JAG ÄR REDO ATT SLÅSS FÖR MITT LIV

Utbildningsprogram för
sjuksköterskor 180 hp
Kurs 2VÅ60E
Ht 2014
Examensarbete, 15 hp
JAG ÄR REDO ATT SLÅSS FÖR MITT LIV
En studie baserad på självbiografier om att leva med cancer
Författare:
Sanne Andreasson
Cajsa Ivarsson
Titel
Jag är redo att slåss för mitt liv.
-En studie baserad på självbiografier om att leva
med cancer.
Författare
Sanne Andreasson & Cajsa Ivarsson
Utbildningsprogram
Utbildningsprogrammet för sjuksköterskor 180
hp.
Handledare
Martin Olsson
Examinator
Åsa Roxberg
Adress
Linnéuniversitetet, Instutionen för hälso- och
vårdvetenskap.
Nyckelord
Cancer, coping, livskvalité, sjukdomslidande,
självbiografier.
SAMMANFATTNING
Bakgrund Cancer är ett växande folkhälsoproblem som medför stort lidande för den
drabbade individen. Diagnosen medför en krisreaktion där individen behöver bearbeta och
hantera situationen. Att aktivt använda hanteringsstrategier kan leda till bättre förutsättningar
för att uppleva livskvalité under sjukdomsperioden.
Syfte Syftet med studien var att belysa hur cancersjuka individer hanterar sitt
sjukdomslidande för att uppleva livskvalité.
Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats baserad på fem självbiografier. Dessa
valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. En kvalitativ innehållsanalys användes.
Resultat Framträdande kategorier som var betydande för individens upplevelse av livskvalité
var: Betydelsen av stöd och livsvärde. Dessa gjorde att individerna upplevde livskvalité och
hanterade sitt sjukdomslidande bättre.
Slutsats Upplevelsen av livskvalitén och hur individerna hanterade sitt sjukdomslidande var
individuellt men gemensamma faktorer kunde skönjas. Genom att allmänsjuksköterskan har
denna kunskap kan individens hälsoprocess stödjas.
INNEHÅLL
INLEDNING
BAKGRUND
1
Cancer
2
Krisreaktion
2
Strategier för hantering av sjukdomslidandet
3
Coping
3
Livskvalité trots cancer
3
TEORETISK REFERENSRAM
4
Livskvalité
4
Livsvärld
4
Sjukdomslidande
5
Upplevelse av välbefinnande trots sjukdom
5
PROBLEMFORMULERING
5
SYFTE
5
METOD
6
Datainsamling
6
Urvalsförfarande
6
Dataanalys
7
Etiska överväganden
7
RESULTAT
7
Betydelsen av stöd
8
Familj och vänner
8
Stödet från utomstående
9
Självstöd
9
Livsvärde
10
Acceptans
10
Intressen
10
Strävan efter normalitet
11
Leva i nuet
11
Betydelsen av att ha mål
12
2
DISKUSSION
12
Metoddiskussion
12
Resultatdiskussion
13
SLUTSATS
15
REFERENSLISTA
16
BILAGOR
1. Underlag för studien
2. Presentation av självbiografiska böcker
3. Mall för källkritik av tryckt text
4. Exempel på analys
INLEDNING
”Jag undrar än en gång hur jag ska överleva detta, fast jag har bestämt mig för länge sedan
att livet ska segra” (Darell, 2010 s. 57).
Cancer är ett ökande folkhälsoproblem som medför ett stort lidande för den drabbade
individen (Socialstyrelsen, 2012). Allmänsjuksköterskan träffar dessa patienter oberoende av
arbetsplats och har en betydande roll i att stötta deras hälsoprocess (Dahlberg & Segesten,
2010). Cancer är för många en sjukdom förknippad med rädsla, lidande och död. Med denna studie
hoppas vi kunna belysa hur betydande hantering av sjukdomslidande är för att uppleva livskvalité trots
cancerdiagnos. Kanske kan cancersjuka individer uppleva livskvalité trots sin sjukdom?
Påverkas det av hur de hanterar sin cancerdiagnos?
1
BAKGRUND
Då författarna till denna studie valt att inte fokusera på individernas vård, där de är patienter,
kommer de cancerdrabbade att benämnas som individer och inte patienter. Undantaget där
referenserna härleder till vårdsammanhang.
Cancer
Enligt uppskattning drabbas var tredje person av en cancerdiagnos under sin livstid
(Socialstyrelsen och statens folkhälsoinstitut, 2013). Cancer innebär att en onormal celltillväxt
där nybildning av vävnad skett. Denna vävnad, som kallas tumör, har för kroppen ingen
ändamålsenlig funktion. Dessa tumörer kan antingen vara godartade eller elakartade. De
godartade är temporära tillväxtrubbningar medan de elakartade är permanenta. Den elakartade
vävnaden innebär cancer och avviker markant från kroppens ursprungliga vävnad (BrehmerAndersson, 2012). Att drabbas av cancer medför ett stort lidande. Tillvaron kan komma att
svikta, sammanhangen löses upp och existensen hotas (Dahlberg & Segesten, 2010). Ett
lidande uppstår även i samband med den behandling och de symtom som följer sjukdomen
(Wiklund, 2011).
Cancersjukdom har kommit att bli den näst vanligaste dödsorsaken hos den svenska
befolkningen (Socialstyrelsen, 2014). Insjuknandet i cancer har de senaste åren ökat och blivit
ett av dagens stora folkhälsoproblem. Till stor del kan det relateras till att dagens befolkning
blir äldre vilket medför en ökad risk att drabbas av cancersjukdom. Det kan också bero på nya
diagnostiska metoder och screening som gör att cancer som tidigare varit svårupptäckt nu kan
diagnosticeras och behandlas (Socialstyrelsen, 2012). Trots att insjuknandet i cancer har ökat
så har dödligheten minskat något. Detta kan relateras till att vården har utvecklats till att tidigt
kunna ställa diagnos och att behandla cancer (Socialstyrelsen och statens folkhälsoinstitut,
2013).
En cancersjukdom medför ofta dödsångest, existentiella frågor och orosmoment för individen.
Då existensen hotas upplever individerna ofta att deras frihetskänsla berövas vilket medför ett
stort lidande. Att isolera sig på ett emotionellt, relationsmässigt och socialt plan medför
besvärliga konsekvenser och ett stort lidande. Detta är ett vanligt beteende hos individer
drabbade av cancer. Ofta medför det även en känsla av meningslöshet då individen får en
minskad framtidstro och upplever hopplöshet (Lagerdahl, Moynihan & Stollery, 2014).
Krisreaktion
Utifrån individens sjukdomslidande kan en lidandeprocess och ofta ett krisförlopp tydas
(Wiklund, 2011). Detta krisförlopp inleds med en fas av chock. Här har individen svårt att ta
till sig verkligheten och har ännu inte riktigt insett vad som har inträffat och kan därför inte
bearbeta det. Det är först i reaktionsfasen som följer där individen börjar inse vad som har
hänt. Här är det vanligt att individen omedvetet förnekar verkligheten, vilket är en
försvarsmekanism som underlättar men även fördröjer övergången till bearbetning (Cullberg,
2006). När individen börja bearbeta det som hänt och kan börja fokusera på framtiden följer
bearbetningsfasen. Den fjärde och sista fasen är nyorienteringsfasen där individen lever med
händelsen som ett ärr av vad som har skett och där händelsen ofta upplevs som betydande
2
under resten av livet. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att individen har
accepterat det som har skett (Ibid.).
Denna process är unik och individuell för varje individ - alla upplever och hanterar en kris
olika. Därmed är individens attityd och inställning en betydande aspekt. Vid negativ
inställning till sitt öde och sin framtid blir patienten mer sårbar vilket kan leda till depression,
som i sin tur påverkar individens livskvalité och sättet de hanterar sin cancersjukdom på
(Kissane, Grabsch, Love, Bloch & Smith, 2004).
Strategier för hantering av sjukdomslidande
Cancerdrabbade kan vara hoppfulla och optimistiska trots att de är medvetna om allvaret med
sjukdomen och att de faktiskt kan dö. De har ett behov av att hantera situationen på sitt egna
sätt för att kunna må bättre (Drageset, Lindström & Underlind 2010). Alla har olika
förutsättningar för att anpassa sig till konsekvenserna och förändringarna som cancern medför
(Langius-Eklöf, 2011).
Coping
Begreppet coping översätts till det svenska ordet bemästring och definieras av huruvida en
individ löser ett problem med hjälp av olika strategier samt individens tro på sin egen förmåga
att hantera problemet. Bemästringsförmågan är central för att bedöma en individs
hälsotillstånd. Bemästringsstrategier kan hjälpa individen och är en förutsättning för att
krisbearbetning ska kunna ske (Eriksen & Ursin, 2005).
Coping är individens förmåga att klara av det som cancern för med sig. Genom att anpassa sig
till speciella strategier och coping mekanismer har individen bättre förutsättningar att klara av
sjukdomstiden (Bulsara, Ward, & Joske, 2004). Det är viktigt att som allmänsjuksköterska
förstå individens användande av copingstrategier för att kunna uppmuntra och stötta detta.
Genom att allmänsjuksköterskan har denna förståelse och kunskap främjas individens kraft att
kunna ha kontroll över sitt liv och sin sjukdom. Vilket i sin tur underlättar i kampen mot
cancern (Ibid.).
Livskvalité trots cancer
Livskvalité definieras av WHO som: “individuals' perceptions of their position in life in the
context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals,
expectations, standards and concerns” (World health organization, 2012). Det är därmed en
individuell upplevelse som baseras på olika faktorer i livet.
Individer med cancer upplever att graden av välbefinnande varierar fortlöpande under hela
sjukdomstiden. Det sker stora förändringar i individens liv där välbefinnande och livskvalité
påverkas (Costa-Requena, Rodríguez & Fernández-Ortega, 2013). Depressiva symtom och
trötthet är vanliga psykologiska och psykosociala faktorer som påverkar individens livskvalité
negativt (Hsu & Tu, 2014).
3
Individer med cancer och deras behandlande sjuksköterskors skattning av individens coping,
lidande och livskvalité visar ett tydligt mönster. Sjuksköterskan skattar där individens
känslomässiga lidande högre än vad individen faktiskt upplever. Individens coping och
livskvalité skattas lägre av sjuksköterskan än av individen. Sjuksköterskan tror även att de
cancerdrabbade är mer depressiva och har mer ångest än vad de faktiskt har. Detta visar att
sjuksköterskan ofta har en missuppfattad bild av individens sjukdomslidande och livskvalité
och bör därmed ägna mer fokus på att öka sin förståelse kring detta, för att kunna ge
individualiserad och hälsofrämjande vård. De kan då hjälpa individen att ta sig igenom
sjukdomstiden med så hög grad av välbefinnande och livskvalité som möjligt (Mårtensson,
Carlsson & Lampic, 2008). Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor
ska sjuksköterskan uppmärksamma patientens sjukdomslidande och lindra detta genom
hälsofrämjande åtgärder. Sjuksköterskan ska möjliggöra hälsa och uppmuntra och stötta till
livsstilsförändringar genom att se patientens resurser (Socialstyrelsen, 2005).
TEORETISK REFERENSRAM
Studien grundar sig i ett vårdvetenskapligt synsätt där kunskap om den individuella
upplevelsen eftersträvas. I vårdvetenskapen är patienten i fokus för att möjliggöra och stödja
hälsa för varje unik individ. Ett livsvärldsperspektiv kan bidra till att förstå individens
upplevelse av hälsa, sjukdom och lidande måste försöka förstås ur patientens perspektiv. I och
med detta kan sjuksköterskan på bästa sätt stötta patienten och främja hälsoprocesser. När en
individ drabbas av sjukdom kan tillvaron komma att svikta och existensen hotas (Dahlberg &
Segesten, 2010). Sjukdomslidandet förändrar individens livsvärld, därför är viktigt att som
sjuksköterska stötta patienten till att acceptera dessa livsförändringar som cancern medför.
Följande vårdvetenskapliga begrepp som tas upp i studien:
Livskvalité
Livskvalité är ett brett begrepp som handlar om individens egen skattning av sitt fysiska,
psykiska och sociala välbefinnande. Utöver detta så har även individens hälsa stor betydelse
för upplevelsen av livskvalité (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2012). Därmed
kan en förändring i individens livskvalité ses vid en cancerdiagnos. Majoriteten upplever att
hälsa påverkas negativt vid sjukdom. Individens hälsa avspeglar den aktuella livssituationen
och kommer därmed att påverkas vid sjukdom, men trots sjukdom kan hälsa ändå upplevas
(Dahlberg & Segesten, 2010).
Livsvärld
Kan förstås som ”världen så som den erfars”, där vi förstår oss själva, andra och världen.
Livsvärlden delas med andra i vår närhet men är för varje individ unik och personlig. Detta
innebär att alla människor förstår och tolkar saker olika och genom att ta del av någon annans
livsvärld kan vi förstå dennes situation. Sjuksköterskan kan därmed skapa en förståelse för
den cancersjuka individen genom att ta del av individens livsvärld. Livsvärlden präglas av
sammanhang och situationer och speglar sättet att se på livet (Dahlberg & Segesten, 2010).
4
Sjukdomslidande
Lidandet som uppstår vid cancer, sjukdomslidande, är det lidande som allmänsjuksköterskan
står inför vid mötet och vården av en patient. Sjukdomslidandet är det lidande som ses vid och
är kopplat till en diagnos eller sjukdom. Lidandet är involverat i människans hela existens
vilket sjukdomen påverkar. Hälsa, sjukdom och lidande måste därför försöka förstås ur
individens perspektiv, i sitt sammanhang, för att kunna stödja den individuella
hälsoprocessen. Lidandet är något som finns i livet och det är viktigt för individen att
acceptera det för att uppleva livskvalité (Wiklund, 2011).
Upplevelse av välbefinnande trots sjukdom
Hälsa kan upplevas trots sjukdomslidande. Känslan av att kunna genomföra meningsfulla
aktiviteter trots sjukdom bidrar till upplevelse av välbefinnande. Ohälsa och sjukdom ses ofta
som en motpol till hälsa men bör ses som ett begrepp där existensen är komplex och där hälsa
faktiskt kan upplevas trots sjukdom. Det är som sjuksköterska av stor vikt att se betydelsen av
hälsa även i sjukdomstillstånd (Dahlberg & Segesten, 2010).
PROBLEMFORMULERING
Att få diagnosen cancer medför en krisreaktion och förändrar individens livsvärld.
Sjukdomslidande är en individuell upplevelse som påverkas av olika faktorer i den drabbades
livsvärld. Alla har olika behov och förutsättningar för att kunna hantera sitt lidande och sin
sjukdom för att uppleva livskvalité. Forskning visar att sjuksköterskor missbedömer
individers hantering av sitt lidande och deras upplevelse av livskvalité, vilket innebär att
sjuksköterskan inte kan hjälpa patienten på bästa sätt. Därför är det viktigt att sjuksköterskan
skapar en förståelse för individens upplevelse för att kunna hjälpa denne på bästa sätt. Från
det att individen fått diagnosen cancer kommer de att på ett eller annat sätt bli beroende av
vård och behöva stöd. Därmed kommer de komma i kontakt med allmänsjuksköterskor som
har en betydande roll i att stärka och stöttas hälsoprocessen. Individen måste skaffa sig
medvetenhet om vad livskvalité innebär för dem och hur de behöver hantera sin sjukdom. Här
har sjuksköterskan en viktig roll i att se patientens resurser för att skapa denna medvetenhet.
Saknas denna inblick har individen sämre förutsättning för att kunna hantera sitt
sjukdomslidande.
SYFTE
Syftet är att belysa hur cancersjuka individer hanterar sitt sjukdomslidande för att uppleva
livskvalité.
5
METOD
En kvalitativ metod har använts för att få en beskrivning av företeelser och få fram subjektiva
upplevelser hos individen. Ett kvalitativt tillvägagångssätt ansågs lämpligt för att undersöka
helheten och därmed få en djupare förståelse av en företeelse (Polit & Beck, 2012). Genom
att ha kvalitativt material som utgångspunkt kan en bättre förståelse av lidandets innebörd fås
(Friberg, 2012).
Datainsamling:
Individuella erfarenheter från självbiografier låg till grund för studien. Författarna till
föreliggande studie ansåg att självbiografiska böcker var ett lämpligt val då en utförlig
beskrivning av sjukdomsperioden krävs. Självbiografiska böcker söktes upp i databasen
Libris. Bibliotekarien ansvarig för Hälso- och Vårdvetenskap på Linnéuniversitetet användes
som hjälp med sökningen. Enligt Östlundh (2012) är det en fördel att ta hjälp av en
bibliotekarie i sin informationssökning för att få hjälp med problem och frågor rörande
sökningen. Sökorden Cancer och Biografi användes, andra sökord som prövades var bl.a.
tumör och självbiografi vilket inte gav några relevanta träffar. Sökorden testades även på
engelska men gav inte heller där några relevanta träffar. Genom att ta hjälp av ämnesordlistan
maximerades sökningen och rätt sökord kunde användas. När sökningen var gjord läste
författarna de självbiografiska böckernas sammanfattningar för att sedan välja ut fem
självbiografiska böcker som svarade an på studiens syfte (Se bilaga 1). De böcker som inte
fanns tillgängliga på Linnéuniversitetet letades upp på Växjö Stadsbibliotek. Fyra av böckerna
lånades på Universitetsbiblioteket i Växjö och en på Växjö Stadsbibliotek. Författarna
använde sig av Segestens (2012) källkritiska mall för att granska materialet och de fem
utvalda självbiografiska böckerna bedömdes av författarna att vara av hög kvalitet (Se bilaga
3).
Urvalsförfarande
Inklusionskriterier var att författaren har eller har haft cancer, eftersom studien baseras på
vuxna skulle författarnas ålder överstiga 18år och de ska ha fokuserat på sin upplevelse av
sjukdomstiden. Vi valde att inte exkludera varken kvinnor eller män, dock så är de utvalda
böckerna endast skrivna av kvinnor. Ett exklusionskriterie var böcker som var skrivna av
individer i ett palliativt skede. Då dessa individer vet att de inte kommer att överleva har de
ett annat perspektiv och sjukdomshantering och kan antas vara en annan än målgruppen till
studien. Därför exkluderades dessa böcker. Ett annat exklusionskriterie var att författarna inte
skulle lida av en annan sjukdom än cancer. Böckerna som valdes ut skulle vara publicerade
för max fem år sedan för att vara aktuella och därmed relevanta men även för att begränsa
antalet träffar. Exklusionskriterie var böcker skrivna av en anhörig eller sjukvårdspersonal.
Böcker översatta till svenska exkluderas då de inte anses jämförbara med vården och livet i
Sverige, men även för att avgränsa sökningen.
Utvalda självbiografier var: Jag ska inte dö idag (Andersson, 2014), Guldvingar (Darell,
2010), Även solen har fläckar (Emanuelsson, 2014), Livs levande trots allt (Johansson, 2010)
och Cancer som resesällskap – min uppmuntran till dig (Målevik, 2011) (Se bilaga 2).
6
Dataanalys
Kvalitativ innehållsanalys användes för tolkning av texten. Denna metod används framförallt
inom human- och vårdvetenskap och genom denna kan delarna ses som en helhet (Lundman
& Hällgren Graneheim, 2008). Båda författarna till studien har var för sig läst samtliga
självbiografiska böcker och valt ut meningsbärandeenheter för att sedan jämföra tankar och
tolkningar. Syftet låg till grund för de utvalda meningsbärande enheterna. De meningsbärande
enheterna blev sedan kondenserade meningsenheter som kortades ner så att endast det
centrala i texten bevarades. För varje kondenserad meningsenhet valdes koder ut som innebär
en kortfattad beskrivning av innehållet. Koder med liknande innehåll bildade tillsammans
underkategorier vilka sammanfördes till kategorier. Utifrån kategorierna kunde resultatet
svara an på studiens syfte (Ibid.). Se Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Exempel innehållsanalys
Meningsbärande
enhet
Kondenserad
meningsenhet
Kod
Jag prioriterar
Jag njuter av saker Njuter av livet.
livskvalité och jag som är bra istället
njuter av saker
för det som är
som är bra i mitt dåligt.
liv istället för att
sörja över det som
är dåligt.
Underkategori
Kategori
Leva i nuet.
Livsvärde.
Etiska överväganden
Helsingforsdeklarationen (2013) belyser de fyra kraven informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och handlar bland annat om samtycke, informerat
syfte och att informanten kan avbryta när som helst. Vid användning av självbiografiböcker
bör böckerna behandlas som informanter. Författarna till studien har genom den kvalitativa
innehållsanalysen presenterat fakta som inte har förvrängts.
Förförståelse innebär vad forskaren tror sig finna i sin undersökning samt hur världen erfars
(Forssén & Carlstedt, 2010). Förförståelse är en förutsättning för att kunna framställa ny
kunskap och ökad förståelse. Att reflektera över sin förförståelse är därför viktigt i
forskningsprocessen (Rosberg, 2010). Detta är något som författarna till studien har haft i
beaktande för att kunna ta till sig ny kunskap och inte förvränga resultatet.
RESULTAT
Syftet är att belysa hur cancersjuka individer hanterar sitt sjukdomslidande för att uppleva
7
livskvalité. Resultatet presenteras som 3 huvudkategorier med respektive underkategorier
vilka formades i analysen. Se Tabell 2 nedan.
Tabell 2. Översikt kategorier
Huvudkategori
Underkategori
Betydelsen av stöd
-Familj och vänner
-Stödet från utomstående
-Självstöd
-Acceptans
Livsvärde
- Meningsfull vardag
- Strävan efter normalitet
-Leva i nuet
-Betydelsen av att ha mål
Betydelsen av stöd
Individerna ansåg att stöd var en av de viktigaste faktorerna som bidrar med att hjälpa dem att
hantera sitt sjukdomslidande. Att drabbas av cancer medför en stressad och utsatt situation
och det innebär ett stort lidande att behöva genomgå sjukdomstiden ensam, utan stöd från
omgivningen. Varianter av stöd som framträdde var stödet från familj, vänner, arbetskamrater
och professioner som läkare, sjuksköterska, psykolog samt stödgrupper (Andersson, 2014;
Darell, 2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010; Målevik, 2011).
Familj och vänner
Samtliga upplevde att det viktigaste under sjukdomstiden var att få stöd från familj och
vänner. Det gjorde att de fick kraft till att orka bekämpa cancern och förbättra sin livskvalité
(Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010; Målevik, 2011).
”Innerst inne måste jag ensam vilja ta hand om mig själv. Det var ganska tufft att få den
insikten att man alltid egentligen är själv. Och ensam är inte stark! Att vara ensam är trist och
jobbigt!” (Darell, 2010 s. 96).
Telefonsamtal, kort, hälsningar, sms från nära och kära var något som uppskattades mycket av
samtliga individer. De kände att de ensamma inte hade klarat situationen och att de fick tröst,
hopp och stöd från familj och vänner. Stöttande ord gjorde dem starkare och de fick kraft och
energi till att försöka besegra cancern. Att umgås med vänner gjorde att de för en stund kunde
glömma sjukdomen och smärtan. Det upplevdes även som viktigt att prata om vanliga saker
som inte kretsade kring cancer. På detta sätt kunde de känna att de levde sitt vanliga liv.
8
”Ni är mina underbara vänner! Som jag har skrivit förr till er så är alla ni varma människor
min länk till det normala. Ni är min livboj” (Darell, 2010 s. 96).
Individerna upplevde även att det var skönt att prata om sina känslor med familj och vänner
och att någon lyssnade. De menade även att de förgyllde tiden och gjorde deras liv lättare. Att
träffa sina vänner blev också något att se fram emot (Andersson, 2014; Darell, 2010;
Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
Stöd från utomstående
Samtalsterapi upplevdes som ett stöd där tillfälle gavs att ventilera ilska, rädsla och andra
känslor (Emanuelsson, 2014). Att ta hjälp av en psykolog var något som upplevdes skönt där
en utomstående ställde de rätta frågorna. Det behövdes för att släppa ut sina känslor och lätta
på trycket (Johansson, 2010). Delaktighet i cancerföreningar gav stöd genom att träffa andra i
samma situation (Emanuelsson, 2014). Det kändes bra att utbyta erfarenheter, få tips och
känna samhörighet med andra. Det gjorde att de inte kände sig inte lika ensam i sin situation
(Johansson, 2010).
Självstöd
Samtliga individer beskrev att de tidigt kom till insikt att de var tvungna att ha en positiv
inställning för att orka besegra cancern. Deras inställning var för dem en form av självstöd
som hjälpte dem att förändra sitt tankesätt och lära sig att skjuta bort negativa tankar. Genom
att vara positiv och glad mådde de bättre och kunde tänka framåt. De hade alla under
sjukdomsperioden en stark vilja och envishet som gjorde att de kämpade för sitt liv. Samtliga
tog tidigt beslutet att bestämma sig för att inte dö, vilket gav en inre kraft och mental styrka.
De såg sjukdomstiden som en tävling, kamp och ett krig där de skulle besegra cancern och
inte ge upp (Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010 & Målevik,
2011).
De hanterade sjukdomen genom att försöka se det positiva i situationen. Det kunde handla om
att de insåg att de inte behövde köpa schampo för att håret trillat av och att de kunde byta
hårfärg varje dag med olika peruker. De njöt av det som var bra istället för att sörja över det
som är dåligt och kunde därigenom hålla humöret uppe. De la då det negativa bakom sig och
tänkte att det kunde varit värre och bestämde sig för att göra det bästa av situationen
(Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
”Man har ju inte roligare än vad man gör sig. Måste skratta åt det hela. Inget blir ju bättre av
att sura över det” (Målevik, 2011, s. 29).
De beskriver hur de blev starkare mentalt i takt med att de blev starkare fysiskt och mådde
bättre. Att kunna känna sig stark medförde färre ”mentala svackor” och med en positiv
inställning till sin situation kunde individerna känna hopp för framtiden och till sin nuvarande
situation. (Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010 & Målevik,
2011). De kände tacksamhet över sin familj och sina vänner, och att de faktiskt levde och
genom att tänka på det de hade att vara lyckliga för. Genom stödet från sin familj och sina
9
vänner kunde de hitta motivationen som gav dem kraften till att vara positiva och därmed
stödja sin hälsoprocess (Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014 & Johansson,
2010).
Livsvärde
Majoriteten av individerna upplevde att de mådde bättre av att ha en meningsfull vardag, där
de kunde fokusera på annat. De slapp då tänka på sin sjukdom och kunde istället göra något
de tyckte om (Darell, 2010; Emanuelsson, 2014 & Johansson, 2010).
”Man måste få igång livet utanför cancersjukdomen. Tänka på andra saker som gör mig glad
för att inte cancern skulle ta över för mycket” (Emanuelsson, 2014, s. 62).
Acceptans
”Först när tårarna tog slut, först när acceptansen ersatte skräcken blev det bättre. Note to
self igen: Inte lägga energi på sånt jag inte kan förändra” (Andersson, 2014, s. 65-66).
Majoriteten av individerna insåg att det inte fanns något annat alternativ än att acceptera det
som hänt och att de först då kunde gå vidare. Många beskrev det som att ”stå ut” och ha
tålamod. För vissa var det svårare och för andra lättare, men de insåg att de behövde acceptera
för att inte bli deprimerade. Först när de accepterat att de inte kunde förändra sin situation och
att de hade cancer, kunde de lägga energin på det som upplevdes viktigare. Det kunde handla
om att acceptera sin nya identitet, med cancer i bagaget. De beskrev att acceptansen släppte
den största tyngden och att det minskade den existentiella smärtan de kände (Andersson,
2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
”Det enda sättet att kravla sig ur ett svart djupt hål av hopplöshet är att acceptera det som
hänt” (Andersson, 2014, s. 146).
Intressen
Samtliga individer beskrev hur deras individuella intressen och saker som gör deras liv
meningsfullt hjälpte dem att kunna se positivt på sin situation vilket i sin tur underlättade för
dem att hantera cancersjukdomen (Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014;
Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
Att bibehålla sina intressen och aktiviteter var något som var framträdande och viktigt för att
kunna uppleva livskvalité under sjukdomstiden. Det hade som funktion att kunna fokusera
och tänka på något annat men även att ha något roligt att se fram emot – det var något
individerna kämpade för att kunna behålla. De upplevde att de fick energi av att göra detta, för
att kunna orka med sin behandling och kampen mot sin sjukdom, vilket tog mycket energi. Att
ibland inte ha orken till att utföra sitt intresse innebar ett stort lidande. Om de istället
fokuserade på det som var viktigt för dem upplevdes livet inte lika negativt (Andersson, 2014;
Darell, 2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
”Jag fyllde dagarna med yogapass, lunch med vänner och annat som kändes bra för själen
och kroppen” (Emanuelsson, 2014, s. 66).
10
Genom att skapa en medvetenhet kunde individerna ta reda på vad som faktiskt gör att du
upplever livskvalité, först då kan de påverka sin situation och välbefinnande trots cancern. De
vanligaste aktiviteterna som upplevdes hjälpa kvinnorna var resor, träning/fysisk aktivitet.
Att de har något att se fram emot gör att de har ett mål att kämpa för som ger dem kraft och
styrka på bästa sätt hantera sin sjukdom (Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014;
Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
Strävan efter normalitet
Att arbeta var för majoriteten en viktig faktor för att uppleva livskvalité. De kände en
tacksamhet över att de orkade arbeta eftersom det bidrog med positiva konsekvenser för
hälsan och det gav samtidigt ett andningshål för det liv författarna tidigare levde. Arbetet har
en väldigt central del av livet och det bidrog med att känna en trygghet och ett normaltillstånd
i vardagen - ett sätt att försöka hindra sjukdomen från att ta över och bli hela deras liv. De
upplevde även ett stort stöd och uppskattning från arbetskamrater (Andersson, 2014;
Emanuelsson, 2014 & Johansson, 2010).
Leva i nuet
”Jag har ingen lust att bläddra fram till mitt livs sisa kapitel, jag är rädd att det inte blir ett
lyckligt slut och jag vägrar att ta ut det som är dåligt i förskott. Jag lever här och nu. Jag
anammar härvaro” (Andersson, 2014 s. 8).
Att leva här och nu och inte tänka på vad som ska hända i morgon upplevdes av samtliga som
en av de viktigaste aspekterna för att kunna må bra. Genom att vara i nuet kunde de uppskatta
det de hade, och njuta fullt ut. De upplevde att genom att leva i nuet så kände de inte lika
mycket oro och ledsna tankar utan kunde fokusera på det positiva som hände just då. De kom
till insikt att inte lägga energi på det som inte gick att påverka, utan istället lägga energin på
att njuta. De upplevde även att de levde i nuet och tog allt som det kommer för att inte bli
besviken och ta ut det som är dåligt i förskott. Om de istället skulle gått runt och oroat sig
inför morgondagen skulle de gå miste om betydelsefulla stunder (Andersson, 2014; Darell,
2010; Emanuelsson, 2014; Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
Genom att drabbas av cancer kom de till insikt att livet är skört och att njuta och leva livet till
fullo. Då de kände en ovisshet över hur länge de skulle komma att leva kände de att de måste
passa på att njuta. För vissa kunde det dock bitvis bli en stress då man kände sig pressad att
utnyttja tiden väl då man inte visste hur länge man skulle leva (Johansson, 2010). Att pausa
sina liv hindrar dem från att hantera sin situation på ett hälsosamt sätt, vilket i sin tur påverkar
deras livskvalité negativt. Det krävs en acceptans, att vissa saker inte går att påverka, utan är
något som är utom ens kontroll. När de väl har accepterat detta så kan de fokusera på att
komma vidare i livet och kämpa mot sin sjukdom (Andersson, 2014; Darell, 2010;
Emanuelsson, 2014 & Johansson, 2010).
”Cancern hade fått ta alldeles för mycket tid och energi av mig och jag konkurrerade ut
cancern med att leva här och nu och njuta av ting” (Emanuelsson, 2014, s.128).
11
Betydelsen av att ha mål framför sig
Samtliga upplevde att det var viktigt att sätta upp mål framför sig att sträva och längta efter.
Det kunde handla om att bli frisk, att göra en resa, eller att klara av cellgiftsbehandlingen. De
beskrev att de behövde något positivt att längta efter för att se framåt. Många tänkte på sina
mål när det var jobbigt och kunde då hitta kraften och viljan att fortsätta kämpa. Flera beskrev
också vikten av delmål för att ta en sak i taget och kunna ha fokus på något bra. Betydelsen av
att klara av sina mål tycktes vara mycket viktig. När de klarade sina mål fick de styrka,
självförtroende, hopp och ny kraft (Andersson, 2014; Darell, 2010; Emanuelsson, 2014;
Johansson, 2010 & Målevik, 2011).
DISKUSSION
Resultatet visar att individer med cancer upplever vissa kriterier betydande för att kunna
uppleva livskvalité. Dessa kriterier var: Betydelsen av stöd samt livsvärde.
Metoddiskussion
Författarna till studien valde en kvalitativ metod eftersom den strävar efter att belysa
individers subjektiva upplevelser och erfarenheter. Därmed lämpar det sig bäst för denna
studie. En kvantitativ metod med beskrivande och kvantifierande ansats där mätbara resultat
eftersträvas, ansågs därför inte relevant för denna studie (Paulsson, 2010).
Biografier är en viktig källa till kunskap eftersom de bygger på erfarenheter och upplevelser
där en livshistoria förmedlas (Segesten, 2012). Författarna till studien ansåg att
självbiografiska böcker var mest lämpat eftersom individernas upplevelse eftersträvas. Andra
alternativ hade varit att genomföra en intervjustudie eller ta del av bloggar, men författarna till
studien ansåg att intervjuer och bloggar inte kunde spegla upplevelserna under sjukdomstiden
lika beskrivande. Bloggar är heller inte lika tillförlitliga som biografier eftersom de inte har
granskats innan publicering (Ibid.). Vårdvetenskapliga artiklar exkluderades som källa
eftersom de redan har ett färdigt resultat som är bearbetat tidigare och författarna vill kunna
analysera resultatet själva annars kan tolkningen av de tidigare författarna skilja sig mot
studiens syfte.
Eftersom resultatet endast speglar upplevelser från den svenska befolkningen innebär det att
det inte är överförbart till andra länder. Dock anser författarna till studien att en individ i ett
annat land kan ha samma upplevelser och känslor som en individ i Sverige. Att
samhällssituationen är annorlunda kan däremot innebära olikheter kring upplevelsen i att vara
sjuk i cancer. Sverige är ett utvecklat och rikt land i jämförelse med många andra länder där
människor inte har samma förutsättningar till livskvalité i form av stimulerande arbete,
fritidsintressen, träning och andra faktorer som var framträdande i denna studie. Eftersom de
utvalda böckerna är skriva av svenska författare så minskar det risken för tolkningsfel i
översättningen vilket är en styrka. Att båda författarna har läst samtliga självbiografiska
12
böcker individuellt anses även stärka studiens trovärdighet eftersom det minskar risken för
feltolkning. Biografierna söktes upp i databasen Libris vilket författarna anser är en styrka
eftersom det är forskningsbibliotekens katalog. Det kan anses vara en svaghet att endast en
databas användes. Författarna till studien anser att eftersom så många sökträffar inom
ämnesområdet finns i Libris, behövdes det inte komplettering från andra databaser. Genom att
ta hjälp av ämnesordlistan anses studiens trovärdighet öka då relevanta sökträffar och
lämpliga sökord kunde användas. Östlundh (2012) menar att avgränsningar i sökningen
underlättar urvalet då dokument som inte tillhör intresseområdet sorteras bort. Att den äldsta
boken endast var fem år gammal medför en hög trovärdighet till studien då det nyaste
materialet använts och därför går att tillämpa till dagens sjukvård.
Studiens trovärdighet ökar genom den källkritiska analysen som använts för bedömning av
självbiografiska böcker där samtliga bedömts vara av hög kvalité (Se bilaga 2 och 3). Även
den kvalitativa innehållsanalysen som har använts stärker studien. Det eftersom det finns olika
sätt för tolkning och genom att använda denna analys så minskar risken att resultatet kan ha
förvrängts (Lundman & Hällgren Graneheim, 2010).
Att individerna hade olika cancer diagnoser kan ha påverkat resultatet. Författarna anser att
detta gör studiens trovärdighet högre eftersom de alla hade olika cancerdiagnoser och symtom
men ändå upplevde liknande hanteringsstrategier som betydelsefulla. Detta gör att studiens
resultat kan antas till flera cancerformer trots varierande grad av sjukdomslidande.
Oavsiktligt baserades resultatet endast på kvinnors upplevelser. Detta kan medföra att
resultatet inte är generaliserbart till män och det kan även ha medfört en skillnad i resultatet
än om både kvinnors och mäns upplevelser belysts. Författarna till studien anser dock att det
är rimligt att anta att män och kvinnor kan uppleva liknande känslor och upplevelser. Syftet
med studien var att belysa individuella erfarenheter och inte könsbaserade skillnader.
Resultatet borde därför vara applicerbart till män då det baseras på individens upplevelser.
Författarna valde att exkludera böcker som skrivits av en individ i ett palliativt skede och
därefter avlidit för att fokus med studien har legat på cancerdiagnosen och
hanteringsstrategier som underlättar individernas liv. Individer i ett palliativt skede hanterar
istället det faktum att de inte kommer överleva. Deras lidande riktas i högre grad mot det
existentiella och handlar inte lika mycket om att hantera sjukdomen för att må bättre i
vardagen.
Ett annat exklusionskriterie var individer som led av en annan kronisk sjukdom än cancer. En
annan sjukdom hade medfört ett annat sjukdomslidande som förändrar upplevelsen och
hanterandet av cancern. Därmed blir resultatet mer trovärdigt eftersom det endast är
cancerlidandet som framkommer.
Resultatdiskussion
Syftet med studien är att belysa hur cancersjuka individer hanterar sitt sjukdomslidande för att
13
uppleva livskvalité. I studiens resultat framkommer betydande aspekter som är viktiga för att
individer med cancer ska kunna uppleva livskvalité genom att hantera sitt sjukdomslidande.
Ma, Ba och Wang (2014) menar att individer som aktivt hanterar sin sjukdom med olika
strategier upplever högre grad livskvalité än de som inte gör det. En negativ och pessimistisk
inställning påverkar istället individens livskvalité negativt då de oftare drabbas av oro, ångest
och depression (Ibid.). Detta framkom även i denna studies resultat. Ellis, Lloyd Williams,
Wagland, Bailey och Molassiotis (2013) menar att en vanlig hanteringsstrategi för att hantera
sin sjukdom är acceptans, där individen ofta inser att de inte längre kan påverka situationen
och att saken var utom kontroll. Acceptansen upplevs oftast inte direkt vid diagnos, utan är
något som ofta kommer senare i sjukdomsprocessen. De individer som accepterar sin situation
kan fortsätta leva sitt liv istället för att oroa sig över vad som kommer hända i framtiden.
Acceptans kan dock få en funktion där individen förnekar sin situation eftersom de upplever
att de inte har kontroll över situationen (Ibid.). I studien framkom det att acceptans var
betydande för att kunna uppleva livskvalité trots cancerdiagnosen.
Resultatet visade att självstöd i form av positiv inställning är betydande för att individen ska
kunna uppleva livskvalité. Detta beskriver även Overcash (2004) som menar att det är en
mycket viktig aspekt för att individen ska kunna hantera cancern och sjukdomslidandet på ett
framgångsrikt sätt. Ellis et al. (2013) beskriver hur den positiva inställningen reflekterar hur
individen ser på sin sjukdomssituation och att det är nödvändigt för att individen ska kunna
uppleva hopp inför framtiden. Alltså påverkar det individens psykiska hälsotillstånd och
livskvalité fördelaktigt att ha en positiv inställning. Detta är något som framkom tydligt i alla
biografierna och gjorde att individerna kunde hantera sitt sjukdomslidande på ett
framgångsrikt sätt.
Somjaivong, Thanasilp, Preechawong och Sloan (2011) studie visar att den faktor som
påverkar individens livskvalité mest är deras symtom av cancern. De kunde även koppla
vikten av socialt stöd till ökad livskvalité, men de hittade ingen påvisbar koppling att socialt
stöd minskar patientens sjukdomslidande. De beskriver även att copingstrategier inte hade
någon signifikant skillnad på individernas upplevda livskvalité. Detta motsäger det som har
framkommit i denna studie där vi har funnit att de patienter som hanterar sitt sjukdomslidande
på ett aktivt sätt faktiskt upplever ökad livskvalité till skillnad från de som inte gör det. Även
Ellis et al. (2013) menar att individer som aktivt hanterar sin sjukdom lättare anpassar sig till
sin nya livssituation och därmed även ger dem en känsla av kontroll vilket sjukdomen oftast
berövar dem. Det ger patienterna hopp som är en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen.
Overcash (2004) studie visar att en betydande faktor för att individen ska uppleva livskvalité
trots cancer är att vara aktiv och sträva efter att i den mån det går försöka leva ett så normalt
liv som möjligt. Detta menar också Ellis et al. (2013) som betonar vikten av att inte låta
cancern ta över patientens liv, utan att de ändå försökte upprätthålla en normalitet i vardagen.
Det kan vara genom olika hushållsarbeten och andra intressen som skapar en distraktion.
Denna distraktion gav dem möjligheten att kunna komma undan från rädslan och osäkerheten
inför framtiden som cancern innebär. Detta styrker det som framkommer i denna studie.
En av de mest framträdande formerna av hantering som framkom i studien var betydelsen av
stöd. Detta styrks av studien gjord av Zabalegui, Cabrera, Navarro och Cebria (2013) där de
14
påtalar att stöd från omgivningen hjälper individen att kunna tänka positivt och att
biverkningarna av deras behandlingar inte upplevdes lika svåra. De menar även att sökandet
efter stöd faktiskt är en copingmekanism, vilken bidrar till ökad upplevd livskvalité.
Kopplingen mellan stöd och copingmekanismer ansågs som stark och sjuksköterskan bör
därför vara vaksam på patienternas grad av socialt stöd för att kunna stötta dem kring detta
och erbjuda stöd från andra håll. Sjuksköterskan bör även bedöma hur patienten använder sig
av copingstrategier för att klara sin sjukdom (Ibid.).
Ellis et al. (2013) beskriver även de hur viktigt det är att individen upplever stöd från sin
omgivning, speciellt från familjemedlemmar, för att kunna känna hopp inför framtiden. Detta
stärker det som har framkommit i denna studie, hur viktigt det är för individer med cancer att
få stöd från sina nära och kära för att kunna uppleva livskvalité och på så sätt hantera sitt
sjukdomslidande på ett bättre sätt.
SLUTSATS
Studien visar att individer med cancer upplever vissa kriterier som viktiga för att de ska kunna
uppleva livskvalité under sjukdomstiden. Dessa kriterier var: Betydelsen av stöd och
livsvärde. Att som allmänsjuksköterska vara medveten om dessa betydande kriterier är av stor
vikt för att kunna stötta patienten till att anamma dessa strategier för att därmed uppleva högre
grad av livskvalité under sjukdomstiden. Ytterligare forskning inom området behövs för att
kunna använda det som framkom i studien i praktiken och därmed kunna främja dessa
individers hälsoprocess. Kompletterande forskning som belyser skillnader i män och kvinnors
upplevelser kan vara av värde. Även forskning som riktar sig till individer i andra länder
efterfrågas.
15
REFERENSLISTA
Andersson, P. (2014). Jag ska inte dö idag. Falun: Scandbook AB.
Brehmer-Andersson, E. (2012). Allmän patologi – En introduktion. Studentlitteratur.
Bulsara, C., Ward, A., & Joske, D. (2004). Haematological cancer patients: achieving a sense
of empowerment by use of strategies to control illness. Journal of Clinical Nursing, 13(2),
251-258.
Costa-Requena, G., Rodríguez, A., & Fernández-Ortega, P. (2013). Longitudinal assessment
of distress and quality of life in the early stages of breast cancer treatment. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 27(1), 77-83.
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
& Kultur.
Darell, F. (2010). Guldvingar. Falun: Scandbook AB.
Drageset, S., Lindstrøm, T., & Underlid, K. (2010). Coping with breast cancer: between
diagnosis and surgery. Journal of Advanced Nursing, 66(1), 149-158.
Ellis, J., Lloyd Williams, M., Wagland, R., Bailey, C., & Molassiotis, A. (2013). Coping with
and factors impacting upon the experience of lung cancer in patients and primary carers.
European Journal of Cancer Care, 22(1), 97-106.
Emanuelsson, T. (2014). Även solen har fläckar. Halmstad: Bulls Graphics AB.
Eriksen, H. R. & Ursin, H. (2005). Kognitiv stressteori I: Ekman, R. & Arnetz, B. (red) Stress
-individen, samhället, organisationen, molekylerna. Stockholm: Liber. S. 46-55.
Forssén, A. & Carlstedt, G. (2010). Genusperspektiv. I: Granskär & Höglund-Nielsen (red.)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. S. 57-72.
16
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. I: Friberg, F. (red) Dags för uppsats -vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. S. 121-132.
Helsingforsdeklarationen (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 29 september, 2014, från
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/
Hsu, M., & Tu, C. (2014). Improving quality-of-life outcomes for patients with cancer
through mediating effects of depressive symptoms and functional status: a three-path
mediation model. Journal of Clinical Nursing, 23(17/18), 2461-2472.
Johansson, M. (2010). Livs levande trots allt. Malmö: Holmbergs Malmö AB.
Kissane, D., Grabsch, B., Love, A., Clarke, D., Bloch, S., & Smith, G. (2004). Psychiatric
disorder in women with early stage and advanced breast cancer: A comparative analysis.
Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 38(5), 320-326.
Lagerdahl, A. K., Moynihan, M. & Stollery, B. (2014). An Exploration of the Existential
Experiences of Patients Following Curative Treatment for Cancer: Reflections from a U.K.
Sample. Journal of Psychosocial Oncology, 32(5), 555-575.
Langius-Eklöf, A. (2010). Känsla av sammanhang I: Edberg, A-K. & Wijk, H. (red)
Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. Studentlitteratur. S. 95-111.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. &
Höglund-Nielsen, B. (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur. S. 159-172.
Ma, Y., Ba, C., & Wang, Y. (2014). Analysis of factors affecting the life quality of the patients
with late stomach cancer. Journal of Clinical Nursing, 23(9/10), 1257-1262.
Målevik, M. (2011). Cancer som resesällskap – min uppmuntran till dig. Halmstad: Bulls
Graphics AB.
Mårtensson, G., Carlsson, M., & Lampic, C. (2008). Do nurses and cancer patients agree on
cancer patients' coping resources, emotional distress and quality of life?. European Journal of
Cancer Care, 17(4), 350-360.
17
Overcash, J. (2004). Using narrative research to understand the quality of life of older women
with breast cancer. Oncology Nursing Forum, 31(6), 1153-1159.
Paulsson, G. (2010). Fenomenografi. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red). Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB. s. 73-84.
Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rosberg, S. (2010). Fenomenologi. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red) Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. S. 85-105.
Segesten, K. (2012). Användbara texter. I: Friberg, F. (red) Dags för uppsats -vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. S. 47-56.
Socialstyrelsen (2014). Dödsorsaker 2013. Hämtad den 3 november, 2014 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19490/2014-8-5.pdf
Socialstyrelsen (2012). Cancerincidens i Sverige 2012 – Nya diagnosticerade cancerfall år
2012. Hämtad 10 november, 2014, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19291/2013-12-17.pdf
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 16
januari, 2015 från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen och statens folkhälsoinstitut (2013). Folkhälsan i Sverige årsrapport 2013.
Hämtad 10 november, 2014, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19032/2013-3-26.pdf
Somjaivong, B., Thanasilp, S., Preechawong, S., & Sloan, R. (2011). The influence of
symptoms, social support, uncertainty, and coping on health-related quality of life among
cholangiocarcinoma patients in northeast Thailand. Cancer Nursing, 34(6), 434-442.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet.
Hämtad 16 Januari, 2015 från http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-ochpraxis/Viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
18
World health organization (2012). WHOQOL user manual. Hämtat 28 oktober, 2014 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/77932/1/WHO_HIS_HSI_Rev.2012.03_eng.pdf?ua=
1
Wiklund, L. (2011). Lidande – En del av människans liv. I: Friberg, F. & Öhlén, J. (red)
Omvårdandens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur AB. S. 295324.
Zabalegui, A., Cabrera, E., Navarro, M., & Cebria, M. I. (2013). Perceived social support and
coping strategies in advanced cancer patients. Journal of Research In Nursing, 18(5), 409420.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I: Friberg, F. (red) Dags för uppsats-vägledningför
litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. S. 57-79.
19
Underlag för studien
Bilaga 1
Databas
Datum
Sökord
Antal träffar Utvalda böcker
Libris
2014-10-27
Cancer*
17894
+Bok
15573
+Biografi med genealogi
+Nyast först (2009-201)
228
33
Libris
2014-10-27
Cancer*
17894
Biografi
280
+Bok
257
3
+Nyast först (2009-2014)
+Mina bibliotek
78
23
Libris
2014-10-27
Cancer*
17894
Genreform:(Biografi)
74
+Bok
74
1
+Nyast först (2009-2014)
47
1
Presentation av självbiografiska böcker
Författare:
Bilaga 2
Metod
Beskrivning
Kvalitet
Självbiografi
Pamela kollapsar under en
Hög
joggingtur och de upptäcker en
tumör i hennes hjärna. Hennes
liv rasar samman men ganska
snabbt bestämmer hon sig för
att bekämpa cancern. Träningen
blir hennes räddning
tillsammans med hennes
positiva inställning och
stöttande vänner.
Självbiografi
Frida är en lycklig tjej som
Hög
planerar sin drömresa till
Afrika. När hon är 25 år får hon
beskedet att hon har Hodgkins
Lymfom. Hon får ställa in sin
resa och istället börjar hennes
liv kretsa kring sjukhusbesök,
operationer, cellgifter och
besvärliga biverkningar. Det
viktigaste för Frida är hennes
familj och vänner och de
hjälper henne genom denna
svåra tid.
Självbiografi
Therese får reda på att hon
Hög
drabbats av malignt melanom.
Hennes man lämnar henne och
hon kör på som vanligt som om
ingenting har hänt. Hon inser
sedan att hon måste göra saker
hon mår bra av istället för att
låta cancern ta över hennes liv.
Titel:
Årtal:
Andersson, Pamela
Jag ska inte dö idag
2014
Darell, Frida
Guldvingar
2010
Emanuelsson, Therese
Även solen har fläckar
2014
Johansson, Mari
Självbiografi
Mari får i 20års-åldern
Hög
beskedet att hon har cancer på
tungan. Hon drabbas av en svår
sjukdomstid med flera återfall
och mycket fysiska besvär och
smärtor. Hon blir deprimerad
men kommer efter ett tag till
insikt att hon måste förändra
sitt tankemönster och börja
tänka positivt. Hennes mentala
styrka är det som får henne att
komma tillbaka och börjar må
bättre.
Självbiografi
Maggie är en kvinna som
Hög
drabbas av bröstcancer. Hon
skriver denna bok för att belysa
hur viktigt det är med ett
positivt tankesätt vid sjukdom
för att hoppet uppe.
Livs levande trots allt
2010
Målevik, Maggie
Cancer som resesällskap: Min
uppmuntran till dig
2011
Mall för källkritik av tryckt text (Segesten, 2012)
Bilaga 3
•
Vilken form av litteratur är detta – Vetenskaplig rapportering, lärobok, debattbok,
populärvetenskap osv?
•
Vem är ansvarig utgivare och därmed juridiskt ansvarig för boken eller tidskriften
ifråga?
•
Vem/Vilka är författaren/författarna – Vilken kompetens har de, vilka värderingar har
de, vilket perspektiv har anlagts, vilket mål har de haft?
•
När trycktes källan – Har tidpunkten någon betydelse för kunskapskvalitén, för att
förstå innehållet, av annan orsak?
•
Har texten blivit kvalitetsgranskad – av vem, i vilket syfte?
•
På vilket sätt kan jag använda denna text för att utveckla akademisk och professionell
kunskap inom mitt ämnesområde?
Exempel på analys
Meningsbärande Kondenserad
enhet
meningsenhet
Bilaga 4
Kod
Jag lyckades att bli Jag lyckades bli Vänner och
stark och gladare stark tack vare
familj gav mig
igen tack vare mina vänner och familj. styrka.
fina relationer till
vänner och familj.
Underkategori
Kategori
Familj och vänner Betydelsen av
stöd
Det är bättre att se Jag har lärt mig Acceptans
Acceptans
verkligheten för vad att acceptans har minskar smärtan.
den är och jag har en förmåga att
lärt mig att
minska smärtan.
acceptans släpper
den största tyngden
och har en förmåga
att minska smärtan.
Självstöd
Det kom tårar av
förtvivlan och
rädsla, men det
rann av mig rätt
snabbt igen. Jag
lever här och nu!!
Livsvärde
Tårar av
Lever här och
förtvivlan och
nu!!
rädsla rann av
mig snabbt. Jag
lever här och nu!!
Leva i nuet