredaktionen hittat på: Svans-a för @.
Källa: Institutet för språk- och folkminnen
Språkvirtuos tar priset
Ord på modersmålet gör att man känner dofter och smaker, minnen blommar upp. Meänkieli är mitt hjärtas språk. Det säger Bertil
Isaksson, Meänraatio, den första som får Sveriges Radios språkpris
för andra språk än svenska.
BERTIL ISAKSSON ÄR i Radiohuset
i Stockholm för att ta emot språkpriset. Och
samtidigt göra reportage.
– Naturligtvis passar jag på att göra något när
jag ändå åker till Stockholm.
Han ringer när
han är på väg till
Radiotidningens
rum och undrar
vilken korridor han
ska gå till.
– Jag är ju van att
hitta i skogen, här är
jag vilsen, säger han
och skrattar.
Meänkieli har de
senaste 30 åren gått från att vara ett talat vardagsspråk till att också vara ett skriftspråk som är
användbart i alla sammanhang. Bertil Isaksson är
en av dem som har bidragit till den utvecklingen
sedan han gick över från att jobba som journalist
på svenska. På Sveriges Radio har han jobbat till
och från sedan 1988. Men i början på 90-talet
gick han över till att bli den ende medarbetaren
på redaktionen för meänkieli, som idag består av
fyra personer med sändningar sex dagar i veckan.
– Det som jag en gång har fått, vill jag ge
tillbaka nu, säger Bertil Isaksson om sin roll som
mentor för de yngre journalisterna på redaktionen.
Radion har varit med och byggt upp självkänslan för många som har meänkieli som modersmål.
I motiveringen till priset står att Bertil Isaksson ” …med outsinligt engagemang och virtuos
formuleringskonst återupplivar och utvecklar
meänkieli för nya generationer”.
– Om vi ser till ytan är det att återupprätta ett
språk. På ett djupare plan har det handlat om att
självkänslan, självtilliten och självkännedomen
vuxit för en massa människor. När språket duger,
så duger du också.
Hur går det till rent praktiskt när ni jobbar
med språket på redaktionen?
– Man får inte vara rädd för att göra fel, att
låta fel. Vi har en ständig dialog på redaktionen
och experimenterar mycket. Vad heter det och
det, hur omskriver jag, hur stavar jag. Ska jag
låna från svenskan, ska jag säga både på svenska
och finska eller ska vi hitta på ett eget ord?
Publiken har också en viktig roll, berättar
Bertil.
”När språket
duger, då duger
du också.”
– Med åren har vi i nära samarbete med
publiken jobbat med att hitta ett fungerande
radio-meänkieli som ska fungera i alla sammanhang i dag.
Bertil har också jobbat med översättning
av psalmer och när han hörde Blott en dag på
meänkieli hände något inom honom.
– När jag hörde psalmen på meänkieli strömmade tårarna ner. Något händer när man hör sitt
modersmål. Meänkieli är mitt hjärtas språk. Det
är poesi för mig. ■ #1/2015
25
Cilla har ordet
SVERIGES RADIO 90 ÅR
Avgörande ögonblick
– igår, idag och imorgon
SVERIGES RADIO STARTADES 1925. I år fyller
vi alltså 90 år. En födelsedag som vi kommer att uppmärksamma på en mängd olika sätt under parollen ”Avgörande
Ögonblick”. Det handlar både om vilka avgörande ögonblick
vi gett publiken under den historiska tid som varit men det
handlar också om att blicka framåt – vilka avgörande ögonblick tror vi kommer de kommande 90 åren!
Det ska bli intressant att följa vilka historiska radioinslag publiken under våren kommer att rösta fram som de
som flest anser har gett dem de riktigt stora och avgörande
ögonblicken.
Det ska också bli kul att samlas kring en riktig firarhelg i
augusti med utställning, jubileumsföreställning i Berwaldhallen och utbildningsseminarier för alla anställda samt fest.
Pricka redan nu in 21 och 22 augusti. Jag hoppas att vi ses
då!
Men för vår del handlar det också om hur vi ska se till
att vi är det alternativ som publiken väljer framöver. Vi ska
leverera rösterna och skapa bilder som formats med ord. För
radio handlar det i första hand om att förmedla bilder via
röster och de unika berättelserna. Vi ska ha ljudet i fokus,
men blickar vi framåt så krävs också mer.
Kampen om folks tid har aldrig varit hårdare och alternativen är många. Vi kan inte längre räkna med att nå alla via
den traditionella radioapparaten i hemmet eller i bilen.
Kampen om den allt mer uppkopplade bilradiopubliken
måste vi vinna och vi måste också ta en tydlig position i den
smarta mobilen. Därför är det kul och spännande att följa
allt vi gör just nu för att förnya oss både när det gäller innehåll och form. P3 Nyheter på Instagram, valvakebevakning
via Snapchat eller specialpoddar som ”Känd från Internet”
med unga webbentreprenörer eller ”Det politiska spelet” är
bara några exempel. Det finns ett starkt sug i Sverige efter att
lyssna och den poddtrend vi ser här är unik i Europa.
Vi har länge erbjudit vårt material för efterhandslyssning.
Vi vet att publiken uppskattar att kunna ta del av favoritprogrammen när de vill. Men nu erbjuder vi också alternativ
lyssning. Specialpoddar som inte sänds i FM, material som
sänds i FM men paketeras om eller material som finns i vårt
arkiv men som förtjänar att lyftas fram på nytt.
Sveriges Radio har en stolt tradition av ett väldigt bra
innehåll, kunniga medarbetare och en förmåga att förnya oss
26
#1/2015
och utvecklas. Allt detta måste vi bevara och vara lika bra på
även framöver.
Det tror jag krävs för att vi även de kommande 90 åren,
trots en allt större konkurrens, ska kunna leverera de avgörande ögonblicken.
”Sveriges Radio har en stolt
tradition av ett väldigt bra innehåll, kunniga medarbetare och
en förmåga att förnya oss och
utvecklas.”
cilla benkö , vd
här når ni mig :
cilla.benko@sverigesradio.se
Att tänka på
SVERIGES RADIOS
VÄRDEGRUND
E
D
G
I
N
D
E
R
O
Ä
R
V
E
O
B
R
O
T N DE
E
N
P
A
P
P
Ö KA
S
Y
N
#1/2015
27
Efter jobbet
”Behöver
jag vila upp mig
är det perfekt att
jobba i skogen
några dagar.”
Jungfrusundsskogen:
TALLARNA STRÄCKER PÅ SIG, ett
snöblandat regn faller sakta. Det är gråväder.
Men det spelar ingen roll, för här i skogen trivs
David Tallbäck som allra bäst.
– Jag känner ett enormt lugn. Jag går gärna
runt i skogen och kollar på träden. Hur mår de?
Är de friska?
Till vardags jobbar David på Programförsäljningen. Han licensierar ut Sveriges Radios
ljud till exempelvis filmer, tv-serier och museer.
Telefonen ringer och mejlen ramlar in i en stadig ström. Mycket tid går åt till detektivarbete
i arkiven.
28
#1/2015
28
Att ge sig ut i skogen efter jobbet är ett sätt
att gå ner i varv.
– Jag kopplar av på ett väldigt härligt sätt. Jag
tror att jag känner mig säkrare i skogen. Det är
nog för att jag har mina rötter här. Familjen har
jobbat i skogen i generationer och jag har varit
med sedan jag var liten.
Det är inte varje dag han har full motorsågsmundering på skogspromenaden, men motorsågskörkort har han. För att kunna ta hand om
sin egen skog. Skogsarbetet kräver totalt fokus.
Och i den koncentrationen finns stillhet och ro.
– Behöver jag vila upp mig är det perfekt att
jobba i skogen i några dagar. När jag kommer
hem har jag släppt allt. ■
vem :
David Tallbäck.
Jobbar på programförsäljningen och med
julkalendern.
bor : På Ekerö utanför Stockholm.
gör :
Vad gör du efter jobbet? Har du en hobby som
gör sig bra på bild? Hör av dig till oss:
radiotidningen@sverigesradio.se
text : Anna-Lena Walmsley
foto : Mattias Ahlm

Radiotidningen 1, 2015

Transcription

Similar documents

Fotograf CHRISTINA JOSEPHSSON - Bröllopsfotograf Christina

Ett Ögonblick nummer 3-2013 - Sveriges ögonläkarförening

Ett Ögonblick - Sveriges ögonläkarförening

Pojkarna åt snus och pratade finska sid 3 METavisi nr 5 2013 - STR-T

nr 2011. 04 - Tornedalingar i Stockholm

Ladda ner sammanfattning på svenska

VINJETTER - Sveriges Radio