Till tidningen

stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
nr 3
2015
Trygghetsfrågor viktiga för
Stadsholmens hyresgäster
Upprustning på Katarinaberget
Okänt valv funnet i Gamla stan
INLEDARE
Glöm inte din brandfilt!
Under året har Stadsholmen delat
ut brandfiltar till bostadshyres­
gästerna.
Filten, som är gratis för Stads­
holmens hyresgäster, används för
att släcka bränder och ökar tillsam­
mans med brandvarnaren säker­
heten i din lägenhet.
Om du inte fått din brandfilt
ännu – kontakta din bovärd så att
du snabbt kan få en levererad.
Hyresgästalmanackan
delas ut i december
Även inför år 2016 delar Stadshol­
men ut en almanacka till alla hyres­
gäster. Och även den kommande
almanackan har bilder som ni hyres­
gäster bidragit med. Stadsholmen­
hus, utsikter och gårdar är några av
motiven i almanackan.
Vi på Stadsholmen tackar alla
er som bidragit med bilder! Det är
roligt att så många har hört av sig
med foton från våra fastigheter.
Medeltida valv
funnet i Gamla stan
Ett hittills okänt källarvalv har hit­
tats under Prästgatan i Gamla stan.
Valvet ligger intill kvarteret Echo,
där det finns hus i Stadsholmens
ägo.
– Det finns många källare under
Prästgatan, berättar arkeolog Anna
Bergman på Stadsmuseet. Men det
här kände vi inte till.
Det var i samband med gräv­
arbeten för fjärrvärmenätet som
valvet upptäcktes.
– Nu är gropen igenlagd, säger
Anna Berman. Men självklart är
fyndet noga dokumenterat med
fotografier.
Betala hyran via autogiro
Du vet väl att du kan betala din hyra
smidigt via autogiro eller e-faktura?
Med autogiro blir hyran betald på
förfallodagen. Med e-faktura får
du hyresavin elektroniskt direkt till
din internetbank.
Läs mer under ”Mina sidor” på
hemsidan stadsholmen.se. På hyres­
avin hittar du din kod som du be­
höver för att logga in. Det går
också att kombinera autogiro och
e-fakura. Du får då en e-faktura
till din internetbank, men hyresbe­
loppet dras automatiskt från ditt
konto på förfallodagen.
Många tyckte till
om sitt boende
foto: jerry malmberg.
V
i på Stadsholmen
har återigen gått ut
och frågat er hyresgäster
om vad ni tycker om vår
service och era lägenhe­
ter. Den årliga enkäten
med frågor delades ut
strax före sommaren till
hälften av våra hyresgäs­
ter, och vi sitter nu som
bäst och tittar igenom
resultaten. På det stora
hela ser det mycket bra ut.
Stadsholmen har ökat sitt
så kallade serviceindex,
som visar hur bra ni
tycker att vi sköter oss
som hyresvärd. Också
betygen för själva bostä­
derna är bra – trivseln i
Stadsholmens hus är
överlag hög.
verka är värmekomfor­
ten i husen. Våra bygg­
nader kan inte tilläggs­
isoleras och det är ofta
svårt att uppnå samma
värme­komfort som i mo­
derna hus.
Vad vi däremot kan
påverka är hur vi bemö­
ter dig som hyresgäst och
hur vi sköter städning,
snöröjning, tar emot fel­
anmälan och mycket an­
nat. Extra glädjande är
att vi på Stadsholmen
har en nära kontakt med
dig som bor hos oss. Våra
bovärdar får mycket
höga betyg för hur de
kommunicerar med er
hyresgäster. Just en så­
dan kommunikation i
Våra lägenheter har
vardagen är viktig för
inbyggd charm, ligger
trivseln. Enkäter i all ära
Fredrik Juhnell.
oftast i bra lägen och är
– men om vi bara tog in
byggda med sunda och hållbara material. era synpunkter en gång om året så vore
Husen är en del av stadens historia, och det all­deles för sällan.
det ställer förstås krav på oss som förval­
tar dem – vi ska både ta hand om husen Era svar i enkäten ligger nu till grund
och ge er hyresgäster en bra service. Det för många av våra prioriteringar. Så jag
går oftast bra att kom­binera, men kanske passar på att tacka alla er som svarat!
inte alltid. Det finns ett par områden där Med svaren som utgångspunkt ser vi vad
det är svårt att kombinera höga beva­ vi ska satsa extra på. Det är min förhopp­
randekrav med hög service. Vissa av våra ning att du som hyresgäst ska märka att
hus är lyhörda och det kan vi som hyres­ vi tar dina synpunkter på allvar.
värd inte göra mycket åt. Här kommer
det an på er hyresgäster att visa hänsyn.
fredrik juhnell
förvaltningschef
Ett annat område som är svårt att på­
Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist.
i redaktionen: Fredrik Juhnell, Annika Gerdin, Peter Hjorter.
ansvarig utgivare: Pelle Björklund.
telefon: 08-508 365 50. e-post: annika.gerdin@stadsholmen.se.
adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm.
tryck: Tellogruppen AB.
layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form.
omslagsfoto: Kristian Pohl.
2
Hyresgästenkäten
Trygghetsfrågor viktiga
för Stadsholmens hyresgäster
Svaren i hyresgästenkäten är en viktig vägledare i vardagen för Stadsholmens bovärdar och förvaltare.
– Vi ser tydligt att många boende vill att vi satsar på tryggheten i våra hus, säger bovärd Sven Åberg.
yresgästenkäten är ett viktigt redskap i vardagen för Stadsholmens
personal. Bovärdar och förvaltare tittar
gemensamt på resultaten för att kunna
göra rätt prioriteringar. Under det se­
naste året har man fokuserat en hel del
på trygghetsfrågorna, vilket har varit
efter­
frågat. Den satsningen fortsätter
även i år med förbättringar i käl­lare och
på vindar.
– Vi satsar en hel del på bland annat
bättre belysning i källare och på vindar,
säger Sven Åberg. Vi har också ökat vår
rondering i fastigheterna så att vi bovär­
dar är mer synliga. Vi har också jobbat
mer på att de entreprenörer vi anlitar
ska vara lätta att känna igen – på det
området får vi nu också bättre betyg än
tidigare.
Trygghetsfrågorna är dock kom­
plexa och ibland mer kopplade till
stadsmiljön än till själva fastigheten.
Mörka gator som ligger lite ensligt
kan upplevas som otrygga under sena
kvällar.
– Våra bevarandekrav vad gäller
husen kan också begränsa våra möjlig­
heter att göra vissa åtgärder, säger för­
valtare Jonas Lundgren. Vi kan inte
foto: kristian pohl.
H
Förvaltare Jonas Lundgren och bovärd Sven Åberg
har dagligen nytta av svaren i enkäten.
byta till modernare entréportar eller
sätta in säkerhetsdörrar. Men vi har en
del kontakt med närpolisen, vilket ju är
ett sätt att jobba med trygghetsfrågor på
ett lite bredare sätt. Säkerheten i våra
förråd upplevs som bättre nu än tidi­
gare, men långt i från bra. Här finns
förstås mer att göra.
En siffra sticker ut markant när man
tittar på svaren, och det är den som
handlar om hur man upplever kontak­
ten med grannarna. Inom Stadsholmen
är den siffran extremt hög, nästan 97
procent av de som svarat uppger att de
har bra kontakt med sina grannar.
– Det är förstås en viktig trygghets­
fråga det med, säger Jonas Lundgren.
De flesta tycker också att de får ett
mycket bra bemötande från Stads­
holmens personal.
mats lundqvist
Inger vann en månadshyra
Inger Liljefors på Brännkyrkagatan vann en månadshyra när hon svarade på hyresgästenkäten.
– Jag som aldrig brukar vinna på lotteri, säger hon.
foto: jerry malmberg.
V
arje gång Stadsholmen genomför
hyresgästenkäten lottar man också
ut en månadshyra. Alla som svarar på
enkäten har chans att vinna. Syftet är
förstås att öka intresset för enkäten,
som är ett viktigt verktyg för Stads­
holmen. Med hjälp av den får vi reda
på vad du som hyresgäst tycker är bra
och mindre bra.
– Det är fint att få tycka till, säger
Inger. Även om jag är nöjd med det
mesta. Jag har bott här i 16 år och trivs
jättebra. När jag kom in i lägenheten
Inger Liljefors – glad vinnare.
3
första gången och gick ut på balkongen
så kände jag att jag skulle trivas.
Inger Liljefors lägenhet ligger i ett
Stadsholmenhus där stiftelsen konst­
närshem fördelar lägenheterna till kul­
turarbetare som står i kö. Inger har ett
förflutet som skådespelare i Fria Pro­
teatern.
– Jag gillar att bo hos ett allmän­
nyttigt bostadsbolag, säger hon. Min
pension är inte så hög, så vinsten
kommer väl till pass.
mats lundqvist
foto: kristian pohl.
aktuell upprustning
Stor renovering
i kvarteret
Katarinabacken 1
Stadsholmen rustar just nu upp ett av de äldsta stenhusen
på Katarinaberget. Huset får nya kök och badrum och
gården görs om och får en helt nybyggd tvättstuga.
H
foto: kristian pohl.
uset som nu restaureras byggdes
1733–64. Byggherre var skräd­
darmästaren Elias Kullman,
som delvis uppförde huset efter ritning­
ar av stadsarkitekten Eberhard Carl­
berg. Byggnaden har entréer både från
Klevgränd och Katarina kyrkobacke
och innehåller totalt 14 lägenheter och
tre lokaler.
Stilen är senbarock, vilket syns
bland annat på de höga frontonerna
(gavlar över fönster- och dörröppningar)
samt på frontespiserna (byggnadselar
som sticker upp ovanför taklisten). In­
vändigt är karaktären bevarad – plan­
lösningarna är till stora delar intakta
och på bottenvåningen finns stucktak i
den senbarocka stilen.
Huset får i och med ombyggnaden
också en ny fasadkulör:
– Huset färgas nu med en gul kalk­
puts, säger Stadsholmens fastighets­
ingenjör Ulrika Bask. Tidigare var hu­
set rött, sannolikt för att föra tankarna
till rött tegel och slamfärg. Nu får huset
ett utseende mer i linje med barocken,
bland annat har vi återskapat kartuscher
under fönstren från gamla foton.
Fastigheten har också haft gårds­
hus:
– De byggdes 1860 och revs på
1940-talet, säger Ulrika Bask. Gården
har varit en asfalterad, sluttande yta. Nu
gör vi en totalomvandling med grönska
och ny belysning och en helt nybyggd
tvättstuga.
När huset var ganska nytt hade flera
av hushållen i huset anknytning till sjö­
farten. Här bodde sjömän och kaptener,
Ny belysning är en del av den stora upprustningen av gårdsmiljön.
4
foto: kristian pohl.
foto: kristian pohl.
men också flera som arbetade inom
textil­industrin. I slutet av 1800-talet var
invandringen från Italien stor och på
Katarinaberget bodde många italienare.
Fastigheten kallades i folkmun för Ita­
lienska huset eller Positivspelarhär­
bärget eftersom här bodde många
positiv­halare.
Huset byggs nu om efter sedvanligt
samråd med hyresgästerna. Gårds­bjälk­
laget förstärks med stålpelare och det
befintliga ventilationssystemet med själv­­­
drag renoveras. De lägenheter i delen
mot Katarina kyrkobacke som tidigare
haft gemensam dusch får nu egna bad­
rum.
mats lundqvist
Faktakällor: Byggnadshistorisk
inventering, Stockholms stadsmuseum
2013 av Anna Bergman.
Alla ytskikt ska göras i ordning.
Gården får gräsytor och planteringar.
Tvättstuga blir ny årsring i kvarteret
I samband med renoveringen av fastigheten Katarinabacken 1 byggs en helt ny tvättstuga med förråd på gården.
– Den ska både smälta in och ge en tydlig ny årsring i kvarteret,
säger arkitekten Jacob Hidemark på Hidemark & Stintzing arkitekter.
A
tt Stadsholmen uppför nya byggnader hör inte till vanligheterna. Att
bygga nytt i kvarter som dessa ställer
dessutom stora krav på den arkitekto­
niska utformningen:
– Det är viktigt att en ny byggnad
intill äldre hus inte missförstås för att
vara gammal, säger Jacob Hidemark.
Samtidigt ska den inte stå och sparka på
de gamla husen. I det här fallet har jag
valt att göra ett överdimensionerat föns­
ter som tydligt signalerar att det är
byggt i vår tid. Men fasaden är av kalk­
puts – något som förknippas med gam­
mal bebyggelse och är ovanligt i ny­
byggnation.
Jacob Hidemark inspirerades av gavel­
arkitektur i staden när han ritade huset.
– Gavlarna på innerstadsgårdarna är
så typiska för Stockholm, säger han. Jag
har använt mig av de vinklar som gårds­
gavlarna ofta har och fört över det till
tvättstugan.
Förrådet, som är sammanbyggt med
tvättstugan, har fasad i trä som ska må­
las med linoljefärg. Förrådet har ett
stort taksprång som också fungerar som
skärmtak till tvättstugans entré. Också
skorstenen ingår i den arkitektoniska
gestaltningen:
– Den är med och skapar stock­
holmsprofilen i gaveln och är därför kraf­
tigt markerad, säger Jacob Hidemark.
Sockeln är också uppdragen högre än nor­
malt – en flört med gamla hus på Söder.
Tidigare var tvättstugan inrymd i
fastighetens källare. Men under renove­
ringen visade det sig mer lämpligt att
bygga nytt på gården. Hela gården får
dessutom en ny utformning med nya
grönytor, nya träd och ny belysning.
mats lundqvist
illustration: Hidemark & Stintzing arkitekter.
Den nya tvättstugan, med förrådet till vänster, ligger intill den stora muren överst på gården.
5
mål arkalk
Naturprodukt gjord för gamla hus
Företaget Målarkalk har nyligen flyttat in hos Stadsholmen.
I lokalen på Nytorgsgatan ska man visa sina traditionella kalkfärger och hålla kurser och föredrag.
K
Kalken bryts ur berget, krossas och
bränns i ugnar så att vatten och kol­
dioxid försvinner. Sedan tillsätts vatten;
kalken släcks och börjar koka och lag­
ras sedan i så kallade kalkgravar under
marken. Den pasta som sedan bildas
blandas med vatten och pigment – blir
till färg.
– Förutom att tillverka färgen spri­
der vi kunskap om den, säger Eddi Peter­
son som tillsammans med Ulf Nymberg
är företagets representant i Stock­
holm.
Här i lokalen ska vi hålla kurser och före­
drag. Jag är ofta ute hos våra kunder och
hämtar bitar av puts från fasaderna som
ska renoveras. Sedan analyserar jag vad
det är för puts och ser till att vi hittar
rätt kulör. Vi har hundra standardkulö­
rer men har brutit fram ett tusental.
I fabriken i Skåne har man också en
raritet – en maskin från 1928 som man
tillverkar vassmattor i. Vassmattorna läggs
mot fasaden och hjälper kalkputsen att
fästa bra.
– Vi köpte maskinen av en herre
som räd­dat den undan skrotning, säger
Oscar Nymberg. Vi köper vass från en
hembygdsförening utanför Norrtälje, de
hugger ofta vass på isen på vintern. I
maskinen syr vi fast den nyskördade vas­
sen med metalltrådar på samma sätt som
när maskinen var ny. Det är ett ganska tids­
krävande arbete då varje vassrör måste
matas in ett och ett för hand i maskinen.
mats lundqvist
foto: kristian pohl.
alkputsade fasader är vanliga inom
Stadsholmen. Med sin varma, lite
mjuka karaktär ger fasaderna liv åt
Stockholms gatubild. Inom byggnads­
vården är kalkfärg och kalkputs en hel
vetenskap med flerhundraåriga rötter
som lever vidare i samband med renove­
ringar av husen.
– Vårt företag startade 1948 och
mina föräldrar köpte det 1991, berättar
vd Oscar Nymberg. I fabriken i Hyl­
linge utanför Helsingborg gör vi färg
och puts helt utan plaster och tillsatser.
Våra kunder är ägare till gamla hus och
dess entreprenörer. Svenska kyrkan är
förstås en stor kund.
Oscar Nymberg och Eddi Peterson brinner för kalkputs och kalkfärg.
FAKTA
Målarkalk
Företaget Målarkalk har sin bas
i Hyllinge utanför Helsingborg.
I den egna fabriken tillverkar man
kalkputs och kalkfärg helt utan
plaster och tillsatser.
Man sprider även kunskap om
hantverket kring sina produkter
genom kurser och föredrag.
Kalkfärg och kalkputs
– en flerhundraåriga vetenskap.
6
Kalkputs används mest på äldre
bebyggelse, men ibland även
i nyproduktion – till exempel
på fasaden på tvättstugan vi
berättar om på sidan 5.
MARKNADSTIDNING B
unikt förråd
Förråd på Barnängen blev studieobjekt
En förrådslänga på Barnängens gård har visat sig vara mer unik än man kanske trott.
Byggnaden är en av få sekundärbyggnader i Stockholm som har kvar sin ursprungliga funktion.
Kulturhistorikern Sofia Meurk använde längan som studieobjekt under en kurs
i restaureringskonst på Kungliga konsthögskolan.
anske har du inte tänkt på dem –
alla småbodar, uthus, förråd och
lekstugor som hukar i skuggan av stora
huvudbyggnader. Ofta får de ändrad
användning genom åren, vedbodar blir
cykelrum, förråd förvandlas till tvätt­
stugor och så vidare. Men i takt med att
användningen av de små husen för­
ändras kan också viktig kunskap om livet
i gamla byggnadsmiljöer gå förlorad.
När Stockholms stadsmuseum 1983 in­
venterade 29 industrimiljöer i staden
hade åtta av dem mindre förråd, bodar
och stall. Sofia Meurk har i sin studie
funnit att det bara är längan på Barn­
ängens gård som idag har kvar sitt ur­
sprungliga utseende och sin funktion.
Alla andra inventerade småbyggnader
har rivits, förvanskats eller fått ändrad
användning.
– Ofta används ordet unik lite
slarvigt, men i fallet med förrådslängan
på Barnängen är det rätt ordval, säger
Sofia. I minst hundra år, kanske två­
hundra, har den använts som just förråd.
Den har inte moderniserats på mycket
länge och inte byggts om. Jordgolvet är
kvar i flera rum och även interiören
som är byggd med enkla material.
Sofia Meurk ger råd
till fastighets­ägare inför
renoveringar via sitt
företag Omreda AB.
Snart är dessa byggnader renoverade och
anpassade för ny användning. Vad som
också är roligt med förrådet på Barn­
ängen är att miljön är tillgänglig för all­
mänheten och inte bakom lås och bom.
Sofia konstaterar i sin studie att
Stadsholmens uppdrag från ägaren
Stockholms stad, att långsiktigt förvalta
kulturhistoriskt värdefulla hus, kan vara
det som räddat den ursprungliga an­
vändningen av längan:
– Stadsholmen måste inte ha maxi­
mal avkastning på förrådet. En annan
ägare kanske hade känt sig tvungen att
ändra användningen för att tjäna mer
pengar på huset.
mats lundqvist
8
foto: jerry malmberg.
Sofia hittade faktiskt en sekundär­
byggnad till som har kvar sin ursprung­
liga funktion – en tvättstuga i Hjort­
hagen med intilliggande portvaktshus
ritat av Ferdinand Boberg:
– Men det är bara en tidsfråga innan
användningen där ändras, säger hon.
foto: kristian pohl.
K
En gammal förrådslänga kan
vara mer unik än man först tror.